Sverigedemokraternas migrationspolitik - Divakau.diva-portal.org/smash/get/diva2:535587/FULLTEXT01.pdfABSTRACT This essay focuses on the Sweden Democrat’s migration policy and its

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Björn Lindqvist

Sverigedemokraternas migrationspolitik

En studie av partiets politiska förslag under perioden 1989-2012

The Sweden Democrat’s migration policy

A study of the party’s policy proposals during the period 1989-2012

Statsvetenskap C-uppsats

Datum: 2012-05-20

Termin: VT 2012

Handledare: Arne Larsson

SAMMANDRAG

Den här uppsatsen handlar om Sverigedemokraternas migrationspolitik och dess utveckling

från 1989 och fram tills idag. Syftet med uppsatsen är att longitudinellt undersöka partiets

invandringspolitiska förslag för att se om, och hur, de politiska idéerna har förändrats över tid.

Som metod har idéanalys använts. Texterna har analyserats med hjälp av ett analysverktyg

bestående av tre dimensioner. Beroende på utfallet i de tre dimensionerna blir en av totalt åtta

politiska typer möjliga. Materialet har dels utgjorts av sammanlagt åtta olika program utgivna

av partiet och dels av ett urval av partiets riksdagsmotioner kring invandringsfrågor. Dessa

kommer från riksdagsåren 2010/11 och 2011/12.

I uppsatsens resultat framgår det att Sverigedemokraternas invandringspolitik på det hela taget

har varit konsistent under tiden 1989 – 2012. Vissa förändringar kan dock urskiljas, men det

är få förslag som har rört sig i de tre analysdimensionerna. Analysen beskriver partiets

invandringspolitik på det hela taget som kulturell, exkluderande och generell. Av de åtta

politiska typerna kan Sverigedemokraternas politiska förslag under 1989–2012, beskrivas som

assimilationspolitik, med några undantag. I sina motionsförslag i riksdagen har partiet

genomfört de sedan tidigare formulerade förslagen i de olika programmen. Det framgår stora

likheter i det invandringspolitiska programmet från 2007 och de motioner som partiet har

skrivit kring invandring under åren 2010/11 och 2011/12.

Nyckelord: Sverigedemokraterna, invandring, assimilationspolitik, motioner

ABSTRACT

This essay focuses on the Sweden Democrat’s migration policy and its evolution from 1989

up until today. The purpose of this study is to longitudinally examine the party's migration

policy proposals to see if, and how, the political ideas have changed over time. Idea analysis

has been used as method, and the texts have been analyzed by using three dimensions.

Depending on the outcome in the three dimensions, one out of eight political types is possible.

The material has partly consisted of eight different programs issued by the party, and partly

by a selection of the party's parliamentary bills on migration. These come from parliament in

2010/11 and 2011/12.

The essay’s results reflect that the Sweden Democrats' immigration policy in general has been

consistent during the period 1989 - 2012. Some changes can be discerned, but there are few

proposals that have been moving in the three analytical dimensions. The analysis describes

the party's immigration policy on the whole, as cultural, exclusive and universal. The Sweden

Democrats' policy proposals in 1989-2012, are described as the policy of assimilation, with a

few exceptions. In their motion proposal in parliament, the party implements the previously

formulated proposals in the earlier programs. The motions that the party has written about

immigration during the years 2010/11 and 2011/12, shows great similarities with the

immigration policy program from 2007.

Key words: The Sweden Democrats, immigration, immigration policy, motions

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

TABELLFÖRTECKNING ........................................................................................................................................................ 5 1. INLEDNING .......................................................................................................................................................................... 6 1.1 BAKGRUND ....................................................................................................................................................................... 6 1.2 SYFTE ................................................................................................................................................................................. 8 1.3 FORSKNINGSFRÅGOR ..................................................................................................................................................... 8 1.4 SVERIGEDEMOKRATERNAS UTVECKLING OCH VÄG TILL RIKSDAGEN ........................................................... 9 1.5 TIDIGARE FORSKNING OCH DEBATT ....................................................................................................................... 11

1.5.1 Invandring .................................................................................................................................................................. 11

1.5.2 Svensk migrationspolitik ............................................................................................................................................ 13

1.5.3 Debatt kring Sverigedemokraternas ideologiska tillhörighet ..................................................................................... 14

1.5.4 Sammanfattning av tidigare forskning ....................................................................................................................... 15

1.6 TERMER............................................................................................................................................................................ 15 2. TEORI .................................................................................................................................................................................. 17 2.1 TRE DIMENSIONER ........................................................................................................................................................ 17

2.1.1 Den kulturella/juridiska dimensionen ........................................................................................................................ 17

2.1.2 Den inkluderande/exkluderande dimensionen ............................................................................................................ 17

2.1.3 Den selektiva/generella dimensionen ......................................................................................................................... 17

2.2 INSTITUTIONALISM ...................................................................................................................................................... 18 2.3 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................................... 19 3. MATERIAL ......................................................................................................................................................................... 20 4. METOD ............................................................................................................................................................................... 21 4.1 IDÉANALYS ..................................................................................................................................................................... 21 4.2 ANALYSVERKTYG ......................................................................................................................................................... 23 4.3 AVGRÄNSNINGAR, VALIDITET OCH RELIABILITET ............................................................................................. 24 5. RESULTAT ......................................................................................................................................................................... 26 5.1 SVERIGEDEMOKRATERNAS PROGRAM ................................................................................................................... 26

5.1.1 1989 års partiprogram ............................................................................................................................................... 26




5.1.5 2003 års principprogram ........................................................................................................................................... 29


5.1.7 2007 års invandrarpolitiska program ........................................................................................................................ 31


5.2 SVERIGEDEMOKRATERNAS RIKSDAGSMOTIONER .............................................................................................. 34 5.2.1 Riksdagsåret 2010/11 ................................................................................................................................................. 34

5.2.2 Riksdagsåret 2011/12 ................................................................................................................................................. 35

6. ANALYS.............................................................................................................................................................................. 37 6.1 SVERIGEDEMOKRATERNAS PROGRAM ................................................................................................................... 37

6.1.1 Den kulturella/juridiska dimensionen ........................................................................................................................ 37

6.1.2 Den inkluderande/exkluderande dimensionen ............................................................................................................ 38

6.1.3 Den selektiva/generella dimensionen ......................................................................................................................... 38

6.2 SVERIGEDEMOKRATERNAS MOTIONER .................................................................................................................. 39 6.2.1 Analys utifrån de tre dimensionerna .......................................................................................................................... 39

6.3 ANALYTISKA FRÅGETECKEN ..................................................................................................................................... 39 6.4 SAMMANFATTNING AV ANALYS .............................................................................................................................. 41 7. SLUTSATS OCH DISKUSSION ........................................................................................................................................ 43 7.1 SLUTSATS ........................................................................................................................................................................ 43 7.2 DISKUSSION .................................................................................................................................................................... 44 KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................................................................... 49

5

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1. Dahlströms åtta typer.. ........................................................................................................................... 12 Tabell 2. Dahlströms beskrivning av invandrarpolitiska mål och program 1964-2000 ........................................ 13 Tabell 3. Undersökningens material ...................................................................................................................... 20 Tabell 4. Tillvägagångssätt vid analys av dokumenten. ........................................................................................ 23 Tabell 5. Dahlströms typologisering ..................................................................................................................... 24 Tabell 6. Sverigedemokraternas program och motioner. ...................................................................................... 42

6

1. INLEDNING

1.1 BAKGRUND

Den 19 september 2010 fick Sverige ett nytt riksdagsparti. Sverigedemokraterna, som tidigare

inte hade tagit sig över 4 procentsspärren, fick 5,7 procent av rösterna. Detta innebar att

partiet fick fler röster än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. I samband med valet

gick debatten varm i landets tidningar. Hur kunde det komma sig att Sverigedemokraterna

hade så många anhängare och vad hade gått fel i det politiska arbetet som hade lett till detta

stöd? Statsvetarprofessorn Olof Ruin menade i en debattartikel i samband med valet att de

etablerade partierna och media bemötte SD på ett felaktigt sätt. Istället för att diskutera

invandringens fördelar och problem hamnade diskussionen kring hur de etablerade partierna

tänkte agera om SD kom in i riksdagen. Taktiken att undvika invandringsfrågan, på samma

sätt som man 2006 hade tigit ihjäl jämställdhetsfrågan för att missgynna Feministiskt initiativ

kritiserades. Istället skulle partierna vågat ha debatterat frågan i god tid innan valet.1 Ruin

efterlyste även en tydligare ideologisk debatt där politikerna stakar ut sina visioner, istället för

att besvara sakfrågor som media tvingar dem att besvara. ”Ideologierna sägs vara döda. Jag

delar inte den uppfattningen.”2 Andra debattörer kom med olika förslag till lösningar för att

hålla Sverigedemokraterna utanför den demokratiska processen. Rolf Alsing och Niklas Ekdal

föreslog att Socialdemokraterna och Moderaterna skulle samregera. Filosofidocenten Martin

Peterson föreslog att alla andra riksdagspartier skulle samverka genom att inte samarbeta med

SD, enligt belgisk förlaga. Karantänen skulle gälla på alla politiska nivåer och villkoren skulle

finnas i ett frivilligt avtal för partierna. Denna taktik skulle då leda till att de röstberättigade

inte vill lägga sin röst på SD, då de inte får vara med och påverka politiken. På så vis skulle

väljarstödet för partiet minska för varje val.3

Statsvetaren Anders Hellström menar i sin bok Vi är de goda, precis utkommen innan valet

2010, att de andra riksdagspartierna och media demoniserar partiet till viss del på osaklig

grund. Hellström undersöker hur partiet kommunicerar och framställs i media och menar att

de inte är så annorlunda i jämförelse med de etablerade partierna. Partiet använder helt enkelt

redan etablerade åsikter som andra riksdagspartier redan har uttryckt. Skillnaden är att de tar

åsikterna och radikaliserar innehållet. Hellström menar också att det har skett en förändring i

svensk blockpolitik, där den tidigare etablerade kampen mellan vänster och höger har

1 Olof Ruin, De etablerade partierna bemötte SD på fel sätt, www.dn.se, 2010-09-19, hämtad 2012-04-16.

2 Ruin, (2010)

3 Martin Peterson, Gör som i Belgien – sätt SD i karantän, www.dn.se, 2010-09-15, hämtad 2012-04-16.

http://www.dn.se/

http://www.dn.se/

7

försvunnit. Istället förs kampen mellan gott och ont, där Sverigedemokraterna får stå för det

onda. Denna kamp har fått som konsekvens att de redan etablerade riksdagspartierna hämmas

i debatten kring ex. migrationsfrågor, då de är rädda för att hamna på den s.k. onda sidan.4

I ett antal artiklar i DN rörande Sverigedemokraternas första sex månader i riksdagen går

åsikterna isär kring i vilken utsträckning partiet har haft framgång. Statsvetenskapsprofessorn

Ulf Bjereld menar att partiet har blivit mer äkta och legitimt för allmänheten efter intåget i

riksdagen. Han menar att de nu har etablerat sig och att partiets popularitet antagligen inte

kommer att minska under en nära framtid. Fokus i media har hamnat på hur de sköter sig rent

allmänt i riksdagen och inte så mycket på deras förslag och idéer, samt möjlighet till påverkan

i röstprocessen. Bjereld menar att nyckeln till framgång har varit att man har lyckats dölja

partiets högerextrema historia på ett bra sätt. ”Att det inte finns så många tydliga spår kvar av

det i partiet har gjort det möjligt för väldigt många väljare som avskyr högerextremism att

ändå rösta på SD. Utan det hade valframgången aldrig varit möjlig.”5 I en annan artikel menar

journalisten Lena Sundström att partiet har marginaliserats i jämförelse med hur det gick för

sin danska motsvarighet Dansk folkeparti när de kom in i folketinget. Hon menar att varken

politik eller retorik har förändrats i den svenska riksdagen, något som skedde i folketinget i

Danmark.6 Efter ett halvår i riksdagen hade SD lämnat in 52 motioner. Enligt Jimmie

Åkesson handlade bara en av dem om invandring. Men Expos chefredaktör Daniel Pool anser

att SD inte för det hade tappat fokus i sina viktigaste politiska frågor. ”Sverigedemokraterna

lyckas på något vis få in en retorisk dimension i sina frågor som är helt unik. De behöver inte

prata om invandring för att det ska låta som om de pratar om invandring.”7

Partiet och dess nuvarande partiledare Jimmie Åkesson hävdar att SD har genomgått stora

förändringar, exempelvis ideologiskt, sedan starten.8 Men hur är det egentligen med

förändringen av Sverigedemokraternas politiska idéer? Har grundidéerna, när det gäller

partiets kärnfrågor, förändrats på samma sätt som Åkesson menar att partiet har förändrats

ideologiskt? Eller är grundidéerna samma idag som för tjugo år sedan, då partiet av de flesta

klassades som en del i den högerextremistiska organisationsdjungeln? Det är detta som

uppsatsen ska titta närmare på.

4 Anders Hellström, Vi är de goda, (Hägersten; Tankekraft förlag, 2010), s. 17 ff.

5 Anton Emanuelsson, SD har blivit mer legitimt, www.dn.se, 2011-03-24, hämtad 2012-04-23.

6 Jenny Stiernstedt, SD har marginaliserats, www.dn.se, 2011-02-24, hämtad 2012-04-18.

7 Anton Emanuelsson, Få motioner – men SD har fokus på kärnfrågan, www.dn.se, 2011-03-21, hämtad 2012-

05-01. 8 Lodenius & Wingborg, Slaget om svenskheten, (Stockholm; Premiss förlag, 2009), s. 15 f.

http://www.dn.se/

http://www.dn.se/

http://www.dn.se/

8

1.2 SYFTE

Syftet med uppsatsen är att longitudinellt undersöka en av Sverigedemokraternas politiska

kärnfrågor, invandring, för att se om och hur de politiska idéerna har förändrats över tid.

Nu när partiet har blivit en del av det politiska etablissemanget, och har möjlighet att skriva

motioner, är det intressant att undersöka om dels de tidigare och dels de aktuella politiska

idéerna verkställs i praktiken genom motionsskrivandet. Om nu stora förändringar har skett,

exempelvis ideologiskt, borde även politiken har förändrats under tid. Därför blir det

intressant att titta närmare på möjliga förändringar i en av partiets kärnfrågor. Tidigare

analyser och böcker kring Sverigedemokraterna har oftast på ett djuplodande sätt beskrivit

partiets ursprung, partidokument och retorik. Det som inte har funnits att tillgå tidigare är

möjligheten att titta närmare på partiets reella politik på riksdagsnivå. Därför hoppas jag att

detta nya perspektiv kan vara intressant.

