Solfbladet November 2010 / Årgång 3 Nr. 8

Solfbladet november 2010 1

SOLFBLADETNovember 2010 / Årgång 4 Nr. 8

Solf skola snart klar

s. 4–5

Bygger instrument

s. 6–7

SolfprofilenHerman Ingo

s. 8–9

Antikrunda i Solf

s. 11

2 Solfbladet november 2010

AV SArA BergStröm, redAktör för SolfBlAdetLEDAREN


Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskaps-andan, samt befrämja en positiv utveckling av byn.

I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd.

Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Bengt Brors, Fredrik Båsk, Peter Båsk, Jonas Forth, Jan Jacobson

Sammanfattning: Lotta MolanderÖversättningar: Sirpa BåskAnnonser: Anna-Lena Sjöberg, Mikael EnglundPärmbild: Jonas ForthLayout: Kustmedia AbTryck: Fram 2010Upplaga: 870 ex

INNEHÅLLSid. 2 Ledare: 2010 var ett aktivt år

Sid. 3 Välkommen på julöppning

Sid. 4–5Solf nya skola

Sid. 6–7Tre instrumentbyggare

Sid. 8–9Solfprofilen Herman Ingo

Sid. 10–11Aktuella projekt och notiser

Sid. 12–13Lokalhistoriskt arkivKorsholms sportryttare

Sid. 14–15Gårdsgrupper: DammbackenAktiastiftelsen

Sid. 16Stenar i Munsmo

Sid. 17–19 Suomenkielinen yhteenveto

Tryckeri

Det är snart dags att börja ta in julfriden och summera året som gått. Det största

som händer och har hänt i byn detta år är nog det ståtliga skolbygget som reser sig i centrum. Vi kan läsa mer i reportaget från den nya skolan på nästa uppslag. Alla barn, föräldrar och mor- och farföräldrar som vant sig vid att skolbarnen har hållit till på annan ort i två och ett halvt år ser fram emot att få barnen tillbaka hem. Och inne i byn kommer pensionärer och daglediga att få lite mer liv och rörelse igen.

Det här är det åttonde numret av Solf-bladet du håller i din hand. Nästa år fyller vi redan fem år! Varje vår och höst har det varit lika roligt för redaktionen att träffas hos Bengt Brors i Miskens, äta hans mors hembakade kakor och planera ett nytt nummer av tidningen. Vi hoppas att du får många läsvärda stunder om aktuella projekt, glada instrumentbyggare och lo-kalhistoria om både folk och stenar. Vi har här bett byarådets ordförande Lotta Risku summera året som gått och se på planerna inför det år som kommer.

1. Kan du beskriva år 2010 sett ur bya-rådets perspektiv?

År 2010 har varit ett aktivt år. I maj ordna-des städdagen för andra gången, kvartsröset i Västersolf återuppfördes, vi ansökte och fick pengar från kommunen till att restau-rera ett stort mjölkbord vid Trikantin i Munsmo och har nu fått första omgången av byagruppsskyltar på plats. Vi har också fått upp en ny anslagstavla i centrum där man kan informera om aktiviteter i byn. Utöver detta har byarådet medverkat i att få igång planeringen av äldreboende i Solf. Vi har också skickat in ett antal skrivelser till kommunen beträffande bl.a. trafikar-rangemangen och deltagit i en utredning om energibyar. Vi har dessutom till vår stora

glädje under året fått med nya representan-ter för föreningarna i Solf.

2. Vad har byarådet på gång inför år 2011?

Vi kommer att sträva till att hålla uppe ak-tivitetsnivån, bland planerade projekt kan man nämna städdag, fest för nyinflyttade och ett projekt kring att göra byns cen-trum trivsammare med bl.a. planteringar. Vi tar gärna emot önskemål och idéer om hur vi kan förbättra trivseln i byn också i framtiden.

3. Julöppningen är det evenemang som står närmast i tur. Vem har planerat den och hur har det gått?

I planeringsgruppen sitter Bengt Brors, Ebba-Stina Beukelman, Hanna Svarvars, Tove Söderlund och Lotta Risku. Vi valde att gå på fjolårets koncept med program vi UF och sedan ett gemensamt lykttåg till Axet för att höra musik, tal och se julljusen tändas.

4. Är det svårt att få folk engagerade i byarådet?

Det är väldigt glädjande att se vilket in-tresse byarådet väcker och att så många ställer upp på möten, talkon och andra aktiviteter.

5. Om Solf byaråd skulle få önska sig något i julklapp, vad skulle det vara?

Vi i byarådet önskar oss många goda idéer och initiativ av Solfborna samt aktivt del-tagande i evenemangen.

Ta gärna kontakt med Lotta Risku (040-860 7198) om ärenden som gäller byarådet eller med Sara Bergström (040-7100 797) om du har synpunkter på eller tips till Solf-bladet. Deadline för sommarnumret 2011 är i slutet av april.

2010 var ett aktivt år i Solf

Sara Bergström. Lotta Risku.


Tunnetko ketään Sulvalla joka mielestäsi kaipasi kannustusta? Perustele ehdotustasi ja jätä se ehdotuslaatikkoihimme Aktiassa, Florinassa tai Axetissa ennen 16.12.2010. Kukka jaetaan ennen joulua. HUOM! Viime vuosien vastaanottaja ei saa ehdottaa.

FÖRSLAG/EHDOTUS:

MOTIVERING/PERUSTELUT:

Tervetuloa

Joulun avajaisiin 27.11!

Joulun avaus järjestetään Sulvan nuorisoseuran talolla klo 13–15.45.

Ohjelmassa mm. kirppis, piirileikkejä, piparkakun leivontaa, musiikkia, arpajaisia, vohveleiden myyntiä, grillattua makkaraa. Vuosikurssi 4 myy leivonnaisia.

Mukana Solf UF, Koti & koulu, Kyrkans Ungdom, Punainen Risti, Bjarnes Musikskola.

n. klo 14 Bjarnes Musikskolań arpajaisten voittojen jako

klo 14–15 Poniratsastus

klo 15.45 Lyhtykulkue. Vaellamme yhdessä kohti Axetá. Ota mielellään lyhty mukaan!

klo 16 Joulun avaus Axetń luona, Solf Blåsorkester soittaa.

Julöppningen ordnas vid Solf UF kl 13–15.45. På programmet bl.a. loppis, ringlekar, pepparkaksbakning, musik, lotteri, försäljning av våfflor, grillad korv. Årskurs 4 säljer bakverk. Medverkande Solf UF, Hem & skola, Kyrkans Ungdom, Röda Korset, Bjarnes Musikskola.

ca kl 14 Utdelning av priser i Bjarnes Musikskolas lotteri

kl. 14–15 Ponnyridning

kl. 15.45 Lykttåg. Vi vandrar tillsammans iväg mot Axet. Ta gärna en lykta med!

kl. 16 Julöppning vid Axet. Solf Blåsorkester spelar.

Julöppning 27.11!Välkommen på

foto: jonAS forth

ÅRETS JULBLOMMAKänner du någon i Solf som förtjänar en uppmuntran? Motivera kort ditt förslag och lämna sedan in lappen vid någon av våra insamlingslådor vid Aktia, Florina eller Axet, eller e-posta till [email protected] före den 16.12.2010. Utdelningen sker före jul. OBS! Tidigare års mottagare får inte nomineras (Håkan Berg, Margit Holm, Arne Lervik, Bengt Köping, Linnéa Träskelin, Alf-Martin Haagensen, Gabriella Svenns, Ulf Östman, Tina Westerlund, Roshild Westerlund, Camilla Svedberg-Smeds, Johan Bonns och framlidne Sirpa Ljungkvist).

Välkomna!www.stundars.fi

Museibutik Grosöppen lördagar och söndagar27.11–20.12 kl. 12–16

mna!iTel. 06-344 2200

sö 28.11 kl. 11–16Julmarknad

sin: julöppning

joulunavausLö/La 27.11 kl 9–17Glöggbjudning, lotteri m.m.Glögitarjoilu, arpajaiset y.m.

Välkommen-Tervetuloa

TRIVSAM BETJÄNING I SOLFGod Jul

& Gott Nytt År!

