Skog & Historia › wp-content › uploads › 2017... · 2019-02-28 · Skog & Historia -inventering i Västerbottens län. Tanken var att utbildade arkeologer skulle inventera på

Skog & Historia Rapport över kvalitetssäkring av forn- och kulturlämningar i Nordmaling, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Sorsele, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner. Västerbottens län. 2017

Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson 2017. Dnr 18/18

Innehåll Bakgrund ..................................................................................................................... 1

Förutsättningar ............................................................................................................ 1

Äldre Skog & Historia-material .................................................................................... 1

SKÅNK konferens ........................................................................................................ 2

Fältgranskning ............................................................................................................. 2

Nordmalings kommun & socken .................................................................................. 3

Umeå kommun, Hörnefors socken ............................................................................... 4

Umeå kommun, Umeå socken ..................................................................................... 4

Umeå kommun, Sävar socken ...................................................................................... 5

Vännäs kommun & socken ........................................................................................... 6

Vindelns kommun, Degerfors socken .......................................................................... 7

Skellefteå kommun & socken ....................................................................................... 8

Norsjö kommun & socken .......................................................................................... 10

Storumans kommun, Stensele socken ....................................................................... 12

Sorsele kommun & socken ......................................................................................... 13

Utvärdering ................................................................................................................ 15

Referenser ................................................................................................................. 18

Bilaga 1. Kartbilaga .................................................................................................... 19

Omslagsbild: VBM DB 420:15 Fångstgrop med ett äldre älgtorn i gropen och ett nytt älgtorn vid sidan av fångstgropen.

1

Bakgrund Under de år som Skog & Historia bedrevs i Västerbottens län, 1997 – 2007, har ca 14 000 forn- och kulturlämningar registrerats. Under dessa år har fornlämningar prioriterats vid granskning. Detta har medfört att antalet möjliga fornlämningar i det återstående materialet är ganska lågt. Emellertid återstår ett antal tusen kulturlämningar att kvalitetsgranska. Ett 5-årigt projekt påbörjades 2012 då 1000 lämningar per år skall granskas. Projektet var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Projektet avslutades 2016 men både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser att prioritera granskning av Skog & Historia kommande år. Skogsstyrelsen Region Nord har anställt en egen arkeolog som skall utföra en del av granskningsarbetet och arkeologer vid Västerbottens museum kommer att granska en del av lämningar registrerade inom Skog & Historia. Under åren har det visat sig värdefullt att genomföra vissa granskningsinsatser gemensamt för att granska en större mängd lämningar, samt för kunskapsutbyte.

Förutsättningar År 2008 ombads Västerbottens museum att göra en prioritering bland de ca 14 000 lämningar som framkommit inom ramen för projektet Skog & Historia åren 1997 – 2007. Utgångspunkten i denna prioritering var att 1000 lämningar skulle granskas per år. Vid ett möte den 1/3 med Lst, SKS och VBM beslöts att prioritera arbetet med att registrera in äldre Skog & Historia-material i databaserna. Under året har fältgranskning av lämningar i Umeå, Vindeln, Storuman, Sorsele, Skellefteå, Nordmaling och Norsjö kommuner genomförts, delvis i samarbete med Skogsstyrelsens arkeolog. De utvalda indexrutorna ligger främst i områden med många Skog & Historia-punkter.

Äldre Skog & Historia-material Inventering 2001: Detta år genomfördes en blandning av Fornminnesinventering och Skog & Historia-inventering i Västerbottens län. Tanken var att utbildade arkeologer skulle inventera på kartblad i anslutning till kartblad som inventerats av Skog & Historia-inventerare i syfte att undersöka om utbildade arkeologer hittade fler eller andra typer av lämningar. Under vintern har materialet från denna inventering genomgåtts för att se vad som redan finns i FMIS och SOH-skiktet. Stora delar av materialet var granskat av Anette Färjare och infört i FMIS via inventeringsböcker och kartor. Resterande material (170 poster) fanns endast som en SOFIE-databas där koordinaterna har exporterats till en shape-fil i RT90 som konverterats till SWEREF99 och använts vid registrering i FMIS. Allt från denna inventering är nu inne i FMIS.

