STJ^ i ^ S ^^fc ^^^^V

Hi v /

Medlemstidning for Svensboda Herabygds- och Kulturhistoriska Forening

Nr2/2007

Ledare

Vi bb'rjar med att halsa alia vara med-lemmar valkommen ut till varen och som-maren 2007. Forutom den information somkommit med kallelse till medlemsmote harvi en del att beratta.

Ganget som vardar Kvarnangen later med-dela att man antligen fatt en kattuggla medungar i den hoik man byggde och satte uppfor nagra ar sedan. Grattis sager vi till dem.

Svensbodas Historia - Del 111 utkommerunder sommaren 2007.1 den kan du lasa ommanniskorna som bott i Svensboda fram tillmitten av 1900-talet. Ytterligare informationkommer att sattas upp pa anslagstavlornanar den ar fardigtryckt Saknar du nagot exav de tva forsta delarna kan du ringa GunAndersson 0176 - 26 06 72 for bestallning.

I forra numret av var tidning berattade viatt registreringar har gjorts av nagra av varafomminnen. Vi vill bara paminna att de arskyddade av Sveriges Rikes Lag och att detda'rmed ar atalbart att rora dem eller nagot iden narmaste omgivningen.

Bildarkivet, som var tidning skoter om ochgarna plockar bilder ifran, har gatt i sta. Hardu nagra garnla eller nya foton lanar vi gar-na dem for kopiering. Det gar a'ven bra

med negativ eller diabilder. Motiven kanvara fran en fest med grannar, bygg-nationsbilder eller rena naturbilder. Allt arav intresse. Har du nagra garnla dokument?

Forra aret trodde jag att jag sprungit pa enriktig Svensbodararitet. Jag flyttade pa enhuggorm som solade pa ett berg dar jagbrukade ga med hundarna. Vid forflytt-ningen upptackte jag att den var helt bla paundersidan. Lika bla sorn himlen kan varaen vacker sommardag. Kanske till och mednagot blaare. Jag har letat som en tok panatet for att se hur ovanlig den var. Ingasvar nagonstans. Min nyfikenhet stilladesinte forran jag ringde till en ormexpert paNaturhistoriska Riksmuseet Joda, det firmsblaa huggormar, men bara under en be-gransad tid. Pa en del huggormar, inte alia,kommer derma vackra blaa fa'rg fram nar dehar omsat skinn. Efter 3-4 dagar far de till-baka sin naturliga fa'rg. Sa var det med denrariteten.Ett bra tips ar att huggormen inte kan bitaigenom gummistovlar.

Kent SkillbrantAnsvarig utgivare

SUENSBO ges ut av Svensboda Hembygds- och Kulturhistoriska Forening.Tidningen utkommer med tva nummer per ar, januari och juni. Tidningen ingar i medlemsavgiften.Extra exemplar av tidningen kan kopas och kostar da 50 kroner styck.Medlemsavgift: 100 kronor for huvudmedlem, 50 kroner for familjemedlem.Foreningens pg-nummer: 39 59 99-6Ansvarig utgivare: Kent Skillbrant, Tel: 0176 - 261317, Telefax: 0176 - 26 04 30Redaktor: Berit Staaf, Svensboda 74, 760 10 Bergshamra Tel. 0176-2611 05Redaktionsgrupp: Marie Gronmark Carlsson, Kerstin Svenson och Kent SkillbrantTidningens adress: c/o Kent Skillbrant, Svensboda 194, 760 10 Bergshamra

For innehdllet i artiklarna svarar respektive fdrfattare. Redaktionen forbehaller sig ratten att kommenterafak-tainnehallet i artiklarna och att gora korrigeringar i texten, sprdkliga eller av utn/mmesskal, som e] fordndrarartikelns innehdll. Icke bestdllda artiklar infers i man av plats.

