Skotska HebridernaHebriderna ar en av de vackraste platserna pa jorden.Vilda, ensliga och gtest befolkade oar med ode sand-strander och vidstrackta hedar som star i kontrast tilldramatiska klippoar och hoga berg - landskapet sominte lamnar nagon oberord. Manga seglares drom, menbara om du a'r ra'tt rustad .Text och foto Linda Hammarberg

Som de stressade heltidsarbetandesmabarnsforaldrar vi ar komsommarens ledighet lite som en

overraskning. Fardmalet var salt tillHebriderna pa Skottlands vastkust.Men pa vagen maste man forst passeraNordsjon, och det var ungefar sa langtvi hade kommit i vara forberedelser nardagen for avsegling infann sig.

Det viktigaste var klart, bat ochbesattning var redo for att ge sig utpa havelj, Att bokpaketet med tidvat-

tentabeller och seglingsguider for denskotska ovarlden fortfarande lag oupp-packat i salongen bekymrade oss intenamnvart. Vi hade en bra vaderprognosart passa, och det fanns inte obegransatmed semester att tillga. Lasa pa kundevi gora pa vagen.

Det visade sig snart att det inte blirjattemycket tid over nar en vuxen be-sattning pa tva man ska halla uppsikt,styra baten, laga mat, underhalla tvasma barn och daremellan forsoka fa lite

somn. Sa nar vi val korsat Nordsjon ochpasserat Kaledonienkanalen hade vifortfarande en ganska vag uppfattningom vad som vantade oss. Det var hogtid att damma av bokpaketet.

Jag forsokte fa en overblick overomradet, men den tegelsten om skotskaoar jag lanat med mig visade sig heltsakna fotografier och inneholl sa myck-et information att jag inte riktigt visstevar jag skulle borja. Istallet tog jag framseglingsguiden, och det var da jag blevvarse det. Har finns ju inga gasthamnar!

I Hebriderna ligger man pa svaj, i uroch skur. Eller i basta fall pa boj. Ochdetta innebar naturligtvis ocksa franva-ro av all service som landstrom, vatten,bransle, toalett, dusch och annat som visvenska seglare ar bortskamda med.

Nu blev inte konsekvenserna av minupptackt sa forodande som de hadekunnat bli. Var Mary afRovarhamn ar

--

OM. ver 600 oar ligger spridda langsSkottlands Atlantkust, alltifran

- sma fageloar till Skye, Mull ochi^w»o stora ytor. Tillsammans gar deunder namnet Hebriderna. Dessa brukari sin tur delas in i de tva ogrupperna YttreHebriderna och Inre Hebriderna, som aravskilda fran varandra via ett stromt ochofta stormigt sund kallat The Minch.

YTTRE HEBRIDERNAYttre Hebriderna ar en lang kedja av oarsom stracker sig fran Butt of Lewis langstupp i norr till den lilla on Berneray langsti soder, en stracka pa 120 sjomil. Manbrukar dela in Yttre Hebriderna i tre hu-vudgrupper av oar: Lewis i norr med den

- - -

tillhorande halvon Harris. Barra i sodermed en rad tillhorande smaoar. Och TheUists daremellan som bestar av flera oarforbundna med bilvagar.

Yttre Hebriderna har en karg vindpinadskonhet. De odsliga oarna ar i stort setthelt tradlosa och domineras av hedland-skap med manga grunda sjoar. Pa ostra si-dan ar kusten bergig med hundratals vikaroch skar; fran havet kan det vara svart attavgora var varje 6 borjar och slutar. Har ardet aldrig langt till nasta ankringsvik. Tillskillnad fran vastkusten, dar de vidstrack-ta sandstranderna ger daligt skydd for deforharskande vastliga atlantvindarna.

De 27 000 invanarna har ute forsorjersig framst pa fiske, farskotsel och tweed-

tillverkning, och sa bar det varit sedanurminnes tider. Yttre Hebriderna utgorkarnomradet i den keltiska kulturen ochgaeliska ar fortfarande forstasprak, mende allra fiesta kan aven engelska. Religio-nen spelar en mycket central roll bar ute,och sondag ar vilodag. Da ar precis alltstangt, till och med hotellen.

