1

Slutrapport – Jobb i Hyllie - Utvärdering av Jobb i Hyllie

2

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

2. Vad är Jobb i Hyllie? 3

3. Vad skiljer Rekryteringsteamet från annan bemanningsverksamhet? 4

4. Viktiga steg i projektets utveckling 4

5. Glapp mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsmarknadens krav 4

6. Att (ut)värdera projektets insatser 7

7. Implementering 8

8. Utvärderingens upplägg och rapportens disposition 8

9. Litteraturhänvisning 9

10. Skriftliga rapporteringar under projektets tre år: 10

A. Arbetsgivarstudie

B. Deltagarstudie 2

C. Implementeringsstudie

D. Deltagarstudie 1

E. Seminarierapport 2

F. Seminarierapport 1

3

Inledning

Mellan åren 2009-2012 har Malmö högskola haft uppdraget att utvärdera det ESF finansierade projektet Jobb i Hyllie. Uppdraget har varit att följa projektprocessen i enlighet med de allmänna riktlinjer för utvärdering av strukturfonderna, som finns för perioden 2007-2013. I mitten av projektperioden gjordes en del förändringar av utvärderingsarbetet, och de tidigare processbetonade utvärderingsaktiviteterna ersattes av mer avgränsade utvärderingsinsatser. Den senare halvan av projektperioden har handlat om att lyfta fram deltagarnas och de samverkande arbetsgivarnas perspektiv på projektet, samt diskutera projektets hinder och möjligheter till implementering.

Jobb i Hyllie har haft både framgångar och utmaningar under projekttiden. Projektet har på ett nytt och innovativt sätt hittat en metod där de sköter företags rekryteringsprocess och matchar de tjänster som uppstår med sökande bland de egna projektdeltagarna, eller andra försörjningsstödstagare inom Malmö stad. Bland utmaningar har den viktigaste stötestenen att lösa varit att hantera det glapp som finns mellan arbetsgivarnas krav och deltagarnas förutsättningar. Projektet har aktivt sökt lösningar under projektperioden för att minska glappet. Man har arbetat med arbetsgivarna, processen med att förbereda deltagare, men även med projektets egen organisering för att identifiera vilka insatser som behövts göras. Projektet har förstått värdet av att matcha rätt deltagare med rätt jobb. Att deltagare med goda färdigheter och som står nära arbetsmarknaden ska matchas med mer kvalificerade arbete, medan deltagare långt ifrån arbetsmarknaden bland annat blir aktuella för de arbeten där det ingår en arbetsmarknadsintroduktion på sex månader. Glappet mellan arbetsgivares krav och deltagarnas förutsättningar kvarstår trots flertalet insatser för att lösa dem, vilket är något som Rekryteringsteamet inom Jobb i Hyllie kommer att jobba vidare med när de efter projekttiden blir en del av Malmö stads ordinarie verksamhet. Mer om denna problematik, andra utmaningar, men även framgångar går att läsa i denna rapport.

Denna rapport är en slutrapport som summerar det utvärderingsarbete som gjorts i projektet under perioden 2009-2012. Rapporten består av de skriftliga återkopplingarna av utvärderingsarbetet som gjorts under projektets gång, tillsammans med denna inledande och summerande kappa.

Vad är Jobb i Hyllie?

Jobb i Hyllie är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden tillsammans med Malmö stad. Tankarna bakom projektets framkomst handlade bland annat om att ta tillvara de arbetstillfällen som uppstod genom att ett nytt område byggdes fram vid Hyllievång. Ett stort antal företag förväntades att flytta till området, och personerna bakom projektet såg möjligheten att samverka med företagen för att skapa arbetstillfällen åt långtidsarbetslösa personer inskrivna på Arbets-och Integrationscentrum (AIC) eller annan verksamhet inom Malmö stad. Projektets huvudsyfte är alltså att få människor i arbete genom olika metoder och insatser. Det är framförallt två delar i projektet – Rekryteringsteamet och Jobbstart – som utgör Jobb i Hyllie.

Rekryteringsteamet erbjuder arbetsgivare att sköta deras rekryteringsprocess vid nyanställning av medarbetare. Rekryteringsteamet rekryterar bland egna deltagare eller andra personer inom

4

JobbMalmö1, vilket ger dessa personer en konkurrensfördel de inte skulle ha på den öppna marknaden. Istället för att lägga tyngdpunkt på CV och personliga brev betonas i större mån intervjutillfället. Som en del av rekryteringsprocessen upprättar Jobb i Hyllie kravprofiler, formulerar och skickar ut annonser inom JobbMalmö, arrangerar rekryteringsmöte och genomför intervjuer. Slutligen tar rekryteringsteamet fram ett urval sökande som sedan presenteras till arbetsgivaren. Utöver arbeten förmedlas även praktikplatser, som ett sätt att öka deltagarnas arbetslivserfarenhet. Under praktikplatserna följer projektmedarbetarna upp deltagarna för att ge dem stöd och feedback.

Jobbstart är en insats som förebereder deltagare till jobb eller praktik. Jobbstart är på så vis en föreberedande del inför rekrytering via Rekryteringsteamet. Genom Jobbstart får deltagaren hjälp med att kartlägga vilka branschområden som är intressanta för honom/henne, vilket blir vägledande i det fortsatta jobbsökandet genom Rekryteringsteamet. Andra aktiviteter inom Jobbstart är individuella samtal och gruppsamtal, anordnande av studiebesök på arbetsplatser eller att arbetstagare bjuds in till projektet för att föreläsa under olika teman.

Vad skiljer rekryteringsteamet från annan bemanningsverksamhet?

Inom Jobb i Hyllie har man på olika sätt arbetat med CSR, Corporate social responsibility, som ett sätt att skapa ett mervärde för arbetsgivare att rekrytera genom projektet. CSR handlar om att få företag att ta samhällsansvar, i det här fallet genom att ge personer långt från arbetsmarknaden en chans till arbete. CSR kan även vara en del av ett företags marknadsföring. Genom att underlätta rekryteringsprocessen, samt att inspirera företagare till att bli ett socialt ansvarstagande företag, har Jobb i Hyllie jobbat för att motivera arbetsgivare att rekrytera personer som annars skulle ha svårt att konkurrera om jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Som en del i CSR tänket har Jobb i Hyllie även arbetat med ett koncept kallat – Pro Bono. Pro Bono handlar om att företag låter sina anställda, på betald arbetstid, göra något för samhället. I Jobb i Hyllie har det handlat om att hålla föreläsningar för deltagarna om sitt arbete eller ta emot för studiebesök.

Viktiga steg i projektets utveckling

En viktig händelse under projektets treårsperiod var att Jobb i Hyllie, när projektet närmat sig halvtid av projekttiden, bytte ut stora delar av projektorganisationen. Samtliga medarbetare utan två lämnade projektet och Jobb i Hyllie fick en ny projektledare. Den förra projektledaren som varit med att ta fram idén till projektet fick gå och en ny projektledare kom på plats. Förändringarna som gjordes var en följd av omorganiseringar inom Malmö stad. Fem av Malmö stads Arbets- och integrationscentrum (AIC) skulle bli två, och i samband med det sades flera projektanställda personer upp. Även om omorganiseringen var omtumlande välkomnades förändringar av berörda medarbetare. Projektet behövde vid denna tidpunkt en uppstramning och en del förbättringar. Projektansökan som godtagits av ESF-rådet var spretig och lovade väldigt mycket. Målen var mycket

1 JobbMalmö är en del av Serviceförvaltningen, Malmö stad, där flera arbetsmarknadsinriktade projekt finns samlade.

5

högt satta och Jobb i Hyllie skulle engagera sig i många olika delar. Att förstå vad som skulle göras och hur, samt vad som skulle prioriteras, var något av det första som den nya projektgruppen fick ta sig an när de var på plats. De två delarna i projektet Rekryteringsteamet och Jobbstart, hade även kommit att glida ifrån varandra. Den del av projektet som kallas Rekryteringsteamet, som matchar arbetsgivare och deltagare för jobb och praktik, genomfördes separat från den del av projektet som kallas Jobbstart, som syftar till att förbereda inför arbete. Det saknades en röd tråd mellan de båda delarna samtidigt som den nya projektorganiseringen såg behovet av att integrera dem. De båda delarna har jobbats samman, och Jobbstart fungerar som en väg in för att på ett bättre sätt matcha de krav som arbetsgivarna ställer på rekryteringsteamets deltagare. I samband med omorganiseringen sågs även målgruppen för Jobbstarts över. De deltagare som man tog in i Jobbstart skulle stå något närmre arbetsmarknaden än vad de gjort tidigare. I den interna utvärderingen av Jobbstart står det att deltagarna ska ”kunna och vilja ta ett arbete omgående samt ha kommunikativ svenska”. Flera av deltagarna i Jobb i Hyllie har dock stått mycket långt från arbetsmarknaden och kraven från arbetsgivarna har inte alltid varit intakt med deltagarnas förutsättningar, trots de förberedande insatserna via Jobbstart.

Glapp mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsmarknadens krav

En av de största utmaningarna under projektperioden har varit det glapp som har funnits mellan deltagarnas förutsättningar och färdigheter jämfört med de krav som arbetsgivarna har ställt på dem de rekryterar. Även om projektmedarbetarna förbereder arbetsgivarna på att deltagarna har vissa begränsningar, som exempelvis bristande språkkunskaper i svenska, kan det uppstå ”krockar” i det första mötet. När projektet startades upp var utgångspunkten att de deltagare som skulle rekryteras genom Rekryteringsteamet skulle vara ”job-ready”. Job-ready är en benämning som används inom AIC för att markera att personen står nära arbetsmarknaden och är redo att ta ett arbete. Under projektets gång har dock insikten vuxit fram att det som benämns som ”job ready” inom AIC, inte fullt ut matchar det krav som arbetsgivarna ställer.

Samtidigt bör det lyftas fram att Jobb i Hyllie kommer i kontakt med en mängd olika arbetsgivare, en del arbeten ställer höga krav medan andra bättre matchar deltagarnas förutsättningar. Att vara selektiv och bara ta emot erbjudande från företag som man tror kan matcha deltagarnas möjligheter kan verka orimligt, då mycket tid och resurser har lagts på att få arbetsgivare intresserade. Det är också skillnader mellan deltagarnas färdigheter. I den senare av de två deltagarstudier, som gjorts inom ramen för utvärderingen, framkommer dock att en del deltagare anser att de arbeten som annonseras ut har krav som de inte kan matcha, de kan i de fallen handla om krav på körkort, taxikort, truckkort etc. Förväntningarna från både arbetsgivare och deltagare har på så vis inte helt matchat verkligheten.

Under slutseminariet för Jobb i Hyllie visade Mikael Ottosson, lektor på Malmö högskola problematiken med att deltagarna i projektet står långt ifrån arbetsmarknaden, genom bilden nedan.

6

Bild 1. Bilden visar avståndet mellan deltagarna som slussas in till projektet och den arbetsmarknad som projektet jobbar mot.

Med bilden ville Ottosson bland annat illustrera var Jobb i Hyllies deltagare befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden för att sätta projektets resultat i sin kontext. Det bör dock tydliggöras att deltagarna i Jobb i Hyllie inte genomgår en rehabiliteringsprocess i den bemärkelsen att de går från sjuka till friska. Processen deltagarna genomgår är snarare en återgång till arbetsmarknaden.

Att det funnits ett glapp mellan deltagarnas färdigheter och arbetsgivarnas krav är väl känt för projektet. I Jobb i Hyllies internta utvärdering följde projektet upp frågeställningen om varför projektets deltagare inte söker de jobb som annonseras ut. Denna problematik har följt projektet från början och tas även upp i den första deltagarstudien som görs inom ramen för Malmö högskolas utvärdering. I den interna utvärderingen identifierades följande anledningar till att projektets deltagare inte söker de jobb som annonseras ut.

• Flera deltagare saknade den yrkeserfarenhet som tjänsterna krävde • Några deltagare hade svårt att förstå annonserna • Några deltagare saknade e-post adress • Några deltagare saknade grundläggande datakunskaper för att söka jobbet • Några deltagare hade stora språkliga begränsningar • Några deltagare hade svårt att formulera sina svar skriftligt • Några, framförallt kvinnor, uppgav att de inte kunde arbeta på obekväma arbetstider • Några uppgav att de endast var intresserade av heltidstjänster

Problematiken med att deltagarna inte söker de utannonserade tjänsterna i önskad grad hänger således ihop med det glapp som finns mellan de krav som arbetsgivarna förmedlar genom annonserna, och deltagarnas förutsättningar. Deltagarna saknar yrkeserfarenhet men tycks även sakna grundläggande förutsättningar för att kunna söka arbete. Det finns även de deltagare som inte söker jobben på grund av arbetstider eller arbetsförhållanden.

7

En inom svensk forskning känd teori för att analysera bristande implementering av politiska beslut är statsvetaren Lennart Lundqvist (1992) teoribildning om – förstå, kunna, vilja. I Jobb i Hyllies fall rör det sig inte om att implementera politiska beslut men - förstå, kunna, vilja - går även att applicera på problematiken ovan för att förklara utfallet av en insats. Det vill säga att det finns utannonserade jobb samt deltagare i behov av arbete men att deltagarna inte söker jobben i önskad grad. Applicerat på Lundqvist begrepp förstå, kunna, vilja, är förutsättningen för att nå det önskade utfallet att deltagarna förstår hur de ska gå tillväga för att söka tjänsterna, att de ska kunna söka tjänsterna och att de ska vilja söka tjänsterna. Som framgår i punkterna ovan är anledningarna till att deltagarna inte sökt tjänsterna i önskad grad att de inte förstår annonserna, att de inte kan söka jobben eftersom de saknar e-postadresser eller inte har de rätta kompetenserna. Den sista anledningen, att deltagare endast är intresserade av heltidstjänster, går att relatera till bristande vilja att söka en del av de jobben som annonseras ut. Att deltagarna måste förstå hur annonserna ska kunna besvaras, att de ska kunna söka annonserna, samt vilja söka arbetena, kan vara viktiga ledord att ha med sig i en fortsatt diskussion om Rekryteringsteamets utveckling. När det kommer till att öka deltagarnas förståelse för att söka arbete har dock redan åtgärder gjorts. Som ett resultat av vad undersökningen lyfte fram, började Jobb i Hyllie erbjuda deltagarna öppna informationsmöten med efterföljande snabbintervjuer när ett arbete annonserades ut, för att minska risken att deltagarna inte söker jobben på grund av bristande förståelse.

Att (ut)värdera projektets insatser

Under 2009-2012 har 928 personer deltagit i projektet. Av dessa 928 har 343 personer gått vidare till arbete eller studier. Jobb i Hyllies resultat i siffror går att läsa ur tabellen nedan.

Antal personer som fått arbete 273 st. Antal personer som gått vidare till studier 70 st. Antal personer som fullföljt deltagandet men gått tillbaka till ordinarie verksamhet

371 st.

Antal personer som avbrutit deltagandet i projektet 214 st. Antal personer som deltagit i projektet 928 st.

Bild 2. Tabellen visar hur många av Jobb i Hyllies deltagare som passerat projektet samt vad deltagandet har lett till för dem. Siffrorna baseras på Jobb i Hyllies egen uppföljning.

Under projektperioden har projektet erbjudit deltagarna 493 stycken olika tjänster. I 273 stycken fall har det resultaterat i ett arbete. Vad som definieras som arbete enligt denna statistik bör dock problematiseras. Inom kategorin arbete ryms allt från långsiktiga anställningar till korta tidsbegränsade anställningar, eller timarbete i olika omfattning. Att 273 deltagare i Jobb i Hyllie har erhållit arbete innebär alltså inte automatiskt att 273 deltagarna nu befinner sig på arbetsmarknaden. Resultaten bör alltså ses i rätt sammanhang. Samtidigt ska resultaten heller inte förringas. För de deltagare som haft tidsbegränsade anställningar har anställningen lett till arbetslivserfarenhet och möjligen ökat chanserna till en långsiktig anställningsform längre fram. Resultatet visar även på ett framgångsrikt sätt att matcha samman långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare med arbeten på arbetsmarknaden.

8

Två deltagarstudier har gjorts inom ramen för Malmö högskolas utvärdering. Den första studien baserades på intervjuer med några deltagare från Rekryteringsteamet medan den andra studien baserades på intervjuer med deltagare från både Rekryteringsteamet och Jobbstart. Några deltagare i den andra studien gav uttryck för en frustration över att ta praktik som inte garanterar jobb samt att en del jobb som utannonseras har krav som inte motsvarar deras kompetenser, vilket följer den diskussion som tagits upp ovan om glappet mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsgivarnas krav. Även om deltagarnas kritik inte ska förringas bör det dock ses i den kontext deltagarna finner sig i. Flera deltagare har varit arbetslösa under en längre period, en del har varit delaktiga i projekt tidigare, och flera har erfarenheter av praktik som inte lett till arbete. Det är rimligt att anta att vad deltagarna ger uttryck för är en frustration över deras situation och inte nödvändigtvis projektet. På samma sätt går det att tolka deltagarnas svar på om projektet motsvarat deras förväntningar. De deltagare som förväntade sig att deltagandet skulle leda till bredare insikt om arbetsmarknaden är mer nöjda än deltagare som förväntat sig att projektet skulle leda till arbete. Deltagare menar att Jobb i Hyllie, i jämförelse med annan befintlig verksamhet såsom Arbetsförmedlingen, ger ett mer fördjupat stöd. Förberedande intervjuer, personligt bemötande, hjälp med CV och liknande har varit uppskattade inslag.

Arbetsgivarna som kommit till tals i utvärderingen beskriver en mycket god inställning till hur de har uppfattat Rekryteringsteamet och deras tjänster. Rekryteringsprocesserna har varit professionella och kommunikationen med projektmedarbetarna har varit bra. Av de som kommit till tals menar samtliga att de kan tänka sig att anlita Rekryteringsteamet igen. Att ta samhällsansvar är en av anledningarna till varför de väljer rekrytera genom Rekryteringsteamet, men även att rekryteringen fungerar snabbt och smidigt. Några arbetsgivare menar att rekryteringen fungerar bättre med projektet än med annan bemanningsverksamhet eftersom Rekryteringsteamet följer upp och stöttar deltagarna.

Implementering

Även om Jobb i Hyllie har försökt att integrera de två delarna av projektet – Rekryteringsteamet och Jobbstart – kommer de hållas isär här i en diskussion om implementering. De är också så de har diskuterats i den implementeringsstudie som gjorts inom ramen för utvärderingsarbetet. I studien framkom att Rekryteringsteamet står för något innovativt och nyskapande, ett nytt sätt att tänka och agera inom Malmö stad, medan Jobbstart inte skiljer sig väldigt mycket från driftorganisationens sätt att arbeta.

Under projektets senare månader beslutades att Rekryteringsteamet ska bli en permanent verksamhet inom Malmö stad. Fem tjänster har Malmö stad valt att satsa på för att etablera projektet inom driftsorganisationen. Fyra av dessa fem tjänster tillsätts av personer som jobbat med Rekryteringsteamet inom Jobb i Hyllie, och som på så vis redan är insatta med dess upplägg. När projektet blir en del av den permanenta verksamheten inom Malmö stad kommer målgruppen inte längre endast gälla försörjningsstödstagare utan upptagningen inom Malmö stad blir bredare.

För Jobbstarts del har inte samma satsning på implementering gjorts. Detta kommer av att Jobbstart inte skiljer mycket från den verksamhet som redan bedrivs inom AIC. De medarbetare som jobbat med Jobbstart kommer att gå tillbaka till sina tjänster inom AIC, och på så vis är det möjligt att

9

metoder, eller tänk, som vuxit fram under arbetet med Jobb i Hyllie följer med dessa personer. Kunskapsöverföringen är dock betydligt mera individbunden än i Rekryteringsteamet. Samtidigt krävs heller inte samma satsning för att implementera denna del av projektet.

Utvärderingens upplägg och rapportens disposition

Diskussionerna som förs i denna summerande kappa fördjupas i de delrapporter som gjorts under projektperioden. Som bilagor följer här den löpande, skriftliga, rapportering som skett under de tre år som utvärderingen följt projektet. Rapporteringen sker i fallande ordning, där den senaste utvärderingsrapporten följer först.

1. Arbetsgivarstudie, i studien undersöks några av de samverkande arbetsgivarnas erfarenheter av att rekrytera genom Rekryteringsteamet.

2. Deltagarstudie 2, i studien undersöks några deltagares syn på projektet och dess insatser. Denna deltagarstudie är också en uppföljning av den deltagarstudie som gjordes under projektets första år (se deltagarperspektiv 1).

3. Implementeringsstudie, diskuterar projektets förutsättningar och hinder för att implementeras i den ordinarie verksamheten inom kommunen.

4. Deltagarstudie 1, är en studie som skildrar ett deltagarperspektiv och gjordes under projektets första år.

5. Seminarierapport 2, är en avstämning av projektets utveckling när halva projekttiden gått. 6. Seminarierapport 1, är en övergripande rapport som bland annat illustrerar projektets

programteori. Det vill säga vilka mål och effekter som projektet ämnar nå samt hur målen är tänkt att nås och med vilka resurser.

