1

Nummer 2 2013 Pris 25 kronor

Ella Lemhagen

Sn@bel- Posten

Vi har träffatregissören

Helena HarneskChristian WadénDaniel DluzewskiOm mobbningEn resa till Kuba

2

PSYKOLOGI

Marknad

Tisdagen 5/2 och onsdagen 6/2 var det marknad på Vaksala Torg.

Jag gick dit efter jobbet.Jag köpte korv och läsk och sen gick jag runt och tittade.Lite senare köpte jag kaffe och en donut.Vädret kunde ha varit bättre.Det var slaskigt.När jag hade tittat runt gick jag hem.

Tandläkare

Tandläkare går man till för att det är nödvändigt.

Ibland borrar dom, men man kan få be-dövning om man vill.Dom visar en hur man ska borsta tän-derna och dom hittar alltid något fel som man inte själv har märkt.Dom är ganska dyra att gå till.

PAVELS PERSPEKTIV

Fotboll

Allsvenskan är den högsta divisio-nen i fotboll i Sverige.

Snart börjar Allsvenskan i fotboll och då vinner AIK för att dom är bäst.AIK bildades 1896 och är från Solna.

Ägg

Ägg är mat.Det finns djur som lägger ägg, till

exempel fåglar och grodor.Kloakdjuren är de enda däggdjuren som lägger ägg.Fiskars, groddjurs och kräftdjurs ägg kallas rom.På påsken äter man mycket ägg och man målar påskägg.

En klar dröm, är en dröm då man är medveten om att man drömmer.

Det kan vara så att man inte direkt hamnar i en klardröm utan att det kommer längre fram i drömmen. Till exempel om jag ser en person med två huvuden, så tänker jag, men jag drömmer kanske. Då kan man börja styra över sina drömmar.

En sak som kan hända innan man får en klardröm är ”sömnparalys”. Det inträffar då man håller på att somna eller vakna. Kroppen blir förlamad, för att man inte ska kunna göra de rörelserna man gör i drömmarna. Det är helt ofarligt men kan kännas skrämmande.

Det finns olika knep för att man ska kunna få klardröm-mar. Jag laddade ner en app till Iphone, som registrerar när man är i ”deep sleep”, och då börjar ett speciellt soundboard spela. Då sägs det att man ska hamna i en klardröm. Det funkade inte för mig, men jag tror det kan vara eftersom jag visste att det skulle hända, så låg jag och tänkte på det.

Om man får en klardröm, och det känns som man ska vakna, kan man snurra i drömmen, då kanske den stannar kvar.

Klardrömmar

AIK svenska mästare 1900

3

Vår!!!

Visst känns det som att vi väntat väldigt länge på den. Men nu är den här.

I detta nummer kan du läsa om Ella Lemha-gen och Helena Harnesk och mycket annat i vanlig ordning.

Sedan sist har det hänt en hel del. Dag-lig verksamhet håller på att omorganiseras och vår enhet Åmynningen finns inte mer. Vi kommer fortsättningsvis att tillhöra en större enhet som heter Företagsplatser och MediaVi har också fått en ny medarbetare. Vi öns-kar Helene välkommen i gänget. Och till sist har vi bytt tryckeri, vilket med-för en del förändringar, som ni kanske lägger märke till. För som alltid gäller att

Himlen är gränsen!

Christer Arvidsson

Omslagsfoto: Christer Arvidsson

Klardrömmar................................. Pavels perspektiv...........................Christian Wadén............................ Daniel Dluzewski...........................Mobbning..................................... Milano..........................................Ella Lemhagen..............................Vapentekniker..............................Ordhistoria..................................Resa till Kuba...............................Hur börjar det regna?....................Helena Harnesk............................Jens & Muro.................................

Innehåll

Du vill väl läsa fler nummer av

Sn@bel- Posten

Kontakta Snabel-@!Se redaktionsrutan

Helårsprenumeration kostar 150:- Lösnummer till försäljning finns på

Snabel-@Knivstagatan 6

2 2 4 5 6 7 8101112131416

Snabel-@ Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se.Ansvarig utgivare: Mari Ekh018-727 71 57

Chefredaktör: Christer ArvidssonRedaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Redaktion Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Lena Öhman; Malin Spångberg; Eva Wiik; Karolin Bernacca; Maria Tekeste; Ida Grejsgård; Helene Larsson; Natalia Georges; Lotta Eriksson.Layout & redigering: Christer ArvidssonKorrektur: Mattias PerssonTryck: Wikströms Tryckeri AB

På webbenwww.snabelposten.se

Finns det som vanligt nytt extramaterial

Helena Harnesk - en längre intervju •

Daniel Dluzewski - en längre intervju •

ADHD •

Rohingya - en hotad folkgrupp•

Prenumerationsvillkor:Prenumeration förnyas automatiskt om inte uppsägning sker senast 2 veckor efter du fått sista numret.

AIK svenska mästare 1900

4

Vilka slags motiv föredrar du att fota? Bussar, fåglar och hus. Uppsalamotiv. Växtlighet.

Vad för kameramärke har du? Panasonic

Varför blev det just Panasonic? Det är billigt. Den är vridbar.

Vilket är roligast när du har fotoutställningar? Alltihopa. Att visa fotona.

Skulle du tycka att det vore kul att åka till månen och kanske fota lite? Nej, jag är höjdrädd.

Namn: Christian WadénFödd: 1982Bor: Uppsala Jobb: Studio 34 i Odins dagliga verksamhetFritidsintresse: Fotografera Favoritmat: TacosFavoritfilm: RoligafilmerSommarställe: Nej, jag har inget sommarställe.

Foto:Christian Wadén

KULTUR&NÖJE

5

Namn: Christian WadénFödd: 1982Bor: Uppsala Jobb: Studio 34 i Odins dagliga verksamhetFritidsintresse: Fotografera Favoritmat: TacosFavoritfilm: RoligafilmerSommarställe: Nej, jag har inget sommarställe.

Namn: Daniel DluzewskiFödd: 1985Bor: Norby, Uppsala Satsar på kändisskap framöver: Jag satsar i alla fall på att jobba med musik i någon form. Sedan får vi se vad det blir.Favoritdryck på krogen: Jag dricker helst kaffe, men just på krogen dricker jag nog någon mörk öl.Gör helst en solig sommardag: Jag ligger nog i solen på en gräsmatta och läser en bok.Är bra på datorer: Nej, det skulle jag inte säga.Favoritlag i fotboll, ishockey: Nej, det har jag inget. Gröna Lund eller Skansen: Skansen. Jag är inte jätte-mycket för karuseller så att jag trivs bättre på Skansen. Om jag ska ut till Djurgården där vid Gröna lund, så är faktiskt Aquaria ett himla kul ställe. Det var jag väldigt fascinerad av som liten. Kräldjur, ödlor och den typen av husdjur.Har du testat spela saxofon? Nej, det har jag inte. Jag har aldrig fått möjligheten att spela saxofon.Har du hört Filip Åhlmans låtar? Ja, absolut. Jag tycker att dom är skitbra. Han är verkligen bra på att skriva låtar.

