STVA02 – Politik och styrelse, ht 2019

MALENA ROSÉN SUNDSTRÖM

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET

KURSGUIDE

DOKUMENTVERSION 1.0

OBS! Kursdokumentet kan komma att uppdateras under kursens gång – detta aviseras i sådana fall via Live@Lunds ”kursmeddelanden”

KAPITEL 1

Välkommen!

Politics is the art of looking for trouble, finding it everywhere, diagnosing it incorrectly and applying the wrong remedies.

– Groucho Marx

Välkommen till höstens kurs STVA02 – Politik och styrelse

I DETTA KAPITEL

1. Introduktion

2. Ditt lärosäte

3. Lärare och kontaktinformation

4. Kursresurser, inkl. litteratur

5. Övergripande tidsplan, kursstruktur, bärande idéer och lärandemål

6. Konsten att klara en distanskurs

7. Tips inför kursstart

8. Examination

AVSNITT 1

IntroduktionÖvergripande om undervisningenLåt oss allra först fundera över vår idé om hur en sådan här bred kurs kan ramas in. Kursen handlar om demokrati och hur demokrati kan organiseras. Det är ett av den politiska människans stora problem, och lösningarna skiftar väsentligt. För att strukturera kursen delas den in i tre delar med olika uppgifter inom dessa. Efter del I och del II rapporteras betyg på respektive del in till LADOK. När samtliga tre delar är avklarade så ges ett kursbetyg enligt skala A-F (för kursbetyg krävs godkänt på samtliga uppgifter). De tre delarna är olika omfattande och krävande, och ger därför olika antal högskolepoäng (hp).

Del I Demokratidimensioner och politiskt deltagande (3,5 hp)innehåller kursstartsuppgift, samt uppgift 1 och 2

Del II Demokrati och organisering av politiska system(5,5 hp)innehåller uppgift 3, 4 och 5

Del III Demokratins utmaningar (6 hp)innehåller uppgift 6 och 7

Dessa tre teman ska inte betraktas som distinkta och separata. Tvärtom. Demokratibestämningar och demokrativärden har betydelse för de institutioner som skapas för att organisera och genomföra politik. Om vi behandlar demokratibegreppet som ett sammansatt ord bestående av två delar: demo (folket) och krati (styrelsen) så följer att den lexikala betydelsen är folkets styrelse – av stor vikt blir då att granska hur folket styr, vem som inkluderas i ”demos”, vad demos styr över etc. Demokrativärden som t.ex. jämlikhet och rättvisa måste konkretiseras och få en bestämd innebörd för att de ska få en reell betydelse i utformningen av politik. Om t.ex. välfärdspolitiken inte alls överensstämmer med de föreställningar om demokrati som befolkningen har så antas detta påverka beslutsfattarnas legitimitet och i förlängningen kanske även de politiska institutionernas legitimitet.

Vi kommer att tala om beslutsfattare som politiker och tjänstemän – båda aktörsgrupperna tar beslut inom olika områden och under skilda villkor. Om direkt maktmissbruk, t.ex. i form av korruption, förekommer så minskar tilliten till politikerna vilket också kan få konsekvenser för det demokratiska systemets legitimitet. Vi kommer också att behandla betydelsen av social tillit – tillit i relationen mellan människor – och hur detta påverkar möjligheter för ett utvecklat demokratiskt politiskt system, men också hur politiska institutioner kan påverka den sociala tilliten

2

Välkommen till höstens distanskurs som behandlar politik och styrelse. Kursen ges på distans, och all kommunikation sker via nätet. Detta skapar en del pedagogiska utmaningar eftersom vi inte träffas regelbundet. Ni kommer själva att få delta aktivt i processen genom att kommentera era kollegors alster, och på annat sätt bidra med väsentlig information. Jag som lärare kommer att göra mig så lyhörd som det går via nätet, och är normalt rapp i svaret om jag får e-post, eller (vilket är mycket bättre för andra studenter) får förfrågningar via kursens anslagstavla. Det är ytterst ovanligt att svar dröjer mer än några timmar innan jag svarar på mail, men undantag kan förstås förekomma eftersom min verksamhet är spretig, och jag inte alltid kan sitta lutad över datorn.

Malena Rosén Sundström

Lund, sommaren 2019 (inför ht 2019)

mellan individerna i ett samhälle. Demokrati är inte statiskt utan skapas och omformas i olika processer. För att förstå hur omfattande politiska transformationer kan sättas igång och utvecklas kommer vi att med hjälp av forskning om demokratiseringsprocesser behandla frågan hur auktoritära politiska system kan förändras till demokratiska.

I denna korta inledande presentation av kursen är det tydligt hur de olika momenten och begreppen flätas in i varandra. På en kurs av det här slaget måste givetvis en del prioriteras och annat utelämnas. Som ni ser löper ett demokratiperspektiv genom hela kursen. Att just demokrati blev denna sammanhållande faktor är ingen slump. Statsvetenskapen vetter ut mot många olika discipliner, men demokrati ligger nära själva kärnan av vårt ämne. Dessutom är demokrati en allmänt accepterad norm, trots att de allra flesta på en direkt fråga har svårt att definiera vad det är. I propagandaanalys pratar man ibland om ”glittrande generaliseringar” som ett retoriskt knep. Ordet demokrati för med sig en positiv klang trots att varje lyssnare har helt olika idéer om vad som inryms i begreppet.

Det finns förstås andra ord med sådan värdeklang. Lennart Lundquist, som ni kommer att stifta bekantskap med under kursen, irriterar sig till exempel i sin bok Medborgardemokratin och eliterna ofta över att ordet ”effektivitet” kapats av det han kallar ekonomismen, och dessutom stämplats in som ett positivt värdeord. Här finns något att tänka på under kursen. Det är ju en form av makt att kunna ”kapa” ett ords betydelse eller stöpa om dess värde och innebörd. Det finns kort och gott anledning för en student i statsvetenskap att skaffa sig en betydligt mer nyanserad bild av vad begreppet demokrati är och vad det kan och bör innehålla. Jag ser detta som ett av kursens centrala bidrag.

Så här fungerar kursguidenDen här kursguiden är tänkt att samla all relevant information om kursens tekniska aspekter (hur, när, och på vilket sätt en student måste agera för att ta sig igenom kursen). All interaktion sker via kurssystemet Live@Lund, i något fall kompletterat med email.

Kursguiden är upplagd på följande sätt

Kapitel 1: Teknisk information om kursen.

Kapitel 2: Del 1 i detalj (kursstartsuppgift, samt uppgift 1 & 2)

Kapitel 3: Del 2 i detalj (uppgift 3–5)

Kapitel 4: Del 3 i detalj (uppgift 6 & 7)

3

KONTAKTINFORMATION

1. Statsvetenskapliga institutionen Karta hittas häre-mail: expedition@svet.lu.sehemsida: www.svet.lu.seFacebook: www.facebook.com/Lundpoliticalscience/ telefon: 046 222 89 52 fax: 046 222 40 06 studievägledningens hemsida

2. Lunds samhällsvetarkårhemsida: www.samvetet.org

3. Lunds universitet hemsida: www.lu.seUniversitetet finns på Youtube, Facebook och Twitter

AVSNITT 2

Ditt lärosäteDin institutionStatskunskapens ursprung i Lund kan dateras till år 1877, då en adjunktstjänst i historia omvandlades till en professur i historia och statskunskap. Innehavare av denna tjänst fram till 1888 var Martin Weibull. År 1889 övertog Pontus Fahlbeck samma professur. Professuren ändrades 1902 till en professur i statsvetenskap och statistik, dock fortfarande med Pontus Fahlbeck som innehavare. Fahlbeck grundade även Statsvetenskaplig Tidskrift som han redigerade under två årtionden. Han var tjänstledig från professuren under långa perioder och då vikarierade Sigfrid Wallengren.

År 1917 blev Wallengren utnämnd till professor. Han var en på sin tid mycket anlitad utrednings- och förlikningsman. År 1926 tillkom en särskild professur i statistik, och Wallengrens tjänst blev omvandlad till en professur i enbart statskunskap. Wallengren dog 1927, och det uppstod ett interregnum under flera år. Först år 1929 utnämndes Fredrik Lagerroth till ny professor, men han flyttade inte till Lund förrän 1931. Under en lång tid vikarierade sålunda Arthur Thomson på tjänsten. Thomson bedrev undervisning och forskning inriktad bland annat på kamerala och kommunala problem. Fredrik Lagerroth var professor t o m 1950 års utgång. Han blev främst känd för sin omvärdering av frihetstiden och dess författning. Lagerroth gjorde en banbrytande insats, då han angav perspektiven på den svenska författningsutvecklingen.

4

Statsvetenskapliga institutionens byggnad (kallad ”Eden”, eftersom den ligger på Paradisgatan) mitt i Lund.

BILD 1.1 Statsvetenskapliga institutionen

Nils Stjernquist tillträdde professuren 1951. Under hans ledning institutionaliserades verksamheten, och undervisning och forskning expanderade kraftigt; ämnet blev samhällsvetenskapligt. Modern samhällsvetenskaplig metod och teoribildning kom att prägla forskningsarbetet, som fick en bredare profil. Stjernquist efterträddes 1983 av Lars-Göran Stenelo, och professurens beteckning ändrades då från statskunskap till statsvetenskap. Den innehas just nu av Jens Bartelson.

År 1964 inrättades en preceptur i statskunskap. Sedermera omvandlades denna tjänst till en professur, ämnets andra. Den förste innehavaren var Hans F. Petersson, som 1989 efterträddes av Christer Jönsson. Även denna professurs beteckning ändrades till statsvetenskap. 1986 inrättades en tredje professur då Lennart Lundquist blev extra professor i statsvetenskap med inriktning mot förvaltning.

Ditt universitetÄnda sedan 1666 har universitetet varit ett säte för bildning och nya idéer. Vi är ett full-skaligt universitet som med vår mångfald och våra starka miljöer kan ta oss an kom-plexa kunskapsproblem och globala utmaningar.

Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, eko-nomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Genom samverkan med omvärlden ser vi till att kunskap och innovationer kommer samhället tillgodo.

47.000 studenter och 6.800 anställda från hela världen är verksamma främst i Lund, Malmö och Helsingborg. Universitetets omsättning uppgår till omkring 6,5 miljarder, varav två tredjedelar avser forskning och en tredjedel utbildning. Vi har en tydlig inter-nationell profil och samarbetar med 680 partneruniversitet i mer än 50 länder.

Ett av de hundra bästa i världen

Lunds universitet har i flera år rankats som ett av de hundra bästa universiteten i värl-den. Några av faktorerna som jämförs i rankingarna är kvalitet på utbildning, forsk-ning, undervisning, innovationer och internationalisering.

Läs mer på några av de ledande rankingarnas webbplatser:

• Times Higher Education World University Rankings

• QS Top universities

• Academic Ranking of World Universities

5

Lunds universitets centrala byggnad, ibland kallat vita huset

BILD 1.2 Lunds universitet – universitetshuset

KONTAKTINFORMATION

1. Malena Rosén Sundströme-mail: malena.rosen@svet.lu.sehemsida: www.svet.lu.se/malena-rosen-sundstrom telefon: 046–2224994 (är svår att nå per telefon, men svarar normalt mycket snabbt på email)

AVSNITT 3

Din lärareMalena Rosén SundströmHej! Jag heter Malena Rosén Sundström, och arbetar som universitetslektor vid statsve-tenskapliga institutionen. Jag disputerade 2009 med en avhandling betitlad Förankring av socialdemokratisk EU-politik. Med rum för demokratisk debatt? som finns online här. Parti-politik samt förhandlingar fortsätter att vara forskningsfält som intresserar mig, och jag och Mikael Sundström har samförfattat en artikel om Centerpartiets utveckling, samt jag själv en mindre internationell artikel om Miljöpartiet. Jag berättar förresten lite om EU och demokrati i ett inslag jag gjorde för radioprogrammet OBS sommaren 2012 (andra halvan av klippet). Jag har också ägnat mig åt skolpolitik, i synnerhet hur skolsystemets utveckling diskuterats i brittiska medier. På senare tid har jag deltagit i ett forskningsprojekt om ungas deltagande i politiken. Jag undervisar på en lång rad olika kurser, ofta med ett demokratifokus.

