Systematisk kvalitetssammanställning 2019/2020 Fritidshem ......Karlsborgs kommun Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00, [email protected] . Systematisk kvalitetssammanställning

Karlsborgs kommun Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00, [email protected] www.karlsborg.se

Systematisk kvalitetssammanställning 2019/2020

Fritidshem Strandskolan

1

Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................................... 4

Åtgärder enligt föregående sammanställning ............................................................................. 5

Underlag och rutiner ................................................................................................................... 8

Organisation och förutsättning ................................................................................................... 9

Verksamhetens prioriterade mål ............................................................................................... 10

Mål ....................................................................................................................................... 10

Insatser ................................................................................................................................. 10

Resultat ................................................................................................................................. 10

Analys ................................................................................................................................... 12

Åtgärder för utveckling ........................................................................................................ 12

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling ............................................................ 13

Insatser ................................................................................................................................. 13

Resultat ................................................................................................................................. 13

Analys ................................................................................................................................... 13


Normer och värden ................................................................................................................... 14

Mål ....................................................................................................................................... 14

Insatser ................................................................................................................................. 14

Resultat ................................................................................................................................. 15

Analys ................................................................................................................................... 17


Språk och kommunikation ....................................................................................................... 18

Mål ....................................................................................................................................... 18

Insatser ................................................................................................................................. 18

Resultat ................................................................................................................................. 18

Analys ................................................................................................................................... 19


Skapande och estetiska uttrycksformer .................................................................................... 20

Mål ....................................................................................................................................... 20

Insatser ................................................................................................................................. 20

Resultat ................................................................................................................................. 20

Analys ................................................................................................................................... 23

2


Natur och samhälle ................................................................................................................... 25

Mål ....................................................................................................................................... 25

Insatser ................................................................................................................................. 25

Resultat ................................................................................................................................. 25

Analys ................................................................................................................................... 26


Lekar, fysisk aktivitet och utevistelse ...................................................................................... 28

Mål ....................................................................................................................................... 28

Insatser ................................................................................................................................. 28

Resultat ................................................................................................................................. 28

Analys ................................................................................................................................... 29


Elevernas inflytande och ansvar ............................................................................................... 31

Mål ....................................................................................................................................... 31

Insatser ................................................................................................................................. 31

Resultat ................................................................................................................................. 31

Analys ................................................................................................................................... 32


Skola och hem .......................................................................................................................... 33

Mål ....................................................................................................................................... 33

Insatser ................................................................................................................................. 33

Resultat ................................................................................................................................. 33

Analys ................................................................................................................................... 35


Övergång och samverkan ......................................................................................................... 37

Mål ....................................................................................................................................... 37

Insatser ................................................................................................................................. 37

Resultat ................................................................................................................................. 37

Analys ................................................................................................................................... 37


Barn i behov av särskilt stöd .................................................................................................... 38

Mål ....................................................................................................................................... 38

3

Insatser ................................................................................................................................. 38

Resultat ................................................................................................................................. 38

Analys ................................................................................................................................... 38


Organisation och struktur ......................................................................................................... 39

Resultat ................................................................................................................................. 39


Sammanfattande analys och reflektion av verksamhetsansvarig ............................................. 40

4

Inledning På Strandskolan bedrivs fritidshemsverksamhet på tre avdelningar. Fyren och Stranden med åldrarna 6 – 7 år med ca 35 elever/avdelning. Bryggan med åldrarna 8 – 12 år med cirka 75 elever samt elever med frukost/lovplats. På fritidshemsavdelningarna arbetar lärare i fritidshem, fritidspedagoger, förskollärare samt resurser för elever i behov av särskilt stöd.

Fyren och Stranden delar lokaler med förskoleklasserna. Under hösten 2019 har fritidshemmet utökats med ytterligare en lokal vid namn Jollen. Bryggan disponerar egna lokaler.

Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleverna, elevernas behov, intressen och erfarenheter. Undervisningen ska kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter. All undervisning utgår från fritidshemmens läroplan.

5

Åtgärder enligt föregående sammanställning Organisation och förutsättningar

Pedagogerna är inte indelade på ett optimalt sätt arbetsmässigt. Det skulle gynna elevernas utveckling och trygghet om personalen roterade mellan avdelningarna.

Detta arbete har påbörjats till viss del, vid enstaka tillfällen. Arbetet med det kan utvecklas mycket mer. Vi behöver se över hela Strandskolans personalorganisation för att få de bästa förutsättningarna att göra ett bra jobb.

Prioriterat mål

Årets mål gällande miljö har fångat elevernas nyfikenhet och ökat medvetenheten. Vi har skapat källsortering, synlig för eleverna, där de utbildas och blir delaktiga i ett miljötänk.

Gällande visionen om att hela skolan jobbar för att skapa en miljömedvetenhet kan fortfarande utvecklas mer. Vissa ämnen såsom slöjd och bild har haft skapande aktiviteter utifrån ett återbrukstänk

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Tiden som Trygghetsteamet har till sitt förfogande är ibland lite knapp men det finns en bestämd tid varje månad då Trygghetsteamet träffas och diskuterar, följer upp och planerar framåt. Antalet i Trygghetsteamet är lika många som föregående läsår men vid behov kan antalet utökas. Trygghetsteamet kallar då in någon/några extra som behövs just för det ärendet.

Normer och värden.

Tillsammans med barnen har vi pratat om konsekvenstänkande. Ett exempel är att undervisa och påtala för eleverna att leken eller spelen blir mycket roligare då alla som var med från starten är med tills leken eller spelet är slut. Samt att man inte ska avvika på grund av en motgång.

Från och med vårterminen 2020 sammanställer och analyserar fritidshemspersonalen trivselenkäten och tanken är att pedagogerna ska se över frågeställningarna i enkäten och eventuellt omforma och förnya frågorna inför läsåret 2020/2021.

Språk och kommunikation

Eleverna har blivit mer och mer delaktiga i dokumentationen men detta kan vi utveckla ytterligare. Pedagogerna ska tänka mer på att eleverna själva klarar av att dokumentera och att vi pedagoger istället ska finns till hands och stötta vid behov.

6

Skapande och estetiska uttrycksformer

Eleverna har till stor del fått utgå helt från sina intressen och egna idéer och på så sätt haft ett stort inflytande.

Natur och samhälle

På fritids har vi inte haft möjlighet att göra barnen delaktiga i ”Nya Strandskolan”. Troligtvis har de haft större inflytande och möjligheter att vara delaktiga och att lämna åsikter och idéer under skoltiden.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Personalen har tagit tillvara på kompetenser både utifrån och inom personalgruppen. T.ex. har en pedagog som tävlingsdansat undervisat eleverna i dans.

De äldre eleverna har fått pröva på aktiviteter som föreningslivet erbjuder, såsom bordtennis och motionssim. Flera olika lärmiljöer har byggts upp under året såsom, affär, café, SPA, hemvrån.

Elevernas inflytande och ansvar

När det gäller att låta de äldre eleverna göra sitt eget mellanmål har detta inte kunnat genomföras på grund av att vi behövt använda dessa lokaler till annan verksamhet.

De yngre eleverna har varit mycket delaktiga i de dagliga rutinerna, t.ex. önskemål om lekar i gymnastiksalen, fredagsleken har mynnat ut i att eleverna på eget initiativ genomför denna. Eleverna har på eget initiativ börjat leda lekar. De yngre eleverna använder sig av idélådan, kommer med förslag som de vill göra på fritids. Flertalet gånger har man kunnat följa upp förslagen.