Litteraturhänvisning

Lundqvist, Lennart (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

1

Arbetsgivarstudie

Inledning Detta är den tredje rapporten av tre delstudier som planeras utgöra utvärderingsarbetet av Jobb i Hyllie från oktober 2011 till april 2012. Syftet med denna delstudie är att ge Jobb i Hyllie feedback från arbetsgivarna och lyfter fram arbetsgivarnas perspektiv. Denna rapport fokuserar på tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder till arbetsgivare och företag. Delstudien undersöker vad arbetsgivarna som har haft kontakt med Rekryteringsteamet anser om de tjänster Rekryteringsteamet erbjuder och hur de upplever att samarbetet har varit. Studien är baserad på telefonintervjuer med fjorton slumpmässigt utvalda arbetsgivare som har haft kontakt med Jobb i Hyllie någon gång mellan 2010 och februari 2012, då intervjuerna genomfördes. Jobb i Hyllie är ett ESF finansierat projekt som startade juni 2009. Projektet består av två delar, Rekryteringsteamet och Jobbstart. ”Rekryteringsteamet uppsöker företag som har ett

rekryteringsbehov och förmedlar lediga jobb till inskrivna deltagare samt håller i

rekryteringsprocessen åt företagen. Jobbstart arbetar med motivationshöjande och vägledande

insatser för deltagarna genom en rad aktiviteter1”. Rekryteringsteamet arbetar med nya modeller för

matchning. Rekryteringsteamet letar upp arbetsgivare med rekryteringsbehov samt arbetsgivare som är beredda att ta ett socialt ansvar genom att erbjuda praktikplatser eller utbildning. Därefter matchar Rekryteringsteamet deltagare som är inskrivna i projektet och/eller JobbMalmö2 mot arbetsgivaren3. Syftet med Jobbstart är att förbereda deltagarna inför att söka de arbeten som Rekryteringsteamet erbjuder genom individuella kartläggningar samt gruppaktiviteter4. Jobbstart i sin nuvarande form har funnits sedan maj 2011 och sedan oktober 2011 har Jobbstart börjat arbeta med aktiviteter som är branschinriktade. Jobbstart anordnar en rad aktiviteter som är inriktade mot en bransch. Dessa genomför i grupp och exempel på områden är städ, handel, restaurang. Branschinriktade grupperna genomförs under 10 dagar och innefattar studiebesök hos arbetsgivare, intervjuträning och genomgång av CV. Jobb i Hyllie har utvecklat och provat olika metoder. Ett exempel är Arbetsmarknadsintroduktion, som erbjuder praktikperioder hos arbetsgivare, vilken Jobb i Hyllie har utvecklat i samverkan med Malmö Arena och IKEA. Jobb i Hyllie använder även konceptet socialt ansvarstagande företag när de arbetar mot arbetsgivare. Utgångspunkten i samarbetet är Malmö stads mål som är att ”sträva efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till

arbete och självförsörjning” och Jobb i Hyllie samverkar med arbetsgivare som vill bidra till en hållbar utveckling och att alla människor har lika möjlighet till arbete och självförsörjning5. Sammanfattning av Rekryteringsteamets arbete Denna rapport fokuserar på de tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder till arbetsgivare och företag, därför är det viktigt att först beskriva hur Rekryteringsteamet arbetar med arbetsgivare. Som nämndes tidigare, arbetar Rekryteringsteamet först utifrån arbetsgivarnas behov sedan rekryterar Rekryteringsteamet deltagare till respektive arbetsgivare. Detta är ett nytt sätt att arbeta med matchning, enligt Rekryteringsteamet. Rekryteringsteamet söker arbetsgivare som har ett behov av att anställa personal, arbetsgivare som kan erbjuda praktik och eventuell anställning, samt

1 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie.html 2 JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad och genom olika arbetsmarknadsinsatser arbetar JobbMalmö med att förbereda och rusta arbetslösa malmöbor så att de kan bli självförsörjande. http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo.html 3 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö. 4 Dokument Utvärdering av Jobbstart. 5 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie/Social-ansvarstagande.html

2

arbetsgivare som vill samverka genom att erbjuda Arbetsmarknadsintroduktion6 och att arbeta med

ett socialt ansvarstagande. Rekryteringsteamet letar efter arbetsgivare inom branscher som kan anställa okvalificerad arbetskraft inom yrken som kräver kortare eller ingen utbildning. Rekryterare kommer i kontakt med arbetsgivare på olika sätt till exempel via telefon eller email-kontakt och spontanbesök. Andra vägar är att arbetsgivarna själva kontaktar Rekryteringsteamet eller handläggare på AIC eller att andra nätverk tipsar arbetsgivaren om Rekryteringsteamet. Den första mars 2011, gick tidigare AIC genom en omorganisering och i samband med det byttes Jobb i Hyllies projektägarskap från AIC Hyllie till JobbMalmö. I samband med omorganiseringen har Jobb i Hyllie fått en ny projektledare och en stor del helt nya projektmedarbetare. Metoder och arbetssätt bland projektmedarbetarna förändrades också i samband med omorganiseringen. Idag arbetar Rekryteringsteamet med en modell där en rekryterare tar hand om hela rekryteringsprocessen, från första kontakt till rekryteringsintervjuer och uppföljning under eventuell praktik/utbildningsperiod. Rekryteringsteamet håller i ett informationsmöte med snabbintervjuer först, sedan kallas deltagarna som är aktuella till längre djupintervjuer. Efter djupintervjuerna med Rekryteringsteamets personal presenteras deltagarna som är lämpliga för den aktuella tjänsten för arbetsgivaren.

Rekryteringsteamet arbetar idag med målgruppen bestående av arbetssökande försörjningsstödstagare i Malmö. En upptäckt som Rekryteringsteamet har gjort är att rekryteringsprocesser där CV är en central del missgynnar den målgrupp som Jobb i Hyllie vänder sig till. Deltagarna i Jobb i Hyllie har ingen eller mycket liten yrkeserfarenhet eller kompetens som de kan hävda i en sådan process. Snabba rekryteringsprocesser med fokus på att fylla arbetsgivarens behov av arbetskraft nämns också som mindre lyckosamt. Rekryteringsteamet menar att det krävs tid för arbetsgivare att förstå målgruppens behov och förutsättningar. Detta kan också kopplas till att deltagarna i Jobb i Hyllie har mycket liten yrkeserfarenhet eller kompetens och att det finns ett glapp mellan deltagarna och arbetsgivarens krav7.

6 Projektet arbetar med olika typer av Arbetsmarknadsintroduktion som utbildningsinsats eller yrkesträning. 7 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö.

3

Sammanfattning av arbetsgivarna som ingår i denna studie

Resultatet bygger på telefonintervjuer med fjorton slumpmässigt utvalda arbetsgivare som har haft kontakt med Jobb i Hyllie. Utvärderaren fick en lista på 33 arbetsgivare som Jobb i Hyllie har haft kontakt någon gång mellan 2010 och februari 2012. Utvärderaren valde först ut 21 arbetsgivare slumpmässigt utifrån vilken tidsperiod arbetsgivarna hade kontakt med Jobb i Hyllie. Därefter informerade medarbetarna i Rekryteringsteamet de 21 arbetsgivarna om utvärderingen. När Rekryteringsteamet kontaktade de 21 arbetsgivarna meddelade en arbetsgivare att de inte ville medverka i utvärderingen. Två andra arbetsgivare hade lagt ner verksamheten och ville därför inte medverka i utvärderingen. Utvärderaren kontaktade de arton återstående arbetsgivarna, men fick inte kontakt med två av dem trots många försök. Ytterligare två arbetsgivare bokades in för intervju men svarade aldrig i telefonen, och återkom inte efter att utvärderaren försökte kontakta dem igen och lämnat meddelande. I slutändan bokades och genomfördes fjorton intervjuer.

Samverkansformen De fjorton arbetsgivarna som intervjuades arbetar i olika yrkesbranscher.

Yrkesbransch Antal arbetsgivare

Blandade yrkesområde 1 Hotell/Restaurang/Kök 5

Städ/lokalvård 3 Vård och omsorg 2

Verkstad 1 Annat (definierat som fysisk hårt arbete) 2

TOTAL 14 Samverkansformen som arbetsgivarna har haft med Jobb i Hyllie varierar och studien inkluderar även de arbetsgivare som bestämde sig för att inte fortsätta med rekrytering via Jobb i Hyllie. Nedanstående är en sammanfattning av hur samarbetet mellan Jobb i Hyllie och de fjorton arbetsgivarna gått till. Det ska noteras att de två företag som utlyste direktrekrytering inte hittade rätt kandidater.

Samverkansform Antal arbetsgivare

Samarbetsplanering pågående8 2 Gick inte vidare med samarbete 2

Direktrekrytering9 2 Praktik/utbildning (4-8 veckor) med eventuell anställning 3

Praktik/utbildning (12-24 veckor) med eventuell anställning10 5 TOTAL 14

Nio arbetsgivare hade avslutat projektet eller hade inte kontakt med Jobb i Hyllie längre när de intervjuades. Fem arbetsgivare hade kontakt och pågående samarbete med Jobb i Hyllie, varav en arbetsgivare planerade rekrytering, en hade rekryterat deltagare och planerar praktikstart, och tre hade praktik och utbildning pågående när de intervjuades. Bland de fjorton arbetsgivarna, hade tre samarbetat mer än en gång med Jobb i Hyllie.

8 En arbetsgivare planerar rekrytering, den andra har rekryterat deltagare och planerar praktikstart. 9 I detta fall betyder direktrekrytering att arbetsgivarna letade efter någon som hade yrkeserfarenhet och kunde sättas in i arbete direkt utan någon praktikperiod. 10 I formen av Arbetsmarknadsintroduktion som är antingen yrkesträning eller utbildningsinsats.

4

Anställning av deltagare efter praktik/utbildning Bland de fjorton arbetsgivarna som intervjuades till denna studie, är det sammanlagt åtta arbetsgivare som erbjudits praktik och utbildning med eventuell anställning eller timanställning. Bland de åtta arbetsgivarna hade sex arbetsgivare redan avslutat praktikperioden när de intervjuades. Hur många praktikanter de tog emot och hur många som blev anställda efter praktiken varierade. Nedanstående tabell visar hur många praktikanter de sex arbetsgivare som redan avslutat praktikperioden tog emot och hur många som fick anställning eller timanställning efteråt.

Antal praktikanter Antal som fick anställning efter praktik

Arbetsgivare A 1 0 Arbetsgivare B 4-5 0 Arbetsgivare C 10 + 18 (två olika tillfällen) 4-5 anställda + praktik pågående Arbetsgivare D 20 6 timanställda Arbetsgivare E 20-25 (totalt i två olika tillfällen) 4 anställda Arbetsgivare F 25 (totalt, olika tillfälle) 6 timanställda

En del arbetsgivare har möjlighet att erbjuda anställning eller timanställning direkt efter praktiken medan andra arbetsgivare är verksamma inom säsongsbetonade yrken och därför verkade det inte finnas en direkt koppling mellan praktik och anställning. En arbetsgivare uttryckte till exempel att de erbjuder utbildning och praktik och ”uppmanar deltagare att söka [jobb hos] andra företag.” En annan arbetsgivare sa ”Det är timanställning [vi kan erbjuda]så man tar in personen när man behöver

dem. Som det är nu behövs de inte men kanske till sommaren.” Tidigare erfarenheter att ta emot praktikanter

Nio av arbetsgivarna som intervjuades hade tidigare erfarenheter av att ta emot praktikanter eller att arbeta med olika arbetsmarknadspolitiska återgärder. Fem arbetsgivare uttalade att de hade erfarenhet av att ta emot praktikanter via Malmö kommun eller AIC, en arbetsgivare hade tagit emot praktikanter genom gymnasie- eller högskoleprogram, och tre arbetsgivare hade arbetat med projekt via Arbetsförmedlingen. Hur arbetsgivarna kom i kontakt med Jobb i Hyllie

Bland de fjorton arbetsgivarna som intervjuades till denna studie, hade hälften av dem blivit kontaktade direkt av Jobb i Hyllie över telefon. De andra kontaktkanalerna som nämndes från övriga arbetsgivare var JobbMalmö, Arbetsförmedlingen, AIC, Malmö Stad och en privat rekryteringsverksamhet.

Intervjufrågor

Nedanstående är en sammanfattning av intervjufrågorna som ställdes till arbetsgivarna. Intervjufrågorna fokuserar på hur arbetsgivarna uppfattar tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder, hur erfarenheter från samarbetet har varit, och hur arbetsgivarna ser på socialt ansvarstagande och Malmö stads roll.

• Vilka rekryteringskanaler brukar ni använda när ni rekryterar personal till företaget? o Vad är skillnaden mellan att arbeta med andra rekryteringskanaler och rekrytering

via Jobb i Hyllie? • Varför bestämde ni att/Varför bestämde ni att inte rekrytera genom Jobb i Hyllie?

o Rekryterade ni personal genom andra kanaler under samma period? • Vad var era förväntningar inför rekryteringsprocessen genom Jobb i Hyllie? • Hur upplevde ni rekryteringsprocessen genom Jobb i Hyllie? • Vad är era erfarenheter av att arbeta med personer som rekryterades via Jobb i Hyllie? • Hur ser ni på socialt ansvarstagande och att man bidrar till Malmös utveckling?

5

• Hur upplever ni support och stöd från Jobb i Hyllie i rekryteringsprocessen/praktikperioden? • Finns det behov av att Malmö stad arbetar med rekrytering? • Vad är det ni letar efter i rekryteringsprocessen generellt? • Skulle ni välja rekrytering genom Jobb i Hyllie igen nästa gång ni behöver rekrytera?

Rekrytering via Jobb i Hyllie Nästan alla arbetsgivare som intervjuades svarade att de brukar använda Arbetsförmedlingen när de behöver rekrytera folk. Fyra arbetsgivare nämnde personliga kontakter som ett av de vanligaste sätten att rekrytera. Rekrytering genom annonser i tidningar och på internet, eller på företagets hemsida nämndes också. Några arbetsgivare nämnde också samarbete med organisationer som Tillväxtfaktor X, Lernia och Krami i samband med rekrytering. Det fanns ett par arbetsgivare som inte såg någon skillnad mellan rekrytering via Jobb i Hyllie och andra kanaler men de flesta arbetsgivarna svarade att Jobb i Hyllie var annorlunda från de andra rekryteringskanalerna de brukar använda. Några arbetsgivare uttalade att det är lättare och smidigare att arbeta med Jobb i Hyllie eftersom arbetsgivarna själva inte behöver spendera tid och välja kandidater bland alla de som söker. Att Jobb i Hyllie har möjlighet att lägga ner mer tid på att lära känna individerna inför rekryteringen ansågs som något positivt. En arbetsgivare uttryckte ”Jobb i Hyllie gör urvalsprocessen för en och jag behöver inte sitta och läsa hundra ansökningar för en tjänst.

Jag behöver inte sitta i tio intervjuer för tjänsten utan jag sitter med en person [från Jobb i Hyllie] och Jobb i

Hyllie levererar de man söker.”

En annan arbetsgivare sa ”Jobb i Hyllie kan man bara kontakta och de levererar någon till mig.” Uttryck som ”Jobb i Hyllie är väldigt lätta att ha att göra med” framkom också. Även om servicen uppfattas som bra och kan vara positiv för arbetsgivaren, är det en utmaning för Rekryteringsteamet att hitta en balans så att arbetsgivarna inte tar Rekryteringsteamets tjänster för givet eller som ett ”lättare” rekryteringsalternativ. Urval av deltagare Rekryteringsteamet arbetar utifrån arbetsgivarens önskemål och krav och hittar sedan deltagare som passar arbetsgivaren. Detta är ett nytt sätt att arbeta med rekrytering och matchning inom kommunen enligt Rekryteringsteamet. En arbetsgivare uttryckte om rekryteringsprocessen ”Jag

tyckte det var lyxigt och professionellt upplagt.” Alla arbetsgivare som intervjuades var eniga om att rekryteringsprocessen var bra, professionell och positiv. Även de två arbetsgivarna som inte kunde hitta rätt kandidater till deras arbetsplats uttryckte att de var nöjda med urvals- och rekryteringsprocessen, från första kontakten med Rekryteringsteamet till presentationen av deltagare. Alla arbetsgivare som intervjuades verkade nöjda med urval och rekryteringsprocessen. De som har rekryterat deltagare mer än en gång uttryckte att man har förbättrat och utvecklat processen tillsammans och rekryteringsprocessen blev bättre varje gång. Vissa av arbetsgivarna uttryckte att de inte uppnådde målet att hitta personal som passar, medan andra arbetsgivarna har varit nöjda med resultatet. Arbetsgivarna som intervjuades hade förväntningar om att hitta personer som är intresserade av att arbeta och kan uppfylla kraven för att bli anställd. Anledningen till att vissa arbetsgivare uttryckte att de inte uppnådde målet berodde inte bara på urvalet utan det handlade också om intresse och motivation bland deltagarna. En arbetsgivare uttryckte: ”I början lät deltagarna väldigt bra men i slutändan blev det inte så bra för att de inbillade sig själva att man

kan allt och när man kommer [till praktiken]så är det inte alls som man har tänkt sig. De [deltagarna] har för

stora förväntningar och då blir det fel i slutändan. Det är lite synd. … Själva rekryteringsprocessen var jättebra.

Det var människorna som kom som inte riktigt hade viljan till att få ett jobb.”

6

Det fanns också andra arbetsgivare som uttryckte att det var brist på motivation bland deltagarna som var orsaken till att arbetsgivarna bestämde sig för att inte anställa deltagare efter genomförd praktik. Det var dock många arbetsgivare som var nöjda med både urval och deltagarna de fick, vilket ledde till anställning eller timanställning. En arbetsgivare sa: ”Jag hade kanske önskat att vi kunde vara med lite mer i urvalen. Men det handlar mycket om hur mycket tid vi

lägger. … det blir stora kostnader för oss när vi investerar ganska mycket i det. Därför har vi låtit Jobb i Hyllie

göra det men jag ska inte säga att det har blivit dåligt. Det säger ju någonting att det har funkat bra eftersom

merparten är intressanta för oss [att erbjuda anställning].”

Några arbetsgivare uttalade att de önskade ett bredare urval av deltagare som deltar i projektet. En arbetsgivare uttryckte att det kanske är lite för mycket fokus på personer som har varit långtidsarbetslösa och är långt ifrån arbetsmarknaden. En annan arbetsgivare sa att det inte kom tillräckligt många deltagare vid första informationsmötena och snabbintervjutillfällena med Rekryteringsteamet: ”Man kan inte göra urval och intervjuprocessen mycket bättre. Det [man skulle

kunna göra] är att man skulle kunna få mer människor så att man kan få större urval.” Detta kan underlättas när Rekryteringsteamet implementeras som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö, och då Rekryteringsteamet kan dra in deltagare med bredare och varierande bakgrund genom ett samarbete med andra verksamheter inom JobbMalmö samt Arbetsförmedlingen. Genom ett bredare samarbete med andra verksamheter kan Rekryteringsteamet informera om aktuella erbjudanden till ett bredare urval vilket kan leda till att fler antal personer deltar i informationsmöten och snabbintervjuer. Support under rekrytering En arbetsgivare uttryckte att support från Jobb i Hyllie var nödvändigt i rekryteringsprocessen: ”Det var ren okunskap från min sida över hur många som pratade extremt dålig svenska … skillnaden från det

vad vi är vana vid [vid rekrytering] var extremt stort och det var jag väldigt oförberedd inför. … Det var skönt att

har personal från AIC och Jobb i Hyllie med för att de var vana vid att träffa den målgruppen. De kunde ställa

enkla raka frågor utan att genera folk. Det var väldigt nyttigt och vi var tacksamma för att vi hade med

personal från Jobb i Hyllie.”

Denna arbetsgivares ord tyder på ett glapp mellan arbetsmarknadens krav och Jobb i Hyllies deltagare idag, och hur viktigt det är med support och uppföljning för att kunna bearbeta och möta glappet som finns. Samarbete med Jobb i Hyllie Några arbetsgivare uttalade ett trevlig bemötande och bra kontakt med projektmedarbetarna som anledningen till varför de bestämde sig för att gå vidare med samarbetet med Jobb i Hyllie. En arbetsgivare sa ”Jag har haft bra kontakt med personerna i projektet . De vet att jag är seriös och jag

känner att de är seriösa och känner till mina behov och vilka typer av människor jag söker.” Bland de fjorton arbetsgivare som intervjuades, beslutade två arbetsgivare att inte arbeta med Jobb i Hyllie. En av arbetsgivarna som inte gick vidare med samarbetet uttalade att de fick en praktikant genom en annan arbetsförmedlare och därför behövde de inte ett samarbete med Jobb i Hyllie. Den andra arbetsgivaren sa att det berodde på att de inte kände till Jobb i Hyllie så väl. Arbetsgivaren sa: ”Det är så att om jag går och pratar med Arbetsförmedlingen så vet jag hur den organisationen är. … Det är

bara våra fördomar. Arbetsförmedlingen har stått där länge och vi vet vad de kan göra och vad det är för

möjligheter. Det är det som avgör. Vi försöker också rekrytera folk genom vårt eget nätverk. Om det är någon

som känner någon är det det som avgör.”

