Upload
trinhnguyet
View
218
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Språk och kreativitet i förskolan
Åbo, Vasa och Helsingfors november 2014, Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen
5.12.2014 Gun Oker-Blom
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra
hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio
Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns.
Dikt av Loris Malaguzzi:
Tvärtom, det är hundra som finns!
Översättning: Anna Barsotti
Upplägg
• Språklig medvetenhet – vad innebär det?
• Något om hur barn utvecklar sitt språk
• Språkets rika värld i förskolans LP 2016
• Mångsidiga lärmiljöer och kreativitet
• Berättandets magi
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Varför språklig medvetenhet?
• Språket utgör grunden för allt lärande, för att kunna
reflektera, tänka kritiskt, handla självständigt, känna
empati och föra dialog med andra
• Språkliga redskap hör till de av OECD-definierade
nyckelkompetenserna i dagens samhälle (=
kunskaper, färdigheter och attityder )
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Varför språklig medvetenhet?
• Skolan har ansvar för att utveckla dessa
kompetenser hos alla barn och unga
• Skolan bör stödja lärandeprocesserna hos alla,
även flerspråkiga barn
• De språkliga multimodala kompetenserna lyfts
fram allt tydligare i styrdokumenten (ny LP 2016)
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språklig medvetenhet – vad menas?
• Att vara medveten om sin egen språkanvändning:
stil, ordval, språklig varietet
• Att känna till och kunna analysera de språkliga
särdragen inom sitt specialområde
• Att ha kompletta kunskaper i sitt arbetsspråk och
kunna reflektera över sin egen språkanvändning
samt ständigt utveckla denna
• Multilitteracitet: Förmågan att hantera (läsa, tolka,
producera) språkliga redskap, i tal och skrift, även
IT och uttrycksformer som bilder, tabeller, diagram,
symboler, dramatiska uttrycksmeddel, kroppsspråk
etc. 5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språklig medvetenhet
A. Språket
som verktyg
B. Språket
som kulturellt
fenomen
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Vad kan man när man kan ett språk?
• Språkets uttal, syntaktiska strukturer,
ordförråd, pragmatik och flytande tal
• Uttrycka sig själv tydligt och förstå
andra
• Urskilja centrala detaljer i ett innehåll
• Förstå skillnaderna mellan ord och
begrepp
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Vad kan man när man kan ett språk? 2
• Reflektera, jämföra och dra slutsatser
• Visa inlevelseförmåga
• Tolka olika innebörder
• Tänka på och kategorisera sin
omgivning så som språket kräver
• Man har blivit en del av de sociala och
kulturella sammanhang där språket
används – en speciell ”literacy” för
varje kontext
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språk och lärande
• Genom språket orienterar vi oss i vår omvärld och
livsvärld
• Genom språket inhämtar vi ny kunskap
• Ett barn före skolåldern ägnar mer än 40 timmar
per vecka åt att lyssna på och producera språkliga
yttranden (Jfr 40 timmars arbetsvecka/träning för
idrottsmän)
• En 6-åring har god talspråklig kompetens
• Den kognitiva skriftspråkskompetensen kräver
ytterligare 5-7 års träning
Människans språkutveckling
• Språkinlärningsprocessen: den process varigenom
en individ utvecklar ett eller flera språk (talade,
skrivna, teckenspråk) i samspel med sin omgivning
• Grunden: Språkmelodi, rörelse, rytm
• Vid tre års ålder: grundläggande ordförråd och
grammatik och grundläggande samtalsfärdighet
• Mellan tre och fem år: Omfattande social och
kognitiv utveckling (Barnet kan föreställa sig hur
andra tänker etc)
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Skriftspråksinlärningen
• Barnet i 6/7 –års ålder: behärskar det talade
språket och har en metaspråklig förståelse – den
krävs då skriftspråksinlärningen ska börja på allvar
• Skriftspråksinlärningen sker under helt andra
betingelser än inlärning av det talade språket
• En komplicerad och långvarig process
• Skriftspråkets avgörande roll för människans
kollektiva minne
• Skriftspråket är inte kontextbundet, visuellt, täthet,
komprimerat, abstrakt, nominaliseringar
• Ordförrådet utvecklas hela livet, liksom läs- och
skrivförmågan
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Olika typer av tvåspråkighet
• Simultan tvåspråkighet
• - då man lär sig 2 språk samtidigt före ett års ålder