De äldre eleverna har varit delaktiga i fler olika projekt såsom, SPA, måndagsgruppen, käpphästarna, gjort egna filmer med hjälp av ipad. Måndagsgruppen har informerat om syftet via lärplattformen Vklass.

Skola och hem

Pedagogerna har varit delaktiga i analysen av enkäten men inte i utformandet av frågorna i enkäten.

7

Övergång och samverkan Vi har inte utformat ett utskolningshäfte till vårdnadshavare. Detta bör vi ta med oss till nästa läsår. Rutinerna för överinskolning har setts över och ändrats till viss del. En del av ändringarna har dessutom varit helt nödvändiga på grund av Coronapandemin som drabbat och förändrat många av våra rutiner under vårterminen 2020.

Barn i behov av särskilt stöd

Personalen har önskat utbildning i bildstöd. En bok har lästs och bildstöd används utifrån elevens behov.

Handlingsplaner har gjorts men är mest anpassade till klassrumssituationer. Handlingsplanerna har inte delgivits pedagogerna på fritidshemmet.

Ansvarig chef bör ha en helhetssyn men det har inte fungerat tillfredsställande under läsåret. Ansvaret för assistenter är delegerat till en specialpedagog. Specialpedagogen har träffat assisterna endast en gång under läsåret och det var i september 2019.

Organisation och struktur

Alla avdelningar har under terminenen haft ett verksamhetsbesök på tre timmar med efterföljande pedagogiskt samtal.

Vi söker inför varje termin behörig och lämplig personal. Under hösten anställdes en ny lärare i fritidshem men svårigheten kvarstår att hitta personal med rätt behörighet.

8

Underlag och rutiner Fritidshemmet arbetar utefter:

• Skollagen • Läroplanen • Barnkonventionen • Strandskolans plan mot kränkande behandling • Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete • Vklass • Askultation • Dokumentation • Reflektionsprotokoll • Reflektionsstund med eleverna • Planering i arbetslaget • Planeringsdagar/fortbildningsdagar • Pedagogiska diskussioner efter APT • Dialoger med eleverna • Dokumentation med elever • Observationer • Föräldramöte • Föräldraenkäter • Kvalitetsutvecklingsträffar med fritidshemmet i Mölltorp

9

Organisation och förutsättning På Strandskolan bedrivs fritidsverksamhet på tre avdelningar. På avdelningen Bryggan finns 75 inskrivna elever, 8 – 12 år. På avdelningarna Fyren och Stranden är det 38 respektive 35 elever inskrivna i åldrarna 6 – 7 år. Antalet inskrivna elever varierar under året. Några av eleverna som är inskrivna på fritidsavdelningarna är i behov av extra anpassningar. Personalgruppen har bestått av fyra lärare i fritidshem, tre förskollärare, två barnskötare, en fritidsledare och fritidspedagoger. Flertalet av personalen arbetar i två verksamheter, skola och fritidshem. Under läsåret har fritidshemmet även haft tillgång till två språkstödjare (för elever med annat modersmål än svenska). Verksamheten har bedrivits i fyra fristående hus. Detta läsår har fritidshemsverksamheten utökats med ytterligare en lokal, som kallas Jollen. Organisationen består av skolchef, rektor och verksamhetsansvarig för fritids.

Fortbildning som vi har fått under året:

• Kick-off med föreläsning i augusti – samtlig personal. • Rikskonferensen för Lärare i fritidshem i Göteborg – samtlig personal • Synligt och osynligt grupptryck – en personal

Åtgärder för utveckling

Vi behöver arbeta mer med att se över hela organisationen på hela Strandskolan för att få till en maximal utveckling hos eleverna. Samverkan är en del i att få detta. Vi behöver påbörja arbetet med detta snarast så att vi är väl förberedda när ”Nya Strandskolan” står klar.

Ett annat förslag på åtgärd är att en lärare i fritidshem och en lärare i grundskolan får möjlighet att delta i rikskonferensen för fritidshem i november 2020 där flera av föreläsningarna tar upp samverkan och samarbete mellan fritidshem och grundskola.

10

Verksamhetens prioriterade mål Mål Verksamhetens prioriterade mål 2019/2020:

”Att öka förståelsen för vår miljö”

Natur och samhälle Lgr 11

• Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika

val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.

• Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

• Skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

Insatser

• Källsortering • Filmer med miljötema • Skapande med återbruk (se under rubrik Skapande och estetiska uttrycksformer) • Spontana samtal med eleverna kring miljö • Studiebesök (se under rubrik Skapande och estetiska uttrycksformer) • Experiment kompostering

Resultat Eleverna har visat på ett större och ökat intresse för miljön. Eleverna tar numera mer spontant upp funderingar kring vår planet och natur och hur framtiden ska bli.

Eleverna reagerar över skräp i naturen och samhället t.ex. när de ser slängda fruktskal på skolgården.

Personal och elever har byggt upp en källsorteringsstation på alla avdelningar. På avdelningen för de äldre eleverna fick en elev ansvara för att markera upp sorteringsbehållarna och hålla i invigningen av dessa behållare. Eleven fick därigenom ökade kunskaper om källsortering och i att kunna hålla i ett föredrag kring ämnet.

När de äldre har besökt den lokala återvinningsstationen för att källsortera vidare har vi sett förbättrade kunskaper om vad som ska läggas i vilken container/igloo.

11

Elevkommentar:

”-Var ska jag lägga (sortera) papper med tejp på?”

”-Leksaker med t.ex. batteri, vart sorterar vi det?”

De yngre avdelningarna har sett filmmaterialet ” Barr och pinne”. Diskussioner efter avsnitten visar på att eleverna kan relatera till sig själva och sin familj vad gäller miljötänkande. Eleverna tar upp exempel på saker som kan förbättras i sin hemmiljö utifrån sina miljökunskaper.

Elevkommentar:

”-Min mamma är shoppinggalen… hon tar allt som kommer i hennes väg”

”- Min pappa spottar ut snus i toaletten.”

Alla avdelningar har sett filmserien ”Pantresan”. Efter varje avsnitt har vi fått lärorika diskussioner. Elever har lärt sig varför vi ska panta burkar.

Elevkommentar

”- Aluminium går att återvinna flera gånger”

Skrivet av en elev i årskurs 2:

” Glas läggas i iglos som finns på Ica och på återvinningscentralen. Dessa är vita eller gröna och i de vita lägger man genomskinligt glas. I de gröna så lägger man färgat glas. Om man tittar på flaskan så kan man se ett märke som visar att man kan panta den och då så går man till Ica eller Coop. Fler saker som man kan panta är metallburkar och plastflaskor.”

Vi ser i den dagliga verksamheten att elever undervisar varandra i miljömedvetenhet. De påminner varandra och blir stolta när de har kunskap om ämnet. Vi pedagoger kan ibland få tillrättavisande kommentarer från eleverna när de ser att vi gör ”fel”.

Elevkommentar:

”- Man ska inte slösa på ritpapper”

”- Man ska bara ta två torkpapper” (efter handtvätt)

12

Eleverna på avdelningarna för yngre åldrar har lärt sig upptäcka vad som händer med olika material vid nedgrävning i jorden. De fick ta lärdom av att vissa saker förmultnar och försvinner helt men att annat material förblir intakta.