2004 var jag med och författade boken En Guide till Mellanstatliga Organisationer, som gavs ut av Studentlitteratur. 2012 gjorde vi författare om den till i e-bok för iPad, för att testa det nya formatet där man kunde infoga filmat material och andra multimedia-la resurser.

6

Malena

Kursresurser – böcker

7

AVSNITT 4

Kursresurser Bäck, Henry – Erlingsson, Gissur Ó – Larsson, Torbjörn, 2015. Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. (4:e uppl.) Stockholm: Liber.

Bäck, Henry – Erlingsson, Gissur Ó – Larsson, Torbjörn, 2015. Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. (4:e uppl.) Stockholm: Liber.

From the blurb: Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i nutida svensk politik. Både det formella ramverket och "hur det verkligen går till" beskrivs. En central poäng som görs är denna: För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum – ur ett historiskt perspektiv och med utblickar mot andra länder.

Den fjärde upplagan av boken är rejält uppdaterad och omarbetad med ny statistik och nya förändringar på den politiska arenan vad gäller både svensk politik och EU:s institutioner och regelverk. Här beskrivs också hur de svenska institutionerna är inflätade i ett EU-sammanhang.

Efter hot om extraval – när Sverigedemokraterna beslutade att fälla regeringens budgetförslag – skapade regeringen och Alliansen en ny praxis kallad Decemberöverenskommelsen, som skulle göra det lättare för minoritetsregeringar att få igenom sin budget i riksdagen. Detta förlopp och andra aktuella politiska processer och händelser – tillsammans med beskrivningen av hela den politiska strukturen – gör Den svenska politiken till en högaktuell lärobok i svensk politik.

From the blurb: Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i nutida svensk politik. Både det formella ramverket och "hur det verkligen går till" beskrivs. En central poäng som görs är denna: För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum – ur ett historiskt perspektiv och med utblickar mot andra länder.

Den fjärde upplagan av boken är rejält uppdaterad och omarbetad med ny statistik och nya förändringar på den politiska arenan vad gäller både svensk politik och EU:s institutioner och regelverk. Här beskrivs också hur de svenska institutionerna är inflätade i ett EU-sammanhang.

Efter hot om extraval – när Sverigedemokraterna beslutade att fälla regeringens budgetförslag – skapade regeringen och Alliansen en ny praxis kallad Decemberöverenskommelsen, som skulle göra det lättare för minoritetsregeringar att få igenom sin budget i riksdagen. Detta förlopp och andra aktuella politiska processer och händelser – tillsammans med beskrivningen av hela den politiska strukturen – gör Den svenska politiken till en högaktuell lärobok i svensk politik.

344 sidor ISBN 978-9-1471-1499-3

Pris: ca 450 SEK

Dahström, Carl (red.), 2018. Politik som organisation. Lund: Studentlitteratur (sjätte upplagan).Dahström, Carl (red.), 2018. Politik som organisation. Lund: Studentlitteratur (sjätte upplagan).

From the blurb: Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, styrning och kontroll av förvaltningen samt hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?

From the blurb: Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, styrning och kontroll av förvaltningen samt hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?

285 sidor ISBN 978-9-1441-1931-1

Pris: ca 310 SEK

En stor hjälp när vi ska närma oss kursmålen är förstås kurslitteraturen. Litteraturen ska dels täcka in de olika kursmålen, dels vara allmänt intressant för en politiskt intresserad student. Kurslitteraturen är vald för att den presenterar centrala statsvetenskapliga begrepp på ett systematiskt sätt och för att den visar hur begrepp och teorier kan tillämpas konkret. Listan är ganska diger, och det kan tänkas att jag får frågor om kanske annan litteratur kan duga istället (ofta för att man kanske har en äldre lärobok i hyllan som man, förståeligt nog, vill återanvända). Här är jag rädd att jag måste vara tämligen restriktiv. På en distanskurs är det nämligen extra viktigt att jag som internetbaserad lärare, men också alla övriga, vet vad alla läser. Uppgifterna är tätt knutna till litteraturen och diskussionerna kräver att vi har denna gemensamma bas. Det går naturligtvis utmärkt att komplettera med mer litteratur, men det är ingenting jag förväntar mig att ni gör – tänk också på att ”komplettera” inte är liktydigt med ”ersätta”: ni måste visa att ni läst och förstått den anvisade litteraturen; först därefter kan kompletteringar komma på tal.

Det finns dessutom en del artiklar och e-resurser att ta del av när ni löser de specifika uppgifterna.

Kursresurser – böcker (forts.) Kursresurser – böcker (forts.)

8

Mattson, Ingvar – Petersson, Olof (red), 2015. Svensk författningspolitik. (4:e uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.Mattson, Ingvar – Petersson, Olof (red), 2015. Svensk författningspolitik. (4:e uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.

From the blurb: Varför har Sverige en fyraprocentsspärr vid riksdagsvalen? Var går gränsen för yttrandefriheten? Varför har vi en kung utan makt? Hur mycket får en kommun bestämma? Får en domstol underkänna regeringsbeslut?

Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Sverige skiljer sig i flera avseenden från andra demokratier. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar.

I boken Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik i dag står inför.

Svensk författningspolitik vänder sig särskilt till studenter inom de samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga områdena, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen.

From the blurb: Varför har Sverige en fyraprocentsspärr vid riksdagsvalen? Var går gränsen för yttrandefriheten? Varför har vi en kung utan makt? Hur mycket får en kommun bestämma? Får en domstol underkänna regeringsbeslut?

Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Sverige skiljer sig i flera avseenden från andra demokratier. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar.

I boken Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik i dag står inför.

Svensk författningspolitik vänder sig särskilt till studenter inom de samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga områdena, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen.

349 sidor ISBN 978-9-1441-0640-3

Pris: ca 270 SEK

Hague, Rod – Harrop, Martin – McCormick, John, 2019. Comparative Government and Politics. An Introduction. (11:e uppl.) New York: Macmillan International.

Hague, Rod – Harrop, Martin – McCormick, John, 2019. Comparative Government and Politics. An Introduction. (11:e uppl.) New York: Macmillan International.

From the blurb: John McCormick joins Rod Hague and Martin Harrop as co-author for the 10th edition of this renowned and bestselling textbook. Taking a thematic approach to Comparative Politics, it introduces students to the key concepts, structures and arguments that will enable them to successfully compare political systems across the globe. Taking full account of the different institutions of government and political cultures that exist around the world, the authors offer detailed analysis of a range of democracies and authoritarian regimes. In addition, an array of carefully-designed pedagogical features equip students with the tools and critical mind-set to explore debates and spark discussion.

With its impressively comprehensive coverage, the book can be used as the sole text for teaching undergraduate courses worldwide on Comparative Politics, Comparative Government, Introduction to Politics and Introduction to Political Science.

From the blurb: John McCormick joins Rod Hague and Martin Harrop as co-author for the 10th edition of this renowned and bestselling textbook. Taking a thematic approach to Comparative Politics, it introduces students to the key concepts, structures and arguments that will enable them to successfully compare political systems across the globe. Taking full account of the different institutions of government and political cultures that exist around the world, the authors offer detailed analysis of a range of democracies and authoritarian regimes. In addition, an array of carefully-designed pedagogical features equip students with the tools and critical mind-set to explore debates and spark discussion.

With its impressively comprehensive coverage, the book can be used as the sole text for teaching undergraduate courses worldwide on Comparative Politics, Comparative Government, Introduction to Politics and Introduction to Political Science.

382 sidor ISBN 978-1-3520-0505-9

Ebokspris: ca 500 SEK

Ebokspris: ca 250 SEK

Lundquist, Lennart, 2001. Medborgardemokratin och eliterna. Lund: Studentlitteratur.Lundquist, Lennart, 2001. Medborgardemokratin och eliterna. Lund: Studentlitteratur.

From the blurb: Svensk demokrati befinner sig i stark förändring. Denna har bitvis gått så långt att det finns skäl att frukta att vi är på väg mot ett icke-demokratiskt samhällssystem. Det är emellertid inte främst högerpopulistiska, nazi-inspirerade eller vänsterradikala hot mot demokratin som Lennart Lundquist är orolig för. Den kraft som framför allt motverkar såväl den politiska demokratin som en eventuell medborgardemokrati är istället ekonomismen, som förstör det som bygger på kärlek, omsorg, gemenskap, tillit och solidaritet och ersätter det med en rå och naken egoism – som den kallar individualism – vilken går ut på att den starke ska ges maximalt utrymme, om än det måste ske på den svages bekostnad.

Medborgardemokratin och eliterna presenterar en modell för analys av den politiska demokratin. Modellen används för att skissera en demokratidoktrin som kallas medborgardemokratin. Ett stort problem vid demokratianalysen är eliternas roll, som särskilt diskuteras. Förhållanden som utifrån kan påverka den politiska demokratin behandlas dels allmänt, dels som hinder för medborgardemokratins genomförande. Eftersom det är vi själva som bestämmer hur samhället ska se ut är det vår skyldighet att skapa en beständig demokrati. Frågan är vilken väg vi ska välja.

From the blurb: Svensk demokrati befinner sig i stark förändring. Denna har bitvis gått så långt att det finns skäl att frukta att vi är på väg mot ett icke-demokratiskt samhällssystem. Det är emellertid inte främst högerpopulistiska, nazi-inspirerade eller vänsterradikala hot mot demokratin som Lennart Lundquist är orolig för. Den kraft som framför allt motverkar såväl den politiska demokratin som en eventuell medborgardemokrati är istället ekonomismen, som förstör det som bygger på kärlek, omsorg, gemenskap, tillit och solidaritet och ersätter det med en rå och naken egoism – som den kallar individualism – vilken går ut på att den starke ska ges maximalt utrymme, om än det måste ske på den svages bekostnad.

Medborgardemokratin och eliterna presenterar en modell för analys av den politiska demokratin. Modellen används för att skissera en demokratidoktrin som kallas medborgardemokratin. Ett stort problem vid demokratianalysen är eliternas roll, som särskilt diskuteras. Förhållanden som utifrån kan påverka den politiska demokratin behandlas dels allmänt, dels som hinder för medborgardemokratins genomförande. Eftersom det är vi själva som bestämmer hur samhället ska se ut är det vår skyldighet att skapa en beständig demokrati. Frågan är vilken väg vi ska välja.

282 sidor ISBN 978-9-1440-1747-1

Freidenvall, Lenita – Jansson, Maria (red.), 2010. Politik och kritik. En feministisk guide till statsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Freidenvall, Lenita – Jansson, Maria (red.), 2010. Politik och kritik. En feministisk guide till statsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

From the blurb: Politik och kritik är en ovärderlig guide till den forskning som belyser statsvetenskapliga frågor ur ett könsproblematiserande perspektiv. Boken ställer frågor om hur könsmakt skapas i och av politiken likväl som hur könsstrukturer påverkar politikens villkor. Boken presenterar de statsvetenskapliga subdisciplinerna och den feministiska kritik som riktats mot den gängse forskning som bedrivs inom dem genom att peka ut de (köns)blindskär som är så vanliga inom statsvetenskap.

Förutom introduktioner till politisk teori, svensk politik, jämförande politik och utländska politiska system samt internationell politik utgörs bokens kapitel av vetenskapliga texter som presenterar ny könsproblematiserande statsvetenskaplig forskning. Dessa bidrag berör bland annat frågor om den könade medierapporteringen kring partiledare, den myndighetsinitierade kampanjen okejsex.nu, valberedningarnas betydelse för kvinnorepresentationen i riksdagen, hur olika sätt att organisera välfärdsstaten påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden samt hur försvarsmakten kämpar med att skapa den nya soldat som ska representera världens mest jämställda land på utlandsuppdrag.