1.3 FORSKNINGSFRÅGOR

Utifrån ovanstående resonemang har jag formulerat följande övergripande fråga.

Har Sverigedemokraternas migrationspolitiska idéer förändrats från 1989 till 2012?

I undersökningen kommer jag att utgå och använda följande två specificerade

forskningsfrågor.

Hur kan man klassificera Sverigedemokraternas migrationspolitiska idéer under åren

1989 -2012?

Avviker partiets idéer i en jämförelse mellan a) tidigare program, b) senare program,

samt c) partiets riksdagsmotioner?

Anledningen till tanken att klassificera partiets idéer beror på uppsatsens analysverktyg, som

presenteras i kapitel 4.2. I analysverktyget finns åtta möjliga politiska utfall. Med hjälp av

verktyget blir det möjligt att klassificera och bestämma vilken, eller vilka former, av politik

som partiet står för. Om partiets förslag rör sig från ett till ett annat politiskt utfall i verktyget

9

tolkar jag detta som att partiet har förändrats i sina politiska förslag. När det gäller den andra

forskningsfrågan är tanken att den ska styra in undersökningen till att säkerhetsställa att syftet

med uppsatsen uppfylls. Om idéerna i partiets tidigare partiprogram avviker från de senare

principprogrammen kan man kanske utgå från att det som Jimmie Åkesson hävdar stämmer.

D.v.s. att partiet har förändrats. Detsamma gäller också om riksdagsmotionernas förslag

avviker från de tidigare politiska programförslagen.

Om det visar sig att idéerna under de undersökta åren inte avviker, uppkommer ett annat läge.

Då blir det möjligt att argumentera kring varför partiet inte har förändrats.

1.4 SVERIGEDEMOKRATERNAS UTVECKLING OCH VÄG TILL RIKSDAGEN

Partiet bildades 1988. Under de första fyra första åren hade partiet ingen partiledare utan

istället olika talesmän. Detta ändrades 1992 då partiet fick sin första partiledare, den tidigare

nazisten Anders Klarström.9 1995 tog den tidigare centerpartisten Mikael Jansson över som

partiledare och blev kvar som detta i tio år. I samband med Janssons övertagande hävdade

partiet att man hade gjort sig av med de gamla nazistiska strömningarna, bl.a. infördes

uniformsförbud på partiets möten.10

Den nuvarande partiledaren Jimmie Åkesson (medlem

1995) sätter år 2001 som det år då partiet gjorde sig av med de sista med s.k. ”bruna åsikter”

som i sin tur bildade Nationaldemokraterna. Trots ovanstående resonemang anser Åkesson att

partiet inte har sina rötter i nazistiska organisationer. Lodenius och Wingborg menar att

partiet uppenbart duckar för frågorna kring sitt ursprung.

Taktiken är att inte erkänna tidigare nazistiska kopplingar, men ändå hävda att sådana kopplingar har

tvättats bort. Sd-ledningen är i själva verket oförmögen att precisera på vilket sätt partiet förändrat sig,

eftersom alla sådana uttalanden skulle blottlägga tidigare bruna tendenser.11

Anledning till duckandet är tanken att vara ett legitimt alternativ i den demokratiska politiken.

Åkesson och de andra i partiledningen är medvetna om att utan denna legitimitet är det svårt

att bli det stora parti som målet är. Det är inte bara partiets ursprung som har varit ett problem

för partiet. Även aktiva medlemmars uttalanden har varit besvärande för den nuvarande

partiledningen. För att motverka spretande och direkt förstörande åsikter för partiets image

har man dels uteslutit ett stort antal medlemmar och dels centraliserat partiet kring ledningen.

9 Lodenius & Wingborg, s. 13.

10 Hellström, s. 48.

11 Lodenius & Wingborg, s. 16.

10

Exempelvis togs länkningen mellan partiets hemsida och medlemmarnas bloggar bort 2008

för att motverka att s.k. felaktiga åsikter sprids via den officiella hemsidan. Åkesson är noga

med att poängtera att det är viktigt att partimedlemmarna följer partilinjen.12

I riksdagsvalet 2006 fick partiet 2,93 procent av rösterna. Till riksdagsvalet 2010 ökade partiet

till 5,7 procent och kom in i riksdagen. Men hur ska man förklara Sverigedemokraternas

framgångar, hur kommer det sig att de har lyckats ta röster från de etablerade partierna?

Hellström, som tidigare har nämnts, menar att en anledning går att finna i ett vidare perspektiv

och i en speciell historisk händelse, som har påverkat och öppnat en ny väg i den europeiska

politiken. Händelsen utspelade sig i Österrike där Jörg Haiders parti FPÖ i 1999 års val fick

stora framgångar och blev näst största parti i landet, med 27 procent av rösterna. Partiet hade

gått till val med parollen att EU inte skulle utvidgas österut och när FPÖ blev en del i en

regeringskoalition så sattes landet i karantän av resten av EU. Ett EU som just då arbetade för

en östutvidgning. För att få en lösning på situationen skickade organisationen en delegation på

tre män, bl.a. Finlands tidigare president Marti Ahtisaari, till Österrike för att reda ut

problemen. I rapporten från delegationen framgår ett accepterande av att nationella parlament

i Europa röstar fram regeringar bestående av ultranationalister.13

Detta menar Hellström utgör

en brytpunkt i europeisk politik då rapporten öppnade upp en ny väg, för en ny typ av partier.

En annan bidragande orsak till framgångarna har enligt statsvetaren Chantal Mouffe med

nutidens konsensusbetonade politik att göra. I och med att socialdemokratin har accepterat de

liberala marknadsekonomiska krafterna fullt ut har det uppstått ett läge där politisk konsensus

råder mellan höger och vänster. Strider mellan partier och fraktioner hör till det förgångna och

istället löser man de flesta politiska spörsmålen i samförstånd. Mouffe höjer i sammanhanget

ett varningens finger för utvecklingen då hon menar följande.

Idag talas det mycket om ”dialog” och ”deliberation”, men vad får dessa ord för mening på det politiska

fältet när inga reella val finns att tillgå och när diskussionens deltagare är berövade möjligheten att ta

ställning till tydliga alternativ? […] Att erkänna det sociala livets konfliktfyllda dimension är alltså inte

[…] liktydigt med att undergräva det demokratiska projektet; tvärtom är det endast genom en sådan

ansträngning som vi kan ta itu med den demokratiska politikens utmaningar.14

I de länder där högerpopulistiska partier har fått framgångar är det tydligt att de sedan tidigare

existerande partierna rent politiskt har närmat sig och på så vis öppnat upp för partier som är

motståndare till det politiska etablissemanget. Mouffe menar att de etablerade partierna också

12

Lodenius & Wingborg, s. 16 ff. 13

Hellström, s. 62. 14

Chantal Mouffe, Om det politiska, (Hägersten; Tankekraft förlag, 2008), s. 11.

11

har bidragit till den ökade populariteten av de populistiska partierna genom att avfärda dem

som högerextrema. Istället borde de etablerade partierna ha analyserat de bakomliggande

orsakerna till populismens dragningskraft.15

För att råda bot på utvecklingen bör man inse att

vikten av antagonism mellan legitima politiska motståndare är viktig för demokratin och att

idén om en konfliktfri politik måste överges.16

Kanske är det som så att både Hellströms och Mouffes idéer är en del i en större

förklaringsmodell kring Sverigedemokraternas framgångar. I nästa kapitel ska ytterligare

några pusselbitar läggas till för att om möjligt klargöra bilden kring de bakomliggande

orsakerna till partiets popularitet.

1.5 TIDIGARE FORSKNING OCH DEBATT

1.5.1 Invandring

I Carl Dahlströms avhandling Nästan välkomna undersöker författaren svensk

invandrarpolitik i retorik och praktik ur ett institutionellt perspektiv under åren 1964 – 2000. I

avhandlingen görs det skillnad på invandrings- och invandrarpolitik. Invandringspolitik

handlar om vilka som ska få befinna sig i och stanna i landet, medan invandrarpolitik beskrivs

på följande sätt.

En stats invandrarpolitik består i grova drag av två delar. Den första delen är de åtgärder som utformats

särskilt för att bidra till lösningen av problem specifika för målgruppen, alltså problem som antingen berör

invandrare som fått tillstånd att stanna i landet eller barn till dessa invandrare. […] Den andra delen av

invandrarpolitiken är de allmänna rättigheter som dessa individer fått tillgång till genom att bosätta sig i

landet.17

Studien fokuserar på den svenska invandrarpolitiken. I avhandlingen använder sig Dahlström

av tre dimensioner. Dimensionerna, den kulturella/juridiska, den inkluderande/exkluderande,

och den selektiva/generella, beskrivs ingående i kapitel 2.1. Beroende på utfallet i de tre

dimensionerna presenterar Dahlström åtta typer av invandrarpolitik. Med hjälp av

dimensionerna och de åtta typerna undersöker Dahlström den svenska invandrarpolitiken.

Nedan visas de åtta politiska typerna, som alla blir möjliga utfall, efter att de

invandrarpolitiska förslagen har analyserats med hjälp av de tre dimensionerna.

15

Mouffe, s. 73. 16

Mouffe, s.126. 17

Carl Dahlström, Nästan välkomna, (Göteborg; Göteborg Studies in Politics, 2004), s. 32.

12

Typ av politik Exempel Typ av politik Exempel

1. Mångkulturell politik

(MP)

Särskilt goda villkor för

minoritetsgrupper.

5. Residualistisk politik

(RP)

Stöd till alla boende i ett land efter

särskild prövning.

2. Segregationspolitik (SG) Särskilda, men mindre goda

villkor för minoritetsgrupper.

6. Nationell residualistisk

politik (NRP)

Stöd till alla medborgare i ett land

efter särskild prövning, knutet till

medborgarskap.

3. Identitetspolitik (IP) Kulturstöd till alla grupper i

samhället på lika villkor.

7. Universalistisk politik

(UP)

Stöd till alla boende i ett land utan

särskild prövning.

4. Assimilationspolitik

(AP)

Kulturstöd enbart till

majoritetsgruppen.

8. Nationell universalistisk

politik (NUP)

Stöd till alla medborgare i ett land

utan särskild prövning, knutet till

medborgarskap.

Tabell 1. Dahlströms åtta typer. Ur Carl Dahlström, Nästan välkomna, (Göteborg; Göteborg Studies in Politics,

2004), s. 40.

I avhandlingen testas också ett antal hypoteser, bl.a. en av Dahlström kallad för

isärkopplingshypotesen. Hypotesen går ut på att om förutsättningarna för retorik och praktik

har skiljts sig åt vid en institutions skapande kommer de två få delvis eller helt olika

innehåll.18

I sitt resultat kommer Dahlström fram till att retorik och praktik har utvecklats

olika, retoriken har förändrats medan praktiken har varit fast. Utvecklingsskillnaderna beror

enligt Dahlström på att de spelar på olika arenor. Retoriken har sin plats i den offentliga

debatten och får ofta en moralisk botten. Praktiken, d.v.s. den faktiska invandrarpolitiken,

sköts och utvärderas av olika myndigheter. Här kommer effektivitet istället för moral i

centrum och på så vis kan de två delarna utvecklas i olika riktning.19

Med andra ord kan

Dahlström bekräfta sin ställda isärkopplingshypotes.

Men hur såg då den svenska invandrarpolitiken ut mellan 1964-2000? Nedanstående tabell

visar dels vilka mål som retoriskt har yttrats vid olika tidsperioder, samt vilka faktiska

invandrarprogram som tillkom och avskaffades under tiden.

18

Dahlström, s. 28. 19

Dahlström, s. 161.

13

1964-1967 1968-1974 1975-1985 1986-1996 1997-

Retorik

Inget uttalat mål

Universalistiska mål

(UP)

Mångkulturella mål

(MP)

Residualistiska mål

(RP)

Universalistiska mål

(UP)

Politisk praktik Tillkomna och borttagna program

under åren. Alla

program (11 st.) utom stöd till

tidningar finns kvar

under hela tidsperioden fram

till 2000.

Information (RP)

SFI (RP) Stöd till invandrar-

organisationer (MP)

Kulturstöd (MP) Vuxenutbildning

(UP)

Tolkservice (RP)

Arbetsmarknads- politik (RP)

Modersmål (MP)

Stöd till trossamfund (IP)

Stöd till bostads-

områden (RP) Rösträtt (UP)

Stöd till tidningar

och tidskrifter (MP)

Stöd till tidningar

och tidskrifter tas bort. (-1 MP)

Tabell 2. Dahlströms beskrivning av invandrarpolitiska mål och program 1964-2000. Ur Carl Dahlström, Nästan

välkomna, (Göteborg; Göteborg Studies in Politics, 2004), s. 164.

Trots att de invandrarpolitiska målen omformulerades 1997 och återgick till att bli

universalistiska så var bara två av de elva programmen universalistiska, vuxenutbildningen

och rösträtten. Dahlström visar med exemplet att kopplingen mellan retorik och praktik är

svag.20

1.5.2 Svensk migrationspolitik

För att få ytterligare fördjupning och för att även få en mer fullständig bild av

migrationspolitiken, d.v.s. både invandrings- och invandrarpolitiken, följer nu en redogörelse

för Christina Johanssons avhandling Välkomna till Sverige? Johansson undersöker i

avhandlingen relationen mellan migrationspolitiska och nationalstatliga diskurser i Sverige

från 1960-talets till 1990-talet. Johansson menar att staten, förutom att reglera migrationen,

också står för skapandet av föreställningar som delar in migranter i grupper som önskvärda

kontra icke önskvärda i Sverige.21

Undersökningsperiodens viktigaste förändringar är

regleringen av arbetskraftsinvandringen på slutet av 1960-talet, regleringen av

flyktinginvandringen i slutet av 1980-talet, samt skapandet av en återvandringspraktik på

1990-talet. Tidigare forskning har hävdat att regleringen av arbetskraftsinvandringen i slutet

på 1960-talet berodde på en begynnande lågkonjunktur. Johanssons studie visar, tillsammans

med några andra studier, på att så är inte fallet. Svaret går istället att hitta i nationalstatliga

diskurser vid tiden innan Sverige gick in i lågkonjunktur. Invandringen ansågs stå i vägen för

förverkligandet av den svenska välfärdspolitiken. Johansson skriver.

Slående är att diskurserna lyfter fram en mycket statisk syn på välfärd. Vad välfärd är och hur den skapas

problematiseras överhuvudtaget inte. Och efter det att arbetskraftsmigrationen i stort sett upphörde finns en

20


Christina Johansson, Välkomna till Sverige? (Malmö; Bokbox förlag, 2005), s. 244.