Eleverna har lära sig vad organiskt material innebär, att det som kommer från naturen och återgår till naturen. Detta konkreta exempel på hur material försvinner eller inte ledde till vidare diskussioner hos eleverna HUR material försvinner, genom kompostering och med hjälp av maskarna.

Pedagogen frågar: ”Vad tror ni har hänt?”

Elevkommentarer: ”Det har smält”. ”Det försvinner”

Analys Genom att varje avdelning har byggt sin egen källsorteringsstation ser vi att eleverna får löpande kunskaper om hur olika material ska sorteras.

Vi har arbetat med materialet ”Barr och pinne” och det har tydligt visat på ett ökat intresse för miljöfrågor hos eleverna.

Genom att vi har tittat på informativa kortfilmer ser vi att eleverna har fått ytterligare kunskaper om vikten av att panta och därigenom återvinna.

Vi är lyhörda inför elevernas funderingar kring framtid, klimat och hållbarhet ser vi att alla parter; pedagoger, elever och vårdnadshavare får nya insikter och kunskaper.

Med hjälp av ett tydligt exempel, i detta fall kompostering, fick eleverna på ett enkelt sätt se med egna ögon hur material påverkas av att hamna i naturen. Detta ökade deras förståelse för hur viktigt det är att städa upp efter sig och eleverna kommenterar detta när vi ser skräp på utflykter.


• Synliggöra källsortering på hela skolan. • Hålla våra sorteringsstationer aktiva under hela nästa läsår. • Söka upp mer filmmaterial och annat kring ämnet då det är högaktuellt. Vi håller utkik

efter mer bra material. • Fortsätta med samtal och diskussioner kring miljö. • Fortsatt använda återvinningsmaterial till pyssel och vara lyhörda om lokala företag

eller privatpersoner vill skänka restprodukter som är lämpligt.

13

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Insatser Strandskolan har en likabehandlingsplan som gäller för förskoleklass, fritidshem och grundskola. Planen revideras varje år. All personal ska informeras om likabehandlingsplanen på höstens första Apt.

Resultat Totalt rapporterades 47 st. incidenter in till Trygghetsteamet under läsåret 2019/2020. Alla incidenter har rapporterats vidare till skolchef som i sin tur rapporterat till den politiska nämnden, Barn-och utbildningsnämnden. Varje månad rapporteras antalet incidenter till barn- och utbildningsnämnden. Detta läsår har vi färre anmälda incidenter är föregående läsår.

På Strandskolan finns ett Trygghetsteam som tar del av alla anmälda incidenter och planerar och arbetar med åtgärder gällande incidenterna. En del av ärendena kan avslutas direkt med endast ett samtal medan andra ärenden tar längre tid att gå igenom och åtgärda.

Antal avklarade ärenden med incidentrapport steg 3 var under läsåret 21 stycken. Trygghetsteamet arbetar oftast med ärendena 1 – 4 veckor men några ärenden kan ta upp till 8 veckor.

Under vårterminen har Strandskolan varit delaktiga i ett projekt som heter Sociografisk kartläggning under ledning av Helen Jerven. Projektet har gällt en klass och flera lärare och specialpedagoger har varit delaktiga i projektet. Arbetet med detta projektet har påverkat hela skolan och resulterat i att antalet incidenter har minskat mot föregående läsår, där vi ser en minskning av rapporterade incidenter gällande klasserna på mellanstadiet.

Analys Under vårterminen har Strandskolan varit delaktiga i ett projekt som heter Sociografisk kartläggning under ledning av Helen Jerven. Projektet har gällt en klass och flera lärare samt specialpedagoger har varit delaktiga i projektet. I och med projektet tror vi att antalet incidenter har minskat mot föregående läsår och vi tror också att projektet har minskat antalet incidentrapporter från övriga klasser också, framförallt gällande klasserna på mellanstadiet.

Åtgärder för utveckling Trygghetsteamet ska bestå av pedagoger från alla verksamheter på skolan.

14

Normer och värden Mål

Skolans mål är att varje elev: Lgr 11

• Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

• Respekterar andra människors egenvärde. • Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt

medverkar till att hjälpa andra människor. • Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att

handla också med deras bästa för ögonen. • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Insatser

• Samarbetsövningar • Diskussioner (enskilt och i grupp) • Fritidsmöte • Lekens lotteri • Adventskalender • Dans • Stanna kvar i leken • Lekar – träna sig på att följa regler och visa hänsyn och respekt • Melodifestivalen – våga ta ställning och hålla fast vid sitt val • Dela elevgrupper i mindre grupper mellan Fyren och Stranden • Förbereda elever på att till exempel inte avvika i leken av respekt oavsett vem som

håller i leken. Leka/spela klart innan man går ifrån leken. • Frågat de elever som håller i leken hur det känns då fler ”hoppar av”. • ”Gyllene regeln” lära sig att ta konsekvenser av sitt handlande. • Respektera allas rätt att komma till tals och att få uttrycka sin åsikt. • Demokratiska omröstningar. • Värdegrundsfilmer • .Kompisrelationer (åk 1, tamburkontakt Christina) • Samtal och uppträdande vid matbord och led • Glögg drop-in • Vända på ledet • Fasta bestämda platser

15

Resultat Eleverna har lärt sig respektera och att följa resultatet av lottning vid lekens lotteri. När yngre och äldre elever är tillsammans ser man tydligt att vissa elever blommar ut och leker på ett helt annat sätt. De yngre lär av de äldre. Elever vågar att uttrycka åsikter och gör ett ställningstagande då de får möjligheten att komma till tals på fritidsmöten. Vi ser att eleverna respekterar andras åsikter. När vi tittade på ”Lasse Majas detektivbyrå” kom det fram i elevernas reflektion hur de lärt sig att förstå normer och regler i samhället.

Eleverna har utmanats på dans. Dansen är en rörelseaktivitet som utmanar genusuppfattningar och hjälper eleverna att utveckla uttrycka idéer, tankar och känslor med kroppen.

Vi ser att eleverna stannar längre i leken vilket ger en trygghet i gruppen. Eleverna ser att kompisarna inte försvinner och det ger en trygghet och ett lugn.

Sammanställning av enkätsvar från elever från fritidshemmet gällande trygghet och trivsel

Jag trivs på fritids:

57 elever svarar glad mun, 17 elever svarar neutral mun och två svarar ledsen mun

Kommentarer från elever på denna fråga:

”Ibland är det roligare och ibland är det tråkigare”

”Jag gillar inte att ha överdrag på mig”

”Min kompis åker alltid hem tidigare än jag”

”Vill inte ha överdrag hela tiden”

”Multisportarenan och fotboll är kul”

”Tycker det är roligt på fritids”

”För att fröknarna är snälla och det finns många saker att göra”

”Jag trivs jättebra på fritids”

”Det är kul och ganska ofta träffar man nya kompisar”

”Man får leka med sina kompisar”

”För att kompisar brukar bråka på rasten”

”Man har mycket att leka med”

”Oftast roligt”

”Jag älskar fritids”

16

Jag känner mig trygg på fritids:

65 elever svarar glad mun och 12 elever svarar neutral mun

Kommentarer från elever på denna fråga

”Jag känner mig jättetrygg på fritids”

”Att ibland blir man utanför”

”Vissa barn behöver mer hjälp så de inte stör andra”

”Bra fröknar”

”Lite stökigt med ett barn”

”För att det finns många personal och regler”

”Bra kompisar och personal”

”För att det är säkert”

Personalen bryr sig om mig:

72 elever svarar glad mun och 5 elever svara neutral mun

Kommentarer från elever på denna fråga:

”Jo”

”Ni är bäst”

”Tycker om att spela Ubungo med Mona”

”Dom gillar mig och jag gillar dom”

”Dom lyssnar på vad jag säger”

”Absolut”

”Dom bryr sig”

”Att de frågar hur det är med mig och vad jag gör”

”Jag älskar att de bryr sig om mig”

Eleverna har svarat på enkäten genom att fylla glad mun, neutral mun eller ledsen mun. 77 elever har svarat på enkäten. Alla kommentarer finns redovisade ovan.

