SWEDAC-Aktuellt

SWEDAC AKTUELLTKVAL

ITETS

-

EN TIDNING OM KVALITET OCH SÄKERHET ► NUMMER 2 ► JUNI–SEPTEMBER 2010

For news in English, visit

swedac.se

Almedalen: Välkommen till Swedacs seminarium. Sidan 5.Vulkanutbrottet: Sverige mäter askhalten i luften. Sidan 4.

Certifi eringökar kravenpå svenska grisbönder► �Djuromsorg och smittskydd står i centrum för den nya certifi ering som håller på att införas för svenska grisgårdar. Snart kommer slakterierna att ställa krav på certifi ering under ackreditering. De kommer inte att ta emot djur för slakt från leverantörer som inte ansluter sig till systemet. Intresset för den nya certifi eringen är stort bland grisbönderna. Totalt berörs omkring 1 700 grisgårdar. SIDORNA 8–11

Många hissar harinte besiktigats► �Mer än var tionde hiss är inte besiktigad, enligt en undersökning från Boverket. Men trots detta verkar inte antalet olyckor ha ökat de senaste åren. Fastighetsägarna är skyldiga att se till att hissar besiktigas i tid och kom-munerna har ansvar för tillsyn. SIDAN 3

NYA KONTORET FIRADES MED TÅRTA► �Swedacs nya kontor i Stockholm invigdes av handelsminister Ewa Björling. De inbjudna gästerna serverades Swedactårtor. SIDAN 15

HÄR FÅR GRISARNA VARA I SOLENSolgården är en av de första grisgårdarna som certifi erats och fått ”kvitto” på god djurhållning. SIDORNA 10–11.

FOTO: ERIK KARLSSON

S WE DAC K VA L I T E T S A K T UE L LT N R 2 / 2 0 1 02

INLEDARE

Swedac, Box 878, 501 15 Borås. Telefon 0771-99 09 00.

E-post: [email protected]. Hemsida: www.swedac.se

Ansvarig utgivare: Maria Oldegård, telefon 08-406 83 36.E-post: [email protected]. Korrektur: Else-Marie Hultin.Produktion: Koncis Affärsinformation, telefon 0500-43 55 10.Redaktör: Leo Olsson, tel 0707-722 100. [email protected]: Karina von Brömsen, tel 0704-13 26 26. [email protected]: Eskilstuna-Kurirens Tryckeri, 2010. ISSN 1652-9294.

Kommer tidningen rätt?Vill du adressändra? Beställa ett gratisabonnemang? Beställa fl era exemplar? Får rätt person tidningen?

Hör av dig via e-post till Maricelle Toreborg: [email protected].

Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som ackredite-rar, det vill säga kompetensbedömer, labora-torier, certifi eringsorgan samt kontroll- och besiktningsorgan. Swedac är föreskrivande och tillsyns-myndighet för legal mätteknik samt ädelmetall-arbeten. Swedac ansvarar för samordning av marknadskontroll i Sverige (kontroll av produkter som fi nns på marknaden). Swedac bedömer och har tillsyn över anmälda organ.

FOTO

: HA

NS

ALM

FOTO

: HA

NS

ALM

► �Nu är det äntligen sommartider och Swedac KvalitetsAktuellt erbjuder sommarläsning med anknytning till Swedacs mångskiftande roller. Tema i tidningen denna gång är den aktuella utvecklingen på livsmedels-området. De glada grisarna som har en dräglig sommartillvaro är ett resultat av nya initiativ för certifi ering av gris-gårdar under Swedacs ackreditering. Både i Sverige och i Europa i övrigt fi nns ett starkt intresse för nya stan-darder och certifi ering av produktion, tillverkning, transport och hantering i butik av föda. Intressen som först och främst drivs av konsumenter och pro-ducenter – och det är intressant att det är en sammanslutning av slakterier som nu initierat certifi eringen av grisgårdar. Läs om detta på sidorna 8–11.

Vi är beredda vid telefonernaAvregleringen av fordonsbesiktning har under den senaste tiden gett Swedac en ny kontaktyta: Sveriges bilister. För att möta allmänhetens frågor kring bilbesiktning har Swedac inrättat en kundtjänst för detta ändamål med ett nytt telefonnummer som är gemensamt för de båda kontoren. Frågorna har

varit många kring det nya systemet och när det träder i kraft den 1 juli kom-mer Swedac, trots sommartid, att vara beredd att svara på frågor även då. Swedac erbjuder även en aktivitet under Almedalsveckan, något som läsare av Swedac KvalitetsAktuellt knappast kan ha missat. Torsdagen den 8 juli vid två tillfällen kommer vi att hålla seminarier om ”Säkrare vård med ledningssystem”. Aldrig förr har väl frågor kring vård och omsorg varit så politiskt aktuella som nu.

Verksamhet med stor bredd Till sist vill jag nämna andra om- råden där Swedac verkar för att sommaren ska bli trygg för oss alla: kontroll av dricks- och badvatten, medicinska prover, besiktning av tivoli-anläggningar, kontroll av produkter på marknaden, att vågarna väger rätt, att vatten- och elmätarna mäter rätt… Ja, det visar väl bredden i vår verk-samhet och med det vill jag önska alla läsare en skön och säker sommar!

HANS-ERIC HOLMQVISTGeneraldirektör för Swedac

Vi på Swedac önskar digen skön och säker sommar

n

tmr.

varit mnär detmer Swberedd

Swedunder Aläsare aknappa8 juli vhålla seledningfrågor k politis

Verk Till råde sommkontrolmedicianläggmarkn

Aldrig förr har väl frågor kring vård och omsorg varit så politiskt aktuella som nu.

A våå d h’’

3S WE DAC K VA L I T E T S A K T UE L LT N R 2 / 2 0 1 0

NYHETER/KONTROLL

► I samband med en större un-dersökning som Boverket gjorde av byggnaders tekniska status framkom det att 13 procent, drygt 15 000, av landets hissar inte är be-siktigade enligt gällande regler. – Det är givetvis oacceptabelt. Dessbättre tycks det inte åter-spegla sig i olycksstatistiken, men här råder en viss osäkerhet på grund av ändrade rapporterings-rutiner, säger Jaan Karsna. Enligt Boverkets regler ska alla hissar besiktigas en gång om året av ett besiktningsorgan som ack-rediterats av Swedac. – Sverige har strängare regler än en del andra länder. De fl esta länder har besiktningsintervall på vartannat år och i några länder besiktigas hissarna så sällan som vart femte år, säger Jaan Karsna.

Snart krav på korgdörrFokus i besiktningarna ligger på säkerhetsfunktionerna. Besikt-ningsingenjörerna kontrollerar att hissen bibehållit sina egenskaper och inte har några tekniska brister som kan påverka säkerheten. Man kontrollerar också larmsys-tem, nödbelysning och att hissar utan så kallad korgdörr är försed-da med varningsskylt för kläm-risk. Det har hänt olyckor med att till exempel returpappersbehålla-re fastnat och ställt sig på tvären mot schaktet. Från år 2012 gäller kravet att alla hissar i byggnader med huvudsakligen arbetslokaler ska vara försedda med korgdörr. – Det synliga beviset för att en hiss är besiktigad är att det fi nns en besiktningsskylt som visar hur länge besiktningen är giltig. Om en sådan skylt saknas eller sista be-siktningsdatum har passerats kan hissen vara obesiktigad och farlig att använda, säger Jaan Karsna.