7

Även om de två arbetsgivarna beslutade att inte samarbeta med Jobb i Hyllie, uttalade de båda att de inte hade något emot projektet och organisationen själv, och kan tänka sig anlita projektet i framtiden. I och med implementeringen av Rekryteringsteamet som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö kan Rekryteringsteamet öka samarbetet med andra organisationer och verksamheter inom och utanför Malmö kommun, vilket kan leda till ökat förtroende i kontakten med nya arbetsgivare. De två arbetsgivarna som initierade samarbete med Jobb i Hyllie och önskade direktrekrytering lyckades inte hitta rätt kandidater. Båda arbetsgivarna uttryckte att det var på grund av de krav de ställde på vilka personer de letade efter. De sökte någon med yrkeserfarenhet som kan sättas i arbete direkt. En arbetsgivare sa ”Jobb i Hyllie var bra och de ville gärna [hjälpa]. Det var bara att de

inte hade folk som jag behövde. Jag behöver någon som har körkort och yrkeserfarenhet.” Den andra arbetsgivaren hade förväntningar att Jobb i Hyllie skulle ”fixa någon fort.” Arbetsgivaren sa ”Med

Arbetsförmedlingen måste man lägga ut en annons och det tar tid innan man har personen men här

behövde jag en person med en gång. Därför tyckte jag att det kanske var smidigare med Jobb i

Hyllie.” Denna arbetsgivare fick en deltagare med rätt yrkeserfarenhet men när arbetsgivaren träffade kandidaten visade det sig att personen inte hade möjlighet att arbeta de tider som krävdes. Arbetsgivaren konstaterade att Rekryteringsteamet inte kan kontrollera om vad deltagaren säger till Rekryteringsteamet är sant, i detta fall hade hon/han meddelat Rekryteringsteamet att hon/han kunde arbeta under viss arbetstid, vilket senare inte stämde. Det är inte Rekryteringsteamets fel utan deltagarens problem, uttryckte arbetsgivaren. Som Rekryteringsteamet själv uppmärksammat, så är ovanstående exempel på att rena CV- rekryteringar eller snabbrekrytering som fokuserar på arbetsgivarens krav fungerar mindre bra med den målgrupp Jobb i Hyllie har idag11. Det är också intressant att notera de två olika typer av förväntningar arbetsgivarna kan ha mot Rekryteringsteamet. Majoriteten av arbetsgivarna som intervjuades erbjöd praktik och utbildning mot anställning, och de flesta såg Jobb i Hyllie som ett alternativ till vanlig rekrytering, och en möjlighet att utbilda och rekrytera framtida medarbetare ur ett socialt ansvarstagande perspektiv. Detta gäller speciellt de arbetsgivarna som arbetar med Arbetsmarknadsintroduktion. Till exempel uttalade fyra av arbetsgivarna att de samtidigt rekryterade personal med yrkeserfarenhet och högre kompetens medan de samarbetade med Jobb i Hyllie, och uttryckte därför att de inte hade ett behov av att rekrytera kvalificerade personer med yrkeserfarenheter genom Jobb i Hyllie. Å andra sidan betraktade vissa arbetsgivare projektet som en bemanningsfunktion som kan hjälpa arbetsgivaren att hitta personer med yrkeserfarenhet. Med implementering av Rekryteringsteamet som en del i ordinarie verksamhet inom JobbMalmö, kommer Rekryteringsteamet att ha ökad möjlighet att arbeta med de två olika sätten att marknadsföra sig mot arbetsgivare. Kommunikation och kontakt med Rekryteringsteamet Alla arbetsgivare som ingår i denna studie var väldigt positiva till den kommunikation, support och kontakt de fick med Jobb i Hyllie under rekryteringsprocessen och praktiktiden. Arbetsgivaren som planerar ett samarbete med Jobb i Hyllie uttryckte att relationen har varit god än så länge: ”Många deltagare hamnar på ett företag som inte behandlar praktikanter på allvar. Det känns skönt att Jobb i

Hyllie vet om att jag är seriös och vill de [deltagare] verkligen jobba så håller jag på det. Informationen och

kommunikationen [med Jobb i Hyllie]är väldigt bra.”

En arbetsgivare som har ett pågående samarbete sa ”Det positiva har varit kontakten med

medarbetarna på Jobb i Hyllie. Jag har haft fantastiskt bra kontakt med personalen där och har fått

jättebra information, uppföljning och samarbetet har varit väldigt roligt.”

11 Se dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö.

8

Många arbetsgivare uttalade att när det uppstod problem under praktikperioden, erbjöd Jobb i Hyllie bra support och uppföljning och hjälpte arbetsgivaren. En arbetsgivare sa till exempel, ”Jag fick

support och uppföljning när det uppstod problem. De var jätteduktiga på att ta tag i det. Om det var

någon som inte kom, någon som inte höll sin tid. Det var medarbetaren [på Jobb i Hyllie] jättenoga

med.” Att en projektmedarbetare från Jobb i Hyllie är närvarande på arbetsplatsen eller kommer på besök under praktiktiden, och/eller man har ständig kontakt via telefon uppskattades mycket från arbetsgivarna. En arbetsgivare menade att det är positivt också för deltagarna att projektmedarbetarna är synliga medan de är på praktik, för att deltagaren då kan få feedback inte bara från arbetsgivarna utan också från Jobb i Hyllie. En arbetsgivare uttryckte att informationsspridning om projektet och samarbetet med Jobb i Hyllie ut i sin egen verksamhet kunde ha varit bättre. Arbetsgivaren menade att bättre information ut i sin egen verksamhet och i företagets ledningsgrupp kunde bidra till ännu bättre mottagning av praktikanterna. Denna arbetsgivare erbjöd utbildning utanför sin egen verksamhet inför praktikperioden och upplevde att utbildaren inte alltid tagit till sig de önskemål och krav de ställt och framfört inför utbildningen. Även om de här aspekterna kanske inte är direkt kopplat till Rekryteringsteamets ansvar, kan de hjälpa arbetsgivaren med detta. Informationen inom verksamheten och till arbetsgivarens ledningsgrupp kan förbättras till exempel genom att anordna informationstillfälle hos arbetsgivaren. Där kan Rekryteringsteamet som har bättre förståelse för projektet och målgruppen informera om sitt arbete och sin målgrupp så att inte bara kontaktpersonen utan alla som är i verksamheten får en förståelse för vad projektet innebär och vilken målgrupp verksamheten kommer att ta emot. Bättre informationsflöde internt hos arbetsgivaren kan bidra till inte bara smidigare start för deltagarna och arbetsgivaren, utan också framtida samarbete. När det gäller att samarbeta med utbildare som är en tredje part, kan Jobb i Hyllie också hjälpa till med feedback mellan utbildare, arbetsgivare och deltagaren. Vid en implementering av Rekryteringsteamet inom JobbMalmö finns kanske möjligheten att utveckla speciella utbildningsinsatser och yrkesträning inom JobbMalmö tillsammans med arbetsgivarna. Framtida samarbete med Rekryteringsteamet Eftersom arbetsgivarna var väldigt nöjda med kommunikationen och kontakten med Jobb i Hyllie, svarade nästan alla arbetsgivare att de kunde tänka sig att rekrytera genom Jobb i Hyllie igen nästa gång de behöver. En arbetsgivare uttryckte ”Jag skulle hellre använda Jobb i Hyllie än något annat.

Det gör jag. Andra har kontaktat mig också men jag känner att Jobb i Hyllie är seriöst.” Ett par arbetsgivare uttryckte att Jobb i Hyllie är ett bra sätt att rekrytera ny arbetskraft och personer som de själva inte kan nå genom en vanlig rekrytering. De var medvetna om socialt ansvarstagande. En av dem sa ”Vi tycker att det är ett bra sätt för oss och för de som vanligtvis inte skulle söka till oss.

Framförallt tycker vi att vi hjälper till att vara en god granne i Malmö stad med de problem och

möjligheter som finns.” Några andra uttryckte också att positiva erfarenheter och lärdomar från tidigare samarbete kan förbättra nästa samarbete. Även en arbetsgivare som inte hittade rätt kandidater sa ”Om jag behöver folk varför inte. Det gick

lätt och snabbt. Att deltagaren själv inte ville arbeta, det är en annan sak. Jag vill inte gå in på det.

[Rekryterings]Processen var positiv.” Ytterligare en annan arbetsgivare uttryckte att de kommer att fortsätta samarbetet med Jobb i Hyllie för att det fungerar bra och de ”slipper att gå och leta efter

folk och de [Jobb i Hyllie]gör det istället.” Det är positivt att arbetsgivarna vill komma tillbaka och anlita Jobb i Hyllie, men återigen som det nämndes innan är det viktigt att arbetsgivarna förstår hur Jobb i Hyllie arbetar med deltagaren så att det inte bara bli ett ”snabbt” och ”smidigt” alternativ till vanlig rekrytering. Det är igen viktigt att fundera på hur Rekryteringsteamet vill marknadsföra sig till arbetsgivarna, speciellt efter implementering av Rekryteringsteamet som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö då man får större möjligheter och ett bredare urval av deltagare.

9

En arbetsgivare uttalade att de kan tänka sig att använda Jobb i Hyllie igen beroende på vad det är för personer de ska rekrytera. Arbetsgivaren menade att de kan absolut tänka sig att anordna ”ett nytt projekt” det vill säga att anordna ett program med praktik och utbildning med eventuell anställning. Men de skulle vara lite mer tveksamma till att rekrytera personer genom Jobb i Hyllie om de letar efter någon med konkreta krav och yrkeserfarenheter. Återigen är det viktigt för Rekryteringsteamet att skilja på två olika sätt att arbeta mot arbetsgivarna. Vissa arbetsgivare ser Jobb i Hyllie som en alternativ bemanningsfunktion, där man har möjlighet att rekrytera personer med viss kompetens och yrkeserfarenhet. Andra arbetsgivare ser Jobb i Hyllie mer utifrån ett socialt ansvarstagande perspektiv, att det är en funktion där man kan nå personer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Då ser man Rekryteringsteamet som en möjlighet att utveckla framtidens arbetskraft i stället för att se det som en möjlighet att rekrytera någon som kan sättas in i ett arbete direkt.

Att arbeta med deltagare på Jobb i Hyllie Några arbetsgivare nämnde att den stora skillnaden mellan personer som rekryteras genom Jobb i Hyllie och andra rekryteringskanaler är deltagarnas bakgrund. En arbetsgivare uttryckte att Jobb i Hyllie är ”inriktat till personer som inte har varit aktuella för tillsvidare anställning.” Ett par arbetsgivare som hade svårt att rekrytera personer som speglar dagens Malmö, eller att ”rekrytera

personer med invandrabakgrund”, ansåg Jobb i Hyllies satsning som något positivt och något som de behöver. Denna aspekt var en av de mest nämnda anledningarna till varför arbetsgivarna bestämde sig för att samarbeta med Jobb i Hyllie. Några arbetsgivare nämnde specifikt ett behov av att rekrytera personer som är födda i andra länder eller har invandrarbakgrund. ”Socialt ansvar” att hjälpa och erbjuda människor som står långt ifrån arbetsmarknaden uttalades också som en av anledningarna från ett par arbetsgivare. En arbetsgivare uttryckte ”Vi har arbetat med ett liknande

projekt tidigare med god framgång och därför gjorde vi detta [samarbetade med Jobb i Hyllie]. Vi vet

att det finns många som har goda tillgångar, som är duktiga men inte alltid får en chans på

arbetsmarknaden för att de saknar lite erfarenhet.” Arbetsgivarna uttryckte att det är positivt att arbeta med personer som de inte brukar rekrytera. Många arbetsgivare förstod att det tar lång tid för de som har varit arbetslösa i en längre period att komma tillbaka till yrkeslivet och såg det som en ”process” att arbeta med målgruppen. Som det nämndes innan, vissa arbetsgivare uttryckte att de insåg att de inte var riktigt förberedda på att ta emot deltagarna. En arbetsgivare uttryckte, ”Positivt är, om man träffar rätt, att man får lojala

medarbetare. Svårare är det när man inte hittar rätt. Det är tidskrävande att ta hand om människor

som varit långt ifrån marknaden.” Några arbetsgivare nämnde att planering tillsammans med Jobb i Hyllie inför att ta emot deltagare är viktigt för att det ska lyckas. En arbetsgivare sa: ”De flesta är långtidsarbetslösa som behöver ha hjälp med att komma igång och det har funkat bra. De flesta

har motivation från början men vissa har inte det och då ska man helst inte ge sig in i sådana här [projekt]. Det

som jag har märkt fungerar bäst är när vi har haft en tid på oss att planera en bra start på kurserna.”

Flera företag nämnde brister inom svenska språket hos deltagarna som en svårighet. ”Det största

problemet är svenskan, kommunikationsproblem. Där har vi krävt att man måste kunna förstå och

tala svenska. Man behöver inte kunna skriva på svenska, det är inte viktigt.” En arbetsgivare uttryckte att praktiktiden ger bra träning och chans att höja deltagarnas kompetens i svenska språket och de ser inte språket som ett problem så länge man vet om att det kan finnas brister i svenska språket hos deltagarna. Denna arbetsgivare tyckte istället att det störta bekymret ligger i att ställa raka frågor som ”förstår du vad jag säger” utan att det blir förödmjukande för deltagarna. I denna aspekt ansåg arbetsgivaren att Jobb i Hyllies erfarenhet att arbeta med målgruppen är en stor hjälp.

10

Kompetens och motivation När frågan ställdes kring vad arbetsgivarna letar efter när de rekryterar folk, svarade de flesta att kompetensen är det viktigaste. Svenska språket nämndes också som grundläggande. Samtidigt nämnde de flesta motivation och viljan att arbeta som en av de allra viktigaste egenskaperna. Många arbetsgivare uttryckte att det inte är svårt att hitta och rekrytera personal men det är svårt att hitta en lojal medarbetare som verkligen är intresserad av jobben. En arbetsgivare sa ”Vi har inte svårt att

rekrytera folk men det är arbetsamt arbete. Jobb i Hyllie har hjälpt oss lite med vissa saker. Om man

går ut och söker [personal] så går man ut och söker och får alla utan något filter.” Denna arbetsgivare menade att Jobb i Hyllie uppfyller en funktion som arbetsgivaren tyckte saknades i andra rekryteringskanaler, ”filtrering”, så att man kan rekrytera och utbilda rätt personer. En annan arbetsgivare uttryckte också liknande tankar: ”Vi letar efter bra och duktig personal som vill jobba och tycker det är roligt att jobba. Jag tycker det är svårt att

hitta bra och lojal personal. I dagens rekryteringsprocess saknas den aspekten att man lär känna personen. [Vi]

känner till lite om vad de har skrivit om sig och sedan ser man CV. Verkligheten stämmer inte med vad det står

på papper. Det saknar jag lite.”

Rekryteringsteamet arbetar med ett nytt sätt med matchning, det vill säga de kontaktar först arbetsgivaren och hittar sedan deltagare som passar arbetsgivarens behov. Rekryteringsteamet genomför snabb- och djupintervjuer och gör ett urval av deltagare som passar arbetsgivarens önskemål och presenterar de för arbetsgivaren. Detta är en ny modell för matchning som Rekryteringsteamet använder, och andra rekryteringskanaler erbjuder inte denna service. Det verkar som att det är en funktion många arbetsgivare saknade. Rekryteringsteamet letar efter arbetsgivare inom branscher som kan anställa okvalificerad arbetskraft inom yrken som kräver kortare eller ingen utbildning. Därför är många av de yrken som Jobb i Hyllie rekryterar i en bransch där folk vill röra på sig. En arbetsgivare sa till exempel ”Det finns

ingen som drömmer om att bli diskare. Så det är väldigt få som kan tänka sig arbeta med disken i 20

år, man arbetar och sen går man vidare på något sätt.” Detta påverkar rekryteringen menade arbetsgivaren. En arbetsgivare uttryckte brist på samarbete mellan olika bemanningsfunktioner som Arbetsförmedlingen och andra rekryteringsföretag i dagens rekryteringsprocess. Detta kan kopplas till en annan arbetsgivares uttryck att det är svårt att rekrytera personer som speglar Malmös befolkning i nuvarande rekryteringskanaler. Med implementering av Rekryteringsteamet som en del av den ordinarie verksamheten inom JobbMalmö, kan Rekryteringsteamet öka samarbetet med andra rekryteringskanaler och har möjlighet att möta arbetsgivaren med ett bredare urval.

Socialt ansvarstagande och Malmö Stads roll i rekryteringsprocessen Alla arbetsgivare som intervjuades till denna studie tyckte att det var viktigt att de tar socialt ansvar. Många uttryckte att det handlar inte bara om att hjälpa de som har det svårt att hitta ett arbete utan det är också utvecklande för verksamheten och organisationen. En arbetsgivare sa: ”Det är viktigt. Självklart skulle jag påstå att det är därför vi gick in i detta projekt att vi kunde se vår del i den

kakan. Det är först arbetsamt men väldigt utvecklande för verksamheten. Det är jobbigt när vi har mycket att

göra och när inte alla är med på samma takt men efter ett tag inser man att det inte är allt. Det är väldigt

utvecklande och det tycker hela organisationen.”

Ett par andra arbetsgivare uttryckte också att, att ta socialt ansvar är en ”win-win situation” för både arbetsgivare och deltagaren. I samband med det uttryckte en annan arbetsgivare att arbetsformen att man erbjuder först praktik och sedan eventuell anställning gör det möjligt att ta emot deltagare.

11

”Det är bra med praktik i en månad för då har man tid att lära folk i lugn och ro och pengarna tickar inte. Man

kan ha utbildning i sex timmar utan att behöver betala lön för sex timmar. Det gör det möjligt att arbeta med

folk som inte har så mycket erfarenhet. Annars hade man inte möjlighet att arbeta med de här personerna för

kostnaderna att lära upp dem.”

Glappet mellan arbetsgivarens krav och deltagarens förutsättningar Arbetsgivarna som intervjuades var också överens om att det är viktigt att Malmö stad arbetar med rekrytering och att det behövs. En arbetsgivare sa ”Det behövs den övergången mellan arbetslöshet

och arbetsliv. … det krävs övergång mellan långtidsarbetslöshet och yrkesliv.” Många arbetsgivare tyckte att det finns många personer som söker jobb genom Arbetsförmedlingen eller andra rekryteringskanaler som aldrig kan få ett jobb och komma ut i arbetslivet. Arbetsgivarna är medvetna om att det finns ett stort glapp mellan vissa långtidsarbetslösa personer och kraven arbetsgivarna ställer inför rekrytering, och tror på att Malmö stad kan hjälpa till med att minska glappet. En annan arbetsgivare uttryckte: ”Tyvärr så tycker jag det. Vi har haft mycket hjälp från Malmö stad med rekrytering när vi själva inte lyckats

[rekrytera personer med olika bakgrund]. Jag hade önskat att samhället i stort ser annorlunda ut. Jag tror att

det måste framåt. Vi är så pass segregerade. Vi har varit mer lyckosamma, vi har haft bra stöd från Malmö

stad, vi arbetar mot Arbetsförmedlingen också men för vår del funkar det väldigt bra med Malmö stad.”

Arbetsgivaren som pratade om ”filtrering” uttryckte igen att det är viktigt för företag att man får hjälp från rekryteringskanaler som Jobb i Hyllie som kan ”filtrera” arbetssökande. Arbetsgivaren sa: ”Om jag vill rekrytera tio långtidsarbetslösa så är det bra att det finns någon som Jobb i Hyllie som verkligen

kan filtrera fram de som verkligen vill arbeta, och ge mig personer som kommer till jobbet och ger allt. Det är

inte lätt. Det är ett slitsamt jobb [att filtrera]. Vi kan inte göra en djupintervju på samma sätt när det gäller

praktikanter. Men Jobb i Hyllie och Malmö stad kan göra det. Det är den filtrering jag tycker är bra.”

Ett par andra arbetsgivare uttryckte liknande tankar på ett annat sätt, då fokus var på att Jobb i Hyllie har möjlighet och tid att arbeta med deltagare, bry sig om personer och ta ansvar, som andra rekryteringskanaler som Arbetsförmedlingen inte har. En arbetsgivare sa: ”Jag tycker att Jobb i Hyllie gör ett bra jobb. Jag tror att de fånga upp människor som har svårt att komma ut i

arbetslivet. Arbetsförmedlingen har inte samma resurser och tid. Jobb i Hyllie kommer in på ett annat sätt och

man lär känna deltagarna, hur de är som personer, inte bara som nummerlapp.”

Slutsatser Syftet med denna delstudie är att ge Jobb i Hyllie feedback från arbetsgivarna. Sammanfattningsvis, identifierades nedanstående punkter genom intervjuer med fjorton slumpmässigt utvalda arbetsgivare som har haft samarbete med Jobb i Hyllie under 2010 tills februari 2012.

• Arbetsgivarna är nöjda med rekryteringsprocessen och samarbetet med Jobb i Hyllie. • Kommunikationen och kontakten mellan arbetsgivarna och Rekryteringsteamet fungerar bra. • Alla fjorton arbetsgivare uttryckte att de kan tänka sig samarbeta med Rekryteringsteamet

igen nästa gång det finns behov. • Arbetsgivarna tycker att socialt ansvarstagande är viktigt och det är betydelsefullt att Malmö

stad arbetar med rekrytering. • Det finns två olika sätt att betrakta Rekryteringsteamet: Rekryteringsteamet som ett

alternativ till bemanningsföretag där man kan rekrytera personer med speciella yrkeserfarenheter, eller Rekryteringsteamet som arbetar med socialt ansvarstagande där man rekryterar och utbildar personer som vanligtvis inte får en chans att få en tillsvidare anställning.

12

• Det finns två olika sätt att uppfatta rekrytering via Rekryteringsteamet: ”Lättare” sätt för arbetsgivare att rekrytera personer för att arbetsgivarna själva inte behöver gå igenom hela urvalet, eller ett ”bättre” sätt att arbeta med personer som är långt ifrån arbetsmarknaden för att Rekryteringsteamet har tid och möjlighet att arbeta med deltagare som andra rekryteringskanaler inte har möjligheter till.

• När det gäller att planera praktik och Arbetsmarknadsintroduktion kan man fundera på vilka arbetsgivare som är mest intressant för deltagarna: Arbetsgivare som har möjligheter att erbjuda anställning eller timanställning direkt i samband med praktik eller arbetsgivare som erbjuder praktik med eventuell timanställning under viss säsong.

