Statens budget och de offentliga finanserna...och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020. ESV:s prognoser ska fungera

PrognosStatens budget och de offentliga finanserna

November 2016

ESV 2016:55

Ladda ner prognosenPublikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format.

Datum: 2016-11-18Dnr: 5.3-881/2016

Om ESV:s prognoserEkonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoseroch analyser av statens budget och den offentliga sektornsfinanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020.

ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna.

Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna.

Novemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med september 2016. Beräkningarna slutfördes den 2 november 2016.

TabellerESV publicerar de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i novemberprognosen: prognostabeller november 2016.

http://www.esv.se/contentassets/73d1c14d5a1f4c57b7b7a3a9ab364e47/prognostabeller-november-2016.xlsx

I år blir det endast ett litet överskott på 7 mil-jarder kronor i de offentliga finanserna trots stora skattehöjningar och en stark tillväxt i ekonomin. Det beror på att utgifterna ökar kraftigt, framför allt för migrationen till följd av det stora antalet asylsökande under förra hösten. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar också till att höja ut-gifterna. Nästa år blir det ett underskott på 11 miljarder kronor då utgifterna fortsätter att öka relativt mycket medan ökningen av inkomsterna dämpas. Därefter stärks finanserna och det blir överskott från och med 2018. Det är endast staten som visar överskott, både kommun-sektorn och ålderspensionssystemet visar under-skott 2016–2020. Tillväxten i ekonomin bromsar in

BNP-tillväxten väntas bli fortsatt stark i år men nästan 1 procentenhet lägre än förra året. Att till-växttakten blir lägre i år beror främst på att ex-porten har bromsat in. Hushållens konsumtion ökar också något mindre i år medan den offentliga konsumtionen ökar kraftigt till följd av ökade utgifter för flyktingmottagandet och olika sats-ningar i de senaste budgetarna. Även investering-arna, framför allt bostadsinvesteringarna, ökar mycket. Nästa år dämpas BNP-tillväxten ytter-ligare men den blir fortfarande högre än den potentiella tillväxten.

Den starka tillväxten leder till att resursutnytt-jandet stiger och svensk ekonomi ligger över kon-junkturell balans från och med nästa år. Därmed blir tillväxten relativt svag efter 2017.

Den stigande aktiviteten i ekonomin i närtid ökar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka med nära 70 000 personer i år och med ytterligare nästan 50 000 personer nästa år. En del av sysselsättningsökningen kommande år beror på att antalet deltagare i olika typer av program med anställningsstöd blir fler.

Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker relativt snabbt och ligger

under sin jämviktsnivå 2017. Åren därefter däm-pas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen.

Det höga resursutnyttjandet i ekonomin leder till att löneökningstakten och inflationen stiger de närmaste åren. Skattehöjningar bidrar också till att höja inflationen både i år och kommande år. Skatteintäkterna ökar allt långsammare – skattehöjningar dämpar avmattningen

Skatteintäkterna ökar något långsammare i år än förra året trots skattehöjningar på över 30 mil-jarder kronor. Det beror på att kapitalskatterna minskar. De ökade kraftigt förra året till följd av stora kapitalvinster och tillfälligt höga bolags-skatteintäkter. Hushållens kapitalskatter minskar främst till följd av att kapitalvinsterna blir lägre i år men också på grund av att taket för uppskov vid försäljning av bostäder temporärt har avskaff-ats. Även avkastningsskatten sjunker till en rekordlåg nivå på grund av de låga räntorna. Då skatteunderlaget för avkastningsskatten på ka-pitalförsäkringar har höjts genom ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 procentenheter blir inte avkastningsskatten lika låg som den annars skulle blivit.

Nästa år dämpas ökningen av skatteintäkterna ytterligare. En långsammare tillväxt i ekonomin och svagare sysselsättningsökning medför att både skatt på arbete och mervärdesskatten ökar mindre. Skattehöjningarna är dessutom väsentligt lägre nästa år. Kapitalskatterna fortsätter sjunka då vi för prognosåren antar att kapitalvinsterna uppgår till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP, justerat för den ändrade uppskovsregeln och för att en stor andel av sparandet finns på investe-ringssparkonton som schablonbeskattas. Trots att statslåneräntan fortsätter sjunka så minskar bara avkastningsskatten marginellt nästa år eftersom statslåneräntan då slår i de golv som finns vid be-skattning av både kapitalförsäkringar och pen-sionsförsäkringar.

Sammanfattning

Energiskatterna påverkas av den energiöverens-kommelse som slöts mellan regeringen och delar av oppositionen i våras. Bland annat finansierar skattehöjningar på el utfasningen av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkt fastighetsskatt för vattenkraftverk. Enligt tidigare beslut kommer energi- och koldioxidskatterna på drivmedel från och med 2017 räknas upp med KPI plus 2 procentenheter per år (tidigare bara KPI). Hela höjningen av uppräkningen (de extra 2 procentenheterna) för både energi- och kol-dioxidskatt övervältras på energiskatten. Det innebär att skatten på biodrivmedel, som enbart belastas med energiskatt, kommer att öka snabbare än skatten på andra drivmedel. Det minskar incitamenten att substituera fossila drivmedel mot biodrivmedel. Därför räknar vi med att användningen av biodrivmedel blir lägre än den annars skulle ha blivit.

Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, är i stort sett oförändrad under pro-gnosperioden.

Kraftig ökning av utgifterna för migration

De totala utgifterna på statens budget ökar i år med 28 miljarder kronor. Justerat för att en del utgifter avseende 2016 betalades ut redan 2015 och att utgifterna har höjts i år till följd av ändrad redovisning i budgeten ökar utgifterna med hela 49 miljarder kronor. Att utgifterna ökar mycket på kort sikt beror främst på höjda utgifter för migra-tion men också på satsningar i de senaste bud-getarna. Även nästa år ökar utgifterna mycket men 2018 och 2019 är de i stort sett oförändrade då utgifterna för migration sjunker. Sett över hela prognosperioden ökar utgifterna måttligt. Som andel av BNP sjunker de något, ungefär i samma takt som de gjort under de senaste åren.

Det stora antalet asylsökande under förra höst-en leder till kraftigt ökade utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering både i år och nästa år. Utgifterna för de ensamkommande barnen står 2016 och 2017 för mer än 50 procent av de totala utgifterna för flyktingmottagandet trots att bara cirka 20 procent av de asylsökande är ensamkommande barn. Kostnaderna för de ensamkommande barnen är av flera skäl betydligt

högre än för övriga asylsökande. Från och med nästa år införs en ny ersättningsmodell för de ensamkommande barnen, som innebär att scha-blonersättningen sänks. Dessutom kommer utgift-erna från och med nästa år att ersättas samma år de uppstår, och inte i efterskott som tidigare. Det är den främsta anledningen till att utgifterna för migrationen stiger 2017 eftersom staten då kom-mer ersätta kostnader för de ensamkommande barnen både för 2016 och 2017. År 2018 minskar utgifterna kraftigt, både till följd av att scha-blonersättningen sänks och att antalet asylsökande är betydligt lägre 2016 och framåt än det var 2015.

Utgifterna för migration räknas till viss del av från det internationella biståndet. Avräkningarna uppgår till 6 miljarder kronor i år och 8 miljarder kronor nästa år, vilket motsvarar 14 respektive 18 procent av biståndsramen.

Utgifterna för sjukpenningen har nu bromsat in, efter att ha ökat med i genomsnitt drygt 12 pro-cent per år 2011–2015. De kommande två åren väntas de sjunka. Det är både inflödet och var-aktigheten på kortare sjukskrivningar som min-skar. De längre sjukskrivningarna ökar dock, vil-ket bland annat kan bero på att den bortre tids-gränsen i sjukförsäkringen har tagits bort. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter att sjunka då inflödet förblir lågt och många med sjukersättning kommer att ålderspensioneras de närmaste åren.

Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet är i stort sett oförändrade 2016–2020. Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar dock något de närmaste åren eftersom arbetslösheten sjunker. I slutet av perioden ökar de något igen. Antalet per-soner i konjunkturberoende arbetsmarknadspo-litiska program sjunker. Men utgifterna är i stort sett oförändrade eftersom andelen som deltar i program som ersätts med anställningsstöd, vilka kostar mer per deltagare än program som ersätts med aktivitetsstöd, ökar. Subventionen för ny-startsjobb sänks för de som varit arbetslösa en kortare tid medan den höjs för de som varit lång-tidsarbetslösa eller är nyanlända. Dessutom be-gränsas tiden man kan ha ett nystartsjobb. Det väntas leda till att antalet nystartsjobb och därmed

utgifterna sjunker. Utgifterna för andra subven-tionerade anställningar stiger dock.

Utgifterna för statlig assistansersättning blir tillfälligt låga i år då Försäkringskassan övergår till efterskottsbetalning. Kommande år stiger ut-gifterna, främst till följd av att det genomsnittliga antalet timmar per person som får assistansersätt-ning fortsätter att öka. Antalet personer som får ersättning sjunker däremot på kort sikt. Uppräk-ningen av timersättningen blir dock lägre kom-mande år eftersom schablonbeloppet från och med nästa år räknas upp med 1,05 procent i stället för med 1,4 procent.

Utgifterna för Utbildning och universitets-forskning ökar mycket under prognosperioden på grund av stora satsningar i de senaste budgetarna. Sammantaget är det inom utbildning och univer-sitetsforskning som regeringen har satsats mest pengar. Satsningarna omfattar bland annat fler ut-bildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkes-utbildning och utbildning på universitetsnivå samt höjda lärarlöner och fler anställda i lågstadiet.

Räntorna på statsskulden är för närvarande låga men de ökar under prognosperioden till följd av stigande marknadsräntor. Överskott i år vänder till underskott nästa år

I år blir det endast ett litet överskott i de offentliga finanserna trots en stark tillväxt i ekonomin och stora skattehöjningar. Nästa år blir det underskott då utgifterna fortsätter öka mycket samtidigt som skatterna ökar långsammare. Åren därefter blir det överskott igen. Överskottet växer med tiden då ut-gifterna för migration sjunker och en del andra utgifter enligt regelverket är oförändrade då det inte finns beslut om något annat. Samtidigt ökar intäkterna i takt med tillväxten i ekonomin.

Det är den statliga sektorn som visar överskott. I kommunsektorn och ålderspensionssystemet blir det däremot underskott hela perioden. Trots att det finansiella sparandet i kommunsektorn visar stora underskott räknar vi med att sektorn som helhet klarar balanskravet, eftersom balanskravet utvärd-eras mot kommunernas resultat som är högre än det finansiella sparandet. Resultatet visar stora öv-erskott på kort sikt då statsbidragen ökar mycket. Givet att inkomstökningen dämpas framöver, ef-

tersom vi räknar med oförändrade statsbidrag och skattesatser från och med nästa år, närmar sig resultatet noll i slutet av prognosperioden trots att konsumtionen ökar mindre än det demografiska behovet kommande år.

Sparandet i ålderspensionssystemet vänder till ett underskott i år. Att sparandet försämras beror på att de genomsnittliga pensionerna ökar betyd-ligt snabbare i år än förra året. Kommande år är underskottet i stort sett oförändrat.

Underskottet nästa år leder till att den offent-liga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar i nominella termer. Mätt som andel av BNP sjunk-er den dock då BNP ökar relativt snabbt. Kom-mande år sjunker skulden i nominella termer igen när överskotten växer. Överskottsmålet nås inte men utgiftstaket klaras samtliga år

Överskottsmålet om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel nås inte under pro-gnosperioden. Utgiftstaket klaras dock samtliga prognosår med god marginal. Borträknad en säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter är den kvarvarande marginalen som lägst 2017, på 12 miljarder konor. Det är det utrymme som finns för närvarande för varaktiga utgiftsökningar.

Budgetsaldot är högre än det finansiella sparandet i år

Saldot på statens budget beräknas 2016 bli 46 mil-jarder kronor. Det är en förstärkning med 78 mil-jarder kronor jämfört med 2015. Saldot stärks med nästan 70 miljarder kronor mer än statens finansiella sparande. Det beror främst på ett stort omslag i skatteperiodiseringarna. Justerat för ti-digarelagda utgifter vid årsskiftet 2015/2016 stärks saldot med 48 miljarder kronor. Kapital-placeringar på skattekontot och tidigarelagda fyll-nadsinbetalningar beräknas ha stärkt budgetsaldot 2015 och 2016. Kommande två år kommer bud-getsaldot påverkas negativt av att fyllnadsinbetal-ningarna blir lägre och att kapitalplaceringarna återbetalas. Se särskilt fördjupningsavsnitt för mer detaljer.

Jämförelse med föregående prognos och med budgetpropositionen

På kort sikt är både skatteintäkterna och utgifterna högre än i föregående prognos men på längre sikt är det tvärtom. Det är främst kapitalskatterna som har höjts på kort sikt till följd av högre kapital-vinster men på längre sikt har de sänkts till följd av lägre räntor. Utgifterna har höjts på kort sikt till följd av bland annat mindre avräkningar för

flyktingkostnader. På längre sikt har främst utgift-erna för migration sänkts. Sammantaget har det finansiella sparandet reviderats upp varje år. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen är skatteintäkterna högre på kort sikt medan utgifterna är lägre. Det finansiella sparandet är därmed bättre i vår prognos. På lite längre sikt är både skatteintäkterna och utgifterna betydligt lägre i vår prognos. Sammantaget har vi ett något sämre finansiellt sparande på sikt.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

BNP, fasta priser, proc. utv. 2,7 -0,3 1,2 2,6 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1

BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 2,7 0,1 1,2 2,7 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8

Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 0,8 1,9 2,1 2,7 2,3 2,1 2,0 2,0 2,1

Offentlig konsumtion, proc. utv. 0,8 1,1 1,3 1,5 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8

Investeringar, proc. utv. 5,7 -0,2 0,6 5,5 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0

Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,5 -1,1 0,2 0,1 0,3 0,2 -0,2 -0,1 0,0 0,0

Export, proc. utv. 6,1 1,0 -0,8 5,3 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8

Import, proc. utv. 7,3 0,5 -0,1 6,3 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8

Real disponibel inkomst, proc. utv. 4,1 3,8 1,8 2,8 2,6 2,5 3,0 1,1 1,0 1,2

Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 5,2 7,9 7,9 8,4 8,3 8,5 9,3 8,4 7,5 6,6

Lönesumma, proc. utv. 5,6 3,7 2,7 3,8 4,5 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7

Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,4 0,9 0,6 1,8 1,3 2,1 1,1 0,7 0,4 0,4

Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5

Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -7 -36 -52 -63 8 6,7 -11 3 27 68

Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,2 0,2 -0,2 0,1 0,6 1,3

Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,5 37,8 40,4 45,2 43,9 41,5 40,4 38,6 36,1 33,1

Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1 -0,3 -0,5 -0,4 -0,2

Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,3 0,4 0,4 0,2 0,0 -0,1 -0,3 -0,4 -0,4 -0,3

Sjuårsindikatorn -0,6 -0,8 -0,7 -0,7 -0,7 -0,4 0,0

Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat -0,3 -0,5 -0,6 -0,7 -0,7 -0,5 -0,1

Konjunkturjusterat sparande -0,2 -0,7 -1,2 -1,4 -0,7 -0,1 -0,4 -0,1 0,5 1,3

Skattekvot, proc. av BNP 42,5 42,6 42,9 42,6 43,3 43,5 43,4 43,5 43,5 43,5

Totala utgifter på statens budget, mdkr 805 812 921 362 892 920 962 965 964 987

Takbegränsade utgifter, mdkr 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 179 1 243 1 257 1 272 1 291

varav Ålderspensionssystemet, mdkr 222 238 257 258 267 285 300 312 324 335

Marginal till utgiftstaket1, mdkr 74 62 28 11 23 36 31 75 120 175

Budgetsaldo, mdkr 68 -25 -131 -72 -33 46 -13 25 72 90

Engångseffekter på statens budget, mdkr 36 8 -74 -14 -1 22 -15 -16 5 4

Underliggande budgetsaldo, mdkr 32 -33 -57 -58 -31 24 3 41 67 86

Statsskuld, proc. av BNP 29,4 30,2 32,8 34,2 32,3 30,1 29,2 27,4 25,0 22,0

Källa: SCB och ESV 1 Utgiftstaken för 2016–2018 är beslutade. Utgiftstaken för 2019 och 2020 är regeringens förslag resp. bedömning enligt Budgetpropositionen för 2017.

E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 1 8 N O V E M B E R 2 0 1 6 5

Innehåll Sammanfattning ..................................................................................................................... 1

1 Makroekonomisk utveckling .............................................................................................. 7

2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget ............................... 15

2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter ........................................................................................................... 15 2.1.1 Skatt på arbete ........................................................................................................................... 15 2.1.2 Skatt på kapital .......................................................................................................................... 17 2.1.3 Skatt på konsumtion ................................................................................................................... 20

2.2 Inkomster på statens budget .................................................................................................................. 21 3 Utgifter på statens budget ............................................................................................... 25

3.1 Totala utgifter ......................................................................................................................................... 25 3.2 Takbegränsade utgiftsområden .............................................................................................................. 25

3.2.1 Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13) ................ 26 3.2.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) .......................................................................... 28 3.2.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) ......................................... 30 3.2.4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12) ..................................................................... 31 3.2.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) ........................................................................................ 32 3.2.6 Andra utgiftsområden som förändras ......................................................................................... 34

3.3 Utgifter som inte är takbegränsade ........................................................................................................ 35 3.3.1 Statsskuldsräntor (UO 26) .......................................................................................................... 35 3.3.2 Riksgäldens nettoutlåning .......................................................................................................... 36

3.4 Realekonomiskt fördelade utgifter .......................................................................................................... 37 4 Finansiellt sparande och budgetsaldo ............................................................................. 39

4.1 Offentliga sektorns finansiella sparande ................................................................................................. 39 4.2 Statens finansiella sparande och budgetsaldo ....................................................................................... 40

4.2.1 Statens finansiella sparande - saldot enligt nationalräkenskaperna ........................................... 40 4.2.2 Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot ............................................................................ 41 4.2.3 Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo ............................................. 42

4.3 Kommunsektorns finansiella sparande ................................................................................................... 42 4.3.1 Sambandet mellan kommunsektorns finansiella sparande och resultat ..................................... 45

4.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande ...................................................................................... 46 5 Den offentliga skulden ..................................................................................................... 47

5.1 Maastrichtskulden .................................................................................................................................. 47 5.2 Statsskulden ........................................................................................................................................... 47

6 De budgetpolitiska målen ................................................................................................ 51

6.1 Överskottsmålet ..................................................................................................................................... 51 6.2 Utgiftstaket ............................................................................................................................................. 51 6.3 Balanskravet ........................................................................................................................................... 52

7 Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats ................................................................................................................................ 53

7.1 Jämförelse med budgetpropositionen..................................................................................................... 53 7.2 Revideringar sedan septemberprognosen .............................................................................................. 55 7.3 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen .......................................................................... 58

Fördjupningsavsnitt .............................................................................................................. 59

6 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 1 8 N O V E M B E R 2 0 1 6

Stora inbetalningar till skattekontot................................................................................................................. 61

Hushållens kapitalskatter ............................................................................................................................... 67

Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget ........................................................85

Kontaktpersoner ...................................................................................................................89

Prognostabeller november 2016 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad

Nyckeltal för arbetsmarknaden

Budgetsaldo och engångseffekter

Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot

Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling

Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar

Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot

Inkomster av statens aktier Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag

Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning

Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget

Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar

Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor

Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget

Statens budgetsaldo och finansiellt sparande

Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt

Statsskuld och Maastrichtskuld

Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet

Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utgiftstak och förändringar av dessa

Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar

Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget

http://www.esv.se/contentassets/73d1c14d5a1f4c57b7b7a3a9ab364e47/prognostabeller-november-2016.xlsx

M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G


BNP fortsätter att öka starkt i år, fast inte lika starkt som förra året. Det är främst den inhemska efterfrågan som fortsätter att lyfta tillväxten i ekonomin 2016, medan nettoexporten sänker den. Nästa år mattas tillväxten av men den är fort-farande förhållandevis stark. Den starka till-växten leder till att efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen ökar med totalt 120 000 personer 2016 och 2017. Det leder också till att bristen på arbetskraft och resursutnytt-jandet i ekonomin stiger, liksom inflationen. BNP och sysselsättningen ligger 2017 över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå. Åren därefter dämpas tillväxten ytterligare och arbetslösheten stiger. Stark men avtagande BNP-tillväxt

I år växer BNP med 3 procent, kalenderkorrigerat, vilket är svagare än 2015 då BNP ökade med nästan 4 procent. Det är framför allt exporten som ökar långsammare. Inhemsk efterfrågan fortsätter att öka starkt. Inbromsningen av exporten leder till att nettoexporten sänker BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter i år medan den höjde tillväxten med 0,3 procentenheter förra året.

Nästa år dämpas tillväxttakten ytterligare. Det beror främst på att investeringarna och offentlig konsumtion ökar betydligt långsammare nästa år. Den starka tillväxten i år och en förhållandevis stark tillväxt även nästa år innebär att BNP ligger över den potentiella, långsiktigt hållbara, nivån 2017. Därmed blir tillväxten relativt svag åren därefter.

Exporten har bromsat in

En inbromsning i världsmarknadstillväxten ledde till att exporten av varor sjönk under första halvåret i år. Det första kvartalet backade även ex-porten av tjänster, delvis till följd av att den var tillfälligt hög i slutet av 2015. Utrikeshandels-statistiken visar att varuexporten fortsatte att ut-vecklas svagt tredje kvartalet.

Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden

Källa: SCB och ESV

Den globala konjunkturen stärks framöver,

stödd av en expansiv ekonomisk politik. Tillväxten i omvärlden blir ändå relativt svag i ett historiskt perspektiv till följd av lägre tillväxt-potential. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, går tillväxten trögt till följd av strukturella problem och problem i banksektorn. BNP-tillväxten blir drygt 1,5 procent per år. I USA är tillväxten starkare, framför allt i år men därefter dämpas tillväxttakten då eko-nomin nått fullt resursutnyttjande. Norge har påverkats negativt av fallet i oljepriset men till-växten tar fart något nästa år, vilket den även gör i Danmark och Finland. Tillväxten i Storbritannien bedöms i år påverkas negativt av Brexit och den väntas bromsa in ytterligare 2017. Sammantaget växer marknaden för svensk export endast med 2 procent i år men den stärks något 2017 samt ytterligare något 2018, främst till följd av att tillväxten i de nordiska länderna, som är viktiga exportmarknader, tar mer fart. Även om världs-marknadstillväxten ökar lite mer 2017 så ökar exporten något långsammare nästa år än i år då svensk exportindustri återgår till att tappa mar-knadsandelar då effekten av försvagningen av kronan under 2015 ebbar ut.

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

850

881

912

942

973

1 004

1 035

1 066

1 096

1 127

1 158

1 189

2009 2011 2013 2015 2017 2019

Årlig procentuell förändring Miljarder kronor

Miljarder kronor Procent

1 Makroekonomisk utveckling



Försiktiga hushåll

Hushållens konsumtion ökar i år långsammare än de disponibla inkomsterna. Det innebär att spar-kvoten stiger, trots starka balansräkningar. Den ligger nu på en historiskt sett mycket hög nivå.

Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot

Källa: SCB och ESV

Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst

Konsumtionen var oförändrad andra kvartalet,

då konsumtionen av kläder och skor samt tran-sporter sjönk. Även svenskarnas konsumtion i utlandet minskade. Enligt SCB:s månatliga kon-sumtionsindikator var konsumtionen fortsatt svag även det tredje kvartalet.

I år växer hushållens disponibla inkomster rela-tivt starkt då sysselsättningen ökar starkt, skatte-höjningar dämpar dock ökningstakten. En fortsatt god ökning av sysselsättningen, om än lång-sammare än 2016, starkare löneökningar och lägre skattehöjningar leder till att de disponibla in-komsterna ökar mer 2017 än 2016. Hushållens konsumtion ökar dock något långsammare än i år vilket innebär att sparkvoten stiger ytterligare. Efter 2017 faller sparkvoten då inkomsterna inte ökar lika snabbt. Sparkvoten ligger dock kvar på en hög nivå under hela prognosperioden, vilket bland annat speglar effekten av höjda amorte-ringskrav.

Stark ökning av offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen ökar i år med 3,7 procent. Det är främst den kraftiga ökningen

av antalet asylsökande under förra hösten som driver upp tillväxttakten. Satsningar i budgetpro-positionen bidrar också till att höja konsumtionen.

Tabell 2. Försörjningsbalans Procentuell förändring

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Hushållens konsumtion 2,7 2,3 2,1 2 2 2

Offentlig konsumtion 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8

Fasta investeringar 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0

Lager1 0,3 0,2 -0,2 -0,1 0,0 0,0

Export 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8

Import 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8

Nettoexport1 0,3 -0,6 0,0 0,2 0,1 0,1

BNP 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1

BNP, kalenderkorrigerad 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8

Källa: SCB och ESV 1Förändring i procent av BNP föregående år.

Investeringar i bostäder ökar kraftigt

Investeringarna ökar starkt i år, ungefär lika starkt som förra året. Även bostadsinvesteringarna fort-sätter öka starkt i år men sedan bromsar ökningen in, främst till följd av att utbudsrestriktioner i byggbranschen blir mer akuta.

Ombyggnadsinvesteringarna har minskat i år då subventionsgraden i ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent. Den lägre subventions-graden bedöms även hålla tillbaka utvecklingen 2017 då ombyggnadsinvesteringarna ökar svagt.

I kommunsektorn ökar investeringarna med drygt 5 procent, vilket är mer än 2015. Det är främst till följd av nybyggnation och renovering av verksamhetslokaler. Investeringstakten min-skar i kommunerna kommande år då stora bygg-projekt avslutas men investeringarna ligger kvar på en hög nivå. Framöver ökar kommunerna sina investeringar i infrastruktur.

Från och med nästa år ökar investeringarna i staten till följd av tidigare beslutade infrastruktur-satsningar, främst Förbifart Stockholm och olika väg- och järnvägsprojekt i Göteborg samt byggan-det av Ostlänken. Från 2019 ökar även invester-ingsnivån för försvarsmakten, med satsningar om 1,5 miljarder kronor, till följd av den försvars-politiska överenskommelsen 2015.

-7

-5

-3

-1

1

3

5

7

9

-7

-5

-3

-1

1

3

5

7

9

1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018

Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot

Procent Procent



I tjänstesektorn fortsätter investeringstakten att öka 2016 då den inhemska efterfrågan har varit hög de senaste åren. Framöver faller investerings-takten men investeringarna ligger på en fortsatt hög nivå och kapaciteten byggs ut för att matcha efterfrågan.

Investeringarna i industrin ökade starkt under 2014 och 2015. Den dämpade exportefterfrågan i år och det därmed minskade kapacitetsutnytt-jandet minskar investeringsefterfrågan i sektorn. När exporten tagit fart igen kommer investerings-efterfrågan att öka och kapaciteten kommer behöva byggas ut mer igen.

Lagerinvesteringarna höjer BNP-tillväxten i år. Det är främst inbromsningen i industrikon-junkturen som leder till ökade lagerinventeringar. Nästa år blir lagerinvesteringarna lägre och de sänker därmed BNP-tillväxten.

Importen växlar ner

Då exporten utvecklats svagt behövs mindre im-port som insatsvaror i produktionen, vilket leder till en inbromsning av importen. Utöver detta ut-vecklas dock den inhemska efterfrågan starkt vil-ket håller uppe importen. Sammantaget växer im-porten med drygt 4 procent 2016. Sett över hela året ökar importen mer än exporten, vilket innebär att bidraget från nettoexporten till BNP-tillväxten vänder från 0,3 procentenheter förra året till -0,6 procentenheter i år.

Efterfrågan bromsar in något 2017. Importens ökningstakt faller därmed tillbaka något för att därefter öka snabbare igen när främst exporten tar mer fart.

Den starka sysselsättningsutvecklingen dämpas allt mer av matchningsproblem

Den höga tillväxten i ekonomin i år innebär en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Under för-sta halvåret har sysselsättningsökningen varit mycket stark. Antalet lediga platser fortsätter att öka och många företag, främst inom bygg- och

tjänstesektorn, uppger att det finns behov av att fortsätta anställa fler. Det finns även en stor efter-frågan inom den offentliga sektorn, som en följd av bland annat mottagandet av det stora antalet asylsökande förra hösten. Utfallet för tredje kvartalet visar dock att sysselsättningen sjönk säsongrensat jämfört med andra kvartalet. Sommarmånaderna är vanskliga att tolka och det svaga utfallet kan till viss del bero på att säsong-mönstret har ändrats. Men det kan också tyda på matchningsproblem. Indikatorer pekar på att bristen på den arbetskraft som efterfrågas ökar samtidigt som allt fler av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Matchningsproblemen dämpar sysselsättningsutvecklingen under andra halvåret i år, även om det fjärde kvartalet blir starkare än det tredje. Sett över hela året ökar dock antalet sysselsatta mycket, med drygt 70 000 personer, jämfört med förra året.

Nästa år fortsätter sysselsättningen att stiga, men i långsammare takt. Det beror på en avmatt-ning av tillväxten i ekonomin samt att match-ningsproblematiken tilltar. Ökningen av antalet sysselsatta beror delvis på att flertalet statligt subventionerade anställningsstöd ökar, såsom extratjänster, traineejobb och moderna bered-skapsjobb. Antalet personer som är sysselsatta genom nystartsjobb minskar däremot jämfört med i år till följd av nya regler i budgetpropositionen där bland annat subventionsgraden sänks för vissa målgrupper. Många av nystartsjobben skulle sannolikt ha tillkommit även utan subventioner. Därför minskar inte den totala sysselsättningen lika mycket som nystartsjobben minskar.

Ökningen av antalet sysselsatta under framför allt 2016 leder till att sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå och att arbets-lösheten sjunker under sin jämviktsnivå nästa år. Det innebär att sysselsättningsökningen, liksom BNP-tillväxten, dämpas relativt snabbt från 2018 och framåt.



Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

BNP, fp 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8

Produktivitet 2,5 1,0 1,0 1,1 1,2 1,5

Arbetade timmar 1,0 1,9 1,0 0,7 0,4 0,4

Medelarbetstid -0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Sysselsatta 1,4 1,5 1,0 0,7 0,4 0,4

Arbetskraft 0,8 0,9 0,6 0,5 0,4 0,6

Personer i program, tusental 191 187 180 176 174 175

Arbetslöshet, ILO1 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5

Öppen arbetslöshet1,2 5,2 4,7 4,3 4,1 4,1 4,3

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1Procent av arbetskraften. 2Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år.

Politiska satsningar höjer sysselsättningen och sänker arbetslösheten

Utöver införandet av extratjänsterna, trainee-jobben och beredskapsjobben samt regeländ-ringarna för nystartsjobben påverkas sysselsätt-ningen framöver även av andra politiska sats-ningar i de senaste budgetarna. Till exempel leder höjningen av taket i a-kassan till att sysselsätt-ningsökningen dämpas. Sammantaget beräknas satsningarna ha en viss positiv effekt på syssel-sättningen. Stora utbildningssatsningar bidrar också till att sänka arbetslösheten då fler väntas studera på heltid. Bättre möjligheter till utbildning ökar också anställningsbarheten för de som studerar och bidrar på sikt till att höja sysselsätt-ningsgraden. Även medelarbetstiden sänks av förslag i de senaste budgetarna, såsom avtrapp-ningen av jobbskatteavdraget, borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och att perioden då man har rätt att vara arbetslös på del-tid har förlängts. Den sista ändringen väntas inte påverka antalet arbetade timmar totalt sett. Den förlängda tidsgränsen innebär att fler kan behålla sin sysselsättning i stället för att gå ut i heltids-arbetslöshet för att klara sin försörjning. Samtidigt

minskar drivkraften att söka ett heltidsarbete då möjligheten att vara deltidsarbetslös utökas. Dessa effekter väntas ta ut varandra i antalet arbetade timmar men de medför att sysselsättningen stiger och medelarbetstiden sjunker. Att antalet del-tagare i extratjänster och traineejobb ökar fram-över bidrar också till att sänka medelarbetstiden då deltagarna kommer att registreras som syssel-satta men endast kommer att arbeta 75 respektive 50 procent av tiden. Flyktingmottagandet och satsningar ger rekordhög sysselsättning i kommunerna

Den starka sysselsättningsutvecklingen inom offentlig sektor, främst inom kommunerna, drivs just nu framför allt av behovet att utöka och för-bättra mottagandet av asylsökande och nyanlända. Vi räknar med att sysselsättningen ökar med drygt 35 000 personer inom kommunsektorn i år. Hit-tills verkar det som att kommunerna klarar av att rekrytera i tillräcklig utsträckning trots att bristen på kvalificerad personal är hög. Det beror delvis på att flera kommuner sannolikt tvingats sänka ut-bildningskraven och på att många i pensionsnära ålder har stannat kvar eller återanställts. Även i staten ökar sysselsättningen till följd av det stora antalet asylsökande. Då många anställs för en kort period och kraven på rätt kompetens sänkts räknar vi med en sänkt produktivitet i offentlig sektor i närtid.

Både kommunerna och staten behöver köpa in tjänster från näringslivet vilket medför att syssel-sättningen i tjänstesektorn också ökar till följd av det stora antalet asylsökande. Fler asylsökande höjer sysselsättningen – men sänker sysselsättningsgraden

Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat under lång tid. Kommande år ökar andelen snabb-are än den gjort de senaste åren. Framöver består ökningen av befolkning i arbetsför ålder enbart av utlandsfödda, och de som får asyl bidrar i stor ut-sträckning till den utvecklingen.



Diagram 3. Förändring av befolkningen i arbetsför ålder

Källa: SCB och ESV

Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda är

lägre än bland de som är födda i Sverige. Det är troligt att den är ännu lägre bland de som sökt asyl nu då många av dessa har låg utbildning. Arbets-kraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland de som är födda utomlands har dock ökat de senaste åren. De utlandsfödda har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen sedan 2012. De kommer i stor utsträckning att fortsätta bidra till att höja arbetskraften och sysselsätt-ningen kommande år. Men eftersom andelen utlandsfödda ökar relativt snabbt kommande år, bedöms arbetskraftsdeltagandet och sysselsätt-ningsgraden totalt sett att sjunka framöver.

Diagram 4. Sysselsättningsgrad uppdelat på inrikes- och utrikesfödda

Källa: SCB och ESV

Arbetslösheten sjunker fram till 2018

Trots en stark utveckling av sysselsättningen låg arbetslösheten stilla, runt 8 procent, 2012–2014. Att arbetslösheten inte sjönk beror på att arbets-kraftsdeltagandet också ökade mycket starkt då. Förra året bröts dock den trenden och arbetskrafts-deltagandet var relativt oförändrat. Det innebar att arbetslösheten då minskade. Att arbetskraftsdel-tagandet var oförändrat berodde främst på att an-delen pensionärer steg samtidigt som andelen som var studerande, sjuka och utanför arbetsmark-naden av andra orsaker fortsatte att minska.

Arbetslösheten fortsätter sjunka fram till 2018, ner till 6,3 procent. Det beror på att sysselsätt-ningsgraden fortsätter stiga i år och är oförändrad 2018 medan arbetskraftsdeltagandet i stort sett är oförändrat i år och därefter börjar sjunka. En för-klaring till det är regeringens satsningar på att ut-öka antalet utbildningsplatser. Det leder till att fler studerar på heltid i stället för att söka arbete.