INRE HEBRIDERNAInre Hebriderna ar samlingsnamnet forden skargard som ligger mellan YttreHebriderna och fastlandet pa Skottlandsvastkust. Det har ar en ganska utspriddogrupp med Skye i norr, Islay i soder ochTiree i vast. Och darfor skiljer sig oarnaganska mycket at. Skye och The Small

PRAKTISKT BATAGANDE aprii 2010

en typisk langfardsbat rustad med savalstora vatten- och dieseltankar som ettrejalt ankare och 90 meter katting.Och infor turen over Nordsjon hadevi installerat en ny vindgenerator ochbytt ut den trotta gamla batteribanken.Jollen med tillhorande motor hade viocksa fatt med oss. Sa forutsattning-arna for en lyckad seglats sag trots alltriktigt goda ut.

Och efter en manad av kryssandekors och tvars mellan Yttre och InreHebriderna hade vi ganska bra koll paomradet. Men vara vagval hade medall sakerhet sett annorlunda ut om vihade varit battre forberedda. Sa foddestanken pa att skriva en artikel som geren introduktion till dig som ar nyfikenpa segling i vattnen runt Hebriderna.En oversiktlig guide med mycket bilderoch praktiska tips. En guide till en vild,vacker och gatfull ovarld.

:kandEigg) bjuder pa gront och drama-tiskt landskap med mycket regn.Coll och Tiree lockar med bordigtlandskap, vackra strander och flestsoltimmar i Skottland. Medan Islayoch Jura i soder ar framst kanda forsina manga whiskydestillerier.

Till skillnad fran Yttre Hebriderna arInre Hebriderna relativt valbesokta. Tu-rismen spelar en viktig roll for ekonomin.Forklaringen ligger delvis i att flera avoarna ar relativt lattillgangliga fran fastlan-det. Skye bar till och med broforbindelsemed fastlandet numera och listas som dentredje popularaste turistdestinationen iSkottland efter Edinburgh och Loch Ness.

I Hebriderna ligger man pasvaj. I alia vader.

april 2010 PRAKTISKT BATAGANDE

• ' • • • •( n

RESMAL

Besattn/ngen t/'psar

HOJDPUNKTEROCH SEVARDHETER1. Callanish Standing StonesCallanishsstencirkel,som ar aldrean pyra-miderna,bestar avett drygtfemtiotalstenar varavden hogstaar narmarefern meterhog. Det barar bara ettav mangahistoriskaminnen panordvastraLewis. I narheten hittar du ocksa CarlowayBroch, ett stenfort fran jarnaldern, och enhel by med "blackhouses", traditionellastenhus med halmtak.

4. The Golden RoadDet sags att denenfiliga vagen somslingrar sig igenomden svarframkom-liga terrangenpa Harris ostkustvar ohyggligt dyratt bygga, da'ravnamnet. Har ar detsja'lva resan som armalet. Landskapetar nagot alldelesspeciellt. Men seupp; faren barforetrade.

6. Cuillin HillsCuillin Hilis paSkyes sydkustbeskrivs ofta somStorbritanniensvackraste bergsked-ja. Att i full kuling fasegla langs med detusen meter hogatopparna ar nagotav det haftigastevi har gjort. Mennasta gang vi ar iomradet hoppas via'nda pa lugnt vadersom mojliggor ankring i Loch Scavaig, en havsvik som leder raktin i bergskedjans hjarta. Ankringsplatsen ligger bara ett stenkastfran insjon Loch Coruisk, som ar helt omringad av Cuillins ma'ktigatoppar. Det la'r vara himmelskt vackert.

2. Shiant IslesShiant Isles, nagraklippoar oster om Le-wis, ar hem for 250000lunnefaglar och sakertlika manga till av andraarter. Oarna ar idagobefolkade, men detberattas om en fara-herde som brukadehissa ner sin fru i ettrep for att hon skullefanga sjofagel pa oar- "-_nas klippavsatser. Foratt fa fria ha'nder band „ -hon de doda faglarna i ett rep runt midjan. Sa endag brast repet och frun foil ner i havet. Hon kun-de inte simma men de doda fagelkropparna hollhenne flytande. Men hennes man hann inte ta signedfor klipporna tillrackligt snabbt for att ra'ddahenne utan fick se sin fru foras iva'g av tidvattnetmedan hon desperat ropade pa hja'lp ...

5. RodelLangst soderut pa Harrisfinns en naturlig lagun somkolbatar bara kan angoravid hogvatten. Men veilinne ligger du tryggt viddet lokala hotellets bojar.Basta vagen in i lagunenar via det va'stra inloppet.Sa lange du inte ser stenensom skylten i inloppetstar pa ar det minst tvameter i rannan. Detaljeradeinstruktioner finns i ClydeCruising Clubs seglings-guide.