14

tydlig tendens att ställa migration i motsättning till välfärd. Migranterna ses inte längre som en möjlig

resurs, utan nästan uteslutande som en ekonomisk, social och etnisk belastning för Sverige och dess

befolkning.22

Under 1990-talet påverkade också nya främlings- och invandrarfientliga aktörer diskurserna.

Redan i slutet av 80-talet hade Sjöbopartiet och Ny demokrati börjat höras i den offentliga

debatten. I samband med att Ny demokrati fick mandat i riksdagen bildades ett antal

främlingsfientliga nätverk, ett bestod av moderater, ett annat av olika akademiker. Nätverken

jobbade med påverkan av bland annat riksdagsmän och ett antal böcker gavs ut i ämnet.23

Johansson menar att det finns stora likheter mellan nätverkens publikationer och regeringens

proposition om migrationspolitik ur ett globalt perspektiv från 1996, något som hon tolkar

som att båda är en del av samma tidsanda. ”En tidsanda där det ses som naturligt att flyktingar

hör hemma någon annanstans än i Sverige, och att det är bäst för alla parter om de återvänder

till sina hemländer.”24

1.5.3 Debatt kring Sverigedemokraternas ideologiska tillhörighet

En hel del forskare och studenter har under åren gett sig på frågan att försöka avgöra partiets

ideologiska tillhörighet. Bilden som ges är inte entydig utan spretar en hel del.

Statsvetarprofessorn Mats Lindberg har utifrån ett ideologiskt perspektiv analyserat

partiprogrammen från 1989, 2002 och 2003/2005. Lindberg menar att utifrån de studerade

programmen går det att dra slutsatsen att partiet har en nationalsocialistisk självbild. Partiets

säger sig vara svårplacerade i den politiska höger-vänsterskalan, precis på samma sätt som

nationalsocialisterna på 1930-talet stod någonstans mellan kommunism och kapitalism. Själva

begreppet folkhemmet som har sitt ursprung i nationalkonservativa kretsar och som lånades

av socialdemokratin, tas nu tillbaka och används som partiets ideologiska nyckelbegrepp.

Lindbergs skriver. ”Partiets nationalistiska ideologi är inte längre storsvensk utan småskuret

inhemsk. […] Det är en nationalsocialism i vår tid och för vår tid.”25

När det gäller partiets

syn på invandring och nation ser Lindberg få alternativ för invandrarna. Enligt partiets idéer

har de antingen möjlighet att återvandra annars är det assimilering som gäller. Även resten av

Europa ska se ut på samma sätt. Ingen överstatlighet, varje nation ska bestå av homogena

befolkningsgrupper som bestämmer över det egna territoriet. Lindberg fortsätter. ”Som jag ser

det är den nationalistiska principen inget annat än en idé om etnisk rensning light, en idé om

22

Johansson, s. 260. 23



Mats Lindberg, En nytänkt och parlamentarisk nationalsocialism. Nerikes allehanda, 2010-10-11.

15

nationell renhet och rening.”26

Även Mats Wingborg och Anna-Lena Lodenius, som tidigare

har nämnts, menar att man ideologiskt är närmare nu verksamma tyska och brittiska rasistiska

partier än vad man är exempelvis Dansk folkeparti som SD försöker att efterlikna. Dansk

folkeparti är populistiskt präglat och startade som en protest mot bland annat det höga

skattetrycket i landet. SD startades av helt andra skäl. Som tidigare nämnts påverkas

tolkningen av SD:s ideologiska hemvist av deras förflutna.27

Ulf Bjereld skrev 2009 på sin

blogg att Sverigedemokraterna borde definieras som främlingsfientliga, men inte rasistiska.

Han tycker att man bör vara noggrann med att göra en åtskillnad mellan begreppen. Att vara

rasistisk innebär att man ger människor med olika hudfärg olika värde och egenskaper. Att

vara främlingsfientlig innebär att man tar ett generellt avstånd från alla främlingar och det är

detta som Sverigedemokraterna gör, enligt Bjereld.28

1.5.4 Sammanfattning av tidigare forskning

I både Dahlströms och Johanssons avhandlingar målas en rätt så dyster bild upp när det gäller

Sveriges migrationspolitik. Politisk praktik och retorik har genom åren inte överensstämt och

sedan 1970-talet har välfärd ställts i motsatsförhållande till migration. Invandrarna har inte

setts som en tillgång utan en belastning. För uppsatsen blir framförallt Dahlströms tre ovan

beskrivna dimensioner och åtta politiska typer viktiga då dessa kommer att användas som

analysverktyg senare i arbetet. Dessa kommer att gås igenom i nästa kapitel. Men även de

invandrarpolitiska programmen som den svenska staten har startat kan vara intressanta att titta

närmare på utifrån Sverigedemokraternas synvinkel. Hur ser partiet på den förda politiken och

de genomförda programmen?

När det gäller partiets ideologiska tillhörighet har jag valt att ta med tidigare forskning kring

detta, för att förtydliga den komplicerade bilden som finns kring partiet. I metodkapitlet (s.

19) kommer jag att fortsätta resonemanget kring idéer och ideologier.

1.6 TERMER

Dahlström gör i sin avhandling skillnad på termerna invandrings- och invandrarpolitik, tyvärr

gör inte Sverigedemokraterna denna urskiljning i sina dokument utan sammanfattar alla

26

Lindberg, 2010-10-11. 27

Wingborg & Lodenius, SD har mer gemensamt med tyska nazister än med danska folkepartister,

www.newsmill.se, hämtad 2012-05-02. 28

Ulf Bjereld, Sverigedemokraterna och främlingsfientligheten, http://ulfbjereld.blogspot.se, hämtad 2012-05-03.

http://www.newsmill.se/

http://ulfbjereld.blogspot.se/

16

åtgärder med termen invandringspolitik. Denna sammanfattning missar också möjlig

utvandringspolitik. Men för partiet både ut- och invandringspolitik? Svaret på frågan är ja,

med viss tveksamhet. Det beror lite på hur man ser på exempelvis repatriering och

återvandring. Jag vill hävda att partiets förslag, som återkommer i resultatkapitlet, kring

frivillig återvandring kan tolkas som en form av utvandring. Därför vill jag kunna använda

begreppet migrationspolitik, som täcker upp både in- och utvandring. Jag kommer också, när

så behövs, att vara tydlig i de fallen då jag explicit menar invandrings- eller invandrarpolitik

utifrån Dahlströms uppdelning som beskrivs i kapitel 1.5.1.

17

2. TEORI

2.1 TRE DIMENSIONER

I kapitlet Tidigare forskning redovisades resultatet av Dahlströms avhandling kring

invandrarpolitik. I studien använder han sig av tre dimensioner som nu kommer att beskrivas

ingående.

2.1.1 Den kulturella/juridiska dimensionen

Den första dimensionen förklarar om staten aktivt tar ett ansvar för att bevara kulturella

olikheter. Med en kulturellt orienterad politik menar Dahlström en politik där staten aktivt tar

ett ansvar för sammanhållningen i kulturella, religiösa eller etniska grupper. Det kan både röra

sig både om den kulturella sammanhållningen i landets majoritetsgrupp, men också att ta

ansvar för en eller flera minoritetsgrupper. I motsats till den kulturella orienteringen sätter

Dahlström den juridiskt orienterade politiken. Den juridiskt orienterade politiken tar inte

hänsyn till någon speciell kulturell grupp i samhället, utan likställer alla individer och är

istället fokuserad på den enskilde individen vid ex. lagstiftning.29

2.1.2 Den inkluderande/exkluderande dimensionen

I den andra dimensionen står de politiska tankarna kring inkludering och exkludering i

motsatsförhållande. Är politiken utformad för att inkludera och stötta minoritetsgruppen i

samhällsgemenskapen eller styrs politiken mot att bara stötta majoritetsgruppen i samhället?

Med dessa två exempel får vi en dimension av antingen någon form av mångkulturell politik

eller någon form av assimilerande politik.30

2.1.3 Den selektiva/generella dimensionen

Den tredje dimensionen handlar om selektiva eller generella politiska åtgärder. Selektiva

åtgärder innebär att man efter prövning kan ge speciellt stöd till vissa individer eller grupper i

samhället, prövningen kan vara ekonomiskt grundad. Vid generella åtgärder görs ingen

ekonomisk prövning utan stödet riktar sig till alla, och ska kunna nås av alla i samhället,

exempelvis barnbidrag.31

29



Dahlström, s. 39 ff.

18

Sammanfattningsvis bör man ställa följande frågor när man ska använda dimensionerna. Den

första dimensionen: Har förslagen i den förda politiken en inriktning på befolkningens

kulturer (kulturell) eller tar man ingen hänsyn till kultur utan ser alla individer som likadana,

juridiska, personer (juridisk)? Den andra dimensionen: Gynnar förslagen och politiken alla i

samhället? Exempelvis om det förs en kulturell politik, stöttas alla kulturer då? (inkluderande)

Eller stöttas bara en av dem? (exkluderande) Den tredje dimensionen: Är förslagen och

politiken utformad så att vissa i samhället ska få tillgång till extra stöd, exempelvis bidrag till

invandrargrupper, (selektiva) eller är förslagen och politiken utformad som att allt stöd ska

vara samma för alla? (generella)

2.2 INSTITUTIONALISM

Institutionalism kan vara lämplig som teoretisk grund vid studier av politiska förlopp under

lång tid. Tidigare har teorin ansetts vara mindre bra på att förklara förändringar, utan har

istället haft styrkan i att förstå stabilitet. Inom den historiska institutionalismen finns tanken

att när en institution väl har skapat regler och idéer kring ett visst politikområde så begränsas

möjligheterna till drastiska förändringar av ursprungsidéerna. Fenomenet kallas ”path

dependency” eller stigberoende. Institutionen blir bunden till den från början utstakade

vägen.32

Ståndpunkten har förändrats och idag anser man att teorin också kan vara bra för att

förstå förändringar av olika institutioner i samhället. Men vad behövs då för att institutionella

förändringar ska ske? Dahlström menar i avhandlingen att nyckeln ligger i

legitimitetsbegreppet.

Alla verksamheter i samhället ställs inför ett avgörande problem; hur verksamheten ska legitimeras.

Legitimitetsproblemet berör i allra högsta grad politisk verksamhet. […] Hur legitimitetsproblemet hanteras

har visat sig avgöra hur framgångsrika olika organisationer och institutioner är i ett längre perspektiv. Om

en organisation inte lyckas upprätthålla legitimitet för sin verksamhet så går de under.

Återkopplingsmekanismerna kan därför förmodligen observeras i form av legitimitetsförstärkande och

legitimitetsförsvagande processer.33

Om en organisation eller institution har problem med legitimiteten kan den behöva förändra

sig för att återfå den. Legitimitet kan uppnås på två sätt, antingen genom att värna om

moraliska värden och på så vis visa att verksamheten är rättfärdig eller så kan legitimitet, för

exempelvis statlig verksamhet, uppnås genom att verksamheten är effektiv. Om verksamheten

visar sig vara ineffektiv under en lång tid minskar legitimiteten hos den, därför måste den då

32

Marsh & Stoker, Theory and Methods in Political Science, (London; Palgrave Macmillan, 2010), s. 70. 33

Dahlström, s. 17 f.

19

förändras för att återfå legitimeten.34

Dahlström menar att det är speciellt viktigt för politiska

aktörer att upprätthålla sin legitimitet via trovärdighetsinvesteringar. Genom att visa på

kontinuitet i sitt agerande bibehålls eller ökar förtroendet. Detta beror på att ex. media jämför

politikers aktuella agerande med tidigare. ”Om omgivningen uppfattar att aktören agerar efter

en principiell linje ger det mer legitimitet än om aktören hela tiden byter position.”35

Sammantaget är institutioner stabila så länge som återkopplingen stärker den. För att uppnå

stabilitet strävar man hela tiden efter att vara legitima. Men om återkopplingen istället är

legitimitetsförsvagande kan en förändringsprocess inledas. Denna förändringsprocess är oftast

förbunden med stora kostnader. Dessa nya investeringar kan vara ekonomiska, men det kan

lika gärna handla om trovärdighetsinvesteringar när det gäller politik.

2.3 SAMMANFATTNING

Som tidigare nämnts kommer de tre dimensionerna att användas i analysen av partiets

dokument. Jag kommer även att återkoppla till institutionalismen i diskussionskapitlet, för att

argumentera om teorin kan fungera som en longitudinell förklaringsmodell av partiets

agerande på undersökningens politiska område.

34

Dahlström, s. 18 ff. 35

Dahlström, s. 16.

20

3. MATERIAL

Uppsatsens undersökning bygger dels på SD:s tidigare partiprogram och det nuvarande

principprogrammet. Är då detta Sverigedemokraternas alla utgivna parti- och

principprogram? Det har varit svårt att få fram ett svar på denna fråga, listan är antagligen

nästan komplett. Jag vet med säkerhet att programmet från 1999 saknas i undersökningen.

Förutom programmen har jag också använt partiets riksdagsmotioner. Samtliga motioner som

SD hittills har skrivit fram till idag,36

har listats utifrån dess rubriker. I denna lista har jag sökt

i rubrikerna efter följande ord: invandring, migration, asyl, utvisning, medborgarskap, bistånd

samt om det går att utläsa om motionen innehåller förslag som rör invandrare, exempelvis

modersmålsundervisning. Jag har dessutom sökt efter partimotioner där invandringspolitik tas

upp. Partimotionerna kan kanske anses som lite mera tungt vägande än enskilda

motionsförslag från partimedlemmarna. Därefter har jag gjort ytterligare ett urval för att

undvika återupprepning, d.v.s. att förslagen i motionerna är likartade. Till slut har jag använt

fem var från de två riksdagsåren 2010/11 och 2011/12. Följande material har uppkopierats

och använts i studien.

Partiprogram/principprogram Motioner

Partiprogram 1989 2010/11:Ju4

Partiprogram 1994 2010/11:Fi231

Partiprogram 1996 2010/11:Sf371

Partiprogram 2002 2010/11:Sf385

Principprogram 2003 2010/11:Ju419

Principprogram 2005 2011/12:K214

Invandringspolitiskt program 2007 2011/12:Fi242

Principprogram 2011 2011/12:Sf342

2011/12:Sf352

2011/12:Ub504

Tabell 3. Undersökningens material.

