Symposium 2012 Genrepedagogisk undervisning och

kunskapskraven i Lgr 11

Utgångspunkter för presentationen

• Lgr 11

• Låt språkets bära – genrepedagogik i

praktiken av B. Johansson och A. Sandell-

Ring

• Visible learning – en forskningsöversikt av

J. Hattie

Skolspråket –

det kunskapsrelaterade språket

- skiljer sig från vardagsspråket

- avgörande för all skolframgång

- utvecklas inte automatiskt

Genrepedagogikens text, språk- och lärandeteori i

kontrast till andra vanliga positioner

Tankefigurer att utmana Genrepedagogik

Text är input/output

Text är genrer

Språk är regler för form

Språk är resurser för

betydelse

Lärande sker naturligt

Lärandet sker i interaktion Holmberg (2009)

Vad kännetecknar en genre i

“Sydneymodellen”?

Syfte: Vad vill jag med min text?

Struktur: Hur organiseras texten i steg för

att på bästa sätt uppnå syftet?

Språk: Vilka ord och vilken grammatik

gynnar bäst mitt syfte med texten?

Genrer med generella syften

Jämför dessa med genrer med specifika syften

(artikel, reportage, insändare)

pers. återgivande

berättarfamiljen

narrativ

faktafamiljen

hist. återgivande

förklaringar

rapporter genrefamiljer

recension

evalurandefamiljen

argumenterande

diskuterande

instruktioner

Olika genrer med specifika

syften Hur stöttar basgenrerna de här genrerna?

notis, nyhetsartikel,

reportage,

personporträtt,

faktaartikel

Krönika,

kolumn, kåseri,

recension

ledare,

debattartikel,

insändare, essä

roa och

underhålla

påverka

argumentera

debattera

beskriva

informera

Artikel

känna igen språkliga mönster vid läsning

välja passande språkliga mönster när de skriver

tala om språkliga mönster

Målet med en explicit undervisning om språk är

att medvetandegöra olika system i språket så att

eleverna kan:

Övergripande mål och riktlinjer

Bild

Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Svenska, sva

formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Historia

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem- och konsumentkunskap

Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning

Biologi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Musik

analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Religionskunskap

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd

analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp

Teknik

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Kemi

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

Fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

Viktiga förmågor i kunskapskraven i

Lgr 11

• Kommunicera

• Använda begrepp

• Beskriva

• Förklara

• Analysera

• Resonera och argumentera (ta ställning,

uttrycka och värdera)

The Big 5 Källa: Göran Svanelid, ingår i gruppen som tar fram nya nationella proven i SO

Analysförmåga

Beskriva orsaker och konsekvenser. Föreslå

lösningar. Förklara och påverka samband.

Se utifrån och växla mellan olika perspektiv.

Jämföra likheter och skillnader, för- och

nackdelar

Kommunikativ förmåga

Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera.

Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter.

Framföra och bemöta argument. Redogöra,

formulera, resonera och redovisa.

Metakognitiv förmåga

Tolka. Värdera. Ha omdömen om.

Reflektera. Lösa problem med anpassning

till en viss situation, syfte eller sammanhang.

Avgöra rimligheten. Välja mellan olika

strategier. Pröva och ompröva.

Förmåga att hantera information

Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt

granska information. Skilja mellan fakta och

värderingar. Avgöra källors användbarhet

och trovärdighet.

Begreppslig förmåga

Förstå innebörden av begreppen. Relatera

begreppen till varandra. Använda begreppen

i olika/nya sammanhang

Centralt innehåll

Kursplanen i svenska som andraspråk och

svenska I årskurs 1-3

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en

berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och

avslutning samt personbeskrivningar.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för

barn, och hur dess innehåll kan organiseras.

• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och

arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning

och punktuppställning i flera led.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva

spel och webbtexter.

Centralt innehåll

Kursplanen i svenska som andraspråk och

svenska I årskurs 4-6

• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad

med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och

personbeskrivningar samt dialog.

• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter,

till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.

Texters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter,

interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och

typiska språkliga drag.