Omslagsbild: Pollenbestrodd stenmurkla (torkningsobjekt) Foto Kent Skillbrant

Innehall

Led a reUnder IsenPint Besok fran AfrikaAlt ta tillvara och spara_50 ar som fritidsboende i SvensbodaVara sponsorerAnslagstavlan

249

10121516

Potatis sattes pa en av vara odlingslotterJuni 2006

&?,';•:•,»-• l^-^r^'.T-'^'':^'-^ dA-r-';-' * --VC"-^^m^mf^S^^W^f^M^^ -x w^^M^^^^iS?^?^-r;v/^^v/^™'*<r^^^.-?:v,H:™;?:^;^V'*:-UX£Vv :;i '• Hv^r^~S-^^A**^1 ^^IJfei^^^i ^C , ;r ?> f5i:; :; ?S3^ :;5 -> ; j5;' ^v T^ ^ ^ ||J^

^S- ^^^ ;li ^^^&: "S^

Foto: Kent Skillbmnt

Under Isenav Kent Skillbrant

Har borjar det bli mycket spannande. Ca100-200 ar in i bronsaldern, som borjar1700 f.kr., har Eskils Backa frilagts ochSvensbodas nasta lerjord kommer i dagen.Det ar den andra akermarken i helaomradet och det finns ingen mer aker attupptacka aven om vi stracker oss flerakilometer utanfbr Svensboda. De akermar-ker vi kanner till ligger fortfarande underhavsytan.Vi ar inte langre en 6 eftersom vinu ingar i fastlandet. Omradet vid Stensjonar helt fardigbildat. Kvarnkarret, omradetdar vara far gar och betar, och Lillsjon harfortfarande kontakt med Limnaeahavet viaBergshamraleden. Vi satter dagens datumtill 1250 f.kr. och landhojningen ar nu 0,90meter/100 ar.

Det ar nu, vid bronsalderns aldsta del,som man utformar sina gravar, som denvid Eskils Backa. Jag tror att det ar en relikav en gammal Mykensk grav som sedanlange har anvants i det forna Grekland.

Vi hinner med ytterligare en niva innan vigar ut ur bronsaldern. Lillsjon har fortfa-rande kontakt med Limnaeahavet via Forsaoch Enviken ner till Bergshamraleden. Far-leden har fortfarande ett snittdjup pa ca 5meter.

Vi satter dagens datum till 650 f.Kr. ochlandhojningen ar nu 0,78 meter/100 ar.

Nu borjar vi med att ga in i den aldreJarnaldern 500 f.kr. Vi later ocksa varHerre ha ett finger med i sin varlds-beromda jungfrufodsel samtidigt somLimnaeahavet overgar till att bli Ostersjon.Vi gar till ca 100 e.kr. och Svensboda hartill fullo gjort sin resa fran, att ha legatunder ca 3 km tjock is och till att ha restsig drygt 300 meter. Var ursprungligaSwansboo ligger ligger fortfarande 10meter under sitt nuvarande lage. Dessvidare oden ar att den hade stigit 5 metertill, lagom till att vikingarna (800-1050e.Kr.) avslutade den Yngre Jarnaldern.

Fran ca 1000 e.Kr., genom medeltiden1050-1521, in pa den Nya tiden somstartade med Gustav Vasa, har var 6 idagnatt sin nuvarande niva genom att nu (lasar 2000) ha en landhqjning pa 41,5cm/100 ar.

Har fbljer ett collage med kartor somvisar nar vara tomter kommer upp urhavet.

Tidsangivelserna ar efter mina egnaberakningar och tidsintervallet gallerborjan och slutet for de 5-metershojdersom kartorna bygger pa.

Detta hande mellan3700 till 3400 f.kr.

Detta hande mellan3400 till 3000 f.kr.

Detta hande 3000 till 2650 f. Kr.

Detta hande 2650 till 2200 f.Kr.

Fortsattnlng foljer i nasta nummer

Till medlemmarna i Svensboda Hembygds- och Kulturhistoriskaforening.