KULTUR&NÖJEDaniel Dluzewski musiker och cirkelledare

Daniel Dluzewski har sedan barndomen haft intresse för mu-sik. Som sjuåring sjöng han i en kör. Vid tio års ålder började han spela fagott. Med tiden började han även spela kontrabas och elbas. Sedan tre år spelar han elbas i bandet Mad Artwork, som startades för sju år sedan av brodern Gabbi Dluzewski. Sedan hösten förra året (2012) arbetar han som kursledare inom Esters musikverksamheter där han, i samband med ledar-skapet, spelar gitarr och trummor.

Kontrabas kontra elbas: Kontrabas började han spela för sju år sedan i samband med att han gick på en musikfolkhögskola utanför Östersund. Det är ett stort in-strument med tjocka strängar och för att orka bära med sig det måste man vara stark i ryggen. ”Det är ett bandlöst instru-ment, vilket innebär att det inte finns några märken som visar var man ska sätta fingrarna. Därför kan det vara svårt att spela och man måste lyssna extra mycket när man spelar kontrabas”, berättar Daniel.

Medan han spelar jazz och annan akustisk musik med kontrabasen blir det mest rock ´n roll med elbasen, då

han sedan fyra år tillbaka spelar elbas i bandet Mad Artwork, som startades några år tidigare av brodern Gabbi Dluzewski.

Mad Artwork har haft flera spelningar och vissa av dem har filmats och lagts upp på Youtube. Senast hade de två konserter på Grand, som ägde rum den 5 februari i år. Något som blev mycket lyckat, med både nöjda besökare och ett nöjt Mad Artwork.

Arbetet inom Esters Musik-verksamheter: Daniel har sedan slutet av sommaren 2012 varit kursle-dare för flertalet studiecirklar inom Esters Musikverksam-heter, vilket han tycker är roligt.

”Det är roligt att träffa alla människor som kommer hit. Vi spelar, sjunger och har kul tillsammans. Det ger väldigt mycket glädje”, säger han.

”Ibland är det jättelätt och ibland är det jättesvårt men det är alltid jättekul att vara kursledare”. ”Eftersom det kommer så många människor varje vecka som gillar olika sorters musik blir det också stor variation på låtarna som spelas. Det kan vara en utmaning”, tycker Daniel.

Utöver detta har han arbetat tillfälligt inom verksamheten, bland annat som tekniker i samband med konserter och uppträdanden.

Övrigt: När Daniel inte arbetar med Esters Musikverksamheter eller spelar i Mad Artwork kretsar det fortfarande mycket kring musik, likaså på fritiden. Alternativt så läser han en bok och då ofta en bio-grafi. Dessutom går fritiden åt till att ringa till olika ställen och försöka boka spelningar.

En förlängd version av artikeln finns på vår hemsida www.snabelposten.se.

6

Text: Malin SpångbergIllustration: Eva Wiik

SOCIALTMobbning och trakasserier

Vad är mobbning?

Mobbning kan förekomma överallt, i skolan, på arbetet eller på fritiden. Men vad beror mobbning egentligen på? Vad är mobbning? Jo ni förstår, mobbning är handlingar som andra upplever som kränkande. Den som blir mobbad mår inte bra, självförtroendet kan svika en och man hamnar utanför den sociala gemenskapen.

Stämningen på en arbetsplats visar ofta vad som är okej och inte okej i mötet mellan anställda. En så kallad ”rå men hjärtlig jargong”. Allt kanske inte uppskattas av alla.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för att arbetsmiljön är bra och att mobbning försvinner. Men arbetsgivaren kan inte ensam rå på problemet, utan även skyddsombud och arbetstagare behöver vara delaktiga. Det är viktigt att gemensamt skapa en bra arbetsmiljö, där alla är delaktiga i hur man vill ha det på jobbet. Alla anställda ska kunna våga säga vad han/hon vill på jobbet. Personangrepp och hån ska inte accepteras. Det är jätteviktigt att arbetsgivaren informerar om att mobbning inte ska finnas på arbetsplatsen.

Om någon blir mobbad på din/er arbetsplats, gå direkt till er arbetsgivare (handledare) och berätta det. Det är deras skyldighet att få stopp på mobbningen. Han/hon kan prata med dom, erbjuda dom stöd och hjälp.

En enda dum grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger, och får den som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.

Den som blir mobbad kan känna sig rädd, ledsen och kränkt. Ledsen och må dåligt kan man känna sig ändå, även fast det inte kallas mobbning. Men för den som blir mobbad under en längre tid, kan självkänslan påverkas och man känner sig väldigt ensam.

Mobbning kan vara viskningar, blickar, skratt, knuffar, slag och elaka ord. Det kan även vara taskiga sms, mail eller inlägg på Facebook. Det kan även vara att någon blir utfryst bara för att personen inte klär sig som dom andra, eller att någon ser ut på ett speciellt sätt. Personen kanske inte får vara med, eller att andra sprider rykten om den. Om de handlingarna får någon att må dåligt, då är det mobbning.

Mobbning är ett starkt ord för många, kanske förstår inte dom som mobbar att det verkligen handlar om mobbning. Dom kanske till exempel säger att det bara var ett bråk, men i ett bråk är man mer jämnstarka och ungefär lika taskiga mot varandra. På samma sätt är det med elaka skämt. Den som mobbar kan ibland skylla ifrån sig och säga att det bara var ett skämt. Men om någon mår dåligt av det, då är det mobbning.

Ibland är mobbning så allvarligt att det är brottsligt. Till exempel misshandel, när man slår någon. Trakasserier eller diskriminering är också brott.

Om någon blir illa behandlad på grund av till exempel den personens kön eller religion, då är det diskriminering. Så fort någon blir illa behandlad ska det tas på allvar.

Vad beror mobbning på?

Oftast startar mobbning när det är dålig stämning i en grupp. Dom som mobbar kanske försöker hålla ihop i en liten grupp genom att till exempel vara dumma mot någon annan. Ibland kan mobbning bero på att det inte finns andra i närheten, som tar på sig ansvaret för att alla beter sig på ett bra sätt mot varandra. Mobbning kan också bero på att den som mobbar mår dåligt och ger sig då på andra för att själv känna sig starkare.