From the blurb: Politik och kritik är en ovärderlig guide till den forskning som belyser statsvetenskapliga frågor ur ett könsproblematiserande perspektiv. Boken ställer frågor om hur könsmakt skapas i och av politiken likväl som hur könsstrukturer påverkar politikens villkor. Boken presenterar de statsvetenskapliga subdisciplinerna och den feministiska kritik som riktats mot den gängse forskning som bedrivs inom dem genom att peka ut de (köns)blindskär som är så vanliga inom statsvetenskap.

Förutom introduktioner till politisk teori, svensk politik, jämförande politik och utländska politiska system samt internationell politik utgörs bokens kapitel av vetenskapliga texter som presenterar ny könsproblematiserande statsvetenskaplig forskning. Dessa bidrag berör bland annat frågor om den könade medierapporteringen kring partiledare, den myndighetsinitierade kampanjen okejsex.nu, valberedningarnas betydelse för kvinnorepresentationen i riksdagen, hur olika sätt att organisera välfärdsstaten påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden samt hur försvarsmakten kämpar med att skapa den nya soldat som ska representera världens mest jämställda land på utlandsuppdrag.

272 sidor (100 läses) ISBN: 978-9-1440-6785-8

Pris: ca 310 SEK

Kursresurser – böcker (forts.)Gustavsson & Hedlund är en absolut livsviktig liten handbok för att ni skall kunna följa institutionens formaliaguide – instruktionerna i den skall nyttjas i alla skriftliga arbeten om inte annat särskilt anges.

Kursresurser – artiklar & kapitel Kurslitteraturen kommer även att omfatta ett antal artiklar och kapitel i böcker som fokuserar på områden som kurslitteraturen inte tar upp i den omfattning vi önskar. resurserna finner ni via LUBSEARCH, men jag har i de flesta fall lokaliserat direktlänkar som vi erbjuder nedan (länkarna kan kräva att man loggat in, eller befinner sig i Universitetets nätverk, t.ex. via en VPN-tunnel).

Länk till information om uppkoppling inklusive vpn

Länk till söktjänsten LUBSearch

Svårt att hitta inloggningen? Överst på denna sida finns en fungerande länk

1. Samlingssite för Statsvetenskaplig tidskrift nr 2 2015. Tema: partier och valet 2014Numret och fulltextartiklarna hittas här

2. Artiklar Helsingborgs Dagblad(hittas på kurssiten under rubriken ”kursdokument”)

9

Gustavsson, Jakob & Hedlund, Maria, 2010. Konsten att skriva och tala (andra upplagan). Lund: Statsvetenskapliga institutionen.

Gustavsson, Jakob & Hedlund, Maria, 2010. Konsten att skriva och tala (andra upplagan). Lund: Statsvetenskapliga institutionen.

From the blurb: I samhällsvetenskapliga utbildningar läggs särskild vikt vid det som brukar kallas det vetenskapliga samtalet. Syftet med undervisningen är att studenterna skall träna upp sin förmåga att på egen hand kunna producera vetenskapliga undersökningar, samt i tal och skrift kunna diskutera och kritisera vetenskapliga texter. Uppfattningen om hur man bäst åstadkommer detta varierar mellan olika ämnesdicipliner och mellan olika lärare/forskare. Vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund betraktar vi emel-lertid denna skrift – Konsten att skriva och tala – som en normgivande och värdefull handledning på samtliga utbildningsnivåer i vårt ämne, inte minst i samband med uppsatsskrivandet.

From the blurb: I samhällsvetenskapliga utbildningar läggs särskild vikt vid det som brukar kallas det vetenskapliga samtalet. Syftet med undervisningen är att studenterna skall träna upp sin förmåga att på egen hand kunna producera vetenskapliga undersökningar, samt i tal och skrift kunna diskutera och kritisera vetenskapliga texter. Uppfattningen om hur man bäst åstadkommer detta varierar mellan olika ämnesdicipliner och mellan olika lärare/forskare. Vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund betraktar vi emel-lertid denna skrift – Konsten att skriva och tala – som en normgivande och värdefull handledning på samtliga utbildningsnivåer i vårt ämne, inte minst i samband med uppsatsskrivandet.

128 sidor ISBN 978-8-7768-1231-6

Kursresurser – artiklar & kapitel (forts.) Artiklar uppgift 5: Kina

Gilley, Bruce (2008). ”Legitimacy and Institutional Change : The Case of China”, Comparative Political Studies, 41: 3, s. 259-284. Texten hittas här

Minxin, Pei (2016). ”Transition in China? More Likely Than You Think”, Journal of Democracy, 27:4, s. 5-19.Texten hittas här

Nathan, Andrew J. (2016). ”The Puzzle of the Chinese Middle Class”, Journal of Democracy, 27:2, s. 5-19. Texten hittas här

Zhai, Yida (2016). ”Remarkable economic growth, but so what? The impacts of modernization on Chinese citizens’ political satisfaction”, International Political Science Review, 37:4, s. 533-549.Texten hittas här

Artiklar uppgift 5: Fd Sovjetunionen

Fairbanks, Charles H. Jr. (2014). ”Georgian Democracy: Seizing or Losing the Chance?”, Journal of Democracy, 25:1, s. 154-165.Texten hittas här

Hale, Henry E. (2016). ”25 Years After USSR: What’s Gone Wrong?”, Journal of Democracy, 27:3, s. 24-35.Texten hittas här

Kulakevich, Tatsiana (2014). ”Twenty Years in the Making: Understanding the Difficulty for Change in Belarus”, East European Politics and Society, 28:4, s. 887- 901.Texten hittas här

Lankina, T. – Libman, A. – Obydenkova, A. (2016). ”Authoritarian and Democratic Diffusion in Post-Communist Regions”, Comparative Political Studies, 49:12, s. 1599-1629.Texten hittas här

Shevtsova, Liliia (2015). ”Russia’s Political System: Imperialism and Decay”, Journal of Democracy, 26:1, s. 171-182.Texten hittas här

Artiklar uppgift 5: Irak

Dawisha, Adeed (2010). ”Iraq: A Vote Against Sectarianism”, Journal of Democracy, 21:3, s. 26-40.Texten hittas här

Dodge, Toby (2013). ”State and society in Iraq ten years after regime change: the rise of a new authoritarianism”, International Affairs, 89:2, s. 241-257. Texten hittas här

Fritz, Paul (2015). ”Imposing Democracy to Ensure the Peace: The Role of Coercive Socialization”, Foreign Policy Analysis, 11:4, s. 377-396.Texten hittas här

Moon, B. E. (2009). ”Long Time Coming: Prospects for Democracy in Iraq”, International Security, 33: 4, s. 115-148.Texten hittas här

Artiklar uppgift 5: Demokratiseringsartiklar

Hadenius, Axel & Teorell. Jan (2005). “Cultural and Economic Prerequisites of Democracy: Reassessing Recent Evidence”, Studies in Comparative International Development 39:4, s. 87–106.Texten hittas här

Holmes, Jennifer S. & Sheila Amin Guié rrez de Piñeres (2006). “Democratic Development: A Comprehensive Concept of Comparative Assessment”, International Journal of Social Economics, 33:1, s. 54–76.Texten hittas här

Welzel, Christian & Inglehart, Roland (2006). “Emancipative Values and Democracy: Response to Hadenius and Teorell”, Studies in Comparative International Development 41:3, s. 74–94.Texten hittas här

Ytterligare någon artikel kan eventuellt komma att läggas till under kursens gång. Detta

aviseras i sådana fall via ett kursmeddelande.

10

Kursresurser – multimedia Utöver litteratur av olika slag erbjuds videoresurser, både sådana som särskilt skapats för ändamålet och externa varianter som på lämpliga sätt kompletterar läsningen.

1. Hedlund, M. 2007. Demokratidimensioner. (ljudpodd, ca 20 minuter) LU Play-länk här

2. Rosén Sundström, M. 2012. EU:s institutioner del 1, Kommissionen. (video, ca 5 minuter) LU Play-länk här

3. Rosén Sundström, M. 2012. EU:s institutioner del 2, Parlamentet. (video, ca 5 minuter)LU Play-länk här

4. Rosén Sundström, M. 2012. EU:s institutioner del 3, Rådet. (video, ca 5 minuter) LU Play-länk här

5. Rosén Sundström, M. 2012. EU:s institutioner del 4, Europeiska Rådet. (video, ca 5 minuter)LU Play-länk här

6. Rosén Sundström, M. 2012. EU:s institutioner del 5, Domstolen. (video, ca 5 minuter) LU Play-länk här

7. Sundström, M. 2007. Demokratidimensioner. (video, ca 45 minuter) LU Play-länk här

8. Sundström, M. 2008. EU – en kronologi t.o.m 2007. (video, ca 20 minuter) LU Play-länk här

Fler e-resurser avpassade för en del av momenten kan eventuellt komma att läggas till under kursens gång. Detta aviseras i sådana fall via ett kursmeddelande.

Kursresurser – särskilda noter Hague, Rod – Harrop, Martin – McCormick, John, 2019. Comparative Government and Politics. An Introduction. (11:e uppl.) New York: Macmillan International är det som gäller, men detta år kommer jag även att acceptera referenser till 2016 års upplaga (tionde upplagan).

OBS! Alla referenser i guiden kommer att vara till den nyare bokens innehåll, men för att göra livet lite lättare för er som händelsevis använder 2016 års upplaga så bifogas här en översikt av de olika kapitlen i de två upplagorna så att ni lättare kan hitta motsvarande kapitel i 2019-boken.

KAP.ITEL ITIONDE UPPLAGAN

(2016)

KAP.ITEL IELFTE UPPLAGAN

(2019)

TITEL I ELFTE UPPLAGAN

(2019)

1 1 Key concepts

5 2 Theoretical approaches

6 3 Comparative methods

2 4 The state

3 5 Democratic rule

4 6 Authoritarian rule

7 7 Constitutions and courts

9 8 Executives

8 9 Legislatures

10 10 Bureaucracies

11 11 Sub-national government

12 12 Political culture

13 13 Political participation

14 14 Political communication

16 15 Elections

15 16 Political parties

17 17 Voters

18 18 Interest groups

19 19 Public policy

Saknas 20 Political economy

11

SÅ HÄR FUNGERAR KURSEN

1. Kursens lärandemål

2. Konsten att klara en distanskurs

3. Examination

AVSNITT 5

Kursens struktur och bärande idéer

12

I DETTA AVSNITT

1. Översiktligt uppgiftsschema med relevanta datum

2. Formella lärandemål

3. Undervisning, examination och examinationskriterier

4. Tips inför kursstarten

5. Kursutvärdering

Tabell 1 Uppgiftsöversikt (ht 2019)

FOKUS TID AKTIVITET

Kursstartsuppgift 2/9, 12.00 Deadline: inlämning kursstartsuppgift

Kursstartsuppgift Senast 4/9 Lärarfeedback kursstartsuppgift

Del 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande

16/9, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 1

Del 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande

Senast 20/9 Lärarfeedback uppgift 1

Del 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande

30/9, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 2aDel 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande Senast 1/10 Oppositionsschema 2b anslås på Live@Lund

Del 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande

4/10, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 2b

Del 1

Demokratidimensioner och politiskt deltagande

Senast 11/10 Lärarfeedback uppgift 2

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 5/10, 18.00 Grupplista anslås av läraren

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

21/10, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 3a

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 22/10 Oppositionsschema 3b anslås på Live@Lund

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

25/10, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 3b

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 8/11 Lärarfeedback uppgift 3

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

11/11, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 4aDel 11

Demokrati och organisering av

politiska system

15/11, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 4b

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system Senast 29/11 Lärarfeedback uppgift 4

