Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Studieresa till Finland på temat Bioenergi 1-2 sept 2010
Kommittén för energifrågor, KSLA
Reseberättelse
Ett stort och varmt tack riktas till följande personer för studiebesök och intressanta möten
under vår resa:
- PJ Kuitto, FINBIO
- Christer Backlund, UPM Forest
- Perttu Anttila, Researcher, METLA (Finnish Forest Research Institute)
- Seppo Huurinainen, Managing Director, MHG Systems Oy Ltd
Studieresa, Finland 2010 Studieresan anordnades i samband med konferensen Forest Bioenergy 2010, förlagd i
Tammerfors. Under ena dagen deltog kommittén i konferensprogrammet samt hade bokat
enskilda möten med olika aktörer ifrån den finska skogsbranschen, och under den andra dagen
hölls särskilt ordnade demonstrationer av utrustning och demonstrationer för kommittén.
Nedan följer korta utdrag från några av föredragen som hölls den 1 september.
Jean-Marc Jossart, från AEBIOM (European Biomass Association), Belgien berättade om
läget med de nationella handlingsplanerna för förnybar energi som tagits fram av EU-
länderna. I dessa dokument framgår att alla länder är optimistiska att de kommer klara att
uppnå sina uppsatta 202020-mål.
Planerna visar att bioenergi kommer att fortsätta spela en viktig roll och öka i användning.
Men Jean-Marc Jossart uttryckte sin besvikelse över att biomassan inte förväntas öka mer i
vissa länder, exempelvis Österrike, Danmark, Tyskland, Sverige och Tjeckien, med tanke på
senaste årens ökning. Detta menar han delvis beror på att länderna inte haft så ambitiösa mål.
Vidare har vissa länder - bland annat Polen, Spanien och Tjeckien - enligt honom antingen
underskattat mängden biomassa de behöver för att nå sina mål, alternativt satt för höga mål.
Utifrån handlingsplanerna ser man också att marknaden för värme, kyla, el och drivmedel
kommer att booma under kommande decennium. Av dessa är nya värmemarknader (hushåll
och fjärrvärme) är underskattade enligt AEBIOM, och väntas enligt dem växa med 24 Mtoe
för 20 av länderna. Bland övriga slutsatser kan nämnas att biomassa från jordbruket väntas
växa mycket mer än från skogen. AEBIOM kommer att göra ytterligare analyser, vilka man
kan läsa om på deras hemsida, se Cross Border Bioenergy project.
De nationella handlingsplanerna finns att hämta på hemsidan:
http://ec.europa.eu/energy/renewables/transparency_platform/forecast_documents_en.htm
Därefter följde tal där den svenska, tyska och österrikiska handlingsplanerna kommenterades.
Bland talarna fanns energikommitténs Rolf Björheden från Skogforsk, som kommenterade
den svenska handlingsplanen. Rolf påpekade att RES-direktivet bygger mer på kontroll och
"piska" än den traditionella svenska policyn, som varit att skapa spelregler som ger morötter
för "rätt beteende". Han önskar se en förstärkning av den svenska modellen och tror även att
"export" av våra typer av styrmedel (CO2-skatt m.m.) skulle kunna göra övriga EU:s arbete
med RES enklare och kraftfullare. Rolf konstaterade vidare att Sverige kommer att kunna nå
de mål vi satt upp även utan extra incitament. Vidare pekade han på att risken snarare är att vi
underpresterar samt att vi egentligen med en kombination av RES-direktivet och vår
nationella handlingsplan skulle kunna prestera bättre.
Juha Ruokonen, GreenStream Network Plc, Finland talade om RES-direktivets
samarbetsmekanismer. Ruokonen påpekade att många analytiker inte tror att EU kommer
klara 20%-målet för förnybar energi till 2020, även om EU:s prognos i slutet av 2009 visade
på detta. Faktum är att EU-länderna i nuläget fortfarande utreder hur man konkret ska nå dit.
De flexibla samarbetsmekanismerna kan vara ett sätt för medlemsländerna att få hjälp att nå
målen genom samarbetsprojekt och gemensamma stödsystem, likt de som tillämpas för
koldioxidhandeln, men i ny form där man lärt av misstagen. Dock är mekanismerna
fortfarande under utarbetande, och Juha Ruokonen tror att det kommer att ta tid innan en
sådan marknad tar form. Samarbetsmekanismerna kommer att erbjuda ett flexibla lösningar
för både säljare och köpare, men det är viktigt att man nu i det fortsatta utarbetandet ser till att
strukturen och ramverket för dem hålls enkla, menar Ruokonen.