Det är fastighetsägaren som är skyldig att se till att hissen besik-tigas i tid och kommunen som har tillsynsansvaret. I det gamla mo-nopolsystemet som avskaff ades i mitten av 1990-talet hade den så kallade riksprovplatsen – statliga Svensk Anläggningsprovning – ett centralt register över landets his-sar och kontaktade fastighetsägar-na om besiktning. Men med det öppna systemet med fri konkur-rens mellan besiktningsorganen får fastighetsägaren inte längre någon påminnelse.

”Teckna besiktningsavtal”– Vårt råd är att fastighetsägarna tecknar avtal med ett besiktnings-organ, som hör av sig när det är dags för besiktning. Annars kan det lätt bli bortglömt, säger Jerzy Zubaczek, teknisk handläggare på Swedacs enhet för anläggningar och installationer. Swedac har hittills ackrediterat sex besiktningsorgan för besiktning av hissar. Swedac och Boverket pla-nerar en gemensam informations-insats till både fastighetsägare och kommuner för att fästa uppmärk-samhet på de regler som gäller.

Många obesiktigade hissar –men trots det har antalet olyckor inte ökat de senaste åren

– Sverige har strängare regler än en del andra länder när det gäller hiss-besiktning, säger Jaan Karsna, hissexpert på Boverket. FOTO: OLA ÅKEBORN

13%av alla hissar är inte besiktigade enligt

gällande regler.

Mer än var tionde hiss i landet är inte besiktigad. Det visar en undersökning från Boverket, den föreskrivande myndigheten inom området. – Det är naturligtvis allvarligt. Men lyckligtvis verkar ändå antalet olyckor inte ha ökat de senaste åren, säger Jaan Karsna, hissexpert på Boverket.

Ska godkännas av ett anmält organ► En hiss måste provas och godkännas av ett så kallat an-mält organ innan den tas i bruk första gången enligt EUs hissdi-rektiv. Hissdirektivet innehåller inga tekniska detaljregler, utan till grund för bedömningen lig-ger harmoniserade standarder inom området. I Sverige är det Swedac som bedömer och utser anmälda organ.


NYHETER/LUFTMILJÖ

► De inledande försöken med par-tikelmätningar genomfördes un-der maj månad. Syftet är att un-dersöka möjligheterna för Trans-portstyrelsen att få tillgång till ett ännu bättre underlag för att kunna fatta beslut om fl ygtrafi ken i det svenska luftrummet. – Mätningarna genomförs så snart det bildas ett område med spår av aska över svenskt luftrum, en så kallad zon 2, säger Håkan Wingfors, som är förste forskare på Totalförsvarets Forskningsin-stitut, FOI, i Umeå. Beslut om mätningarna fattas

av Transportstyrelsen och SMHI kommer att ta fram underlag för när, var och på vilka höjder prov-tagningarna ska ske för bästa resultat. – De fl esta mätningar kommer att utföras på 2 000–8 000 meters höjd, förklarar Håkan Wingfors. För mätningarna används två J32 Lansen-plan från fl ygfl ottil-jen F7 i Såtenäs. Under vingarna monteras kapslar med fi lter som samlar in askpartiklar. – Det är en gammal väl beprö-vad teknik som utvecklades redan på 1950-talet för att mäta koncen-

trationen av radioaktiva partiklar i luften. Systemet upprätthålls i dag av Strålsäkerhetsmyndigheten, sä-ger Håkan Wingfors. Filtren skickas sedan för ana-lys till FOIs laboratorium i Umeå som samarbetar med det privata laboratoriet ALS Scandinavia AB i Luleå.– Vi gör en grundämnesanalys av partiklarna för att jämföra med den kemiska sammansättningen på vulkanaskan, men kommer även att använda mikroskopi för att fastställa koncentrationen av partiklar, säger Håkan Wingfors. Både FOIs och ALS Scandinavi-as laboratorier är ackrediterade av Swedac. Men de metoder som an-vänds för mätning av vulkanaska omfattas inte av ackreditering. – Några liknande mätningar och

analyser har aldrig tidigare gjorts i Sverige, vilket innebär att det samtidigt blir en test av potentia-len i metoden, konstaterar Håkan Wingfors.

Mäter även med laserParallellt med partikelmätning-arna i luften genomför även FOI i Linköping mätningar av ask-molnet med hjälp av så kallad LIDAR-utrustning. Det innebär att man sänder upp en lasersignal från marken för att sedan mäta det refl ekterade laserljuset. Mät-metoden ger information om både vilken höjd askmolnet befi nner sig, tjockleken samt tätheten. – LIDAR-mätningar kräver dock gynnsamma omständigheter. Det får till exempel inte vara alltför molnigt, säger Håkan Wingfors.

Sverigemätervulkan-aska

Transportstyrelsen har byggt upp en organisation för att mäta vulkanaska över Sverige. Mätningarna utförs av två jaktfl ygplan från fl ygfl ottiljen F7 i Såtenäs och proverna analyseras av FOIs laboratorium i Umeå.

J32Lansen-fl ygplan med

fi lter används förmätningarna.

I början av mars kom det första utbrottet i Eyjafjallajökull. I mitten av april spred sig askmolnet ut över Europa och fl ygtrafi ken lamslogs. FOTO: AXEL ÖBERG/SCANPIX


Med RmtPlus får du ett IT-stöd med allt som ett ledningssystem ska innehålla. Och lite till. Fördelar som ger dig kontroll över dina processer. Du vinner tid. Och arbetet blir lättare – och säkrare. Oavsett om du arbe-tar i ett litet företag eller en stor organisation. Maila oss på [email protected] eller gå in på www.rmt.se, så berättar vi mer!

NYHETER

Internationellt erkänd – årets temapå Världsackrediteringsdagen►”Internationellt erkänd” var temat för Världsackrediteringsdagen den 9 juni. Det är ett årligen återkommande arrangemang som anordnas av IAF, International Accreditation Forum, och ILAC, International Laboratory Accreditation Cooperation. Syftet är att visa på ackrediteringens betydelse för kvalitet och säkerhet i både män-niskors vardag och i världen. Swedac är svensk representant i det globala systemet för ackreditering. I andra länder fi nns ackrediterings-organ som utför motsvarande upp-gifter. Avtal länderna emellan inne-bär att de företag och andra organ som är ackrediterade får sina testrap-porter, certifi kat och andra arbeten erkända i hela världen. Det internationella erkännandet är viktigt vid upphandlingar och andra situationer när man vill bevisa och jämföra kompetens, vid lagstiftning och i andra föreskrifter och krav samt vid export och import. Det ömse-sidiga förtroendet gynnar i sin tur en fri handel och ekonomisk tillväxt. För mer information om ackrediterade företag i Sverige och i världen – se swedac.se, iaf.nu och ilac.org.