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 18/11 Länderfördelning anslås på Live@Lund 5a

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

2/12, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 5a

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 3/12 Oppositionsschema 5b anslås på Live@Lund

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

6/12, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 5b

Del 11

Demokrati och organisering av

politiska system

Senast 20/12 Lärarfeedback uppgift 5

Del 111

Demokratins utmaningar

20/12, 18.00 Deadline: inlämning uppgift 6

Del 111

Demokratins utmaningar

Senast 7/1, 2020 Lärarfeedback uppgift 6Del 111

Demokratins utmaningar 17/1, 18.00. 2020 Deadline: inlämning uppgift 7

Del 111

Demokratins utmaningar

Senast 31/1. 2020 Lärarfeedback uppgift 7

Ev. kompletteringar Senast 17/1, 2020 Deadline: Sista datum för ev. kompletteringar

LärandemålDe formella lärandemålen ser ut så här:

Efter genomgången kurs skall studenten

๏ Kunna förstå och på ett korrekt sätt använda innebörden av centrala statsvetenskapliga begrepp som t.ex. stat, styrelseskick, makt, auktoritet, demokrati och legitimitet

๏ På ett grundläggande sätt kunna analysera och redogöra för olika aspekter av makt och demokrati, samt med hjälp av teoretiska utgångspunkter och principiella argument tolka olika institutioner utifrån ett demokratiskt perspektiv

๏ Utifrån demokratisk utgångspunkt analysera instrument och funktioner ämnade att minska eller förhindra maktmissbruk och korruption

๏ Kunna redogöra för och förklara huvudsakliga institutioner och processer i den svenska demokratin, inklusive förvaltningen, med huvudfokus på nationell och lokal (kommunal) nivå

๏ I ett jämförande perspektiv kunna förklara partiers roll och funktion i en demokrati

๏ På ett översiktligt sätt kunna redogöra för medias idealiserade roll i en demokrati

๏ På ett övergripande sätt kunna redogöra för EU:s politiska funktioner samt jämföra EU med andra konstitutionella system

๏ I textform och inom givna tids- och utrymmesramar kunna föra logiska, stringenta och teoretiskt drivna resonemang baserade på statsvetenskaplig forskning inom fältet

๏ Kunna utföra grundläggande informationssökningar samt ha kännedom om akademisk referenshantering

๏ Kunna ta ansvar för och planera era egna arbets- och inlärningsprocesser

๏ Kunna strukturera och formulera texter på ett formellt samhällsvetenskapligt sätt. På ett konstruktivt sätt kunna analysera medstudenters texter utifrån samhällsvetenskapliga kriterier.

Det här låter verkligen torrt, och är därför något som många studentögon tenderar att glatta förbi, men i själva verket är det faktiskt det viktigaste textavsnittet i hela handboken. Punkterna ovan är faktiskt de enda legalt bindande instruktionerna hur och framför allt baserat på vad betyg skall sättas. Det är därför ofta en bra idé att då och då ta en extra titt på lärandemålen medan man arbetar med en kursuppgift och

fråga sig: ”hur visar jag att jag uppfyllt lärandemålen i mitt arbete? Kan jag göra mer?” Kursupplägget är anpassat för att det skall vara möjligt att uppfylla lärandemålen.

ExaminationPå denna distanskurs har vi ingen heltäckande tentamen som lämnas in först i slutet av terminen (även om uppgift 7 har karaktären av en tenta). Istället har vi ständiga aktiviteter längs perioden som kommer att kräva återkommande uppmärksamhet och engagemang. På så sätt utnyttjar vi potentialen i en internetbaserad kurs samtidigt som upplägget ger er en jämnare arbetsbelastning. Uppgifterna skiljer sig åt vad gäller form och innehåll. Efter varje avklarad kursdel (I-III) ges ett samlat betyg på denna. Betygen vägs sedan samman till ett kursbetyg som erhålls när samtliga uppgifter inom varje del är avklarade.

Kursen examineras alltså löpande med dessa uppgifter. Kursens pedagogik står och faller med att ni lämnar in uppgifterna i tid. Det är viktigt inte minst för er själva eftersom ni i många fall får värdefull feedback av era kollegor när de kommenterar era inlämnade alster. De tre delarna och de uppgifter som ingå i var och en av dem presenteras i kommande kapitel här i kursguiden, men vissa saker kan vara bra att genomgående ha för ögonen.

Jag vill att ni i era texter:

๏ Uppvisar en god disposition. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, som Esaias Tegnér så klokt uttryckte saken. Jag vill kunna se en tydlig röd tråd i era texter, och detta kräver ordentlig planering av dem. Jag vill också tydligt kunna se när ni tycker något respektive när till exempel en forskare påstår något. Det kräver en god referensteknik.

๏ På ett riktigt sätt använder de statsvetenskapliga begrepp som är centrala för ämnet ni för stunden undersöker. Här gäller det förstås också att kunna sovra bland det som erbjuds så att ni verkligen hittar vad som är relevanta begrepp. Inom vetenskap är en gemensam begreppsapparat av central betydelse eftersom man förhoppningsvis ska kunna diskutera kunskap mellan olika forskare.

๏ Visar att ni studerat litteraturen (och övrigt kursmaterial) för att lösa uppgifterna. Det är inte tillräckligt att endast använda de sidor som bokens index hänvisar till när det finns relevant information i andra delar inom den anvisade litteraturen. Kompletterande litteratur får ni naturligtvis också gärna använda men den är ett komplement och inte en ersättning. Den anvisade litteraturen måste användas

13

eftersom pedagogiken kräver att både jag som lärare och alla medstudenter ska kunna hitta den information/fakta ni använder.

๏ Vinnlägger er om att använda ett bra språk. Detta handlar om respekt för dem som ska läsa texterna och att era diskussioner blir förstådda av mig när jag examinerar.

๏ Följer anvisad formalia noggrant.

๏ I övrigt är det alltså lärandemålen jag har för ögonen när jag försöker avgöra hur väl vi lyckas längs med kursen. ”Vi” snarare än ”ni” eftersom vi hjälps åt i kunskapsinhämtningen (ni får i utvärderingen så småningom möjlighet att bedöma min del av denna process). Uppgifterna är gjorda så att jag kan förvänta mig en viss stegring i de kunskaper ni uppvisar, och i den presentationsform som används.

Sammanfattande om bedömningskriterier och lärarens feedback

Generellt bedömer jag hur väl ni lyckas lösa uppgifterna med hjälp av kurslitteraturen, artiklar och e-resurser som finns på kursens hemsida och som är det material ni har till ett förfogande. Bedömningarna relateras till de angivna lärandemålen. Alla uppgifter utgörs av problem som ni har att lösa och ni måste redogöra för hur ni löser problemen och med hjälp av vilket material (delar av kurslitteraturen och resurser på kursens hemsida). Jag bedömer också hur väl ni förstått avsnitten i litteraturen och hur ni förmedlar denna förståelse. Det kräver en tydlig röd tråd och en bearbetning av litteraturen. Det är inte tillräckligt att återge vad som finns skrivet i kurslitteraturen. Bearbeta texterna tydligt i relation till den uppgift ni har och strukturera utifrån era frågor. Jag räknar med att detta är en färdighet som utvecklas successivt genom kursen och jag ställer därför allt högre krav på självständig presentation och bearbetning under kursens gång.

Jag kommer efter varje inlämning ge respons med syftet att hjälpa er att förbättra era kommande inlämningar av uppgifterna. Min respons kommer bl.a. att bestå av att jag diskuterar vad de generella bedömningskriterierna betyder för den specifika, konkreta uppgiften. För alla uppgifter gäller att jag ger samlad feedback i form av kursmeddelanden. Jag ger också, vid behov, individuella kommentarer. På några uppgifter (uppgifterna 2, 3 och 7) kommer alla att få individuella kommentarer. Anledningen till att jag trycker särskilt mycket på responsen på dessa uppgifter är att det ifråga om uppgift 2 är kursens första uppgift av mer ”utmanande” uppgift (uppgift 1 är av mer av beskrivande och återgivande karaktär). Uppgift 3 är upplagd som en mini-uppsats och uppgift 7 är det vi närmaste vi kommer en tenta på kursen. Jag vill därför försäkra mig alldeles extra om att ni känner er fullproppade med feedback efter dessa uppgifter!

Konsten att klara en distanskursEn del av våra distansstudenter förvånas efter hand över hur mycket arbete som krävs för att uppnå kursmålen. Detta är kort sagt ingen kurs man gör med vänsterhanden eller med en heroisk kraftsamling inför en tenta. Kursen förutsätter i sin pedagogiska approach både kommunikation studenterna emellan, och en rad olika sätt att rapportera till oss lärare att ni når de olika målen.

Kursen är uppbyggd kring de deadlines som är uppsatta, och eftersom själva kommenterandet studenterna emellan är en mycket viktig pedagogisk poäng, kan vi knappast nog understryka vikten av att hålla dem. Men vad händer om man ändå missar en deadline? Nu är ju inte alltid livet så snällt att det väntar på deadlines bestämda av statsvetenskapliga institutionen i Lund. Därför finns det utvägar meddelst kompletteringar om det helt enkelt är omöjligt att hinna inom den utsatta tiden. Det är dock inte förhandlingsbara kompletteringar: för att examineras om en deadline missas, måste den utsatta kompletteringen genomföras (läkarintyg om sjukdom kommer dock att beaktas). När de olika arbetsmomenten strax beskrivs så passar vi samtidigt på att redogöra för de kompletteringar det kan bli tal om.

Det är förstås särskilt viktigt att tekniken fungerar på en helt nätbaserad distanskurs, och att man förstår de system som kan komma i bruk. Gå därför igenom systemet Live@Lund som vi använder så snart som möjligt, och se till att du känner dig helt bekväm med de olika funktionerna. Att få problem minuterna innan skarp inlämning är inte alls bra eftersom deadlines är viktiga saker på kursen.

Avslutningsvis: ladda ner och begrunda anvisningarna om hur man skriver korrekta referenser, som beskrivs i Konsten att skriva och tala (se kursresurser – litteratur). Det är viktigt att du på de olika uppgifterna följer de formella instruktioner som Konsten att skriva och tala anger.

UtvärderingEn väsentlig sak är utvärderingen. Vi kommer att ha en avslutande kursutvärdering där ni helt anonymt kan bedöma kursen. Denna utvärdering ger oss instrument att ändra kursen och de olika delarna nästa gång det är dags.

Ni är förstås också välkomna att höra av er med synpunkter under kursens gång. Kanske har någon del/uppgift innehållit oklarheter, kanske har det lett till frågor som ni vill ha svar på innan kursen fortsätter? Ni är därför välkomna att höra av er med synpunkter och utvärderingskommentarer också under kursens gång.

14

KAPITEL 2

Del 1 i detalj

K

Del 1: Demokratidimensioner och politiskt deltagande (3,5 högskolepoäng)

I DETTA KAPITEL

1. Kursstartsuppgiften

2. Instruktioner uppgift 1

3. Instruktioner uppgift 2

Det är lätt att konstatera att man organiserat styrning av samhällen på olika sätt runt om i världen; även i de (helt dominerande) fall när man delar uppfattningen att man har ett demokratiskt styrelsesystem. I denna första kursdel kommer vi för det första belysa vad som kan innefattas i demokratibegreppet och för det andra diskutera hur olika demokratiidéer kan realiseras. En sådan genomgång ramar in den fortsatta kursen. Att reda ut vad demokrati är och kan eller till och med bör innehålla är ingen lätt uppgift, men det är nödvändigt att förstå olika betydelser och hur dimensioner kan användas i analys av politiska institutioner och företeelser.

