Svensk Framtid 2/07

sfsvensk ungdoms

politiska tidskrift

nr 2 2007

svensk framtid

svensk framtid nr 2 20072

svensk framtidnr 2 2007

Chefredaktörted urho

[email protected]

formgivarecarl&carl

pärmbildchrista björkstam

ansvarig utgivare anna bertills

[email protected]

redaktionensimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

telefon (09) 693 07 247 fax (09) 693 19 68

e-post [email protected]

tryCkerihufvudstadsbladets

tryckeri, vanda upplaga 20 000

issn 078-4427

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vår grundidé

bygger på humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar

och medmänsklighet.

de äldre genera-

tionerna är inte

allvetande – de unga

ska höras i besluts-

fattandet. om du är

intresserad av su:s

verksamhet, gå in på

www.su.fi. där

hittar du

diskussionsforum,

uttalanden,

politiska program

med mera.

om

sve

nsk

un

gd

om

innehåll

Chefredaktör ted urho

tedsbox

finländska val

det fina med finländska val

här i norden har vi en stolt tradition med demokra-tiska val, där alla oavsett kön, ålder eller ras får delta - något som gäller både väljare och kandidater. det be-klagliga är att många av oss tar detta för givet, och ofta

stannar hemma på valdagen, istället för att medverka i demokratin.

då kan det vara bra att ägna några tankar åt den de-mokratiska processen i andra samtida länder. i valen 2000 och 2002 valde Zimbabwes president robert mu-gabe att i vissa distrikt skära ner antalet vallokaler och ändra lagstiftningen så att den gynnade hans starka di-strikt - de där han hade flera platser i riksdagen än mot-ståndaren.

när vi i finland går till valkampanj går man i andra länder till valkamp. vi delar ut valbroschyrer, valgodis och valballonger. i länder som Zimbabwe delar man ut pisksnärtar, mutor och hotelser.

i finland har vi gjort röstandet så enkelt det går: man kan förhandsrösta, handikappade kan rösta hemifrån, och på valdagen finns det gott om vallokaler, vilket bety-der att man sällan behöver traska långa vägar eller köa.

att rösta i val är inte bara en möjlighet, det är en de-mokratisk rättighet!

04

led

ar

e

05

mee

t th

e fa

mil

y

08

pro

file

n

20

ka

nd

ita

ter

10

mil

jö

14

ka

nd

ita

tpr

ofi

ler

18

jäm

stä

lld

het

svensk framtid nr 2 2007 3

utdrag ur su:s pressmeddelande den 24 januarisu vill se rurik ahlberg som ny kommundirektör i korsholm. sfp-gruppen röstade igår kväll om vem de skall stöda till ny kommun-direktör. i det valet erhöll alice lillas 16 röster medan rurik ahl-berg 15 röster. trots att det blev så jämt vill man nu pressa fram ett gruppbeslut i frågan och förbigå ahlbergs röstningsresultat trots att det finns en majoritet i fullmäktige för honom. rurik ahlberg är definitivt inget oprövat kort, tvärtom är han ett framtidsnamn med gedigen erfarenhet från att varit specialmed-arbetare i regeringen och eu-parlamentet. valet är inte avgjort ännu!

pressmeddelandet väckte debatt bland annat i vasabladet och ledde till att rurik ahlberg blev vald till kommundirektör med rösterna 24-19 före 61-åriga alice lillas.

alltid stör det någon...

“Med föregående nummer av Studentbladet kom en bilaga med reklam för Svensk Ungdom. Även den blev ett diskussionsämne bland de fyra studerande. På framsidan av denna bilaga ses en na-ken mansrygg med tatueringen ”liberal”.

-Jag tycker inte man kan likna ett mexikanskt gatugäng med att gå med i ett part”Citat Stbl 04/07

sU TYCkER Till !

(folkets dagblad: vasabladet den 13.2.2007)

sagt om sU:

”SU är inte enbart en inkörsport för nya Sfp:are eller ett obligatoriskt partibihang, utan en egen politisk entitet med egna politiska musk-ler”

(Niklas Byskata i sin Ledare den 4.2.2007 i Österbottningen)


så brukar det låta inför alla val. det är en av de meningar som vi, som på något sätt är inblandade i valet, älskar att använda oss av. men trots att det låter lite klichéaktigt och lite ålderdomligt så stämmer det. i en demokrati har din röst stor betydelse. rösten är ett ställningstagande med flera olika aspekter.

rösten är ett ställningstagande för demokratin. någon klokare än jag har sagt att demokrati inte är ett perfekt styrelsesätt – men det är det bästa och rättvisaste syste-

din RösT haR En bETYdElsE

met som finns. i finland har vi i 100 år varit bortskämda med lika rösträtt. vi har ett jämlikt samhällssystem där makten utgår från individen, där folket väljer och väljer bort sina beslutsfattare. för att systemet skall fungera och överleva så behövs politiker, partier och framförallt kritiska aktiva väljare. politikerna är sina väljares budbä-rare, partierna väljarnas kanaler. på detta är demokratin, som vi allt för ofta tar för given, uppbyggd. i många län-der kan man bara drömma om ett demokratiskt system. där är människorna redo att offra sina liv för att få leva i ett fritt, demokratiskt land. historien kan tyvärr berätta allt för många berättelser om kamper där målet varit fria och rättvisa val och där blod spillts. tyvärr är detta inte bara historia utan också verklighet idag, ta bara länder såsom kuba, nordkorea, Zimbabwe och vitryssland som exempel. därför är en röst alltid ett ställningstagande för demokratin – också i finland.

rösten är också, och kanske främst, ett politiskt ställ-ningstagande. genom din röst signalerar du ett stöd för en person, för ett parti, för en ideologi eller kanske för någon enskild samhällsfråga. ibland är det kombi-nationer av de uppräknade faktorerna. oberoende av vad orsakerna är så är rösten ett ställningstagande om samhället. ett viktigt ställningstagande som endast du i

miljöministern

text partiordförande stefan wallin

foto ted urho

slutändan kan definiera.rösten är också ett sorts betyg. som väljare är du kon-

sument. du väljer och vrakar bland det breda utbudet, du jämför de olika produkterna och vad de lovar. efter att du fattat beslutet och det blir dags att välja produkt igen så kan du fråga dig; var den givna produktupplysningen den rätta? är jag nöjd med den produkt som jag senast valde? politiska val kan egentligen jämföras ganska lätt med en vardaglig situation i en butik. om jag inte är nöjd med en produkt som jag prövat så byter jag ut den nästa gång jag handlar, men är jag nöjd, ja då blir jag en trogen kund. kunden har alltid rätt, brukar det heta.

din röst är också en intressebevakning. om man inte röstar, om man inte tar ställning, vad blir bättre av det? tror man att den ”tysta protesten” märks och har en betydelse? knappast. det finns alltid andra som röstar och genom att inte rösta så ger man makten åt dem och samtidigt ger man ifrån sig allt inflytande. låt inte någon annan påverka istället för dig. sköt det själv.

en röst på su och sfp är en röst på frisinne, på tron på människan och på ett globalt ansvar. en röst på oss är ett ställningstagande för en levande tvåspråkighet, också i praktiken, och mot främlingsfientlighet och fördomar. med din röst på sfp får du en garanti om hårt politiskt arbete i fyra år.

het

björn rosenströms låt ”jag är så het, så het…

kan ingen svalka mig…” kunde tillskrivas partierna ute i landet – för febern stiger och stiger – och då menar jag naturligtvis valfebern. förbundet går till val med to-talt 19 kandidater. två av dem skall bli invalda från sfp:s listor. vilka de är avgör väljarna. vi har onekligen en stark lista och ett valprogram som vi tror på och tänker arbeta för att genomföra.

de tre stora partierna kämpar om vem som är störst, bäst och vackrast och det är de som får den största upp-märksamheten medialt – vem blir regeringsbildare? blir det en borgerlig regering som i sverige? ibland stirrar me-dia sig blinda på de stora partierna men glömmer att de tongivande rösterna också finns hos de mindre partierna. många är de små partierna känner sig plötsligt hotade av sfp, som de annars påstår vara ett parti man inte behö-ver räkna med. nu syns verkligheten. de grönas utspel om att de vill ersätta sfp i regeringen är ju ett annorlunda inslag. det är säkert önskvärt för de gröna att kunna påverka rikspolitiken igen men sen när har regeringen varit bestämd på förhand? de gröna tycker tydligen att sfp är ett hot mot deras egen regeringsmedverkan. sen har vi förstås kristdemokraterna och päivi ”skolsvenskan behövs – ännu” räsänen som ger sfp en hel del credit med att säga att partiet har för stor makt i jämförelse med partiets storlek. det tackar och bockar vi för. räsä-nen gjorde klart inför väljarna var kd står när det gäller tvåspråkigheten. räsänen tycker nog att skolsvenskan behövs men lade till ett ”ännu” i en partiledarutfrågning. det budskapet talar för sig självt. kd:s utspel har liksom

förbundsordförande anna bertills

ordförande

använd din RösT

varit lite som det brukar vara med förkylda män i min familj – mycket väsen men låg temperatur.

i skrivande stund är det 38 dagar kvar till den 18 mars. varje dag känns kortare än den borde vara och ingen dag är den andra lik. su tror stenhårt på livet efter den 18 mars. vi tror på framgång för sfp och vi tror på ett star-kare ungdomsförbund än tidigare. förändringar, gene-rationsväxlingar och nya vindar. inga klichéer, bara hårt arbete. vi tänker bota ungdomsarbetslösheten, vi arbetar för en beskattning som gynnar miljövänliga och energi-sparande alternativ, förespråkar en höjning av studiepen-ningen och inkomstgränserna, delad föräldraledighet, en bättre vardag för barnfamiljerna och en reformerad värn-plikt. nolltolerans mot våldet i samhället, öppnare sam-hällsdebatter redan i skolan och målsättningar att arbeta för att leva, överleva och uppleva på svenska – det är det vi står för. använd din röst.


MEET ThE faMilY

svar: hur i hela friden hör det här sammelsuriet ihop har du troligtvis tänkt. a-2, b-5, c-7, d-x, 2-g? vi tycker att du har all rätt att tänka ut och välja själv hur du tycker att samhället borde se ut och därför kan du ju para ihop familjerna som du vill. men gå ändå in på www.ungtval.fi och kika på hur vi tänkte oss det hela. för övrigt tycker vi att du skall göra din röst hörd!

text helleke heikkinen

su: s riksdagsvals webbsidor www.ungtval.

fi har öppnat. där kan du bland annat träffa våra su-familjer. men vem är vem egentligen? vet man faktiskt vem som tycker vad och vad som hör till vardagen hos en familj. vilken beskrivning hör till vilken familj och på vilket sätt skulle su vilja förbättra vardagen hos famil-jerna? på vilket sätt skulle du para ihop familjerna med beskrivningarna? a) Liisa och rasmus saareLa b) FamiLjen von segeLskoc) studerandekoLLektivet d) hiLdebritt johansson e) johan och hiLLevi Pettersson f) murat och LaiLa kaya g) sten och PaLe

1. mix and match! en buddha + eu + arvsskatt + arbets-löshet + en beckhamplansch =? vem bor i lägenheten med haikudikter på kylskåpet, ett miniväxthus på föns-terbrädet och alldeles för många par skor i tamburen?

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Vi sku ju kunna döpa alla våra dammråttor för dom tycks ha flyttat in för gott. Kan vi inte beställa hemhjälp?”

su tycker att arvsskatten borde slopas!

2. en städar upp småbilar från golvet, lagar lunchgröt och plitar ihop barnböcker, en annan funderar över ett passande typsnitt. söndagspromenad och tv-såpa, vin till makaronilådan ger vardagsglamour.

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Ja, nog tycker jag att homosexuella borde få adoptera... varför sku dom vara sämre föräldrar än jag med min vidbrända gröt?”

su tycker att alla arbetsgivare borde dela på kostnaderna för föräldraledighet. vi vill införa en delad föräldraledig-het med fyra månader för mamman, fyra månader för pappan och fyra månader för föräldrarna att dela på. detta skulle avsevärt öka på jämställdheten på arbets-marknaden och också ge pappan rätt att vara far åt sina barn.

3. det står en insamlingssparbössa i tamburen tillsam-mans med en imponerande samling välskurna ytterjack-or. På söndagar serverar man bacon och stekta ägg till morgonmål tillsammans med de politiskt korrekta kaf-fet.

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Om jag skulle vara utrikesminister så då…”

su tycker att handeln borde bli fri på riktigt - slopa han-delsbarriärer! biståndet släpar dessutom hjälplöst efter och borde vara 0,7 % senast år 2010.

4. böner, curry och snus i taket finns i denhär familjens vardag. och så en talande papegoja som kan svära på tyska. någon äger för övrigt en indisk sari.

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”För övrigt tycker jag att arvsskatten är helt fjantig”

su tycker att finland borde ta in flera invandrare. det antal vi nu tar in varje år är närmast skrattretande. dessutom borde integrationen av dem som flyttat till finland bli mycket bättre. vi borde ta till vara den utbil-dade arbetskraft vi får.

5. astor Piazzolla i skivhyllan och rosa nagellack i bad-rummet. många individer i ett litet hushåll.

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Gud i all ära men halleluja det här inköpskvittot kommer nog från helvetet! Jag borde säkert övergå till att äta kattmat…”

su tycker att större insatser borde göras gentemot familjevåldet i finland.

6. denhär familjen består bl.a. av en bokförare, en blivande fotbollsstjärna och en segelbåt. Pianospel, för många snapsar, en smällande dörr samt lite släktingar mellan varven. sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Min tur!? De är faktiskt inte min tur att föra ut Julle! Gå du själv ut med honom du din djurrättsaktivist. För min del kan vi göra en fäll av honom.”

su tycker att samhället borde bli mera tolerant gällande en öppen diskussion om missbruk och missbrukarvård. i ett land med mycket alkoholrelaterade sjukdomar är det av högsta vikt att det finns god missbrukarvård även på svenska. större insatser borde göras för preventiv vård gen-temot missbruk. alkoholskatten borde definitivt höjas!