36

Under tidsperioden 2010-10-19 t.o.m. 2012-04-11. Finns på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Forslag/Motioner/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/


21

4. METOD

4.1 IDÉANALYS

Uppsatsens undersökning utgår från kvalitativ textanalys av de texter som presenterades under

rubriken Material. Vid kvalitativ textanalys måste de aktuella texterna läsas flera gånger, både

översiktligt och på djupet. Läsningen ska vara aktiv och under processen är det viktigt att man

undersöker textens poäng och de argument som används. Det går att dela in kvalitativa

textanalyser i dels systematiserande och dels kritiskt granskande analyser.37

Vid en

systematisering av undersökningsmaterialet strävar man efter att antingen klargöra

tankestrukturen, ordna materialet logiskt eller klassificera materialet exempelvis utifrån olika

ideologier. I det sistnämnda, klassificerande, fallet är det vanligt att man använder idealtyper

vid klassificeringen. Vid kritiskt granskande analyser går man ett steg längre och undersöker

om idéerna är moraliskt och rationellt hållbara. I detta fall tar man ställning om

argumentationen i texterna håller ur ex ett moraliskt perspektiv.38

Sammanfattningsvis

kommer uppsatsen att ha ett systematiserande och klassificerande angreppssätt, då detta

stämmer överens med det beskrivna syftet d.v.s. att mäta förändring i politiska förslag över

tid. En kritiskt granskande textanalys hade inneburit ett ställningstagande till partiets förslag

både ur ett rationellt och ett moraliskt perspektiv, vilket inte är aktuellt i denna studie.

För att undersöka Sverigedemokraternas migrationspolitik har jag valt att använda idéanalys

som metod. Då tanken med uppsatsen är att undersöka partiets dokument longitudinellt för att

se om idéerna kring politikområdet har förändrats över tid, kan idéanalys passa som metod. I

metodboken Textens mening och makt beskriver författarna begreppet idé på följande sätt.

”En idé kan betraktas som en tankekonstruktion som till skillnad från de flyktigare intrycken

eller attityderna utmärks av en viss kontinuitet.”39

Idéer kan ha olika betydelser. De kan

exempelvis beskriva verkligheten utifrån någons föreställning om den, idéer kan också ha

normativa inslag, d.v.s. att de beskriver hur man bör tänka och handla i vissa frågor. Om man

sammanställer ett antal idéer och/eller ståndpunkter som har någon form av delad

målinriktning, får man något som kan kallas för ideologi. Idag finns två tydliga huvudspår när

det gäller att definiera ideologi. Den ena är neutral till utgångspunkt och beskrivs som ”någon

typ av idésystem.”40

Systemet av idéer kan se ut på olika sätt och det är öppet när det gäller

37

P, Esiasson, m fl. Metodpraktikan, (Stockholm: Norstedts juridik, 2010), s. 237 f. 38

Esiasson, s. 239. 39

Bergström & Boréus (red.) Textens mening och makt, (Lund: Studentlitteratur, 2011), s. 149. 40

Bergström & Boreus, s. 150.

22

vilka idéer som kan ingå i ett tänkt system. I den andra definitionen finns ideologins effekter

inbyggda, exempelvis marxismen hamnar under denna definition. Här går man ett steg till och

värderar om ideologierna stärker samhällsgemenskapen, eller ökar klyftorna i samhället

genom att förstärka klassintressen.41

När det gäller Sverigedemokraterna har jag påvisat att tidigare forskning har försökt att

placera in partiet i ett tydlig ideologiskt fack. Resultaten av dessa studier har spretat, inget

entydigt svar har givits. I denna studie är inte den primära tanken att undersöka politikområdet

utifrån partiets tänkbara grundideologier. Istället är tanken att analysera partiets idéer utifrån

invandrarpolitiska idéer och teorier. Därför ligger uppsatsen närmare ett idéanalytiskt

angreppssätt än ett ideologianalytiskt. Trots detta konstaterande är det på sin plats att

poängtera att gränsen mellan idé och ideologi är svävande42

och att politiska idéer i vissa fall

kan vara rätt så lättplacerade i ett större ideologiskt sammanhang. Ett exempel är den politiske

filosofen Robert Nozicks idéer om individens omfattande skyldigheter och oinskränkta

rättigheter, samt tanken om den minimala staten.43

Nozicks idéer kan utan större problem

inordnas i den (ny)liberala ideologin. I analys- och diskussionsdelen av uppsatsen kan det

därför också bli aktuellt att diskutera partiets ideologiska hemvist utifrån analysresultatet av

partiets idéer. Det finns ingen allmänt vedertagen indelning av idéanalysen. Det närmaste en

indelning man skulle kunna komma utgår från det tänkta syftet man har med sin

undersökning. I så fall kan en indelning mellan en beskrivande, en förklarande och en

ställningstagande studie göras.44

I uppsatsens fall ligger ett beskrivande angreppssätt med

tydligt koppling till sakområdet invandrarpolitik, samt med ett idécentrerat angreppssätt

(partiets migrationspolitiska förslag) närmast till hands. Att göra en beskrivande idéanalys

innebär inte att man bara redogör för ett material. För att en beskrivande studie ska få ett

vetenskapligt värde krävs det att forskaren drar slutsatser och tillför något med sin studie. ”Att

beskriva är inte att ”referera” men att ”inferera”,45

skriver Beckman.

Som analysteknik kommer jag använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalys kan

användas på olika sätt och är kanske vanligast i kvantitativa studier av stora textmassor. Men

innehållsanalys kan också ”inkludera varje analys som syftar till att på ett systematiskt sätt

41

Bergström & Boreus, s. 150. 42


Robert Nozick, Anarki, stat och utopi, (Stockholm: Timbro, 2001), s. 21. 44

Ludvig Beckman, Grundbok i idéanalys, (Stockholm: Santérus förlag, 2005), s. 98. 45

Beckman, s. 49.

23

beskriva textinnehåll.”46

Med andra ord är det möjligt att använda tekniken i kvalitativa

studier också.

4.2 ANALYSVERKTYG

I analysen av partiets olika utvalda dokument kommer jag att för varje försöka avgöra de

migrationspolitiska idéernas tillhörighet utifrån Dahlströms tre beskrivna dimensioner.

Beckman beskriver tillvägagångssättet på följande vis. ”Om syftet skall vara att beskriva ett

politiskt budskap kan uppgiften sägas vara ”att med viss systematik sortera materialet på ett

sätt som inte omedelbart eller konkret går att utläsa i materialet självt.”47

Beroende på var i dimensionerna som dokumenten placeras kommer det sedan vara möjligt att

fastställa vilken av de åtta politiktyperna som varje dokument tillhör. Tillvägagångssättet kan

schematiskt beskrivas på följande sätt.

Tre dimensioner

Kulturell eller juridisk

Dokument Inkluderande eller exkluderande Dokument En av de åtta politiska typerna

Selektiv eller generell Olika kombinationer leder till

Tabell 4. Tillvägagångssätt vid analys av dokumenten.

Beroende på hur utfallet blir i dimensionerna leder analysen fram till en de åtta typerna av

invandrarpolitik. Om partiet ändrar politik under de undersökta åren kommer detta att synas i

den förskjutning som sker i de tre dimensionerna, ex. från kulturell till juridisk o.s.v. Här

följer ett exempel. Om partiets förslag i ett program för ett år tolkas som kulturell,

inkluderande och selektiv innebär detta att partiet för en mångkulturell politik. Om nästa

programs förslag tolkas som kulturella, exkluderande och selektiva innebär det att partiets

politik förslag har förändrats och kan istället tolkas som segregationspolitik. I nedanstående

tabell framgår Dahlströms typologisering av invandrarpolitiken. Beroende på utfallet i de tre

dimensionerna så framkommer åtta olika politiska typer. Tanken är att man med hjälp av den

kan mäta en möjlig förändring av Sverigedemokraternas migrationspolitiska idéer under den

nämnda tidsperioden.

46


Beckman, s. 49.

24

Politisk typ Kulturell/juridisk Inkluderande/exkluderande Selektiv/generell Exempel

1. Mångkulturell

politik

Kulturell

Inkluderande

Selektiv

Särskilt goda villkor

för minoritets grupper.

T ex bidrag till invandrar grupper.

2. Segregations-

politik

Kulturell

Exkluderande

Selektiv

Särskilda, men mindre

goda villkor, för

minoritetsgrupper, t.ex. sk.

”kommunarrest” för

medlemmar av vissa grupper.

3. Identitetspolitik

Kulturell

Inkluderande

Generell

Kulturstöd till alla

grupper i samhället på lika villkor, t.ex. stöd

till alla trossamfund.

4. Assimilations-

Politik

Kulturell

Exkluderande

Generell

Kulturstöd enbart till

majoritetsgruppen, t.ex. stöd bara till

svenska kyrkan.

5. Residualistisk

politik

Juridisk

Inkluderande

Selektiv

Stöd till alla boende i ett land efter särskild

prövning. T.ex.

möjlighet att få socialbidrag

6. Nationell

residualistisk politik

Juridisk

Exkluderande

Selektiv

Stöd till alla

medborgare i ett land efter särskild

prövning, T.ex.

socialbidrag knutet till medborgarskap.

7. Universalistisk

politik

Juridisk

Inkluderande

Generell

Stöd till alla boende i

ett land utan särskild

prövning, t.ex. barnbidrag till alla.

8. Nationell

universalistisk

politik

Juridisk

Exkluderande

Generell

Stöd till alla

medborgare i ett land utan särskild prövning,

t.ex. barnbidrag knutet

till medborgarskap.

Tabell 5. Dahlströms typologisering. Ur Carl Dahlström, Nästan välkomna, (Göteborg; Göteborg Studies in

Politics, 2004), s. 40.

Materialet kommer att undersökas kronologiskt. Analysen startar med partiets program från

1989 och följer sedan utvecklingen fram till idag med det aktuella principprogrammet och

motionerna. Det utvalda materialet kommer att genomläsas i sin helhet för att om möjligt hitta

partiets samtliga idéer på det valda politiska området. En fullständig genomläsning är viktig

då de åtta olika politiktyperna innehåller olika variabler48

som kanske inte går att utröna om

man bara läser det som står under någon enstaka rubrik i dokumenten.

4.3 AVGRÄNSNINGAR, VALIDITET OCH RELIABILITET

Analysen bygger på dels på tidigare nämnda dokument från partiet, samt ett antal utvalda

riksdagsmotioner. I uppsatsen finns inte möjligheten att på ett djupare plan studera alla

48

Exempelvis kulturstöd till olika religiösa grupper, socialbidrag o.s.v.

25

motioner från partiet, utan jag har fått utgå från motionernas rubriker för att avgöra om de har

med migrationspolitik att göra eller inte. På grund av detta förfarande blir analysen begränsad

till mitt urval. En annan sak som också påverkar validiteten och reliabiliteten är

analysverktyget. Dahlströms analysverktyg är utformat och används i hans avhandling till att

specifikt undersöka invandrarpolitiken, d.v.s. den politik som har förts för invandrare som har

haft rätt att stanna i Sverige. I min analys kommer jag att titta närmare både på partiets

invandrings- och invandrarpolitik. Men även de utvandringspolitiska förslagen kan bli

aktuella att ta upp. Sedan kommer jag och försöka gruppera och analysera förslagen utefter de

olika politiska typerna. Man skulle kunna ifrågasätta detta förfarande med att använda

analysverktyget på hela migrationspolitiken, utifrån ett validitets- och reliabilitetsperspektiv.

Men jag tror och hoppas att de kommer vara möjligt att försöka göra en generell

kategorisering av hela migrationspolitiken, med hjälp av de åtta typerna. I analysen kommer

jag att återkoppla till validitets- och reliabilitetsproblemet.

26

5. RESULTAT

5.1 SVERIGEDEMOKRATERNAS PROGRAM

5.1.1 1989 års partiprogram

Programmet från 1989 d.v.s. från året efter att partiet bildades, är förhållandevis kortfattat i

sina formuleringar kring invandringspolitiken. I programmets bakgrundsbeskrivning framgår

det att en del av den tidigare invandringen till Sverige har varit berikande för landet. I

sammanhanget nämns exempelvis invandringen från Tyskland och Österrike före och efter

andra världskriget, samt från Italien under 1940- och 50-talet. Det konstateras att de svenska

politikernas nuvarande idéer om internationell solidaritet har lett till en invandring till

Sverige, där invandrarna hela tiden ställer krav på sina medborgerliga rättigheter. De vill

bibehålla sin kultur, sina sedvanor och ”inbördes konflikter”.49

Den svenska

invandringspolitiken framställs som en vansinnig självmordspolitik. Utopin om ett

mångkulturellt samhälle leder till nationens sönderfall. När det gäller migrationspolitiska

förslag framgår det i programmet att invandrarverket bör läggas ner. Om landet ska ta emot

invandrare och flyktingar så ska de framförallt ha europeisk härkomst. I undantagsfall kan

även utomeuropeiska flyktingar få tillfällig möjlighet att stanna i landet. Invandringen ska

kraftigt begränsas och man ska arbeta för återflyttning av utomeuropeiska invandrare.50

Reglerna för medborgarskap ska förändras. Icke-nordbor ska vara bosatta i landet i tio år,

behärska svenska språket i tal och skrift samt ha viss kunskap om svensk historia, innan de

kan bli medborgare. Nordiska medborgare kan få svenskt medborgarskap efter tre år enligt

förslaget.51

Partiet vill också ändra reglerna kring rösträtten, bara svenska medborgare ska få

rösta i riksdags-, landstings- och kommunalval. Utländsk arbetskraft från kulturellt närstående

länder kan få tillfälligt arbetstillstånd om kompetensen inte besitts av den inhemska, svenska

befolkningen.


1994 år program är större och mer genomarbetat i jämförelse med 1989 år program. Fler

förslag och förändringar framgår. En hel del är dock lika i jämförelse med föregående

program. Invandrarverket ska läggas ned och polismakten ska ta över ansvaret för

invandringsfrågor. Reglerna för medborgarskap kvarstår från föregående skrivning.

49

Partiprogram 1989, s. 1 f. 50

Partiprogram 1989, s. 21. 51

Partiprogram 1989, s. 7 f.