7. Canna

3. St. KildaMed sina 45 sjomilfran narmsta land varSt. Kilda under ett partusen ar Nordatlantensensligaste bosattning.De sista invanarna eva-kuerades 1930. St. Kildahar varit sa isolerad attinvanarna utveckladeen genetisk avvikelsei form av extra storaoch langa tar efter att igenerationer ha klattratpa de branta klippornafor att fanga sjofageloch samla in a'gg.Idag ar oarna utseddatill Varldskulturarvoch hyser den storstasjofagelskolonin i norraAtlanten med mer an enmiljon faglar.

Cannas dramatis-ka kustlinje utgorett popularthem for mangensjofagel. Avenden skyddadeankringsviken arpopular, vilket arlatt att forsta na'rman kommer hit;mycket gronarean sa har blir detinte. Om du pavagen dit ellerdarifran passerar den nordostra udden ska du slangaett extra oga pa kompassen. Compass Hill (143 m),som udden kallas, innehallersa mycket jarnoxid attkompassen reagerar na'r man passerar.

56 PRAKTISKT BATAGANDE april 2010

8. CastlebayDet ar latt att forsta varifran Barras huvudort harfatt sitt namn. Pa ett ska'r mitt i viken ligger ettvalbevarat slott fran 1000-talet. Ar 2000 hyrdeklanen Mac Neil som a'gt slottet i alia ar ut det tillHistoric Scotland pa ett tusenarigt kontrakt meden arlig hyra pa en pund och en flaska whisky (Ta-lisker Single Malt fran destilleriet pa Skye). Slottetar idag oppet for dagliga visningar. I viken finnsaven bojar utlagda for besokare.

9. VatersayOn Vatersay utgor den perfekta dags-utflykten vid vackert vader. Beroendepa vindriktning kan du valja att ankrapa vastra eller ostra sidan av on. Badasidor bjuder pa paradisiska folktommastrander och turkost vatten. Enbart ensmal liten landremsa skiljer strandernaat. Vi kunde inte lata bli attfunderaover hur la'nge det drojer innan Vater-say delas pa mitten.

april2010PRAKTISKTBATAGANDE

10. TobermoryMulls charmiga lilla huvudort Tobermory medsina 700 invanare erbjuder riktigt bra service

for gastande batar. Mensmakar det sa kostar det;29 pund for en plats vidflytbryggan. Vi slog istallettill pa en boj for 13 pund,och la mellanskillnaden (ochlite till) pa en ljuvligt godmiddag pa Cafe Fish medharlig utsikt over viken. Hartrivs och tra'ngs langseglarefran varldens alia horn.

11. Fingal's CaveFingal's Cave ar en spektakular och unik grottapa den obebodda lilla on Staffa vaster om Mull.Grottan ar 75 meter lang och 20 meter hog ochkantas av svarta, sexkantiga stenpelare i basalt.Vid hogvatten och lugnt vader kan man kora in igrottan med en jolle.

12. IslayMed sina nio destillerier utgor den blomstrandeon Islay centrum for den skotska whiskyturis-men. Har tillverkas bland annat Lagavulin ochLaphroaig, ka'nda namn for alia som uppskattarmaltwhiskey. Islay la'r vara den plats i va'rden somrymmer flest whiskydestillerier per kvadratmeter.

57

RESMAL

Det ar inte for vadret mankommer hit. Nar tempera-turen upp over 15 graderpa sommarhalvaret farman vara nojd.Varma och torraklader ar enforutsattning foren angenamvistelse.

VADERKlimatet pa Hebriderna ar ka'nt for att varapafrestande med harda vindar och mycket regn.Ba'sta klimatet har maj, augusti och September.Under hogsommaren, juni och juli, sveper oftadimman in overoarna och regnet ar rikligt.Eller som oborna sager: "Kan du se overvikenkommer det att regna. Kan du inte se over vikenregnar det redan." Detta till trots sags det att onTiree i Inre Hebriderna ar den plats i Skottlandsom bjuder pa flest soltimmar. Kanske sagerdet mest om vadret i ovriga Skottland. Mensammanfattningsvis kan man saga att vadret armycket vaxlande. Det enda man kan vara sakerpa ar att det kommer att a'ndra sig.Stornoway Coastguard sa'nder vaderprognoservar tredje timme pa vhf. Den brittiska motsvarig-heten till SMHI heter Met Office och bjuder pautmarkta vaderrapporter pa www.metoffice.gov.uk. Har du dator ombord rekommenderar vi enbra tradlos internetantenn en bit upp i masten.Skottarna ar generosa med oppna tradlosanatverk.

