Statsvetenskapliga institutionenwww.valforskning.pol.gu.se

En polariserad tid?HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Presentation för Riksdagens utredningstjänst17 januari 2020

Polarisering!Modeordet som används av alla utan att man vet vad de menar.

Lägesbeskrivning eller Process?Samhällspolarisering eller Politisk polarisering?Elitpolarisering eller Masspolarisering?Divergens eller Sortering?Absolut eller Relativ polarisering?Polarisering eller Politisering?Affektiv polariseringÄr polarisering bra eller dåligt?

SamhällspolariseringInkomstskillnaderSegregationSociala skiljelinjerTillitspolarisering

Det delade Sverige: Sociala skiljelinjer politiska skiljelinjerSamband mellan grupptillhörighet och partival i svenska riksdagsval 1956-2018 (Cramers V)

Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningar 1956-2018.

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

1956

1964

1970

1976

1982

1988

1994

2002

2010

2018

Arbetsmarknadsrelateradeskiljelinjer

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

1956

1964

1970

1976

1982

1988

1994

2002

2010

2018

Stad-land, regionalaoch religiösa skiljelinjer

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

1956

1964

1970

1976

1982

1988

1994

2002

2010

2018

Kön, ålder, utbildning, bakgrund

Klass

FackYrke

KyrkogångStad-landRegion

Utb

KönÅlderBakgrSektor

Ska polarisering förstås som ökad divergens eller ökad sortering?Polarisering som ökad divergens:• Graden av polarisering = hur mycket åsikter/ståndpunkter skiljer sig åt i relation

till något teoretiskt maximum eller i vilken utsträckning skillnaderna ökar över tid(DiMaggio et al 1996).

Polarisering som ökad alignment (sortering):• Graden av polarisering = I vilken grad åsikter/ståndpunkter definieras av parti-

/grupp-/ideologisk identitet (Abramowitz & Saunders, 2008).

Abramowitz, Alan I., and Kyle L. Saunders. "Is polarization a myth?" The Journal of Politics 70.2 (2008): 542-555.

DiMaggio, Paul, John Evans, and Bethany Bryson. "Have American's social attitudes become more polarized?" American journal of Sociology 102.3 (1996): 690-755.

Ska polarisering förstås som ökad divergens eller ökad sortering?

Elitpolarisering:Ideologiska avstånd mellan partierAnalyser av partimanifestExpertbedömningar av partiers positionerVäljarperceptioner: Var uppfattar väljarna att partierna står?

https://visuals.manifesto-project.wzb.eu/mpdb-shiny/cmp_dashboard/

0,450,42 0,42 0,42 0,40 0,39 0,40

0,37 0,37 0,38 0,38 0,370,40 0,39

0,37 0,37 0,370,39 0,40 0,39 0,39

0,44 0,44 0,45 0,43 0,43 0,450,47

0,49

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

Källa: ParlGov (2019)Kommentar: Polariseringsmåtten är baserade på Russell J. Daltons polariseringsindex (PI) (Dalton, 2008) och anger beräknad polarisering av det svenska partisystemet längs vänster-högerdimensionen.Dalton, Russell J. (2008). ‘The Quantity and the Quality of Party Systems – Party System Polarization, Its Measurement, and Its Consequences’, Comparative Political Studies, 41, 899–920.Döring, Holger and Philip Manow. 2019. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in modern democracies. Development version.

Polarisering: Partisystemets vänster-högerpolarisering 1921-2018Dalton’s index för partisystempolarisering. Bygger på data om partipositioner hämtade från analyser av partimanifest och viktade efter partiernas röstetal.

Väns

ter-

höge

rpol

arise

ring

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0010414008315860http://www.parlgov.org/data/table/viewcalc_election_parameter/

Elitpolarisering:Expertbedömningar av partipositioner VH

Source: Chapel Hill Expert Survey 1999-2017 (CHES)

Väljarnas bild av partisystemet 1968-2018Partiernas vänster-högerpositioner (genomsnitt)

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1998

2002

2006

2010

2014

2018

Valå

r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vänster-Höger

Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet

Partiernas positioner längs vänster-höger-dimensionen enligt väljarna

Vänster-höger och inställning till flyktingmottagande 1994 och 2018Väljarnas uppfattningar av partiernas positioner längs två åsiktsdimensioner.