17

Analys Lekens lotteri har visat att eleverna har kunnat ta med sig en positiv känsla in i andra situationer och sammanhang. Det har blivit en dörröppnare för att kunna fungera på ett tryggare sätt när förutsättningarna för leken förändras.

Genom att titta på filmer har vi kunnat diskutera hur det påverkar oss i våra val. Eleverna har tydligt uttryckt sin åsikt när det gäller vad som är rätt eller fel.

När vi har tittat på Melodifestivalen har eleverna lärt sig att rösta, välja, våga stå fast vid sin åsikt utan att ändra sig trots att kompisar valt något annat.

När vi har undervisat i dans och rörelse har vi sett att eleverna känner och vågar visa sin glädje genom dansen. Tidigare har man tittat på och nu kan man delta aktivt.


• Pedagogerna vill vara med och utveckla enkäten. • Vi behöver ständigt uppmärksamma eleverna på att kunna sätta sig in i hur det känns

för andra (empati). Vi behöver träna eleverna på att inte bara säga ”förlåt” utan också komma med ett erbjudande eller en konstruktiv lösning för att komma vidare.

• Trygghetsvandring på fritids.

18

Språk och kommunikation Mål

Skolans mål är att varje elev: (Lgr 11)

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

• Samtala om olika typer av texter. • Digitala verktyg och medier för kommunikation. • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och

yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra • Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att

beskriva omvärlden, eleverna ska ges möjlighet att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband och lösa vardagliga problem.

Insatser

• Avdelningsmöten • Samtal vid vardagssituationer • Elever undervisar elever • Kommunikation via digitala verktyg och medier • Reflektion efter aktivitet • Äldre elever gör egen fritidsplanering • Styrda lekgrupper

Resultat Eleverna har varit delaktiga samt vågat framföra sina åsikter, önskemål och idéer. De har visat på att de kan använda ett trevligt språkbruk och att ta hänsyn till varandra i diskussioner.

I vardagssituationer, tex matsituation och övriga aktiviteter har eleverna tränat sig på spontan och ansvarsfull kommunikation samt haft förmågan att undervisa varandra.

Vid filmvisning och högläsning har eleverna lärt sig nya ord och begrepp som det på ett naturligt sätt har samtalats om.

Elever har lärt sig dokumentera via digitala verktyg. Några av eleverna har dessutom kunnat skicka dokumentation vidare till vårdnadshavare.

19

Äldre elever har planerat, utformat en ny lärmiljö, ett SPA. Genom att eleverna har varit delaktiga från ide till verklighet har de lärt sig allt från planering till genomförande.

Vid styrda lekgrupper till exempel i Lekens lotteri har eleverna lärt sig samarbete, turtagning, att visa hänsyn samt att kommunicera med kamrater de vanligtvis kanske inte har så mycket kontakt med.

Analys Genom att ha avdelningsmöten ser vi att eleverna utvecklar ett större mod i att prata inför grupp. De har också fått ett mer utvecklat språk vilket innebär att de kan använda nya ord och begrepp.

I vardagssituationer som till exempel vid måltider ser vi ett stort behov av vuxenstöd och undervisning i hur socialt samspel fungerar och hur vi kommunicerar med varandra på ett respektfullt sätt.

Flera av våra elever har stort behov av språkstöd och kunskap i hur socialt samspel fungerar vilket innebär att vi pedagoger inte alltid räcker till så mycket som vi skulle önska.

Genom att göra eleverna delaktiga i reflektioner efter aktiviteter och lekar tydliggörs lärandet vad gäller samarbete, turtagning, att visa hänsyn och spelregler.

Pedagogerna har ställt ledande frågor och undervisat eleverna hur vi bör uppträda i olika sociala sammanhang. Vilket har lett till att eleverna känt en ökad delaktighet.

Genom att vi pedagoger har undervisat i hur man dokumenterar digitalt och genom bilder har eleverna visat ett större intresse för att dokumentera själva när de har genomfört en aktivitet.

Pedagogerna har förutbestämt lekgrupper när det gäller aktiviteten ”Lekens lotteri”. Detta har medfört att eleverna hittar nya kompisar som de både kan kommunicera med och leka med vilket de kanske inte gjort annars.


• Utveckla användandet av digitala verktyg. • Vi pedagoger ska ge ett ökat stöd till eleverna i olika språkliga situationer.

20

Skapande och estetiska uttrycksformer Mål (Lgr s. 25)

”Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur-och friluftsliv i närmiljön.”

(Lgr 11, s. 26)

Insatser

• Skapande utifrån ett miljö-/hållbarhetstänk (ljuslyktor, snöflingor, käpphästar) • Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och

drama. • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck. • Påskskapande utifrån prioriterat mål. • Färglära. • Besök på Kulturstugan. • Gittans skaparverkstad. • Gissa musikgenre. • Garntekniker.

Resultat I alla aktiviteter där skapande skett har fokus varit på det prioriterade målet. Återbruk har varit en av grundpelarna som vi arbetat efter. Intresset att skapa av spill, skräp, konservburkar, pappersförpackningar, toarullar, trasiga smycken med mera har varit mycket stort. Eleverna har kommit med egna idéer i sitt skapande samt kunnat se möjligheter, vågat pröva och gå utanför ramarna . Vi kan se att eleverna ofta fått en ”aha-upplevelse” då de upptäckt hur man kan skapa nytt av gammalt. Under käpphästframställningen lärde sig eleverna mäta, såga, tälja med mindre slöjdkniv och bandkniv i täljhäst. Eleverna fick då även kännedom om allemansrätten. Det är viktigt att fråga markägare om man kan få såga ner några grenar.

21

Bland de yngre eleverna tog man hjälp av ipad för att väcka intresse kring att skapa av skräp. Detta gjorde att de fick många nya idéer. Ett exempel på detta var att göra robotar. Det arbetet inleddes med att eleverna fick göra ritningar på hur de ville att roboten skulle se ut. Eleverna fick försöka fundera ut vilket material, vilken form och färg som behövdes för att kunna göra just en sådan robot.

Elevkommentarer:

”- Jag har lärt mig att tälja på en täljhäst, kniven som jag använder heter bandkniv”

” – Jag har lärt mig att tälja mönster”

”- Jag har lärt mig att tälja med tumgreppet”

”- Man får inte plocka vilka träd som helst man måste fråga markägaren”

”- Lagen heter allemansrätten”

Färglära.: Eleverna har fått undervisning i vilka grundfärgerna är och hur de kan blanda dem samt vilka färger det blir då. Det blev en ”aha-upplevelse” för en del elever då de upptäckte att färgerna blandades och att det blev en ny färg.