Infor arsmotet i September behover vi nagra nya medlemmar i styrelsen. Vi i valbered-ningen har som malsattning att styrelsen ska besta av bade fast boende och fritids-boende med ett intresse for Svensboda nar det galler dess historia, dess kultur och miljo.Att vara med i styrelsen ger en storre mojlighet att lara kanna Svensboda battre.

Pa arsmoiet i September ska foljande poster i styrelsen tillsattas.

Ordforande larSekreterare 2 arOrdinarie ledamot 2 arOrdinarie ledamot 1 arOrdinarie ledamot 1 arRevisor 2 ar

Vi utlyser harmed nominering till de redovisade posterna och her er att fundera over omni sjalv vill arbeta i styrelsen eller har nagon kandidat att foresla.

Nomineringen kan e-postas till sammankallande i valberedningen under adressm.gronmark@spray.se. Vi vill ha forslag senast 1 juli. Eller ring till mig 0176 - 2611 74.

Marie Gronmark Carlsson

Pint besok fran Afrika(En svala gor ingen sommar)

av Britt Wahlqvist

For tredje aret i rad har vi haft ladusvalorsom bott i vart stall. I ar kom de sent i majoch jag blev orolig for att det hant demnagot. Pa vintern bor de i Sydafrika sa detar en lang resa de gor till Svensboda, totaltcall.000 km.

De parade sig nastan direkt nar dekom och darefter byggde de lite pa boetsom var kvar sedan forra aret. Boet ar hartsom cement och bestar av spott, lera ochgras.

Ladusvalan ar blagron pa ovansidan,rod under hakan och ljus undertill. Denhar langa vingar som sticker ut utanforboet nar de ligger pa agg eller varmerungarna.

Sangen ar ett pladdrande kvitter medinslag av surrande drillar (enl. Lars Ingby,Svenska faglar), De ar valdigt oradda, dedyker forbi mig pa nara hall.

Det blev fern sma ungar, som fb'rald-rarna hjalptes at att mata och va'rma.

En morgon nar jag kom ner flog ung-arna runt i stalled en unge forsokte flygagenom ett fonster, men Anders slappte utden. Nu var alia ute utom en, hur skulledet ga? Foraldrarna hade inte glomt den.Ungen fick mat i stallet, de andra fick matute. Nasta morgon var alia ungar inne istallet, de hade formodligen overnattat dari tryggheten. Morgonen efter var det lika-dant. Ungarna flyger fortfarande tillsam-mans, nar jag ser fern svalor vet jag att dear fulltaliga.

For inte sa lange sedan parade forald-rarna sig igen och byggde ett bo runt enelkontakt, men det boet var vi tvungna attta bort. Sedan byggde de ett bo i ventila-tionstrumman i taket och i det boet liggerdet nu sma ungar som piper efter mat.Den forsta kullen ungar halsar pa fora'ld-rarna i stallet. De haller fortfarande ihop.Blir de sma i lufttrumman fardiga att flygasa langt som till Sydafrika nu i oktober?Det ar manga fragor jag skulle vilja hasvar pa. T ex, har svalorna ungar i Afrika

ocksa? Hur lange lever en svala som harett sadant slitsamt liv?

Ladusvalans graciosa flykt ar ett ef-terlangtat sommartecken. De forsta sva-lorna kommer till Sydsverige i april-maj,till Malardalen i maj och till Norrland islutet av maj. Under varar med kraftigasydliga luftstrommar har de forsta ex-emplaren observerats i slutet av mars - enmanad for tidigt! En sadan alltfor snabbflyttning ar mojligt endast for goda skick-hga flygare.

Flera ladusvalor lamnar Sydafrika iborjan av februari. De flyger pa dagen ochblir darfor ett latt byte for rovfaglar. Het-tan, bristen pa foda och sandstormar arandra dodsorsaker.