(och upp till 3 år)
• Successiv tvåspråkighet
• - Då man lär sig ett andra språk efter 3 års ålder
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språk och lärande
Omfattande forskning i lärandet som språkligt fenomen
visar att:
• Barn som lär sig använda språket på nya sätt
vidgar sitt tänkande och förmågan att lära
• Språkets centrala roll i lärandet hos flerspråkiga
elever(Jim Cummins, Pauline Gibbons m.fl)
• Vardagsspråk och skolspråk- viktigt att inse
skillnaden och förstå skolspråkets karakteristiska
drag
• Ordförrådet utvecklas hela livet, liksom läs- och
skrivförmågan
5.12.2014 Gun Oker-Blom
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språkrum genomfördes 2000-2008
Språkrum
Doku-
mentering
Fort-
bildning
Samarbete:
hem-
skola
Analys
av barnens
språk-
utveckling
Utvärdering
Språk-
lekar
Språk-
pedagogik
Böcker
Språkrum
Språkpedagogik stödjer alla
barns språkliga utveckling
• systematiskt arbete med språkstimulans
• barnet lär sig läsa genom att möta
meningsfulla texter och böcker
• att lära sig läsa och skriva tillsammans
med andra
• läroböcker ersätts av god skönlitteratur
och faktaböcker
• litteraturen integreras i samtliga
läroämnen
Språkpedagogik (2)
•Textläsning som får en fortsättning genom:
• samtal
• gemensamt och eget skrivande
• laborerande med språket
• utforskande av nya ord
• arbete med drama och rörelse
• bild- och formskapande
• musik
• textloggning
Systematiskt arbete med språk
och litteratur
• läsinlärning och lässtimulans
genom skönlitteratur och
faktaböcker
• språklekar- fonologisk medv.
• systematiskt läsande och
skrivande
• dokumentering och
uppföljning (Språkraketen!)
• individuella språkprofiler
• utvärdering
Vad säger hjärnforskningen om barns
lärande?
Att mångsidig aktivitet ( rörelse, bilder, lekar,
språkstimulans mm) stimulerar hjärnan att utvecklas
Att en bra skola är till för hela hjärnan – inte bara för
pannloben
Situationen och miljön spelar stor roll för hur effektiv
inlärningen blir
Levande möten och kommunikation mellan
människor aktiverar hjärnan och man lär sig effektivt
Lärarens vilja och engagemang är avgörande
Vad säger LP 2016 om Språkets rika värld ?
• Förskoleundervisningen (FU) ska ge barnen
möjlighet att öva sig att lyssna och tala i
olika situationer: t.ex. leka med ord, stanna
upp och fundera över ords betydelser,
skapa berättelser och lyssna till
berättelser
• FU ska ge barnen möjlighet att lyssna till
olika slag av texter, diskutera dem,
undersöka skrivet och talat språk, bli
intresserade av läsning 5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språkets rika värld 2
• FU ska stödja barnens begynnande
läsutveckling, ge dem möjlighet att skriva i form
av lek, känna igen och forma bokstäver som lek i
takt med sin individuella förmåga och sitt intresse
• FU ska utnyttja barnlitteratur på många olika sätt:
tillsammans ska man läsa och diskutera, berätta
och återberätta litteratur för barn
• FU ska se till att barnens finmotorik
utvecklas(penngrepp och tangentbord) och de ska
få möjlighet att gestalta rum och riktningar
(Lekar, drama och rörelse)
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språkets rika värld 3
• FU ska göra barnen medvetna om den språkliga
mångfalden och de språk som talas i barngruppen
och i närmiljön
• FU ska väcka barnens intresse för olika språk ,
t.ex. genom att använda sånger, lekar etc på olika
språk
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Kreativitet
• Hur ska förskolan
ta till vara barnens
100 språk?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Diskussionsfråga (bikupor)
• Hur får vi en meningsfull
samverkan mellan de texter
som barnen ser och tolkar på
fritiden och det vi gör i
förskolan?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Öppenhet och kreativitet- elevernas egna
erfarenheter med i lärmiljön
• ”Att vara kreativ i yrkeslivet är inte bara en fråga
om att komma på idéer. Kreativitet är en skapande
förmåga som bäst övas genom en konstnärlig
process under skoltiden. Det rör sig om att utveckla
elevens förmåga att se möjligheter, pröva nya
vägar, öppna sina sinnen och etablera en känsla
för skönhet, form och estetik.”
– Göran Rosenberg, förf
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Sagor, berättelser och kreativitet
• Berättelserna fyller ett av människans
grundläggande behov : att skapa mening i livet och
orientera sig i tillvaron.
