Sverige-1(uriren

Vad är "väst"? Det är ett uttryck somvi tar för givet, men det är hög tidatt några av dess anhängare om-värderar det. Nationalister i Europahar till helt nyligen beskrivit sigsjälva som försvarare av "väst" mot"öst": Den icke-kommunistiska ochkristna världen mot "de röda" och"tredje världen", och de kommunis-tiska staterna sågs som ett globalthot mot "den vita världen", "väst".

IHI@fr~§ yl'l:~:TIlcdl~=~ILfLIEce1ce:~:, 2W~ILfL~~1

Sverigedemokraternaskupp i Globen Sid 7

Karolinerna i Sibirien..och OsterIandet

~ S · b h·· ~~ verlge e over ~~ mer patriotism ~~ för att få ett ~~ bättre försvar. ~~ Sid 13 ~~ ~

~

~ w~:rrr~~c#I.~ll~rårr~ITl~~J]l~~n&l~:ru.fl

Q"'IQ()<4Q <'t [I,Q

)]]lllL J® ~IJl ~ ~ ?~ffD.~ J II©:ID.

J1rrJ]lrru.~ ~pll.....

~rr@©~Lfl~ g':6c#~W§il cdJ 2ID ITIl n§Charles Westins undersökningar!

Sid2

Läs om

Kritik aven undersökning

Charles Westin ochhans "undersökningar"!Svenska folket har enligt "opinionsunder-sökaren" Charles 'Vestin fått en mer posi-tiv inställning till invandringspolitiken,trots att den (förda invandringspolitiken)bevisligen inom flera områden medförtförsämringar för stora delar av det svenskafolket.Men stämmer detta? Är det verkligen sant

att det svenska folket har blivit mer posi-tivt till ett allt större mottagande avet-niskt, religiöst, politiskt, och kulturelltfrämmande "kulturberikare" ? Låt oss un-dersöka detta:

Enligt Charles Westin förefaller det bara finnas tvåsätt för svenskarna att förhålla sig till företeelsen in-vandring. Antingen är man för all form av invan-dring eller så är man mot all form av invandring.Westin försöker få oss att tro att det inte fmns åsik-ter däremellan. Charles Westin är säkerligen ingetstörre geni, men han är givetvis mycket, mycketmedveten om att svenskarnas kritiska inställning tillinvandringspolitiken inte baseras på att de sk.ll1levara negativa till all invandring, utan helt enkelt motdelar av invandringspolitiken och mot dess alltstörre omfång för varje år so~ går. Westin har i sins.k. "rapport" ställt frågan: "Ar ni för eller emot in-

vandring?" utan någon som helst form av specifice-ring.Om det inte vore för att det är ett mycket med-vetet trick från Charles Westin att ställa en sådanstupid fråga så skulle man omedelbart rekommen-dera en omskolningskurs för honom.Innan vi ytterligare går in på hans sk. "rapport" avårgång 1987 så skall vi gå tillbaka 20 år i tiden ochundersöka hur frågorna ställdes i 1969 års rapport.1969 utfrågades ett stort antal personer om sin in-ställning till invandring från etniskt och kulturelltavvikande länder och kulturområden. Av de perso-ner som svarade 1969 så var det en klar majoritetsom var kritiska till en sådan import av starkt främ-mande kulturer, religioner, moralsyn, kvinnosyn,demokratisyn m.m.När de välbetalda proffstyckarna med sina hjärn-tvätts- och skumraskmetoder år 1981 och 1987skulle göra nya s.k."rapporter", så insåg de att frå-gorna inte borde ställas på samma sätt som 1969.Då skulle det ju kunna visa sig att motståndet varännu starkare.Hur gjorde då dessa darner och herrar med herrWestin i spetsen? Jo, man tog helt enkelt bortfrågan om svenska folkets inställning till invandringfrån etniskt och kulturellt avvikande länder. Hjäm-

Sveri~e.KurirenNr 5/0 1989Prenumerera på Sverige-KurirenS-K utkommer med ca 6 nr per är. Du prenumererar på 6nummer för 120 kr som insättes på Sverigedemokraternaspostgiro 23 45 65 - O. Märk talongen "6 nr S-K". Du kanockså prenumerera på 12 nummer för 240 kr.

Skriv i Sverige-KurirenRedaktionen tar tacksamt emot pressklipp eller förslag ochsynpunkter på innehållet. Anteckna d~tum på pressklippen

och ange vilken tidning de kommer ifrån. Sverige-Kunrentar även emot insändare och manus till artiklar, helstm:lSkinskrivna (gärna med dubbelt radavstånd). För att un-derlätta värt arbete återsänder vi ej manuskript, så spara

därför en egen kopia.

Stöd Sverige-KurirenSverige-Kuriren är i behov av extra ekonomiska bidrag föralt kunna utvecklas ytterligare. Vi är tacksamma för allabidrag - stora som små. Använd Sverigedemokraternas post-giro 23 45 65 - O och skriv "tidningsfonden" på talongen.

Innehållet i Sverige-KurirenInnehållet behöver inte alltid överensstämma med Sverige-demokraternas officiella ståndpunkt.

Ansvarig utgivare: Lars Ljungh.Redaktion: Leif Ericsson, Richard Meyer. Ola Sundberg.Sverige-Kuriren, Box 60015, 104 01 Stockholm.Postgiro: 23 45 65 - O.

Eftertryck tillåtet endast om källan anges med fullständigadress. (Sverige-Kuriren, Box 60015, 104 01 Stockholm).

Sverige-Kuriren utges av Sverigedemokraterna.

SD-tryck, Stockholm maj 1989. ISSN 0284-6861

~~ttarna ersatte den med frågan:"Ar ni för eller emot invan-dring?" utan någon som helstform av specificering. Trots dettaabsurda sätt att göra en rapportom svenskarnas inställning tillinvandringspolitiken så var detenligt 1987 års rapport bara 27 %som var klart positiva till invan-dring överhuvudtaget. Ett stortfiasko med andra ord för extre-minternationalisterna. Dockmåste det naturligtvis påpekas attdet inte förhåller sig som så att73 % av den svenska befolknin-gen skulle vara negativa till in-vandring från Norge och Dan-mark. Men i och med att fråganvar så genomkorkat ställd så fickman det resultatet att endast 27 %av svenska folket var positiva tillinvandring från Norge! Ni hör jusjälva hur dumt det låter. Haded~ intervjuade istället fått frågan:"Ar ni för nordisk invandring?",så hade säkert nästan alla svaratja på denna fråga. Man kan ocksåpå goda grunder antaga att av dehär 27 % som var "för invan-dring" så var flera av dessa kri-tiska till delar av invandringspoli-tiken. Dessutom så vet vi att detvar ett mycket stort bortfall i denhär "undersökningen" av i förstahand kulturmedvetna svenskarsom inte ville ställa upp i den härpaj as-undersökningen.En annan fråga som ställdes i1969 års undersökning var om deintervjuade såg invandring frånfrämmande kulturer som sociala,kulturella och ekonomiska hot?En mycket klar majoritet av detillfrågade svarade ja på dennafråga. 1987 så hade frågan än-drats om till "ser ni invandringsom ett socialt, kulturellt ochekonomiskt hot"? Trots denna'ospecificerade frågeställning såvar det 1987 45 % som ansåg attinvandring i sig var ett socialt,kulturellt och ekonomiskt hot.Nu måste det återigen påpekas attdet givetvis inte är 45 % av sven-ska befolkningen som anser att

invandring från Norge är ett "so-cialt, kulturellt och ekonomiskthot". Men eftersom Westin m.fl.har konstruerat frågorna på detviset att det bara fmns två alterna-tiv att välja på - alltså antingenhimmel eller helvete - när detgäller alla delar av invandrings-politiken, så har man fått sådanahär minst sagt underliga resultat.Om man då går över till de 55 %som inte ansåg att invandringenvar ett socialt, kulturellt och eko-nomiskt hot, så fanns det givet-vis många äkta svenska patrioterbland dessa som inte anser att in-vandring i sig är ett socialt, kul-turellt och ekonomiskt hot. Men ioch med att Charles Westin harett tankesätt a la George Orwellsbok 1984 där "krig är- fred" och"fred är krig" så har alla de här55 % enligt Westin röstat för attde stödjer massinvandring frånvilt främmande kulturer ochländer. Det finns väl bara en sakatt säga: Logik gummianka!Dessutom var det även i den härfrågan en stor mängd av intervju-offren - här kan man verkligentala om intervjuoffer - som boj-kottade den här frågan och insågatt det hela bara var ett propagan-dajippo för ökad massinvan-dring.Man borde egentligen ignoreraden här "rapporten" helt ochhållet, men eftersom den börsmulas sönder in i detalj så skallvi ta ett exempel till. 1969 ställ-des frågan "känner ni motvilja(vilket inte ska förväxlas med hateller förakt) mot personer från et-niskt och kulturellt främmandeländer. 1987 hade frågan ändratsom till "känner ni motvilja motinvandrare". Återigen godag yx-skaft! En invandrare kan ju varabåde från Norge eller från NyaGuinea t ex. Trots detta absurdaoch ospecifierade sätt att ställafrågan 1987 så var det 40 % somkände motvilja mot begreppet"invandrare", vilket kan vara alltfrån Haralds norske bror till ett

gäng h\lyudjägare från NyaGuinea. Aven här måste ju givet-vis påpekas att det är ju inte .+0% av svenska folket som kännermotvilja mot norrmän.Men eftersom de här frågorna -för att uttrycka sig milt - är så ge-nomkorkat ställda så har man fåttsådana här "lustiga" svar. Sakenär helt enkelt den att två personermed exakt samma åsikter kankomma i både ja och nej kolum-nen på grund av det här underli-ga sättet att ställa frågorna på.Kort sagt, eftersom de här frå-gorna är så idiotiskt konstruera-de, så är den här "rapporten"totalt värdelös. Men man kantrots allt få fram en del intressan-ta fakta ur den, och då upptäckerman att den trots sin Göebbelskakaraktär - och trots att många pa-triotiskt tänkande svenskar strun-tat i att svara på Westins pajas-frågor - så är högst en fjärdedeldirekta anhängare av Sverigesvansinniga invandringspolitik.Detta trots en intensiv hjärntvättfrån de extrema internationalis-terna på TV, Radio och Tidnin-gar. Dessutom har ju många avde etniskt och kulturellt avvikan-de invandrarna - tack vare att deav mer eller mindre galna mak-thavare förlänats med ett"svenskt" medborgarskap -givetvis röstat på sig själva somsympatiska och kulturberikandeindivider.Sammanfattningsvis: När det

gäller de förutnämnda frågornaså finns det på intet sätt någon-ting som tyder på att svenskarnablivit mer positiva till att Sverigeförvandlas till ett mångkulturelltkaos. Snarare precis tvärtom.Men vi får på intet sätt nöja ossmed detta. Vi seriösa svenskapatrioter måste starta en massrö-relse mot den vansinniga invan-dringspolitik som förs i vånland. En befrielserörelse mot detmångkulturella samhällets allaavigsidor. Vi svenskar vill inteha ett eget Libanon och vi vill

Helene Lööw och hennes "redogörelser".

Helene Lööw är doktorand vidHistoriska institutionen i Göte-borg. Hon har gjon sig kändfrämst som "expen" på nazismenoch dess spridning i Sverige. Detär ju ett historiskt faktum att detfanns nazister och landsförrädareunder kriget - även om de var få.Historiska fakta skall naturligtvisbelysas.Men Helene Lööw är inte

seriös. Hon har snärjt in sig i såmånga underliga resonemang attdet skulle vara till skada för denseriösa historieforskningen om

CHARLES \VESTIN ...Jons från sid 3

inte att Sverige skall bli någonform av "lilla USA" med allt avvad detta innebär. Vi vill ha etthomogent Sverige, både etnisktoch kulturellt. Det bör väl ocksåpåpekas att sådana här s.k. un-dersökningar och rapponer a laCharles Westin bör alla patrio-mkt sinnade svenskar bojkotta.Endast när frägorna är vettigt for-mulerade så bör patriotiskt sin-nade svenskar ställa upp ochsvara. Annars blir ni bara utnyt-tjade på det ena eller det andrasättet!

PS.Det mest slående ars!umentet föratt opinionsundersökningarna omsvenskarnas inställninS! till invan-dringspolitiken ger helt felaktigaresultat är opinionsundersöknin-gen om Sjöbobornas inställningtill att att bli "kulturberikade" ivalet 1988. Nåcra fä daS!ar föreden kommunal~a folkorrll-östnin-gen i Sjöbo sade opinionsunder-sökarna att det var jämnt loppmellan Sven-Olle Olsson och ja-sidan. Ja ni vet ju själva hur detgick! Sven Olle Olssons nej-linjefick 67,5%, mer än dubbelt såmånga röster som ja-sidan. Merbehöver väl inte sägas~

hon blev doktor - hon skall dis-putera hösten 1989.I en anikel om Sjöbo i Falu-

Kuriren den 24 oktober 1988 an-tyder hon att rasismen skulle varärftlig. Vi citerar: "Det är ingenseger för demokratin, det är enseger för Sjöbos historiska tradi-tion, en logisk konsekvens avSjöbos arv - även rasister och na-tionalsocialister har barn ochbarnbarn och de själva försvanninte 1945 även om vi gärna villtro det -. Sjöbo är en varning - enpåminnelse om en del av vår his-toria och en del av vårt arv vialdrig tagit itu med utan gömtundan - och i Sverige finnsmånga orter som Sjöbo - somdelar dess historia".Helene Lööws slusats är att desvenskar som på 30- och 40 taletsåg Tyskland och nazismen somföredömliS! är samma andas barnsom idag ~motsätter sig invan-dring av "flyktingar". Men det ärju just de, som förespråkar in-vandring av flyktingar i storskala, de som vill att SveriS!eskall "kulturberikas" och att S';e-

rige skall avsvenskas, som manska jämföra med nazisterna efter-som de går det främmandes ären-den.Helene Lööw kan inte hålla sigtill fakta och har heller inte för-sökt ta reda på fakta. I en Slu-trapport från kommissionen motrasism och främlingsfientlighet,Mångfald mot enfald (SOU1989:13/14), har Helene Lööwredogjort för "extremistiska" or-ganisationers verksamhet. Redo-görelsen innehåller emellertid såmånga märkliga och felaktigauppgifter att man undrar om hontagit hjälp av någon annan"expert" istället för att gå tillkällan, vilket en seriös forskareskulle göra. Hon har aldrig variti kontakt med tidigare BSS ochinte heller med Sverigedemokra-terna, som hon beskriver i rap-porten. Inte undra på att det blirmycket fel. En blivande doktorsom bygger sin kunskap pårykten eller andra- och tredje-handsinformationer? StackarsSverige!

Uppskattar du innehålleti Sverige-Kuriren?

Vill du att tidningen skall komma utäven i fortsättningen?