De har lärt sig mäta med passare och på så sätt har de lärt sig rita ett paraply.

Kulturstugan i Karlsborg (där vi gjort studiebesök några gånger under läsåret) erbjuder ofta utmanande aktiviteter. Eleverna uttrycker ofta när de varit där att de lärt sig nya saker. Efter ett av besöken på kulturstugan kommenterade eleverna:

” – Jag lärde mig att sy.”

”- Jag lärde mig att göra öron och horn av papper”

” – Limpistolen var såå bra!! Den var inte varm”

”- Jag blev nöjd med min drömfångare”

Ett annat studiebesök var på Gittans återbruksverkstad. Detta studiebesök väckte verkligen elevernas intresse för att skapa nytt av gammalt. Processen startade redan innan, i hemmet, då eleverna fick i uppgift att leta fram gamla, trasiga, för små, fläckiga kläder/påslakan o dyl. Gittan visade på olika saker som hon själv gjort. Detta utmanade elevernas fantasi ”vad skulle jag kunna skapa av detta?”. Det resulterade i att påslakan och byxor, blev till väskor, leggings blev en kudde, gamla knappar och resår blev till armband.

22

Under några fredagar har de äldre eleverna fått kunskap om vilka olika musikgenrer som finns till exempel punk, musikal, opera, klassisk. Det har gjorts i samband med fredagens legostädning för att möjligt göra den lite roligare. Pedagogerna pratade om ”vad kännetecknar Reggae, vilka instrument kan ni höra, hur stavar vi till Reggae, vilket land kommer musikstilen ifrån samt någon artist som är känd inom den musikgenren. Legostädningen blev mer lustfylld och ett intresse för olika musikstilar har växt fram hos eleverna.

Under läsåret har vi sett stort intresse hos de äldre eleverna att få lära sig sticka. De har lärt sig lägga upp maskor, rät-/avigstickning, flerfärgstickning samt avmaskning. De har stickat halsdukar, handledsvärmare, väskor och gosedjur. Vi ser att eleverna är stolta och känner en stor glädje över att kunna ge bort något de själva lagt ner mycket tid på. Oftast har stickningen lett till att de lärt sig ytterligare tekniker så som sömnad och tvinning. Kreativitet, planering, tålamod, lära av varandra och fantasi är sådant som de fått pröva på och som de på olika sätt att utvecklats i. Vi ser också att eleverna får med sig bitar av sitt kulturarv.

De yngre eleverna har arbetat med garn. De har använt stickringar, vävramar. De har lärt sig att fingervirka och göra garnbollar. I och med dessa aktiviteter har elevernas finmotorik utvecklats på ett mycket positivt sätt. Även de matematiska kunskaperna har utvecklats då fått många tillfällen att mäta samt att räkna maskor och varv.

23

Analys Genom att låta eleverna skapa av sådant som är skräp, blir de modigare i sitt skapande. Det är inte farligt om man råkar göra fel.

De äldre eleverna önskade göra egna käpphästar. Vi tittade på ett klipp från nätet som visade på vad som behövdes för att kunna göra käpphästar. Från början var eleverna bara fokuserade på slutresultatet. De var angelägna om att få det materialet som stämde perfekt till deras slutprodukt. Vi pedagoger såg ganska snabbt att en käpphäst helt och hållet kan framställas av återbruksmaterial (gammal socka, restgarn, knappar, tygspill, trasiga smycken och skärp). Skaparlyckan som väcktes av det uppdukade återbruksmaterialet ändrade nu fokus.

När eleverna fick tillgång till digitala hjälpmedel ökade intresset påtagligt.

Vi pedagoger har undervisat om färglära vilket gjorde att de fått kunskaper som de kunde använda sig av i framställningen av käpphästarna.

För att ge inspiration och kunskap i återbruk blev våra studiebesök Det blev en ”aha-upplevelse” för en del elever då de upptäckte att färgerna blandades och att det blev en ny färg.

En stor framgång för inspiration och lärande i återbruk var att vi gjorde studiebesök och anlitade proffs utanför vår verksamhet. Vi besökte både Kulturstugan och Gittans återbruk. Genom dessa besök fick eleverna många nya idéer som de sedan kunde jobba med på fritids.

På fredagar har vi haft rivning av legobyggen som eleverna byggt upp under veckan. Det arbetet har inte alltid känts så roligt och meningsfullt för eleverna. Pedagogerna kopplade läran till olika musikgenrer i anslutning till ”lego-rivningen”. Under rivningen spelades musik och samtidigt som de ”städade” fick de fundera på musikstilen som spelades den dagen.

24

Eleverna fick sedan gissa vilken genre som spelades. Detta gjorde att ”städningen” blev mer lustfylld och ett intresse för olika musikstilar har nu väckts.

Pedagogerna har varit lyhörda för elevernas intresse av att lära sig ett nytt hantverk. Vi ser att eleverna visar en stolthet och glädje (ger bort som present till någon) över något de själva lagt ner mycket tid på. Vi upplever att de fått en förståelse för vilket jobb som ligger bakom en handstickad tröja som farmor gjort”. Eleverna får även med sig en förståelse för sitt kulturarv.


• Fortbildning inom ny teknik. • Tillvarata på andra personers kompetens. • Använda dramalekar i större utsträckning.

25

Natur och samhälle Mål Lgr 11

• Olika sätt att utforska natur, teknik, samhälle • Matematik i vardagen • Bygg och konstruktion • Normer och regler i lekar och spel • Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion • Demokratiska värderingar och principer, konstruktiv konflikthantering • Barnkonventionen • Hållbar utveckling i vardagen

Insatser

• Utflykter och promenader till olika platser i samhället • Måndagsgrupp • Sällskapsspel • Lekmaterial för konstruktion • Samtal • Spontana samhällsdiskussioner

Resultat Eleverna har blivit mer kunniga om trafikmiljön genom att vi dagligen undervisar hur man bör bete sig när man korsar en stor väg på väg till matsalen. Vi ser att elever påminner varandra i olika trafiksituationer och att de blivit medvetna om att det finns stora risker i trafiken. Måndagsgruppen har utforskat flera ställen i samhället såsom Moliden och Fästningen. Här har eleverna fått en lokalkännedom samt en förståelse för hur lång tid det kan ta att ta sig från skolan till en annan plats i Karlsborg. De har också fått kunskaper om vad det finns för föreningsliv och kulturellt utbud i samhället i sin närmiljö

Vi ser att eleverna har fått ett mer utvecklat matematiskt lärande genom sällskapsspel, legokonstruktioner och annat skapande. Vi sett mer utmanande konstruktioner såsom hangarfartyg och flygplan. Några yngre elever började bygga ett stort legohus som sedan ledde till att de ville skapa inredning till detta hus. Härigenom har de lärt sig att räkna ut strategier för olika konstruktioner.

26

Regelbundet diskuterar vi vad hållbarhet kan betyda. Ett exempel är hur vi använder ritpapper. De flesta av eleverna har fått kunskaper att vi ska vara återhållsamma med användandet av våra resurser och varför vi ska vara det.