Ibland kan mobbning öka för att dom som är runt omkring inte vågar säga ifrån. Dom kanske är rädda för att själva börja mobba, bli mobbade eller förlora sina vänner.

Hur kan mobbning minska?

Det är aldrig, och då menar jag aldrig, en ung persons ansvar att förhindra mobbning. I skolan är det de vuxna, och på arbetet är det arbetsgivaren, som har ansvaret för att ingen blir utsatt för mobbning. Ändå kan alla bidra för att minska mobbning.

Om man märker att någon blir kränkt eller känner sig utanför, då kan man visa att man bryr sig om den. Ibland kan det räcka med att bara säga hej eller fråga om något vardagligt, för att någon ska känna att man bryr sig.

Man kan också vara till hjälp genom att berätta för någon som jobbar i skolan eller på arbetsplatsen, om man märker att någon blir mobbad.

Mobbning förekommer runt hela jorden, det är synd, tycker jag. Tänk om alla kunde vara snälla mot varandra istället för att vara

dumma mot varandra. Är man dum mot andra blir man i slutändan ensam, ingen vill vara med en då. Är man snäll då vill andra vara med en. Är man snäll så är andra snälla tillbaka, är man dum så är andra dumma tillbaka. ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”

7

När jag var 7-9 år blev jag mobbad i skolan, det pågick varje dag. Jag hade fel hårfärg, började utvecklas för tidigt, fick inte vara med och var helt enkelt inte som dom andra.

Mobbarna drog och slet i mig.Knuffade mig.Sa fula saker till mig.Retade mig för mitt röda hår ( var dom svartsjuka eller?)Sen började jag i särskolan och då slapp jag mina mobbare.

Min tanke, nu i efterhand, är att dom nog inte mådde bra, det var inget fel på mig. Jag var som alla andra tjejer.

Mobbning borde inte få förekomma. Alla är lika mycket värda.

Mobbning är bara dumt, varför kan inte alla vara snälla mot varandra?

Säg hej och le mot dina nära och kära.

Le mot alla som du möter, ett leende kan få människor att tina upp. Tro på er själva, ni är unika det finns ingen annan som är som ni.

Våga säg ifrån, du vet själv vad du tycker och känner.

Du vet väl om att du är värdefull Att du är viktig här och nuAtt du är älskad för din egen skullFör ingen annan är som du

Det finns så många som vill tala omAtt du bör vara si och såMen Gud vår fader accepterar dig ändåOch det kan du lita på

Du vet väl om att du är värdefullAtt du är viktig här och nuAtt du är älskad för din egen skullFör ingen annan är som du

Du passar in i själva skapelsenDet finns en uppgift just för digMen du är fri att göra vad du vill med denSäga ja eller nej

Du vet väl om att du är värdefullAtt du är viktig här och nuAtt du är älskad för din egen skullFör ingen annan är som du

Psalm 791Text & Musik: Ingemar Olsson

Katedralen byggdes år 1386, under beskydd av stadens dåvarande biskop An-tonio da Saluzzo, och invigdes år 1418. Den fick namnet Duomo di Milano. Och den blev placerad mitt på torget Piazza Duomo. Och blev den tredje största kyrka i världen. Men den blev oavslutad fram till på 1800-talet, när Napoleon, som kröntes till kung av Italien, lät färdig-sätta fasaden. Ja, det blir mycket namnet Duomo i meningarna, men i Italien har varje stad en katedral som heter Duomo mitt i centrum och därefter fick hela det området det namnet. Och oftast några namn till i tillägg beroende på platsen och vad staden heter med mera.

1482 trädde Leonardo da Vinci i tjänst hos hertigen av Milano, Lodovico Sforza.Han verkade som hovmålare, skulptör, arkitekt bland annat till katedralenDuomo di Milano, och gjorde en modell till ett ryttarmoment Sforza, men den förstördes av franska soldater innan den hann gjutas i brons. Den blev känd i form av bevarade teckningar. Han fick i uppdrag att måla Madonnan i grottan och Nattvarden, för klostret Santa Maria Delle Grazie.

Leonardo da Vinci designade också en stor staty som står inte så långt ifrån katedralen.

Shopping

Milano är också ett centrum för Europas modeindustri och många världsberömda designers, som lever och verkar där. Milano är för de flesta känd för att vara en modestad med storslagen shopping. Shoppingen i Milano är av världsklass, här hittar man både Italienska och internationella modeskapares verk, och det är i Milano man får se de kommande trenderna, när modeskaparna skyltar med sina senaste kollektioner. Milano är en av de bästa platserna i världen då det gäller shopping av märkeskläder och accessoarer från de stora modehusen värden över. De flesta kända design-husen finns representerade i Milano, och det finns flera lyxiga butiker, som Gucci, Pranda. Dolce & Gabbana och Armani, att spendera sina pengar i. Det finns självklart många andra butiker att titta in i. Men tänk på att Milano är en av Italiens dyraste städer. Och att det är ett euro-land.

Fotboll

Fotbollen i Milano har dragit igång på allvar nu. Milano har två erkända fot-bollslag i staden. Lagen är AC Milan och FC Inter-Milan. Zlatan Ibrahimovic har spelat i båda dessa lag. Båda lagen spelar på den stora fotbollsarenan Guiseppe Meazza-stadion (San Siro) som har plats för 78 000 åskådare.

Milano är Italiens näst största stad med 1.4 miljoner invånare. Den ligger i Lombardiet, vilket är ett av Italiens mest välbe-

ställda landskap.

RESORMILANO

Text & Foto: Helene Larsson

8

Vad heter den första film som du gjorde?Jag gjorde många kortfilmer när jag var väldigt ung, men första långfilmen som har gått på bio heter Drömprinsen - Filmen om Em.

Hur gammal var du när du gjorde din första film?Allra första filmerna gjorde jag nog när jag var i tonåren, men då var det mer små kortfilmer och experimentfilmer. Första långfilmen, då var jag 30 år när den kom ut på bio, men när jag höll på med filmen var jag 27-28 år, men det tog lång tid innan den var färdig.

Hur många filmer har du gjort?Oj, kortfilmerna, kanske 20 stycken eller nåt sånt. Jag tror att det är 8 stycken stora produktioner, men jag är lite osäker, man tappar räkningen

Hur kom du på att du ville hålla på med film?När jag var liten var jag väldig intresserad av teater, skriva, bild, rita, musik . Jag tyckte om att gå på bio. När jag var tonåren insåg jag, att om jag jobbar med film, då får jag fortsätta med allt det här som jag är intresserad av.