Efter 2019 stiger arbetslösheten igen främst till följd av att många av de nyanlända, som bedöms vara arbetslösa i större utsträckning än genom-snittet i dagsläget, då kommer in i arbetskraften.

Diagram 5. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata

Källa: SCB och ESV

Regeländringar sänker medelarbetstiden men det motverkas av minskad sjukfrånvaro

I år stiger medelarbetstiden, vilket främst beror på att sjukfrånvaron har börjat sjunka trots att den bortre tidsgränsen har tagits bort. Det kan bero på att Försäkringskassan har blivit striktare i sin

0

100

200

300

400

500

600

700

0

100

200

300

400

500

600

700

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Totalt Svenskfödda

Utomeuropeiskt födda Övriga utrikesfödda

Tusental Tusental

52

56

60

64

68

72

52

56

60

64

68

72

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Totalt Inrikes födda Utrikes födda

Procent av befolkningen Procent av befolkningen

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Arbetskraftsdeltagande SysselsättningsgradArbetslöshet (höger axel)

Procent av befolkningen Procent av arbetskraften



uppföljning. Medelarbetstiden har också stigit till följd av att den ordinarie arbetstiden har ökat, bland annat till följd av att många inom offentlig sektor har gått upp till heltid men den starka konjunkturen har sannolikt också bidragit.

Kommande år väntas medelarbetstiden vara oförändrad då en fortsatt sjunkande sjukfrånvaro motverkar effekterna av regeländringarna som nänts ovan.

Måttliga löneökningar i år

Timlönerna bedöms i år öka med 2,7 procent en-ligt SCB:s konjunkturlönestatistik1. Avtalen för 2016 blev 2,2 procent. Lönerna ökar mest utöver avtal, så kallad löneglidning, i byggsektorn. I kommunsektorn är de avtalsmässiga löneökning-arna högre än genomsnittet till följd av en särskild satsning i Kommunals avtal för undersköterskor. Lärarlönelyftet bidrar också till att höja lönerna i kommunerna under 2016 och 2017.

I början av 2017 ska avtalen i främst närings-livet förhandlas om då de avtal som träffades i år i huvudsak var ettåriga. I kommunsektorn slöts tre-åriga avtal där det inte sattes några absoluta tal för 2017–2018 men avtalen innebär att de avtals-mässiga löneökningarna ska följa industrimärket, det vill säga de framtida avtalade löneökningarna i industrin. I kommande avtalsrörelse kommer re-sursutnyttjandet på arbetsmarknaden att vara mer ansträngt än under 2016. Samtidigt talar låga in-flationsförväntningar samt en svag produktivitets-tillväxt sedan finanskrisen för relativt låga avtal i förhållande till det höga resursutnyttjandet även nästa år. Industrikonjunkturen är nu svag sam-tidigt som efterfrågan är hög inom tjänstesektorn och byggsektorn. Industrins normerande roll kom-mer därmed sannolikt att fortsätta prövas men bedöms bestå och de avtalsmässiga löneökning-arna hålls därmed tillbaka. Olika arbetsmark-nadslägen i olika sektorer bedöms istället främst påverka löneutvecklingen via löneglidningen i respektive sektor. Sammantaget ökar lönerna rela-tivt måttligt även nästa år, men mer än i år. Löne- 1 Under 2016 har timlönerna uträknat från lönesumman ökat något

svagare än timlönerna enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Detta var även fallet åren 2012-2014. Under 2015 var det tvärtom. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de baseras på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten.

ökningarna tilltar i ekonomin under 2018 i takt med att bristen på arbetskraft stiger och resurs-utnyttjandet blir allt mer ansträngt.

Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Timlön, KL1 2,4 2,7 3,2 3,5 3,5 3,4

Timlön, NR1 3,2 2,4 3,2 3,5 3,5 3,4

Lönesumma 4,3 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7

KPI 0,0 0,9 1,2 2,1 2,8 3,1

KPIF2 0,9 1,4 1,5 1,9 2,2 2,2

Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,3 44,8 45,3 46,2 47,5

Reporänta, värde vid årets slut 0,35 -0,50 -0,50 0,25 1,00 2,25

Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex.

Då resursutnyttjandet normaliseras efter 2018

kommer det att minska trycket på lönebildningen, med viss eftersläpning. Löneökningstakten mins-kar därmed något i slutet av prognosperioden.

Låg inflation för närvarande….

De senaste månaderna har inflationstakten dämp-ats. Främst är det priserna på importerade varor som nu sjunker då kronan apprecierade i slutet av 2015 och i början av 2016. Förändringar i växel-kursen slår oftast igenom i konsumentpriserna med viss fördröjning. Även prisökningarna på tjänster har dock avtagit, vilket är något för-vånande med tanke på att resursutnyttjandet och bristen på arbetskraft har stigit. Det brukar, med viss eftersläpning, leda till att inflationen stiger. Prisökningen har varit svag på flera typer av tjänster men vissa effekter av mer tillfällig karak-tär märks också. De svaga utfallen ledde till att Riksbanken sänkte reporäntebanan ytterligare vid det senaste mötet – de aviserar nu att de inte kom-mer höja reporäntan förrän under 2018 – och flag-gade för att det kan bli aktuellt med ytterligare sänkningar, eller utökade stödköp av statsobliga-tioner, framöver.



…men stigande resursutnyttjande höjer inflationen framöver

Stigande resursutnyttjande och tilltagande brist på arbetskraft väntas dock leda till att inflationen, liksom löneökningstakten, tar mer fart framöver även om prisökningarna kommer vara fortsatt låga i förhållande till den relativt starka tillväxten i ekonomin. Det är först i slutet av 2018 som den underliggande inflationen, enligt KPIF, överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Utöver stigande priser på framför allt inhemskt producerade varor och tjänster kommer energipriserna att bidra till att höja inflationen kommande år, efter att ha sänkt den ända sedan början av 2013. Priserna på drivmedel stiger då oljepriset höjs till följd av ett mer begränsat utbud. Skattehöjningar på energi 2017-2020 bidrar också till att höja priserna på drivmedel. Elpriset, som har sjunkit kraftigt de senaste åren, väntas också stiga i närtid, bland annat beroende på låga nivåer i vattenmagasinen.

Svängningar i växelkursen kommer påverka inflationen under prognosperioden. På kort sikt kommer den senaste tidens försvagning av kronan bidra till att höja inflationen på nytt, men en appreciering från och med nästa år väntas så småningom dämpa prisökningen på importerade varor. Priserna på världsmarknaden kommer dock att stiga snabbare än tidigare då fler länder närmar sig fullt resursutnyttjande, vilket till viss del motverkar apprecieringen.

KPI kommer att öka långsammare än KPIF både i år och nästa år. Men från och med 2018, då Riksbanken höjer räntan igen, ökar KPI snabbare än KPIF. Vi räknar inte med att reporäntan kom-mer sänkas ytterligare men den kommer ligga kvar på dagens låga nivå ända till i början av 2018 för att därefter höjas successivt.

Jämförelse med andra prognosinstitut De prognosinstitut som finns med i diagrammet nedan målar upp en likartad konjunkturbild. Alla räknar med att BNP-tillväxten blir relativt hög i år men att den dämpas nästa år. I genomsnitt ligger tillväxten på 3,1 procent 2016 och på 2,4 procent 2017. ESV:s prognos ligger lite lägre än genom-snittet både i år och nästa år.

Diagram 6. Jämförelse med andra prognosinstitut, BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

Osäkerhet kring tillväxten

Det finns risk för både en starkare och en svagare tillväxt men riskerna på nedåtsidan överväger. Politisk osäkerhet råder i USA efter valutgången. Vilken politik som den nya regimen kommer att genomföra är fortfarande oklart men om det exempelvis införs handelshinder som utlovats får det negativa effekter för global tillväxt och svensk export. Osäkerheten kan i sig ha en dämpande effekt på tillväxten. I övrigt finns det risker för-knippade med bland annat Brexit, geopolitisk osäkerhet och hur väl rebalanseringen av Kinas ekonomi faller ut. I Sverige finns det risker både på upp- och nedsidan vad gäller hur väl de som nu söker asyl kommer att integreras på arbetsmark-naden. En annan risk utgör hushållens höga skulder. En prisnedgång på bostäder eller en snabb höjning av räntorna kan få stora effekter på bland annat hushållens konsumtion.

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

ESV EU RB SHB Rege-ringen

Nordea KI SEB Swed-bank

18-nov 09-nov 27-okt 11-okt 20-sep 01-sep 31-aug 30-aug 29-aug

2016 2017

Procent Procent

O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R P Å S T A T E N S B U D G E T


I år ökar skatteintäkterna med 5,2 procent, vilket är en stark ökning historiskt sett. Ökningen är dock svagare än förra året då kapitalskatterna ökade kraftigt. Även nästa år minskar öknings-takten. De totala skatteintäkterna ökar då med 3,4 procent. Att intäktsökningen dämpas beror främst på att intäkterna från skatt på arbete ökar långsammare, delvis till följd av att skatte-höjningarna är lägre än i år. Även konsumtions-skatterna utvecklas något svagare än i år och kapitalskatterna minskar. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

Efter att ha ökat starkt i år ökar skatteintäkterna betydligt långsammare nästa år. Intäkterna från skatt på arbetsinkomster utvecklas svagare nästa år eftersom bidraget från skattehöjningar är väsentligt mindre och att lönesumman ökar lång-sammare. En svagare ökning av intäkterna från moms och punktskatter gör att även konsumtions-skatterna utvecklas långsammare. Intäkterna från skatt på kapital minskar något även nästa år till följd av att hushållens kapitalskatter och fastig-hetsskatten blir lägre, bland annat på grund av ändrade skatteregler. Skattekvoten är nästintill oförändrad under prognosperioden

Skattekvoten uppgår i år till 43,5 procent vilket är en något högre nivå än förra året. Trots stora skattehöjningar på arbete stiger inte skattekvoten nämnvärt. Det förklaras främst av att kapital-skatterna sjunker. Kommande år är skattekvoten i stort sett oförändrad. Skatt på arbete, ökar något snabbare än BNP i början av prognosperioden. Även intäkterna från skatt på företagsvinster och moms utvecklas starkare än BNP nästa år. Skatte-sänkningar bidrar dock till en svag utveckling av bland annat fastighetsskatten. Även en svag utveckling av punktskatterna bidrar till att dämpa ökningen av skattekvoten.

Diagram 7. Totala skatteintäkter och skattekvot

Källa: SKV och ESV

Nästa år utvecklas statens skatteintäkter

svagare än övriga sektorers; kommunsektorn och ÅP-systemet. Det förklaras framför allt av att kapitalskatterna minskar. I slutet av perioden ökar statens skatteintäkter snabbare eftersom skatt på kapital och konsumtion då utvecklas starkare än skatt på arbete.

Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Staten 3,8 10,6 5,5 2,5 3,6 3,6 4,6

Kommunsektorn 3,5 5,5 5,4 4,4 4,3 3,9 3,8

ÅP-systemet 3,0 4,9 3,7 4,6 4,0 3,6 3,7

Källa: SKV och ESV

2.1.1 Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirek-ta skatter. De direkta skatterna på arbete utgörs av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensions-avgiften påverkar inte de totala intäkterna efter-som den motverkas av en lika stor skatte-reduktion. De indirekta skatterna på arbete utgörs av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Intäkterna från skatt på arbete ökar med

42

43

44

45

46

47

48

49

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2 200

2 400

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Totala skatteintäkter, mdkr Skattekvot, procent av BNP


2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget



hela 8,4 procent i år, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Kommande år dämpas ökningstakten men den är fortfarande relativt hög 2017 och 2018.

Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/Procent

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Direkta skatter 530 560 611 640 671 697 722

Indirekta skatter 464 492 529 555 579 602 625

Totalt 994 1 051 1 140 1 196 1 250 1 299 1 347

Förändring (%) 2,2 5,8 8,4 4,9 4,5 3,9 3,7

Källa: SKV och ESV

Skattehöjningar ökar skatten på arbete

De direkta skatterna på arbete ökar starkare i år än förra året eftersom löner, som utgör den största skattebasen, ökar i en snabbare takt. Skatteintäk-terna ökar dock mer än lönerna på grund av skattehöjningar. Även pensioner, som är den näst största skattebasen, ökar i snabbare takt i år än förra året.

Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges

Nivå1 Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utbetalda löner 1 490 4,4 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7

Aktivitets-och sjukersättning 28 -2,2 -2,1 0,1 0,8 1,6 2,4

Sjukpenning och föräldrapenning 66 8,6 5,6 2,6 2,7 2,9 3,3

Arbetsmarknads-ersättningar 29 -5,1 0,9 -10,0 -8,7 -2,9 4,2

Pensioner 409 3,9 5,5 4,1 3,5 3,7 4,0

Inkomst av näringsverksamhet 48 3,6 4,8 4,5 4,3 4,0 3,8

Taxerad inkomst 2 106 4,7 4,8 4,0 3,8 3,7 3,8

Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 893 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9

Underliggande utveckling 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9

Källa: SKV och ESV 1Miljarder kronor

Skattehöjningar bidrar i år till att öka skattein-

täkterna med cirka 30 miljarder kronor. De beloppsmässigt största skattehöjningarna är slo-pad nedsättning av socialavgifter för unga och sänkt subventionsgrad för ROT-avdrag. Även

nedtrappningen av jobbskatteavdraget, begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig skatt samt höjda kommunala skattesatser bidrar till de ökade skatteintäkterna. Framför allt påverkas de statliga skatteintäkterna av skattehöjningarna, vilket med-för att de ökar snabbare än de kommunala skatte-intäkterna i år.

Trots att skattebaserna ökar betydligt mer i år än föregående år så ökar inte den beskattningsbara inkomsten mer. En förklaring är den låga inflationen förra året som innebar ett lägre pris-basbelopp i år vilket även medfört ett lägre grundavdrag. En annan förklaring är att avdraget för pensionsförsäkringar har slopats. Effekten var störst 2015 men påverkar även innevarande år.

Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Aktuell prognos 3,2 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9

Föregående prognos 3,2 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,9

Fastställda 3,3 5,0 5,0 5,2

Underliggande utveckling 3,6 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9

Kommunal skatt 603 5,6 5,5 4,4 4,2 3,9 3,9

Källa: SKV och ESV

Nästa år ökar skatt på arbete långsammare än i

år då ökningstakten av skattebaserna dämpas och skattehöjningarna är lägre. Den statliga inkomst-skatten ökar dock snabbt även kommande två år, vilket framför allt beror på att uppräkningen av skiktgränserna begränsas både 2017 och 2018.

Tabell 9. Statlig inkomstskatt Miljarder kronor/Procent

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Statlig inkomstskatt 47 51 57 61 66 68 68

Undre skiktgräns 42 46 51 55 59 61 61

Övre skiktgräns 5 5 6 6 7 7 7

Förändring (%) 5,9 7,9 11,8 7,3 7,4 2,7 0,7

Källa: SKV och ESV

Skattereduktionerna minskar nästa år

Skattereduktionerna, som består av jobbskatte-avdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag



minskar i år till följd av avtrappningen av jobb-skatteavdraget och den minskade subventions-graden för köp av ROT-tjänster. Skattereduk-tionen för pensionsavgiften ökar något under perioden men den motsvaras av en lika stor intäkt från pensionsavgiften så den påverkar inte de totala skatteintäkterna.

Skattereduktionen för ROT-tjänster, som utgör huvuddelen av HUS-avdraget, beräknas minska från 20 miljarder kronor 2015 till 9 miljarder kronor i år. Det är både sänkningen av sub-ventionsgraden och en lägre volym av ROT-tjänster som bidrar till att avdraget sjunker. Däremot ökar RUT-avdraget men det är betydligt lägre än ROT-avdraget så det motverkar bara minskningen av ROT-avdraget marginellt. En anledning till att RUT ökar är att det utökas med REP-avdraget (avdrag för reparation av vitvaror i hemmet) från och med nästa år. Ökningen är dock enbart 0,2 miljarder kronor. Det totala HUS-avdraget som består av både ROT- och RUT-tjänster uppgår i år till 13 miljarder kronor och ökar till 14 miljarder kronor nästa år. Åren där-efter ökar HUS-avdragen med i genomsnitt 5 pro-cent per år.

Diagram 8. Skattereduktioner: förändring mellan åren

Källa: SKV och ESV

Slopad nedsättning av socialavgifter för unga

Den slopade nedsättningen av socialavgifter för unga inleddes i augusti förra året och ökade intäkterna med 6 miljarder kronor 2015. I år ökar intäkterna med ytterligare 13 miljarder kronor och

nästa år, då ändringen får full effekt, med ytterligare 3 miljarder kronor. Sammantaget höjs intäkterna med 22 miljarder kronor från och med 2017 till följd av den slopade nedsättningen. 2.1.2 Skatt på kapital

Skatt på kapital utgörs av hushållens kapital-skatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter minskar i år men är kvar på en hög nivå

Hushållens kapitalvinster, som ökade kraftigt förra året, minskar i år. Det är framför allt de finansiella kapitalvinsterna som minskar. Skatte-intäkterna minskar mer än vinsterna till följd av att möjligheten att göra uppskov vid försäljning av bostäder har ökat. De ändrade reglerna för uppskov med kapitalvinst gäller från och med den 21 juni i år.

För perioden 2017–2019 antas kapitalvinsterna uppgå till 2,6 procent av BNP, vilket är i linje med ett historiskt genomsnitt. Andelen är dock något lägre än det historiska genomsnittet vilket dels beror på införandet av investeringsspar-kontot, som schablonbeskattas, dels på de ökade möjligheterna att göra uppskov. Efter 2019 blir andelen något högre till följd av att möjligheterna att göra uppskov då minskar.

Diagram 9. Hushållens kapitalskatter som andel av BNP

Källa: SKV och ESV

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Jobbskatteavdrag HUS-avdrag

Allmän pensionsavgift Skattereduktioner

Miljarder kronorMiljarder kronor

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2000 2004 2008 2012 2016 2020Skatt på kapital, hushållVarav skatt på kapitalvinsterGenomsnittlig intäkt 2000-2014Genomsnittlig intäkt från kapitalvinster 2000-2014

Procent Procent



Schablonintäkterna på investeringssparkonton

ökar i år, trots att räntenivån sjunker. Det beror dels på ett ökat sparande, dels på att skatten på insatta medel på investeringssparkonton har höjts genom ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 pro-centenheter. Hushållens ränteinkomster och ränte-avdrag minskar i år till följd av något lägre ränte-nivåer jämfört med förra året.

Tabell 10. Hushållens kapitalinkomster och skatt på kapital Miljarder kronor

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utdelningsinkomster 72 77 76 77 80 83 86

Ränteinkomster 14 7 6 6 9 18 34

Schablonintäkt investeringsfonder 2 3 3 3 3 3 3

Schablonintäkt in-vesteringssparkonton 5 4 7 7 8 13 20

Schablonintäkt uppskovsbelopp 4 5 5 5 5 6 6

Övrigt 6 6 7 7 7 7 8

Kapitalinkomster exkl. kapitalvinster 104 101 103 105 112 130 157

Ränteutgifter 92 78 76 76 84 106 134

Netto exkl. kapital-vinster 12 23 28 29 28 24 23

Kapitalvinster, netto 147 195 149 112 116 121 137

Netto kapital-inkomster 159 217 176 141 144 145 160

Skatt på kapital, hushåll 48 66 54 43 44 44 49

Källa: SKV och ESV

Mot slutet av prognosperioden ökar ränte-

inkomsterna och ränteavdragen snabbt till följd av stigande räntenivåer samt större finansiella tillgångar och skulder. Ränteavdragen ökar dock, i miljarder kronor, mer än ränteinkomsterna. Det gör att nettot av hushållens kapitalinkomster exklusive kapitalvinster minskar mot slutet av prognosperioden. Nettot är dock positivt hela perioden vilket gör att skatteintäkterna är högre än det historiska genomsnittet trots att kapitalvinster-na antas bli lägre. Det förklaras bland annat av att räntenivåerna är låga även i slutet av prognosen, sett i ett historiskt perspektiv, och av att utdel-ningsinkomsterna har ökat starkt de senaste åren.

Diagram 10. Årlig utveckling av skattebaserna

Källa: SKV och ESV

Höga intäkter från företagsvinster

Skatteintäkterna från företagens vinster var, enligt det preliminära taxeringsutfallet, höga, historiskt sett, under 2015. Det förklaras av en stark tillväxt i ekonomin men också av att två bolag i en koncern redovisade en mycket stor skattepliktig intäkt förra året. Denna intäkt antas ha varit tillfällig. Det gör att intäkterna minskar i år, men den underliggande utvecklingen är fortsatt stark.

Den fortsatt svaga kronan innebär att förutsätt-ningarna för exportföretagen även i år är goda. Världshandeln har dock bromsat in under 2016 vilket har lett till att resultaten för exportföretagen utvecklas svagare än under 2015. Delar av verkstadsindustrin beskriver i sina kvartals-rapporter för det tredje kvartalet en minskad efterfrågan från framför allt tillväxtländerna. Bolagsrapporterna i år tyder på en svagare utveckling av företagens resultat än föregående år. Historiskt sett låga priser för basmetaller under det första halvåret 2016 har påverkat råvaruindu-strin negativt. Banksektorn fortsätter att visa starka resultat, främst drivet av ökad utlåning till hushållen. Konjunkturinstitutets barometer indike-rar att företagen är fortsatt optimistiska. Starkast är optimismen i byggsektorn, vilket underbyggs av starka rapporter för de första tre kvartalen i år.

Från 2017 dämpas den underliggande öknings-takten för företagens resultat. Skatteintäkterna ökar dock relativt kraftigt 2017 på grund av

-30

-10

10

30

50

-30

-10

10

30

50

2010 2012 2014 2016 2018 2020Kapitalinkomster exkl. kapitalvinsterRänteutgifterKapitalvinsterNetto kapitalinkomster

Procent Procent



förslag i budgetpropositionen. Förslagen innebär bland annat ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder och slopad avdragsrätt vid in-komstbeskattning för representationsmåltider. Vinsterna i företagen ökar till följd av att skatt på termisk effekt i kärnkraftverk slopas och att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks.

Som andel av BNP uppgår skatten på företags-vinster i år till 2,5 procent, andelen är därefter i stort sett konstant under prognosperioden.

Tabell 11. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/Procent

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Intäkter 97 119 108 114 118 121 128

Förändring, (%) 8,5 23,5 -9,4 5,4 3,2 3,2 5,4

Källa: SKV och ESV

Låga räntor ger låg avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensions-försäkringar och påverkas främst av statslånerän-tan och livbolagens tillgångar. Avkastnings-skatten, som grundar sig på statslåneräntan före-gående år, halveras i år, till lite över 4 miljarder kronor eftersom statslåneräntan sjönk förra året. Sänkningen av statslåneräntan får dock inte full effekt eftersom beskattningen på sparande i kapitalförsäkringar höjdes genom ett tillägg på statslåneränta med 0,75 procentenheter. Utan tillägget hade avkastningsskatten minskat med ytterligare 1 miljard kronor i år. Även ett golv på 1,25 procent har införts. Golvet får dock inte effekt förrän nästa år.

Tabell 12. Avkastningsskatt Miljarder kronor/Procent

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Intäkter 10,2 8,5 4,3 3,8 4,0 6,4 12,9

Förändring, (%) 49,6 -17,4 -48,8 -11,7 3,8 60,4 102,3

Intäkter utan regeländringar1 10,2 8,5 3,2 1,0 0,8 5,3 11,7

Källa: SKV och ESV 1 Både tillägget och golvet är borttaget vid beräkningen av skatteintäkterna från sparande i kapitalförsäkringar.

Nästa år minskar avkastningsskatten marginellt trots att årsgenomsnittet för statslåneräntan, som används för att beräkna skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionsförsäkringar, fort-sätter sjunka till historiskt låga 0,3 procent. Räntan i slutet av november som används till att beräkna skatteunderlaget för avkastningsskatt på kapitalförsäkringar uppgår bara till 0,07 procent. Att minskningen inte blir större beror på att golvet för räntan på kapitalförsäkringar får effekt och på att det införs ett golv även för beskattning av sparande i pensionsförsäkringar på 0,5 procent. Utan dessa golv hade avkastningsskatten varit knappt 3 miljarder kronor lägre nästa år. Båda golven är aktiva även under 2018 och innebär att skatteintäkterna då är i stort sett oförändrade jämfört med 2017. Successivt stigande räntenivåer medför därefter att skatten stiger snabbt och i slutet av prognosperioden uppgår den till 12,9 miljarder kronor. Högre intäkter från bankavgifter

I år ersätts den nuvarande stabilitetsavgiften, som bankerna betalar, med en resolutionsavgift som är ungefär dubbelt så stor. Det innebär att intäkterna från bankernas avgifter från och med i år höjs med cirka 4 miljarder kronor. Första året är avgiften dock halverad då stabilitetsavgiften samtidigt be-talas in för sista gången. Fastighetsskatten minskar

Fastighetsskatten för vattenkraftverk är nu 2,8 procent av taxeringsvärdet. Från och med nästa år sänks skattesatsen med 0,5–0,6 procent-enheter per år fram till 2020 då skattesatsen är satt till 0,5 procent. Vid 2019 års fastighetstaxering av elproduktionsenheter förväntas dessutom taxe-ringsvärdena sjunka på grund av att elpriserna då är betydligt lägre än vid förra taxeringen. Sam-mantaget leder detta till att intäkterna från fastig-hetsskatt för vattenkraftverk minskar med 5,9 mil-jarder kronor under prognosperioden.



Diagram 11. Intäkter från fastighetsskatt och fastighetsavgift som andel av BNP

Källa: SKV och ESV

2.1.3 Skatt på konsumtion

I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Kraftig ökning av bostadsinvesteringarna höjer momsintäkterna

Hushållens konsumtion är den viktigaste skatte-basen för momsintäkterna och utgör underlag för drygt hälften av dessa. Investeringarna och för-brukningen i näringslivet står för en fjärdedel av skattebasen och den offentliga sektorn för den resterande delen.

Momsintäkterna ökar med 4,7 procent i år, vilket är snabbare än hushållens konsumtion. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bo-stadsinvesteringarna. Även nästa år stiger bostadsinvesteringarna relativt mycket.

Tabell 13. Mervärdesskatt Miljarder kronor/Procentuell förändring

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Nivå 380 398 415 430 447 466

Förändring (%) 7,1 4,7 4,2 3,7 3,8 4,3

Källa: ESV

Energiskatterna ökar snabbare än koldioxid-skatterna

Under prognosperioden ökar intäkterna från energiskatterna betydligt snabbare än intäkterna

från koldioxidskatterna. Det förklaras delvis av att energiskatten på el höjs den 1 juli 2017 och den 1 januari 2019. Höjningen ska finansiera utfas-ningen av skatt på termisk effekt i kärnkrafts-reaktorer och sänkt fastighetsskatt för vattenkraft-verk. Detta som ett led i energiöverenskommelsen mellan regeringen och delar av oppositionen.

Från och med 2017 kommer energiskatt på el att tas ut med endast en skattesats. Differentierad beskattning, till exempel rabatten för industrin och vissa nordliga kommuner, uppnås istället genom skatteavdrag eller återbetalning. Staten kommer bara att återbetala skattebelopp som överstiger 8 000 kronor. Det innebär att de totala skatte-intäkterna från energiskatt på el ökar vilket också bidrar till att förklara skillnaden mellan utveck-lingen av energiskatterna och koldioxidskatterna.

Diagram 12. Bränslevolymer och andel fossilfritt bränsle

Källa: ESV

Under prognosperioden ökar användningen av

fossilfria bränslen, framför allt under 2016. Från och med 2017 ska skattesatserna på bensin och diesel räknas upp med KPI plus 2 procentenheter (tidigare bara KPI). Både energi- och koldioxid-skatterna ska räknas upp men hela förändringen för både energi- och koldioxidskatterna, utöver KPI-delen, ska belasta energiskatterna. Det inne-bär att koldioxidskatterna bara räknas upp med KPI och att energiskatterna räknas upp med mer än KPI plus 2 procentenheter. Utformningen av uppräkningen leder till att skatten för biodriv-medel, som enbart belastas med energiskatt,

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020

Industrier och kraftverk LokalerLägenheter, bostäder Småhus, bostäder

Procent Procent

0

10

20

30

40

50

60

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2010 2012 2014 2016 2018 2020

HVO FAME Etanol

Diesel Bensin Andel fossilfritt

Tusen kubikmeter Procent



kommer att öka snabbare än skatten för andra drivmedel procentuellt sett, vilket minskar incitamenten att substituera fossila drivmedel mot biodrivmedel. Det förklarar till viss del den långsammare utvecklingen för volymen biodriv-medel efter 2016.

Diagram 13. Energi- och koldioxidskatter

Källa: ESV Anm.: Skatteintäkter från biodrivmedel ingår i bensin respektive diesel.

2.2 Inkomster på statens budget

Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassa-mässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år.

Statens övriga inkomster, det vill säga inkomst-er som inte definieras som skatter, sjunker i år till 54 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan före-komma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mycket mellan åren. Det har inte varit några stora försäljningar vare sig i år eller förra året. Att de övriga inkomsterna sjunker i år beror framför allt på lägre utdelningar från statliga bolag.

I övriga inkomster ingår dessutom Riksbankens och affärsverkens inlevererade överskott, finansie-ringsavgift från a-kassor, återbetalning av äldre studiemedel, statliga pensionsavgifter samt bidrag från EU. Skatteinkomsterna är högre än skatteintäkterna i år

På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 27 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Förra året var skatteinkomsterna 33 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna. Det gör att statens skatteinkomster ökar med 112 miljarder kronor i år, medan skatteintäkterna endast ökar med 51 miljarder kronor.

Skatteinkomsterna påverkas av fyllnadsbetal-ningar och kapitalplaceringar. Se fördjupningsav-snittet – Stora inbetalningar till skattekontot. Låga utdelningar från de statliga bolagen i år och nästa år

I år uppgår statens aktieutdelningar till drygt 13 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor lägre än förra året. Det beror på extrautdelningar under 2015, främst från Akademiska Hus, SJ och Specialfastigheter. Totalt uppgick extrautdelnin-garna till 8,6 miljarder kronor enligt national-räkenskapernas definition av extrautdelningar. I år uppgår extrautdelningarna till 1,1 miljarder kronor och kommer i huvudsak från Apoteket (0,5 mil-jarder kronor) och Akademiska Hus (0,5 miljarder kronor från extrautdelningen som beslutades hösten 2015).

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Energi- och koldioxidskatt varav bensinvarav diesel varav el

Procent av BNP Procent av BNP



Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor

Utfall Prognos

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Akademiska Hus 1,4 5,9 3,3 1,7 1,7 1,8 1,8

LKAB 3,5 0,1 0,0 0,4 0,8 1,2 1,6

SJ 0,1 1,9 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Telia Company 4,8 4,8 4,8 3,2 3,7 3,9 4,1

Vattenfall 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4 2,8 3,2

Sveaskog 0,5 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9

Specialfastigheter 0,5 3,0 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5

Övriga bolag 1,7 2,9 3,0 2,4 2,4 2,5 2,6

Totalt 12,4 19,5 12,6 9,2 12,7 13,8 15,0

varav extrautdelningar 0,3 8,6 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Källa: ESV

De fyra bolagen Telia Company, Vattenfall,

LKAB och Akademiska Hus står normalt för mer-parten av statens totala aktieutdelningar. Det statliga aktieinnehavet är 37,3 procent i Telia Company medan de tre övriga bolagen ägs helt av staten.

Fortsatta nedskrivningar för Vattenfall får till följd att de inte ger någon utdelning i år eller nästa år. Det blir heller ingen utdelning från LKAB i år och framöver blir utdelningarna mindre än de varit historiskt. Stora kostnader för den kom-mande flytten av Kiruna samt det låga järnmalms-priset tynger ner LKAB:s resultat.

Telia Companys utdelning till staten uppgår i år till knappt 5 miljarder kronor. Under hösten har bolaget fått ett förslag till förlikning av myndig-heterna i USA och Nederländerna rörande bo-lagets etablering och affärer i Uzbekistan. Sam-manlagt skulle förlikningen innebära kostnader om drygt 12 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor högre än företagets resultat 2015. Med an-ledning av detta minskar utdelningarna i närtid.

Statens aktieutdelningar baseras på bolagens resultat och utdelningspolicy. Utdelningarna redo-visas normalt på statens budget under årets andra kvartal. Minskad utdelning från Riksbanken

För 2016 uppgår utdelningen från Riksbanken till 2,8 miljarder kronor. Nästa år väntas inleveransen öka till 3,4 miljarder kronor, varefter inleve-ranserna minskar till 2,3 respektive 1,1 miljard

kronor för 2018 och 2019. Utdelningen ska utgöra 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat för de fem senaste åren. Det är framför allt stigande internationella marknadsräntor som minskar det utdelningsbara resultatet eftersom den portfölj av räntebärande värdepapper, som utgör valutareserven, sjunker i värde med stigande räntor. År 2020 väntas utdelningen helt utebli eftersom värdeminskningen då medför att femårs-snittet av bankens utdelningsgrundande resultat blir negativt. Finansieringsavgiften ökar i år

Arbetslöshetsersättningen finansieras delvis av arbetslöshetskassornas finansieringsavgift till staten. I september förra året höjdes den inkomst-relaterade dagpenningen, vilket ledde till att finan-sieringsavgiften höjdes. Det beror på att finan-sieringsavgiften beräknas som en andel av den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen per arbetslöshetskassa. Inkomsterna väntas öka med 11 procent i år, vilket är mer än den pro-centuella ökningen av arbetslöshetsersättningen. Det gör att arbetslöshetskassornas finansierings-grad ökar.

Diagram 14. Arbetslöshetskassornas med-finansiering samt finansieringsgrad

Källa: ESV

Anm.: Finansieringsgraden är beräknad som arbetslöshets-kassornas inbetalningar på statens budget som andel av den totala arbetslöshetsersättningen

Från och med 2014 betalar arbetslöshets-

kassorna endast en så kallad finansieringsavgift till staten. Under perioden 2007–2014 betalade

0

10

20

30

40

50

60

70

0

2

4

6

8

10

12

14

2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Inkomster av finansieringsavgift m.m.Finansieringsgrad, höger axel




arbetslöshetskassorna även andra avgifter till staten, såsom en förhöjd finansieringsavgift och en arbetslöshetsavgift.

Försäljning av aktier i SAS

Statens försäljning av 13,8 miljoner stamaktier i SAS i oktober i år ingår i ESV:s prognos. För-säljningsinkomsten uppgick till 210 miljoner kro-nor. I övrigt ingår endast två försäljningsinkoms-ter om sammanlagt 21 miljoner kronor från tidi-gare i år i prognosen. ESV inväntar konkreta beslut i varje enskilt fall innan försäljningsin-komster tas med i prognosen.

Nedsättningar förs till nya anslag 2016 Nedsättningar som avser sjöfartsstöd, nystarts-jobb, stöd till yrkesintroduktionsanställning samt ersättning för höga sjuklönekostnader uppgick 2015 till 8 miljarder kronor. Från och med i år belastar alla krediteringar på skattekonto anslag på budgetens utgiftssida. Förändringen är neutral för saldot på statens budget. Redovisningen över-ensstämmer därmed med regelverket för National-räkenskaper (ENS 2010).