Medstroms i KyleRhea: Loggeri visaren fart genomvattnet pa 5 knop,medan gps:en vitt-nar om en fart overgrund pa 10,4 knop

Frisorhumor paHebriderna. .

NAVIGERINGHar du bara koll pa tidvattnet ska navigeringen i Hebridernainte orsaka dig nagra storre problem. Undvik strom mot vind,och var beredd pa att du ibland far kasta ankar for att va'ntapa ba'ttre forhallanden. Vissa hamnar kan vara enklare attangora vid lagvatten da farorna blir synliga, medan andra barakan angoras vid hogvatten. Hur som heist ar det alltid en for-del att angora en hamn vid stigande vatten; gar du pa grundkommer du snart loss igen.Clyde Cruising Club och Imray ger ut guider for saker seglingi omradet. Med ombord behover du a'ven en tidvattentabellfor atminstone Dover eller Ullapool. Vi rekommenderar Reed'sNautical Almanac. Ar du ovan vid att la'sa tidvattentabelleroch stromkartor ar detta nagot du behover la'ra dig. Laser dufel kan konsekvenserna bli riktigt besvarliga.

Pa Hebriderna lyser marinorna med sin franvaro. Port Ellen paIslay, Tobermory pa Mull, Stornoway pa Lewis och Portree ochKyleakin pa Skye ar de enda hamnarna vi ka'nner till som kan er-bjuda flytbryggor for gastande batar. Och de fa kajer som finns arreserverade for fiskebatar. Sa trivs du inte med att ligga for ankareeller pa boj ar Hebriderna inget for dig.Nagra hotell/restauranger har borjat lagga ut privata bojar somman kan fa lana eller hyra. Och vissa hotell later dig lana endusch. Men det kan bli ganska kostsamt. Inte ens Stornoway, somar Hebridernas enda riktiga stad med sina 8000 invanare, kundesommaren 2009 erbjuda service i form av toalett och dusch, menden vanliga hamnkaptenen antydde att det fanns planer pa attbygga en servicebyggnad till sommaren 2010. Stornoway kandock erbjuda vatten pa kajen, flera stora supermarketbutiker,biluthyrning och en utmarkt tvatteria.Du kan na'stan alltid fa tag pa vatten och bransle i de storresamhallena pa fastlandet, men ute pa oarna kan det vara svarare.Ta chansen att tanka nar du far den. Aven om du fortfarande harhalvfulla tankar.

58 PRAKTISKT BATAGANDE april 2011)1

RESMAL

UTRUSTNINGNa'r man hanvisas till att ligga pa ankar i uroch skur ar det viktigt att vara ra'tt rustad.Clyde Cruising Club rekommenderar dubblaankare och 60 meter katting. Det ar oftamycket sjogras i omradet och det kan varasvart att fa faste. Vi hade stor gla'dje av an-karvaktlarmet pa gps:en och rekommenderardetta varmt.Eftersom det inte finns nagon namnvardservice i form av toaletter, duschar, land-strom, sjomackar och vatten, maste du avenkompensera detta med utrustning. Storavatten- och bransletankar minskar ditt be-roende, liksom en rejal batteritank koppladtill en vindgenerator eller motsvarande. Enwatermaker fungerar naturligtvis utma'rkt somalternativ till extra dunkar om din vattentankinte rackertill.Trafiken i dessa vatten ar inte sa livlig, menskulle dimman plotsligt komma over dig ardet naturligtvis alltid bra med en radar. Villdu dessutom komma iland ibiand behover duen bra jolle med en hyfsad motor. Det ar interoligt att ro mot tidvatten.

Seaquipstottan

Professlonellabatstottor,passar aliabatar och

skrovformer!

Under hogsommaren sveper dimmanofta in over oarna.

BESATTNINGEN TIPSAR:RUSTA RATTl• Jolle med motor• Dubbla ankare, minst 60 meter katting

och ankarlarm• Stor batteribank kopplad till vind-

generator eller motsvarande• Stora vattentankar, extra dunkar eller

watermaker• Stora bransletankar, eller extra dunkar• Koll pa va'dret - vhf, internet, Navtex

eller dylikt• Varma och torra kla'der• Seglingsguidebocker for omradet• Tidvattentabell for Dover och/

eller Ullapool• Reseguidebok for omradet

EnkelFlexibelSaker

StapelbarProffsig

www.seaquip.se+46 8 571 504 28 I

april 2010 PRAKTISKT BATAGANDE 59