Syftet med kursen

Bib 2011

1

Utbildning UE hanteringSEKO Energi 2013

Svenska modellenLag och avtal

Personaluthyrning – EntreprenadArbetstagare eller företagare

Arbetssätt och checklistor

Syftet med kursen

• Att lära sig att aktivt ta avstånd från svartarbete och annan oseriös verksamhet inom energisektorn

• Att lära sig att aktivt verka för att företag bedriver sin verksamhet så att de inte åsidosätter lag och kollektivavtal eller branschpraxis

• Att lära sig ställa krav på rätt underlag inför en MBL 38-förhandling (checklista)

• Att utveckla hur man praktisk följer upp underentreprenad- och bemanningsföretag

• Att ge fördjupade kunskaper vad som är företagande, entreprenad, bemanning eller inlåning och vad som kännetecknar anställningsförhållande

• Att ge bättre förutsättningar att lösa uppgiften effektivt genom tydlig arbetsfördelning, planering och gemensamma arbetsmetoder

Bib 2011

2

Bib 2011

3

Den svenska modellen

Bib 2011

4

Kollektivavtalet avgör också vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren

» Genom kollektivavtalen blir löntagarna starkare. Ingen behöver förhandla ensam. Arbetsgivaren kan inte ställa den ene mot den andre. Avtalen skyddar mot diskriminering och ger mer pengar vid sjukdom, dödsfall och olycksfall i arbetet. Pensionen blir högre.


Svenska modellen

Bib 2011

5


Kollektivavtalet har fördelar för arbetsgivaren. Det ger arbetsgivarna stabila och likartade konkurrensvillkor

» Ingen arbetsgivare kan konkurrera ut andra företag med låga löner och sämre villkor. Avtalet ger också arbetsfred. Arbetsgivare och arbetstagare kan arbeta utan konflikter under avtalsperioden. Kollektivavtalet är en grundbult i den svenska modellen.

Svenska modellen

Bib 2011

6


För att principen om parternas rätt att bestämma villkoren på arbetsmarknaden ska fungera krävs det förhandlingsvilja

» Om parterna misslyckas med att i förhandlingar anpassa kollektivavtalens bestämmelser till viktiga förändringar i samhället finns alltid en risk för politiska beslut som innebär reglering enligt lag.

Svenska modellen

Vad säger lagen när arbete ska läggas ut på entreprenad

Bib 2011

7

Lag

• Att lägga ut arbete som tidigare utförts av det egna företaget är en viktigare förändring varför arbetsgivaren först ska förhandla enligt MBL § 11

• I samband med att arbete ska läggas ut på entreprenad finns förhandlingsskyldighet vid upphandling/anlitande av UE och bemanningsföretag av UE-MBL 38 §

• Arbetsgivaren är skyldig att på begäran lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som den fackliga organisationen kräver

Bib 2011

8

Uppföljning och kontroll av

underentreprenörer

Bib 2011

9

Vilka arbeten omfattas?

På företag med förekommande arbeten inom avtalsområdet

• Ej om det är av kortvarig och tillfällig natur• Ej om det kräver särskild sakkunskap• Om det godtagits av arbetstagarorganisationen

tidigare(38§ MBL, andra stycket)• Ej om synnerliga skäl föranleder åtgärden

Bib 2011

10

Kollektivavtal

• Förenklat förfarande- Kontroll och förteckning av arbetsgivaren

• Gemensam policy för till exempel- Aktivt främja seriöst företagande- Rättvis och sund konkurrens- Stoppa oseriösa företag- Ej bryter mot lag, kollektivavtal och branschpraxis

Bib 2011

11

Vetorätt

• Har förhandling enligt 38§ MBL kan veto läggas om det befaras att lag eller kollektivavtal åsidosätts, eller att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden strider mot vad som är allmänt vedertaget på området

• Veto läggs av förbundet

Bib 2011

12

Vetorätt

• Vetorätt kan inte användas för att;- styra valet mellan seriösa UE/Bemanningsförtag- prioritera arbete för egna medlemmar- utestänga seriösa företag- tvinga arbetsgivare utföra arbete i egen regi

Bib 2011

13

Skadeståndsskyldig vid brott

• 54 §MBL;

Arbetsgivare ,arbetstagare och organisation som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada , om ej annat följer av vad nedan sägs

Bib 2011

14

Avtal EFA angående anlitande av entreprenörer och lån av arbetstagare

12 kap. 2§ (sid 26)

• 1. Arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla enligt medbestämmandelagen i samband med utlämnande av arbete som omfattas av branschavtalet till annan än anställd arbetstagare, är fullgjord om för utsättningarna enligt nedan är uppfyllda. Med anlitande av entreprenör avses nedan även lån av arbetstagare.