Under vårterminen 2020 har den pågående pandemin i världen kommit upp spontant i samtal. Elever har fått kunskaper om varifrån smittan kom ifrån och hur det smittar. Våra rutiner har hela förändrats. Samlingar har fått bedrivas utomhus och med tydlig distans. Elever har fått insikt i hur sårbart ett samhälle kan vara. Äldre elever har spontant gjort filmer om det här och yngre elever har själva skapat lekar såsom ”Corona-datten”.

Analys Genom samtal mellan pedagoger och elever kring vår miljö, uppkommer sedan spontana diskussioner mellan barnen vid andra tillfällen. När eleverna spelar sällskapsspel ser vi att de aktivt tränas i olika moment. De får vänta på sin tur, räkna poäng och träna strategier. Vi har uppmuntrat till konstruktiv bygglek vilket har lett till att vi har sett lust till lärande inom byggkonstruktion, materialåtgång och funktion.

Eleverna undervisas kontinuerligt om hållbar utveckling vilket lett till att de fått en ökad förståelse för det och vilken stor betydelse det har för vår miljö och framtid. Extra viktigt har det blivit att undervisa om detta då det är vårt prioriterade mål för läsåret 19/20.

27

Aktuella händelser i samhället tas upp utifrån elevernas intresse och frågor eller det vi pedagoger anser vara viktigt för dem att känna till.

Genom att de äldre eleverna i måndagsgruppen har haft ett stort inflytande i att planera den verksamheten helt själva ser vi att intresset för att närvara på fritidshemmet har ökat.


• Uppmuntra elevernas lust att konstruera och skapa. • Öka vår kunskap om Barnkonventionen.

28

Lekar, fysisk aktivitet och utevistelse Mål Lgr s.24

”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande.”

Lgr s.25

” Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande.”

Insatser

• Använda gymnastiksalen i större utsträckning • Dans som aktivitet • Bygga upp en SPA anläggning • Använda vår utemiljö • Ta del av nya rön från rikskonferensen • Lekens lotteri • Fredagsleken

Resultat I gymnastiksalen har vi gjort aktiviteter där eleverna lärt sig regler, varför det är viktigt med regler, ärlighet samt att kunna ta en vinst/förlust samt uthållighet.

Dansen har lärt eleverna att man med sin kropp kan uttrycka rörelse på olika sätt, att våga ha närkontakt. När man har lärt sig grundstegen kan man använda dessa och röra sig i takt med musiken. Eleverna har efter att de lärt sig olika danssteg, använt dessa på nya sätt.

Spa-aktiviteten har fallit väl ut! Eleverna har verkligen uppskattat att få känna delaktighet och inflytande i att bygga upp en SPA- avdelning. För många av eleverna (”kunderna”) var det första gången som de fick en spa-behandling. Eleverna har konkret jobbat i ett processarbete

29

utifrån ide´. De har planerat – genomfört – utvärderat. Samarbete, lyhördhet och hänsyn har funnits med under hela processen. Eleverna har lärt sig vad som är realistiskt. Vad är ekonomiskt försvarbart och vad som kan tänkas vara genomförbart. Även här har verksamheten genomsyrats av vårt prioriterade mål. – Kan man använda något som redan finns? Kan man ta med saker hemifrån? Kan man låna från andra avdelningar? Eleverna har lärt sig att kompromissa efter att ha lyssnat in varandras åsikter. De har lärt sig skriva ett invigningstal. Eleverna har lärt sig göra ett diplom på datorn och vad som är passande att skriva. De yngre eleverna på Fyren och Stranden fick besöka SPA-avdelningen på Bryggan så väcktes intresset för detta även hos dem. De ordnade massage-behandlingar även på sina avdelningar.

I Lekens lotteri har eleverna lärt sig att samarbeta, känna empati och förståelse för hur andra tänker, social kompetens, planera, genomföra, utvärdera, gemensamt skapa regler för att leken ska fungera, samt demokratiska regler.

När vi börjat införa fredagsleken på Fyren och Stranden, upptäckte vi att de som sällan deltog i lekar nu valde att vara med. Några ville även fortsätta leken efter avslutad lektid. De får också idéer till nya lekar som de sedan lär vidare till kompisar.

Analys Genom att vi har en pedagog som har utbildning och stort intresse för idrott och hälsa, har våra eftermiddagar i gymnastiksalen blivit mer varierade och lustfyllda.

Dansaktiviteterna har utmanat eleverna att våga prova något nytt. Pedagogerna har lyssnat in eleverna, motiverat och uppmuntrat till deltagande. Ingen har blivit tvingad att delta, pedagogernas lyhördhet har gjort att eleverna själva deltagit då de känt sig mogna.

Eleverna har efter att de lärt sig olika danssteg, använt dessa på eget initiativ. När de känner sig säkra på stegen så vågar de släppa loss. En pedagog som tidigare tävlingsdansat har lett danslektionerna vilket naturligtvis har varit oerhört inspirerande både för elever och pedagoger.

När eleverna fått utveckla en ide, utifrån sitt eget intresse, blir det ofta lättare att ta motgångar, visa på empati. Till en början fick alla elever på avdelningen Bryggan anmäla sitt intresse till att vara med och bygga upp en spaavdelning. I efterhand så vi att tänkte vi att det nog hade varit lättare att genomföra en sådan aktivitet årsklassvis.

I lekens lotteri utmanas eleverna att ta sig an nya aktiviteter som de själva aldrig skulle ha valt att prova. De utmanas även att ingå i nya gruppkonstellationer de aldrig själva skulle ha valt.

Genom att pedagogerna erbjöd eleverna en valfri lekstund, väcktes ett intresse hos dem som sedan utvecklades vidare till att eleverna började leda egna lekar.

30


• Bli bättre på att använda varandras kompetenser och intresseområden. • Öppna upp för nya intresseområden hos eleverna genom föreningslivet i Karlsborg • Sträva efter att byta lärmiljöer både inne och ute utifrån elevernas intressen. • Innan man går in i lite större projekt är det bra att planera noga hur elevgrupperna ska

se ut så att det underlättar organisationen (eleverna har olika skoltider).

31

Elevernas inflytande och ansvar Mål Lgr 11 Skolans mål är att varje elev:

• Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. • Succesivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i

skolan. • Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i

demokratiska former.

Insatser

• Elevmöten • Idélådan • Elevkurser • SPA-avdelning • Elevkurser • ”De äldre elevernas aktiviteter”

Resultat På elevernas möte har eleverna lärt sig lyssna på andras åsikter. Eleverna har utbildats i hur ett möte går till samt fått lärdom hur en demokratisk process fungerar. Eleverna vågar nu tala inför andra elever. Syftet med Elevernas möte är att eleverna ska få inflytande och information om vad som kommer att hända på fritids. Idélådan går vi igenom på mötet. Genom den har eleverna möjlighet att önska vilka aktiviteter de vill ska erbjudas. Här har eleverna lärt sig att önskemålen oftast tillgodoses. De är stolta när deras ide genomförs. Elevernas känner också att det är kul att kunna påverka.

Eleverna har haft kurser utifrån sina egna intressen. Kurserna har varit i arabiska, teckna, samt knyta skor. De har fått lära sig att förbereda, planera och kunna delge information så att andra förstår. De har lärt sig göra anmälnings affischer. De har också lärt sig att stå inför en grupp och prata samt vad en ledarroll kan innebära (förklara på olika sätt).