U T G I F T E R P Å S T A T E N S B U D G E T


Utgifterna ökar måttligt sett över hela prognos-perioden. För flyktingmottagandet ökar dock ut-gifterna kraftigt i år men sjunker kommande år. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar till att öka utgifterna i år och nästa år. Som andel av BNP sjunker utgifterna något under prognosperi-oden. 3.1 Totala utgifter

De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive räntorna på statsskulden och nettoutlå-ningen, ökar i år med 28 miljarder kronor och nästa år med 42 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 3,1 respektive 4,6 procent. I genom-snitt är ökningen 2,0 procent per år under prog-nosperioden.

Utgiftsutvecklingen påverkas i år av en ändrad redovisning och tidigareläggningar av utgifter till 2015 (se efterföljande faktaruta). Om man justerar för detta ökar utgifterna istället som mest i år, med 49 miljarder kronor, och med 27 miljarder kronor nästa år. Den stora ökningen i år beror främst på den kraftiga ökningen av utgifterna för migration. I justerade termer uppgår ökningstak-ten till i genomsnitt 2,2 procent per år under pro-gnosperioden.

Diagram 15. Utgifter på statens budget

Källa: ESV

Justerat för ändrad redovisning och tidigare-läggningar ökar utgiftskvoten i år för att därefter minska. Sett över hela prognosperioden minskar kvoten i ungefär samma takt som under de senaste åren, från 21,2 procent 2015 till 19,4 procent 2020, men något långsammare än den gjort sedan början av 2000-talet. 3.2 Takbegränsade utgiftsområden

De takbegränsade utgiftsområdena i budgeten, det vill säga alla utgiftsområden utom räntor, ökar i år och nästa år med 27 respektive 49 miljarder kro-nor. Det motsvarar en ökningstakt på 3,1 respekti-ve 5,5 procent. Därefter avtar ökningstakten. I ge-nomsnitt ökar utgifterna med 2,0 procent per år under prognosperioden.

I justerade termer blir dock utvecklingen annor-lunda. Då ökar utgifterna för de takbegränsade ut-giftsområdena som mest i år, med 61 miljarder kronor, och med 27 miljarder kronor nästa år. Det motsvarar en ökningstakt på 7,2 respektive 3,0 procent. Den genomsnittliga ökningstakten under prognosperioden är 2,3 procent.

De flesta utgiftsområden ökar under prognos-perioden, då de påverkas av pris- och löneutveck-lingen samt befolkningsökningen. Några områden ökar kraftigt av andra skäl.

Vad gäller utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning sker ett trendbrott under prognosperioden. För helåret 2016 väntas sjukpenningdagarna öka med knappt 5 procent, vilket är en påtaglig inbromsning från de senaste årens relativt kraftiga ökning. Från 2017 till 2019 sjunker antalet sjukpenningdagar eftersom de korta sjukskrivningarna minskar, bå-de i omfattning och i varaktighet. Andelen långa sjukfall ökar fortfarande, bland annat på grund av den slopade bortre tidsgränsen för sjukpenning. Antalet personer med sjukersättning fortsätter att minska.

Utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familj-er och barn ökar fortlöpande. Det är främst barn-

0

10

20

30

40

50

500

600

700

800

900

1 000

1 100

2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018

Takbegränsade Uo:n Räntor, nettoutl, kassakorrTotala utgifter % av BNP Takbegr Uo:n % av BNP

Miljarder kronor Procent av BNP

3 Utgifter på statens budget



bidrag och föräldraförsäkring som ökar, vilket be-ror på att antalet barn ökar och att medelersätt-ningen stiger.

Diagram 16. Utveckling för vissa utgiftsområden

Källa: ESV

Utgifterna för arbetsmarknad har varit relativt

konstanta sedan 2010. I år höjs dock utgiftsnivån på grund av ändrad redovisning i budgeten. Utgif-terna ligger kvar på samma nivå som i år under hela prognosperioden trots att arbetslösheten sjunker på kort sikt. Det beror på satsningar inom arbetsmarknadspolitiken i de senaste budgeterna.

Utgifterna för migration och integration har ökat de senaste åren och fortsätter öka kraftigt i år som en följd av det höga antalet asylsökande förra året. Nästa år stiger de ytterligare men därefter sjunker de.

Det internationella biståndet räknas i normala fall upp med BNI, med avräkningar för bland an-nat flyktingkostnader. Sedan 2013 har dessa av-räkningar ökat och var som högst 2015. I år blir de lite mindre men 2017 ökar de igen som en följd av det nya ersättningssystemet för ensamkomman-de barn och unga. Ändrad redovisning och tidigareläggningar som

påverkar jämförelsen av utgiftsutvecklingen

Från 2016 ändras redovisningen av inkomster och utgifter i

budgeten vilket medför en nivåhöjning av såväl inkomster

som utgifter med drygt 9 miljarder kronor och en teknisk ju-

stering av utgiftstaket. Detta påverkar utgiftsutvecklingen

mellan 2015 och 2016.

I december 2015 beslutade regeringen att ge kommunsek-

torn ett tillfälligt stöd för att möta de ökade kostnaderna för

migrationen. Medlen utbetalades i slutet av 2015 men hu-

vuddelen av de ökade kostnaderna bedöms uppstå 2016.

Även regeringens beslut om att tidigarelägga vissa utgifter

från 2016 till 2015 påverkar utgiftsutvecklingen och jämför-

barheten över tiden. Totalt tidigarelades utgifter om 12 mil-

jarder kronor från 2016 till 2015. Av dessa avsåg 6,7 milj-

arder kronor EU-avgiften, vilket endast påverkade anslaget

och de takbegränsade utgiftsområdena. Däremot påverka-

des inte budgetens totala utgifter eller budgetsaldot. Skillna-

den i påverkan mellan de totala utgifterna och de takbe-

gränsade utgifterna ligger i den kassamässiga korrigerings-

posten.

I nedanstående tabell redovisas effekten på de takbegräns-

ade utgifterna av nivåhöjningen till följd av den ändrade re-

dovisningen samt tidigareläggningarna.

Den offentliga sektorns finansiella sparande påverkas

endast av tidigareläggningen av biståndet, det vill säga med

2,5 miljarder kronor.

Effekter på de takbegränsade utgiftsområdena av ändrad redovisning och tidigareläggning av utgifter

Anslag

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Nivåhöjning till följd av ändrad redovisning 9,1 9,8 10,1 10,4 10,6

Bidrag till kommuner,

UO 25 9,8 -9,8

Tidigarelagda utgifter

UO 7 Bistånd 2,5 -2,5

UO 9 Läkemedelsförmåner 1,8 -1,8

UO 16 Fler anställda i lågstadiet 1,0 -1,0

UO 27 EU-avgiften 6,7 -6,7

Summa tidigareläggningar 12,0 -12,0

Total effekt 21,8 -12,7 9,8 10,1 10,4 10,6

3.2.1 Migration (UO 8) samt Jämställd-het och nyanlända invandrares etablering (UO 13)

Utgifterna för de två utgiftsområdena uppgick till 34 miljarder kronor 2015 och beräknas i år uppgå till 57 miljarder kronor. Utgifterna är störst nästa

0

20

40

60

80

100

120

0

20

40

60

80

100

120

2010 2012 2014 2016 2018 2020

Sjukdom och funktionsned. Familjer och barn

Arbetsmarknad Migration och integration

Bistånd

Miljarder kronor Miljarder kronor



år, 68 miljarder kronor, och sjunker därefter till 30 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. Att utgifterna sjunker i slutet av prognosperioden beror på att antalet asylsökande beräknas vara vä-sentligt lägre i år och kommande år jämfört med 2015. Utgifterna är som störst nästa år

Att utgifterna ökar så mycket i år beror främst på det stora antalet asylsökande som kom under förra året, och som till stor del finns kvar i mottag-ningssystemet. År 2015 påverkades inte utgifterna så mycket eftersom merparten av de asylsökande kom under hösten. Nästa år stiger utgifterna ytter-ligare, främst till följd av det nya ersättnings-systemet för ensamkommande barn som gäller från den 1 juli 2017. Därefter minskar utgifterna. I år räknar vi med att 29 000 personer, varav 2 400 ensamkommande barn, ansöker om asyl i Sverige. Det är en kraftig minskning jämfört med förra året då ungefär 163 000 asylsökande kom till Sverige, varav 35 000 var ensamkommande barn.

Tabell 15. Antal asylsökande och inskrivna i mottagningssystemet Tusental personer

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal asylsökande 163 29 40 45 45 45

varav ensamkommande barn 35 2 3 4 4 4

varav övriga 128 27 37 41 41 41

Genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet 100 156 93 54 43 36

Källa: ESV

De ensamkommande barnen står för en stor del

av utgifterna i mottagningssystemet eftersom kostnaderna för dem är högre än för övriga asyl-sökande. De många barnen under 2015 bidrar till höga utgifter 2016–2017, då de fortfarande befin-ner sig i mottagningssystemet och väntar på beslut om huruvida de ska få stanna. Efter 2017 blir ut-gifterna per ensamkommande barn dock lägre då schablonersättningen sänks. Det nya ersättnings-systemet för ensamkommande barn börjar gälla

nästa år. Förutom en sänkt schablonersättning innebär det nya ersättningssystemet att utgifterna kommer att ersättas samma år de uppstår i stället för i efterhand som idag. Det gör att utgifterna sti-ger 2017 då staten får lämna ersättningar både för 2016 och 2017. Efter 2017 sjunker utgifterna för de ensamkommande barnen.

Den stora minskningen av antalet asylsökande i år jämfört med förra året beror på införandet av ID-kontroller både i Sverige och i andra europe-iska länder. Dessutom har hårdare gränsbevakning införts i flertalet länder och EU har slutit avtal med Turkiet för att stoppa flyktingars båtresor till Grekland. Skärpta asylregler i Sverige kan också ha bidragit till minskningen.

Nästa år räknar vi med en uppgång i antalet asylsökande till 40 000 personer. Uppgången för-klaras delvis av att det fortfarande finns starka drivkrafter till att söka asyl i Europa. Dessutom ska Sverige då ta emot sin andel, ungefär 5 700 personer, av de asylsökande som ska om-placeras från Grekland och Italien. Osäkerheten kring antalet asylsökande framöver är dock fort-satt stor.

Åren 2018–2020 räknar vi med att det kommer 45 000 asylsökande per år. Då antas inte längre ID-kontrollerna tillämpas såsom idag och de till-fälliga migrationsreglerna slutar också att gälla under perioden.

Tabell 16. Utgifter för migration samt avräkning från biståndsanslaget Miljarder kronor

Anslag

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

UO 8 Migration 18,7 38,2 38,0 15,1 12,0 10,7

Migrationsverkets förvaltningsanslag 4,7 6,1 6,2 5,1 4,6 4,4

Ersättningar och bostadskostnader 12,4 30,1 28,9 6,8 4,5 3,4

Övriga anslag 1,6 2,0 2,9 3,2 2,9 2,8

Avräkning från UO 7 Bistånd -8,9 -5,9 -8,1 -3,4 -2,6 -3,1

Summa UO 8 inklusive avräkning från UO 7 9,8 32,3 29,1 11,7 9,4 7,6

Källa: ESV

Till viss del finansieras utgifterna för migration

av biståndsmedel. I år beräknas utgifterna för in-



ternationellt bistånd bli knappt 6 miljarder kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för flyk-tingkostnader. I prognosen för 2017 antar vi en avräkning på drygt 8 miljarder kronor. Den större avräkningen 2017 beror på det nya ersättningssy-stemet för ensamkommande barn. Avräkningarna för flyktingkostnader beräknas vara lägre under resterande prognosår.

I år uppgår avräkningen till 14 procent av bi-ståndsramen. Kommande år minskar avräkningen, med undantag för 2017, då utgifterna för migrat-ionen sjunker. Förenklat beräknas avräkningarna som antalet asylsökande under året multiplicerat med genomsnittligt antal dygn de befinner sig i mottagningssystemet och med dygnskostnaden.

Tabell 17. Avräkningar för flyktingkostnader

Procent av biståndsramen

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Avräkning för flyktingkostnader 22 14 18 7 5 6

Källa: ESV

Kraftig ökning av utgifterna för nyanlända invandrares etablering

Utgifterna för kommunmottagandet inom utgifts-området Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas stiga kraftigt i år och nästa år i takt med att fler personer kommunplaceras. Det är en ersättning som kommunerna får under två år för mottagande av nyanlända personer med uppe-hållstillstånd2. I år höjs utgifterna dessutom av att schablonersättningen till kommunerna höjdes den 1 januari 2016. Från och med nästa år har Sverige dessutom beslutat att ta emot fler kvotflyktingar, enligt UNHCR:s system, jämfört med tidigare. Från 1 900 personer i år till 3 400 personer nästa år och 5 000 personer från och med 2018. Detta påverkar utgifterna för kommunmottagandet.

Även inom detta utgiftsområde står de ensam-kommande barnen för en stor andel av utgifterna. Det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn som gäller från den 1 juli 2017 gör att utgif-terna blir tillfälligt höga nästa år. Det beror på att ersättning enligt det nuvarande systemet utbetalas

2 Kan fås under en längre period för ensamkommande barn.

i efterskott medan ersättningar i det nya systemet ska utbetalas samma år. Utgifterna inom området minskar något från 2018. Färre asylsökande i år och kommande år än förra året leder till att antalet kommunmottagna sjunker i slutet av prognospe-rioden.

Etableringsstöd och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ges också under unge-fär två år från det att en person blivit kommunpla-cerad, varför dessa utgifter blir som högst 2017. Därefter minskar utgifterna i takt med att antalet kommunmottagna minskar.

Tabell 18. Utgifter för Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Miljarder kronor

Anslag

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kommunersättningar vid flyktingmottagande 9,0 11,8 20,3 19,1 15,8 12,2

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3,7 4,2 5,7 5,3 4,3 3,9

Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 2,1 2,0 2,9 3,1 2,5 2,2

Övrigt 0,6 0,8 0,9 0,8 0,9 0,7

Totalt 15,4 18,9 29,8 28,3 23,5 19,0

Källa: ESV

3.2.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9)

Utgifterna inom området uppgår totalt till 63 mil-jarder kronor 2016. Sett över hela prognosperio-den ökar utgifterna med 1,6 procent. Under 2017 och 2018 ökar utgifterna men de minskar därefter. Utgifterna för den statliga assistansersättningen och tandvårdsförmånerna ökar under hela pro-gnosperioden samtidigt som utgifterna för flera bidragsanslag minskar i slutet av perioden.

Den statliga assistansersättningen, tandvårds-förmånerna och läkemedelsförmånerna utgör för närvarande 77 procent av de totala utgifterna inom området. I slutet av prognosperioden utgör andel-en 87 procent. Ökningen beror främst på att utgif-terna för stimulansbidrag och åtgärder inom äldre-politiken minskar.



Tabell 19. Utgifterna inom hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kostnader för statlig assistansersättning

24,9 21,5 25,7 26,2 26,8 27,5

Tandvårdsförmåner 5,3 5,5 5,6 5,7 5,8 6,0

Bidrag till Läkemedels-förmånerna

24,5 22,1 23,9 23,8 23,8 23,8

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1,3 3,6 2,6 2,5 2,0 1,5

Bidrag för samordning och tillgänglighet

1,0 1,0 0 0 0 0

Stimulansbidrag och åt-gärder inom äldrepolitiken

1,4 2,5 2,3 2,4 0,5 0,5

Övriga anslag 6,7 7,3 7,3 7,4 7,4 6,8

Summa utgiftsområdet 65,0 63,4 67,3 67,9 66,3 66,0

Källa: ESV

Sänkt uppräkning av schablonbeloppet och utbetalning av assistansersättning i efterskott

Kostnaderna för den statliga assistansersättningen bestäms av antalet personer som får assistans med mer än 20 timmar per vecka, antalet ersatta tim-mar dessa personer får samt timersättningen. De 20 första timmarna bekostas av kommunerna.

Timersättningen baseras på ett schablonbelopp enligt förordningen (1993:1091) om assistanser-sättning. Enligt gällande förordning skulle scha-blonbeloppet varje år räknas upp med 1,4 procent. Enligt den förordning som gäller från 2017 ska schablonbeloppet för varje år istället räknas upp med 1,05 procent. Nästa år höjs schablonbeloppet därmed till 291 kronor. En förhöjd timersättning kan betalas ut om det finns särskilda skäl. Den högre timersättningen får överstiga schablonbe-loppet med högst 12 procent.

Från oktober 2016 har Försäkringskassan över-gått till efterskottsbetalning för huvuddelen av ut-betalningarna vilket minskar utgifterna i år. Över-gången till efterskottsbetalningar påverkar dock inte kommunernas inbetalningar till Försäkrings-kassan för de 20 första timmarna per vecka. Änd-ringen innebär att utgifterna blir 3,9 miljarder kro-nor lägre 2016.

Under prognosperioden ökar utgifterna med 10,3 procent. Ökningen beror i första hand på att det genomsnittliga antalet timmar per person fort-

sätter att öka. Antalet personer minskar i början av prognosperioden. Andelen av befolkningen som får assistansersättning fortsätter därmed att sjunka, som den gjort under flera års tid. I slutet av perioden ökar antalet personer något beroende på att befolkningen ökar.

Tabell 20. Förändring av statlig assistansersätt-ning per komponent under prognosperioden

Komponent

Ändring av utgifterna

Procent Miljarder kronor

Antal personer -0,2 -0,1

Antal timmar per person1 6,1 1,5

Timersättning 4,9 1,2

Effekt av övergång till efterskottsbetalning -0,5 -0,1

Totalt 10,3 2,6

Källa: ESV

Antalet timmar exkluderar de 20 första timmarna som betalas av kommunerna.

Fler unga får fri tandvård och fler äldre får ett utökat tandvårdsbidrag

Det statliga tandvårdsstödet består av tandvårdser-sättning, allmänt tandvårdsbidrag och ett särskilt tandvårdsbidrag. Tandvårdsersättning ges med 50 procent av de bidragsberättigade kostnader3 som överstiger 3 000 kronor och med 85 procent av kostnaderna som överstiger 15 000 kronor. Det allmänna tandvårdsbidraget utgår med 300 kronor per år för åldersgrupperna 20–29 år samt 75 år och äldre. För åldersgruppen 30–74 år ges ett bi-drag med 150 kronor per år. Ett särskilt tandvårds-bidrag ges till personer som har behov av förebyg-gande tandvård till följd av sjukdom eller funk-tionsnedsättning.

Enligt ett nytt förslag i budgetpropositionen kommer unga från och med 2017 få fri tandvård till och med det år de fyller 21 år. År 2018 höjs ål-dern för fri tandvård till 22 år och 2019 till 23 år. Vidare föreslås att åldersgränsen för det allmänna tandvårdsbidraget om 300 kronor per år sänks från 75 år till 65 år från och med den 1 juli 2017.

Den förstnämnda reformen innebär att utgifter-na för både tandvårdsersättning och tandvårdsbi-drag minskar då ansvaret för tandvården för flera

3 Enligt fastställd referensprislista.



årskullar överförs till landstingen inom ramen för folktandvården. Den andra reformen innebär ök-ade utgifter för det allmänna tandvårdsbidraget. Även höjningar av referenspriserna samt en ökan-de befolkning ökar utgifterna.

Under prognosperioden ökar utgifterna med 14,3 procent. Läkemedelsförmånerna regleras genom avtal

För 2016 finns en ettårig överenskommelse mel-lan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om bidrag för läkemedelsförmånen m.m. Avtalet medför kostnader om totalt 23,9 miljarder kronor som även inkluderar vissa andra bidrag som exempelvis läkemedel för hepatit C.

Överenskommelsen innehåller även en vinst- och förlustdelningsmodell som innebär att par-terna delar på de kostnader som i år avviker från de överenskomna bidragen för läkemedelsför-månerna och hepatit C med mer än 3 procent. För åren efter 2016 finns ännu inget avtal mellan stat-en och SKL.

För 2016 finns en engångseffekt, som minskar utgifterna med 1,8 miljarder kronor, beroende på att januariutbetalningen gjordes redan i december 2015.

Prognosen för åren 2018–2020 baseras på be-räknade medel i budgetpropositionen. Under pro-gnosperioden ökar utgifterna med 5,2 procent om engångseffekten för den tidigarelagda betalningen till december 2015 exkluderas.

Flera bidragsanslag minskar under prognosperioden

Utgifterna för flera bidragsanslag minskar under prognosperioden, särskilt mot slutet. Bland annat försvinner bidraget för samordning och tillgäng-lighet om 1 miljard kronor från 2017. I stället ut-ökades bidraget för folkhälsa och sjukvård redan 2016 med motsvarande belopp vilket ger utbetal-ningar om 2 miljarder kronor 2016. Bidraget för stimulans och åtgärder inom äldrepolitiken mins-kar kraftigt från 2019 då satsningen på ökad be-manning och kvalitet i äldreomsorgen upphör.

3.2.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)

I år uppgår utgifterna till 106 miljarder kronor för att därefter sjunka något till och med år 2019. Ut-gifterna inom området består till cirka 85 procent av sjuk- och rehabiliteringspenning samt aktivi-tets- och sjukersättning.

Sjukpenningdagarna beräknas bli färre

Det sker ett trendbrott vad gäller sjukpenningen under prognosperioden. Ökningstakten för sjuk-penningdagarna har bromsat in och för helåret 2016 sjunker den till knappt 5 procent. Jämförel-sevis har den genomsnittliga utvecklingstakten varit 12,3 procent per år under de senaste 5 åren. Mellan 2017 och 2019 minskar antalet sjuk-penningdagar eftersom de korta sjukskrivningarna minskar, både i omfattning och i varaktighet. En bidragande orsak är Försäkringskassans förbätt-rade uppföljningsarbete. Andelen långa sjukfall ökar fortfarande, bland annat på grund av den slo-pade bortre tidsgränsen för sjukpenning. Det är framför allt sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa som har ökat de senaste åren.

Diagram 17. Sjukpenningen

Källa: SCB och ESV

Andelen av de sysselsatta (helårsekvivalenter)

som får sjukpenning, väntas i år uppgå till 3,5 pro-cent. Till 2019 minskar andelen till 3,2 procent och väntas därefter ligga kvar på den nivån. I år beräknas utgifterna för sjukpenning uppgå till 33 miljarder kronor. Fram till år 2020 väntas

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Miljoner sjukpenningdagar (höger axel)Miljarder kronor (vänster axel)

Miljoner dagarMiljarder kronor



utgifterna stiga till drygt 34 miljarder kronor. Ut-gifterna ökar till följd av att sysselsättningen sti-ger men också som följd av att ersättningsnivåer-na ökar något över tiden.

Antalet personer med sjukersättning minskar

I december 2016 väntas antalet personer med akti-vitets- och sjukersättning uppgå till drygt 270 000 (helårsekvivalenter), eller 4,5 procent av befolk-ningen i åldern 16–64 år.

Diagram 18. Aktivitets- och sjukersättning

Källa: SCB och ESV

Antalet personer med sjuk- eller aktivitets-

ersättning har minskat sedan 2006 och fortsätter att minska under hela prognosperioden. Det beror både på ett lågt inflöde av personer, och ett högt utflöde. Det låga inflödet beror framför allt på re-gelverket som ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan för att få sjuker-sättning. Att utflödet för närvarande är stort beror på att många med sjukersättning blir ålderspen-sionärer. Ungefär 245 000 (helårsekvivalenter) beräknas ha aktivitets- eller sjukersättning 2020, vilket motsvarar 3,9 procent av befolkningen i åldern 16–64 år. För personer under 30 år ändras reglerna nästa år men det påverkar inte kostnader-na. Unga personer som aldrig förväntas komma i arbete kan då få sjukersättning i stället för aktivi-tetsersättning, vilket väntas leda till mindre krång-el för denna grupp men inte påverka kostnaderna. En annan ändring är att garantinivån för aktivitets-

och sjukersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2017. 3.2.4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12)

Utgifterna inom området består av förmåner i form av både allmänna och behovsprövade bidrag samt olika försäkringar. Totalt uppgår utgifterna för området till drygt 86 miljarder kronor 2016, varav barnbidrag och föräldraförsäkring står för 77,5 procent. Under prognosperioden ökar utgif-terna med drygt 19 procent. Ökningen beror främst på att uttaget av föräldrapenningdagar i föräldraförsäkringen ökar samtidigt som medeler-sättningen stiger.

Tabell 21. Utgifter inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor

Anslag

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82,9 86,1 88,8 92,0 95,3 98,8

Barnbidrag 25,8 26,3 27,2 27,6 28,0 28,4

Föräldraförsäkring 38,6 40,5 41,6 43,5 45,4 47,5

Underhållsstöd 2,3 2,7 2,7 2,7 2,6 2,6

Adoptionsbidrag 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02

Barnpension och efterlevandestöd 0,9 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3,5 3,8 4,0 4,3 4,7 5,0

Pensionsrätt för barnår 6,9 7,2 7,2 7,5 7,8 8,3

Bostadsbidrag 4,9 4,7 5,1 5,3 5,5 5,7

Källa: ESV

Fler barn medför högre utgifter för barnbidrag Utgifterna för barnbidrag ökar under hela pro-gnosperioden. Det beror på att antalet barn under 16 år ökar, vilket förklaras av ett ökat barnafö-dande, men även migrationen bidrar. Däremot minskar utgifterna för barnbidrag som andel av BNP, vilket beror på att barnbidragets storlek är oförändrat under prognosperioden. Senast barnbi-draget höjdes var i oktober 2005 med 100 kronor till 1 050 kronor per barn och månad. Flerbarns-tillägget för det tredje barnet höjs däremot, enligt förslag i budgetpropositionen, med 126 kronor till 580 kronor från och med den 1 januari 2017.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, miljoner kronor

Antal personer med aktivitets- och sjukersättning,helårsekvivalenter (tusental)

Tusental personerMiljarder kronor



Diagram 19. Barnbidrag

Källa: SCB och ESV

Fler uttagna dagar och stigande medelersätt-ning i föräldraförsäkringen I föräldraförsäkringen ingår föräldrapenning, till-fällig föräldrapenning, graviditetspenning och un-der 2012–2016 även jämställdhetsbonus4. Statliga ålderspensionsavgifter för de tre förstnämnda er-sättningarna ingår också. Föräldrapenning och till-fällig föräldrapenning står för drygt 88 procent av utgifterna på anslaget. Antalet uttagna dagar och medelersättningen för dessa avgör till stor del hur höga utgifterna på anslaget blir.

Ett relativt högt antal barn framöver, både till följd av ett ökat barnafödande och av migrationen, leder till fler uttagna föräldrapenningdagar. Under prognosperioden beräknas både antalet uttagna föräldrapenningdagar och tillfälliga föräldrapen-ningdagar öka med knappt 10 respektive 7 pro-cent. Medelersättningen ökar i takt med timlönen. Sammantaget gör detta att utgifterna för föräldra-försäkringen beräknas öka med 23 procent under prognosperioden.

4 Jämställdhetsbonusen avskaffas från och med utgången av 2016.

Medel som belastar anslaget i början av 2017 avser 2016.

Diagram 20. Föräldrapenningdagar

Källa: SCB och ESV

3.2.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)

Utgifterna inom området består till 52 procent av bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknadspolitiska pro-gram. Lönebidrag och bidrag till Samhall utgör 24 procent. Nystartsjobb och yrkesintroduktions-anställningar, som tidigare redovisats på inkomst-sidan men från och med i år redovisas på ett an-slag under Arbetsmarknad, står för nästan 9 pro-cent av utgifterna.

Utgifterna för området uppgår till knappt 73 miljarder kronor, vilket är nästan 8 miljarder kronor högre än 2015. Av ökningen förklaras nästan 7 miljarder kronor av att utgifterna för Ny-startsjobb och yrkesintroduktionsanställningar flyttats från budgetens inkomstsida. Under resten av prognosperioden ligger utgifterna kvar på un-gefär samma nivå som i år. Däremot sker det rela-tivt stora utgiftsförändringar inom området.

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

0

10

20

30

40

50

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Utgifter för barnbidrag Utgifter som andel av BNP


40

45

50

55

60

10

20

30

40

50

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Miljoner föräldrapenningdagar Miljarder kronor

Miljarder kronor Miljoner dagar



Tabell 22. Arbetsmarknadsutgifter Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Arbetsförmedlingens förvaltning 7,5 7,9 8,2 8,7 8,4 8,1

Aktivitetsstöd 14,1 13,8 12,2 10,2 9,4 9,4

Bidrag arbetslöshets-ersättning 12,5 12,7 11,3 11,0 11,0 11,5

Anställningsstöd 8,9 8,7 11,6 12,6 13,5 13,6

Subventionerade anställningar 17,2 17,1 18,1 19,0 19,2 19,3

Lönegaranti 1,2 1,5 1,5 1,6 1,7 1,8

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanst. (6,7) 6,3 5,8 5,2 5,3 5,3

Övrigt 3,5 4,4 4,7 4,7 4,5 4,3

Totalt 65,0 72,5 73,5 73,1 72,9 73,3

Källa: ESV Anm: Nystartsjobb och stöd till yrkesintroduktionsanställning finansi-erades fram till och med 2015 från inkomstsidan. De redovisas här inom parentes och ingår inte i totalen för 2015.

De totala utgifterna för personer i program

stiger under hela perioden, trots att antalet person-er minskar. Det beror på att antalet deltagare med aktivitetsstöd minskar medan de med anställ-ningsstöd ökar. Aktivitetsstödet kostar mindre per deltagare än anställningsstöden. Utgifterna för ar-betslöshetsersättningen stiger något i år till följd av att taket i a-kassan har höjts. Nästa år och 2018 minskar utgifterna då arbetslösheten sjunker. För-valtningsanslagets utgifter ökar till följd av att många nyanlända kommer att registrera sig på Arbetsförmedlingen. Det kräver mer resurser ef-tersom många nyanlända står långt ifrån arbets-marknaden.

Bland övriga utgifter ingår Europeiska social-fonden där den nya programperioden innebär hög-re utgifter. Minskade utgifter för a-kassan till och med 2019

Antalet öppet arbetslösa väntas i år uppgå till 235 000 personer, vilket är 21 000 personer färre än 2015. Antalet fortsätter att sjunka fram till 2019 för att därefter öka igen. År 2020 ligger dock arbetslösheten fortfarande något lägre än i år.

Att utgifterna för arbetslöshetsersättningen ökar i år trots färre arbetslösa jämfört med förra året beror på att taket i arbetslöshetsersättningen har höjts. För åren därefter minskar utgifterna till och med 2019 till följd av att arbetslösheten sjunker, men därefter ökar de igen då arbetslösheten stiger.

Andelen öppet arbetslösa med rätt till arbetslös-hetsersättning har sjunkit under flera år och upp-gick till 34 procent 2015. Andelen väntas fortsätta sjunka något vilket beror på att allt färre arbets-lösa väntas uppfylla villkoren för ersättning. Detta eftersom en större andel av de arbetslösa är per-soner som står långt från arbetsmarknaden. Fler personer får anställningsstöd medan färre får aktivitetsersättning

Antalet personer i program minskar under pro-gnosperioden. Det beror på att antalet deltagare som får aktivitetsstöd minskar. Nedgången beror på att sysselsättningsfasen och jobbgarantin för ungdomar fasas ut respektive trappas ner och er-sätts med extratjänster, traineejobb, moderna be-redskapsjobb och en ökad satsning på särskilda anställningsstöd. Minskningen av antalet deltagare med aktivitetsstöd motverkas något av att person-er som kommer från etableringsprogrammet och därefter får aktivitetsstöd ökar samt införandet av utbildningskontrakt. Utgifterna för aktivitetsstöd minskar med knappt 5 miljarder kronor mellan 2015 och 2020. Utgifterna för anställningsstöd ök-ar under samma period med lika mycket. Totalt sett ligger alltså utgifterna för dessa program kvar på samma nivå 2020 som i år trots att antalet del-tagare minskar. Det beror på att anställningsstö-den kostar mer per deltagare än aktivitetsstöden.

Antalet personer med nystartsjobb blir färre un-der prognosperioden. Det beror främst på rege-ringens förslag om sänkt subvention för personer som varit arbetslösa mellan ett och två år och att tiden för hur länge man kan ha ett nystartsjobb be-gränsas till två år. Det är fortsatt få personer med yrkesintroduktionsanställningar. År 2020 beräk-nas antalet personer uppgå till 2 000 stycken.



Tabell 23. Antal personer i program och sysselsättningsstöd Tusental

Arbetsmarknadsåtgärder

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Jobb- och utvecklings-garantin 103 102 86 77 74 76

varav i syssel- sättningsfasen 37 23 10

Jobbgaranti för ungdomar 27 20 16 15 14 14

Arbetsmarknadsutbildning 5 5 5 5 5 5

Start av näringsverksamhet 1 1 1 1 1 1

Förberedande insatser 34 36 39 39 37 36

Arbetspraktik 5 6 8 9 8 8

Totalt med aktivitetsstöd 175 172 159 149 143 143

Extratjänster 0 1 3 6 9 10

Traineejobb 0 1 2 2 2 2

Övriga anställningsstöd 14 13 17 19 20 20

Totalt med anställningsstöd 14 14 21 28 33 35

Övriga i program 1 1 1 1 1 2

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 191 187 181 179 178 180

Nystartsjobb och stöd för yrkesintrod.anst. 47 47 43 40 40 40

Personer i program1 238 234 224 218 218 220

Lönebidrag 31 30 30 31 30 30

Offentlig skyddad anställning 3 3 3 3 3 3

Utvecklingsanställning 8 8 9 11 11 12

Trygghetsanställning 35 35 37 38 38 39

Totalt med subv. anställningar 76 75 78 82 82 84

Totalt i program och subv. anställningar 314 309 303 300 300 304

Källa: AF och ESV 1 Summering av personer med aktivitetsstöd, anställningsstöd, övri-ga i program, nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställ-ningar.

Subventionerade anställningar ökar

Subventionerade anställningar är riktade till funk-tionshindrade och personer med varaktig sjuk-dom. Dessa anställningar kan vara lönebidragsan-ställning, offentligt skyddat arbete, utvecklingsan-ställning eller trygghetsanställning.

Utgifterna för subventionerade anställningsfor-mer ökar under prognosperioden. Behovet av sub-ventionerade anställningar är fortsatt stort och re-geringen har utökat anslaget i de senaste budgeter-

na för att ge fler möjlighet till anställning vid Samhall samtidigt som taket för lönebidraget har höjts. Antalet subventionerade anställningar upp-går i år till 75 000 personer och ökar till 84 000 personer i slutet av perioden. Fortsatt få konkurser 2016

Den förbättrade konjunkturen har resulterat i be-tydligt färre konkurser i år än förra året. Antalet konkurser var 2015 det lägsta sedan finanskrisens början och har i år fortsatt att minska med 6 pro-cent. Även antalet varsel fortsätter att ligga kvar på en låg nivå. I år väntas dock utgifterna bli nå-got högre än föregående år vilket beror på rekon-struktionen av mediekoncernen Stampen. Utgif-terna väntas för åren därefter stiga måttligt i takt med att konjunkturen mattas av. 3.2.6 Andra utgiftsområden som förändras

Det finns några utgiftsområden, utöver de som be-skrivs ovan, som förändras mycket under pro-gnosperioden.