Den genrepedagogiska modellen

En explicit modell för läs-och skrivutveckling

Ben 1

En teori om lärande

Vygotskys sociokulturellta perspektiv

Ben 2

En teori om språk

Hallidays systemisk-funktionella grammatik

Ben 3

En pedagogisk modell

Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

Traditionell grammatik i jämförelse

med funktionell grammatik

Skogen är grön • Skog- substantiv

• Är- verb

• Grön-adjektiv

Barnen leker i skogen • Barnen – substantiv

• Leker – verb

• I – preposition

• Skogen - substantiv

Skogen är grön • Skogen – deltagare

• Är – relationell process

• Grön – deltagare

Barnen leker i skogen • Barnen – deltagare

• Leker – aktionsprocess

• I skogen - omständighet

Cykeln för undervisning och

lärande

1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet

2. Studera texter inom genren för att få förebilder

3. Skriva en gemensam text

4. Skriva en

individuell text

Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Bedömning

Påverkansfaktorer direkt relaterade

till undervisningen (Hattie 2009)

• Formativ bedömning

• Mångsidiga insatser i förhållande till elever i

behov av särskilt stöd

• Kommunikativ undervisning

• Återkoppling på prestationer

• Utsträckt kontra komprimerad undervisning

• Metakognitiva strategier

Formativ bedömning

Kryssa för dina svar (X)

Förstår mottagaren vad jag har skrivit?

( ) Ja ( ) Delvis ( ) Nej

Använder jag relationella processer (är, har, finns)?

( ) Ja ( ) Delvis ( ) Nej

Använder jag aktionsprocesser för att beskriva (växer, ganger, äter)

Påverkansfaktorer relaterade till

eleven (Hattie2009)

• Tidigare kunskaper

Ökad medvetenhet om elevernas behov

av kontinuerlig språklig stöttning i alla

ämnen

Medveten stöttning av talspråket som bro

över till skriftspråket

Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk i

alla ämnen

(slöjd)

Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk

(fysik, kemi)

Matematik och språk

Tillämpning

Matematik och språk

Tillämpning

Medveten stöttning för att bygga ut

alla registervariabler

Berätta och gestalta

”Eva är arg”

”Eva slog näven i bordet så tallrikarna flög”

Fråga man kan ställa

Hur visar sig det?

Från att berätta till att gestalta

”Hon blev ledsen”

"Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon

tittade

ned mot golvet, och i hennes ögon växte

tårar

fram. Hur kunde hon göra så mot mig,

tänkte

Lisa”.

Idiomatiska uttryck LÄRARE Om jag vore i dina kläder så skulle jag söka till

osv… ELEV (somalisk flicka med slöja): Vad då, vad är det för fel på mina kläder? LÄRARE Det gäller att ha is i magen. ELEV Fy tusan! Is i magen kan inte vara roligt att ha. LÄRARE Jag tror inte du klarar den kursen just nu på gymnasiet. Du skulle framförallt åka dit på engelskan. ELEV Jag förstår inte hur du menar? Hur kan jag åka till gymnasiet på engelskan …?

”Få sina fiskar varma” ”Spetsa öronen”

”Gå bakom ryggen på någon” ”ingen ko på isen”

åkte spårvagn

och buss

Utflykt till Lillsjön

badade i sjön

kallt men roligt att bada

åt matsäck

tittade på grodyngel och fjärilar

och svampar lärde oss om djur och växter i naturen, vi hade en rolig och lärorik dag

Medvetenhet om hur genrer kan stötta

utvecklingen av förmågor i kunskapskraven

”Under arbetsprocessen bidrar eleven till

att formulera och välja handlingsalternativ

som leder framåt” (ur kunskapskraven i slöjd åk 6,Lgr

11:219)

Hur gör vi en låda?

Underlag för resonemang

Medvetenhet om hur genrer kan stötta

utveckling mot förmågor i kunskapskraven

”Genom undervisning i matematik ska eleven ges förutsättningar att

formulera och lösa problem med hjälp av matematik” Lgr 11

Medvetenhet om hur genrer kan stötta

utvecklingen mot förmågor i kunskapskraven ”Genom undervisning i ämnet bild ska eleven[…] ges

förutsättningar

att utveckla sin förmåga att kommunicera med bild

för att uttrycka budskap,” Lgr 11

Medvetenhet om hur genrer kan användas i

en lärande bedömning i geografi

Påverkansfaktorer relaterade till

eleven (Hattie, 2009)

• koncentration,

envishet och

engagemang

• motivation

• självuppfattning

• minskad ängslan

motivation-engagemang-mindre ängslan

”Har du läst min text?”

studiebesök

”Kommer besöket till oss?”

lärarstudenter

Påverkansfaktorer relaterade till

eleven (Hattie, 2009)

• Förskoleaktiviteter

Berättande texter och sakprosatexter:

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en text kan

organiseras med inledning, händelseförlopp och avslut (Lgr 11)

Berättelse med inledning mitt

och avslutning

Träna processer, deltagare och

omständigheter

Följande förmågor kan räknas till

denna grupp:

• dra slutsatser

• skapa förklaringar

• argumentera för egen ståndpunkt

• göra jämförelser

• beskriva samband

• beskriva konsekvenser

Vad ska bedömas?