27

Rösträttsreglerna och arbetskraftsinvandringen är också formulerad på samma sätt. Under

rubriken Befolkningspolitiken tas invandringsfrågorna upp. Här framgår det att partiets

främsta mål är att ”återskapa ett svenskt Sverige”.52

All invandring från etniskt avlägsna

kulturer ska stoppas. Landet ska kunna ta emot invandrare och flyktingar, men de ska

framförallt vara av nordeuropeisk härkomst. Repatrieringsförslaget framgår tydligt i 1994 års

program. Staten ska satsa stora resurser på att alla invandrare fr.o.m. 1970 ska återvandra till

sina hemländer. ”Någon hänsyn till utgivna medborgarskap kommer inte tas utan förslag till

en grundlagsförändring och en ny medborgarskapslag kommer läggas.”53

Även

adoptionsreglerna ska ändras till att möjligheten att adoptera svenska barn ska öka, medan

utomnordisk adoption starkt ska begränsas. Andra förslag som framgår är att

hemspråksundervisningen skall avskaffas, staten ska satsa på den svenska kulturen och bidrag

kan utbetalas selektivt till projekt ”med rimliga krav på en moralisk kulturell inriktning.”54


I programmet framgår det att partiets främsta mål är det samma som i föregående program.

Under rubriken Sverigedemokraterna avvisar partiet ”med förakt”55

både marxismen och

nazismen. Medborgarskapsidéerna och rösträttsreglerna är desamma som i de två föregående

programmen. Repatrieringsprogrammet ska genomföras med hjälp av en tillfällig myndighet

som sköter genomförandet. Invandrarverket ska läggas ner och ersättas av en mindre enhet

kallad Utlänningsnämnden. Partiet vill i programmet stoppa all invandring för människor

utanför den västerländska kulturkretsen. Den ska vara reglerad, men bara för de

västerlänningar som inte är nordbor. Nordbor har rätt till fri invandring. Tanken med

ovanstående regler är att man ska nå målet som är ”en fortsatt lugn migration inom den

västerländska kulturkretsen.”56

Adoption utanför den västerländska kulturkretsen ska inte få

förekomma, nationell adoption ska prioriteras. I programmet vill partiet att man ska

genomföra en folkomröstning i abortfrågan, då man menar att det sker för många svenska

aborter. I förra programmet framgick att partiet ville avskaffa hemspråksundervisningen. I

1996 års program är skrivningen annorlunda. Undervisning får ske med privata medel, men

inte med skattepengar. Även i detta program ska den svenska kulturen ges ökat stöd i form av

bidrag till hembygdsföreningar, folkdans och folkmusik. Även gamla svenska och

52





Partiprogram 1996, s. 12.

28

fornnordiska ord ska lyftas fram och användas i skolan i rimlig utsträckning.57

Partiet menar

att religionsfrihet är en självklarhet och att muslimer har rätt till ”ett sakralt liv.”58

Den

svenska staten ska behålla sin starka relation till den kristna kyrkan då detta är en del av det

historiska och kulturella arvet. Däremot ska inga moskéer få finnas i Sverige då de kan vara

en grogrund ”för terrorism och religiös inblandning i det politiska livet.”59

Partiet vill också

förändra socialtjänstlagen och få bort det de kallar för orättvisor i systemet. Alla ska ha

samma rättigheter och socialbidragen ska göras om till ett sociallönesystem där arbetsplikt

ingår.60

I programmet beskrivs också partiets negativa inställning till både EU och FN. Ett

deltagande i EU skulle påverka landets oberoende som enligt partiet har funnits i flera hundra

år. Anledningen till den negativa synen på FN beror på organisationer med

”parlamentsliknande struktur”61

också kan inkräkta på enskilda länders suveränitet.


I 2002 års program är den främsta målsättningen för partiet omformulerad i förhållande till

tidigare program. Den främsta målsättningen är ”att försvara vår svenska nationella

identitet.”62

I de två föregående programmen har formuleringen handlat om att återskapa ett

svenskt Sverige. Här handlar det istället om att försvara identiteten. Begreppet

massinvandring används för första gången i programmen och under rubriken

Befolkningspolitik tydliggörs vem som är svensk på följande sätt: ”Svensk är den som andra

svenskar uppfattar som svensk.”63

Formuleringarna i det invandrarpolitiska förslaget skiljer

sig från förgående. Stor restriktivitet ska gälla när det gäller utomeuropeisk invandring,

tidigare skrivning har formulerats med att all utomeuropeisk invandring ska stoppas. Det

tvingande repatrieringsförslaget som framgick tydligt i 1994 och 1996 års program är

omformulerat. Istället för en tvingande formulering ska partiet ”verka för återflyttning av

sådana invandrare därest inget skyddsbehov föreligger.”64

Partiets medborgarskapsförslag är

till viss del utökat. Det räcker inte med att har varit bosatt i tio år i landet för att bli

medborgare. Man måste också ”tillfullo erkänna vår svenska kultur”65

samt kunna bevisa att

man har jobb eller annan försörjning så att man inte ligger samhället till last. För nordbor tar

57









Partiprogram 2002, s. 6

29

det enligt programmet tre år att få medborgarskap. Rösträttsreglerna, sociallöneidén,

moskéförbudet samt avskaffandet av en skattefinansierad hemspråksundervisning finns kvar

sen tidigare program. Moskéförbudet formuleras lite annorlunda i jämförelse med 1996 år

program. Förbudet motiveras med att islam både har en politisk och social strävan som partiet

inte finner eftersträvansvärd. Inställningen till EU är likadan som föregående program.

Sverige bör inte vara med då det hotar den nationella suveräniteten. Däremot framgår en viss

förändring i synen på FN. I tidigare program har partiet kategoriskt ansett att Sverige ska stå

utanför. I 2002 års program vill partiet att Sverige ska vara mer kritiska i FN, bland annat när

det gäller världens flyktingpolitik. Förslagen går ut på att man ska hjälpa flyktingarna närmare

deras hemländer genom den s.k. närhetsprincipen. Om FN inte förändras i den riktningen som

partiet anser så ska Sverige utträda ur samarbetet.66

Satsningar på svensk kultur framgår på

redan beskrivet sätt som i 1996 års program.

5.1.5 2003 års principprogram

I och med 2003 års program ändras karaktären i dem. Från att tidigare hetat partiprogram

kallas de från 2003 och framåt för principprogram. De tidigare programmen har ett stort antal

rubriker kring ett stort antal politikområden medan de nyare principprogrammen har färre och

kanske mer filosofiskt hållna rubriker som exempelvis: Den nationalistiska principen, Ringar

på vattnet och Folkhemmet. Programmet har också fler resonemang som kan tolkas som

ideologiska. Framförallt diskuteras den nationalistiska principen på ett djuplodande sätt.

”Principen om en stat, en nation – är grundläggande för Sverigedemokraternas politik.”67

Denna princip innebär att statens gränser i ett idealtillstånd ska överensstämma med den egna

homogena befolkningens gränser. Partiet erkänner att detta är svårt att få till stånd i dagens

värld. Som motsats till nationalstaten sätter partiet begreppet statsnationen. I en statsnation

lever olika grupper mångkulturellt i samma stat. Partiet vill i detta program verka för att alla

länder i världen ska leva efter den nationalistiska principen, d.v.s. att alla folkgrupper har rätt

till en egen statsbildning där de lever i homogena samhällen. De är också tydliga med att det

är kränkningar, d.v.s. mångkultur, av den nationalistiska principen som leder till konflikter

och problem i världen. ”Låt folk vara herrar i eget hus”68

avslutas resonemanget kring den

nationalistiska principen med. Formuleringen kring medborgarskap skiljer sig från tidigare

program. De tidigare tidsangivelserna för hur lång tid det tar att bli medborgare är borttagna.

66

Partiprogram 2002, s. 18 f. 67



30

Likt förra programmet karaktäriseras en svensk som en person som andra uppfattar som

svensk. Partiet menar att denna form av öppen svenskhet gör att folk med annat ursprung

faktiskt kan tillhöra Sverige. Programmet är däremot tydligt med att det är skillnad på att

tillhöra Sverige och att vara medborgare i samma land. Att vara medborgare är framförallt

avsett för svenskar. Men man kan bli medborgare även om man har utländskt ursprung, men

det tar tid. ”Att helt uppgå i en nation kan ta flera generationer.”69

Medborgarskap för

utlänningar ska kunna ges om den nationalistiska principen inte kränks. Från de tidigare

programmen finns idén kvar om att det bara är svenska medborgare som har rösträtt i de

allmänna valen.

När det gäller invandringspolitik menar partiet att den genomförda svenska

invandringspolitiken har kränkt den nationalistiska principen på ett elakartat sätt. ”Låt Sverige

förbli Sverige”70

, menar partiet. Invandringen ska begränsas, men den nationalistiska

principen omöjliggör inte invandring, enligt partiet. Det viktiga är att invandringen hålls på en

nivå så att ingen förändring av befolkningssammansättningen sker. I partiets förslag kring

befolkningssammansättningen ”[…] finns två möjliga lösningar: a) återvandring och b)

assimilering – det vill säga att de, som invandrat, tar till sig majoritetskulturen och på sikt

uppgår i nationen.”71

Partiet menar inte att svenskar är bättre än andra nationaliteter, men

”Sverige är svenskarnas land.”72

De tidigare nämnda politiska idéerna kring

hemspråksundervisning, sociallönesystemet, moskéförbud, EU och FN, finns inte i 2003 års

program. Tyvärr saknas också de två sista sidorna i programmet (s. 14 och 15), vilka enligt

innehållsförteckningen handlar om ekonomi och nationell solidaritet.


Programmet har samma rubriker som 2003 års och det framgår också att förutom

principprogrammet så finns det nu olika handlingsprogram för olika sakpolitiska frågor. I

inledningen menar partiet att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är central för

partiet och att de tar avstånd från alla typer av diskriminering av människor. För att skydda

den mångfald av kulturer som finns i världen, och för att efterleva de mänskliga rättigheterna,

bör världen organiseras i nationalstater och inte i tidigare nämnda statsnationer. På så vis blir

69





31

inga kulturer utblandade och ingen kränks.73

Formuleringarna i 2005 års program

överensstämmer till stora delar med 2003 års. Kring den nationalistiska principen,

medborgarskap, rösträtt och invandring är de samma som i föregående program.

5.1.7 2007 års invandrarpolitiska program

Det invandrarpolitiska programmet är på sammanlagt åtta sidor och gäller även nu idag 2012.

På dessa åtta sidor sammanfattas partiets gällande idéer om invandring. I inledningen framgår

det att Sverigedemokraternas viktigaste mål med sin politik är att ”återupprätta en gemensam

nationell identitet.”74

För att nå målet vill partiet driva en ny form av asylpolitik och föreslår

följande fem åtgärder.

En restriktiv invandringspolitik

En utökad flyktinghjälp i krisområdenas närhet

Ett stärkande av den svenska kulturen

En öppen svenskhet med krav på invandrares anpassning och assimilering till det svenska samhället.

Ökat stöd till de invandrare som frivilligt önskar återvända till sina hemländer.75

I programmet återkommer ett flertal av de politiska idéerna som fanns med partiprogrammen

innan namnbytet till principprogram år 2003. Asyl ska bara ges till de flyktingar som antingen

uppfyller kriterierna för FN:s flyktingkonvention eller att man tillhör en liten grupp av

kvotflyktingar som bestäms av FN. Partiet vill avskaffa alla kontanta ekonomiska bidrag för

att motverka att man söker asyl av ekonomiska skäl. Den asylsökande ska få mat och husrum,

en viss arbetsplikt ska finnas i samband med boende på förläggningen. Permanenta

uppehållstillstånd ska avskaffas, det ska bara finnas tillfälliga uppehållstillstånd fram till att

man kan bli medborgare efter tio år. I programmet framgår ingen skillnad om man är nordisk

eller utomeuropeisk medborgare som framgick i tidigare program (2002), d.v.s. att det går

snabbare att bli svensk medborgare om man är nordbo. Nu verkar det som om tio år gäller för

alla. Trots denna förändring har nordiska medborgare rätt att resa fritt och uppehålla sig i

Sverige utan att behöva ansöka om detta. För resten av de som invandrar utfärdas

uppehållstillstånd ett år i taget. Invandring från kulturellt avlägsna länder ska begränsas till ett

minimum, partiet kan tänka sig ett tillfälligt totalstopp av icke-västlig invandring om

massinvandringen fortsätter på samma vis som idag. Arbetskraftsinvandring ska inte

förekomma förutom i undantagsfall. Partiet menar att det finns tillräckligt med arbetsföra

73


Invandringspolitiskt program 2007, s. 1. 75

Invandringspolitiskt program 2007, s. 1.

32

människor i Sverige som redan är arbetslösa. Arbetskraftsinvandring får bara ske då speciell

kompetens behövs i landet, när detta sker får individen tillfälligt uppehållstillstånd. Enligt

partiet är anhöriginvandringen ett stort problem för Sverige. Därför vill det införa nya regler

som starkt begränsar den till att den anhörige antingen ska vara maka/make, långvarig partner,

eller vara barn till den som bor i Sverige.76

Det framgår också med tydlighet att invandrare ska integreras och assimileras in i Sverige.

Ingen positiv särbehandling eller etnisk kvotering ska förekomma, den som invandrar har ett

individuellt ansvar att anpassa sig till det svenska samhället. Det ska inte förekomma något

statligt stöd för invandrarföreningar och andra föreningar som verkar för främmande kulturer.

Modersmålsundervisningen och möjligheten till tolk ska inte heller finansieras med

skattepengar utan får skötas med privata medel. Skolan ska bara ta hänsyn den svenska

kyrkan och de traditionella svenska högtiderna. Andra högtider hänvisas till den privata

sfären. Friskolor med religiös grund får bara finnas där skolan har en ”judeo-kristen”77

inriktning. Förutom att man i medborgarförslaget först efter tio år kan söka medborgarskap

ingår också ett obligatoriskt test. I testet ska man uppvisa att man har ”tagit till sig det svenska

språket och skaffat sig grundläggande kunskaper om svensk historia och svenskt

samhällsliv.”78

Allmän rösträtt ska som tidigare beskrivits bara innehas av svenska

medborgare. Partiet vill öka möjligheterna för återvandring då processen att assimileras kan ta

flera generationer och i vissa fall inte fungerar. Därför ska en återvandringsmyndighet finnas

för att hjälpa till i processen med frivillig återvandring. De som väljer att återvandra ska få

generösa bidrag under förutsättning att de avsäger sig möjligheten att återvända till Sverige

för all framtid. Partiet menar att invandrings- och återvandringspolitiken måste kopplas bättre

till biståndspolitiken, för att man på ett bättre ska kunna angripa grundorsakerna till varför

konflikter uppkommer.


Programmet inleds med att förklara att partiet bildades 1988 för att ”slå vakt om den

gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten

[…]”.79

Partiet förkastar alla antidemokratiska idéer och räknar under rubriken

76

Invandringspolitiskt program 2007, s. 3 ff. 77



Principprogram 2011, s. 3.