Utgivningen är helt beroende avekonomiska bidrag från läsekretsen.

Stöd utgivningen genom att sätta in ett valfrittbelopp på Postgiro 23 45 65 - O.

Märk talongen "Tidningsfonden "!

sr fr fr If ~ ITIl cill ® if'If ilnu ® fr ® ITIl

il §\Y®rril~®?

För 400-500 år sedan brände man kättarepå bål i Europa. En person som ifrågasat-te, eller Lo.m. förnekade, t.ex. Guds exis-tens, eller att jorden är platt, ansågs somfarlig och i det närmaste revolutionär. Hurskulle det gå om massan fick för sig attGud inte finns? Kaos och laglöshet skullebli följden, ansåg de styrande människornapå den tiden. Numera har vi blivit mycketmer demokratiska och toleranta gentemotavvikande åsikter. Eller? Jo, på sätt ochvis, har vi det. Vem som helst kan säga attGud är död, att jorden är fyrkantig ellernågot liknande, utan att denne bränns påbål eller ens åtalas. Men vi har fått nya"eviga sanningar".

Ateismen har ersatts med rasismen. Guds ord harersatts med FN-stadgan om de mänskliga rättighe-terna och t.o.m. Gud själv har bytts ut mot FN. Närfolk förr i tiden motiverade sina handlingar ellerbeslut med att de var i enlighet med Guds vilja, elleratt de följde Guds bud, heter det idag att det är "de-mokratiskt beslutat i FN", eller "vi måste delta, tydet har FN bestämt". Gud har lämnat himlen ochflyttat in i FN-skrapan. Därför betraktas de, somifrågasätter t.ex. FN:s bud om alla rasers lika värde,som värsta sortens förbrytare.Här i Sverige ska vi inom kort, så är i alla falltanken, få en lag som förbjuder alla sorters"rasism". Man ska inte längre ostraffat kunna hävdaatt negrer är dummare än vita i genomsnitt, eller attett samhälle som är rasligt homogent är bättre än ettsamhälle som är rasligt heterogent. Det är osant,anser riksdagskommiten som vill förbjuda "rasis-men", och bör därför inte få yttras. Om någon obot-lig "rasist" nu i alla fall vägrar att inse att det somriksdagen har fastställt är sant, och framhärdar i attpresentera vad han anser vara sanningen, bör han,enligt kommitten, brännas på ... , ursäkta, bör sättasi fängelse. Ty så vist är det ordnat i Sverige, att densom är under 15 år slipper fångelse om han miss-handlar någon, ja t.o.m. dödar någon, medan densom har fräckheten att ifrågasätta FN:s och densvenska regeringens sanningar sätts i fångelse.Tyvärr kunde inte kommitten presentera ett sätt att

olagligförklara rasistiska tankar, men det kanskelöser sig med tiden. Ett allvarligt förbiseende harman dock gjort i kommittebetänkandet. Vad händerom en forskare, likt en annan Gallilei, plötsligt pre-senterar seriösa forskarrön som visar att det existe-rar mentala skillnader raserna emellan, hemskatanke, att förmågan till samhällsbygge varierar efterrastillhörighet. Varför har inte kommitten, i sammaanda som prästerna i 1500-talets Italien, föreslagitatt all forskning som syftar till att påvisa rasskillna-der förbjuds, att alla forskare som ifrågasätter detgoda med mänsklig rasblandning tvingas göra of-fentlig avbön.Egentligen. är det ju förvånande att våra visa riks-dagsmän inte tar steget fullt ut, och förbuder alla attifrågasätta något som helst av det som FN ellerriksdagen bestämt. Man skulle ju t.ex. kunna för-bjuda folk att yttra sig negativt om demokratin. Ja,när man ändå är i gång, varför inte förbjuda folk attifrågasätta de höga skatterna, det står ju i FN-stadgan att varje land äger rätten att beskatta sigsjälvt, och trots allt är det ju demokratiskt beslutatatt vi ska ha världens högsta skattetryck. Det har jumänniskorna i Sverige valt i fria demokratiska val,alltså bör ingen få ifrågasätta eller kritisera detta.Samma sak med löntagarfonderna. Det fmns ingen-ting i FN-stadgan som förbjuder införandet av kol-lektiva löntagarfonder, det har beslutats demokra-tiskt i Sveriges riksdag, alltså bör ingen kritiserasystemet med fonder eller tillåtas framföra det of-fentligt.Visst skulle det väl vara bra om riksdagen, helt de-mokratiskt naturligtvis, bestämde åt oss vad som ärsant, så att vi själva slipper tänka och istället får osssanningarna serverande på fat. För det vet vi ju attFN, med en majoritet av slaktarregimer i tredje värl-den, inte kan ha fel, och därför bör vi lyda regeringoch riksdag som ju plikttroget följer FN:s påbud.Nog är det väl skönt att leva i modern tid, då ingenförföljs för sina åsikters skull, och då rätten atttänka samt yttra sig fritt tillkommer alla.

Lyssna på Sverigedemokraterna iStockholms närradio 88 mhz, varje

lördag kl 14.00-15.00

f:E_~rige·?(urirennr5/619891!_

~ör en tid sedan skrev bådeOstersunds-Posten (c) ochLänstidningen (s) stora arti-klar· angående flyktingfråganoch försökte få läsarna att troatt Invandringen uteslutandevar positiv. De påstod att deenda som Inte höll med omdetta skulle vara några ensta-ka och mindre vetande extre-mister.

När det senare visade sig att samtli-

ga insändare, som kom till deras re-

daktioner beträffande dessa artiklarvar starkt kritiska till den extrema in~

v~ndringspolitiken som förs idag, såvagrade båda tidningarna att ta innågra insändare som berörde detta

ämne. Dessutom ledde det till att

tidningarna helt slutade att skrivaom invandrings- och flyktingpolitik.

Redaktörerna märkte väl att de inte

lyckats förvrida huvudet på folk iden utsträckning som de hade hop-pats på.

Bostadssituationen här i Öster-sund är sämre än någonsin på

~rund av politikernas beslut om flyk-trngm~ttagande till varje kommun.Här i Ostersund fanns det ont om lä-genheter redan tidigare, men

sedan kommunalpolitikerna beslu-

tat ~tt ta hit 100 s.k. flyktingar per årså frnns det inte lägenheter att fåens för akuta förtursfall.

När jag skildes sommaren 1986ochdärmed blev ensam med en litendotter på I år, så var jag i behov aven bostad, men det fanns ingen attfå eftersom samtliga lediga lägen-heter hade gått till "flyktingar".Så jag var i ett helt års tid, till juli

1987, tvungen att hyra en liten etta iandra hand. Den lägenheten fanns

i ett gammalt, kallt, dragit hus medvedkamin. Så omodernt var jagtvungen att bo med ett litet barn i

ett helt ars tid.

Skriv till oss!Sverige-KurirenBox 60015

104 01 STOCKHOLM

Och när jag äntligen fick en modernlägenhet, så var det i det mest de-kadenta kvarteret i Östersund. Lä-

genhet~.~na .är visserligen nybygg-da och Jatteflna med bl.a. inglasade

balkonger. Men hit har alla de sk:

flyktingarna, stans missbrukare, ut-

placerade mentalpatienter från Frö-söklinikerna och allt möjligt brokigt

klientel placerats.

I huse:.där jag bor är alla de övrigahyresgasterna missbrukare somideligen har vilda fester och för ettvansinnigt oväsen på nätternasamt förorenar i trappoma. '

Vid ett tillfälle så fick jag hela min

dörr helt nerspydd och bara ett parveckor senare var det fullt med

blodstänk på dörren.Jag brukade tidigare låta barnvag-

~e.n stå utanför dörren, men det gårJUInte längre, för vad som helst kanhända.I slutet av november förra året vardet en kvinna som stack ihjäl enman i huset bredvid. Båda parterna idetta drama var välkända missbruka-

re.Och några veckor efter denna hän-

delse gick en av de utplaceradementalpatientema i det här områdetomkring och hotade småbarn medkniv. Ytterligare en sådan individ iett av husen här dök ideligen pågrannarna och hotade dem och

påstod att de var ute efter honom.Och här i huset har det hänt att

någon tänt eld i sopnedkastet.Och när det gäller de s.k. flyktin-

garna som placerats här i området,så har flera av dem kommit ochfrågat mig om dom får komma hemtill mig! En av dessa, som kom med

s~ oer.hört fräcka förslag till mig,kände Jag faktiskt igen från ett snyt-treportage om de sk. flyktingarna ien av tidningarna här. I en artikel

omtalades denne, liksom de övrigas.k. flyktingar som intervjuades i re-

portaget, som sådana "stackare"som vi svenskar måste ha en sådan

förståelse för eftersom dessa s.k.!Iyktingar, enligt artikeln, gåttIgenom så mycket elände.

Jag kan även nämna att dessa s.k.

fly.~tingar hade fått väldigt dyrbara~bler, men dessa möbler dög intetIll dem. De slängde därför ut alla

möblerna och sa att de ville ha

bättre möbler och det fick de.Vidare så har några av dessa s.k.flyktingar hungerstrejkat för att fåkomma till samma ort i landet somderas släktingar hade placerats,och p.g.a. deras hungerstrejk såfick de igenom detta krav.Jag har som tur är äntligen fått tag i

e~ annan lägenhet, visserligen enbit utanför stan, med det kan det juvara värt för att få komma ifrån allt

det brokiga klientel som bor i det

här bostadsområdet.Praktiskt taget alla människor här istan är absolut emot att det skall tashit flera s.k. flyktingar, om inte annatså för den kärva bostadssituatio-nen. Och sedan undrar politikernavarför folk är emot invandringen.Det är väl ingenting att undra på,när vi svenskar alltid får backaundan i alla situationer, för att ge

plats åt invandrama.

· Sverigedemokraternas .

kupp i

Globe"n.-, .•.~.,

]D) ce Iffi välkända invignin-gen av ett av Sveriges för-nämsta byggnadsverkgenom tiderna, Globen i'Stockholm gick som bekantav stapeln söndagen den 19februari 1989. Där gjordeSD-medlemmarna OlaSundberg och Peter Lind-ström en helt igenom he-dersinsats. Ola Sundbergberättar:

Jag var engagerad som jonglörpå denna gala. Fick engagemang-sinbjudan ca 2 månader i förväg.Då dök ideen upp om en SD-kupp vid detta tillfälle. Vadkunde passa lämpligare. Tidnin-garnas skriverier om den hel-svenska arkitekturen och heladen svenska affärs-, bank-,aktie-, industri-, fack- och politi-kereliten, utländska gäster osvsamlade vid ett och samma tillfäl-le. Vi hade förberett oss noga all-tigenom. Skulle en SD-manifestation genomföras såskulle det bli av ädlaste märke.Vi kom dit i mycket god tid, kl15.00 redan, invigningen skullebörja kl 19.00. Vi fick båda sk

VIP-kort på bröstet som skullegarantera att vi kunde röra ossfritt mellan alla sektioner, somalla artister var tvungna att bärapå sig. •Jag uppträdde med min jonglör-show vid en av de mångaen treerna med Peter som assis-tent. Cirka en timme före börjadenervositeten göra sig påmind allt-mer.Den stora scenen var belägen påena kortsidan (ungefär där is-hockeymålet står. Isen var över-lagd med golv och där hade mannu ställt upp stolar. Publikantaletdenna dag var ca 14.000 åskåda-re varav 10.000 platser varbokade i förväg av politiker, in-dustrifolk, massmediafolk osv.Övriga 4.000 platser fanns tillallmänhetens förfogande dennainvigningsdag. Enligt uppgift såkostade en invigningsbiljett ca250 kr.Allt började med ett vackert

ljusspel och fyrverkeri kl. 18.00utanför Globen. Därefter kl.19.00 var det meningen att prinsBertil skulle klippa av det blå-gula bandet som var spänt överstora scenen. Ljusspelet hade

dragit ut på tiden så själva invig-ningen blev 20 minuter försenad,och det passade ju oss perfekt.Efter att jag hade slutat uppträdabytte vi om till snygga festkläder.Allt för att göra ett så bra intrycksom möjligt. Vi hade kostym ochslips på oss.När klockan var 19.00 hade vilyckats ta oss ner till de förstabänkraderna närmast storascenen. Det var i det närmastefullsatt och publiken satt späntoch väntade på att prins Bertilskulle komma. I högtalarna med-delades att han blivit lite förse-nad. Detta passade oss perfekt.Klockan var nu 19.10. Nu elleraldrig! Vi beslutade oss för attgöra slag i saken. Vi promenera-de snabbt och bestämt upp emotscenen. Tack vare de VIP-kort vihade på oss var det ingen somifrågasatte vart vi var på väg.Ingen fattade vad som var pågång. Vi gick ut på scenen, veck-lade ut vår banderoll och tittadeut över publiken. Det mummel vinyss hört från den spänt väntan-de publiken övergick nu plötsligttill absolut tystnad. Vi sträckte utbanderollen ordentligt så att alla

Sverigedemokraterna får inte ett öre istatliga eller kommunala bidrag. Vitvingas lita helt på de egna sympatisö-rernas offervilja.

Därför vädjar vi till alla patriotiskt sin-nade svenskar att ge ekonomiskt stöd tillvår viktiga verksamhet.

Använd vårt postgiro 23 45 65Märk talongen "Bidrag"!

o.

KUPP I GLOBEN ... , forts från sid 7

kunde läsa texten "Sverigedemo-kratern a värnar om Sverige". Vivar också noga med att vända ossom till båda långsidorna så att allai publiken kunde se. När vi ståttdär nästan en halv minut gick jagfram till mikrofonen och sadehögt och tydligt så att alla hördedet "Leve Sven-Olle Olsson i

Sjöbo". Fortfarande samma tyst-nad. Inte en applåd, inte ett buropbara stillhet och tystnad. Det varnästan så att man kunde höra enknappnål falla. Publike~ blev up-penbarligen så överraskad att deinte visste hur de skulle reagera.När jag var på väg att fortsättatala i mikrofonen så kom plöstligten vakt springande och slet mi-krofonen ur min hand. Ytterligarevakter kom springande och beor-drade oss att omedelbart lämnascenen. Vi åtlydde deras uppma-ning utan minsta motstånd på ettsnyggt och värdigt sätt. Kuppenvar genomförd. Detta var utantvekan mycket spännade och dra-matiska ögonblick för oss. Detvar underbart att få ge Sverigede-mokraterna denna reklam ochsamtidigt veta vilka som sattbland publiken. Riksdagenstalman Thage G. Peterson, snyf-tradikalen och utrikesministernSten Andersson, kulturministernBengt Göransson (s), LarsWerner (VPK), Carl Bildt (m),LO-ordf Stig Malm, SAF-chefenOlof Ljunggren, Drottning Chris-

tina, massmediafolk mfl lands-förrädare som nu fick en riktighästspark av SD. Hoppas desatte pastillerna eller drinken ihalsen!Vi var naturligtvis mycket ny-fikna på om massmedia skullenämna denna kupp. Men nejdå,inte ville de ge oss någon reklaminte. Rikspressen teg helt. Däre-mot skrev faktiskt många lands-ortstidningar precis som det var.Sverigedemokraterna blev alltsåde absolut första som beträddescenen i Globen. Det var enganska bra present till partietsom just i dessa dagar fyllde ettår. Det var också en god läxa företablissemanget som ska veta attvi flåsar dem i nacken. Därefterkom prins Bertil och klippte avdet blå-gula bandet.Jag och Peter vill också passapå att tacka för allt det moraliskastöd vi fick i samband med vårmanifestation. Jag och Peterglömmer aldrig söndagen den 19februari. När vi blev först - ab-solut först - att framträda på Glo-bens scen.