Bib 2011

15


12 kap. 2§ (sid 26)

• 2. Arbetsgivaren ska en gång per år skriftligen begära lokal förhand ling med berörd facklig motpart avseende de entreprenörer arbetsgiva ren avser att anlita under året. Därvid ska parterna eftersträva att träffa lokal överenskommelse i frågan.

Bib 2011

16


12 kap. 2§ (sid 26)

• 3. Inför sådan förhandlig ska arbetsgivaren skriftligen lämna följande infomation om tilltänkta entreprenörer.

• a) organisationsnummer• b) fullständigt namn och adress• c) telefonnummer eventuellt faxnummer• Sedan lokal överenskommelse träffats ska arbetsgivaren

upprätta en för-förteckning över de entreprenörer som omfattas av överenskommelsen.

Bib 2011

17


12 kap. 2§ (sid 26)

• 4. Om det finns skäl ifrågasätta vetorätt enligt 39 § MBL avseende viss entreprenör ska facklig motpart omedelbart skriftligen begära förhand ling och samtidigt ange skälen för åtgärden. Vetorätt kan endast utövas av central motpart.

Bib 2011

18


12 kap. 2§ (sid 26)

• 5. Sedan överenskommelse träffats enligt ovan har arbetsgivaren rätt att utan föregående primärförhandling enligt MBL fritt lämna ut arbetetill entreprenör som omfattas av överenskommelsen. Vid förutsebara större arbeten, vilka inte ingår i ett företags normala, löpande verksam het bör facklig förtroendeman vid företaget informeras innan entreprenör påbörjar arbetet.

• 6. Ovanstående hindrar inte att andra rutiner finns.

Bib 2011

19

Uppföljning och kontroll av

underentreprenörer

Bib 2011

20

UE uppföljning och kontroll

Företagets förhandlingsskyldighet mot SEKO MBL 38 § är inom Bransch Energi den lokala organisationen; klubb eller förhandlingsorganisation

Handläggning av veto enligt MBL 39§ ligger på

SEKO:s förhandlingsenhet

Bib 2011

21

UE uppföljning och kontroll

• Möjlighet till hjälp av kontroll av UE genom BO,FO eller klubb

• Organisation anpassas till varje företag• Påverkas av

– Avtal och överenskommelse i företaget– Fackliga strukturen i företaget

Bib 2011

22

UE uppföljning och kontrollansvarsfördelning ;

1. Regional/lokal arbetsplatsorganisation- Arbetsplatsrelaterad uppföljning - avstämning

2. UE-ansvarig, facklig förtroendeman i företaget , förhandlingsorganisation eller klubb

- Systemhantering, utbildning 3. Samordnande ombudsman

- Kollektivavtalsteckning, kommunikation med förbundet

4. Förbundet- Sanktioner MBL §39

Bib 2011

23

Uppdrag för Lokal facklig förtroendeman

• Följer upp alla UE på arbetsplats i sitt område• Rapporterar omgående till ansvarig när företag…

– inte har gällande kollektivavtal, – uppträder som egenföretagare (f-skattare) och som rimligen

borde vara anställd, – inte uppfyller avtalens krav på seriösa entreprenörer,

– inte finns med på UE-förteckning • Underlag för årliga utvärderingen till UE-ansvarig FFM

» Kopia av Checklistan och utredningar till UE-ansvarig i företaget. UE-ansvarig sammanställer

Bib 2011

24

Uppdrag för lokal facklig organisation, förhandlingsorganisation eller klubb

• Att företag på förteckning kontrolleras– Exempel mottagare av UE-förteckning

» Att kontroll är gjord av företaget och kollektivavtal finns med Seko i förekommande fall,

» Revidering av UE-förteckning

• Att aktuell förteckning distribueras till berörda• Tillse att uppföljning genomförs på arbetsplatser• Sammanställa UE uppföljningen i företaget • Att lokala/regionala FFM får adekvat utbildning

Bib 2011

25

Uppdrag för ombudsman

• Att kollektivavtal tecknas, • Att vidta åtgärder när andra krav inte uppfylls, • Primär förhandling i övriga fall och i tvister gällande 38§

MBL • Att frågor tas vidare i förbundet

Bib 2011

26

Administrativa verktyg och hjälp

• Alla förtroendemän som jobbar med UE-frågor skall ha tillgång till avtalsregister - FORA

• Innan åtgärder ovan vidtas sker samråd med ombudsman om aktuella uppgifter gällande t.ex. avtal

• Gemensam branschutbildning

Bib 2011

27

• Allt detta…för att upprätthålla kollektivavtalade anställningsvillkor på området