önskarSolf Byaråd


Vändorna kring byggandet av en ny skola i Solf har varit många, men nu skymtar re-dan takåsen vid horisonten. Skolan uppskattas stå klar om en dryg månad och där-efter får man se fram emot en invigning inom kort. Få har sett insidan på skolan och Solfbladet bjuder nu på en liten inblick i den nya byggnaden.

AV jonAS forth

Tom Kecklund, som deltagit i arbetet i skolbyggets planeringskommitté och Hem och skolas ordförande Ulla Björknäs samt hennes dotter Felicia har alla stora för-väntningar på det nya bygget. Det är fort-farande en byggarbetsplats och vi kommer in i matsalen bakvägen genom köket.

– Det första man lägger märke till är gymnastiksalen och de höga fina fönstren. Där bredvid går trapporna upp till andra våningen och sedan går bron över till andra sidan, berättar Tom.

Gymnastiksalen med en nerfällbar scen angränsar till matsalen, och det utrymmet är den dominerande delen av skolan. En imponerande takhöjd med fönster från golv till tak ger ett mycket ljust intryck också nu under mörknande höstmånader. Ovanför sträcker sig den långa bryggan som binder samman skolans två sidor och ger insyn från ovan till de båda utrymmena. De arki-tektoniska detaljerna är många med brutna linjer och uttänkta praktiska lösningar.

Åtta klasser i skolanFörutom planeringsgrupperna, i vilka bland annat Michael Luther, Camilla Svedberg-Smeds och Jonny Mollgren medverkat, har också lärarna fått vara med och föreslå

hur skolan och inredningen ska utfor-mas. Nyckelordet har varit flexibilitet där rummen kan ordnas om enligt behov och trivseln ska vara maximal. Prognosen är att åtta skolklasser på ca 15-20 elever var kommer att fylla skolan under det kom-mande året och de egentliga klassrummen är också åtta till antalet. Utöver de utrym-mena finns det också stora data-, slöjd-, musik- och teckningssalar samt rum för elever med specialbehov. För elever med eventuella handikapp installeras också en hiss. Dessa är utrymmen som de yngre skolbarnen, såsom 8-åriga Felicia Björknäs, ännu inte upplevt, eftersom de under de se-naste två åren gått i skola i betydligt trängre utrymmen i Karkmo och Vasa.

– Det är inte så farligt, säger Felicia, men hennes mamma Ulla tillägger att de yngre barnen vant sig vid att äta vid sina pulpeter och bli undervisade i trånga utrymmen eftersom de inte upplevt något annat.

– Det är ju en omfattande satsning som kommunen gått in för och vi ska vara tack-samma för det, säger Tom och konstaterar att pedagogiken kommer att fungera bättre i de nya utrymmena. Ulla instämmer och säger att man märkt att barnen tycker det ska bli kul med äldre klasskamrater också efter att nu ha varit åtskilda.

Solf nya skola snart klar – nu saknas bara eleverna

Skolgården genomgår samtidigt en omfattande utbyggnad.

Tom Kecklund har deltagit i skolans plane-ringsarbete.


På http://bit.ly/solfbladet kan du se Jonas Forths bilder från Solfbladet.Också opublicerade bilder finns med.

– Dessutom så vet man inte riktigt säkert längre vem barnen i byn är och var någon-stans de bor tillägger hon. Tom håller med.

Aktivitetspunkt både dag och kväll

– Tanken är den att skolan och speciellt gymnastiksalen ska bli en aktivitetspunkt på såväl dagarna som kvällarna, förkla-rar Tom. Solf har inte direkt haft något motsvarande och förhoppningen är nu att skolan kan bli en sådan plats.

Det sker en del andra förändringar sam-tidigt såsom förnyande av skolköket, som senare kan komma att förse närliggande skolor med mat. Ishockeyrinken som fick

ge vika för skolbygget kommer att byggas på andra leden bredvid skolan och kom-pletterar friluftsutbudet med den redan existerande fotbollsplanen och simbas-sängen. Möjligheterna är många för de nya eleverna, men vad kommer elever från andra skolor att säga om att Solfbarnen nu har nya fräscha utrymmen?

– Att det är fusk, säger Felicia efter att ha funderat en stund.

Jag tror att föräldrarna ser det på ett an-nat vis, säger Tom med ett leende samtidigt som Ulla flikar in:

– Föräldrarna blir nog supernöjda.Om allt går som planerat står skolan klar

den10:e december.

Köksmaskinerna är ännu inte installe-rade i matsalen.

Felicia och Ulla betraktar bygget.

Tre av de åtta planerade klassrummen i skolan. För att nå upp till taket krävs hydrauliska kranar.

Gymnastiksalen kan avgränsas från matsalen genom en sänkbar skärm.

Tom, Ulla och Felicia står i den ännu oinredda matsalen.

Skolbyggets totala budget är 5,1 mil-joner euro och bygget finansieras med kommunmedel och statsbidrag

Rakennus Karhu Oy fungerar som byggentreprenör

Gamla Solf skola från 1957 bevaras medan det är oklart vad som kommer att ske med den senare delen byggd på 1980-talet. Biblioteket och förskolan samt eftermiddags- och morgongrup-perna kommer att använda utrymmena.

Solf skolas elever har under de senaste två åren gått i skola i Karkmo och i Vasa.

Faktaruta✎

✎

✎

✎


text: jAn jAcoBSonBild: jonAS forth

Det började redan för femton år sen för Atles del, Christer kom med några år senare och Johan då han gick i pension för tio år sen. Instrumentbyggarkursen på först Vasa Arbis och numera Korsholms Vuxeninstitut blev en gemensam hobby som de här tre solfherrarna samåker till varje vecka. Och visst tar det tid att bygga en fiol, om man är noggrann – fyrahundra timmar räknar Johan med i snitt.

– Det tar nog sina år om man inte ”fi-rablar” hemma utan bara bygger under kurskvällarna, säger Christer.

– Min första höll jag på med i tre vintrar, säger Atle.

– Det som är så bra, är att man kan be-stämma sig från början att vara noggrann, och då blir det ett bra instrument, menar Johan. Det är inte tur eller slump.

Köper proffsmaterial från TysklandMaterialet köper de från Tyskland, från samma leverantör som proffsen köper av. Locken görs av alpgran, medan halsen och resten av kroppen görs av lönn. Ju flam-migare mönster, desto dyrare trä. Men så blir det ju vackert också, fast Johan säger att fiolen inte nödvändigtvis låter bättre för det. En billig kinesisk fiol kan man köpa för en hundralapp, och då ingår både stråke och fodral. Hur det är möjligt är svårt att förstå när kursbyggarna pungar

ut med drygt trehundra bara för virket till fiolen. Och då ska träbitarna klyvas upp, sen limmas ihop och först därefter börjar bearbetningen.

Tre glada solfherrar bygger instrument tillsammansDe talar om ljudpinnar och stallfötter, och hur de ska har-moniera med varandra. Lite svårförklarade och ovetenskap-liga faktorer finns det allt med då man ska bygga en fiol. Men en egenskap krävs framför allt av byggaren, det är de överens om – Christer Bjon, Johan Bonns och Atle Rosen-dahl: - Tålamod!

Med små hyvlar skalar man bort och rundar träet.

De nödvändiga verktygen för utskärning av fiolprofilen.

Tjockleken ska vara endast 2,6 mm.

Johan slipar bottenstöd till fiolen.

Atle i gång med att bygga en ny stråke.

Kursledaren Arvid Sandvik och Christer passar fiolens trästycken mot varandra.

Christer, Johan och Atle i verkstaden.

Processen att bygga en fiol börjar med att man gör en plåtmall, en ” halv fiol” som man sen vänder för att få andra sidan liksidig. Sen görs en fanermall som är lika tjock som höjden på sargerna, alltså sidorna på fiolen. I den limmar man fast hörnklossarna och börjar forma sargerna. Verktygen man använder är ganska långt stämjärn, skölpar (ett rundat stämjärn) och små hyvlar. Då man ska mäta tjockleken behövs ett mikrometermått, för då handlar det om tiondels millimeter.