Sverigedemokraterna medverkadedebatt om flyktingpolitiken i

Kim Benke,Danska Framstegspartiet

Dick Forslund,Stoppa rasismen

Anders Klarström,Sverigedemokraterna

Jörn Donner,Internationalist

•l en

TV 3.

Den 14 april sändes ett TV -program somvar unikt. För första gången hade svenskaTV -tittare möjlighet att ta del aven debattom flyktingpolitiken. Det sorgliga i sam-manhanget var att det var det kommersiellaTV 3 som blev första att sända en debattav det här slaget. Sveriges Television ochSveriges Riksradio har aldrig brytt sig omatt ta upp en debatt om den viktiga invan-dringsfrågan, som väcker så många käns-lor och samtidigt berör så många. Svenskmonopol- TV skulle kunna fungera bra meden nationell regering, men den socialdemo-kratiska maktapparaten ser nogsamt till attundvika debatter där de själva riskerar atthudflängas. Det är också en av orsakernatill att socialdemokraterna inte vill hastörre frihet i etern.I TV 3-programmet "Diskutabelt" hade man bjuditin bl a. Danska Framstegspartiet, Stoppa Rasismen,Sverigedemokraterna, Jörn Donner, Göran En-glund och Madeleine Ramel. Programledare varRobert Aschberg, som tidigare arbetat på Expres-sen.Programmet gav, pga dess ytliga karaktär, inga in-gående svar på frågorna som ställdes av programle-daren och debattnivån var inte särskilt hög, bl a be-roende på att Aschberg var dåligt insatt och ofårstå-

ende samt titt och tätt ställde dumma frågor. Mendeltagarnas positioner klargjordes för tittarna.Kim Benke, folketingsledamot får Danska Fram-stegspartiet, kritiserade det stora antalet invandrare,och ifrågasatte deras vilja att följa dansk·lag.Hanansåg också att deras födelsetal utgjorde ett hot mot.det danska foliket.Dick Forslund från Stoppa Rasismen sade att värl-den har blivit mer internationell. "Det är ju därförsom vi äter amerikanska hamburgare eller Kebab".Han föreföll inte bara acceptera den amerikanskakulturimprerialismen utan vill gärna bidra till dessutbredning genom skpanadet av ännu fler blandet-niska samhällen.Anders Klarström ansåg bl a. att invandringen ärett hot mot grundläggande demokratiska fri- ochrättigheter när man får in värderingar och synsättsom vi kunnat utveckla oss ifrån.Jörn Donner sade att vi kommer att uppleva mul-tiemiska samhällen, hela Europa, det kommer attförändra på ett oerhört radikalt sätt och där kommertill och med Sverige, som har väldigt mycket invan-drare, kommer att framstå som en ankdamm ... Alladessa rasister kommer att - hoppas jag försvinna.Göran Englund menade att vi skulle anpassa osstill Europeiska fårhållanden och därför begränsainvandringen och lägga pengarna i flyktingläger.

rIIf!~rige·?(uriren nr5/61989_

Patriot offer för våldet

Micke JOllaSSOllhar tagits ifrån

os s.

M icke föddes den 10 okto-ber 1967 i Malmö och dog kl01.25 den 2 mars 1989 i Fisksä-tra, Saltsjöbaden utanför Stock-holm.Efter nioårig grundskola lästeMicke till snickare på Bygg- ochanläggningsteknisk utbildning.Efter en tid som snickare sadladehan om och började som sjuk-vårdsbiträde på Värnhems sjuk-hus i Malmö.Micke blev politiskt engageradredan 1984. Micke har medver-

kat i 30 novemberföreningensårliga manifestation i Lund varjeår och sedan 1985 var han aktivmedlem i BSS.När Sverigedemokraterna bilda-des var Micke en av initiativta-garna till bildandet av Malmökommunförening. Men eftersomhan samtidigt gjorde sin värnpliktpå P2 i Hässleholm kunde haninte ägna den tid han ville åt detpolitiska arbetet. När han mucka-de i juli 1988 gick han med allkraft in för att hjälpa Sverigede-

mokraterna i valrörel-sen 1988 och därgjorde han en myckethedervärd insats.Micke var en allt

igen9m trevlig killeoch en god kamrat.En gång när jag hadetappat min plånbokoch befann mig iLund utan pengarbjöd Micke mig påresan hem till Malmö,trots att han självuppbådade sina sistapengar. Sådan varMicke och jag vågarnog påstå att ingenställde upp så mycketsom han gjorde försina kompisar.När Micke - och tvåkompisar till honom,Robban och Peppe -var på väg hem till enflicka natten till den 2mars, så råkade de

stöta på en svårt narkotikapåver-kad yngling med en laddad ha-gelbössa. När Micke frågadeynglingen om han hade en ciga-rett blev han uppenbarligen i sittnarkotikarus rädd och hotade attskjuta. Micke trodde honom intemen plötsligt brann ett skott avoch träffade stora halspulsådern.Micke dog omedelbart.Sjäv fick jag reda på detta redan03.45 på natten och tog detmycket hårt. Micke var en avmina absolut närmaste vänner.Så fort vi fick möjlighet åkte viupp till Stockholm och lade enflagga på platsen för dådet. Dåhade det redan placerats blom-mor där.Den 17 mars begravdes Micke iTrons kapell i Limhamn. Kistanvar insvept i svenska flaggan.Micke var klädd i sina favoritklä-der bl a sina kängor och VikingAns tröja "Rör inte mitt land".Kransarna var till större delenklädda i blågult.En ensam röst sjöng Heiden-stams "Sverige" men några för-sökte dämpat sjunga med. Psal-merna Vår gud är oss en väldigborg och Fädernas kyrka sjöngs,liksom Du gamla du fria. Mickeefterlämnar sonen Tobias född ijanuari 1989.Jag vill tacka Mickes anhörigaför en fin begravning.Vi saknar dig Micke!

Ulf Ranshedeoch vännerna i Malmö

Karolinerna..OsterIandet.Sibirien och

Efter de militära katas-troferna i Ukraina som-maren 1709 hade karo-linerna upphört att varastridande förband. Fråndenna tid skulle derasnamn bara leva kvarsom namn på fångar. Desom överlevde skulleinte få komma hemförrän efter 12-13 år.Efterhand samladesfångarna i Moskva, därde vid jultiden måstedelta i tsarens stora tri-umfmarsch genomstaden.

Därifrån sändes fångarna tillolika fångläger i Sibirien. Enligtbestämmelserna skulle tsaren får-sörja de meniga och underoffice-rarna. De fick arbete i gruvor ochpå fästningar och hos godsägaredär de fick slita ont. Officerarnahade fri bostad, men skulle iövrigt själv sörja för sitt uppehäl-le. Tanken var att de skulle få sinfånglön från Sverige, menmedlen hemifrån strömmademycket ojämnt I väntan på lönenvar många av dem tvungna attlära sig ett civilt yrke för att up-pehålla livhanken.De lärde sig att brodera mössoroch schabrak, tillverka tapeteroch att slipa stenar. FältprästenIngel Rabenius gjorde golvur ochperuker av tagel. Några utbildadesig till läkare och apotekare ellerlivnärde sig på att bränna bränn-vin och att brygga öl. Fäktmästa-re, dansmästare och lärare blevockså nya yrken för officerarna.En jämtländsk officer drev päls-handel i Sibirien och gick därmedi fädernas fotspår. Svenskarnavar en liten grupp i ett stort och

främmande folkhav och densvenska sammanhållningen blevdärför en självklarhet och en ab-solut nödvändighet för att inte gåunder. Den största fånggruppenhamnade i staden Tobolsk iVästra Sibirien. Här fanns tidvis800 officerare. En av deras le-dande män var överstelöjtnantBror Rålamb som varje år påkung Karls namnsdag och födel-sedag samlade dem till en min-neshögtid.I Tobolsk grundade officerarnaen liten musikkår som betyddemycket får samhörighetskänslan.De trakterade en rad olika instru-ment, spelade i kyrkan och gavflera offentliga konserter. Någraofficerare blev tvungna att delta itsarens upptäcktsresor t det dåganska okända Sibirien. Overste-löjtnant Filip Johan von Strahlen-berg följde en rysk vetenskapligexpedition och ritade en kartaöver de norra och nordöstra de-larna av detta land. Kartan somhan publicerade efter hemkom-sten var det första stora geogra-fiska arbetet över Sibirien. Enannan långfarande karolin, JohanGustav Renat, som blev fångehos kalmuckerna, satte sammanen karta över det då okända Öst-turkestan.Först i januari 1722 fick fångar-na i Sibirien tillstånd att bege sigtill Sverige. De blev tvungna attsjälva bekosta hemresan och fordärför hem i grupper. Man be-räknar att hälften av officerarnaoch en fjärdedel av manskapetöverlevde fångenskapen. De komhem till ett land som var måttligtintresserade av dem. Många avdem var p.g.a. kriget och fån-genskapen fjärran från sin glansdagar och fick därför avsked urtjänsten.De hemkomna officerarna fickskamligt nog vänta många år påatt få ut sina innestående löner.

Nere på kontinenten publiceradesdet däremot ett flertal böcker somhyllade karolinernas insatser. Dehade gjort Sibirien känt förEuropa och hjälpt till att civiliseratsarens undersåtar i dessa fjärranländer. Så småningom blev karo-linerna rätteligen hvllade ochihågkomna även i S~erige. Detfanns också upptäcktsresandebland de karoliner som följt KarlXII till Turkiet. Från Bender, därkungen bodde, började kungensända utJörtrogna på expeditio-ner till Osterlandet. Den förstaoriemexpeditionen bestod av treofficerare med major CorneliusLoos som ledare. De for tillEgypten och Palestina och underfemton månader ritade de av allamärkvärdiga platser och fornfö-remål på vägen. Sina många rit-ningar överlämnade de tillkungen, men tyvärr är bara enliten rest av dem kvar. Strax efte-råt sände kungen ut legations-prästen Mikael Eneman tillsamma länder för att studera dearabiska och turkiska språken.Efter hemkomsten blev han avkungen utnämnd till professor iorientaliska språk i Uppsala.P.g.a. de sjukdomar somEneman drog på sig under destrapatsrika färderna dog hanolyckligtvis kort efteråt. Han ef-terlämnade många anteckningarfrån resan, gamla handskrifteroch kartor som han samlat. Medsin kunskapstörst var MikaelEneman en av dem som öppnadeOrienten för vetenskapliga stu-dier.Karl XII bekostade även en

tredje orientfarare. År 1713sändes språkforskaren HenrikBenzelius ut på en resa till Egyp-ten och Palestina. Benzeli usstannade ute i flera år. Han blevsenare professor i Lund och medtiden ärkebiskop.

Sverige- 'l(uriren nr 5/6 1989 liliWWmln:wll{1ff@@WIiWtiltdm:wm

Varför är Sverigestrategiskt?I debatten om det svenskaförsvarets framtid har detallt för lite framhållitsvarför Sverige är strate-giskt viktigt och i ställetendast att Sverige är det.Därför är det på sin platsatt förklara orsakerna tillatt Sverige är viktigt förUSA och Sovjet vid enväpnad konflikt.

Jag föredrar att inte använda ter-merna NATO och Warzawapak-ten enär det i grund och botten ärde imperialistiska supermakter-nas världsherrevälde kampen stårom och inte mellan de europeiskaländerna i sig. När detta är gjonborde alla ansvarsfulla svenskarinse att vi måste ha ett starkt för-svar som sträcker sig åt alla vä-dersträck och att det måste kostaoch att vi inte har råd att sparaoch dra in mer inom försvaret.Man kan i princip säga att Sve-rige är strategiskt viktigt i trelandsändar, i norr i Mellansveri-ge och i söder. Om vi då börj ar inorr och går söderut har vi förstMurmansk vid Kolahalvön,endast 40 mil från svenska grän-sen. Murmansk är som säken deflesta vet världens största flott-bas, vidare är detta den endaisfria sovjetiska hamn som lederut till världshaven varför den ärextra viktig. Förutom dessa stra-tegiska förutsättningar skall flon-basen utgöra grunden för den at-lantiska krigsföringen där densovjetiska flottan skall stoppatillförseln av krigsmateriel ochsoldater från USA till Europa.Det är inte för inte som ameri-

kanska strateger anser att kriget iEuropa kommer att avgöras påAtlanten. I en krigssituation ärdet således av yttersta vikt förSovjet att lyckas få ut sin flottafrån Murmansk varför landområ-dena kring basen är strategisktviktiga för skydd av flottbasen.För USA gäller det att till varjepris hindra Sovjet att nå ut medsin flotta varför även landområ-derna är väsentliga för USA. Ochdet är i detta sammanghang somSverige kommer in i bilden. Vis-serligen kommer troligen våranordiska bröder i Norge och Fin-land att drabbas hårdare mentrots det får man inte vara så naivså att man tror att de bägge su-permakterna kommer att respek-tera vår neutralitet för att uppnåsina syften i området kring Mur-mansk.I Mellansverige är vi av strate-gisk vikt av två skäl kan mansäga, bl a som flygbasområde förderas attad.1Jlan. För USA:s delskulle dena innebära an de skullekunna agera längre in i Sovjetisktluftrum, ty USA skulle inte omde endast hade Norges kuster vid

en krigs situation flyga runt Sve-rige för att nå sovjetisk luftrumutan över, varför jag håller förtroligt att de skulle behöva ävenSverige. Sovjet skulle inte nöjasig med Mellansverige utan äventa Norge för att därifrån halängre räckvid med sina attack-plan ut mot Atlanten för attkunna störa USA:s verksamhetdär och dessutom understödjasin atlantiska flotta. Den andrapunkten är att kunna sätta uppenorma radarstationer i Mellan-sverige och Norge som kanblicka längre västerut än frånBaltikum och följaktligen förUSA blicka längre österut.Således har vi kommit till södraSverige. Allt sedan Skåne blevsvenkst 1658 har vi haft nytta avdet, dels genom att man harkunnat kontrollera en del av Os-tersjöinloppet, men även avandra orsaker som dock är irrele-vanta i detta sammanghang. Idag kan denna landsända vara enbidragande orsak till att Sverigeblir anfallen av någondera av su-permakterna. Som jag hävdadetidigare anser vissa amerikanska

••

ETT BATTRE••

FORSVARVARFÖR ÄR ... , forts från sid 12

strateger att ett eventuellt krig iEuropa kommer att avgöras påAtlanten. Hur kommer då Skånein i bilden, jo det är nämligen såatt Sovjet har sina st,<;>raskepp-svarv i Baltikum och Osttysklandoch för att säkra infartsloppet tilldessa är de nödgade att kontrolle-ra inte enbart Skåne utan ävenstora delar av Danmark. Alla för-står ju att det är ohållbart i läng-den för Sovjet att inte kunnakomma in till varven med sinaskadade skepp. Framförallt för-står strategerna i YSA det, varförde måste stänga Ostersjöinloppetför sovjetiska krigsfartyg. Därförär även södra Sverige och Dan-mark av vikt för USA.Efter denna översiktliga analysav det strategiska läget märkerman två saker, dels att hela Skan-dinavien eller rättare sagt helaNorden (även om jag här inte harberört Island så har det sitt strate-giska värde i kamp~n ?m ~t1an-ten) blir involverat I kriget, mgenkommer att kunna stå utanfördenna gång. Och dels att båda su-permakterna har lika stort strate-giskt värde av Norden och ~ettaär mycket viktigt att komma Ihåg.Vidare skall vi ha i åminnelse attdessa supermakter även hotarNorden på ett ideolog~skt ?chkulturellt sätt som är mmst lIkafarlig som det militära hotet.