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 1994 och 2018.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Restr

iktiv

/ Gen

erös

flykti

ngpo

litik

Vänster-Höger

Polarisering bland väljare:Åsiktsintensitet: Har fler extrema åsikter? Krymper mitten? Affektiv polarisering: mer antipati och sympatiSortering

Polarisering bland väljare:Åsiktsintensitet?Issue position polarization

ökad förekomst av extrema positioner bland väljarna, det vill säga grupper rör sig från mittenståndpunkter ut på kanterna ofta i kombination av minskad ambivalens (mitten blir mindre).

Vänster och högerAndel av väljarna som placerar sig själva till vänster respektive höger på vänster-högerskalan 1968-2018 (procent).

4339

35 33

39 37

34

35

27

39

35

39

32 3436

40

31 30 28 27

3336

39

35

44

35

41

38

46 4743 45

0

10

20

30

40

50

60

1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

VänsterHöger

Källa: Valforskningsprogrammet.

Andel icke-mitten: 74 69 63 60 72 63 73 70 71 74 76 77 78 81 79 85

Högervind i 50 år?Andel av väljarna som placerar sig själva till vänster respektive höger på vänster-högerskalan 1968-2018 (procent).

0

10

20

30

40

50

60

1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

VänsterHöger

Källa: Valforskningsprogrammet, Svenska valundersökningar 1968-2018.

Partiväljarna placerar sig själva längs vh-skalan 1968-2018Partiväljarnas vänster-högeridentifikation (genomsnitt)

1968

19731976197919821985198819911994

1998

2002

2006

2010

2014

2018

Valå

r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vänster-Höger

Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet

Väljarnas positioner längs vänster-höger-dimensionen

Polarisering bland väljare: ÅsiktsintensitetHur stor andel av befolkningen har intensiva åsikter i politiska sakfrågor vid olika tidpunkter?

intensivåsikt

intensivåsikt

ej intensivåsikt

Polarisering: ÅsiktsintensitetSvenska folkets genomsnittliga andel intensiva åsikter i dagspolitiska sakfrågor 1986-2018 (procent)

Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna 1986-2018.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

Ande

l med

inte

nsiv

a ås

ikte

r

1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

skattningar utjämnad linje

Samtliga sakfrågor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

Ande

l med

inte

nsiv

a ås

ikte

r1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

skattningar utjämnad linje

17 sakfrågor

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna

Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett samhälle med mer internationell inriktning och mindre av gränser mellan folk och länder”

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna

Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor från andra länder med andra religioner och levnadssätt”

Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett samhälle som slår vakt om traditionellt svenska värden”

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1991-2018.

Polarisering bland väljare:Affektiv polarisering?

Vilket parti tycker du sämst om?

EP19-data ogillar-gillar

Alla partiväljare betygsätter sitt eget och alla andra partier.Europaparlamentsvalet 2019 (juni-aug 2019)

Vem gillar Sverigedemokraterna?Genomsnittsbetyg för SD bland olika grupper av partisympatisörer 2006-2019 (medeltal)

Källa: Nationella SOM-undersökningar 2006-2018 och Svenska Europaparlamentsvalundersökningen 2019.

+5

+4

+3

+2

+1

0

-1

-2

-3

-4

-5

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

+4,1

-0,5-1,0

-4,0-4,3

3,1 3,2 3,12,9 3,0 2,8 2,9 2,8

3,1 3,23,4

3,8

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

Affektiv Polarisering (Distans - vägd)

Polarisering: Affektiv polarisering i Sverige 1979-2018Index för affektiv polarisering (0-10) som sammanfattar väljarnas antipatier och sympatier vid olika tidpunkter.för riksdagens partier och som bygger på placeringar av partierna på en skala från ”ogillar starkt” till ”gillar starkt”.