Bib 2011

28

Personaluthyrning eller entreprenad

Bib 2011

29


• Bedömning om det är en entreprenad eller bemanningsverksamhet• Vad är det för utgångspunkter när man ska bedöma om det är fråga om

entreprenadverksamhet eller bemanningsföretag. • Entreprenad – åtagande att utföra arbete för en bestämd betalning. Entreprenören

tar en ekonomisk risk varför han vill ha kontroll över produktionen genom planering, ledning och kontroll både av arbetes utförande samt utnyttjande av produktionspersonalen. Entreprenören vill lägga så få mantimmar som möjligt för att optimera det ekonomiska resultatet.

• Bemanningsverksamhet – företag som hyr ut sina anställda till andra företag för begränsad tid. Bemanningsföretaget hyr ut en specifik kompetens. Utöver det tar han ingen risk för arbetets utförande. Har inga anspråk på kontroll över produktionen, utan debiterar per timme för den uthyrda arbetskraften. Vill helst hyra ut så många timmar som möjligt.

Bib 2011

30


• Vid bedömning av om det är frågan om entreprenad eller bemanning är kontroll och ledning av arbetet, ansvar och risktagandet för arbetets utförande, vem som kontrollerar och ansvarar för arbetsmiljön samt hur ersättningsformer viktiga grundvalar.

• Som utgångspunkt vid bedömning kan man använda nedanstående kännetecken. Fyll på om du finner ett annat kriterium än de upptagna. Ju fler och tydligare de olika kriterierna uppfylls desto mer talar för vilken verksamhet det är frågan om. Gör slutligen en helhetsbedömning.

Bib 2011

31


• Detta avtal kan bli gällande antingen genom att aktuellt företag är medlem i Bemanningsföretagen – Almega och är inkopplade eller kopplas in. Den som inte är medlem i Almega tecknar ett hängavtal med Seko på detta avtal. Hängavtal tecknas av ombudsman på Seko och bemanningsföretaget.

• Information om bemanningsavtalet, organisationsrätten, inkopplade företag mm finner du på www.LO.se hemsida.

Bib 2011

32

http://www.lo.se/


• De företag som bedriver personalbemanningsverksamhet och personaluthyrning skall inte tillämpa våra vanliga kollektivavtal utan Avtal för bemanningsföretag tecknat mellan Bemanningsföretagen och LO förbunden.

• Ett av huvudpoängen med detta avtal är att till den inhyrda personalen utgår lön motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget för jämförbara grupper hos kund. Med detta avses prestationslön, ackord, premielön, bonus samt provision. Den personliga timlönen/månadslönen får inte underskrida den personliga lönen enligt bemanningsavtalet. Ladda hem avtalet på LOs hemsida.

Bib 2011

33

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/AE919905543132D7C1256E4E00517553


• Innan inhyrning skall förhandling ske enligt MBL 38 §• Företag som avser att hyra in personal istället för att anställa, är skyldig att

förhandla med lokal facklig organisation innan inhyrning sker. Vissa krav skall uppfyllas för att accepteras som personalinhyrningen.

• Det skall finnas ett gällande bemanningsavtal med det uthyrande företag, • Det bör finnas ett lokalt löneavtal • Att det fastställts genomsnittligt förtjänstläget för jämförbara grupper med lokalt

fack• Det är viktigt att det lokala facket har insyn i vilken lön som den egna arbetsgivaren

uppger till bemanningsföretaget. Det lokala facket ska förvissa sig om att inhyrd personal får rätt lön. Detta sker enklast genom att efterhöra sig om detta med aktuell inhyrd person och ge information till denne vilken som är den rätta lönen.

Bib 2011

34

Checklista personaluthyrning eller bemanning(checklista entreprenad eller bemanning.doc)

Bib 2011

35

Arbetstagare eller företagare

• Detta är en fråga som har behandlats av arbetsdomstolen i många domar. En del arbetsgivare har intresse av att en person som annars skulle vara arbetstagare i stället är konsult, entreprenör, f-skattare eller något liknande.

Detta skulle då medföra att uppdragsgivaren slipper betala till exempel sociala avgifter, sjukfrånvaro, föräldralön, uppsägningslön. Samtidigt tror många arbetstagare att det är en fördel att vara egenföretagare, att detta ger större frihet och högre inkomster.

Domstolarna och t.ex. skattemyndigheten godtar inte att parterna avtalar fritt i denna fråga.

Bib 2011

36


• Det går alltså inte att arbeta på samma villkor som en arbetstagare men rubricera avtalsförhållandet som t.ex. konsultavtal, entreprenör.