SPA avdelningen se under ”Lekar och fysiska aktiviteter”.

Fler elever har under våren deltagit i ”Måndagsgruppens aktiviteter”. De har fått lärdom i att planera (suttit på Karlsborgs bibliotek och använt deras datorer), ta kontakter via telefonsamtal med olika kommunala verksamheter. Vad man behöver ta upp, hur man talar i

32

telefon mm. Eleverna har fått insyn i vilka verksamheter / föreningar som Karlsborgs kommun erbjuder som kan vara intressant i dessa åldrar.

Analys Vi pedagoger har ett tydligt syfte med våra möten, att det är elevernas möte. Viktigt att vi vuxna skickar rätt signaler och även visar delaktighet på våra möten. Göra våra möten så positiva o lättsamma som möjligt ( ex väntan vid start – spelas elevernas egenvalda musik). Däremot är det också viktigt att möten inte alltid är så roliga men visa på att det är intressanta saker som kommer att tas upp och att eleverna har möjlighet att påverka.

Genom idélådan känner eleverna att de kan komma med idéer och att de även kan påverka sin dag på fritids.

Kurserna har utgått från elevernas egna intressen. De som haft kurserna har haft goda kunskaper om ämnet sedan tidigare. Genom stöd från pedagogerna så har de lyckats genomföra dessa kurser på ett utomordentligt bra sätt.

SPA avdelning se ”Lekar och fysiska aktiviteter”.

Måndagsgruppen har bidragit till att eleverna har valt att stanna kvar på fritids den eftermiddagen istället för att åka hem.


• Fortsätta att ta tillvara på elevernas intressen och behov.

33

Skola och hem Mål Lgr 11 Skapa de bästa förutsättningar för elevers utveckling och lärande.

Insatser

• Daglig kontakt • Vklass • Föräldramöte 1ggr/år • Drop in glögg • Enkät till vårdnadshavare • Övrig information till vårdnadshavare

Resultat Pedagogerna tar alltid emot eleverna och lämnar ut eleverna till vårdnadshavarna efter dagens slut i tamburen på fritidshemsavdelningen. Där får man den dagliga kontakten och då delges även viss information.

Under vt 2020 ändrades många rutiner på grund av Coronapandemin. För att minska eventuell smittspridning fick vårdnadshavarna inte komma in på de olika fritidshemsavdelningarna. Det sattes upp ringklockor utanför fritidslokalerna där vårdnadshavarna ringde på för att meddela att nu hade deras barn kommit. Informationen man ville delge fick under vårterminen delges via Vklass.

Vklass, den nya lärplattformen statades upp hösten 2019. Det innebär att allt inte fungerat till 100 % utan vi har undan för undan lärt oss mer och mer. Vklass är ett mycket bra verktyg för att nå ut till alla vårdnadshavare snabbt och effektivt. Vi skickar ut meddelanden, nyheter dokumentationer, bilder mm via Vklass. Vårdnadshavarna lägger in schema, ledigheter och andra ändringar.

Under hösten hade vi ett föräldramöte med information om verksamheten. Mer än hälften av vårdnadshavarna var närvarande på föräldramötet.

34

Drop in glöggen var förlagd utomhus. Det var uppskattat och i stort sett alla inbjudna vårdnadshavare var närvarande.

Elevernas kommentarer om Drop in glögg:

”Jag tyckte bäst om pepparkakorna men vågade smaka på glöggen”

”Det var kul och bra”

”Roligt med jul-musiken”

Under tiden jag väntade på mamma och pappa dansade jag till musiken”

Enkät till vårdnadshavare gick ut i april och 74 svarade

Övrig information till vårdnadshavare har skett via Vklass och det har i stort sett fungerat bra. Fortfarande har en del vårdnadshavare svårt att komma ihåg att meddela schemaförändringar.

Sammanställning av enkätsvar från vårdnadshavare

Mitt barn trivs på fritids

1 svarar 0 vårdnadshavare



4 svarar 22 vårdnadshavare 5 svarar 45 vårdnadshavare

Allmänna kommentarer från vårdnadshavare

”Vårt barn har frukost/lov plats, vilket både hen och vi är mycket nöjda med. Tack!”

”Mitt barn tycker det är mycket roligt. Märker ibland att inte vågar visa för personalen när han är ledsen. Säger även att visst barn leker att han har vapen och att man måste ha koll”. Omtänksam personal”

”Mitt barn gillar inte överdrag”

”Ser fram emot en ny skola”

”Mitt barn trivs bra”

”Bättre belysning ute, märks vintertid”

”Nya lokaler blir bra, befintliga är väldigt slitna”

”Vårt barn är nöjd och glad och då är vi det också”

35

Mitt barn känner trygghet på fritids






Allmänna kommentarer se ovan.

Jag som vårdnadshavare har förtroende för personalen






Allmänna kommentarer se ovan.

74 vårdnadshavare har svarat på enkäten. De fick svarsalternativ mellan 1 och 5, där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt.

Analys Trots att föräldramötet är gemensamt med skolan så saknas hälften av vårdnadshavarna. Vi har lagt bara ett föräldramöte för att vårdnadshavarna ska kunna känna att det inte tar för mycket tid.

Tydlig information till vårdnadshavare och eleverna har gjort att det här med ändrade rutiner vid lämning och hämtning ( ringklocka) har gjort att det har fungerat bra. . Barnen informerar sina föräldrar om vad som gäller.

Drop in glögg är enkelt och är en relativt kort stund. Barnen är medvetna a om när det är Drop in glögg och talar om för sina föräldrar att de vill att de kommer på detta.

På Drop in glöggen hade alla barn västar som togs av när föräldern hade kommit. När västen åkt av syntes det tydligt att föräldrar kommit och då låg ansvaret för barnen på vårdnadshavarna.

36

Åtgärder för utveckling • Arbeta för att fler vårdnadshavare närvarar på föräldramöten. • Ett utskolningshäfte behöver göras till vårdnadshavare då elev slutar på fritids.

37

Övergång och samverkan Mål Förskoleklassen och fritidshemmet ska gemensamt ansvara för att bjuda in de nya eleverna och vårdnadshavarna till vår verksamhet.

Insatser

• Möte mellan förskola/F-klass/fritidshem för att gemensamt planera för inskolning. • Besök på förskolorna av de blivande pedagogerna i förskoleklass och på fritids, då ett

arbetsbyte görs mellan förskolepedagogerna och fritidspedagogerna och förskoleklasspedagogerna.

• Överlämningssamtal. • Möte för vårdnadshavare och ett informationshäfte. • Extrainsatta möten gällande elever med behov av extra stöd. • Äldre elever ska vara mentorer vid överinskolning Från Fyren och Stranden till

Bryggan.

Resultat På grund av pandemin har vi helt och hållet ändrat strategin för övergång och samverkan. Vi har på grund av detta minimerat antalet träffar och besök samt föräldramöten. Fritidspedagogerna har skickat bilder och text för att informera om vilka som arbetar på fritids och även bilder hur det ser i fritidslokalerna. Till hösten kommer inskolning till fritids ske i små grupper och man kommer att träffas ute. Ett planeringsmöte för övergång och samverkan har dock hållits med berörda verksamheter däremot har inte det planerade ej kunnat genomföras på grund av pandemin

Analys Resultatet beror helt på att den tid då övergång och samverkan sker har vi haft Coronapandemi. Därav har vi inte kunnat genomföra alla insatser och har därför ej heller något resultat.