Utgifterna för Utbildning och universitetsforsk-ning ökar relativt mycket under prognosperioden på grund av satsningar i de senaste budgetarna. Dessa omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkesutbildning, höjda lärarlöner och fler anställda i lågstadiet.

Utgifterna för Samhällsplanering och bostads-försörjning ökar kraftigt 2016, med knappt 2 mil-jarder kronor, och sedan med ytterligare knappt 2 miljarder kronor 2017 till följd av satsningar i budgeten för 2016. I år beror ökningen på de stöd som betalas ut till kommunerna för ett ökat bo-stadsbyggande. År 2017 kommer även investe-ringsstöd för byggande av hyresbostäder och bo-städer för studerande att betalas ut. Dessutom kommer stöd att ges till att effektivisera och reno-vera flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Utgifterna för försvaret ökar successivt under prognosperioden. Den försvarspolitiska flerparti-överenskommelsen 2015 höjer utgiftsnivån med 1–2 miljarder kronor 2016–2020.

Utgifterna inom kommunikationsområdet stiger främst till följd av ökade investeringar i såväl vä-gar som järnvägar enligt tidigare satsningar. I



budgetpropositionen tillkom satsningar på främst järnvägsunderhåll 2019 och 2020. Nivån på utgif-tsområdet höjdes med 1,4 miljarder kronor 2016 som en följd av att sjöfartsstödet flyttades till utgiftssidan från att tidigare redovisats på in-komstsidan.

Tidigareläggningen av utgifter från 2016 till 2015 gjorde att EU-avgiften blev tillfälligt hög 2015 och tillfälligt låg 2016. Retroaktiva utbetal-ningar 2017 av Sveriges rabatter på EU-avgiften för åren 2014–2016 gör att utgifterna blir låga äv-en 2017. Åren därefter hamnar utgifterna på en mer normal nivå. 3.3 Utgifter som inte är takbegränsade

Statsskuldsräntorna (UO 26) och Riksgäldens net-toutlåning ingår bland utgifterna på statens budget men omfattas inte av utgiftstaket.

3.3.1 Statsskuldsräntor (UO 26)

Utgiftsområdet utgörs nästan enbart av anslaget Räntor på statsskulden. Ränteutgifterna har mins-kat markant under lång tid, framför allt som en följd av allt lägre räntenivåer. Utgifterna varierar dock kraftigt mellan åren. Förra året var utgifterna 22 miljarder kronor, medan de i år väntas bli knappt 3 miljarder kronor. Nästa år ökar de till 10 miljarder kronor, och stiger till 32 miljarder kronor 2020. Det är olika typer av kurseffekter och periodiseringar som gör att de utgiftsmässiga räntorna varierar så kraftigt.

Underliggande finns en ökning av utgifterna under prognosperioden som följd av stigande marknadsräntor från 2018. I slutet av perioden påverkar allt större överskott statsskulden och ränteutgifterna neråt. Utgifterna ligger 2020 på 0,6 procent av BNP, vilket är betydligt lägre än i ett historiskt perspektiv. I mitten av 00-talet låg andelen mellan 1 och 2 procent, och som mest – i mitten av 1990-talet – låg andelen på 6 procent av BNP.

Begreppet Statsskuldsräntor NR, netto, har en jämnare utveckling än ränteutgifterna då räntebe-lastningen är periodiserad och kursdifferenser inte ingår. Se faktaruta om byte av kostnadsbegrepp.

Diagram 21. Räntor på statsskulden

Källa: RGK och ESV

Byte av kostnadsbegrepp att jämföra ränteansla-

get med

Ränteanslaget är i stort sett kassamässigt och kraftigt vola-

tilt. Det påverkas i hög grad av vilken upplåningsteknik

Riksgälden använder och av valutakursförändringar. Det

uppstår ofta stora kursdifferenser vid emission och vid Riks-

gäldens uppköp av egna obligationer samt valutakursdiffe-

renser. Det finns därför ett behov av att jämföra anslagets

volatila utgifter med en underliggande räntebelastning, ett

kostnadsmässigt räntebegrepp som visar statsskuldsräntor-

na avseende ett visst år (periodiserade till rätt år) exklusive

kurseffekter.

Vi har hittills jämfört anslagsutgifterna med begreppet Kost-

nadsmässiga statsskuldsräntor enligt budgetpropositions

definition i avsnittet om Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. Vi byter nu till begreppet Statsskuldsräntor NR, netto,

som visar hur statens finansiella sparande enligt nationalrä-

kenskaperna påverkas av statsskuldsräntorna.

Statsskuldsräntor NR, netto visar, liksom det hittillsvarande

begreppet, statsskuldsräntorna avseende ett visst år exklu-

sive kurseffekter, men det exkluderar också swappar

(skuldbytesavtal) och är därmed helt NR-anpassat. Det nya

begreppet är liksom ränteanslaget nettoredovisat med av-

seende på räntorna på Riksgäldens nettoutlåning. På an-

slaget redovisas ränteinkomsterna från utlåningen som in-

komster och eliminerar de ränteutgifter som följer av den

högre skuld som utlåningen medför. (Vice versa gäller för

inlåningen.) I NR redovisas räntorna brutto, dvs. räntekost-

nader och ränteintäkter var för sig. Där ingår även vissa an-

dra räntor som påverkar sparandet, både ränteinkomster

och ränteutgifter. Ränteanslaget visar hur statsskuldsräntor-

na påverkar budgetsaldot och Statsskuldsräntor NR, netto

0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60

2005 2010 2015 2020

Statsskuldsräntor NR, netto

Ränteutgifter (anslaget)

Miljarder kronorMiljarder kronor



visar hur de påverkar sparandet. Båda är nettobegrepp och

anpassade efter respektive saldo.

Statsskuldsräntor NR, netto kommer fram ur den så kallade

bron mellan statens budgetsaldo och sparande som ESV

tar fram för utfall och prognoser. Ränteanslagets utgifter ju-

steras helt enkelt med de två broposter som avser stats-

skuldsräntorna.

Diagram 22. Räntor på statsskulden 2005-2020, enligt det tidigare och det nya kostnadsbegreppet

Källa: RGK och ESV

Nivån på det nya kostnadsbegreppet följer i stort sett det ti-

digare. De två förändringar som bytet innebär slår åt olika

håll så den totala skillnaden blir inte så stor. Exkluderingen

av swappar innebär en högre nivå (10 miljarder kronor

2015) medan netto- i stället för bruttoredovisning av räntor-

na på nettoutlåningen innebär en lägre nivå (6 miljarder kro-

nor 2015). Före 2009 är det nya begreppet något lägre än

det tidigare. Swapparna var då mindre än nettoredovis-

ningseffekten. Efter 2009 och fram till 2018 är förhållandet

det motsatta. År 2019 byter begreppen återigen plats då

den väntade effekten av swappar avtar medan nettoredo-

visningseffekten blir allt större med den stigande ränteni-

vån.

3.3.2 Riksgäldens nettoutlåning

Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla föränd-ringar av lån och kontobehållningar i Statens in-ternbank. I år väntas nettoutlåningen uppgå till 15 miljarder kronor. Därefter sjunker den och blir negativ i slutet av prognosperioden. Ut- och inlå-ning väger då i stort sett upp varandra.

De senaste åren har nettoutlåningen i hög grad påverkats av extraordinära åtgärder till följd av fi-

nanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven, lån till länder med finansiella pro-blem samt transaktioner till och från stabilitets-fonden. Stabilitetsavgiften ersätts från i år med en resolutionsavgift i samband med att nya regler in-förts för hantering av banker i kris.

Tabell 24. Riksgäldens nettoutlåning Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Lån till Riksbanken 10,0 14,3 11,4 11,2 -2,8 -0,7

Lån till Ukraina 0,0 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0

Lån till Irland 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,4 -2,7

CSN, studielån 6,3 5,9 5,5 5,3 5,6 6,7

Infrastrukturlån Trafikverket -0,6 -0,5 -0,8 2,0 3,7 7,3

Stab.fond/Resolutionsres. -3,4 -6,7 -7,1 -7,7 -8,5 -9,7

Övrigt -2,1 1,7 -1,1 -1,0 -1,3 -2,1

Totalt 10,1 14,7 8,3 10,3 -4,6 -1,2

Källa: RGK och ESV

Svagare krona höjer Riksbankens lån

För att stärka valutareserven lånade Riksbanken 2009 och 2013 totalt motsvarande cirka 200 mil-jarder kronor i Riksgälden i dollar och euro.

De närmaste åren beräknas Riksbankens lån öka markant till följd av kronförsvagningen under de senaste åren. Det beror på att enskilda lån för Riksbankens räkning förfaller och refinansieras till en högre valutakurs. I år ökar Riksbankslånet med 14 miljarder kronor och är därmed den en-skilt största posten i prognosen för nettoutlåning-en. Lånet ökar nästan lika mycket 2017 och 2018 men därefter minskar det något. Det är främst dol-larkursen som påverkar utvecklingen, eftersom huvuddelen av lånen är i dollar. Riksbankslånet består för närvarande av tretton enskilda lån med löptider på 3–5 år.

Någon återbetalning av Riksbankens lån är inte beaktad i prognosen eftersom det är oklart när det-ta ska ske. De utestående lånen antas i sin helhet refinansieras när respektive lån förfaller. Givet ESV:s växelkursprognoser kommer de som mest att uppgå till 246 miljarder kronor 2018.



Lån till andra länder

Sverige har erbjudit Ukraina ett bilateralt lån på 100 miljoner dollar, motsvarande knappt 900 mil-joner kronor. Lånet är kopplat till ett nytt stöd-paket från IMF och vi räknar med att det betalas ut 2017 och 2018.

År 2012–2013 lånade Sverige ut 5,2 miljarder kronor till Irland. Lånet ska återbetalas 2019–2021.

Studielånen ökar måttligt

Studielån från CSN finansieras med lån i Riksgäl-den. Dessa lån ökar förhållandevis långsamt de närmaste åren då återbetalningarna ökar snabbare än nyutlåningen. Det är i sin tur en effekt av den låga räntenivån. Lån till infrastrukturinvesteringar tar fart 2018

Trafikverket tar lån i Riksgälden för vissa infra-strukturinvesteringar. Lånen minskar något i år och nästa år då återbetalningarna överstiger nyut-låningen, men från 2018 ökar de igen. I slutet av prognosperioden ökar de relativt kraftigt framför allt för vägprojektet Förbifart Stockholm. Lånen för detta projekt ska till stor del återbetalas med framtida inkomster av trängselskatt.

Resolution – nya regler för hantering av banker i kris

Från den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemen-samma regler för hantering av banker i kris. Stabi-litetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift som är dubbelt så stor, cirka 7 miljarder kronor per år. År 2016 är dock resolutionsavgiften halve-rad då den sista stabilitetsavgiften samtidigt ska betalas in (avseende 2015). Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgälden, resolutionsre-serven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Reserven tillförs även räntein-komster som ökar i takt med den stigande ränteni-vån. En del av kapitalet i stabilitetsfonden, cirka 20 miljarder kronor, kommer i år också att till-föras resolutionsreserven.

Enligt lagen om resolution ska nuvarande av-gift tas ut till dess reserven uppnår 3 procent av de garanterade insättningarna, vilket enligt progno-

sen sker år 2020. Därefter ska den ersättas med en så kallad riskavgift. Storleken och utformningen av riskavgiften ska enligt lagen fastställas av rege-ringen eller den myndighet som regeringen beslu-tar. Riksdagen har dock tillkännagivit att den vill att regeringen utreder frågan och återkommer un-der 2017 med ett tydligare lagförslag på hur risk-avgiften ska sättas.

Riksgäldens nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens

utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Posten

ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av

utgiftstaket. Den utgörs av nettot av ut- och inbetalningar i

det som kallas Statens internbank, det vill säga alla föränd-

ringar av lån och kontobehållningar. Nettoutlåningen inne-

håller såväl löpande statlig verksamhet – till exempel stu-

dielån – som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort

varsel och därför är svårprognostiserade.

Riksgäldens nettoutlåning påverkar budgetsaldot och stats-

skulden fullt ut med de kassamässiga beloppen. Den större

statsskuld som följer av utlåningen höjer däremot inte be-

lastningen på ränteanslaget. Se föregående faktaruta om

statsskuldsräntorna. Det finansiella sparandet påverkas av

vissa delar av nettoutlåningen, exempelvis de resolutions-

avgifter som bankerna betalar. Sparandet påverkas inte av

lånetransaktioner, till exempel utbetalning/amortering av

studielån.

3.4 Realekonomiskt fördelade utgifter

Utgifterna på statens budget kan, förutom att delas in i utgiftsområden, även delas in efter typ av ut-gift, så kallad realekonomisk fördelning. Detta är ett annat sätt att se vad utgifterna på statens bud-get används till. Den realekonomiska fördelningen av statens utgifter sammanfattar utvecklingen av samtliga utgiftsområden och blir därmed en sam-mantagen bild av den utveckling som tidigare pre-senterats i detta kapitel.

Två tredjedelar av utgifterna på statens budget är transfereringar. De ökar med 9 procent, eller 51 miljarder kronor, under prognosperioden. Näst-an hälften av transfereringarna från staten går till hushåll. Det är främst utgifter inom sjuk- och för-äldraförsäkring, pensioner samt arbetslöshetsrela-terade utgifter. Under prognosperioden ökar de med 4 procent, eller 13 miljarder kronor. Det är främst utgifterna för föräldraförsäkringen, barnbi-



dragen, sjukpenningen och assistansersättningen som ökar under perioden. Utgifterna för pension-er, sjukersättning och arbetslöshet minskar där-emot.

Tabell 25. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena på statens budget Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Real resursförbrukning 255 268 277 279 285 291

Konsumtion 226 238 242 245 248 253

Investeringar 29 31 35 34 37 38

Transfereringar 601 614 654 653 651 652

Hushåll 304 303 309 308 311 317

Ålderspensionssystemet 22 24 23 23 23 24

Kommuner 165 181 211 192 186 180

Företag 34 44 48 50 49 49

Utlandet 76 62 62 79 81 83

Räntor 23 4 12 10 21 33

Finansiella transaktioner 10 11 11 11 11 12

Summa utgiftsområden 889 897 954 954 969 988

Källa: ESV

Transfereringar till utlandet minskar i år och är

oförändrade nästa år för att därefter öka. Här in-kluderas främst Sveriges bistånd samt vår EU-av-gift. Normalt är EU-avgiften relativt oförändrad i nivå medan biståndet utvecklas med BNI-ut-vecklingen. I år och nästa år håller flertalet en-gångseffekter nere nivån på utlandstransferering

arna medan den var ovanligt hög förra året. Det är både EU-avgiften och utgifterna för bistånd som påverkas av engångseffekter. Biståndsutgifterna till utlandet sjunker i närtid eftersom den del av migrationsutgifterna som avräknas från biståndet är högre än normalt då. Dessa medel blir då transfereringar inom Sverige och inte till utlandet.

Under 2016 påverkas transfereringarna till företagssektorn av en förändrad redovisning på drygt 9 miljarder kronor. Det handlar om utgifter för främst nystartsjobb, yrkesintroduktionsanställ-ningar och sjöfartsstöd, som tidigare funnits på in-komstsidan på statens budget men från och med 2016 flyttats över till utgiftssidan. Transferering-arna till företagen ökar något de kommande två åren. Det beror främst på att EU-programmen in-om landsbygdssektorn och subventionerade an-ställningar bland privata företag ökar.

Konsumtionen, där förvaltningsanslagen ingår, står för en fjärdedel av utgifterna på statens bud-get. Totalt sett ökar konsumtionsutgifterna med 12 procent, eller 27 miljarder kronor under pro-gnosperioden. Drygt hälften av dessa utgifter är lönekostnader inklusive sociala avgifter.

Nivån på investeringarna är betydligt lägre än konsumtionen, men utvecklingstakten är högre. Under prognosperioden ökar de med 9 miljarder kronor eller 30 procent. Det handlar främst om de investeringar som görs av Försvaret och Trafik-verket.

F I N A N S I E L L T S P A R A N D E O C H B U D G E T S A L D O


I år blir det endast ett litet överskott i de offent-liga finanserna trots en stark tillväxt i ekonomin och stora skattehöjningar. Nästa år blir det åter underskott. Den statliga sektorn visar dock över-skott hela perioden. I kommunsektorn och ålders-pensionssystemet blir det däremot underskott. Med undantag för 2017 bedöms finanspolitiken vara åtstramande samtliga år under prognospe-rioden.

4.1 Offentliga sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande för-svagas inledningsvis, men från och med 2018 för-stärks sparandet varje enskilt år (i förhållande till det närmast föregående året). Med undantag för 2017 är sparandet positivt samtliga år under pro-gnosperioden, 2016–2020.

I kommunsektorn, såväl som i ålderspensions-systemet är det finansiella sparandet negativt samtliga år under prognosperioden, medan staten uppvisar ett positivt sparande varje enskilt år.

Stark utveckling av skatterna i år

Skatterna stiger kraftigt i år, främst på grund av skattehöjningar på drygt 30 miljarder kronor. Det rör sig främst om den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga, den lägre subven-tionsgraden för ROT-tjänster och nedtrappningen av jobbskatteavdraget. Skattehöjningarna motver-kas dock av att kapitalskatterna, som var tillfälligt höga förra året, minskar i år.

Skatteintäkterna fortsätter att stiga nästa år, även som andel av BNP, delvis eftersom vissa skattehöjningar får full effekt först då. I frånvaro av ändrade skatteregler utvecklas skatteintäkterna normalt i takt med BNP, vilket förklaras av att de viktigaste skattebaserna, lönesumman och kon-sumtionen, i stort sett följer samma utveckling som ekonomin totalt sett. Skatterna som andel av BNP fortsätter dock att stiga under 2018 och 2019, då högre räntenivåer gör att kapitalskatterna ökar snabbare än BNP i slutet av prognosperi-oden.

Tabell 26. Inkomster och utgifter i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 2 046 2 144 2 211 2 300 2 389 2 498

Procent av BNP 48,9 49,0 48,7 48,9 48,9 49,1

Skatter och avgifter 1 802 1 894 1 964 2 041 2 117 2 206

Procent av BNP 43,1 43,2 43,3 43,4 43,4 43,3

Kapitalinkomster 62 62 57 62 66 75

Övriga inkomster 182 183 190 197 206 217

Utgifter 2 039 2 138 2 222 2 297 2 362 2 429

Procent av BNP 48,8 48,8 49,0 48,8 48,4 47,7

Transfereringar och subventioner 750 771 789 822 838 856

varav hushåll 600 618 639 651 667 686

Konsumtion 1085 1 152 1 208 1 243 1 280 1 321

Investeringar 180 188 196 200 208 217

Ränteutgifter 20 22 23 27 28 28

Övriga utgifter 4 5 6 6 8 9

Finansiellt sparande offentlig sektor 8 7 -11 3 27 68

Procent av BNP 0,2 0,2 -0,2 0,1 0,6 1,3

Staten 9 19 3 35 67 109

Kommunsektorn -10 -12 -4 -19 -26 -29

Ålderspensions-systemet 8 -1 -10 -13 -14 -12

Källa: SCB och ESV

Högre offentlig konsumtion höjer utgiftskvoten

Utgifterna har inte samma koppling till sväng-ningarna i ekonomin som inkomsterna. Vid nor-mal tillväxt utan konjunkturella störningar och med oförändrad politik kan de offentliga utgifter-na väntas öka långsammare än ekonomin som hel-het. Utgiftskvoten, utgifterna i relation till BNP, föll tidigare under en lång följd av år. I år är ut-giftskvoten i stort sett oförändrad jämfört med för-ra året. Nästa år ökar den däremot innan den åter-igen minskar. Ökningen av utgiftskvoten förklaras i hög grad av att den offentliga konsumtionen bedöms öka kraftigt. Kommunsektorn står för den större delen av ökningen (se avsnittet Kommun-sektorns finansiella sparande) men även statens konsumtion ökar mycket.

4 Finansiellt sparande och budgetsaldo



Jämförelse med andra prognosinstitut

De prognoser som publicerats sedan början av ju-ni avseende den offentliga sektorns finansiella sparande återfinns i intervallet 0,3 till -0,2 för 2016 och 0,2 till -0,5 för 2017. Precis som man kan vänta sig verkar tidpunkten för när prognoser-na har arbetats fram ha stor betydelse. Variationen mellan ESV:s, Europeiska kommissionens och Riksbankens senaste prognoser som i hög grad har utarbetats under likartade förutsättningar, är på sin höjd 0,2 procentenheter. Utöver skillnader i be-räkningsförutsättningar, relaterade till tillgängliga utfall, förklaras prognosskillnaderna avseende sparandet av skillnader i prognoserna för exem-pelvis BNP (se kapitel 1, avsnittet Jämförelse med andra prognosinstitut), lönesumma och räntor. ESV:s sparande är 2016 omkring 0,1 procentenhe-ter högre än genomsnittet av samtliga (i dia-gram 23) redovisade prognosinstitut. Nästa år är vår prognos 0,1 procentenheter lägre.

Diagram 23. Prognosjämförelse offentliga sektorns finansiella sparande

Källor: ESV, Europeiska kommissionen Riksbanken, Regeringen, Nordea, Konjunkturinstitutet, SEB, Swedbank, OECD.

4.2 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

4.2.1 Statens finansiella sparande - saldot enligt nationalräkenskaperna

Statens finansiella sparande är positivt under hela prognosperioden och förstärks med 100 miljarder kronor mellan 2015 och 2020. Skattehöjningar och god tillväxt i de viktigaste skattebaserna med-för att statens skatteintäkter ökar. Samtidigt stiger utgifterna mycket i närtid. Det beror främst på hö-

ga utgifter för migration men även på satsningar i de senaste budgeterna.

Tabell 27. Inkomster och utgifter i staten Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 1 064 1 119 1 146 1 189 1 230 1 287

Procent av BNP 25,4 25,5 25,3 25,3 25,2 25,3

Skatter och sociala avgifter 927 978 1 003 1 040 1 077 1 127



Tillräknade inkomster 90 92 95 98 102 105

Utgifter 1 054 1 100 1 143 1 154 1 164 1 177

Procent av BNP 25,2 25,1 25,2 24,5 23,8 23,1

Transfereringar och subventioner 658 683 712 711 708 710

Räntor 18 20 21 24 23 21

Konsumtionsutgifter 284 299 307 313 319 325

Investeringar (inkl. lager) 89 92 97 101 109 118

Anskaffning minus avyttring mark m.m. 0 1 1 1 1 1

Övrigt 5 5 5 5 5 5

Finansiellt sparande 9 19 3 35 67 109

Procent av BNP 0,2 0,4 0,1 0,7 1,4 2,1

Källa: SCB och ESV

I budgetreglerna finns ett inbyggt tryck nedåt

på de statliga utgifterna. Regelverket som styr uppräkningen av vissa utgifter, såsom myndighe-ternas förvaltningsanslag och statsbidragen till kommunerna, innebär att utgifterna sjunker i relation till BNP om inga aktiva beslut tas om att höja utgifterna. Utgifterna har sedan 1993 sjunkit i relation till BNP, med avbrott för några enstaka år. På 20 år har successiva utgiftsminskningar medfört i det närmaste en halvering av statens ut-gifter i relation till ekonomin som helhet. Även skatterna har minskat jämfört med de höga nivåerna på 1990-talet. De höga utgifterna i närtid för framför allt migration motverkar dock denna effekt vilket leder till att utgiftskvoten, utgifterna i relation till BNP, i stort sett är oförändrad i år och nästa år.

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

ESV EU RB Rege-ringen

Nordea KI SEB Swed-bank

OECD

18-nov 09-nov 27-okt 20-sep 01-sep 31-aug 30-aug 29-aug 01-jun

2016 2017




Diagram 24. Statens inkomster och utgifter

Källa: SCB och ESV

Anm.: Statens inkomster var tillfälligt höga 1999–2001 till följd av överföringar från ålderspensionssystemet, vilka gjordes i samband med omläggningen av pensionssystemet. Därmed sjönk inkomst-kvoten kraftigt 2002 när dessa tillfälliga effekter försvinner.

4.2.2 Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot

Saldot på statens budget beräknas i år bli 46 mil-jarder kronor. Det är en kraftig förstärkning, med 78 miljarder kronor jämfört med förra året. Saldot stärks i år med nästan 70 miljarder kronor mer än statens finansiella sparande. Det beror främst på ett stort omslag i skatteperiodiseringarna. Justerat för tidigarelagda utgifter vid årsskiftet 2015/20165 stärks saldot inte lika mycket, med 48 miljarder kronor.

Det är en markant stor ökning av skatteinkoms-terna som stärker saldot jämfört med föregående år. Av inkomstökningen beror också 9 miljarder kronor på ändrad redovisning i budgeten5. Tillfäl-ligt stora skatteinbetalningar från två bolag i en koncern svarar för 15 miljarder kronor av ökning-en. Dessutom beräknas kapitalplaceringar på skattekontot och tidigarelagda fyllnadsbetalningar ha höjt skatteinkomsterna den senaste tiden, förra året med 15 miljarder kronor och i år med 5 mil-jarder kronor. Åren 2017 och 2018 blir effekten på skatteinkomsterna den motsatta: -15 respektive -5 miljarder kronor. (Se fördjupningsavsnittet Sto-ra inbetalningar till skattekontot.)

Utgifterna ökar i år långsammare än inkomster-na, med 28 miljarder kronor. De volatila ränteut-gifterna sjunker kraftigt medan nettoutlåningen och den kassamässiga korrigeringsposten stiger.

5 Se faktaruta i inledningen av utgiftskapitlet.

Utvecklingen mellan åren påverkas av tidigare-läggningar av utgifter från 2016 till 2015 och på den ändrade redovisningen i budgeten. Justerat för dessa effekter5 ökar utgifterna betydligt mer, de totala utgifterna med 49 miljarder kronor och de takbegränsade utgiftsområdena med 61 miljarder kronor eller drygt 7 procent.

Tabell 28. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Totala inkomster 860 966 949 989 1 036 1 076

Skatteintäkter 927 978 1 003 1 040 1 077 1 127

Periodiseringar -33 27 -7 -6 5 -2

Skatteinkomster 894 1 006 996 1 034 1 082 1 125

Övriga inkomster -34 -40 -47 -45 -46 -48

varav försäljning av egendom 0 0 0 0 0 0

Totala utgifter 892 920 962 965 964 987

Utgiftsområden exkl. räntor 867 894 943 945 948 956

Statsskuldsräntor m.m. 22 3 11 10 21 32

Kassamässig korrigering -7 8 0 0 0 0

Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 15 8 10 -5 -1

Budgetsaldo -33 46 -13 25 72 90

Årlig förändring:

Totala inkomster 106 -16 40 46 41

Totala utgifter 28 42 3 0 22

Budgetsaldo 78 -58 37 47 18

Källa: ESV

År 2017 beräknas saldot till -13 miljarder kro-

nor, det vill säga svagare än 2016. Skatteinkoms-terna sjunker något jämfört med 2016, medan ut-gifterna ökar snabbare än 2016. Ränteutgifterna ökar markant men nettoutlåningen minskar nästan lika mycket. De takbegränsade utgiftsområdena ökar med 49 miljarder kronor. I justerade termer5 uppgår denna ökning endast till 27 miljarder kronor eller 3 procent.

Saldot fortsätter att förbättras under de kom-mande åren, då inkomsterna beräknas stiga i pari-tet med BNP samtidigt som utgifterna ökar lång-sammare än inkomsterna. Statsskuldsräntorna fortsätter dock att stiga relativt snabbt.

20

25

30

35

40

45

20

25

30

35

40

45

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020

Inkomster Utgifter




4.2.3 Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo

Det är ibland stora skillnader mellan saldot som det redovisas i nationalräkenskaperna, det vill sä-ga det finansiella sparandet och saldot på statens budget. Skillnaderna beror framför allt på olika avgränsningar i redovisningarna. Vidare skiljer sig också periodiseringen av inkomster och utgift-er. I det finansiella sparandet hänförs skatter och räntor till det år de avser medan de på den statliga budgeten redovisas det år de betalas.

Diagram 25. Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Källa: ESV Periodiseringseffekter gör att det finansiella

sparandet är betydligt svagare än budgetsaldot i år. Det handlar främst om periodisering av skatter. Resten av perioden är periodiseringseffekten den motsatta. Sista året avser den främst statsskulds-räntor.

Tabell 29. Bro mellan statens budgetsaldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Saldot på statens budget -33 46 -13 25 72 90

Avgränsningar 12 17 14 8 -6 -2

Försäljning av aktier 0 0 0 0 0 0

Extraord. utdelningar -11 -2 0 0 0 0

Delar av Riksgäldens nettoutlåning 18 23 17 17 2 4

Övriga avgränsningar 5 -4 -3 -9 -8 -6

Periodiseringar 32 -43 3 3 2 22

Skatter 33 -27 7 6 -5 2

Räntor -3 -12 -4 -3 7 20

Övrigt -2 -1 -1 -1 -1 -1

Finansiellt sparande i staten 9 19 3 35 67 109

Procent av BNP 0,2 0,4 0,1 0,7 1,4 2,1

Källa: SCB och ESV

Olika avgränsningar bidrar i närtid till att för-

stärka det finansiella sparandet medan de för-svagar sparandet i slutet av perioden. Det handlar främst om olika sätt att redovisa statens lån till Riksbanken och andra länder, studielånen samt värdeförändringar från finansiella instrument. Åren 2015–2018 ökar Riksbankslånet med i genomsnitt 12 miljarder kronor per år till följd av valutaeffekter, vilket försämrar budgetsaldot men inte sparandet. 4.3 Kommunsektorns finansiella sparande

Underskottet i kommunsektorns finansiella spa-rande blir 12 miljarder kronor i år, en ökning med endast 2 miljarder kronor jämfört med förra året trots en kraftig ökning av den kommunala kon-sumtionen. Nästa år blir underskottet bara 4 mil-jarder kronor.

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Finansiellt sparande Budgetsaldo




Tabell 30. Kommunsektorns finanser Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 959 1 016 1 078 1 095 1 125 1 161

Inkomstskatt 635 671 700 730 758 788

Fastighetsavgift 16 16 17 18 19 20

Statsbidrag exkl moms 160 180 206 185 178 172


Övriga inkomster 136 136 142 146 152 159

Utgifter 969 1 028 1 081 1 114 1 151 1 190

Konsumtionsutgifter 797 849 897 925 957 992

Volymförändring1 2,1 3,4 2,6 0,7 0,5 0,6

Investeringar 91 96 99 99 99 99


därav till hushåll 41 42 43 45 47 48

Kapitalutgifter 3 4 4 4 6 8

Övriga utgifter -1 -1 -1 1 2 2

Finansiellt sparande -10 -12 -4 -19 -26 -29

Procent av BNP -0,2 -0,3 -0,1 -0,4 -0,5 -0,6

Källa: SCB och ESV 1 Kalenderkorrigerade termer.

Under 2015–2017 ökar den kommunala kon-

sumtionen mycket starkt, främst till följd av flyktingmottagandet. Trots det försämras inte det finansiella sparandet dessa år eftersom den goda konjunkturen samtidigt leder till en stark ökning av skatteintäkterna. Dessutom höjs statsbidragen, främst genom de så kallade välfärdsmiljarderna på 10 miljarder kronor från 2017 och tillfälliga till-skottet på 9,8 miljarder kronor under 2015 genom migrationsöverenskommelsen. Statsbidragen ökar också kraftigt under 2016 och 2017 på grund av utbetalda ersättningar för flyktingmottagandet. Ut-betalningarna av dessa ersättningar dras just nu med långa eftersläpningar. Det innebär att delar av ersättningarna för kommunernas utgifter utbe-talas först året efter. Detta ger stora effekter på det finansiella sparandet. En stor del av ersättningarna för förra året utbetalas först i år och en del av ersättningarna för utgifter i år kommer att betalas ut först nästa år. I år stärks sparandet genom att de utbetalda ersättningarna som avser förra året är större än de utbetalningar som flyttas från inne-varande år till 2017. Eftersläpningarna upphör efter 2017 i samband med att staten kommer i kapp med sina utbetalningar till kommunerna samt genom införandet av ett nytt ersättnings-

system för ensamkommande barn där ersätt-ningarna kommer att betalas ut i närmare anslut-ning till kommunernas utgifter. Den starka utvecklingen av inkomstskatterna mattas av framöver

Skatteintäkterna är den viktigaste inkomstkällan för kommunsektorn och de står för cirka två tredjedelar av de totala inkomsterna. Skattein-täkterna ökar mycket starkt i år, i likhet med förra året. Det beror bland annat på en stark ökning av både sysselsättningen, och därmed utbetalda löner, och pensionerna. I år har kommunsektorn dessutom höjt skattesatserna med 11 öre. Därmed har den kommunala skattesatsen höjts med 55 öre under perioden 2011–2016.

Skatteintäkterna utvecklas starkt även kom-mande två år, dock inte lika starkt som i år. Utvecklingen dämpas både av en avmattning av sysselsättningen och att vi inte räknar med några höjda kommunalskattesatser framöver.

Statsbidragen ökar kraftigt i år och nästa

I år ökar statsbidragen med 20 miljarder kronor. Drygt 7 miljarder kronor beror på höjda stats-bidrag med anledning av satsningar i de senaste budgetarna. Det handlar bland annat om sats-ningar på lärarlöner, fler lärare i grundskolan, satsningar för att öka kvaliteten inom vården och omsorgen samt införandet av de subventionerade anställningsformerna extratjänster och trainee-jobb. Statsbidragen ökar också med 16 miljarder kronor på grund av ersättning för flyktingmotta-gandet. Dessa medel inkluderar både ersättning för flyktingmottagandet i år och de delar från förra året som inte hann betalas ut då. Samtidigt minskar de generella statsbidragen med knappt 9 miljarder kronor, eftersom det tillfälliga till-skottet på 9,8 miljarder kronor 2015 faller bort.

Nästa år ökar statsbidragen med 26 miljarder kronor. Det inkluderar 10 miljarder kronor i permanent förstärkning till kommunsektorn, de så kallade välfärdsmiljarderna. Statsbidragen ökar också med 13 miljarder kronor som ersättning för flyktingmottagandet. Denna ökning inkluderar statsbidrag som avser utgifter för både delar av 2016 och hela 2017 samt utgifter för införandet av det nya ersättningssystemet till kommunerna för ensamkommande barn. Det nya ersättningssys-



temet innebär att statsbidragen kommer att utbe-talas då utgifterna uppstår, vilket innebär att pro-blemet med förskjutningar av utbetalda statsbi-drag bedöms upphöra efter 2017. Dock kommer utgifterna öka tillfälligt med anledning av införandet av nya systemet, vilket innebär att statsbidragen är extra höga under 2017.

Statsbidragen minskar kraftigt under 2018, med 21 miljarder kronor. I stort sett hela minskningen beror på minskade statsbidrag för ersättning för flyktingmottagandet. Det beror på ett allt lägre in-flöde av kommunmottagna samt det nya ersätt-ningssystemet för ensamkommande barn som innebär att vissa ersättningsnivåer sänks. Även regelverket för boende justeras.