Skog & Historia granskning från 2003: Detta år var VBM testpiloter för nya FältGIS och användandet av handdatorer i fält. Delar av materialet granskades av Anette Färjare och fanns i hennes handdator. I samband med SoH rapporten för 2003 skapades en shape-fil över de granskade lämningarna och denna har använt som grund vid kontroll av var som blivit överfört till FMIS. Delar av materialet har tidigare inrapporterats av Anette Färjare. Alla beskrivningar gjordes även på pappersblanketter och dessa har använts vid registrering i FMIS. Allt från 2003 års inventering har registrerats in i FMIS (förutom enstaka torvtäkter och lador) under vintern.

2

Skog & Historia-material från 1997 – 2004: I början av Skog & Historia-projektet användes databasen SOFIE vid registrering av de lämningar som påträffades vid inventeringen. Här infördes även koordinater från GPS eller från den digitalisering av punkterna som SKS genomförde under 2000-talet. Koordinaterna från Sofie har exporterats till en RT90-shape som omvandlats till SWEREF99. I databasen Sofie har man även noterat om platsen kontrollerats av arkeolog och även bedömning. Vissa av lämningarna har bedömts UTGÅ och dessa har inte bearbetats vidare. De lämningar som har kontrollerats av arkeolog har registrerats in i SKS Skog & Historia-skikt med status Kontrollerad. I samband med detta har det även kontrollerats vilka lämningar i detta material som redan har införts i Skog & Historia-skiktet. Lämningar som uppenbart har fel koordinater (t.ex. pricken hamnar i Lövånger, men på blanketten anges Åsele som socken) har plockats bort.

Lämningar som kontrollerats av arkeolog har införts i Skog & Historia-skiktet i följande kommuner: Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs, Robertsfors, nästan hela Vindeln (ej vid Sävarträsken). Det återstår ca 400 lämningar i resterande kommuner att föra in i Skog & Historia-skiktet 2018. Därutöver finns ca 900 lämningar i Sofie-basen som endast har status ”Inventerad”, dessa har ännu inte jämförts med Skog & Historia-skiktet.

SKÅNK konferens Arkeologer från Västerbottens museum deltog i konferensen SKogen; mÅngfald av Natur och Kulturarv i Uppsala den 3 – 5 oktober med föredrag om erfarenheter av laserscanning och hur vi använder kunskapen vid granskning av Skog & Historia.

Bild 1. Guidning vid Strömsbergs bruk i Uppland.

Fältgranskning Kommuner och Indexrutor Under året har granskningsinsatser gjorts i följande områden:

3

• Sorsele kn & sn - indexrutorna 72G 7b NO & 72G 7c NV • Storumans kn, Stensele sn – indexrutorna 72F 5g SO, 72G 2c SO & 72G 0c SV • Norsjö kn & sn – indexrutorna 72H 0d NV & 72H 0d SO • Skellefteå kn & sn – indexrutorna 71H 9e NO, 71H 9f NV & 71H 9f SV • Vindelns kn, Degerfors sn – indexrutorna 71H 5d NV, NO & SO • Vännäs kn & sn – indexruta 71H 0c SO • Umeå kn, Sävar sn – indexrutorna 71H 1g SO & 71H 0g NO • Umeå kn & sn – indexrutorna 70H 9f NV, NO & SV samt 70H 7g SO • Umeå kn, Hörnefors sn – indexruta 70H 7d SO • Nordmalings kn & sn – indexruta 70H 6b SV (Se karta 1 i kartbilagan).

Nedanstående tabell är en sammanställning av hur många objekt nr som utgått vid fältgranskning. I Sorsele granskades ett 30-tal härdar varav ett tiotal ej kunde återfinnas. Huvudparten utgår på grund av att de ej återfunnits, men även i vissa fall när det varit sentida lämningar (t. ex. skogsdiken) som ej bedömts som kulturhistoriska lämningar. (Se karta 2-7 i kartbilagan).

Indexruta Utgår 70H 6b SV 2 70H 7d SO 1 70H 7g SO 3 70H 9f NV 6 70H 9f NO 6 70H 9f SV 1 71H 0g NO 1 71H 1g SO 1 71H 5d NO 1 71H 5d SO 1 72H 0d SO 1 72G 2c SO 3 72F 5g SO 3 72G 7b NO 9 72G 7c NV 1 Summa 42

Tabell 1. Sammanställning av antal objekt nr som erhållit bedömningen Utgår, efter granskning.