Affe

ktiv

pol

arise

ring

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1979-2018.

Polarisering bland väljare:Sortering (till följd av ökad partipolitisering)Polarization as alignmentPartisan sorting of the electorateTribalization

Def: grupper av väljare klustrar sig starkare, tycker mer lika varandra, inomgruppsvariansen minskar; mellangruppsvariansen ökar.

Sortering i väljarkåren tänker vi oss som ett resultat av partipolitisering; politiska aktörer bedriver opinionsbildning för att göra vissa frågor och ståndpunkter mer uppmärksammade, vilket orsakar väljarvandringar och större inbördes enighet bland sympatisörer och anhängare.

Vänster-höger och migrationspolitikGraden av partipolitisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2018 (eta)

Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2018

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats

Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige

Ta emot färre flyktingar i Sverige

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,019

8619

8819

9019

9219

9419

9619

9820

0020

0220

0420

0620

0820

1020

1220

1420

1620

18

Minska den offentliga sektornLåta privata företag svara för äldreomsorgVänster-höger

Polariserad tid?

Samhällspolarisering NEJ, försvagade sambandElitpolarisering: Partimanifest VH NEJ, prog-con JAElitpolarisering: Partimanifest viktat NEJElitpolarisering: Expertbedömningar JA (vh, 2000-)Elitpolarisering: Väljarperceptioner NEJ (vh)Väljarpolarisering: Åsiktsintensitet vh JA (2014-2018), historiskt NEJVäljarpolarisering: Åsiktsintensitet alla sakfrågor NEJVäljarpolarisering: Mångkultur, internationalism JAVäljarpolarisering: Affektiv polarisering JA (1979-)Väljarpolarisering: Sortering JA (kulturell värderingsdim. 2000-)

TACK!

Svenska Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen

Göteborgs universitetBox 711, SE 405 30 Göteborg

Kontakt: valforskning@pol.gu.seWeb: www.valforskning.pol.gu.se

Twitter: @valforskningFacebook: Valforskningsprogrammet

Följ vår forskning på sociala medierwww.demokratifonden.se & @demokratifonden

www.politologerna.se & @politologerna www.henrikoscarsson.com & @HenrikOscarsson

Bildnummer 1Bildnummer 2Bildnummer 3SamhällspolariseringBildnummer 5Ska polarisering förstås som �ökad divergens eller ökad sortering?Ska polarisering förstås som �ökad divergens eller ökad sortering?Elitpolarisering:�Ideologiska avstånd mellan partierBildnummer 11Bildnummer 12Bildnummer 13Elitpolarisering:�Expertbedömningar av partipositioner VHBildnummer 15Bildnummer 18Bildnummer 19Polarisering bland väljare:Polarisering bland väljare:�Åsiktsintensitet?Bildnummer 24Bildnummer 25Bildnummer 27Bildnummer 28Bildnummer 29Bildnummer 30Bildnummer 31Bildnummer 32Polarisering bland väljare:�Affektiv polarisering?Bildnummer 36Bildnummer 39Bildnummer 40Polarisering bland väljare:�Sortering (till följd av ökad partipolitisering)Bildnummer 42Polariserad tid?Bildnummer 44Bildnummer 45Sociala skiljelinjerBildnummer 47Bildnummer 48Bildnummer 49Bildnummer 50Bildnummer 51Bildnummer 52Bildnummer 53Bildnummer 54Bildnummer 55Bildnummer 56Bildnummer 57Bildnummer 58Bildnummer 59Bildnummer 60Bildnummer 61Bildnummer 62Bildnummer 63Bildnummer 64Bildnummer 65Bildnummer 66Bildnummer 67Bildnummer 68Bildnummer 69Bildnummer 70Bildnummer 71Bildnummer 72Bildnummer 73Bildnummer 74Bildnummer 75