Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2010

Erik Höglin och Eva Oscarsson

Konjunkturinstitutet 22 juni 2010

S2-indikatorn

-2 0 2 4 6 8 10 12 14 16

DanmarkUngern

BulgarienEstland

ItalienSverige

PolenFinland

TysklandÖsterrike

BelgienPortugal

FrankrikeNederländ

MaltaLettlandTjeckien

SlovakienCypern

RumänienLitauen

SpanienSlovenien

StorbritannLuxemburg

GreklandIrland

Finansiellt sparande och skuldkvoter, procent av BNP

Finansiellt sparande Bruttoskuld

2009 2010 2009 2010

Belgien -6,1 -4,9 101,0 103,6

Frankrike -7,6 -7,8 86,3 93,8

Grekland -13,5 -8,1 119,0 129,1

Irland -14,3 -11,7 70,3 82,9

Italien -5,2 -5,2 128,8 132,0

Japan -7,2 -7,6 192,9 199,2

Portugal -9,4 -7,4 87,0 95,0

Storbritannien -11,3 -11,5 72,3 82,3

USA -11,0 -10,7 83,0 89,6

Räntedifferenser mot Tyskland på 10-åriga statsobligationer, procentenheter

Belgien 0,5

Frankrike 0,3

Grekland 5,2

Irland 2,1

Italien 1,3

Japan -1,8

Portugal 1,7

Storbritannien 1,0

USA 0,7

Krav på finanspolitiken i vår omvärld

• Behov av tydliga och trovärdiga planer• Det går knappast längre att betinga politiken på

konjunkturutvecklingen• Krav följa obetingad strategi: budgetkonsolidering

oberoende av konjunkturutvecklingen• Budgetkonsolideringarna måste vara snabba• Förmodligen omöjligt att finjustera exitstrategierna

De offentliga finanserna i EU-länderna 2010 och de finanspolitiska reglerna

ATHU

DECZ

SE

UK

ES

SISK

RO

PTPL

NL

MTLU

LTLV

IT

IE

GR

FR

FI

EE

DKCY

BG

BE

0

5

10

15

0 20 40 60 80 100 120 140Konsoliderad bruttoskuld

Und

ersk

ott

Mycket osäkert reformutrymme

• Permanenta reformer på ca 7 mdr kr i vårpropositionen• Osäkerhet om krisens långsiktiga effekter på de

offentliga finanserna• Ytterligare utfästelser om ofinansierade permanenta

reformer bör inte göras• Redan aviserade reformer kan behöva omprövas

Men stabiliseringspolitiskt handlings- utrymme

• Ingen bindande hållbarhetsrestriktion för tillfälliga konjunkturinsatser

• Politiskt val mellan stabilisering och att snabbt återställa offentligfinansiellla buffertar

• Förlängning av tillfälliga statsbidrag till kommunerna 2011?

- för att få viss sysselsättningsökning - risk för att bidragen ska ses som permanenta• Regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster

över konjunkturcykeln behövs• Regeringens översyn har tagit för lång tid

Sambandet mellan den offentliga sektorns skuldkvot och statslåneräntan, 1990-talet jämfört med idag

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20 40 60 80 100 120

1990-talet Idag

Överskottsmålet

• Finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln

• Bra att det lagfästs att det ska finnas ett mål• Bra att överskotten inte ska användas för att finansiera

längre livslängd/höjd standard på välfärdstjänsterna• Men både regering och opposition undviker frågan om

hur den framtida välfärden ska finansieras

Uppföljningen av överskottsmålet

• Oklart om tidigare avvikelser ska kompenseras eller inte• Regeringen verkar tycka att det är viktigare att försöka

uppnå målet i framtiden än att verkligen göra det under en bestämd tidsperiod

• Sammanblandning av bakåtblickande och framåtblickande perspektiv

- utvärdering av om målet har uppnåtts

- planeringsverktyg för att målet ska uppnås framöver• Använd bara två indikatorer!• Särskild skrivelse till riksdagen om målavvikelse

över viss storlek (0,5 procent av BNP?)

Regeringens indikatorer för avstämning av överskottsmålet, procent av BNP

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Tillbakablickande tioårsgenomsnitt 1,3

Konjunkturjusterat tillbakablickande tioårsgenomsnitt

1,4

Framåtblickande sjuårsindikator 0,7 0,5 0,3

Konjunkturjusterad sjuårsindikator 1,4 1,6 1,6

Strukturellt sparande 2,2 0,4 0,7 1,5 2,0 2,4

Framåtblickande tioårsindikator (vår beräkning)

0,7 0,9 1,1

Jobbskatteavdraget

• 17 av 30 OECD-länder har någon form av jobbskatteavdrag

• Alla med arbetsinkomster får avdraget i Sverige

- bara Danmark och Nederländerna har samma

konstruktion

- annars avtrappning med inkomsten• Men avtrappning plus höga marginalskatter skulle ge

höga marginaleffekter i Sverige

Direkt budgetkostnad för jobbskatteavdrag i olika länder, procent av BNP

0

1

2

3B

elgi

en

Dan

mar

k

Fra

nkrik

e

Irla

nd

Ned

erlä

nder

na

Nya

Zee

land

Sto

rbrit

anni

en

Sve

rige

US

A

Hur fungerar jobbskatteavdraget?

