Skadehandboken 2003

Skadehandboken2003

Sk

ad

eh

an

db

ok

en

20

03

Skadehandboken 2003 är din guide tilldet viktiga området arbetsmiljö, arbets-skador och ersättningssystem vid arbets-skada. Den är både en handbok och enuppslagsbok där du kan söka och fåsvar på det mesta som gäller arbets-skador. Boken innehåller basfakta om juridiken och om de olika regelverk som gäller. Du får också konkreta råd, anvis-ningar och tips om hur du kan gå till-väga vid utredning och anmälan av olika slags arbetsskador.

Skadehandboken2003

INNEHÅLL

Förord 8Så här är boken upplagd 9

Hjälp oss att göra nästa upplaga ännu bättre! 11

Del 1. Grundläggande fakta och definitioner 14Vad är en arbetsskada? 15

Arbetsskadebegreppet 15Fyra typer av arbetsskador 16Vad är en ”godkänd arbetsskada”? 18

Lag och föreskrifter om arbetsmiljö 20Arbetsmiljölagen 20Arbetsmiljöförordningen 21Arbetsmiljöverkets föreskrifter 22Andra externa föreskrifter respektive instruktioner 22

Arbetsgivarens föreskrifter 23Det juridiska ansvaret för arbetsskador 23

Arbetsmiljölagen (1977:1160) 24Arbetsmiljöförordningen (2001:83) 24Skadeståndslagen (1972:207) 24Speciallagar där strikt ansvar gäller 26Andra lagar av betydelse i arbetsskade-

sammanhang 28Brottsbalken 29

Ersättningsansvaret för arbetsskador 30Enligt skadeståndslagen 30Enligt lagar med strikt ansvar 30Försäkringar 31

Sammanfattning: Olika vägar till ersättning 36

Del 2. Det lokala arbetsmiljöarbetet 38För att det inte ska hända. Det lokala skadeföre-byggande arbetet 39

”Nollvision” om arbetsskador 39Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 39Dokumentation 41Handlingsplaner 41

Skadehandboken är producerad av Bilda Idé & Kommunikation.

Författare Madeleine Randquist och Lennart StéenForm Pangea DesignFoto Joakim BrolinSättning & diagram Ateljé Hunting Flower A B

© 2003 Författarna och LO.© Lennart Stéen för ”Sammanfattning: Olika vägar tillersättning” sid 37, ”Mall för självkunskap” sid 73 och ”Ut-redningsmall för arbetsskadeutredningen” sid 92–98

Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri A B, Borås 2003Fjärde helt omarbetade upplagan, 5 000 ex1999.08 15 000 ex, 2000.09 10 000 ex, 2002.03 4 000 ex,2002.08 3 000 exISBN 91-566-1470-5

| 32 |

Att tänka på vid arbetssjukdom 70Vad är arbetssjukdom? 70Att förebygga arbetssjukdom 71Om skadan händer 71Viktiga frågeställningar vid olika typer av arbetssjukdomar 72Mall för självkunskap 73

Att tänka på vid smitta 79Vad är smitta? 79Att förebygga smitta 80Om skadan händer 80

Vållande, vållandeutredning 81Lite historik 81Vad är vållande? 81Vållandenämnden 82Begäran om vållandeprövning 84Vållandeutredningen 85Omprövning av Vållandenämndens beslut 86Rätt till rättslig prövning 86

Synnerliga skäl 86Speciallagarna 88

Vid färdolycksfall 88Vid arbetssjukdom 89Viktigt att tänka på 89

Utredningsmall för arbetsskadeutredningar 90Användningsområden för utredningsmallen 90När utredningen är klar – så går man vidare 91

Del 4. Ersättningar vid arbetsskada 100Ersättningar vid arbetsskada – översikter 101

Faktorer som utlöser olika ersättningar 101Ersättningar – huvudkategorier 102Gällande försäkringar – översikt 104Lagstadgad arbetsskadeförsäkring (LAF) 104Kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring eller motsvarande 110Övriga lagar och kollektivavtal som gäller vid arbetsoförmåga 111

Certifiering av arbetsmiljön 42Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspek-tionen) som resurs 42

Vem gör vad? 43Arbetsgivaren 43Skyddsombud 45Skyddskommitté 46Företagshälsovården 46De anställda 47

Hur man hanterar tillbud – när det nästan händer 48Vad är ett tillbud? 48Rapportering – Dokumentation 48Åtgärder 49Vem gör vad? 50

När det ändå händer 52Vad ska göras vid olycksfall? 53Vad ska göras vid sjukdom? 54Vem gör vad? 55

Arbetsskadeanmälan 58Varför ska man anmäla arbetsskada? 58När ska man anmäla? 59Vem ska anmäla? 59Preskriptionstider 60

Vägen tillbaka – om rehabilitering och arbets-anpassning 61

En del av den ordinarie verksamheten 61Rehabiliteringsutredning 62Rehabiliteringsplan 63

Del 3. Utredningstips och andra praktiska råd 64Att tänka på vid olycksfall i arbetet 65

Vad är olycksfall i arbetet? 65Att förebygga olycksfall i arbetet 66Om skadan händer 67

Att tänka på vid färdolycksfall 67Vad är färdolycksfall? 67Att förebygga färdolycksfall 69Om skadan händer 69

I N N E HÅLL | 54 | SK ADE HAN DBOKE N

Ersättningsschema – smitta (olycksfall) fr o m 1 maj 2001 och sjukskrivning som varar 15 dagar eller längre. Ersättningar under akut sjuktid 136Ersättningsschema – smitta (arbetssjukdom) 137

Ersättningar vid rehabilitering 138Rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring 138Arbetsskadelivränta enligt LAF 138Ersättning vid rehabilitering från TFA,TFA-KL, PSA 139Ersättning i form av livränta från TFA,TFA-KL, PSA 140

Ersättningstips – LAF-livränta 140Nyheter år 2003 140Nyhet år 2004 141Få en arbetsskadeprövning ”på köpet” 141Uppge alla skador/sjukdomar 141Att tänka på beträffande grunderna för livränta 142

Hur man överklagar beslut om ersättning 144Att överklaga försäkringskassans beslut 144Att överklaga beslut om TFA,TFA-KL eller PSA 146

Del 5. Material och hjälpmedel m m 148ILO-konvention nr 121 om förmåner vid arbets-skada 149

Sammanfattning av ILO-listan 149ILO-förteckningen med kommentarer 150

Arbetsmaterial som rör arbetsmiljö och arbets-skador 161

Skadehandbokens webbplats på Internet 161Fackförbund 162Myndigheter, försäkringsbolag m fl 163

Institutioner, verk och organisationer med kunskap om arbetsskador 164Sammanfattande ordlista 170Förkortningar 180

Ersättningar vid olycksfall i arbetet 113Vid sjukskrivning upp till 14 dagar 114Vid sjukskrivning 15-30 dagar 115Vid sjukskrivning upp till 90 dagar 116Vid sjukskrivning längre tid än 90 dagar 117Vid rehabilitering 118Vid invaliditet 119Vid dödsfall 121Några specialfall att uppmärksamma 122

Ersättningsschema – olycksfall i arbetet med skadedatum före den 1 maj 2001. Ersätt-ningar under akut sjuktid 123Ersättningsschema – olycksfall i arbetet med skadedatum fr o m 1 maj 2001 och sjukskrivning som varar 15 dagar eller längre. Ersättningar under akut sjuktid 124

Ersättningar vid färdolycksfall 125Viktiga skillnader mellan de två typerna av färdolycksfall 125Ersättningsschema – färdolycksfall (’vanligt’).Ersättningar under akut sjuktid 127Ersättningsschema – färdolycksfall (trafik).Ersättningar under akut sjuktid 128

Ersättningar vid arbetssjukdom 129Från visandedagen t o m dag 179 129180 dagar efter visandedagen 129Vid invaliditet 131Vid rehabilitering 132Vid dödsfall 132Ersättningsschema – arbetssjukdom. Ersätt-ningar under akut sjuktid 133

Ersättningar vid smitta 134Ersättningar vid smitta som räknas som olycks-fall i arbetet 134Ersättningar vid smitta som räknas som arbets-sjukdom 134Ersättningsschema – smitta (olycksfall) med skadedatum före den 1 maj 2001. Ersätt-ningar under akut sjuktid 135

I N N E HÅLL | 76 | SK ADE HAN DBOKE N

SÅ HÄR ÄR BOKEN UPPLAGD

Detta är den fjärde helt omarbetade upplagan av LOs nyaSkadehandbok. Den första upplagan utkom 1999.

Skadehandboken är en facklig handbok som främst ärtänkt att användas som ett praktiskt verktyg av skyddsom-bud och fackliga försäkringsrådgivare. Även andra intres-serade kan använda Skadehandboken för att söka svar på olika frågor kring arbetsskador. Upplägget är av handboks-/uppslagsbokskaraktär.

Boken är givetvis inte fullständig. För att hålla ett han-terligt format, måste somligt uteslutas, annat behandlasöversiktligt. Dessutom förekommer upprepningar i formav fakta som i vissa fall återfinns i flera av bokens fem hu-vuddelar. Det är en nödvändig följd av att läsaren ska kun-na använda boken som uppslagsbok utan att behöva haläst den från pärm till pärm.

Skadehandboken är uppdelad i fem delar. Nedan följeren kortfattad beskrivning av innehållet i varje del:

Del 1 – Grundläggande fakta och definitioner

I denna del (sid 14-37) beskrivs grunden för arbetsmiljö-arbetet och handläggningen av arbetsskador. Kapitlenhandlar om

> vad en arbetsskada är (definitioner),> vilka lagar, förordningar och andra bestämmelser som

styr arbetsmiljöarbetet och ersättningssystemen,> vilka försäkringar som gäller vid arbetsskada,> sammanfattning av de olika vägarna till ersättning.

Del 1 är bokens mest teoretiska del. Här behandlas delsuppdelningen av arbetsskadorna i olika typer (vilket harbetydelse för hur ersättningen blir – se Del 4), dels juridi-ken kring arbetsskador och andra personskador och delsvilka försäkringar som gäller vid arbetsskada. Vill du intebörja läsningen av Skadehandboken med att fördjupa dig iteorin, kan du hoppa direkt till någon av de andra delarnai stället – och återkomma till Del 1 senare.

Dock är det viktigt att du tar del av sammanfattnings-diagrammet ”Olika vägar till ersättning” på sid 36-37. Detkan i och för sig vara lite svårt att tränga in i om du inte

FÖRORD

Att arbeta för en bättre och tryggare arbetsmiljö är fort-farande en av fackföreningsrörelsens viktigaste uppgifter.Visst har arbetsmiljön blivit bättre under de senaste 100åren och arbetsskadorna har minskat. Men fortfarande ärdet så att det är LO-förbundens medlemmar som toppararbetsskadestatistiken.

Arbetsmiljöerna förbättras bland annat genom att nyaoch mera tekniska processer förs in i vårt arbetsliv. Mensamtidigt kommer nya risker till. Och det finns mycketsom tyder på att de dolda arbetsskadorna har ökat under1990-talet. Mycket tyder dessutom på att nära 40 procentav den arbetsrelaterade ohälsan aldrig anmäls.

Problemen är störst bland LO-grupperna och då spe-ciellt bland kvinnorna. Det beror i stor utsträckning påsvårigheten att få en arbetsskada godkänd när det gällerbelastningsskador och andra arbetssjukdomar. Det i sin turinnebär att de drabbade inte får den vård och rehabiliter-ing som de är i behov av.

Därför måste det lokala arbetet med att förbättraarbetsmiljön fortsätta. Men vi måste också öka kunskaper-na om riskerna i arbetslivet och om de regler som gäller föratt vi ska kunna arbeta i en så trygg miljö som möjligt. Ochvi måste lära oss hur vi praktiskt ska gå tillväga när vi villgöra något åt vår miljö eller påtala och anmäla risker. Detär därför LOs Skadehandbok är inriktad på att ge fakta omde regelverk som gäller på området. Men boken ger ocksåkonkreta råd, tips och anvisningar om hur man går tillvägavid utredningar och anmälningar av arbetsskador.

För att vi ska kunna nå den ”nollvision” för arbetsskador,som är det ständiga målet för oss, krävs att flera av LO-för-bundens medlemmar skaffar sig kunskaper om våra ar-betsmiljöer. Jag tror att Skadehandboken ska kunna bidratill det.

Wanja Lundby-WedinLOs ordförande

I N LEDN I NG | 98 | SK ADE HAN DBOKE N

Del 4 – Ersättningar vid arbetsskada

Ersättningssystemen vid arbetsskada är flera och delvisöverlappande. Vilka ersättningar som betalas ut – och vidvilken tidpunkt – styrs bland annat av vilken typ av ar-betsskada som är aktuell. Del 4 (sid 100-147) ägnas åt engenomgång av de olika ersättningssystemen i form av

● ersättningar av olika typ● sammanfattningar av ersättningar vid olika typer av ar-

betsskada och vid rehabilitering● anvisningar vid överklaganden.

Ersättningsreglerna vid arbetsskada är krångliga. Ytter-ligare en komplikation är att regelförändringar oftast ledertill att vi får en uppsättning regler som gäller före och enannan som gäller efter ett visst datum. Vi har försökt varaså tydliga som möjligt när vi redovisar dessa olika regel-uppsättningar.

Del 5 – Material och hjälpmedel m m

Den avslutande delen av LOs Skadehandbok (sid 148-180) innehåller bl a den så kallade ILO-förteckningenöver arbetsskador som berättigar till ersättning från dekollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna oberoende avom försäkringskassan tagit ställning i ärendet.

Förteckningar över lagar m m, blanketter och myndig-heter/institutioner finns också i denna del – med hänvis-ning till webbsidor (bl a Skadehandbokens egen webb-plats www.alla.lo.se/shb.asp), adresser och telefonnum-mer osv.

Skadehandboken avslutas med en kommenterad ordlis-ta, som också kan användas som ett enkelt index.

Hjälp oss att göra nästa upplaga ännu bättre!

Denna upplaga av Skadehandboken är den fjärde fullstän-digt omarbetade sedan boken utkom första gången 1999.Vi tackar för alla synpunkter och förslag till förbättringarsom inkommit sedan dess och som vi gjort vårt bästa föratt successivt arbeta in i de nya upplagorna. En facklighandbok av detta slag måste dock hela tiden förändras föratt hålla jämna steg med verkligheten.

först har skaffat dig en grundläggande kunskap om ersätt-ningssystemet. När du fördjupar dig i ersättningsreglerna iDel 4 är det dock bra att du redan har sett diagrammet och kan använda det som bakgrund och ”bredvidläsningskarta”.

Del 2 – Det lokala arbetsmiljöarbetet

LOs engagemang i arbetsskadeproblematiken syftar yt-terst till att vi så småningom ska kunna göra ”nollvisionen”till verklighet: Inga skador på jobbet! Hörnstenen i kam-pen mot arbetsskadorna är och förblir det lokala skadefö-rebyggande arbetsmiljöarbetet.

I denna del (sid 38-63) av Skadehandboken behandlas:

● regelverket som styr arbetsmiljön● ansvarsfördelningen lokalt för arbetsmiljöarbetet● varför det är viktigt att dokumentera och rapportera/

anmäla alla tillbud och arbetsskador● rehabilitering.

Del 3 – Utredningstips och andra praktiska råd

Arbetsskador inträffar. Oftast på de arbetsplatser och i deyrken/branscher där LO-förbundens medlemmar arbetar.

När en arbetsskada har inträffat, är det lika viktigt attanvända erfarenheterna till att förebygga nya skador somatt se till att den skadade får den ersättning som hon/hanhar rätt till.A och O för att uppnå båda dessa syften är attskadan utreds ordentligt.

Del 3 (sid 64-99) ägnas därför åt utredningstips ochpraktiska råd. Ur innehållet:

> Vad man särskilt ska tänka på vid utredning av olika ty-per av arbetsskador

> Vad man särskilt ska tänka på vid vållandeutredningar(som ju fortfarande behövs dels för arbetssjukdomar,dels för olycksfall i arbete som inträffat före den 1 maj2001)

> Hur protokollsanteckningen ”synnerliga skäl” och lagarom strikt ansvar m fl fungerar.

Sist i Del 3 finns en utredningsmall (sid 92-98) som kananvändas i sin helhet eller som idébank för att upprättaegna utredningsmallar.

I N LEDN I NG | 1110 | SK ADE HAN DBOKE N

Tänk på att en ”vållan-

deutredning” behöver

göras även vid exem-

pelvis färdolycksfall.

Dessa kan visserligen

inte längre prövas

i TFAs Vållandenämnd

– men kan drivas som

skadeståndskrav

gentemot en fastig-

hetsägare eller väg-

hållare. För att nå

framgång i ett sådant

ärende/mål behövs

också en utredning

rörande vållandet för

att kunna visa varför

skadeståndsskyldig-

het föreligger.

I N LEDN I NG | 13

Inför de kommande upplagorna behövs din hjälp!Alltså ber vi dig som läser och använder LOs Skade-

handbok: Hör gärna av dig med synpunkter på innehåll,utformning och så vidare – i smått och i stort! Dina reak-tioner och eventuella förslag till förbättringar hjälper ossatt göra materialet ännu bättre. Skicka dina synpunktertill:

L OSkadehandbokenLöne- och välfärdsenheten105 53 Stockholm

12 | SK ADE HAN DBOKE N

VAD ÄR EN ARBETSSKADA?

> Kalle blir av med fyra fingrar på höger hand när han skaplocka bort ett arbetsstycke som fastnat mellan två val-sar i en pappersmaskin.

> Lena skadar ena ögat när stekfett plötsligt stänker uppfrån en panna i skolköket.

> Kerstin får sladd på cykeln på väg hem från jobbet ochbryter fotleden.

> Ahmed har så ont i ryggen efter att under 20 års tid halyft tunga kokkärl i restaurangkök att han knappt kom-mer upp ur sängen på mornarna.

> Jonas avlider efter att ha ramlat ned från en byggnads-ställning.