• ”Ur berättelsen växer en inre värld, men inte bara
en påhittad. Barnet behöver inre bilder; det är ett
sätt att bearbeta det yttre flödet av intryck. Inre
bilder ger styrka i det fortsatta livet”. Göran Rosenberg
• Berättelserna visar alltid på helheten och den är en
funktion av den högra hjärnhalvan..
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Berättelser och berättande, i alla ämnen 3.
• I en pinfärsk bok av hjärnforskaren Martin
Ingvar och Gunilla Eldh, Hjärnkoll på
skolan (2014, Natur och kultur), handlar ett
kapitel just om berättelsens magi – om
varför sagor och berättelser är så lärorika
och hur de utvecklar olika färdigheter,
speciellt minnet, känslolivet och det
kognitiva tänkandet.
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Varför är sagorna och berättelserna viktiga?
• Hjärnforskningen har kunnat konstatera
bl.a. att läsning (berättelser) som ger starka
upplevelser kan förändra hjärnan på ett
varaktigt sätt. Hos försökspersoner som
läste en spänningsroman påverkades
områdena för känseln och motorik i
hjärnbarkens centralfåra. Och sagor och
berättelser – det narrativa – utvecklar
minnesfunktionen, det har också kunnat
bevisas.(Berättelsestrukturen) 5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språk och kreativitet
”Språket är ett av våra viktigaste kreativa
instrument. Det är inte det enda, men kanske
det första. Samtidigt med språkutvecklingen och
delvis med hjälp av den bygger spädbarnet sin
värld. Ordkombinationer kan leda till krig och
revolutioner, de kan kasta omkull världsbilder,
störta människor i sorg eller lyfta upp dem ur ett
inre helvete....
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språk och kreativitet , forts.
I likhet med alla perfekta spermier som
bär människans hela underbara arvsmassa i sitt
lilla huvud men slösas bort trillionfaldigt innan
en enda lyckad befruktning sker, är orden det
dyrbaraste och mest oumbärliga av alla våra
instrument.”
Georg Klein, prof i tumörbiologi, i förordet till antologin
Kreativitet och flow, Brombergs Bokförlag 1990
5.12.2014 Gun Oker-Blom
”
”Mitt språks gränser är min världs gränser” Ludwig Wittgenstein
5.12.2014 Gun Oker-Blom
”
Berättelsen gör oss till människor ”
Björn Larsson i sin essä i boken Minnen, myter, mening (UBS, 2007)
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Litteratur
• Skolspråk och lärande. Anna Slotte-Lüttge och Liselott
Forsman. Utbildningsstyrelsen 2013 (augusti)
• Språk i ämnet. Ulrika Magnusson, (Skolverket, intern rapport
2008)
• Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på
flerspråkighet. (Skolverket 2011)
• Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i
klassrummet.Pauline Gibbons. (Hallgren & Fallgren 2013)
• Rum för språkutveckling. G.Oker-Blom m.fl (red)
(Utbildningsstyrelsen 2008)
5.12.2014
Gun Oker-Blom
Litteratur forts.
• Barn utvecklar sitt språk. Louise Bjar och Caroline Liberg
(red) . (Studentlitteratur 2003)
• Hjärnkoll på skolan. Och varför barn behöver dig för att lära.
Martin Ingvar och Gunilla Eldh. (Natur och kultur 2014)
• Minnen, myter, mening. Om berättandets olika former i
undervisningen. Gun Oker-Blom och Kira Schröder (red).
(Utbildningsstyrelsen 2007.)
• Tänk dig att …Teater i skolan. En handbok för lärare.
(Utbildningsstyrelsen 1999)
5.12.2014 Gun Oker-Blom
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Samhällelig omvälvning och psykiskt välbefinnande
Ökad
osäkerhet
Problem
att välja
Individualism,
normlöshet,
konsumtionssam-
hälle, materia-
lism & instru-
mentalism
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
Känsla av
koherens
Hälsa,
subjektivt
välbefinnande (QoL)
Källa: Timo Hämäläinen, 2009
(Aaron Antonovsky;
Monica Ericsson & Bengt Lindström)
Finland: Nya styrdokument för grundskolan
betonar mångsidig språklig kompetens
• Förmågan att hantera (läsa, tolka, producera)
språkliga redskap, i tal och skrift, tryckta och
digitala, och uttrycksformer som bilder, tabeller,
diagram, symboler, dramatiska uttrycksmedel,
kroppsspråk etc.