Nordmalings kommun & socken 70H 6b SV Sydväst om byn Toböle vid Lögdeälven besiktades 2 boplatsgropar inför avverkning. Ingen av boplatsgroparna kunde återfinnas (Se karta 2 i kartbilagan).

Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk lämning

Utgår

Boplatsgrop 2 Summa 2

Tabell 2. Granskade lämningar inom indexruta 70H 6b SV

4

Umeå kommun, Hörnefors socken 70H 7d SO Vid byn Bjännberg granskades 2 fångstgropssystem nära Hörneån, vilka inventerats under 2003. Två fångstgropar i det södra systemet kunde återfinnas, medan fångstgroparna i det norra systemet erhöll bedömningen utgår. (Se karta 8 i kartbilagan).


Utgår

Fångstgropssystem 1 Fångstgrop 2 Summa 2 1

Tabell 3. Granskade lämningar inom indexruta 70H 7d SO

Umeå kommun, Umeå socken 70H 7g SO På Kroklandet S om Holmsund granskades 3 lämningar - en kolningsanläggning, en stensättning och en tomtning som inventerades år 2000. Ingen av lämningarna kunde återfinnas (Se karta 3 i kartbilagan).


Utgår

Kolningsanläggning 1 Stensättning 1 Tomtning 1 Summa 3

Tabell 4. Granskade lämningar inom indexruta 70H 7g SO 70H 9f NV Väster om Piparbölesjön och Hissjön slutfördes granskningen som påbörjades 2016. Lämningarna bestod främst av olika skogsbrukslämningar men även från bebyggelse vid Mose Backe V om Hissjön samt en lämning från en fiskodling (Industri övrig). (Se karta 9 i kartbilagan).


Utgår

Boplatsgrop 1 Husgrund historisk tid 4 1 Industri övrig 1 Kemisk industri 6 2 Kolningsanläggning 1 1 Övrigt 1 Summa 12 6

Tabell 5. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f NV 70H 9f NO Öster om Håkmark på bergen Degerberget och Strandberget har lämningar från bebyggelse och förvaring granskats (Se karta 9 i kartbilagan).

5


Utgår

Boplatsgrop 1 Förvaringsanläggning 1 Husgrund historisk tid 4 2 Skåre 1 Övrigt 3 Summa 5 7

Tabell 6. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f NO 70H 9f SV Vid Kulla granskades möjliga stensättningar som inventerades år 2000. Den gemensamma bedömningen är att stensamlingarna är rester efter militär verksamhet. Längs vägen påträffades rester av en äldre bro med stenvalv. (Se karta 9 i kartbilagan).


Utgår

Bro 1 Gravfält 1 Militär lämning övrig 3 Stensättning 1 Summa 4 2

Tabell 7. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f SV

Bild 2. Rest av den gamla bron över Kullabäcken

Umeå kommun, Sävar socken 71H 0g NO På Sävarheden söder om Bullmark granskades ett antal kolbottnar. (Se karta 10 i kartbilagan).

6


Utgår

Kolningsanläggning 5 1 Summa 5 1

Tabell 8. Granskade lämningar inom indexruta 71H 0g NO

Bild 3. Tydlig kolbotten i Bullmarkstrakten omgiven av kulturstubbar.

71H 1g SO Vid Morbyn nordöst om Bullmark granskades bebyggelselämningar. (Se karta 10 i kartbilagan).


Utgår

Brunn 1 Husgrund historisk tid 2 Kemisk industri 1 Summa 3 1

Tabell 9. Granskade lämningar inom indexruta 71H 1g SO

Vännäs kommun & socken 71H 0c SO Söder om Fällfors längs Umeälven granskades 3 tjärdalar. (Se karta 11 i kartbilagan).


Utgår

Kemisk industri 3 Summa 3

Tabell 10. Granskade lämningar inom indexruta 71H 0c SO

7

Vindelns kommun, Degerfors socken I området norr om Storsävarträsk granskades 3 indexrutor. Arkeologer från Västerbottens museum och Skogsstyrelsen genomförde gemensam granskning i området.

71H 5d NV På indexrutan registrerades 2 kolbottnar. (Se karta 12 i kartbilagan).