Det finns exakta mått för allting utgåen-de från de fioler som mästarna Stradivarius och Guarnieri byggde för drygt trehundra år sen. Också då det gäller välvningen av kroppen finns exakta scheman att följa.

Atle plockar fram några kilformade trä-bitar som ska bli nästa fiol. Han har också en som är ” fem före lackfärdig” . Det är den fjärde eller femte som han har byggt – han blir lite osäker – och så har han också byggt en altfiol och en cello.

Större frihet med gitarrJohans intresse för gitarrer gjorde att han efter att ha byggt de första fiolerna gick över till att bygga gitarrer istället.

– Det är ganska långt samma principer, säger han, men man behöver inte vara lika exakt med måtten utan kan ta sig större friheter.

Christer visar den stråke han gjorde innan han byggde sin första fiol. Inte för att det nu var en lättare uppgift, det är ett krä-vande arbete att få all mekanik att fungera och stråken att uppföra sig på rätt sätt.

– Men jag var allergisk mot träet som stråken görs av, så stråke nummer två fick jag ge bort innan den var klar, säger han.

Och igen – någon lönsamhet i att själv bygga stråken finns inte. I butik får man en för 30–40 euro, materialet till Christers stråke gick på ett par hundra.

Så vad driver dem då, och får dem att fortsätta efter det första instrumentet är byggt?

– Det är nog utmaningen, säger Atle. Att se att man klarar av det och kunna spela

på ett instrument som man själv har byggt från några kilformade träbitar.

Och sen är det förstås det där som driver deltagare i alla typer av kurser – gemen-

skapen, den sociala sidan av det. Att dela ett intresse.

– Jo, skrattar Christer, vi pratar nog nästan lika mycket som vi bygger.

Instrument och tagel för stråkbygget. Redskapet kallas stjölpin.Atle slipar en plugg för en stråk.

Christer använder stjölpin.



AV fredrik BåSk

– Morfar var en väldigt aktiv man. Trots sitt amputerade ben, så var han alltid i far-ten. Jag minns hur han klättrade i träd och pysslade i trädgården. Det gick heller inte att undgå att höra när han gick omkring då det knarrade så ljudligt från hans träprotes, säger Berit.

Herman var en sträng men rättvis lärare. Vid sidan av lärarjobbet var han också aktiv inom ungdomsrörelsen, oberoende av var han bodde. Inte sällan blev han ord-förande i ungdomsföreningarna. Herman höll i ordförandeklubban i bland annat

Sundom, Kronoby och Solf. Han var också sekreterare i många föreningar.

– Jag minns att ungdomsrörelsen var honom mycket kär, dessutom var nykter-hetsrörelsen en viktig del av hans liv. Det var ändå i dessa tider som förbudslagen hade sitt grepp, säger Berit.

Både ungdomsrörelsen och nykterhetsrö-relsen var viktiga för Ingo, men läraryrket gjorde honom till den han var.

– Morfar hade ett väldigt stort bibliotek, men det fanns inte en enda skönlitterär bok i det. Läraren i honom ville enbart ha moral- och lärarorienterade faktaböcker i bokhyllorna, säger Berit.

Bokhyllorna fanns i huset där Berit till-bringade många av sina somrar som litet barn och ung kvinna. Huset byggdes 1933 och det har många speciella lösningar. Huset är ritat av August Ingo, Hermans brorson, och byggdes av Gunnar Smeds från Solf. En kuriositet är de speciella fönst-ren, som fungerar mera likt de amerikanska fönster man ser nuförtiden. En annan detalj är att kakelugnarna i huset är hämtade från Helsingfors.

– Under krigen blev jag hitskickad och gick i skola här. Jag tillbringade också många somrar i huset. Jag har många fina minnen härifrån, säger Berit.

Solfprofilen Herman Ingo var en sträng men rättvis lärareBerit Bäckman är barnbarn till herman ingo och hon berättar gärna om sina erfaren-heter av sin morfar. enligt Berit var herman en man som var mycket glad och sjöng väldigt mycket.

Herman Ingos barnbarn Berit Bäckman visar förnöjt hur köksskåpen ser ut i det väldigt charmiga köket.


www.aktia.fi

Ser en människa i varje kund.

På Aktia utreder vi först och sparar sen. Välkommen till Aktia Bank för att diskutera PS-sparande och andra alternativ.

Aktia PS. En spar-form som kanske passar just dig.

Aktia Korsholm Solf tfn 010 247 5210**Från fast linje 0,0828 €/samtal + 0,0595 €/min. och från mobiltelefon 0,0828 €/samtal + 0,1704 €/min.

Välkommen!

Telefonnummer 4

Herman var också en man före sin tid. Bara det att han hade en telefon med nummer 4 tyder på att han var en viktig person i Solf.

– Jag minns hur han talade högt i luren så att det säkert skulle höras. Det kan hända att det tydde på dåliga linjer, men jag tror nog att han trodde att det inte skulle höras om han inte var väldigt tydlig.

De lokala tidningarna fick ta emot många skriverier av Herman gällande allt mellan himmel och jord. Ofta gällde det hans fjärde stora passion, teatern.

– Det fanns tillfällen då morfar fick ta emot mycket kritik för sina skriverier. Men det eggade honom bara att skriva mer. Han gillade det och det gjorde honom nöjd när han fick respons på sina skriverier, även om de handlade om teaterrecensioner, skrattar Berit.

– Han var en föregångare och väldigt aktiv med allt han gjorde. In i det sista jobbade han för rättvisan, om än mer inom politiken under de sista åren. Morfar kom-mer jag aldrig att glömma, säger Berit.

Herman Ingo föddes den 14 juli 1873.

Hans föräldrar var Johan och Maria Skinnars.

Namnet Ingo kommer från hemmanet på Kettusbacken där paret Skinnars bosatte sig.

Han började sin skol-gång i oktober 1883, gick tio terminer i skola och fick avgångsbetyg i maj 1889. Hade då genomgått fullständig folkskolkurs.

År 1899 dimitterades han från lärarseminariet. Några veckor senare började hans lärarkarriär i Sundom.

Herman Ingos hus på Björnholmen i Solf byggdes 1933 av Gunnar Smeds.

Herman Ingo dog på Vasa stadssjukhus ons-dagen den 31 maj 1944.

Huset sett framifrån, inte den vanligaste bondgården i nejden kan man ju lugnt påstå.

Ritningarna till huset hittades på vin-den och hänger nuförtiden på väggen. Ritningar av denna typ var inte vanliga på den här tiden.

Finurliga lösningar tillkom även efter att huset stod klart. Elupp-värmda kakelugnar möjliggör hu-sets användning i princip när som helst.

Köp frimärken och väskor

Osta posti- merkkejä ja kasseja

Produkterna säljs på Axet (kontant betalning) och vid Stundars butik. Kan också köpas direkt av kassör Bengt Brors.

Tuotteita myydään Axetissa (käteismaksu) ja Stundarsin kaupassa. Tuotteita voi ostaa myös suoraan rahastonhoitaja Bengt Brorsilta.

Aktuellt i Solf:

AV peter BåSk

Mjölkbordet, det sista på originalplats har restaurerats på talko under sakkunnig ledning av Greger Snickars. Projektet har fått stöd av kommunens kulturnämnd.

text: peter BåSkfoto: chArlottA riSku

Den 27 maj i samband med att byarå-det höll sitt sista möte före sommar-uppehållet restaurerades stenröset invid gamla Strandvägen i Västersolf. Dess tillkomst grundar sig i 1734 års lag: ”Vid varje hel mil å landsväg rätte häradet upp stolpar eller stora stenar och mindre vid varje halv och fjärde-dels mil, därå miltal utmärkt är.” Så löd Byggningsbalkens 25 kapitel 3 § i den av 1734 års riksdag antagna Sveriges Rikes Lag.

Den gamla medeltida Strandvägen omnämns redan på 1400-talet och var den första vägen längs den österbott-niska kusten (i första hand ”byggd” från Åbo till Korsholms slott, senare runt hela Bottenviken). Den var näst efter vägen Åbo-Viborg, den viktigaste vägen i Finland under den svenska tiden.