Perttu Anttila från METLA (Finnish Forest Research Institute), Finland, redogjorde för
resultat från sina potentialstudier över skogsenergiresurser (rundved, stamved och
restprodukter) inom EU. För tillfället är potentialen högre än efterfrågan, men det kan i
framtiden ändras till motsatsen, menar han. En realistisk lågt skattad potential för biomassa
från skogen år 2030 ligger enligt hans studier på ca 600 miljoner m3/år. En högt skattad
potential för samma tid ligger på ca 900 miljoner m3/år. I dagsläget finns inom EU-27 en
skogsenergitillgång på ca 310 miljoner m3/år. I slutändan är det dock priset som avgör
tillgången och användningen, och om man exempelvis kallar runved för massaved eller
energived, tillade Perttu Anttila vid en senare diskussion med kommittén.
Under eftermiddagen den 1 september hade kommittén möten med följande personer:
Perttu Anttila, Researcher, Finnish Forest Research Institute.
Seppo Huurinainen, Managing Director, MHG Systems Oy Ltd.
Bengt Hillring, prof. SLU
Arttu Timperi, Vice president of METSO
Christer Backlund, som medverkat vid utveckling av en rad tekniker, bl.a. stubbrytning.
PJ Kuitto, FINBIO
Under mötet diskuterades vad som är på gång vad gäller tekniker som används och utvecklas
inom det finska skogsbruket idag, samt möjliga områden för samarbete.
Seppo Huurinainen, från MHG Systems berättade att de just nu är på gång att släppa ett
mobilt verktyg för hantering och kontroll av biomassa i försörjningskedjan. Verktyget
demonstrerades även för kommittén efterföljande dag, se mer info på följande sidor.
De utvecklar för närvarande även sensorer med en RFID-tag gjord av komposit, som sätts i
containrar för att ge realtidsdata om t.ex. fukthalt samt identifiering och position av lager och
lastbilar. En produkt som Huurinainen tror kan ge dem en konkurrensfördel.
PJ Kuitto, FINBIO, berättade om bioenergiläget i Finland, samt deras nationella
handlingsplan. År 2009 användes cirka 6 miljoner m3s för energi (ca 12 TWh), och förväntas
öka snabbt. Energiföretag går också in i bioenergibranschen. Fortum är neutral, kanske lite
emot, Neste Oli är emot, men övriga företag är “med oss” enligt PJ Kuitto.
Vad gäller framtiden ser de ett antal utmaningar. Dels ser de en kommande brist på kunniga
personer (maskinister, entreprenörer) inom branschen. Det behövs många nya unga. FINBIO
har uttalat sig om att bioenergi och kärnkraft inte är en motsats utan båda bra för Finland.
Dels ser de en stor potential är de mindre stammarna, men det är oftast mindre mängder som
kan tas ut per plats. Detta ger långa transportavstånd vilket är ett hinder. Därmed behövs fler
terminaler för att kunna utnyttja tåg- och båttrafik bättre, och för att kunna jämna ut tillgången
bättre över året.
Torven diskuterades även. Finnarna planerar införa en CO2-skatt för torv på 1,95
EURO/MWh producerad energi och höjs med 1 EURO i två steg om två respektive fyra år. Vi
fick inga riktiga kommentarer på vad konsekvensen blir, men troligen minskar finsk
torvanvändning med ca 30 %. Detta innebär att mer flis och mindre torv kommer användas, i
motsats till idag.
I Sverige är en stor outnyttjad potential att ta ut mer stubbar, men stubblyftningstekniken
behöver utvecklas – bli snabbare, renare och mer praktisk enligt Rolf Björheden. Detta är en
samarbetsmöjlighet mellan Sverige och Finland. Christer Backlund nämnde att de har en ny
stubbrytningsteknik (som kommittén fick se efterföljande dag). I Finland är inte den gröna
rörelsen så mycket emot stubbrytning så länge man inte tar ut för många stubbar på samma
plats. Det är dessutom ett sätt att minska en viss rotröta (Fomes annosus) som är besvärande i
vissa delar av Finland.
Är det klart för andra länder ser vårt sätt att producera bioenergi som hållbart?
-Nej, sa PJ Kuitto, då man bl.a. inom EU har invändningar på vårt sätt att sköta boreala skogar
och vilken skog som ska få användas. Han har varit involverad i diskussioner i Bryssel där
man inte vill att uttag från äldre skog ska räknas som hållbar. FINBIO och Svebio slåss för att
vårt sätt att betrakta saken ska godkännas. Definitionen av vad som ska räknas som torvmark
är också ett potentiellt problem, enligt Sven-Olov Ericsson. Man tar heller inte hänsyn till att
torv växer, utan ser bara till det som kommer ut ur skorstenen. I Finland används mindre torv
än det som växer till årligen, enligt PJ Kutto.