> Annmari, som jobbat fem år med montering av trä-leksaker, har såriga eksem på händerna efter oskyddadkontakt med lim.

> Lilijana får gulsot efter att ha stuckit sig på en kanyl somlåg kvar i ett lakansknyte på sjukhustvätten.

Arbetsskadebegreppet

De uppräknade fallen är alla exempel på arbetsskador.I Sverige gäller ett generellt arbetsskadebegrepp. Det in-

nebär att alla skador eller sjukdomar som har sambandmed arbetet i princip räknas som arbetsskador. Detta ge-nerella arbetsskadebegrepp används både av den lagstad-gade arbetsskadeförsäkringen (LAF, se sid 104) och av dekollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna (TFA, TFA-KL, PSA).

Varför ett generellt arbetsskadebegrepp?

I många andra länder använder man sig av särskilda för-teckningar över vad som kan räknas som arbetsskador.I Sverige tillämpades ett listsystem under den tidigareYrkesskadeförsäkringens tid (före den 1 juli 1977).

Problemet med ett listsystem är bland annat att det ärstatiskt. Det är svårt att regelbundet revidera och kom-plettera med nya skadetyper till följd av den tekniska ut-vecklingen och ökad medicinsk kunskap om samband.Erfarenheterna från Yrkesskadeförsäkringens lista styrkerdetta.

Del 1. Grundläggande fakta och definitioner

1 . – G RU N DLÄGGAN DE FAKTA OCH DEF I N ITION E R | 1514 | SK ADE HAN DBOKE N

Begreppet ”godkänd

arbetsskada” – se

sid 18.

Helena Wiberg,

kallskänka,

Hotell och Restaurang Facket

Olycksfall brukar i försäkringssammanhang definierassom ”en plötslig, oväntad, utifrån kommande händelsesom medför personskada”. Ett olycksfall har ett relativtkortvarigt händelseförlopp.

Förlyftnings-/överbelastningsskador kan betraktas somolycksfall i arbetet om ett moment med olyckshändelseföreligger (snubblat på mattkant under lyft el dyl) ellerom bördan varit oväntat tung.

Ett annat exempel är psykiskt trauma som kan uppståvid överfall/rån eller svår olycka.

Färdolycksfall

Ett olycksfall som inträffar under den vanliga, direkta fär-den till eller från arbetet är ett färdolycksfall. Färden räk-nas ”från port till port” och man får inte avvika för att uträtta privata ärenden. De enda undantagen är lämning/hämtning av barn på dagis eller annan barntillsyn och samåkning. (Olycksfall inne på själva dagiset i samband med hämtning/lämning räknas dock inte som färdolycks-fall.)

OBS! Olycksfall som inträffar under tjänsteresa räknasinte som färdolycksfall utan hänförs till kategorin olycks-fall i arbetet.

En vanlig typ av färdolycksfall är halkolyckor p g a brist-fällig sandning.

Arbetssjukdomar

En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Den skadliga inver-kan kan vara farliga ämnen, tunga lyft, buller, vibrationer osv.

Belastnings-/förslitningsskador räknas i regel till arbets-sjukdomarna. Undantaget är förlyftnings-/överbelast-ningsskador med olyckshändelsemoment. Sådana räknassom olycksfall i arbetet; se ovan.

Även psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som le-der till sjukdom kan räknas som arbetsskada. Hit hör de påsenare år allt vanligare fallen av arbetsrelaterad utmatt-ningsdepression (”utbrändhet”). Psykiskt trauma som kanuppstå vid överfall/rån eller svår olycka räknas dock somolycksfall.

Den enda regelrätta arbetsskadeförteckning som till-lämpas i Sverige numera är den så kallade ILO-listan överyrkessjukdomar. ILO-listan ingår i de kollektivavtalade ar-betsskadeförsäkringarna. Sedan sommaren 2002 finns enny version av ILO-listan men när detta skrivs och trycksanvänds i Sverige fortfarande den tidigare reviderade upp-lagan från 1980.

För kännedomDet existerar visserligen ytterligare en arbetsskadelista,den så kallade EU-listan. Denna lista, som antogs som re-kommendation av EU-kommissionen den 20 maj 1990,upptar delvis samma skador/sjukdomar som ILO-listanmen är i vissa avseenden mer omfattande.

Fyra typer av arbetsskador

Exemplen ovan har alla samband med arbetet men de ärav olika slag. Man brukar skilja på fyra olika typer av ar-betsskador:

● Olycksfall i arbetet● Färdolycksfall● Arbetssjukdomar● Smitta

Nedan följer korta definitioner. OBS! Definitionerna ärdelvis ofullständiga och överlappar varandra. Det beror påatt klassificeringen av arbetsskador kan göras antingenutifrån fyrdelningen ovan eller utifrån ersättningsreglerna,som i vissa avseenden skiljer sig från denna.

Olycksfall i arbetet

Ett olycksfall i arbetet är ett olycksfall som har sambandmed arbetet eller arbetsförhållandena.

Olycksfallet ska alltså inträffa på den plats där arbetsgi-varen anvisat att arbetet ska utföras eller vid tjänsteresa el-ler utbildning som beordrats av arbetsgivaren. Även olycks-fall under paustid (t ex kafferast) räknas. Till olycksfallenräknas också överfall eller hot som har samband med ar-betet och som leder till fysisk eller psykisk skada (psykiskttrauma).


ILO-listan finns på sid

149-160.

EU-listans officiella

nummer är 90/326/

EEC. Den är inte euro-

peisk lag (dvs ett di-

rektiv) utan har status

av rekommendation

till medlemsstaterna.

kan försäkringskassan pröva rätten till livränta – och där-med frågan om arbetsskada – redan under sjukskrivnings-tiden. Förutsättningen är att arbetsförmågan kan antas be-stå under minst ett år.

En annan ändring från och med 2003 är att det krävs enskriftlig ansökan om prövning från den den skadade själv.Hittills har initiativet till prövning oftast tagits av försäk-ringskassan.

Vad gäller trygghetsförsäkringen (TFA, TFA–KL) ellerpersonskadeavtalet (PSA) prövar AFA självständigt vidsjukskrivning om personskada skett till följd av olycksfalleller enligt den särskilda ILO-förteckningen. För alla övri-ga fall, som inte finns i förteckningen, är förutsättning förersättning att försäkringskassan prövat och godkänt ar-betsskadan som ersättningsbar.

Smitta

1 ) Smitta räknas som arbetsskada om man blivit sjuk ge-nom att ha fått i sig någon smitta (oavsett typ) vid arbete iett laboratorium där det bedrivs arbete med smittämnetifråga.2 ) Men naturligtvis kan man bli smittad på andra arbets-platser än på laboratorier. Den som arbetar på sjukhus el-ler i annan sjuk- och hälsovård, den som arbetar som vete-rinär/djurvårdare – eller som är polis, väktare osv – kanockså bli smittad. För dessa arbetsplatser (som alltså inteär laboratorier i egentlig mening) finns dock en del be-gränsningar. Bara vissa typer av smitta räknas som arbets-skada. Det ska röra sig om exempelvis gulsot, salmonella,resistenta stafylokockbakterier, mul- och klövsjuka, tuber-kulos, stelkramp och difteri.

Också smitta som kommit in i kroppen genom stick-eller skärsår räknas som arbetsskada.

O B S 1. Ur ersättningssynpunkt är smitta inte en egenarbetsskadekategori. Smitta genom stick- och skärsår er-sätts enligt reglerna för olycksfall i arbetet. Annan smittaersätts enligt reglerna för arbetssjukdom.

O B S 2. Bara vissa smittsamma sjukdomar berättigartill ersättning (bl a de som räknats upp ovan). Den kanskevanligaste typen av smitta, influensa, som dagbarnvårdareofta drabbas av, hör inte till dem som godkänns.

Vad är en ”godkänd arbetsskada”?

Begreppet ”godkänd arbetsskada” betyder att försäkrings-kassan eller AFA har prövat ärendet och godkänt att denanmälda skadan är en arbetsskada enligt de vid skadetid-punkten gällande reglerna för vad som enligt lag eller avtalräknas som arbetsskada.

Försäkringskassan prövar enligt Lagen om arbetsskade-försäkring. AFA prövar enligt försäkringsvillkoren förTFA,TFA-KL eller PSA.

I praktiken innebär detta att den skadade inte automa-tiskt har rätt till eller får ersättning, även om en personska-da (olycksfall eller sjukdom) har samband med arbetet.

Vad gäller LAF prövar försäkringskassan rätt till ersätt-ning vid bestående inkomstförlust. Från och med 2003


Hela listan på smitt-

samma sjukdomar

finns i förordning

1977:284 (bilaga till

Lagen om arbetsska-

deförsäkring 1976:

380).

Specialfall i LAF

Tandskador till följd av

olycksfall och skador

vid vissa typer av ut-

landstjänstgöring er-

sätts av LAF genom

tjänstemannabeslut

på försäkringskassan.

> Ge de anställda tillgång till företagshälsovård och orga-nisera arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksam-het.

> Informera och utbilda de anställda om arbetsmiljö, ar-betsförhållanden, risker, skyddsutrustning m m och attanpassa information/utbildning efter varje anställdsförutsättningar.

> Arbetsgivaren ska se till att endast de arbetstagare somhar fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områ-den där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycks-fall.

> Se till att maskiner och andra redskap och anordningarär säkra och att farliga ämnen hanteras på ett betryg-gande sätt.

Målet med arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsaoch olycksfall i arbetet.Systematisk och regelbunden kart-läggning och dokumentation av arbetsmiljön och risker iarbetsmiljön är nyckeln. Det kallas systematiskt arbetsmil-jöarbete, SAM, (tidigare benämning: internkontroll) ochska vara en kontinuerlig kvalitetskontroll av arbetsmiljö-förhållandena på arbetsplatsen.

Även arbetstagarna har vissa skyldigheter enligt Arbets-miljölagen. Arbetstagarna ska medverka i arbetsmiljöar-betet och bidra till en god arbetsmiljö. De ska följa före-skrifter, använda skyddsanordningar och över huvud tagetvara försiktiga för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljöförordningen

Arbetsmiljöförordningen hör nära samman med Arbets-miljölagen och brukar i tryckta sammanställningar läggassom bilaga till lagen.

Arbetsmiljölagen är en så kallad ramlag, som drar uppriktlinjerna för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöförord-ningen har delvis en annan karaktär. Där återfinns detalj-bestämmelser om exempelvis förvaring av handlingar, hurlokala skyddskommittéer ska organiseras och arbeta,skyddsombudens roll osv.

Det är också i Arbetsmiljöförordningen som Arbets-miljöverkets roll klarläggs. Verket fungerar som tillsyns-myndighet och som utgivare av de föreskrifter som kom-

LAG OCH FÖRESKRIFTER OM ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljön regleras genom Arbetsmiljölagen och ge-nom de kompletterande och förtydligande föreskriftersom Arbetsmiljöverket ger ut på regeringens uppdrag.Dessa föreskrifter är bindande som om de vore lag. Före-skrifterna detaljreglerar hur t ex maskiner ska vara utrus-tade och hur farliga ämnen ska hanteras. Om särskild före-skrift saknas, betyder det dock inte att kraven är mildare.Arbetsmiljölagen är sträng nog i sig.

Syftet med det samlade regelverket är att så långt sommöjligt förebygga att arbetsskador över huvud taget inträf-far.

Man kan säga att det svenska regelverket kring arbets-miljön styrs av en ”nollvision” om arbetsskador.

Arbetsmiljölagen

Den svenska Arbetsmiljölagen – AML – hör till de bättre ivärlden. Den trädde i kraft 1977 och ersatte då 1949 årsarbetarskyddslag. Lagen kompletteras av regeringensArbetsmiljöförordning och i Arbetsmiljöverkets författ-ningssamling AFS. Observera att både lagen och föreskrif-terna på sätt och vis är ”färskvaror”; de revideras nästanvarje år. Beträffande lagen behåller man det ursprungligalagnumret inklusive ursprungsåret, även efter det att änd-ringar/uppdateringar gjorts. Den senaste ändringen avAML trädde i kraft den 1 augusti 2002; se sid 43-44.

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att ar-betsmiljön uppfyller kraven i Arbetsmiljölagen och i de fö-reskrifter som ges ut av Arbetsmiljöverket.Visserligen skaäven skyddsombud och anställda delta i arbetsmiljöarbe-tet – men det primära och övergripande ansvaret vilar påarbetsgivaren.

Till arbetsgivarens skyldigheter enligt denna lag hör att:

> Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsaeller olycksfall. Allt som kan leda till ohälsa eller olycksfallska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycks-fall undanröjs.

> Planera, leda och kontrollera verksamheten på ett så-dant sätt att en bra arbetsmiljö säkerställs.


Arbetsgivarens an-

svar: sid 23-29.

Systematiskt arbets-

miljöarbete (tidigare

begrepp: internkon-

troll): sid 39-40.

Alla svåra arbetsska-

dor och tillbud ska en-

ligt lag anmälas om-

gående! Det och myck-

et annat står i Arbets-

miljöförordningen.

För maskiner, skyddsutrustning och andra produkterutfärdar dessutom tillverkaren i de flesta fall instruktionerför montering, användning osv. Dessa instruktioner är oftamycket detaljerade. Om arbetsgivaren inte har dem till-gängliga och om en skada uppstår till följd av försummel-sen, bör detta påtalas särskilt i samband med utredningenav omständigheterna kring arbetsskadan.

Arbetsgivarens föreskrifter

På de flesta arbetsplatser finns (eller borde finnas) lokalaskydds- och säkerhetsföreskrifter som är speciellt anpassa-de efter den aktuella verksamheten. Att utarbeta de före-skrifter som behövs för att verksamheten ska kunna bedri-vas säkert är en del av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Sådana föreskrifter bygger på egna gjorda erfarenhetertill följd av riskinventering och riskanalys vid det systema-tiska arbetsmiljöarbetet, tips från branschorganisation –eller erfarenheter från tidigare inträffade tillbud/skador.

DET JURIDISKA ANSVARETFÖR ARBETSSKADOR

Arbetsgivaren har det juridiska ansvaret för det som hän-der på arbetsplatsen.

Först och främst har arbetsgivaren ett ansvar för att ar-betsskador inte inträffar. Det skadeförebyggande arbets-miljöarbetet och ansvaret för detta styrs av Arbetsmiljö-lagen och Arbetsmiljöförordningen.

Om en personskada ändå inträffar och den beror på attnågon arbetsgivare, arbetsledare eller arbetskamrat vållatskadan genom att vara vårdslös eller försumlig, blir arbets-givaren enligt skadeståndslagen själv ersättningsskyldig.

Utöver Skadeståndslagen finns en rad speciallagar förvissa verksamhetsområden som anses extra farliga. Förden som äger eller bedriver verksamheten åläggs ettsträngare ansvar och vid skada lämnas full ersättning utanatt den skadade behöver visa att vållande föreligger.

Om felet/oaktsamheten/försummelsen varit allvarlig,kan det vara fråga om arbetsmiljöbrott, vilket regleras avBrottsbalken (BrB 3:10). Sådana fall utreds av polisen och

pletterar Arbetsmiljölagen. Det lokala tillsynsarbetet skergenom Arbetsmiljöinspektionen (tidigare Yrkesinspektio-nen).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljölagen lägger grunden för det skadeförebyg-gande arbetet. Men hur gör man rent praktiskt ute på ar-betsplatserna för att tillämpa lagen? Vad är ett farligt äm-ne för något och hur hanterar man det? Hur går man kon-kret tillväga för att säkerställa att en maskin, en byggnads-ställning eller annan del av arbetsmiljön inte skadar de an-ställda? Vad bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbete,SAM, som arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen är skyl-dig att genomföra?

För detta finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter – AFS.De täcker allt från mer allmänna arbetsmiljöfrågor tillmycket detaljerade instruktioner för skyddsutrustning,handhavande av maskiner m m.

Arbetsgivaren är skyldig att följa Arbetsmiljöverkets fö-reskrifter som om de vore lag. Vissa av föreskrifterna ärförsedda med sanktionsavgift, som arbetsgivaren kan bliskyldig att betala om hon/han överträder föreskriften.

Föreskrifterna förtydligar och konkretiserar Arbets-miljölagen. De har tillkommit när särskilt stor fara för ska-da föreligger och/eller när många arbetare är utsatta förrisk för skada inom speciell verksamhet, t ex vid arbetemed härdplaster.

Det finns krav att aktuella föreskrifter ska finnas på var-je arbetsplats. Arbetsmiljölagen stadgar dessutom att ar-betsgivaren ska förvissa sig om att de anställda har tillräck-liga kunskaper om skydds- och säkerhetsföreskrifter. Detkan ske genom att arbetsledningen går igenom föreskrif-terna med de anställda.

Andra externa föreskrifter respektive instruktioner

Förutom AFS-föreskrifterna finns det specialföreskriftersom har bäring på arbetsmiljön. Sådana föreskrifter ges utav Kemikalieinspektionen, Statens Räddningsverk, S RV(där f d Sprängämnesinspektionen ingår sedan den 1 ok-tober 2001), Elsäkerhetsverket m fl myndigheter.


Tidigare benämning

på systematiskt ar-

betsmiljöarbete, SAM:

internkontroll.

Culpaansvar (juridisk term)Den som genom vårdslöshet, oaktsamhet osv vållar enskada blir skadeståndsskyldig.

Principalansvar (juridisk term)Arbetsgivaren har ansvaret för vad de anställda gör. Om en anställd vållar skada, blir arbetsgivaren skadestånds-skyldig.

Vid culpa- och principalansvaret gäller att även om denskadade själv har medverkat till skadans uppkomst genomfel eller försummelse, har hon/han ändå rätt till skade-stånd. Detta skadestånd kan dock jämkas, dvs minskas, omden skadade orsakat skadan genom uppsåt eller av grovvårdslöshet.

Skadeståndsrättslig ersättning

Så kallad skadeståndsrättslig ersättning betyder att den sområkar ut för en skada har rätt till en kompensation som hål-ler henne/honom ”skadeslös”.