Högsta konsumtionsökningen under hela 2000-talet i år och nästa år

Kommunsektorns utgifter består till 80 procent av konsumtion, främst avseende verksamheter inom skola, vård och omsorg. I närtid är flyktingmotta-gande också en allt större verksamhet. Kommun-sektorn ansvarar för skola, vård och omsorg till kommunmottagna. Boende, försörjning och etab-lering ansvarar däremot Arbetsförmedlingen för. Undantaget är de ensamkommande barnen för vilka kommunerna har ansvaret att ordna boende direkt när de kommer till Sverige. Staten ersätter kommunerna genom statsbidrag vilket förklarats ovan. Utvecklingen av konsumtionen följer dock inte helt utvecklingen av statsbidragen. Det beror på att statsbidragen för flyktingmottagande, som redan har nämnts, har en lång eftersläpning under 2015–2017.

Konsumtionen utvecklades starkt förra året, inte minst under årets sista kvartal. Det stora antalet nyanlända skapade snabbt en mycket stor efterfrågan på främst verksamheter inom skola och sjukvård men även inom specifika områden som socialtjänst och boende för ensamkommande barn. Konsumtionen fortsätter att öka mycket kraftigt även i år, främst på grund av det fortsatta arbetet med att ta hand om de nyanlända. Även budgetsatsningar inom skolan och vården driver på utvecklingen. Vi ser dock samtidigt en undan-trängningseffekt av politiska satsningar i de senaste budgeterna, främst gällande extra-tjänsterna, med anledning av flyktingmottagandet.

Nästa år fortsätter konsumtionen att utvecklas starkt. Ökningen är inte lika stark som i år men bortsett från i år är ökningen den högsta under hela 2000-talet sett till volymförändringen. Ökningen beror dels på fortsatt stor ökning av utgifterna för flyktingmottagandet om än i avta-gande takt givet att inflödet minskar, dels på en ökning av den underliggande nivån som möjlig-görs av de så kallade välfärdsmiljarderna. Dess-utom ökar vissa utgifter tillfälligt givet över-gången till det nya ersättningssystemet för ensam-kommande barn. Detta bidrar till att utvecklingen under 2018 är väsentligt mycket lägre givet att er-sättningssystemet då är implementerat. Öknings-takten mattas också av till följd av att utgifterna för flyktingmottagandet bromsar in och att skatteintäkterna inte ökar lika snabbt som tidigare.

Tabell 31. Nyckeltal inom kommunal konsumtion Procentuell förändring om inget annat anges

Nivå1 Utfall Prognos

2015 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Konsumtion fp 797 2,1 3,4 2,6 0,7 0,5 0,6

Sysselsatta 1 119 2,3 3,5 2,2 0,8 0,6 0,1

Medelarbetstid -1,5 0,1 -0,1 -0,3 -0,3 0,0

Arbetade timmar 1 683 0,8 3,6 2,2 0,5 0,2 0,1

Produktivitet -0,3 -1,4 -0,5 -0,1 -0,1 0,0

Förädlingsvärde fp 520 0,5 2,1 1,7 0,4 0,2 0,1

Förbrukning fp 261 2,8 4,3 3,1 1,2 1,4 1,5

Sociala natura-förmåner fp 136 7,2 5,6 4,0 1,3 1,1 1,5

Konsumtion lp 797 5,8 6,6 5,7 3,2 3,4 3,6

Källa: SCB och ESV

Anm. Värdena i fasta priser är kalenderkorrigerade. 1 Miljarder kronor resp. tusental (sysselsatta och arbetade timmar).

Kommande år fortsätter antalet barn i förskola

och grundskola att öka. Denna utveckling förstärks av det ökade antalet nyanlända. Kostnaderna för vården och äldreomsorgen ökar i takt med att antalet äldre ökar, att nya behand-lingsmetoder införs och att nya läkemedel blir tillgängliga. Sista året i prognosperioden väntas konsumtionen öka med 0,6 procent i volym. Denna ökning är väsentligt lägre än det demo-grafiska behovet, men det är inte möjligt att öka konsumtionen ytterligare utan att omprioritera mellan utgifterna eller att öka inkomsterna om kommunerna ska klara balanskravet, se faktarutan om ESV:s prognosmetod för kommunsektorn.



Investeringarna på en fortsatt hög nivå

Investeringarna har ökat kraftigt sedan mitten på 2000-talet. De fortsätter att öka i år och nästa år i volymtermer, från 2018 minskar de däremot.

Inom landstingen finns flera stora investe-ringsprojekt gällande ny- och ombyggnation av sjukhus. Utgifterna för det största projektet, Nya Karolinska Solna (NKS), avtar däremot från och med nästa år då investeringen håller på att färdig-ställas. Det finns flera pågående och planerade investeringar i kollektivtrafiken, bland annat ut-byggnad av tunnelbanan i Stockholm, vilken väntas ta fart efter 2017. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i nybyggnation och renovering av verksamhetslokaler, såsom skolor och äldreboende. Det finns ett fortsatt stort behov av detta. Samtidigt behövs fler bostäder, bland annat för att ta emot nyanlända. Ett antal kommuner satsar därför även på uppförandet av modulhus. Sammantaget kommer dessa behov hålla uppe nivån på investeringarna framöver. 4.3.1 Sambandet mellan kommunsektorns finansiella sparande och resultat

Resultatet, det vill säga det saldo som kommun-sektorn planerar och budgeterar efter, blir 24 mil-jarder kronor i år. Det är en förbättring med 8 mil-jarder kronor, till skillnad från det finansiella sparandet som försämras med 2 miljarder kronor. Skillnaden beror på att större delen av det till-fälliga tillskottet på 9,8 miljarder kronor genom migrationsöverenskommelsen periodiseras till 2016, vilket skiljer sig redovisningsmässigt från det finansiella sparandet.

Tabell 32. Bro mellan kommunsektorns finansiella sparande och resultat Miljarder kronor

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande -10 -12 -4 -19 -26 -29

Netto, investerings-relaterade poster 32 35 36 35 34 32

Netto, korrigering av skatter och statsbidrag -7 2 -4 -2 -2 -2

Netto, korrigering av finansiella poster 2 -1 -1 -1 -1 -1

Övrigt -1 0 0 0 1 2

Resultatet 16 24 27 13 6 3

Andel av skatter och bidrag, procent 1,8 2,6 2,8 1,3 0,6 0,2

Källa: SCB och ESV

Anm.: Korrigeringsposterna beror på skilda redovisningsprinciper. Investeringsrelaterade poster inkluderar utgifter för årets investeringar, investeringsbidrag, köp och försäljning av mark och fastigheter samt avskrivningar. Korrigeringar av skatter och statsbidrag beror på periodiseringar och tidsmässiga avgränsningar. Korrigering av finansiella poster beror på skilda avgränsningar gällande finansiella intäkter och kostnader samt utdelningar. Övrigt inkluderar bland annat korrigering av statlig medfinansiering av infrastruktur, korrigering av pensioner samt semesterlöneskuld.

Ytterligare en förklaring till att resultatet

utvecklas starkare än sparandet, är investeringarna som ökar med 5 miljarder i år. Det finansiella sparandet försämras med årets totala utgifter för investeringarna medan resultatet enbart påverkas av årets avskrivningar. Det innebär att när investeringarna ökar påverkas det finansiella sparandet mycket mer än resultatet på kort sikt.

Resultatet är fortsatt mycket högt nästa år trots en fortsatt stark ökning av utgifterna, vilket i huvudsak förklaras av den redan nämnda efter-släpningen av utbetalningarna av statsbidrag. ESV räknar med att resultatet påverkas på samma sätt som det finansiella sparandet gällande den långa eftersläpningen av statsbidrag avsedda för att täcka utgifterna för flyktingmottagandet. Fortsatt höga utgifter framöver, samtidigt som inkoms-terna mattas av, försämrar resultatet och i slutet av prognosperioden är det nära noll.



Prognosmetod för kommunsektorn

ESV utgår från att balanskravet är bindande för kommun-

sektorn. Det innebär att inkomsterna är styrande för utveck-

lingen av utgifterna, med undantag för investeringarna

eftersom de inte direkt påverkar resultatet. Inkomst-

utvecklingen följer den makroekonomiska utvecklingen.

ESV inkluderar enbart beslut, propositioner samt tydliga och

beräkningsbara aviseringar. Det innebär att ESV inte räknar

med någon finanspolitik eller skattehöjningar utöver de som

är tydligt aviserade eller beslutade.

Prognosen för den kommunala konsumtionen är avhängig

prognosen för den ekonomiska utvecklingen och skatte-

basernas tillväxt. På längre sikt påverkas konsumtionen

därtill av det demografiska behovet, med restriktion för hur

inkomsterna utvecklas. Prognosmetoden baseras på kost-

nadsmetoden och inte volymmetoden. Dessutom baseras

prognosen på det underliggande antagandet att

produktiviteten är oförändrad framöver. Om inkomsterna

utvecklas svagare än det demografiska behovet innebär det

därmed att kommunsektorn behöver anpassa sina utgifter

för att nå balanskravet. Investeringarna däremot utvecklas

efter kommunsektorns investeringsbehov, både på kort och

längre sikt.

Resultatet beräknas genom att det finansiella sparandet

justeras genom att de poster som påverkar/inte påverkar

resultatet tillförs/dras bort. Den enskilt största posten är

investeringar. Utgifterna för investeringarna påverkar det

finansiella sparandet när de görs medan det påverkar

resultatet under en betydligt längre period genom avskriv-

ningar. Detta är särskilt tydligt just nu då investeringarna

har utvecklats kraftigt det senaste decenniet vilket har resul-

terat i ett stort gap mellan finansiellt sparande och resultat.

Detta gap kommer att minska på lång sikt när

avskrivningarna för dessa investeringar ökar, under

förutsättning att investeringstakten dämpas framöver.

4.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande

Förra året visade det finansiella sparandet i ålders-pensionssystemet ett överskott på 8 miljarder kro-nor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Från och med i år blir det dock underskott. Att sparandet var positivt förra året beror främst på att de ge-nomsnittliga pensionerna utvecklades svagt. Både i år och nästa år ökar pensionerna betydligt snabb-are.

Tabell 33. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 279 288 293 303 314 328

Socialförsäkringsavgifter 224 232 243 253 262 272

Statliga ålders-pensionsavgifter 23 24 23 23 23 24

Räntor, utdelningar m.m. 32 31 27 27 29 33

Utgifter 270 289 303 316 328 341

Pensioner 265 282 297 309 321 332

Övriga utgifter 6 6 7 7 8 8

Finansiellt sparande 8 -1 -10 -13 -14 -12

Procent av BNP 0,2 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 -0,2

Källa: SCB och ESV

Den så kallade bromsen, som aktiveras när

skulderna överstiger tillgångarna, har varit aktiv sedan 2010 och kommer att vara aktiv till och med i år. I stället för inkomstindex används då ett balansindex vid uppräkning av pensionsutgifterna. Detta innebär att pensionerna blir lägre än de skulle vara utan balansering. Balanseringen upp-hör nästa år, vilket innebär att pensionerna då skrivs upp med inkomstindex. Från och med nästa år är beräkningarna baserade på de förändrade regler för balansering som beslutats efter förslag i propositionen ”En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna” (prop. 2014/15:125, bet. 2015/16:SfU6, rskr. 2015:16:32).

De samlade utgifterna för inkomstpensionen ökar samtliga år. Det beror både på att det blir allt fler ålderspensionärer och att den genomsnittliga pensionen ökar. Utöver att antalet personer över 65 år ökar stiger dessutom andelen som tar ut pension före 65-årsdagen. Dessutom ökar pensionsutgifterna eftersom nytillkomna pen-sionärer i genomsnitt har en högre pension, vilket samtidigt innebär att det blir färre som får garanti-pension och bostadstillägg från statens budget.

D E N O F F E N T L I G A S K U L D E N


Den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastricht-skulden) faller i år till 42 procent av BNP och den fortsätter att falla under prognosperioden. Stats-skulden beräknas i år till 30 procent av BNP och minskar även den framöver, med 1–2 procenten-heter per år de närmaste åren. Det är framför allt den starka BNP-tillväxten som bidrar till detta.

5.1 Maastrichtskulden

Maastrichtskulden sjunker i år till 42 procent, och den fortsätter därefter att falla.

Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har Maast-richtskulden minskat kraftigt, från som högst 70 procent av BNP 1996, till 37 procent 2008. Därefter vände utvecklingen och skuldkvoten steg till som högst 45 procent 2014, främst som en följd av Riksbankens utökade lån i Riksgälden och ändrade placeringsregler för några obliga-tionsförvaltande statliga myndigheter 2014.

Tabell 34. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Statens skuld 1 433 1 399 1 402 1 368 1 293 1 188

Kommunsektorns skuld 411 427 437 455 477 502

AP-fondernas statspapper -8 -8 -8 -8 -8 -8

Off. sektorns kons. bruttoskuld 1 837 1 818 1 831 1 815 1 763 1 682

Procent av BNP 43,9 41,5 40,4 38,6 36,1 33,1

Källa: SCB och ESV

Maastrichtskulden utgörs till stor del av statens

skuld och till en mindre del, en dryg femtedel, av kommunsektorns skuld. Den statliga delen har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, men den ökade 2013 och 2014, såväl i kronor som i re-lation till BNP. Från 2015 minskade den i relation till BNP, även om den ökade i kronor även under 2015.

Kommunernas del av Maastrichtskulden låg fram till 2010 relativt stabilt kring 6 procent av BNP. Därefter steg nivån successivt till 10 pro-cent 2015. Andelen väntas ligga kvar på den nivån

under prognosperioden. Den kommunala konsum-tionen och investeringarna väntas ligga kvar på en hög nivå under hela perioden. Ränteutgifterna ökar successivt och de finansiella underskotten ökar i kommunsektorn.

Diagram 26. Statsskuld och Maastrichtskuld

Källa: SCB och ESV

Sverige har lägre skuld än många EU-länder

Sveriges Maastrichtskuld är alltså betydligt lägre än EMU-kravet som innebär att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Av de 28 EU-län-derna klarar 11 länder detta krav 20166.

Den genomsnittliga skulden för samtliga EU-länder uppgår till 86 procent, medan euroländer-nas skuld uppgår till 92 procent. Nivåerna är mar-ginellt lägre än 2015 och väntas fortsätta sjunka något nästa år.

5.2 Statsskulden

Statsskulden uppgick i slutet av förra året till 1 352 miljarder kronor. Den beräknas i år sjunka med drygt 30 miljarder kronor, vilket är något mindre än överskottet i budgeten eftersom skuld-dispositioner m.m. verkar åt motsatt håll.

Nästa år är skulden relativt oförändrad då un-derskottet i budgeten motverkas av skulddisposi-tioner som sänker skulden, framför allt orealisera-de valutakursvinster.

6 Enligt EU-kommissionens höstprognos, november 2016.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020Statsskuld, miljarder kronorStatsskuld, procent av BNPMaastrichtskuld, procent av BNP


5 Den offentliga skulden



De kommande åren minskar skulden i allt snab-bare takt i paritet med överskotten i budgeten. I slutet av prognosperioden beräknas skulden till drygt 1 100 miljarder kronor.

Skuldkvoten vände nedåt förra året

Skuldkvoten, statsskulden i relation till BNP, låg som högst på 74 procent efter de statsfinansiella problemen i början av 1990–talet. Den sjönk se-dan successivt till som lägst 29 procent 2011 för att därefter börja öka igen, till 34 procent 2014. Ökningen de senare åren avspeglar relativt stora underskott i budgeten samt Riksbankens utökade lån i Riksgälden.

Skuldkvoten sjönk förra året till 32 procent och fortsätter nedåt till 30 procent i år. Den faller där-efter med drygt 1 procentenhet per år de komman-de åren och med 2–3 procentenheter de två sista åren, ner till 22 procent 2020.

Engångseffekter påverkar skuldutvecklingen

Statsskulden påverkas av det faktiska budgetsal-dot eftersom det är identiskt med statens lånebe-hov (med omvänt tecken). Därmed påverkas skuldutvecklingen även av de engångseffekter som påverkar budgetsaldot. Vissa år är engångsef-fekterna stora, exempelvis vid försäljning av stat-liga aktier eller utlåning till Riksbanken.

Under förra året påverkade engångseffekterna budgetsaldot negativt med drygt 1 miljard kronor. I år bidrar de till positiva effekter på 22 miljarder kronor. De följande två åren är engångseffekterna återigen negativa. Därefter är de positiva men re-lativt marginella. Engångsposterna är oftast inte kända långt i förväg.

Den största negativa engångseffekten de senas-te åren och även framöver avser Riksbankens lån i Riksgälden. När enskilda lån för Riksbankens räk-ning refinansieras till aktuell dollar- eller eurokurs påverkas nettoutlåningen av valutadifferenser. Till följd av den svagare kronan de senaste åren ökade lånet med 10 miljarder kronor 2015. Med ESV:s valutakursprognoser ökar Riksbankslånet i samma storleksordning i ytterligare tre år, till som mest 246 miljarder kronor 2018. Knappt hälften av lå-net togs 2009, vilket då höjde skuldkvoten med 2,9 procentenheter. Dubbleringen av lånet 2013 höjde kvoten med ytterligare 2,7 procentenheter. Riksbanksånet förklarar därmed i stor utsträck-

ning den ökade skuldkvoten dessa år. Någon åter-betalning har inte beaktats i prognosen. Om lånet är återbetalat 2020 blir skuldkvoten då 4,7 pro-centenheter lägre än i den nuvarande prognosen. Räntan som Riksbanken betalar på lånet redovisas som inkomster under anslaget Räntor på statsskul-den. (Se faktaruta om statsskuldsräntorna.)

Förra året tillfördes budgeten engångsvisa in-komster av extrautdelningar och återföring av ka-pital på nära 11 miljarder kronor, framför allt från Akademiska hus, SJ, Specialfastigheter och Ex-portkreditnämnden. I år väntas endast knappt 2 miljarder kronor i motsvarande engångsvisa in-komster.

EU-avgiften påverkas av stora engångseffekter som medför en ojämn belastning av budgeten 2014–2017. En försenad rabatt på EU-avgiften medför att den nästa år blir 10 miljarder kronor lägre än den annars skulle bli. Samtidigt blev den i motsvarande grad högre 2014–2016.

Regeringen beslutade förra året att tidigareläg-ga vissa utgifter från 2016 till 2015. Dessutom ut-betalades kommunbidrag i slutet av 2015 som främst avsåg 2016. Den sammalagda effekten av dessa beslut blev en negativ saldopåverkan på 15 miljarder kronor 2015 och en lika stor positiv påverkan på saldot 2016.

En stor positiv engångseffekt för 2016 är också att två bolag i en koncern gjort stora skatteinbetal-ningar, 15 miljarder kronor, som avser tillfälligt höga inkomstskatter 2015.

Dessutom beräknas kapitalplaceringar på skattekontot och tidigarelagda fyllnadsinbetal-ningar ha höjt skatteinkomsterna med 15 miljarder kronor 2015 och med 5 miljarder kronor 2016. Åren 2017 och 2018 blir effekten på skattein-komsterna den motsatta; -15 respektive -5 miljar-der kronor.

BNP-tillväxten viktig för skuldkvotens utveckling Skuldkvotens utveckling beror dels på själva skul-dens utveckling, dels på BNP-tillväxten. Skuldens utveckling kan i sin tur delas upp i två faktorer: budgetsaldot och skulddispositioner med mera. En komponent i budgetsaldot är statsskuldsräntorna, som i sig beror på statsskuldens storlek men också på marknadsräntorna. De är, och har under en tid



varit, extremt låga vilket bidrar till att stärka sal-dot och därmed hålla nere skuldkvoten.

I begreppet skulddispositioner med mera in-ryms bland annat förändringarna av orealiserade valutakursdifferenser, upplupen inflationskom-pensation och förvaltningstillgångar i Riksgäldens skuldförvaltning.

Tabell 35. Dekomponering av skuldkvotens förändring Procentenheter

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Förändring av skuldkvoten -1,9 -2,2 -1,0 -1,7 -2,4 -3,0

Bidrag från:

BNP-tillväxten -2,0 -1,5 -1,1 -1,0 -1,0 -1,0

Budgetsaldot 0,8 -1,0 0,3 -0,5 -1,5 -1,8

varav engångseffekter 0,0 -0,5 0,3 0,3 -0,1 -0,1

Skulddispositioner m.m. -0,6 0,3 -0,2 -0,2 0,0 -0,2

Källa: RGK, SCB och ESV

Under 2015 sjönk skuldkvoten framför allt som

en följd av den starka BNP-tillväxten. Bud-getsaldot höjde kvoten. Skulddispositioner med mera bidrog till att sänka skuldkvoten, främst som en följd av minskade förvaltningstillgångar i Riks-gäldens skuldförvaltning.

I år bidrar både BNP-tillväxten och budgetsal-dot till att sänka skuldkvoten. Budgetöverskottet beror dock till en betydande del på engångseffek-ter.

Skuldkvoten fortsätter att sjunka 2017–2020. De två första åren dominerar tillväxteffekten. Från 2019 är effekten av budgetsaldot störst. De negati-va engångseffekterna för saldot 2017 och 2018 bi-drar till att höja skulden något dessa år. Skulddis-positionerna med mera sänker däremot skulden med ungefär lika mycket, vilket förklaras av den fortsatta förstärkningen av kronan.

Under prognosperioden sänker BNP-tillväxten skuldkvoten med i genomsnitt 1,1 procent per år. Givet denna tillväxt kan alltså saldot visa under-skott på 1,1 procent av BNP utan att skuldkvoten ökar. Det motsvarar i år knappt 50 miljarder kro-nor.

Överskotten i budgeten sänker skuldkvoten un-der prognosperioden med i genomsnitt 0,9 procent per år.

Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp

Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens to-

tala utestående lån och är det begrepp som används av

Riksgälden. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill

säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av

statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som ge-

nerellt mått på den statliga skuldsättningen, och är det mått

som används i budgetpropositionen och här.

I den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

(Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns

skulder och interna skulder mellan delsektorerna är borträk-

nade. Skulden värderas till nominellt värde. Detta mått defi-

nieras av EU-regler och används vid bedömningen av med-

lemsländernas offentliga finanser. Kravet är att skulden inte

får överstiga 60 procent av BNP.

Förutom dessa rena skuldbegrepp, som ESV gör prognoser

på, finns begreppet den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet. Det utgör skillnaden mellan finansiella

tillgångar och skulder (marknadsvärderade) enligt regelver-

ket för nationalräkenskaperna. Begreppet påverkas exem-

pelvis inte av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den

ökade skuld som utlåningen ger upphov till motsvaras av en

lika stor ökning av de finansiella tillgångarna. Sedan 2005

är nettoförmögenheten positiv, tillgångarna överstiger alltså

skulderna. År 2015 uppgick nettoförmögenheten till 20 pro-

cent av BNP.

D E B U D G E T P O L I T I S K A M Å L E N


Det finanspolitiska ramverket består av tre bud-getpolitiska mål: överskottsmål för offentliga sek-torns finansiella sparande, utgiftstak för statens och ålderspensionssystemets utgifter samt balans-krav för kommunerna. Överskottsmålet nås inte under prognosperioden. Utgiftstaket klaras alla år. Kommunerna antas klara balanskravet men detta förutsätter bland annat att demografiskt motiverade utgiftsökningar hålls tillbaka.

6.1 Överskottsmålet

Den offentliga sektorns finansiella sparande ökar från 0,2 procent av BNP 2015 till 1,3 procent av BNP 2020. Det konjunkturjusterade sparandet är lägre än det faktiska finansiella sparandet 2016–2019 till följd av ett positivt gap mot trend-BNP under samma period. Sparandet försämras under 2017 innan det förbättras framöver.

Tabell 36. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet Procent av BNP respektive trend-BNP

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande 0,2 0,2 -0,2 0,1 0,6 1,3

Bakåtblickande tioårssnitt 0,3 0,1 -0,3 -0,5 -0,4 -0,2

konjunkturjusterad 0,0 -0,1 -0,3 -0,4 -0,4 -0,3

Sjuårsindikatorn -0,7 -0,4 0,0

konjunkturjusterad -0,7 -0,5 -0,1

Konjunkturjusterat sparande1 -0,7 -0,1 -0,4 -0,1 0,5 1,3

Källor: Statistiska centralbyrån och ESV. Anm.: Trend-BNP är inte samma mått som vår bedömning av potentiell BNP, trend-BNP är skattat med ett HP-filter. 1För 2015 är det konjunkturjusterade sparandet även justerat för engångseffekter på kapitalskatterna på 15 miljarder kronor motsvarande 0,4 procentenheter av trend-BNP.

Inga indikatorer når överskottsmålet

Men även om sparandet alltså stärks med 1,1 pro-centenheter under perioden så uppfylls inte överskottsmålet, enligt vilket sparandet ska vara 1 procent av BNP i genomsnitt under en konjunk-turcykel7.

7 Enligt en blocköverskridande partiöverenskommelse (SOU

2016:67, En översyn av överskottsmålet, Betänkande av överskotts-målskommittén), justeras överskottsmålet till att det finansiella spar-andet ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, i stället för 1 procent. De nya reglerna föreslås börja gälla från och med 2019.

Inte heller indikatorerna för det bakåtblickande tioårssnittet, eller sjuårsindikatorn når målet. Indi-katorn för det bakåtblickande tioårssnittet är fort-farande negativ 2020 trots att gapet mot trend-BNP i genomsnitt är nära noll under 10-årsperio-den 2011–2020.

Indikatorerna för överskottsmålet

Överskottsmålet avser det samlade finansiella sparandet i

den offentliga sektorn. Målet innebär att sparandet ska

uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att

stämma av målet används olika indikatorer. Det sjuåriga

glidande medelvärdet används för att utvärdera finans-

politiken i ett framåtblickande perspektiv. Medelvärdet

beräknas utifrån sparandet aktuellt år och tre år framåt

respektive tre år bakåt i tiden. Det konjunkturjusterade

(strukturella) sparandet visar för varje år hur stort det

finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunktur-

läge. Dessutom analyseras ett tioårigt tillbakablickande

medelvärde för att identifiera om det finns några systema-

tiska fel i bedömningen av finanspolitikens inriktning som

kan påverka måluppfyllelsen framöver. Vid bedömningen av

det sjuåriga och det tioåriga medelvärdet tar regeringen och

ESV hänsyn till konjunkturläget under den aktuella tids-

perioden. Detta görs genom att medelvärdena konjunktur-

justeras. Det innebär att ingen av indikatorerna utgår från

faktiska värden, utan baseras på icke observerbara vari-

abler som beräknas utifrån olika metoder och som aldrig får

något utfall. Dessutom kan de revideras relativt mycket,

såväl framåt som bakåt i tiden.

6.2 Utgiftstaket

Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Utrymmet för nya beslut om utgiftsökningar är som minst nästa år.

Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter. En beloppsgräns för de statliga utgifterna understödjer överskotts-målet för den offentliga sektorns finansiella spar-ande. Kombinationen utgiftstak och överskottsmål innebär indirekt också en kontroll av skatteuttaget. Enligt budgetlagen ska regeringen i budgetpro-positionen föreslå utgiftstak för minst tre år framåt i tiden. Utgiftstaket omfattar utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna.

6 De budgetpolitiska målen

D E B U D G E T P O L I T I S K A M Å L E N


Tabell 37. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utgiftstak 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 1 466

i procent av BNP 27,9 27,7 28,1 28,3 28,5 28,8

Takbegränsade utgifter 1 135 1 179 1 243 1 257 1 272 1 291

i procent av BNP 27,1 26,9 27,4 26,7 26,1 25,4

Marginal till utgiftstaket 23 36 31 75 120 175

i procent av utgiftstak 2,0 2,9 2,4 5,6 8,6 11,9

Säkerhetsmarginal 6 19 27 35 44

i procent av utgiftstak 0,5 1,5 2,0 2,5 3,0

Kvarvarande marginal 29 12 49 85 131

i procent av BNP 0,7 0,3 1,0 1,7 2,6

Källa: ESV Anm.: Utgiftstaken för 2016–2018 är beslutade. Utgiftstaken för 2019 och 2020 är regeringens förslag resp. bedömning enligt Budgetpropositionen för 2017.

Taket avser den faktiska förbrukningen av an-

slagsmedel. Det betyder att även utnyttjat anslags-sparande och anslagskredit ska rymmas därunder. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes 1997. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är det viktigt att även i fortsättningen klara utgiftstaket. Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. Det är den lägsta kvarvarande marginalen under pro-

gnosperioden som utgör begränsningen för even-tuella varaktiga utgiftsökningar. ESV:s generella rekommendation är att säkerhetsmarginalen ska vara 1 procent av utgiftstaket vid början av inne-varande år men minska till 0,5 procent vid slutet av året, 1,5 procent år t+1, 2017, och 2 procent av utgiftstaket år t+2, 2018. För åren t+3, 2019 och t+4, 2020 behövs en säkerhetsmarginal som upp-går till 2,5 respektive 3 procent av utgiftstaket. 6.3 Balanskravet

Kravet på balans innebär att kommunerna inte får budgetera med underskott. Trots att det finansiella sparandet är negativt väntas kommunsektorn klara balanskravet under hela prognosperioden. Det beror på att det kommunala resultatet, som baseras på de kommunala räkenskaperna, är be-tydligt starkare än det finansiella sparandet som beräknas enligt regelverket i nationalräken-skaperna (se avsnitt 4.3 för en beskrivning av skillnaderna mellan finansiellt sparande och resultat). I närtid får kommunsektorn stora stats-bidrag som möjliggör en stor ökning av den kom-munala konsumtionen. Eftersom ESV inte räknar med skattehöjningar eller finanspolitik utöver beslutade och aviserade förändringar måste kom-munerna hålla tillbaka stora demografiskt motiverade utgiftsökningar för att balanskravet ska klaras framåt i tiden. Marginalen till balans-kravet är väldigt liten i slutet av prognosperioden.

J Ä M F Ö R E L S E M E D B U D G E T P R O P O S I T I O N E N , R E V I D E R I N G A R S A M T F Ö R S L A G E L L E R B E S L U T S O M I N T E H A R B E A K T A T S


Jämfört med regeringen räknar ESV med lägre intäkter och utgifter i staten; skatteintäkterna från hushållens kapitalvinster är lägre i närtid och längre fram är skatten på arbete lägre. På ut-giftssidan är flera utgifter, bland annat utgifterna för sjukpenning lägre i ESV:s prognos. Vidare räknar ESV med ett starkare finansiellt sparande i den offentliga sektorn i närtid, men med ett svagare sparande längre fram. Jämfört med septemberprognoser har bland annat skatterna för företagsvinster reviderats upp medan utgifterna för sjukpenningen har reviderats ner. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp för alla år. 7.1 Jämförelse med budgetpropositionen

Makroekonomisk utveckling

ESV är mindre optimistisk både om konjunk-turläget på kort sikt och om potentialen i eko-nomin på lite längre sikt. BNP-tillväxten och sysselsättningsökningen är därmed lägre i ESV:s prognos alla prognosår än i budgetpropositionen och arbetslösheten är högre.

Tabell 38. Makroekonomiska nyckeltal, jämförelse med budgetpropositionen Skillnad i årlig procentuell förändring om inget annat anges, procentenheter

2016 2017 2018 2019 2020

BNP, fp -0,2 -0,5 -0,2 -0,7 -0,6

Sysselsatta, 15-74 år -0,3 -0,5 0,1 -0,3 -0,4

Sysselsättningsgrad, nivå -0,2 -0,3 -0,1 -0,3 -0,6

Arbetslöshet, nivå 0,1 0,2 0,0 0,0 0,3

Löner enligt KL 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0

Lönesumma -0,4 -0,2 0,1 -0,3 -0,5

KPIF -0,1 -0,2 0,0 0,2 0,2

5-årig statsobligation1 -0,2 -1,3 -1,6 -1,6 -1,4

1 Årsgenomsnitt.

• BNP ökar långsammare alla prognosår i ESV:s

prognos än i regeringens. BNP-nivån ligger cirka 2 procent lägre i vår prognos 2020. I stort sett alla komponenter i försörjningsbalansen ökar långsammare i vår prognos. På kort sikt

har vi dock en snabbare ökning av investe-ringarna och från och med 2018 ökar kom-munal konsumtion mer i vår prognos. Rege-ringen räknar med att kommunerna kommer att uppfylla kravet på god ekonomisk hushåll-ning. Vi räknar inte med att de klarar det efter-som behovet av kommunala tjänster är betyd-ligt större än vad inkomstökningarna medger på lite längre sikt.

• Antalet personer i arbetskraften, antalet syssel-satta och antalet arbetade timmar ökar också mindre i vår prognos än i regeringens. Det beror delvis på att vi räknar med färre asyl-sökande och därmed färre personer i befolk-ningen kommande år, men också på att vi har en annan syn på sysselsättningspotentialen bland dem som är i arbetsför ålder. Vi räknar också med färre personer i statligt subven-tionerade anställningar än vad regeringen gör.

• Trots att vi har en långsammare ökning av både BNP och antalet sysselsatta har vi unge-fär samma syn på hur högt resursutnyttjandet är. Prognosen på löneutvecklingen och infla-tionen är därför relativt lika. Vi räknar dock med en något högre löneökningstakt och infla-tion på lite längre sikt. På kort sikt är dock in-flationen lägre i vår prognos. Lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, ökar inte lika snabbt i vår prognos eftersom antalet arbe-tade timmar växer långsammare.

• Trots att vi har ungefär samma prognos för prisökningarna räknar vi med betydligt lägre räntor än vad regeringen gör, men vi har ändå en starkare appreciering av kronan mot euron och dollarn.

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget

I ESV:s prognos är skatt på kapital lägre än i bud-getpropositionen. Det förklaras främst av lägre kapitalskatt på hushåll och lägre avkastningsskatt till följd av lägre räntor. Även skatt på arbete och konsumtion är lägre på lite längre sikt till följd av den lägre tillväxten i ekonomin.

7 Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats



Tabell 39. Skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämförelse med budgetpropositionen Miljarder kronor

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 2,2 1,5 -8,4 -6,8 -11,1 -16,3

Skatt på kapital 1,7 -5,8 -16,8 -23,6 -33,4 -29,6

varav skatt på

kapital, hushåll -0,8 -9,9 -18,1 -17,3 -19,0 -15,1

varav skatt på företagsvinster 1,6 2,5 0,1 -1,7 -3,8 -3,5

varav avkastningsskatt 0,0 0,2 0,1 -5,1 -10,7 -11,8

Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,0 -1,9 0,8 -1,6 -4,1 -5,8

varav mervärdesskatt 0,0 -2,3 1,1 -0,6 -2,6 -4,2

Restförda och övriga skatter 0,6 4,3 1,1 1,2 2,2 2,3

Offentliga sektorns skatteintäkter 4,5 -1,9 -23,2 -30,8 -46,5 -49,4

varav kommunskatter 1,2 0,4 5,6 6,2 8,5 10,5

varav ålderspensions- systemet 0,1 3,8 2,1 2,0 3,7 4,9

Statens skatteintäkter 5,8 2,3 -15,2 -22,2 -33,9 -33,5

Periodisering av skatter -5,8 2,6 -12,4 -1,1 9,2 -0,1

Övriga inkomster staten 0,0 -3,8 -2,8 -2,5 -2,9 -6,1

Totala inkomster statens budget 0,0 1,1 -30,4 -25,8 -27,5 -39,7

• I ESV:s prognos är skatt på arbete lägre än i

budgetpropositionen för åren framöver, vilket bland annat beror på att lönesumman ökar långsammare i vår prognos.