7. Webbradio, solande och en grön flanellskjorta hit-tas hos familjen där sven dufva står högt i kurs. och så finns det alltid färska fikon i köket.

sagt mellan hemmets fyra väggar: ”Lär man sig något nyttigt överhuvudtaget i skolan idag?”

su tycker att politikfostran borde införas i grundskolan så att människorna inte alieneras från demokratin.


kanditater 2007

andREas haMbERg nR 160 hElsingfoRs

text andreas hamberg

riksdagsvalskandidat

man brukar ofta höra ordspråket ”man kan

inte äta kakan oCh ha den kvar”. detta ordspråk har nu ett känt läskedrycksbolag försökt motbevisa i sin reklamkampanj som lanserar deras nya sockerfria läs-kedryck. drycken påstås nämligen smaka likadant som dess sockerpumpade storebror utan att innehålla sock-er. ”long story short” så misslyckas bolaget motbevisa påståendet. efter att ha konsumerat ett antal flaskor av

drycken i fråga, känner man nämligen smaken av dess artificiella sötningsmedel.

ett multinationellt bolag misslyckas där jag nu kommer att lyckas, nämligen att motbevisa ”kak-påståendet”. jag tänker nämligen nu förse det finska folket med en lösning på hur vi kan omvandla vår bilskattsproblematik till en ”vinn-vinn” situation.

lösningen är att radikalt sänka personbilars registre-ringskostnader, vilka i finland är cirka hälften av bildens värde. istället skall man beakta personbilars koldioxid-utsläpp i beskattningen. om denna reform skulle gå ige-nom skulle finlands befolkning för det första tvingas köra mindre, för det andra skulle de sträckorna som man inte kan undvika att köra, köras med nya miljövänligare bilar som alla har råd med. dessutom är nya bilar även säk-rare för oss människor, tack vare bilindustrins fanatiska satsning på säkerhet för både bilister och fotgängare.

”long story short - vinn-vinn situation”


text

hur är det riktigt

ställt med vår skola

idag? är vi på rätt väg?har vi ett framtidsper-

spektiv i skolan och hur ser det i så fall ut?

man kan i alla fall inte säga att skolvärlden står stilla med tanke på lä-roplansförändringar och

studentexamensreformer som duggar tätt. här kan man i sin tur fråga sig om det blivit ett självändamål att stän-digt skapa förändringar, genom att t.ex. kasta om, lägga till och ta bort kurser i skolan?

vi känner till pisa -undersökningar som gett höga vitsord för högstadiet i grundskolan och visst får vi vara stolta över resultatet. men var står dagens gymnasium, hur skall det gå för pojkarna och framför allt, hur är det med kreativiteten?

jag är lite rädd att barn av idag får för mycket serverat för sig; att de helt enkelt inte stimuleras och utmanas till-räckligt. här ser jag nog ensidiga datorspel som en bov och varför inte även den kära televisionen som båda upp-tar en alltför stor del av barnens tid. datorerna var för-resten betydligt mer krävande och utmanande förr. man fick s.a.s. ”kämpa med dem”. också föräldrars brist på tid och engagemang utgör ett stort problem. fritiden har dessutom blivit allt mer inrutad och kontrollerad, något som jag tror kan ha en hämmande inverkan på fantasin. allt detta betyder att en allt större del av ansvaret för att utveckla den högra hjärnhalvan faller på skolan. men vad händer där? jo, mängden kreativa ämnen (så som bild-konst) och färdighetsämnen (så som slöjd) skärs ner och teoriämnen utökas.

förbundet för finländskt arbete säger i sin valfakta att ”nu krävs det djärva och innovativa lösningar inom de-sign och produktutveckling av de finländska företagen”.

ok, det låter bra men varifrån skall de djärva och inno-vativa lösningarna tas om inte elevernas skapande för-måga i ett tidigt skede tas tillvara? jag kan bl.a. inte låta bli att anmärka på den enorma mängden hälsokunskap som sköljt över skolan och på så sätt bidrar till, enligt min erfarenhet, ökad teoriundervisning. jag kan dock gärna unna ämnet ett visst utrymme i läroplanen.

forskning visar att ungdomar som får syssla med kon-stämnen utökar inlärningskapaciteten.

vi måste se upp så att inte skolan blir alltför teoreti-serad.

Jonas foRsMan nR 157 hElsingfoRs

kakoR i bilväRldEn kREaTiviTET i skolan

vilken tur eller hur om jag drabbas av kultur?!

pale och wille blev ett fenomen för oss unga 70-talis-ter på 90-talet med en massa kluriga låttexter. de facto saknar jag faktiskt liknande kulturella inslag i vårt kultur-klimat idag.

det finns ”idols” och en massa finska kulturprogram där deltagarna hellre vill bli ”julkkis” istället för att fak-tiskt tänka sig en seriös karriär som sångare eller artist. alla vill uppnå ”15 minutes of fame” till vilken pris som helst och helst så snabbt som möjligt. men varför? vad tjänar det till? i vårt ”slit och släng” -samhälle prioriteras

och favoriseras också sådana i t.ex. kvällspressen. stjärna över en natt och nästa vecka minns ingen en längre. allt jobb i onödan. nej, nej och nej!

efter att själv har jobbat som skådespelare och artist i underhållningsbranschen (även i sverige) kan jag med god erfarenhet säga att dagens unga artister inte tänker längre än näsan är lång. det är klart att det är en svår bransch och mycket osäker. men man måste komma ihåg att rom inte heller byggdes på en dag. för att dessa unga kulturarbetare skall kunna planera och jobba vidare i en så svår bransch understöder jag tanja saarelas förslag om att vi måste hitta en annan lösning på artisternas in-komster. musiker får som bekant sina royalties betalade när låtarna spelats på radion och skivförsäljning kommit igång. men de måste kunna leva där emellan också. vissa måste emellanåt ta vikariat i andra branscher och jobba som t.ex. servitörer eller annat för att klara sig ekono-miskt.

men vi har ju arbetslöshetsunderstödet, säger någon. det klarar man sig helt enkelt inte på om man inte är in-skriven i något kulturellt fackförbund. även då är under-stöden minimala. här gäller det att modigt komma på en ny fungerande lösning. därför vill jag så länge uppmana alla nya unga artister och föräldrar som stöder sina barn i karriären att planera långsiktigt.

text christian sandström


ChRisTian sandsTRöM nR 167 hElsingfoRs

dRabbaTs av kUlTUR


text

hur är det riktigt

ställt med vår skola

idag? är vi på rätt väg?har vi ett framtidsper-

spektiv i skolan och hur ser det i så fall ut?

man kan i alla fall inte säga att skolvärlden står stilla med tanke på lä-roplansförändringar och

studentexamensreformer som duggar tätt. här kan man i sin tur fråga sig om det blivit ett självändamål att stän-digt skapa förändringar, genom att t.ex. kasta om, lägga till och ta bort kurser i skolan?

vi känner till pisa -undersökningar som gett höga vitsord för högstadiet i grundskolan och visst får vi vara stolta över resultatet. men var står dagens gymnasium, hur skall det gå för pojkarna och framför allt, hur är det med kreativiteten?

jag är lite rädd att barn av idag får för mycket serverat för sig; att de helt enkelt inte stimuleras och utmanas till-räckligt. här ser jag nog ensidiga datorspel som en bov och varför inte även den kära televisionen som båda upp-tar en alltför stor del av barnens tid. datorerna var för-resten betydligt mer krävande och utmanande förr. man fick s.a.s. ”kämpa med dem”. också föräldrars brist på tid och engagemang utgör ett stort problem. fritiden har dessutom blivit allt mer inrutad och kontrollerad, något som jag tror kan ha en hämmande inverkan på fantasin. allt detta betyder att en allt större del av ansvaret för att utveckla den högra hjärnhalvan faller på skolan. men vad händer där? jo, mängden kreativa ämnen (så som bild-konst) och färdighetsämnen (så som slöjd) skärs ner och teoriämnen utökas.

förbundet för finländskt arbete säger i sin valfakta att ”nu krävs det djärva och innovativa lösningar inom de-sign och produktutveckling av de finländska företagen”.

ok, det låter bra men varifrån skall de djärva och inno-vativa lösningarna tas om inte elevernas skapande för-måga i ett tidigt skede tas tillvara? jag kan bl.a. inte låta bli att anmärka på den enorma mängden hälsokunskap som sköljt över skolan och på så sätt bidrar till, enligt min erfarenhet, ökad teoriundervisning. jag kan dock gärna unna ämnet ett visst utrymme i läroplanen.

forskning visar att ungdomar som får syssla med kon-stämnen utökar inlärningskapaciteten.

vi måste se upp så att inte skolan blir alltför teoreti-serad.

allt fler unga lider i dag av symptom förknip-

pade med övervikt oCh brist på motion. vad be-ror det här på? sitter tonåringar enbart hemma framför datorn eller videospelet och äter chips? är det här i sista hand barnets eget problem eller någonting hela samhäl-let borde bry sig om?

johanna sandberg, du har flera gånger uttalat dig om hur viktigt det är att eleverna rör på sig under skoldagen. varför just under skoldagen?

- skolan har en hel del ansvar då det gäller ett barns uppfostran och då inte bara vad gäller psykisk utan även

riksdagsvalskandidat fysisk sådan. jag tror att de kreativa ämnena i skolan så-som gymnastik och bildkonst ökar elevernas trivsel och utgör en välkommen paus i skoldagen. dessutom orkar man bättre sitta och följa med lektionerna då man rört på sig lite och fått en dos adrenalin.

många barn tycker ändå inte om skolgymnastiken ef-tersom de anser den vara alldeles för tävlingsinriktad. ska dessa elever ändå tvingas delta?

- det är sant att många inte tycker om att röra på sig då det är frågan om tävling och här skulle jag säga att det slutliga ansvaret ligger hos gymnastikläraren. en bra gymnastikundervisning måste utgå från eleverna i just den gruppen och om ingen tycker om att spela inneban-dy så är det egentligen onödigt att tvinga någon till det. dock ser jag inte att all slags tävling nödvändigtvis är då-lig. alla andra ämnen i skolan omfattar även de en liten tävling då eleverna bedöms på basen av prov. eleverna måste ges en möjlighet att utmärka sig i alla ämnen, så även i gymnastiken.

varför rör unga inte på sig i dagens läge?- en orsak går tyvärr säkert att hitta i det att föräld-

rarna helt enkelt inte har tid att engagera sig i sitt barns hobbyn. med till exempel en lagsport kommer många och långa spelresor och även extra kostnader. detta är säkert en tröskel i många hem och just på grund av den här orsaken tycker jag att det är speciellt viktigt att bar-

nen ges en möjlighet att idrotta även i skolans utrymmen. om någon vill bli kvar efter skolan och spela boll borde de ges en möjlighet till det.

vad kunde statens och stadens roll vara i ungdomars hälsofrämjande?

- en mycket viktig sak tycker jag är att utrymmen ställs till junioridrottarnas förfogande och att hallhyrorna inte tvingar mindre föreningar att tömma de egna aktivas fickor. det ska vara ekonomiskt möjligt att idrotta även i helsingfors. infopaket och kampanjer i stil med ”ung i finland”, vars mål är att alla elever rör på sig minst en timme om dagen, är bra initiativ. ännu ett sätt skulle vara att få föräldrarna med på olika jippon och evene-mang samt att röra på sig med sitt barn och den vägen visa gott exempel.

varför har du valt att engagera dig i den här frågan?- jag har alltid själv idrottat och tycker att det har gett

mig mycket. skolgymnastiken var alltid ett av mina favo-ritämnen och nu ser jag med fasa på hur timresurserna hela tiden minskas samtidigt som undersökning efter undersökning publiceras berörande ungdomars allt mer omfattande hälsoproblem. det naturliga stället att börja åtgärda problemet är i skolan där barnet spenderar en stor del av dagen. det behövs mera, inte mindre, idrott i skolan.

text

Johanna sandbERg nR 166 hElsingfoRs

sist nominerad på su:s lista är 24 åriga

riChard hagert. hagert studerar marknadsföring vid svenska handelshögskolan i helsingfors och de tre störs-ta temaområdena på hans valagenda är studiefrågor, ung företagsamhet och alkoholpolitik.

– finland är ett väldigt innovativt land. här görs otro-ligt mycket uppfinningar varje år och antalet pantenter som söks i finland överskrider nästan alla västerländska länder, men en stor del av dem förverkligas aldrig till pro-dukter eller genererar någon som helst ekonomisk nytta eftersom en stor del av dem bl.a. försvinner utomlands, förklarar hagert. vi borde i en mycket större utsträck-ning ta tillvara det humana kapital vi har i det här landet. detta kunde man göra bland annat genom att minska byråkratin för nya företag och göra det lättare att grunda ett bolag, fortsätter han.

hagert förespråkar skattelättnader för nya företag och en sänkning av arbetsgivaravgifterna eftersom vi enligt honom behöver nya bolag och företag.

- en stark marknadsekonomi tryggar välfärden. dess-utom skulle en flexiblare arbetsmarknad också hjälpa till i och med att nya företag tillför en massa arbetsplatser.

hagert menar också att det skulle vara bra med mera undervisning i företagsamhet i skolorna men att det inte hjälper om inte diskussionen kring företagande blir mera


text helleke heikkinen

öppen. som exempel nämner han att konkurs är ett ta-bubelagt begrepp i finland: i usa kan en person gå i kon-kurs och fortfarande vara en trovärdig företagare - det kan man verkligen inte här i finland. vi måste enligt ho-nom komma bort från våra trauman efter depressionen i början på 90-talet.

gällande alkoholpolitiken önskar hagert helt enkelt att finland skulle bli mera europeiskt i fråga om mat- och vinkulturen. mat och vin hör ihop och därför borde vinförsäljningen flytta från att endast ske på alkos hyllor till att också ske i specialiserade vinbutiker och vanliga matbutiker. vin i matbutiken betyder inte enligt hagerts mening mera alkoholister utan en förändrad attityd gen-temot alkoholhaltiga drycker. vinet borde bli en naturlig del av matkulturen så att vi kunde komma ifrån vårt sätt att se alkohol som ett rusmedel. det handlar helt enkelt om en attitydförändring, säger han bestämt.