Syftet med skadeståndsrättslig ersättning är att den ska-dade genom ersättningen ska försättas i samma läge (bl aekonomiskt) som om skadan aldrig hade inträffat.

Den skadeståndsrättsliga ersättningen – som komplet-terar ersättningen från socialförsäkringarna (t ex sjuk-penning) – omfattar ersättning för bl a inkomstförlust ochsjukvårdskostnader men även ersättning för så kalladideell skada. Dessa ersättningsposter är:

> Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergåendenatur (sveda och värk). Härmed avses fysiskt och psy-kiskt lidande av övergående natur, oftast under skadansläkningstid.

> Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men). Denna ersätt-ningspost ska täcka funktionsnedsättningar av beståen-de art och utseendemässiga förändringar.

> Särskilda olägenheter till följd av skadan (tidigare be-nämning: ”olägenheter i övrigt”).

Man kan också få ersättning för skada på kläder, glas-ögon, tandproteser och liknande föremål.

Arbetsmiljöinspektionen (tidigare: Yrkesinspektionen)och handläggs slutligt inom det allmänna rättsväsendet,dvs av åklagare och allmän domstol.

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och vilka skyldighetersom arbetsgivaren har slås fast i Arbetsmiljölagen, AML.Där (i kap 7) sägs också att Arbetsmiljöverket (tidigare:Arbetarskyddsstyrelsen) är tillsynsmyndighet och att den,genom Arbetsmiljöinspektionen (tidigare: Yrkesinspek-tionen), har rätt att utfärda förelägganden och förbud.

Det kan bli böter eller fängelse om någon uppsåtligeneller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud.Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet harförenats med vite. I praktiken är det tyvärr så att brott motArbetsmiljölagen sällan vare sig utreds eller åtalas.

Arbetsmiljöförordningen (2001:83)

I Arbetsmiljöförordningen förtydligas arbetsgivarens an-svar på vissa punkter, bland annat beträffande hur det lo-kala skyddsarbetet ska vara organiserat på arbetsplatsenmed skyddskommitté osv.

Skadeståndslagen (1972:207)

Syftet med Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordning-en är att förebygga arbetsskador. Om en personskada trotsdetta händer, bedöms ersättningsansvaret enligt Skade-ståndslagen – efter beaktande av de (stränga) krav somArbetsmiljölagen ställer på arbetsgivaren.

Enligt Skadeståndslagen är var och en som uppsåtligeneller av vårdslöshet vållar en person- eller sakskada skyldigatt ersätta skadan. På arbetsplatsen åvilar detta ansvar ar-betsgivaren, som enligt lagen är ansvarig för person- ellersakskador som inträffar under arbetet. Eftersom arbetsgi-varen också ska följa Arbetsmiljölagen, behöver försum-melsen/vårdslösheten inte vara stor för att ersättningsan-svar ska kunna utkrävas av arbetsgivaren vid personskada.

Arbetsgivaren är dessutom skyldig att ersätta skada somnågon av hans anställda vållar i tjänsten genom t ex fel,försummelse eller annan oaktsamhet.


Arbetsgivarens skade-

ståndsrättsliga ansvar

har i stor utsträckning

övertagits av försäk-

ringar som ingår i kol-

lektivavtalet.

Läs mer på sid 32-34.

En ny Skadeståndslag

trädde i kraft den 1 ja-

nuari 2002. Beträffan-

de de ersättningspos-

ter som bytt namn: I

dagligt tal används

fortfarande de kortare

namnen ”sveda och

värk” respektive ”lyte

och men”.

De senaste ändringar-

na i AML trädde i kraft

den 1 augusti 2002. Se

till att alltid ha den

senaste upplagan av

lagen till hands! (Den

finns bl a på Skade-

handbokens webb-

plats, www.alla.lo.se/

shb.asp.) Observera

att denna lag (och

andra lagar) behåller

sitt ursprungliga num-

mer med det första år-

talet, vilket kan förle-

da till att tro att den

inte ändrats sedan

1977.

försäkringsföreningen med ersättningsanspråk. Trafikför-säkringsföreningen lämnar ersättning och återkräver se-dan utlägg och trafikförsäkringspremie från fordonets äga-re.

Trafikskadelagen gäller om man råkar ut för ett olycks-fall på väg till/från arbetet (ett färdolycksfall) eller i arbe-tet, t ex under resa i tjänsten, och ett trafikförsäkringsplik-tigt fordon är inblandat. Då lämnas full ersättning för in-komstförlust, kostnader och ideell ersättning från fordo-nets trafikförsäkring.

Produktansvarslagen (1992:18)

Om produkt orsakar skada till följd av säkerhetsbrist blirdess tillverkare eller importör skadeståndsskyldig. Dettakan även gälla den som tillhandahållit produkten, t ex ar-betsgivaren. Med säkerhetsbrist förstås att produkten, in-te höll den säkerhet som rimligen kunde förväntas.

Produkten ska vara nytillverkad efter 1992/93, när Pro-duktansvarslagen trädde i kraft. Om tillverkaren kände till produktens brister och farlighet uppkommer skade-ståndsskyldighet enligt Skadeståndslagen, t ex för försum-melse att inte informera och varna.

Om den skadade genom vållande har medverkat tillskadan kan skadeståndets storlek reduceras. Denna regelär strängare än Skadeståndslagens medvållanderegel.

Ellagen (1997:857 kap 10)

Strikt ansvar gäller för ägare till transformatorstationeroch för skada till följd av högspänd ström. Ägaren kanäven bli skadeståndsskyldig enligt Skadeståndslagen ge-nom att inte ha följt Elinspektionens säkerhetsföreskrifter.

Exempel: En elektriker skadas av ström när han arbetarpå arbetsgivarens utomhustransformator. Arbetaren fårfull skadeståndsrättslig ersättning utan att behöva bevisaatt arbetsgivaren varit försumlig/oaktsam.

Den nya Ellagen ersätter den tidigare Elansvarslagen(1902: 71 s.1).

Järnvägstrafiklagen (1985:192)

Strikt ansvar gäller för skador som kan drabba passagerare,anställda och utomstående till följd av järnvägstrafik.

Principer för skadeståndsrättslig ersättning

Den skadeståndsrättsliga ersättningen fungerar som kom-plement till den ersättning, t ex i form av sjukpenning,som den skadade får från socialförsäkringssystemet.

Ersättning lämnas för verklig (faktisk) kostnad och för-lust. För ideell ersättning (sveda och värk, lyte och men,särskilda olägenheter) lämnas ersättning med beaktandeav läkningstidens längd, skadans omfattning och varaktig-het samt inverkan i arbetsliv och på fritiden. Dessutomlämnas ersättning för anspänning i arbetet och för kost-nadsrisker.

OBS! Dessa principer gäller oavsett om ersättning läm-nas enligt Skadeståndslagen eller enligt någon av special-lagarna nedan.

Speciallagar där strikt ansvar gäller

Strikt ansvarDen som bedriver en verksamhet eller äger något därstrikt ansvar gäller, är alltid skyldig att ersätta eventuellaskador oavsett vållande.

Vissa verksamheter anses vara så farliga i sig att den somär ägare eller driftsansvarig eller dylikt blir skyldig att er-sätta alla skador som uppkommer till följd av den aktuella verksamheten. Denna typ av ansvar kallas strikt ansvar.Den som skadas till följd av en verksamhet som faller un-der strikt ansvar behöver inte kunna visa att någon varitvårdslös eller försumlig för att få full ersättning.

Skadeståndstalan måste väckas inom kortare tid, vanli-gen 2-3 år, enligt dessa lagar.

Nedan följer en kortfattad redogörelse för några av des-sa lagars innehåll.

Trafikskadelagen (1975:1410)

I Trafikskadelagen stadgas att strikt ansvar gäller för skadortill följd av trafik med trafikförsäkringspliktigt fordon.Exempel på sådana fordon är: mopeder, bilar, bussar, trak-torer, truckar, skogsbruksmaskiner. Kravet gäller oavsettom fordonet används utomhus, inomhus, på gårdsplan,väg, i gruvgång eller i skogsbruket.

Den som skadas av ett trafikförsäkringspliktigt fordonvars ägare inte tecknat försäkring, kan vända sig till Trafik-


Den som skadas till

följd av en verksamhet

där strikt ansvar gäl-

ler, har rätt till full er-

sättning.

Läs mer på sid 88-90.

I viss mån har de spe-

ciallagar som beskrivs

här (utom Trafikskade-

lagen) spelat ut sin

roll i arbetsskadesam-

manhang. Det beror

på att inkomstförlust

efter olycksfall nume-

ra, efter den 1 maj

2001, ersätts till 100

procent från TFA och

motsvarande (se sid

111). Dock kvarstår

betydelsen av special-

lagarna vid färd-

olycksfall (exempel:

biten av lösspringan-

de hund) och arbets-

sjukdomar (exempel:

hjärntumör p g a hög-

spänd ström).

Se även sid 35-36 om

ansvarsförsäkringar

och sid 34 om tale-

förbudet.

lämnar den egna bostadens ytterdörr och avslutad när mankommit till arbetsplatsen.

Den vanligaste typen av skador ”utanför dörren” ärhalkolycksfall. I lokala kommunala föreskrifter står vemsom har halkbekämpningsansvaret, t ex hur långt fastig-hetsägarens ansvar sträcker sig utanför den egna tomt-gränsen (gäller både hyreshus och radhus/villor) och närväghållarens ansvar tar över. Enligt rättspraxis har fastig-hetsägaren – eller väghållaren – en halvtimme på sig attskotta och sanda efter det att det slutat snöa.

För att få ersättning ska den skadade kunna visa att äga-ren till exempelvis ett hyreshus orsakat skadan genom feleller försummelse. Försummelsen kan bestå i att fastig-hetsägaren/väghållaren underlåtit att skotta/sanda i tid.”Utanför dörren” gäller Skadeståndslagen.

Hyreslagen (som egentligen är ett kapitel i Jordabalken)gäller för skador som kan inträffa inuti en fastighet. Härhar fastighetsägaren/hyresvärden ett strängare ansvar.Hon/han förutsätts vara ansvarig för t ex en trasig ledstångsom orsakar en personskada. Den skadade har rätt till er-sättning om hyresvärden inte kan visa sig fri från ansvar.

Brottsbalken

”Arbetsmiljöbrott” är ett nytt brottsbegrepp som infördesi Brottsbalken så sent som 1991.Tidigare kunde en arbets-givare som grovt åsidosatt sina skyldigheter (enligt Ar-betsmiljölagen) i fråga om arbetsmiljön bli åtalad ochdömd i allmän domstol för:

● vållande till annans död● vållande till sjukdom/kroppsskada● framkallande av fara för annan.

Den nya bestämmelsen om arbetsmiljöbrott avser sam-ma slags försummelser och samma typ av skador/faror.Skillnaden är att straffansvaret numera är klart fastslaget ilag.

Järnvägstrafik är trafik med spårbundna fordon, t ex tågpå järnväg, tunnelbana och spårvagn. Också spårbundnaarbetsfordon (s k småfordon) för underhåll av spårområ-det torde omfattas av det strikta ansvaret.

Personskada till följd av underhåll av spår bör också om-fattas.

Den som däremot råkar ut för en personskada på per-rongen, i vänthallen eller i lokstallar måste kunna visa attdet förelegat vårdslöshet eller försummelse. Sådana ska-dor omfattas alltså inte av det strikta ansvaret (som gälleroavsett vållande) utan av ”vanliga” skadeståndsrättsligaregler.

Hundlagen (1943:459)

Strikt ansvar för skador som hund kan orsaka. Exempel:Om någon blir biten eller om en hund orsakar en trafik-olycka.

Ett specialfall är om en hund är inblandad i en trafik-olycka med ett trafikförsäkringspliktigt fordon. Bådehundägaren och bilägaren omfattas ju av strikt ansvar. Ska-deståndet till fordonsägaren och/eller hundägaren kan isådana fall komma att jämkas p g a fordonsägarens och/eller hundägarens eget strikta ansvar.

Andra lagar av betydelse i arbetsskadesammanhang

Brottsskadelagen

Den som blir skadad till följd av ett brott, t ex ett butiks-rån, har i regel rätt till full ersättning enligt Skadestånds-lagen från skadevållaren. Om denne inte kan betala, kanman få ersättning från Brottsoffermyndigheten (förutomfrån TFA m fl).

Givetvis kan den skadade också i vissa fall få ersättningfrån överfallsskyddet i den egna hem-/villahemförsäkring-en.

Olika lagar och förordningar som reglerar fastighets-

ägares och väghållares ansvar vid färdolycksfall

Både Skadeståndslagen och delar av andra lagar, liksomkommunala förordningar m m blir tillämpliga i arbetsska-desammanhang när det gäller färd till och från arbetet.Exempelvis anses färden till arbetet påbörjad när man


ning åberopas nästan aldrig. Detta sker endast vid grovvårdslöshet eller uppsåt.

En bilägares strikta ansvar enligt Trafikskadelagen för al-la skador till följd av trafik är ett bra exempel. Detta ansvarhar övertagits av den obligatoriska trafikförsäkringen och,om trafikförsäkring ändå saknas, av Trafikförsäkringsför-eningen.

En fotgängare som blir påkörd av en bil får alltså nästanalltid – oavsett omständigheterna – ersättning för (blandannat) 100 procent av sin inkomstförlust och/eller sinakostnader till följd av skadan. Ersättningen kan dock redu-ceras om bilisten kan visa att fotgängaren varit grovt vårds-lös eller agerat uppsåtligt, t ex självmordsförsök.

Försäkringar

Arbetsskador, liksom annan ohälsa, är ett gemensamt sam-hällsproblem och inte en angelägenhet enbart för arbets-givarna eller enbart för arbetstagarna. Det grundläggandearbetsskadeskyddet ordnades därför tidigt genom allmänförsäkring. Från 1974 finns ett kompletterande försäk-ringsskydd i kollektivavtalen på samtliga avtalsområden.

Lagstadgad allmän arbetsskadeförsäkring – LAF

Alla förvärvsarbetande – anställda, uppdragstagare ochegenföretagare – omfattas sedan 1977 av arbetsskadeför-säkringen LAF (namnet är en förkortning av Lagen om ar-betsskadeförsäkring). Försäkringen finansieras ur löneut-rymmet genom arbetsgivaravgifter, dvs av arbetsgivareoch arbetstagare gemensamt. LAF administreras av för-säkringskassan.

LAF tillkom 1977 och ersatte då 1954 års Lag om yr-kesskadeförsäkring (YFL), som började gälla den 1 januari1955.

LAF gällde under perioden 1977-1993 bl a för:

● inkomstförlust under sjukskrivningstid (arbetsskade-sjukpenning)

● bestående inkomstförlust (livränta)● läkekostnader (behandling och medicin)● sjukresor.

1993 genomgick LAF flera förändringar, som kraftigt

1 . – G RU N DLÄGGAN DE FAKTA OCH DEF I N ITION E R | 31

ERSÄTTNINGSANSVARETFÖR ARBETSSKADOR

Enligt Skadeståndslagen

Som vi har sett lägger Skadeståndslagen ansvaret – ochdärmed ersättningsskyldigheten – på arbetsgivaren. Den-na skadeståndsrättsliga ersättning ger full kompensationför exempelvis den skadades inkomstförlust. Ersättningenberor dock på om man kan visa att arbetsgivaren (eller nå-gon annan som denne svarar för: anställd, entreprenör osv)vållat skadan genom oaktsamhet.

Vi tar upp frågan om medansvar på flera ställen i boken!Det är tyvärr vanligt att skadade låter bli att anmäla arbetsskada, t ex med motiveringen: ”Jag var nog lite slar-vig”, ”Jag lät ju bli att använda skyddsglasögon fast man egentligen ska”, ”Jag får skylla mig själv som inte såg upp”osv.

Om arbetsgivaren är vållande till skadan, kan den ska-dades medansvar ses som medvållande. Detta medvållan-de behöver dock inte innebära utebliven eller reduceradersättning.

Medansvar och därmed jämkad, dvs reducerad, ersätt-ning åberopas nästan aldrig. Den skadades ersättning kanreduceras endast vid grov vårdslöshet eller uppsåt samtvid rattfylleri i förening med ”vanlig” vårdslöshet.

Innan avtalsförsäkringarna TFA och TFA-KL och PSA(det statliga personskadeavtalet) skapades var den somblev skadad på jobbet tvungen att kunna visa att arbetsgi-varen varit vårdslös eller försumlig för att alls få ersättningför inkomstförlust, kostnader, sveda och värk och invalidi-tet. I flertalet fall nåddes uppgörelse utan domstolspröv-ning, oftast efter förhandling med arbetsgivaren och den-nes ansvarsförsäkringsbolag.

Enligt lagar med strikt ansvar

När en personskada inträffar till följd av en verksamhetsom omfattas av strikt ansvar, är den som äger/driver verk-samheten, oavsett vållande, alltid skyldig att ersätta ska-dan fullt ut.

Medansvar och därmed jämkad, dvs reducerad, ersätt-


> Statligt anställda har inte en försäkring utan ett ”Avtalom ersättning vid personskada”, PSA. Innehåll och om-fattning motsvarar i huvudsak TFA och TFA-KL.

TFA-försäkringen – liksom TFA-KL och PSA – tillkomför att arbetsgivarna märkte att de skadade började krävaskadestånd vid främst olycksfall i arbetet då de hävdadeatt arbetsgivaren bar ansvar, dvs hade vållat skadan genomfel eller försummelse. Skadestånd krävdes då inte enbartför inkomstförlust utan även för sveda och värk, lyte ochmen samt kringkostnader.

Fördelen för både arbetsgivare och arbetstagare medTFY/TFA var att de skadade fick skadeståndsrättslig er-sättning utan att behöva visa att vållande förelåg.

TFA och TFA-KL är avtalsförsäkringar, vilket innebäratt premien betalas in av arbetsgivaren men tas ur löneut-rymmet. PSA är ett kollektivavtal som innebär att statenåtar sig att svara för personskada i arbetet, enligt ungefärsamma villkor som gäller för TFA och TFA-KL. Avtalenom TFA och TFA-KL försäkras i och administreras avAFA. PSA administreras av AFA.