Richard Meyer

På 60-talet och ett stycke in på 70-talet - ~nder ..väns.ter.vå-gen - låg försvarsviljan i botten bla.nd va.~a var~phktIga.Vänsterns propaganda om att Svenges forsva~ mte var"folkets försvar" utan "militärernas". ha~e trangt fram.Dessutom predikade vänstern att Svenge Inte hotades ~.vfrämmande makt att vårt försvar var "var en leks~k ~ormilitärerna och kapitalisterna som tjänar på rustnIngsIn-dustrin" .

Resultatet var var att antalet va-penvägrare och värnpliktsvägrareökade, att disciplinen vid förban-den sjönk betänkligt och att devärnpliktiga fick sitt eget fackmed särskilda "värnpliktsdagar"som blev tummelplats för diversevänsterradikala försvarsfiender.Men tiderna har förändrats - åt-minstone i så motto att den allmä-na försvarsviljan i Sverige ochbland de värnpliktiga i synnerhethar ökat. Den oerhörda militäraupprustningen i vårt närområdefrån båda supermaktsblocken,den sovjetiska invasionen avgrannlandet Afghanistan i meller-sta Asien och framför allt demånga främmand~ ubåts~~r:,k-ningar av våra hemligaste militarafarvatten har bidragit till öka densvenska försvarsviljan. Man harinsett att om vårt land inte är välförsvarat, så är riskerna stora atten stormakt som Sovjet inte drarsig för att ockupera. oss~ om ochnär detta tjänar Sovjets mtress~noch då inte behöver kosta SovJetför mycket. Endast ett st~ktsvenskt försvar med väl motlve-

rade soldater är en garant för atten främmande makt avskräcksfrån att anfalla oss.

Ingen motivation

Även om den svenska försvar-sviljan bland de värnpliktiga ökat- från ett bottenläge jämfört medtio till femton år sedan - är denändå otillräcklig, enligt en under-söknin(T som företagits av FOA(Försv~ets Forskningsanstalt):- Svenskarna är alltför toleranta,vår känsla att beslutsamt försvaradet egna reviret är alltför låg,heter det i denna forskningsrap-port (DN 9 juni 8~). Vidare heterdet i denna forskningsrapport omde värnpliktigas och. befäl~ts be-teende under operatIonen I sam-band med ubåtsjakten i Karlskro-na skärgård: - Både soldater ochbefälen var dåligt informeradeom vad som hände och vad somskulle utföras och dessutom psy-kologiskt omotiverade. I dennaforskningsrapport understryksockså: - Den psykologiska moti-

forts nästa sida

ETI BÄTIRE FÖRS VAR, forts från sid 13

veringen är viktigare än aldrig så litisering av försvarsmakten,bra militär utbildning. Det går detta att man överbetonar vikteninte att öka den psykologiska av soldatråd och ideligen talar ommotivationen vid enstaka tillfäl- att "demokratin och friheten skalllen, den måste vara basen för försvaras", men inte det egnahela den militära utbildningen. landet, fosterlandet. DemokratiFör att höja den psykologiska och frihet må vara aldrig så vikti-motivationen krävs intensiv ga saker, men det är politiska f6-grupp utbildning för ett grupptän- reteelser som man alltid kan hakande, hävdas det i denna FOA- delade meningar om, medan detrapport: - Det är mycket lättare att råder en djupare och mera bestå-agera aggressivt och sammanhål- ende enighet om att det egnalet i grupp än som enskild indi- landet är värt att förvara: det ärvid, det vet varenda ishockey trä- inte Ingvar Carlsson och det so-nare. Och så är det med naturlig- cialdemokratiska partiet eller Carltvis med soldater också. Bildt och det moderata samlings-

partiet man vill försvara, det ärSverige, det egna fosterlan-det, den egna fosterjorden. NärFrankrike sommaren 1940 led ettsvidande militärt nederlag mot deanfallande Tyskland, förvånadesen hel värld, ty Frankrike var endemokrati, dessutom med Euro-pas numerärt starkaste militär-makt (utanför Sovjet). Den dju-

Mer patriotism

I 1983 års värnpliktskommitteframhålls också detta i och försig självklara faktum. Vad mandäremot från officiellt håll intehar kurage eller mod att betona,det är faran för en alltför stor po-

paste orsaken till det franska ne-derlaget (inom mindre än sexveckor) var den långtgående po-litiseringen av den franska för-svarsmakten med soldatråd ochtal ideligen om att det var "frihe-ten och demokratin" som manförsvarade. Det fanns ingen enadpatriotisk försvarsvilja i Frankri-ke 1940, beroende på att frans-männen i gemen hyste stark mis-stro mot politikerna och tyckte devar korrumperade - förutom attFrankrike efter första världskri-get 22 år tidigare var krigströtta(men det var i viss mån även tys-karna). Det franska sammanbrot-tet 1940 blev en dyrköpt läxa förFrankrike, må det även bli enlärdom för det svenska försvaretatt endast stark patriotismhos svenska folket är den är dentillräckliga motivationen för ef-fektivt försvar. D

Gå med i Sverigedemokraterna (SD)!Medlemsavgift 150 kr (livstid 1500 kr)Prenumeration 6 nr Sverige-Kuriren 120 kr

Använd SD:s postgiro 23 45 65 - O.

Europeisk debatt

Vad är "väst"? Det är ett uttryck som vi tar för givet, men det är hög tid att någraav dess anhängare omvärderar det. Nationalister i Europa har till helt nyligenbeskrivit sig själva som försvarare av "väst" mot "öst": den icke-kommunistiskaoch kristna världen mot "de röda" och "tredje världen", och de kommunistiskastaterna sågs som ett globalt hot mot "den vita världen", "väst".

Kriget motväst

Denna enkla uppdelning av värl-den i "snälla" och "elaka", västrespektive öst behöver revideras.Den är historiskt inadekvat, ty"väst" representerar i självaverket ett världssystem. Långtifrån att vara ett uttryck förEuropa är det Europas fiende."Väst" är i sig självt ett globalthot, och ett med vetande om dettafaktum håller sakta på att ändraden föråldrade klyvningen mellan"vänster" och "höger" i internatio-nell politik. Till "försvar för väst"har vi nu ex-revolutionärer frånyttersta vänstern, radikala krist-na och höger-liberaler som allakämpar för Amerika (om inte föramerikanska politiker) och denständiga litanian om "effektivaaffärer i en konkurrerande värld".I opposition mot dessa har vi tidi-gare höger- och tidigare väns te-ranhängare, som inte längre ser sigsjälva som "försvarare av väst"av den goda anledningen att de är

anti-kosmopoliter. I Frankrike,t ex., finns oppositionen mot västfrån Regis Debray i socialistpar-tiet till den "Nya Högern",En oklar samling, dessa "försva-rare av väst": Andre Gluckman,ex-revolutionär, ex-anti-kolonia-list, skrev i en artikel för franskaLiberation (se fotnot) den 16 april1982 med titeln "Europa skall blijudiskt eller ingenting" (L'Europesera juive ou ne sera pas); "Dengamla kontinenten kan inte fort-sätta att vara en koalition avsjälvständiga stater... Vi får intelängre tänka i nationell skala.Europa måste lära sig försvara defriheter dess medborgare åtnjuter,sitt ekonomiska välstånd... all tbaserat på en flytande transnatio-nell åskådning".Där har vi det! Västs civilisationhar blivit "transnationell" ochEuropa har blivit föga bättre änett annat namn för "väst". Efter-som detta "väst" är skadligt för

Europa, vore det bättre att slopadetta uttryck helt och hållet närvi talar om vad vi vill försvara.Är detta "väst" alls någon del avvårt arv? Det är inte så mycketdel av vårt arv som vår oäkta av-komma: den bibliska och univer-sella delen av europeisk tradition.Ett förkastande av "väst" kundemycket väl leda till ett återupp-täckande av Europa. Om ettEuropa av byråkrati och ämbets-mannavälde, av hemliga kotte-rier och myglare tillsammans medallt mediapladdret är "väst", såinte är det vårt Europa.Västs civilisation är en monstruösskapelse av europeisk teknologi,som det har att tacka sin ekono-miska dynamik och individualism(men även det kan till sist ifråga-sättas) och jämlikhets-ideologierskapade aven monoteistisk religi-on. Västs civilisation hyser en uni-versell plan att förvandla världentill ett "samhälle" styrt av ekono-

II~rige-?(urirennr5/61989 _

min, en värld konstruerad efter denmodell som projekterats av deamerikanska "fäderna". Västs ci-vilisation är idag ett medel attfortplanta detta system över värl-den. Det lyckas där marxismen harmisslyckats. Väst opererar med enteknokrati, som förbinder "lokala"beslutsfattare (dvs "nationella"politiker och ekonomer) företagoch banker - multinationella ellerstatliga gör mycket liten skillnad- den politiska och journalistiskapersonalen, dylika element i sam-arbete med den styrande eliten i desk u-länderna osv. Vad som görsystemet så starkt är att det intefinns någon plats dit det kan loka-liseras. Eftersom det är oberoendebehövs ingen egentlig styrandeelit, det behövs bara ett tyst sam-förstånd och stöd av diverse perso-ner med inflytande över massorna(i det liv de för eller aspirerar påatt föra). Dess praxis verkar integenom spridandet aven ideologieller fysiskt tvång u tan genom för-störing av folklig kultur, aliena-tion och övertygande genom propa-ganda att tillämpa en viss("västlig") livsstil. Systemet ärtotalitärt, på mildast möjliga sättmen inte desto mindre totalitärt.Det finns överallt och tål ingen op-position, det är utom räckhålldärför att det inte kan lokaliseras- men det stjäl våra "jag", det drarsin styrka över vår styrka. Vi ärsjälva drabbade.

Väst-alliansen

Väst har en geopolitisk arm, At-lantpakten. Ändamålet med Natoär formellt att försvara "väst" motkommunismen, men dess verkligafunktion är att säkra medlemssta-ternas tillhörighet till den ekono-miska och kulturella ordningen iväst. Atlantpakten har visat siggång efter annan vara en objektivbundsförvant till kommunismen,dess existens säkrar delningen avEuropa. I toppen på västvärlden är

USA den militära ledaren av ettsystem som inte kan tolerera ettoberoende Europa. Söndra ochhärska är mottot för Sovjetunionenoch Förenta Staterna. Förvisso ärSovjetunionen en militärmakt, somsöker påtvinga ett system på destater den underkuvar, men om vibehöver "försvaras" mot ryssarna,är det inte på tiden att vi frågaross i namn av vad? Vad vi kanvara säkra på är att ytterligareett europeisk krig mellan öst ochväst skulle göra slut på Europa engång för alla. Principen i motsätt-ningen öst/väst är oinspirerande.Tror någon verkligen på den i dessadagar? Den verkliga konflikten,som förkläds under den konstladeuppdelningen av Europa i öst ochväst, är invändningen mot värld-sordningen av människor och na-tioner som förkastar den universel-la dogmen i marxismen och västscivilisation.Förkämparna för väst åberopar

ofta termen Europa eller "ett före-nat Europa" och avser därmed pa-radoxalt att reducera Europa tillett geografiskt begrepp utan annanmening. Deras "väst" förkastarEuropa, det sista de önskar uppnåär ett suveränt Europa - tvärtomderas avsikt är att kolonialiseraEuropa. Strategin utvecklas genomekonomisk och kulturell infiltra-tion och juridisk konformitet.Kultur och ekonomi är båda före-mål för påtryckning: kulturellt be-teende påverkar ekonomin ochvice versa.Västs kapitalistiska system ope-rerar med basengelska, och parol-ler och slagord från den amerikan-ska medelklassen är det medelmed vilket nationell och kulturellidentitet undermineras över helavärlden. Med paroller som "rät-tvisa", "kamp mot världshunger","utbildningshjälp", "mänskligarättigheter" och liknande etable-ras ekonomiska strukturer. Inter-na tionella organisa tioner frånFredskåren till Världsbanken äralla delar av detta sofistikerade

nätverk. Det backas upp av dol-larn och bibeln.På den juridiska sidan tar väster-niseringen formen av ett legalis-tiskt system baserat på en regimav politiska partier, som alla görgällande att de tillhör "väst civi-lisation".