Jag upplever det som ett problem att en kurs bara startar med en ”a sigh and a whimper” och ett torrt internetdokument. Risken är att man inte startar alls förrän den första inlämningen närmar sig. På en kurs som denna behöver vi snabbt komma igång och få rull på läsningen, för att det inte skall bli för trångt senare. Samtidigt är det ingen bra idé att inom ett par dagar tvinga er att läsa stora textsjok som ni skall sammanfatta. Vem lär sig något varaktigt under sådana förutsättningar?

Min idé med detta första moment är att ni skall läsa igenom detta dokument, och förhålla er till det snarare än till litteraturen. Jag behöver få reda på vad ni tänker kring kursupplägget, och vad som egentligen intresserar er inom det vida fältet politik och styrelse. Dessutom är jag nyfikna på vilka ni är. Jag vill att både ni och jag känner att kursen är på gång när momentet är genomfört. Kom förresten ihåg att inte bara ni känner er distanserade när ni läser en kurs på det här sättet: som lärare är vi vana att träffa våra studenter i ett socialt sammanhang. På internet-distans kan kursen därför även för oss lärare kännas avlägsen… nästan overklig ibland. Därför är våra gemensamma ansträngningar här tidigt under kursen ett sätt att understryka att vi gör detta tillsammans, och att det (förhoppningsvis) känns angeläget.

I uppgiften ingår:

1. Att ni finns registrerade och inlagda på kursens hemsida i Live@Lund. Om ni har problem med detta är det i första hand studievägledarna som ni bör kontakta.

2. Att ni författar en text där ni presenterar er och där ni beskriver vad som intresserar er med politik och styrelse, och vad ni hoppas kursen skall kunna bidra med. Läs igenom denna kursguide, särskilt kursmålen, och fundera över om något känns oklart. Beskriv i sådana fall också detta i texten – det är detta som är kursstartsuppgiften.

3. Läs också övrigas inlägg via diskussionstavlan.

16

KURSSTART (UPPGIFT)

Kursstartsuppgift

Materialhänvisningar

Hela denna kursguide – noga!

Formalia kursstartuppgift

Inlämning presentation via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Kursstartsuppgift

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Lägg in samma text på diskussionstavlan! Huh? Varför det? Diskussionstavlan är kursens hjärta, och det som gör det möjligt för oss att hjälpa varandra med inlärningen – och annan förståelse. Rimligen bör någon av era kurskamraters funderingar skilja sig från era egna: detta kan ge nyttiga impulser för själva inställningen till kursen. Jag uppmuntrar å det väldigaste att ni utnyttjar diskussionstavlan flitigt. Kanske finns det redan efter denna inledande omgång anledning att kommentera/ifrågasätta/berömma andras inlägg? Gör då det. Kritisk kommunikation (positiv och negativ) är den akademiska livsnerven, och den skall vi på alla sätt understödja.

Din text skall max omfatta 3.500 tecken inklusive mellanslag.

– – – –

Lärarfeedback sker via ett kursmeddelande i Live@Lund senast det datum som anges i kursöversikten i kapitel 1.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Till distanskurser anmäler sig inte sällan studenter som av olika skäl sedan inte kan ta sin studieplats i anspråk. Presentationen blir inte bara en viktig väg för oss att få reda på mer om dem av er som faktiskt går kursen, utan också ett första sätt att se vilka som inte går den trots att de finns med i rullorna. Att missa deadline innebär att jag med sorgsen min markerar er som inaktiva på kursen denna termin. Det är därför särdeles viktigt att inte missa denna tidiga deadline.

17

A. Demokratiska värden

SUBSTANSVÄRDEN PROCESSVÄRDEN

JÄMLIKHET ÖPPENHET

FRIHET ÖMSESIDIGHET

SOLIDARITET DISKUSSION

RÄTTVISA ANSVAR

B. Demokratiska konstruktioner

direkt demokrati –––––––––– indirekt demokrati

enhetsdemokrati –––––––––– motsättningsdemokrati

susbstansdemokrati –––––––––– processdemokrati

massdemokrati –––––––––– elitdemokrati

gemenskapsdemokrati –––––––––– individualismdemokrati

deliberativ demokrati –––––––––– voteringsdemokrati

stark demokrati –––––––––– svag demokrati

C. Demokratiska institutioner

INPUT OUTPUT

frihet att gå med i organisationer tillgodose lagens krav, politikernas vilja och folkets val och vilja

yttrandefrihet uppmuntrar folkligt deltagande

rösträtt offentlighet

rätt att konkurrera om röster och stöd tillgodose medborgarnas fri- och rättigheter

alternativa informationskällor

fria och rättvisa val

18

DEL 1 – DEMOKRATIDIMENSIONER OCH POLITISKT DELTAGANDE

Uppgift 1: Demokrati-dimensioner

I uppgift 1 ska ni arbeta med demokratibegrepp. Uppgiften handlar om att bearbeta och reflektera över teorier och begrepp. Uppgiftens karaktär är mer återgivande än de uppgifter som kommer senare. Poängen är att vi ska nå en gemensam grundförståelse för komplexiteten i demokratibegreppet. De olika begreppen ska sedan kunna användas vid analyser av fall som kommer i senare uppgifter. Väsentliga begrepp är bland andra: indirekt – direkt demokrati; folkmakt – konstitutionalism; liberal – illiberal demokrati; substansvärden – processvärden; institutioner som är nödvändiga för att man ska kunna beteckna ett politiskt system som demokratiskt. För att underlätta förståelsen för analysnivåerna har Lennart Lundquist här sammanfattat modellen:

Börja med att diskutera relationen mellan Lundquists kategorier ”folkmakt och konstitutionalism” och Hague, Harrop & McCormicks beskrivning av distinktionerna mellan liberal och illiberal (eller hybrid)demokrati.* Gå sedan igenom demokrativärden som behandlas av Lundquist. Vilka demokrativärden menar Lundquist är centrala för att nå politisk beslutsdemokrati? Utveckla och red ut relationerna mellan värden och institutioner. Vilka institutioner anses kunna befrämja dessa värden? Använd litteraturen bredare här (och inkludera även Bäck et al.).

Uppgiftens karaktär är diskuterande och beskrivande, men var noga med att bearbeta texterna och självständigt formulera och diskutera sambanden. Om ni återger något i texten så ska det markeras med citat och det ska endast göras i undantagsfall (det används för att belysa hur författaren har uttryckt sig eller för att belägga att författaren verkligen har argumenterat på detta sätt). I övrigt ska ni alltid ange var ni hämtat påståenden och information från med författare, sida och år. Detta för att andra dels ska kunna kontrollera om man tycker att påståendet verkar märkligt men också för att andra ska kunna fortsätta resonemangen om man tycker att de är intressanta. Det är ytterst viktigt att ni redan från start följer de anvisningar som finns i Konsten att skriva och tala, vad gäller referenshantering, hur man skriver referenslistor etc.

✴ Hague. Harrop & McCormick har i tidigare upplagor (fram t o m 8) använt begreppet ”illiberal democracy”, i upplaga 9 ”competitive authoritarian regime” och i senaste (11) ”hybrid regime”. Dessa används dock synonymt.

Materialhänvisningar

Litteratur

Bäck et al kap 1

Hague, Harrop & McCormick s. 1-10; kap. 1 & 5 (s. 77-88 kan läsas kursivt, innehållet i denna del tas upp senare på kursen)

Lundquist kap. 3-5

Konsten att skriva och tala

E-resurser

Mikael Sundströms e-föreläsning om demokratibegreppet ger en idé om hur demokratibegreppet kan operationaliseras i linje med Robert Dahls demokratibestämning. Denna föreläsning ersätter inte inläsningen av litteraturen – inte minst då demokratibegreppet operationaliseras något annorlunda än vad t.ex. Lundquist och Hague, Harrop & McCormick gör.

Formalia uppgift 1

Inlämning presentation via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 1: Demokratidimensioner

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Din text skall sammanlagt omfatta 9.000 – 12.000 tecken inklusive mellanslag. Detta omfång inkluderar inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå).

– – – –

Lärarfeedback sker via meddelande på diskussionstavlan i Live@Lund senast det datum som anges i kursöversikten i kapitel 1. Vid behov kan kompletterande feedback komma via individuella kommentarer (som hittas i anslutning till uppgiften i Live@Lund).

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Du genomför uppgiften på samma sätt som vid inlämning vid ordinarie tidpunkt, men i en mer omfattande version: ca 13.000 – 15.000 tecken inklusive blanksteg.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar in ordinarie uppgift + komplettering dels via inlämningen under Uppgift 1: Demokratidimensioner dels via e-mail till läraren.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

19

Medierna kallas ibland för den tredje statsmakten (fundera förresten över vilka de andra två är!) eftersom de har en så viktig roll i en levande demokrati, både som maktens granskare och som forum för opinionsbildning. Medierna är också betydelsefulla agendasättare, vilket kan ha avgörande betydelse för vilka frågor som överhuvudtaget blir föremål för offentlig debatt.

En fråga som återkommande debatteras i media är lobbyism. Lobbying, eller lobbning/lobbyism som det kallas på svenska, är en form av påverkan som har något av en otillbörlighetens aura över sig. Att försöka påverka våra politiska beslutsfattare är annars en grundbult i demokratin, men för att sådana försök ska betraktas som demokratiskt legitima menar många att de måste ske öppet. Ja, öppenhet är i själva verket en grundförutsättning för demokratin och för den ”upplysta förståelse” som bland andra statsvetaren Robert Dahl lyfter fram som ett centralt kriterium på ett demokratiskt styrelseskick. Fria medier spelar alltså en betydelsefull roll i ett demokratiskt samhälle, men är också själva viktiga maktfaktorer med sina möjligheter att påverka den offentliga dagordningen. Det är därför inte ägnat att förvåna att intressegrupper gärna försöker påverka makthavarna via media, eller via lobbyartade kommunikationsformer.

Uppgift 2 handlar om medborgarnas försök att påverka politikens utformning genom de politiska partierna, genom intressegrupper och genom media. I denna uppgift analyserar ni en politisk process så som den är beskriven i media, granskning och problematisering görs med hjälp av teorier i kurslitteraturen. Ni använder texter av olika slag och på flera analysnivåer för att lösa uppgiften: för det första övergripande, abstrakt demokratiteori, i synnerhet analysmodellen ”politisk beslutsdemokrati” som presenteras i Lundquists bok; för det andra teorier om specifika påverkanskanaler; och för det tredje konkreta beskrivningar av politiska händelser i media – som ni analyserar utifrån teorierna.

Läs först igenom de avsnitt som vi hänvisar till i kurslitteraturen, se anvisningarna nedan. Det fall som ska analyseras behandlar en skolnedläggning i Helsingborg. Som alltid i sådana här fall orsakade denna nedläggning omfattande protester. Protesterna rörde både själva sakfrågan och formerna för hur beslutet fattades och ansvariga politiker och tjänstemän hudflängdes i media. Beslutet att lägga ned skolan fattades av socialdemokrater och moderater, medan övriga partier var emot. Det fanns också ett starkt internt socialdemokratiskt motstånd mot att lägga ned skolan. Detta motstånd tog sig många uttryck, som anknyter såväl till styrning och partiers funktion som till medborgerliga försök att påverka på olika sätt. För att ni ska få ett grepp om händelseförloppet, har vi på kurssidan lagt upp ett urval av de hundratals dagstidningsartiklar, som beslutet och protesterna gav upphov till.

20

DEL 1 – DEMOKRATIDIMENSIONER OCH POLITISKT DELTAGANDE

Uppgift 2: Politiskt deltagande och påverkan

Om vi utgår från den enskilde medborgaren så kan man fundera över vilka vägar hon har för att kunna påverka. Ett sätt är ju att aktivera sig partipolitiskt, och kanske på sikt bli en av de politiska representanterna. Partier och hur partier fungerar blir då intressanta studieobjekt. Det gäller inte minst i dagsläget när det talas om partiernas kris. Partierna har överlag tappat stora medlemsnumerär – dramatiska debattörer har beräknat att partierna inom något decennium kommer att ha förlorat alla sina medlemmar om de fortsätter att förlora medlemmar i samma takt. En traditionell demokratisk kanal skulle i så fall vara hotad.