Utmaningen för Rekryteringsteamet är att hitta rätt balans mellan hur man marknadsför sig till arbetsgivarna och hur mycket service man ger arbetsgivarna. Som Rekryteringsteamet själva uppmärksammat, är snabbrekrytering som fokuserar på att snabbt hitta arbetskraft till en arbetsgivare mindre lyckosamt, och det är bekräftat av de två arbetsgivare som intervjuades till denna studie och som önskade direktrekrytering. När Rekryteringsteamet implementeras som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö kommer målgruppen förmodligen förändras till en bredare målgrupp. Rekryteringsteamet kommer att ha möjligheter att samarbeta med andra verksamheter inom och utanför JobbMalmö. Detta är positivt med tanke på att några arbetsgivare har önskat större urval och mer samarbete mellan olika rekryteringskanaler. Man kan också förvänta sig att målgruppen kommer att ha en annan typ av yrkeserfarenhet och kompetens än de som har varit inskrivna i projektet idag, och snabbrekrytering kommer att bli lättare att genomföra. Det är ändå viktigt att uppmärksamma glappet mellan arbetsgivarens krav och deltagarnas kompetens. I framtiden har Rekryteringsteamet större möjligheter att aktivt arbeta med två olika sätt, ett som fokuserar mer på att erbjuda personer som uppfyller arbetsgivarens önskemål, och andra som fokuserar på socialt ansvarstagande, det vill säga att fokusera på yrkesträning och utbildningsinsatser. Arbetsmarknadsintroduktion verkar vara en framgångsrik modell att arbeta med tillsammans med de arbetsgivare som vill bidra till socialt ansvarstagande. Rekryteringsteamet kan arbeta med både de som står närmare och längre ifrån arbetsmarknaden genom de två olika sätten men med samma matchningsmetod, det vill säga kontakta arbetsgivaren först och sedan rekrytera kandidater som matchar arbetsgivarens behov. Dock för att Rekryteringsteamet som en kommunal verksamhet inte ska efterlikna andra rekryteringskanaler, är det betydelsefullt att Rekryteringsteamet fortsätter fokusera på deltagare som är längre ifrån arbetsmarknaden och arbetar med arbetsgivare ur ett socialt ansvarstagande perspektiv. Att hitta balansen mellan de två olika sätten att marknadsföra och närma sig arbetsgivare, och hur mycket service man ger till arbetsgivarna är viktigt att fundera på.

1

Deltagarstudie

Inledning

Detta är den andra av tre delstudier som planeras utgöra utvärderingsarbete av Jobb i Hyllie från oktober 2011 till april 2012. Denna deltagarstudie 2012 är en uppföljning av den deltagarstudie som Malmö högskola gjordes december 2010. Denna deltagarstudie 2012 är baserad på vad sexton intervjuade deltagare uttryckte.

Jobb i Hyllie är ett ESF finansierat projekt som startade juni 2009. Projektet består av två delar, Rekryteringsteamet och Jobbstart. ”Rekryteringsteamet uppsöker företag som har ett

rekryteringsbehov och förmedlar lediga jobb till inskrivna deltagare samt håller i

rekryteringsprocessen åt företagen. Jobbstart arbetar med motivationshöjande och vägledande

insatser för deltagarna genom en rad aktiviteter1”. Rekryteringsteamet arbetar med nya modeller för matchning. Rekryteringsteamet letar först upp arbetsgivare med rekryteringsbehov samt arbetsgivare som är beredda att ta ett socialt ansvar genom att erbjuda praktikplatser eller utbildning. Därefter matchar Rekryteringsteamet deltagare som är inskrivna i projektet och JobbMalmö mot arbetsgivaren2. Syftet med Jobbstart är att förbereda deltagarna inför att söka de arbeten som Rekryteringsteamet erbjuder genom individuella kartläggningar samt gruppaktiviteter3. Jobbstart i sin nuvarande form har funnits sedan maj 2011 och sedan oktober 2011 har Jobbstart börjat arbeta med aktiviteter som är branschinriktade. Jobbstart anordnar en rad aktiviteter som är inriktade mot en bransch i grupp, till exempel städ, handel, restaurang. Branschgrupperna genomförs under 10 dagar och innefattar studiebesök hos arbetsgivare, intervjuträning och genomgång av CV. Jobb i Hyllie har utvecklat och provat olika metoder. Ett exempel är Arbetsmarknadsintroduktion, som erbjuder praktikperioder hos arbetsgivare, och de utvecklades tillsammans med Malmö Arena och IKEA. Jobb i Hyllie använder konceptet socialt ansvarstagande företag i samverkan med arbetsgivare. Malmö stad har som mål att ”sträva efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till arbete och självförsörjning” och Malmö Stad samverkar med arbetsgivare som vill bidra till en hållbar utveckling och att alla människor har lika möjlighet till arbete och självförsörjning4. Syftet med denna delstudie är att få en bättre förståelse av projektet utifrån deltagarnas perspektiv och förstå hur deltagandet i Jobb i Hyllie upplevs efter de omstruktureringar som skett i projektet sedan första mars 20115. Deltagarstudien som genomfördes av Malmö högskola december 2010 och den interna deltagarstudien som Jobb i Hyllie genomförde i juli 2011 ligger till grund för detta arbete, deltagarstudie 2012. Intervjufrågorna och deltagare som intervjuades

Det här utvärderingsarbetet 2012 är baserat på telefonintervjuer, och i ett enskilt fall möte, med deltagarna som projektmedarbetare på Jobb i Hyllie valde ut slumpmässigt. Denna studie undersöker deltagarnas kontakter med både Rekryteringsteamet och Jobbstart eftersom projektet idag har samma målgrupp och deltagare i båda delarna, medan deltagarstudien som genomfördes december 2010 inkluderade bara deltagare från Rekryteringsteamet. Intervjufrågorna är baserade på frågorna

1 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie.html 2 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i Jobb Malmö. 3 Dokument Utvärdering av Jobbstart. 4 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie/Social-ansvarstagande.html 5 Den första mars 2011, gick AIC genom en omorganisering och i samband med det byttes Jobb i Hyllies projektägarskap från AIC Hyllie till JobbMalmö. I samband med omorganiseringen har Jobb i Hyllie fått en ny projektledare och en stor del helt nya projektmedarbetare. Målgruppen i projektet och arbetssättet inom projektet har också förändrats i samband med omorganiseringen.

2

som ställdes i den tidigare deltagarstudien 2010. Nedanstående är en sammanfattning av intervjufrågorna som ställdes.

• Har du fått någon praktik eller erbjudande om jobb genom rekryteringsteamet? Om ja, hur

var processen? Hur var support och uppföljning från Rekryteringsteamet?

• Har du sökt något arbete/praktik genom Rekryteringsteamet? Om nej, varför inte? Om ja,

vad var bra i den här processen? Hur var support och uppföljning från Rekryteringsteamet?

Vad var mindre bra i den här processen?

• Vad är din uppfattning om arbetena som annonseras via Rekryteringsteamet? Är det arbeten

som passar dig?

• Hur får du reda på att det finns arbeten att söka via Rekryteringsteamet? Vad anser du om

den tjänsten?

• Vad tycker du om annonserna via Rekryteringsteamet?

• Deltar du i aktiviteter som Jobbstart erbjuder? Om nej, varför inte? Om ja, vilka aktiviteter?

Vad var bra med aktiviteterna? Vad var mindre bra?

• Har du fått någon praktik eller erbjudande om jobb genom Jobbstarts aktiviteter?

• Hur får du reda på aktiviteterna som Jobbstart erbjuder? Vad anser du om den tjänsten?

• Om man deltar både i aktiviteter via Rekryteringsteamet och Jobbstart, hur ser du på

relationen mellan de två?

• Vad anser du vara positivt med Rekryteringsteamet/Jobbstart? På vilket sätt har det hjälpt

dig?

• Vad har varit mindre bra med Rekryteringsteamet/Jobbstart? Är det någon del du varit

missnöjd med?

• Motsvarar projektet dina förväntningar?

• Tycker du att Rekryteringsteamet/Jobbstart har tagit hänsyn till dina individuella behov?

Totalt sexton deltagare intervjuades i denna deltagarstudie. Ingen av de sexton deltagarna som intervjuades hade fått ett jobb genom Jobb i Hyllie när de intervjuades. Nedanstående är en kort beskrivning av deltagarna. Hur länge de har varit arbetslösa och inskrivna hos AIC är oklart.

• Åtta kvinnor (ålder mellan 28 och 44) • Åtta män (ålder mellan 22 till 58) • Två deltagare blev inskrivna i projektet under våren 2011 före omorganiseringen • Två deltagare blev inskrivna i projektet under våren 2011 efter omorganiseringen • Sex deltagare blev inskrivna i projektet under sommaren 2011 • Tre deltagare blev inskrivna i projektet under hösten 2011 • Tre deltagare blev inskrivna under 2010 och 2011 och hade avslutat deltagandet i projektet

under vintern 2011. En hade fått ett jobb på egen hand, en ska starta ett eget företag, och den tredje var fortfarande arbetslös

Sammanfattning av denna studie

Sammanfattningsvis identifierar denna rapport nedanstående punkter:

• Deltagarna i Jobb i Hyllie anmäler sig till projektet i hopp om att få ett jobb och deltagarna

som inte har fått något jobb uttalar att projektet inte motsvarar deras förväntningar.

3

• Det finns variationer i hur många jobb deltagarna söker och den största anledningen till

varför vissa deltagare inte söker jobb via projektet är enligt deltagarna att jobb som

annonseras inte passar deltagaren.

• Deltagarna som själv uttalar att de hade låg utbildning och ingen arbetslivserfarenhet har

speciellt svårt att söka jobb för att deltagarna menade att de flesta jobben kräver mycket

arbetslivserfarenhet.

• Det finns delade åsikter om Jobb i Hyllie tar hänsyn till individuella behov. Önskemål att

projektet arbetar mer utifrån deltagarna uttrycktes.

• Arbetsmarknadsintroduktion 2011/2012 på IKEA samt Vård och Omsorg SDF

Limhamn/Bunkeflo fick positiv respons6.

• En hel del deltagare är skeptiska till praktik eftersom deras tidigare erfarenheter av praktik är

att den inte ledde till något jobb.

• De flesta deltagarna är inte medvetna om att det finns två olika delar av Jobb i Hyllie,

Rekryteringsteamet och Jobbstart. De flesta deltagarna menade att de inte har fått

information om nya branschinriktade aktiviter som Jobbstart erbjuder.

• Många deltagare uttryckte att Jobb i Hyllie kompletterar aktiviteter som erbjuds inom AIC,

Arbetsförmedlingen och andra projekt.

• Man kan inte dra någon slutsats baserat på de sexton deltagarintervjuerna om kön och ålder

påverkar hur man upplever projektet.

Förväntningar och motivation bland deltagare

De flesta deltagare som intervjuades för denna studie menade att de har anmält sig till Jobb i Hyllie i hopp om att få ett jobb eller att komma i kontakt med arbetsgivare. Enskilda deltagare uttryckte att de deltog i projektet för att de ville få en plats på Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA eller Vård och Omsorg7 som annonserades under hösten 2011, eller för att komma i kontakt med andra projekt och få möjligheter att träffa andra folk när man sökte jobb. Det fanns olika åsikter kring hur nöjda deltagarna var med projektet beroende på de olika mål och förväntningar deltagarna hade innan de påbörjade deltagandet i projektet. Hur nöjda deltagarna var verkade också bero på hur nära de har kommit arbetsmarknaden genom projektet. Deltagarstudien som genomfördes i december 2010 påpekade att deltagarna som anmält sig till Jobb i Hyllie i hopp om att få en anställning uttryckte att projektet inte motsvarade förväntningar eftersom de inte har fått något jobb. Däremot tyckte deltagarna som förväntade sig att projektet skulle kunna hjälpa till med jobbsökandet att projektet motsvarade deras förväntningar. Likadana kommentarer uttalades bland deltagarna som intervjuades för denna deltagarstudie 2012. I denna deltagarstudie, har de deltagare som kommit närmare arbetsmarknaden genom projektet uttryckt att de är nöjda med projektet och att det motsvarade deras förväntningar. Deltagarna som uttryckte missnöje mot att projektet inte motsvarade deras förväntningar var de som gick in i projektet med tanken att projektet skulle ge ett jobb till dem men som sedan inte har lyckats få ett jobb eller ett erbjudande om jobb/praktik. En av de deltagarna som var missnöjd med projektet uttryckte, ”[Deltagandet i ]

6 Projektet har arbetat med olika typer av Arbetsmarknadsintroduktion. Under 2010 höll IKEA en utbildningsinsats inom restaurangbranschen och 2011/2012 en yrkesträning hos IKEA. Arbetsmarknadsintroduktion Vård och Omsorg är en utbildningsinsats. 7 Både IKEA och Vård och Omsorgsprogrammet pågår just nu. IKEA erbjuder deltagarna utbildning och praktik under sex månader och sedan kan deltagarna få möjlighet till att fortsätta sommarjobba på IKEA. Deltagarna påbörjade utbildning och praktik i december 2011. Vård och Omsorg erbjuder 6 veckors omvårdnadsutbildning, sedan praktik i hemtjänst, äldreboende, i LSS boende i sex veckor var. Därefter får deltagarna sommarjobb i vård och omsorg i två månader. Omvårdnadsutbildningen startade i januari 2012.

4

rekryteringsteamet har varit misslyckat, jag söker jobb och jag har inte fått någon lång intervju. Även

de yrken som passar mig och är i [yrkes]områden som jag har erfarenheter i. . . . Mitt mål är att få ett

jobb och jag har inte fått det.” Å andra sidan, fem deltagare som intervjuades och som har fått plats på Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA eller Vård och Omsorg var mycket nöjda med projektet och hur rekryteringsprocessen gick. Deltagarna som tyckte att projektet skulle hjälpa till med jobbsökandet var också nöjda med hur projektet hjälper dem med intervjuteknik och CV skrivande. En deltagare uttryckte ”Det finns folk

som går till Jobb i Hyllie som tror att det finns jobb för dem men vad projektet gör är att det hjälper till att hitta ett jobb.”

Att söka jobb genom Jobb i Hyllie

Det kan konstateras att det missnöje som existerar mot projektet baseras på samma grunder idag som det gjorde under 2010. Deltagarna har som mål att hitta ett jobb genom projektet, men frågan är hur aktivt deltagarna söker jobb och vad deras upplevelse är av att söka jobb genom Jobb i Hyllie. Deltagarna på Jobb i Hyllie får information om lediga jobb via sms och mail. Alla deltagare som intervjuades tyckte att tjänsten att projektet skickar ut sms och mail om lediga jobb var väldigt bra och att inget annat projekt ger denna tjänst. En deltagare kommenterade om det positiva förtroendet man har för jobbannonserna, ”Man vet också att det [jobb som annonseras] är ett

samarbete mellan projektet och arbetsgivaren vilket är positivt.” Deltagarna uppskattade också informationsmötena med Rekryteringsteamet och informationsmötena genom den ordinarieverksamheten ”jobbutrop” där man kan få mer detaljerad information om lediga jobb. Då målgruppen till Jobb i Hyllie är arbetssökande och försörjningsstödtagande, är många deltagare inskrivna på AIC och Arbetsförmedlingen samtidigt som de är inskrivna på Jobb i Hyllie. Deltagarna hade en uppfattning om att jobberbjudanden som kommer till Jobb i Hyllie är jobb som inte annonseras någon annanstans och jobberbjudanden kommer först till Jobb i Hyllie. En deltagare sa ”När man söker [jobb] via AIC är det många som söker samma jobb. Men med Jobb i Hyllie

konkurrerar man med mindre så man får mer möjlighet.” Några deltagare uttalade dock att de inte märkte så stora skillnader mellan jobb som annonserades genom Jobb i Hyllie och jobb som man kan söka själv genom Platsbanken på Arbetsförmedlingen. Detta nämndes också i deltagarstudien från december 2010. En deltagare uttryckte till exempel en besvikelse över att han upplevde Jobb i Hyllie är en kopia av andra bemanningsföretag. Han menade att Rekryteringsteamet är en bemanningsfunktion inom Malmö kommun och därför förväntade han sig att projektet skulle komma med något nytt, och aktivt jobba inom kommunen för att skapa jobb. Många uttryckte även brist på lediga tjänster, liksom deltagarna som intervjuades i studien i 2010 uttryckte. Brist på lediga tjänster väckte frustration bland deltagarna. Några deltagare som har varit arbetslösa länge och har sökt många jobb menade att vissa moment som Jobb i Hyllie erbjuder, till exempel CV-skrivande, inte hjälper dem och bara är en upprepning. En deltagare uttalade denna frustration starkt; ”Det finns inte så mycket jobb på marknaden och det är därför man inte kan få ett

jobb. De [Projektet] behandlar folk som idioter i början. De tror att man kan ingenting om CV eller

intervjuer. Det handlar om att det inte finns jobb att söka.” Varför söker inte deltagare jobb?

Den interna deltagarstudien som genomfördes i juli 2011 problematiserade och försökte förstå varför vissa deltagare i Jobb i Hyllie inte söker jobb. Bland deltagarna som intervjuades i denna studie fanns variationer i hur många jobb deltagarna söker. Vissa deltagare sa att de har sökt många jobb och i princip allt som annonserades medan vissa hade sökt bara enstaka jobb per månad eller mellan tre till tio jobb under tiden de hade varit med i projektet. En del deltagare som intervjuades var nöjda

5

med jobberbjudande som annonseras eftersom jobben passade dem. Å andra sidan fanns det också deltagare som inte hade sökt något jobb för att de ansåg att det inte fanns något jobb som passade dem. Det fanns också deltagare som hade sökt jobb genom Arbetsförmedlingen men inte genom Jobb i Hyllie. Deltagarstudien 2010 och den interna deltagarstudien som Jobb i Hyllie genomfört i juli 2011 identifierade att den största anledningen till varför vissa deltagare inte söker jobb via projektet är att jobb som annonseras inte passar deltagaren. Detta verkar fortsätta vara den största anledningen idag. Brist på yrkeserfarenhet och formell kompetens nämndes i den interna deltagarstudien som en av anledningarna till varför deltagarna inte kan söka jobb som annonseras. Deltagarna som intervjuades för denna studie uttryckte att det finns stora variationer i jobberbjudande, från jobb som kräver hög utbildning och kvalifikationer till jobb som kräver låg utbildning och kvalifikationer. Detta ansåg en del deltagare som positivt. Däremot deltagarna som själv uttalade att de hade låg utbildning och ingen erfarenhet av arbetsmarknaden nämnde att de inte kan söka jobb för att de flesta jobb kräver för mycket erfarenhet. Det fanns också några deltagare som uttryckte brist i sin kompetens i svenska vilket de trodde påverkade deras chanser att få jobb och de önskade att projektet erbjuder möjlighet att utveckla sin språkkompetens i svenska. Ett glapp mellan deltagare och arbetsgivares krav uttrycktes, och en brist med att få hjälp i detta avseende genom Jobb i Hyllie nämndes. Till exempel en deltagare sa; ”Ibland kräver arbetsgivare mycket erfarenhet. Jag tycker att man måste få möjlighet att få erfarenhet. . . . Man måste ha möjlighet att visa sig men de bara säger

erfarenhet och erfarenhet. Det är dåligt. Jobb i Hyllie hjälper inte till i denna process. Jobb i Hyllie går

efter arbetsgivarens önskemål. Även restaurangbranschen och städbranschen kräver erfarenhet eller

körkort och det har jag inte. Jag är intresserad av jobb som annonseras men uppfyller inte alltid

kravet som arbetsgivare ställer.” Deltagarna med låg utbildning och liten erfarenhet uttryckte att även om det var bra att jobberbjudande kommer direkt till dem och att man fick mindre konkurrens när man sökte ett jobb genom Jobb i Hyllie, är det fortfarande svårt med konkurrensen från andra deltagare i projektet. Körkort, utbildning och arbetslivserfarenhet nämndes som de krav som är svåra att uppfylla. En annan deltagare sa; ”Jag tror att Jobb i Hyllie hjälper mig men om det inte finns jobb som passar mig

så är det svårt. Jobb i Hyllie måste välja till exempel 25 utav 100 deltagare. Då kommer jag inte med.

. . . Det finns mycket krav. De[arbetsgivare] vill ha körkort, erfarenhet och jag har inte dem.”

Hänsyn till individuella behov

Många deltagare svarade att projektet har tagit hänsyn till deras individuella behov. En deltagare sa ”De brukade lyssna till vårt önskemål vad vi är intresserad av och vad det är för personlighet vi har.

De hjälpte också med vilken typ av jobb som passar med personligheten.”