Själva stenen där 1/4 milet är inhack-at har försvunnit och byarådet satte upp ett gammalt rostigt ämbar som markerar platsen. De som är intres-serade av att se en milsten i original kan besöka Kurt Jåfs i Vikby som äger en sådan.

Fjäädäilssteinröise i Västersolfskogen restaurerat AV peter BåSk

På initiativ av Olof Lund har byarådet planerat och byggt en informationstavla vid banken i centrum. Greger Snickars har utfört det byggtekniska arbetet och Puukeidas har sponsorerat virket.

Informationstavlan är triangelformad och till för all form av information. Den korta sidan är i första hand för officiella handlingar och den långa sidan där kartan finns för företagsreklam.

Reklamplatserna som är 5 st kostar 50 €/år och kan reserveras av Peter Båsk tel. 050-5575282.

Företagsreklamen som har storleken 12 cm x 52 cm placeras till höger om kartan och bekostas av företaget själv. Med en pil på kartan markeras adressen för företaget.

Informationstavla i Solf centrum

Mjölkbord och namnskyltar

Det är stor efterfrågan på tomter i byarna i Solf! Vi behöver fler tomter att erbjuda i broschyren. Har du en eller flera tomter att sälja, ta kontakt med Bengt Brors, tel. 050-585 5700.

Tomten märks ut på en karta över Solf och där antecknas säljarens telefonnummer, så att intresserade kan ta kontakt direkt med säljaren.

Vill du sälja en tomt?

Mjölkbordet skall rödmyllas till våren. Samtidigt har platsen markerats med en skylt som också initierats av byarådet. Även på andra platser i byn har gårdsgrupper och platser fått en namnskylt.


Byarådet på talko

AV SArA BergStröm

Antikrundan intresserade många solfbor som tog med sig sina käraste antikviteter för allmän beskådan.

– Här finns mer intressanta saker än jag trodde skulle finnas i Solf, utbrast Sundman då han tog sig en titt på föremålen.

Bland föremålen som diskuterades kan nämnas en budkavle från Björköby full med gamla bomärken, lampetter av Ei-nar Uusikylä och ett ryskt jakthorn från 1800-talet.

– Det här är det första jakthornet jag ser, sade Sundman. Jag vet inte värdet på det, men det har ett större värde än du tror, sade han vänd mot ägaren Helena Finne.

Antikrundan leddes av Tom Kecklund och publiken fick också lyssna till en antik biblisk betraktelse av Anders Blomberg. Det är möjligt att det ordnas liknande till-ställningar på nytt, säger arrangörerna.

AV peter BåSk

För ett år sedan skrev Solfbladet om det utvidgade avloppsnätet i Kors-holm. Sedan dess har enligt kommun-byggmästare Hans Hjerppe följande hänt. Planeringen av avloppsnätet gick till planeringsbyrå ”Aluetekniikka Oy” från Lappo.

Planeringen pågår men ritningarna hade inte kommit till kommunen när detta skevs. När ritningarna anlänt anordnas terrängsyn med markägarna och därefter kommer ritningarna till påseende för allmänheten.

Observanta Solfbor har säkert sett markeringar längs med vägen i Väs-tersolf (se bild). Märkkäpparna är ett förslag på avloppsledningens sträck-ning på skede nr 1 som förverkligas sommaren 2011. Projektet är indelat i 3 skeden och förverkligas i den takt finansieringen kan ordnas.

Anslutningsavgiften till avloppnätet har fastslagits till 5.800 € per hushåll.

Markeringar för kommunalt avlopp utsatta i Solf

Antikrunda i Solf

Vales Sundman hade aldrig sett ett ryskt jakthorn förut.

Jonas Forth tog internet till hjälp för att kunna svara på de kvistigaste frågorna.

Solf fria församling ordnade en antikrunda i Missionshuset i mitten av oktober. Experterna på plats var Vales Sundman och Jonas Forth. Sundman är bosatt i Solf och har ett förflu-tet som antikhandlare. Han hjälper också dottern Tarja i an-tikhandeln i Solf. Forth är född och uppvuxen på Stundars i Solf och har specialiserat sig på designföremål från 1930-ta-let och framåt.



text: gunillA SAnd/StundArSfoto: peter BåSk

De flesta som besökt föreningsarkivet i Solf f.d. kommungård har suckat över oordningen och bristen på utrymme. Alla har varit överens om att arkivet är allt för trångt och oändamålsenligt. Stundars har tagit mest hyllor i anspråk och ändå har vi stora mängder material som vi helt enkelt inte kunnat föra till arkivet. Gamla skolan i Solf har källarutrymme som eventuellt kunde göras om till arkiv- och forsknings-utrymme.

I höst har Stundars tack vare medel från undervisningsministeriet kunnat göra en inventering av vårt arkivmaterial. Föru-tom sedvanliga föreningsdokument som protokoll och räkenskaper har vi även en ansenlig mängd urklipp och dokument som beskriver Stundars och ämnesområdena hantverk, kulturarv och byggnadsvård.

Arkiv i gamla skolan?Stundars och Solf byaråd sände vintern 2010 en anhållan till Korsholms kommun

om att få disponera utrymmen i gamla Solf skola. Ännu har planeringen inte kommit igång, men vi har fått muntliga löften om att våra behov skall beaktas. Det finns lite olika möjligheter men utrymmen finns som efter nödvändiga förändringar kunde ge plats för ca 200–300 hyllmeter. Det vore viktigt att planera in utrymme där man kunde studera materialet i lugn och ro. För att få ändamålsenliga fukt- och temperatur-reglerade utrymmen krävs dock en hel del byggnads- och ventilationsarbeten. Dylika åtgärder kräver givetvis finansiering, därtill kommer hyllor och annat material för att få ett fungerade arkiv.

I regionen finns det många exempel på fina lokalhistoriska arkiv som vi säkert kunde inspireras av. De flesta av de förenin-gar som är representerade i det nuvarande arkivet har ganska många år på nacken. Det betyder att din förenings protokoll och övriga dokument visar på hur livet i Solf har förändrats under olika decennier. Det här materialet bör finnas tillgängligt även i framtiden.

Diskussion om arkivet i januariStundars planerar en diskussionskväll kring arkivfrågan i slutet av januari 2011. Fun-dera gärna igenom i er förening hur ni vill att arkivfrågan för er del skulle fungera.

I höst har en textilinventeringsgrupp samlats varannan vecka för att inventera Stundars textilsamling. I samlingen finns ca 1000 säng- och gångkläder som förvaras på Bondstugans vind. Gruppen har inventerat och katalogiserat textilierna. Varje persedel har fotograferats och uppgifter om material, teknik och deras användning och ev. tidigare ägare har skrivits in i Stundars databas.

Lokalhistoriskt arkiv för föreningar i Solf?

Aktuellt i Solf:

Att spara på gamla papper och protokoll – vem är intresse-rad av sådant? Papper i sig är kanske inte så fascinerande, men tänk hur mycket ett protokoll kan berätta om hur en förening fungerade för 100 år sedan, för 50 år sedan, för 10 år sedan. Och inte bara föreningens, utan byns och samhäl-lets liv och leverne kan man utläsa genom gamla dokument.

Nyheter från

Stundars

Solfs egen hemsida uppdateras med jämna mellanrum. Gå in och titta på www.solf.fi. Ta kontakt med Byarådets webban-svarig Tina Westerlund om du har synpunkter på innehållet.

[email protected]

Har du sett vår hemsida?


SOLFBLADET

Fredrikas byter ägare

s. 8–9

Catherine gör vacker konst

s. 7

Två nya butiker

s. 10–11

Möt Mindaugas Leita

s. 6

Kärleken förde Robert till Solf!sid. 4–5

Försäljning, service och reservdelar!

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • tel. 318 2950, 0500-364 688 • www.marander.fi • email: [email protected]

Försäljning, service och reservdelar! Nu finns Solfbladet på webben!Gå in via Solfs hemsida eller direkt på www.solf.fi/solfbladet.html

Sportryttarna tog hem många vinster

Solf Service✆ 344 0022, 050-69 022

God Jul och Gott Nytt År!