33

Sverigedemokraterna och demokratin upp de demokratiska friheterna som exempelvis

yttrandefrihet. I sammanhanget saknas religionsfrihet som uppräknad frihet.80

Istället

återkommer religionsfrågorna senare i programmet. Där framkommer det att partiet anser att

religionsfrihet är naturlig del av ett demokratiskt samhälle, men samtidigt måste det finnas

gränser i själva praktiserandet av religionen. Man får inte säga eller göra vad man vill i

religionens namn och religiös bakgrund får inte ligga till grund för någon form av

särbehandling i ex. arbetsliv o.s.v. Alla ska vara lika inför samma regler och lagar.

Kristendomen ska enligt partiet ha en särställning bland landets olika religioner och partiet

vill begränsa invandringen från länder där man vet att det finns en utbredd fundamentalism.81

I tidigare program har partiet beskrivit att den som av andra uppfattas som svensk är svensk. I

2011 års program beskrivs detta på ett lite annorlunda sätt. Enligt partiet kan man bli medlem

i den svenska nationen på två sätt. Antingen föds man in i nationen eller så väljer man senare i

livet att aktivt uppgå i den. Om man senare i livet väljer att uppgå i den, d.v.s. att man är icke-

svensk från början, så ska man kunna tala flytande svenska, betrakta sig själv som svensk,

följa svensk kultur och se den svenska historien som sin egen, samt uppvisa störst lojalitet till

den svenska nationen.82

Partiet är noga med att det är skillnad med att vara medlem i den

svenska nationen och att vara medborgare i den svenska staten. En strävan är att så många

som möjligt av statens medborgare ska ha svensk identitet. Till skillnad mot det

invandrarpolitiska programmet från 2007 är 2011 års program lite otydligt med hur länge man

behöver bo landet för att kunna söka medborgarskap. Istället för tio år står det att man ska ha

”varit bosatt i landet under en längre tid […]”.83

En anledning till den vaga formuleringen kan

vara att det invandringspolitiska programmet (2007) gäller parallellt med principprogrammet.

Därför är kanske programmet lite mera vagt i formuleringarna. Partiet beskriver

assimilationsidén på följande sätt:

Kärnan i assimilationstanken är att slå fast att den svenska staten inte är ett kulturell vakuum och att den

svenska nationens kultur i kraft av sin historia, med undantag endast för de nationella minoriteterna, är

överordnad andra nationers kulturer inom den svenska statens område.84

Formuleringarna kring invandringspolitiken i 2011 års principprogram är sammantaget en

kortfattad version av 2007 års mer omfattande invandringspolitiska program, och i likhet med

80

Principprogram 2011, s. 5. 81




Principprogram 2011, s. 10.

34

tidigare beskrivna program framgår det att samtidigt som det statliga stödet till olika

invandrargrupper ska upphöra, så ska stödet till det svenska kulturarvet öka.85

5.2 SVERIGEDEMOKRATERNAS RIKSDAGSMOTIONER

5.2.1 Riksdagsåret 2010/11

Under det första riksdagsåret skrev partiet sammanlagt 70 motioner varav jag bedömer att

elva har koppling till invandringspolitik på ett eller annat sätt. Jag har valt att undersöka fem

av dem närmare då de visar på den invandringspolitik som partiet har fört i riksdagen, samt att

försöka undvika upprepningar av den förda politiken. Framförallt är partimotionen

Begränsande av asyl- och anhöriginvandringen den mest omfattande när det gäller partiets

politiska förslag, under riksdagsåret 2010-11. I motionen föreslår partiet att

anhöriginvandringen drastiskt ska minska genom införandet av nya regler. De nya reglerna

som beskrivs i motionen stämmer överens med partiets förslag kring anhöriginvandring, som

återfinns i det invandringspolitiska programmet från 2007. Men motionen är inte begränsad

enbart till anhöriginvandring. Förslaget innehåller också de förändringar i asylrätten,

medborgarskap, avskaffandet av permanenta uppehållstillstånd samt medborgartest, som finns

representerade i det invandringspolitiska programmet från 2007.86

I partiets skuggbudget för 2010/11 vill partiet verka för en återupprättad välfärd. I budgeten

vill man omfördela pengar från vad partiet menar är en alltför kostsam invandringspolitik.

Förutom nedskärningar ska biståndet öka till de krishärdar som finns runt om i världen. Partiet

menar att deras restriktiva förslag kommer att minska anhöriginvandringen med 90 procent.

Skattefinansierat stöd till etniska friskolor, kulturföreningar samt modersmålsundervisning

ska också upphöra enligt motionen. Istället ska pengar satsas på svensk kultur och språk.87

Enligt partiets förslag ska Migrationsverkets anslag minska med 47 procent och anslaget för

hela utgiftsområdet migration ska minska från cirka sju miljarder till 3,5 miljarder. Istället vill

partiet öka anslaget till UNHCR med en miljard kronor. När man tittar närmare på partiets

förslag kring utgiftsområdet för bistånd framkommer det ökade anslaget till UNHCR.

85


Motion, Begränsande av asyl- och anhöriginvandringen, 2010/11:Sf385, s. 1 f. 87

Motion, En återupprättad välfärd, 2010/11:Fi231. Kap 12.

35

Samtidigt vill partiet minska de totala biståndsutgifterna med cirka åtta miljarder, samt helt

sluta ge pengar till Nordiska Afrikainstitutet (15 miljoner) och inte heller finansiera det

östeuropeiska reformsamarbetet (1, 3 miljarder).88

Ur ovanstående skuggbudget har partiet sedan valt att ta ut valda delar för att formulera

separata motioner. Ett exempel på detta är motionen Utgiftsområde 8 Migration där Johnny

Skalin och Björn Söder föreslår att migrationsområdet ska få minskade anslag med cirka

femtio procent.89

I en annan motion föreslår Kent Ekeroth och Thoralf Alfsson att utvisning ska vara en

obligatorisk del som ska prövas i samband med brottmål, om den åtalade har utländskt

medborgarskap. De föreslår att obligatorisk utvisning ska ske vid upprepad brottslighet. Även

formuleringen att det ska finnas synnerliga skäl för utvisning ska tas bort enligt

motionsförfattarna.90

I en liknande motion från Kent Ekeroth föreslås det att en

utvisningsdömd person ska hållas i förvar tills man kan genomföra utvisningen.91

5.2.2 Riksdagsåret 2011/12

Under riksdagsåret 2011-12 har partiet fram till april/maj 2012 skrivit strax över 300

motioner. Av dessa har jag bedömt att 25 har tydlig anknytning till invandringspolitiken.

Precis som under föregående riksdagsår väljer jag att redovisa innehållet i fem motioner för

att undvika upprepningar av den förda politiken. En del av motionerna är omfattande till sin

karaktär medan flertalet är kortfattade och är på högst två sidor. De två mest omfattande

motionerna för året är dels partiets skuggbudget samt partimotionen En ansvarsfull

invandringspolitik. I skuggbudgeten framgår de förslag som även var aktuella i den förra

skuggbudgeten, partiet vill helt enkelt minska kostnaderna för invandringen. I partiets förslag

till nedskärningar i utgiftsområdet Migration får endast utgiftsposten för avvisning ökade

anslag.92

I partimotionen En ansvarsfull invandringspolitik återupprepas föregående riksdagsårs

partimotion kring invandring. I motionens 23 förslagspunkter återfinns 21 i det

88

Motion, En återupprättad välfärd, 2010/11:Fi231. Kap 14.2.7. 89

Motion, Utgiftsområde 8 Migration, 2010/11:Sf371, s. 2. 90

Motion, Utvisning av kriminella utlänningar, 2010/11:Ju419, s. 1 f. 91

Motion, 2010 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll, 2010/11:Ju4, s. 2. 92

Motion, All politik handlar om prioriteringar, 2011/12:Fi242, kap 17.2.8.

36

invandringspolitiska programmet från 2007.93

De två förslagspunkterna som inte återfinns i

programmet handlar dels om åldersbestämning av immigranter, där partiet vill att

Migrationsverket utifrån vetenskapliga metoder ska avgöra ålder på immigranterna. Den

andra punkten handlar om ökat stöd till UNHCR.

Richard Jomshof och Mattias Karlsson ger som förslag att den offentligt finansierade

modersmålsundervisningen ska avskaffas. Möjlig undervisning får istället ske i privat regi.94

Kent Ekeroth föreslår att medborgarskap ska införas för lokala val. ”Det borde vara en

självklarhet att endast de som fått svenskt medborgarskap har rätt att bestämma landets

riktning i framtiden.”95

Sven Olof Sällström och Thoralf Alfsson vill se förändringar i

föräldraförsäkringen för nyanlända. Dagens regler där man retroaktivt kan få föräldradagar för

barn som inte fötts i Sverige måste förändras. Reglerna hämmar kvinnorna från att komma in

på arbetsmarknaden, dessutom integreras inte invandrarbarnen på rätt sätt om de får stanna

hemma. Därför vill motionsskrivarna att regeringen ska komma med förslag till förändringar i

linje med vad de föreslår.96

93

Motion, En ansvarsfull invandringspolitik, 2011/12:Sf352, s. 2 ff. 94

Motion, Modersmålsundervisning, 2011/12:Ub504, s. 1. 95

Motion, Medborgarskap i lokala val, 2011/12:K214, s. 1. 96

Motion, Begränsning av föräldraförsäkringen för nyanlända, 2011/12:Sf342, s. 1.

37

6. ANALYS

Nu är det dags att med hjälp av verktygets tre dimensioner analysera partiets program och

motioner. Analysen kommer att delas upp i två separata delar där programmen först gås

igenom, därefter analyseras motionerna.

6.1 SVERIGEDEMOKRATERNAS PROGRAM

6.1.1 Den kulturella/juridiska dimensionen

När det gäller partiets program, under tidsperioden 1989–2011, har partiet konsekvent

kulturellt inriktade politiska förslag. Partiet vill stötta majoritetskulturen, d.v.s. den svenska,

med olika former av bidrag. I 1989 års program framgår ingen sådan stöttning tydligt, men det

framgår att partiet inte riktigt gillar att invandrarna ställer krav och vill bibehålla sin kultur. I

och med 1994 års program framgår en kulturell uppryckning tydligare. Pengar ska satsas på

svensk kultur, med selektiva bidrag ”med […] moralisk kulturell inriktning.”97

Även i 1996

och 2002 års program framgår också tydliga satsningar på den svenska kulturen. I samband

med att programmen byter namn till principprogram 2003 bakas kulturbegreppet in i ett större

sammanhang i programmen. Den svenska kulturen blir en del i resonemanget kring den

nationalistiska principen. Partiet beskriver mångkulturen som den nationalistiska principens

fiende. Därför borde man kunna göra tolkningen att det är den svenska kulturen som

uteslutande ska stöttas. Det ges inga tydliga, exakta, politiska förslag hur svensk kultur ska

stöttas i 2003 och 2005 års program. Men formuleringarna beskriver, underförstått, att det är

den svenska kulturen med hembygden och fädernesland som ska bevaras och förvaltas. I det

invandringspolitiska programmet 2007 framgår att statligt stöd till invandrargrupper och

föreningar ska avskaffas. Med andra ord ska minoritetskulturer inte stöttas av staten. 2011 års

program är antagligen det mest tydliga av alla program när det gäller den kulturella - juridiska

dimensionen. Parallellt som statligt stöd för stärkandet och bevarandet av den ursprungliga

kulturen för invandrare ska dras in så ska stödet till det svenska kulturarvet öka.

Sammanfattningsvis har Sverigedemokraterna sedan starten gett politiska förslag, med

kulturell inriktning, där man särskiljer den svenska kulturen och andra kulturyttringar.

97


38

6.1.2 Den inkluderande/exkluderande dimensionen

Vilken relation eftersträvar då partiet mellan majoriteten och minoriteten i landet? Som redan

har beskrivits i föregående kapitel ska satsningar bara göra på den svenska kulturen. Partiet

har i princip från första programmet 1989 föreslagit åtgärder för att begränsa invandringen till

Sverige. Förslagen gäller både invandring- och invandrarpolitik och kan nästan ses som något

av en tvåstegsmodell där rättigheterna för de som vill invandra kraftigt begränsas. I det

medborgarskapsförslag som finns genomgående i programmen från 1989 till och med 2011 är

kraven rejält skärpta i jämförelse med nuvarande lagstiftning.

Att bli medborgare är en lång process med tydliga fastslagna regler där partiet har som mål att

invandraren ska smälta in för att få medborgarskap. Partiets politiska förslag kring insatser på

det kulturella området är konsekvent exkluderande. Det är enbart den svenska kulturen som

prioriteras. Från och med partiets principprogram 2003 använder partiet själv ordet

assimilering i formuleringarna kring invandring, medborgarskap o.s.v. Analysen underlättas

av formuleringen, då assimilering innebär att man exkluderar rätten till att bibehålla

ursprungskulturen. Den exkluderande tanken blir också tydlig i alla förslag som partiet har när

det gäller borttagande av stöd till invandrargrupper, hemspråk, tolkningshjälp o.s.v.

Sammanfattningsvis har Sverigedemokraterna från början, tills idag, gett politiska förslag där

enbart den svenska kulturen ska få tillgång till stöd från staten. Partiet verkar också aktivt för

att ta avskaffa det statliga stödet till andra kulturer. Partiets programpolitik har varit, och är

exkluderande.

6.1.3 Den selektiva/generella dimensionen

Med vilka insatser vill då partiet driva sin invandringspolitik, ska insatserna vara selektiva

eller generella? Som nämnts tidigare i analysen utifrån de tre dimensionerna vill partiet ta bort

selektivt stöd och insatser för invandrarna. Det selektiva stödet till icke-svensk kultur ska

avskaffas, insatser som hemspråksundervisning ska inte vara en uppgift för staten. Istället ska

generella, svenska, insatser göras som gäller alla. Men frågan är, har partiet verkat för

generella åtgärder under hela den undersökta tidsperioden? Jag tror det går att svara ja på den

frågan då inget undersökt program innehåller några selektiva, positiva, förslag kring

invandringen. Istället är det som redan nämnts, att det ska vara generella regler som utgår från

den svenska kulturen och som alla i samhället ska anpassa sig till.

39

Sammanfattningsvis har Sverigedemokraterna från 1989 fram till 2011 gett förslag i sina

program som syftar till att avskaffa selektiva insatser för invandrare, för att istället prioritera

generella regler som alla i det svenska samhället ska följa oavsett bakgrund.