• När någon som inte har ett etablerat företag utför arbete åt en annan, som individ, är alltså huvudregeln att den personen är arbetstagare. Ofta är det emellertid inte så lätt att avgöra saken. Man måste därför se till omständigheterna i det särskilda fallet och göra en sammanvägning.

• I praxis har man ansett att vissa omständigheter har särskild betydelse.• Det är omständigheterna i det enskilda fallet och inte avtalets ordalydelse som

är avgörande. • Om en person har ingått ett avtal som är formulerat som ett konsult/entreprenad

avtal är det alltså i och för sig ingenting som motsäger att personen i själva verket är arbetstagare och skall omfattas av arbetsrätten i lag och kollektivavtal.

Bib 2011

37


• När man ska fastställa vem som är arbetstagare enligt medbestämmandelagen skall man enligt förarbetena (se prop. 1975/76:105 sidan 309 & 324) utgå från det civilrättsliga arbetstagarbegreppen.

• Det civilrättsliga arbetstagarbegreppet bestäms av rättstillämpning och är tvingande i den meningen att skilda parter inte genom att själv definiera sitt avtalsförhållande kan kringgå tvingande bestämmelser i lag eller i avtal. (Erland Olausson).

Bib 2011

38

F-SKATT

För att få en F-skattsedel krävs att man;

• Bedriver näringsverksamhet

• Har för avsikt att bedriva näringsverksamhet

Bib 2011

39


Exempel på personer som kan få både F- och A-skatt;

• Den som startar näringsverksamhet men övergångsvis har anställningsinkomster kvar

• Den som bedriver näringsverksamhet parallellt med sin anställning.

Bib 2011

40


Av 13 kap. 1 § Inkomstskattelagen framgår att;

”…med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.”

Vid bedömningen av självständigt ska det särskilt beaktas* vad som avtalats med uppdragsgivaren, * i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och * i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet

Bib 2011

41


I ett uppdrags natur ligger att;

>> uppdragsgivaren bestämmer vad som ska utföras.

Det ankommer på uppdragstagaren att;

>> bestämma hur arbetet ska utföras.

Var och när uppdraget ska utföras kan vara beroende av verksamhetens

natur och omständigheterna i det enskilda fallet

Bib 2011

42


Kriterier vid bedömning av självständighet är;

”vad som avtalats med uppdragsgivaren” ”i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren”

”vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet”

Kriterierna ska vara inbördes likvärdiga

Bib 2011

43


Kommentar självständighet;Viktiga omständigheter är;

* vad en uppdragsgivare och en uppdragstagare har avtalat* parternas avsikt att ingå ett uppdragsavtal och de villkor som styr uppdraget

Villkor som styr uppdraget kan vara;> fördelning av ansvar och risk, > rätt att anta andra uppdrag parallellt eller rätt att tacka nej till fler uppdrag från uppdragsgivaren.

Bib 2011

44


Kommentar självständighet, forts; > om uppdragstagarens beroende till uppdragsgivaren är stor respektive > om inordning i uppdragsgivarens verksamhet är stor

= kan det medföra att partsviljan inte får genomslag.

Vid denna bedömning beaktas också villkoren för uppdragsgivarens

ordinarie anställda

Bib 2011

45


Exempel på icke näringsverksamhet….

”Verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda kan normalt inte anses uppfylla kraven för näringsverksamhet även om parterna kommit överens om att uppdragstagaren ska utföra arbetet som näringsidkare”.

Ex;* kan gälla chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer)* verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag räknas inte som näringsverksamhet om det sker till endast enstaka uppdragsgivare

Bib 2011

46

Rekommendationer….

Vid långvarig inhyrning av en förare med F-skatt ärinhyraren skyldig att anmäla till Skatteverket att inhyrd har fel skattsedel utifrån sitt uppdragVid kontroll från myndighetens sida kan föraren anses som förtäckt anställd och då riskerar inhyraren att hamna i arbetsgivarrollen. Det har således ingen betydelse om den inhyrde sköter sina skattebetalningar. Arbetsgivaren skall se till att skatteavdrag sker och att sociala avgifter redovisas.

Bib 2011

47

Rekommendationer forts….

Innebär stor affärsrisk som kan leda till att arbetsgivare får betala dubbelt upp (löneskatt, sociala avgifter, straffavgift)

Skatteverket har erhållit direktiv från RSV att följa upp företagens skatt- och avgiftsredovisning samt kontrollera förekomsten av "svartarbete”

www.skatteverket.se/foretagorganisationer/

Bib 2011

48

• Checklista arbetstagare/företagare

Bib 2011

49

Documents

Syftet med kursen