Korsholms Sportryttare har sedan år 1995 arbetat aktivt för att förbättra möjligheterna för ridsporten i Korsholm.

Sophia Backlund - Zerleone.

Anna Westerlund - Dantes Peak.

Malin Aura - Eskorts.

Nina Westerlund - His Royalty M.AV mAlin AurA

Föreningen upprätthåller de faciliteter som ridsporten kräver samt arrangerar tränings-möjligheter i form av professionella tränare och ordnar regionala tävlingar. Föreningens största mål är att arbeta för att medlem-marna skall kunna utvecklas enligt egna mål och ambitioner.

Föreningens medlemmar har under täv-lingssäsongen 2010 klarat sig mycket bra på regionala nivån samt placerat sig bland den nationella eliten i Finland.

I de regionala mästerskapen i dressyr samt Hallmästerskapen 2010 tog fören-ingen ett flertal guld- och silvermedaljer och i lagmästerskapen en bronsmedalj.

På nationell nivå har flera vinster och placeringar tagits och föreningen är mycket stolta över den enorma framgången som medlemmarna lyckats med.

Vi önskar er varmt välkomna att delta i föreningens arrangemang och aktiviteter!

SOLFBLADET

Susanna fann lugnet i Solf

s. 4–5

Träff punkter vid

Strandvägen

s. 6–7

Hundintresse gror i växthus

s. 8–9

Byggnadsentre-

prenörer i ”byjjin”

s. 10–11

God jul!Önskar Solf byaråd SOLFBLADET

s. 3 s. 8–9 s. 10–11 s. 4–5

Första hissen i Solf

Risk för elektrisk chock

Talkoanda vid Solf uf

Dramatisk historia

Full fart hos Christer Snickars

s. 6–7


Gårdsgrupper i Solf:

text: Bengt BrorSfoto: jonAS forthkArtA: chriStine Bonn

Över dammen ledde en vackert välvd sten-bro, byggd år 1863 av byggmästaren Isak Österholm från Korsnäs. Mitt på bron höll man en grind, och där gick rån mel-lan Östersolf och Munsmo byar. Innan dammen kom till, måste man ta sig över Strömmen med färja. Färjan omnämndes bl.a. år 1777. På Dammbacken hölls ända in på 1800-talet fiskmarknader, varvid finnar från Laihela och Jurva bytte åt sig saltströmming mot råg.

På Hässjeholmen, som platsen tidigare kallades, fanns redan på 1730-talet ett soldattorp, där Elias Lundqvist bodde med hustrun Lucretia. På 1860-talet bodde skarpskytten Johan Erik Krona med hus-

trun Anna Brita Nedermo och deras många barn på samma torp. På andra sidan vägen bodde förre sjömannen Isak Ånäs med hus-trun Lovisa. I en grannstuga levde en f.d. Vöråbo, förre sjömannen Matts Wörlund, med hustrun Fredrika Solfin och flera barn. I en koja, som stod närmast Grynnan, hade bondeänkan Anna Norrgrann sitt hem. Nedanför backen låg vid ”Stassfare” två båthus, vilka tillhörde bonden Emanuel Asplund och inhysingen Isak Jernström i kyrkbyn. Tidigare stod där flera båthus. År 1782 hade bl.a. Helgas ett båthus där. En soldat Krona bodde också här. Han var barnalärare för barn från Munsmo.

Flotta-Matt bodde i jordkulaDen mest omtalade av fattighjonen i Solf var Matts Östman, ”Flotta-Matt”, som envetet vägrade att ta emot hjälp av socknen. Matts

hade vistats många år i Sverige, innan han återvände till Solf. På Dammbacken hade socknen byggt en stuga åt honom, men han vägrade att flytta in i den, såvida han inte fick svart på vitt, att han var dess ägare. I stället flyttade han in i den jordkula, som han grävt i Dammbacken. Där bodde han i fem år, under vilken tid han skaffade sig uppehället som dräng och dagakarl, bl.a. på prästgården. Då de styrande i socknen ansåg att Matts drog vanära över bygden genom att bo i jordkula, förstördes den. Matts flyttade då in i en uthusbyggnad på Björnholmen, som tillhörde smeden Karl Anneberg. Om vintrarna fick Matts bo hos smeden och om somrarna uppehöll han sig för det mesta i Vasa, där han förtjänade uppehället med tillfälligt arbete. Matts dog år 1889 på fattiggården i Klemetsö, dit han förts av en polis, som påträffat honom halvt ihjälfrusen under en kullstjälpt båt på Fiskstranden i Vasa. Matts begrovs i Solf utan liktåg, ”he va bara ringarin, sjongarin å bjeraren”.

Begravningsplats planeradesÅren 1884–1886 planerade Solf försam-ling att anlägga en ny begravningsplats till Dammbacken. Sedan platsen blivit godkänd av myndigheterna som lämplig för sådan användning, så inköptes av Erik Skinnars sju kappland åker och åtta kappland skogs-backe samt av Solf skifteslag bestående av Ö-Solf, W-Solf och Rimal byar ett område som bestod av tretton kappland åker och tjugoett kappland backe. På skifteslagets mark bodde inhyses Isak Ånäs som yrkade på att få bo kvar tre år och att man flyt-tade hans stuga och uthus utan kostnad för honom till annan plats på samfällighetens mark. Detta godkändes enligt önskemålet. Råläggningen av begravningsplatsen för-rättades 29.11.1886. Dock blev det inte

Dammbacken – tidigare benämnd Hässjeholmen

Dammbacken är belägen på hemmansdel av Buss nr 4. Området har fått sitt namn av den damm, som byggdes över Strömmen år 1777. Dammen, som försågs med luckor, hade till uppgift att uppdämma vårvattnet i Sö-derfjärden för att främja gräsväxten.


som planerat. Församlingen erhöll rätt att fortsätta använda den gamla begravnings-platsen vid kyrkan samt utvidga den, så köpet upplöstes och marken återgick till ägarna.

I Wasa-Posten 28.4.1909 finns följande notis från Solf: ”Ångkvarn i Solf. Hand-landen August Finne med flere hafva för afsikt att bygga en ångkvarn till Solf. För-beredelser hafva redan vidtagits, i det tomt anskaffats å den s.k. Dammbacken. Det torde vara meningen att få kvarnen färdig till instundande höst.” Av detta bygge blev det dock ingenting, för August Finne m.fl. skriver under ett hyreskontrakt daterat 13 juli 1909 med Edvard Pått i Barkamo att få hyra ett område om 16 kappland ängslinda vid Solf Åbro (där senare Solf Andelsmejeri byggdes). Bolaget gick under namnet Solf ångsåg- och kvarnandelslag. Andelslaget sysslade med sågning, malning och pärthyvling.

Dammbacken idagOm vi går till nutid, så finns det idag 3 gårdar på Dammbacken och där bor 5 personer, samtliga pensionärer.

I en av gårdarna bor konstnären Ta-pani Tammenpää och hustrun Mary. Ta-panis konstområde är grafik och han har dessutom på gårdsplanen gjort en hel del konstverk. Han har en skild ateljébygg-nad, där han sommartid har öppet med utställning av sina konstverk. Gården är hitflyttad 1915 av Erik Björklund. Erik och hustrun Anna bodde sedan här till sin död. Gården såldes efter dem åt Tam-menpääs 1979. År 1988 färdigställde han sin grafiksmedja, som sedan dess fungerat som utställningslokal. Byggnaden är en all-mogestuga, som hämtades hit från Evijärvi. År 1995 kompletterade Tammenpää sin gårdsgrupp med en timrad uthusbyggnad, flyttad från Vasa. I dag inrymmer även den här uthuslängan konstutställningar. Den andra gården på samma sida av vägen ägs och bebos av Maj-Lis och Birger Neder-gård, som varit bönder och Birger har också varit målare och haft del i pälsdjursfarm. Gården är byggd 1952. Gården på andra sidan av vägen bebos av Kurt Klemets och är byggd 1946. Hans föräldrar Inga och Ralf Klemets bodde tidigare i gården, tills de för en tid sedan ej längre på grund av sjukdom kunde bo här. De var bönder och Ralf var också timmerman.