Premiär för Swedacs nya webbplats► Swedac lanserar i dagarna en helt ny webbplats. Gå in på swedac.se

► Hur kan ledningssystem göra vården säkrare, enklare, billigare och kvalitetssäkrad? Det är frågor som besvaras vid det seminarium som SIS, Swedish Standards Institute, och Swedac anordnar under Almedalsveckan i Visby. Seminariet anordnas den 8 juli vid två till-fällen: kl 9.00–10.00 samt 12.00–13.00 vid Vårdförbundets mötes-plats på Hästgatan 1 i Visby. Seminariet inleds av Marianne Olsson, styrelseledamot i SIS, som berättar om varför ledningssystem behövs inom vård och omsorg. Anders Printz, avdelningschef, Socialstyrelsen, tar upp Socialstyrel-sens föreskrift och hur ledningssystem enligt internationell standard kan användas för att uppfylla föreskrif-ten. Marianne Edman Falkensson, enhetschef, Swedac, informerar om ett projekt som skräddarsyr en standard för ledningssystem inom vården. Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef i Vård & omsorg, Uppsala kommun, talar om hur man bygger upp och arbe-tar enligt ett ledningssystem samt vilka vinster det ger. För mer information – kontakta pro-jektledare Christina Stange, SIS, eller Maria Oldegård, marknadsansvarig, Swedac. Intresset för årets Almedalsvecka är rekordstort, inte minst med tanke på att det är valår. För mer information, se Almedalsveckans webbplats, adressen är www.almedalsveckan.info.

BOKA IN HÖSTENS BEDÖMARUTBILDNING I HINDÅS► Bedömarutbildningen äger rum den 4–8 oktober i Hindås. För mer information, se swedac.se

Välkommen till Swedac i Almedalen

Anders Printz, avdelnings-chef på Socialstyrelsen, medverkar på seminariet.

FOTO

: MIK

AEL

LJU

NG

STR

ÖM


NYHETER

Swedac har sedan fl era år ansvaret för vattenmätare, värmemätare, elmätare, bensinmätare och andra mätare som används för att mäta förbrukning och beräkna kostnader. Men först nu blir det möjligt att på allvar kontrollera att reglerna efterlevs.

► �Tidigare hade varje medlems-stat inom EU egna nationella reg-ler för mätinstrument. Men 2006

infördes harmoniserade regler för att underlätta handeln med mät-instrument och Swedac blev den samlande myndigheten i Sverige för olika mätinstrument som vat-tenmätare, värmemätare, elmäta-re, bensinmätare och taxametrar. Det innebär att Swedac både har till uppgift att utarbeta föreskrif-ter om vilka regler som gäller och tillsynsansvar för att reglerna ef-terlevs. – Tillsynen har hittills varit bristfällig på grund av att verk-samheten till stora delar saknat varaktig fi nansiering, säger Kari

Björkqvist, som är chef för enheten för reglerad mätteknik på Swedac. Däremot råder ingen tvekan om att det fi nns behov av tillsyn. En enkätundersökning om vatten-distributörers egenkontroll som Swedac genomförde i fj ol visade på stora brister. För vattenmätare, liksom andra mätare, gäller kravet att den åter-kommande kontrollen ska utföras av ackrediterade kontrollorgan. Men endast 75 procent av de till-frågade uppgav att man anlitat ett ackrediterat kontrollorgan för återkommande kontroll.

Men nu kommer en lagändring att genomföras som ger Swedac större resurser som tillsynsmyn-dighet. Regeringen lade i höstas fram en proposition som riksda-gens näringsutskott tillstyrkte i slutet av april och som innebär att Swedac nu får möjlighet att ta ut avgifter för sin tillsyn. – De praktiska detaljerna åter-står att utforma. Det man kan tänka sig är att distributörerna får betala några ören per mätare som vi kan använda för vår tillsyn, säger Kari Björkqvist.

Nu blir det möjligt att skärpa tillsynen av mätinstrument

Swedac utökar sin service

till allmänheten med anled-

ning av omregleringen av

svensk fordonsbesiktning.

I maj öppnades en särskild

servicetelefon – 0771-

99 09 00 – dit fordonsägare

kan ringa för att få infor-

mation om ackrediterade

besiktningsorgan.

► På Swedacs webbplats fi nns även en sökfunktion som kan användas för att få besked om vilka besikt-ningsorgan som är ackrediterade. Informationen uppdateras konti-nuerligt i takt med att nya företag ackrediteras. På webbplatsen fi nns dessutom de vanligaste frågorna och svaren om fordonsbesiktning publicerade.

Marknaden öppnas 1 juliDet är den 1 juli som marknaden för fordonsbesiktning omregleras och öppnas för konkurrens. Trans-portstyrelsen är föreskrivande myndighet inom området och sva-rar för tillsynen över hela markna-den, medan Swedac har ansvar för att ackreditera besiktningsorgan och utöva tillsyn över dem.

I kraven för ackreditering ingår att besiktningsorganen dels ska ha rätt kompetens, utrustning och lo-kaler, dels vara oberoende från fö-retag som till exempel säljer, repa-rerar eller hyr ut fordon. Dessutom krävs att både företag och ledande befattningshavare har stabila eko-nomiska förhållanden och gott an-seende. För besiktningsteknikerna gäl-

ler kravet att de är personcertifi e-rade under ackreditering. Kraven fi nns i ackrediterings-standarden SS-EN ISO/IEC 17020 samt i fordonslagen och Trans-portstyrelsens föreskrifter. Swedac har hittills tagit emot tre ansökningar om ackreditering för fordonsbesiktning. – Min bedömning är att vi kom-mer att kunna genomföra de första

ackrediteringarna under sensom-maren, konstaterar Tomas Holm, som är chef för Swedacs fordons-enhet. De tre monopolföretag som i dag utför fordonsbesiktning – Svensk Bilprovning, Inspecta Sweden och SMP Svensk Maskinprovning – får fortsätta att vara verksamma året ut utan ackreditering, enligt de övergångsregler som gäller.

Swedac utökar servicen”Het linje” och webbinfo ger svar på frågor om fordonsbesiktning

0771-99 09 00är numret till Swedacs servicetelefon dit fordons-ägare kan ringa för att få information om ackrediterade besiktningsorgan. Bilden från Bilprovningen i Rissne.FOTO: MALIN HOELSTAD/SCANPIX

SIS Förlag AB Telefon 08-555 523 10, Fax 08-555 522 11, E-post [email protected] www.sis.se

EN WEBBTJÄNST FÖR DIG MED DÅLIGT MINNEHur var det nu? Har vi på företaget verkligen den senaste standarden inom maskinsäkerhet? Och skulle det inte komma en ny inom medicinteknik snart?

Med ett abonnemang på vår webbtjänst e-nav får du alltid aktuella standarder för just din bransch, utan att betala extra för de uppdaterade utgåvorna. I e-nav finns mer än 70 000 sökbara standarder och du kan teckna abonnemang för en eller flera användare. På www.sis.se/enav kan du prova tjänsten kostnadsfritt.