Åtgärder för utveckling • Ett utskolningshäfte bör göras till vårdnadshavare då elev slutar på fritids

38

Barn i behov av särskilt stöd

Mål Eleverna ska utvecklas så långt som möjligt utifrån deras förutsättningar (Lgr 11)

Insatser

• Närvarande pedagog • Bildschema • Fasta platser i matsalen • Viktigt med pauser • Viktigt med tillgång till något rum där man kan vara ensam • Förstärka positiva beteenden

Resultat Pedagogerna är alltid närvarande eleverna i behov av särskilt stöd. Det har gjort att eleverna är lugnare och tryggare. . Samtidigt är pedagogerna medvetna om att försöka när det så är lämpligt att hålla sig lite på avstånd för att öka elevens självkänsla och självförtroende. Bildstöd används framförallt i klassrummet. Det underlättar och strukturerar dagen för eleverna. Fasta platser i matsalen har fallit väl ut. Det skapar trygghet och inte så mycket funderingar vem eleven ska sitta bredvid. Rum för egentid och ensamtid finns att tillgå vilket också innebär att eleven kan dra sig undan för vila och eftertanke vilket kan göra att eleven snabbare komma kan tillbaka till aktiviteten

Analys Närvarande pedagoger är alltid en förutsättning för en god utveckling och ett gott lärande hos eleven. Genom att vara närvarande kan man också förebygga en del av konflikter som en elev kan hamna i. Bildstöd är ett viktigt komplement till närvarande vuxna som också innebär att eleven vet vad ska hända under dagen och behöver inte fundera på vad nästa steg innebär.


• Handlingsplanerna ska även visas och gälla för fritidshemspedagogerna • Bildstödet bör också användas i större utsträckning på fritids.

39

Organisation och struktur Resultat Vilka effekter får resursfördelningen för fritidselevernas utveckling och lärande?

Fritidspengen påverkar hur mycket resurser man har möjlighet att ha. Efter ett par år nu med fritidspeng så fungerar det ganska väl. Har man många elever inskriva på fritids så genererar det också en ökad budget. Det gäller att hela tiden ”hushålla” med pengarna när det är många elever inskrivna för att ha medel kvar när elevantalet minskar (oftast på våren)

Vilka effekter kan vi se av fritidsgruppernas åldersfördelning?

Åldersfördelningen är positiv framförallt för de något äldre eleverna (F-klass samt årskurs 1 på Fyren och Stranden, årskurs 2 på Bryggan. Eleverna får naturligt växa in ett utökat ansvar utifrån mognad och ålder.

Hur påverkar den fasta ramtiden förutsättningarna?

Den fasta ramtiden är en stor fördel för både pedagoger och elever. Ramtiden begränsar öppettiden till 12 timmar per dag vilket gör att det är lättare att ha fler lärare på plats när det är som flest elever.

Åtgärder för utveckling • Fortsätta med pedagogiska diskussioner och pedagogiska samtal. • Varje termin söka efter behörig och lämplig personal. • Arbeta för en gemensam organisation för hela Strandskolan för att ännu bättre ha fler

lärare på plats när det är flest elever, detta för att eleverna ska kunna utvecklas ännu mer.

40

Sammanfattande analys och reflektion av verksamhetsansvarig Sedan tre år tillbaka har pedagogerna på fritidshemmet arbetat på ett nytt sätt med det systematiska kvalitetsarbetet. Under detta läsår kan jag tydligt se en utveckling hos pedagogerna när det gäller kvalitetsarbete. Pedagogerna förstår vikten av dokumentation och reflektion allt mer och det märks tydligt att det i år har upplevts lättare för personalen att skriva kvalitetsarbetet.

En av pedagogerna kom i höstas med förslaget att alla pedagoger på fritids skulle vara delaktiga i att skriva kvalitetssammanställningen. Tidigare år har vi utsett två pedagoger som har skrivit kvalitetssammanställningen. Verksamhetsansvarig delade in pedagogerna i tre grupper. Varje grupp fick vardera två eller tre mål att skriva om. Övriga mål bestämdes att vi gemensamt skulle skriva om och de skulle vi göra på pedagogiska diskussioner efter Apt.

När kvalitetssammanställningen nu är klar för läsåret 19/20 kan vi se att det här föll väl ut. Alla pedagoger är betydligt mer kunniga om detta ämne och vet vad som står i sammanställningen. Flera av pedagogerna har även uttryckt att kvalitetsarbete är roligt. På planeringsdagen i juni kommer vi göra en utvärdering bland pedagogerna om hur det har varit att arbeta på detta sätt.

Under hösten 2019 startade skolor och fritidshem lärplattformen Vklass vilket naturligtvis var en stor omställning. Vi har mycket kvar att lära om Vklass samt vilka möjligheter det finns. Inspiratörer gällande Vklass finns på varje enhet. De har tagit lite större ansvar för att inspirera och till viss del utbilda övriga pedagoger.

Vklass används av förskolor, fritidshem och skolor i Karlsborgs kommun vilket innebär en stor fördel för både personal och vårdnadshavare. Vklass är en lärplattform där elever, personal och vårdnadshavare kan ta del av information och kommunicera med varandra. Vklass används också för dokumentation och reflektion. Delar av det blir också synligt för vårdnadshavare.

Det prioriterade målet har under läsåret varit ”Att öka förståelsen för vår miljö”. Målet har inneburit många nya kunskaper hos eleverna och framförallt stor förståelse för återvinning och återbruk. Studiebesök har genomförts och vi har bjudit in en person som visat på hur man kan återbruka och det besöket gav verkligen inspiration och mersmak.

På planeringsdagen nu i juni kommer personalen att bestämma ett nytt prioriterat mål för läsåret 20/21.

Våren 2020 blev en ny och väldigt annorlunda erfarenhet för både pedagoger och elever på grund av Coronapandemin. Karlsborgs kommun följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi arbetar i övrigt efter framtagna rutiner och har en organisation för att leda arbetet.

Fritidspersonalen har succesivt arbetat och utvecklat arbetssätten för att minska smittspridningen. Exempel på åtgärder är att förskoleklasseleverna äter lunch i sina klassrum och då i mindre grupper. I övrigt när det gäller frukost, lunch och mellanmål så har vi öppnat

41

upp in till gymnastiksalen (all idrott har genomförts ute) och den används som matsal, vilket innebär att de blir färre barn vid varje bord och borden står väldigt glest. Fritids har förlagt sin verksamhet ute för att försöka minska smittspridningen.

Läsåret 19/20 har varit utvecklande både för elever och pedagoger. Elevinflytande och delaktighet är hela tiden ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Eleverna tar också ett allt större ansvar för att planera och utföra aktiviteter samt att dokumentera vad som hänt och hur man arbetar vidare.

Vi ser fram emot ett spännande läsår 20/21 med nya utmaningar!

Karlsborg 2020-06-04

Karin Gustavsson, verksamhetsansvarig för fritids Strandskolan.

Documents

Systematisk kvalitetssammanställning 2019/2020 Fritidshem ......Karlsborgs kommun Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00, [email protected] . Systematisk kvalitetssammanställning