Å andra sidan fanns det en del deltagare som tyckte att projektet inte tar hänsyn till individuella behov. Det här kopplades till att det inte fanns jobb som passar deltagaren, speciellt bland de som beskrev sig själv som någon som saknar kompetens och erfarenhet. Önskemål att Rekryteringsteamet arbetar mer utifrån deltagarna uttrycktes. Deltagarstudien i december 2010 identifierade att deltagare har olika behov och varierande intresse till olika typer av jobb och områden på grund av variation av deltagare och deras kompetens. Denna problematik i brist i matchning verkar finnas kvar idag i det arbete Rekryteringsteamet gör, på grund av att Rekryteringsteamet arbetar utifrån arbetsmarknadenskrav. Som tidigare nämnts, deltagarna som uttryckte att de inte hade tillräcklig erfarenhet och utbildning upplever att konkurrensen bland deltagarna i Jobb i Hyllie är för svår för dem och att de saknar specifika jobb som är reserverade för de som saknar kompetens. En deltagare pratade om brist av matchning och sa, ”De [projektet] tar

jobb som kommer in. De kan inte välja. Det kanske saknas lite mer aktivt arbete med oss [från

6

projektets sida] som söker jobb eller praktik.” Det ska noteras att även om deltagarna önskar matchning, är det inte projektets inriktning att arbeta med det. Några deltagare, speciellt de med viss utbildning och yrkeserfarenhet uttryckte att man inte fick hjälp och erbjudande inom det område de är utbildade i eller har erfarenhet från. En deltagare sa; ”De

måste ta hänsyn till individer, språknivå och utbildningsnivå . . . De jobbar inte utifrån deltagare. De

arbetar utifrån marknaden, de tar inte hänsyn till vad man kan och vad man vill. Till exempel många

män [deltagare] kan jobba som truckförare men de saknar svenskt körkort. Projektet bryr sig inte om

det. Jag är utbildad som X och har utbildning inom X. Jag behöver mer erfarenhet och provning i det yrket men jag fick inte hjälp.” Några andra deltagare uttryckte också att det finns stora variationer i språknivå bland personerna som deltar i projektet vilket också kan påverka deltagarna själva under utbildning eller praktikperiod. Även om målgruppen i projektet är begränsad jämfört med målgruppen i projektet före mars 2011, verkar det fortfarande finnas stora variationer i deltagarnas bakgrund, och detta leder till olika erfarenheter bland deltagarna i projektet. En deltagare som kom till intervju flera gånger för olika jobb och praktik sa att hon nekade det första erbjudande för att hon tyckte att jobbet inte passade henne och hon ville inte arbeta kvällstid. När hon fick en annan intervju kunde hon inte gå vidare till nästa steg just för att hon tidigare hade sagt att hon inte ville arbeta på kvällen. Hon menade att hon var intresserad av tjänsten och ville arbeta där, och att möjlighet att kunna jobba kvällstid beror på vilken typ av jobb det är och var arbetsplatsen ligger. Hon uttryckte ”De [Projektet] kan inte avgöra det själv.” Denna deltagares kommentar påpekar hur viktigt det är att förstå och lyssna till individuella preferenser och behov för att hjälpa deltagarna så att de kan komma ut på arbetsmarknaden. Kommunikation mellan deltagare och Jobb i Hyllie

Deltagarna som idag är på Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA eller Vård och Omsorg är nöjda med hur uppföljning och feedback under rekrytering och praktik fungerar. Många andra deltagare uttryckte också att de var nöjda med kontakten och kommunikationen de har haft med projektet. Däremot, många deltagare uttryckte att de inte fick någon feedback eller uppföljning efter att de hade sökt ett jobb. Vissa deltagare uttryckte tiden efter att de har sökt ett jobb som ”det var tyst

efteråt”, ”inget seriöst besked efteråt” eller ”det rann ut i sanden”. Det är viktigt att fundera på hur projektet ska följa upp deltagarna efter de har sökt ett jobb så att deltagarna känner sig uppmuntrade att fortsätta söka jobb. Ett förslag är att detta kanske kan göras i samband med en kartläggning av vilka jobb deltagarna söker och anledningar till varför de inte har gått vidare i rekryteringsprocessen eller varför de inte har fått jobb. Detta kan bidra till mer förståelse för individuella behov av insatser som krävs för att komma närmare arbetsmarknaden.

Praktik genom Jobb i Hyllie

Hälften av deltagarna som intervjuades har fått praktik eller genomgår en utbildning/praktik genom Jobb i Hyllie. Det fanns olika erfarenheter bland de åtta deltagarna som fått praktik genom Jobb i Hyllie. Det har tidigare nämnts att deltagarna som har fått Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA eller Vård och Omsorg var nöjda med hur rekryteringsprocessen hade skett. Den senaste Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA startade under december 2011 och på Vård och Omsorg i början av januari 2012. Deltagarna som är med i Vård och Omsorg programmet har precis börjat sin teoretiska utbildning och kunde därför inte uttrycka hur de känner och upplever utbildningen/praktiken. De som är på praktik hos IKEA idag uttryckte att de var nöjda med hur praktiken har varit än så länge. En deltagare sa att man får möjlighet att arbeta på olika avdelningar, får yrkesträning och man lär sig mer och mer varje dag. Alla deltagare som är på praktik på IKEA var nöjda med hur support, uppföljning och kommunikation mellan de själva och Jobb i Hyllie har fungerat. En projektmedarbetare har varit tillgänglig på plats med deltagarna under tiden de är på

7

IKEA och det upplever deltagarna som en trygghet. Alla var också eniga om att IKEA medarbetarna har varit hjälpsamma och skapat en miljö där deltagarna kan trivas bra. Deltagarna uttalade att även om IKEA har varit välkomnande, blev processen att komma in på arbetsplatsen lättare med hjälp av projektmedarbetaren. En deltagare sa; ”Det underlättade för oss att passa in. Hon

[projektmedarbetaren] hjälpte oss med praktiska saker. Utan tvekan fick jag mycket support. Vi var

valda från IKEA och AIC. Det var inte bara så att de valde oss och kastade oss i havet, utan vi fick stöd

hela tiden från början.”

De andra deltagarna som har fått praktik på andra platser var mindre nöjda med hur det har gått för dem. Ett par deltagare uttryckte att praktiken inte hjälpte och att det inte ledde till något jobb efteråt heller. En annan deltagare hamnade på en praktik på ett företag som deltagaren ansåg oseriöst. Hon menade att företaget använde praktik för att fylla arbetskraft som saknades. Denna deltagare kom i konflikt med företaget och sökte hjälp från Jobb i Hyllie i förtroende till en projektmedarbetare på Jobb i Hyllie. Projektmedarbetaren hade dock pratat direkt med företaget utan att deltagaren visste om det, vilket ledde till att arbetsgivaren enligt hennes ord ”ställde mig mot väggen en dag”. Deltagaren fick höra att hon krävde för mycket och hon fick avbryta praktiken. Hon fick ingen support eller uppföljning efteråt. Deltagaren sa att även om hon var förvånad över Jobb i Hyllies sätt att hantera situationen, problemet inte ligger hos Jobb i Hyllie utan hos arbetsgivaren. Dock menade hon att Jobb i Hyllie borde granska företagen och arbetsgivarna lite mer. Hon sa att samma annons hos samma arbetsgivare dök upp igen inom två månader efter att hon avbröt praktiken. Många deltagare som intervjuades har haft tidigare erfarenheter av praktik genom AIC, Arbetsförmedlingen och andra projekt och ville därför inte söka mer praktik. Många deltagare var skeptiska efter deras erfarenheter av praktik som inte har lett till något jobb. En deltagare som gjorde praktik genom Jobb i Hyllie och inte har fått något jobb efteråt sa ”jag tog en praktik på 3

månader utan lön och efter 3 månader kastade företaget ut oss. Projektet utnyttjade oss på detta

sätt.” Många som har fått praktik utanför Jobb i Hyllie uttryckte också att praktiken ”lurar” eller ”utnyttjar” deltagarna. Några deltagare som har haft sämre erfarenhet från tidigare praktik ifrågasatte även Arbetsmarknadsintroduktion hos IKEA och andra praktikerbjudande Jobb i Hyllie ger. En deltagare som sökte till IKEA men inte fick praktik sa; ”Jag frågade vad detta kommer leda till om

man får praktiken? Man fick en ’chans’ att få ett sommarjobb. Jag vill ha mer än en ’chans’. . . . 6, 7

månader praktik, inte 2,3 veckors praktik och att man eventuellt skulle få ett sommarjobb. Det

ifrågasätter jag för att jag är gammal och jag vill inte bli utnyttjad.”

Jobb i Hyllie förklarar till deltagarna att praktik inte ger en automatisk garanti till någon anställning på grund av externa faktorer som förändringar i arbetsmarknadssituationen eller att personen i fråga inte passar för arbetet. Många deltagare uttryckte tveksamhet inför att söka praktik med en lång praktiktid och inga garantier till ett jobb senare, vilket också ledde till ett visst missnöje mot projektet. En annan deltagare sa; ”Jag trodde att det var bra, trodde att de skulle hjälpa oss att hitta ett jobb och utveckla oss inom vårt yrke, kanske någon utbildning. Det var inte så. Vi träffade olika

arbetsgivare från olika företag men de erbjöd oss bara praktikplatser utan att lova oss jobb.”

Verksamheten som helhet

Jobbstart och Rekryteringsteamet

Mer än hälften av deltagarna visste inte att Jobb i Hyllie består av Jobbstart och Rekryteringsteamet. Däremot visste nästan alla vad Rekryteringsteamet var. Några refererade till rekryteringsteamet som ”bemanningsföretaget” inom projektet. Rekryteringsteamet identifierades som de som skickar ut information om lediga jobb och håller i informationsmöte samt rekryteringsintervjuer. Även deltagarna som uttryckte att de var medvetna om Jobbstart och Rekryteringsteamet verkade ha en fel uppfattning om Jobbstart. Till exempel, en deltagare förklarade för mig att han är nöjd med

8

Jobbstart och deltar i en datakurs som Jobbstart erbjuder. Jobbstart erbjöd datakurser tidigare men inte längre idag, vilket tyder på att deltagaren är osäker över vad som är aktiviteter inom Jobb i Hyllie och inom möjligtvis AIC. Jobbstart anordnar idag en rad aktiviteter som är inriktade mot en bransch i grupp, till exempel städ, handel, restaurang. Branschgrupperna genomförs under 10 dagar, innefattande studiebesök hos arbetsgivare, intervjuträning och genomgång av CV. Jobbstart skickar ut information om studiebesök via sms och mail till deltagarna utifrån vilket yrke deltagaren uppgav att de söker. En stor del av deltagarna menade att de inte har fått information om studiebesök och branschinriktade aktiviteter. Det var bara två deltagare som har deltagit i studiebesök. Detta kan bero på att branschinriktade aktiviteter som inkluderar studiebesök har börjat under senare delen av hösten 2011. Jobbstarts intention är inte att skicka information om branschinriktade aktiviteter till alla inskrivna utan informationen ska skickas ut till deltagarna som har visat speciellt intresse i branschen. Man kan dock överväga om alla deltagare borde få information om de studiebesök och branschinriktade insatser som Jobbstart erbjuder. De två deltagare som deltog i studiebesöket inom restaurangbranschen var båda mindre nöjda. Anledningen de gav var att de restaurangerna deltagarna besökte inte hade jobberbjudande. En av deltagarna menade att man kan göra ett studiebesök på ett ställe där de hade praktikanter på plats, eller där de behövde arbete så att man kan komma närmare ett arbete. Detta kan kopplas till de förväntningar deltagarna har om att projektet ska leda till ett jobb. Det nämndes också att studiebesöket inte uppmuntrade deltagarna att söka jobb inom restaurangbranschen utan snarare visade hur svårt det var att arbeta i branschen. Trots missnöjet tyckte deltagarna att arbetsgivarestudiebesök ändå var positivt för att man kan se hur det faktiskt fungerar på arbetsplats och man inser att det kanske är hur man föreställt sig. Jämförelse med AIC, Arbetsförmedlingen och andra projekt

De flesta deltagare som intervjuades är inskrivna hos AIC och många deltagare är också inskrivna på Arbetsförmedlingen. Deltagarna har olika uppfattningar och erfarenheter från olika organisationer. En deltagare sa att det är skillnad mellan att ha en Jobbcoach via Arbetsförmedlingen och Jobb i Hyllie och båda kompletterar varandra. Deltagaren menade att Jobbcoachen arbetar individuellt med deltagaren och arbetar med ”matchning”, medan Jobb i Hyllie arbetar mer med en grupp. Å andra sidan, en annan deltagare uttryckte att hos Arbetsförmedlingen måste man jobba själv medan med Jobb i Hyllie får man mer hjälp. Det som är unikt med Jobb i Hyllie och är största skillnaden mellan Arbetsförmedlingen är att Jobb i Hyllie har arbetsgivarekontakter och har företräde till jobb som söks, sa flera deltagare. De menade att det är en fördel Jobb i Hyllie har jämfört med Arbetsförmedlingen eller AIC att arbetsgivare kommer och berättar om jobb direkt till deltagare på Jobb i Hyllie. En deltagare sa ”om jag jämför

med Arbetsförmedlingen och AIC, Jobb i Hyllie är bättre för att de pratar med arbetsgivare och man

konkurrerar med mindre personer [när man söker jobb] och de skickar mail och sms. Och att man

först bli intervjuade av Jobb i Hyllie, tycker jag är bra.” En annan deltagare uttalade att man har mer kontakt och träffar ofta med projektarbetare på Jobb i Hyllie än med handläggare på AIC, som en fördel med projektet. Fem deltagare deltog i andra projekt genom Arbetsförmedlingen, AIC eller Malmö Stad (JobbMalmö) innan de började delta i Jobb i Hyllie. Här finns det också olika erfarenheter. En deltagare som deltog i olika projekt innan Jobb i Hyllie genom Arbetsförmedlingen uttryckte att han var tvungen att delta i flera projekt som i slutändan inte ledde till något jobb. En annan deltagare som deltog i ett projekt genom Arbetsförmedlingen sa att Jobb i Hyllie har varit bättre just för att man får information om lediga jobb direkt och kan få hjälp med CV skrivande, medan i projektet på Arbetsförmedlingen fick man söka jobb själv via datorer och fick ingen hjälp när man skulle söka jobb. Det fanns en deltagare

9

som var med i projektet genom Arbetsförmedlingen som tyckte att projektet genom Arbetsförmedlingen var bättre. Han sa att det var få deltagare, kortare projekttid med konstanta jobbannonser och att han upplevde att personalen hade tid för individuella deltagare. ”Jobb i Hyllie

är för alla som är intresserade” menade han. Dock i slutändan tyckte deltagaren att de två projekten var likadana för att han inte hade fått ett jobb. Deltagaren som var med i ett annat projekt genom AIC uttryckte att de två projekten kompletterade varandra. Deltagaren menade att med AIC kan man hitta praktik och utbildningar så man kan förbättra sin kompetens och med Jobb i Hyllie får man större chans att hitta ett jobb. Detta tyder på att deltagaren upplever att AIC och Jobb i Hyllie har två olika funktioner som kompletterar varandra. En deltagare som deltog i ett projekt genom Malmö Stad (JobbMalmö) tyckte att de två projekten hade olika mål och var kompletterande till varandra. Projektet genom Malmö Stad hjälpte deltagaren att reda ut vad han ville med sin framtid, medan Jobb i Hyllie erbjöd någon som han kunde prata med och hjälpa honom följa upp målet att hitta ett jobb. Det kan konstateras att Jobb i Hyllie uppfattas som annorlunda från arbetet inom AIC eller vad andra organisationer erbjuder. Många verkar se Jobb i Hyllie som någonting kompletterande till vad deltagarna sysslade med på AIC och Arbetsförmedlingen.

Slutsatser

Syftet med denna delstudie är att få en bättre förståelse för projektet utifrån deltagarnas perspektiv och förstå hur deltagandet i Jobb i Hyllie upplevs. Deltagarstudien som genomfördes av Malmö högskola december 2010 och den interna deltagarstudien Jobb i Hyllie genomförde i juli 2011 ligger till grund för detta arbete. Skillnaden är att denna deltagarstudie 2012 undersöker deltagarnas kontakter med både Rekryteringsteamet och Jobbstart eftersom projektet idag har samma målgrupp och deltagare i båda delarna, medan deltagarstudien 2010 inkluderade bara deltagare från Rekryteringsteamet. De sexton deltagare som intervjuades uttryckte delade åsikter och erfarenheter med Jobb i Hyllie. Vissa var väldigt nöjda medan andra var missnöjda. En underliggande frustration över att de har varit arbetslösa i en lång period framkom. Vissa kritiska åsikter mot projektet kan tolkas som kritik mot dagens arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik, samt frustration över deltagarnas situation av långtidsarbetslöshet, och inte bara kritik mot projektet i sig. Det framkom tydligt att deltagare väljer att delta i Jobb i Hyllie med förhoppning om att få ett jobb. Deltagarstudien i december 2010 identifierade ett missnöje mot projektet bland deltagare som inte fick ett jobb, och det var klart att deltagarna som intervjuades i denna deltagarstudie delade samma missnöje. Å andra sidan, deltagare som förväntade sig att projektet skulle hjälpa till med att hitta ett arbete var nöjda med projektet. Alla deltagare som intervjuades tyckte att tjänsten att projektet skickar ut information om lediga jobb via sms och mail var bra. Informationsmötena inför rekrytering där man kan ta del i mer detaljerad information om lediga jobb uppskattades också. Som det påpekades i deltagarstudien i december 2010, uttalade några deltagare att jobb som annonseras på Jobb i Hyllie var inte annorlunda jämfört med vad de själv kan söka genom Platsbanken på Arbetsförmedlingen. Många uttryckte också en fortsatt brist på lediga tjänster. Deltagarna i Jobb i Hyllie är inskrivna på AIC eller Arbetsförmedlingen samtidigt, men många ser Jobb i Hyllie som kompletterande och annorlunda från arbetet inom AIC eller vad andra organisationer

10

erbjuder. Även deltagarna som var missnöjda med projektet uttryckte att det är bra att projektet finns. Det fanns variationer i hur många jobb deltagarna söker och den största anledningen verkar ligga i om de jobb som annonseras passar deltagarna. Speciellt för deltagarna som själv beskriver att de har brist i erfarenhet och kompetens har det svårt att hitta jobb som de kan söka. Deltagarna uttryckte också att Jobb i Hyllie inte hjälper deltagarna i denna process. Även om många uttryckte att projektet tar hänsyn till deltagarnas individuella behov, en del deltagare tyckte tvärtom. Deltagarstudien i december 2010 diskuterade hur olika deltagare har olika behov och intressen på grund av deras varierande språk, utbildning och kompetensnivå. Denna deltagarstudie har identifierat att det fortfarande saknas hänsyntagande till olika deltagare med olika behov. Glappet mellan arbetsmarknadens krav och deltagarnas kompetens behöver bearbetas. Ett förslag är att täta samarbetet med den ordinarie verksamheten som Arbets- och utbildningsenheten (tidigare AIC), som kan erbjuda olika grundläggande kurser som kan bidra till att höja kompetensen som deltagarna behöver eller önskar specifikt. Ett krav som körkort är svårt att uppfylla även med hjälp av ordinarie verksamhet, och därför behöver Jobb i Hyllie fortsätta att arbeta aktivt med arbetsgivarna med begreppet socialt ansvarstagande och att öka förståelsen om målgruppen bland arbetsgivare. Även om Rekryteringteamets sätt att arbeta, det vill säga arbeta utifrån arbetsmarknaden och sedan rekrytera deltagare är unikt, finns det kanske ett behov av att arbeta med ”matchning” också, det vill säga titta på deltagare som finns inskrivna i projektet och sedan kontakta arbetsgivare och presentera deltagarna för dem och försöka hitta praktik eller jobbmöjligheter. Ett annat sätt att arbeta med glappet mellan arbetsmarknadens krav och deltagarnas brist i kompetens kan vara att erbjuda deltagarna praktik. Den interna deltagarstudien som genomfördes i juli 2011 lyfte fram om projektet ska arbeta med praktik som insats för personer som saknar yrkeserfarenheter och färska referenser. Även om praktikmöjlighet kan bidra till kompetenshöjande hos vissa deltagare, ska det noteras att det finns blandade åsikter och känslor till praktik bland deltagarna. Det finns många deltagare som har varit arbetslösa i en lång period och har gått igenom praktik vid många olika tillfällen och i olika projekt. Det är betydelsefullt att förklara tydligt för deltagarna vad det innebär att ta en praktik och vad det kan leda till. För deltagare som har haft tidigare praktikerfarenheter utan att det ledde till något jobb och därför är skeptiska till ännu mer praktik, blir det ännu viktigare att få praktikerbjudande som kan leda till anställning, så att de blir motiverade att söka. Några deltagare uttryckte att praktik är bara till för att utnyttja deltagarna. För att deltagarna ska känna sig trygga och inte utnyttjade är det viktigt att Jobb i Hyllie fortsätter att arbeta med begreppet socialt ansvarstagande och endast arbeta med företag som är seriösa. Det är viktigt att tänka på hur man ska stödja deltagarna när de är på praktik. Modellen som Arbetsmarknadsintroduktion på IKEA eller Vård och Omsorg fick positiva kommentarer och verkade fungera för deltagarna. Deltagarna bör få samma typ av support och uppföljning även när de är på enskilda praktikplatser och arbetsplatser. Många som har sökt arbete genom Jobb i Hyllie uttalade att de inte fick någon feedback eller uppföljning på hur deras ansökningar hade gått. Det är återigen viktigt att deltagarna får samma typ av support och uppföljning oberoende på om det gäller storrekrytering eller enskilda lediga jobb. Detta kan göras i samband med en kartläggning över vilka jobb deltagarna söker och anledningar till varför de inte har fått jobberbjudande. Detta kan också bidra till mer ”matchning” mellan lediga jobb och deltagarna utifrån individuella behov.