Väst och

tredje världen

De som tänker enligt "västs" ter-minologi tror också på en "TredjeVärld". Denna fras myntades avAlfred Sauvy vid en konferens iBandoeng 1955. Den är avsedd attuttrycka motsatsen till "väst", detkommande "väst", den "underut-vecklade" världen. Begreppet den"tredje världen" kommer frånLenin. I "Imperialism, det sistastadiet av kapitalismen" skrevhan, att de fattigare nationernaskulle bli det framtida instrumen-tet för en världsrevolution. Derasnationella identitet och speciellaattribut skulle bara ses som ettmedel att befrämja en ny ekono-misk civilisation, "rationell", uni-versielI, jämlik, "rättvis". Marxsjälv välkomnade förstörelsen avdet indiska samhället under brit-tiskt styre. I det brittiska väldet iIndien noterade han att Indienskulle bli en del av västvärlden.Liksom proletären av igår harblivit borgaren av idag, så är"tredjevärldaren" av idag väster-länningen av i morgon. Höger- ochvänster-kämpar för "väst" vet att"kraven" från Tredje världen inteutgör något hot mot världsordnin-gen så länge önskan att bli en delav västs civilisation är större äntvånget att förstöra den. Därav depopulära slagorden "världshjälp"och "världsutveckling". Med ut-veckling menas full anpassningtill ett värIdssystem. "Icke-civiliserad" och "underutvecklad"blir alltså inbördes utbytbara be-grepp. Dogmen "utveckling" förut-sätter att hela världen blir väs-

_rige-'l(urirennr5/61989 _

terländsk och åtnjuter samma"levnadsstar:dard" även om jor-d~ns kapaCltet att uppbära ensa~an "u~veckling" är minst sagttVIvelaktig. "U-hjälp" är ett sättatt befrämja en av de två formernaav västerländsk civilisation: fi-nanskapitalism och statssocia-lism. För dessa två versioner avdet inter-nationella systemet ärdet ofrånkomligt att folken i densödra hemisfären deltar, även omdet medför uppgivande av ekono-miskt och kulturellt oberoende.Västs civilisation kan inte tolere-ra någonting som hindrar ett frittflöde av finanskapital.Från västs synpunkt finns det treviktiga ekonomiska nackdelar imodellen för en världsekonomiFör det första, genom att förstör~lokala och nationella ekonomierhjälp:r den till att skapa massar-b~tslo:~et och därmed politiskt~ssno!e . .Den måste kompenserafor splIttnngen av världens agri-kulturella system genom en stän-digt ökande "levnadsstandard"(ba~erat l?å inkomst i dollar percapIta). For det andra, i den månen er:da modell existerar för pro-duktionsteknik och konsumtionblir systemet alltmer sårbart förekonomiska kriser. Det politiskatornrummet, slutligen, fylls av tvåsupermakter som dominerar politi-ken hos en avkulturiserad och av-politiserad allmänhet. Som ett re-sultat av denna domination har enmotrörelse av geopolitiska blockuppstått, som till sist kan hota attunderminera hela det nuvarandesystemet. Inte underligt att "libe-rala" ekonomer i Amerika ärkv~cka att.. påpeka den "splittra-de karaktaren hos dessa rörelser.

Kulturell alien~tion

Hur kan europas folk uthärda fö-rödmjukelsen att amerikaniseras?Vi borde rodna av skam när kungenav Marocko har tagit upp vad hantror är europeisk kultur i form av

pakets,emesterind us trin. Verkl igaeurope~r måste känna sig främ-mande l dagens värld. De nekas in-flytande aven ekonomisk elit, somfabricerar en "populär smak"genom ett genialt system för s.k.p~?lic relation. "Väst" erbjuder enotack och skamlös masskul tur somut~n ~~darekan beskrivas so~ ny-~nm~tIv. I musik, film, måleri,lIvsstil och språk har en kulturellhandelsvara ersatt den verkligakulturen. Kontakt mellan männis-kor sker på basis aven likriktadlivsstil som snabbt breder ut sig,~~m med homogeniseringen avvarlden blir det alltmer sällsvntatt något är värt att sägas. En "fä-r:.nkla~ ,~merikansk engelska an-vands I kulturella" sammanhangfilmannonser, reklam och liknan~de. Svenskar och holländare ärk~nda för att i allt högre grad an-vanda engelsk-amerikanska inomsina egna kretsar.Vårt sätt att uppfatta världen,

vår hjärnfunktion, präglas alltmerav "västs" socio-mentala system.Det ersätter regionala, kamratli-ga ..och yrkesmässiga uttryck ochstravar att påtvinga dem sammavanor. Alienationen - känslan avfr~~lingsskap och likgiltighet -blIr mbyggd, därför att det är om-öjligt att isolera en alienation somvi växt upp med. Genom att vår in-tellektuella kapacitet verkar os-kadad är vi omedvetna om hurmånga av våra smakriktningarsom pådyvlats oss. 6O-talets "ung-domsrevolt", som felaktigt på-stods vara en oppositionsrörelse,var i själva verket endast ett mar-ginellt påskyndande av amerika-niseringen i Europa. Punkare, Lex.

är ett prov på den första helt ame-rikaniserade generationen vad be-träffar kläd stil och konsumtion avhamburgare och dylikt s.k. "fastfood".

Det kulturella krioeto

Det finns två sätt att assimileraett kulturarv: att leva i det ochatt värdera och studera det. Vadbeträffar vårt kul turella arvväxer oppositionen mot "väst". iFrankrike har Nya Högern förtden europeiska kulturens talan.Det är första steget att forma enpraktisk opposition mot amerika-niseringen. Inom Europa bör viuppmuntra diverse kulturellastilar som svarar mot redan existe-rande "mentala enheter". Detfinns nämligen viss kulturellsläktskap t ex. mellan de nordiskanationerna i Europa, vars kultu-rarv är ovanligt rikt. I Greklandhar sedan 1979 amerikaniseradenattklubbar gått tillbaka och er-satts av kabareer med grekisk in-spi.ration. Det är bokstavligen enstnd mellan liv och död, ty det~~st~:ländska moderna systemetforst?r folklig energi, fysiologisktoch mtellektuellt. De människo-massor som vi ser går runt på ga-torna är mer än bara avkulturise-rade och avnationaliserade. De ärambassadörer för vad KonradLorenz träffande kallat en IJ'umdöd.

Västs sjukdonlsbild

Vår värld har blivit en värld utanmening. Som Jean Baudrillard ochMichael Meffesoli visat har detmoderna systemet förstört kommu-nalt ansvarstagande genom att ho-mogenisera samhällen och "befriaindividen". Vi accepterar dettatillstånd därför att ett egenkärtsökande efter privat välbefinnan-de har smugit sig in hos oss alla.

Systemet är giltigt för var och enav oss på en personlig nivå: det ären paradox att i denna individenstidsålder individen har så litenförmåga att påverka händelsernasgång. Samhället har blivit så so-fistikerat, att det är omöjligt attdefiniera specifika fiender. Värl-den är inte bara meningslös utanockså obegriplig. Mer än hos tidi-gare kapitalism har relationernamellan människor ersatts av rela-tioner mellan produkter. Denna so-ciala oklarhet går vidare igen imassmedierna, vars talrika "be-traktelser", "reflektioner", "rap-porter" etc. fördunklar det faktumatt ingen verklig kommunikationnågonsin äger rum. De fungerar somen kollektiv drog och hjälper tillatt ytterligare isolera individen,erbjuder honom endast ett eko. Denordgåta som kallas "allmändebatt" neutraliserar oppositio-nen. Samhället vill "tillåta" alltsom kan sägas och sål unda har in-genting sagts.Det finns motsägelser, trots allt,mellan vad som kunde kallas "ob-jektiv rationalitet" i universellaprinciper och "subjektiv verklig-het" i fråga om möjligheten i depåhitt som tänkts ut av det euro-peiska förståndet. De genetiskaoch teknologiska realiteterna iden moderna världen är svåra attbringa i överensstämmelse medvästs ideal. De upptäckter somgjorts inom områdena etnologi, an-. tropologi, genetik och kärnfysikbekräftar ingalunda några ideolo-giska antaganden för ett "jämlikt"och "objektivt rationellt" väst.Dess "sanningar" är i konflikt medvetenskaplig "realitet". Ideolo-gier blir slagord, och i ökande gradhar förnuftets apostlar tagit tillmoraliteter för att försvara sinapositioner.Berövad varje inspiration har denvästerländska kulturen sjunkit neri tre fåror. Först en masskultur,enkel och baserad på sub-amerikansk grammatik. Vidare enelitistisk intellektuell kultur, somär förnuftsvidrig och nihilistisk.

Slutligen en museikultur, som gören kult av det förflutna men varsbeundran är steril.En annan motsättning som växerupp inom inom det västerländskavärderingssystemet är mellan pro-duktion och konsumtion. Västsekonomier är konstruerade enligtpricipen om "ekonomisk tillväxt"och organisationsförmåga. Mensamtidigt är de värderingar somuppstår ur konsumtionssamhälletoch i all synnerhet den s.k. fritid-sindustrin ägnade att göra folkalltmer obenägna att arbeta.Själva den verksamhetslust, somgjorde fritid möjlig, är undermine-rad - genom krav på mera fritid.Det är inte så mycket lusten attförtjäna (en dynamisk kraft) sommotiverar människor som lustenatt spendera, att erhålla förmånerär karakteristiskt för medborgareni dadda-staten, mannen som leverpå andra. Personen som lever påarbetsfri inkomst återskapas avett liberalt kapitalistiskt system,som en gång trodde sig ha avskaf-fat den sortens person för alltid.Ideallivet för detta system tycksvara parasitens.

Det totalitära väst

"Väst" och "Öst" blir allt svårareatt hålla isär. Den typ av statsom existerar på båda sidor omJärnridån är i ökande grad en somstyrs av funktionärer, partier,fackföreningar och syndikat: en so-ciaibyråkratisk dadda-stat. Sam-tidigt som det gällt skriker utklyschor om frihet, använder"väst" och "öst" dessa klyschorsom ett medel att omöjliggöra allgenuin opposition. Kompensationför minskande medborgerlig frihetär större en privat frihet, så att in-dividen ges en illusion av att varafri. Hans rättigheter begränsastill honom själv, de inkluderarinte hans rätt till inflytande. Ensak är han inte tillåten att göra:mobilisera. Den terapeutiska ide-ologin i "välfärdssamhället"

tjänar till att sätta de makter somfinns utom räckhåll, osynliga menallestädes närvarande.Sålunda blir västerlänningen enynklig varelse utan annan ambi-tion än en garanterad lön, störresäkerhet och mera fritid, en va-relse utan energi, ansvar och ska-parförmåga, utan orginalitet ochmod, en del aven ofantlig tekno-kratisk mekanism, som tillåterhonom att "ha kul" och köperhans samtycke genom att erbjuda"ökad levnadsstandard" och alltlängre "sommarsemester". Hanpåstår sig att vara liberal, menvästerlänningen är en tvä ttäktakonservativ. Vem vill vara revo-lutionär när det finns så mycketatt roa sig med?Idekriget mot väst har redan

början. "Vad är bättre att göra imörkret än bejaka det kommandeljuset?" Låt oss till att börja medbekämpa språket i dagens värld,"egali tarianismen", likställighe-ten. Låt oss börja ett ordkrig m otväst och dess vidriga "kultur",dess lögner och myter, dess glädje-lösa samhälle. Då skall en dagvårt Europa komma fram, medsina heroiska värderingar förkla-rade och skimrande mot en ny gry-ning.

Fotnot.Liberation grundades som en ultra-vänstertidning av Jean-PaulSartre. Den behandlade ursprung-ligen "känsliga" ämnen med storöppenhet, t.ex. tvivel angåendeanti-tyska påståenden om illdådmot judar; men liksom City Limitsoch Time Out i England är den nuett utmärkt exempel på hur ytter-sta vänstern blivit förkämpar för"The American Way".

SverigedemokraternaBox 60015

104 01 STOCKHOLMPostgiro 23 45 65 • O

Telefonsvarare 08-422532Kansli 08-825767

En utlandsresa gjorde henne medveten

EN SVENSKA -------____________ I PARIS

Efter att ha tagit studenten anno 1986 var det dags för miga.tt ge mig ut i vida världen. Jag ville se huruvida saker ochting var som jag hade lärt mig och om världen skulle motsva-r~ mina förv~ntn~ngar. Hela sommaren arbetade jag för att isa stor utstracknlng som möjligt kunna finansiera min resasjälv.

]Första anhalten skulle bli Paris.Jag tänkte bä~tra på den franska,som jag tre år suttit och tragglatvid skolbänken. Jag ville upple-va charmen i att få leva en tidsom fattig pariserstudent. Det varen gammal dröm att få studerafranska på Europas äldsta uni-versitet, Sorbonne, dit studenterunder nästan tusen år kommitfrån hela Europa för att leva ochlära en tid av sina liv.På planet ned till Paris satt jagbredvid en svensk medelålderskvinna som jag naturligtvis komi sa:nspråk med. Hon hade tjugoår mnan åkt ner som ung tillParis för att studera franska påSorbonne, precis som jag nuämnade göra. Då jag aldrig hadevarit i Paris förut gav hon mig endel råd om vad jag borde göraoch inte göra, och slutligen komvi in på den ökande nationalis-men bland fransmännen. Hon sadå att efter ett tag i Paris lär mansig förstå vilka stämningar det"mångkulturella" samhälle kanskapa. Vid den här tiden var jaghängiven - men ack så indoktri-nerad - internationalist, precis såsom den svenska staten uppfos-trat mig att vara. Därför såg jagdå med förakt på denna, som jagdå uttryckte mig "rasistiska"

kvinna. Jag hade ju läst om LePen och de stolta fransmänneninnan jag for, och antog därförgenast min besserwisser-min.Väl framme i nöjenas stad hitta-de jag efter idogt letande ett litetvindsrum på sex kvadratmeter"sous les toits de Paris". För~etta rum skulle jag arbeta ett partImmar om dagen hos ett äldrepar. Arbetet bestod mest i hus-hållsgöra som att laga mat, städaoch handla. Detta var idealisktför mig. På så sätt kunde jag an-vända mina surt ihoptjänade slan-tar som fickpengar istället för attlägga dem på någon hyra. Jagfick också tillräckligt med tidöver till studier och fritid. Nuhade jag allt fått det bra, tänktejag. Snart upptäckte jag själv hurdet "mångkulturella" samhälletfungerade i praktiken.Och, se, efter ett par månaderav umbäranden och strapatser idet vilda Paris så var jag och sågott som alla mina svenska au-pairvänninor som omvända. Vihade börjat känna ovilja mot alltvad "kulturberikning" hette. Viförstod fransmännen väl när desa att det fick vara nog med im-migrationen från bland annatAfrika. Fransmännen har ettdigert kulturarv som de ser som

en självklarhet för dem att värnaom. De känner ett ansvar för attdetta arv överlämnas oförstörtoch välbehållet till kommandegenerationer. De har mycket attvara stolta över. De vill aldrigbyta ut sin kultur mot någotfrämmande. När de nu börjar severkningarna av den omfattandeutomeuropeiska invandringen -som så totalt hotar att omstruktu-rera det franska samhället - så ärdet naturligt för dem att försökaskydda den kultur och de värde-ringar som under tusentals år ut-vecklats att bli det typiska fran-ska.Ett av de sätt, på vilket den här"kulturberikande " invandringenyttrar sig i Paris är till exempeldet faktum att det numera är störtomöjligt för en flicka att ta ett parsteg utanför dörren utan att bliuppraggad aven "kulturberikare"som håller monolog i flera kvar-ter tills man slutligen förhopp-ningsvis blir av med fårföljaren.Den som inte upplevt detta.kannog inte föreställa sig hur obe-hagligt det är att bli antastad avindivider som från ingenstansslinker upp vid ens sida ochsedan på någon obegriplig rot-välska vräker ut sig oförskämd-heter om hur kalla europeer är,