TFA,TFA-KL och PSA gäller bara om det finns kollek-tivavtal på arbetsplatsen. (Arbetsgivaren kan också hatecknat separat avtal om TFA.) Om inte, måste den ar-betsskadade försöka få ut ersättning från arbetsgivaren påannat sätt. Det kan vara svårt, eftersom vållande ska visasoch företagens allmänna ansvarsförsäkringar brukar haundantag för arbetsskador och/eller kräva TFA-avtal. Ar-betsgivaren ska därför betala själv.

De kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna föränd-ras genom de förhandlingar som kontinuerligt förs mellande fackliga centralorganisationerna och arbetsgivarorgani-sationerna. Exempel på några större förändringar som ge-nomförts under den senaste tioårsperioden:

> 1993 infördes den så kallade vållandeparagrafen i allatre avtalen. I korthet innebär den att en skadad arbets-tagare inte kan få full ersättning om hon/han inte kanbevisa att arbetsgivaren vållat skadan.

> 2001 avskaffades vållandeparagrafen – men bara förolycksfall i arbetet.

> 2003 avskaffades rätten till ersättning för sveda och

försämrade försäkringsskyddet. Som nämnts, skärptes be-visreglerna för att en skada ska kunna godkännas som ar-betsskada av försäkringskassan. Detta skedde 1992-93.Färre arbetsskadade fick sina skador godkända och mestpåtagliga har svårigheterna varit för belastningsskadade –vilka ofta är kvinnor. Dessutom avskaffades den 1 juli1993 både den arbetsskadesjukpenning som dittills fun-nits och rätten till ersättning för kostnader (utom för tand-skador).

Därmed förvandlades LAF huvudsakligen till en livrän-teförsäkring. Efter 1993 ger LAF ersättning vid pågåenderehabilitering och vid bestående inkomstförlust. Bestå-ende inkomstförlust kan uppkomma, t ex om den skadademåste övergå till sjukersättning/aktivitetsersättning (tidi-gare: sjukbidrag eller förtidspension) men också om denskadade måste byta till ett lägre betalt arbete eller inte kanarbeta i samma utsträckning som förut eller inte arbetaskift.

Den 1 juli 2002 infördes nya bevisregler i LAF (se vida-re sid 105-110). Lagstiftarens avsikt är att fler arbetsska-dade ska kunna få sina skador godkända. Från och med den 1 januari 2003 gäller dessutom att arbetsskador ska kunnaprövas även under pågående sjukskrivning och att den ska-dade själv ska ta initiativet till en sådan prövning genomskriftlig ansökan.

Kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring och motsvarande

Alla som arbetar under kollektivavtal i Sverige omfattas avett arbetsskadeskydd, som kompletterar det lagstadgadeLAF. De olika arbetsskadeskydden – två avtalsförsäkringaroch ett personskadeavtal – skiljer sig åt i detaljer men har iövrigt en mycket likartad uppbyggnad.

> 1974 trädde avtalet mellan LO, PTK och SAF (numera:Svenskt Näringsliv) om Trygghetsförsäkring vid yrkes-skada (TFY) i kraft. TFY-försäkringen gällde fram till1977, då den ersattes av Trygghetsförsäkring vid ar-betsskada (TFA).

> TFAs motsvarighet för kommun- och landstingsanställ-da kallas TFA-KL. Innehåll och omfattning motsvararTFA.


Även egenföretagare

kan ansluta sig till

TFA, genom att teckna

avtal med FORA För-

säkringscentral AB;

se adressförteckning-

en i slutet av boken.

Kollektivavtal behövs

För att omfattas av

TFA/TFA-KL/PSA

räcker det alltså inte

med att vara medlem

i facket. Det måste

finnas kollektivavtal

också.

Ansvarsförsäkringar

Personskador kan kosta den ersättningsansvarige, t ex ar-betsgivaren, mycket pengar. För att skydda sin ekonomitecknar den som äger eller driver en verksamhet därför an-svarsförsäkring. Den tecknas således inte till den skadadesförmån.

Bara en ansvarsförsäkring är obligatorisk: trafikförsäk-ringen, som alla ägare av trafikförsäkringspliktiga fordon(bilar, bussar, traktorer, truckar m fl) måste teckna.

Men även för andra typer av lagstadgat ersättningsan-svar – både strikt och allmänt ansvar – finns försäkringar.Ansvarsförsäkringen övertar försäkringstagarens skade-ståndsskyldighet – och försäkringsbolaget åtar sig genomförsäkringsavtalet också att utreda och förhandla.

ExempelMomentet ”Produktansvar” (strikt ansvar) brukar ingå iflertalet företagsförsäkringar.

I fastighetsförsäkringar ingår alltid ett allmänt ansvars-moment.

Momentet ”Kund-/besöksolycksfall” brukar ingå i buti-kers och restaurangers företagsförsäkringar för att lämnaviss ersättning om skadeståndsskyldighet p g a att vållan-de inte föreligger.

Observera att arbetsskador brukar vara undantagna i al-la ansvarsförsäkringar. Tanken är att arbetsgivaren skateckna avtal om TFA,TFA-KL eller PSA. Om i ett visst fallTFA-avtalet inte skulle gälla (exempel: vissa förlyftnings-fall), kan det bli aktuellt att låta ansvarsförsäkringen prövaansvarsfrågan.

Att arbetsskador är undantagna betyder dock inte attexempelvis en ställverksägare (vars verksamhet omfattasav strikt ansvar enligt Ellagen) inte är ersättningsskyldig.Det förekommer att försäkringsbolagen åberopar undan-taget även vid skador som omfattas av det strikta ansvaret.De kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna TFA,TFA-KL och PSA gäller ju enbart enligt skadeståndslagenoch skyddar alltså inte den vars verksamhet omfattas avstrikt ansvar från ersättningsanspråk till följd av det striktaansvaret.

Det kan således hända att arbetsgivaren blir ersätt-

värk för arbetssjukdomar – om den skadade inte kan vi-sa vållande.

Taleförbudet – ett specialproblemDet s k taleförbudet i TFA, TFA-KL och PSA innebär atten arbetsskadad inte får kräva ersättning i form av skade-stånd direkt från sin arbetsgivare eller annan som har teck-nat TFA,TFA-KL eller PSA.

Taleförbudet har funnits med sedan 1974, då TFY( Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) skapades. Tankenvar att den som tecknat försäkringen inte skulle behövalämna ersättning två gånger, dvs först som skadestånd uregen ficka eller separat ansvarsförsäkring och sedan ge-nom TFY/TFA/m fl.

Taleförbudet utgjorde inget problem så länge den all-männa arbetsskadeförsäkringen LAF ersatte inkomstför-lust med 100 procent genom arbetsskadesjukpenningen och dessutom ersatte kostnader. När LAF försämrades 1993 an-såg sig arbetsmarknadens parter inte ha råd att ta över er-sättningsansvaret för det som inte längre ersattes från LAF.

I och med detta uppkommer luckor i ersättningsskyd-det. Till grund för AFAs handläggning av skador enligtTFA, TFA-KL och PSA ligger ILO-listan från 1980. Därsaknas vissa skador/sjukdomar, vilket leder till att de inteersätts alls. De mest kända exemplen är belastningsska-dorna. De räknas som arbetssjukdomar om skadan inteuppkommit genom en händelse som kan bedömas somolycksfall. Belastningsskadorna ersätts av TFA, TFA-KLoch PSA enbart om de godkänts som arbetsskada av för-säkringskassan.Vibrationsskadorna är upptagna i ILO-för-teckningen.

Taleförbudet gäller sedan den 1 juli 1998 inte längre vidfärdolycksfall när det gäller inkomstförlusten. Om skadaninträffar t ex på arbetsgivarens parkeringsplats och be-döms som färdolycksfall, kan arbetsgivaren krävas på ska-destånd och själv få betala vid vållande – om ansvarsför-säkring inte finns.

Taleförbudet kan bli rättsligt prövat vid skadefall därden aktuella verksamheten omfattas av strikt ansvar, t exenligt Elansvarighetslagen och där TFA, TFA-KL ellerPSA inte ersätter resterande inkomstförlust och självrisk.


Ersättningsreglerna

i detalj, se Del 4, sid

100-147.

Se även avsnittet om

taleförbudet på sid 34.


ningsskyldig p g a sitt strikta ansvar, men varken det av ar-betsgivaren tecknade TFA-avtalet eller PSA-avtalet ellerhans ansvarsförsäkring tar över hennes/hans ersättnings-skyldighet. Det är därför fullt tänkbart att arbetsgivaren iså fall ur egen ficka får betala skadeståndet.Detta är en frå-ga som förmodligen blir klarlagd under de kommandeåren.

Arbetsgivarens ersättningsskyldighet,dvs skadeståndet,gäller i praktiken de 10 procentens mellanskillnad upp tillfull ersättning för inkomstförlust.

SAMMANFATTNING: OLIKA VÄGAR TILL ERSÄTTNING

I Del 4 behandlas ersättningssystemen mer ingående. Ef-tersom ersättningsfrågorna efter försämringarna 1993 bli-vit mer komplicerade än tidigare, finns dock anledning attredan nu presentera en översikt över de olika vägarna tillersättning.

FÖR ATT DET INTE SKA HÄNDA. DET LOKALASKADEFÖREBYGGANDE ARBETET

”Nollvision” om arbetsskador

Alla lagar och kompletterande föreskrifter, alla centralaoch regionala skydds- och tillsynsorgan osv som gäller ar-betsmiljön har som yttersta syfte att förhindra att männi-skor överhuvud taget skadas på jobbet. Man kan säga attlagstiftningen bygger på en ”nollvision”.

Om skada ändå trots alla ansträngningar uppstår skaskadans omfattning vara så ringa som möjligt. Ett förbise-ende, tanklöshet eller dylikt ska inte få leda till svår skada.

Samma sak bör gälla lokalt, på arbetsplatsen. Arbets-miljön ska vara en integrerad del av verksamheten, en led-nings- och policyfråga på samma sätt som exempelvis kva-liteten på företagets produkter eller tjänster. Och på sam-ma sätt som kvalitet, budget, lönsamhet osv är en gemen-sam angelägenhet – en överlevnadsfråga – för alla på före-taget, är också arbetsmiljön det.

I framtiden kommer det att ställas än högre krav på attbåde den inre och yttre miljön på företagen håller hög kva-litet. Inte bara myndigheter, befintliga anställda och kun-der kommer att ställa dessa krav. En bra arbetsmiljö kom-mer med säkerhet också att bli ett viktigt konkurrensme-del vid företagens nyrekrytering av personal.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Sedan 1992/93 har arbetsgivaren haft en skyldighet att ge-nomföra systematiska undersökningar av arbetsmiljön påarbetsplatsen för att upptäcka, analysera och åtgärda ris-ker. Detta arbete gick fram till den 1 juli 2001 under be-nämningen ”internkontroll”.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, är en samlings-benämning för regelbunden kartläggning och dokumenta-tion av arbetsmiljön och risker i arbetsmiljön. SAM funge-rar som en kvalitetskontroll av arbetsmiljön och arbets-miljöarbetet. Genom att utreda risker och prioritera åt-gärder blir det möjligt att genomföra ett målinriktat före-byggande arbete.

Det finns inga regler för hur och när det systematiska

Del 2. Det lokala arbetsmiljöarbetet

2 . – DET LOK AL A ARBETSM I LJÖARBETET | 3938 | SK ADE HAN DBOKE N

Systematiskt arbets-

miljöarbete föreskrivs

i AML 3:e kap §2a.

Kompletterande före-

skrift från Arbetsmiljö-

verket är AFS 2001:01.

Bert Ove Andersson,

smed,

Metall

Dokumentation

”Allt” som rör arbetsmiljön och arbetet med att kvalitets-säkra den ska dokumenteras. Det gäller bland annat sådantsom arbetsmiljömål,handlingsplaner, skyddskommittébe-slut osv.

Dessutom är arbetsgivaren skyldig att utreda och doku-mentera:

> Den riskbedömning som görs i samband med det syste-matiska arbetsmiljöarbetet.

> Alla fall av ohälsa, olycksfall och tillbud.Allt sådant skasammanställas. Statistik ska finnas även över sjukfrån-varo, personalomsättning och andra faktorer av betydel-se för arbetsmiljöarbetet.

> Handlingsplaner för åtgärder av risker i arbetsmiljön.> Instruktioner för hur arbetet ska utföras, särskilt arbets-

moment, redskap osv som kan innebära allvarliga risker.> Hur teknik, arbetsorganisation, rutiner, fördelning av

arbetsuppgifter osv påverkar de anställda fysiskt, psy-kiskt och socialt.

Om det finns fler än tio anställda på arbetsplatsen, är ar-betsgivaren skyldig att se till att även arbetsmiljöpolicy,rutiner, uppgiftsfördelning och en årlig uppföljning finnsdokumenterade.

Handlingsplaner

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att upp-rätta en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. Handlings-planen ska utvärderas och uppdateras årligen och upptaalla de insatser som planeras för förbättring av arbetsmil-jön under det närmaste året. Undantag: Akuta åtgärdersom behöver vidtas omedelbart.

I handlingsplanen ska prioritering ske. Åtgärder för attundanröja risker för en svår skada ska prioriteras framförrisker för flera lättare skador.Tänk på att arbetsgivaren en-ligt Arbetsmiljölagen är skyldig att vidta alla åtgärder! Ihandlingsplanen ska anges tidpunkter för när de olika åt-gärderna ska vara vidtagna.Till arbetet med handlingspla-nen hör även att följa upp att planerade åtgärder ocksåvidtagits.

arbetsmiljöarbetet ska genomföras, bara att det ska görasregelbundet.

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår bland annatatt fastställa och genomföra följande:

> Både lång- och kortsiktiga mål för arbetsmiljöarbetet.> Fördelning/delegation av arbetsmiljöansvar, befogen-

heter, resurser.> Kartläggning av risker och brister i arbetsmiljön. Ob-

servera att detta gäller alla arbetsställen, även sådanasom befinner sig utanför den ordinarie arbetsplatsen.

> Utredning av arbetsskador och tillbud.> Utarbetande av rutiner för det systematiska arbetsmil-

jöarbetet, dokumentation, tillbudsrapportering, infor-mation/utbildning av anställda, allmänna och specifikahandlingsplaner för arbetsmiljöarbetet osv.

> Former för anlitande av företagshälsovård.> Organisation och rutiner för rehabilitering och anpass-

ning av arbetsuppgifter.> Rutiner för uppföljning av det systematiska arbetsmil-

jöarbetet.

SAM ska vara en integrerad del av företagets verksam-het.Därför är detta arbete också en förhandlingsfråga. Omden fackliga organisationen, företrädd av skyddsombudet,har en avvikande uppfattning från arbetsgivaren på någonpunkt beträffande SAM, ska denna dokumenteras.

LOs undersökningar visar att knappt var tredje arbets-givare följde den tidigare internkontrollföreskriften.

Alltför många arbetsgivare nöjer sig med att delegeraned ansvaret i organisationen dock utan att ”skicka med”de resurser och befogenheter som krävs.

Vi måste sprida medvetenheten om att SAM är ett vik-tigt verktyg i det förebyggande arbetet och måste finnasmed i vardagsarbetet. Tänk på Arbetsmiljölagens krav påatt arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som krävs för attförebygga skador och ohälsa på arbetsplatsen. Den 1 au-gusti 2002 skärptes dessutom 2 § 3 kap AML (där dettastår) med tillägget ”En utgångspunkt skall därvid vara attallt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska änd-ras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall un-danröjs”.


Exempel på yrken med

varierande arbets-

ställen: resemontörer,

hemtjänstpersonal,

sotare, skogsarbetare,

chaufförer osv.

Blankett för riskbe-

dömning och hand-

lingsplan enligt den

nya AFS-föreskriften

om systematiskt ar-

betsmiljöarbete finns

att beställa gratis från

Arbetsmiljöverket.

Blankettnummer

ADI 544.

Tips: Spara alltid alla

varuinformationsblad,

maskinritningar osv.

Exempelvis vid arbets-

sjukdom kan det dröja

länge innan en skada

visar sig. Då kan det

vara lättare att styrka

orsaken till skadan om

dokumentation finns

kvar.

Arbetsmiljöinspektionen har rätt att utfärda föreläggan-den, besluta om förbud mot viss verksamhet eller vända sigtill länsrätten med ansökan om att arbetsgivaren åläggs attbetala sanktionsavgift.

Arbetsmiljöinspektionen kan alltså användas som re-surs av de anställda – men givetvis också av arbetsgivaren.Som statlig tillsynsmyndighet ingår det i inspektionensuppdrag att bland annat fungera som rådgivare i både all-männa och enskilda arbetsmiljöfrågor.

Slutligen ska arbetsgivaren alltid kontakta Arbetsmiljö-inspektionen om en allvarlig personskada inträffat. Dettaska ske omgående!

VEM GÖR VAD?

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren har ansvaret för att vidta alla åtgärder sombehövs för att säkerställa en god arbetsmiljö utan skade-/sjukdomsrisker. Arbetsmiljölagen stadgar visserligen attarbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstad-komma en god arbetsmiljö – men det juridiska ansvaretåvilar arbetsgivaren.

Ur Arbetsmiljölagen:”Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrol-lera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbets-miljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter somhar meddelats med stöd av lagen. Han ska utreda arbets-skador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamhetenoch vidta de åtgärder som föranleds av detta.” (AML 3:ekap §2a).

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön skärptes genomtvå förtydligande tillägg till Arbetsmiljölagen. De nya be-stämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2002.