Europas största enskilda källa

för referensmaterial, kompetens-prövningsprogram samt utbildning

Miljöanalys

Livsmedel & jordbruk

Industri & forskning

Klinisk kemi

Rättsmedicin

Läkemedel

Rena substanser

Metall&olja

ATCC’s bioprodukter

LGC Standards kombinerar kunskap inom analytisk vetenskap och

erfarenhet av internationell standardisering. Detta ger laboratorier

utöver Europa en närmast fulländad lösning och källa för

högkvalitativa certifierade referensmaterial.

• Snabba leveranser av högkvalitativa produkter

• God lokal kundservice och teknisk support

• Leverans av referensmaterial från världens ledande tillverkare

• Hjälp att hitta den rätta produkten för din analys.

För ytterligare information eller för att rekvirera någon av våra kataloger

kontakta vårt referensmaterialteam nedan eller besök vår hemsida.

France · Germany · Hungary · India · Italy · Poland · Spain · Finland · Sweden · USA· UK

Kontakta oss på:

Tel +46(0)33 20 90 60

Fax +46(0)33 20 90 79

Epost [email protected]

Web www.lgcstandards.com


TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

► �– Svensk djurskyddslagstiftning är den strängaste i världen. Med certifi ering får bönderna möjlighet att visa konsumenter och handel att de lever upp till de högt ställda kraven, säger Lars-Göran Petters-son, som är förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund. Initiativet till den nya certifi e-ringen kommer från slakterierna. Arbetet med att utveckla regel-verket inleddes för något år sedan, men intensifi erades med den de-batt om bristande djuromsorg på grisgårdarna som blossade upp i massmedia i höstas. – Generellt har vi mycket god djuromsorg i Sverige, men tyvärr fi nns en liten ”svans” som misskö-ter sig. Med certifi ering får vi möj-lighet att identifi era dem som inte uppfyller kraven samtidigt som de välskötta gårdarna får kvitto på att de uppfyller kraven på hög kvalitet i sin djurproduktion, säger Hans Agné, VD för Avelspoolen, som består av tio privata slakterier. Den nya certifi eringen introdu-cerades den 1 april och före den 1 augusti måste alla grisbönder göra en ansökan om certifi ering hos ett certifi eringsorgan. Standarden som används för certifi ering är Grundcertifi ering Gris, som för-valtas av Sigill Kvalitetssystem, ett dotterbolag till LRF. Standarden har utvecklats i sam-arbete med branschen och utgör

valda delar av de produktionsreg-ler som ingår i den mer omfattande standarden IP Sigill, som används för kvalitetssäkring av såväl odlare och uppfödare som företag inom livsmedelsförädling. Cirka 4 000 producenter är cer-tifi erade mot IP Sigill, varav de fl esta fi nns inom odling av frukt och grönt samt mjölkproduktion. – IP Sigill ger rätt till märkning med Svenskt Sigill och används av producenter som vill profi lera sig med ett kvalitetsmärke, säger Katarina Ahlmén, som är kvali-tetschef på Svenskt Sigill.

Överväger också IP SigillIP Sigill innehåller en rad krav inom livsmedelssäkerhet, djur-omsorg och miljö, medan Grund-certifi ering Gris begränsar sig till lagkraven inom områden som stallmiljö, vatten och utfordring, läkemedel och smittskydd. – Kravet på certifi ering har gjort att en del grisbönder nu överväger att gå vidare till IP Sigill för att även kunna märka sina produk-ter med Svenskt Sigill, förklarar Katarina Ahlmén. Alla gårdar kontrolleras minst vartannat år av ett ackrediterat certifi eringsorgan, som också kommer att genomföra oanmälda stickprovskontroller. Utöver det ska alla certifi erade producenter göra fortlöpande egenkontroller. – Systemet har inte införts för att göra det mera komplicerat för våra leverantörer, utan för att ge grisbönderna kvitto på att gårdar-na uppfyller höga djurskyddskrav, säger Margareta Thorgren, som är kommunikationsdirektör på Scan. Slakterierna genomför i dag egna kontroller av gårdarna och

kommer att fortsätta gransk-ningen av nya leverantörer som man tecknar avtal med. Men den fortlöpande kontrollen av produ-centerna kan framöver komma att ersättas av certifi eringsorganens revisioner. – Den stora fördelen ligger i att granskningen utförs med hög kva-litet och på ett jämförbart och obe-roende sätt. Det ger naturligtvis högre trovärdighet om ett ackredi-terat certifi eringsorgan genomför revisionerna än om vi utför våra egna kontroller, konstaterar Mar-gareta Thorgren. Kostnaden för certifi ering upp-skattas till cirka 2 000–3 000 kro-nor per år och gård. Men diskussio-ner pågår för närvarande mellan LRF och Jordbruksdepartementet om möjligheterna att bevilja nå-gon form av ekonomiskt stöd via länsstyrelserna.

”Ska löna sig för gårdarna”– Men tanken med hela systemet är att det ska löna sig för produ-centerna. Med certifi ering ökar förtroendet för svenskproducerat kött och de svenska grisbönderna får ännu större möjligheter att hävda sig i konkurrensen mot ut-ländska producenter, säger Mar-gareta Thorgren. Arbetet med kvalitetssäkring inom primärproduktion kommer inte att stanna med Grundcertifi e-ring Gris. Slakterierna har för av-sikt att på sikt införa samma krav på gårdar med produktion av nöt- och lammkött. – Diskussioner pågår om hur det praktiskt ska gå till. Det fi nns 1 700 grisgårdar, men inte mindre än 20 000 nötgårdar av varierande storlek, förklarar Hans Agné.

Certifi ering ska ge grisarna bättre livDjuromsorg och smittskydd står i centrum för den nya certifi ering som håller på att införas för landets gris-gårdar. Slakterierna kommer inom kort att ställa krav på certifi ering under ackreditering och kommer inte att ta emot djur för slakt från leverantörer som inte anslutit sig till systemet.

Nu får vi möjlighet att identifi era dem som inte uppfyller kraven.

’’Hans Agné, VD för Avelspoolen,välkomnar griscertifi eringen.FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM



Några exempel på krav som ingår i Grundcertifi ering Gris► Eventuella förelägganden från djur-skyddsinspektion ska åtgärdas.► Utrymmeskraven för alla djuren ska uppfyllas enligt Djurskyddsbestämmelserna.► Kirurgiska ingrepp (kastrering undan-taget) får endast utföras av veterinär.► Alla djur ska ha daglig tillsyn.► En gris som är sjuk och behöver särskild vård ska tas om hand på ett sätt som är anpassat efter djurets behov.► Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl ska avlivas av kompetent person så fort som möjligt och på ett godkänt sätt.► Alla grisar ska ha tillgång till strö för sysselsättning.► Svanskupering är förbjuden.► Om besättningen misstänks ha drabbats av en allvarlig smittsam sjukdom eller av en sjukdom som kan överföras till människa via livsmedel ska veterinär kontaktas omedelbart.► Hantering av döda djur ska ske på ett ur smittskyddssynpunkt godtagbart sätt.