Samtidigt har det dykt upp nya utmanarpartier på alla politiska nivåer. Sverigedemokraterna kom i och med valet 2010 in i riksdagen, och finns representerat i åtskilliga kommuner, tillsammans med andra mer lokala missnöjespartier. Piratpartiet vann utifrån en sakfråga så starkt stöd att det fick mandat i Europaparlamentet 2009, och Feministiskt initiativ kom in i Europaparlamentet 2014. Partiaktivitet är ett av flera sätt att utöva inflytande på.

Materialhänvisningar

Litteratur

Bäck et al kap 2, EV även s. 307-312 om partisystem (kap. 9)

Freidenvall & Jansson kap. 3, 6, 7

Hague, Harrop & McCormick (2019) kap. 13-18

Lundquist kap. 4-5

Mattson & Petersson kap. 2, 3 5

Konsten att skriva och tala

Analys av artiklar i Helsingborgs Dagblad (artiklarna hittas som kursdokument på kurssiten).

Extramaterial 

Länk till ett specialnummer av Statsvetenskaplig tidskrift (från 2015) hittas under Kursresurser – artiklar & kapitel tidigare i kursguiden. Specialnumret analyserar riksdagsvalet 2014 och de olika riksdagspartierna. Det är frivillig men intressant och för uppgiften användbar läsning.

Uppgift 2a

Med utgångspunkt i kurslitteraturen och den mediala rapporteringen från Helsingborg ska du diskutera och analysera olika försök att påverka makthavarna. Exempel på intressanta frågor är: Hur påverkade maktspelet mellan partierna, men också inom det socialdemokratiska partiet, hanteringen av skolnedläggningen? Hur kan detta knytas till de teoretiska perspektiv som beskrivs i litteraturen? Vad utlöste medborgarnas engagemang i frågan? På vilken typ av problematik låg tyngdpunkten i medias rapportering? Vilka möjligheter hade medborgarna att bilda sig en upplyst förståelse av frågan om skolnedläggning (här kommer media in!)? Vilka möjligheter har medborgarna formellt att påverka kommunala beslutsprocesser? Vilka processvärden diskuteras explicit i artiklarna? Hur kan dimensionen folkmakt – konstitutionalism användas i analysen?

Formalia uppgift 2a

Inlämning presentation via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 2a: Politiskt deltagande och påverkan (huvuduppgift)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Referenser till tidningsartiklarna kan skrivas som t.ex. ”Helsingborgs Dagblad [alt. HD]” samt datumet ifråga. Det är inte alltid författare är utsatt i dessa artiklar.

Din text skall sammanlagt omfatta 9.000 – 12.000 tecken inklusive mellanslag. Detta inkluderar omfång inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå).

– – – –

Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift (2a + 2b) som kommentarer på er uppgift, och vid behov på er opposition, dels i form av en generell kommentar som tar upp aspekter som är intressanta för alla kursdeltagare och läggs ut som kursmeddelande, dels i form av en individuell kommentar. På denna uppgift kommer alla att ges individuella kommentarer, men generellt gäller att om den som kommenterat ditt arbete skött denna uppgift på ett bra sätt, så blir min kommentar mindre omfattande.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

21

Vad händer om man missar deadline?

Om du lämnar in uppgift 2a för sent, så tillkommer en extra opposition.

Du finns ju pga detta inte med på den oppositionslista som läraren lagt ut, utan väljer då de två namn närmast efter ditt eget i listan över medstudenter som har gjort uppgift 2a – och opponerar på dessa. Ni hittar listan genom att leta under Inlämningsuppgifter, och väljer där uppgiften det gäller (just nu alltså 2a), och får då upp namnen på alla som lämnat in. Klicka på den vars text ni ska läsa.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar alltså in två oppositioner om vardera 2.000 – 3.000 tecken inklusive blanksteg under Uppgift 2b: Politiskt deltagande och påverkan (opposition) [japp: det är 2b, inte 2a som gäller] och på diskussionstavlan och genom att maila läraren. Genom att du lägger dem på diskussionstavlan så kan de kursare du opponerat på ta del av dina oppositioner. Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits.

Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

22

Uppgift 2b

Du ska nu systematiskt opponera på en kollegas alster med ledning av anvisningarna för opposition och annan kritisk granskning i Konsten att skriva och tala. Tänk särskilt på att vara konstruktiv i din kritik. Oppositionsschema läggs ut det datum/tid som anges i kursöversikten i kapitel 1. Ni hittar själva uppgiftstexterna genom att leta under Inlämningsuppgifter, och väljer där uppgiften det gäller (just nu alltså 2a), och får då upp namnen på alla som lämnat in. Klicka på den vars text ni ska läsa.

Formalia uppgift 2b

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 2b: Politiskt deltagande och påverkan (opposition)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten lämnas också in via kursens diskussionstavla. Kanske beror någon synpunkt på att ni tolkat litteraturen olika, eller på något annat som kan behöva redas ut. Detta fortsatta kommenterande ingår inte i formellt i uppgiften, men rekommenderas varmt och följs av mig som lärare.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Referenser till tidningsartiklarna kan skrivas som t.ex. ”Helsingborgs Dagblad [alt. HD]” samt datumet ifråga. Det är inte alltid författare är utsatt i dessa artiklar.

Din text skall sammanlagt omfatta 2.000 – 3.000 tecken inklusive mellanslag.

– – – –

Lärarfeedback: se uppgift 2a.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om du lämnat in 2a i tid, men inte oppositionen på en kursares alster i tid (2b) så tillkommer en extra opposition:

๏ Har du lämnat in 2a i tid så har du fått dig en text tilldelad att opponera på genom oppositionslistan som läraren lägger ut. Utöver den du alltså redan tilldelats av läraren så läser du, och opponerar på, även texten av den personen närmast efter ditt eget namn i inlämningslistan som fullgjort uppgiften. Du lämnar således in två oppositioner.

๏ Har du inte lämnat in 2a i tid så har du ju inte heller anvisats en text att opponera på. Via instruktionerna för 2a har du säkert listat ut hur du snokar fram den texten själv, och också hur du tar fram texten som behövs för att komplettera 2a. Nu tillkommer ytterligare en extraopposition eftersom du missat även deadline för 2b (= nästa namn i studentlistan som lämnat in 2a). Du lämnar således in tre oppositioner.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar alltså in två eller tre (se ovan) oppositioner om vardera 2.000 – 3.000 tecken inklusive blanksteg i ett sammanfogat dokument under Uppgift 2b: Politiskt deltagande och påverkan (opposition) och på diskussionstavlan och genom att maila läraren. Genom att du lägger dem på diskussionstavlan så kan de kursare du opponerat på ta del av dina oppositioner.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

23

KAPITEL 3

Del II i detaljDel 2: Demokrati och organisering av politiska system (5,5 högskolepoäng)

I DETTA KAPITEL

1. Instruktioner uppgift 3

2. Instruktioner uppgift 4

3. Instruktioner uppgift 5

När statsvetare studerar relationen mellan politikernas styrning av förvaltningen och förvaltningens faktiska verksamhet, finner man ingalunda någon perfekt överlappning. Förvaltningsapparaten har ofta ett betydande handlingsutrymme att förfoga över och Webers ideal, som beskriver tjänstemännen som neutrala utförare av politiskt fattade beslut, befinner sig i själva verket ganska långt ifrån verkligheten. Det svenska systemet har dessutom en konstruktion, som syftar till en förhållandevis självständig förvaltning. Ibland lämnar de politiska beslutsfattarna medvetet handlingsutrymme till förvaltningen. Detta är till exempel fallet vid ramlagstiftning, som enbart anger yttre ramar för förvaltningen att hålla sig inom, eller vid målstyrning, där vägen mot målet står mer eller mindre fri för förvaltningen att staka ut, så länge det politiskt bestämda målet nås. Ibland uppstår ett betydande handlingsutrymme för förvaltningen utan att de politiska beslutsfattarna har avsett att detta ska ske eller för att de inte är förmögna att begränsa det.

Men även i fall när förvaltningen är relativt styrd, exempelvis av speciallagstiftning som tvingar kommunerna att tillhandahålla viss välfärd, kan den enskilda förvaltningstjänstemannen eller närbyråkraten ha stora möjligheter att påverka hur han eller hon agerar i det konkreta mötet med sina klienter – eller kunder, som medborgarna ofta kallas i det marknadsliknande styrningsideal som går under den sammanfattande benämningen New Public Management. Bristande överensstämmelse mellan politikernas avsikter med ett beslut och hur det genomförs i den praktiska verksamheten är så vanligt att det har en egen benämning: implementeringsproblemet. Ur ett demokratiskt perspektiv kan det vara problematiskt om de beslut som fattas av de folkvalda politikerna inte får genomslag i praktisk verksamhet, men skulle man också kunna tänka sig att implementeringsproblemet skulle kunna innebära några fördelar? Vilka möjligheter som finns för att påverka den politiska beslutsprocessen behandlades i uppgift 2. I denna uppgift ska ni studera hur en kommun organiserar en verksamhet som skolan.

Sammanfattning uppgift 3 (detaljer kommer på följande sidor)

1. Hur organiseras skolpolitik och -verksamhet kommunalt?

a. Beskriv institutioner och relationerna mellan förvaltning och politiker.

b. Hur upprätthålls formell demokrati och legitimitet i organisering av kommunala beslutsprocesser?

2. Opponera på en annan grupps text

25

DEL 2 – DEMOKRATI OCH ORGANISERING AV POLITISKA SYSTEM

Uppgift 3: Legitimitet och demokrati i kommunal organisering

Förvaltningen utgör en aktör eller beståndsdel i det politiska systemet som sällan tilldrar sig särskilt intresse. I själva verket är det i förvaltningen som styrelse och makt faktiskt realiseras. Det är sällan vanliga medborgare har kontakt direkt med de demokratiskt valda representanterna, men desto oftare som man kommer i kontakt med olika förvaltningstjänstemän i byråkratin. Ordet byråkrati används på svenska ofta med en negativ klang. På engelska är termen ”bureaucracy” en mer neutral benämning på förvaltningsapparaten.

Kunskaper om förvaltningen innebär att vi breddar vår syn på relationen styrande och styrda i en demokrati. För att förstå hur ett demokratiskt system fungerar är det nödvändigt att även se hur genomförandet av politiska beslut fungerar. Dessutom har förvaltningstjänstemän i sin egenskap av experter inom specifika politikområden också stora möjligheter att driva på att deras frågor kommer upp på den politiska agendan (enligt förvaltningslagen har de skyldighet att visa på brister och behov inom sina verksamhetsområden). Även beredningen av politiska ärenden sköts till stor del av anställda tjänstemän på olika politiska beslutsnivåer.

Materialhänvisningar

Litteratur

Bäck et al kap. 5, 6, 8

Lundquist kap. 6

Mattson-Petersson kap. 8, 10

Hague, Harrop & McCormick (2019) kap. 11

Dahström: ๏ Kap 1. Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet๏ Kap 2. Den svenska statsförvaltningens omvandling från försumpning till legitimitet๏ Kap 4 Genus och etik i förvaltningens processer๏ Kap 9. Implementering: perspektiv och mekanismer๏ Kap 10 Privatisering

Konsten att skriva och tala

E-resurser

Maria Hedlunds nätföreläsning om förvaltningen.

Uppgift 3a – gruppuppgift

Er uppgift – för nu skall ni arbeta i grupp – blir för det första att reda ut dels hur kommunen egentligen organiserar skolverksamheten (och vad som styr detta arbete formellt), dels hur ansvaret ser ut mellan det demokratiska styret och förvaltningen. Vilka beslutsgångar förekommer egentligen när det gäller dessa frågor? Ni ska välja en av gruppmedlemmarnas hemkommun för studien, som ni ska koppla till kurslitteraturen genom att på ett relevant sätt använda begrepp som legitimitet och demokrati.