I motsats till sin slakting hussvalan,som hackar under takutsprang, har ladu-svalan ingen vit flack pa overgumpen,utan hela ryggen ar glansande blasvart.Dess langa stjartsprot ar en annan iogon-fallande olikhet. Da man ser fageln pa na-ra hall marks a'ven den rodbruna pannanoch strupen.

Ett par hackar ofta ensamt nagonstanspa en gard och soker inte nodvandigtvissina artfranders sallskap som hussvalan.Vanligen byggs boskalen av lera pa nagonsparre inne i ett uthus. Ladusvalorna jagarlagtflygande insekter over angar, betes-marker och vattendrag.

Teckning: Marie Gronmark Carlsson

Att ta tillvara och spara av naturens rikedomText och teckningar av Marie Gronmark Carlsson

Genom artusenden har manniskan pa oli-ka satt forsokt att forlanga hallbarheten paolika livsmedel. En av de allra aldsta me-toderna ar torkning.

Hosten 2006 var ett ar med mycketsvamp i skogarna har i Svensboda. Det varroligt att ga ut och plocka och komma hemmed en full korg och tillaga svampen. Endel av svampen fros jag in men det mestatorkade jag. Eftersom det var sa mycketsvamp sa kb'pte jag en torkapparat for attdet skulle ga snabbare an nar man brederut svampen pa torkollor, det vill saga entraram pa vilken man spant ett myggnat.

TorkollaTraram med myggnat over

Torkning ar en bra konserveringsme-tod. Det torkade tar liten plats och kanforvaras i rumstemperatur.

Ser man historiskt pa vara konserve-ringsmetoder sa ar nog torkning en av dealdsta metoderna. Det ar en metod somfunnits i alia tider fran luft- och soltork-ning till dagens industriella torkmetoder.

Det ar ocksa en konserveringsmetodsom hjalpt manniskan att overleva undervitt skilda levnadsvillkor, som bofast, no-mad och under kristider. Den har metodenhjalpte manniskan att lagra mat och dari-genom bli bofast, eftersom hon slapp denstandiga jakten pa farsk foda.

Innan vi blev bofasta, levde vi som ja-gare och samlare. Da torkade man medhjalp av solen och vinden bar, frukt ochnotter. Pa detta satt torkade man aven kottoch fisk, Ett exempel pa torkad fisk som vifortfarande ater idag, ar lutfisken pa vartjulbord.

Under stenaldern borjade man ocksautnyttja elden vid torkning. Man kundeanvanda en stallning over elden, en sakallad tripod. Den bestar av tre styckenslanor som man binder ihop i toppen, paden faster man en ram med flatade kvistardar man lagger det som ska torkas.

Nar manniskan blev mer bofast underjordbrukssamhallets tid, anvande maneftervarmen fran den vedeldade bakugnenatt torka livsmedel i. Man byggde aventorkar eller torkrior.

I Norden minskade torkningen somkonserveringsmetod under 1800-talet, ef-tersom det kom andra konserveringsme-toder. Man anvande salt for art forlangahallbarheten pa fisk och kott och sockerfor att tillvarata bar och frukt till sylt ochsaft. An idag ater vi salt sill/ rimmat flaskoch sist men inte minst, julskinkan.

TripodTorkstall for t ex vaxter

10

Torkningen kom tillbaka som konser-veringsmetod under forsta och andravarldskriget da det var ont om socker ochsalt.

Torkstallning med blompinnar ellerspanda snoren for torkning av bl.a. appel-ringar

Under 1950-talet utvecklades olika in-dustriella metoder for torkning, till exem-pel frystorkning, spraytorkning och va-kuumtorkning. Vi fick under den har peri-oden manga nya hel- och halvfabrikat,produkter som vi inte hade haft tidigaresom kakmixer, mjb'lkpulver, potatis-mospulver och fardiga passoppor. Dessanya torkmetoder var energikravande ef-tersom man behovde el (fossila branslen).