6.2 SVERIGEDEMOKRATERNAS MOTIONER

6.2.1 Analys utifrån de tre dimensionerna

När det gäller partiets motioner har undersökningen visat att partiets lagda förslag i riksdagen

framförallt har sitt ursprung i det invandringspolitiska programmet från 2007. Om förslaget

inte har sitt ursprung där, går det ganska lätt att påvisa att andra lagda förslag finns beskrivna i

principprogrammen. Partiet har varit noggrant med att överföra sina teoretiska

invandringspolitiska förslag till att i praktiken lägga dessa som motioner i riksdagen. I och

med likheterna mellan programmen och motionerna går det sammanfattningsvis att beskriva

motionerna utifrån de tre dimensionerna som kulturella, exkluderande och generella.

Exempelvis framgår det med tydlighet i motionen En återupprättad välfärd att partiet inte tror

på mångkultur, istället ska den svenska kulturen stärkas. Inga skattemedel ska användas till att

stärka andra kulturer via kulturföreningar o.s.v. Det framgår också med all tydlighet att

generella svenska, lagar, värderingar och normer ska gälla för alla, med undantag för Sveriges

ursprungsbefolkning, ex samerna. Rubriken Från mångkultur till assimilering i ovan nämnda

motion kan säga en hel del för läsaren.98

6.3 ANALYTISKA FRÅGETECKEN

I den ovan gjorda analysen i de tre dimensionerna framgår det att Sverigedemokraternas

program och motioner i stort kan tolkas som kulturella, exkluderande och generella. Dock

finns det några analytiska frågetecken. Det första frågetecknet handlar om det tvingande

repatrieringsförslaget från 1994 och 1996 års program. Det tvingande repatrieringsförslaget

går egentligen utanför ramarna för de åtta beskrivna politiska typerna och går inte att placera i

någon av de dem. Hur kan man då analysera 1994 och 1996 års politik som

assimilationspolitik? Det beror på att parallellt med det tvingande förslaget har partiet andra

förslag som har analyserats som kulturella, exkluderande och generella. Exempelvis föreslås i

1994 års program att hemspråksundervisningen ska avskaffas, staten ska satsa på svensk

98

Motion, En återupprättad välfärd, 2010/11:Fi231.

40

kultur och medborgarskap ska endast kunna fås av dem som behärskar språket i tal och skrift,

samt ha kunskaper i svensk historia. Även i 1996 års program återkommer dessa förslag.

Därför går det att hävda att partiet ger kulturella, exkluderande och generella förslag, parallellt

med något som kanske kan kallas för repatrieringspolitik under de nämnda åren.

Det andra analytiska frågetecknet gäller partiets förslag till nya medborgarskapsregler. Fram

till och med 2002 kan man urskilja en skillnad i tid för hur länge det dröjer innan man kan få

svenskt medborgarskap. I 2007 års invandringspolitiska program, 2011 års principprogram,

samt partiets motioner framkommer inte denna skillnad i tid. Det verkar som tio år gäller alla

som vill söka svenskt medborgarskap. Jag analyserar medborgarskapsförslagen från 1989-

2002 som kulturella, exkluderande och selektiva. Detta beror på att partiet gör en skillnad på

nordisk och utomeuropeisk kultur där man gynnar de med nordisk kultur och sätter då upp

selektiva regler som enbart gäller nordbor.99

Från 2007 är reglerna lika för alla som vill söka

medborgarskap, d.v.s. reglerna har blivit generella. Då uppkommer ett läge där man kan tolka

medborgarskapsreglerna som kulturella, exkluderande och generella, m.a.o.

assimilationspolitik utifrån Dahlströms åtta politiska typer. Därför kanske det går att hävda att

partiets medborgarskapsförslag har rört sig i dimensionerna och från att ha varit

segregationspolitiskt är förslaget sedan 2007 assimilationspolitiskt.

Det tredje analytiska frågetecknet gäller rösträtten. Beroende på hur man analyserar partiets

idéer om borttagandet av rösträtten för utländska medborgare i landstings- och kommunvalen,

får man två utfall bland de åtta politiska typerna. Om man analyserar förslaget som att rösträtt

enbart ska gälla svenska medborgare och att partiet vill ta bort denna selektiva åtgärd som

rösträtt för utlänningar innebär, kan man tolka rösträttsförslaget som kulturellt, exkluderande

och generellt. D.v.s. det ska inte finnas några selektiva regler när det gäller rösträtt för

utlänningar, det ska bara finnas generella regler för svenskar. Om man gör denna tolkning,

som jag kallar tolkning 1, hamnar rösträttsförslaget som assimilationspolitik. Men om man

istället analyserar rösträttsförslaget utifrån ett medborgarrättsligt perspektiv skulle det kanske

gå att hävda att förslaget inte är kulturellt utan juridiskt. Rättigheten att rösta är knuten till det

juridiska medborgarskapet, skulle man kanske kunna argumentera för. I så fall skulle

rösträttsförslaget kunna analyseras, tolkning 2, som juridiskt, exkluderande och generellt för

99

Att det tar tre år istället för tio år att få medborgarskap för de som är nordbor.

41

svenska medborgare. Detta skulle innebära att rösträttsförslaget hamnar i nationell

universalistisk politik, enligt Dahlströms åtta politiska typer.

Det fjärde analytiska frågetecknet utgör själva analysverktyget, vilket jag redan har diskuterat

i kapitel 4.3 kring validitet och reliabilitet. Dahlström använder verktyget enbart på

invandrarpolitik. Det är dessutom utformat för att fånga upp ett flertal olika politiska

strömningar och förslag, både från höger och från vänster, som skulle kunna vara möjliga

under de decennier som han undersöker Sveriges genomförda politik. I mitt fall har jag

koncentrerat mig på endast ett parti, vilket i just den undersökta frågan har haft en någorlunda

konsekvent linje, där den svenska kulturen står i centrum. Dessutom har jag försökt att titta på

alla förslag som rör både ut- och invandring.

Partiets kulturella inriktning i de flesta förslag utesluter nästan konsekvent Dahlströms fyra

juridiska typer. Detta kunde jag inte förutsäga innan arbetet började utan det framkom först

när den empiriska undersökningen gjordes. Därför kan man hävda att analysverktyget inte

riktigt helt och hållet passar materialet för studien.

6.4 SAMMANFATTNING AV ANALYS

Trots dessa fyra beskrivna analysproblem kan man ändå göra en sammanfattande analys av

partiets politiska idéer. Partiet har genom hela den undersökta perioden tydliga politiska

förslag som är möjliga att analysera i dimensionerna och få ett utfall bland de politiska

typerna. Sammantaget är de politiska förslagen, med några få undantag, kulturella,

exkluderande och generella i alla partiets program och motioner. Därför anser jag att det går

att hävda att partiets förslag till övervägande del hamnar under assimilationspolitik som

politisk typ under åren 1989-2012. Detta innebär att det nu går att placera in de undersökta

programmen och motionerna i Dahlströms tabell, med några reservationer. Den tvingande

repatrieringspolitiken hamnar utanför tabellen. Däremot blir medborgarskapsförslaget och

rösträttsreglerna möjliga att redovisa. På följande sida sker inplaceringen bland de politiska

typerna.

42

Politisk typ Kulturell/juridisk Inkluderande/exkluderande Selektiv/generell Sverigedemokraterna

1. Mångkulturell

politik

Kulturell

Inkluderande

Selektiv

2. Segregations-

politik

Kulturell

Exkluderande

Selektiv

Medborgarskapsregler 1989-2002.

3. Identitetspolitik

Kulturell

Inkluderande

Generell

4. Assimilations-

Politik

Kulturell

Exkluderande

Generell

- Partiprogram 1989,

1994, 1996 och 2002. - Principprogram 2003,

2005 och 2011.

- Invandrarpolitiskt program 2007.

- Medborgarskapsregler

2003-2012 - Rösträttsregler 1989-

2012, enligt tolkning 1

- Motionerna riksdagsåren 2010/11 och 2011/12

5. Residualistisk

politik

Juridisk

Inkluderande

Selektiv

6. Nationell

residualistisk

politik

Juridisk

Exkluderande

Selektiv

7. Universalistisk

politik

Juridisk

Inkluderande

Generell

8. Nationell

universalistisk

politik

Juridisk

Exkluderande

Generell

Rösträttsregler 1989-2012, enligt tolkning 2

Tabell 6. Sverigedemokraternas program och motioner. Analysen visar att nästa alla partiets politiska förslag

återfinns som assimilationspolitik bland de åtta politiska typerna. (Tabell från Carl Dahlström, Nästan välkomna,

(Göteborg; Göteborg Studies in Politics, 2004), s. 40.)

43

7. SLUTSATS OCH DISKUSSION

7.1 SLUTSATS

Syftet med uppsatsen har varit att longitudinellt undersöka en av Sverigedemokraternas

politiska kärnfrågor, invandring, för att se om och hur de politiska idéerna har förändrats över

tid. Jag kommer nu att gå igenom varje forskningsfråga separat. Den första, övergripande

forskningsfrågan formulerades på följande sätt. Har Sverigedemokraternas

migrationspolitiska idéer förändrats från 1989 till 2012? Svaret på frågan kan vara både ja

och nej beroende på vilken nivå man argumenterar. De migrationspolitiska idéerna som

partiet har föreslagit har genom åren förändrats på ytan. Exempelvis så förändrades det

tvingande repatrieringsförslaget från 1994 senare till att man ska verka för frivillig

återvandring. Ett annat exempel är det medborgarskapsförslag som föreslogs redan 1989.

Under åren och fram till 2011 har detta förslag förändrats genom att man har lagt till fler krav

på den som vill bli svensk medborgare. Utifrån dessa två exempel kan man hävda att de

migrationspolitiska förslagen har förändrats. Men frågan är om det är så enkelt? Jag vill

istället hävda att partiets migrationspolitik inte har förändrats när ser på förslagen på djupet

istället för på ytan. Vissa regler har tagits bort eller tillkommit, men i grunden är de politiska

förslagen samma från 1989 till 2012. Förslagen är omarbetade, men man vill i princip uppnå

samma resultat med dem. Därför vill jag hävda att de migrationspolitiska idéerna inte har

förändrats under den undersökta tidsperioden. Det som har hänt är att grundförslagen har

blivit mer och mer genomarbetade.

En sak till som också stärker denna argumentation är den gjorda analysen, med hjälp av de tre

dimensionerna. I analysen klassificeras partiets program sammantaget genom åren som

kulturella, exkluderande och generella. De förändringar som programmen innehåller har bara

medfört någon enstaka förändring utifrån dimensionerna, d.v.s. förändringarna har varit små

och har inte inneburit att man sammantaget kan uppfatta politiken som exempelvis juridisk

istället för kulturell i den kulturella/juridiska dimensionen.

På den andra forskningsfrågan, hur kan man klassificera Sverigedemokraternas

migrationspolitiska idéer under åren 1989-2012? är svaret att man sammantaget kan

klassificera dem som assimilationspolitik, utifrån Dahlströms åtta typer av politik, under hela

tidsperioden. Se tabell 5 i analysen på sidan 42.

44

På den tredje forskningsfrågan, avviker partiets idéer i en jämförelse mellan a) tidigare

program, b) senare program, samt c) partiets riksdagsmotioner? är svaret nej. Övergången

från tidiga program till senare program, samt till motionsförslagen har en tydlig kontinuitet

inbyggd. Det går i princip att finna alla migrationspolitiska motionsförslag i det

invandringspolitiska programmet från 2007. Om de inte återfinns där så återfinns ursprunget

till motionerna i något eller alla principprogrammen.

Sammanfattningsvis har partiet i stort varit konsistent i sin migrationspolitik under hela sin

livslängd. Förändringar på detaljnivå har skett men de har inte i grunden förändrat förslagens

grundidéer.

7.2 DISKUSSION

Innan jag inledde arbetet med uppsatsen hade jag en bild av att Sverigedemokraternas

popularitet berodde på en växelverkan mellan ändrade åsikter från partiets sida, samt att

väljarkåren också hade förändrats. Undersökningen visar att de migrationspolitiska förslagen

inte har ändrats i någon större utsträckning, därför kanske man kan hävda att det framförallt är

folket, d.v.s. väljarkåren, som på något vis har ändrat inställning till att rösta på partier med en

främlingsfientligt politiskt agenda. Under arbetet med uppsatsen har jag gång på gång blivit

överraskad över hur systematiskt partiet har arbetat fram heltäckande förslag, exempelvis

kring medborgarskapsreglerna och anhöriginvandringen. I många fall är de idag gällande

politiska förslagen hårdare mot invandrare som grupp i jämförelse med de förslag som partiet

hade på 80- och 90-talet. Det enda förslaget som slog hårdare mot invandrare under denna

tidsperiod var det tvingande repatrieringsförslaget som rätt så snabbt ändrades.

Uppsatsen har visat att förslagen kring partiets hjärtefråga, d.v.s. invandringen, i princip inte

har förändrats sedan partiet bildades. Vad menar då Jimmie Åkesson med att partiet har

förändrats exempelvis ideologiskt sedan starten? Har partiet förändrats ideologiskt samtidigt

som de politiska idéerna har varit samma sedan starten? Precis som nämndes i metodavsnittet

så är gränsen mellan idé och ideologi svävande, därför kan man undra i hur stor utsträckning

egentligen partiet har förändrats. Kan det vara som så att partiet bara har förändrats på ytan

och på det som syns utåt? Exempelvis i den förda retoriken av partiledaren och de andra

partimedlemmarna, och att grundidéerna egentligen bara har finslipats och finns kvar än idag?

45

I bakgrunds- och debattkapitlet redovisades den något spretiga bilden när det gäller partiets

ideologiska tillhörighet. Frågan är om uppsatsen har tydliggjort bilden något? Det som känns

tydligare kring ideologi skulle kunna vara att diskussionen kring partiets populistiska

tillhörighet inte stämmer. Partiets politiska idéer och dess omfattning går inte att avfärda som

populistiskt struntprat, det skulle vara att underskatta partiets politiska förmåga. När det gäller

partiets ideologiska tillhörighet anser jag att frågan fortfarande är öppen för diskussion, det

enda som är säkert är att partiet är tydligt främlingsfientligt och detta har i princip inte

minskat under 25 år. Partiet menar att denna främlingsfientlighet inte är rasistisk till sin natur,

de menar att alla olika folkgrupper har rätt till ett eget territorium och på så vis gör man en

undanmanöver så att man inte framställer svenskar som mer värda, förutom på svenskt

territorium. I en något försiktig, personlig, analys av partiets ideologiska tillhörighet skulle jag

vilja hävda att partiet inte har förändrats speciellt mycket under sin livstid. Istället för

förändring har man under tiden som har gått hittat ideologiska förklaringar till hur man är.