I sak ändrar tilläggen ingenting. Lagen slår ju sedan tidi-gare fast att arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärderför att förebygga arbetsskador och annan ohälsa. Av dettaföljer skyldigheten att göra de ändringar/nyinvesteringarsom behövs för att undanröja skaderisker. Men vi vet juockså att det ofta är just med ekonomin som motivering

Certifiering av arbetsmiljön

Sedan en tid tillbaka kan arbetsgivare få arbetsmiljöarbe-tet certifierat på motsvarande sätt som man hittills kunnatgöra för kvalitet och den yttre miljön (de olika ISO-certi-fieringssystemen). Certifieringsordningen bygger på Ar-betsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljö-arbete, AFS 2001:01, och måste ske med utgångspunkt iett annat ledningssystem.

Vad det handlar om är att upprätta ett ledningssystemför arbetsmiljön (jämför begreppet ”miljöledningssystem”i ISO 14000) och att därigenom säkerställa att det arbete som gjorts på arbetsplatsen enligt föreskriften om syste-matiskt arbetsmiljöarbete inte blir en engångsinsats – utanatt det fortsätter. Ett inslag i certifieringskraven är att mani uppföljande revisioner kan påvisa ständiga förbättringar.Det räcker alltså inte med att uppnå en viss kvalitetsnivåpå arbetsmiljön utan man måste även kunna styrka att denstadigt förbättras.

Arbetsmiljöcertifieringen har utarbetats av arbetsmark-nadens parter tillsammans med Arbetsmiljöverket ochStyrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWE-DAC. Det finns redan ett antal certifieringsorgan som kanutge sådana certifikat och utbildning av särskilda arbets-miljörevisorer pågår på olika håll i landet.

Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektionen)

som resurs

Frågor som rör arbetsmiljön är förhandlingsfrågor. De an-ställda företräds av skyddsombudet. Om det uppstår entvist med arbetsgivaren i en arbetsmiljöfråga, bör den iförsta hand lösas lokalt – i skyddskommittén eller i för-handling med företagsledningen.

Om det inte går, har skyddsombudet möjlighet attkoppla in Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektio-nen), som är den myndighet som har tillsynsansvaret överatt arbetsgivarna följer Arbetsmiljölagen och komplette-rande föreskrifter. Exempelvis om arbetsgivaren inte upp-fyller de krav som finns i föreskriften om systematiskt ar-betsmiljöarbete vad gäller riskutredning och riskanalys –något som tyvärr är ganska vanligt.


Mer information om

arbetsmiljörevision

och certifiering av led-

ningssystem för ar-

betsmiljöarbetet kan

lämnas av SWEDAC

(se adressförteckning-

en i slutet av boken).

Sedan 1994 kan ar-

betsgivaren tvingas

betala upp till 100 000

kr i sanktionsavgift vid

överträdelse av vissa

av Arbetsmiljöverkets

föreskrifter.

För att arbetsmiljöansvar ska kunna delegeras, krävs attden som ansvaret delegeras till har en någorlunda själv-ständig ställning som chef. Detta innebär bland annat atthon/han ska ha behörighet och befogenhet att fatta själv-ständiga beslut om investeringar för att åtgärda brister el-ler i övrigt förbättra arbetsmiljön. Hon/han ska givetvisockså ha nödvändiga kunskaper om arbetsmiljöfrågor ochtid att påta sig arbetsmiljöansvaret.

Skyddsombud

På alla arbetsplatser med minst fem anställda ska det fin-nas ett skyddsombud. Större arbetsplatser har ofta mer änett skyddsombud. En av dem utses till huvudskyddsombudoch har till uppgift att samordna det fackliga arbetet medarbetsmiljön.

Små arbetsplatser utan skyddsombud har i stället till-gång till ett regionalt skyddsombud, som utses av förbunds-avdelningen/sektionen. Det regionala skyddsombudetfungerar också som resurs för skyddsombud på mindre ar-betsplatser.

Att vara skyddsombud är ett fackligt uppdrag. Skydds-ombudet företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor ochhar, å deras vägnar, uppgiften att bevaka att arbetsgivarenuppfyller sina skyldigheter enligt Arbetsmiljölagen. Efter-som skyddsombudet är en facklig företrädare, är arbets-givaren skyldig att åtminstone underrätta (helst samrådamed) skyddsombudet om förändringar i arbetsmiljöför-hållandena. Skyddsombudet ska också delta i utarbetan-det av handlings- och åtgärdsplaner – och tillsammansmed arbetsgivaren svara för information/utbildning av deanställda i skydds- och säkerhetsfrågor.

En viktig rätt som Arbetsmiljölagen ger skyddsombu-det är att stoppa arbeten som innebär omedelbar och all-varlig fara.

Skyddsombudet har rätt att vända sig till Arbetsmiljö-inspektionen om arbetsgivaren skulle underlåta att vidtanödvändiga åtgärder för att rätta till brister och risker i ar-betsmiljön.

som många arbetsgivare underlåter att t ex nyinvevstera iskadeskydd. Tillägget i Arbetsmiljölagen har därför inne-börden att ”behövs det, så måste det få kosta”.

”Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs föratt förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa ellerolycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådantsom kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersät-tas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.” (AMLur 3:e kap §2 – 2002 års tillägg är kursiverat).

Ett annat envist kvardröjande problem är utbildning avoch information till nyanställda. Alltför ofta brister det i introduktionen av nya medarbetare. I det andra viktigatillägget till Arbetsmiljölagen den 1 augusti 2002 stadgasatt anställda som inte fått information/utbildning om ris-ker och skydd helt enkelt inte får arbeta i riskmiljöer.

”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kän-nedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs,och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan varaförbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig omatt arbetstagaren har den utbildning som behövs och vetvad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Ar-betsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått till-räckliga instruktioner får tillträde till områden där det finnspåtaglig risk för ohälsa eller olycksfall.” (AML 3:e kap §2 –2002 års tillägg är kursiverat).

Vem är arbetsgivare?

På Anderssons Mekaniska eller Petterssons Livs, båda meden huvudägare som själv arbetar i verksamheten och enhandfull anställda är det inte svårt att peka ut vem som är”arbetsgivare” enligt Arbetsmiljölagen. Det är Lisa An-dersson respektive Olle Pettersson.

På stora företag som ABB, Volvo, Ericsson m fl eller in-om den offentliga sektorn är det inte lika lätt.Arbetsgivar-ansvaret enligt Arbetsmiljölagen bärs ytterst av styrel-se/VD/koncernchef men delegeras nedåt i linjen till exem-pelvis divisions-/avdelningschef eller annan mellanchefsom får arbetsmiljöansvaret för sin del av verksamheten.Detta gäller också företag som är mindre än de nyss upp-räknade jättarna men där det är praktiskt omöjligt för V Datt handha det löpande arbetsmiljöarbetet.


la arbetsförhållanden som finns i varje bransch eller före-tag.

Företagshälsovården har goda möjligheter att bidra tilltidig förebyggande verksamhet, t ex att åtgärda belast-ningsskador innan de blir bestående. Företagshälsovårdensläkare har en viktig roll när läkarintyg ska skrivas. Det gäl-ler både intyg om sambandet mellan arbete och skada ochintyg om skadans bestående omfattning (invaliditetsin-tyg). Värna om den goda företagshälsovården! Vårdcent-ralerna kan aldrig utgöra alternativ till en bra företagshäl-sovård.

De anställda

Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar för alla som finnspå arbetsplatsen. Det innebär att Arbetsmiljölagen åläggeräven varje anställd att göra sitt bästa för att säkerställa en bra och säker arbetsmiljö. Rent praktiskt handlar detbland annat om att använda den skyddsutrustning somfinns på föreskrivet sätt, följa de instruktioner och andraskyddsföreskrifter som ges, rapportera eventuella tillbudosv.

En anställd kan dock aldrig göras personligt ansvarig förskada som hon/han vållar i tjänsten. Ansvaret för allt somsker på arbetsplatsen, inklusive för skador som vållats aven anställd, vilar på arbetsgivaren (det är detta som kallasarbetsgivarens principalansvar) .

Om arbetskamrat skadar arbetskamrat genom att tank-löst vidta en viss åtgärd, blir arbetsgivaren ansvarig. I dettasammanhang betyder det att ersättning i förekommandefall lämnas av TFA,TFA-KL eller PSA.

Om den skadade råkat medverka till skadans uppkomståberopas detta inte, i enlighet med Skadeståndslagen, somskäl att minska hennes/hans berättigade anspråk.

Det gäller också om en anställd skadas till följd av atthon/han varit ovarsam, struntat i skyddsföreskrifter osv.Om arbetsgivaren försummat skyddsutrustning, instruk-tioner eller liknande blir arbetsgivaren ansvarig. Medvål-lande och därmed reducerad ersättning åberopas endastom uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger dvs i praktikeninte.

Samarbete mellan skyddsombud

Lagstiftningen och myndigheternas föreskrifter reglerarförhållandet mellan skyddsombud och arbetsgivare. Där-emot har lagar och föreskrifter inget att säga om hur sam-arbetet ska gå till mellan t ex lokalt skyddsombud och hu-vudskyddsombud och/eller regionalt skyddsombud.

Dessa samarbetsfrågor är fackliga frågor – men därmed inte mindre viktiga. Tvärtom. Ett väl fungerande samar-bete, inte minst vad avser information om risker i arbets-miljön och inträffade tillbud/skador är på många sätt själ-va grunden för arbetsmiljöarbetet ur ett fackligt perspek-tiv.

Hur samarbetet praktiskt ska gå till måste lösas från falltill fall, men det viktiga är att det blir gjort!

Skyddskommitté

Om företaget har minst 50 anställda, ska det finnas enskyddskommitté. Arbetsgivaren ansvarar för att en sådanbildas. Skyddskommittén är ett samverkansorgan för ar-betsgivare och anställda. I skyddskommittén ingår arbets-miljöansvarig chef, skyddsombud och eventuellt annanfacklig representant. Även skyddsingenjör och represen-tant för företagshälsovården kan ingå.

Skyddskommittén ska föra protokoll över sina sam-manträden och beslut. Dessa protokoll bör vara tillgäng-liga för de anställda.

Företagshälsovården

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ”svara för attden företagshälsovård som arbetsförhållandena kräverfinns att tillgå”. Även denna nya skrivning från 2000 årsversion av Arbetsmiljölagen är en försämring i förhållandetill tiden före 1993, när rätten till företagshälsovård fannsinskriven i centrala kollektivavtal och statsbidrag utgicktill verksamheten.

Rätt utformad och använd är företagshälsovården enviktig resurs. Inom företagshälsovården bör det finnas me-dicinsk, psykosocial, teknisk och arbetsorganisatoriskkompetens m m. Det möjliggör både förebyggande arbeteoch rehabilitering som – i bästa fall – utgår från de speciel-


Är du lokalt skydds-

ombud? Se till att

huvudskyddsombud/

regionalt skyddsom-

bud får regelbundna

rapporter (gärna ko-

pior av kommittépro-

tokollen). Begär mot-

svarande information,

t ex från den centrala

skyddskommittén.

Exempel på rubriker som kan sättas upp i en ”tillbuds-pärm”:

● Vad Händelsen i korthet.● Hur Under vilket arbetsmoment, vilka hand-

grepp, vad hände.● Varför Exempel: ”stress”, ”dålig belysning”, ”använ-

de inte skyddsutrustning”, ”visste inte hurman skulle göra” osv.

● När Datum, klockslag.● Var Viss maskin/maskindel, viss plats på arbets-

stället osv.● Vem Namn på den som råkat ut för tillbudet.● Åtgärder Vad behöver göras för att det inte ska hända

igen?

Exakt hur tillbudspärmen utformas, vilka rubriker somfinns med osv får naturligtvis avgöras från fall till fall.Utforma en mall för tillbudsrapportering som fungerar påden egna arbetsplatsen.

Åtgärder

Omedelbart

Tyder det nyss inträffade tillbudet på brister i arbetsmiljönsom lika gärna kunde ha lett till ett allvarligt olycksfall eller arbetssjukdom?

Gäller det en olycksfallsrisk, är det befogat att stoppadet aktuella arbetet till dess att bristen är åtgärdad.Exempel på sådana brister är att man kopplat bort skydds-anordningar för att arbetet ska gå fortare (t ex skyddskå-pan över en maskin som används för korta produktions-serier och som måste ställas om manuellt mellan varje se-rie), att man låter bli att använda personlig skyddsutrust-ning för att den känns otymplig, förvaras för långt bort osv.

Gäller det risk för arbetssjukdom: Påtala risken och be-gär att arbetsgivaren vidtar åtgärd/-er för att eliminera ris-ken. Om detta inte sker, kontakta Arbetsmiljöinspektio-nen.

På lite längre sikt

Arbetsgivaren är skyldig att löpande riskanalysera verk-

HUR MAN HANTERAR TILLBUD – NÄR DET NÄSTAN HÄNDER

Vad är ett tillbud?

Olycksfall

Ett tillbud är en händelse som kunde ha lett till personska-da. Olycksfall är ju en ”plötslig och utifrån kommandeoförutsedd händelse som oväntat drabbar någon och somleder till personskada”. Ett tillbud är ”nästan ett olycks-fall”.

Arbetssjukdom

Man kan tala om tillbud även när det gäller arbetssjukdo-mar. Det kan vara du själv eller en arbetskamrat som drab-bats.Tillbud är det när besvär som exempelvis värk, eksemoch hosta kommer och går. Ett vanligt förlopp är att be-svären till en början förbättras under veckoslut och se-mestrar. Till slut utvecklas dock en fullgången sjukdom,som kräver vård och som kan leda till en bestående funk-tionsnedsättning, dvs invaliditet och/eller livslång värk.

Tillbud är varningssignaler

Ett tillbud är en varningssignal, en fingervisning om att detfinns något i arbetsmiljön, arbetsrutinerna osv som är risk-fyllt och som kan orsaka arbetsskada i form av olycksfalleller arbetssjukdom.

Vid det systematiska arbetsmiljöarbetet är dokumenta-tion över inträffade tillbud en viktig del av underlaget förhandlingsplaner osv.

Rapportering – Dokumentation

Alla tillbud ska rapporteras och dokumenteras. Det börfinnas rutiner för detta på arbetsplatsen.

Rutiner för rapportering och dokumentation av tillbudär en grundläggande del av arbetsmiljöarbetet. Det behö-ver inte vara så märkvärdigt. En bok/liggare/pärm att skri-va upp inträffade tillbud i kan räcka. Huvudsaken är attuppgifterna finns samlade och att de används som det un-derlag för det systematiska arbetsmiljöarbete som de ärtänkta för.


Det går tio tillbud på

ett olycksfall.

Bagatellisera inte till-

buden!

Utredningsblanketter

för arbetssjukdomar

Numera finns fyra oli-

ka blanketter/utred-

ningsmallar för ar-

betssjukdomar.

Du hittar dem på

www.alla.lo.se (se

vidare sid 161-163).

De kan också använ-

das för att dokumen-

tera besvär som upp-

kommit innan sjuk-

skrivning blivit ak-

tuell.

Facket – skyddsombud på arbetsplatsen

Skyddsombudet har en viktig roll som arbetskamrat attsprida och befästa attityden att tillbud är varningssignalersom måste tas på allvar. Skyddsombudet – och den lokalafackliga organisationen – känner arbetsförhållandena ochhar möjlighet att utarbeta enkla och lättanvända rutinerför tillbudsrapportering och tillbudsdokumentation.

Tillbudsrapporterna bör – lika väl som skadeanmäl-ningar – sparas ”för alltid”. De bör sparas på ett sådant sättatt det blir praktiskt möjligt att hitta uppgifter om liknan-de tillbud som skett tidigare. Spara därför inte rapporter-na i datum- eller namnordning utan mer efter kategoriersom:

> Olycksfall: Var på arbetsplatsen det hände, t ex i verk-staden, vid svarvarna osv.

> Sjukdom:Typ av besvär, t ex värk (ange kroppsdel), ek-sem, luftvägsbesvär, tinnitus osv. Även vid sjukdom ärdet viktigt att ange vilken del av arbetsplatsen som dendrabbade arbetade i.

Skyddsronder är ett viktigt hjälpmedel för att bl a kon-trollera att vardagsrationaliseringar inte sker av sådant slagatt säkerheten hotas, t ex att skydd har tagits bort.

Tänk också på att skyddsronden inte bara innebär attman ska gå runt och titta på arbetsplatsen utan också attman bör prata med de anställda och fråga om sjukdomar,stress osv. Annars kan det vara svårt att få grepp om sjuk-domsriskerna.

Facket – regionalt skyddsombud

Skyddsarbetet får inte försummas på små arbetsplatser,även om dessa kanske saknar eget skyddsombud som självkan hålla i det praktiska (ta emot muntlig tillbudsrapportoch föra in i pärmen/loggen osv).

På sådana mindre arbetsplatser kan t ex ett regionaltskyddsombud vara till stor hjälp för både de anställda ocharbetsgivaren, genom att upprätta enkla tillbudsblanket-ter eller liknande för hur rapportering bör ske och hur do-kumentation ska sparas.

Det är viktigt att de anställda rapporterar tillbud samtolycksfall och sjukdom så snart de blivit kända.Vänta inte

samheten och genomföra åtgärder för att åtgärda risker(dvs systematiskt arbetsmiljöarbete). Det kan bland annatske genom regelbundna skyddsronder. På arbetsplatsermed skyddskommitté sammanträder denna regelbundet.Men oavsett hur arbetsmiljöarbetet är organiserat, är detarbetsgivarens skyldighet att hålla sig informerad om vadsom händer på arbetsplatsen och vilka de eventuella ar-betsmiljöriskerna är.

Tillbud är, som nämnts, en viktig fingervisning om attåtgärder behöver vidtas.

Vem gör vad?

De anställda

Rapportera alla tillbud! Det är viktigt att inte bagatellise-ra tillbud, att utgå från att det ”hör till jobbet” eller att detär en ”inbyggd yrkesrisk” att bli lätt skadad ibland.

Exempel på vanliga vanföreställningar:”Det hjälps inte, jobbar man med glas så blir det skärsår ibland. Det är en del av jobbet.” Sagt av en livsmedelsarbe-tare på tappningen på ett bryggeri.

”Några smockor måste man tåla. Gubben är känd för attvara besvärlig, han är bara sån.” Sagt av en kommunalare ihemtjänsten.