om det dekadenta Europa, omhur de avskyr fransmän, om po-litik och så vidare. De tycks inteha någon som helst respekt förkvinnor.Paris är, liksom många andrastäder, uppdelat i olika kvarter.Där finns det kinesiska kvarteret,det judiska kvarteret och de ara-biska stadsdelarna mm. Det tycksfalla sig naturligt att olika folk-grupper håller sig till varandra,det ger väl en sorts trygghet.Lika barn leka bäst. För att få såmånga olika folkgrupper att fun-gera sida vid sida utan alltför all-varliga konflikter har det i tillexempel i USA skapats en såkallad skräpkultur, vari olika na-tionaliteterkan smälta in i, samti-digt som deras eget kulturarvglöms bon. Drömmen om detmångkulturella samhället har sla-gits i spillror. Det är en verklig-hetsfrämmande utopi som stridermot människans natur. Man be-höver helt enkelt en liten plätt påjordklotet där man känner att manhör hemma, konstigare än så ärdet inte.När jag anlände till Paris medmitt öppna sinne lärde jag natur-ligtvis känna människor från allamöjliga håll i världen, vilket varintressant. En negativ överrask-.ning var dock alla dessa spännin-gar som finns mellan de mångaolika etniska grupper som lever iParis; många fransmän avskyraraber. Araber och judar avskyr isin tur varandra och så vidare.Det här stämmer ju inte alls medvad man får lära sig i Sverige: att"främlingsovilja" beror på okun-nighet och rent av dumhet. Föl-jaktligen borde okunnighetenminska med ett ökat antal invan-drare. I ett mångkulturellt sam-hälle borde det då inte finnasnågra motsättningar alls mellande olika etniska grupper, då de såatt säga län känna varandra. Tarman sig en funderare på sådanthär så finner man argumenten fördet mångkulturella samhället

ohållbara.Efter hemkomsten till gamla

kära Svedala tycker jag migkunna märka samma utvecklinghär. Atmosfären är kylig mellansvenskar och invandrare. I taktmed att brottsligheten och vålds-brotten mot kvinnor ökar såstiger spänningen och otrygghe-ten. Uteliggarnas antal ökar, so-cialfallen kastas ut från ungkarls-hotellen som renovera~s tillförmån för flyktingar. Jag blirheligt förbannad och fönvivladnär jag ser dessa svenska "cloc-harder" gå och plocka i soptun-nor efter tomglas och något attäta. Det var ju för dessa som so-cialhjälpen uppfanns. Samtidigtsom man ser dessa eländiga exis-tenser leta i soptunnor efter någotätbart, så ser man nyss anländaså kallade "nysvenskar" sitta innepå kafeerna och ha det gott.Svenskarna, som ser hur invan-drarna gynnas, motarbetar i sintur mer eller mindre omedvetetnykomlingar från fjärran länder.På så sätt har det svenska sam-

hället, genom den nuvarande an-svarslösa invandringspolitiken,mer och mer börjat likna ett landdär klasstillhörigheten bestämsav etnisk bakgrund. Det endasättet på vilket vi kan garanteraett framtida klasslöst och kon-fliktfritt samhälle är att återskapaett etniskt och kulturellt homo-gent Sverige.Efter att ha sett resultaten av

moderna tiders exprimenterandetvingas jag konstatera att föres-pråkarna för det mångkulturellasamhället troligen måste blundaför de många negativa följdersom deras idealsamhälle i realite-ten uppvisar. Endast genom attförtränga verkliga företeelser ochljuga för sig själv och andra kanman behålla tron på något slagsmångkulturellt utopia. Efter minmycket lärorika resa till Frankri-ke förstår jag nu bättre fransmän-nens nationalhjältinna då hon sa:'Taime les Anglais, mais j' aimeles Anglais chez eux".

IBEVARASVERIGESVENSKTSUERIGEDEMOKRATERNA

Box 60015, 10401 StockholmPostgiro: 23 45 65 - O.Tfn: 08 - 42 25 32

Klistermärke i tre färger (blå/gul/röd)

Best.nr: SD 6. Pris 70 kr/lOO ex

Reflektioner

~trindberg lär ha sagt,att det är ett helvete attvara människa. Hankunde lika.gärna bytt utmänniska mot konsu-ment. Som konsumentställs du inrar otaliga fall-gropar och avgörandet äralltid endast beroende avdig.

Du står i snabbköpet och be-traktar misstänksamt detstora utbudet avvaror. Du serfärgema och du ser bildema.Allt är gjort för att du skallhandla impulsivt. Produktut-formningar är inget vänster-jobb, som· görs strax innanklockan ringer för dagen.Det är tvärtom det mest om-sorgsfulla arbete du kantänka dig.

Innan en förpackninghamnar på butikshyllan harden testats med iakttagandeav vetenskapens senaste lan-dvinningar inom beteende-kunskapen. I olika veten-skapliga apparater har för-sökspersoner tittat på för-packningar och talat omvilken de föredrar. I mer av-ancerade försök kopplaselektroder till försöksperso-ners fingrar och genom attmäta de elektriska ström-marna får försöksledarenklart för sig vad du tyckerom - eller inte tycker om.En liten förändring av ap-

paraturen ger försöksledarenmöjlighet att genom termo-grafi (genom hudvärmen fårman fram kalla eller varmafärger) avgöra vad du tyckerom. Omedvetet reagerar dittnervsystem för färger och fi-gurer och huden förändrar

DEN

FKÖo

RN

F SÖURMDE

AN

TEN

sin yttertemperatur.Villman ge ut en tidning såkan man även pröva inne-håll, annonser och layouytgenom vetenskapliga appara-ter. Allt är tilllåtet.Våra allmänna val kan mansnart ersätta med en Gallup.Ett lämpligt antal försöks-personer fördelade på deolika partierna kopplas tillelektroderna. Sedan visarman bara i en apparat par-tiernas program nedkortadetill enkla ord såsom: socialtrygghet. rättvisa, starkareförsvar (resp.svagare) fler ar-betstillfällen, bättre pensio-ner, kortare arbetstid,längre semester etc, etc.Man får härigenom via en di-agramritande apparat fulltklart för sig vad försöksper-sonerna tycker om program-men. Genom att visa partile-damas fotografier i olika ut-formning kan man ocksåsnabbt tala om hur partileda-ren bör se ut för att attrahe-ra så många som möjligt. Ettundantag härifrån hade troli-gen Tage Erlander varit. Hanvar som han var - en natur-begåvning.

Grönt ljus - nytt jobb

Tänker du söka ett nytt jobb,så har din blivande arbetsgi-vare genom den nya tekni-ken fått fram en röststressa -nalysator. Genom denna mi-krofon analyseras din röstoch ger utslag i form av rötteller grönt ljus. Får du gröntljus får du troligen ocksåjobbet. Vid rött ljus är detadjö.För polisen är röstanalysa -torn intressant, då det san-

nolikt förhåller sig så, attrösten och talet är likaindividuella som fingerav-trycket. Vid t ex. en kid-nappning förväntas förö-varen ringa och tala omvad han vill. Telefonenkopplas Lex. en Uh erReport 4000 och samta-let spelas in.Därefter körs bandet

långsamt via en stordatortill en diagramritare ochtalet överförs i kurvor,vilka är säregna för dennaperson. Vid senare förhörmed misstänkta personerkan man göra inspelnin-gar och j ämföra dem medt elefon fn s p eln in gen .Stämmer diagrammenöverens så har man förö-varen.Man kan tycka att någraav tillämpningarna intehar något som helst attgöra med konsumentenoch hennes problem.Men det är dock så, attnär teknikerna väl ärkända, så dröjer det inteså länge förrän man. börjar koppla ihop democh hitta nya tillämpnin-gar, som gör dig ännuhjälplösare.. Att göra reklam är intebara att hitta på trevliganamn och bilder till enprodukt. Det är också attiakttaga människan - hurhon. beter sig och hursamhället förändrar sigoch därmed också män-niskan. Man har klart försig att människans socialaroll i familjen och i sam-hället håller på att brytasner. Vi blir allt ensamma-re och vi talar allt mindremed varandra.

Inget prat

På morgonen åker duoftast ensam i bilen tilljobbet. Du talar ej utanlyssnar till radion. Påjobbet kan du också varaensam eller ha ett sådantjobb att du inte kan tala.När du kommer hem påkvällen så sitter du fram-för teven och blir matadmed filmer. Inte hellernu talar du särskiltmycket. Sedan är detgodnatt och du är heltensam. Allt detta har re-klammedia klart för sig.Och därefter bygger manupp sin reklam.Till bilden hör också

den moderna ungdomen.Den erbjuds en kulturutan tidigare motsvarig-heter. Konsumtion tillvarje pris! Hamburger-barer med läsk i ställetför riktig mat. Discodansdär varje möjlighet tillsamtal förstörs av skrå-lande högtalare. Ävenhörseln förstörs i förbifar-ten. Den moderna skivin -dus trin som vräker utpopmusik. Texterna be-står av enstaviga ord -ofta på främmande språk,vilka upprepas ett oänd-

ligt antal gånger. Antaletolika ord bör ej överstiga10.Det allra senaste är de

små bärbara kassettband-spelarna med hörlurar.Allt fler ses gå omkringmed tom blick och heltomedvetna om vad somhänder eller sker. Samtalär naturligtvis helt otänk-bara.

Genom teknik ochreklam förs vi vidare moten allt ensammare tillva-ro. I stället för att levamed och tillsammansmed endra människorblir vi enstöringar. Dessakompenserar sin ensam-het med att köpa varorde tror gör honommindre ensam.Allt detta vet de som

framställer reklam,sköter marknadsföringoch forskar i media. Dinenda chans att kommaundan överflödssamhälletär att med Voltaireåtergå till naturen. In-tressera dig för din om-värld och dina medmän -niskor. Tala med democh du skall finna, att deär lika ensamma som duoch lider lika mycket avdet. Då har du en chanssom konsument.

Här finns Sverigedemokraterna!SD-riksorg (sthlm), Box 60015, 104 01 STOCKHOLMTelefonsvarare 08-422532, Kansli 08-825767.Postgiro 23 45 65 - O.

SD-Göteborg, Box 50014, 400 52 GÖTEBORGTelefonsvarare 031-481951.Postgiro 38 OS 85 . O

Vintersäsong iStorlienav Ola Sundberg

JJ ag har haft glädjen att som säsongsanstälId arbeta på Högfjällshotellet iStorlien i Jämtland.Efter att ha arbetat inom Lidingö kommun fritid i många år och tävlat och

tränat på elitnivå som jonglör, har jag numera börjat känna på hotell- och tu-ristnäringen, de 3-4 senaste åren. Det är mycket roligt och populärt attarbeta med säsongsarbete av den här typen, så jag är glad jag över att ha fåttprova på det.När det gäller de svenska och nordiska fjällhotellen kan man verkligen tala

om skandinavisk och nordisk kultur. Det har jag verkligen fått uppleva t exvintersäsongen 1986-87 då jag arbetade på Högfjällshotellet i Sälen, Dalarna.Här kommer emellertid lite intressant historia om Storlien och Högfjällsho-

tellet ur turistinformationen.

Den första bebyggelsen kringdagens Storlien daterar sig kringbörjan av 1800-talet. Då anladesfäbodar här uppe får att utöka fo-dertillgången för gårdarna i dalenpå den norska sidan. Den förstasolida byggnaden byggdes isamband med banbygget i slutetav 1870-talet, den s.k."GamlaStorlien" också den en fäbod,men mer av rustik natur.Storlien är idag en fin nordiskbyggd med ca 200 bofasta invå-nare - tillhörande Åre kommun,en av Jämtlands största kommu-ner till ytan, där folkmängden1988 uppgick till 9.614 invåna-re.Storlien ligger på 600 meters

höjd över havet - endast 4 kmifrån norska gränsen (i västligas-te Jämtland). Mellanriksbananfrån Östersund till Trondheim in-vigdes en solig julidag 1882 avkung Oskar II. 330 personerdeltog i festligheterna och ettkompani av Jämtlands fältjägar-regemente med musik paradera-de.Sommaren 1883 botaniseradetvå vänner iStorliens omgivnin-

gar, där jämtlandsfloran är riktrepresenterad. Medan vännenspanade efter sällsynta fjällväxterstod Ernst Westerlund och tittadeöver milsvida viddar av denvågiga, böljande muren medmörkgrön dvärgbjörk, blekgråttvide och oaser av hjortronfålt.Här och där små tjärnar medspelande sol i stilla vatten. Medvisionär blick såg han för sig enkurort - vilken luft att andas försjuka lungor och vilken vila förtrötta nerver.Mellan tanke och handling varvägen inte lång för Ernst Wester-lund. Han fick dock inte köpa in

sig i Storlien, som han egentli-gen ville, utan fick till en börjanhyra in sina "luftgäster" , patien-ter hos fru Jenny c.Sellander.Verksamheten växte raskt ochdoktor Westerlunds rykte spredsig. Det sägs att en sommardagmottog Ernst Westerlund intemindre än 77 patienter, komnaända från Sundsvall, Härnösandoch Trondheim.Ett omfattande "vägnät" ordna-des på Skurdalshöjden. Doktornbestämde hur långt upp mot den840 m höga toppen vaIje patientfick gå. Stolta och glada, ty detvisade sig att doktorn tilltrodde

fons nästa sida

dem om mycket, var de som fickstiga ända upp till toppen. Säll-skapet frodades livligt mellangästerna. Ofta var det rimtävlin-gar eller sittlekar och ibland vardet dans till handklaver utanförstationshuset.

räckliga logimöjligheterna utsta-kades under påskdagarna år1933 en plats för ett Högfjälls-hotell. Nya Högfjället med 182logiplatser, matsal, sällskaps-rum, kök och ekonomilokalerkunde invigas år 1935. Den

34 parhus.5. Markarealen består av ca4000 hektar kring Storlien.Mats Carlgren var alltså ägaretillsammans med en styrelse ochdirektör. .Föreståndare för hotellet är detäkta paret i 50-års åldern, Göranoch Monika Agnervik sedan 5 årtillbaka. Sedan finns där 10 av-delningschefer.Sportchef, hotellbutikschef,

ekonomichef, reseptionschef,chefshusfru, liftchef, fastighets-chef, sportbodschef, restaurang-chef samt köksmästaren.Själv arbetar jag heltid 40

timmar per vecl<:a, under köks-mästaren Ulf Asen i ett hel-svenskt kök med 11 kockar,kallskänk och köksbiträden, idisk. Mina arbetskamrater är allaav svensk-nordiskt ursprung.Tyvärr alltf6r ovanligt idag inomhotell- och resturangbranschen iSverige.Till min stora glädje gör denfina nationella prägeln här sigpåmind hela tiden på olika sätt:1. I souverinaffåren säljer manmycket äkta svenskt: svenskglastillverkning, svenska folk-dräkter, svenska och norska ak-varellmålningar på vykort, Frö-söblomster av Wilhelm Petersen-Berger (gammal nationalromanti-ker 1867-1942) och faktisktbl.a. en bok som heter "Sven-skarna i Gustaf Was as tjänst"författare Gustaf Backstroem,dukar av kända jämtländskakonstnärer o.s.v.2. I hotellets foaje hänger finagamla tavlor över gamla jämt-ländska socknar, kulturminnenetc.3. Ett stort bord vid en soff-grupp i hotellets foaje bär häll-ristningar och dess symbolerifrån bronsåldern (1500-500 årf.Kr.).4. Svenska flaggor som vajar ivinden på höjden vid hotelletsentre vaIje dag.5. Helsvensk musik (nordisk)svenska och norska dansband