• Ur utkastet till LP-grunder (2016): ”De multimodala
färdigheterna innefattar t.ex. förmåga att läsa och
skriva skriftspråk, matematisk läsfärdighet, visuell
läsfärdighet, medieläsfärdighet och digital
litteracitet
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Att arbeta språkmedvetet i alla ämnen, några
exempel
• Arbeta med tydliga innehållsliga och språkliga mål
• Utmana olika språkförmågor: tal, skrift,
representation i form av tabeller, figurer, grafer,
bilder
Läraren bör fråga sig t.ex.:
• Vilka språkliga kunskaper i ämnet ska eleverna ha
när arbetet är klart?
• Vilka texter kan vi ta in? Bilder, filmer, andra
visuella uttrycksformer?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Att arbeta språkmedvetet i alla ämnen, forts:
• Hur anknyta till situationer utanför klassrummet?
• Hur ska vi arbeta med de olika delarna av
kursinnehållet? Muntligt, skriftligt, visualisering,
intervjuer, dramatisering?
• Vilka typer av texter ska eleverna kunna skriva eller
tala om inom detta arbetsområde?
• Vilka begrepp ska utredas, vilka är relevanta?
• Hur ska de texter konstrueras eleverna avkrävs i
ämnet? Ska texterna vara förklarande,
beskrivande, argumenterande etc?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Att arbeta språkmedvetet, forts.
• Hur ska jag förklara språket om de frågar? Hur ska
jag få eleverna att reflektera över sina kunskaper
och över ämnesspråket?
• Hur ska arbetet utvärderas?
• Vad görs med de texter som produceras i
ämnet/under kursen?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Barnets språkutveckling
Dikt av Loris Malaguzzi:
Tvärtom, det är hundra som finns!
Ett barn är gjort av hundra
5.12.2014 Gun Oker-Blom
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Källa: Johannes Jansson/norden.org
Språk som kultur: Historiemedvetande och
språkmedvetande
• Historiemedvetandet liksom språkmedvetandet ofta
”omedvetet”. Vi har oftast inte insikter i dess
mekanismer.
• Historiemedvetandet väcks t.ex. I mötet med andra
kulturer, vid ”borderline events” etc- jfr språket
• Individer och grupper producerar, förmedlar och
konsumerar olika historier för att förklara , förstå
och förändra sin situation och sitt samhälle, för att
kulturellt konstruera sin verklighet
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Den kulturella vändningen
• Inte längre en existerande en föreställning om EN
enhetlig historisk process, eller en historia med
stort H (eller kultur med stort K)
• Berättelser,erfarenheter, minne och historiebruk
betyder mer än det förflutnas faktiska händelser
• Ingen kulturkanon längre (!) – alla slag av
populärkultur studeras: analyser av
shoppingcenter, rockmusik, såpoperor etc
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Hur tolkas detta i styrdokumenten:Kulturell
mångfald och språkmedvetenhet i LP 2016
(utkast) • Kulturen definieras som ”mångfaldiga och
föränderliga livsformer hos grupper av människor”
• Kulturen består av värden, livssyner och attityder
som påverkar mänskligt beteende
• I skolan ska det hos både lärare och elever finnas
en medvetenhet om kulturell mångfald och denna
mångfald ska ses som en resurs
• Skolan ska vara språkmedveten= insikt om
språkets centrala roll i människans utveckling,
lärande, då man samarbetar, bygger upp sin
identitet och då man socialieras i samhället. 5.12.2014 Gun Oker-Blom
Kulturens och språkets roll i läroplanen?
• Hur ska den undervisning och läroplan
se ut som bidrar till språk- och
identitetsutvecklingen och ett kulturellt
medvetande hos eleverna?
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Meningsfullhet och begriplighet
• Låt barnen och de unga möta ”riktiga” fiktiva eller
faktabetonade texter, filmer, bilder, drama etc
d.v.s. texter som engagerar ,texter om verkliga
människor , meningsfulla innehåll som gestaltar
centrala mänskliga frågor.
• ”Skönlitteraturens styrka är att den på samma gång
innehåller både verklighet och det som skulle
kunna vara ”. Björn Larsson
5.12.2014 Gun Oker-Blom
”
”Mitt språks gränser är min världs gränser” Ludwig Wittgenstein
5.12.2014 Gun Oker-Blom
Språket är ett av våra
viktigaste kreativa
instrument. Det är inte det
enda, men kanske det
första. Georg Klein