Länsstyrelserna har ansvaret för den offentliga kontrollen► �Länsstyrelserna övertog den 1 januari 2009 den off entliga tillsynen enligt djur-skyddslagen från kommunerna. – Tidigare skiftade kvaliteten på till-synen från kommun till kommun. Läns-styrelsernas djurskyddsinspektörer har större kompetens inom området och säkerställer att tillsynen blir mer likfor-mig och rättssäker, säger Leif Denneberg, som är chefsveterinär på Jordbruks-verket, som ger ut föreskrifter och väg-ledningar inom området. De cirka 200 djurskyddsinspektörer som fi nns stationerade på länsstyrelserna ska nu besöka gårdarna vart tredje–femte år enligt ett riskbaserat system. Bland annat tar man hänsyn till frekvensen av veterinärbesök på gårdarna. Landets veterinärer är från och med den 1 april i år skyldiga att upprätta en så kallad djurskyddsdeklaration med uppgifter om djuromsorgen i samband med behandling och medicinering. – För gårdar som ofta får besök av veterinärer kan man tänka sig att lätta på pedalen och dra ned på den off entliga kontrollen, säger Leif Denneberg.

1700Antalet svenska

grisgårdar.

Solgårdens suggor njuter av det vackra försommarvädret. Läs mer på nästa sida. FOTO: ERIK KARLSSON

Branschorganisationen beslutade om certifi eringBeslutet om krav på certifi ering har fattats inom branschorganisationen Kött och Charkföretagen, KCF. Organisationen representerar majoriteten av företagen i branschen med undantag för de minsta gårdsslakterierna.



► �Den smala grusvägen slingrar sig genom det kuperade landska-pet fram till Solgården. I hagen in-till boningshuset vältrar sig ett par stora suggor i gyttjepölarna. – Grisar är tvärt emot vad många tror väldigt renliga djur. Men de kan inte svettas och gyttjebaden är ett sätt att få svalka, förklarar Mikael Larsson. Solgården är idylliskt belägen på Nävlingeåsen, mellan Hässle-holm och Kristianstad, och är en släktgård. Eva Larsson är tredje generationen och driver gården tillsammans med maken Mikael.

Sedan slutet av 1980-talet är produktionen helt inriktad på griskött och på gården fi nns 145 suggor och 1 000 slaktsvin som får all den omvårdnad som behövs för att de ska må bra. – Vi har alltid strävat efter god djuromsorg. Certifi eringen har inte inneburit några förändringar i vårt sätt att ta hand om grisarna – skillnaden är att varenda detalj nu fi nns dokumenterad, säger Eva Larsson och klappar om en av de stora suggorna. De grisar som föds upp på Sol-gården är så kallade Pigham, som

är en korsning av Svensk Lantras, Yorkshire och Hampshire. Varje sugga får årligen ett par, tre kullar med 10–12 kultingar i varje. Den första tiden placeras sug-gorna med sina kultingar på går-dens eget BB, där varje grisfamilj får en egen box. Trots att avdel-ningen rymmer omkring 250 gri-sar är det rent och snyggt överallt. Golvet i boxarna är täckt med ett mjukt lager av halmströ. – Tillgången till halmströ är ett krav i standarden. Halmen är mjuk att ligga på samtidigt som den ger grisarna sysselsättning. Grisar tycker om att böka runt i halmen, säger Eva Larsson.

Går ut på lösdrift i hagenEfter två veckor förfl yttas grisarna till familjeboxar med två suggor och kultingar i varje. Tre veckor senare går suggorna vidare till be-täckning och smågrisarna place-ras bland slaktsvinen. De dräktiga

suggorna får tillgång till en sär-skild avdelning med en djup bädd av halmströ samt möjlighet att vis-tas ute i lösdrift i en tio hektar stor hage med skuggande träd och bus-kar och svalkande gyttjepölar. – Lösdrift är inget krav som ställs i standarden, men har ändå en stor betydelse för att suggorna ska hålla sig starka och friska, un-derstryker Mikael Larsson.

Nästan 100 kilo på ett halvårI avdelningen för slaktsvin får smågrisarna växa till sig och har efter ett halvår nått en snittvikt på 96–97 kilo. Var fj ortonde dag leve-reras 120–130 grisar till slakteriet KLS Ugglarps i Kalmar, som är ett dotterbolag till den danska livs-medelskoncernen Danish Crown. Slakteriet har, liksom övriga slakterier i landet, infört krav på att grisgårdarna ska vara certi-fi erade mot den nya standarden Grundcertifi ering Gris, som består

Solgården har ”kvitto” på sin goda djurhållningSolgården i Nävlinge utanför Hässleholm är en av de första grisgårdarna som certifi erats och fått ”kvitto” på god djurhållning. Men Eva och Mikael Larsson som driver gården uppfyller inte bara kraven i den nya standarden Grundcertifi ering Gris, utan även den omfattande IP Sigill. – Med certifi eringen har vi fått ännu bättre ordning och reda. Allt vi gör fi nns på pränt, säger Eva Larsson.

Solgårdens dräktiga suggor har möjlighet att gå ut i en tio hektar stor hage med många skuggande träd, buskar och svalkande gyttjepölar. FOTO: ERIK KARLSSON

145Genomsnittligtantal suggor på

Solgården.



► �Intresset för den nya cer-tifi eringen är stort bland landets grisbönder. Totalt fi nns cirka 1 700 grisgårdar som måste anmäla sig för certifi ering före den 1 au-gusti i år för att få fortsätta leverera till slakterierna. – Varje dag får vi telefon-samtal från lantbrukare som vill inleda certifi erings-processen på sina gårdar, förklarar Karin Rosberg, som är ansvarig för områ-

det livsmedel på Intertek Semko Certifi cation, som är ackrediterat för certifi ering mot den nya standarden Grundcertifi ering Gris. De certifi erade grisgår-darna kommer att kontrol-leras minst vartannat år och certifi eringsorganen kom-mer också att genomföra stickprovskontroller baserat på riskbedömning. Kraven i standarden överensstämmer i stort sett

med de lagkrav som ställs på djurhållning. Det innebär att certifi eringsorganens revisioner och den offentli-ga kontrollen, som sköts av länsstyrelserna, sker utifrån delvis samma regelverk. – Ett arbete har inletts för att kalibrera tillsynen och få större samstämmighet mellan bedömningarna. Dis-kussioner pågår också om möjligheterna att samordna tillsynen för att göra syste-

met mer effektivt, förkla-rar Staffan Boson, som är revisor på Intertek Semko Certifi cation. Intertek Semko Certifi -cation är ackrediterat för certifi ering även mot fl era andra standarder inom livsmedelsområdet, som till exempel IP Sigill, IP Livs-medelsförädling, ISO 22000, BRC och IFS. – Intresset för både pro-duktcertifi ering och certi-

fi ering av ledningssystem för säkra livsmedel har ökat kraftigt senaste åren. Kra-ven på certifi ering kommer från dagligvaruhandeln, men drivs på av konsumen-terna som efterfrågar säkra livsmedel, förklarar Karin Rosberg. Förutom Intertek Semko Certifi cation är även SMAK ackrediterat för certifi ering mot Grundcertifi ering Gris.

av utvalda delar av standarden IP Sigill. Men Solgården i Nävlinge har som leverantör till ICA även att uppfylla övriga krav i IP Sigill. – Dessutom ställer ICA vissa tilläggskrav som till exempel att fodret är svenskproducerat och att förnybar energi används för upp-värmning av gården, förklarar Mi-kael Larsson.