Skidåkarnaupptäcker Storlien

Den första skidfården i Storlien-fjällen i turistiskt och sportsligtsyfte företogs år 1891 av käpte-nen Adolf Heijkenskiöld, skid-. främjandets blivande förste ord-förande. Det skulle dock dröjatill 1890-talets slut innan skidlö-pare i någon större omfattning-besökte Storlien. Den förstastörre grupp som besökte Stor-lien var en grupp skolpojkarifrån Norra Real i Stockholm,som på jullovet år 1907 var uppeför att pröva fjällterrängen runtStorlien.Med hjälp av Skidfrämjandet

och Svenska Turistföreningenstod en ny stuga redo att ta emotett trettiotal pojkar ifrån NorraLatin påsken år 1924. Ioch meddenna stugas tillkomst hadeSkidfrämjandet fått en fast fot iStorlien.För att utöka det ytterst otill-

första tillbyggnaden skedderedan år 1939 och har sedanbyggts om och till i etapper. Denförsta skidliften i Storlien anla-des år 1942 och var då den andrai landet

Några data somkan vara av värdeatt känna till

l. Järnvägen Östersund, Trond-heim via Storlien invigdes den22 juli 1882.2. Landsvägen, Europaväg 75,invigdes den 27 juni 1959.3. Mats Carlgren (f.d. ordföran-de i svenska Fri-idrottsf6rbundetoch stor ~tieägare i Modo,Domsjö. Ornssköldsvik bl.a.)äger sedan år 1983 AB StorliensHögfjällshotell, StorliensStugby, alpina anläggningen,BPm.m.4. Hotellet har 194 gästrum och527 bäddar. Stugbyn består av

Nordisk vinter på 50-talet

som spelar uppe på loftet 6 kväl-lar i veckan: 21.00-24.00 ochfred.lörd. 21.00-01.00 (Byte avdansband varje vecka).6. Och personalen på 140 perso-ner som, glädjande nog, nästanuteslutande är av svensk-nordiskt (nordeuropeisk) ur-sprung. Hela atmosfären ochmiljön är så svensk och nordiskso~ den någonsin kan bli här.7. Annu mer glädjande att läsaom Högfjällets affärside som gåri arv, historia och tradition ochsom ska bevaras.Följande: HögfjällshotelletsStorliens affärside ska vara etthögfjällshotell i den traditionellabemärkelsen med en produkt förden moderna, nordiska affärs-och privatgästen.

Jag vill också berätta om de na-tionella traditionerna, där svens-kheten och skandinavisk nostalgiupplevts i levande form.På julaftonen 1988 så komBosse "Nygammalt" Larssontillsammans men en dragspelareoch sjöng och dansade svenskajulsånger med personalen. Pånyårsaftonen skålades det nyaåret in till obligatoriska toner,enligt traditionen till vår national-sång. Du gamla du fria och tilltonerna från Mickeys orkesterifrån Östersund. Huvudsångare,allsång och Bosse "Nygammalt"Larsson.I övrigt kan tilläggas att blandgäster och besökare är detmycket företagskonferensare,blandat med privatgäster.Miljön är familjevänlig med

bl.a. pool, motionsrum biblio-

tek, lekrum m.m. Skidturer bådealpint och på längd kan göras.Turer till kända turistmål somSkurdalsporten, Brudslöjan,Rundhögen och Blåhammaren ärfina upplevelserAvrundar härmed och hälsar

alla sanna nationalister som villoch önskar känna på svenskhe-ten och svensk-nordisk miljö ochatmosfär. Här på Högfjällshotel-let i Storlien finner varje natio-nellt sinnad människa sitt lyst-och känselmäte, tillgodosätt, detkan jag garantera. Vem vet,kanske Expressens redaktions-chef Bo Strömstedt skulle ankla-ga Högfjällets styrelse för "smy-~asism" - om han besökte Hög-e>

fjällshotellet. Helt säker kan mannoO"aldrig vara. Upptäck det fina

e> S .med sverige - det svenska ven-ge!.

1__ M_i_U_eö_·v_ä_n_l_iy_a_t_i_p_s __ 1

Jorden - ett arv från fäder -ett lån från våra barn!Vi lever idag i en kemisk djungel, som vi inte är an-passade till. Vardag fattar vi beslut som påverkarvår miljö. När vi handlar, tvättar, slänger soporna,värmer bostaden, arbetar i trädgården, väljer vi vårlivsmiljö och våra barns framtid. Vi bestämmersjälva hur vi vill ha det.Var rädd om naturen. Allemansrätten ärunik för Sverige. Respektera den - annarsriskerar vi att lörlora den. Städa efter dej iskog och mark.

När du handlarKöp helst varor och livsmedel från din egen trakt,så får du färskare produkter och kortare transporteroch därmed mindre luftfåroreningar. Medför alltidegen kasse. Undvik plastkassar. Studera noga inne-hållsdeklarationer. För matvaror finns nyckel tilltillsatskoder att hämta på apoteken. I glass, saft,ketchup, dressing kan t.ex. ingå s.k. förtjocknings-medel baserat på klorblekt cellulosa. (E 460, 461,464, 455). Import av frukt och grönsaker med flygökar luftföroreningarna oerhört.

Disk, tvätt, badAnvänd·milda disk- och rengöringsmedel med låg-eller ingen - fosfathalt. Undvik tensider, perborater,. klor. Dosera rätt. Mjukgör hårt vatten med hus-hålls soda. Bästa tvättmedel: Amytis, Conlei, Erion,Sonett, Uniren och såpa. G-serien (Glycocid) finnsi färghandeln. Nixe heter enda klorfria maskindisk -.medlet. I stället för klorin för WC-skålen användborste och soda eller ren ättika. För badkar ochtvättställ vinsyra.Diska inte under rinnande varmt vatten. Det ärenergislöseri. Diskmaskinen bör ha full omgångliksom tvättmaskinen. Dusch kräver mycket mindreenergi än ett varmt karbad.

PapperAnvänd oblekt, ofärgat toalett- och hushållspapper.Skona spädbarnets hud, använd tygblöjor och ull-garnsbyxa. Oblekta fIlter för te och kaffe eller filter-påse i siden. Miljövänligt skrivpapper och kuvertfinns i handeln. (Etiketter för återanvända kuvertkan beställas från Jordens Vänner, Kungstensgatan61, 11329 Stockholm).

FärgAnvänd mönje- eller vattenbaserade färg- och im-pregneringsmedel. Välj akrylat- eller latexfärger ellerfärg baserad på linolja (undvik alkydfärger). Köp ejvaror där freon (CFC) ingår, t.ex. sprayflaskor ochreningsvätskor för elektronik, skumplast. Frågaefter freonfritt. Svenska skumplastrnadrasser är fre-onfria.

Förpackningar ReklamUndvik onödiga fårpackningar. Välj papper och ejplast. Brevlådereklamen utgör 50 milj ton papperårligen, motsvarande l milj. träd! (Dafa-Spar, Box34101, 100 26 Stockholm spärrar direktreklam fördig).

EngångsartiklarErsätts av flergångsartiklar. Köp drycker och kon-server i returglas i stället för i aluminiumburkar ochplastflaskor/dunkar. Bojkotta dryck i "PET"-flaskor, som också är dyrare. Folie och formar avaluminium är mycket energikrävande att framställaoch kan ej återvinnas. Byt kontorets· fikamugg iplast (500 pr år och pers,) mot porslinsmugg. Bortmed skolmåltidernas plastservis. Varför ej eget be-stick?

ProduktinformationBegär bättre upplysning från tillverkare och butiker .Miljövänliga varor borde ha lägre pris eller lägremoms! Verka för detta.

Hushållets restprodukter/avfallKällsortering sprider sig, så träna redan nu med attdela upp köksavfallet i; matrester, papper, plast,glas, textilier, metaller. Papper till insamling, glastill glascontainer etc. Lär dig kompostera trädgårds-och vegetabiliskt köksavfall tillsammans. Påverkadin kommun!

Miljöfarligt avfallDin kommuns insamlingscentral tar emot rester avbekämpnings- och växtskyddsmedel, färger,lacker, fotokemikalier, lösningsmedel (aceton, T-sprit). olja (t.ex. från byte av motorolja) och annatavfall som innehåller kvicksilver eller kadmium.

Batter:ier återlämnas till inköpsstället eller stoppas ibatteriholkar som fmns uppsatta i tätorterna. Lämnaöverblivna läkemedel till ditt apotek.

o

AteranvändningKasta inte bort prylar som kan lagas eller återanvän-das. L~~as till loppmarknad, u-hjälp, secondhand. Bocker kan även säljas till antikvariat. Lämna~äder och textilier till återanvändning eller återvin-mng.

OdlingMinska använ.?ninge~ av ha~delsgödsel. Glöm ejatt kalka. Anvand aldrig kermska medel i hemträd-gården ell~r kolonin. V~rka för alternativ odling,~om nu stods av forsknmg och rådgivning. Odlamt~ grönsaker i folärhetenav starkt trafIkerade vägar.(Nara 300 arter 1 den sv~nska.floran är utrotnings-hotade på grund av bekampmngs- och gödselme-del).

Transporterp:'omenera, cykla. Åk mer kollektivt. Gynna järn-~agen. Samåk. Kör du bil, sänk farten. Sänkta has-ug~eter skonar miljön, sparar liv och bensinpengar.(VId 90km/t släpper din bil ut bara hälften så

mycket kväveoxider som vid 120 km/t. Och vid 70km/t bara en fjärdedel!) Tomgångskörning i höcrsten minut. Välj blyfri bensin. Förse bilen med k:ta-~ysato~.Stöd ~em som verkar för etanolinblandning1 bensmen, VIlket skonar miljön, är bra för lands-bygden, är bra för landet. Undvik eller minska ar-betspendling i bil. Bosätt dig om möjligt nära arbet-splats, service och rekreationsområde. Gynna denlokala butiken, så att du får behålla den.

EnergiVärme: Sänk inomhustemperaturen och sätt på dejen kofta! Isolera huset eller lägenheten bättre mensölj samtidigt för god ventilation. Sätt in termostat-ventil i rum åt solsidan. Skaffa tidur med värmere-gulator, som ansluts till varierad dag/natt-taxa. In-stallera braskamin. Justera oljebrännaren rätt - dåkrävs mindre energi.

Efterfråga varor som framställts avnaturliga, ej syntetiska ämnen! Manbehöver mindre än man tror!

En svensk film från 1943

"Prästen som slog knockout" visades isvensk TV den 2 april 1989 och innehålletbelyser den fosterlandskärlek som så öppetoch fördomsfritt då kunde komma till ut-tryck.

Medverkande:Prästen = Allan BohlinInga = Gaby Stenberg

Följande dial?g utspinner sig när Prästen, Inga ochnågra andra 1 samhället Delsnäs har klättrat överberg och nått upp till en topp.

Prästen: Hallå allesammans! Jag förstår väl att ni ärhu.ngrig~, ~en innan vi går över till den lekamligaspIsen VIll Jag säga några ord. Idacr är det söndacrh

. o ooc om m lyssnar så kan ni höra kyrkklockornaklämta nere i byn. Men vi har idag i stället för attuppsöka kyrkan sökt oss ut i Guds fria natur för att

vederkvicka oss efter en ansträngande arbetsveckaoch för att s.tärka vår kropp. För ju mer vi hängeross åt sund Idrott desto mer förstår vi att ge apos-teln Paulus rätt när han säger: "Kroppen är andensboning". Kroppen är tjänaren och det skall vara engod och duktig tjänare, men Anden är här. Kamra-ter, har ni tänkt på att vi denna dag har vandrat översvensk mark. Det är åkrarna, ängarna det ärbergen det är skogarna. Alltsammans är vårt, vihar tagit i arv efter våra fåder. Men arvet, inte baraden mark vi trampar, det är allt som våra fäderskapat under sekler med möda och arbete. Vårkultur, vår frihet, vår kristna tro. Svensk ungdompå svensk mark. Det beror på Er hur uncrdomenhär i socknen, ja hur ungdomen i hela land~t, skallbli. Landet blir vad vi tillsammans gör det till medGuds hjälp.Inga: Tycker ni inte att vi skall sjunga något a1le-sarnmans nu?De övriga: (i kör) Jo!Inga: Då sjunger vi Fädernas kyrka.Alla sjunger stående och stolta under Ingas ledningpsalmen Fädernas Kyrka.

Se ma Lagerlöf 1858-194

• Filosofie hedersdoktor 1907.• Nobelpristagare 1909.• Ledamot av "De nio" 1913-17 och från 1926.• Invaldes 1914 som första kvinna i Svenska akademien.

Sebrui Lagedöf föddes 20 no-y.ember 1858 på Mårbacka gård,Ostra Emtervik, Värmland. Pågrund aven medfödd höftskadasom gjorde henne låghalt förlivet ägnade hon sig med stort in-tresse åt studier men tog dessut-om stor del i husets sysslor. Honinsamlade från sin omgivningoch från den vackra natur somhon levde i en mängd av poetisktstoff, som senare kom till an-vändning. Nästan samtidigt medatt hon lärde sig läsa vaknadehos henne lusten att författa ochhon började tidigt med att skrivavers. Genom bl a farmodern fickhon kontakt med äldre föreställ-ningssätt och värmländska tradi-tioner. Den provinsiella bruks-och herrgårdskulturen komockså att uppbära stora delar avhennes diktning. 1881 gav hon.sig ut i världen för att skaffa sigden bildning hon ansåg sigbehöva, för att hennes begåvningskulle kunna göra sig gällande:Efter ett års studier i SjöbergsLyceum för flickor i Stockholmvann hon 1882 inträde vid Högrelärarinneseminariet, där honstannade i tre år. 1885 tillträddehon en lärarinneplats vid Ele-mentarskolan för flickor i Lands-krona, där hon ~änstgjorde i fyraår.Våren 1890 utlyste tidningen

Idun en romanpristävlan. Lager-

löf insände fem kapitel ur "GöstaBerlings saga" och hon vannförsta priset. Med stöd av bl aSophie Adlersparre kunde honfullborda debutverket "GöstaBerlings saga" (1891) som mot-togs med stor förtjusning av denflesta kritiker: Gösta Berlingssaga är närmast en cykel prosaro-maner kring gemensamma hu-vudpersoner i 1820-talets Värm-land, främst den avsatte prästenGösta Berling, den manhaftigamajorskan på Ekeby och de bo-hemiska "kavaljererna". SelmaLagerlöf omgestaltar fritt minnes-bilder och traditioner och målarsärpräglade människor och herr-gårdsliv med en stil som växlarmellan överspänd lyrisk retorikoch nykter saklighet. Trots denromantiska fantasirikedomen ut-mynnar boken i en hyllning tilldet nyttiga arbetets gemenskap.En Italienresa 1895 gav stoff

till romanen "Antikrists mirakler"(1897) som behandlar stridenmellan marxister och kristna påSicilien. Titeln "Antikrists mira-kler" skall tolkas ironiskt.Bokens centrala ide är följande:Den ursprungliga Jesusbilden,som verkligenrepresenterade denKristus som sade att hans rikeicke är av denna världen, blev engång stulen från kyrkan ochersatt aven tarvlig kopia. Såsmåningom upptäcktes stölden.