• Högre lönsamhet av arbete ökar utbudet av arbetskraft• Varför ökar efterfrågan?

- lägre löneökningar före skatt än annars• Men högre löneökningar efter skatt än annars• Varför ska det vara så kontroversiellt?

Sysselsättningspolitiken

• Utvecklingen på arbetsmarknaden • Skattepolitiken• Arbetsmarknadspolitiken• Reguljär utbildning som konjunkturpolitiskt

instrument• Sjukförsäkringen• Arbetslöshetsförsäkringen

Förändring i antal sysselsatta2008 kv1 till

2010 kv11990 kv1 till

1992 kv11990 kv1 till

1997kv1

  Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Jordbruk, skogsbruk och fiske -7 200 -7,6 -12 800 -8,6 -40 800 -27,5

Tillverkning, utvinning, energi m m -78 550 -11,8 -135 400 -13,7 -202 300 -20,4

Byggverksamhet -5 600 -1,9 -28 600 -9,2 -107 400 -34,6

Handel -11 600 -2,1 -36 600 -6,3 -88 600 -15,4

Transport -3 850 -1,6 -11 800 -3,8 -50 300 -16,4

Hotell och restaurang -650 -0,5 -3 100 -3,3 1 700 1,8

Information och kommunikation -10 700 -5,9 -4 100 -3,7 -30 100 -27,1

Fin. verksamhet, företagstjänster 18 000 2,6 13 700 3,6 53 400 13,9

Offentlig förvaltning m m 14 200 5,6 8 800 3,8 -21 800 -9,5

Utbildning 5 050 1,0 15 800 3,2 -24 700 -5,0

Vård och omsorg -26 950 -3,8 -30 400 -4,3 -99 500 -14,2

Personliga och kulturella tjänster 13 850 6,6 8 800 11,4 41 100 53,1

Uppgift saknas -800 -10,5 -100 -1,8 -1 700 -30,9

Totalt -94 900 -2,1 -215 800 -4,9 -571 000 -12,9

Förändring i sysselsättningsgrad för olika grupper i jämförelse med tidigare lågkonjunkturer, procentenheter

Samtliga UngdomarÄldre (55-64)

Födda utanför Europa

Personer utan

gymnasie-utbildning

1990–1992 -5,8 -13,9 -2,4 -12,7 -8,0

1990–1997 -12,4 -26,4 -6,8 -20,0 -14,0

2001–2004 -1,8 -5,1 2,6 -2,5 -4,4

2008 kv1–2010 kv1 -2,8 -5,7 0,6 - -

2007–2009 -2,2 -5,0 0,0 -2,4 -5,1

Kvoten mellan sysselsättningsgraden i olika grupper och hela befolkningen

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Ungdomar (16-24 år) Äldre (55-64 år)Födda utanför Europa (16-64 år) Personer utan avslutad gymnasieutbildning

Arbetsmarknadspolitiken har anpassats till det försämrade konjunkturläget

2009• Mer resurser till personer med korta arbetslöshetstider – coachning

och praktik• Förstärkta insatser för långtidsarbetslösa genom fördubblad

nedsättning av arbetsgivaravgiften i nystartsjobben

2010• Ökat förvaltningsanslag• Lyft• Mer coachning och praktik• Något mer arbetsmarknadsutbildning• Ökade insatser för långtidsarbetslösa ungdomar• Förkortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre• Sommarjobb för ungdomar

Antal deltagare i de konjunkturberoende programmen exklusive funktionshindrade i procent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

12

1980 1985 1990 1995 2000 2005

Exklusive jobbsökaraktiviteter Inklusive jobbsökaraktiviteter Arbetslöshet

Arbetsmarknadspolitikens aktiveringsgrad, antal programdeltagare i procent av total arbetslöshet

0

10

20

30

40

50

1980 1985 1990 1995 2000 2005

Exklusive jobbsökaraktiviteter Inklusive jobbsökaraktiviteter

Konjunkturanpassad arbetsmarknadspolitik

• Finns inte så mycket forskning om hur arbetsmarknadspolitiken bör inriktas i olika konjunkturer

• Teoretiskt resonemang

• Arbetslösheten beror i högre grad på en svag efterfrågan än på brister i arbetsmarknadens funktionssätt i en lågkonjunktur jämfört med en högkonjunktur