Gemensam grundmodulIP Sigill används för kvalitetssäk-ring av både odlare och uppfödare och består av en gemensam bas-modul som kompletteras med en specifi k modul för respektive pro-

duktionsinriktning, som till exem-pel gris. – IP Sigill består av ungefär dub-belt så många krav som Grundcer-tifi ering Gris och innehåller krav inom livsmedelssäkerhet och djur-omsorg samt miljö, även om kraven inte är lika stränga som för ekolo-gisk uppfödning och djurhållning, säger Mikael Larsson. Eva och Mikael Larsson inledde arbetet med certifi ering i slutet av förra året och upprättade bland annat ett ledningssystem, där alla arbetsmoment och rutiner fi nns noggrant dokumenterade. Allt fi nns nu samlat i två tjocka pär-

mar – en för basmodulen och en för grismodulen. I början av april överlämnades certifi katet av In-tertek Semko Certifi cation.

Tio årliga veterinärbesök– En stor fördel med certifi eringen är spårbarheten. När vi till exem-pel får en leverans av foder noteras fodertyp, mängd och leveransda-tum, vilket gör det lättare att spåra smittkällan om en sjukdom skulle bryta ut, säger Mikael Larsson. Men Solgården kontrolleras intebara av certifi eringsorganet. Tio gånger per år kommer även en be-siktningsveterinär på besök och

fyller i en så kallad djurskyddsde-klaration, och en gång om året en representant från Svensk Djurhäl-sovård. Dessutom sker off entlig tillsyn från länsstyrelsernas djur-skyddsinspektörer. Totalt är kostnaden för alla kon-troller cirka 30 000 kr per år, varav certifi ering cirka 3 000 kr årligen. – Visst är det mycket pengar. Men å andra sidan har vi nu svart på vitt att vi uppfyller höga krav på djuromsorg, livsmedelssäkerhet och smittskydd. Det ska förhopp-ningsvis ge svenskt kött en kon-kurrensfördel framför det impor-terade, säger Mikael Larsson.

Solgårdens ägare Eva och Mikael Larsson tillsammans med Staffan Boson och Karin Rosberg från Intertek Semko Certifi cation. Till höger griskultingar i stallet.

Grisbönderna visar stort intresse för den nya certifi eringen



Livsmedelssäkerhet är allt mer i fokus för Swedacs internationella projekt. Jordbruks- och livsme-delsproduktion är viktiga näringsgrenar i utveck-lingsländerna och för att producenterna ska kunna komma ut med sina varorpå exportmarknaden måste de uppfylla inter-nationella krav på livs-medelssäkerhet.

► �Konsumenter, importörer liksom återförsäljare av livsmedel värl-den över ställer allt högre krav på säkra livsmedel. För utvecklings-länderna är det viktigt att kunna bevisa att man uppfyller kraven på ett sätt som accepteras av länderna till exempel i Europa. Ett sätt är att anlita ett ackrediterat laborato-rium som är ackrediterat under in-ternationella avtal om ömsesidigt erkännande. Detta ger tillträde till den internationella handeln och sparar pengar. – Det som är testat på ett ackredi-terat laboratorium behöver i de fl es-ta fall inte testas på nytt vid export, säger Elsbeth Johansson, interna-tionell samordnare på Swedacs internationella sekretariat. Därför är det väsentligt för ut-vecklingsländerna att ha inter-nationellt accepterade ackredite-ringsorgan som kan ackreditera livsmedelslaboratorier, kontroll-organ och certifi eringsorgan för till exempel ekologiskt odling. Swedacs arbete på den interna-tionella arenan går ofta ut på att stödja uppbyggnaden av denna kvalitetsinfrastruktur. 2003 inledde Swedac ett ar-bete på Balkan som resulterade i ett projekt i Bosnien-Hercegovina samt ett i Makedonien i samarbete med Livsmedelsverket. Projekten, som startade 2008 och kommer att avslutas 2011/2012, syftar till att öka kunskaperna om EUs lag-stiftning inom livsmedelsområdet.

I båda länderna ingår stöd till ackrediteringsorgan, kontrollor-gan och laboratorier med sikte på ackreditering enligt ISO 17025. Livsmedelsverket bistår även myn-digheterna vid utbildning av livs-medelsinspektörer. I Ukraina har Swedac deltagit i ett EU-fi nansierat twinning-pro-jekt med inriktning på utveckling av ackrediteringsorganet NAAU, National Accreditation Agency of Ukraine. Projektet, som startade 2008 och nu håller på att avslutas, har bland annat innehållit en del med inriktning på jordbruks- och livsmedelsproduktion. Personal från Swedac har genomfört semi-narier, varit med vid bedömning av livsmedelslaboratorier samt ta-git emot studiebesök i Sverige. Även i Egypten är Swedac enga-

gerat i ett twinningprojekt för att utveckla ackrediteringsorganet EGAC, Egypt Accreditation Coun-cil och bygga upp resurserna inom ackreditering av medicin- och livsmedelslaboratorier. Represen-tanter för EGAC besökte Sverige under våren för att bland annat studera laboratorier inom vatten- och livsmedelsområdet.

40 utbildningar på tio årUnder våren tog Swedac även emot ett studiebesök från ackre-diteringsorganet i Ecuador med särskilt fokus på ackreditering av certifi eringsorgan inom ekologisk produktion. Flera av de internationella stöd-projekten har sin upprinnelse i de utbildningsprogram som Swedac genomför på uppdrag av Sida.

Sedan 1999 har Swedac anord-nat ett fyrtiotal utbildningar med över tusen deltagare, bland annat om WTOs SPS-avtal om livsme-delssäkerhet.

Swedac efterfrågas fl itigtSPS-avtalet trädde i kraft 1995 och har till syfte att skydda män-niskors, djurs och växters liv och hälsa samtidigt som det utgör spel-reglerna för frihandeln med jord-bruks- och livsmedelsprodukter. – Swedacs insatser är fl itigt efterfrågade utomlands. Och för-sta steget är ofta de internationella utbildningsprogrammen, där vi inleder kontakten med de utländ-ska ackrediteringsorgan som be-höver hjälp med att bygga upp sina resurser, berättar Elsbeth Johans-son.