Teknikdemonstrationer i fält
På morgonen den 2 september deltog kommittén i delar av konferensens program. Därefter
fick vi en egen demonstration av MGH:s teknik, av Managing Director Seppo Huurinainen
MHG Systems Oy Ltd med kollegor.
Dels visades det mobila verktyg för hantering och kontroll av försörjningskedjan för biomassa
från skogen som MHG är i stånd att lansera. Det kan exempelvis användas för att bevaka
temperatur och vattenhalt i materialet i en välta dagligen, och som beslutsstöd för hur länge
olika material och vältor ska lagras. Systemet är flexibelt att använda olika enheter, såsom
MWh, ton, m3. Priset för verktyget är inte klart ännu, men det kanske kan roar sig om 10 000
EUR, sa Huurinainen. Kunderna kan vara allt ifrån entreprenörer till energianläggningar. Ett
videoclip finns att se på Youtube.com, sök på ” MHG ERP Video Part 1”, för in introduktion i
dess olika funktioner och användning. Verktyget var föremål för både intresse, skepsis och
diskussion för kommittén, och Rolf Björheden inbjöd till samarbete för att utveckla underlag
och data till produkten. Kommentar oktober 2010: Denna kontakt är nu etablerad genom att
Seppo Huurinainen satts i kontakt med forskare från Skogforsk.
Ett verktyg för direkt fukthaltsmätning demonstrerades även med entusiasm av MHG för
kommittén, som inte lät sig imponeras allt för lätt. Det var en vanlig fuktmätare som bygger
på att man mäter motståndet mellan två metallprovstift som trycks in i träet.
MHGs demonstration. Tv Rolf Björheden, Seppo Huurinainen, MHG, Christer Backlund,
UPM Forest samt två kollegor från MHG
Efter MHGs demo körde vi mot Jämsäkoski, där Christer Backlund visade oss gamla
stubbytor, fixteri i klen gallring, stubblyftning med giljotinaggregat samt integrerad gagn- och
energivirkesdrivning med flerstamshantering.
Platsen för en stubbrytning år 2003 av drygt hundraårig gran visades. Man brukar ofta säga
att stubbrytning orsakar mycket sly, förklarade Backlund, men denna plats visar att så inte
behöver vara fallet. Stubbrytningen genomfördes med en maskin som har en roterande skiva
samt som genomför en samtidig form av markberedning, varefter plantering skedde. Bilden
nedan visar alltså resultatet 7 år senare.
Yta med stubbar brutna 2003
Därefter visades en ny prototyp för skörd och buntning av klena träd, s.k. fixteri. Maskinen
lämpar sig för klenare träd, vid mindre än 25-30 m3
massaved/ha, då den är effektivare än en
normalskördare. Prototypen hade nu en kapacitet på ca 9 buntar/h, och behöver komma upp i
ca 12-13 buntar/h för att bli ett ekonomiskt alternativ, enligt Christer Backlund. Fördelen med
dessa buntar jämfört med GROT-buntar är att de har mer stammar och färre kvistar och lösa
delar , vilket gör att de kan tas på vanliga timmerbilar. Maskinen skördar med en kran, matar
in materialet i fram på maskinen in i ett komprimeringsaggregat. Aggregatet fylls på tills det
finns tillräckligt för en bunt, komprimerar, slår ett plastband om bunten och släpper sedan av
den åt sidan. När stammarna matas in i maskinen skalas en del av barken av vilket underlättar
torkningen av bunten.
Fixteri i klen gallring
Som hastigast fick vi även en visning av teknik för stubblyftning med giljotinaggregat samt
integrerad gagn- och energivirkesdrivning med flerstamshantering, se bilder nedan.
Stubblyftning med giljotinaggregat samt integrerad gagn- och energivirkesdrivning med
flerstamshantering
Kommittén styrde sen tillbaks mot färjan
i Åbo, fulla med inspiration från den finska
skogen!
Göran Hedman, Sven-Olov Ericsson
och Lennart Ryk på favoritfiket mellan
Tammerfors och Åbo
Medresenärer från kommittén: Göran Hedman (VD Naturbränsle), ordförande; Maya
Forsberg, sekreterare (chef energisektionen, JTI); Sven-Olov Ericsson, Näringsdepartementet;
Lennart Ryk, EFO; Rolf Björheden, Skogforsk.
Text och foto: Maya Forsberg