1

Implementeringsstudie

Inledning Detta är en rapport av den första av tre delstudier som planeras utgöra utvärderingsarbetet av Jobb i Hyllie från oktober 2011 till april 2012. Syftet med denna delstudie är att lyfta fram hinder och möjligheter för implementering av Jobb i Hyllie i den ordinarie verksamheten. Eftersom projektet inte är avslutat än, ligger fokus på att förstå vad som anses som framgångsrikt, vilka eventuella hinder och brister som finns i projektet, vad som olika företrädare och intressenter anser borde leva vidare, samt vilka möjligheter som finns att implementera metoderna från projektet i den ordinarie verksamheten. Jobb i Hyllie är ett ESF finansierat projekt som startade juni 2009. Projektet består av två delar, Rekryteringsteamet och Jobbstart. ”Rekryteringsteamet uppsöker företag som har ett

rekryteringsbehov och förmedlar lediga jobb till inskrivna deltagare samt håller i

rekryteringsprocessen åt företagen. Jobbstart arbetar med motivationshöjande och

vägledande insatser för deltagarna genom en rad aktiviteter1”. Rekryteringsteamet arbetar

med nya modeller för matchning. Rekryteringsteamet letar först upp arbetsgivare med rekryteringsbehov samt arbetsgivare som är beredda att ta ett socialt ansvar genom att erbjuda praktikplatser eller utbildning. Därefter matchar Rekryteringsteamet deltagare som är inskrivna i projektet och JobbMalmö mot arbetsgivaren2. Syftet med Jobbstart är att förbereda deltagarna inför att söka de arbeten som Rekryteringsteamet erbjuder genom individuella kartläggningar samt gruppaktiviteter3. Jobbstart i sin nuvarande form har funnits sedan maj 2011 och sedan oktober 2011 har Jobbstart börjat arbeta med aktiviteter som är branschinriktade. Jobbstart anordnar en rad aktiviteter som är inriktade mot en bransch i grupp, till exempel städ, handel, restaurang. Branschgrupperna genomförs under 10 dagar och innefattar studiebesök hos arbetsgivare, intervjuträning och genomgång av CV. Jobb i Hyllie har utvecklat och provat olika metoder. Ett exempel är Arbetsmarknadsintroduktion, som erbjuder praktikperioder hos arbetsgivare, och de utvecklades tillsammans med Malmö Arena och IKEA. Jobb i Hyllie använder konceptet socialt ansvarstagande företag i samverkan med arbetsgivare. Malmö stad har som mål att ”sträva efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till arbete och självförsörjning” och Malmö Stad samverkar med arbetsgivare som vill bidra till en hållbar utveckling och att alla människor har lika möjlighet till arbete och självförsörjning4. Utvärderingsarbetet är baserat på intervjuer med handläggare som arbetar på AIC-kontoren Pildammen och Hindby, projektmedarbetare samt personer ur Jobb i Hyllies ledningsgrupp. Sammanlagt intervjuades sju handläggare, tio projektmedarbetare, och fyra personer i ledningsgruppen. Intervjuerna genomfördes antingen enskilt eller i grupp. Eftersom denna rapport är en implementeringsstudie var det viktigt att prata med personer som jobbar direkt med projektet och de som är tilltänkta mottagare av projektets resultat. I samband med AICs omorganisering byttes projektägarskapet från AIC Hyllie till JobbMalmö, och Jobb i Hyllie har fått en ny projektledare och en stor del helt nya projektmedarbetare sedan första

1 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie.html 2 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i Jobb Malmö. 3 Dokument Utvärdering av Jobbstart. 4 http://www.malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/JobbMalmo/AIC/Projektverksamheten/Jobb-i-Hyllie/Social-ansvarstagande.html

2

mars 2011. Några som intervjuades var involverade i projektet innan omorganisationen och hade olika typer av kontakt med projektet, medan andra hade ingen kontakt med projektet innan omorganisationen. Idag ligger projektet under en enhet som heter Projektverksamhet under AIC-Malmö inom JobbMalmö, tillsammans med enheterna AIC-kontor Hindby, AIC-kontor Pildammen och Områdesinsatser. Utvärderaren deltog också i ett styrgruppsmöte där information om projektet gavs och diskuterades. Intervjufrågorna som ställdes inriktades mot att förstå nedanstående punkter

- vad anses bra och framgångsrikt samt vilka eventuella hinder och brister finns i projektet Jobb i Hyllie

- vad är unikt och annorlunda från vad man gör i ordinarie verksamhet - vad borde leva vidare och vad önskar man ha kvar från projektet i ordinarie

verksamhet

I intervjuer med personer ur ledningsgruppen ställdes också frågor om planering och möjligheter av implementering. Först kommer rapporten att sammanfatta och presentera projektgruppens-, handläggarnas- och ledningsgruppens syn på projektet och implementering. Möjligheterna och viljan till implementering diskuteras därefter.

Projektgruppens-, handläggarnas-, och ledningsgruppens syn på Jobb i Hyllie Omorganisering 1:a mars 2011

Den första mars 2011, gick AIC genom en omorganisering och i samband med det byttes Jobb i Hyllies projektägarskap från AIC Hyllie till JobbMalmö. Projektet ligger idag under verksamheten JobbMalmö, tillsammans med AIC-kontor Hindby och Pildammen. När projektgruppen pratade om skillnader före och efter omorganiseringen, nämndes bättre avgränsning i arbetet och ökad tydlighet kring målen efter omorganiseringen som de största skillnaderna. Arbetssättet hos Rekryteringsteamet och Jobbstart har förändrats och idag jobbar båda delarna av projektet mot arbetsgivare, och båda delarna av projektet arbetar även mot samma målgrupp vilket de inte gjorde tidigare. På grund av det har länken mellan Rekryteringsteamet och Jobbstart blivit tydligare. En projektmedarbetare beskriver kopplingen av projektets olika delar som att ”tanken är att Jobbstart ska förbereda

deltagarna och rusta dem så att Rekryteringsteamet senare kan rekrytera ut deltagarna”. De aktiviteter som görs genom Rekryteringsteamet är att söka upp företag med rekryteringsbehov och hjälpa dem med rekryteringen. Rekryteringsteamet uppmanar därefter sökande från bland annat AIC att söka jobben, och Rekryteringsteamet genomför även stora delar av rekryteringsprocessen. Jobbstart har nyligen börjat arbeta med branschinriktade studiebesök och andra aktiviteter, samt utbildningar som fokuserar på ett tema till exempel telefonteknik eller intervjuteknik. Projektgruppen uttryckte att förändringarna i Jobb i Hyllie i samband med omorganiseringen första mars 2011 har skapat osäkerhet om hur man ska presentera projektet mot

3

arbetsgivare och vilken målgrupp projektet har, samt skapat osäkerhet bland AIC och handläggarna kring projektet. Handläggarna på AIC menade dock att de märkt en bättre avgränsning i arbetet och ökad tydlighet i projektet i samband med omorganiseringen. Alla handläggare som intervjuades var positiva till förändringarna i Jobb i Hyllies arbete och metod efter omorganiseringen. Många uttryckte hur synligt projektet blev i AIC-organisationen och att de metoder som Rekryteringsteamet och Jobbstart arbetar med idag fungerar bättre än tidigare. Handläggarna var eniga om att metoderna borde implementeras i ordinarie verksamhet. Handläggarna pratade också om att projektet är mer tydligt och konkret för dem idag. Det är viktigt inför implementering att handläggarna förstår vilka metoder projektet arbetar med. Även personerna i ledningsgruppen för Jobb i Hyllie var positiva till förändringarna som har skett sedan omorganiseringen. Det nämndes från flera att projektet blev tydligare under hösten och projektet jobbar nu mycket med nya metoder och tänkande. Projektstyrning är en viktig aspekt i implementering. Trots att ledningsgruppen förstår att det var skakigt direkt efter omorganiseringen, tycker de att projektstyrningen fungerar bra idag. Det ansågs positivt att det nu finns en fungerande projektledare och en projektchef som kan vara delaktiga i projektet. Projektledarens och projektchefens roller är tydligare idag och det är viktigt när man genomför ett projekt. Projektets struktur och administration anses ha utvecklats och förbättrats de senaste månaderna. Att ledningsgruppen anser att projektets struktur och administration har utvecklats och förbättras är positivt inför implementering. Medan ledningsgruppen anser att projektets administration har förbättrats, nämnde handläggarna på AIC att projektadministrationen kan bli bättre, även om de också märkt att den har förbättrats under senaste tiden. Handläggarna ansåg att fungerande administration är viktigt när man tänker på implementering i ordinarie verksamhet. Handläggarna menade att det skulle underlätta implementeringsprocessen om det fanns en rutin för inskrivningsprocessen samt för hanteringen och uppföljningen av deltagarna.

Flera i ledningsgruppen uttryckte hur projektledningen före omorganiseringen inte fungerade och att det var ett hinder i projektet. Idag är uppfattningen att projektledningen fungerar bra. Det är viktigt att projektledningen fungerar bra inför en implementering. Bytet av projektägarskap och projektledare ansågs också som något positivt för att projektet har blivit bättre och tydligare i inriktning och i vilka utmaningar som finns. Samtidigt, menade projektgruppen att byte av projektägare under ett projekt aldrig är optimalt. Det fanns också ett önskemål från projektgruppen om att projektägarskapet ska vara mer synligt och det uttrycktes att projektägarens roll är viktig när det gäller framtida implementering i ordinarie verksamhet. Att arbeta i projektform

I intervjuer med projektmedarbetarna framkom att projektformen underlättar till att hitta nya metoder samt att prova och utveckla dem, vilket ansågs som en fördel. Samtidigt, svårigheten med att arbeta med projekt uttalades också. En projektmedarbetare uttryckte det som att ”svårigheten med att arbeta med projekt som har resurser som inte den

ordinarie verksamheten har, är att överväga hur mycket service och resurser man ska ge till

företagen som samarbetar med projektet, så att de även när projektet tar slut behåller

relationerna”. Det ansågs generellt ligga en svårighet i att utveckla metoder som är applicerbara i den ordinarie verksamheten, men användning av konceptet socialt

4

ansvarstagande ansågs relevant, framgångsrikt och kan implementeras även där. Projektmedarbetarna menade att många arbetsgivare idag är intresserad av och har som mål att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Det är ett säljande koncept och ett sätt att övertyga företag och arbetsgivare att arbeta med deltagare de annars inte brukar arbeta med. Handläggarna på AIC nämnde att en nackdel med att Jobb i Hyllie idag är ett projekt, är att man måste vara inskriven i projektet för att kunna ta del av resurserna som erbjuds. Detta kan kopplas till projektgruppens- och ledningsgruppens uttalande om brist av deltagare och svårigheter att få deltagare till projektet. Det kan tolkas som att implementering av Jobb i Hyllie i ordinarie verksamhet kan ge större möjlighet och fler deltagare, eftersom när projektet slutförts och blir en del av ordinarie verksamhet blir resurserna tillgängligt för alla. Väntetiden mellan inskrivning och när aktiviteterna sätter igång ansågs ibland som ett hinder. Detta kan också förbättras vid en eventuell implementering av projektet i ordinarie verksamhet, då inskrivning till projektet inte längre behövs. Ledningsgruppen påtalade samma problem, även om det inte är specifikt för Jobb i Hyllie. Hur man ska göra deltagarna aktiva istället för att passivisera dem diskuterades. Kommunikation mellan ordinarieverksamhet och Jobb i Hyllie

Handläggarna på AIC menar att kommunikationen mellan Jobb i Hyllie och AIC har blivit bättre sedan omorganiseringen den första mars 2011, speciellt informationen om vad som händer med projektet. Men handläggarna såg fortfarande brist i kommunikation och feedback. Handläggarna menade att det är viktigt att det finns en bra kommunikation mellan AIC och projektet för att de ska kunna motivera deltagarna till varför man ska anmäla sig till projektet. Ju mer information man får desto synligare och mer motiverande blir det för både handläggarna och deltagarna att involveras i projektet. Brist i kommunikation kan vara ett hinder i implementering. Bra kommunikation är viktig för att handläggarna ska förstå metoderna projektet arbetar med, så att metoderna kan implementeras. Några handläggare har nämnt att kommunikationen och feedbacken i samband med en ”storrekrytering5” på Big Bowl 6 fungerade bra. Handläggarna fick information och feedback under hela rekryteringsprocessen och under och efter praktikperioden. Handläggarna önskade rutiner och strukturerad kommunikation mellan dem och projektet, där handläggarna kan få reda på till exempel vem som söker jobb, vem som kommer till intervju och vem som får ett jobb. Precis som handläggarna uttryckte, nämnde ledningsgruppen att det råder brist på kommunikation mellan projektet och ordinarie verksamhet. Trots att det har blivit bättre under den senaste tiden, önskade ledningsgruppen att projektet arbetar närmare AIC och JobbMalmö, samt närmare deltagare och handläggare. Kommunikation mellan projektet och AIC är centralt i implementering av erfarenheter och metoder från projektet. Brist i samarbetet med andra organisationer som Arbetsförmedlingen uttalades också som ett hinder i projektet.

5 Under hösten anordnades storrekrytering med IKEA och Big Bowl, där hundratals deltagare blev intervjuade och gick vidare till praktik. 6 Big Bowl erbjöd en månad praktik mot anställning och flera deltagare som var inskrivna i projektet fick timanställning efter praktik.

5

Arbeta mot arbetsmarknaden

En av sakerna som projektgruppen uttryckte som en framgångsfaktor är att man arbetar mot arbetsmarknaden, arbetsgivare och arbetssökande samtidigt. Man får en förståelse både för arbetsgivare och för arbetssökande. En i projektgruppen som arbetar med Jobbstart sa att ”man har en annan förståelse och lär sig mycket själv hur man ska arbeta med deltagarna,

för att man själv också är på studiebesök och pratar med arbetsgivarna”. Denna erfarenhet och arbetssätt är någonting man kan ta till sig i ordinarie verksamhet. Arbetsgivarkontakterna gör att man kan förmedla kunskap om målgruppen som arbetsgivarna inte kan eller känner till. Det som är unikt med Jobb i Hyllie är att man arbetar med målgrupper som aldrig annars syns i rekryteringssammanhang, menade projektgruppen. Arbetsgivarkontakt och rekrytering gör att deltagarna som är inskrivna i projektet kan få en anställningsintervju vid något tillfälle, även de som projektgruppen menar annars inte skulle ha en chans att komma till intervju. Samtidigt såg projektgruppen också svårigheter med metoden att arbeta först med arbetsgivare och sedan rekrytera deltagare. En projektmedarbetare inom rekryteringsteamet uttalade att ”ibland är det svårt

att marknadsföra sig mot arbetsgivare när man inte kan presentera eller se målgruppen”. Detta tyder på en brist i kunskap inom projektet om målgruppen och att man inte helt arbetar mot arbetsmarknaden, arbetsgivare och arbetssökande samtidigt. Osäkerhet kring målgruppen kan tolkas som att kopplingen mellan Jobbstart och Rekryteringsteamet inte fungerar helt optimalt än och bör bearbetas vidare. En handläggare på AIC sa att ”när man tänker på Jobb i Hyllie tänker man på

Rekryteringsteamet”. Alla handläggare som intervjuades nämnde arbetsgivarkontakt och rekrytering som någonting unikt och som framgångsfaktorer i Jobb i Hyllie. Handläggarna på AIC uttalade att projektmedarbetarna kan upptäcka brister som AIC-handläggarna missat bland deltagare som anses ”job-ready”, eftersom Jobb i Hyllie arbetar från ett arbetsgivarperspektiv. Det nämndes också att det är nyttigt att deltagarna träffar någon annan än handläggaren och kommer utanför AIC. Många handläggare uttryckte att Jobb i Hyllie, både Jobbstart och Rekryteringsteamet, gör arbete som kompletterar handläggarnas arbete. Även om handläggarna ansåg att arbeta utifrån arbetsmarknaden är projektets framgångsfaktor önskade några handläggare att Rekryteringsteamet också kunde jobba med ”matchning”, det vill säga först granska deltagarnas kompetens och förutsättningar och därefter hitta arbetsgivare som kan passa deltagarna. Ledningsgruppen uttryckte också att projektet saknar lite ”matchning”. Även om storrekryteringarna har uppfattats som positiva, talade en person i ledningsgruppen om att vissa deltagare kan falla bort för att det kräver en lång process. En handläggare på AIC uttryckte att ”projektet ibland fokuserar på en brist

deltagaren har, till exempel språkkunskap, som gör att man missar att titta på

kompetenserna deltagaren har. Detta kan leda till att deltagare som inte fått jobb under

projekttiden, hittar ett jobb direkt efter dem är utskrivna från projektet inom sitt

kompetensområde”, menade handläggaren. Handläggarna önskade också fler jobbmöjligheter samt kortare utbildning och praktik mot anställning, samtidigt som de också förstår svårigheterna att rekrytera arbetsgivare som kan vara intresserade. Projektgruppen förstår att det finns ett glapp mellan arbetsmarknadens krav och vad projektgruppen och AIC anser som ”job-ready”. Rekryteringsteamet har arbetat mycket med

6

arbetsgivarna så att de kan sänka sina krav om vilka som anses anställningsbara. Arbetsgivarkontakterna ansågs som ett sätt att minska glappet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsintroduktion är en modell där deltagaren lär sig arbetsuppgifterna på en arbetsplats, praktiserar på arbetsplatsen och om deltagaren fullföljer processen kan den få ett arbete. Modellen, som projektet utvecklade tillsammans med IKEA och Malmö Arena, diskuterades som ett bra sätt att arbeta för att minska glappet mellan arbetsmarknadens krav och deltagarnas förutsättningar. En annan metod projektet använder för att minska glappet, är att förmedla konceptet om socialt ansvarstagande. Projektgruppen uttryckte att de metoder som utvecklats i projektet som arbetar mot att minska glappet mellan arbetsgivare och deltagare ska implementeras och ska tas till den ordinarie verksamheten. Handläggarna uttryckte också att många av deltagarna inte klarar kraven från arbetsgivarna, och att det finns ett glapp mellan viljan från deltagarna att ha ett jobb och möjligheterna att få ett jobb. Det finns också ett glapp mellan vad handläggarna anser som ”job-ready” och vad som arbetsgivarna kräver. Detta gör att handläggarna ibland upplever att målgruppen är otydlig. Här blir kommunikation mellan projektet och handläggare viktig inför implementering. Det är angeläget att glappet Rekryteringsteamet och Jobbstart upptäcker förmedlas till handläggare som kan förstå och arbeta vidare med deltagare. Implementering

Handläggarna på AIC Hindby och Pildammen var eniga om att det arbete Jobb i Hyllie gör idag behövs i den ordinarie verksamheten. Det är främst Rekryteringsteamet som handläggarna på AIC tyckte borde implementeras och leva vidare i ordinarieverksamhet. Handläggarna menar att rekryterare redan finns i den ordinarie verksamheten men Rekryteringsteamets sätt att arbeta, det vill säga att hitta och informera arbetsgivare först och sedan hitta deltagare, är unikt. Den storrekrytering som skett fick positiva kommentarer. Handläggarna uttryckte att många deltagare som var intresserade av att arbeta men som normalt inte hade möjlighet att komma till en intervju, fick chans till intervju och fick oavsett resultat feedback på den intervjun som genomfördes. Handläggarna önskade att Arbetsmarknadsintroduktion fortsätter. Handläggarna uttryckte att det inte är möjligt att utföra Rekryteringsteamets arbete och metod som en del av deras ordinarie arbetsuppgifter. Därför var handläggarna överens om att om Rekryteringsteamet ska implementeras i ordinarie verksamhet bör Rekryteringsteamet ligga som en separat verksamhet kopplat till AIC eller ett separat team inom AIC som arbetar som Rekryteringsteamet. Även om fokus på vad som är bra med Jobb i Hyllie oftast låg på Rekryteringsteamet, uttrycktes Jobbstarts senaste sätt att arbeta nära med deltagare och arbetsgivare, med branschinriktade studiebesök och aktiviteter, som någonting som borde leva vidare och utvecklas inom ordinarie verksamhet. Handläggarna uttryckte dock en svårighet i att helt avgöra om den nya metoden, att arbeta branschinriktat och enligt tema, kommer att vara en succé eftersom det är någonting som de började med nyligen. Men handläggarna sa att de ser konkret vad Jobbstart gör och har fått positiva intryck och resultat från metoden. Handläggarna ansåg att det arbete Jobbstart gör idag kan implementeras i ordinarie verksamhet och kan utföras av handläggarna själva i framtiden. Implementering av Jobbstart inom ordinarie verksamhet beskrivs som naturligt och okomplicerad bland AIC handläggarna. Detta beror på att Jobbstarts arbete anses som snarlik de insatser som ordinarie verksamhet

7

redan har, och är därför möjliga att integrera som aktiviteter inom ordinarie verksamhet. Detta gör att man möjligen även kan problematisera behovet av att implementera Jobbstart i ordinarie verksamhet och i vilken utsträckning Jobbstart ska implementeras om det ska ske. En handläggare uttryckte att ”man önskar att det ska finnas utrymme för personalen i

ordinarie verksamhet att jobba med de senaste metoder som Jobbstart har, det vill säga täta

kontakter med deltagarna samt branschinriktade utbildningar tillsammans med

arbetsgivarkontakter och studiebesök”. Det kan tolkas som att möjligheter för handläggarna att implementera metoder som Jobbstart arbetar med kan bero på om det finns utrymme för handläggarnas arbetssätt att modifieras. Precis som handläggarna, var alla i ledningsgruppen som intervjuades positiva till Rekryteringsteamet och uttryckte att det är Rekryteringsteamets metod och modell borde leva vidare och implementeras i den ordinarie verksamheten. Det som nämndes som speciellt med Rekryteringsteamet var just arbetsgivarkontakterna samt att teamet kan arbeta som ett rekryteringsföretag och hålla i hela rekryteringsprocessen. Det ger en chans till deltagare som är inskrivna på AIC och som annars inte hade fått chans att komma till en anställningsintervju, att få en sådan möjlighet. Som nämndes innan, har det funnits rekryterare i ordinarie verksamhet inom JobbMalmö, men det som är unikt med Rekryteringsteamet är att de först skapar en relation med arbetsgivarna och sedan letar efter deltagare till möjliga jobb. Storrekrytering, Arbetsmarknadsintroduktion samt marknadsföring av projektet till arbetsgivare och företag genom konceptet socialt ansvarstagande företag uttrycktes som någonting som är bra med projektet, och någonting som bör implementeras i ordinarie verksamhet. Även om de positiva aspekterna med projektet främst fokuserades på Rekryteringsteamet så var alla eniga när frågan ställdes om Jobbstartdelen, att metoden att arbeta branschinriktat samt ge temaindelade utbildningar är någonting som är bra. Önskemål fanns att arbeta med och följa upp branschinriktade metoder, och det uttrycktes också att det finns utrymme för utveckling i metoden inom ordinarie verksamhet. Återigen ses arbetet inom Jobbstart som snarlikt arbetet inom ordinarie verksamhet och implementering av Jobbstart i ordinarie verksamhet som okomplicerat. Projektgruppen uttalade att externa faktorer som arbetsmarknadens villkor och prognos kan vara eventuella hinder i implementeringen. Även om viljan är stark och metoderna är effektiva kan man inte använda kunskaper och erfarenheter som finns om det inte finns behov från arbetsmarknaden att rekrytera eller utbilda deltagare. Projektgruppen, handläggare samt ledningsgruppen nämnde även en annan extern faktor som kan vara ett hinder i implementeringen, nämligen att projektet och JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad och därmed är politiskt styrda. Det framkom i intervjuerna att Malmö stad har genom åren ändrat åsikter om rekryteringsarbete inom kommunal verksamhet. Just nu verkar det finnas positiva förutsättningar att fortsätta med rekryteringsarbete, men detta kan ändras beroende på politiska beslut i framtiden.