Hur lång tid tar det att göra en film?Nu bestämmer vi att vi pratar om långfilmer, för kortfilmer kan vara hur som helst. Det tar ungefär två år i genomsnitt, men då menar jag hela processen. Det beror på. Ibland skriver jag manus och ibland är jag

bara regissör, men oftast har jag även varit inblandad i manus. Om man skriver kan man hålla på ännu längre. Normalt tar det ett till två år att bli klar med en film. Den snabbaste långfilmen jag har gjort tog ett år.

Måste man gå på kurs om man ska lära sig att göra filmer?Jag vet inte om man måste, det finns många som själva lär sig att göra film genom att göra mycket film. Kanske genom att ha en egen liten kamera och bara börja filma. Det finns kända filmregissörer som inte har gått någon filmskola. De flesta har nog gått någon slags filmskola. Jag har gått den stora filmskolan som heter Dramatiska Institutet. Där gick jag i tre år. Innan det har jag gått lite andra filmskolor. Jag har läst filmvetenskap, som är mer teori på universitetet. Jag har också gått på en filmskola i Frankrike i ett halvår.

Hur lång är en kurs som man måste gå för att lära sig att göra film? Den filmskolan man går för att bli filmregissör är tre år. Sen finns det andra kurser som man kan gå som är kortare.

Är det svårt att komma in på den kursen?På Dramatiska Institutet är det väl-digt svårt att komma in. När jag gick tog dom in tre elever vartannat år. Det finns också andra som inte är lika svårt att komma in på.

Jag har tänkt länge att jag ville intervjua Ella, så jag satte mig vid datorn och börja skriva ett mail till henne. Efter ett tag fick vi ett

svar att hon kunde, och då bestämde vi ett datum och tid som vi skulle till Stockholm och träffas. Vi gick till ett fikaställe som är ganska lugnt, och där intervjuade jag henne. Jag tyckte det var extra roligt att träffa henne, för hon är min kusin, och vi har inte träffat varandra på många år. Dessutom var det extra roligt att hon just fått priset Gullspiran på senaste Guldbagge-galan. Jag tycker att den här intervjun blev lyckad.

KULTUR&NÖJERegi:

Ella Lemhagen

Namn: Ella LemhagenFödd: 1965Yrke: FilmregissörBor: StockholmFilmer i urval: 1996 - Drömprinsen - Filmen om Em1997 - Välkommen till festen1999 - Tsatsiki, morsan och polisen2001 - Om inte2002 - Järnvägshotellet (TV-serie)2003 - Tur & retur2008 - Patrik 1,52011 - KronjuvelernaFavoritfilm:JagtyckeromFedericoFellinisfilmersomhangjordepå60-och70-talen.Favoritskådespelare: Charlie ChaplinFavoritartist: David Bowie och Håkan Hell-strömFavoritmat: Grekisk salladFavoritresmål: Grekland

9

Får du bestämma vilka som ska vara med i dina filmer? Ja, det bestämmer jag ganska mycket själv. Jag tycker ofta att det är intressant att ha en dialog med producenten. Man kan säga att producenten är den som är ytterst ansvarig ekonomiskt för filmen. Jag tycker ofta att det är bra att producenten och jag är överens. Jag vill gärna att producenten också tycker att mina val är bra. Så jag brukar ofta diskutera det, men ytterst är det jag som bestämmer kan man säga.

Är det fler som jobbar med samma film eller är du ensam?Man är jättemånga som jobbar. Huvudpersonerna är skådespelare, regissör, fotograf, kostymör, scenograf, ljudtekniker och så finns det väldigt många fler. Sen har man ett långt efterarbete när man har spelat in. Någon som klipper filmen, folk som jobbar med ljudet och effekter. Så det är väldigt många före inspelningen, under inspelningen och efter inspelningen. Det blir ofta ett hundratal människor och ibland fler.

Dom filmer som du har gjort har dom vunnit något pris?Jag har vunnit väldigt många priser faktiskt. Den film som har vunnit mest är Tsatsiki, som fick många priser. Även Patrik 1,5, som kom för några år sen har fått många priser. Det är de som har vunnit flest priser. Även en del av dom andra har också vunnit priser.

Har du någon favorit av dom filmer som du har gjort?Det är lite svårt, man gillar på ett sätt varje film. När jag gör en film då är den favoriten. Jag kan nämna en film som jag tycker väldigt mycket om, men kan inte säga att den är min favorit. Det är Patrik 1,5.

Bestämmer du hur kläderna ska se ut i dina filmer?Man kan säga att jag bestämmer allting, men samtidigt vill jag jobba med duktiga människor. När det gäller kläder då har man en duktig kostymör. Jag brukar ofta jobba med min syster, som heter Moa.Moa gör ofta kläderna till mina filmer, men inte alltid. Jag har jobbat med andra också, och då har jag kanske en idé. Jag har en tanke ungefär vilken stil det ska vara, men sen vill jag att kostymören ska komma med sina idéer. Det bästa är när man samarbetar, oftast kan en kostymör mer än jag kan. Jag säger till kostymören att så här vill jag ha det, sen kanske dom kommer med ett ännu bättre förslag. Jag är alltid med och bestämmer. Kostymören kommer med förslag, så man diskuterar ju hela tiden, men i slutändan är det jag som bestämmer. Har du bara gjort spelfilmer eller har du gjort någon dokumentär?Jag har gjort dokumentärer innan jag gick på filmskolan. Filmskolan i Frankrike som jag nämnde var en dokumentärfilmskola. Där jobbade vi helt dokumentärt. Jag gjorde halv-dokumentärer till SVT redan när jag var 20 år. Det är korta, jag har aldrig gjort en lång eller en stor dokumentärfilm.

Varför gjorde du bara Tsatsiki, morsan och polisen?Jag hade inte så jättebra samarbete med producenten, och vi kom inte så bra överens. Hon ville absolut gärna göra en fortsättning, men det fanns inget manus, och det fanns ingen riktig idé. Och då tyckte jag att det kändes lite oseriöst. Det kändes mest att hon ville göra en fortsättning för att tjäna pengar, och jag vill inte göra en film om jag inte tycker att det är en bra historia. Det måste finnas ett innehåll som jag tror på. Och jag tyckte inte riktigt att det var så. Och då valde jag att inte göra en till film med henne.