Man har inte plötsligt blivit socialkonservativa. Utan socialkonservatismen, utifrån partiets

tolkning, har helt enkelt passat in på hur de är och har varit under partiets livstid. När man

sedan tittar närmare på socialkonservatismens rötter och dess tyska koppling, samt kopplar

samman detta med nationalism, förstår man åtminstone till viss del Mats Lindbergs åsikter

(kap. 1.5.3) kring partiets nationalsocialistiska självbild.

Partiet för en tydlig assimilationspolitik både i teorin och i praktiken i sina motioner. Hur

skulle det bli om partiet fick möjlighet att implementera politiken i verklighetens Sverige?

Skulle den leda till att alla med utländsk bakgrund assimilerades? Den assimilationspolitik

som finns på papperet skulle kanske dela upp befolkningen i ett a- och b-lag. Där vi får en

grupp i befolkningen som är svenska medborgare och en annan grupp där individerna ska

uppfattas av andra som svensk och på så vis tillhöra den svenska nationen. De senare har inte

svenskt medborgarskap och därigenom ingen rösträtt. Den teoretiska assimiliationsidén skulle

kunna leda till ännu större segregation i praktiken. För att komplicera bilden ytterligare har

partiet avskaffat de permanenta uppehållstillstånden i sina förslag, samt att de också vill

stärka möjligheterna för utvisning av utländska medborgare vid brottslighet. Det innebär att

under den tioåriga väntan inför att få chansen att bli medborgare kommer invandraren att leva

under förhållanden där individen löper risk att bli utvisad hela tiden. Ett sista hinder inför

möjligt medborgarskap är partiets idéer om den nationalistiska principen. Partiet menar, som

tidigare har förklarats, att den värsta kränkningen mot den nationalistiska principen är

mångkultur. Hur blir det då med medborgarskapet om individen anses stå för någon form av

46

mångkultur, eller att, som partiet hävdar, att invandringen inte får förändra

befolkningssammansättningen på ett alltför negativ sätt. Om man då har nått till ett läge där

befolkningssammansättningen har förändrats, vad händer då med individen som söker

medborgarskap? Får man inget medborgarskap och vad händer i så fall? Får man bo kvar i

Sverige som nationstillhörare utan medborgarskap eller får man inte sitt ettåriga, temporära,

uppehållstillstånd förlängt?

I sammanhanget känns det också viktigt att återvända till den tidigare forskningen på

migrationsområdet som tidigare redovisades. Den något dystra bild som både Dahlström och

Johansson målar upp känns betydelsefull. Framförallt Johanssons beskrivning kring synen på

invandring, som enbart en belastning som stod i vägen för förverkligandet av

välfärdspolitiken på slutet av 1960-talet, men även den införda återvandringspraktiken på

1990-talet. Johanssons studie visar att Sverigedemokraterna inte har varit ensamma i den

negativa synen på invandring. Den visar istället på att en del av de idéer som partiet har,

faktiskt har varit aktuella innan partiet bildades. Kanske har Anders Hellström till viss del rätt

när han i sin bok Vi är de goda hävdar att SD tar redan etablerade idéer och radikaliserar dem.

Kan det vara som så att den institutionella teorin passar bra in för att beskriva

Sverigedemokraternas brist på idémässig förändring, när det gäller invandring? Jag tror det

går att hävda detta. Redan från början i det första undersökta programmet från 1989 framgår

det att invandringsfrågan på något sätt är partiets enande fråga. Detta genomsyrar även alla de

efterföljande dokumenten. Med andra ord kan man hävda att partiet i grunden legitimeras som

politiskt alternativ utifrån invandringsfrågan. Utan sin syn på invandring är partiet till stora

delar ointressant som ett politiskt alternativ. Att teorin sedan menar att politisk kontinuitet är

legitimitetsstärkande stämmer också in på partiet. Den politiska kontinuiteten har gjort att

partiet har blivit det enda riktigt legitima rikspolitiska alternativet med s.k. ”brunt” ursprung.

Stabiliteten har också tydliggjort för väljarna vad partiet står för, därför kan man kanske

hävda att partiets legitimitet har ökat genom att de succesivt har erövrat röster och mandat.

Till att börja med på lokal och regional nivå, och sedan på riksnivå. Just att man erövrade

riksdagsmandat måste ses som den hittills starkaste legitimitetsförstärkande händelsen i

partiets historia. Därför känns det också logiskt att partiet sjösätter sina programidéer i sitt

motionsskrivande i riksdagen. Partiet varken vill, eller kanske kan, förändra sina idéer kring

invandring. I sambandet känns därför nästa val som en nyckelhändelse i partiets historia. Om

47

de får färre röster kan den legitimitetsvåg som partiet har surfat på vara avslutad. Frågan är då

vilka legitimitetsstärkande åtgärder partiet ska ta till? Då partiets stigberoende upplevs som

tydligt är frågan hur partiet ska kunna förändras vid en legitimitetsförsvagande händelse, som

ett sämre framtida valresultat kan medföra. I dagsläget känns en förändring av

invandringspolitiken osannolik utifrån minst två skäl. Dels beroende på att partiet själva

skulle se en sådan förändring som en legitimitetsförsvagning, då invandringsfrågan är en av

partiets nyckelfrågor. Dels beroende på den krassa verkligheten, där det utan tvekan finns de

som röstar partiet just för deras invandringspolitiska ståndpunkter. Om de förändrar politiken

till att godta invandring i större utsträckning kommer partiet att få legitimitetsproblem i

konkurrensen kring rösterna, med de andra partierna. Sammantaget går det att hävda att

institutionalism fungerar som förklaringsmodell för partiets agerande samt att nästa val

kommer att bli av yttersta vikt för Sverigedemokraterna. Om partiet får ökat antal röster

kommer de att finnas kvar som ett rikspolitiskt alternativ inom överskådlig framtid. Om de får

minskat antal röster kommer de att få svårreparerade legitimitetsproblem. Kanske kommer ett

sådant scenario, d.v.s. att de åker ut riksdagen, leda till att partiet får svårt att återvända till

rikspolitiken.

De andra partierna får inte underskatta SD:s politiska skicklighet. Exempelvis är

medborgarskapsreglerna skickligt formulerade. Formuleringarna kanske kan uppfattas som

överlappande och motsägelsefulla. Å ena sidan ska en person med utländskt ursprung kunna

bli svensk medborgare, å andra sidan är medborgarskap egentligen bara ämnat och ett

privilegium, för så kallade svenskar. Ett annat exempel är att partiets biståndsförslag (1

miljard) till UNHCR. Vid en snabb genomläsning kan man tro att de vill öka Sveriges totala

bistånd, men om man tittar närmare så visar det sig att partiet vill sänka de sammanlagda

biståndsutgifterna med åtta miljarder.

I kapitlet Tidigare forskning redovisades den svenska statens invandrarpolitiska program

mellan åren 1964-2000 i tabell 2. Som en logisk följd av den ovan genomförda analysen

framgår det i partiets förslag att de i princip vill avskaffa eller begränsa samtliga tio program.

Exempelvis vill partiet slopa det statliga stödet till invandrarorganisationer, kulturstöd,

modersmål och trossamfund. Tolk- och SFI-stödet ska också begränsas och rösträtten ska tas

bort för icke-medborgare. Det starka missnöjet med statens genomförda politik går också att

utläsa i partiets nästa samtliga dokument som har varit med i studien.

48

När det gäller framtida forskning känns det ideologianalytiska spåret som uttömt när det gäller

Sverigedemokraterna, jag tror att det är svårt att finna något entydigt ideologiskt svar oavsett

hur man går tillväga. Det som känns intressant för framtida forskning när det gäller partiet är

kritiskt granskande studier där fokus ligger på att undersöka om partiets ståndpunkter är

rationellt och moraliskt hållbara. På detta fält kan jag se flera olika studier med exempelvis

diskursanalytisk ingångsvinkel och i partiets motioner har det öppnat sig ett material som är

värt att undersöka i framtiden. I ett inledningsskede hade jag idén att både undersöka

invandringspolitik och kriminalpolitik, då båda är nyckelfrågor för partiet. En framtida studie

skulle kunna rikta sig in på en undersökning av partiets kriminalpolitik för att se på möjlig

förändring av den. En annan studie som känns intressant är Sveriges förda politik kring

invandring mellan åren 2000 och nutid. De två avhandlingarnas material som jag har använt

mig av i uppsatsen sträcker sig bara fram till och med millennieskiftet. Vad har hänt efter

detta? Jag tycker även påståendet, att Sverigedemokraterna bara tar sedan tidigare föreslagna

idéer, känns viktigt att följa upp. Därför skulle en studie där SD:s åsikter kring invandring

jämförs med andra partiers tidigare förslag vara intressant. Frågan är om man skulle hitta

likartade förslag från andra riksdagspartier, innan SD bildades. Vad skulle det i så fall

innebära, skulle man se partiet med nya ögon?

Till sist så är jag tveksam till att de andra partierna kan tiga ihjäl Sverigedemokraternas

politiska budskap. Istället borde man, som Olof Ruin hävdade i samband med senaste valet,

ha debatter där politikerna på allvar får chansen att kritisera och dissekera varandras visioner

och politiska idéer.

49

KÄLLFÖRTECKNING

Beckman, Ludvig, (2005), Grundbok i idéanalys, Stockholm, Santérus förlag.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), (2011), Textens mening och makt, Lund,

Studentlitteratur.

Bjereld, Ulf, Sverigedemokraterna och främlingsfientligheten. Hämtad 2012-05-

03.http://ulfbjereld.blogspot.se,

Dahlström, Carl, (2004), Nästan välkomna, Göteborg; Göteborg Studies in Politics.

Emanuelsson, Anton, Få motioner – men SD har fokus på kärnfrågan. Hämtad 2012-05-01

från http://www.dn.se/nyheter/politik/fa-motioner--men-sd-har-fokus-pa-karnfragan

Emanuelsson, Anton, SD har blivit mer legitimt. Hämtad 2012-04-23 från

http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-har-blivit-mer-legitimt

Esiasson, Peter, m fl. (2010), Metodpraktikan, Stockholm, Norstedts juridik.

Hellström, Anders, (2010), Vi är de goda, Hägersten, Tankekraft förlag.

Johansson, Christina, (2005), Välkomna till Sverige?, Malmö, Bokbox förlag.

Lindberg, Mats, En nytänkt och parlamentarisk nationalsocialism, Nerikes allehanda. Hämtad

2012-04-28 från http://jinge.se/a7/Lindberg.pdf

Lodenius, Anna-Lena &, Wingborg, Mats, SD har mer gemensamt med tyska nazister än med

danska folkepartister. Hämtad 2012-05-02 från http://www.newsmill.se/node/13673

Lodenius, Anna-Lena & Wingborg, Mats, (2009), Slaget om svenskheten, Stockholm, Premiss

förlag.

http://ulfbjereld.blogspot.se/

http://www.dn.se/nyheter/politik/fa-motioner--men-sd-har-fokus-pa-karnfragan

http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-har-blivit-mer-legitimt

http://jinge.se/a7/Lindberg.pdf

http://www.newsmill.se/node/13673

50

Marsh, David & Stoker, Gerry (2010), Theory and Methods in Political Science, London,

Palgrave Macmillan.

Motion, 2010 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll,

2010/11:Ju4, s. 2. Hämtad 2012-05-05 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Forslag/Motioner/

Motion, All politik handlar om prioriteringar, 2011/12:Fi242, kap 17.2.8. Hämtad 2012-05-

05 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/

Motion, Begränsande av asyl- och anhöriginvandringen, 2010/11:Sf385, s. 1 f. Hämtad 2012-

05-05 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/

Motion, Begränsning av föräldraförsäkringen för nyanlända, 2011/12:Sf342, s. 1. Hämtad

2012-05-05 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/

Motion, En ansvarsfull invandringspolitik, 2011/12:Sf352, s. 2 ff. Hämtad 2012-05-05 från


Motion, En återupprättad välfärd, 2010/11:Fi231. Kap 12. Hämtad 2012-05-05 från


Motion, Medborgarskap i lokala val, 2011/12:K214, s. 1. Hämtad 2012-05-05 från


Motion, Modersmålsundervisning, 2011/12:Ub504, s. 1. Hämtad 2012-05-05 från


Motion, Utgiftsområde 8 Migration, 2010/11:Sf371, s. 2. Hämtad 2012-05-05 från


Motion, Utvisning av kriminella utlänningar, 2010/11:Ju419, s. 1 f. Hämtad 2012-05-05 från













51

Mouffe, Chantal, (2008), Om det politiska, Hägersten; Tankekraft förlag.

Nozick, Robert, (2001), Anarki, stat och utopi, Stockholm, Timbro.

Peterson , Martin, Gör som i Belgien – sätt SD i karantän. Hämtad 2012-04-16 från

http://www.dn.se/debatt/gor-som-i-belgien--satt-sd-i-karantan-

Program Sverigedemokraterna. Hämtad 2012-05-12 från,

http://sv.metapedia.org/wiki/Sverigedemokraterna#Program

Ruin, Olof, De etablerade partierna bemötte SD på fel sätt. Hämtad 2012-04-16 från

http://www.dn.se/debatt/de-etablerade-partierna-bemotte-sd-pa-fel-satt

Stiernstedt, Jenny, SD har marginaliserats, www.dn.se. Hämtad 2012-04-18 från

http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-har-marginaliserats

Sverigedemokraterna, För Sveriges bästa, Partiprogram 1989. Örebro universitetsbibliotek.

Sverigedemokraternas partiprogram 1994. Örebro universitetsbibliotek.



Sverigedemokraternas principprogram 2003. Örebro universitetsbibliotek.

Sverigedemokraternas principprogram 2005. Örebro universitetsbibliotek.

Sverigedemokraternas invandringspolitiska program 2007. Hämtat 2012-05-01 från

https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-

program-2007.pdf

Sverigedemokraternas principprogram 2011, Hämtat 2012-05-01 från

https://sverigedemokraterna.se/files/2012/03/principprogram_A5_web.pdf

http://www.dn.se/debatt/gor-som-i-belgien--satt-sd-i-karantan-

http://sv.metapedia.org/wiki/Sverigedemokraterna#Program

http://www.dn.se/debatt/de-etablerade-partierna-bemotte-sd-pa-fel-satt

http://www.dn.se/

http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-har-marginaliserats

https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf

https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf

https://sverigedemokraterna.se/files/2012/03/principprogram_A5_web.pdf

Documents

Sverigedemokraternas migrationspolitik - Divakau.diva-portal.org/smash/get/diva2:535587/FULLTEXT01.pdfABSTRACT This essay focuses on the Sweden Democrat’s migration policy and its