• I ESV:s prognos är skatt på kapital på hushåll lägre än i budgetpropositionen. Det förklaras främst av att vi räknar med lägre kapitalvinster och större ränteavdrag.

• Att ESV:s prognos för avkastningsskatt är lägre för perioden 2018–2020 beror framför allt på en lägre statslåneränta.

Statens budget – utgifter och saldo

ESV räknar med lägre utgifter alla år jämfört med budgetpropositionen. Det gäller bland annat om-rådena Arbetsmarknad och arbetsliv och Ekono-misk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsätt-ning. Även statsskuldsräntorna är lägre än i bud-getpropositionen under hela prognosperioden.

Tabell 40. Utgifter i statens budget, utgiftsområden med störst skillnad jämfört med budgetpropositionen Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Migration -4,4 5,4 -0,5 -0,8 -0,8

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

-0,5 -2,6 -4,5 -5,6 -6,5

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

-1,8 -2,8 -4,3 -2,8 -3,8

Arbetsmarknad och arbetsliv -1,7 -2,2 -4,0 -5,9 -7,3

Studiestöd -0,3 -2,3 -2,7 -2,8 -3,0

Statsskuldsräntor mm -2,0 -6,0 -8,9 -9,4 -4,7

Avgiften till EU -2,8 -1,5 0,7 -0,4 -1,2

Riksgäldskontorets nettoutlåning 2,5 0,1 1,3 -4,7 -3,1

Totala utgifter statens budget -15,1 -10,3 -29,4 -38,8 -36,4

Totala inkomster statens budget

-3,9 -30,4 -25,8 -27,5 -39,7

Statens budgetsaldo 11,2 -20,1 3,6 11,3 -3,3

• Migrationsutgifterna är lägre i ESV:s prognos

då vi räknar med färre asylsökande och där-med färre inskrivna i mottagningssystemet.

• Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjuk-dom och funktionsnedsättning är lägre i ESV:s prognos. Det beror bland annat på att vi, till skillnad från regeringen, nu räknar med att sjukpenningdagarna minskar under åren 2017–2019.

• Att utgifterna för Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering är lägre i vår prognos beror främst på att vi räknar med färre kom-munmottagna till följd av färre asylsökande.

• När det gäller arbetsmarknadsutgifterna räknar ESV med betydligt lägre utgifter alla år. Det beror bland annat på att ESV bedömer att färre personer kommer att delta i programmen extratjänster, traineejobb och moderna bered-skapsjobb. Vi räknar också med färre personer som får nystartsjobb.

• Utgifterna för Studiestöd är lägre än i budget-propositionen under hela prognosperioden. Det beror bland annat på att vi räknar med färre studerande med studiemedel, och färre som får studiestartsstöd.

• Statsskuldsräntorna är lägre än i budgetpro-positionen under prognosperioden. Det för-klaras av betydligt lägre korta och långa räntor i ESV:s prognos. De lägre räntorna gör att in-



komsterna av överkurser vid emission blir be-tydligt högre än i budgetpropositionen.

• EU-avgiften är lägre i ESV:s prognos 2016. I EU:s ändringsbudget från september sänktes utgifterna för EU-avgiften eftersom mindre pengar än planerat gått åt till regionalfonderna.

• Riksgäldens nettoutlåning är högre till och med 2018, främst som en följd av högre dollarkurs än i budgetpropositionen vilket påverkar Riksbankens lån. År 2019 och 2020 är nettoutlåningen lägre.

De offentliga finanserna

Tabell 41. Offentliga sektorns sparande, jämförelse med budgetpropositionen Procent av BNP

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Staten 0,3 0,3 -0,2 0,1 0,0 0,0

Kommunsektorn -0,1 0,0 0,3 0,1 0,0 -0,1

Ålderspensionssystemet 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,1

Offentliga sektorn 0,3 0,4 0,1 0,1 -0,2 -0,2

• Jämfört med regeringen, räknar ESV med ett

starkare finansiellt sparande i den offentliga sektorn i början av prognosperioden.

• Då både skatteintäkterna och utgifterna är be-tydligt lägre på lite längre sikt i vår prognos har vi ungefär lika stort överskott i offentliga sektorns finansiella sparande i slutet av pro-gnosperioden. Att sparandet ligger något lägre än i regeringens prognos 2019 och 2020 beror framförallt på att vi räknar med större under-skott i ålderspensionssystemets finansiella sparande, vilket huvudsakligen har sin grund i en svagare utveckling av avgifts- och kapital-inkomsterna i ESV:s prognos.

7.2 Revideringar sedan septemberprognosen

Makroekonomisk utveckling

BNP-tillväxten har sänkts 2016 och 2017, men höjts för åren därefter. Potentiell BNP och syssel-sättning har höjts något till följd av ny politik.

Tabell 42. Makroekonomiska nyckeltal, revideringar sedan septemberprognosen Skillnad i årlig procentuell förändring om inget annat anges, procentenheter

2016 2017 2018 2019 2020

BNP, fp -0,2 -0,1 0,2 0,2 0,1

Sysselsatta, 15-74 år -0,3 0,1 0,2 0,2 0,1

Löner enligt KL -0,2 -0,2 -0,1 0,0 -0,1

Lönesumma -0,1 -0,1 0,1 0,2 0,0

KPIF -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0

Reporänta1 0,00 -0,25 -0,50 -1,00 -0,50

1Värde vid årets slut.

• Såväl hushållens konsumtion som exporten har

utvecklats svagare än väntat och revideras där-för ner för innevarande år. Den offentliga kon-sumtionen, investeringarna och importen har däremot ökat mer än väntat och revideras där-för upp. Sammantaget har BNP-tillväxten sänkts för 2016. Även nästa år har BNP-till-växten sänkts något, främst till följd av att bi-draget från nettoexporten nu väntas bli lägre.

• Sysselsättningsnivån och antalet arbetade tim-mar har också reviderats ner då utfallen har varit lägre än väntat. Arbetslösheten har höjts.

• Från och med 2018 ökar både BNP, sysselsätt-ningen och antalet arbetade timmar snabbare än i föregående prognos. Det beror delvis på den svagare ökningen i närtid, vilket innebär att tillväxten inte behöver dämpas lika mycket för att BNP- och sysselsättningsgapet ska slutas. Ökningen beror också på att potentiell BNP och sysselsättning har höjts något till följd av ny politik. Bland annat införs moderna beredskapsjobb och utbildningssatsningarna utökas, vilket väntas öka anställningsbarheten bland de arbetslösa. Utbildningssatsningarna sänker också jämviktsarbetslösheten genom att en del personer som annars skulle varit arbets-lösa nu väntas studera.

• Både lönerna och inflationen ökar lite lång-sammare än i föregående prognos. Det beror främst på att vi nu räknar med ett mindre an-strängt resursläge. Ändå sänks lönesumman bara marginellt, eftersom utfallen har varit i linje med prognosen. Kommande år revideras lönesumman upp något, när lägre löneökningar motverkas av en snabbare ökning av antalet arbetade timmar.



• Till följd av lägre inflation och Riksbankens sänkta reporäntebana har både korta och långa räntor reviderats ner för hela prognosperioden.

• Kronan har försvagats mot både dollarn och euron sedan senaste prognosen. I kombination med lägre räntor gör det att kronan inte appre-cierar lika mycket som i föregående prognos. Mot dollarn ligger kronan betydligt högre i slutet av prognosperioden.

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Hushållens kapitalskatter har reviderats upp sedan septemberprognosen till följd av lägre ränteut-gifter. I år är det framförallt kapitalvinsterna som är högre än i föregående prognos. Även skatten på företagsvinster har reviderats upp på grund av fortsatt starka rapporter från framförallt bank-sektorn. Lägre statslåneränta gör att avkastnings-skatten revideras ner från och med 2018.

Tabell 43. Skatteintäkter och inkomster i statens budget, revideringar sedan septemberprognosen Miljarder kronor

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 0,1 -1,4 -3,7 -1,2 0,5 1,4

Skatt på kapital 1,2 7,1 6,1 1,6 -0,7 -2,7

varav skatt på

kapital, hushåll 1,2 5,0 2,1 2,8 2,4 2,1

varav skatt på företagsvinster 0,0 1,3 4,4 5,1 5,1 5,5

varav avkastningsskatt 0,0 0,0 0,6 -3,8 -6,5 -8,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,0 -2,3 -2,7 -3,7 -2,6 -1,7

varav mervärdesskatt 0,0 -2,4 -3,3 -3,9 -3,4 -2,7

Restförda och övriga skatter -0,1 4,3 1,2 1,2 1,3 1,3

Offentliga sektorns skatteintäkter 1,2 7,9 1,3 -1,7 -1,1 -1,2

varav kommunskatter -0,6 0,2 1,7 1,6 1,1 0,7

varav ålderspensions- systemet 0,0 0,1 0,2 -0,3 -0,6 -0,8

Statens skatteintäkter 0,6 8,2 3,2 -0,5 -0,5 -1,4

Periodisering av skatter -0,6 0,8 -

20,3 -7,6 2,1 0,4

Övriga inkomster staten 0,0 -0,2 1,2 2,0 1,5 1,3

Totala inkomster statens budget 0,0 8,8

-16,0 -6,1 3,1 0,3

• En något lägre lönesumma har sänkt progno-

sen på kort sikt. För 2017 bidrar även föränd-

rade antaganden om förtidspensioner och transfereringar till sänkningen.

• Hushållens kapitalskatter har reviderats upp. I år beror det på högre kapitalvinster och kom-mande år på lägre räntor som leder till att nettot av ränteinkomster och ränteavdrag blir större.

• De lägre räntorna har dock lett till att även av-kastningsskatten har reviderats ner.

• I år har skatt på företagsvinster reviderats upp på grund av starka rapporter från framförallt banksektorn. För 2017 och framåt tillkommer effekter av förslag i budgetpropositionen. Slopad avdragsrätt vid representationsmåltider och ökad beskattning av finansiella företag, genom borttagandet av avdragsrätten för vissa efterställda lån, ökar skatteintäkterna. Bo-lagens vinster beräknas också öka från och med nästa år till följd av att skatten på termisk effekt i kärnkraftverk fasas ut och att fastig-hetsskatten för vattenkraftverk gradvis sänks.

• Förslaget om ett golv för statslåneräntan vid beräkningen av avkastningsskatten för spa-rande i pensionsförsäkringar har medfört att intäkterna reviderats upp 2017. Att avkast-ningsskatten har reviderats ner längre fram beror på en lägre statslåneränta.

• Momsintäkterna har reviderats ner på grund av lägre investeringar. Det är framför allt bygg- och bostadsinvesteringarna som har justerats ner.

• Att skatteperiodiseringarna har reviderats ner 2017–2018 beror bland annat på att vi nu antar att kapitalplaceringarna på skattekontot kom-mer att betalas tillbaka under dessa år.

Statens budget – utgifter och saldo

Utgifterna har reviderats upp för de första åren under prognosperioden och ner därefter. Upprevi-deringarna i närtid beror till stor del på högre ut-gifter inom områdena Internationellt bistånd (enbart 2016) till följd av lägre avräkningar för flyktingkostnader, och Migration (enbart 2017), till följd av en ny ersättningsmodell för motta-gande av ensamkommande barn och unga vuxna. Framöver revideras migrationsutgifterna ner liksom utgifterna på flera andra områden. Under hela prognosperioden är det statskuldsräntorna



som reviderats ner mest, framför allt som en följd av sänkta ränteprognoser.

Tabell 44. Utgifter på statens budget, utgiftsområden som har reviderats mest sedan septemberprognosen Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Internationellt bistånd 5,8 -1,6 3,2 2,4 1,9

Migration -2,6 7,0 -3,2 -0,7 -0,9

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -0,3 -1,1 -2,7 -3,7 -4,6

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,0 2,3 -4,1 -4,8 -3,9

Arbetsmarknad och arbetsliv -0,6 -1,2 -2,6 -2,9 -3,1

Kommunikationer 0,9 -1,0 -0,4 3,2 3,7

Statsskuldsräntor m.m. 0,2 -2,1 -6,7 -4,8 -0,9

Riksgäldskontorets nettoutlåning 1,7 3,5 4,1 -1,7 0,1

Totala utgifter statens budget 3,8 9,3 -10,2 -10,2 -4,9

Totala inkomster statens budget

3,8 -16,0 -6,1 3,1 0,3

Statens budgetsaldo 0,1 -25,3 4,1 13,3 5,2

• Utgifterna för Internationellt bistånd har revi-

derats upp 2016 till följd av minskad avräk-ning för flyktingkostnader enligt höständrings-budgeten. Revideringarna för de kommande åren beror på justerade avräkningar för flyk-tingkostnader till följd av en ny ersättnings-modell för ensamkommande barn och unga som införs den 1 juli 2017.

• Revideringarna inom området Migration beror främst på den nya ersättningsmodellen för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Under 2017 kommer kommunerna att få ersättningar både från det gamla och det nya systemet. Detta medför högre utgifter 2017, men lägre utgifter från och med 2018 eftersom schablonersättningen sänks. Dessutom revide-ras antalet asylsökande ner, vilket också leder till lägre utgifter.

• Revideringarna inom området Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beror

också till stor del på den nya ersättnings-modellen. Den leder till högre utgifter 2017, men lägre utgifter därefter. Dessutom medför färre kommunmottagna 2017–2019 lägre ut-gifter än tidigare beräknat.

• Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjuk-dom och funktionsnedsättning har reviderats ner samtliga år. Ett lägre inflöde av sjuk-skrivna samt kortare sjukskrivningsperioder har sänkt antalet sjukpenningdagar. Färre ny-beviljanden har sänkt utgifterna för aktivitets- och sjukersättningen.

• Utgifterna inom Arbetsmarknad och arbetsliv har sänkts för alla prognosår. Det beror på att arbetslösheten, och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen är lägre. Dessutom räknar vi med färre personer i nystartsjobb, delvis till följd av nya regler i budgetproposi-tionen.

• Utgifterna inom Kommunikationsområdet har reviderats upp något i år, men ner nästa år. Båda förändringarna beror främst på beslut om slopade utgiftsrestriktioner om totalt 1,5 mil-jarder kronor på vissa anslag 2016. Trafik-verket ska i år inte längre ta tillfälliga lån i Riksgälden, vilka skulle ha betalats tillbaka 2017 med anslagsmedel. Upprevideringen i slutet av prognosperioden beror på nya medel i budgetpropositionen, främst för järnvägsun-derhåll.

• Statsskuldsräntorna har reviderats ner framför allt som en följd av sänkta ränteprognoser, vilket ger högre inkomster av överkurser vid emission och därmed lägre ränteutgifter. Ett lägre lånebehov och därmed en lägre stats-skuld verkar också åt samma håll, men har be-tydligt mindre påverkan på ränteutgifterna.

• Riksgäldens nettoutlåning har reviderats upp främst som en följd av högre dollarkurs än i föregående prognos. Riksbankens lån i Riks-gälden ökar när enskilda lån refinansieras till en högre valutakurs. De slopade utgiftsrestrik-tionerna för 2016 inom kommunikationsom-rådet får motsatt effekt på nettoutlåningen 2016 och 2017.



De offentliga finanserna

Tabell 45. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan septemberprognosen Procent av BNP

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Staten 0,4 0,2 -0,1 0,2 0,1 0,1

Kommunsektorn -0,1 -0,1 0,1 -0,1 0,0 0,1

Ålderspensionssystemet 0,0 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

Offentliga sektorn 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2

• Offentliga sektorns finansiella sparande har re-

viderats upp samtliga år under prognosperio-den. Det uppreviderade sparandet för staten i år förklaras framför allt av högre skatteintäkter och upprevideringen framöver av lägre migra-tionsrelaterade utgifter och utgifter knutna till arbetslöshet och ohälsa samt lägre statsskulds-räntor.

7.3 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen

ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunder-lag. I prognosen inkluderas därför enbart fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effek-terna på de offentliga finanserna går att beräkna. Nedan redovisas beslut eller förslag som inte har

beaktats i prognosen och antaganden som gjorts där det inte finns några konkreta beslut. • I regeringens beräkningar ingår schablonmäs-

siga inkomster från försäljning av statligt ak-tieinnehav om 5 miljarder kronor per år. I oktober sålde staten en del av aktieinnehavet i SAS AB för 210 miljoner kronor. ESV invän-tar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något ytterligare belopp tas med i pro-gnosen.

• I beräkningen av resolutionsavgiften under Riksgäldens nettoutlåning har hänsyn inte tagits till filialiseringen av Nordea, då det ännu inte är klart hur avgiften kommer att påverkas.

• Regeringen föreslår att arbetsgivare löpande ska skicka uppgifter på individnivå om ut-betalda ersättningar för arbete och skatte-avdrag till Skatteverket istället för en gång om året. Syftet med förslaget är att minska skatte-fusk och skatteundandragande. Förslaget ska införas stegvis från och med den 1 juli 2018. Regeringen bedömer att offentliga sektorns finansiella sparande höjs med 300 miljoner kronor 2018 och med 2 miljarder kronor år-ligen därefter. ESV anser att effekterna av den föreslagna reformen är så osäkra att vi valt att inte ta med den i prognosen.

F Ö R D J U P N I N G S A V S N I T T


• Stora inbetalningar till skattekontot • Hushållens kapitalskatter

Fördjupningsavsnitt


E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 1 8 N O V M E B E R 2 0 1 6 61

Både individer och företag har under 2015 och 2016 gjort stora inbetalningar till skattekontot. Inbetalningarna kan avse fyllnadsbetalningar, tidigarelagda fyllnadsbetalningar eller kapital-placeringar. De två senare inbetalningarna kan förklaras av att intäktsräntan på skattekontot är högre än den inlåningsränta de stora kredit-instituten erbjuder. Inbetalningarna påverkar saldot på statens budget. ESV uppskattar att de stora inbetalningarna stärkt saldot med 15 mil-jarder kronor förra året och att de stärker saldot med 5 miljarder kronor i år medan de bidrar till att försvaga saldot med 15 respektive 5 miljarder kronor 2017 och 2018. Stora inbetalningar till skattekontot

Under 2015 och framför allt under 2016 har in-sättningarna på skattekontot ökat dramatiskt. Under åren 2012–2014 uppgick saldot för indi-vider och företag (fysiska och juridiska personer) i genomsnitt till cirka 55 miljarder kronor. Förra året ökade saldot till i genomsnitt 70 miljarder kronor och i september i år uppgick saldot till drygt 100 miljarder kronor (se diagram 1).

Diagram 1. Faktiskt saldo för individer och företag

Källa: Skatteverket

Den relativt höga intäktsräntan på skattekontot under 2015 och 2016 kan ha medfört att både in-divider och företag har tidigarelagt fyllnadsbetal-ningar och även gjort kapitalplaceringar. Både de tidigarelagda fyllnadsbetalningarna och kapital-placeringarna, som är svåra att kvantifiera, har inneburit att saldot på statens budget förbättrats men att upplåningskostnaden för staten blivit högre. Ränteberäkning på skattekontot

En skattskyldig som har överskott på sitt skatte-konto får en

intäktsränta medan ett underskott medför en kostnadsränta.

Både intäkts- och kostnadsräntan är knutna till en basränta.

Intäktsräntan uppgår till 45 procent av den aktuella bas-

räntan medan utgiftsräntan uppgår till basräntan. För en

kvarstående skatt som betalas innan förfallodagen

beräknas kostnadsräntan efter den aktuella basräntan. Efter

förfallodagen utgår en kostnadsränta som uppgår till

basräntan plus 15 procentenheter.

De låga marknadsräntorna har inneburit att basräntan

under vissa perioder varit noll vilket medfört att även

kostnadsräntan vid för sen betalning av skatt varit noll. För

att öka incitamenten att göra fyllnadsbetalningar av skatt

har basräntan sedan den 1 juni 2009 en lägsta nivå på

1,25 procent. Det innebär att även intäktsräntan fick en

lägsta nivå om 0,5625 procent. Intäktsräntan, som inte är

skattepliktig, motsvarar en skattepliktig ränta på 0,72 pro-

cent för aktiebolag och 0,8 procent för individer.

Skattekontots intäktsränta har därmed varit högre än de

räntor som de stora kreditinstituten erbjuder.

Ränteskillnaden har skapat incitament att använda

skattekontot som ett konto för placering av kapital. För att

undvika detta föreslås i budgetpropositionen för 2017 även

ett ändrat golv för intäktsräntan från och med 1 januari

2017. Förslaget innebär att intäktsräntan utgår med 45 pro-

cent av basräntan endast om basräntan är högre än

1,25 procent. I annat fall sätts intäktsräntan till noll.

Hur använder ESV informationen från skattekontot?

ESV följer regelbundet utvecklingen av över-skotten på skattekontot. Statistiken från skatte-kontot är en del av de utfallsdata vi använder för att prognosticera inkomstskatterna för individer

0

20

40

60

80

100

120

140

0

20

40

60

80

100

120

140

J F M A M J J A S O N D

2012 2013 2014 2015 2016


Stora inbetalningar till skattekontot



och företag. Skattekontot infördes 1998 och fram till 2004 bokfördes den kvarstående skatten (skill-naden mellan den slutliga och den preliminära skatten) när taxeringen var klar. Detta trots att den förföll till betalning tre månader senare. Den skattskyldige får emellertid betala en kostnads-ränta på kvarskattebeloppet från och med mitten av februari taxeringsåret till och med förfallo-dagen. För att undvika denna gör skattskyldiga med stora kvarskattebelopp fyllnadsbetalningar i början av året.

Förändringar av saldot på skattekontot i början av året kan därför användas för att uppskatta hur stora fyllnadsbetalningar individer och företag gjort.

Av diagram 2 framgår att saldot för individer med överskott ökade mest efter fyllnadsbetal-ningarna i februari respektive april. Därefter sjönk saldot i juli respektive augusti vilket förklaras av att den kvarstående skatten, för de individer vars taxering var klar, bokfördes på kontot. Den stora nedgången skedde dock i november då taxeringen för alla skattskyldiga var klar. Därefter ökade fyllnadsbetalningar saldot i december. Genom att göra fyllnadsbetalningen redan i december minskade förmögenheten med motsvarande belopp vilket innebar att även förmögen-hetsskatten blev lägre.

Diagram 2. Faktiskt saldo för individer


Ändrad redovisning på skattekontot

När skattekontot infördes bokfördes den kvar-stående skatten på skattekontot när taxeringen var klar. År 2004 ändrades redovisningen vilket inne-bar att den kvarstående skatten bokfördes när skatten förföll till betalning. Det innebar att den kvarskatt som tidigare hade bokförts i november från och med 2004 bokfördes i februari året därpå. Ändringen innebär att saldot på skattekontot i november inte påverkas av taxeringen utan över-skotten ligger kvar på kontot. Istället ökar saldot ytterligare i februari året därpå då fyllnads-betalningar för nästa års taxering görs.

Diagram 3. Faktiskt saldo för företag

Källa: Skatteverket Anm.:Saldot för 2004 har inte tagits med eftersom det är först 2005 som man ser den fullständiga effekten av ändringen

När den kvarstående skatten från taxeringen

debiteras skattekontot i mars året därpå sjunker saldot på skattekontot. Ändringen innebär att det blev svårare att analysera hur de skattskyldigas fyllnadsbetalningar utvecklas.

I diagram 3 framgår saldot på skattekontot för företag som har överskott på kontot. Innan änd-ringen ser man att överskotten minskar i november och ökar i februari. År 2005, då vi kan se den fulla effekten av ändringen, ser vi en mycket stor ökning i februari men ingen nedgång i november.

För att vi och andra prognosmakare även fortsättningsvis skulle kunna analysera skatte-kontot började Skatteverket 2005 att redovisa ett så kallat skuggsaldo. Skuggsaldot följer de bokfö-

0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60


2000 2001 2002 2003 2004


0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60


2000 2001 2002 2003 2005




ringsprinciper som gällde innan ändringen 2004, dvs. att den kvarstående skatten påverkade skatte-kontot när taxeringen var klar och inte när den förföll till betalning. Det faktiska saldot och skuggsaldot för november och december 2005 visas i diagram 4 nedan.

Diagram 4. Faktiskt saldo och skuggsaldo för individer och företag 2005


Fyllnadsinbetalningar i december för individer

med förmögenhet medförde att både det faktiska saldot och skuggsaldot ökade med drygt 15 mil-jarder kronor. Hur stora är kapitalplaceringarna?

För att försöka kvantifiera ”kapitalplaceringarna” på skattekontot har vi analyserat hur saldot på skattekontot utvecklats för individer och företag under åren 2008–2016. För individer…..

I tabell 1 framgår saldot på skattekontot för de individer som har ett positivt saldo efter avstäm-ningen i februari, april, november och december.

De flesta av individernas inkomster preliminär-beskattas men för vissa inkomster, till exempel kapitalvinster, måste den skattskyldige själv göra skatteinbetalningen. Som nämnts ovan gör skatt-skyldiga med stora kapitalvinster fyllnadsbetal-ningar av skatt för att undvika kostnadsränta för skatten på kapitalvinsten.

Av tabellen framgår även den beräknade skatten på individernas kapitalvinster8 och skill-naden mellan skatten och överskottet enligt skuggsaldot. Skatten på kapitalvinster är större än överskottet på skuggsaldot samtliga år och den årsvisa förändringen av skuggsaldot och skatten på kapitalvinster följs åt. De stora överskotten på individernas skattekonton de senaste åren bedöms således inte vara kapitalplaceringar utan fyllnads-betalningar som gjorts för att undvika kostnads-ränta för skatten på kapitalvinster. Vi ser inga kapitalplaceringar varken under 2015 eller 2016.

Under åren 2008–2014 har överskotten i november och december varit ganska stabila men under 2015 ökade överskotten. Det tolkar vi som att skattskyldiga, som normalt gör sina fyllnads-betalningar i februari, tidigarelagt betalningarna till november och december. Ökningen uppgår till cirka 5 miljarder kronor. De tidigarelagda fyll-nadsbetalningarna förbättrade därmed saldot på statens budget 2015 med motsvarande belopp och försämrar det året efter, då de normalt skulle ha betalats. Vi gör samma bedömning även för 2016. Med tanke på de ändrade räntereglerna för skatte-kontot från 2017 kommer incitamenten för de skattskyldiga att tidigarelägga sina fyllnads-betalningar minska vilket innebär att vi inte räknar med dessa tidigareläggningar kommande år.

8 Kapitalvinsterna för 2015 (taxeringsåret 2016) är en prognos

baserat på Skatteverkets preliminära taxeringsutfall.

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70

Saldo Nov Saldo Dec Skugg Nov Skugg Dec

Individer Bolag Totalt




Tabell 1. Saldo på skattekontot och skatt på kapitalvinster för individer Miljarder kronor

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Saldo februari 38 26 20 25 23 21 23 30 43

Saldo april 47 30 26 33 32 31 32 41 58

Saldo november 6 5 5 5 5 5 6 11

Saldo december 7 6 6 7 6 7 8 14

Skatt kapitalvinst (KV) 52 31 28 36 34 31 35 46 60

Skatt KV – Saldo april 4 0 2 3 2 0 3 5 2

Årlig förändring skatt KV -21 -2 8 -1 -3 4 10 15

Årlig förändring saldo -17 -5 8 -1 -1 1 9 18

Källa: Skatteverket och ESV

… och för företag

Företagens preliminärskatter baseras på den slut-liga skatten två år tillbaka i tiden. Svängningar i konjunkturen innebär att skillnaden mellan den preliminära och slutliga skatten kan variera mycket mellan åren. För att undvika att debiteras kostnadsränta i de fall den slutliga skatten är större än preliminärskatten gör även företag fyll-nadsbetalningar till sitt skattekonto. Skuggsaldot visar stora överskott under perioden februari till och med november. I november när taxeringen är klar minskar den kvarstående skatten överskottet på skuggsaldot. Fram till och med 2013 uppgick överskotten efter avstämningen i november och december till mellan 12 och 17 miljarder kronor, se tabell 2.

År 2014 uppgick överskotten efter avstäm-ningen i november och december till 21 miljarder kronor respektive 17 miljarder kronor. Denna ökning har sin förklaring i ändrade deklarations-tidpunkter för företag och därmed ändrade datum för beräkning av kostnadsräntor för kvarstående skatter. Från och med taxeringsåret 2014 debiteras den slutliga skatten för företag vid fyra olika tillfällen under året – mars, maj, juli och novem-ber. Även tidpunkterna för att undvika kostnads-ränta genom att göra fyllnadsbetalningar ändrades till – februari, juni, augusti och oktober. Det inne-bär att de fyllnadsbetalningar som sker i juni till och med oktober avser den slutliga skatt som debiteras året därpå. Dessa inbetalningar kommer således att finnas kvar på skattekontot även efter avstämningarna i november och december.

Tabell 2. Skuggsaldot för företag Miljarder kronor

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Februari 26 30 27 29 26 25 20 28 36

April 25 24 23 26 25 25 23 28 41

November 12 17 12 13 14 16 21 28

December 13 14 13 13 17 15 17 29


Efter avstämningen i november 2015 var över-

skotten på skattekontot 28 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2014. I december ökade överskottet med 12 mil-jarder kronor. Denna ökning har inget med änd-

rade regler att göra och större delen, cirka 10 mil-jarder kronor, bedöms främst förklaras av tidigare-lagda fyllnadsbetalningar.

I år har saldot på företagens skattekonton fort-satt att öka. För företag som har överskott på



skattekontot uppgick saldot i september i år till drygt 50 miljarder kronor, vilket är drygt 20 mil-jarder kronor mer än under samma period 2015.

Vi räknar med att företagens totala kvarstående skatt i år kommer att öka med i storleksordningen 10 miljarder kronor. Eftersom överskottet på skattekontot har ökat med 20 miljarder kronor tyder detta på att företagen gjort kapitalplaceringar i storleksordningen 10 miljarder kronor.

Diagram 5. Faktiskt saldo för företag


Effekter på statens budgetsaldo

Sammantaget bedömer vi att tidigarelagda fyll-nadsbetalningar förbättrat saldot på statens budget med 15 miljarder kronor 2015. Vi räknar med att individer och företag även i år kommer att tidigarelägga en del fyllnadsbetalningar, 5 mil-jarder kronor vardera. Företagens kapitalplace-ringar räknar vi med uppgår till 10 miljarder kro-

nor i år. Men saldot på statens budget påverkas endast med 5 miljarder kronor eftersom de tidigarelagda fyllnadsbetalningarna som gjordes under 2015 försämrar saldot med 15 miljarder kronor i år. De tidigarelagda fyllnadsbetalningarna i år och återbetalning av kapitalplaceringar väntas försämra saldot på statens budget 2017 och 2018 med 15 respektive 5 miljarder kronor.

Tabell 3. Effekt på budgetsaldot och nivån på skattekontot av tidigarelagda fyllnadsbetalningar och kapitalplaceringar Miljarder kronor

2015 2016 2017 2018

Individer

Fyllnadsbetalningar tax15 5 -5


Företag



Kapitalplaceringar 10 -5 -5

Summa effekt på budgetsaldot 15 5 -15 -5

varav fyllnadsbetalningar 15 -5 -10 0

Effekt på skattekontots nivå 15 20 5 0

Källa: ESV

Effekter på skattekontots nivå

Tidigarelagda fyllnadsbetalningar och kapitalpla-ceringar har enligt vår bedömning höjt nivån på skattekontot med 15 miljarder kronor vid utgången av 2015 och väntas höja den till 20 miljarder kronor i slutet av 2016. Nästa år minskar de till 5 miljarder kronor för att upphöra helt 2017.

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70


2012 2013 2014 2015 2016




Sammanfattning En grundläggande princip för ett väl fungerande skattesystem är den om likformighet, det vill säga att personer med samma faktiska inkomst betalar samma skatt. Principen om likformighet var också en viktig utgångspunkt för skattereformen 1990/91. En likformig beskattning innebär att individers val av konsumtion och investeringar inte styrs av hur skattesystemet är utformat. I det här fördjupningsavsnittet undersöker vi med ut-gångspunkt i principen om likformig beskattning hur hushållens kapitalskatter ser ut i dag.

Ökad komplexitet och minskad likformighet inom kapitalbeskattningen

• Kapitalskatten var 30 procent för alla kapi-talinkomster när skattereformen genomför-des. I dag finns det sex olika skattesatser.

• Införandet av investeringssparkontot gör att det i dag finns två parallella system för att beskatta privatpersoners finansiella till-gångar.

• Slopandet av fastighetsskatten och inför-andet av en kommunal fastighetsavgift på bostäder har medfört att fastighetsbeskatt-ningen är ett fristående system i förhållande till övriga kapitalskatter.

Beskattningen av bostadsfastigheter är regressiv

• Den löpande beskattningen av bostäder skil-jer sig åt mellan olika fastighetstyper.

• Beskattningen av bostäder är regressiv, dvs. den minskar med ett ökat taxeringsvärde.

• Nybyggda bostäder är undantagna från be-skattning under 15 år.

• Fastighetsskatten på bostäder har sjunkit från 0,66 procent av BNP 1993 till 0,35 procent 2014.

Stor variation i skattebelastningen på olika investeringar

Skillnaden i skattebelastning på olika tillgångar är stor. Det gäller både den löpande beskattningen

och det totala skatteuttaget. När vi jämför det totala skatteuttaget på olika tillgångar är skatteuttaget lägst på investeringssparkontot och högst på obebyggd tomtmark. Skatteuttaget på småhus med låga taxeringsvärden är också relativt högt och ligger något högre än skatteuttaget på konventionell beskattning av aktier och bank-konton. Av övriga fastighetstyper har nybyggda småhus det lägsta skatteuttaget.

Svårt att se systematiken i schablonerna inom kapitalbeskattningen Inom kapitalbeskattningen används ofta schablo-ner för att approximera avkastningen på olika typer av kapitalinnehav när den faktiska avkast-ningen inte är känd. Det är svårt att se syste-matiken i många av dessa bestämmelser, och hur de förhåller sig till den konventionella beskatt-ningen av kapitaltillgångar.

Förutsägbarheten har minskat Den ökade komplexiteten och bristande lik-formigheten inom kapitalbeskattningen gör det svårare att förutse konsekvenserna av olika investeringsalternativ. I förlängningen finns en risk att skattesystemet upplevs som orättvist eftersom det krävs omfattande kunskap eller resurser att köpa hjälp för att fullt ut förstå hur skattesystemet fungerar. Inledning Genom skattereformen 1990/91 förändrades det svenska skattesystemet i grunden. Skattereformen var i mångt och mycket ett svar på den kritik mot skattesystemet som växte fram under 1980-talet. En stor del av kritiken handlade om att den starka progressiviteten i inkomstskattesystemet inte fungerade i praktiken och att möjligheterna till skatteplanering hade blivit för stora. Sammantaget ansågs skattesystemet ha blivit alltför komplext och orättvist.9

9 SOU 2002:47 s 72 f.

Hushållens kapitalskatter



Skattereformen 1990/91

Skattereformen 1990/91 omfattade totalt 97 miljarder kronor. I stort sett alla typer av skatter förutom förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten var inkluderade. Genom reformen sänktes de formella skattesatserna, skattebaserna breddades och en enhetlig moms-skattesats infördes. De styrande inslagen i beskattningen minskade i syfte att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektivare och rättvisare beskattning. Många undantag och särregler togs bort och de indirekta skatterna fick en ökad vikt. Ett syfte med reformen var att gynna arbete och sparande och att villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad skulle försämras. Sammantaget innebar reformen en förskjutning från skatt på arbete till skatt på kapitalinkomster (inklusive fastigheter10) och skatt på konsumtion. Skattereformen innehöll också en ”grön” skatteväxling genom att höjda skatter på miljöresurser bidrog till att finansiera de sänkta skatterna på arbete.11 En ledstjärna i reformen var likformighet i beskattningen av olika slag av inkomster och konsumtionstyper. Genom en ökad likformighet ville man stärka den horisontella rättvisan i systemet, att skattebetalare med samma betalningsförmåga ska betala samma skatt. Man menade också att breddningen av skattebaserna främjade målet om vertikal rättvisa, det vill säga att skattebetalare med större betalningsförmåga ska betala mer i skatt. Ytterligare ett annat viktigt mål med reformen var att skattereglerna skulle vara långsiktigt stabila.12

I och med skattereformen 1990/91 har Sverige ett dualt inkomstskattesystem som innebär en pro-gressiv beskattning av förvärvsinkomster och en proportionell beskattning av kapitalinkomster. I många andra länder läggs istället all inkomst från olika förvärvskällor samman och beskattas enligt en och samma skatteskala.