”Visst gör det ont i axeln mot slutet av veckan, men detbrukar ju gå över under helgen.” Sagt av en städerska.

”Visst är tonen lite rå, men det är ingen som tar illa vidsig.” Sagt av en som mobbar arbetskamrater.

Det är inte tufft och professionellt att rycka på axlarnaoch fortsätta arbeta som om inget hänt efter ett tillbud.Tvärtom. Det som i just det aktuella fallet turligt nog ”ba-ra” var ett tillbud, kan nästa gång lika gärna leda till ett all-varligt olycksfall eller till en fullt utvecklad arbetssjuk-dom.Värken som i början går över vid vila, gör det till slutinte utan blir kronisk.

Alla på arbetsplatsen har ett gemensamt ansvar för ar-betsmiljön.Arbetsgivaren bär det juridiska ansvaret – menArbetsmiljölagen stadgar att även de anställda ska ta aktivdel i arbetsmiljöarbetet. När ett tillbud inträffar, hur obe-tydligt det än kan kännas, ska det därför rapporteras.


Rapportera alla till-

bud/skador! Även så-

dana som du råkat ut

för p g a egen ”klan-

tighet”. Alla kan göra

fel – det viktiga är att

rapportera och doku-

mentera det som hänt

för att inte fler ska

råka ut för samma sak.

ansvar att se till att både arbetsskadeförloppet och bak-grunden till skadan dokumenteras ordentligt.

Nedan följer en genomgång av några viktiga åtgärdervid de olika typerna av arbetsskador.

Vad ska göras vid olycksfall?

Omedelbart

Omhänderta den skadade. Om det är en allvarlig olycka,ring efter ambulans. Stoppa arbetet på olycksplatsen så attförloppet kan dokumenteras. Tillkalla arbetsledning och(huvud-)skyddsombud.

Dokumentation

Dokumentation är A och O i alla arbetsskadefall – oavsettom det handlar om allvarlig personskada eller ”bara” etttillbud. Fotografera skadeplatsen. Spara bevismaterial,t ex en stege utan glidskydd, ett avbrutet verktyg, trasigcykelpedal osv.

Notera vittnen.Dokumentationen kompletteras senare med uppgift

om tidigare tillbud och/eller skador, företagets riskinven-tering och riskanalys osv.

Skadeanmälan

Den skadade ska alltid kontakta arbetsledningen. EnligtArbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att göra ska-deanmälan till försäkringskassan vid varje inträffad per-sonskada. Både skyddsombudet och den skadade ska med-verka.

Passa samtidigt på att fylla i blanketten för skadeanmä-lan till TFA, TFA-KL eller PSA. Alla tre – arbetsgivaren,skyddsombudet och den skadade – ska ju skriva på ävenden blanketten.

Alltid skadeanmälan vid inträffad personskada!Men om skadan är ”liten”? Ett skrubbsår, en skråma? Ingetsom föranleder läkarvård? Skriv åtminstone en intern till-budsanmälan och sätt in i tillbudspärmen (se sid 48).

Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektionen)? Polis?

Arbetsgivaren ska alltid underrätta Arbetsmiljöinspektio-

tills det regionala skyddsombudet kommer på ett planeratbesök.

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren har, som sagt, ansvaret för arbetsmiljön.Eftersom syftet med arbetsmiljöarbetet är att förebyggaskador, ska en väl fungerande tillbudsrapportering och till-budsdokumentation betraktas som ett ypperligt hjälpme-del.

Riskanalys, upprättande av handlings- och åtgärdspla-ner osv förutsätter att det finns underlag. Skyddsronder ärett hjälpmedel för att samla in uppgifter. Dokumentationöver inträffade tillbud är ett annat.

NÄR DET ÄNDÅ HÄNDER

Trots att vi har en ”nollvision” om arbetsskador, måste mankonstatera att sådana ändå inträffar. I Arbetsmiljölagenoch Arbetsmiljöförordningen finns en del bestämmelserom vad som ska göras när en arbetsskada har inträffat.Lagstiftningen ställer dock bara upp minimikrav.

Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som visserligen ärdetaljerade, bör betraktas som allmänna regler för skydds-arbetet. Det gäller att alla berörda – arbetsgivaren, fackli-ga företrädare och de anställda – faktiskt skaffar och läserdessa föreskrifter. Alltför ofta saknas på arbetsplatsen desenaste upplagorna av de AFS-föreskrifter som är tillämp-liga. Vad som är än värre är att även där ”färska” föreskrif-ter finns, läses de sällan.

Men dessutom har varje arbetsplats, ja varje arbetsmo-ment, ju sina speciella förutsättningar. Utöver det somkrävs i lag och föreskrifter, finns andra åtgärder som behö-ver vidtas – inte minst för att förebygga att nästa skada avsamma typ inträffar. Dessa åtgärder bör utgå från sammafrågeställningar som i tillbudsrapporteringen (sid 48-49)och därmed alltså från det specifika fallet.

Dessutom finns en del praktiska åtgärder som behövervidtas för att den skadade ska kunna tillvarata sin rätt tillersättning på bästa möjliga sätt. Det är i hög grad fackets


Utred alltid alla ar-

betsskador!

En arbetsskadeutred-

ning bör vara ett ”sam-

verkansprojekt” mel-

lan arbetsgivaren,

facket och den skada-

de.

Ett förslag till utred-

ningsmall finns på sid

92-98.

nerna (t ex typ av lyft och andra arbetsmoment). Anteck-na vittnesuppgifter. Spara bevis, exempelvis allergifram-kallande handskar, risk- och innehållsdeklaration på ke-miska ämnen och liknande.

Dokumentationen kompletteras senare med uppgiftom tidigare skador, företagets riskinventering och riskana-lys osv.

Uppgifter om tidigare skador, dvs om anställda somdrabbats av samma eller liknande besvär är särskilt viktigai arbetssjukdomsfall.

Skadeanmälan

Den skadade ska alltid kontakta arbetsledningen, helst iett tidigt skede när besvären fortfarande är lindriga.

Egentligen är arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagenskyldig att redan då, under medverkan av skyddsombudet,göra skadeanmälan till försäkringskassan.

Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektionen)? Polis?

Det är sällan aktuellt med ambulanstransport vid arbets-sjukdom, alltså inträffar det ytterst sällan att polisen blirinblandad. Dock kan det i vissa fall ändå kännas angelägetmed en polisutredning (jfr fallet med utsläpp av giftigt tät-ningsmedel vid bygget av tunneln under Hallandsåsen).

Arbetsgivaren ska dock även vid arbetssjukdom alltidunderrätta Arbetsmiljöinspektionen, senast ska detta ske ioch med att arbetsskadeanmälan skickas in.Vid exempel-vis svåra förgiftningsfall och liknande ska informationenlämnas omedelbart.

Vem gör vad?

Arbetsgivaren

> Arbetsgivaren är skyldig att underrätta Arbetsmiljö-inspektionen vid svår personskada.

> Arbetsgivaren ska göra skadeanmälan till försäkrings-kassan och delta i skadeanmälan till TFA,TFA-KL ellerPSA.

> Arbetsgivaren har huvudansvaret för att utreda och do-kumentera det inträffade.Arbetsgivaren ska vidta de åt-gärder som behövs omedelbart för att förhindra nya

nen när en svår personskada inträffat. Större arbetsplatserhar ofta en ”egen arbetsmiljöinspektör”, dvs en namngivenperson på den lokala Arbetsmiljöinspektionen som är fö-retagets reguljära kontaktperson. Annars finns alltid jour-havande arbetsmiljöinspektör.

Vid svåra arbetsskador kan även polisen bli inblandad.När man ringer efter ambulans, går larmet automatisktäven till polisen. Den lokala polismyndigheten avgör självom de ska skicka någon till olycksplatsen. I detta samman-hang kan vara värt att notera att arbetsmiljöåtal väcks iganska liten utsträckning i Sverige. En av förklaringarnakan vara att polisen inte gör särskilt många utredningar avarbetsskadefall.

Om exempelvis skyddsombudet bedömer att det vore bra om även polisen kom till platsen (dvs även om ingen ambulanstransport behövs), måste polisen tillkallas sepa-rat.

Vad ska göras vid sjukdom?

Omedelbart

En arbetssjukdom är en smygande skada. Särskilt belast-ningsskador börjar ofta med lite stelhet och värk, somdock inte hindrar den sjuka att gå till jobbet som vanligt.Sådana besvär ska betraktas som tillbud. Stelhet och små-ont är allvarliga tecken på något som kan utvecklas till be-stående invaliditet. Också andra vanliga arbetssjukdomarsom eksem och allergier kan debutera relativt odrama-tiskt.

Även vid arbetsplatsrelaterad psykisk och psykosoma-tisk ohälsa (t ex stressrelaterad sjukdom, mobbning ochannan kränkande särbehandling) kan förloppet vara smy-gande. Tecknen kan vara otydliga.

Vid minsta tecken på ohälsa som kan misstänkas varaarbetsrelaterad: Sök läkare eller sjukgymnast, gärna hosföretagshälsovården om sådan finns. Se till att besvärenjournalförs och att misstanke om skadlig inverkan på arbe-tet också skrivs in i journalen.

Dokumentation

Dokumentation är A och O även – och kanske särskilt –vid arbetssjukdom. Fotografera arbetsplatsen, arbetsruti-


Se till att telefonnum-

ret till Arbetsmiljöin-

spektionen finns lätt

tillgängligt, både hos

arbetsgivaren och det

lokala facket.

om eventuell rättshjälp, dvs med uppdrag till exempelvisLO-TCO Rättsskydd centralt, att bistå den skadade.

Inte minst gäller det vållandeutredningar. Numerakrävs vållandeprövning i betydligt färre fall än förut (se sid111). Oavsett om skadan ska gå till vållandeprövning ellerinte, kan det dock vara av stort fackligt intresse att till ful-lo få klarlagt varför en skada inträffat – och inte enbart denskadades ensak. Genom att en ordentlig utredning görs,kan framtida skador kanske lättare undvikas.

Den lokala/regionala fackliga organisationen

> Hela den lokala fackliga organisationen har ett fackligtansvar för arbetsmiljöfrågorna – inte bara skyddsom-budet.

> Den ska bevaka att beslut fattas och genomförs på ar-betsplatsen beträffande förebyggande åtgärder. Bevakaatt nyanställda får rätt och tillräcklig information omskyddsföreskrifter, skyddsanordningar m m.

> Arbetsgivaren är visserligen skyldig att spara alla ar-betsskadeanmälningar, men det finns inget formkrav påhur det ska göras. Dessutom gallras ofta handlingar somär äldre än 10 år ut. Det lokala facket kan upprätta etteget system för arkivering av arbetsskadedokumenta-tion. Sortera skadeanmälningar och tillhörande doku-mentation efter typ av skada och skadeplats – inte i da-tumordning – och spara även äldre dokument.

Försäkringsrådgivare och

andra lokala fackliga förtroendevalda

> På många arbetsplatser är det samma person som är bå-de skyddsombud och försäkringsrådgivare. Oavsett hurdet är organiserat på den aktuella arbetsplatsen, har för-säkringsrådgivaren en viktig roll i att lotsa den skadaderätt i ”försäkringsdjungeln”. Det kan handla om att hjäl-pa till med skadeanmälan till TFA, TFA-KL eller PSA,med vållandeutredningar och med andra försäkrings-frågor.

> Arbetsskadefrågorna är hela fackets ansvar.

Arbetskamrater

> Alla har ett ansvar för arbetsmiljön. Redan ett tillbud är

skador eller tillbud. Kunskapen från den inträffade ska-dan kan användas till att förebygga skador även inomandra delar av verksamheten.

> Beträffande samtliga ovanstående punkter: Samarbetamed skyddsombudet! Om skyddsombud saknas på ar-betsplatsen, kontakta det regionala skyddsombudet.

Skyddsombudet (lokalt/regionalt)

> På arbetsplatser med eget/egna skyddsombud har den-na/dessa en nyckelroll och ska medverka aktivt i bådedokumentation och skadeanmälan.

> Små arbetsplatser som saknar eget skyddsombud hartillgång till ett regionalt skyddsombud.

> Om polisen kommer, bör skyddsombudet agera ”gui-de”. Förse polisen med de av Arbetsmiljöverkets före-skrifter som är aktuella. Tänk på att poliser sällan harnågon större vana vid att utreda arbetsskador.

Skyddsombudet har en central roll när en arbetsskadaska utredas, inte minst om frågan om arbetsgivarens vål-lande är aktuell. Enligt villkoren för TFA, TFA-KL ochPSA är eventuella vållandeutredningar formellt den ska-dades eget ansvar. Det hindrar dock inte att den skadadelämnar fullmakt till den lokala fackliga organisationen,t ex till skyddsombudet, att driva vållandefrågan.

Oavsett vilket, bör skyddsombudet aktivt medverkaoch bistå den skadade i utredningsarbetet!

Utveckla en lokal facklig strategi för arbetsskadeärenden.Det gäller både vållandefall och andra arbetsskadefrågor.Prata arbetsmiljö och arbetsskador/tillbud på mötena!Hjälp skyddsombudet med utredningar, dokumentation,bevakning av anmälda skador osv.

Det är att rekommendera att skyddsombudet/försäk-ringsansvarig aktivt hjälper den skadade med att få fram deuppgifter som behövs för att klarlägga händelseförloppetoch varför skadan inträffade. Den skadade kan ofta ha till-räckligt med ”arbete” med att bli frisk. Med fullmakt kanden skadade företrädas av sin fackliga organisation när detgäller att kräva ersättning. Det är bra att ta kontakt medfacket oavsett fullmakt eller ej. Det är facket som beslutar


(och, om det ändå händer, den ekonomiska trygghetenför den som skadas).

> För att arbetsgivaren ska få ett bra underlag för det lokala skadeförebyggande arbetet. Genomgång av ar-betsskadeanmälningar med utredningsunderlag bör va-ra ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetets risk-analys.

> För att den arbetsskadade ska få den ersättning somhon/han har rätt till enligt lag och kollektivavtal.

I dag anmäls ungefär 100 000 arbetsskador om året.Men vi vet att betydligt fler inträffar. Många av dem är ioch för sig skador som inte medför sjukskrivning – men deär arbetsrelaterade skador likafullt.

När ska man anmäla?

Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring är arbetsgivarenskyldig att skicka in arbetsskadeanmälan till försäkrings-kassan för alla arbetsskador som lett till minst en dags sjuk-skrivning.

Motsvarande skyldighet finns inte beträffande anmälantill AFA för ersättning från TFA,TFA-KL eller PSA. Dessaförsäkringar bygger dock på avtal mellan arbetsmarkna-dens parter.Arbetsgivaren förutsätts därför aktivt medver-ka till att även denna skadeanmälan fylls i korrekt ochskickas in.

Principen borde alltså vara: Skicka alltid in arbetsska-deanmälan, både till försäkringskassan och till den kollek-tivavtalade arbetsskadeförsäkringen, så fort som en ar-betsskada krävt läkarvård. Bara på så sätt kan vi, samman-taget, få en korrekt statistik över risker och brister i olikaarbetsmiljöer och olika yrken.

Vem ska anmäla?

Arbetsgivaren ska göra arbetsskadeanmälan till försäk-ringskassan, dvs fylla i och skicka blanketten ”Anmälan omarbetsskada” till försäkringskassan.

Den arbetsskadade ska göra anmälan till AFA, som ad-ministrerar TFA, TFA-KL och PSA. Eventuellt misstänktvållande ska anges, t ex under Övriga upplysningar, på an-mälningsblanketten.

en varningsklocka och en indirekt uppmaning till att va-ra uppmärksam på och inte negligera arbetsmiljörisker.

> Dokumentera och anmäl alltid alla tillbud!> Om en arbetsskada inträffar, är det viktigt att den som

har något att tillföra utredningen ställer upp som ”vitt-ne”. Man behöver inte ha varit åsyna vittne.

Den skadade

> Den skadade har ett ansvar för att snarast underrätta ar-betsledning och skyddsombud om ett tillbud eller enolycka har inträffat. Det gäller även ytligt sett ”banala”händelser. Om det handlar om en sjukdom: Vänta intemed att underrätta tills besvären kräver sjukskrivning.

> Vid belastningsbesvär: sök hjälp redan vid stelhet ochvärk, dvs långt innan det är aktuellt med sjukskrivning.Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Belastningsergonomi”från den 1 juli 1998 ger fullt stöd för att tidigt känna efter!

> Medverka aktivt i arbetsskadeutredning och skadean-mälan.

> Vid svår olycka kan den skadade ha svårt att själv med-verka i utredningsarbetet. Det är dock viktigt med etttidigt samtal med t ex skyddsombud och arbetsledningför att klarlägga händelseförlopp och undvika missför-stånd som annars kan ”rota sig”.

> Om polisen ringer till sjukhuset, bör den skadade hän-visa till skyddsombudet eller be att få återkomma. Denskadade bör naturligtvis i mån av förmåga medverka ipolisutredningen men är inte skyldig att lämna uppgif-ter till polisen.

ARBETSSKADEANMÄLAN

Varför ska man anmäla arbetsskada?

Arbetsskadeanmälningarna – till försäkringskassan och tillAFA – är viktiga av flera skäl:

> För att samhället, arbetsmarknadens parter och ytterstde enskilda arbetsgivarna ska få en korrekt statistik somunderlag för åtgärder som ska förbättra arbetsmiljön


VÄGEN TILLBAKA – OM REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Att få möjlighet att återvända till arbetslivet efter en ska-da är lika viktigt som att få ekonomisk kompensation försjälva skadan. Därför ålägger lagstiftningen arbetsgivarenett stort ansvar också för den rehabilitering som de anställ-da kan behöva. Rehabiliteringsansvaret gäller all rehabili-tering, oavsett om den behövs p g a en arbetsskada eller avannan orsak.

Vid arbetsskada stadgar Arbetsmiljölagen att arbetsgi-varen är skyldig att ha ”en lämpligt organiserad verksam-het för arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete”. La-gen kompletteras med mer detaljerade bestämmelser iArbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och re-habilitering (AFS 1994:1).