RiChaRd hagERT nR 159 hElsingfoRs

finland bEhövER föRETagEn!

allT flER Unga lidER idag


för Carola teir-lehtinen, kommunikationsdirek-tör vid fortum, är politiken inget nytt. enligt hennes utsa-go har hon vuxit upp med politiken konstant närvarande. hennes pappa, grels teir, var su:s ordförande på 1950-talet och efter det både riksdagsledamot och minister.

– när jag var liten kom det ofta väljare på besök hem till oss för att diskutera politik med pappa, berättar teir-lehtinen. dagstidningarna lästes noggrant hemma, nu-förtiden läser jag regelbundet sex olika dagstidningar.

själv har teir-lehtinen inte gett sig in i politiken då hon känner att det blir för mycket kompromissande och man måste ge avkall på egna värderingar. därtill vet hon också vilka kompromisser man måste göra i familjelivet. själv hör hon inte till partiet, men menar att hon nog är en lojal sfp-väljare. på sjuttiotalet var hon dock med i studentpolitiken som obunden. då handlade det om att rädda sigma-klubben vid åbo akademi från att falla i vänsterns händer.

– på den tiden var studentpolitiken mycket politiserad,

maktkampen mellan högern och vänstern var viktigare än praktiska saker som berörde studenternas villkor, kom-mer teir-lehtinen ihåg. vi lyckades mobilisera ett tiotal personer och såg på det sättet till att inte vänsterfraktio-nen tog över i klubben.

teir-lehtinen menar att hon har många fina minnen från studietiden, som hon för övrigt tycker att skall vara både krävande, underbar samt ge nya referenspunkter och social erfarenhet.

– politiken borde befrämja studerande så att man kun-de studera utan att behöva jobba vid sidan om, dock så att biståndet är bundet till studieprestationen, kommen-terar teir-lehtinen.

myten om fortum

teir-lehtinen har jobbat inom energibranschen sen 1986, först som miljödirektör vid neste och fortum, sedan som kommunikationsdirektör vid fortum sedan 2000. enligt teir-lehtinen står energisektorn inför utma-ningen att balansera tre dimensioner: miljön, säkrad till-gång och konkurrenskraften.

– tyvärr styr inte alla tre alltid åt samma håll, säger hon. år 2005 var 90 procent av fortums energiproduk-tion koldioxid fri, mycket tack vare vatten- och kärnkraft, tilläger teir-lehtinen

CaRola TEiR-lEhTinEn – en miljövänlig marknadsekonom

profilen

text ted urho

foto fortum

en av myterna om fortum är att bolaget dominerar den inhemska marknaden. sanningen enligt teir-lehtinen är ändå att man liksom de flesta andra energiproducenter säljer sin energi till den nordiska kraftbörsen, där fortum står för 13 procent av produktionskapaciteten. i finland är bolagets andel av totalkapaciteten 25 procent.

– i allmänhet är kraftpriset identiskt i hela norden. un-der några procent av årets timmar finns det dock flask-halsar i överföringen mellan länderna och s.k. regionpri-ser uppstår., vid sådana situationer har vi statistiskt sett oftare lägre kraftpriser än i sverige. det är därför svårt att förstå vad oron om marknadsdominans grundar sig på, menar teir-lehtinen.

många suktar enligt teir-lehtinen ännu tillbaka till ti-den före elmarknaden avreglerades för bara tio år sedan, då elpriset subventionerades med skattemedel.

-det är ändå i konsumenternas intresse att elmark-naden fungerar på marknadsmässig grund. det leder i längden till de mest konkurrenskraftiga priserna, menar hon.

fortum ägs till 51,1 procent av staten, och som ma-joritetsägare har staten två olika roller. i sin ägarroll har staten varit mycket konsekvent, medan rollen som reg-lerare nog påverkats av den politisering som energifrå-gorna genomgått under senare år.

– medborgarintresset för energifrågor och för fortum är väldigt stort, och politikerna påverkas givetvis av detta, menar teir-lehtinen. både ur företagets och hela samhäl-lets synpunkt är det ändå viktigt att vi har en energipolitik med förutsägbara och stabila spelregler som inte ändras efter varje riksdagsval. investeringarna i energibranschen är stora och långsiktiga, det ligger i allas intresse att be-sluten är gångbara även på sikt, förklarar hon.

mer än bara vinstintresse

på fortum är man enligt teir-lehtinen mycket miljömed-vetna. klimatfrågan har speciellt hög prioritet, och före-taget kommer att lansera en energisparservice under år 2007. tanken med tjänsten är att hjälpa konsumenterna att hitta energisparande och -snåla produkter och lös-ningar.

– fiffig elkonsumtion sparar både på miljön och hjäl-per till att hålla elpriserna nere, menar teir-lehtinen. till exempel lönar det sig att släcka datorer och lampor och koppla ifrån apparater helt, inte bara försätta dem i standby-läge, menar hon.

i framtiden kommer fortum elmätare att övergå till ett system där konsumtionen mäts på timbasis.

– tanken bakom dem är att de skall vara interaktiva, så att konsumenterna själva kan följa med vad konsumtio-nen kostar, och på det sättet påverka sin förbrukning och dess kostnader, genom att till exempel bada bastu när elen är billigare, förklarar teir-lehtinen avslutningsvis.

drar datorn mer ström vid uppstarten än vid mer kontinuerligt strömsparläge?

att apparater drar mer ström vid uppstart, vare sig det gäller datorer, lysrör eller något annat är en skrö-na. stäng av datorn helt när du inte använder den så spar du ström. detta gäller för alla strömförande ap-parater.

hur myCket el drar det ett Ca: 5 kvm eluppvärmt klinkergolv i badrummet?

hur mycket energi golvvärmen drar per år beror naturligtvis på effekten och temperaturen du vill hålla i rummet, men generellt kan man säga att golvvärme drar ungefär 200 kwh/m² och år.

vad kostar det att fylla ett normalt stort badkar med varmvatten (38 grader)?

som en schablonberäkning kan man räkna med ungefär 5,6 kwh/150 liter vatten. detta kan naturligtvis variera, med tanke på ålder på beredare.

om man räknar på att elpriset tillsammans med nätkostnader och skatter är totalt 0,14 € (lite beroende på vilket avtal du har) blir uppvärmningskostnaden 0,78 € för att värma upp 150 liter vatten.

någRa fRågoR oM EnERgikälla www.fortum.se

namn carola

ålder lagom

bor helsingfors

kör volvo

gör kommunikations-

direktör vid fortum

äter allt

driCker vatten, vin

och kaffe

familj man, två söner + hund

favoritresemål dit vi åker

med familjen

favoritsyssla sjunga och

att både spela och lyssna på

musik


östersjön börjar bli en allt större trans-

portväg för oljetransporter från ryssland. det höga oljepriset och en allt mer osäker värld skapar ett behov av säkra och pålitliga oljetransporterna. öst-ersjön börjar bli den säkraste vägen att forsla ut oljan ur ryssland då de oljeledningar som går igenom länder som vitryssland och ukraina blir allt större brickor i ett politiskt spel.

mer oljetransporter på östersjön skapar naturligtvis mer risker för ett av världens mest känsliga hav som redan nu tampas med övergödning. att begränsa oljetranspor-terna ligger inte i finlands makt. ryssland bygger ut ol-jehamnen i björkö eller primorsk och transporterna sker sedan nära finland men ändå på internationellt vatten. stora oljetransporter skapar risker för grundstötningar och kollisioner. med andra ord så måste samhället för-bereda sig för sådana typer av katastrofer då man inte

kan stoppa själva transporterna.vad har då finland gjort för beredskapen? christian

sjöstrand, specialmedarbetare för miljöminister stefan wallin i miljöministeriet och tidigare su:s förbundsse-kreterare säger att mycket hänt de senaste åren. bland annat har ett nytt olje- och kemikaliebekämpningsfartyg beställts, som också skall klara att sanera olja i hårt vä-der. samtidigt har man också byggt om tre fartyg (två bevakningsfartyg och ett farledsfartyg) för att ge dem oljebekämpningsberedskap och för att öka kapaciteten. den sittande regeringen har således totalt skaffat fram fyra oljebekämpningsfartyg. i början av februari beslöt även miljöministeriet att placera ett helt nytt oljebekämp-ningskunskapscenter i borgå där också världens största privata oljebekämpningsföretag har sitt huvudkontor.

alla länder kring finska viken bevakar trafiken, säger sjöstrand. så kallade vts-centraler (vessel traffic servi-ce) kan i realtid följa med fartygens rörelser och se till att de håller sig till farlederna och inte förorsakar farositua-tioner. om en vts-central märker att ett fartyg beter sig konstigt eller står stilla kan centralen kontakta fartyget och vid behov vidta åtgärder. beredskapen kan alltid bli

hUR äR dEn finländska bEREdskapEn vid olJE-olYCkoR?

bättre men den har de senaste åren förbättrats så mycket att den är i gott skick, säger sjöstrand. beredskapen blev senast aktuell i och med den föreberedande insatsen då den 250 meter långa tankern propontis för några veckor sedan grundstötte vid hogland.

nu är frågan bara vem som skall betala för den här be-redskapen. som det är för tillfället betalar finland och de finländska skattebetalarna för den trots att fartygen inte ens går på finländskt vatten. detta bara för att man inte vill ha en oljekatastrof nära finland. finland har också hjälpt estland att införskaffa ett fartyg.

oljetransporterna är ett stort hot mot östersjön, men något som inte kan avskaffas utan bara förebyggas. dä-remot är utsläppen av kväve och fosfor i östersjön en sak som kan begränsas. även här har man under den senaste regeringsperioden gjort mycket, både nationellt och in-ternationellt. i slutet av 2005 invigdes det sydvästra re-ningsverket i i s:t petersburg, som finansierats av ryska och nordiska pengar.till följd av detta har de orenade utsläppen från s:t petersburg minskat med omkring en tredjedel.. mycket arbete återstår, både här hemma och internationellt sett, men vi är på mycket god väg i bra fart, säger christian sjöstrand.

text redaktionen

företag oCh människor måste verka på miljöns

villkor

den globala uppvärmningen är ett faktum och det som många redan vetat har igen slagits fast av fn:s klimatpa-nel: människan påverkar uppvärmningen i allra högsta grad. bekämpningen av den globala uppvärmningen är därför tillsammans med energifrågorna frågor som mås-te få högsta prioritet. det finns ingen enkel universal lös-ning, istället måste vi försöka sammanfoga en rad olika lösningar.

vi måste stöpa om vårt skattesystem så att det lönar sig att vara miljövänlig. att bara ensidigt höja miljöskat-terna som vissa föreslår är i sig ingen lösning. ett höjt skattetryck överlag på våra företag skulle bara göra att de flyttas utanför europa till länder där miljölagstiftningar inte följs eller helt saknas. det är inte ett bra alternativ, i

synnerhet inte då vi vet att den globala uppvärmningen inte känner några gränser.

istället måste vi få igång en ekologisk skatteväxling där vi sätter upp rejäla miljömål. de som följer målen och in-vesterar i miljövänlig teknik och gör miljövänliga val skall sedan gynnas av lägre skatter medan de som inte gör det får högre skatter. samma sak gäller biltrafiken i dagens läge. idag så skattar vi bilar på basen av vikt istället för på deras utsläpp. samtidigt skattar vi miljövänliga bränslen lika hårt som fossila bränslen, vilket gör att ingen har råd att satsa på de alternativen. just därför måste vi få igång en ekologisk skatteväxling så att det på ett konkret sätt lönar sig att vara miljövänlig. då får vi också fler männis-kor som strävar efter en hållbar utveckling.

jag vill i det här valet lyfta upp miljön som en av de allra viktigaste frågorna. jag vill ha ett finland där vi tar med miljöfrågorna i alla politiska beslut. där vi ser möj-ligheterna med en bättre miljö istället för att måla upp alla problem. där vi hittar alternativ till farliga kemika-lier och producerar sund och bra mat. där vi satsar mer

på en utbyggd kollektivtrafik och där mer statliga pengar används till utveckling av alternativa och förnyelsebara energikällor. vi har bara ett jordklot. det måste vi ta hand om.

text mats löfström


MaTs löfsTRöM nR162 hElsingfoRs

på MilJöns vilkoR


många älskar att flyga oCh resa, men få tän-

ker tanken på hur myCket växthusgaser flygan-

det egentligen orsakar. den internationella flygtra-fiken står för hela 2 % av hela jordens koldioxidutsläpp. också su flyger och reser, eftersom man via den nordiska organisationen ncf, den europeiska samarbetsorganisa-tionen lymec och den globala samarbetsorganisationen iflry är aktiv i det internationella samarbetet.

i början av året deltog fem stycken su:are i ett semina-rium och toppmöte mellan våra nordiska systerorganisa-tioner på island. för varje person som flög dit och tillbaka

flYgEns Co2 UTsläpp

gick det åt ca 160 kg flygbränsle. den vetskapen skapade många väck i våra pannor. vad skall göra? endera måste vi sluta flyga helt och hållet eller så måste vi kompensera på något sätt. eftersom det internationella samarbetet är viktigt för su, beslöt vi oss därför att göra någonting för att kompensera våra utsläpp. på det här sättet kan vi fortsätta hålla kontakten och ett nära samarbete med re-geringskollegor i de andra nordiska länderna. samt delta i det europeiska och globala arbetet som är av stor vikt och ändå göra något för miljön.