10

Den tidigare schablonbeskattningen av fastigheter ersattes från och med 1991 av en fastighetsskatt. 11

I samband med skattereformen infördes koldioxidskatt och svavelskatt och punktskatten på bensin höjdes. Dessutom gjordes dessa områden momspliktiga, vilket innebar en ännu större skatte-skärpning. 12

Se bl. a. Birch Sorensen, Peter (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges, ESO (2010:4) och Finans-politiska rådet (2011), Svensk finanspolitik s 260 f.

Kapitalskatter – nuvarande regler Skatt på kapital

Skatt på kapital är skatt på avkastningen på ett

kapitalinnehav. Ägande av kapital brukar delas upp i reala

och finansiella tillgångar. Finansiella tillgångar kan ägas

direkt av hushållen eller indirekt via investeringsfonder och

investmentföretag. Kapitalbeskattningen består av skatt på

individers kapitalinnehav, fastighetsavgift och fastighets-

skatt samt stämpelskatt, avkastningsskatt på pensions-

medel och kapitalförsäkringar samt skatt på företagens

vinster (bolagsskatt). Även inkomster av uthyrning av

privatbostad beskattas i inkomstlaget kapital.

Kapitalskatterna uppgick till 200 miljarder kronor 2014 varav

97 miljarder kronor avsåg bolagsskatt. Intäkterna av skatten

på kapital har varierat kraftigt mellan åren. Det beror främst

på variationer i hushållens kapitalvinster och bolagens

vinster.

Fastighetsskatten och stämpelskatten uppgick till 32

respektive 9,3 miljarder kronor 2014. Som andel av BNP

har fastighetsskatten sjunkit sedan början på 90-talet, se

diagram 10 i kapitel 2. Nedgången beror på att fastighets-

skatten på bostäder har sjunkit. Mellan åren 1993 och 2014

sjönk fastighetsskatten på bostäder från 0,66 procent till

0,35 procent av BNP.

När skattereformen genomfördes var kapital-

skatten 30 procent för alla kapitalinkomster. För närvarande finns det sex olika skattesatser. Många gånger är det den faktiska avkastningen på kapitalinnehavet som beskattas, men i vissa fall beräknas avkastningen på ett schablonmässigt sätt. Till exempel används schablonmetoder för att beräkna kapitalunderlaget för avkastningsskatt på kapital- och pensionsförsäkringar och för att räkna fram schablonintäkten på investeringssparkontot.



Tabell 1. Kapitalskattesatser 2016 Procent

Normal skattesats 30

Investeringssparkonto Varierar*

Pensionssparande 15

Utdelning och kapitalvinst, kvalificerade fåmansföretagsaktier 20

Kapitalvinstskatt, försäljning av privatbostad 22

Utdelning och aktievinster, onoterade aktier 25

*Skattesatsen följer statslåneräntan.

Det har skett flera större förändringar inom

inkomstslaget kapital efter skattereformen. Arvs- och gåvoskatten liksom förmögenhetsskatten har tagits bort. Även avskaffandet av fastighetsskatten på bostäder och införandet av en kommunal fastighetsavgift på bostäder 2008 kan räknas in i de större förändringarna. För att göra det lättare att deklarera vinster och förluster från aktier och andra värdepapper har en ny sparform, investeringssparkontot, för fysiska personer införts. På investeringssparkontot kan värde-papper, pengar, finansiella instrument och fond-andelar förvaras. Tillgångarna på investerings-sparkontot schablonbeskattas, oavsett om till-gångarna genererat en vinst eller förlust. Därmed behöver inte kapitalvinst eller kapitalförlust redovisas i deklarationen.

Tabell 2. Större förändringar av kapitalskatten sedan skattereformen 1990/91

År

Arvs och gåvoskatten avskaffas 2004

Förmögenhetsskatten avskaffas 2007

Fastighetsskatten på bostäder avskaffas 2008

Kommunal fastighetsavgift införs 2008

Sänkt bolagsskatt 09/13

Investeringssparkonto införs 2012

Förändringar i 3:12 reglerna Kontinuerligt

Ränteavdragsbegränsningar för koncerninterna företagslån 09/13

Skillnaden i skatteuttag på arbetsinkomster och

kapitalinkomster har ökat

En särskild utmaning med ett dualt inkomstskattesystem är

den spänning som skapas mellan den proportionella

skatten på kapitalinkomster och den progressiva beskatt-

ningen av arbetsinkomster. Denna spänning har ökat sedan

skattereformen. Därmed har också incitamenten att

omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster ökat. Särskilt

påtagligt blir det för fåmansföretag. När skattereformen

genomfördes 1990/91 var skillnaden 21 procentenheter (30

kontra 51 procent). Från och med 2016 har spännvidden

ökat till 40 procentenheter (20 kontra 60 procent). Ökningen

beror dels på att skattesatsen för kapitalinkomstbeskattad

utdelning och kapitalvinst på så kallade kvalificerade aktier i

fåmansföretag är reducerad till 20 procent från och med

2006. Ökningen beror också på att marginalskatten på

arbetsinkomster har ökat. I syfte att komma åt problemet

med denna typ av inkomstomvandling har de så kallade

3:12-reglerna införts för att definiera vad som ska anses

som arbets- respektive kapitalinkomst. Reglerna har

ändrats över tid både för att försvåra inkomstomvandling

men också för att undvika att verklig kapitalavkastning

beskattas som inkomst av tjänst. Den 3 november i år

lämnade utredningen om Översyn av skattereglerna för

delägare i fåmansföretag13

sitt betänkande till regeringen.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att se över 3:12-

reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till skattemässig

inkomstomvandling. Mot denna bakgrund har vi valt att inte

behandla dessa frågor närmare i detta fördjupningsavsnitt.

Hushållens finansiella tillgångar Hushållens finansiella tillgångar kan beskattas på två olika sätt. De kan dels beskattas konven-tionellt vilket innebär att inkomster såsom inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster beskattas proportionellt med en skattesats på 30 procent. De kan även schablonbeskattas. I detta avsnitt jämför vi genom ett antal exempel skatteuttaget på olika finansiella tillgångar över en femårsperiod. Vid jämförelsen har vi utgått ifrån 1 miljon kronor i investerat kapital och en årlig värdeökning på 5 procent. För aktier antar vi att den årliga direktavkastningen är 5 procent samt att avkastningen efter skatt återinvesteras. Hur fungerar investeringssparkontot?

På ett investeringssparkonto schablonbeskattas tillgång-

arna. Detta innebär att skatten inte utgår på den faktiska

avkastningen som vid konventionell beskattning utan på en

uppskattad avkastning baserad på värdet på de tillgångar

som finns på kontot. Kapitalvinster beskattas inte och för

kapitalförluster medges inte någon skattereduktion. Skatten

på investeringssparkontot beräknas utifrån ett kapital-

13

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag, SOU 2016:75



underlag. Kapitalunderlaget beräknas årligen som en

fjärdedel av summan för:

• Värdet av tillgångarna på investeringssparkontot vid

ingången av varje kvartal

• Insättningar till kontot under året

• Värdet av de värdepapper som förts över under året.

Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan per

den 30 november året före beskattningsåret för att få fram

schablonintäkten. Från och med beskattningsåret 2016 ska

statslåneräntan ökas med 0,75 procentenheter vid

beräkningen av schablonintäkten. Schablonintäkten får

dock inte understiga 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Schablonintäkten beskattas med 30 procent. Antalet konton

har i stort sett fördubblats varje år sedan införandet av

investeringssparkontot. År 2015 fanns det närmare 2 mil-

joner konton och den totala schablonintäkten uppgick till

knappt 4 miljarder kronor, se tabell 3.

Att det finns två beskattningsmetoder för finansiella

tillgångar innebär också att det går att växla mellan

metoderna, vilket framförallt kan vara lönsamt om det är

aktier man vill behålla under lång tid. Om man efter en

längre tids börsuppgång tror på en börsnedgång kan man

sälja de aktier som finns på investeringssparkontot och

köpa motsvarande antal i det konventionella systemet. När

aktierna fallit i värde säljer man dessa och får en skatte-

reduktion på 21 procent på förlusten samtidigt som man

köper samma antal aktier till investeringssparkontot.

Möjligheten att kunna utnyttja två alternativa skattesystem

gör systemet komplext och ökar möjligheten att få ett lägre

skatteuttag. De dubbla regelsystemen innebär med stor

sannolikhet att statens skatteintäkter på sikt blir lägre.

Tabell 3. Investeringssparkonto, antal och belopp för schablonintäkt, mnkr 2012–2015

År Antal Schablonintäkt, mnkr Genomsnitt per

konto

2012 222 664 714 3 209

2013 493 221 2 024 4 103

2014 891 550 5 467 6 132

2015 1 840 149 3 952 2 147


Beskattning av finansiella tillgångar Konventionellt sparande i aktier

Tabell 4 visar värdeutvecklingen och beskatt-ningen vid konventionell beskattning. Varje år beskattas aktieutdelningen med 30 procent. Vid försäljningen av aktierna i slutet av år fem utgår även kapitalvinstskatt med 30 procent på värde-ökningen på aktierna. Totalt uppgår skatten till

156 973 kronor under de fem åren och den totala värdeökningen efter skatt uppgår till 366 271 kro-nor. I förhållande till värdeökningen före skatt (523 244 kronor) utgör de totala skatterna 30 procent. Aktier på ett investeringssparkonto

Tabell 5 visar värdeutvecklingen och beskatt-ningen för en individ som valt investerings-sparkonto. Som beskrivits i faktarutan ovan beräknas varje år en schablonintäkt på kontot genom att det framräknade kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan per den 30 nov-ember året innan beskattningsåret med ett tillägg på 0,75 procentenheter.14 Skatten på den fram-räknade schablonintäkten är 30 procent. Det totala skatteuttaget vid placering på investeringsspar-kontot är i detta exempel 58 204 kronor vilket är nästan 99 000 kronor mindre än vid konventionell beskattning. I förhållande till värdeökningen före skatt är skatteuttaget cirka 11 procent vid placering på investeringssparkontot jämfört med 30 procent vid konventionell beskattning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att vid rådande nivå på statslåneräntan är investerings-sparkontot betydligt mer förmånligt än konven-tionell beskattning. Med utgångspunkt i exemplen ovan måste statslåneräntan vara cirka 8,5 procent (inklusive tillägget om 0,75 procentenheter) för att skattebelastningen på ett investeringssparkonto ska motsvara konventionell beskattning.15 Sparande på bankkonto

Om pengarna placeras på ett bankkonto blir värdeökning efter skatt 187 686 kronor vid slutet av år fem och de totala skatterna drygt 80 437 kronor. Totala skatter i förhållande till värdeökningen före skatt är i detta fall 30 procent.

14

Numera finns ett golv för statslåneräntan på 0,5 procent vilket innebär att schablonintäkten inte kan understiga 1,25 procent. 15

Eftersom tidshorisonten är relativt kort i våra exempel (fem år) har vi valt att inte nuvärdesberäkna framtida skatt. Vid längre tids-horisonter får givetvis det faktum att skatten på ett investerings-sparkonto betalas tidigare än vid konventionell beskattning betydelse.



Tabell 4. Konventionell beskattning av aktier

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Inköpspris/värde 1 000 000 1 085 000 1 177 225 1 277 289 1 385 859

Utdelning 50 000 54 250 58 861 63 864 69 293

Kapitalskatt på utdelning 30% 15 000 16 275 17 658 19 159 20 788

Avkastning efter skatt (återinvesteras) 35 000 37 975 41 203 44 705 48 505

Försäljning av aktier, kapitalvinstskatt 30 % 68 093

Totala skatter 156 973

Värdeökning efter skatt 366 271

Totala skatter i förhållande till värdeökningen före skatt 30%

Tabell 5. Beskattning av aktier på investeringssparkonto


Värde kvartal 1 0 1 090 280 1 188 710 1 296 027 1 413 033

Värde kvartal 2 1 000 000 1 090 280 1 188 710 1 296 027 1 413 033

Värde kvartal 3 1 000 000 1 090 280 1 188 710 1 296 027 1 413 033

Värde kvartal 4 1 000 000 1 090 280 1 188 710 1 296 027 1 413 033

Utdelning 50 000 54 514 59 436 64 801 70 652

Insättning under året 1 000 000 0 0 0 0

Kapitalunderlag 1 012 500 1 103 909 1 203 569 1 312 228 1 430 696

Schablonintäkt 3,2%* 32 400 35 325 38 514 41 991 45 782

Kapitalskatt 30% 9 720 10 598 11 554 12 597 13 735


Värdeökning efter skatt 469 950


*Genomsnitt för statslåneräntan inkomståren 2006–2016 med ett tillägg på 0,75 procentenheter.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på kapital avsatt för tjänstepension, privat pensionssparande och kapitalförsäkringar. Avkastningsskatten infördes i samband med skattereformen 1990/91 i syfte att göra beskattningen av kapitalavkastning mer likformig mellan privatpersoners direkta sparande i bank och försäkringssparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Avkastningsskatten betalas normalt in av de som förvaltar de avsatta medlen och tas ut första gången året efter det år försäkringen tecknades.16

Avkastningsskatten baseras på en schablon-mässigt beräknad avkastning som beräknas utifrån ett kapitalunderlag och påminner således om beskattningen på ett investeringssparkonto. Kapi-

16

Skatteverket, Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2015.

talunderlaget för en kapitalförsäkring är försäkringens värde vid årets ingång, värdet av inbetalda premier under första halvåret samt hälften av värdet av inbetalda premier under andra halvåret. Från och med inkomståret 2016 beräknas skatteunderlaget genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan den 30 nov-ember året före inkomståret med ett tillägg på 0,75 procentenheter. Räntesatsen får dock inte understiga 1,25 procent. På det framräknade skatteunderlaget utgår en avkastningsskatt med 30 procent.17 För en pensionsförsäkring är kapital-underlaget enbart försäkringens värde vid in-gången av inkomståret. Skatteunderlaget är kapitalunderlaget multiplicerat med den genom-

17

Avkastningen på kapitalförsäkringar beskattades tom 2011 med 27 procent. Skatten höjdes 2012 för att skapa neutralitet i beskatt-ningen med investeringssparkontot.


72 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 1 8 N O V M E B E R 2 0 1 6

snittliga statslåneräntan året före inkomståret. På det framräknade skatteunderlaget utgår en avkast-ningsskatt med 15 procent. Från och med den 1 januari 2017 införs ett golv för statslåneräntan på 0,5 procent vid beräkningen av skatteunder-laget för pensionsmedel.18

Sammanställning finansiella tillgångar

I tabell 6 nedan framgår beskattningen av finan-siella tillgångar med utgångspunkt i våra exempel.

Tabell 6. Beskattning av finansiella tillgångar

Sparform Bank-konto

Aktier, konven-tionellt

Aktier

ISK

Insatt kapital (mnkr) 1 1 1

Löpande kapitalskatt 30% 30% 30%*

Kapitalvinstskatt - 30% -

Totala skatter, andel av värdeökning före skatt 30% 30% 11%

Anm.: ISK=Investeringssparkonto.

*Den löpande beskattningen på 30 procent baseras på en schablonintäkt, se faktaruta om investeringssparkontot.

Beskattning av reala tillgångar Trots att fastigheter utgör en kapitaltillgång utgör fastighetsbeskattningen i dag ett helt fristående system i förhållande till övriga kapitalskatter. Bostadsfastigheter beskattas dels löpande genom den kommunala fastighetsavgiften, dels genom kapitalvinstbeskattning när fastigheten säljs. Varför bör fastigheter beskattas löpande?

Fastighetsskatten är en skatt på avkastningen på det kapital

som fastigheten representerar genom att ägaren till fastig-

heten kan utnyttja fastigheten. Enligt principen om

likformighet i beskattningen ska därför fastigheter ha sam-

ma skatteuttag som övrig kapitalavkastning. Annars kom-

mer boende i egen bostad att behandlas förmånligare än

annan avkastning på kapital. Samtidigt som principen om

likformighet i beskattningen är tämligen enkel att förstå i

teorin har fastighetsbeskattningen varit föremål för mycket

diskussion och kritik genom årens lopp och skattens

utformning har genomgått stora förändringar över tid. En

stor del av kritiken har sin grund i svårigheten för många att

se att det egna boendet representerar en avkastning på det

insatta kapitalet. Delvis har det att göra med att avkast-

ningen är en naturaförmån och att fastigheten inte

18

Prop. 2016/17:24.

genererar en inkomst att betala skatten med. En annan

orsak till kritiken handlar om svårigheten att utforma en

beskattning av fastigheter som hamnar i nivå med

beskattningen av andra kapitaltillgångar. Under perioder har

skatten på bostäder varit hög relativt andra kapital-

inkomster. Kombinationen av dessa svårigheter bidrog till

att fastighetsskatten i sin tidigare utformning förlorade sin

legitimitet hos medborgarna och att fastighetsskatten

ersattes av en kommunal fastighetsavgift 2008.

För att få neutralitet mellan olika kapitalplaceringar måste

man i en del fall beskatta det kapital ägaren själv utnyttjar

och ibland kan schablonbeskattning vara det bästa

alternativet. Principen att beskatta det kapital ägaren själv

utnyttjar används inom andra områden och ligger till

exempel till grund för beskattningen av olika löneförmåner

såsom fri bostad eller fri bil där man i deklarationen får ta

upp ett förmånsvärde för nyttjandet.

För att illustrera nödvändigheten med en fastighetsskatt

eller schablonbeskattning av det kapital som är insatt i den

ägda bostaden för att skapa neutralitet mellan olika kapital-

placeringar har vi gjort ett räkneexempel på hur

avkastningen efter skatt ser ut för en hyresvärd, en

hyresgäst och en ägare av en villa. Antag att alla tre har ett

eget kapital på 1 000 kronor. Avkastningen före och efter

skatt och därmed skatten borde vara lika oavsett hur

kapitalet investeras. Hyresvärden sätter in sitt kapital i en

hyresbostad och tar som en del av hyran ut en avkastning

om 3 procent. Hyresgästen sätter in sitt kapital på ett bank-

eller aktiekonto och får samma avkastning, 3 procent eller

30 kronor. Både hyresvärden och hyresgästen får betala

skatt på sin avkastning. Med en skattesats på 30 procent

innebär det att avkastningen efter skatt för båda uppgår till

21 kronor. Villa- eller bostadsrättsägaren får ingen skatte-

pliktig avkastning i kronor på det kapital som finns insatt i

bostaden och betalar därför ingen skatt. Egentligen är

boendeägaren både hyresvärd och hyresgäst. Som

hyresgäst betalar du hyra och som hyresvärd betalar du alla

kostnader. Det som blir kvar är avkastningen, men eftersom

hyresvärden och hyresgästen är samma person tas

avkastningen inte upp som skattepliktig inkomst. Om en

hyresvärd bor i en lägenhet i den egna fastigheten måste

ett förmånsvärde tas upp till beskattning. För att få

neutralitet mellan alla investeringsalternativ måste villa-

ägaren eller bostadsrättsinnehavaren påföras en fiktiv

intäkt, en schablonintäkt, som i det här exemplet borde

uppgå till 3 procent eller 30 kronor. Med en sådan scha-

blonintäkt blir skatten även för den som äger sin bostad

9 kronor. Alla tre betalar nu 9 kronor i skatt på det kapital

om 1 000 kronor man investerat i olika tillgångar.



Tabell 7. Exempel på neutralitet

Hyresvärd Hyresgäst Villaägare

Investerat kapital 1 000 1 000 1 000

Avkastning hyresbostad, 3% 30

Avkastning bank/aktiekonto, 3% 30

Skatt på avkastning, 30% 9 9

Avkastning efter skatt 21 21

Fiktiv intäkt, 30% 30

Skatt på intäkten, 30% 9

Avkastning efter skatt 21

Värt att notera är att med nu gällande regler utgår

fastighetsavgiften på alla lägenheter, det vill säga både

hyresrätter och bostadsrätter. I exemplet ovan innebär det

att hyresgästen betalar 9 kronor i skatt på avkastningen och

dessutom 9 kronor i fastighetsavgift (som en del av hyran).

Det innebär att skatteuttaget uppgår till 18 kronor och

avkastningen efter skatt till 12 kronor. En schablonintäkt

eller fastighetsskatt på hyresrätter innebär således en

dubbelbeskattning som rubbar neutraliteten mellan de olika

boendeformerna. Vidare kan konstateras att skattesatsen

för aktiebolag är 22 procent sedan 2013. Det innebär att om

hyresfastigheten ägs av ett aktiebolag är skatten på samma

avkastning endast 6,6 kronor istället för 9 kronor. En

sänkning av kapitalskattesatsen från 30 till 22 procent för

individer skulle eliminera denna skillnad.

År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten

på småhus och hyreshus av en kommunal fastighetsavgift.19 Statlig fastighetsskatt utgår dock fortfarande på obebyggd tomtmark och hus under uppförande med 1,0 procent av taxerings-värdet.

För småhus uppgår den kommunala fastighets-avgiften till 0,75 procent av fastighetens taxe-ringsvärde. För hyreshus, det vill säga bostads- och hyresrätter, är fastighetsavgiften 0,3 procent av taxeringsvärdet.20 Fastighetsavgiften är försedd

19

Prop. 2007/08:27. I juridisk mening är avgiften att betrakta som en skatt. 20

Fastighetsavgiften för flerbostadshus sänktes 2013 från 0,4 till 0,3 procent i syfte att stimulera nyproduktion. I samband med denna förändring sänktes också takbeloppet till 1 027 kronor per lägenhet vilket motsvarar 1 268 kronor per lägenhet 2016. Med de gamla reglerna hade takbeloppet varit cirka 1 482 kronor 2016.

med ett tak som 2008 uppgick till 6 000 kronor för bostadshus och 1 200 kronor för bostads-lägenheter. Takbeloppet från 2008 räknas varje år upp med den procentuella ökningen av inkomst-basbeloppet.21 År 2016 är takbeloppet 7 412 kro-nor för småhus och 1 268 kronor för bostads-lägenheter.

Inkomstbasbeloppet22 infördes 2003 i samband med pensionsreformen och är det index som används vid den årliga omräkningen av pensioner. Förändringen av takbeloppet för fastighetsav-giften är således helt frikopplad från förändringen av marknadsvärdet på bostäder. För bostäder som ligger under takbeloppet speglar fastighetsav-giften värdeutvecklingen på bostaden genom att fastighetsavgiften är 0,75 procent av taxerings-värdet. Men för fastigheter ovanför takbeloppet försvinner den kopplingen. En koppling mellan takbeloppet och värdeutvecklingen på fastigheter hade dessutom minskat den nuvarande regressiviteten i fastighetsbeskattningen.

I diagram 1 visas utvecklingen av inkomstbas-beloppet och värdeutvecklingen för småhus mellan 2008 och 2015. Under perioden har inkomstbasbeloppet ökat med 21 procent medan taxeringsvärdet har ökat med 63 procent. Genom att knyta takbeloppet till inkomstbasbeloppet istället för till värdeutvecklingen på fastigheter har fastighetsavgiften realt sjunkit. Vidare fram-går att takbeloppet skulle vara 9 780 kronor istället för 7 412 kronor 2016 och intäkterna skulle öka med 2,4 miljarder kronor eller 17 pro-cent om takbeloppet hade knutits till värdeut-vecklingen för småhus. Andelen småhus som hamnar under brytpunkten skulle då vara 62 pro-cent istället för 51 procent.

21

Finansdepartementet (2016), Beräkningskonventioner 2017. 22

Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex som visar in-komstutvecklingen per individ i åldrarna 16-64 år.



Diagram 1. Takbeloppet för fastighetsavgiften vid indexering med taxeringsvärdesutvecklingen

Källa: SCB

Nybyggda bostadshus är helt befriade från

fastighetsavgiften i 15 år om bostaden färdigställts 2012 eller senare. Bostäder som färdigställts 2011 eller tidigare är helt befriade från fastighets-avgiften i fem år. Därefter utgår halv fastighets-avgift i ytterligare fem år. Avgiftsbefrielsen har motiverats av bostadspolitiska skäl. Det finns också en särskild begränsningsregel för pensio-närer m.fl. som innebär att fastighetsavgiften för en permanentbostad inte kan överstiga 4 procent av inkomsten. Vinstbeskattning av reala tillgångar

När en privatbostad säljs utgår kapitalvinstskatt med 22 procent på vinsten från försäljningen.23 Man kan få uppskov med kapitalvinstskatten om man köper en ersättningsbostad inom en viss tidsperiod före eller efter försäljningen. För närvarande är taket för uppskovet 1,45 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2017 föreslås att taket för uppskovsbeloppet ska slopas från den 21 juni 2016 till den 30 juni 2020. Motivet bakom förslaget är att öka incitamenten att flytta och att göra det i närtid. 24

23

Skattesatsen får man fram genom att endast 22/30 av kapital-vinsten tas upp till beskattning (22/30*0,3=0,22). 24

Prop. 2016/17:1. Utöver förslaget att ta bort uppskovstaket finns också förslag om att ändra metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av billigare bostad i syfte att möjliggöra ett större uppskov.

Kapitalvinstbeskattning och uppskov

Kapitalvinstbeskattningen av bostäder och reglerna för

uppskov med beskattningen har ändrats vid ett flertal

tillfällen sedan skattereformen. I samband med skatte-

reformen infördes en enhetlig kapitalvinstskatt på 30 pro-

cent. Samtidigt avskaffades det uppskovssystem som

tidigare gällt och istället infördes särskilda begränsnings-

regler, de så kallade takreglerna. Takreglerna innebar att

kapitalvinstbeskattningen på permanentbostäder inte fick

överstiga 9 procent av vinsten från försäljningen.

Takreglerna togs dock bort redan 1993 samtidigt som

kapitalvinstskatten sänktes till 15 procent genom att endast

50 procent av den framräknade vinsten behövdes tas upp

till beskattning. Samma år infördes också ett nytt

uppskovssystem som även kom att omfatta bostadsrätter.

Fram till och med 2007 innebar dessa regler att hela vinsten

fick skjutas upp om priset på den nya bostaden var minst

lika högt som priset på den sålda bostaden. År 2001 höjdes

kapitalvinstskatten från 15 till 20 procent genom att den

andel av vinsten som var skattepliktig höjdes till två

tredjedelar. När fastighetsskatten avskaffades 2008 och

ersattes med en fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten

från 20 till 22 procent. Från och med 2008 införs också ett

tak för nya uppskov. Under 2008 och 2009 var taket 1,6 mil-

joner kronor per bostad. Från 2010 sänktes taket till

1,45 miljoner kronor per bostad. År 2009 infördes också en

årlig skatt på uppskovet. Skatten innebär att en

schablonintäkt motsvarande 1,67 procent av uppskovs-

beloppet tas upp i inkomstlaget kapital. Skatten på

schablonintäkten är 30 procent vilket motsvarar en skatt på

0,5 procent av uppskovsbeloppet. I tabell 8 nedan uppgår

kapitalvinsten vid en bostadsförsäljning till 1,45 miljoner

kronor. Kapitalvinstskatten är 319 000 kronor

(1 450 000*0,22). Om man istället för att betala skatten

direkt väljer att skjuta upp skatten så blir den årliga skatten

på uppskovet 7 265 kronor (1 450 000*0,0167*0,3). Det

motsvarar en skatt på uppskovet på 0,5 procent eller en

skatt på skattekrediten (uppskjuten skatt) på 2,3 procent.

Tabell 8. Jämförelse kapitalvinstskatt och skatt på uppskov

Kapitalvinst 1 450 000

Kapitalvinstskatt, 22% 319 000

Årlig skatt på uppskovet

Uppskovsbelopp 1 450 000

Uppskjuten skatt 319 000

Schablonintäkt, 1,67% av uppskovet 24 215

Kapitalskatt, 30% 7 265

Skatt på uppskovet 0,5%

Skatt på skattekrediten 2,3%

6 000

6 500

7 000

7 500

8 000

8 500

9 000

9 500

10 000

6 000

6 500

7 000

7 500

8 000

8 500

9 000

9 500

10 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

vid indexering med inkomstbasbeloppvid indexering med taxeringsvärdesutveckling

Kronor



Skatteuppskovet på bostäder påverkar statens intäkter

Uppskovet påverkar även statens intäkter. Det år uppskovet medges blir skatteintäkterna lägre och försämrar därmed det finansiella sparandet. När uppskovet återförs till beskattning stärker det statens finanser. Till och med inkomståret 2015 uppgick de totala uppskovsbeloppen till 272 mil-jarder kronor vilket motsvarar ett uppskjutet skattebelopp på 60 miljarder kronor, vilket mot-svarar 1,6 procent av BNP. Utvecklingen av upp-skovsbeloppen framgår av diagram 2.

Diagram 2. Uppskovsbelopp, 2004–2015, mnkr

Källa: SKV

Anm.: Avser inkomstår.

Övriga skatter på reala tillgångar

Vid köp av fast egendom eller tomträtt utgår stämpelskatt. Stämpelskatten är en avgift för att registreras som ägare och få lagfart till fastig-heten. För privatpersoner och bostadsrättsfören-ingar är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskill-ingen. Om taxeringsvärdet är högre än köpe-skillingen betalas istället 1,5 procent av taxerings-värdet. För juridiska personer är stämpelskatten 4,5 procent. Stämpelskatt tas inte ut på bostads-rätter eftersom de inte behöver någon lagfart. Det innebär att skatteuttaget för ett småhus ökar i takt med antalet omsättningar men inte för bostads-rätter.

Stämpelskatt utgår också på inteckning i fastig-het motsvarande 2 procent av intecknat belopp.

Exempel på beskattningen av bostäder Nedan jämför vi beskattningen på olika fastig-heter. Beräkningarna baseras på en värdeökning på 5 procent per år och en innehavstid om fem år. Taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet för samtliga fastighetstyper. Den kommunala fastighetsavgiften utgår från 2015 års takbelopp. Stämpelskatten och eventuella panträttsavgifter ingår inte i beräkningarna. Vid jämförelse av skattebelastningen på olika fastighetstyper utgår vi från det totala skatteuttaget i förhållande till värdeökningen före skatt. I löptexten finns tabel-len för det första exemplet, ett småhus för 1 mil-jon kronor. Resterande tabeller finns samlade i tabellsammanställningen längst bak. Småhus

För ett småhus med ett värde på 1 miljon kronor och ett taxeringsvärde på 750 000 kronor är den kommunala fastighetsavgiften 5 625 kronor in-köpsåret (0,75 procent av taxeringsvärdet). Efter-som fastighetsavgiften är lägre än takbeloppet under hela perioden blir den löpande beskatt-ningen 0,75 procent av taxeringsvärdet (0,6 pro-cent av marknadsvärdet). När fastigheten säljs blir vinsten 215 506 kronor och skatten på vinsten 47 411 kronor. Totala skatter (summan av fastig-hetsavgiften och kapitalvinstskatten) uppgår till 78 493 kronor vilket motsvarar en skattebelast-ning på 36 procent av fastighetens värdeökning, se tabell 9 nedan.

För ett småhus med ett marknadsvärde på 10 miljoner kronor är skatteuttaget betydligt lägre. Fastighetsavgiften är lika med takbeloppet under hela perioden vilket ger en löpande beskattning på 0,1 procent av taxeringsvärdet (0,07 procent av marknadsvärdet). Kapitalvinstskatten är 474 114 kronor. De totala skatterna uppgår till 512 561 kronor. Det innebär en total skatte-belastning på 24 procent av fastighetens värde-ökning.

Ett nybyggt småhus är undantaget från fastighetsavgift i femton år. Däremot beskattas kapitalvinsten vid försäljning. Eftersom den löpande beskattningen är noll blir den totala skattebelastningen i förhållande till värde-ökningen 22 procent.

0

100

200

300

0

100

200

300




Bostadsrätter

Den löpande beskattningen på bostadsrätter är betydligt lägre än för småhus och varierar endast marginellt med värdet på bostaden (som tidigare nämnts är takbeloppet för en bostadslägenhet maximalt 1 268 kronor 2016). En bostadsrätt för 1 miljon kronor har en löpande beskattning på 0,12 procent av marknadsvärdet. När lägenheten

säljs efter fem år blir kapitalvinstskatten 47 411 kronor. Den totala skattebelastningen i för-hållande till värdeökningen blir i detta fall 25 pro-cent.

Motsvarande skatteuttag för en lägenhet med ett marknadsvärde på 10 miljoner kronor är 22 procent.

Tabell 9. Småhus för 1 miljon kronor


Inköpspris/marknadsvärde 1 000 000 1 050 000 1 102 500 1 157 625 1 215 506

Taxeringsvärde 750 000 787 500 826 875 868 219 911 630

Kommunal fastighetsavgift 5 625 5 906 6 202 6 512 6 837

Takbelopp kommunal fastighetsavgift 7 262 7 412 7 687 7 887 8 162

Löpande beskattning (av taxeringsvärdet), procent 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75

Löpande beskattning (av marknadsvärdet), procent 0,56 0,56 0,56 0,56 0,56

Fastigheten säljs, kapitalvinstskatt 22 % 47 411



Anm. Takbeloppet är uppräknat utifrån ESV:s prognos för inkomstbasbeloppet.

En annan stor skillnad i beskattningen mellan småhus och bostadsrätter är att bostadsrätts-föreningen inte får någon skattereduktion för betalda räntor. Istället betalas räntorna med medlemmarnas beskattade inkomster. Det innebär att beskattningen på en bostadsrätt i en förening med skulder är högre än på motsvarande lägenhet i en förening där samtliga skulder är innehavarnas personliga skulder. Följande exempel visar på skillnaden jämfört med en bostadsrätt i en skuldfri förening. Lägenheten är 20 kvadratmeter stor och inköpspriset är 1 miljon kronor. Föreningen har en skuldkvot på 6 000 kronor per kvadratmeter vilket innebär att skulden för den aktuella lägenheten är 120 000 kronor (20*6 000). Räntan på fören-ingens lån är 5 procent. Eftersom räntorna på föreningens lån inte är avdragsgilla så innebär det en icke avdragsgill räntekostnad på 1 800 kronor för den aktuella lägenheten (120 000*0,05*0,3).