Redovisningen ska med andra ord explicit relateras till kurslitteraturen när det gäller demokrati och legitimitet: Hur har kommunerna organiserat skolverksamhet och beslutsprocesser för att värden som legitimitet och demokrati ska upprätthållas?

Texten skall skrivas i form av en vetenskaplig miniuppsats, med klart formulerat syfte, tydligt angivna slutsatser och formellt korrekta referenser. (Läs Konsten att skriva och tala noga inför detta arbete). P g a att uppgiften ni skriver är just en minivariant, så behöver ni inte följa exakt alla de rubriker som tas upp i Konsten att skriva och tala – vissa rubriker kan kanske slås ihop, någon kan gå upp i en annan etc. Det viktiga är dock att alla element av en uppsats på något sätt finns med. Ni behöver dock inte ha abstract.

26

Formalia uppgift 3a

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 3a: Legitimitet och demokrati i kommunal organisering (huvuduppgift)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas. OBS! Alla gruppmedlemmar lägger in samma text i Live@Lund.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Er text skall sammanlagt omfatta 12.000 – 15.000 tecken inklusive mellanslag. Detta inkluderar omfång inte referenslistan.

– – – –

Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift (3a + 3b) i form av kommentarer på er uppgift, och vid behov på er opposition senast det datum som anges i kursöversikten i kapitel 1. Detta sker dels i form av en generell kommentar som tar upp aspekter som är intressanta för alla kursdeltagare och läggs ut som kursmeddelande, dels i form av en individuell kommentar. Precis som ifråga om uppgift 2 kommer alla att ges individuella kommentarer, men generellt gäller att om de som kommenterat ert arbete skött denna uppgift på ett bra sätt, så blir min kommentar mindre omfattande.

Texten kommer att vara synlig för era kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om ni som grupp lämnar in uppgift 3a för sent, så ska texten utökas med 3 000 tecken inklusive mellanslag.

Om du gör uppgiften individuellt i efterhand så ska omfattningen på din text vara densamma som för grupperna som fullgör uppgiften i tid, dvs. 12.000 – 15.000 tecken inklusive mellanslag.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du/ni lämnar alltså in en längre text enligt anvisningarna ovan. Lämna in genom inlämningen på vanligt sätt samt maila läraren. Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits.

Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

27

Uppgift 3b

Ni ska nu opponera på en annan grupps alster. Oppositionsschema läggs ut senast det datum/tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Ni ska jämföra er egen analys av den kommun ni arbetat med, med den som en annan grupp gjort. Förutom att göra en jämförelse mellan de båda kommunernas processer generellt, så ska ni förhålla er till hur den andra gruppen beskrivit dessa processer utifrån legitimitet och demokrati. Har ni använt begreppen och teorierna på liknande sätt? Är det något ni tycker att den andra gruppen har missat eller har den tagit upp något som ni själva missade? Ni ska också analysera formalia i uppgiften så att den följer de givna instruktionerna (se i Konsten att skriva och tala om ni är osäkra).

Formalia uppgift 3b

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 3b: Legitimitet och demokrati i kommunal organisering (opposition)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas. OBS! Alla gruppmedlemmar lägger in samma text i Live@Lund.

Texten lämnas också in via kursens diskussionstavla. Kanske beror någon synpunkt på att ni tolkat litteraturen olika, eller på något annat som kan behöva redas ut. Detta fortsatta kommenterande ingår inte i formellt i uppgiften, men rekommenderas varmt och följs av mig som lärare.

Er text skall sammanlagt omfatta 3.500 – 5.000 tecken inklusive mellanslag.

– – – –

Lärarfeedback: se 3a.

Texten kommer att vara synlig för era kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om du varit med i en grupp och lämnat in 3a i tid, men däremot inte varit med och arbetat med din grupp på oppositionen på en annan grupps alster (3b) i tid så tillkommer en extra opposition.

๏ Har du lämnat in 3a i tid så har du fått dig en text tilldelad att opponera på genom oppositionslistan som läraren lägger ut. Utöver den text du (och din grupp) alltså redan tilldelats av läraren så läser och opponerar du även på texten av den personen närmast efter ditt eget namn (som är i en annan grupp) i inlämningslistan. Du lämnar således in två oppositioner.

๏ Har du inte lämnat in 3a i tid så har du inte heller anvisats en text att opponera på. Om du eller ni som grupp lämnar ”spåret” så får du eller ni själva välja två inlämnade 3a-uppgifter och opponera på dessa.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom du/ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du/ni lämnar alltså in två oppositioner om vardera 3.500 – 5.000 tecken inklusive blanksteg i ett samlat dokument under Uppgift 3b: Legitimitet och demokrati i kommunal organisering (opposition) och på diskussionstavlan och genom att maila läraren.

Genom att du/ni lägger dem på diskussionstavlan så kan kursarna du/ni opponerat på ta del av oppositionerna. Det är viktigt att du/ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän du/ni fått bekräftelsemail att ditt/ert e-mail mottagits. Var noga att i ditt/ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar Du/ni i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

28

Litteraturen handlar om olika sätt att designa demokratiska styrelseskick, både teoretiskt och empiriskt. Ett lands konstitution utgör regelverket för hur statsskicket ska fungera och organiseras. Oftast, men inte alltid (Storbritannien är det mest omskrivna exemplet), finns konstitutionen nedtecknad. Den svenska konstitutionen utgörs av Sveriges fyra grundlagar (se Mattson & Petersson; riksdagens hemsida). Det är alltså ur ett lands konstitutionella regler som man kan utläsa hur styrelseskicket formellt är uppbyggt – det formella styrelseskicket. Valsystemens utformning är en av de viktiga källorna till förståelse av olika styrelseskick. Valen har beskrivits som den moderna demokratins definierande institution. Regler för hur väljarnas röster ska omvandlas till platser i representativa församlingar må vara tekniskt snåriga, och okända för många, men spelar stor roll för det politiska maskineriet och för hur partierna lägger upp sina kampanjer.

EU:s konstitution utgörs av fördragen, dvs. de överenskommelser som medlemsländernas stats- och regeringschefer kommer överens om med ojämna mellanrum och som brukar benämnas efter den plats där de upptecknas, senast i Lissabon 2007 (Lissabonfördraget trädde sedan i kraft i december 2009). Som bekant föregicks detta fördrag av en utdragen debatt där tidigare förslag till ny konstitution för EU röstades ner i folkomröstningar i Nederländerna och Frankrike.

Materialhänvisningar

Litteratur

Bäck et al kap. 3, 4, 7

Hague, Harrop & McCormick (2019) kap. 4, 7-9, 15

Mattson & Petersson kap. 1, 6, 7, 11, 14

Freidenvall & Jansson kap. 8-10

Konsten att skriva och tala

E-resurser

Föreläsningarna om EU (kronologi samt institutioner).

Riksdagens hemsida: www.riksdagen.se

29

DEL 2 – DEMOKRATI OCH ORGANISERING AV POLITISKA SYSTEM

Uppgift 4: Jämförande analys av politiska system

Vi fortsätter i denna uppgift att analysera organisering av politiska system men lämnar den lokala nivån. Demokratiperspektivet behåller vi. I denna uppgift ska ni mer utförligt visa att ni förstått innebörden av olika sätt att organisera ett demokratiskt styrelseskick genom att jämföra konstitutionella system. Här kommer ni alltså att kombinera teori och empiri eller, med andra ord, att tillämpa teoretiska resonemang på ett empiriskt material.

Uppgift 4a

Ni ska nu analysera demokratin i tre politiska system: Ni väljer antingen Storbritannien, USA eller Frankrike (alltså ett av dessa länder). Landets formella organisering av politisk demokrati jämförs med det svenska systemet. Ni utför analysen med hjälp av några av dimensionerna som ni behandlade i uppgift 1, särskilt folkmakt-konstitutionalism med betoning på maktfördelning och lagstiftningsprocesser. Majoritetssystem och proportionella system är benämningar på olika sätt att organisera valen, medan federalism och enhetsstat utgör beskrivningar av olika sätt att organisera styrelseskicket. Presidentsystem, semipresidentialism och parlamentarism är också kategoriseringar som ni ska visa att ni är förtrogna med. Ni ska använda dessa – och andra begrepp i litteraturen – när ni gör er analys.

För att lösa den delen av uppgiften som behandlar EU ska ni först dra ut de olika funktioner som EU:s institutioner är tilldelade. Sedan ska ni jämföra dessa funktioner med hur de är organiserade i Sverige och i ert andra land. Det gäller att vara observant eftersom exakta motsvarigheter inte finns i de olika jämförelseobjekten – det är en av poängerna med uppgiften. Som vi nämnt tidigare så löper ett demokratispår genom kursens alla delar. Detta demokratispår ska alltid inkluderas, med den skillnaden att ju längre ni kommit i kursen, desto mer har ni fått att relatera detta demokratispår till. Vi vill därför att ni avslutningsvis analyserar de politiska systemen med hjälp av demokratidimensioner. Denna del av uppgiften bör ägnas ca 3.000 – 4.000 tecken. Var noga att använda centrala begrepp på ett precist och riktigt sätt.

Formalia uppgift 4a

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 4a: Jämförande analys av politiska system (huvuduppgift) som pdf-format senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Din text skall sammanlagt omfatta 12.000 – 15.000 tecken inklusive mellanslag. Detta omfång inkluderar inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå). Av dessa 12.000 – 15.000 tecken skall ca 3.000 – 4.000 användas för en analys av de politiska systemen med hjälp av demokratidimensioner. – – – –Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift (4a + 4b) i form av kommentarer på er uppgift, och vid behov på er opposition. Först och främst handlar detta om samlade kommentarer i form av ett kursmeddelande, men vid behov kommer jag också att ge individuella kommentarer. Generellt gäller att om den som kommenterat ditt arbete skött denna uppgift på ett bra sätt, så finns mindre anledning för mig att ge individuella kommentarer.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om du inte lämnar in denna uppgift i tid, så tillkommer ett land i den analys du ska utföra, dvs. du ska då välja två av länderna Storbritannien, USA och Frankrike, som du sedan förhåller till Sverige och EU som det beskrivs i den ordinarie uppgiften.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar in en förlängd uppgift omfattande sammanlagt 15.000 – 17.000 tecken inklusive blanksteg under Uppgift 4a: Jämförande analys av politiska system (huvuduppgift) och genom att maila läraren.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

30

Uppgift 4b

Ni väljer själva ett land (inte det land ni själva analyserade i förra deluppgiften) som en kurskollega har presenterat i uppgift 4a och jämför med det land som ni analyserade i 4a. Om du t ex valde Storbritannien i 4a, ska du således välja att läsa en kursares analys av Frankrike eller USA. Jämför framför allt formell maktfördelning mellan institutionerna och beslutsprocesserna. Skulle det bli så att alla väljer samma land – och det därmed inte finns någon analys av ett annat land än det du själv skrivit om – kommer jag att lämna anvisningar för hur ni ska göra då.

Formalia uppgift 4b

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 4b: Jämförande analys av politiska system (opposition)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten lämnas också in via kursens diskussionstavla. Kanske beror någon synpunkt på att ni tolkat litteraturen olika, eller på något annat som kan behöva redas ut. Detta fortsatta kommenterande ingår inte i formellt i uppgiften, men rekommenderas varmt och följs av mig som lärare.

Din text skall sammanlagt omfatta ca 3.000 tecken inklusive mellanslag.