Utgår

Kolningsanläggning 2 Summa 2

Tabell 11. Granskade lämningar inom indexruta 71H 5d NV

71H 5d NO Här granskades skogsbrukslämningar samt en fångstgrop. Fångstgropen återfanns ej men en husgrund fanns på samma plats. En äldre vägsträcka markerad med kulturstubbar påträffades söder om byn Svartliden. Längs Sävarån hade ett flertal möjliga fångstgropar samt en möjlig boplatsvall identifierats på terrängskuggnings- bilder (LiDAR). Boplatsvallen var ett sandtag, men över 30 fångstgropar registrerades. (Se karta 12 i kartbilagan).


Utgår

Fångstgrop 34 1 Färdväg 1 Husgrund historisk tid 1 1 Kemisk industri 1 Kolningslämnig 1 Summa 34 4 2

Tabell 12. Granskade lämningar inom indexruta 71H 5d NO

Bild 4. Fångstgrop längs Sävarån norr om Storsävarträsk.

8

Bild 5. Äldre väg på hygge markerad med kulturstubbar. 71H 5d SO Runt byn Storsävarträsk granskades skogsbrukslämningar samt två boplatsvallar, en äldre stig kunde inte återfinnas. (Se karta 12 i kartbilagan).


Utgår

Boplatsvall 2 Fångstgrop 1 Färdväg 1 Kemisk industri 2 Kolningsanläggning 1 Summa 3 3 1


Skellefteå kommun & socken I Skellefteå kommun granskades 3 indexrutor vid Skellefteälven uppströms Finnforsfallet samt vid Finnfors.

71H 9e NO Norr om Karsbäcken på Borupheden granskades härdar, tjärdal och kolbotten samt lämningar efter en skjutbana. (Se karta 13 i kartbilagan).

9


Utgår

Härd 4 Kemisk industri 1 Kolningsanläggning 1 Övrigt 1 Summa 4 3

Tabell 14. Granskade lämningar inom indexruta 71H 9e NO

Bild 6. Härd med stubbe på Borupheden. Bild 7. Skjutbana anlagd i den sandiga marken på heden. 71H 9f NV Norr om Skellefteälven vid Åkerlund granskades fångstgropar och kolbottnar. Fångstgroparna är en del av ett 8 km långt fångstgropssystem som löper från Finnfors i söder och till Långselet på norra sidan av älven. (Se karta 13 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk

lämning Utgår

Fångstgrop 3 Husgrund historisk tid 1 Kemisk industri 1 Kolningsanläggning 2 Summa 3 4

Tabell 15. Granskade lämningar inom indexruta 71H 9f NV

71H 9f SV Norr om byn Finnfors mellan Finnforsberget och Höktjärnberget har fångstgropar registrerats vid ett tidigare tillfälle. I år granskades nio fångstgropar samt en kolbotten med tillhörande kolarkoja. Fångstgroparna ingår i samma system som beskrivs ovan. (Se karta 13 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk

lämning Utgår

Fångstgrop 9

10

Husgrund historisk tid 1 Kolningsanläggning 1 Summa 9 2

Tabell 16. Granskade lämningar inom indexruta 71H 9f SV

Norsjö kommun & socken I Norsjö kommun granskades två indexrutor i området kring Karsträsket och Karsbäcken som påbörjades år 2016.

72H 0d SO Söder om Karsträsket granskades fångstgropar, bebyggelselämningar samt boplatser. Nyfynd av 4 fångstgropar samt två boplatser gjordes. (Se karta 14 i kartbilagan).


Utgår

Boplats 3 Fångstgrop 11 1 Husgrund historisk tid 3 Kemisk industri 1 Summa 14 4 1


Bild 8. Kvartsavslag från boplats vid Karsträsket.

11

72H 0d NV Nordöst om byn Holmträsk, mellan Dödmanstjärn och Karsbäcken är sandiga åsryggar och myrar. Här finns ett tidigare registrerat fångstropssystem, RAÄ nr Norsjö 51:1. Nordöst om detta granskades sex fångstgropar samt rester efter en såg. (Se karta 14 i kartbilagan).


Utgår

Fångstgrop 6 Träindustri 1 Summa 6 1

Tabell 18. Granskade lämningar inom indexruta 72H 0d NV

Bild 9. Rester efter en såg i Dödmanbäcken.