Målsättningen är att den skadade ska kunna återgå i ar-bete med – om möjligt – samma inkomst som om skadaninte hade inträffat. Därför är det viktigt att rehabiliter-ingsåtgärderna sätts in tidigt. Den s k arbetslivsinriktaderehabilitering som arbetsgivaren har huvudansvaret förkan omfatta ändrade arbetsuppgifter, arbetsträning, änd-rade arbetstider, tekniska anpassningsåtgärder, särskildaarbetshjälpmedel osv.

En del av den ordinarie verksamheten

Rehabilitering ska vara en del av den ordinarie verksamhe-ten på arbetsplatsen och därför ska den också genomförasi samverkan mellan den skadade, arbetsgivaren, och fack-et.

Det innebär bl a att skyddsombudet ska övervaka att ar-betsgivaren uppfyller sina skyldigheter och att skydds-kommittén ska vara involverad i rehabiliteringsverksam-heten, inte minst i de delar som rör arbetsanpassning. Påmånga större arbetsplatser finns, förutom skyddskom-mittén, en särskild anpassnings-/rehabgrupp som arbetarmed rehabiliteringsfrågor.

Att en anställd är sjuk/skadad är inte saklig grund föruppsägning. Lagen om anställningsskydd (LAS) gälleroavsett om arbetstagaren är frisk eller sjuk. Om hon/han

Viktigt! Oavsett vem som det formellt ankommer påatt göra arbetsskadeanmälan, har facket (i detta fall främstskyddsombud och försäkringsrådgivare) en viktig roll ge-nom att:

● Se till att det blir gjort.● Hjälpa den skadade (och, i förekommande fall, även

arbetsgivaren) att fylla i de olika blanketterna.

Preskriptionstider

Gör alltid arbetsskadeanmälan till försäkringskassan,AFA, arbetsgivaren och trafikförsäkringen omgående!Om det av någon anledning inte kan ske, gäller följandepreskriptionstider:

LAF

Anmälan till LAF (arbetsskadeförsäkringen) ska göras tillförsäkringskassan inom 6 år från det datum från vilket an-språk finns – t ex datum för arbetsskadelivränta, begrav-ningsersättning m m.

Tidsgränsen 6 år betyder dock inte att ”loppet är kört”för att få exempelvis livränta om man kommer in senareän efter sex år. I dessa fall kan man dock bara få ersättning-en för, som längst, sex år tillbaka i tiden.

TFA, TFA-KL, PSA

Anmälan beträffande TFA, TFA-KL och PSA ska sam-manfattningsvis ske:

● inom 6 år beträffande inkomstersättning och kostnader● inom 10 år beträffande ideell ersättning● inom 6 år från dödsdagen beträffande begravningskost-

nad.

Arbetsgivare eller annan

Anmälan till arbetsgivaren eller annan vad gäller anspråkpå ersättning enligt strikt ansvar ska ske inom 2 eller 3 årFör närmare information hänvisas till respektive lagtext.


Exempel: Kalle får

förtidspension 1990.

Först år 2001 inser han

att han skulle ha kun-

nat ansöka om LAF-liv-

ränta redan då. Han

ansöker nu och får liv-

räntan beviljad – dock

med retroaktiv ersätt-

ning endast fr o m

år 1995.

Se också sid 144-147

beträffande överkla-

ganden.

redningen i dessa fall är att kartlägga hur fortsatt ohälsakan förebyggas. Gränserna mellan rehabiliteringsarbete(individinriktat) och allmänt skadeförebyggande arbetepå arbetsplatsen är här flytande.

Rehabiliteringsplan

Rehabiliteringsutredningen ska vara åtgärdsinriktad, dvsspecificera vilka rehabiliterings- och arbetsanpassningsåt-gärder som behöver vidtas för att den skadade ska kunnaåtergå till arbetsplatsen.

När rehabiliteringsutredningen kommit in till försäk-ringskassan, upprättar kassan en rehabiliteringsplan. Denbygger dels på utredningen, dels på det läkarutlåtandesom obligatoriskt ska skickas till kassan efter fyra veckorssjukskrivning. Rehabiliteringsplanen kan bl a omfatta föl-jande punkter:

> Vilka rehabiliteringsåtgärder som ska vidtas (medicins-ka och/eller arbetslivsinriktade).

> Vem som ansvarar för att åtgärderna vidtas (arbetsgiva-ren, försäkringskassan, annan).

> När rehabiliteringen ska äga rum, dvs en tidplan.> Hur kostnaderna ska fördelas, t ex mellan arbetsgivaren

och försäkringskassan.

Tyngdpunkten i rehabiliteringen ska, om möjligt, varaden arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Rehabiliteringenska också helst knytas till den egna arbetsplatsen, där denskadade kan få stöd av arbetskamrater och fackliga före-trädare i en miljö där hon/han redan är hemmastadd.

2 . – DET LOK AL A ARBETSM I LJÖARBETET | 63

inte kan återgå till sina tidigare arbetsuppgifter, ska manpröva anpassning av arbetet och/eller omplacering. Reha-biliteringsfrågorna kan därför ibland också vara förhand-lingsfrågor.

Rehabiliteringsutredning

Arbetsgivaren har ansvaret för att göra en rehabiliterings-utredning – men den ska genomföras i samverkan med denanställde och facket. Finns företagshälsovård, är det natur-ligt att även denna medverkar.

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig attsamverka med den lokala fackliga organisationen även ifrågor som rör individinriktad rehabilitering.

Tystnadsplikt gäller för alla som kommer i kontakt medindividärenden, exempelvis i en rehabutredning. Ytterstär det dock den skadade själv som avgör vilka som har rättatt ta del av vilka uppgifter.

Lagen om allmän försäkring stadgar att en rehabiliter-ingsutredning ska genomföras när:

● den anställda har varit sjukskriven i fyra veckor,● om den anställda har upprepad korttidsfrånvaro (van-

ligt vid t ex belastningssjukdomar),● om den anställda själv begär en rehabiliteringsutred-

ning.

Utredningen ska innehålla en analys av varför rehabili-tering behövs, vad som behöver göras och vem som ska gö-ra det.

Rehabiliteringsutredningen ska skickas till försäkrings-kassan senast inom åtta veckor, dvs cirka två månader, frånden första sjukskrivningsdagen.

Samordning av arbetsskade- och rehabiliteringsutredning

I arbetsskadefall är det oftast lämpligt att samordna ar-betsskade- och rehabiliteringsutredningarna. Dels är detsamma händelseförlopp som behandlas, dels har arbetsgi-varen huvudansvaret för båda.

Vid arbetssjukdomar – som oftast har ett långvarigt för-lopp och där det kan dröja flera år innan besvären blir rik-tigt svåra – är det viktigt att starta rehabiliteringsutred-ningen på ett så tidigt stadium som möjligt. En del av ut-


Använd gärna försäk-

ringskassans blankett

för rehabutredning.

ATT TÄNKA PÅ VID OLYCKSFALL I ARBETET

Vad är olycksfall i arbetet?

Ett olycksfall i arbetet är ett olycksfall som har sambandmed arbetet eller arbetsförhållandena.

Olycksfallet ska alltså inträffa på den plats där arbets-givaren anvisat att arbetet ska utföras eller vid tjänsteresaeller utbildning som beordrats av arbetsgivaren. Ävenolycksfall under paustid (t ex kafferast) räknas.Till olycks-fallen räknas också överfall eller hot som har sambandmed arbetet och som leder till fysisk eller psykisk skada(psykiskt trauma).

Olycksfall brukar i försäkringssammanhang definierassom ”en plötslig, oväntad, utifrån kommande händelsesom medför personskada”. Ett olycksfall har ett relativtkortvarigt händelseförlopp.

Förlyftningsskador/överbelastningsskador kan betrak-tas som olycksfall i arbetet om ett moment med olycks-händelse föreligger (snubblat på mattkant under lyft eldyl) eller om bördan varit oväntat tung.

Ett annat exempel är psykiskt trauma som kan uppståvid överfall/rån eller svår olycka.

Ett olycksfall är alltså – till skillnad från en sjukdom –något som inträffar plötsligt, oväntat och som har ett rela-tivt kortvarigt förlopp.

Exempel 1: En explosion, t ex av ett tryckkärl, orsakaren ”ljudbang” som kan ge en bullerskada. Denna buller-skada räknas som olycksfall, eftersom den uppkommit pågrund av ett kortvarigt händelseförlopp. Jämför byggnads-arbetaren som utsatts för buller under 20 års tid och som där-igenom utvecklar en bullerskada. Den skadan räknas somarbetssjukdom, eftersom exponeringen varit långvarig.

Exempel 2: En städerska som i ett laboratorium råkarfå innehållet i en dunk med formalin (formaldehyd) på sigoch därigenom drabbas av lungskada, har råkat ut för ettolycksfall. Jämför obduktionsteknikern som balsameratavlidna med formalin i 20 års tid i dåligt ventilerade ut-rymmen och som till följd därav får en lungskada. Dennaskada räknas som arbetssjukdom, eftersom exponeringenvarit långvarig.

Del 3. Utredningstips och andra praktiska råd

3 . – UTR EDN I NGSTI PS OCH AN DRA PRAKTISK A RÅD | 6564 | SK ADE HAN DBOKE N

Jodruan Jonsson,

lokalvårdare,

Hotell och Restaurang Facket

5 ) Finns ”goda exempel” på förebyggande arbete? Vad harman gjort tidigare på företaget, i branschen i övrigt?

Om skadan händer

Beroende på hur allvarligt olycksfallet är, kan mer ellermindre ”krut” behöva läggas på utredningen. Längre frami boken (sid 92-98) finns en utredningsmall som kan an-vändas som idébank och vägledning.

Särskilt viktigt att hålla i minnet när man utreder ochanmäler olycksfall i arbetet är följande:

> Ta fram den av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som ärtillämplig på det inträffade olycksfallet (det finns en helrad föreskrifter som specifikt behandlar exempelvisfallolyckor, maskinolyckor m fl).

> Spara eventuella maskindelar, defekta verktyg eller an-nat som kan ha orsakat skadan.

> Skaffa vittnen. Vittne behöver inte vara åsyna vittne,dvs någon som faktiskt sett olycksfallet, utan exempel-vis arbetskamrater som har kännedom om tidigare in-träffade tillbud av liknande slag.

> Beskriv hela ”olycksfallskedjan”, dvs hela det förlopp avhändelser och samverkande övriga omständigheter somlett fram till olycksfallet (t ex underbemanning, arbets-givarens försummelser, hög arbetsbelastning, misstag avarbetskamrat, fel på skyddsanordningar, bristande ut-rustning och liknande).

ATT TÄNKA PÅ VID FÄRDOLYCKSFALL

Vad är färdolycksfall?

Ett olycksfall som inträffar under den vanliga, direkta fär-den till eller från arbetet är ett färdolycksfall. Färden räk-nas ”från port till port” och man får inte avvika för att ut-rätta privata ärenden. De enda undantagen är lämning/hämtning av barn på dagis eller annan barntillsyn och samåkning. (Olycksfall inne på själva dagiset i sambandmed hämtning/lämning räknas dock inte som färdolycks-fall.)

För att räknas som olycksfall i arbetet ska händelsen hainträffat:

> På arbetsplatsen, dvs den plats som arbetsgivaren haranvisat som arbetsplats. Det kan vara på det egna före-taget, i en privatpersons hem (hemtjänst), vid en grop igatan (anläggningsarbete), mitt ute i skogen eller på enåker (skogsavverkning, lantarbete) i förarhytten på etttåg/buss/lastbil/m m (yrkesförare, transportarbete) osv.

> Under lunch eller paus på ”det vanliga lunch-/pausstäl-let” om det ligger inom arbetsområdet (skada vid besökpå restaurang på stan omfattas inte).

> Under resa i tjänsten som beordrats av arbetsgivaren.

Att förebygga olycksfall i arbetet

Bakom varje olycksfall finns en rad händelser som kanspåras och dokumenteras för att förebygga att nya, liknan-de olyckor händer.

I de flesta branscher eller yrkesgrupper finns kunskaperom ungefär vilka risker, arbetsmoment, typer av oaktsam-het osv som kan leda till personskador. Detsamma gällerlokalt, på arbetsplatserna. Problemet är att dessa kunska-per alltför sällan finns dokumenterade.

En viktig uppgift för arbetsgivaren, facket och de an-ställda i samverkan är att kartlägga och analysera de för detegna yrket/företaget typiska riskerna. I många förbundfinns kunskaper – ibland också väl dokumenterade – påcentral nivå om typiska skaderisker inom yrkesområdet/branschen. Det är viktigt att denna kunskap förs vidare uti den fackliga organisationen, bl a på regional nivå.

Att kartlägga de typiska riskerna på arbetsplatsen1 ) Vilken typ av olycksfall är vanligast? Fallolyckor?

Maskinolyckor? Vad?2 ) Hur brukar de gå till? Vilka omständigheter leder till

en ökad olycksfallsrisk? Stress? Felanvända/oanvändaskydd? Dåliga konstruktioner?

3 ) Särskilt olycksdrabbade arbetsmoment? Tidpunkter(t ex vid skiftarbete)? Typ av anställda (nyanställda, er-farna arbetare, inhyrd personal)?

4 ) Fördelningen tillbud/olycksfall.


Detta är färdolycksfall

När man har sorterat ut olycksfall under resa i tjänsten ocholycksfall med inblandat trafikförsäkringspliktigt fordon,räknas alla övriga olycksfall till/från jobbet som färd-olycksfall.

Intressant gränsdragningsproblem 1:Anna jobbar i hemtjänsten. Dagens första hembesök ärhemma hos fru Karlsson, som bor mitt emellan Annasbostad och servicecentralen. Anna bestämmer sig för attgå direkt till fru Karlsson för att kunna vara där och arbeta15 min längre. Hon halkar på vägen dit. Är olycksfallet ettfärdolycksfall eller ett olycksfall i arbetet (dvs under resa itjänsten)? Hade Anna halkat på väg från servicecentralentill fru Karlsson hade det definitivt varit under ”färd itjänsten”.

Intressant gränsdragningsproblem 2:Pelle jobbar på X-fabriken. Han åker bil till arbetet ochställer bilen på företagets inhägnade parkeringsplats. Påväg mellan p-platsen och fabriksbyggnaden halkar hanoch bryter benet. Är olycksfallet ett färdolycksfall eller ettolycksfall i arbetet? Det beror på om man definierar ”ar-betsplatsen” snävt som enbart själva fabriksbyggnaden el-ler om även p-platsen (som ägs av arbetsgivaren) räknas dit.

Att förebygga färdolycksfall

Det som en arbetsgivare kan göra för att förebygga olycks-fall är att till exempel skotta/sanda den mark som hon/hanäger, hyr eller disponerar – eller att undanröja säkerhets-brister såsom avsaknad av övergångsställen.

Som arbetstagare kan man se till att:

● undvika tidsnöd,● välja sandade vägar vintertid,● använda personlig skyddsutrustning: cykelhjälm,

broddar,● se upp för istappar på hustaken,● följa trafikreglerna.

Om skadan händer

Längre fram i boken (sid 92-98) finns en utrednings-

OBS! Olycksfall som inträffar under tjänsteresa räknasinte som färdolycksfall utan hänförs till kategorin olycks-fall i arbetet.

En vanlig typ av färdolycksfall är halkolyckor p g a brist-fällig sandning.

Som framgår av definitionen är det alltså inte så enkeltatt alla personskador som inträffar på väg till eller från ar-betet är färdolycksfall.

Ur ersättningssynpunkt är det från färdolycksfallen vik-tigt att skilja ut:

> Olycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är in-blandat. Sådana olycksfall ersätts från fordonets trafik-försäkring. Ersättningsmomentet ”färdolycksfall” inomTFA,TFA-KL och PSA gäller inte när trafikförsäkrings-pliktigt fordon är inblandat. Om skadan medför bestå-ende nedsättning av förmågan till inkomst, prövar för-säkringskassan rätt till livränta enligt LAF.

Detta är inte färdolycksfall

> Olycksfall under resa i tjänsten (som ersätts av TFA,TFA-KL eller PSA enligt reglerna för olycksfall i arbe-tet, vilket är ekonomiskt förmånligare för den skadadeän ersättning enligt reglerna för färdolycksfall).

> Om skadan skett till följd av trafik med trafikförsäk-ringspliktigt fordon kan den skadade vända sig antingentill TFA/PSA eller trafikförsäkringsbolaget. Eftersomvillkoren inte är lika, kommer under alla omständighe-ter ersättning att lämnas såväl från TFA, TFA-KL ellerPSA som från trafikförsäkringsbolaget.

Trafikförsäkringen ger ”bättre” ersättning (t ex ersätt-ning för sveda och värk redan från första dagen, även omsjukskrivningstiden är kortare än 31 dagar). Om trafikför-säkringsbolaget inte skulle bifalla ersättningsanspråket,bör den skadade dock vända sig till AFA och begära ersätt-ning från TFA,TFA-KL eller PSA i stället.

Den skadade är garanterad ersättning för hela inkomst-förlusten och övriga berättigade anspråk (sveda och värketc). Om skadan medför bestående nedsättning av förmå-gan till inkomst, prövar försäkringskassan rätten till ar-betsskadelivränta (LAF).


Om bilföraren smiter

från olycksplatsen? –

Gör polisanmälan

samt skadeanmälan

till Trafikförsäkrings-

föreningen.

Gränsdragningsexem

plen är viktiga, efter-

som ersättningsskyd-

det är ”bättre” vid

olycksfall i arbetet än

vid färdolycksfall. Se

ersättningsreglerna

i Del 4, sid 100-147.

”Från port till port”

betyder från/till den

egna bostadsdörren

till/från arbetsplat-

sen.

skador med olyckshändelsemoment. Sådana räknas somolycksfall i arbetet; se ovan.