Källor: Solf sockens historia – Gunnar Rosenholm, Protokoll och förrättnings-handlingar angående begravningsplatsen, Wasa-Posten

ideell verksamhet i Solf och/eller Sundom kan söka bidrag. Enskilda personer och företag har inte beviljats bidrag.

– Solf- och Sundomborna är mycket ak-tiva i olika föreningar och grupper så det är ett nöje för stiftelsen att dela ut bidrag, säger Östman.

Helst ska det handla om projekt eller ny verksamhet. Stiftelsen delar inte ut regel-bundna verksamhetsbidrag.

Ansökningar för år 2011 skall vara in-lämnade senast den 25 februari.

Fakta:Sparbanksstiftelserna bildades år 1993, då Sparbanken Aktia blev ett sparbanksaktie-bolag.

Hette tidigare Sparbanksstiftelsen i Solf-Sundom, men ändrade senare namnet till Aktiastiftelsen i Solf-Sundom.

Det finns 27 stiftelser i hela landet. Tillsam-mans utgör de den största ägargruppen i Aktia Abp.

Stiftelserna utser tillsammans ”Årets spa-rare”. I år gick utmärkelsen till Drogfri Ung-dom r.f. i Vasa som fick ett stöd på 10.000 euro i samband med Aktiadagen den 9 april i Vasa. Nämnas kan att år 2004 valdes Stundars r.f. till Årets sparare.

Stiftelsens angelägenheter sköts av en dele-gation och en styrelse. Delegationen består av 22 medlemmar och ordförande är Stefan Enegren. Styrelsen består av sex personer och medlemmarna är: Lena Bäckström, Bjarne Lervik, Ann-Helen Nysand, John Åsvik (viceordf.), Lolan Östman, Hans Öst-man (ordf.), Anne-Maj Finne (ombud).

– Gör Aktia som företag ett bra resultat och delar ut dividend, så kan också stiftelsen dela ut bidrag, säger Hans Östman som är styrelseordförande för Ak-tiastiftelsen i Solf-Sundom.AV SArA BergStröm och hAnS öStmAn

Aktiastiftelsen har varit en ekonomisk stöttepelare för många olika projekt i Solf sedan bidragen började delas ut år 1998. Det är dividendavkastningen på stiftelsens aktier i Aktia som utgör grun-den för utdelning av bidrag. Därför kan beloppen variera, men de senaste fem åren har stiftelsen delat ut i medeltal 39.000 euro varje år.

– År 2008 var ett toppår, då vi delade ut nästan 58.000 euro, men i fjol var utdelningen betydligt mindre, 8453 euro, säger Hans Östman.

Årets utdelningssumma är totalt 43.380,25 euro. Största delen går till Solf-Sundom området. Drygt 1.200 euro är gemensamma projekt med andra stif-telser, dels stafettdagen för lågstadiesko-lor i Botnia-hallen och Årets sparare.

Stiftelsen vill främja sparandet, stöda hembygden och vårda sparbanksrörel-sens traditioner i Solf-Sundomnejden. Understöd beviljas för verksamhet som gynnar forskning, utbildning, kultur, barn, ungdom och idrott samt allmän- och samhällsnyttig verksamhet. Alla föreningar och grupper som sysslar med

Aktiastiftelsen delar ut 42.000 euro i Solf och Sundom

Det är ett nöje för Aktiastiftelsen att dela ut bidrag, säger styrelseordförande Hans Östman.


1.SödernästjörtjonTredelad flyttblocksformation i Södernässkogen i Munsmo. Det är karlsida, kvinnfolkssida och al-tare. Två granar fick bli predikstol och klockarbänk. Med klingande klockor sprang barnen 1:a maj till Södernästjörtjon och hade allehanda upptåg för sig. Seden upphörde på 1930-40-talet.

Speciella stenar i

Munsmotext: MARGIt HOLM

FOtO: PeteR BÅSK OcH FReDRIK BÅSK

7. PiltinPiltin gav namnet Piltöiran till platsen. Folk hade i tiden an-sett att stenen liknade pilta- eller pilkamössor som männen bar. Stenen vilar på en liten kullersten på ena kanten. Överst har stenen en kam, kant som visar kompass-riktning norr.

6. ViilsteininViilsteinin fanns på södra sidan av landsvägen på Holmskogen. Blev bortsprängd vid vägarbete. Stenen liknade en schäslong, hade en upphöjning på ena ändan. Det är känt att folk suttit och vilat på stenen, män som vand-rat med sina fisknät från byn till stranden.

5.LipponLippon fanns på vägens dikeskant på Holmskogen på landsvägen emellan Norrändan och Holmen. Stenen – flyttblocket ansågs likna en upp- och nervänd utspänd kol-lekthåv. Stenen hade håligheter. Om man hade någon krämpa och satte en kopparslant i stenens hål, blev man botad. Berättades av bybor på 1950-talet. Stenen blev bortsprängd vid vägarbete.

4. LangmossbjeltinFlyttblock i Norrskogen (kallas Holmskogen). Ansågs vara ett jättekast. Ännu på 1920-talet skrämdes barn med ”Om du inte är snäll kommer Langmossbjeltin å tar dej”. Barnen trodde att Bjel-tin var en jätte.

3. Flottasteinin (uttalas med o-ljud)På en avsats på stenen hade man satt ut mat åt ”Flotta Matt” Matts Mattsson Östman (1846-1889), som bodde i en jordkula vid Dam-men. Se artikel s.14.När man kom från skogen och hade plockat bär lade man en näve bär på avsatsen. Ett tack till naturen för gåvan naturen gett.

2. StohellonMunsmo ström, den av naturen skapade strömfåran för utlopp från Söderfjärden till Vasa södra stadsfjärd. I strömmen finns ett stort flyttblock. Enligt folktron hade en jätte irriterats av kyrk-klockors klang från Solf kyrka och slungade stenen mot kyrkan, men missade målet.

Peter Båsk vid Södernästjörtjon. Sven Pått vid Langmossbjeltin.

Margit Holm vid Piltin.

✎

✎

✎

✎

jonAS forth

Käänteet Sulvan uuden koulun ympärillä ovat olleet moninaiset, mutta nyt katon-harja häämöttää jo horisontissa. Koulun arvioidaan valmistuvan noin kuukauden kuluttua ja pian sen jälkeen ovat vuorossa vihkiäiset. Harvat ovat nähneet koulua sisäpuolelta ja Solfbladet tarjoaakin nyt pienen näytteen rakennuksesta.

Tom Kecklundilla, joka on osallistunut työhön koulurakennuksen suunnitteluko-miteassa sekä koti- ja kouluyhdistyksen puheenjohtajalla Ulla Björknäs ja hänen tyttärellään Felicialla on suuria odotuksia uudesta rakennuksesta. Paikka on edelleen rakennustyömaa ja pääsemme ruokasaliin takakautta keittiön läpi.

– Ensimmäinen asia, mihin kiinnittää huomiota on voimistelusali ja korkeat, hienot ikkunat. kertoo Tom.

Voimistelusali, missä on alaslaskettava näyttämö, rajoittuu ruokasaliin ja se tila on dominoiva osa koulua.Vaikuttava huone-korkeus, missä ikkunat ulottuvat lattiasta kattoon, antaa hyvin valoisan vaikutel-man jopa nyt pimenevinä syyskuukausina.Yläpuolella sijaitsee pitkä silta, joka sitoo yhteen koulun kaksi puolta ja antaa näky-vyyden yläpuolelta molempiin tiloihin. Arkkitehtoonisia yksityiskohtia löytyy pal-jon katkaistuine linjoineen ja ajateltuine, käytännöllisine ratkaisuineen.

Suunnitteluryhmien, joissa ovat vaikut-taneet mm. Michael Luther, Camilla Sved-berg-Smeds ja Jonny Mollgren, lisäksi ovat myös opettajat saaneet olla mukana ehdottamassa koulun ja sisustuksen muo-toilua. Avainsanoina ovat olleet joustavuus ja viihtyisyys. Prognoosina on, että kah-deksan koululuokkaa, jokaisessa n. 15–20 oppilasta, täyttää koulun tulevina vuosina ja varsinaisia luokkahuoneita on myös kahdeksan.