12

Storumans kommun, Stensele socken 72G 0c SV Söder om Grundfors vid Stortjärnen väster om Mejvanbäcken granskades en härd. Ytterligare en härd samt en barktäkt registrerades norr om tjärnen (Se karta 15 i kartbilagan).


Utgår

Härd 2 Naturbildning med bruk-/tradition

1

Summa 2 1 Tabell 19. Granskade lämningar inom indexruta 72G 0c SV

72G 2c SO Norr om Gunnarn på vägen mot Gubbträsk öster om Juktån är några mindre, namnlösa tjärnar. Här fanns uppgift om viste samt en boplats och en fångstgrop. Dessa kunde ej återfinns, men två skogshuggarkojor från miljondrivningen registrerades. (Se karta 16 i kartbilagan).


Utgår

Boplats 1 Fångstgrop 1 Husgrund historisk tid 2 Viste 1 Summa 2 3

Tabell 20. Granskade lämningar inom indexruta 72G 2c SO

Bild 10. Rest av skoghuggarkoja från Miljondrivningen.

72F 5g SO Längs Gardsjöbäcken norr om Ankarsund finns fångstgropar registrerade på bäckens östra sida. I Skog & Historia finns ytterligare fyra fångstgropar noterade vilka

13

granskades i år. En boplats samt en kvarnlämning kunde inte återfinnas och ett grustag har utgått. Längs bäcken påträffades ett flertal barktäkter vara fyra registrerades. (Se karta 17 i kartbilagan).

Bild 11. Barktäkt i gammal tall vid Gardsjöbäcken.


Utgår

Boplats 1 Brott/täkt 1 Fångstgrop 4 Kvarn 1 Naturbildning med bruk-/ tradition

4

Summa 4 4 3 Tabell 21. Granskade lämningar inom indexruta 72F 5g SO

Sorsele kommun & socken I Sorsele granskades två indexrutor norr om Sorsele samhälle längs myrstråk som sannolikt är Laisälvens gamla älvfåror. Här var en stor mängd härdar registrerade och

14

granskningen genomfördes av arkeologer från Västerbottens museum och Skogsstyrelsen och under en dag deltog även distriktschef Kristina Nilsson.

72G 7b NO Norr om Stormyran samt på västra delen av Datjeguolpheden granskades drygt 20 härdar, diken samt en bebyggelselämning. Dikena var moderna skogsdiken och avfördes. Hälften av härdarna återfanns, men många var kraftigt felinprickade och det är svårt att avgöra om ”rätt” härdar kunde återfinnas. I anslutning till en av härdarna norr om Stormyran registrerades en barktäkt i en lumpad stock. (Se karta 18 i kartbilagan).

Bild 12. Barktäkt i lumpad stock på tallheden norr om Stormyran.


Utgår

Dike/ränna 2 Husgrund historisk tid 1 Härd 15 6 Naturbildning med bruk-/ tradition

1

Summa 1 9 Tabell 22. Granskade lämningar inom indexruta 72G 7b NO

15

72G 7c NV På norra delen av Datjeguolpheden var sex härdar registrerade varav fem kunde återfinnas. (Se karta 18 i kartbilagan).


Utgår

Härd 5 1 Summa 5 1

Tabell 23. Granskade lämningar inom indexruta 72G 7c NV

Bild 13. Kristina Nilsson, Skogsstyrelsen vid en av härdarna.

Utvärdering Den sena våren bidrog till att granskningen kom igång sent på året. En gemensam exkursion genomfördes med arkeologer från Norrbottens museum den 17-18/5 med kvarliggande snö.

Under vintern hade de fotografier som tagits vid Hamrinsberget för 3D-modellering (Sandén, 2016) bearbetats och en stekpanne-liknande, ristad figur hade framträtt. För att avgöra om ristningen kunde vara förhistorisk anlitades Rabbe Sjöberg som tidigare arbetat med vittring av berg med hjälp av Schmidt-Hammer testmetod (Sjöberg 1987). Genom att analysera graden av vittring inom den ristade ytan och på omgivande, ej ristade ytor kunde det fastställas att ristningen vittrat mer än de omgivande sentida

16

ristningarna. Detta innebär att ristningen inte har tillkommit under nyare tid utan varit påverkad av väder och vind länge. Liknande ristningar som finns vid Onega i Ryssland och tolkas som himlakroppar och anses vara ca 4000 år gamla. Vid den tiden var platsen för ristningen en liten klippholme längst ute i bukten utanför Umeälvens mynning.