Nyligen tog Swedac emot studiebesök från Ecuador där särskilt fokus var ackreditering av certifi eringsorgan inom ekologisk produktion. Bilden visar beskärning av kakaoträd hos kooperativet Kallari i Ecuadors regnskog. Där har Kichwaindianer börjat tillverka högklassig ekologisk choklad för export till USA och Europa. FOTO: JOHN GWILLIM

Säker mat allt viktigare Internationella standarder öppnar dörrar för utvecklingsländer


LÄR DIG MER OM SOCIALT ANSVARSTAGANDE OCH ISO 26000Nu har vi utbildningar inom socialt ansvarstagande och ISO 26000. Du får bland annat lära dig att utveckla värdeskapande hållbarhetsredovisning och på vilket sätt du kan ta ett socialt ansvar i leverantörskedjan. Vi tar också upp exempel på hur du kan gå från strategi till praktik med socialt ansvarstagande.Läs mer och boka plats på:www.iso26000.se

Nyhet!

SIS Förlag AB Telefon 08-555 522 50, Fax 08-555 522 01, E-post [email protected] www.sis.se


Ackreditering används för

kvalitetssäkring i allt högre

utsträckning inom livsmedels-

området. Vid årsskiftet slogs

Swedacs enhet för Miljö och

livsmedel respektive Hälso-

och sjukvård samman till en ny

enhet – Enheten för medicin,

miljö och livsmedel.

► �En av de stora verksamheterna inom området miljö och livsmedel är ackreditering av laboratorier för kemisk och mikrobiologisk analys av livsmedel och vatten. Swedac har bland annat ackrediterat de labora-torier som utför analyser inom off ent-lig kontroll av livsmedel och före-skriven dricksvattenkontroll enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.

Även inom det frivilliga områ-det ökar användningen av ackre-ditering. Swedac ackrediterar cer-tifi eringsorgan för certifi ering av ledningssystem för säkra livsmedel mot bland annat SS-EN ISO 22000 samt certifi eringsorgan för produkt-certifi ering enligt standarder som IP Sigill, IP Livsmedelsförädling, BRC, GLOBALGAP, EUs ekologiska för-ordning och KRAV. Ett arbete pågår inom fl era delar av livsmedelshantering med sikte på att hela kedjan på sikt ska kunna kvalitetssäkras under ackredite-ring. Förra året lanserades den nya standarden för livsmedelssäkerhet i dagligvarubutiker – Svensk stan-dard för livsmedelshantering i bu-tik. Swedac har hittills ackrediterat två certifi eringsorgan för certifi e-ring mot standarden.

Ackreditering ökar livsmedelssäkerheten

Swedac ackrediterar bland annat de laboratorier som utför föreskriven kontroll av dricksvatten. Bild från Göteborg Vatten. FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM

Vid årsskiftetstartade Swedacsenhet för medicin,

miljö och livs-medel.



Stort globalt intresse för livsmedelssäkerhet

Många producenter ställer om till KRAV► �Konsumenterna efterfrågar ekolo-giska varor i allt högre utsträckning. För att möta det stigande intresset ställer allt fl er lantbrukare och fö-retag om sin produktion till KRAVs regler och genomgår certifi ering. Mellan 2006 och 2009 ökade antalet KRAV-producenter från 2 819 till 3 600. – Fler och fl er producenter inser de aff ärsmöjligheter som fi nns i ekologisk produktion, säger Pia Högström, marknadschef på KRAV. Numera är även det statliga jordbruksstödet kopplat till krav på certifi ering. En producent som inte är certifi erad får lägre eko-stöd än den som är certifi erad. Ett arbete pågår för närvarande inom KRAV med att även integrera klimatkrav i regelverket. Nya utökade regler infördes för växthusodling och fi ske den 1 januari i år och målet är att klimatkrav ska fi nnas även för övriga områden senast 2012. – Klimatkraven varierar mellan olika produktionsinriktningar. Växt-husen måste till exempel värmas upp med förnybar energi och fi skebå-tarna använda miljöanpassat bränsle, förklarar Pia Högström. För att signalera att inte bara ekologiska krav ligger till grund för certi-fi ering, utan även klimatkrav, lanserades ett nytt KRAV-märke i februari. Swedac har hittills ackrediterat fyra certifi eringsorgan för KRAV-certifi ering.

Nya EU-logotypen för ekologiskavaror börjar synas i sommar► �En ny logotyp kommer att användas från den 1 juli för produkter som uppfyller EUs regler för ekologisk produktion. Märkningen blir obligato-risk på alla färdigförpackade varor som uppfyller kraven, medan den är frivillig att använda för importerade livsmedel. Den gamla logotypen kommer också att vara giltig under en över-gångstid. Fram till den 1 juli 2012 kommer den att kunna användas på till exempel förpackningsmaterial med den gamla märkningen. Swedac har hittills ackrediterat fyra certifi eringsorgan för certifi ering av ekologiska produkter enligt EUs regler. Samtliga är även ackrediterade för certifi ering enligt KRAVs regelverk. KRAVs regler uppfyller EUs reg-ler, men täcker även fl er led i kedjan samtidigt som de inom vissa områ-den, som till exempel djurskydd, är mer långtgående. Det innebär att de företag som har certifi erad produktion enligt de strängare KRAV-reglerna har rätt att märka sina produkter med både KRAV-märket och EUs logotyp.

Ökar efterfrågan på ekologiskt bröd ökar också intresset för att odla KRAV-märkt spannmål. FOTO: MATTON

Logotypen har skapats av den tyske designstudenten Dušan Milenkovic. Hans Europalöv vann tävlingen som EU-kommissionen utlyste 2008. Inte mindre än 3 422 designstudenter deltog i tävlingen. 63 % av de 130 000 som röstade på bidragen via Internet tyckte bäst om lövet.

► �Intresset för säkra livsmedel är stort, inte bara i Sverige, utan även globalt. Certifi ering mot standar-der för livsmedelssäkerhet är de som ökar mest, visar statistik från den internationella standardise-ringsorganisationen ISO. Certifi ering mot till exempel ISO 22 000, standarden för certifi ering av ledningssystem för säkra livsmedel, fördubblades under 2008. – Människor har i dag en större medvetenhet om frågor som har med hälsa och livsmedelssäkerhet att göra, säger Kristina Sandberg,

som är chef för avdelningen för ledningssystem på SIS, Swedish Standards Institute. ISO 9001 är fortfarande den standard som har störst omfatt-ning och ökningen är som störst inom tjänstesektorn. Flest certifi -kat mot ISO 9001 fi nns i Kina. – Men även om generella stan-darder som ISO 9001 har störst utbredning är det för de bransch-specifi ka tillämpningarna inom till exempel bilindustrin, vården och livsmedelsindustrin som ökningarna är tydligast, förklarar Kristina Sandberg.

Restaurangkontroller under ackreditering► �Det fi nska ackrediteringsorganet FINAS har ackrediterat ett organ för bland annat kontroll av livsmedelssäkerheten i restauranger och storkök. Kontrollerna sköttes tidigare av kommunala inspektörer, men efter en lagändring har marknaden öppnats även för privata aktörer som är ackrediterade. Kommunerna har dock fortfarande ansvar för att organisera inspektionerna.


SWEDACAKTUELLT

Handelsministern invigde nya Stockholmskontoret

– World Trade Center har nu blivit Free Trade Cen-ter, konstaterade handels-minister Ewa Björling när hon invigde Swedacs nya Stockholmskontor och syftade på de export- och importinriktade organen Invest in Sweden Agency och Exportrådet som också fi nns i huset.