Var det svårt att komma på vad filmen Tsatsiki skulle handla om?Nej, för det första byggde den på en bok som var väldigt populär. Det är flera böcker som gjorts om Tsatsiki. Då fanns själva boken där det i grunden fanns en berättelse. Det svåra var möjligen att ta bort. När man ska göra en film på en bok eller på flera böcker kan man inte ha med allting, då måste man välja bort. Det svåra var möjligen att bestämma vad skulle vi berätta av allt det här. Han som skrev manuset heter Ulf Stark, det var inte jag som skrev själva manuset, så han gjorde många av dom här valen. Sen när jag kom in som regissör var det mycket som redan var bestämt, som jag tyckte var bra. För mig var det inte så svårt.

Håller du på med någon ny film just nu?Jag håller på med tre filmer samtidigt. Det är ingen som vi håller på att spela in. Vi håller på med manus, vi håller på med att planera. Jag kommer inte att göra alla tre filmerna samtidigt, men det är inte bestämt vilken film som blir nästa.

10

Hur kom det sig att du valde detta jobb?

När jag började hos polisen sen jag var cirka 20 år. Då började jag med fordon. Då låg polishuset vid Salagatan. Där jobbade jag i cirka 7-8 år som väktare och ordningsman och körde värdetransport ett tag. Jag kom tillbaka sen hit till det nya polishuset och då fick jag jobba med fordon igen. Vapentekniker har jag jobbat som i cirka 4-5 år.

Hur kom det sig att du ville jobba här inne i polishuset?

Det var min pappa som är polis. Han frågade chefen på fordonsidan om jag fick jobba där bara för tillfället. För jag ville hellre bli polis, men det blev inte av.

Vad gör en vapentekniker?

En vapentekniker gör så här: vartannat år ska alla vapen tas in och då plockar jag isär alla vapen i bitar. Jag gör också en besiktning av vapnen. Jag beställer också ny ammunition så det finns att byta till pistolerna. Jag hjälper dem att fixa skjutbanan ibland. Jag tar inte hand om skjutbanan, utan jag tar hand om vapnen, för de måste fixas på en gång.

Hur blir man en vapentekniker?

Man jobbar för det mesta hos polisen. Jag utbildade mig till vapentekniker genom att gå 2 kurser i Tyskland. Jag jobbade också med en erfaren vapentekniker ett tag för att lära lära mig allt om pistolerna.

Vilka vapen är det vanligen ni använder?

Vi har en pistol som heter Sig Sauer, och det har alla poliser i princip. Det finns olika modeller av den. Dom som jobbar på ordningspolisen har en modell som heter P2-29.

Hur många vapen är det som går sönder?

Det är väldigt bra kvalitet på pistolen, den går sällan sönder. Jag gör så att jag gör en besiktning på vapnet och det gör jag vart annat år. Då går jag genom pistolen och plockar isär den i alla delar. Jag ser till att allt ser bra ut och allt är helt. Men jag måste byta fjädrarna på pistolen så dom är nya. Jag gör rent resten av delarna och gör en ultraljudstvätt. Jag sätter ihop alla delarna, så det blir ett vapen som poliserna kan använda igen.

Jag har jobbat i Stockholm en hel del och runt om i landet som vapentekniker. Om man räknar upp alla vapnen här i Uppsala så går det sönder ca 5-10 stycken per år. Då är det fel som går att rätta till genom att smörja in vapnet. Poliserna kan också smörja in sitt vapen själva när det behövs, men annars är det jag som gör rent pistolen och ser till att det inte

är något fel på den. Det ska inte bli något fel när jag gör mitt jobb. Det kan hända, men det är ytterst sällan det blir något fel.

Håller du på med vapen hela tiden eller gör du något annat också som vad?

Man kan säga att jag jobbar med vapen 40 % och ibland så hjälper jag med

behörigheter här på polisen. Jag hjälper också till med cylindrar och nycklar här på polishuset.

Vad var ditt drömjobb när du var ung, var det vapentekniker eller var det något annat?

Nej det var inte vapentekniker. Som ung så ville jag jobba på Kolmården. Jag ville ta hand om djur. Man kan säga att jag ville bli som en bonde och hålla på med djur. Jag skulle vilja bygga ett staket runt min mark och där inne skulle jag ha lite gutefår. Men nja, det är en liten dröm jag har. Man kan inte alltid göra det man drömmer om. Men jag är ändå nöjd med mitt jobb här på polishuset som vapentekniker.

YRKESLIV

Vi på Snabel-Posten har intervjuat vapentekniken Fredrik. Han berättade om sitt jobb. Det var väldigt intressant att veta om

hans jobb. Han visade oss hur han plockade isär en pistol i olika delar, och sen visade han hur han satte ihop den igen. Han berättade också om hur han tvättar pistolens delar. Det var kul att se hur hans dag kunde se ut. Han visade oss också skjutbanan som dom har där på polishuset. Han hjäl-per poliserna att laga deras vapen. Han har en stor koll på dem, för det är hans uppgift där på polishuset att se till att alla vapen är fixade. Han byter fjädrarna till pistolerna ganska ofta för att de ska fungera.

Namn: Fredrik LundqvistFödd: 1971Familj: Fru och 4 barnYrke: VapenteknikerDjur: 5 kaniner, 7 hönor, 1 tupp och 2 katter.Favoritmat:OxfiléFavoritfika:VaniljbulleFavoritmusik: Jag har ingen favorit musik jag lyssnar på lite blandad musik.

Vad gör en vapentekniker?

11

Eufori, den svenska formen av det engelska ”euphoria” som är titeln på Sveriges vinnarlåt i Melodifestivalen år 2012, är grekiska, och betyder ordagrannt ”att bära bra”. När man känner eufori är man mycket glad och lycklig.

Två andra känslor vars namn har märkliga ursprung, är panik och att ha en fobi för någonting. Båda dessa ord år också grekiska.

Ordet panik har en konstig historia, som inte har så mycket med vår moderna betydelse av ordet, allmän rädsla och skräck, att göra. Ordet kommer av Pan, den grekiska herde-guden. Pans anhängare ordnade vilda och högljudda fester, där deltagarna blev hysteriska av glädje, det vill säga vad vi idag kallar eufori.

Men Pan har också en mörkare sida, och det är från den som ”vårt” panik kommer. Den kallas på grekiska för ”Panikon deima”, rädsla för Pan, som närmast påminner om hur barn blir rädda för spöken idag. Deimos (rädsla) är också namnet på den ena av planeten Mars’ bäda månar. Den andra månen heter Phobos (skräck), och det är samma ord som fobi, den oresonliga skräck för någonting, som en del människor har. Några av de vanligaste saker som människor kan få en fobi mot, är ormar och spindlar.