Bild 14. Den nyfunna ristningen på Hamrinsberget.

En gemensam granskningsinsats genomfördes norr om Sorsele i början av juni med Skogsstyrelsen. Här granskades ett 30-tal härdar och trots den stora mängden härdar kunde nyfynd av härdar ändå göras på markberedda hyggen.

Nyfynd gjordes av en barktäkt i en lumpad stock vid en av härdarna i Sorsele. Även i Storumans kommun påträffades ett flertal nyfynd av barktäkter i samband med granskning av fångstgropar längs Gardsjöbäcken.

Längs Sävarån vid Storsävarträsk hade en stor mängd möjliga fångstgropar identifierats med hjälp av LiDAR-data. Huvudparten av dessa var fångstgropar, men vi hittade även ytterligare fångstgropar vid granskningen, som inte kunde ses på LiDAR-bilden. De registrerade fångstgroparna ingår i ett omfattande system av fångstgropar som har identifierats på LiDAR-data (terrängskugga). Detta visar att människan under förhistorisk tid har nyttat landskapet i en större skala än vi tidigare insett.

17

Bild 15. Fångstgropar mellan Vindelälven och upp till Sävarån registrerade i FMIS samt identifierade på LiDAR-bild.

18

Referenser Databas – Sofie: Skog & Historia 1997 – 2004.

Fornminnesregistret över Västerbottens län.

Sandén, Erik. 2016. Skog & Historia. Rapport över kvalitetssäkring av forn- och kulturlämningar i Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Umeå, Vilhelmina och Vindelns kommuner. Västerbottens län. 2016. Västerbottens museum / Uppdragsverksamheten.

Sjöberg, Rabbe. 1987. Vittringsstudier med Schmidt Test-hammer. Center för arktisk kulturforskning. Research reports – Center for Arctic Cultural Research. Umeå universitet.

Skogsstyrelsens Skog & Historia-register

19

Bilaga 1. Kartbilaga

Kartbilaga Karta 1

Karta 1. De lila punkterna är granskade lämningar i de berörda kommunerna. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 2

Karta 2. Utgående lämningar i Nordmalings kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 3.

Karta 3. Utgående lämningar i Umeå kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 4.

Karta 4. Utgående lämningar i Vindelns kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 5.

Karta 5. Utgående lämningar i Norsjö kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 6.

Karta 6. Utgående lämningar i Sorsele kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 7.

Karta 7. Utgående lämningar i Storumans kommun markerade med rosa prick. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 8.

Karta 8. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 70H 7d SO, Hörnefors socken, Umeå kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 9.

Karta 9. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladen 70H 9f NV, NO & SV, Umeå socken och kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 10.

Karta 10. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladen 71H 0g NO & 71H 1g SO, Sävar socken, Umeå kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 11.

Karta 11. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 71H 0c SO, Vännäs socken & kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 12.

Karta 12. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladen 71H 5d NV, NO & SO, Degerfors & Burträsk socknar, Vindelns & Skellefteå kommuner. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 13

Karta 13. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 71H 9e NO, 71H 9f NV & SV, Skellefteå socken och kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 14

Karta 14. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 72H 0d NV & SO, Norsjö socken och kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 15

Karta 15. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 72G 0c SV, Stensele socken Storumans kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 16

Karta 16. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 72G 2c SO, Stensele socken, Storumans kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 17

Karta 17. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 72G 5g SO, Stensele socken, Storumans kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Karta 18

Karta 18. Lämningar som granskats och registrerats i FMIS på kartbladet 72G 7b NO & 72G 7c NV, Sorsele socken och kommun. © Lantmäteriet Dnr 12017/00477

Box 3183, 903 04 Umeå

Telefon 090-16 39 00. Telefax 090-77 90 00.

[email protected]

www.vbm.se

Documents

Skog & Historia › wp-content › uploads › 2017... · 2019-02-28 · Skog & Historia -inventering i Västerbottens län. Tanken var att utbildade arkeologer skulle inventera på