– – – –

Lärarfeedback: se 4a.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Missar du att göra opposition inom utsatt tid väljer du att läsa två alster (4a) av dina kursare, där minst ett av dem behandlar det/ett land som du inte själv har med i din analys. Jämför framför allt formell maktfördelning mellan institutionerna och beslutsprocesserna.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Texten skall omfattar ca 5.000 tecken inklusive mellanslag och lämnas in under Uppgift 4b: Jämförande analys av politiska system (opposition) och på diskussionstavlan och genom att maila läraren. Genom att du lägger dem på diskussionstavlan så kan de kursare du opponerat på ta del av dina oppositioner.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

31

Det finns en spännande akademisk diskussion om vilka institutioner som absolut måste vara demokratiska innan man kan beteckna ett politiskt system som demokratiskt. Är det tillräckligt med regelbundna, rättvisa, hemliga val mellan ett antal partier eller kandidater för att det betecknas som en demokrati? Är det möjligt att tala om demokrati utan yttrandefrihet? Vilka är förutsättningarna för att ett politiskt system ska påbörja en demokratiseringsprocess? Leder ekonomisk utveckling till demokratisk utveckling? Vi är delvis tillbaka till de frågor som vi ställde inför uppgift 1 men ska nu diskutera dem på ett lite annorlunda sätt genom att använda oss av exempel på politiska system som är under stark förändring och i olika utsträckning genomgår en demokratiseringsprocess, eller som håller på att återgå till auktoritära system.

Materialhänvisningar

Litteratur

Tidigare inläsning om demokratidimensioner inför uppgift 1

Hague, Harrop & McCormick (2019) 77-88, kap. 6, 12.

Freidenvall & Jansson s. 159-165 samt kap. 11.

Artiklar med länderstudier du hittar under Kursresurser – artiklar & kapitel tidigare i kursguiden.

Konsten att skriva och tala

E-resurser

Freedom House: www.freedomhouse.org

32

DEL 2 – DEMOKRATI OCH ORGANISERING AV POLITISKA SYSTEM

Uppgift 5: Demokrati-seringsprocesser: att bygga demokrati

En omfattande forskning har bedrivits om hur icke-demokratiska system förändras till demokratiska: demokratiseringsforskning. Hague, Harrop & McCormick beskriver tre kategorier av ”demokratiseringsvågor” som illustrerar empiriska perioder av demokratisering med skilda förklaringar till förändringarna. Med ”konsoliderad demokrati” avses att demokratin har institutionaliserats och förankrats, det demokratiska systemet anses vara legitimt, styrelsen och medborgarna accepterar den demokratiska konstitutionen eller de grundläggande regleringarna för formella maktrelationer.

Uppgift 5a

Ni kommer av mig tilldelas ett land och ni arbetar med två av de artiklar som har listats för detta land bland resurserna för uppgiften. Ni ska sedan beskriva vilka faktorer artikelförfattarna menar har stor betydelse för demokratisering i det aktuella landet. Vilka betingelser – ekonomiska, sociala, politiska – befrämjar en demokratisk utveckling? Är forskarna överens om vilka förutsättningar som är nödvändiga för att en demokratiseringsprocess ska leda till en konsoliderad demokrati? Diskutera sedan dessa betingelser i mer generella termer med hjälp av kurslitteraturen och en av de demokratiseringsartiklar som finns på kurssidan. Du väljer själv denna artikel. Hur ”fritt” är det land du skriver om enligt Freedom House? Vad är särskilt problematiskt respektive positivt ur ett demokratiperspektiv? Jämför bedömningarna som Freedom House gör med beskrivningarna i artiklarna.

Formalia uppgift 5a

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 5a: Demokratiseringsprocesser – att bygga demokrati (huvuduppgift)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Din text skall sammanlagt omfatta 13.000 – 15.000 tecken inklusive mellanslag. Detta inkluderar omfång inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå).

– – – –

Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift (5a + 5b) i form av kommentarer på er uppgift, och vid behov på er opposition. Först och främst handlar detta om samlade kommentarer i form av ett kursmeddelande, men vid behov kommer jag också att ge individuella kommentarer. Generellt gäller att om den som kommenterat ditt arbete skött denna uppgift på ett bra sätt, så finns mindre anledning för mig att ge individuella kommentarer.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om du missar att lämna in uppgiften i ordinarie tid, så tillkommer att du ska läsa och förhålla dig till ytterligare en artikel, dvs. du ska då arbeta med tre artiklar om ett land. I övrigt görs uppgiften på precis samma sätt och i samma omfång som vid inlämning i ordinarie tid.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar alltså in den färdiga texten under Uppgift 5a: Demokratiseringsprocesser – att bygga demokrati (huvuduppgift) och genom att maila läraren.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar. Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

33

Uppgift 5b

Du ska nu opponera på en kollegas alster. Oppositionsschema läggs ut som kursmeddelande senast det datum som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Du ska jämföra din egen analys av det land du arbetat med, med den som en annan student gjort av ett annat land. Tänk på att jämföra både empiri – hur skiljer sig era två länder åt? – och själva analyserna. Har du och din kursare använt samma eller olika teorier, begrepp och resonemang i era analyser?

Formalia uppgift 5b

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 5a: Demokratiseringsprocesser – att bygga demokrati (opposition)

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten lämnas också in via kursens diskussionstavla. kanske beror någon synpunkt på att ni tolkat litteraturen olika, eller på något annat som kan behöva redas ut. Detta fortsatta kommenterande ingår inte i formellt i uppgiften, men rekommenderas varmt och följs av mig som lärare.

Din text skall sammanlagt omfatta 3.000 – 5.000 tecken inklusive mellanslag.

– – – –

Lärarfeedback: se 5a.

Texten kommer att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Om du inte utför opponering på 5a inom utsatt tid, tillkommer ytterligare en opposition. Du ska då läsa och kommentera två kollegers alster. Välj två texter som inte handlar om samma land som du själv analyserat i 5a, och följ i övrigt anvisningarna för ordinarie uppgift.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar alltså in två oppositioner om vardera 3.000 – 5.000 tecken inklusive blanksteg under Uppgift 5a: Demokratiseringsprocesser – att bygga demokrati (opposition) (lägg här samman oppositionerna till ett enda dokument som du laddar upp) och på diskussionstavlan och genom att maila läraren.

Genom att du lägger dem på diskussionstavlan så kan de kursare du opponerat på ta del av dina oppositioner. Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar. Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

34

KAPITEL 4

Del 3 i detaljDel 3: Demokratins utmaningar (6 högskolepoäng)

I DETTA KAPITEL

1. Instruktioner uppgift 6

2. Instruktioner uppgift 7

Formalia uppgift 6

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 6: Decentralisering

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Din text skall sammanlagt omfatta 9.000 – 12.000 tecken inklusive mellanslag. Detta inkluderar omfång inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå).

– – – –

Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift i form av samlade kommentarer i form av ett kursmeddelande, men vid behov kommer jag också att ge individuella kommentarer.

Texten kommer inte att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Vid inlämning utanför ordinarie tid utför du denna uppgift på precis samma sätt som anges för ordinarie uppgift, men omfånget blir större: du ska skriva 13.000 – 15.000 tecken inklusive blanksteg. Lämna in under Uppgift 6: Decentralisering samt genom att maila läraren.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar in texten under Uppgift 6: Decentralisering och genom att maila läraren.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

36

DEL 3 – DEMOKRATI OCH ORGANISERING AV POLITISKA SYSTEM

Uppgift 6: Decentralisering

Uppgift 6

Inom den mer kritiska demokratiteoretiska litteraturen finns ofta ett starkt vurmande för småskalighet, decentralisering och ökat lokalt politiskt deltagande. Man föreställer sig att detta ska skapa en större legitimitet för demokratins processer. Hur ser du på detta? Vilka argument kan anföras mot ökad decentralisering? Diskutera med utgångspunkt i förvaltningspolitiken men ta gärna in ett större globalt perspektiv.

Som ni märker är den här frågan lite friare än de vi haft tidigare på kursen och att det saknas explicita materialanvisningar (hela kurslitteraturen är nu i bruk). Likväl vill jag se en fungerande referensapparat och en tydlig struktur i era svar – i själva verket höjs hela tiden kraven på detta eftersom ni nu haft god vana att få grepp om detta). Dahlströms bok ”Politik som organisation” är givetvis en lämplig startpunkt för denna uppgift.

Formalia uppgift 7

Inlämning sker via Live@Lund-systemet under uppgiftsrubriken Uppgift 7: Demokratins utmaningar

Texten måste lämnas in i pdf-format via Live@Lund senast det datum och den tid som anges i uppgiftsöversikten i kapitel 1 för att kunna bedömas.

Texten skall vara försedd med löpande referenser till kurslitteraturen.

Din text skall sammanlagt omfatta 15.000 – 18.000 tecken inklusive mellanslag. Detta omfång inkluderar inte referenslistan (glöm inte att en sådan skall ingå).

Textmängden kan variera något mellan de tre frågorna, men du kan inte välja bort någon av frågorna!

– – – –

Lärarfeedback kommer efter fullgången uppgift i form av individuella kommentarer (och en samlande kommentar som lärarmeddelande).

Texten kommer inte att vara synlig för dina kurskamrater

Vad händer om man missar deadline?

Vid inlämning utanför ordinarie tid så genomför du uppgiften på samma sätt som den ordinarie, men omfånget blir större: du ska skriva 18.000 – 20.000 tecken inklusive blanksteg.

--------------------------------Så här lämnar du in:

Eftersom ni lämnat ordinarie upptrampad stig är det extra viktigt att följande instruktioner följs. Du lämnar in din text under Uppgift 7: Demokratins utmaningar och genom att maila läraren.

Det är viktigt att ni inte ser uppgiften som inlämnad förrän ni fått bekräftelsemail att ert e-mail mottagits. Var noga att i ert mail beskriva att det rör sig om denna kurs, och den aktuella kompletteringsuppgiften – så att allt hamnar i rätt arbetshögar.

Sista ordinarie datum för inlämning av kompletteringar om ni skall examineras under hösten hittar du i uppgiftsöversikten i kapitel 1. Är man senare än så måste man omregistrera sig nästa gång kursen ges och göra kvarvarande moment då). Observera att uppgifter som på detta sätt kommer in utanför den ordinarie tidsperioden inte alltid kommer att få lika utförliga kommentarer, och att det, i synnerhet i slutet av december och början av januari, kan dröja lite innan ni får respons.

37

DEL 3 – DEMOKRATI OCH ORGANISERING AV POLITISKA SYSTEM

Uppgift 7: Demokratins utmaningar

Uppgift 7

Uppgift 7 har form som en traditionell tentamen, med ett antal frågor som ska besvaras. Fokus är demokrati, och hoppet är att ni nu kan ha nytta av uppgifter och feedback ni fått tidigare under kursen för att kunna komma lite längre med dessa svar. Vi har på flera sätt under kursen kommit i kontakt med demokratins olika utmaningar. Olika jämförelser ni gjort har inte minst tjänat att belysa olika sätt att förstå och åtgärda sådana utmaningar. Vid det här laget är det av största vikt att ni underbygger er argumentation, och stödjer den med externt material när det är möjligt (hela kurslitteraturen är nu i bruk). Jag vill också förstås se ett större djup i ert resonemang – av den enkla anledningen att ni nu är väl inlästa på ämnet.

Frågorna

1. Flernivåproblematik och legitimitet Demokratiska beslut på olika nivåer kan komma i konflikt med varandra. Hur ska vi bäst avgöra vad som har starkast legitimitet i dessa fall, och hur kan man komma till rätta med denna problematik?

2. Expertstyre Politiska beslutsfattare behöver expertrådgivning för att kunna fatta välgrundade beslut och expertinflytande utgör också en oundgänglig del av det politiska beslutsfattandet på alla nivåer i det politiska systemet. Vilka utmaningar kan expertinflytande innebära för den representativa demokratin?

3. Vidare utmaningar Vilka andra utmaningar ställs på en modern demokrati? Lista de enligt dig mest centrala utmaningarna, och rangordna dem. Argumentera för din rangordning!