► �Swedac fl yttade in i de nya lokalerna före jul, men först i maj blev lokalerna helt i ordning och offi ciellt invigda av handelsminis-ter Ewa Björling. I sitt anförande betonade hon vikten av ackredite-ring för internationell handel. – Ackreditering underlättar marknadstillträdet och därmed den fria handeln eftersom förnyad provning ofta inte krävs om pro-dukten eller tjänsten provats av ett ackrediterat organ i Sverige, sa hon. Det var också det som gjorde att Sverige som ett av de första länderna i Europa hänvisade till ackreditering i sin lagstiftning. – Internationella lösningar är särskilt viktiga i ett litet, handels-inriktat land som Sverige. Men

valet av ackreditering underlätta-des också av att vi i Sverige har en myndighet med nödvändig kunskap och kompetens inom ackreditering och som åtnjuter högt internationellt förtroende, sa hon. Swedacs generaldirektör Hans-Eric Holmqvist påminde i sitt anförande inför de hundratalet gästerna om att Stockholmskonto-ret inte är Swedacs huvudkontor, men ändå har en viktig funktion som kontaktpunkt. – Stockholmskontoret behövs för att upprätthålla kontakten med 2 500–3 000 kunder och de 15-tal myndigheter som vi samar-betar med. I takt med att allt fl er myndigheter fl yttar ut i landet har Stockholm blivit en ännu naturli-gare mötesplats, förklarade han. Flytten från Gamla Stan har inneburit att Swedac fått både modernare och eff ektivare lokaler. Arbetsrummen är visserligen mindre, men kompletteras av fl era gemensamma mötes- och sam-manträdesrum samtidigt som det fi nns en komplett konferensan-läggning i byggnaden. – Dessutom är det centrala läget i anslutning till Centralsta-tionen naturligtvis det bästa ur transportsynpunkt, konstaterade Hans-Eric Holmqvist.

I mingelvimlet syntes bland andra Maria Arenbjörk, Anna Strand-

backe och Anne Due. Alla tre arbetar på Utrikesdepartemenet.backe och Anne Du

Glada leenden efter tårtkalaset hade Sven Bergström, LO, Bertil Elenius, Konsumentverket och Lars Flink, SIS., e ket och Lars Flink, SIS.Elenius, Konsumentverket och Lars Flink SIS

Karin Holm och Kerstin Nylund kom från Stockholms Universitet.

Carin Larsson (till höger) jobbar på Systembolagets laboratorium.Carin Larsson ( g

Fler besökare från UD: Julia Eriksson och Axel Lagerstedt.

Swedacs generaldirektör Hans-Eric Holmqvist lämnade över en blombukett till handelsminister Ewa Björling efter hennes invigningstal. FOTO: HANS ALM

Posttidning BSWEDAC, Box 878, 501 15 BoråsAdresser från SWEDAC och PAR

Bengt Sjöström, Linnea Art Restaurant:

”God djuromsorg ger godare mat”► – Konsumenterna måste ställa krav på kvalitet och inse att det fi nns samband mellan råvarans ursprung och hur maten på tall-riken smakar, säger stjärnkocken och krögaren Bengt Sjöström. Bengt Sjöström är sedan lång tid ett toppnamn inom svensk restaurangnäring med förfl utet som kock och krögare på en rad kända krogar i Göteborg, men är även ett välkänt ansikte genom sin medverkan i TV 4. Sedan mitten av förra året driver han restaurangen på Kosta Boda Art Hotel och sedan april i år även nyöppnade Linnéa Art Restau-rant i Göteborg, som båda ingår i ett systerföretag till glaskoncer-nen Orrefors Kosta Boda.► Hur viktigt är det med råvarans ursprung? – Det är jätteviktigt. Restau-rang Linnéa, där Linnéa Art Restaurant har sitt ursprung, var en av de första gourmetres-taurangerna som kom med på Ekocentrums lista och Linnéa Art Restaurant kommer även att bli den första Svanen-märkta restaurangen i Göteborg. Det innebär allt ifrån åtgärder för att minska energi- och vatten-förbrukning till ökat utbud av ekologiska och närodlade råvaror.► Vad betyder det för dig hur råvarorna producerats? – Det har stor betydelse, inte bara av etiska hänsyn. God djur-omsorg exempelvis är grundför-utsättningen för att maten på tallriken också ska smaka bra. Om djuren inte fått nödvändig omvårdnad blir köttet heller inte bra. Så enkelt är det. – Men tyvärr saknar många konsumenter den insikten. De fl esta kan avgöra om ett vin är

defekt, men inte om köttet är av dålig kvalitet – trots att vi för-modligen konsumerar mer kött än vin. Jag efterlyser därför en ökad dialog mellan producenter och konsumenter för att få större fokus på kvalitetsaspekterna. Det kan i sin tur leda till att kvali-tetsproducenterna känner ökad stolthet för sina produkter och att de som missköter sig automatiskt rensas bort från marknaden.► Vilken hänsyn tar du till de märkningar som fi nns inom livsmedelsområdet? – Ledorden i min verksamhet är lokalt eller närodlat, svenskt eller nordiskt, Krav eller eko-

logiskt. De certifi eringar och märkningar som förekommer på marknaden ger då god vägled-ning om vilka produkter man ska välja för att uppfylla kraven. ► Hur ser du på det krav som nu införts på att grisgårdarna ska vara certifi erade? – Det är egentligen beklagligt att ett sådant krav måste införas och visar att konsumenttrycket inte är tillräckligt starkt. På en väl fungerande marknad har de dåliga producenterna inte en chans. Men tyvärr är det många

konsumenter som tar större hänsyn till priset än kvaliteten. Ett sätt att komma runt proble-met skulle kunna vara att märka varorna med portionspris istället för kilopris. Då skulle många inse att kvalitet inte behöver kosta så många kronor mer utslaget per portion. – Det är dags att vi får in ett nytt tänkande i branschen. I Sverige fi nns massor av duktiga matproducenter som förtjänar att lyftas fram.

Bengt Sjöström väljer lokalt producerade råvaror. FOTO: ÅSA DAHLGREN

PERSONFAKTA/BENGT SJÖSTRÖMÅlder: 43 år.Familj: Hustrun Åse och tre barn, 15, 17 och 19 år.Bor: Sävedalen, Göteborg.Karriär: Kock och krögare på gourmetrestauranger som Hen-riksberg, Tidbloms, Stallgården, Johanna, La Scala, Belle Aveny, Sjömagasinet och Restaurang Linnéa. Kock i TV4. Numera ansvarig för restaurangen på Kosta Boda Art Hotel samt Lin-néa Art Restaurant, Göteborg.Utmärkelser: Flerfaldigt prisbelönt, bland annat med Gastronomiska Akademiens Guldmedalj. Nyöppnade Linneá Art Restaurant rankades efter bara några veckor av Dagens Industri till Sveriges näst bästa restaurang.Fritidsintressen: Slalom och golf. ”Men just nu fi nns ingen tid för fritidssysselsättningar”.

Documents

SWEDAC-Aktuellt