su kommer därför - i likhet med miljöministeriet - att börja kompensera sina flygresor med att för varje resa som görs göra en inbetalning till en förening som driver olika projekt för att bekämpa växthusgasernas effekter. föreningen har bland annat ett projekt i mali, där man planterar träd som binder koldioxid.

su:s resor inom europa kommer därför kompenseras med 15 € per resa och våra interkontinentala resor - som då en su:are var i peru, som man också kan läsa om i det här numret av sf - med 100 €. även om man inte angri-per själva problemet eller utsläppen från fossila bränslen så gör vi ändå något nu som ger resultat. samtidigt följer vi med spänning med teknologiutvecklingen och bland annat boeings nya flygplan b-787, som kommer att kun-na använda 30 % mindre flygbränsle än befintliga plan. det visar också hur viktig teknologiutvecklingen är för att begränsa flygets miljöpåverkningar.

text redaktionen


UngdoMsaRbETslösEnhET

”Är du duktig och kompetent kommer du ald-rig att ha problem med att få arbete”

(sagt av göran persson 5.5.2006)

hur många gånger har man inte hört att en god exa-men öppnar dörrarna till jobb, trygghet och framtid? det är inte endast sveriges tidigare statsminister göran pers-son som inte ser längre än vad näsan räcker när det kom-mer till den finländska arbetsmarknaden och ungdoms-arbetslösheten. denna nonchalans pågår i finland varje dag. i festtal efter festtal lyfter man fram den höga nivån på den akademiska utbildningen i finland och hur väl vi lyckats placera de högskoleutbildade på arbetsmarkna-den. så ser inte verkligheten bland unga ut idag. fortsätt-ningsvis kan många människor som blir klara med sina universitetsstudier inte få ett jobb som motsvarar deras utbildning. problemet är att vi idag har en arbetsmark-nad där utbud och efterfrågan inte möts så ofta som de borde. vi utbildar inte enligt arbetsmarknadens behov. en stor brist på arbetskraft är på kommande den dagen

den stora pensionsboomen slår till – då är det inte ma-gistrar det kommer att bli brist på utan främst yrkeskun-niga personer. ansvaret gentemot de unga i samhället måste vara större än vad det är – vi måste sluta utbilda till arbetslöshet.

19,6% - En skaM!

idag har vi en ungdomsarbetslöshet på 19,6% (enligt den europeiska barometern eurostat, hösten 2006), vilket innebär att var femte ungdom går arbetslös. ändå är det ingenting som man vill diskutera på högre nivå. vi kan inte längre acceptera att finland har en av de hög-sta arbetslöshetsgraderna i europa. det är en skam.

den höga ungdomsarbetslösheten är en svår social börda för dem som drabbas och kan ge konsekvenser långt fram i livet. de unga som tidigt tvingas gå utan jobb riskerar att hamna in i ett permanent utanförskap. pro-blemet är att ungdomsarbetslöshetens långvariga effek-ter inte diskuteras aktivt. varje ung människa skall ha rätt att känna sig behövd. arbete är trygghet och framtidstro. det är inte okej att vissa behövs i arbetslivet medan an-dra lämnas utanför.

det finns ingen patentlösning på hur ungdomsarbets-lösheten kan botas men det finns medel. samhället måste kunna ge individer möjlighet att klättra så högt de vill och kan. de medel su erbjuder är att arbetsgivaravgifterna borde sänkas och halveras för dem mellan 15 och 25 år, läroavtalsutbildningen borde utvecklas och göras mer flexibel, man borde utbilda enligt arbetsmarknadens be-hov, stärka banden mellan arbetsmarknaden och utbild-ningen via ett ökat antal praktikplatser samt inrätta en skild grupp på regeringsnivå som arbetar med att sänka ungdomsarbetslösheten. men det här räcker inte om vi vill ha en större förändring. vi måste omprioritera, tänka på nytt och långsiktigare. fortsätter vi på samma sätt, i samma mönster, så kommer allt att förbli som förut. då växer 19,6% till oanade höjder.

globalisERingsRappoRTEn – oCh sossaR-nas pRoTEsTER

en ny globaliseringsrapport har publicerats och den analyserar i huvudsak olika utvecklingslinjer och hotbil-der. rapporten konstaterar att finland ur många syn-vinklar klarat globaliseringens utmaningar. tillväxten är hög och antalet arbetslösa sjunker enligt rapporten. men mot detta så står en åldrande befolkning, ett minskat arbetskraftsutbud, kraftigare konkurrens och nya utma-ningar för industrin. rapporten rekommenderar därför att göra socialskyddet, arbetslöshetsersättningarna samt löne- och skattepolitiken mera resultatinriktade. rap-porten lyfter även fram den danska arbetsmarknadsmo-dellen flexicurity och det antyds att denna modell också kunde ses över i vårt land. från socialdemokratiskt håll blev reaktionen på globaliseringsrapporten rätt kraftig. sdp:s partiledare eero heinäluoma tog genast avstånd från rapporten och menade att för mycket krävdes av den enskilda människan och att flexibiliteten inte endast ska finnas hos arbetstagaren. sanningen är väl den att de flesta är beredda att vara rätt flexibla så länge det finns ett tryggt jobb att gå till och att det finns ett utbyggt ar-betslöshetssystem som skyddar om man blir arbetslös. så fungerar också den danska modellen. heinäluoma menade även att rapporten var ensidig och saknade en förankring i politiken. fackföreningarna dömde också förväntat ut rapporten.

globaliseringsrapporten kommer med mycket nytt för den finländska arbetsmarknadspolitiken och det är på tiden att man vågar utmana och ifrågasätta – annars blir det inga förändringar och så fortsätter vi utbilda till arbetslöshet och till att var femte ungdom går arbetslös även år 2020. receptet och ingredienserna för att bota ungdomsarbetslösheten har su.


text anna bertills

anna bERTills nR 68 ösTERboTTEn


Ungdomsarbetslöshet är helt uppåt väggarna!

*Källa: Eurostat 2006sVensK Ungdom Jobbar För attsÄnKa den!

19,6%*

det är dags att vi i norden bryter ungdoms-

arbetslösheten. allt för länge har vi som är unga fått stå vid sidan om arbetsmarknaden i väntan på vår tur. samtidigt kan vi se att arbetsmarknaden, åtminstone i sverige, har låst äldre inne på arbeten de önskat byta ifrån. allt för att det är så svårt att få ett nytt jobb.

för att öka rörligheten har vi i sverige från centerpar-tiets sida föreslagit förändringar i arbetsmarknadslag-stiftningen så att arbetsgivare ska tycka att det är mer attraktivt att anställa unga. det vi föreslagit är att upp-sägningstiderna ska tas bort till förmån för att man istäl-let får ett avgångsvederlag som arbetsgivaren får ge om en person måste sägas upp.

över 70% av arbetsgivarna säger att en sådan reform skulle göra att de skulle våga anställa minst en person till. framförallt gör det skillnad för de små företagen. de flesta som spår om framtidens arbetsmarknad är överens om att de nya jobben, framförallt i norden, kommer att komma i små och medelstora företag.

fredrick federleysemifinneförbundsordförande cufriksdagsledamot, c

komentarer av fredriCk federley

andre finansminis-

ter ulla-maj wideroos

tyCker till om ung-

domsarbetslösheten.

ministern hade möjlighet att jämföra arbetslöshets-siffror under en arbetsresa till paris och skrev ned föl-jande tankar i en krönika 20.1.2007 i österbott-ningen. när ungdomsar-

betslösheten i finland ligger på 20 procent idag, så är motsvarande medeltal 15 procent för eu:s medlemslän-der. när också övriga oecd-medlemsländer tas med, så som usa, japan och korea, sjunker medeltalet till 13 procent.

kommande regering och riksdag bör ägna särskild uppmärksamhet åt just ungdomsarbetslösheten och vidta konkreta åtgärder för att underlätta ungdomarnas möjlighet att få jobb. det finns säkert skäl att exempelvis

komentarer av ulla-maj wideroos

tillsammans med utbildningsanstalterna se över samar-betet med arbetsmarknaden och försöka stärka länkar-na som ger unga möjlighet att genast efter utbildningen komma ut i arbetslivet. vi skall också titta närmare på andra länders lösningar och försöka hitta modeller från dem. systemet med läroavtal har bara delvis slagit ige-nom och är säkert värt att utveckla. överhuvudtaget kan samarbetet mellan läroanstalterna och det lokala näringslivet säkert blir bättre. det gäller att utbilda ung-domarna till sådana yrken att det också finns en verklig möjlighet att få jobb. alltså finns det en hel del att göra på detta område.

wideroos kandiderar även hon i riksdagsvalet i vasa valkrets

Rik

sda

gsv

al

200

7

hel

sin

gfo

rs

jona

s Fo

rsm

an

nr:

157

fil.

mag

., lä

rare

föde

lseå

r: 1

972

e-po

st: j

onas

.for

sman

@ed

u.he

l.fih

emsi

da: w

ww

.sfp

.fi/f

orsm

an

157

cha

rlott

e g

ranb

erg-

haa

kana

n

r: 15

8po

l mag

., pl

aner

are

föde

lseå

r: 19

78e-

post

: lot

te.g

ranb

erg@

wel

ho.c

omh

emsi

da: w

ww

.lott

egra

nber

g.ne

t

158

ric

hard

hag

ert

nr:

159

ekon

.stu

d.fö

dels

eår:

198

3e-

post

: ric

hard

.hag

ert@

sfp.

fih

emsi

da: w

ww

.sfp

.fi/h

ager

t

159

and

reas

ham

berg

n

r: 1

60st

uder

ande

föde

lseå

r: 1

982

e-po

st: a

ndre

as.h

ambe

rg@

gmai

l.com

hem

sida

: ww

w.a

ndre

asha

mbe

rg.c

om

160

mat

s Lö

fstr

ömn

r: 1

62po

l.stu

d., f

örbu

ndss

ekre

tera

refö

dels

eår:

198

3e-

post

: mat

s@su

.fih

emsi

da: w

ww

. lof

stro

m.fi

162

joha

nna

sand

berg

nr:

166

pol.s

tud.

föde

lseå

r: 1

981

e-po

st: s

andj

ohan

na@

gmai

l.com

hem

sida

: ww

w.jo

hann

asan

dber

g.fi

166

chr

isti

an s

ands

tröm

nr:

167

skåd

espe

lare

, art

ist

föde

lseå

r: 1

972

e-po

st: c

hris

tian.

sand

stro

m@

nett

i.fih

emsi

da: w

ww

. chr

istia

nsan

dstr

om.c

om

167

öst

erb

ot

ten

ann

a b

erti

lls

nr:

68

förb

unds

ordf

öran

defö

dels

eår:

197

9h

emko

mm

un: v

örå

e-po

st: a

nna.

bert

ills@

su.fi

hem

sida

: ww

w.a

nnab

ertil

ls.fi

68

mul

uken

ced

erbo

rgn

r: 7

0a

vdel

ning

sekr

eter

are

vid

kår

avde

lnin

gen

i åa

i va

safö

dels

eår:

197

8h

emko

mm

un: k

orsh

olm

e-po

st: m

uluk

en.c

eder

borg

@ab

o.fi

hem

sida

: ww

w.m

uluk

en.b

logs

pot.

com

70

sara

ekl

und

nr:

71

pol.s

tud.

föde

lseå

r: 1

982

hem

kom

mun

: vas

ae-

post

: sar

a.ek

lund

@su

.fih

emsi

da: w

ww

.sar

aekl

und.

net

71

jona

s „j

osip

“ r

önnq

vist

nr:

81

om

buds

man

föde

lseå

r: 1

976

hem

kom

mun

: när

pes

e-po

st: j

osip

@so

u.fi

hem

sida

: ww

w.jo

sip.

fi

81

sU

’s R

iks

da

gk

an

did

aT

ER

200

7

ann

iina

Pirt

tim

aan

r: 5

4po

l.stu

d.

föde

lseå

r: 1

984

hem

kom

mun

: åbo

e-po

st: a

nniin

a.pi

rttim

aa@

abo.

fi h

emsi

da: w

ww

. ann

iinap

irtt

imaa

.fi

54

min

na Ö

ster

holm

n

r: 1

02r

iksd

agsa

ssis

tent

föde

lseå

r: 1

976

hem

kom

mun

: lap

pträ

ske-

post

: min

na.o

ster

holm

@rik

sdag

en.fi

hem

sida

: ww

w.s

fp.fi

/ost

erho

lm

102

eg

ent

lig

a f

inla

nd

nyl

an

d

ale

xand

er g

rand

in

nr.