Näiden tilojen lisäksi löytyy myös isot tietokone-, veisto-, musiikki- ja piirustus-salit sekä huone erityistarpeita tarvitseville oppilaille. Liikuntarajoitteisille oppilaille asennetaan hissi.

– Ajatuksena on, että koulusta ja erityi-sesti voimistelusalista tulee aktiviteettikes-kus niin päivällä kuin ilallakin, selvittää Tom. Sulvalla ei suoranaisesti ole ollut

Tietoruutu

Koulurakennuksen kokonaisbudetti on 5,1 miljoonaa euroa ja rakennus rahoitetaan kunnallisilla varoilla ja valtionavustuksella

Rakennusurakoitsijana toimii Raken-nus Karhu Oy

Vanha Sulvan koulu vuodelta 1957 säilytetään ja 1980-luvulla rakenne-tun osan kohtalo on vielä epävarma. Kirjasto ja esikoulu sekä iltapäivä- ja aamuryhmät tulevat käyttämään tiloja.

Sulvan koulun oppilaat ovat vii-meiset kaksi vuotta käyneet koulua Karkkimalassa ja Vaasassa

Satsaus tuleville sukupolville

peter BåSk

Solfbladet kirjoitti edellisessä marraskuun numerossa laajen-nettavasta viemäriverkosta. Sen jälkeen on kunnanrakennus-mestari Hans Hjerppeń mu-kaan tapahtunut seuraavaa.

Viemäriverkon suunnittelu annettiin suunnittelutoimisto Aluetekniikka Oy:lle Lapu-

Uusinta tietoa Sulvan viemäriverkostaalta. Suunnittelu on käynnissä, mutta piirustukset eivät olleet saapuneet kunnalle tätä kirjoi-tettaessa.

Kun piirustukset saapuvat, järjestetään maastokatsaus maanomistajien kanssa ja sen jälkeen piirustukset tulevat yleisön nähtäviksi.

tarkkaavaiset sulvalaiset ovat varmaan huomanneet merkin-

nät tien vieressä Västersolf´ssa. Merkkikepit ovat ehdotus viemäriverkon matkasta vai-heessa 1, joka toteutetaan kesällä 2011. Projekti on jaettu kolmeen vaiheeseen ja toteu-tetaan siinä järjestyksessä, kun rahoitus järjestyy.

Liitäntämaksu viemäriverk-koon on päätetty olevan 5.800 € taloutta kohden.

mitään vastaavaa ja toivomuksena on, että koulusta tulee sellainen paikka.

Samanaikaisesti tapahtuu muitakin muu-toksia, kuten koulukeittiön uusiminen, joka myöhemmin voi toimittaa ruoan lähellä sijaitseville kouluille. Jääkiekkokaukalo, joka sai antaa tilaa koulurakennukselle, tullaan rakentamaan toiseen suuntaan koulun viereen ja se täydentää ulkoilmaur-heilutarjontaa jo olemassa olevan jalkapal-lokentän ja uima-altaan kanssa.

Mahdollisuudet ovat monet uusille oppi-laille, mutta mitä mahtavat muiden koulu-jen oppilaat sanoa Sulvan lasten uusista, raikkaista tiloista?

– Että se on fuskua, sanoo Felicia hetken mietittyään.

– Uskonpa, että vanhemmat näkevät asian toisella tavalla, sanoo Tom hymyillen samanaikaisesti, kun Ulla toteaa:

– Vanhemmat ovat kyllä supertyyty-väisiä.

Jos kaikki menee suunnitelmien mukaan, niin koulu on valmiina 10. joulukuuta.

Tom Kecklundilla, joka on osallistunut työhön koulurakennuksen suunnitteluko-miteassa sekä koti- ja kouluyhdistyksen puheenjohtajalla Ulla Björknäs ja hänen tyttärellään Felicialla on suuria odotuksia uudesta rakennuksesta.



fredrik BåSk

Herman Ingo syntyi heinäkuussa 1873 ja kuoli toukokuussa 1944. Hän valmistui opettajaseminaarista vuonna 1899. Joita-kin viikkoja myöhemmin hän aloitti opet-tajanuransa Sundomissa. Berit Bäckman on Herman Ingon lapsenlapsi ja hän kertoo mielellään isoisästään. Beritin mukaan Herman oli hyvin iloinen ja lauloi usein.

– Isoisä oli aktiivinen mies kipeästä jalastaan huolimatta, jalasta joka amputoitiin. Muistan, kuinka hän kiipesi puu-hun ja touhusi puutarhas-sa. Eikä voinut olla kuu-lematta hänen kävelyään, koska puuproteesi narisi kuuluvasti, Berit sanoo.

Opettajan työnsä ohella Herman toimi aktiivisesti nuorisoliikkeessä, riippu-matta siitä, missä hän asui. Hän toimi usein nuoriseu-roissa puheenjohtajana. Raittiusliike oli myös tär-keä osa hänen elämäänsä. Mutta opettajanammatti teki hänestä sen mikä hän oli.

Sulvalainen persoona Herman Ingo

peter BåSk

Olof Lundin aloitteesta on kylätoimi-kunta suunnitellut ja rakentanut infor-maatiotaulun pankin luo keskustaan. Greger Snickars on tehnyt rakennustek-niset työt ja Puukeidas on sponsoroinut materiaalin. Informaatiotaulu on kol-mion muotoinen ja tarkoitettu kaikelle informaatiolle. Lyhyt sivu on ensisijai-sesti tarkoitettu virallisille tiedotteille ja pitkä sivu, missä on kartta, on yritysten mainoksille.

peter BåSk

Maitolava, viimeinen alkuperäispaikalla, on kunnostettu Greger Snickarsń asiantunte-valla ohjauksella. Projekti on saanut tukea kunnan kulttuurilautakunnalta. Keväällä maitolava maalataan punamullalla. Saman-aikaisesti on paikka merkitty kyltillä, myös kylätoimikunnan aloite. Myös kylän muihin paikkoihin taloryhmät ja paikat saaneet nimikylttejä.

Kylätoimikunnan kesän aikana toteuttamia ajankohtaisia projekteja

Informaatiotaulu Aktiapankin luona keskustassaMaitolava Munsmossa ”Trikantin” luona

Mainospaikat (5 kappaletta) maksavat 50€/vuosi ja niitä voi varata Peter Båsk´lta puh. 050-5575282. Yritysmainokset, joiden koko 12 cm x 52 cm, asetetaan kartan oikealle puolelle ja yritys maksaa itse. Kartassa olevalla nuolelle voi merkitä yrityksen osoitteen.

Portaikko toiseen kerrokseen näyttää, talon toisenlaise-sta design´sta huolimatta, perinteisen ratkaisun askel-mineen ja kulmineen.

Puutarha on nähnyt parhaat päivänsä, mutta vieläkin voi nähdä, että se on aikoi-naan ollut hyvin komea.

Talon erikoiset ikkunat. Paikalliset lehdet saivat vastaanottaa monia Hermanin kirjoituksia, jotka kä-sittelivät kaikkea taivaan ja maan väliltä. Usein kirjoitukset käsittelivät hänen neljät-tä suurta intohimoaan, teatteria.

– Isoisä sai joskus kritiikkiä kirjoituk-sistaan, mutta se kannusti häntä kirjoitta-maan lisää, kertoo Berit.

– Hän oli edelläkävijä ja todella aktii-vinen kaikessa, mitä hän teki. Viimeiseen asti hän työskenteli oikeudenmukaisuuden puolesta, viimeisinä vuosina politiikan kautta. Isoisää en unohda koskaan, sanoo Berit.

– Isoisällä oli suuri kirjasto, mutta siellä ei ollut yhtäkään kaunokirjallista teosta. Hänellä oli ainoastaan moraali- ja opet-tamiseen suuntautuvia tietokirjoja, kertoo Berit.