Pa 1970-talet togs hemtorkningen uppigen som metod, men nu utnyttjade manspillvarmen fran element eller varmepan-nor. Att den gamla metoden togs upp igenberodde pa den energikris som vi hade daoch nyvaknat mitjovardstankande.

Torkad frukt haller i flera ar och ar godatt ata som den ar, som godis eller sommusli. Blotlagda appelringar (i uppkoktvatten i minst 10 minuter) kan du anvandai appelkakor eller pajer.

Vill du veta mer om torkning, sa firmsdet en mycket lasvard bok pa biblioteketsom heter: Torkning av bar, frukt gronsa-ker, svamp och orter, Sigrid Sahlin. LTsforlag, Stockholm (1981) Har firms en his-torisk genomgang av hur och med vilkaredskap man torkade forr. Tonvikten iboken ligger anda pa tips om hur och vadvi kan torka i dagens hem.

I ar torkade jag ocksa applen. Har fol-jer ett recept pa hur man torkar applen omman inte har en elektrisk apparat

Foto: Kent Skillbrant

Torkade appelringar1. Applen kan torkas med eller utan skal,

men de finaste srnakamnena firms un-der skalet och dessutom far man liteextra fibrer i sig.

2. Tvatta applena och ta ur karnhusetmed en appelpipa.

3. Skiva applena sa att du far 3 mmtjocka appelringar.

4. Tra upp appelringarna pa ett snore.Spann snoret hart sa att appelringarnainte hanger ta'tt ihop, utan var for sig.Lat dem hanga over ett element 2 - 3dagar.

5. La'gg sedan appelringarna pa en plateller bricka med smorpapper. Lat demeftertorka i ca en vecka. Na'r du tror attfrukten ar fardigtorkad, ska'r en skivamitt itu. Ar den lite morkare i mittensa ar den inte fardigtorkad annu, latden da torka nagon dag till.

6. Forvara dem i en tat glasburk.7. De hemtorkade appelringarna kan bli

lite bruna men det beror pa att maninte anvander nagra kemikalier. Villman undvika brun fargning sa kanman doppa de nyskurna appelringar-na i citronvatten.

11

50 ar som fritidsboende i Svensboda1958-2007

av Margit Forsberg

Nagra "tidiga" Svensbodainvandrare harredan berattat om livet i byn for lange se-dan, men da aven jag har blivit ombeddatt dela med mig av mina och min familjsminnen vill jag forsdka gora det, med riskfor art det blir en del upprepningar.

Varen 1958 var vi pa vag hem efter enrundtur i Roslagen och kom att passeragenom Svensboda. Dar lag nagra stugor ien rad utefter gardet Torntagaren narmaststora vagen var ute pa sin tomt sa vi stan-nade till och fragade honom om omradet.Han berattade att det var Gunnar Anders-son som salde marken och att priset varhumant.

Vi kontaktade Gunnar Andersson sombodde med sin familj i det stora gronahuset i kurvan vid stora vagen och hanvisade oss den tomt efter Lillsjovagen somstod narmast i tur att forsaljas. Det vartomten 1:64. Da vi tyckte att den var alltfor

kuperad undrade vi hur det var medtomten nastintUl.

Den var inte uppmatt annu, fick vi veta,men skulle val bli sa smaningom, sa visstfick vi kopa den om vi sa ville. Han visadehur den ungefar skulle komma att av-styckas.

Tomterna saldes med stuga fran Svens-boda Traindustri. Den var malad in- ochutvandigt samt tapetserade enligt kopa-rens onskan. Taket var av tegel och detfarms en murad oppen spis samt en litenvedspis i koket. Stugorna farms i tva stor-lekar 17 och 25 m2. Priset med tomt ochuthus var for den mindre stugan 13.500 kroch for den storre 17.500 kr.

Vi erbjods ocksa att kopa fastigheten1:81, Stensjovagen 1, med tva sma rodatimmerstugor, troligen Svensbo-Torpet.Denna fastighet var till salu till ett pris av21.000 kronor.