76

stud

eran

de

föde

lseå

r: 1

987

h

emko

mm

un: p

ernå

e-po

st: a

lexa

nder

.gra

ndin

@su

.fi

hem

sida

:ww

w.s

fp.fi

/gra

ndin

76

nik

las

gra

nrot

h n

r:77

st

uder

ande

föde

lseå

r: 1

988

h

emko

mm

un: e

kenä

se-

post

: nik

las.

gran

roth

@gm

ail.c

om

hem

sida

: ww

w.s

fp.fi

/gra

nrot

h

77

car

l ”c

alle

” h

aglu

nd

nr:

80

che

fred

aktö

r, v

erks

tälla

nde

dire

ktör

, eko

.m

agfö

dels

eår:

197

9

hem

kom

mun

: esb

oe-

post

: cal

le@

carlc

arl.fi

h

emsi

da: w

ww

.cal

leha

glun

d.fi

80

mar

tina

mal

mbe

rg

nr:

88

gen

eral

sekr

eter

are,

pol

.stu

d.

föde

lseå

r: 1

981

hem

kom

mun

: ing

å e-

post

: gen

sek@

shs.

fi h

emsi

da: w

ww

.mar

tinam

alm

berg

.fi

88

jan

d. o

ker-

blo

mn

r: 9

3po

l.mag

., sf

p:s

vice

ord

föra

nde

föde

lseå

r: 1

975

hem

kom

mun

: hel

sing

fors

e-po

st: j

an.d

@ok

er-b

lom

.com

hem

sida

: ww

w.o

ker-

blom

.com

93

stef

an s

kog

nr:

96

taxi

chau

fför

föde

lseå

r: 1

984

h

emko

mm

un: l

ovis

ae-

post

: sko

g_st

efan

@ho

tmai

l.com

h

emsi

da: w

ww

.sfp

.fi/s

kog

96

ann

a b

erti

lls

nr:

68

förb

unds

ordf

öran

defö

dels

eår:

197

9h

emko

mm

un: v

örå

e-po

st: a

nna.

bert

ills@

su.fi

hem

sida

: ww

w.a

nnab

ertil

ls.fi

68

jona

s „j

osip

“ r

önnq

vist

nr:

81

om

buds

man

föde

lseå

r: 1

976

hem

kom

mun

: när

pes

e-po

st: j

osip

@so

u.fi

hem

sida

: ww

w.jo

sip.

fi

81


TERMinsavgifTER oCh sTUdiEpEnninghögskolEpoliTiskT sEMinaRiUM i åbo dEn 12.2.2007

den svenskspråkiga högskoleutbildningen i

finland ligger på en hög nivå. liksom inom de fles-ta samhällsområden är strukturförändringar att vänta på grund av den förändrade befolkningsstrukturen. en viktig fråga och en stor utmaning för su-generationen är att hitta metoder att bevara och utveckla möjligheterna att studera på svenska i vårt land. för att uppnå en positiv förändring gäller det att själv vara med och skapa den.

detta var utgångspunkten när svensk ungdoms hög-skolepolitiska råd tillsammans med liberala student-klubben vid åbo akademi ordnade ett högskolepolitiskt seminarium i åbo 12.2. panelen som bjudits in för att diskutera det aktuella ämnet var åbo underrättelsers chefredaktör torbjörn kevin som fungerade som de-battledare, kansler christoffer taxell, yrkeshögskolan sydvästs rektor eivor huldén, åbo akademis prorektor ulrika wolf-knuts samt riksdagskandidat och studentak-tivisten anniina pirttimaa. de ombads bland annat defi-niera de största framtida hoten mot den finlandssvenska utbildningen och även ge förslag på lösningar. panelen var enig om att den förändrade befolkningsstrukturen kräver nytänkande. wolf-knuts vision är att åbo akade-mi blir ett nordens cambridge med satsning på verkligt

kvalitativ undervisning för ett färre antal studenter och forskning på hög nivå. pirttimaa presenterade en bra lik-nelse om att man inte kan börja bygga ett hus från taket utan man måste satsa på en ordentlig grund; man kan alltså inte fokusera enbart på forskning utan måste tänka på att hålla en hög nivå på grundutbildningen för att nå framgång. grundskolans kvalitet har också stor betydelse för hur väl landets toppuniversitet klarar sig i den interna-tionella konkurrensen. huldén önskade ett utökat sam-arbete mellan yrkeshögskolor och universitet och lyfte fram det finlandssvenska yrkeshögskolesamarbetet som en pionjär. taxell ansåg att det kommer att krävas folk från andra länder för att upprätthålla standarden och behålla den kritiska mängden studerande samtidigt som

man bör bli mer gränsöverskridande inom utbildningen och utöka tvärvetenskapligheten.

paneldeltagarna motsatte sig, liksom su, att termins-avgifter skulle införas vid högskolorna. en annan fråga som togs upp är att ett minskat antal studieplatser skulle åstadkomma effektivitet. för att uppnå något sådant krävs att finansieringsmodellen som används idag görs om; något som su kräver i sitt högskolepolitiska program. en höjning av studiepenningen var också något som för att möjliggöra heltidsstudier för flera studerande.

de närmaste åren kommer att innehålla många viktiga beslut i högskolefrågor; det är vår uppgift att se till att de som fattar besluten förstår vad det handlar om; det gör svensk ungdoms kandidater.

text johan helsing

högskolEpoliTisk vilJa

anniina pirttimaa representerade student-

perspektivet vid su:s diskussionstillfälle den 12.2 kring den finlandssvenska högskoleutbildningens framtid

i finland. anniina kandiderar i riksdagsvalet i egentliga finlands valkrets och högskolepolitiska frågor står högt på hennes agenda.

anniina konstaterar att högskolepolitiken i finland li-der av kortsynthet. man borde i allt högre grad fundera på utbildningen som en helhet från grundskola till hög-skola. en synvinkel är att man funderar över förhållan-det mellan yrkeshögskolorna och universiteten och deras framtida utökade samarbete. men man måste ändå ut-reda följderna av en strukturförändring innan man ens tänker på att verkställa den. frågan lyftes också fram under debattillfället av såväl åbo akademis prorektor ul-rika wolf-knuts som sydvästs rektor eivor huldén.

vad gäller den regionala spridningen av den finlands-svenska utbildningen kommer frågan om kostnadseffek-tivitet och nödvändighet upp. i denhär frågan anser an-niina att det inte är så konstigt att ingen självmant stiger upp och säger ”vi behövs inte”. utbildningsinstansernas placering kan ofta vara en starkt regionalpolitiskt färgad


text ?

fråga och i synnerhet knepig gällande små orter. här gäl-ler en balansgång mellan utbildningens resurser och re-gionens framtid.

anniina konstaterar att politik är vilja. i evighetsfrågan gällande resurser tycker hon till och säger att ”vill man så finns det medel”. man kan inte trolla fram pengar eller vänta sig att de skulle regna ner från himlen, men en in-vestering är alltid en investering. pengar på utbildningsre-surser ger flera färdigt utbildade unga människor som sti-mulerar arbetsmarknaden. ju flera arbetande människor vi har desto mera skatteintäkter har vi att dela på, säger hon. det är en väldigt logisk god cirkel konstaterar hon.

för att bekanta sig med flera konkreta åtgärder för en bättre högskolepolitik kan man gå in på finlands stu-dentkårers förbunds sidor på www.syl.fi och läsa deras framtidsmanifest.

anniina piRTTiMaa nR 54 EgEnTliga finland


sannolikt upplever vi redan klimatföränd-

ringar som har orsakats av människan. klimat-förändringen är vårt största miljöproblem som måste lö-sas genom en global minskning av koldioxidutsläpp från all mänsklig verksamhet.

det finns en del såkallade klimatskeptiker som framför argument om att den klimatförändring som vi för tillfäl-let upplever är naturlig eftersom det under hela världshis-torien har skett klimatförändringar. tyvärr har jag ändå inte sett bevis för att de förändringar som vi upplever inte skulle ha förorsakats av mänsklig verksamhet. det krävs internationellt samarbete för att få kontroll över klimat-förändringen. olika länder över hela världen har medgett att förändringen är ett problem och nu gäller det att börja förändra situationen också i praktiken.

eftersom den första delen av årets vinter var så mild ledde det till stort uppslagna rubriker och diskussion i de

text martina malmberg

riksdagsvalskandidatfinländska medierna. det är en bra sak ifall det leder till att allmänheten får mera kunskap om det som håller på att ske. nu har det blivit kallare igen och vi får hoppas att det inte betyder att diskussionen stannar upp. tyvärr tycker jag att den här frågan har fått alldeles för lite upp-märksamhet i riksdagskampanjen.

de konsekvenser en klimatförändring för med sig är många, omfattande och delvis dåligt kända. en viktig synvinkel är att klimatproblemet är globalt. det gäller inte enbart avseende utsläppens effekter på atmosfären och klimatets förändring. det gäller också avseende de effekter klimatförändringen medför och deras konse-kvenser. vi lever i ett globalt samhälle och påverkas där-för inte enbart av de direkta och lokala effekterna av en klimatförändring. till exempel östersjöns tillstånd är nära kopplad till klimatet. isförhållandena beror på vint-rarnas utveckling.

för att så mycket som möjligt minska framtida kli-matförändringar är det viktigt att vi snabbt minskar vår användning av fossila bränslen. vi måste satsa på utveck-lingen av nya energiutvinningsformer och använda ener-

gin så effektivt som möjligt. det här är den stora utma-ningen för framtiden!

MaRTina MalMbERg nR 88 nYland

kliMaThoTET- dET sTöRsTa hoTET av dEM alla

vid sidan om biobränsle, vindkraft oCh många

andra alternativa framtida energiformer bor-

de vi tänka mer på hur vi kunde spara energi. på kort sikt är det nämligen det enda vid sidan om kärnkraft


text jan d. oker-blom

som kan uppfylla våra kyoto-löften. ironiskt nog har kyoto-avtalet, som alla miljövänner och därmed många kärnkraftsmotståndare velat ha, nu bidragit till ett upp-sving för kärnkraften. kärnkraften medför mycket små direkta utsläpp, men är naturligtvis inte problemfri. den är en risk och att utvinna uran är alltid en stor miljöfara som bör göras på avlägsna och lämpliga platser. dessa platser kommer att få permanent skada så helt lämpligt är det aldrig. dessutom kräver uranets väg från brytning till reaktorbränsle fossilt bränsle.

det var bra att handels- och industriministeriet stop-pade inmutningsförsöken i nyland. ett problem med in-mutningshot är att det lätt stoppar andra investeringar. inmutningarna är i kraft upp till 8 år och påverkar natur-ligtvis berörda orter och invånare negativt eftersom man hamnar vänta och se. osäkerhet och oro omger uranfrå-gor. det minsta man kan begära är att det hela begränsas till ett minimum och att processerna sköts så snabbt som möjligt. nästa riksdag bör utan dröjsmål sätta igång med en revidering av gruvlagen. provborrningar bör understäl-las miljökonsekvensbedömning (se bl.a. århuskonventio-nen) och markägarna skall liksom kommunerna kunna påverka besluten (i sverige har kommunerna vetorätt i frågor om urangruvdrift).

Jan d. okER-bloM nR 93 nYland

kärnkraftsförespråkare och -motståndare borde till-sammans gå in för den enda riktigt hållbara lösningen, nämligen att få energikonsumtionen att minska. det är svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt. vår be-folkning ökar inte, vi går från industri mot service och ny teknologi erbjuder allt effektivare och energisnålare lösningar. kärnkraften kanske är vårt enda realistiska al-ternativ på kort sikt, men den får inte bli en lätt utväg istället för att göra vad vi måste göra – begränsa vår en-ergikonsumtion.

URan oCh kYoTo


jämställdhetens finland

text jennie westlundkvinnopolitisk sekreterare

på svenska kvinnoförbundet

MilsTolpaR, TillbakabliCkaR oCh dagslägET i JäMsTälldhETEns finland

det våras för 100-årsjubilarerna. ifjol var det sfp och rösträtten som firade jämna år. i år är det kvin-noförbundet som antecknar en tresiffrig ålder. rösträt-ten, och valbarheten icke att förglömma, fortsätter sitt jubileumståg även under 2007 eftersom den faktiska möjligheten att rösta på och välja in kvinnor i riksdagen gavs först i och med 1907-års riksdagsval. finland var i jämförelse tidigt ute, men det tar alltid i något avseende emot att tala om tidigt, eftersom varje år av orättvisa och förtryck ändå är ett år för mycket. låt oss i vilket fall som helst ta en tillbakablick och se på vad och när finland tagit viktiga kliv på jämställdhetens knaggliga väg.

UTbildningEn TidigT UTEom man börjar med att titta på rätten och möjlighe-

ten till utbildning, kommer den tidigt i finland. maria tschetsulin blir år 1870 den första kvinnan som tar stu-denten i skandinavien. till följd av sin egen ansökan blir hon också den första finländska kvinnan som skrivs in vid universitetet. kvinnor tillåts skriva in sig vid universiteten först efter att de anhållit om dispens, så det är inte fråga om några öppna dörrar. 1901 får kvinnorna rätt att söka inträde vid universitetet på samma villkor som männen, men universitetens enskilda institutioner kan dock införa egna restriktioner. under 1900-talets första decennier tar kvinnorna sig fram både som studerande och som lärare inom skolvärlden; läroplikten införs nästan samtidigt för båda könen och finland får sin första kvinnliga profes-sor 1927 genom alma söderhjelm. vackert så. men den första kvinnliga universitetsrektorn får vi vänta på i näs-tan 70 år, ända till 1992! kvinnor har alltså länge varit välutbildade och idag har vi till och med en majoritet av kvinnor på universiteten. då blir man rätt trött på att höra att det inte finns komptenta kvinnor för diverse le-dande uppdrag i samhället. herrarna på täppan envisas fortfarande med att vara just herrar.

knUTEn Till äkTEnskapET oCh hEMMET alma söderhjelm kunde vara professor men hade hon

varit gift skulle hon inte ha varit fullvärdig medborgare

förrän tre år senare, 1930. då stiftades nämligen en ny äktenskapslag som gjorde ett slut på makens förmyndar-skap och fastställde att båda makarna har samma rätt till den gemensamma egendomen. riksdagskvinnorna kunde alltså redan tidigare bestämma över statens mil-joner men inte över sin egen lön eller hushållskassa. den nya lagen innebar också att gifta kvinnor måste bära mannens efternamn. även om detta tidigare varit bruk-ligt, fanns det inget juridiskt tvång förrän nu. detta tvång hävdes först 1986 (!). förutom att kvinnor på olika sätt underställts sina män, har de också knutits till hemmet. 1946 kom t.ex. lagen om kollektivavtal som förbjöd natt-arbete för kvinnor och ända fram till 1967 fick inte gifta kvinnor förvärvsarbeta utan mannens samtycke. finländ-ska kvinnor har alltid arbetat, oftast sida vid sida med männen på jordbruket. tillgången till arbetsmarknaden och det offentliga rummet har däremot alltid varit en kamp. 1975 gavs kvinnor tillgång till alla offentliga tjäns-

ter utom inom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och kyrkan. sedermera har kyrkolagen ändrats (1988) och godkänner nu kvinnliga präster, men detta är som vi alla vet en kamp som är långt ifrån vunnen. vad finns kvar? tja, i teorin finns det inga hinder för en kvinnlig biskop, men i praktiken är det långt kvar. och sen finns det ju backhoppning och formel 1 förstås.

långköRaRE - dE höglJUdda oCh dE TYsTa

när man kikar i historikerna som getts ut till följd av alla många jubilerande ”sekelskiftesorganisationer” är det med lika delar bestörtning och förvåning man kon-staterar att frågan om lika lön är en sådan enorm lång-

körare. redan för 100 år sen var det en av de mest priori-terade frågorna. våra förmödrars ord av igår låter precis som våra idag. 1962 infördes principen om lika lön inom både den privata och inom den offentliga sektorn och 2005 godkändes likalönsprogrammet som slår fast må-let om en minskning av löneskillnaderna mellan män och kvinnor med 5 % (från 20 till 15 procent) före utgången av 2015. snacka om snigelfart.

en annan långkörare, som definitivt inte fanns med i sekelskiftets manifest, är våldet mot kvinnor och frågor om sexualitet. dessa frågor börjar röra på sig först på 1960-talet. de har varit, och är, av någon anledning väl-digt svåra att ta tag i här i finland. p-pillret kom ut på den finländska marknaden 1961, fri abort tilläts 1970 samtidigt som samlevnad och sexualupplysning kommer på läseordningen i den finländska grundskolan. riktigt skamliga noteringar är att fn:s generalförsamling slår fast att könsrelaterat våld i alla former är brott mot kvin-nornas mänskliga rättigheter först 1993 och att våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras först 1994 i finland. skrämmande. jag var 15 år då.