Kirjahyllyt olivat talossa, missä Berit vietti monet nuoruutensa kesät. Björn-holmenissa sijaitsevan talon on piirtänyt August Ingo, Hermanin veljenpoika. Gun-nar Smeds Sulvalta rakensi talon vuonna 1933. Talossa on monta mielenkiintoista ratkaisua, kuten esimerkiksi erikoiset ikku-nat. Toinen yksityiskohta ovat Helsingistä tuodut kaakeliuunit.


jAn jAcoBSon

Se alkoi jo viisitoista vuotta sitten At-len osalta, Christer tuli mukaan joitakin vuosia myöhemmin ja Johan kymmenen vuotta sitten. Ensin Vasa Arbiksen instru-menttirakentajakurssi ja sitten Korsholms Vuxeninstitut´ssa ja siitä tuli yhteinen har-rastus, minne kolme sulvalaisherraa ajavat yhdessä joka viikko. Ennenkaikkea yhtä ominaisuutta vaaditaan viulunrakentami-sessa – kärsivällisyyttä, siitä ovat Christer Bjon, Johan Bonns ja Atle Rosendahl yhtä mieltä!

Ja tietenkin viulunrakentaminen ottaa aikaa – neljäsataa tuntia keskimäärin, laskee Johan.

– Jo alussa voi päättää, että on tarkka ja silloin instrumentista tulee hyvä, sanoo Johan. Se ei ole onnea eikä sattumaa.

Materiaalin he ostavat Saksasta, samalta toimittajalta kuin ammattilaisetkin. Kansi tehdään alppikuusesta, kun taas kaula ja loput tehdään vaahterasta.

Prosessin aluksi tehdään malli pellistä, ”puolikas” viulua, joka sitten käännetään, että saadaan toinen puoli samanlaiseksi. Sitten tehdään vanerimalli, joka on yhtä paksu kuin sivujen korkeus, siis viulun sivut. Siihen liimataan kiinni kulmapalat ja aloitetaan sivujen muotoilu. Kaikelle

on tarkat mitat lähtökohtana mestarien Stradivarius ja Guarnieri viulut, jotka he rakensivat yli kolmesataa vuotta sitten.

Atle ottaa esille joitakin kiilamaisia puu-paloja, joista tulee seuraava viulu. Hä-nellä on myös yksi, joka on ”viittä vaille lakkausvalmis”. Se on neljäs tai viides,

jonka hän on rakentanut ja lisäksi hän on takentanut alttoviulun ja sellon.

Johan alkoi sen sijaan rakentaa kitaroita ensimmäisten viulujen jälkeen.

– Periaate on aika pitkälle sama, hän sanoo, mutta mittojen kanssa ei tarvitse olla aivan yhtä tarkka.

Christer esittelee jousta, jonka hän teki, ennen kuin rakensi ensimmäisen viulunsa. Ei siksi, että se olisi helpompi tehdä, on vaativaa työtä saada kaikki jouset toimi-maan oikealla tavalla.

– Mutta olin allerginen puulle, mistä jouset tehdään, joten jousen numero kaksi sain antaa pois, ennen kuin se oli valmis, hän sanoo.

Mikä saa heidät jatkamaan sen jälkeen, kun instrumentti on rakennettu?

– Se on kyllä haaste, sanoo Atle. Kun näkee, että pystyy tekemään sen ja voi soit-taa instrumenttia, jonka on itse rakentanut joistakin kiilamaisista puupaloista.

Ja tietenkin myös se, joka vetää osallis-tujia kaikenlaisille kursseille – yhteenkuu-luvuus, intressin jakaminen.

– Niin, Christer nauraa, juttelemme var-maan yhtä paljon kuin rakennamme.

teKStI: PeteR BÅSKKuVA: cHARLOttA RISKu

Kylätoimikunnan viimeisen kokouksen yhteydessä 27. toukokuuta ennen kesä-taukoa kunnostettiin kivipyykki vanhan Rantatien läheisyydessä Västersolf´ssa. Sen synty perustuu vuoden 1734 lakiin: ”Jokaisen täyden mailin kohdalla maan-tiellä tulee pystyttää tolppia tai isoja kiviä ja pienempiä jokaisen puoli- ja vartti-mailin kohdalle, niihin tulee merkitä maililuku”. Näin kuului Byggningsbalkenin 25 luku 3 § vuonna 1734 eduskunnan antamassa Sveriges Rikes Lag:ssa.

Vanha, keskiaikainen Rantatie (Strandvägen) mainitaan jo 1400-luvulla ja se oli ensimmäinen tie pitkin Pohjanmaan rannikkoa (ensisijaisesti ”rakennettu” turus-ta Korsholman linnaan, myöhemmin ympäri koko Pohjanlahden).Se oli seuraava turku-Viipuri-tien jälkeen, tie, joka oli tärkein Suomessa Ruotsin vallan aikana.

Itse kivi, mihin ¼-maili on hakattu, on hävinnyt ja kylätoimikunta laittoi paikalle vanhan, ruosteisen ämpärin paikan merkiksi. Joka on kiinnostunut näkemään al-kuperäisen mailikiven, voi käydä Kurt Jåfsń luona Vikbyssä sellaista katsomassa.

Västersolfń metsässä kivipyykin kunnostus

Instrumenttirakentaminen

Yhteinen harrastus

Atle ja Johan.

Christer ja kurssinopettaja Arvid Sandvik.


R–Itella Abp

Nu ävenfastighets- ochgrönområdes-

skötselKonku renskraftiga priser!

Fråga mer:Peter 0500 776624

www.granholm.fi

NYTT!

r

God Jul!

Tfn (06) 3440 505

God Jul!

Lallastået 2165450 SOLF

www.solfror.fi www.putkireformi.fi

06-3440 334Fax 06-3440 [email protected]

Allt inom VVSVVS-Butik

Oljebrännarservice

Allt inom VVSVVS-Butik

Oljebrännarservice☎

AB SOLF RÖR OYnär det rör sig om rör

ja asia on putkessa

Solf blomsterhandelSulvan kukkakauppa 344 0633☎

• Julblommor och planteringar• Presentartiklar, krukor,

tomtar och kort m.m.

Må–Fr 9–17.00Lö 9–13.00

Lö 9–17.00, Sö 10–17.00Må–To 9–20.00, Julafton 9–12.00

Öppet: Öppet i julveckan:

UFFE´S TAXI0500 128 374taxibuss invautrustad / taksibussi invavarastuspersonbil / henkilöauto

Mikaela Finne | 050 548 9664 | Solfvägen 213

Restaurang – Ravintola

Öppet: Må–to 10–15, fre 10–22, lö 12–22, sö 12–18 Välkommen!Välkommen!

Fredrikas traditionella julbord 11–12 december kl. 12–18. Ring och boka!Fredrikas traditionella julbord 11–12 december kl. 12–18. Ring och boka!

www.fredrikas.fi Solfvägen 219, Solf 045-1333 956

BOKFÖRING

VerifineÄLinda 050 597 0834, Solf

www.granholm.fi

Bokförings- och kontorstjänster

Anne Ström GSM: 050-536 2884 e-mail: [email protected]

Städ- och fastighetstjänster samt övriga sysslor för hemmet och arbetsplatsenSiivous- ja kiinteistöpalveluja sekä muita tehtäviä kotiin ja työpaikalle

Tfn 0500 163 060www.smeds.fi

ABOY

Myrvägen 25, SOLF

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

www.ostmansradiotv.fi Tel: 06-3440 240

Barkamovägen 3, 65450 SOLF

Virke och byggmaterialPuutavaraa ja rakennustarvikkeita

Tom 010 8201347, David 010 8201348, Fax 010 8201350www.puukeidas.fi

God Jul!

DIN CYKELGod Jul! Hyvää Joulua!

Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

tel: 347 [email protected]

Datorer - tillbehör Service - installationKameraövervakning InternettjänsterWebbsidorWebbhotell

www.multitronic.fi

Korsholmsesplanaden 38, VasaTel: 06-3197700, [email protected]

Öppet: Vardagar 9-18, Lördagar stängt

ASUS N52JV-EX302V

15.6” skärm, 4096 MB minne, 640 GB

håddisk, Nvidia GeForce GT 325M, Intel Core i3 350M,

Batteri 6 cells, HDMI, Windows 7

719€

När du vill ha en riktig bra dator till förmånligt pris!

Documents

Solfbladet November 2010 / Årgång 3 Nr. 8