• Viktigare med anställningsstöd och direktskapade jobb i offentlig sektor

• Mindre inlåsning gör det lämpligt att expandera utbildning och praktik

• Fortfarande viktigt att erbjuda effektiva förmedlingsinsatser och att upprätthålla sökaktiviteterna

Sammansättningen av åtgärder inom de konjunkturberoende programmen

0

1

2

3

1980 1985 1990 1995 2000 2005

Utbildning Subventionerat arbete Praktik Jobbsökaraktivitet

Stor volym och bristande kvalitet i jobb- och utvecklingsgarantin

• Infördes sommaren 2007• Långtidsarbetslösa med arbetslöshetsförsäkring

efter 300 dagar, oförsäkrade efter 18 månaders sammanhängande arbetslöshet

• Fas 1: jobbsökning, coachning, förberedande insatser (max sex månader)

• Fas 2: arbetspraktik, arbetsträning, Lyft• Fas 3: heltidssysselsättning hos en arbetsgivare

(efter 450 ersättningsdagar i garantin)

Aktiviteter i jobb- och utvecklingsgarantin

Aktivitet

Totalt Totalt Slutet av Fas 2

Fas 1-2 Fas 1-2 Ersättningsdag366-450

december 2008 december 2009 december 2009

Kartläggning m m1 15 14 8

Jobbsökaraktiviteter med coachning 41 45 49

Arbetslivsinriktad rehabilitering 1 1 1

Arbetspraktik och arbetsträning 9 16 26

Utbildning 2 2 1

Start av näringsverksamhet 0,7 0,5 0,5

Projekt 0,4 0,5 0,5

Ingen registrerad aktivitet 31 21 14

Totalt 100 100 100

Inkomstskyddet vid arbetslöshet

• Avvägning mellan försäkringsskydd och att bevara starka drivkrafter för arbete

• Vilken roll spelar kompletterande avtals- och fackliga försäkringar?

• Förvånansvärt få arbetslösa uppger att de får ersättning från kompletterande försäkringar

Ersättningsgrad efter skatt 2006 och 2010 samt olika faktorers bidrag till förändringen, ett års arbetslöshet

Månadslön 15 000 20 000 25 000 35 000 50 000

Ersättningsgrad 2006 82,3 81,8 71,3 51,8 39,9

Ersättningsgrad 2010 73,1 68,7 56,5 42,6 33,4

Förändring -9,2 -13,1 -14,8 -9,2 -6,5

Från 80 till 70 procent -1,9 -0,7 - - -

Sänkt tak i 100 dagar - -1,7 -1,5 -1,1 -0,8

Jobbskatteavdrag -7,0 -6,5 -5,4 -3,2 -1,9

Högre skiktgräns - - - -0,6 -0,3

Pris- och löneökningar -0,1 -4,0 -7,0 -4,2 -2,9

Andel av de arbetslösa som har ersättning från en a-kassa

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2005 2006 2007 2008 2009

Andel med ersättning Andel med inkomstrelaterad ersättning

Förekomst av olika inkomstslag för arbetslösa, procent

  Öppet arbetslösa Deltagare i program

Över 26 Under 26 Över 26 Under 26

Arbetslöshetsersättning 71,5 15,8 8,3 5,9

Aktivitetsstöd 5,4 15,1 81,8 79,6

Sjuk- och aktivitetsersättning

2,8 1,4 6,4 0,4

Sjukpenning eller rehabiliteringsersättning

1,8 0,0 3,9 0,8

Studiemedel 0,2 7,1 1,6 2,1

Avgångsvederlag 3,0 0,0 0,2 0,0

Föräldrapenning 1,5 0,0 0,5 0,0

Saknar ersättning från de stora trygghetssystemen

19,0 60,6 4,7 14,0

Försörjningsstöd 11,3 21,1 5,2 14,4

Arbetsinkomster 6,4 21,8 5,6 17,6

Saknar helt dessa inkomster 8,5 21,9 3,4 6,0

Antal som svarade på frågan 657 92 440 290

Förekomst av kompletterande inkomst-försäkringar, procent

Samtliga arbetslösa

och deltagare i program

Personer med

ersättning från a-kassa

Personer som slår i

taket

Uppger att de har en kompletterande inkomstförsäkring

9,4 15,1 23,8

Uppger att de inte har en kompletterande inkomstförsäkring

83,6 79,4 72,6

Osäkra 7,0 5,5 3,5

Totalt 100 100 100

Osäkra eller uppger att de inte har en kompletterande försäkring men är medlemmar i fackförbund där försäkring ingår (andel av samtliga)

21,1 24,6 20,8

Uppger att de erhåller ersättning från den kompletterande försäkringen (andel av samtliga)

3,9 9,1 11,3

Antal intervjuade 1 472 551 499