En dEl i naTionsbYggETjämställdhetsideologin har varit viktig för finland som

en av de grundläggande pelarna i själva ”nationsbygget”, som en följd av att vi kämpade för och fick vår självstän-dighet. den processen utgjordes bland annat av att kvin-norna i finland, som andra land i världen, fick rätt att rösta i riksdagsval. redan från början var liksom kvinnors rättigheter en del av receptet. det är vi väldigt stolta över men det leder tyvärr ibland till att vi tror att vi fixade allt redan 1906 och inte har någon ojämställdhet kvar att tampas med. fördomen, eller ideologin, kalla det vad ni vill, om att finland redan är jämställt känns ofta som det största hindret. arbetet på barriärerna går alltså vidare och ett riksdagsval står för dörren. de feministiska frå-gorna verkar segla rätt högt upp på valdebatternas agen-dor, vilket är jättekul. och det vore väl finfint om vi 2007 kunde nå upp till 40% vad gäller kvinnors representation i riksdagen. 1984 passerades 30% gränsen så det vore väl dags nu. trägen vinner, alla gånger.

1870 maria tschetsulin är den första kvinnan som tar studenten i skandinavien. och den första finländska kvinnan som skrivs in vid universitetet. 1889 frivilliga samkönade sexuella handlingar kriminaliseras i finland. de var förbjudna till 1971, alltså i 82 år.1901 kvinnorna får rätt att söka inträde till universitetet på samma villkor som männen. hittills hade kvinnorna varit tvungna att anhålla om dispens. universitetens enskilda institutioner kan dock införa egna restriktioner.1906 i maj beslutar lantdagen om en lantdagsreform; allmän och lika rösträtt införs i finland. som de första i europa och andra i världen får kvinnorna i finland rösträtt. samtidigt får de som första i världen rätt att ställa upp i val (valbarhet).1907 svenska kvinnoförbundet grundas och väljer annie furuhjelm till sin första ordförande.

1926 miina sillanpää blir finlands första kvinnliga minister (biträdande socialminister). vi fick vänta över 20 år på nästa kvinnliga minister.1930 gifta kvinnor blir fullvärdiga medborgare. ny äktenskapslag gör slut på makens förmyndarskap 1943 skolmåltider införs i skolorna.1948 frivilliga utomäktenskapliga sexuella handlingar avkriminaliseras för gifta i finland1961 p-pillren kommer ut på marknaden1967 alko lovar att ett utskänkningsställes klassificering inte sjunker även om alkoholinspektören ser ensamma kvinnor vid borden. detta öppnade restaurangdörrarna för kvinnor utan manligt sällskap.1970 ”fri abort”. en ny lag om avbrutet havandeskap (abortlagen) träder i kraft i finland. nu kan abort också göras av sociala skäl. 1971 homosexuellt beteende avkriminaliseras i finland men fortfarande var öppen uppmaning till


faMilJEpoliTik + JäMlikhET = lika lön föR lika aRbETE

ChaRloTTE gRanbERg-haakana nR 158 hElsingfoRs

text sara eklund


jämställdhet – både attityd oCh representa-

tion

jämställdhet innebär lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män att vara sig själva. begreppet inne-bär också lika rätt och lika ansvar i fråga om arbete, fa-milj och makt. för att förverkliga begreppets innehåll så krävs medveten politik där man eftersträvar både attityd-

förändringar beträffande kön och könsroller samt jäm-ställd representation. attitydändring behövs för att lyfta fram att kvinnor och män har samma förutsättning för kompetens på alla områden. jämställd representation behövs för att bevisa vikten av attitydförändringen och för att låta både mäns och kvinnors erfarenheter berika olika sammanhang.

i dagens finland är kvinnans euro 80 cent, få pappor tar ut föräldraledighet - ofta p.g.a. attityder i samhället, könssegregeringen är skarp mellan olika branscher och representationen av kvinnor i bolagsstyrelser ligger kring 11 %. jag anser att en större innovativitetsvilja borde vi-sas i samhällsdebatten och bland beslutsfattare för att förverkliga jämställdheten. att ta en allvarlig diskussion om könskvotering i företagsstyrelser kunde vara en sak. att föra fram vikten av jämställdhetsfostran från tidig ålder för att motverka cementerande könsroller vore en annan.

sedan år 2003 har handels- och industriministeriet som mål att andelen kvinnor i styrelserna för de statligt ägda bolagen skall öka med 40 procent. när projektet inleddes var andelen kvinnor i statsbolagens styrelser un-der 20 procent. situationen på den privata marknaden är ännu dystrare. jag upplever att jämställd representation i

företagsstyrelser bör förespråkas aktivt och offensivt från statens och också opinionens sida, speciellt i börsnote-rade företag. att konsekvent använda kvotering inom det offentliga anser jag också vara en nödvändighet.

jag tror inte på att allehanda organ traditionellt har fyllts nästan i sin helhet av män för att det finns så få kompetenta kvinnor. synen på urvalssamplet har helt enkelt begränsats av vana och tradition. kvoteringens och också representationsdiskussionens viktigaste upp-gift är att bredda synen på kompetensfältet. i de forum där kvotering nyttjas så skall alltid kriterier för kunskap och intresse uppfyllas hos såväl kvinnliga som manliga representanter och jag anser att kvotering i flera fall kan användas som ett medel för att nå de mål som kvalitativ jämställdhet och jämställd representation utgör. detta till fördel för både kvinnor och män.

homosexualitet olagligt. 1981 stryks homosexualitet från listan över sjukdomar i finland.1976 faderskapsledighet introduceras. 1986 ny namnlag. kvinnor tillåts behålla sitt efternamn vid äktenskap. det blir också möjligt för mannen att ta kvinnas efternamn eller att båda håller sina egna namn.1995 lagen om könskvotering träder i kraft, vilket betyder att andelen kvinnor eller män i statliga och kommunala organ bör vara minst 40%.1996 dagvårdslagen utvidgas och garanterar alla barn under skolåldern subjektiv rätt till dagvård.1999 det sista omnämnandet av homosexualitet stryks ur strafflagen när paragrafen om uppmaning till homosexualitet, som begränsat yttrandefriheten, upphävs och åldersgränserna för homosexuella relationer blir desamma som för heterosexuella relationer.1999 ett nytt kapitel i strafflagen träder i kraft i finland, vilket bland annat innebär att kvinnomisshandel

faller under allmänt åtal, att besöksförbud införs, att köp av sexuella tjänster av minderåga och att våldtäktslagstiftningen blir könsneutral.2000 6 februari blit tarja halonen finlands första kvinnliga president.2001 partnerskapslagen antas.2003 både köp och försäljning av sexuella tjäster på allmänna platser kriminaliseras i finland2006 regeringen föreslår kriminalisering av sexköp(are) men riksdagen besluter att det enbart blir straffbart att köpa sexuella tjänster av offer för människohandel eller koppleri. 2006 regeringen avger sitt lagförslag om assisterad befruktning och riksdagen godkänner fertilitetsvård även för ensamma kvinnor och kvinnor som lever i parrelationer. man började arbeta med lagförslaget redan 1988.

enligt Charlotte “lotte” granberg-haakana

är en av svenska kvinnoförbundets uppgifter

att jämställdhetsfrågor hålls på den politiska

agendan, oCh att jämställdhetsperspektivet

finns med i politiken. därtill fungerar kvinnoförbun-det som en språngbräda för unga kvinnliga politiker och erbjuder en gedigen social gemenskap.

– de flesta blir nuförtiden medlemmar mot slutet av studietiden när de fått barn och största delen av våra medlemmar är antingen under 35 eller över 50, men alla ålderskategorier finns nog representerade, berättar granberg-haakana

under de senaste hundra åren har kvinnornas rättig-heter förbättrats mångfalt, tack vare arbete som bland andra kvinnoförbundet har gjort. nu måste den jäm-ställdhet som finns i teorin omsättas i praktiken.


text ted urho

saRa EklUnd nR 71 ösTERboTTEn

– riksdagen har stiftat lagar om lika lön för lika arbete, men ändå ser vi i praktiken att det inte ännu fungerar, konstaterar granberg-haakana. jag vill att unga kvinnor skall våga ta tyngre och svårare uppdrag än idag, tilläg-ger hon.

granberg-haakana menar även att låglönebranscher-na på allvar måste ses över. enligt henne handlar det inte längre ens om jämställdhet utan rättvisa.

– oberoende av politisk hemvist så anser jag att de högavlönade i samhället borde visa mer solidaritet mot de lågavlönade, påpekar granberg-haakana. nu är det dags att höja lönerna för speciellt vård- och läraryrket, tillägger hon.

särskiljt då man ser till landets ålderstruktur inser man enligt granberg-haakana att vårdbranschen är viktig, och då lockar man inte mera människor till yrket med en oattraktiv lönesättning.

kvinnoförbundet kommer även fortsättningsvis att jobba för att familjen själv ska få välja om de vill sköta sina barn hemma eller sätta dem i dagvård, för höjt hem-

vårdsbidrag och för en förlängd moderskapsledighet.– ur ett familjepolitiskt perspektiv är det ju ingen skill-

nad vilken förälder som stannar hemma om båda har möjlighet att tjäna lika lön för lika arbete, konstaterar granberg-haakana avslutningsvis.

JäMsTälldhETspERspEkTivET i poliTikEn


kanditater 2007

alExandER gRandin nR 76 nYland

text


vård oCh omsorg, åldringar, vårdbidrag,

pensionärer oCh det eviga gnällande om folk-

pensionen som borde höjas. inte så upphetsande el-ler hur, det angår inte mig och dig. vi är unga studerande som kämpar med studentexamen, med att klara studi-erna enligt bologna-avtalet och med att få studiestödet att räcka till.

eller borde vi bry oss om hur åldringsvården kommer att se ut? den kommer i allra högsta grad att angå oss en dag - om 50, 60, 70 år eller så. då den dagen kom-mer vi nog att ångra att vi inte brydde oss mer då när det begav sig.

vet du hur du vill att din ålderdom skall se ut? att leva efter mottot ”die young and have a fabulous looking corps” kan låta lockande men är inget att rekommende-ra. senast när jag blir gammal vill jag leva till fullo. tänk så roligt det skulle vara att börja golfa eller börja med någon annan sport, avsluta varje middag med en konjak och en cigarr, resa mycket och se delar av världen få har sett. eller varför inte besöka ställen man redan besökt. köpa den där sportiga cabrioleten jag alltid drömt om!

tyvärr kommer verkligheten troligtvis vara den att jag ligger i en korridor på ett överfullt åldringshem och är bortglömd och sen dör jag. ingen vidare framtidsutsikt och därför måste vi unga engagera oss för den här frågan liksom alla andra frågor där det gäller att se till helheten. det är vi idag som bestämmer hur det ser ut i framtiden.

min åsikt, efter att ha sommarjobbat på vård i hem-met i ekenäs, är att man själv skall få bestämma - så länge man är klar i knoppen - var och hur man tillbringar sina sista år. men det måste finnas någon som sätter stopp för detta om man blir dement, handikappad eller sjuk. en mycket dement person kan inte bo hemma, precis som det är lika självklart att lilla damen som haltar inte kan bo på fjärde våningen utan hiss. dessa självklarheter glöms ibland bara bort. för att kunna göra livet bättre för de äldre och för oss själva en vacker dag, krävs mera resurser och mera mänskovärde i vården. gamla män-niskor är ju rätt så morjens!

niklas gRanRoTh nR 77 nYland

vi bliR oCkså gaMla

vad anser du om den

förändrade student-

examen?

- tyvärr har gymnasiet inte utvecklats som en all-mänbildande instans och det nya realprovet har tum-mat på denna viktiga prin-

cip. istället har skolgången försvårats för många. endast en bråkdel av de unga vet vad de vill studera i framtiden, och det blir inte bättre av att tvingas välja i en tidigare ålder. ju tidigare man måste välja, desto svårare blir det att byta. att redan efter ett år av studier måsta inrikta sig är inte vettigt.

- det finns också en rad andra problem med det nya realprovet. till exempel kan man inte skriva vilka äm-neskombinationer man vill på samma skrivningstillfälle. högskolorna har inte heller tagit emot det nya provet väl. provet har även orsakat problem för de mindre gym-nasierna som nu kämpar för att kunna erbjuda alla för-djupade och tillämpade kurser eleverna behöver. i denna diskussion anser jag att distans- eller nätundervisningen endast är ett dåligt botemedel mot symptomen av denna reform.