Möjligheter och förutsättningar för implementering av Jobb i Hyllie Projektgruppen, handläggarna och personerna ur ledningsgruppen var överens om att erfarenheter och metoder som utvecklats i Jobb i Hyllie, speciellt Rekryteringsteamet bör implementeras i ordinarie verksamhet. Viljan för implementering av Rekryteringsteamet var stort. Jobb i Hyllie, genom JobbMalmö, planerade att söka en uppgradering av projektet hos

8

ESF-rådet som skulle gett möjlighet till att Rekryteringsteamet kunde fortsätta arbeta i den formen de gör idag i ett år till efter den initiala ESF-finansieringen tar slut i juni 2012. Men idag har situationen hos ESF förändrats och möjligheten att ansöka om uppgradering av projekt har nu stängts. Jobbstart är planerad att implementeras i ordinarie verksamhet under våren 2012. Som tidigare presenterats ser handläggare på AIC och ledningsgruppen detta som naturligt och möjligt inom ordinarie verksamhet. När personerna från ledningsgruppen intervjuades var beskedet från ESF om möjligheten att ansöka om uppgradering inte klart. Därför pratade ledningsgruppen om förhoppningar om ESF-medel för att kunna fortsätta med Rekryteringsteamet i samma utsträckning. Ledningsgruppen uttryckte också att det finns ett stort intresse och vilja att implementera metoder från projektet, men de kunde inte svara hur det skulle finansieras om man inte får ESF-medel. Några i ledningsgruppen uttryckte att det finns positiva förutsättningar och tankar att Rekryteringsteamet ska implementeras i ordinarie verksamhet, att detta ska prioriteras. Frågan ställdes även efter beskedet från ESF kom, och tre personer svarade att i dagsläget kunde de inte svara på frågan om finansiering och uttalade ingen konkret plan kring implementering av Rekryteringsteamet inom ordinarie verksamhet. Det är viktigt att poängtera att ESF medel skulle ha gett projektet en förlängd tid men det är inte samma som implementering. Motivationen till förlängning är att ytterligare utveckla metoder samt strukturer och strategier för arbetet inom projektet för implementering. Med tanke på att projektet avslutas under 2012 är det angeläget att fundera redan idag kring hur implementering ska ske. En i ledningsgruppen kommenterade att ”alla som arbetar i

projektet idag är fastanställda och ska beredas fortsatt tjänstgöring inom JobbMalmö och då

kan man använda dessa till implementering”. Här handlar det om en organisatorisk hemvist och kan implementering tolkas som fysiska placeringar av personalen inom ordinarie verksamhet. Ytterligare verkade finnas tankar för Rekryteringsteamet att det ska fortsätta arbeta som det gör idag oavsett externa finansieringar. Detta kan ses som implementering av Rekryteringsteamet som en permanent verksamhet inom JobbMalmö. JobbMalmö kommer att genomgå en ny omorganisering första januari 2012, då projektet Jobb i Hyllie som idag är placerat direkt under AIC-Malmö, kommer att placeras utanför AIC, till en ny enhet som heter Företagsenheten. Detta förslag ansåg vissa som att det finns tankar kring implementering av Rekryteringsteamet även efter ESF-medlen tar slut, och att det finns en tanke om att Rekryteringsteamet ska få förutsättningar att jobba vidare. Omorganiseringen kan påverka implementeringsarbetet av Jobb i Hyllie. Placeringen av Jobb i Hyllie direkt under AIC-Malmö efter omorganiseringen första mars 2011 ansågs som något positivt bland handläggarna och ledningsgruppen, men efter den nya omorganiseringen kommer projektet placeras i en annan verksamhet som inte är direkt kopplad till AIC. Tanken är att det inte ska finnas någon struktur som hindrar kommunikation mellan olika enheter, men flera i ledningsgruppen uttryckte risker och bekymmer med att det kan hindra kommunikation mellan projektet och ordinarie verksamhet vilket kan påverka implementering. En person i ledningsgruppen uttryckte att ”implementering handlar om hur

bra man förmedlar erfarenheter och metoder till ordinarie verksamhet och till handläggarna

som ska arbeta och ta nytta av metoderna och erfarenheten. Detta kan vara svårt när

projektet och AIC kommer att ligga separerat ifrån varandra”. Det uttrycktes bekymmer kring fördelning av rustande och matchning av deltagarna i framtiden, eftersom Jobbstart

9

planeras implementeras i ordinarie verksamhet under våren 2012 och det då blir ett avstånd mellan Jobbstart och Rekryteringsteamet, eller AIC och Rekryteringsteamet. Å andra sidan fanns det en åsikt att omorganiseringen är positivt för implementeringen av Rekryteringsteamet i den permanenta verksamheten. Eftersom projektet kommer att hamna under Företagsenheten där all annan verksamhet också arbetar mot arbetsmarknaden, ger omorganiseringen möjligheter till utveckling och ökat samarbete med andra enheter och verksamheter som kan ta nytta av metoden när Jobb i Hyllie inte längre är ett ESF-projekt. Den kommande placeringen under Företagseneheten tolkades också som en tanke och förutsättning att Rekryteringsteamet skulle få en plats som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö.

Sammanfattning och slutsatser Projektgruppen, handläggarna på AIC och ledningsgruppen hade en gemensam bild av vad som är bra med projektet Jobb i Hyllie och hade liknande tankar kring eventuella brister och hinder. Rapporten har identifierat vad som anses framgångsrikt med projektet och bör implementeras samt vilka hinder och brister som upplevs inom projektet idag och som eventuellt kan hindra implementeringsprocessen. Det är positivt inför en eventuell implementering att alla har en gemensam bild av vad som är unikt med projektet och vad som bör implementeras. Rekryteringsteamets arbetssätt uppfattas som unikt och framgångsrikt och som något som bör implementeras i den ordinarie verksamheten. Rekryteringsteamets metod, att först kontakta arbetsgivare och därefter rekrytera deltagare, anses som innovativt av de personer som kommit till tals i studien. Storrekryteringen som anordnades fick också positiv respons. Konceptet socialt ansvarstagande företag anses som en bra metod att arbeta med tillsammans med arbetsgivare. Även om fokus på vad som är bra med Jobb i Hyllie oftast var på Rekryteringsteamet, framhölls även Jobbstarts nya sätt att arbeta branschinriktat som något framgångsrikt och som något som man vill implementera. Det uttrycktes att det finns ett glapp mellan arbetsmarknadens krav och vad projektgruppen och handläggarna anser som ”job-ready” vilket kan vara ett hinder i projektet. Externa faktorer som arbetsmarknadens villkor och prognos, samt att projektet och JobbMalmö är politiskt styrda, nämndes som eventuella hinder i projektet. Externa faktorer kan påverka implementering. Handläggarna och ledningsgruppen uttalade att kommunikationen mellan Jobb i Hyllie och AIC har blivit bättre men såg fortfarande brist i kommunikation och feedback. Kommunikation mellan ordinarie verksamhet och projektet kan vara ett hinder i implementering och bör därför bearbetas. Några handläggare och personer i ledningsgruppen önskade att Rekryteringsteamet också kunde jobba med ”matchning”, det vill säga först granska deltagarnas kompetens och förutsättningar och därefter hitta arbetsgivare som kan passa deltagarna. En del av personerna i ledningsgruppen uttryckte risker och bekymmer med att en ny omorganisering av JobbMalmö första januari 2012 kan försvåra kommunikation mellan projektet och ordinarie verksamhet, vilket kan påverka implementering. Projektgruppen, handläggarna och ledningsgruppen är eniga om att Jobbstart kan implementeras i den ordinarie verksamheten, medan Rekryteringsteamet önskas fortsätta arbeta som det gör idag som ett separat team. Planen är att Jobbstart implementeras under

10

våren 2012 i ordinarie verksamhet men planen för Rekryteringsteamet är osäker på grund av situationen med externa finansieringen. Inför planering och implementering av metoder och erfarenheter från projektet ska kommunikationen mellan projektet och den ordinarie verksamheten uppmärksammas, speciellt efter ny omorganisering den första januari 2012, då projektet kommer att placeras utanför AIC. Tanken att implementera Jobbstart i den ordinarie verksamheten ses som oproblematiskt samt som något oberoende av eventuell extern finansiering, men även kring Jobbstart fanns det tveksamhet i vilken utsträckning det ska implementeras. Det pratades om att metoder och erfarenheter från Jobbstart, speciellt branschinriktade insatser, ska tas till ordinarie verksamhet och att det är möjligt. Men hur och vad exakt som kommer att implementeras diskuterades inte i intervjuerna. Återigen, kommunikation mellan projektmedarbetare inom Jobbstart och AIC handläggarna kommer att spela en stor roll i implementering. Vidare, för att erfarenheter och kunskaper ska kunna implementeras behöver man se över handläggarnas arbetsuppgifter och hur man ska kunna ge utrymme för dem så att metoderna kan implementeras i deras arbete. Att metoden Jobb i Hyllie har utvecklats anses positivt och behovet och viljan att implementera projektet verkar väldigt starkt. Med tanke på osäkerheten med finansiering, behöver projektet en konkret plan och strategi för implementering speciellt för Rekryteringsteamet. Sammanfattningsvis

• Rekryteringsteamet anses som något unikt och bör implementeras inom ordinarie verksamhet

• Jobbstarts arbete anses som snarlikt arbetet inom ordinarie verksamhet • Det finns en vilja att implementera Rekryteringsteamet men planen för

implementering är inte lika klar • Det finns oklarheter i implementeringen av Jobbstart, trots implementering anses

som okomplicerat • Ny omorganisering första januari 2012 kan påverka implementeringsplaner och

process Följande punkter kan man fundera vidare på inför planering av implementering

• Vilka konkreta planer finns för implementering utöver extern finansiering? o Vad är det för resurser som finns idag och i vilken utsträckning kan man

fortsätta arbeta med metoderna som har utvecklats inom projektet? o Vad ska prioriteras? o Hur ska metoder, erfarenheter, kunskaper inom projektet förmedlas vidare till

ordinarie verksamhet? • Hur kommer Jobbstarts metoder att implementeras i ordinarie verksamhet i relation

till handläggarnas roll? o Behöver handläggarna utbildas eller handlar det bara om att nuvarande

projektmedarbetare i Jobbstart placeras i ordinarie verksamhet? • Hur ska Rekryteringsteamets metoder implementeras i ordinarie verksamhet?

o Behöver handläggarna utbildas samt deras arbetsuppgifter modifieras, eller handlar det bara om att nuvarande projektmedarbetare i Rekryteringsteamet fortsätter arbeta som de gör idag i ordinarie verksamhet?

Malmö 2011-03-04

1

Deltagarstudie – Rekryteringsteamet Intervjuerna i följande sammanställning är en del utav utvärderingen av 'Hyllie i förändring', ett projekt som fokuserar på att hjälpa långtidsarbetslösa att komma närmare arbetsmarknaden. Jobb i Hyllie är en kommunal verksamhet som riktar sig till personer som är inskrivna på AIC och har försörjningsstöd. Jobb i Hyllies främsta uppgift är att rekrytera företag som kan erbjuda arbete eller praktikplatser till de arbetssökande som är i kontakt med verksamheten och/eller är intresserade av CSR. I rekryteringsarbetet ingår även att organisera annonsering av lediga jobb, göra urval och boka anställningsintervjuer. Verksamheten bedriver också korta utbildningar för de arbetssökande, som bl.a. innehåller information kring hur man bemöter arbetsgivare, söker jobb på olika sätt och hur man förbereder sig inför en anställningsintervju. Deltagandet i Jobb i Hyllie är frivilligt, men personalen rapporterar till handläggarna på AIC vem som söker jobb och deltar i kurser. Syftet med intervjuerna är att få en bättre förståelse av verksamheten utifrån deltagarnas perspektiv, och genom deras synpunkter kunna lokalisera eventuella utvecklingsområden. Sammanställningen består utav 15 intervjuer, varav tio har genomförts via telefon och de resterade på plats i Jobb i Hyllies lokaler. Fyra av deltagarna har varit kvinnor, resten män. Ålder, bakgrund och utbildningsnivå har varit väldigt varierat.

Förväntningar och motivation

Alla intervjudeltagare menar att de har anmält sig till Jobb i Hyllie i hopp om att få en anställning eller öka möjligheten för att få jobb. Många hoppades på att få utvidga sitt kontaktnät eller på något nytt sätt få hjälp med jobbsökandet. Många uttryckte däremot att projektet inte motsvarade förväntningarna eftersom de inte blivit erbjuden något jobb. De deltagare som däremot tyckte att projektet motsvarat deras förväntningar har främst förväntat sig att projektet ska kunna bidra till en bredare förståelse för arbetsmarknaden och möjligtvis råd om hur man går tillväga när man söker jobb.

Hur aktivt söker deltagarna jobb och vilka jobb är utav intresse?

Verksamhetens främsta syfte är att skapa arbetstillfällen åt personer som varit långtidsarbetslösa och/eller har försörjningsstöd. Därför är det viktigt att få en djupare inblick i dels hur många lediga tjänster som erbjuds, och dels hur regelbundet jobben söks av de olika deltagarna. Tio stycken av de femton intervjuade har sökt mellan ett och fyra jobb. En deltagare har sökt över åtta jobb och resterande fyra har inte sökt något jobb alls. Anledningarna till varför de inte sökt har varierat. De flesta menar på att jobben inte passar, vilket ofta är relaterat till att man saknar de

Malmö 2011-03-04

2

förkunskaper eller utbildningar som begärs. Många jobb har krävt att man ska ha körkort, taxikort eller truckkort, vilket är kvalifikationer som deltagarna inte alltid har. En av deltagarna uppger att som medelålders kvinna har det visat sig svårt att jobba med alltför tunga och fysiska jobb. Många deltagare har också förklarat att alla jobbannonser inte är utav intresse, då man har ambitioner och förmåga för vissa typer av jobb. Önskvärda och mindre önskvärda jobb har visat sig vara högst individuellt, då t.ex. arbete inom montering och byggbranschen kan vara önskvärt för en deltagare, medan en annan föredrar service och restaurangjobb. För en annan deltagare är telefonförsäljning otänkbart, då man efter att jobbat med detta tidigare, insett att man ogillar och saknar fallenhet för arbetsuppgifterna. Av de arbeten som Jobb i Hyllie erbjuder uppger en stark majoritet att många av jobben inte passar. En del menar på att kraven är för höga, men det finns även några få som anser att kraven är för låga. Det är endast en femtedel som anser att jobben oftast passar och är utav intresse. Förutom kraven på utbildning eller andra förkunskaper, kan detta också kopplas till hur väl man behärskar det svenska språket och hur pass integrerad man är i det svenska samhället. De personer som tycker jobben har haft för låga krav, är födda eller uppväxta i Sverige, och menar på att de inte funnit någon svårighet i att hitta jobb med så låga krav på utbildning och erfarenhet på egen hand. Som etnisk svensk eller andra generationens invandrare är man välbekanta med hur jobbsökandet i Sverige fungerar och man vet vart man ska vända sig ifall man är i behov av hjälp. Man har heller inga problem med att uttrycka sig och göra sig förstådd, vilket kan skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än för någon som inte talar svenska flytande.

Brist på lediga tjänster

Av de som blivit intervjuade är det inte någon som fått en fast anställning, även om en del har blivit kallade till olika arbetsintervjuer. En fjärdedel av personerna som kom till tals i utvärderingen har fått praktikplats, men av de som avslutat praktiken har inte någon blivit vidare anställd. Det är alltså en klar majoritet som inte fått något jobb eller erbjudande om praktikplats.

Enligt Jobb i Hyllie fanns vid intervjutillfället 86 stycken deltagare registrerade, som via mail eller sms får erbjudande om lediga tjänster. Deltagarna som blivit intervjuade är helt överens om att det inte finns tillräckligt med lediga jobb att söka genom verksamheten. Antalet tjänster som annonseras varierar från månad till månad, men det är sällan mer än ett jobb per vecka som finns tillgängligt att söka. Intervjudeltagarna förhåller sig trots det fattiga utbudet av jobberbjudande, inte kritiska till projektet. Vissa av deltagarna menar på att problemet ligger i att det är för många sökande på för få tjänster. Det framgår tydligt att de flesta inte förebrår Jobb i Hyllie för detta, utan snarare ser det som ett generellt problem, då det inte finns många lediga jobb överhuvudtaget på arbetsmarknaden.

Verksamheten som helhet

Jobb i Hyllie som organisation har fått väldigt positiv respons av alla som blivit intervjuade. Personalen anses vara sympatisk och hjälpsam. Många har upplevt att Jobb i Hyllie har visat ett personligt engagemang, där de stöttar och visar intresse i den enskilda individen. Ungefär hälften av intervjudeltagarna har påpekat att kommunikationen mellan verksamheten och deltagaren har fungerat utmärkande bra och många anser att Jobb i Hyllie aktivt jobbar för att erbjuda fler jobb att söka.

Malmö 2011-03-04

3

Omkring hälften av de intervjuade är helt nöjda med Jobb i Hyllies insats och har inget speciellt att anmärka på. Men de förbättringar som föreslagits har varit enhetliga. En klar majoritet tycker att det borde finnas fler jobb och praktikplatser att söka. Vidare anser vissa att Jobb i Hyllie borde utveckla kontakten med andra företag, så att de kan erbjuda fler jobb att söka. Någon anser att man borde ha mer närkontakt med arbetslivet och fokusera mindre på de teoretiska delarna. Vid några tillfällen har arbetsgivare och företagare blivit inbjudna av Jobb i Hyllie, så att man som projektdeltagare kan få en chans att skapa kontakt och ställa konkreta frågor. Detta har varit något som många av de intervjuade ställt sig positiva till.

Slutsatser

Genom de olika utförda intervjuerna framgår det tydligt att verksamheten i dagsläget inte har nått upp till det önskade resultatet, nämligen att sätta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. I utvärderingen går det att konstatera att det finns för få jobb att söka, och de få jobb som finns tillgängliga passar sällan den enskilde deltagaren. En av förklaringarna till detta är kopplade till större strukturella problem i samhället där jobbtillfällen generellt är få, och med ett ökat krav på utbildning och tidigare erfarenheter. Detta skapar i sin tur svårigheter för rekryteringen av företag till Jobb i Hyllie. En annan aspekt på varför verksamheten inte alltid har erbjudit jobb som passar deltagarna kan vara relaterat till den mångfald som finns bland de inblandade. Deltagarna i Jobb i Hyllies verksamhet består utav en väldigt bred målgrupp, där personerna egentligen främst har gemensamt att de är arbetslösa och har försörjningsstöd. Av de personerna som intervjuades har alla olika utbildningsnivåer, språkkunskaper, framtidsplaner, arbetserfarenheter, bakgrunder, åldrar, kvalifikationer osv. De delar problematiken i att vara arbetslös, men hur man har hamnat i den situationen eller vilken typ av arbetsmarknad man så småningom vill tillhöra är högst individuellt. Med tanke på den variation av deltagare som är aktiva i projektet, är det förståeligt att deltagarna har olika behov, är intresserade av olika typer av jobb och behöver hjälp inom olika områden. Vissa har ansett att verksamheten inte har varit givande, då jobben som erbjuds har haft för låga kvalifikationer och går att hitta på egen hand. Andra har varit intresserad av majoriteten av jobb, men fått avslag p.g.a. att deras svenska inte varit tillräckligt bra. De deltagare som har en invandrarbakgrund har inte heller alltid kunnat tillgodose deras utbildning hemifrån, vilket kan påverka deras förutsättningar på arbetsmarknaden. Är man däremot född och/eller uppväxt i Sverige, har man i sin förståelse av språket och samhällsstrukturen möjligtvis andra behov av support eller information. Vidare varierar deltagarnas yrkeserfarenhet, ålder, ambitioner och utbildningsnivå, både bland svenskar och bland invandrare. När de involverade består utav en sådan splittrad grupp kan det kanske vara av intresse att fundera över om och i så fall hur man som verksamhet kan nå ut till alla personer som av olika anledningar blivit arbetslösa. Skulle det gynna projektet ifall man t.ex. gjorde ett urval bland deltagarna, och anpassade verksamheten efter en mer specialiserad målgrupp eller ett mer specialiserat yrkesområde?

Malmö 2011-03-04

Seminarierapport 2 – Jobb i Hyllie

Detta är en rapport från utvärderingen av Jobb i Hyllie och det seminarium som hölls 28 feb 2011.