Var stuga 1959, Foto: Forsberg

12

Vi beslot att kopa tomten 1:65 med denmindre stugan och markte ut pa tomtenvar vi ville ha den placerad. Den 15 maj1958 skrevs kopekontrakt. Kontantinsat-sen var 5.000 kr.

Alia tomtagarna oroade sig over att lag-farten drojde. Vi fick vanta anda tills feb-ruari 1963. Kostnaden var 184:25 kronor.

Stugorna byggdes "fardiga" vid Svens-boda Traindustri, som lag i den gamlaladugarden mitt for Gunnars bostad ochkordes pa lastbilsflak till tomten dar destalldes pa plats. Darefter kom murarenoch murade skorstenen och den oppnaspisen, malaren m.fl. hantverkare, tills alltvar klart.

Bakom var stuga farms och firms fortfa-rande en stenhog dar vi leker med tankenatt en viking ligger begravd. Nar vi till-tradde och flera ar darefter bodde dar srnahermeliner. De var vita pa vintern medsvart svanstipp och bruna pa somrnaren.Likasa farms det sma grona odlor somsprang omkring. Tyvarr forsvann de efternagra ar.

Lillsjovagen fanns inte 1958 utan dengamla sockenvagen gick over tomten. Detfirms annu spar av den. Den nuvarandeva'gen tillkom kanske 1959-60 da GunnarAndersson fortsatte art salja tomter langrebort efter va'gen.

8DO-

4.40

1,90

Svensbodatorpet typ nr 2. Bearbetad ritning avoriginal hamtat ur SHKF:s bildarkiv.

Vagen mot Furusund och vidare motNorrtalje gick genom Svensboda och varmycket hart trafikerad. All trafik passera-de genom Svensboda. Vettershagabron,som invigdes ar 1961, halsades med storgladje da genomfartstrafiken darigenomforsvann.

Gardet framfor var tomt tillhorde Gun-nar Andersson och arrenderades av bon-den Eriksson i Lagboda. Dar sadde ochskordade han olika grodor. Vissa ar vardar hoskord. Jag var ibland med ochhjalpte till. Hassjorna stod i langa rader.Andra ar gick kor pa angen.

Innan Gunnar Andersson salde dettagarde skrapade han av det oversta lagretjord fran hela gardet och salde den.

Gunnar lat satta upp gardesgarden runtgardet nagra ar efter vart tilltrade, kanske1960-61. Det var sa fint och alia gladdes atdet. Och man kan annu se resterna av det.

Bonden Sten Jansson, som bodde medsin familj i det gra huset intill Gunnar An-derssons, hade kor langre bort pa angen.Vi kopte mjolk direkt av dem. Mjolkkru-kan lamnades och hamtades i mjolkrum-met i ladugarden mitt for Janssons hus.Det var dagens handelse att traska ivagmed smabarnen for att ha'mta mjolken.Familjen Jansson slutade sa smaningommed kor.

De fiesta mammorna var hemmafruar paden tiden. Papporna kom oftast ut onsdagoch fredag kvall.

Vatten hamtades till en borjan franpumpen pa gardet mitt for Lillsjovagen 8.Sa smaningom kunde vi ta vatten frankranen vid hydroforen mitt for Lillsjova-gen 18.

Ar 1960 installerades sommarvattenled-ning till varje tomt. Man gravde ner svartaplastror utefter dikeskanten. Innan diketvar klart lag roren uppe i solen som varm-de vattnet sa att vi kunde anvande det tillhar- och kladtvatt. Ifran detta huvudroranslots sedan ror in till varje tomt.Tomtagarna fick sjalva bestamma var manville ha sitt tappstalle inne pa tomten.Driftskostnaden, 30 kronor per ar, erladestill Gunnar Andersson.

13

Avgiften hojdes 1971 till 40 kroner, 1975till 50 kronor, 1983 till 55 kronor, 1984 till100 kronor och 1989 till 150 kronor per ar.Ar 1990 borrade vi egen brunn ned tilldrygt 90 m.