Hysteri är också ursprungligen grekiska, men ordet bildades i latinet. Ordet betyder ”från/av livmodern” (det organ där ett nytt barn växer inuti mamman). Ordet användes först som namn på en nervsjukdom hos kvinnor, som man trodde orsakades av preoblem med

livmodern. Man trodde att den orskade okontrollerbara utbrott av skratt. (En sådan skratt-sjukdom finns faktiskt, men den var inte känd av de gamla grekerna, eftersom den bara finns i sydöstra Asien, på ön Nya Guinea. Den har inget med livmodern att göra, utan orsakas av virus-liknande så kallade prioner.)

Ett annat ord med en udda historia är galen. Den ursprungliga betydelsen är att vara förtrollad av sång. Ordet konmmer nämligen av ”gala”, så som tuppar och gökar gör. Att gala innebär från början att sjunga, vanligtvis på samma sätt som en opera-sångare gör, högt och ljudligt. Ett besläktat ord, rent begreppsmässigt, är häxa, som kommer av hag-sisa, det vill säga ”hon som står vid grinden eller gärdsgården och sjunger trollsånger”.

Andra konstiga ord är namnen på en del sjukdomar. Varför heter det till eempel Mässling, Röda hund och Cancer?

Grundordet till ordet mässling betyder fläck, utslag, så namnet är egentligen ganska naturligt. När man får mässling, får man röda prickar på kroppen.

Har man fått röda hund, så får man röda utslag. Att färgen röd finns med i namnet på sjukdomen är alltså inte konstigt. Hunden tycks finnas med därför att man allmänt har använt ordet hund som ett nedvärderande ord (Jämför med fula uttryck som ”din hunddjävel” om någon man inte gillar!). Detta görs över hela världen.

Ordet cancer betyder kräfta (vilket också är det gamla svenska namnet för sjukdomen). Det var de gamla grekerna som började kalla sjukdomen, med sina

Ordhistoria

Text: Mattias PerssonFoto: Lars Aronsson

Några ords ursprung och betydelser.

tumörer, för cancer. Grekerna tyckte att tumörerna liknade krabbor eller kräftor. Tumörerna är också svåta att bli av med, de liksom håller fast, precis som en krabba eller kräfta gör.

Andra sjukdomar har mer begripliga namn, som vattkoppor till exempel. När man får vattkoppor, får man röda kliande blåsor med vatten-liknande vätska i. Koppa är ett gammalt ord för utslag.Ibland kan sjukdomar ha riktigt konstiga namn, som inte passar ihop med den sjukdom de betecknar. Epilepsi, till exempel, kommer av ett grekiskt ord som betyder att gripa tag i. På gammalsvenska kallades sjukdomen fallande-sot, antagligen för att den som får ett epilepsi-anfall brukar ramla omkull (sot är ett gammalt ord för sjukdom).

Rabies kommer av ett latinskt ord för raseri (den som får sjukdomen blir galen av smärta, vilket kan tolkas som raseri). Det gamla svenska namnet för rabies är vattu-skräck, det vill säga rädsla för vatten, som beror på att den sjuke får svårt att dricka vatten.

När en kvinna ska få barn, säger man att hon är gravid. Ordet gravid betyder tung, och ar släkt med ordet gravitation, som är ett annat ord för tyngdkraft. Kvinnan blir ju tyngre när hon bär ett barn inom sig, så det är väl inte så konstigt, att man säger så. Grundordet till dessa ord är ”gravis”, som betyder tung på latin.

Det grekiska ordet för tung är ”barys”. Vi har fått några ord från det också. Grundämnet barium, och sång-tonläget baryton, till exempel. Det finns fem sång-tonlägen, från högt till lågt är de sopran, alt, tenor, baryton och bas. ”Alt” betyder ”hög” på latin - jämför med ordet ”altitud” om höjden som ett flygplan har när det flyger (hur högt upp det flyger). Bas betyder låg eller djup i det här fallet (annars betyder det oftast ”grundläggande” eller liknande). Sopran är italienska och betyder ”den översta”, medan tenor ursprungligen betyder ”fasthållande” på latin, det vill säga den stämma som ligger kvar på en jämn nivå. Att vi säger ”tenåå’r” beror på att vi i Sverige har fått ordet från italienskan. På latin uttalas det ”te’når”.

Och därmed är vi åter tillbaks i Melodi-festivalen med sina tonartshöjningar.

LINGVISTIK

12

Kuba, Havanna 28 Januari 2013

Vi lämnar hotellet 08:10 för 13 mil bussresa. På vägen berättar guiden om Kuba och Havanna. Första stoppet blir vid fästningen El Morro, beläget vid Havannas hamninlopp. Nästa stopp blir i centrala Havanna. Vi promenerar runt och får uppleva några av stadens huvudattraktioner som Havanna-borna är väldigt stolta över. El Capitolio som är en exakt kopia av Capitolium i Washington, vi fortsatte till statyn José Marti, en frihetskämpe och poet som levde på 1800-talet. Det var fullt med blommor vid hans staty eftersom hans födel-sedag var idag. Hans kända ord var ”kunskap ger makt”. Vi besökte Ernest Hemingways favoritrestaurang La Floridita. Vi fortsatte sedan till en cigarrfabrik och köper Monte Christo, Che Guevaras favoritci-garrer.

Vi åkte till Revolutionsplatsen. Ett jättestort torg som kan samla en miljon Havannabor när Fidel Castro håller nyårstal. Vid torget ligger José Marti-monumentet som är ett högt torn. Bakom det ligger presidentpalatset där regeringen samlas. Sedan var det dags för lunch, innan resan gick vidare efter den berömda strandpromenaden Malecón. I gamla stan besöker vi en gammal romfabrik som nu är ett museum. Vi går runt på egen hand i gamla stan, innan det är dags att åka tillbaka till Varadero. En spännande dag med mycket nya intryck.

Kuba 3 Februari 2013

Efter frukosten tar vi bussen till Reservatet Ecólógica Varahicacos, som ger en bra inblick i hur ön såg ut innan turismen kom hit. Vi såg en gigantisk kaktus, kallad Patriarken, cirka 500 år gammal. Det fanns också kalkstens-grottor med spår av lämningar av indianer som levde där. Resan gick vidare till Delfinariet. Där fick vi bekanta oss med nyfikna delfiner. Vi tog sedan bussen till Varadero centrum, och köpte souvenirer på en av stadens marknader. Åter hemma tog vi en lättare lunch i Jacuzzibaren, vi hann med en lättare promenad till stranden före middagen på kinesrestaurangen Oshin. Kvällen avslutades med kortspel.