De totala skatterna i detta fall blir då 62 993 kronor och de totala skatterna som andel av värdeökningen blir 29 procent. Som framgår av tidigare exempel skulle skatten på motsvarande bostadsrätt i en skuldfri förening vara

47 411 kronor eller 25 procent som andel av värdeökningen på bostaden.

Obebyggd tomtmark för småhus

Det sista exemplet avser obebyggd tomtmark.25 På obebyggd tomtmark för småhus utgår statlig fastighetsskatt med 1 procent av taxeringsvärdet. Den löpande beskattningen är således 1 procent av taxeringsvärdet (0,8 procent av marknadsvärdet). Den totala skattebelastningen i förhållande till värdeökningen är 41 procent. Sammanställning av skattebelastningen för olika typer av fastigheter

Den löpande beskattningen på bostadsfastigheter skiljer sig åt mellan olika fastighetstyper. Nybyg-gda hus har ingen löpande beskattning alls. För småhus där fastighetsavgiften ligger under takbeloppet är den löpande beskattningen propor-tionell med en skattesats på 0,6 procent av

25

Obebyggd tomtmark räknas inte som bostadsfastighet. Det är ändå intressant att jämföra skattebelastningen på denna typ av fastighet med bostadsfastigheterna.



marknadsvärdet (0,75 procent av taxeringsvärdet). För småhus med ett marknadsvärde över 1,29 miljoner kronor gäller takbeloppet vilket innebär att skatten är regressiv, dvs. den sjunker i takt med att taxeringsvärdet ökar. Till exempel har ett hus med ett taxeringsvärde på 7,5 mil-joner kronor (och ett marknadsvärde på 10 mil-joner kronor) en löpande beskattning på 0,07 pro-cent av marknadsvärdet.

Motsvarande gäller för bostadsrätter. Om det utgår full fastighetsavgift är den löpande beskatt-ningen regressiv precis som för småhus. Till exempel är den löpande beskattningen för en bostadsrätt med ett inköpspris på 1 miljon kronor 0,12 procent av marknadsvärdet. En bostadsrätt för 10 miljoner kronor har en löpande beskattning på 0,01 procent.

Högst löpande beskattning har obebyggd tomt-mark för småhus där det fortfarande utgår statlig fastighetsskatt på 1,0 procent av taxeringsvärdet (0,75 procent av marknadsvärdet).

Tabell 10. Beskattning av olika fastighetstyper

Fastighetstyp

Inköps-pris

(mnkr)

Löpande beskattning,

procent*

Kapital-vinst-skatt,

procent

Totala skatter som andel av

värdeökningen före skatt,

procent

Obebyggd tomtmark 1 1,00 0,75 22 41

Småhus 1 0,75 0,56 22 36

Småhus 10 0,10 0,07 22 24

Bostadsrätt 1 0,17 0,12 22 25

Bostadsrätt 10 0,02 0,01 22 22

Bostadsrätt, lån i föreningen 1 0,17 0,12 22 29

Nybyggt småhus 1 0 0 22 22

Nybyggt småhus 10 0 0 22 22

*I vänstra kolumnen i förhållande till taxeringsvärdet. I högra kolumnen i förhållande till marknadsvärdet. Vi har utgått ifrån att taxeringsvärdet är 0,75 procent av marknadsvärdet för samtliga fastighetstyper.

Kapitalvinstskatten är densamma för samtliga fastighetstyper. Samtidigt innebär skillnaderna i den löpande beskattningen att den totala skatte-belastningen, dvs. totala skatter i förhållande till värdeökningen, kan bli väldigt olika. Högst skattebelastning har obebyggd tomtmark. Småhuset för 1 miljon kronor har också relativt hög skattebelastning, mycket högre än småhuset för 10 miljoner kronor. Lägst skattebelastning har nybyggda småhus och bostadsrätten med ett inköpspris på 10 miljoner kronor. Översikt av småhusbeståndet 2016

Totalt finns det närmare 2,6 miljoner småhus i Sverige. Det

sammanlagda taxeringsvärdet för dessa uppgår till knappt

3 400 miljarder kronor. Det genomsnittliga taxeringsvärdet

för samtliga småhus är drygt 1,3 miljoner kronor. Genom-

snittligt taxeringsvärde för småhus som betalar maximal

fastighetsavgift är cirka 2,1 miljoner kronor. För småhus

som inte betalar maximal fastighetsavgift är det genom-

snittliga taxeringsvärdet cirka en halv miljon kronor.

Den totala fastighetsavgiften uppgår till närmare 14 mil-

jarder kronor. Knappt hälften (47 procent) av alla småhus

betalar maximal fastighetsavgift. Två procent betalar ingen

fastighetsavgift alls medan 51 procent har en fastighets-

avgift som är lägre än maxbeloppet. Den genomsnittliga

fastighetsavgiften för de småhus som inte når upp till

maxbeloppet är 3 982 kronor (hel avgift) respektive

2 114 kronor (halv avgift).

Skattesatsen för de småhus som ligger under maxbeloppet

är proportionell och ligger på 0,75 procent av fastighetens

taxeringsvärde. För de småhus som betalar maxbeloppet är

den genomsnittliga skattesatsen 0,35 procent (hel avgift)

respektive 0,15 procent (halv skatt).



Tabell 11. Översikt fastighetsbeståndet, 2016 års fastighetstaxering

Ingen skatt Maxbelopp Ej maxbelopp Totalt

Småhus, antal 56 651 1 212 361 1 316 820 2 585 832

Småhus, andel 2% 47% 51% 100%

Taxeringsvärde (mdkr) 128 2 569 700 3 397

varav hel avgift 2 398 691

Taxeringsvärde, genomsnitt (mdkr) 2 259 2 119 531 1 314

varav hel avgift 2 096 531 1 263

Fastighetsavgift (mnkr) 8 730 5 216 13 947

varav hel avgift 8 477 5 186 13 663

Fastighetsavgift, genomsnitt

varav hel avgift 7 412 3 982

varav halv avgift 3 706 2 113

Skattesats

Hel avgift 0,35% 0,75%

Halv avgift 0,15% 0,38%

Källa: Skatteverkets fastighetstaxeringsregister

Anm.: Uppgifterna avser småhusenheter och lantbruksenheter med småhus. För vissa småhus är fastighetsavgiften nedsatt till hälften, därav indelningen i hel och halv avgift. Halv avgift gäller småhus byggda 2006–2010. Cirka 3 procent av småhusen beräknas vara belagda med halv skatt.

Löpande beskattning av olika kapitaltillgångar

I tabell 12 jämförs den löpande beskattningen mellan olika kapitaltillgångar utifrån våra ex-empel i detta avsnitt. Utgångspunkten för jämfö-relsen är att allt insatt kapital ger upphov till en avkastning på 5 procent. I beräkningarna utgår vi ifrån att aktieutdelningen efter skatt återin-vesteras. Variationen mellan de implicita skatte-satserna (den faktiska skatten dividerat med avkastningen) är stor. Eftersom nybyggda småhus inte har någon löpande beskattning är den im-plicita skattesatsen noll. Den implicita skatte-satsen är också mycket låg på bostadsrätter och på småhuset för 10 miljoner kronor. Småhuset för 1 miljon kronor har däremot en klart högre skatte-sats än övriga bostadsfastigheter, 12 procent. Skattesatsen på konventionellt aktiesparande och sparande på bankkonto är 30 procent medan skatt-esatsen på investeringssparkontot är 19 procent. Den lägre implicita skattesatsen på investerings-sparkontot förklaras av att värdetillväxten inte beskattas som kapitalvinst.

Tabell 12. Jämförelse av löpande beskattning på olika kapitaltillgångar

Insatt

kapital Avkastning Skatt

Implicit skattesats,

procent

Småhus 1 000 000 268 123 31 082 12

Småhus 10 000 000 2 681 233 38 447 1

Bostadsrätt 1 000 000 268 123 6 581 2

Bostadsrätt 10 000 000 2 681 233 6 581 0,2

Bostadsrätt med lån i föreningen 1 000 000 268 123 15 581 6

Nybyggnation 1 000 000 268 123 0 0

Tomtmark 1 000 000 268 123 41 442 15

Bankkonto 1 000 000 268 123 80 437 30

Aktier 1 000 000 296 269 88 881 30

Investerings-sparkonto 1 000 000 299 403 58 204 19

Anm. Bostadsfastigheterna antas generera en avkastning på 5 procent.

Det totala skatteuttaget på olika tillgångar

I diagram 3 jämför vi det totala skatteuttaget på de olika tillgångarna i våra exempel. Lägst skatte-uttag på 11 procent har investeringssparkontot. Högst skatteuttag har obebyggd tomtmark med ett skatteuttag på 41 procent. Skatteuttaget på små-huset för 1 miljon kronor är 36 procent. Övriga fastigheter har ett skatteuttag på mellan 22 och



29 procent. Skatteuttaget på konventionellt aktie-sparande och sparande på bankkonto är 30 pro-cent.

Diagram 3. Jämförelse av det totala skatteuttaget på olika tillgångar

Anm.: Tomtmark avser obebyggd tomtmark för småhus.

Hur enhetlig är schablonbeskattningen? Som nämnts tidigare används ibland schabloner för att komplettera den konventionella beskatt-ningen. Inom kapitalbeskattningen används ofta statslåneräntan som schablon, bland annat för att approximera avkastningen på olika typer av kapitalinnehav. Många bestämmelser innehåller olika påslag på eller kvoter av statslåneräntan för att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen. Statslåneräntan

Statslåneräntan är en referensränta inom skattelagstift-

ningen och bestäms av Riksgälden. Statslåneräntan ska

avspegla den riskfria långa marknadsräntan och beräknas

som ett vägt genomsnitt av marknadsräntan på svenska

statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag och

räntan gäller från fredag till och med torsdag veckan därpå.

Riksgälden beräknar också ett medelvärde för stats-

låneräntan hittills under året. Medelvärdet ligger till grund

för den genomsnittliga statslåneräntan som Skatteverket

fastställer årligen. I vissa bestämmelser används stats-

låneräntan den 30 november året före beskattningsåret

medan andra bestämmelser utgår ifrån den genomsnittliga

statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskatt-

ningsåret. I början av 1990-talet låg statslåneräntan på

mellan 8 och 10 procent. Sedan dess har statslåneräntan

sjunkit och är nu nere på en historiskt låg nivå. Den

genomsnittliga statslåneräntan 2015 var 0,58 procent.

Diagram 4. Statslåneräntan 1990–2016

I tabellen redovisas ett antal bestämmelser i

skattelagstiftningen där statslåneräntan används som referensränta. Som nämnts ovan är syftet med de olika påslagen på och kvoterna av stats-låneräntan att avkastningen på de tillgångar som schablonbeskattas inte ska gynnas skattemässigt i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Till exempel beräknas skatteunderlaget för avkast-ningsskatten på kapitalförsäkringar genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslånerän-tan med ett tillägg på 0,75 procentenheter. Även schablonintäkten på investeringssparkontot berä-knas på motsvarande sätt. Tilläggen infördes 2016 med motiveringen att avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger statslåneräntan.26 Genom tillägget skulle den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre spegla faktisk avkastning. I andra sammanhang används en kvot av statslåneräntan. Till exempel räknas schablonintäkten för periodiseringsfond fram med hjälp av en kvot på 0,72 procent av statslåneräntan.

26

Finansdepartementet (2016), Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen 2016.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Procent Procent

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1990 1995 2000 2005 2010 2015

Procent Procent



Tabell 13. Statslåneräntan (SLR) i skattelagsstiftningen

Underlag Avkastningsränta Räntesats 2016 Skattesats,

procent Datum Golv för SLR*

SLSK pensionskostnader SLR 0,58 24,26 Snitt 0

Avkastningsskatt på pensionskostnader SLR 0,58 15 Snitt 0,5

Avkastningsskatt kapitalförsäkringar SLR+0,75 1,4 30 30-nov 0,5

Schablonintäkt periodiseringsfond SLR*0,72 0,47 22 30-nov 0,5

Fördelningsbelopp positiv räntefördelning SLR+5,0 5,65 30 30-nov 0

Fördelningsbelopp negativ räntefördelning SLR+1,0 1,65 inkomst tjänst 30-nov 0,5

Avdragsgill utdelning kooperativa föreningar SLR*0,8 0,52 22 30-nov 0

Investeringssparkonto SLR+0,75 1,4 30 30-nov 0,5

Räntedelen i bilförmånen SLR*0,75 0,49 inkomst tjänst 30-nov 0,5

Jämförelseränta vid värdering av ränteförmån SLR+1,0 1,65 inkomst tjänst 30-nov 0,5

Gränsbelopp utdelning och kapitalvinst FÅAB SLR+3,0 3,65 20 30-nov 0

Anm.: Statslåneräntan den 30 november 2015 var 0,65 och den genomsnittliga statslåneräntan 2015 var 0,58.

*Reglerna om golv för statslåneräntan på kapitalförsäkringar och investeringssparkonto gäller from inkomståret 2016. Övriga golv gäller from 1 januari 2017.

FÅAB = Fåmansaktiebolag.

Mot bakgrund av dagens låga räntenivå kom-

mer bestämmelser om golv för statslåneräntan att införas i skattelagstiftningen från och med 1 ja-nuari 2017.27 Motivet bakom ett golv är att det kan uppstå problem vid tillämpningen av flera skatte-bestämmelser om statslåneräntan blir 0 eller nega-tiv. Jämförelse mellan schablonbeskattningen och skatt på fastigheter

Som framgår av tabellen ovan finns det många områden inom kapitalbeskattningen där avkast-ningen på en tillgång beskattas på ett schablon-mässigt sätt. Frågan är hur dessa schabloner förhåller sig till konventionell beskattning. I ett tidigare avsnitt har vi jämfört konventionell beskattning av aktier med beskattningen av aktier på ett investeringssparkonto. I det här avsnittet ska vi jämföra hur schablonerna förhåller sig till beskattningen av bostäder. För att kunna göra en sådan jämförelse har vi utgått från den faktiska skattebelastningen på de olika fastighetstyperna i tidigare redovisade exempel. Vidare har vi utgått

27

Prop. 2016/17:24.

från att avkastningen beskattas med 30 procent. Därefter har vi beräknat en implicit avkastning/ avkastningsränta för respektive fastighetstyp. Jämförelsen illustreras bäst med hjälp av ett exempel.

Anta att marknadsvärdet för ett småhus är 1 miljon kronor och att den kommunala fastig-hetsavgiften är 5 625 kronor (1 000 000* 0,75*0,0075). För att kunna jämföra fastighets-avgiften med schablonerna tänker vi oss att vi omvandlar fastighetsavgiften till en schablon-avkastning som beskattas med 30 procent. Schablonavkastningen är baserad på fastighetens marknadsvärde. En fastighetsavgift på 5 625 kronor skulle då motsvara en schablon-avkastning på 18 750 kronor eller en avkastnings-ränta på 1,875 procent på husets marknadsvärde (1 000 000*0,01875*0,3=5 625 kronor). Avkastningsräntan skulle bli densamma för alla småhus som ligger under maxbeloppet för fastighetsavgiften. För småhus med maximal fastighetsavgift sjunker avkastningsräntan i takt med ett ökat marknadsvärde/taxeringsvärde.



Tabell 15. Jämförelse av avkastningsräntor

Underlag schabloner Avkastnings-

ränta Ränta om

SLR 5% Skattesats

procent

SLSK pensionskostnader 0,58 5 24,26

Avkastningsskatt på pensionsmedel 0,58 5 15

Avkastningsskatt kapitalförsäkringar 1,4 5,75 30

Schablonintäkt periodiseringsfond 0,47 3,6 22

Fördelningsbelopp positiv räntefördelning 5,65 10 30

Fördelningsbelopp negativ räntefördelning 1,65 6

inkomst tjänst

Avdragsgill utdelning kooperativa föreningar 0,52 4 22

Investeringssparkonto 1,4 5,75 30

Räntedelen i bilförmånen 0,49 3,75 inkomst

tjänst

Jämförelseränta vid värdering av ränteförmån 1,65 6

inkomst tjänst

Gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst i FÅAB 3,65 8 20

Jämförelse med fastighetsbeskattning

Småhus <1,3 mnkr 1,875 1,875 30

Småhus >1,3 mnkr 0-1,875 0-1,875 30

Nybyggt småhus 0 0 30

Obyggd tomt 2,5 2,5 30

Borätt <0,55 mnkr 0,8 0,8 30

Borätt >0,55 mnkr 0-0,8 0-0,8 30

Uppskov kapitalvinst bostäder 2,3 2,3 30

Anm.: Taxeringsvärdet på småhus och borätter antas vara 0,75 pro-cent av marknadsvärdet i beräkningarna i denna sammanställning.

Med motsvarande antaganden som ovan får vi

fram att avkastningsräntan på bostadsrätter är 0,8 procent för bostadsrätter som ligger under maxbeloppet för fastighetsavgiften. Avkastnings-räntan minskar succesivt med ökat taxeringsvärde för de bostadsrätter som betalar maximal fastig-hetsavgift. Eftersom nybyggda småhus är befriade

från fastighetsskatt i femton år är avkastnings-räntan på dessa fastigheter noll.

Vi har också tagit med bostadsuppskoven i vår jämförelse. Takbeloppet för uppskov är i dag 1,45 miljoner kronor. Om kapitalskatten hade betalats direkt vid försäljningen hade skatten blivit 319 000 kronor (1 450 000*0,22). Detta är skattekrediten. På uppskovet beräknas en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovs-beloppet vilket medför ett skatteuttag på 7 250 kronor (1 450 000*0,0167*30%). I relation till skattekrediten, motsvarar det ett skatteuttag på 2,3 procent. (7 250/319 000).

Schablonbeskattningen är långt ifrån enhetlig

I de fall det finns en faktisk avkastning på en finansiell eller real tillgång är skattereglerna i stor utsträckning enhetliga. För tillgångar där avkast-ningen beräknas schablonmässigt är beskattningen däremot långt ifrån enhetlig. I vissa fall varierar skatteuttaget med räntan (periodiseringsfond), i andra fall inte. För uppskov med skatt varierar till exempel inte skatteuttaget i takt med räntan. I vissa fall varierar skatteuttaget med värde-förändringen. För fastigheter vars avgift ligger under taket är skatten kopplad till värdeutveck-lingen på bostäder. För fastigheter som betalar maximal fastighetsavgift saknas däremot en sådan koppling eftersom fastighetsavgiften är kopplad till utvecklingen av inkomstindex och inte till värdeutvecklingen på bostäder. I andra fall varierar skatteuttaget med både värdeförändringen och räntan (investeringssparkontot).

Olikheterna gör beskattningen svåröverskådlig och får till följd att det blir svårt för gemene man att kunna bedöma skatteeffekterna på olika typer av investeringar.



Tabellsammanställning

Tabell 16. Småhus för 10 miljoner kronor



Taxeringsvärde 7 500 000 7 875 000 8 268 750 8 682 188 9 116 297



Löpande beskattning (av taxeringsvärdet), procent 0,10% 0,09% 0,09% 0,09% 0,09%

Löpande beskattning (av marknadsvärdet), procent 0,07% 0,07% 0,07% 0,07% 0,07%




Tabell 17. Nybyggt småhus för 1 miljon kronor



Taxeringsvärde 750 000 787 500 826 875 868 219 911 630

Kommunal fastighetsavgift 0 0 0 0 0

Löpande beskattning 0 0 0 0 0




Tabell 18. Bostadsrätt för 1 miljon kronor



Taxeringsvärde (fiktivt) 750 000 787 500 826 875 868 219 911 630








Tabell 19. Bostadsrätt för 10 miljoner kronor



Taxeringsvärde 7 500 000 7 875 000 8 268 750 8 682 188 9 116 297

Kommunal fastighetsavgift (fiktivt) 1 243 1 269 1 318 1 352 1 399









Tabell 20. Bostadsrätt för 1 miljon kronor i förening med lån



Taxeringsvärde 750 000 787 500 826 875 868 219 911 630






Lån i föreningen 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000

Ej skattereduktion för räntor 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800



Tabell 21. Obebyggd tomtmark för 1 miljon kronor



Taxeringsvärde 750 000 787 500 826 875 868 219 911 630

Statlig fastighetsskatt (1 % av taxeringsvärdet) 7 500 7 875 8 269 8 682 9 116






T A B E L L E R Ö V E R I N K O M S T E R O C H U T G I F T E R P Å S T A T E N S B U D G E T


Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011–2020

Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 913,0 945,1 972,4 993,7 1 051,3 1 139,7 1 195,5 1 249,9 1 299,0 1 346,8

Direkta skatter 487,3 505,1 523,0 530,3 559,7 611,0 640,5 670,9 697,2 722,0

Kommunal skatt 538,2 560,8 581,9 602,7 636,1 671,1 700,3 729,6 758,3 787,6

Statlig skatt 44,6 44,2 44,8 47,4 51,2 57,2 61,3 65,9 67,7 68,1

Jobbskatteavdrag -80,4 -83,6 -85,8 -100,2 -103,7 -104,3 -107,2 -109,7 -112,8 -116,6

Husavdrag -15,0 -15,9 -17,5 -19,2 -23,3 -12,6 -13,7 -14,7 -15,7 -16,8

Övrigt -0,2 -0,4 -0,5 -0,5 -0,6 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3

Indirekta skatter 425,7 440,0 449,4 463,4 491,6 528,6 555,0 579,0 601,8 624,7

Arbetsgivaravgifter 426,6 442,4 454,3 471,1 491,6 512,8 536,3 559,3 581,3 603,4

Egenavgifter 12,4 11,7 11,5 11,6 12,3 13,0 13,7 14,3 14,9 15,4

Särskild löneskatt 36,2 37,4 36,8 37,0 40,0 43,9 45,8 47,7 49,6 51,5

Nedsättningar -21,6 -22,4 -22,9 -25,1 -19,2 -5,8 -3,8 -3,8 -3,9 -3,9

Tjänstegruppliv m.m. 1,0 0,9 0,7 0,7 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4

Avgifter till premiepensionssystemet -28,9 -30,0 -31,0 -31,9 -33,6 -35,8 -37,4 -38,9 -40,4 -42,1

Skatt på kapital 183,5 167,8 172,7 200,2 242,6 217,8 211,9 217,4 223,2 242,0

Skatt på kapital, hushåll 28,8 27,7 32,3 48,0 65,8 53,5 42,9 44,0 44,3 49,1

Skatt på bolagsvinster 102,8 89,5 89,0 96,5 119,2 108,0 113,9 117,5 121,2 127,8

Avkastningsskatt 11,9 10,1 6,9 10,2 8,5 4,3 3,8 4,0 6,4 12,9

Fastighetsskatt 27,5 28,7 31,6 32,0 33,5 34,5 33,9 34,0 32,8 32,9

Stämpelskatt 8,0 8,0 8,9 9,3 10,9 11,8 11,7 12,1 12,4 12,8

Kupongskatt m.m. 4,6 3,8 4,1 4,2 4,6 5,6 5,7 5,8 6,0 6,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,0 452,5 461,1 475,3 507,9 531,2 550,0 566,8 586,9 609,8

Mervärdesskatt 332,5 330,6 339,5 355,0 380,3 398,2 414,9 430,2 446,7 466,0

Skatt på tobak 11,3 11,8 11,1 11,4 11,8 11,7 11,7 11,7 11,8 12,0

Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,1

Skatt på vin m.m. 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,7 6,0 6,1 6,1 6,2

Skatt på öl 3,2 3,2 3,3 3,5 3,9 3,9 4,1 4,1 4,1 4,2

Energiskatt 40,6 40,1 40,9 39,0 40,7 44,8 46,4 48,5 50,9 53,0

Koldioxidskatt 25,4 25,2 24,0 23,3 24,6 24,6 24,4 24,4 24,7 25,1

Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,5 4,4 4,4 4,8 5,2 4,6 3,2 3,2 3,2

Skatt på vägtrafik 15,7 15,6 16,5 16,8 18,8 19,9 20,5 20,8 21,1 21,5

Skatt på import 5,7 5,3 5,2 5,8 6,3 6,0 6,2 6,5 6,8 7,2

Övriga skatter 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 7,1 7,2

Restförda och övriga skatter 2,7 2,9 11,6 7,1 7,9 15,5 12,4 12,8 14,0 14,5

Restförda skatter -6,3 -6,3 -6,6 -5,9 -4,3 -4,1 -3,9 -3,7 -3,5 -3,3

Övriga skatter 9,1 9,1 18,2 13,0 12,3 19,6 16,3 16,5 17,5 17,8

Totala skatteintäkter 1 554,3 1 568,2 1 617,8 1 676,4 1 809,7 1 904,1 1 969,8 2 046,8 2 123,1 2 213,0

EU-skatter 5,7 5,3 5,2 5,8 6,3 6,0 6,2 6,5 6,8 7,2

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 548,7 1 563,0 1 612,6 1 670,6 1 803,4 1 898,2 1 963,6 2 040,3 2 116,3 2 205,8

Kommunalskatt 552,6 576,2 597,3 618,2 652,0 687,4 717,4 747,9 777,2 807,1

Avgifter till ålderspensionssystemet 195,2 201,6 207,5 213,7 224,1 232,3 243,0 252,8 261,8 271,6

Statens skatteintäkter 800,9 785,2 807,7 838,7 927,3 978,4 1 003,2 1 039,6 1 077,2 1 127,1

Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget



Fortsättning

Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Statens skatteintäkter 800,9 785,2 807,7 838,7 927,3 978,4 1 003,2 1 039,6 1 077,2 1 127,1

Periodiseringar 48,5 17,0 -21,2 -23,5 -33,3 27,4 -7,1 -5,8 4,9 -2,5

Uppbördsförskjutningar 33,7 33,1 13,5 -7,2 -29,5 35,5 17,0 5,9 7,7 5,9

Betalningsförskjutningar 11,4 -16,1 -34,7 -16,3 -3,2 -7,5 -23,5 -11,1 -2,2 -7,8

varav kommuner 27,9 -0,4 -15,0 -8,1 7,2 0,5 -6,3 1,9 6,1 0,6

varav ÅP-systemet 0,7 0,9 -0,2 -0,4 0,7 0,9 1,4 0,8 0,8 0,8

varav privat sektor -16,9 -17,2 -20,2 -7,9 -11,4 -9,8 -19,9 -14,9 -9,9 -9,9

varav kyrkan -0,2 0,7 0,6 0,1 0,2 0,8 1,3 1,0 0,8 0,6

varav EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Anstånd 3,4 0,0 0,1 0,0 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6

1000 Statens skatteinkomster 849,4 802,2 786,6 815,2 893,9 1 005,8 996,1 1 033,8 1 082,1 1 124,7

Övriga inkomster 23,0 -14,6 4,0 -25,0 -34,4 -40,1 -46,8 -44,6 -46,5 -48,3

2000 Inkomster av statens verksamhet 55,3 48,8 48,1 41,7 39,0 31,0 27,5 29,4 29,9 30,8

3000 Inkomster av försåld egendom 23,1 0,3 20,8 0,2 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

4000 Återbetalning av lån 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 0,5

5000 Kalkylmässiga inkomster 11,1 9,7 9,9 9,9 9,7 10,8 11,5 12,1 13,6 14,9

6000 Bidrag från EU m.m. 12,3 9,8 10,3 11,9 9,7 11,0 10,9 13,0 12,1 11,8

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -72,3 -76,6 -78,7 -81,6 -85,8 -93,9 -97,4 -99,7 -102,7 -106,3

8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -8,0 -8,0 -7,6 -8,0 -8,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala inkomster 872,4 787,6 790,5 790,2 859,5 965,7 949,3 989,2 1 035,6 1 076,4

Totala utgifter 804,6 812,5 921,4 862,4 892,2 919,9 962,0 964,5 964,1 986,5

Budgetsaldo 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -32,6 45,7 -12,7 24,7 71,5 89,9

Källa: SKV och ESV

Anm.: För en sammanfattning av utfallet enligt respektive års budgetstruktur se Prognostabeller november 2016 tabellen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget.



Utgifter på statens budget 2011–2020

Miljarder kronor

Utgiftsområde

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

1 Rikets styrelse 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,6 13,2 13,6 13,6 13,6

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,9 13,5 16,1 14,1 14,4 15,0 15,2 15,5 15,9 16,6

3 Skatt, tull och exekution 9,9 10,3 10,4 10,4 10,8 10,8 11,1 11,2 11,4 11,7

4 Rättsväsendet 37,2 38,2 39,3 40,2 40,4 41,9 43,7 44,8 45,7 47,1

5 Internationell samverkan 1,9 1,5 1,8 1,7 1,9 2,1 1,9 1,9 1,9 1,9

6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 45,5 45,4 48,0 48,3 48,4 50,1 51,1 53,2 54,4

7 Internationellt bistånd 29,2 30,2 30,8 31,0 32,2 31,6 34,6 40,8 43,4 45,1

8 Migration 7,6 8,2 9,9 12,6 18,7 38,2 38,0 15,1 12,0 10,7

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 58,7 59,0 61,6 65,0 63,4 67,3 67,9 66,3 66,0

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

95,8 94,9 96,4 99,0 102,6 105,8 104,5 103,0 102,5 103,9

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 36,0 34,8 33,6 33,1 32,9

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 75,6 78,5 80,8 82,9 86,1 88,8 92,0 95,3 98,8

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

5,0 6,8 8,8 12,2 15,4 18,9 29,8 28,3 23,5 19,0

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 66,6 69,7 66,9 65,0 72,5 73,5 73,1 72,9 73,3

15 Studiestöd 21,8 21,1 20,6 20,0 19,2 19,5 20,1 20,2 21,1 22,1

16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 53,8 56,5 59,4 63,0 65,6 70,5 72,5 73,1 74,6

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 12,3 12,7 12,8 13,3 14,1 14,5 14,6 14,6 14,6

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 3,0 4,9 4,8 5,1 5,5

19 Regional tillväxt 3,2 3,4 3,3 2,9 2,2 2,6 3,3 3,3 3,3 3,1

20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 4,8 4,8 5,1 5,9 6,9 8,0 7,8 8,1 8,1

21 Energi 2,9 2,7 2,6 2,9 2,3 2,7 2,9 2,7 2,8 2,3

22 Kommunikationer 38,7 42,9 43,7 46,0 47,2 51,6 55,5 55,1 58,7 59,9

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

16,4 16,4 16,0 16,2 13,4 16,0 17,0 19,0 17,3 17,0

24 Näringsliv 5,3 5,9 5,2 5,4 5,5 5,8 6,4 6,5 6,6 6,2

25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 85,1 88,9 93,6 102,0 93,3 105,6 105,8 106,1 106,1

26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 27,4 16,8 3,3 21,9 2,6 10,5 9,5 20,5 32,0

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 31,5 37,4 41,6 44,2 29,4 28,1 40,4 40,7 41,1

Summa utgiftsområden 898,3 957,8 976,5 990,6 889,3 896,7 953,7 954,2 968,7 987,7

Summa utgiftsområden exklusive räntor 896,6 945,6 954,8 962,5 867,4 894,2 943,2 944,7 948,2 955,7

Riksgäldskontorets nettoutlåning 1,6 1,0 96,2 22,0 10,1 14,7 8,3 10,3 -4,6 -1,2

Kassamässig korrigering 1,5 0,4 -2,2 -0,5 -7,3 8,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala utgifter 804,6 812,5 921,4 862,4 892,2 919,9 962,0 964,5 964,1 986,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

222,0 238,5 256,7 258,0 267,5 285,3 299,8 312,1 323,6 335,5

Summa takbegränsade utgifter 989,0 1 022,2 1 067,3 1 095,5 1 134,9 1 179,5 1 243,0 1 256,8 1 271,9 1 291,2

Totala inkomster 872,4 787,6 790,5 790,2 859,5 965,7 949,3 989,2 1 035,6 1 076,4

Budgetsaldo 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -32,6 45,7 -12,7 24,7 71,5 89,9

Källa: ESV

Anm. Utgiftsområdena benämns enligt budgetpropositionen för 2017.

K O N T A K T P E R S O N E R


Prognosen Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Anna Daniels, redaktör, 08-690 44 16 och Michael Lemdal, 08-690 44 42. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Utgifter

1. Rikets styrelse Anna Daniels 08-690 44 16 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman 08-690 43 15 3. Skatt, tull och exekution Karin Edlund 08-690 45 67 4. Rättsväsende Karin Edlund 08-690 45 67 5. Internationell samverkan Anna Daniels 08-690 44 16 6. Försvar och samhällets krisberedskap Anna Daniels 08-690 44 16 7. Internationellt bistånd Anna Daniels 08-690 44 16 8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 43 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning Anna Daniels 08-690 44 16 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Dan Sölverud 08-690 43 58 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Lina Landström 08-690 43 71 13. Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Karin Edlund 08-690 45 67 14. Arbetsmarknad och arbetsliv Sofia Larsén 08-690 43 41 15. Studiestöd Lina Landström 08-690 43 71 16. Utbildning och universitetsforskning Lina Landström 08-690 43 71 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 43 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Sofia Larsén 08-690 43 41 19. Regional tillväxt Lina Landström 08-690 43 71 20. Allmän miljö- och naturvård Sofia Larsén 08-690 43 41 21. Energi Anna Daniels 08-690 44 16 22. Kommunikationer Svante Hellman 08-690 43 15 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Lina Landström 08-690 43 71 24. Näringsliv Stefan Gehlin 08-690 45 43 25. Allmänna bidrag till kommuner Anna Daniels 08-690 44 16 26. Statsskuldsräntor m.m. Sofia Larsén 08-690 43 41 27. Avgiften till Europeiska unionen Mikaela Bolin 08-690 44 07

Kassamässig korrigering Karin Edlund 08-690 45 67 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Pernilla Lindblad 08-690 44 93 Indirekta skatter på arbete Pernilla Lindblad 08-690 44 93 Kapitalskatter hushåll Björn Andersson 08-690 44 01 Företagsskatter Michael Lemdal 08-690 44 42 Punktskatter Michael Lemdal 08-690 44 42 Fastighetsskatt, stämpelskatt, finansieringsavgift Björn Andersson 08-690 44 01 Fordon-, tobak- och alkoholskatt Michael Lemdal 08-690 44 42 Mervärdesskatt Björn Andersson 08-690 44 01 Utdelningar statliga bolag, återbetalning av lån Michael Lemdal 08-690 44 42 Kommunala utjämningsavgifter Anna Daniels 08-690 44 16 Skattenedsättningar Pernilla Lindblad 08-690 44 93 Bidrag från EU Lina Landström 08-690 43 71 Kalkylmässiga inkomster, försäljningar Björn Andersson 08-690 44 01 Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 Makroekonomisk utveckling Patrik Jonasson 08-690 43 76 Kommunsektorns finanser Mikaela Bolin 08-690 44 07 Ålderspensionssystemets finanser Matts Karlson 08-690 45 05 Offentliga sektorns finanser Dan Sölverud 08-690 43 58 Offentliga skulden Svante Hellman 08-690 43 15

Avdelningen analys och prognoser e-post: [email protected], [email protected]

Kontaktpersoner

ESV gör Sverige rikare

– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel.

– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89Box 45316104 30 Stockholm

Tfn 08-690 43 00Fax 08-690 43 50www.esv.se

ISSN 1401-7865ISBN 978-91-7249-368-1

Documents

Statens budget och de offentliga finanserna...och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020. ESV:s prognoser ska fungera