Mannen som installerade vattnet i om-radet hette och heter annu Sven Thor ochar idag 95 ar fyllda. Han minns annumycket val nar han arbetade i Svensboda,Han hade WS-firma i Bergshamra.

Nagon elektricitet fanns inte i omradet,men ar 1962 drog man ledningar. De somtog initiativ till detta var Georg Karlsson,Kvarnvagen och Ewald Smith, Stensjo-vagen. Jag vill minnas att anslutnings-avgiften var 1.500 kr. Vi anslot oss 1965.De som anslot sig fran borjan fick pengartillbaka vartefter nya abonnenter anslotsig. Installationen i stugan utfordes avAxel Anderssons El. inst. firma i Bergs-hamra och kostade 983:58 inkl. rese- ocharbetskostnad. Vi betalade 160 kronor iinsats- och intradesavgift for 4 andelar tillLanna-Riala El. Distributionsfb'rening,Bergshamra.

En dag i veckan kom "slaktarbilen" ochstannade vid snickeriet. Han forsag ossocksa med specerivaror. Man stod ute pabacken och "slaktarn" strackte sig in efterdet man begarde. Efter nagra ar kom hanmed en ny bil. I derma kunde man ga inoch en riktig disk fanns. Han hade ocksautokat sortimentet med bl.a. glass till bar-nens fortjusning. Vi var alia imponerade.

Aven en bryggarbil kom regelbundet.Man horde pa langt hall nar han kom. Detskramlade och klirrade sa skont fran flas-korna pa flaket.

Dessa handelser samlade mammor ochbarn och gav tillfalle till lite prat men detgallde att passa tiderna. Kvinnorna hadeinte tillgang till bilar da, sa det var inte salatt att svanga ivag och handla om nagotsaknades.

Nagon badanlaggning fanns inte vidStensjon i form av brygga och sandstrand.Det drojde manga ar innan det tillkom,

men det var anda ett populart mal formammor och barn att ga dit och bada.

Lillsjon, som vi har fiskeratt i, var fortfa-rande en oppen liten sjo. Nagra ekor lag isjb'n och man kunde fiska bade abborreoch ga'dda. Tank om foreningarna kundefa tillstand och mojlighet att rensa bort enstor del av vassen sa att det ater blev ensynlig liten sjo! Att aterstalla idyllen meden vattenspegel for manniskor och faglar.

Om man foljde stigen ner till Kvarnang-en och vidare bort mot berget vid Lillsjonfarm man den allra vackraste blomsterang.Vi kallade den, och gor sa fortfarande, for"sommarang". Blasippor, violer och gull-vivor va'xte i tata mattor. Det var en njut-ning att ga dar och se och lukta. Kor beta-de pa angen och holl rent fran sly. Narkorna forsvann va'xte marken snabbt igenoch forkvavde blommorna. Annu kan manplocka en bukett varblommor men det aren tidsfraga innan aven dessa har for-svunnit.

Jag nar en forhoppning att far, och/ellerkor, i en framtid skall aterstalla dennavackra sommarang till alias gladje.

Tack vare Hembygdsforeningens godainitiativ till oppna landskap, kan kanskedenna drom en dag bli verklighet. Ochtack vare frivilliga fantastiska arbets-insatser fran boende i Svensboda, kan viredan nu se ett vackert resultat efter nagrafa ars idogt arbete, nar vi ser bort over detoppna Kvarnkarret och ner mot Kvarn-a'ngen. Inte bara har syns en tydlig forand-ring till oppna landskap. Fina arbets-insatser har utforts ocksa vid de ordinariearbetsdagarna da bl.a. de igenvuxna all-manningarna har gallrats och rensats upp.

Jag hoppas att intresset for att fortsattaatt oppna upp landskapet som det en gangvar, med stigar och hagar och angar, skallsprida sig till bade unga och gamla, nytill-komna och aldreboende. Ju mer vi hjalpsat desto vackrare Svensboda far vi och jufler som hjalps at desto roligare ar det!