Den falska bilden kastades nedfrån Capitoliums berg. Den hitta-des och hamnade med tiden i enkyrka på Sicilien, där den upp-fattades som äkta, trots att någonpå den hade ristat in orden: "Mittrike är endast av denna världen",Selma Lagerlöf identifierar

denna falska Kristusfigur somAntikrist som vill vända männis-kornas intresse och vördnadendastmot det timliga och jordis-ka. Denna konstruktion är bådedjupsinnig och rymmer en fruk-tansvärd sanning. På jorden ärden extremajärnlikhetstanken in-genting annat än ett sätt att förbe-reda Antikrists ankomst. Marxis-terna framställde sig inte sommänsklighetens fiende utan somdess välgörare. Man säger sigvilja skapa broderskap, socialrättvisa och humanitet, men utanundantag har de marxistiska poli-tikerna infört terror och brutalkamp mot andlig och intellektuellfrihet.I "En herrgårdssägen" (1889)gestaltade Lagerlöf poetiskt ettgammalt sagomotiv om denosjälviska kärleken ("Den skönaoch odjuret") och ger i huvud-personen Gunnar Hedes gestalten inträngande skildring avenschizofren psykos. 1901-1902tillkom det stora verket "Jerusa-lem". I "Dalarna" (1901) gerhon i inledningskapitlet "Ing-marssönerna" en god beskriv-

ning av svenskt bonde-lynne. Den tyske kriti-kern och diktaren H.Hesse betecknade denna"Jerusalems" första delsom "det skönaste ochstörsta, som den nyaresvenska poesin bragt, enbok över Sveriges själ,mångfaldig men ändå en-hetlig, mild och väldig,realistisk och visionär; i ingenannan nyare bok har ett folks själså kommit till uttryck".Vid denna tid fick Selma La-

gerlöf av överläkaren AlfredDalin beställning på en geogra-fisk läsebok för folkskolan.Bland annat med Kiplings "Djun-gelboken " som förebild skapadehon, i "Nils Holgerssons under-bara resa" (1-2, 1906-07) en lä-sebok i sag6form om Sverige,som blivit världsberömd.Bland Selma Lagerlöfs övriga

romaner från början av 1900-taletmärks "Herr Arnes penningar"(1903), som är en brottsmålshis-toria från Bohuslän på 1500- taletoch "Liljecronas hem" (1911),med motiv från farmoderns ung-domstid. 1912 utgav Selma La-gerlöf "Körkarlen", med vilkenhon visade att hon var förmögenatt förnya sitt författarskap. Deflesta som läste boken när denvar nyutkommen tänkte väl inteså myckte på den bild av döendetoch mellantillståndet som skil-dras i boken. I sj älva verketfanns här en åskådning som för-fattarinnan efter många års stu-dier och grubblerier nått fram till.Redan i "En herrgårdssägen " ochi "Herr Arnes penningar" hadeliknande fenomen belysts, utanatt dock fårfattarinnan föreföll attsjälv vara så engagerad. Först i"Körkarlen" klarnar perspekti-vet.

Selma Lagerlöf hade ändasedan slutet av förra seklet dra-gits till både spiritism och teoso-fi, senare också antroposofi. Detbör nämnas att både Fröding, Ola

Hansson och Strindberg(bl.a. i "Spökstaden" ochi "Ett drömspel") var på-verkade av dessa åskåd-ningar. Redan ViktorRydberg hade i sina med-eltidsstudier och i "Va-pensmeden" närmat sigtanken om ett mellantill-stånd.1914 utkom "Kejsaren

av Portugallien" som är en psy-kologisk värmlandsberättelse om

Selma Lagerlöf var en djupt ur-sprunglig berätterska i förbindel-se med traditioner, legender ochgamla trosföreställningar. Denetiska grundtonen i hennes dikt-ning betingas aven fast tro på enrättvis världsordning, där detgoda får sin belöning och detonda sitt straff. Som psykologvar hon intuitivt klarsynt med engenial blick inte minst för sjukteller skadat själsliv.

sviken faderskärlek. Under dekommande åren sammanfördesnoveller, legender och självbio-grafiska skildringar i flera voly-mer. Från Lagerlöfs senare år ärden psykologiskt fördjupade ro-mantrilogin "Löwensköldskaringen" (1925), "Charlotte Lö-wensköld" (s. å.) och "AnnaSvärd" (1928), planerad menaldrig genomförd som en släkt-krönika. Framför allt första delenvittnar om obruten skaparkraftoch berättarlusta.

De böcker som nämnts idenna biografi är endast etturval ur hennes stora ochrika produktion.

Skicka gärna in egnamanus och artiklar till oss!

Sverige-KurirenBox 60015

104 01 STOCKHOLM

'Eti/(fnsgrunaAv Natanael Beskow

(Ur Arbetarrörelsens bildningsideal 1927)

Ann ®ltn&. ilrr rr®n~tln'Y9 säger somliga. Det finns ingamoraliska lagar, bara sedvänjor, konvenans, samt intres-sen, till vilkas skydd man bygger upp rättsnormer. Desom säger så hänvisar till den mycket olika uppfattningeninom skilda folk och på skilda tider angående vad som ärmoraliskt tillbörligt och otillbörligt. De hänvisar vidaretill de individuella samvetenas mycket olika sätt att reage-ra, samt slutligen till de olika plikt- och rättsbegreppeninom olika samhällslager. Med stöd av den sistnämnda fö-reteelsen vill man stundom rentav göra gällande, att mora-len helt och hållet uppkommit ur kampen för tillvaron ochicke är något annat än ett uttryck för olika ekonomiska in-tressen.

Att föreställningarna om rätt ochorätt är olika, bevisar emellertidingalunda, att det icke givesnågra allmängiltiga och orubbligaetiska lagar. Med ett sådant reso-nemang skulle man kunnabevisa, att det icke gives någraallmängiltiga och orubbliga na-turlagar i det fysiska universum.Ty hur har inte föreställningarna. om natursammanhanget växlat.Vi ler åt vissa medeltidstankar idet hänseendet, vilka på sin..tidgällde såsom vetenskapliga. An i-dag händer det, att en åsikt omett visst natursammanhang,vilken ansetts som vetenskapenssista ord, kullkastas av nya rön.Icke säga vi därför: Det finnsinga fasta naturlagar. Vi förstår,att vad som är ofullkomligt ochrelativt och underkastat en stän-dig utveckling - och därför natur-ligtvis även utsatt för risken avtillbakagång - är vår uppfattningav naturlagarna. Måste vi icketänka att det förhåller sig påsamma sätt med de etiska lagar-na? Vad som växlar är icke detsedligt rättas värld såsom sådan,

icke det orsaksförhållande, ivilket handlingarna såsom sedli-ga eller icke sedliga står till va-randra och till personligheten.Utan det är människornas föres-tällningar om allt detta.Vi tänker oss naturlagarna

såsom uttryck för verklighetenseget väsen. I alla händelser är deför oss nödvändiga förutsättnin-gar för att vi skall kunna kommai ett fritt och medvetet förhållandetill den fysiska verkligheten ochbegagna oss av densamma. Påsamma sätt måste vi tänka oss deetiska lagarna såsom grundade iverkligehetens eget väsen, i allahändelser såsom nödvändiga fö-rutsättningar för våra relationertill den verklighet, om vilken dethär är frågan om. Lika litet somvi kunna komma till rätta medden ena verkligheten utan lag-bundenhet, lika litet kan vi detmed den andra. Vilken är denverklighet, i vars väsen vi måstetänka oss de etiska lagarna grun-dade? Vi kan svara: Personlig-hetslivet. Och om vi därvid än iförsta rummet tänka på det själs-

ligt andliga, går det icke att ute-sluta det kroppsliga. Icke minstden nyare psykologiens upptäck-ter i det undermedvetna själsli-vets hemlighetsfulla djup låteross skåda hur oupplösligt sam-manhanget är mellan andlig hälsaoch nervhälsa. Den mänskligaorganismen måstre betraktas ochbehandlas såsom en enhet; detfysiologiska och det psykologis-ka och det andligt personligalivets lagar stödja varandra. Jagerinrar om det ofta påvisadefaktum, att en oetisk livsföringsmåningom men säkert verkarpersonlighetsupplösande och attdenna upplösning griper äventanke- och viljelivet och därmedförstör den fysiska hälsan.Jag tänker mig, att en försvara-

re av moralens relativitet skullekunna invända: Detta samman-hang mellan det etiska livet ochnerv livet bevisar ingenting ifråga om de etiska lagarnas abso-luthet eller relativitet; det betydernämligen ingenting om en personhar riktiga eller oriktiga etiska fö-reställningar - blott huruvida hanhandlar i strid eller i överens-stämmelse med de etiska föres-tällningar han har, betyder något.Det kan t.ex. hända, att en manlider av den kontrast, vari hanssexuella tygellöshet står till hanssamvetes fordran på sexuellrenhet, men om han tillhörde ettnaturfolk, inom vilket det sexuel-la liv han utövar vore godtaget avden allmänna seden, skulle kon-flikten alls icke existera, och föl-jaktligen icke heller faran för per-sonlighetsupplösning. Detta re-sonemang är naturligtvis alldelesriktigt. Men vad bevisar det?Endast att frågan om den enaeller den andra etiska föreställ-ningens överlägsenhet icke kanådagaläggas genom sammanhan-get mellan det etiska livet ochsjälshälsan. Det är mycket nog,att detta sammanhang tydligt åda-galägger, att det finns etiskalagar. Ty redan detta är en etisk

lag av den allra största betydelse:Det hämnar sig i personlighetensjälv, om man icke lever i öve-rensstämmelse med de föreställ-ningar man har om rätt och orätt.Hur skall man kunna bära sig

åt för att komma underfund medde etiska lagarna, få så riktiga fö-reställningar om dem som möj-ligt? Man skall gå till väga efteralldeles samma metod som manbegagnar sig av för att kommanaturlagarna på spåren: Se efterhur det går om man handlar pådet eller det sättet. Men man fårinte vara för snabb i sina slutsat-ser. Det är inte säkert, att enoetisk handling omedelbart ås-tadkommer disharmoni ochverkar personlighetsförstörande;den kan till och med omedelbartutlösa lustkänslor och verka livs-stegrande på olika områden avsjälslivet. Man måste därför in-rikta sig på längre sikt. Och omman måste se ut över ett störresammanhang: Ej blott över indi-videns liv i dess helhet, utanöver vårt gemensamma männis-koliv. Det blir då inte särdelessvårt att finna vilka egenskaperoch vilken livsföring som verkarrenande, höjande, befriande påper~9nlighetens ädlaste krafter."Adlaste krafter" - ! Vilka äro

de ädlaste? Vilket är det värdeful-laste människolivet? Vi kommaicke ifrån värdeomdömena. Ochnär det blir fråga om livsvärde-

ring komma vi icke ifrån kravetpå att äga ett allra högsta värde,som de andra underordnas ochgenom vilket de få sin rangord-ning. Frågan om ett högsta värdeligger i själva moralbegreppet.Ty att något kallas för moralisktbud innebär att detta något börvara, bör ske. Att säga att någotbör vara eller ske innebär ett vär-deomdöme, utsäger att något ärbättre än ett annat. Därför kan na-turvetenskapen icke utgöra grund

för etisk livsåskådning; ty natur-vetenskapen såsom sådan befat-tar sig alldeles icke med vad sombör vara. Den har blott att ådaga-lägga vad som är. Den är ochmåste vara etiskt indifferent.Väljer man åter de materiella in-tressena - de individuella ellerklassintressena - till grundval försin etiska åskådning, så blir det isjälva verket ingen etik mankommer till. Man kan visserligenha en mycket bestämd uppfatt-ning om vad som bör och icke .bör ske, men bedömningsgrun-den blir intet annat än den nyttaoch njutning jag och de med migi intressegemenskap förenade harav det ena eller det andra. Det äringenting annat än ett missbrukav ord att kalla en på dennagrund uppbyggd handlingsteoriför etik. Etikens grund måstevara ett högsta värde. Och dettahögsta värde måste vara så be-skaffat att i samma mån som detförverkligas i en individs hand-lingsliv, det i denne frigör ochutvecklar personlighetens dju-paste och bästa möjligheter. Detmåste vara ett värde, i vilketmänniskan finner sitt eget dju-paste och egentligaste jag.Det nu levande släktet äger i

stort sett ingen visshet om etthögsta värde. Därför söker ochfamlar det efter en fast grund attbygga sin etik på.

Sverigedemokraterna- det nationella alternativet i svensk politik.

Vill du veta mer? Beställ ett informationspaket!Pris 30 kr. Använd SD:s postgiro 23 45 65 . O.

Det viskar om sägner i skogarnas susdär vindama sjunga sin ensliga sångi höstkvällars dunkel och våmätters ljusdet susar om tider som varit en gång - - -.Och kunde de högresta furorna blott .få tankar och talande tungor som vide skulle förtälja om sekler som gått,om dagar som längesen äro förbi - - -.

De skulle berätta om forntida darom bragdrika fejder och ärofull stridde skulle förtälja om allt det som varsom hände en gång uti hänsvunnen tid,om segsliten möda med plog och med harvi mager och stenbunden fädemejordom hängångna ätter som lämnat i arvtill sentida släkter vårt land här i Nord.

Och än är det urgamla Jämbärarlandsom fomdomdags brukat av de svenska mänoch med stadigt grepp utav senig handstyres plogen i hembygdens torva än - - -Vårt land med de brusande forsar och fallmed grönskande skogar och glittrande sjö,- om fara det hotar vi väma det skall -.För Sverige vi leva, för Sverige vi dö.

Margit Österdahl-Ledegård