Fakta Kuba

Invånare: 11.308.764Huvudstad: HavannaSpråk: SpanskaKuba är namnet på en ö i norra Kari-bien, och ett land som även omfattar fleratusenmindeöaridessnärhet.Landet ligger söder om Bahamas och (ca 15 mil från) den amerikanska del-staten Florida.

Det sträcker sig över 110 000 kvadrat-kilometer och har en befolkning på 11 miljoner människor. Huvudstad är Ha-vanna där 2,2 miljoner kubaner lever.Klimatet är tropiskt och man drabbas regelbundet av orkaner.

Detofficiellaspråketärspanskaochvalutan kubanska pesos. USD går inte längre, däremot något som kallas konvertibel peso och som står i cirka 1-1 till USD

Företag är till största delen ägda av staten eller kooperativ. En Kubansk peso motsvarar 6,50 svenska kronor, den kan man bara använda eller växla på Kuba.

En resa till KubaRESOR

En lördagsmorgon tog vi taxin till flygplatsen. När vi hade checkat in gick vi och käkade på ett fik. Sen tog det ett tag innan vi kunde komma iväg, efter-

som planet blev försenat. Vi fick vänta en bra stund. När vi kom fram på söndag kväll fortsatte problemet även där. Vi fick nämligen vänta på vårt bagage en lång stund, eftersom de inte fick upp bagageluckan på planet. Tur då att vi inte hade så långt att åka med bussen till hotellet.

13

Kuba, Guama 5 Februari 2013

Tidig frukost med solig dag. Klockan 8 avgick bussen till Guama. Vi passerar staden Cardenas. Här bor 100 000 människor. Staden är ett viktigt centrum för socker- och fiskehantering. Vi åker vidare söderut, Landskapet är platt. Här finns enorma banan- och sockerrörsplantager, samt stora fält med apelsinträd.

Vi kör ut på den stora sexfiliga motorvägen som går mellan Havanna och Santa Clara. Vi stan-nade på ett rastställe där vi såg typiska djur. Vi såg en Iguana, två trädråttor, en hjort, kalkoner en färgrann tupp, höns och en papegoja. Vi körde förbi en nedlagd sockerrörsfabrik i Australia. Här väntade Fidel Castro den 17 april 1961, när amerikanska styrkorna invaderade Grisbukten. Efter tre dygns strider stod Castros trupper som segrare. Fem dagar senare svarade president Kennedy med att införa en omfattande handelsblockad mot Kuba, som fortfarande till viss del kvarstår än idag.

Vi åkte genom träskmarker till Guama. Där såg vi en krokodilfarm. Krokodilerna var trötta i solgasset. Med motorbåt åkte vi via kanaler och sjön Tesoro till byn som de har byggt till minne av indianerna, som levde här innan spanjorerna kom på 1500-talet. Vi fick se hur de levde på fiske, jakt och odlingar.

Efter en god lunch åkte vi vidare till Playa Largo. Ett dopp i Karibiska havet satt fint. På stranden såg vi rester av ett skyttevärn, ett minne från Grisbuktsinvasionen. Det sista stoppet var ett museum i Cardenas. Där fanns en förnämlig samling föremål från Syd- och Mellan-Amerika och Kuba. Bland an-nat indianföremål, insekter, fjärilar, ädelstenar, snäckor samt vapen. Vapen fanns från indianer-nas tid via spanjorerna och amerikanska vapen från 1500- till 1900-tal.

Ett rum ägnades åt frihetskämpen Jose Marti. I sista rummet såg vi en stor likvagn som kunde spännas till 12 hästar. Åter hemma var det dags för middag. Kvällen avslutades med en magisk föreställning med trolleri, en jonglör och latinamerikansk musik och sång.

Det regnar då och då. Det är ganska vanligt,

men varför regnar det? Vad är det som händer när det blir regn? I artikeln ska jag försöka svara på frågorna.

Vattenånga

Vattenånga är det vädret bygger på, om man kunde fånga in all vattenånga i atmosfären skulle den vara ungefär lika mycket vatten som i Östersjön. Det mesta regnet bygger på vattenånga. Det kan inte finnas mer än en viss mängd vattenånga, ju kallare det är, ju mindre vattenånga kan det finnas. Om det blir kallare kan en del vattenånga bli droppar. Ju mer fukt (vattenånga) som finns i luften från början ju mindre kallt behöver det bli innan vattenångan blir regn.

Moln

Molnen är uppbyggda av vatten, luften går uppåt och det blir moln. När vattendroppar har vuxit och blivit kalla kan de trilla ner mot marken, då blir det duggregn. Stackmolnet har då blivit ett bymoln.

Då man har kommit så långt börjar det regna eller hagla. Bymolnen ser ut som stora kritvita fläckar på det som heter satellitbilden. De faller neråt med ungefär en centimeter per sekund, och ibland lägre.

Hur ett moln ser ut beror på hur stora molnpartiklarna är, hur många de är, med mera. Hur varmt eller kallt det är i toppen på molnet bestämmer om det blir regn eller inte. Det kan bli iskristaller i molnet om det blir kallt längst upp, det blir snöstjärnor som faller ner som regn eller snö, beroende på hur varmt eller kallt det är nära marken.

Snö, regn, och moln

När kristaller har blivit tillräckligt stora faller de ner och krockar med molndroppar som växer ihop med kristallerna och de blir större när de kommer ner där det är kallare, då blir det snöflingor. Om vad man kallar lägre luftskicken har en viss temperatur smälter snöflingorna och det blir regn. Regn på sommaren har också varit snö uppe i ett moln i början. De sorters moln som oftast gör att det börjar regna heter Altostratus cumulonimbogentius eller Nimbostratus cumulonimbogenitus på latin.

KällorBernes, Claes och •Holmgren, Pär: Meterologernas väderbok (Värnamo, 2006)Mattsson, Jan O. : • Moln – uppkomst – indelning – formvärld (Polen, 2008)Nilsson, Lars-Göran: • Stora boken om vädret (Italien, 2009)

NATURHur börjar det regna?

14

Text: Magnus HedmanFoto: Christer Arvidsson

Uppväxt, arbete och relation

Helena arbetar som författare, men har även 40 års erfarenhet som landsantikvarie på Upplandsmuseet i bagaget. Hennes familj består av fem personer, hon har två systrar som heter Birgitta och Eva. Brigitta är äldst, Eva är yngst och Helna är i mitten. Hon föddes i Luthagen, Uppsala, och växte upp på Syssslomansgatan som också ligger i Luthagen. Hennes pappa var chef på Uppsala stadsbibliotek, och var sällan hemma efter-som han arbetade så mycket. Hon fortsätter att säga att hennes mamma gärna hade velat bli lärare, men eftersom hon aldrig blev det hade hon många arbeten, och ett av dessa var att läsa korrektur. Helena berättar att hennes tidigaste minne var när hon som 5-åring hade krupit under matsalsbordet på Sysslo-mansgatan och åt torkad frukt.