- modersmålsprovet var enligt mig ett av de bättre studentexamensproven och jag anser att den del som nu

text


pRoblEMEn MEd dEn nYa REalEn

sTEfan skog nR 96 nYland

text emma portin


då den jourhavande ambulansen är upptagen

är det taxina som får uppgiften att köra sjuka

människor från lovisanejden till sjukhuset i

borgå.

- en kollega som måste köra en person med hjärtat-tack till borgå centralsjukhus fick bara medi-helis tele-fonnummer i handen och order att ringa dem om det blev panik. ambulansen i lovisa kunde inte köra mannen till sjukhuset eftersom ambulansen hade jour och inte fick lämna lovisa, berättar taxichaufför och riksdagsval-skandidat stefan skog från lovisa. skog är trött på att hälsovården inte fungerar i lovisanejden och lyfter nu upp problemet som en av sina valfrågor. liknande fall finns tyvärr runt om i hela landet och det måste rådas

bot på det nu.varje kommun i lovisanejden har en hälsostation, och

i lovisa centrum ligger nejdens hälsocentral. problemet är att hälsocentralen bara är öppen mellan klockan 8 och 16 på vardagar - om man blir sjuk under andra tider mås-te man ta sig till borgå sjukhus. nuläget medför att det är många som låter bli att söka hjälp och besöka läkaren eftersom det är så jobbigt och tar så lång tid.

på grund av att hälsocentralen har så korta öppethåll-ningstider blir vårdköerna mycket långa i lovisa. visst finns det privatläkare, som har jour så gott som dygnet runt och som man inte behöver köa till, men eftersom de är så dyra vänder sig inte många till dem.

- en lösningen är att förlänga hälsocentralens öppet-hållningstider. då skulle köerna bli kortare och sjuk-transporterna mellan lovisa och borgå skulle minska, säger skog. en annan sak som absolut måste införas är att det alltid skall finnas en jourhavande läkare på plats, fortsätter han.

- visst kostar detta pengar, men pengar kostar det också att köra patienter fram och tillbaka mellan borgå och lovisa hela tiden. det kan inte fortsätta så att det är taxichaufförernas uppgift att ta hand om och att köra akutfall till borgå. och dessutom kan inte människoliv mätas i pengar, avslutar han.

TaxiChaUfföRER inga akUTvåRdaRE

infördes borde komplettera det gamla provet och inte er-satta det. att kunna skriva texter och formulera en åsikt som man sedan argumenterar för är ytterst viktigt, och den uppgiften klarade det gamla modersmålsprovet rätt bra. det vara alltid skönt när man under en tung skoldag, fylld med teoretisk kunskap, kunde sätta sig och skriva ner sina åsikter, utan djupgående teoretisk undervisning. hur borde studentexamen se ut i framtiden?

- först och främst anser jag det vara av yttersta vikt att allmänbildningens egenvärde igen lyfts upp. student-examen dikterar idag alltför långt hur undervisningen i gymnasierna ser ut. sådant som är viktigt men som man inte har prov på glöms alltför enkelt bort.

- framför allt anser jag att språkproven borde förbätt-ras. jag är övertygad om att studenterna skulle ha bättre språkkunskaper om studentexamen skulle förändras. teorin kan man, men det praktiska kunnandet haltar ofta efter. läroplanen är fylld med goda idéer och po-ängterar ofta alldeles rätt saker, men lärare behöver inte bry sig om den då det ändå är studentexamen som gäller. de diplom man får från gymnasierna måste även få ett bättre mottagande i högskolorna. dessa är viktiga kom-plement till studentexamen som alla gymnasier borde kunna erbjuda.

- det är även i framtiden viktigt att vi bedömer eleverna efter avslutad gymnasiegång, men studentexamen borde bli mer flexibel på alla sätt.


en sammanslagning av städerna i huvud-

stadsregionen skulle ha katastrofala följder,

fastslår Calle haglund, stadsstyrelsemedlem

oCh fullmäktigeledamot i esbo.

som en följd av kommun- och servicestrukturrefor-men går diskussionen om huvudstadsregionens framtid hetare än någonsin. hur ser framtiden i den här regio-nen ut och hur ska förvaltningen skötas? det frågar sig många. enligt haglund handlar diskussionen för mycket om kommungränser och för lite om servicen som skall erbjudas invånarna.

- jag hör till beslutsfattarna som skall vara med och avgöra framtiden i den här regionen. mitt utgångsläge är invånarna och inte förvaltningen. förvaltningen är en-dast ett medel för att producera service som vi betalar för med våra skattepengar. sovjetstaten helsingfors

en sammanslagning av esbo, grankulla, helsingfors och vanda skulle enligt haglund ha katastrofala följder.

är landsbygden attraktiv för unga männis-

kor?

jag tycker att landsbygden har mycket att erbjuda också för unga människor. själv är jag född i lappträsk, bland kor och kattor, och har flyttat tillbaka efter några år i helsingfors. en lugn och idyllisk omgivning, lätt att få dagisplats och förmånliga bostadspriser borde locka många barnfamiljer att flytta till landsbygden.

- det skulle leda till att invånarna glöms bort, byrå-kratin skulle sluka skattepengarna och demokratin skulle lida. dessutom skulle det svenska garanterat bli lidande i en enorm miljonstad. ett annat problem är enligt hag-lund de enorma skillnaderna i förvaltningskulturen. hel-singfors stad har en massiv organisation medan de andra städerna mera har fokuserat på köptjänster.

- det brukar sägas att helsingfors stad är den sista sovjetstaten, säger haglund och skrattar. enligt honom behövs det också en viss konkurrens mellan städerna i huvudstadsregionen. esbo, vanda och grankulla klarar sig för tillfället ekonomiskt bättre än helsingfors. det här tvingar helsingfors stad att se om sitt hus och förhopp-ningsvis fundera på sitt skatteslöseri. samarbete är viktigt

trots den ganska kritiska inställningen till helsingfors anser haglund att samarbete i huvudstadsregionen är viktigt. som bäst pågår ett trettiotal samarbetsprojekt där man strävar efter att samordna olika kommunala verksamheter.

- bland dessa finns de flera projekt som kan leda till bättre service för invånarna, förklarar haglund. det kommer att bli frågan om allt från arbetskraftsfrågor till

svensk service för minoritetsgrupper. - jag tror på samarbete framom sammanslagning, un-

derstryker han. haglund är också kandidat i riksdagsvalet. i valkam-

panjen kommer han givetvis att lyfta upp frågan om hu-vudstadsregionen. andra viktiga valteman för haglund är företagande, sysselsättnings-, utbildnings- och ung-domsfrågor.

men finns det tillräCkligt med arbetsplatser på

landsbygden?

att få mera arbetsplatser till landsbygden är en av våra stora utmaningar. jag hoppas att allt flere företag kunde etablera sig på landsbygden. vi har billig tomtmark och om vi får företagen hitlockade så följer nog arbetskraften med. ett annat alternativ är distansarbete, som med all sannolikhet kommer att bli allt populärare med tiden. de moderna dataförbindelserna är snabba och mycket av dagens kontorsarbete är inte bundet vid plats utan kan skötas t.ex. hemifrån eller från särskilda distansar-betsplatser, som vi också har i lappträsk. dessutom är vägförbindelserna goda från östnyland in till huvud-stadsregionen om man, liksom jag, väljer att jobba i hel-singfors. borde vi stöda jordbruk?

jordbrukslägenheterna blir allt färre och större. det krävs stort mod att ta över släktgården i dessa dagar. vårt samhälle bör stöda jordbruket och generationsväx-lingar i allt högre grad. slopandet av arvsskatten är ett välkommet förslag som sfp kommit med. jordbruk är en primärnäring med långa anor som kräver både nationellt stöd och eu-stöd. den väldiga byråkratin när det gäller de olika stöden är inte enkel att tampas med för många jordbrukare. dessutom tror jag att den ständiga osäker-heten är den mest slitsamma. det har skett många för-ändringar på jordbruksfronten inom de senaste tio-fem-

ton åren och detta gör att jordbrukarna drar sig för att göra större investeringar. hur ska vi garantera säkra livsmedel?

när det gäller livsmedel tror jag på närproduktion. jag köper mina ägg från min kompis som bor ett par kilo-meter bort och jag anlitar bagaren i följande by, när jag inte hinner baka tårtan själv. det är också viktigt att vi förstår varifrån de olika livsmedlen kommer och att vi lär våra barn hur naturen fungerar och att mjölken får vi från kon och inte från affären. min femåriga son frågade mig häromdagen: “mamma gör man mjölk av glass?”

text


text


Minna ösTERholM nR 102 nYland

CallE haglUnd nR 80 nYland

landsbYgdEn loCkaR

sJälvsTändiga sTädER göR dET bäsT


muluken Cederborg är en kvinna som blir

ledsen när hon hör om påtramp av mänskliga

rättigheter. här i finland problematiserar hon mest vapenvägrarna och de långa väntetiderna för uppehålls-tillstånd.

– det är fel att man i finland måste sitta i fängelse på grund av sin personliga övertygelse, säger muluken och syftar på vapenvägrarna.

muluken anser även att det är inhumant att tvinga människor att sitta sysslolösa i flyktingförläggningarna i väntan på ett beslut om uppehållstillstånd.

– vid ett besök till flyktingförläggningen i oravais träf-fade vi en mor och dotter som suttit där i två och ett halvt år och väntat på ett beslut, konstaterar muluken upprört. det värsta med det hela är ju att man varken får jobba eller gå i skola under väntetiden, tilläger hon.

muluken har också svårt att förstå finlands förfarande i bistånds- och invandringskvoter. finland tar emot minst invandrare i norden, och satsar av de nordiska länderna även den lägsta summan på biståndsarbete.

– man säger att vi vill hjälpa folk i krishärjade områ-den, men ändå görs det så lite, menar muluken. vi har en skyldighet att dela med oss av vår välfärd till de länder som inte har det så bra, tillägger hon.

liberalerna roCkar loss

muluken deltog nyligen som svensk ungdoms repre-sentant i ett seminarium om ungdom och deltagande i perus huvudstad lima. en av sakerna som kom fram var att politiska ungdomsförbund världen över har svårt att få nya medlemmar i engagerade unga. en orsak till detta är att politiska ungdomsförbund av många uppfattas som slutna cirklar.

– i nicaragua ordnade det liberala partiet en stor rock-konsert med namnkunniga artister, nämner muluken som ett exempel. mellan låtarna berättades det sen om både partiets politik och vikten av att vara delaktig i de-mokratin, tillägger hon.

speciellt i latinamerika är det dessutom problematiskt att nå ut till väljarna som bor på landsbygden då få har tillgång till internet. alla gånger finns det inte ens elektri-citet tillgängligt i byarna.

– det är en intressant kontrast till landsbygden här i finland, menar muluken eftersom vi här har en stark tra-

kanditater 2007

text ted urho


RösTRäTT oCh REnT vaTTEn

ungdomsföreningsverksamheten i österbot-

ten har en lång tradition bakom sig oCh är

ännu idag myCket aktiv. det finns 102 registrerade medlemsföreningar, av vilka de flesta är ungdomsfören-ingar. det finns också specialföreningar, som är inriktade på till exempel teater.

riksdagsvalskandidat jonas rönnqvist arbetar för svenska österbottens ungdomsförbund som ombuds-man för teater och kultur. han anser att ungdoms-verksamhet är bra för att det är en kravlös verksamhet. ungdomar utvecklas genom att engagera sig och de får uppleva viktig social gemenskap i föreningarna.

jonas berättar att ungdomar idag är intresserade av en viss typ av verksamhet, till exempel teater, vilket le-der till att den allmänna verksamheten ibland lider. han anser därför att föreningarna måste följa med trender

text maria helsing

och samhällsutvecklingen för att kunna locka till sig nya medlemmar. en verksamhet som ökat tydligt under de senaste åren är revyer. det finns också ett stort intresse för musik- och datorverksamhet i föreningarna.

gällande frågan varför ungdomsverksamheten är så aktiv just i österbotten, tror jonas att det beror på att ungdomarna i österbotten är vana vid att arbeta hårt för det de vill ha och de är beredda att satsa mycket på verksamheten.

jonas vill både som ungdomsföreningsaktiv och som beslutsfattare påverka förutsättningarna för bra ung-domsverksamhet men det krävs engagemang från ung-domarna också. ungdomsverksamhet kan inte påtvingas någon. enligt honom är det upp till stat och kommun att skapa ekonomiska möjligheter för verksamheten. dessutom måste föreningarna öka sitt samarbete för att kunna satsa mer på själva verksamheten. jonas vill att alla som önskar delta i ungdomsverksamhet också ska ha möjlighet att göra det. som riksdagsvalskandidat arbetar han för att förekomsten av vettiga fritidsaktiviteter lyfts


Jonas RönnqvisT nR 81 ösTERboTTEn

söU kUlTUREllT

upp på den politiska agendan sida vid sida med syssel-sättningsfrågorna – dessa två är nämligen lika viktiga för att människan ska må bra.


MUlUkEn CEdERboRg nR 70 ösTERboTTEn

dition att gå och rösta.en annan sak som muluken fäste sig vid var skillnaden

med hur liberaler uppfattar statens roll i europa och i la-tinamerika. speciellt förundrade man sig över att allians, den finska paraplyorganisationen för ungdomsförbund, finansieras med statliga medel. misär på andra sidan stängslet

– de latinamerikanska liberalerna ser staten som ett monster som bara sväljer pengar, konstaterar muluken.

mentaliteten bland liberalerna i latinamerika verkar enlig henne vara att de pengar man själv förtjänat ihop inte skall gå till saker som kostnadsfri utbildning eller häl-

sovård.– det känns ändå som om de betalar ett högt pris för

sina pengar eftersom man överallt ser stängsel och folk har galler för fönstren, menar hon.

peru befolkas av ett tjugotal minoriteter, däribland lo-kalbefolkningen. lokalbefolkningen i peru saknar tillgång till både rent vatten och utbildning, något som de käm-par hårt för att få.