14

Vara Sponsorer

Mobler och HandikapphjalpmedelBOKOBOAltaTel 08-773 45 37Fax 08-77310 40Mobil 0708-77 34 53Bo Barkman

Tradgard Transport HoglyftEkram Bygg Schakt och TransportekonomiSkarpnackTel 08-39 57 00Fax 08-39 25 35Mobil 0708-9214 00Ronny Marke

ByggnadsHenningssons ByggserviceLagbodaTel: 0176-26 0513Mobil: 0708-48 79 31Allan Henningsson

Foretagsekonomi och DataregistreringKS OfficeSvensbodaTel 0176-26 04 30Fax 0176-26 04 30Kent Skillbrant, Kerstin Svensson

El-installationerAE:s ElJohanneshovTel och Fax 08-659 1310Mobil: 0708-69 13 10Anders Eriksson

Schakt och TransportF:a Micke HedinSvensbodaTel 0176-2611 27Mobil 070-324 09 02Mikael Hedin

Bygg och InredningarBojo InredningsfirmaSvensbodaTel 0176-2611 69Mobil 070 - 685 04 13Bo Johansson

Schakt och AvloppsanlaggningarRickeby Card Inge StrombergRialaTel. 0176-26 35 50Mobil 0733-8411 34Inge Stromberg

Schakt Avlopp TradfallningVagslantsklippningKalles Grav i RialaUddebyTel. 0176-26 30 36Mobil 070-583 67 21Karl-Gunnar Karlsson

El-installationPK:s ElserviceFarstaMobil: 0708-35 41 00Par Kviberg

ByggnadsSkillbrant Byggservice ABSkarpnack och SvensbodaTel 08-648 75 73Mobil 0735-10 56 02Jonni Skillbrant0176-261317Kent Skillbrant

Tradsagning, Forsaljning av brader oplank sarnt bjorkved ochgardes gar dsmaterialMobila Sagverket i Roslagen ABSodervadTel. 0176-26 07 61Mobil 070-335 22 75Anders Elfsberg

15

Foreningsbrev B

Vid obestallbarhet: Retur tillSvensboda Hembygds- ochKulturhistoriska Foreningc/o Skillbrant, Svensboda 19476010 Bergshamra

37-55-S

Marie Gronmark - CarlssonJan CarlssonSvensboda 157760 10 Bergshamra

. halls -prelitninat {:•'•' • ' •ISrdagen ;deri -29 sept ;

; skkkas ut sepaMt.

pmduflyttar. Var vanlig p '

Kasso'r

anslagstavior f 0r ;: [::y tterligare=nifprmation -

:har elstarigs;el,j ;. V: .= .;'' . '-Iitfor^m barren yadbety derv ;. ^ • v ;).' '•' •; •' .; .;' ;• :; -;

• -bambam vill lp,alsa pa Kos:; f aren och^laniinen, gar debra, "C"= : / f ;{V : \ ;> ; ; ; > ;^:vBesok innanfor stangslet

' faf: en'dasiske'.i s• med. nagon^ av f arskb'{arn& :

ICoiilakta; ,vec;ka.n,q Ker'de y.;;.:(s6 aiislagstavlah:yid '/• :":'-.-!.

- .';: :

till arsmptetdatujilior

:tiU; var

"K^ckselevagen 80,

,av: att'; Ka eh odlingslott (c;a^ 50.=;m2) pa ;akeri^ siifett nipt::fdtboHSplari? Kpritakta;;

/BrianDayehport^ !•=". : " ! - ' . . -

Art! klar ti 1 1 tid n ingen

' bidra med material biri;= £-verisboda;till;tidningen

26-11.

-beritstaaf@Iiotoiail.torh -

; S0;-/st: Ja kbiitikt;med. v ';"•;.:':;-