”Jag har alltid tyckt om allt som är gott och sött”, säger hon.

”Man bör koka torkad frukt innan man kan äta den, men jag åt den som den var”, sa hon, ”och det ledde till att mamma och pappa skjutsade mig till sjukhuset där jag fick magpumpas”. Hon säger att hon inte har något minne av själva sjukhusvis-telsen, men kommer ihåg när de kom hem, att hon genast kröp under matsalsbordet och tyckte att hon hade varit borta all-deles för länge. ”Men det handlade nog bara om en dag eller så”, skrattar hon.

Vad gjorde att du blev författare?

”Till att börja med så kallade jag inte mig för författare”, säger hon och fortsätter att säga ”det blir man först när man har skrivit två böcker och jag har skrivit fem böcker, men jag känner mig fortfarande lite ovan i författarrollen”. Medan hon ännu arbetade kvar på Upplandsmuseet, där hon höll till på den pedagogiska sidan, sysslade hon även med att hålla i visningar och arrangera utställningar. ”Till min stora lycka började även min vän Ulla Oskarsson på den pedagogiska avdelningen av museet, vilket gjorde att allt gick dubbelt så fort” säger hon.

”En dag kom det in en folk-skolelärare som frågade om inte vi kunde ordna en kurs om Uppsalas historia” säger hon. ”Jag frågade Ulla om hon trodde att det gick att ordna, och det sa hon att det gjorde. Först hade jag och Ulla en kurs om Uppsalas historia på 18 timmar som vi sedan skrev en bok om, där vi skrev vartannat kapitel”. Hon berättar att det här var hennes första arbete som trycktes och att hon märkte att det inte var svårt att skriva, utan bara var roligt.

Hej gott folk! Den här gången har jag intervjuat Helena Harnesk, författare och landsantikvarie, men hon var

sjuk när jag ringde upp och sen föreslog hon att vi skulle komma hem till henne. Men det slutade med att hon kom till redaktionen istället, vilket var tur för vår del, då behövde inte vi åka någonstans och kunde stå och gå där vi var med kamera och utrustning. Här följde en hel-lattjo intervju som jag räknar till mina bästa hittills faktiskt.

Författare:

Helena Harneskn

Namn: Helena HarneskFödd: 1938Yrke: FörfattareBor: Luthagen, UppsalaGör på fritiden: Läser böcker, åker skidor på vintern och cyklar på sommaren.Favoritepok: Medeltiden och 1700-taletFavoritmusik: Georges Brassens

KULTUR&NÖJE

15

”Jag skrev själv boken om Carl von Linné och i den är det fullt av bilder från 1700-talet, vilket är samma bilder som vi hade på kursen om Uppsalas historia”, berättar Helena och tillägger att väldigt många i Uppsala inte känner till stadens historia så bra, och att hon själv var en av dem.

Kan du berätta något mer om Linné?

Hon berättade att hon gått en Linnékurs på sommaren och att hon skrev en liten uppsats som på ett eller annat sätt skulle ha anknytning till Linné, och eftersom hon inte var naturvetare kunde hon inte skriva om växter, djur eller så, utan vad hon gjorde var att hon skrev om hur kvarteren såg ut närmast Linné-trädgården. Och efter att ha gått kursen sa hon till vännen Ulla Oskarsson att det här skriver jag en bok om. Av henne får jag veta att Carl von Linné bara var 21 år då han kom till Uppsala. ”Det var hans lärare i Växjö, Johan Root-man, som tyckte att Linné skulle bege sig till Uppsala och det får ju vi vara glada för”, fortsätter hon. Men unge Linné var väldigt besviken, därför att den Botaniska trädgården var förfallen. Men nu var det så att Linné gick ibland till den förfallna akademiträdgården för att beskriva växter och en dag närmar sig Olof Celsius, som var en förfaren man i botaniken.

Han märker unge Linné är mycket begåvad och ber honom nämna blommornas namn och han ger dem sina respektive latinska namn här, fortsätter hon att berätta. Man beräknar att eftersom Linné hade bott utomlands i 5 år så hade han knutit ett stort kontaktnät med många olika människor som han upprätt-höll per korrespondens. Människorna han träffade i utlandet var antingen läkare eller botanister. Det fantastiska är att man beräknar att det har utväxlats cirka 1 000 brev mellan dessa människor.

Om du fick välja en kulturhistorisk person vem skulle det i så fall bli?

Helena tycker att den frågan var marig att svara på, men säger ändå att ”av de människorna som jag har sysslat mycket med är en herre som heter Erik Enander som var guldsmed i Uppsala mot 1700-talets andra hälft”. Hon fortsätter att säga att just nu på muséet finns det en utställning som handlar om honom. ”Jag ville lyfta fram utställningen lite extra eftersom han intresserar mig” säger hon.

Hon fortsätter att säga att ”en anledning till varför han intres-serar mig är därför att på den här tiden var universitetet väldigt dominerande, och han var en framgångsrik borgare som det hade gått bra för”. Helena säger att hon tycker det är mycket svårare att få fram information om kvinnors liv än om mäns liv och tillägger ”guldsmeden tillverkar silverbägare och skedar och sådant finns ju alltid kvar, men kvinnan syr och väver och sådant förbrukas och försvinner” säger hon.

Läs en längre intervju på www.snabelposten.se

16

Tack för ert stöd

Vill du vara med och stödja oss?Kontakta Snabel-@!

Nästa nummer kommer

15 maj 2013

SERIE Jens & Muro

Hundar kan tränas att göra många olika jobb. De flesta känner till hundar som spårar upp brottslingar, vaktar egendom, eller agerar ledhund till blinda.

Men de kan även tränas att nosa rätt på mögel, bomber, narkotika och till och med pengar. Man kan också träna dem att varna när en diabetiker riskerar blodsockerfall, eller en epileptiker kommer få ett anfall. De kan hålla gamla och sjuka sällskap på vårdhem. Alla sorters hundar kan tränas.

Skulle du inte kunna göra som en brukshund och, du vet, ARBETA för ditt levebröd?

Det finns vallhund, rapporthund, terapihund, polishund, men inte ”städhund”.

”Lathund” däremot...