Logik/relevans

Logiken i resonemanget

Saklighet

Hur väl är resonemanget underbyggt av

relevanta ämnesfakta

Perspektiv eller aspekter

Vägs flera olika aspekter eller perspektiv in i

resonemanget

Vad ska bedömas?

Resonemangskedjor

Tankegångarnas komplexitet

Mönster och generella drag

Hur delar hänger ihop och bildar mönster och

sammanhang

Begreppsanvändning

Påverkansfaktorer relaterade till

läraren • Lärarens tydlighet i

undervisningen

• Förtroendefulla

relationer lärare -

elev

• Professionell

utveckling

• Inte etikettera

elever

• Lärarens

förväntningar

Återgivande genre

Elev inskriven i

särskolan årskurs 6

Skansen

Igår var lilla klassen i Skansen vi

gilck upp till centrum och vi ågt

Tunabanan till Fridhemsplan och vi

bytt tåg till T-centralen.

När vi var frame till skansen sa Eva

till oss attvi skulle kolla på djuren vi

såg bjön, variger, lokatt och uggla.

Efter bläv vi hungriga och tröta sen

åt vi lunch sen vi kolad gamla

stugår. Där såg vi fattiga och rika

mänickor och stora fina hus.

Argumenterande genre

Elev inskriven i

särskolan årskurs 6

Orättvisa i skolan

Det är orätvist i skolan för att

lärarna har varmt i personal

rumet medan vi Barn får frysa

ute och om vi går in i klasen

och försöker värma os då

seger lärarna gå ut. Då får vi

barn vara Där ute och frysa

Det gör oretvisa i skolan vi

barn får inte ens gå in i ett

skönt rum som är varmt tenk

om ni lärare skulle frysa som

oss. Ni vet inte hur det käns

jag vill att det här orättvisan

ska ta slut att barnen ska få

skönt som er lärare.

Rinkebytjejen sudi

Argumenterande genre

årskurs 2

Viktigt att göra läxor

Många människor kan tycka att det

är jobbigt med läxor men man

måste ändå göra sina läxor.

För det första gör läxor att man blir

duktigare i skolan.

För det andra lär man sig nya saker

hela tiden med sina läxor.

För det tredje blir det lättare att

hänga med i skolan om man gör

sina läxor och när man blir äldre får

man bra betyg.

Avslutningsvis tycker jag att flera

människor borde göra läxor för att

då skulle alla vara lika kloka och

duktiga.

Andraspråkselev med diagnostiserad

språkstörning

Sekventiell

orsaksförklaring

årskurs 2

Så här fungerar vattnets

kretslopp

Vatten kan finnas i olika former

flytande, fast form och gas.

Vattnet ändrar form i ett evigt

kretslopp.

Solen värmer havet och vatnet

avdunstar. Vattenångan stiger

upp, kondenserar och då

bildas moln. Molnen blir tyngre

och då börjar det rengna eller

snöa. Då rinner vattnet i

bäckar till havet.

De pedagogiska samtalens karaktär har

förändrats

Ökad samverkan med

fritidsverksamhet

Under vattentemat arbetade fritidspedagogerna

med att kommunicera om vatten genom dikt och…

…bild

Snömålning

Knutbyskolan har blivit en mjukare och

tryggare skola fokuserad på skolans

kärnverksamhet; att utveckla kunskaper

Skolan har mindre konflikter :

• i elevgruppen

• i personalgruppen

• och mellan elever och personal

Källor

Sveriges Kommuner och Landsting,(2011) Synligt lärande. Presentation av

en studie om vad som påverkar elevers studieresultat,

Johansson, B. & Sandell-Ring, A (2010), Låt språket bära, Stockholm:

Hallgren & Fallgren.

http://www.ur.se/pedagog/Metod-och-

inspiration/Genrepedagogik--exemplet-Knutbyskolan

http://www.pedagogstockholm.se/-

/Kunskapsbanken/

?q=knutbyprojektet&val=,,&ingetval=True,True,True