Seminariet var ursprungligen planerat att fokusera på förutsättningar och hinder för implementering,

men på grund av AIC´s interna organisationsförändringar användes tillfället till att dels diskutera

projektets arbete hittills och dels det utvärderingsarbete som genomförts samt planerats.

Seminariet blev den första sammankomsten för den nya projektgruppen för Jobb i Hyllie och

utvärderarna från Malmö högskola, men seminariet var även den första sammankomsten för den nya

projektgruppen. Mötet kan på så vis ses som startskottet för den nya projektorganisationen.

Förändringen av projektgruppens sammansättning är en respons på Arbets och Integrationscentrum

(AIC) interna omorganisering. Fem AIC-kontor ska bli två, och med detta har verksamhetens

projektanställda personal i stor utsträckning fått lämna verksamheten medan den fasta personalen

fått söka om utlysta tjänster inom AIC. Två av Jobb i Hyllies tidigare tio medarbetare är kvar i

projektet medan resterande byts ut av andra medarbetare. De nya medarbetarna i projektet har

tidigare varit anställda på olika AIC runt om i Malmö, framförallt Rosengård. De nya medarbetarna i

projektet är medarbetare med tidigare erfarenhet av att arbeta i projektverksamheter inom

närliggande fält. En av de som fått lämna Jobb i Hyllie är Bo Häggroth som varit projektledare för

projektet fram till och med sista februari. Ny projektledare är Mats Johansson.

Projektgruppen har många utmaningar framför sig och de ser själva omorganiseringen som en

nystart för projektet där de främsta utmaningarna handlar om att hitta goda vägar för att

arbetsgivare ska anställa målgruppen för projektet men också att hålla motivationen igång hos de

deltagare som deltar i Rekryteringsteamet.

Projektets utveckling

Både för Rekryteringsteamet och Jobbstart har det skett förändringar gällande målgruppen där de

båda inriktningarna kommit att arbeta med en målgrupp som står längre ifrån arbetsmarknaden än

vad som var tanken när projektet riggades. Rekryteringsteamet ursprungliga projektidé bygger på

deltagare som är ”job ready”, det vill säga deltagare som står nära arbetsmarknaden och som kan ta

ett arbete utan extra insatser. Den målgrupp som Rekryteringsteamet kommer i kontakt med står

oftast längre från arbetsmarknaden än vad som utgåtts från i projektansökan, och inte sällan har

Malmö 2011-03-04

deltagarna svaga kunskaper i det svenska språket. Många gånger har de arbetsgivare som

Rekryteringsteamet kommer i kontakt med en annan bild av de kandidater som läggs fram efter att

rekryterarna gjort sitt urval och det uppstår en krock mellan arbetsgivarens förväntningar och

målgruppens färdigheter. Diskussioner förs över möjligheten att påverka vilka personer som kommer

till Rekryteringsteamet.

Under seminariet diskuterades även att Jobbstart och Rekryteringsteamet har kommit att glida ifrån

varandra och att de bedriver verksamhet utan större koppling till varandra. Det framhölls under

seminariet att det saknas en röd tråd mellan de båda verksamheterna i projektet. Vidare

diskuterades att Jobbstart fortsättningsvis skulle kunna ha en förberedande roll inför deltagande i

Rekryteringsteamet. Idén hade även kunnat vara en lösning på ett annat problem som medarbetarna

i projektet ger uttryck för, vilket är att Rekryteringsteamet inte känner deltagarna tillräckligt väl.

Rekryteringsteamet har infört en introduktionsvecka för samtliga deltagare i Rekryteringsteamet

men insatsen är en av få kontakter som projektet har med deltagarna. En av de nya

projektmedarbetarna framhöll vikten av att känna de deltagare som projektet avser att förmedla till

olika tjänster. Att i större mån integrera Jobbstart och Rekryteringsteamet verksamheter skulle,

enligt resonemangen, kunna vara ett sätt att få en bättre kontakt och relation till deltagarna i

Rekryteringsteamet.

Kontakten med företag och potentiella arbetsgivare

En av anledningarna som rekryterarna framhåller till arbetsgivarna när de ”säljer in” en kandidat till

arbetsplatsen är att företaget tar ett socialt ansvar. En central del i Jobb i Hyllie är att arbeta med

CSR1. Arbetet med CSR är inte okomplicerat. Dels för att CSR inte är tillräckligt förankrat och därmed

inte tillräckligt slagkraftig, men också för att arbetet av att sälja in tjänsten till arbetsgivare

konkurrerar med andra rekryteringsföretag och även Arbetsförmedlingen. En av

projektmedarbetarna berättar att arbetsgivaren många gånger är villig till att ta emot en kandidat i

praktik men när det sedan kommer till anställning tackar de ofta nej. För arbetsgivaren kan det vara

mera lönsamt att vända sig till Arbetsförmedlingen där de kan få hjälp med ”subventionerad

arbetskraft”, det vill säga personer med olika stöd eller bidrag.

En av projektmedarbetarna som varit med i projektet från start menar att det gäller att ha tur när

man kontaktar potentiella arbetsgivare. Det vill säga att komma i kontakt med en arbetsgivare just

vid det tillfälle då arbetsgivaren har behov av att anställa. Fler resurser behöver därför läggas på att

ta kontakt med potentiella arbetsgivaren menar projektmedarbetaren. Genom ett uppsökande

arbete kommer projektet i kontakt med de ”dolda jobben” det vill säga arbeten som inte

annonserats ut via traditionella kanaler. Företagskontakterna i Rekryteringsteamet beskrivs som ett

säljande arbete vilket inte samtliga i den tidigare projektorganisationen alltid kände sig bekväma

med, vilket ges som förklaring till varför inte tillräckligt med resurser lagts på denna aktivitet tidigare.

1 Corporate social responsibility (CSR)

Malmö 2011-03-04

Utvärderingsarbetet

Den 17 maj 2010, inleddes Malmö högskolas utvärderingsarbete med ett seminarium. Vid detta

tillfälle arbetade projektgruppen tillsammans med utvärderarna fram vad som kallas projektlogiken,

alltså en logik över hur projektet är tänkt att fungera.; med vilka resurser genomförs vilka aktiviteter

som skall leda till vilka resultat. En sammanställning finns i Seminarierapport 1. Poängen med detta

arbete är att ge projektgruppen en gemensam bild över hur projektet är tänkt att fungera. Det ger

också utvärderarna ett verktyg att förstå verksamheten och möjliggör ett gemensamt språk kring

projektet och dess utveckling. Seminarietillfället den 17 maj hade sedan även uppföljande insatser,

som även dessa finns dokumenterade. I ett utvecklingsinriktat projekt som Jobb i Hyllie förändras

ofta förutsättningar och tillvägagångssätt och det är då av stor vikt att hela projektgruppen förstår

dessa förändrade förutsättningar. Mot bakgrund av de omställningar som Jobb i Hyllie gjort i

samband med AIC´s omorganisation och de nya idéer som kommer i projektet med nya medarbetare,

kan det finnas skäl till att än en gång se över projektets logik och vad de insatser som görs egentligen

syftar till. Det är lätt att man i all hast fastnar i vardagliga problem och producerar en massa

aktiviteter för att lösa problematik som uppstår här och nu. En av utvärderingens uppgifter kan då

vara att verka som ett ”naturligt farthinder” för att få projektet att stanna upp och reflektera över

vad som faktiskt sker och varför.

Läxa – förslag på arbetsuppgift

Under seminarium 2, 28 feb 2011, lyftes att en planeringsdag var på gång i projektet. Vi skulle från

utvärderingens håll vilja skicka med uppgiften om att konstruera en ny gemensam projektlogik

utifrån dels den ESF ansökan som gjordes; vad är det ni faktiskt har lovat att göra. Men också utifrån

de erfarenheter som finns i projektet. En ansökan kan i mångt och mycket sägas vara en teoretisk idé

om hur ett projekt skall fungera och i praktiken kan en sådan teori få flera utfall. Antingen genomförs

projektet som det (i teorin) var planerat och så får man i bästa fall det planerade resultatet. Blir det

inte det tänkta resultatet brukar man prata om att det var ett teorifel, tanken eller idén om projektet

stämde helt enkelt inte. Det här är viktig information och skall inte ses som ett misslyckande. Ett

annat utfall är att projektet genomförs på något annat sätt (implementeringsfel) och så får det

positiva eller negativa konsekvenser för utfallet. Det är hela tiden viktigt att kunna förhålla sin

verksamhet till vad den faktiskt är och vad utfallet blir av det agerandet. Risken är annars att

verksamheten blir bedömd utifrån felaktiga kriterier. Om projektet gör något helt annat är

projektplanen säger kan man inte (och skall inte) bedöma den utifrån planen.

Problem Resurser Aktiviteter Resultat Effekt kort sikt Effekt lång sikt

Fokus i er projektlogik bör ligga på aktiviteternas koppling till resultat och effekter. Vad ska ni göra

för insatser för att nå de på förhand definierade resultat och effektmålen? På vilket sätt leder

insatserna till att ni når målsättningarna? Det är också viktigt att ni är överens eller har en snarlik bild

över vad själva problemet är som projektet ämnar lösa. Fundera även på hur ni skall veta att ni

lyckats. Här är ett exempel på hur ni bör tänka vid skapandet av en programteori. Notera att det i

exemplet nedan finns kausala kopplingar mellan de olika delarna i projektlogiken.

Malmö 2011-03-04

Aktivitet: Rekrytering av arbetsgivare

Resultat: 10 nya företagsbesök i veckan per rekryterare,

Ett nytt rekryteringsbehov och en matchning

Effekt kort sikt: Flera företag känner till oss

Effekt lång sikt: Attityden hos företagen förändras

Ni kan utgå ifrån de uppsatta målen med er verksamhet och gå bakåt i kedjan för att skapa en logisk

sammanhållen bild. Om projektet på lång sikt syftar till att förändra attityden hos företagare i Hyllie

så måste flera företag känna till er verksamhet och de måste träffa er för att lära känna er etc.

Vid frågor och funderingar kring utvärderingsarbetet eller den uppgift som vi givit er, hänvisas till:

Rebecka Forssell, E‐post: rebecka.forssell@mah.se Tele: 076‐8428747

Mats Andersson, E‐post: mats.andersson@mah.se Tele: 040‐665 81 31

1  

Hyllie i förändring │ Seminarierapport 1

Rebecka Forssell & Mats Andersson Malmö högskola 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Närvarande: Alexandra Eres, Bo Häggroth, Edina Cizmic, Fadia Hassoun , Lars Ekström, Maria Zaar Mortazavi, Nina Hedlund. Staffan Mårtenson, Ulrika Jonsson samt Mats Andersson, Rebecka Forssell och Isabella Staf från Malmö högskola. 

   

2  

Inledning 

Den 17 maj 2010 hölls ett utvärderingsseminarium med projektgruppen för Hyllie i förändring. Seminariet var den första delen i det utvärderingsarbete som Malmö högskola genomför under projekttiden och kan alltså ses som ett startskott på den utvärdering som ska följa projektet fram till 2012. Seminariet syftade till att gemensamt (åter)skapa vad som ibland kalla programteori eller verksamhetslogik. Idén med programteorin i ett inledande skede av utvärderingsarbetet är att förtydliga förutsättningar som ges ett projekt i form av problemformulering, genomförande av aktiviteter, resultat/utfall och effekter. Genom att gemensamt i seminarieform utarbeta programteorin kan hela projektgruppen (och utvärderarna) få en gemensam bild över projektets aktiviteter och hur dessa förväntas hänga samman med resultat och effekter. Den logik som framkom under seminariet kan på så vis betraktas som en uppdaterad projektbeskrivning men också som en beskrivning som är förankrad i projektgruppens förväntningar och tankegångar. 

 

Problemdefinition

Inledningsvis ställdes frågor om bakgrunden till projektet, själva ursprungsidén, vad syftar projektet till, vilka problem ”ämnar det lösa”? En bakgrundsfaktor beskrivs vara att man under 2007 kunde identifiera en grupp människor på ca 700 personer som stod mycket långt från arbetsmarknaden, trots den då rådande högkonjunkturen. En förstudie genomfördes där frågan ställdes till dessa individer vad de själva ansåg skulle stärka dem på arbetsmarknaden. En övervägande andel svarar då ökade kontakter med arbetsgivare.

Målgruppen för HIF är långtidsarbetslösa och personer med funktionshinder. Anledningen till att funktionshinder lyfts fram som en särskild aspekt är för att uppmärksamma de många gånger dolda funktionshinder som ligger bakom en långvarig arbetslöshet. Analfabetism, läs- och skrivsvårigheter, ADHD och Aspergers syndrom nämns som exempel på dolda funktionshinder som är förekommande bland målgruppen. Men i problembilden framkommer även språksvaga som trots svenskundervisning brister i det svenska språket.

En positiv sak som kan dras ur dessa resonemang är att projektgruppen  (HIF) verkar samstämmiga kring hur problembilden ser ut, alltså den som projektet ämnar arbeta med. En fundering som gäller bakgrunden har att göra med förstudien som genomförts där målgruppen uttrycker en stark önskan om  att  öka  kontakten med  arbetsgivare.  Finns  det  en  koppling mellan  en  stor  (i  fråga  om  antal) kontakt med arbetsgivare och en starkare möjlighet på arbetsmarknaden? 

 

 

 

 

 

3  

Resultat och effekter

Efter det att problembilden definierats så diskuterades det tänkta resultatet av HIF. Alltså efter projektets genomförande, när HIF tagit sig an den problembild som ovan beskrivits, hur ser det då ut? Tanken är här att skapa en kausalitetskedja. Av denna anledning börjar diskussionen i de långsiktiga effekterna och går sedan bakåt till kortsikta och sedan direkta resultat; Vilket resultat måste vi ha 2012 för att effekterna skall se ut som vi tänkt oss 2014? Och vad kan vi göra redan i dag för att resultatet skall se ut som förväntat?

 

Att arbeta med långsiktiga effekter är ofta relativt svårt och flera omkringliggande faktorer påverkar såklart möjligheten att nå de långsiktiga effekterna, kringliggande faktorer som inte HIF själva kan påverka i någon större bemärkelse (ex låg och/eller högkonjunktur). Men det är ändå viktigt att fundera över hur effekterna hör ihop med projektets tänkta resultat. Verksamheter som HIF finns till för att skapa förändring på lång sikt och inte bara utmynna i kortsiktiga resultat. Tanken är att resultaten i sig skall kunna försätta samhället i riktning mot de tänkta effekterna. 

Långsiktiga effekter 

2014

•Hyllievång är integrerat med Holma‐Kroksbäck•Fler är självförsörjande i området•Rekryteringsteamet  är ett naturligt val för Malmö Stad•Malmö Stad ska har tagit ett större socialt ansvar för sina medborgare – och är numera en ”fairtrade” stad•Arbetsgivare i Hyllie tar ett socialt ansvarstagande•Avståndet mellan kommun och näringsliv har minskat

Kortsiktiga effekter 2013

•Goda relationer finns till arbetsgivare i området. Arbetsgivarna känner ett förtroende till  HIF. •Relationerna till boende i Hyllie och Holma/Krocksbäck är goda. De boende ska känner sig sedda och hörda.• Det finns en nära relation till Närlingslivskontoret•Det finns väletablerade företagsgrupper.•Det finns en acceptans på HR‐avdelningen.

Utfall/resultat 

2012

• Deltagare i projektet har kommit ut i arbete.• Arbetsgivare som varit inne i projektet ska har fått utbildning om dolda funktionshinder• Projektet känns till av AIC och övriga Malmö Stad• HIF finns på Malmö Stads hemsida.

4  

Aktiviteter

Nästa steg i seminariet handlar om att identifiera de aktiviteter som projektet genomför eller planerar genomföra för att nå det tänkta resultatet. I figuren nedan finns en sammanställning av aktiviteterna. Dessa har delats upp i två kolumner. Den ena listar insatser som riktar sig direkt mot deltagare medan den andra kolumnen listar insatser som riktas mot företagare i Hyllie. Uppdelningen är till för att synliggöra vad de olika insatserna syftar till och på så vis vara ett stöd i analysarbetet. Bilden är dock en förenklad beskrivning eftersom det i realiteten går att föra ett resonemang om direkta respektive indirekta åtgärder. Insatser riktade mot företagare är således i förlängningen insatser som kommer deltagarna till gagn.

 

 

Självklart är det viktigt för alla organisationer att fundera på om man har valt rätt insatser men också om man utför insatserna rätt. Idén är här att lista aktiviteter som verksamheten arbetar med för att få en helhetsbild över vad som faktiskt sker. Sen skall alla dessa aktiviteter syfta till och också visa sig leda till verksamhetens tänkta resultat/effekter. Verksamheter, och framförallt projektverksamheter, tenderar att fastna i en produktionslogik där det viktiga blir att producera massa saker/tjänster. Detta är inte fel i sig men man måste också stanna upp ibland för att fundera över vad verksamheten faktiskt syftar till (effekterna av arbetet). Organisationer beskrivs ibland ha två olika logiker utifrån vilka de fungerar; en produktionens- och en utvecklingens logik. Produktionslogiken domineras av en strävan att främja ett effektivt och tillförlitligt utförande av en uppgift. Det är viktigt att göra saker rätt och snabbt. Utvecklingslogiken, däremot, präglas av utvecklingen av nya idéer och ny kunskap utifrån

Insatser riktade direkt mot deltagare

•Kartläggning av deltgagare• Dialog genom boendemöten• Individuell intervjuträning• Rekryteringskurs• Lärlingsutbildning• Praktikkurs• Kurs i bemötande och service• Kurs i att söka arbete via sociala medier

• Dialog med coach eller socialsekreterare

• Information till deltagarna på flertalspråk

Insatser riktade mot företag

• Företagsmingel• Frukostmöten på företagen• Tätt samarbete med Hylllie företagargrupp

•Aktiviteter med andra projekt, tex. Kompetens Hyllie

• Handa ha rekryteringsuppdrag

5  

existerande praktik (att göra rätt saker). För ett gott lärande på organisationsnivå förutsätts en väl avvägd balans mellan dessa två logiker. Detta är lättare sagt än gjort, men för att främja ett utvecklingsinriktat lärande bör produktionslogikens dominans brytas då och då och detta görs inte genom att enkelt informera eller upplysa, via informationsmaterial eller föreläsningar, om behov av utvecklingsinriktat lärande. Istället bör man som flera forskare förslår försöka införa någon form av ”naturliga farthinder” i verksamheterna. En intervention som gör att vi tvingas stanna upp i vår vanemässiga framfart och skapa tillfällen för reflektion och för att under en viss period växla från en produktionens, till en utvecklingens logik. Vi hoppas såklart som utvärderare att vi i viss mån kan bidra till de här farthindrena för reflektion och utvecklingsinriktat tänkande.

Då projektet är i sin början kan det vara extra viktigt att fundera över vad det är man faktiskt gör och hur man gör detta. Hur vet vi om ett år att vi gjort ett bra arbete? 

 

Uppgifter till projektgruppen

En förenklad schematisk bild över den ovan beskrivna programteorin kan illustreras på följande vis:

Under seminariet behandlade vi framförallt problembild, aktiviteter och effekter. Vi föreslår att projektgruppen arbetar vidare med Mål och Resurser för att skapa en gemensam bild över hela projektets ”programteori” eller tänkta logik. Förhoppningen är att ni som projekt skall ha användning av denna bild i diskussioner kring er verksamhet. Varför arbetar vi med en rekryteringskurs? – jo för att den förväntas leda till…. Eller omvänt - HIF finns inte på Malmö stads webbsida, vilka aktiviteter måste genomföras för att detta skall bli en realitet?

Vägledande frågor i era diskussioner:

1. Vilka mål avser projektet att nå? 2. Vilka resurser har projektet tillgång till?

Som illustretats ovan ska logiken betraktas som ett beroende flöde. Nästa steg är därför att fullfölja och göra kopplingar mellan de aktiviteter som görs i projektet och de mål som ni formulerar. Vi vill även att ni funderar över kopplingen mellan projektets resurser och projektets aktiviteter.

Vägledande frågor i dessa diskussioner kan vara:

3. Hur hänger våra aktiviteter samman med våra tänkta mål/resultat? Koppla samman aktiviteter med målen (gör en lista över aktiviteter och dra streck till vilka mål/resultat som dessa aktiviteter hänger samman med).

Problembild Resurser Aktiviteter Mål Effekter

6  

4. Hur ser våra resurser ut i förhållande till våra aktiviteter? På samma sätt som ovan; koppla samman resurser med aktiviteter.

Uppgiften kommer att diskuteras under det kommande uppföljningsseminariet. Om möjligt ser vi gärna att uppgiften presenteras både skriftligt och muntligt. Datum och tid för uppföljningsseminariet meddelas inom kort.

Lärande utvärdering

ESF rådet förordar något de kallar lärande utvärdering vilket som benämningen skvallrar om syftar till ett lärande i de projekt som utvärderingen involveras. Utvärderingen av HIF har ambitionen av att vara just en lärande utvärdering som följer projektet och verkar mer som ett stöd än som en utomstående kontrollfunktion. För att ett lärande skall till i en organisation krävs dock att organisationen involveras i utvecklings/lärande processer och vi tror att detta sätt att arbeta på (seminarier med kontinuerlig återkoppling och en självarbeten mellan dessa) är ett sätt att understödja ett lärande. Vid  frågor,  funderingar  kring  utvärderingsarbetet  eller  den  uppgift  som  vi  givit  er,  hänvisas  till Rebecka Forssell, E‐post: rebecka.forssell@mah.se Tele: 076‐8428747  Mats Andersson, E‐post: mats.andersson@mah.se Tele: 040‐665 81 31