– när minoriteter i andra länder inte ens är berättigade till grundläggande hälsovård får detta mig verkligen att uppskatta de rättigheter och privilegier vi i svenskfinland har, konstaterar muluken avslutningsvis.

250kg KärlekSturm und Drang

The Duke

GlambandetFeeki & Jimmy

Thomas Hageros

Pampas nationaldag 30.3.2007“Sugg på den du”

www.bloggen.fi/Pampasmaffianwww.pampasnationaldag.net

För musiken står:

ungdomsföreningsverksamheten i österbot-

ten har en lång tradition bakom sig oCh är

ännu idag myCket aktiv. det finns 102 registrerade medlemsföreningar, av vilka de flesta är ungdomsfören-ingar. det finns också specialföreningar, som är inriktade på till exempel teater.

riksdagsvalskandidat jonas rönnqvist arbetar för svenska österbottens ungdomsförbund som ombuds-man för teater och kultur. han anser att ungdoms-verksamhet är bra för att det är en kravlös verksamhet. ungdomar utvecklas genom att engagera sig och de får uppleva viktig social gemenskap i föreningarna.

jonas berättar att ungdomar idag är intresserade av en viss typ av verksamhet, till exempel teater, vilket le-der till att den allmänna verksamheten ibland lider. han anser därför att föreningarna måste följa med trender

text maria helsing

och samhällsutvecklingen för att kunna locka till sig nya medlemmar. en verksamhet som ökat tydligt under de senaste åren är revyer. det finns också ett stort intresse för musik- och datorverksamhet i föreningarna.

gällande frågan varför ungdomsverksamheten är så aktiv just i österbotten, tror jonas att det beror på att ungdomarna i österbotten är vana vid att arbeta hårt för det de vill ha och de är beredda att satsa mycket på verksamheten.

jonas vill både som ungdomsföreningsaktiv och som beslutsfattare påverka förutsättningarna för bra ung-domsverksamhet men det krävs engagemang från ung-domarna också. ungdomsverksamhet kan inte påtvingas någon. enligt honom är det upp till stat och kommun att skapa ekonomiska möjligheter för verksamheten. dessutom måste föreningarna öka sitt samarbete för att kunna satsa mer på själva verksamheten. jonas vill att alla som önskar delta i ungdomsverksamhet också ska ha möjlighet att göra det. som riksdagsvalskandidat arbetar han för att förekomsten av vettiga fritidsaktiviteter lyfts


Jonas RönnqvisT nR 81 ösTERboTTEn

söU kUlTUREllT

upp på den politiska agendan sida vid sida med syssel-sättningsfrågorna – dessa två är nämligen lika viktiga för att människan ska må bra.


svensk ungdom engagerar unga människor mellan 14 och 35 år för idén om

ett öppet samhälle med respekt för alla människor och deras livsval. vi är det

enda politiska ungdomsförbundet som jobbar på svenska i finland med cirka

4 500 medlemmar spridda i hela svenskfinland.

i su ryms många olika åsikter. gemensamt för alla som sökt sig till oss är

tron på att varje människa bäst styr över sitt eget liv. att politikers makt ska

begränsas till att bara bestämma över det absolut nödvändigaste. dessutom

jobbar vi för det svenska språket i finland. vi tror inte att de andra partierna

struntar i att behålla finland tvåspråkigt, men vi är ganska säkra på att vi vet

mest om vad det verkligen handlar om.

su har som uppgift att målmedvetet utveckla och bilda opinion för våra idéer

bland unga människor.

kontaktuppgifter

svensk ungdom

simonsgatan 8 a

00100 helsingfors

postadress:

pb 430

00101 helsingfors

tel. 09-693 070

[email protected] / www.su.fi

fakta om susu har

4500 medlemmar

4 kretsar

47 lokalavdelningar

3500 nya pennor

8 anställda

19 ypperliga riksdagsvalskandidater

dETTa äR sU

detta är su:

liberalt

frihet

tolerans oCh respekt

tvåspråkighet

jämställdhet

globalisering

vänner oCh gemenskap

...oCh myCket meravad gör su?politik

skriver insändare

ordnar seminarier oCh evene-

mang

demonstrerar

debatterar

påverkar

har skoj

ser efter dina intressen

kampanj

finns till för medlemmarna

varför rösta på su?

medelåldern i riksdagen är 52 år idag. endast ungdomar vet hur ungdomar har det. därför måste det finnas tillräckligt många unga riksdagsledamöter.

su är ungt på svenska och su:s riksdagsvalskandidater kommer att föra fram också din röst i riksdagen.

varför bli medlem?

som medlem i su får du möjligheten att träffa

andra unga människor som också vill göra en

insats för att förändra. som medlem erbjuds

du en mängd olika aktiviteter där du kommer

lära dig massor och kunna visa vad du tycker.

dessutom får du vår medlemstidning fem till sex

gånger per år.

var hitta info?www.su.fiwww.ungtval.fimedlemstidningen svensk framtidvåra brosChyrer


förbundssekreterare mats löfströmwww.lofstrom.fi

mats har ordet

nu är det bara ett par veCkor kvar till valet

då vi väljer vilka som skall representera oss i

riksdagen för fyra år framöver. ett tips på vägen: rösta ungt! idag finns endast en som är under 30 år i riksdagen. med andra ord är det inte så konstigt att de frågor som vi unga tycker är viktiga sällan kommer upp på agendan.

su vill ha förnyelse och mer visioner för landet. därför ställer su i det här valet upp 19 goda kandidater på sfp:s listor. det finns många skäl att rösta på en su:are.

su vill i det här valet lyfta fram studie- och studiestöds-frågorna. studiepenningen och bostadstillägget räcker idag i många fall inte ens tillsammans för att täcka en vanlig hyra. samtidigt gör staten det inte möjligt att job-ba vid sidan om studierna i tillräcklig utsträckning för att klara sig med tanke på de låga inkomstgränserna. det här är en ohållbar utveckling. därför måste både stu-diepenningen höjas och inkomstgränserna slopas under nästa riksdagsperiod.

utbildningen är stommen i vårt samhälle och därför måste medel för en fortsatt högklassig grundskola och gymnasieutbildning finnas. det är alla barn och ungas rättighet att få gå i en högklassig skola. detta gör att alla barn oavsett bakgrund får samma möjlighet att skaffa sig en utbildning inom det området han eller hon vill utan att det kostar pengar. den här jämställdhetsprincipen håller su stenhårt på.

su vill i det här valet också sätta tyngd på miljöfrågor-na. bekämpningen av den globala uppvärmningen måste vara av högsta prioritet. vi måste hitta nya teknikformer som begränsar co2-utsläpp. överlag måste vi få ett sam-hälle som tänker mer på miljön genom ekologisk skatt-växling så att det lönar sig att vara miljövänlig. då får vi också fler människor som strävar efter en hållbar utveck-

ling. dessutom måste vi satsa mer på kollektivtrafiken.su lyfter också fram företagsamheten och entrepre-

nörskap, som är grunden för den välfärd som vi ofta tar för givet. nyckeln till välfärden är en sund företagarpoli-tik med mindre regleringar, lägre skatter och avgifter och ett samhälle som sprudlar av företagsamhet. su säger klart nej till de grönas medborgarlön som innebär en plattskatt på 39–49% för finländarna. den riskerar att passivisera och starta en företagsflykt från finland. su vill att det skall löna sig att arbeta.

su är också i det här valet det tydliga alternativet för dig som vill att någon sköter intressebevakningen av det svenska i finland. att vara finlandssvensk skall inte vara en robinsontävling.

en röst på sfp är alltid en röst för det tvåspråkiga fin-land.

den 18 mars är valet ditt.

gör din röst hörd!

göR din RösT höRd!

kom med! tillsammans bli vi fler.läs mera på su.fi

kongress’ 07

miljövänligt skall löna sig! billigare preventivmedel! avreglera järnvägarna!

den 4-6 maj 2007 samlas svensk ungdom till kongress i kristinestad.

kom med och diskutera frågor som angår miljön, samhället och ekonomin.

på su:s kongress har du en unik möjlighet att påverka vad förbundet tycker och tänker,

lära känna nya människor och tillsammans jobba för en bättre värld.


händelsekalender 2007

nFÖr riksdagsvaLet ordnas en mängd evenemang och händeLser heLa tiden.

su gÖr aktivt kamPanj i aLLa kretsar aLLa dagar.

koLLa su:s hemsidor och kretsarnas egna sidor FÖr mera inFormation och FLera evenemang.

2.3 kamPanjrunda På krogar i karis, ingå och sjundeå, nyLand

kamPanjrunda På krogar i nykarLeby och jakobstad med aLLa kandidater, Österbotten

3.3 su i åboLand gÖr kamPanj På torget kL. 11-13

su och sFP i åboLand går På tPs-jokerit kL. 17

kamPanjrunda På krogar i Lovisa, nyLand

kamPanjrunda På krogar i kristinestad och närPes med aLLa kandidater, Österbotten

kamPanjjiPPo På tÖLÖ torg kLockan 10 (heLsingFors)

4.3 vaLdebatt FÖr heLa FamiLjen med skattjakt FÖr barn kLockan 15-17 På g18 i heLsingFors

5.3. heLsingFors vaLstuga vid tre smeder ÖPPnas

vaLtorg vid åbo akademi i vasa, kvarnen, vasa kL 11-14, Österbotten

6.3 vaLtorg vid svenska yrkeshÖgskoLan, technis auLa, vasa kL 11-13, Österbotten

6/7.3 su i nyLands kretsstyreLsemÖte På kansLiet kL. 18

7.3 FÖrhandsrÖstningen PåbÖrjas både utomLands och i FinLand

vaLtorg i arken, åboLand

träFFa heLsingFors och nyLand kandidater På radio X3m:s svenska taLande kLubben På korjaamo i heLsingFors

8.3 internationeLLa kvinnodagen. kvinnodagsjiPPo i reWeLL center, vasa, Österbotten

9.3 su i åboLand gÖr kamPanj i Pargas kL. 16-18 vid s-market

kamPanjrunda På krogar i esbo, nyLand

heLsingFors kandidater kan På träFFas i stadens nattLiv. mera inFormation i händeLsekaLendern På WWW.su.Fi

10.3 kamPanjrunda På krogar i sibbo och vanda, nyLand samt i heLsingFors

14.3 su i heLsingFors basar i vaLstugan vid tre smeder, heLsingFors

aLLianssis vaLvaka På gLoria i heLsingFors, kL. 12-14.

10.3 FÖrhandsrÖstning utomLands avsLutas

13.3 FÖrhandsrÖstning i hemLandet avsLutas

18.3 riksdagsvaL

21.3 su i åboLands kretsstyreLsemÖte kL. 17

22.3 su i heLsingFors har kretsstyreLsemÖte kL. 17.

v. 13 su i nyLands kretsstyreLsemÖte

30-31.3 PamPas nationaLdag, vasa, Österbotten

31.3-1. FÖrbundsstyreLsemÖte i vasa

6-9.4 Påsk


13-15.4 regnbågsheLg i heLsingFors

20-21.4 su i åboLands minikongress och vårmÖte i kimito

27-28.4 su i nyLands minikongress och vårmÖte i borgå


4-6.5 kongress i kristinestad

26-27.5 FÖrbundsstyreLsemÖte i nyLand


namn

e-post

födelseår

telefonnummer

adress

hemkommun (ifall du är mantalsskriven på annan ort än den du bor på):

medlemskapsalternativsvensk ungdom har infört tre nya medlemskategorier, skriv gärna i formuläret vilken du tycker at du själv passar bäst i.

aktivist! jag vill synas och höras genom su. jag vill anordna kampanjer, debatter och skolbesök och eventuellt aktivera mig i su:s utskottsarbete.

promoter jag vill i en liten mindre skala jämfört med aktivisten börja engagera mig i su. jag gillar att vara lite mer i bakgrunden, men vill gärna vara med och sprida su:s budskap. vi ger tips på hur man kan sprida su:s idéer utan att behöva stå längst fram i rampljuset.

supporter jag hinner för tillfället inte engagera mig men jag vill gärna stödja su:s idéer med mitt medlemskap.

obs! svensk ungdom är ett finländskt politiskt ungdomsförbundet, alltså måste man vara bosatt i finland för att bli medlem.på frågor om medlemskap och medlemsavgifter svarar pol.sek emma portin, [email protected] eller (09) 693 07 230

varför gå med i su?vill du garantera att dina barn skall få gå i svensk skola? drömmer du om en renare och miljövänligare framtid?tror du på individens rätt att bestämma själv? är du mellan 14-35 år gammal?

subetalarporto

UngT val 2007gör din röst hörd!

svensk ungdom rfsvarsförsändelse avtal 5005588pb 43000003 helsingfors

nFÖr riksdagsvaLet ordnas en mängd evenemang och händeLser heLa tiden.

su gÖr aktivt kamPanj i aLLa kretsar aLLa dagar.

koLLa su:s hemsidor och kretsarnas egna sidor FÖr mera inFormation och FLera evenemang.

CalleHaglund

MartinaMalMberg

jan d.oker-bloM

MinnaösterHolM

niklasgranrotH

stefanskog

alexandergrandin

andreasHaMberg

MatslöfströM

CHarlottegranberg-Haakana

joHannasandberg

jonasforsMan

anniinaPirttiMaa

jonasrönnqvist

annabertills

saraeklund

MulukenCederborg

CHristiansandströM

riCHardHagert

162

166

167160

158

159

157

54

68

81

70

71

93

102

96

76

77

80

88

Rik

sda

gsva

let d

en 18 m

aR

s 2007Lä

s mer

på w

ww

.su.fi

Documents

Svensk Framtid 2/07