Även psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som le-der till sjukdom kan räknas som arbetsskada. Hit hör de påsenare år allt vanligare fallen av arbetsrelaterad utmatt-ningsdepression (”utbrändhet”). Psykiskt trauma som kanuppstå vid överfall/rån eller svår olycka räknas dock somolycksfall.

Att förebygga arbetssjukdom

Företagshälsovården har en nyckelroll när det gäller att förebygga arbetssjukdomar. I särskilt riskutsatta arbets-miljöer bör arbetsgivare och fack i samverkan initiera enriktad utredning av de faktorer i arbetsmiljön som kan le-da till arbetssjukdom. Exempel: isocyanater, bakterier, lös-ningsmedel, skadliga ämnen i avloppsreningsverk, osv.

En ordentlig tillbudsrapportering är A och O. Arbets-sjukdomar har, till skillnad från olycksfall, ofta ett lång-samt och i tiden utdraget förlopp. Det som så småningomkan utvecklas till en kronisk sjukdom, börjar med svagasymtom. Ignorera aldrig lite värk, hosta, eksem eller lik-nande! Det gäller både den som drabbas och arbetskamra-ter, fack och arbetsgivare. Rapportera och dokumenterasom tillbud alla tecken på ohälsa som kan misstänkas sam-manhänga med arbetet.

Om skadan händer

Ett vanligt problem med arbetsskadeanmälningar somgäller arbetssjukdom är att de ofta är ofullständiga vad gäl-ler varför sjukdomen uppstod. Om försäkringskassan ellerTFA/TFA-KL/PSA finner att beslutsunderlaget är otill-räckligt, kan de begära att få in kompletterande uppgifteroch/eller en kompletterande utredning. Det tar tid och äri praktiken oftast besvärligare än att leverera ett fullstän-digt underlag redan från början.

I synnerhet är detta viktigt beträffande försäkringskas-san, som prövar ärendet först om/när arbetsskadelivräntablir aktuell. En anmäld sjukdom kan bli aktuell att prövaförst flera år efter att den anmäldes. Då kan det vara svårtatt komplettera en dåligt ifylld arbetsskadeanmälan. E n

mall som kan användas som idébank och vägledning.Särskilt viktigt att hålla i minnet när man utreder och

anmäler färdolycksfall är följande:Vid olyckor där någon annan kan rå för skadan – t ex vid

halkolyckor: Försök få tag i vittnen. Vittne behöver intevara åsyna vittne, dvs någon som faktiskt sett olycksfallet,utan exempelvis någon som kan intyga att det inte var san-dat på olycksplatsen. Det kan vara en förbipasserande, am-bulansförare osv.

Särskilt om trafikförsäkringsfall

OBS! Detta avsnitt är tillämpligt så fort som ett trafikför-säkringspliktigt fordon är inblandat. Det gäller alltså bådeom det är ett färdolycksfall eller en resa i tjänsten.

Om personskadan orsakats av ett trafikförsäkringsplik-tigt fordon eller om sådant varit inblandat på annat sätt,ska arbetsgivaren givetvis skicka in arbetsskadeanmälantill försäkringskassan.

Skadan ska dock också anmälas till fordonets trafikför-säkringsbolag eller till Trafikförsäkringsföreningen om for-donet är okänt.

Lita inte på att ”någon annan” (exempelvis skaderegle-raren på AFA) tipsar om att den skadade bör vända sig tillfordonets trafikförsäkringsbolag. Visserligen är det for-mellt sett fordonets ägare – inklusive om det är arbetsgiva-ren själv – som ska anmäla skadan till sitt trafikförsäkrings-bolag. Den skadade bör dock själv eller genom ombud(t ex sin fackliga organisation) kontrollera att anmälan bli-vit gjord. Här har skyddsombudet en viktig roll att spela.

ATT TÄNKA PÅ VID ARBETSSJUKDOM

Vad är arbetssjukdom?

En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Den skadliga inver-kan kan vara farliga ämnen, tunga lyft, buller, vibrationerosv.

Belastnings-/förslitningsskador räknas i regel till arbets-sjukdomarna. Undantaget är förlyftnings-/överbelastnings-


En bra företagshälso-

vård (som har de rätta

kvalifikationerna för

att arbeta med arbets-

relaterade frågor) bör

självständigt kunna

påtala för sin upp-

dragsgivare, dvs ar-

betsgivaren, att det

finns arbetsmiljörisker

som behöver kartläg-

gas och analyseras på

arbetsplatsen. En bra

företagshälsovård ska

också ha kompetens

för att utbilda både

arbetsgivare och an-

ställda i tillämpliga

AFS-föreskrifter.

ofullständig och dåligt ifylld anmälan är aldrig till fördelför den skadade.

Använd gärna företagshälsovården som resurs – omdenna inte redan är inkopplad. Försäkringskassans beslutgrundar sig bl a på utlåtande från den behandlande läka-ren. Om hon/han inte är knuten till företagshälsovården,kan kompletterande information därifrån tillföra viktig in-formation.Arbetsplatsen och/eller ett visst arbetsmomentkan redan vara kartlagda av företagshälsovården.

Längre fram i boken (sid 92-98) finns en utrednings-mall som kan användas som idébank och vägledning.

Särskilt viktigt att hålla i minnet när man utreder ochanmäler arbetssjukdom är följande frågeställningar (källa:bland annat den årligt utkommande boken ”LOs Grund-bok för försäkringsrådgivare”).

Viktiga frågeställningar vid olika typer av arbetssjukdomar

Besvär i rörelse- och stödjeapparaten

Till exempel vid diagnoserna rygg- och ledbesvär, tendinit(seninflammation), epicondylit (tennisarmbåge) och my-algi (muskelbesvär).

Utredningen bör inledningsvis ge en allmän bild av denskadades arbetsmiljö när det till exempel gäller:

● arbetsplatsens utformning● verktygs och maskiners beskaffenhet och funktion● arbetets organisation.

Vid beskrivning av arbetsmoment, arbetsställningar, ar-betsrörelser och liknande ska det största intresset ägnas demoment som belastar eller är en påfrestning på den skada-de kroppsdelen.

Vid ländryggsbesvär ska man framför allt ange arbets-ställningar och belastningar, speciellt i samband med vrid-ningar och andra arbetsrörelser. Glöm inte heller att angehur ofta olika rörelser görs och hur tunga olika lyft är.Särskilt viktigt är att beakta om vridning sker med ellerutan att fötterna samtidigt förflyttas. Vridning av över-kroppen utan fotförflyttning är, liksom tunga lyft, farligtför ryggen.

Vid besvär i nacke och axlar är det arbetsställningen och


skada försumbar. Kemikalieinspektionen kan också kon-taktas.

Icke-allergiska eksem

Kontakt med vatten, rengöringsmedel, oljor eller lösnings-medel kan ge upphov till hudirritationer och eksem.

En utredning om icke-allergiska eksembesvär ska be-skriva:● Vilka kontakter som förekommer med skadliga ämnen.● Hur dessa kontakter sker.● Hur ofta kontakterna förekommer.● Om försämringar sker vid vissa typer av arbeten.● Om förbättringar sker under längre ledigheter.● Om liknande besvär förekommer hos andra med sam-

ma arbetsuppgifter.Det kan även vara viktigt att klarlägga vilka produkter somkan finnas i luften samt vad tillverkare/importör angivitom dessa i produktbladen.

Allergiska eksem

Ett allergiskt eksem är resultatet av en förvärvad över-känslighet för ett eller flera ämnen. När en allergi för ettvisst ämne fastställts ska utredningen beskriva vilka kon-takter som förekommit i arbetet med det aktuella ämnet,hur långvariga och hur intensiva de varit.

Det kan även vara viktigt att klarlägga vilka produktersom kan finnas i luften samt vad tillverkare/importör an-givit om dessa i produktbladen.

Luftrörsbesvär

Olika ämnen i luften på en arbetsplats kan ge upphov tillbesvär i andningsvägarna. Besvären kan vara allergiska el-ler icke-allergiska.

Har den skadade blivit allergisk mot ett särskilt ämneska utredningen ge svar på om ämnet i fråga förekommit iden skadades arbetsmiljö, hur hon/han kommit i kontaktmed det och hur ofta.

Har den skadade drabbats av luftrörsbesvär som inte ärav allergisk typ ska utredningen inriktas på att beskrivaden materialhantering och de ämnen som funnits i miljönoch som kan ha gett upphov till andningsbesvär.

3 . – UTR EDN I NGSTI PS OCH AN DRA PRAKTISK A RÅD | 75

belastningen av huvud och armar som i första hand är in-tressanta. Ägna stort intresse åt det arbete som utförs medhänderna över axelplanet eller med armarna utsträcktafrån kroppen. Vid utredningen: Ta hjälp av Arbetsmiljö-verkets föreskrift ”Belastningsergonomi” (AFS 1998:01).Den bör kunna ligga till grund för bedömning av om skad-liga lyft eller arbetsställningar förekommer.

När det gäller epicondylit är det handens och underar-mens arbetsrörelser och belastningar samt hur ofta dessarörelser utförs som ska beskrivas.

Viktigt!:Vid mätning av eventuellt nedsatt handstyrka,ska för jämförelsens skull både den skadade och oskadadearmen mätas. Bästa hand ska noteras men den skadade ska också testas genom att få trycka en stor ”boll” minst tio gånger. Det är vanligt med relativ styrka även i en ska-dad underarm, men efter de första tryckningarna avtar styrkan snabbt. Det är viktigt att denna avtagande styrka blir uppmätt. Det som behöver klarläggas är ju hur den skadade klarar av att utföra ett arbetsmoment ”hela da-gen”.

Vid ensidigt arbete med låsta arbetsställningar får manofta muskel- och seninflammationer i till exempel armar,axlar eller nacke. För att ge en rättvisande bild av den skad-liga inverkan måste självfallet dessa moment beskrivas.Om den skadade suttit i fixerade arbetsställningar ska manange hur länge ett sådant moment pågår och hur lång vilo-perioden är mellan momenten. Det är viktigt att klarläggaantalet år i detta arbete, när besvären uppstod, när läkaresöktes och om den skadade fortsatt med arbetet ifråga.

Om arbetskamrater med samma arbetsuppgifter harliknande besvär är detta naturligtvis en viktig upplysningsom ska finnas med i utredningen.

Eksem

Vid utredning av eksem som kan ha uppkommit vid kon-takt med kemiska ämnen: Granska noga tillverkarens/im-portörens produktblad. Om ämnet/vätskan el dyl inte anges vara eksemframkallande men ingen annan förkla-ring finns, bör förfrågan ställas till tillverkare/importör.Eksemframkallande substans kan finnas men kan haglömts bort.Det kan också vara så att man ansett risken för


Använd gärna ”Mall

för självkunskap” (sid

73) vid utredning av

besvär i rörelse- och

stödjeapparaten – och

i det förebyggande

systematiska arbets-

miljöarbetet.

Vibrationsskador

Utredningen ska innehålla uppgifter om:

> Under hur lång yrkesverksam tid den skadade har varitutsatt för vibrationer.

> Hur ofta den skadade har arbetat med vibrerande verk-tyg.

> Hur många timmar den skadade arbetat per dag.> Vilka verktyg som har använts. Det är viktigt att inte

bara ange typ av vibrerande verktyg (t ex borrmaskin)utan också fabrikat och typnummer.

> Vilket eller vilka material den skadade har bearbetat.> Vilken utbildning/information som den skadade fått av

arbetsgivaren i att ”känna efter före” i enlighet med Ar-betsmiljöverkets föreskrift om vibrerande verktyg.

> Hur arbetet utfördes.

Cancer

En cancersjukdom uppkommer, eller upptäcks, ofta förstlång tid efter det att den första kontakten med det skadli-ga ämnet har skett. Av den anledningen måste en beskriv-ning av expositionen av skadliga ämnen sträcka sig myck-et långt, kanske 20-30 år, tillbaka i tiden.

Det råder olika uppfattning beträffande de flesta can-cerformer huruvida de är arbetsrelaterade eller inte. As-bestcancern med diagnos mesoteliom (uppkommer ilungsäck,bukhinna och hjärtsäck) samt näscancer till följdav oftast mångårigt dammande arbete – för det mesta trä-damm från feta träslag – anses vara signalcancer. Forskarnaanser således att cancer med ovan angiven placering ocharbete med asbest respektive trädamm beror på detta ar-bete. Mesoteliom drabbar i allmänhet sent i livet och oftanär arbetarna gått i pension.

Det är en viktig facklig uppgift att bevaka rätten till er-sättning. Samband med arbetet glöms ofta bort.

Lösningsmedelspåverkan

Den skadliga inverkan i form av arbete med lösningsmedelska beskrivas uttömmande. Även i dessa typer av ärendenmåste utredningen ofta sträcka sig långt tillbaka i tiden.

Utredningen ska belysa:

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter somkan finnas i luften samt vad tillverkare/importör angivitom dessa i produktbladen.

Lungsjukdomar

Sjukdomar med diagnoserna pleuraplack (förkalkningar ilungsäcken, orsakade av exposition för asbest) asbestos(dammlunga orsakad av asbest) och silikos (så kallad sten-dammlunga) räknas till lungsjukdomarna.

Tiden från det att den skadade för första gången kom ikontakt med det skadliga ämnet till dess att skadan kankonstateras är vanligtvis mycket lång, ofta över 20 år.Detta gör att expositionsförhållandena kan vara svåra attange. Den skadade och den arbetsgivare hos vilken hon/han utsattes för det skadliga ämnet, kan trots det ändålämna tillräckliga uppgifter i de flesta fall. Arbetsmiljö-inspektionen (tidigare Yrkesinspektionen) kan också ha gjort undersökningar på de arbetsplatser som är aktuella.

Det är ur medicinsk synvinkel tveksamt att ange attpleuraplack i sig är en sjukdom. Enbart pleuraplack – omden inte har extrem omfattning och kallas pansarlunga,vilket är mycket sällsynt – orsakar inte lungfunktionsned-sättning. Däremot kan även själva lungorna ha tagit skadaav asbestfibrerna och då med lungfunktionsnedsättningsom följd. Enbart pleuraplack utan lungfunktionsnedsätt-ning berättigar inte till ersättning.

Hörselskador

En hörselskada konstateras oftast först sedan den skadadehar varit utsatt för skadligt buller under lång tid och imånga fall hos olika arbetsgivare. Exakta uppgifter ombullernivåer kan därför vara svåra att få fram. Man skadock, så gott det går, i kronologisk ordning ange de olikaarbeten den skadade haft och de bullernivåer som före-kommit. Arbetsmiljöinspektionen (tidigare Yrkesinspek-tionen) kan i vissa fall ha uppgifter om bullernivåer på vis-sa arbetsplatser, inom vissa yrkesområden och för vissamaskiner och verktyg.

Bullerskada kan uppstå även till följd av ljudbang, t exen planka kastad i en tom container. Detta blir då enolycksfallsskada, eftersom den hände vid ett specifikt till-fälle och ska ersättningsmässigt prövas så.


Glöm inte bort pensio-

nerade arbetskamra-

ter! Arbetsrelaterade

cancersjukdomar är

ersättningsbara (alltid

enligt LAF och, vad

gäller asbestcancrar,

i viss utsträckning

enligt TFA m fl) – även

efter pensionsåldern.

Beslut i ärenden som rör psykiska och psykosomatiskasjukdomar riskerar ofta att bli felaktiga på grund av brist-fälliga utredningar. Allt i den bakomliggande situationenmåste därför redovisas på ett utförligt och objektivt sätt.

ATT TÄNKA PÅ VID SMITTA

Vad är smitta?

1 ) Smitta räknas som arbetsskada om man blivit sjuk ge-nom att ha fått i sig någon smitta (oavsett typ) vid arbete iett laboratorium där det bedrivs arbete med smittämnetifråga.2 ) Men naturligtvis kan man bli smittad på andra arbets-platser än på laboratorier. Den som arbetar på sjukhus el-ler i annan sjuk- och hälsovård, den som arbetar som vete-rinär/djurvårdare – eller som är polis, väktare osv – kanockså bli smittad. För dessa arbetsplatser (som alltså inteär laboratorier i egentlig mening) finns dock en del be-gränsningar. Bara vissa typer av smitta räknas som arbets-skada. Det ska röra sig om exempelvis gulsot, salmonella,resistenta stafylokockbakterier, mul- och klövsjuka, tuber-kulos, stelkramp och difteri.

Också smitta som kommit in i kroppen genom stick- el-ler skärsår räknas som arbetsskada.

O B S 1. Ur ersättningssynpunkt är smitta inte en egenarbetsskadekategori. Smitta genom stick- och skärsår er-sätts enligt reglerna för olycksfall i arbetet. Annan smittaersätts enligt reglerna för arbetssjukdom.

O B S 2. Bara vissa smittsamma sjukdomar berättigartill ersättning (bl a de som räknats upp ovan). Den kanskevanligaste typen av smitta, influensa, som dagbarnvårdareofta drabbas av, hör inte till dem som godkänns.

För smitta gäller, som synes, särskilda regler.

> Alla typer av smittsamma sjukdomar ersätts om manblivit smittad genom ett olycksfall, dvs genom stick- el-ler skärsår. En sådan skada räknas som olycksfall i arbe-tet.

> Om man får en smittsam sjukdom vid arbete i laborato-

> Vilken typ av arbete som bedrevs.> Vilka olika former av lösningsmedel den skadade varit

utsatt för och vilka eventuella blandningar av olika me-del som har förekommit. Efterfråga aktuella varuinfor-mationsblad, med uppgift om risk och innehåll!

> Kvantiteten lösningsmedel av olika slag som använts avden skadade. Arbetsgivaren har kanske handlingar omhur mycket som köpts in under åren.

> Under vilka perioder som exponering har förekommitsamt hur ofta och hur länge under dessa perioder.

> Vilka arbetsmetoder som den skadade har använt.> I vilken typ av arbetslokaler som arbetet skett. Redovisa

lokalens storlek och allmänventilationen. Öppnings-bara fönster/dörrar? I vilken utsträckning höll man öp-pet p g a lösningsmedelsångor?

> Vilken skyddsutrustning som användes och vilkenskyddsutrustning som eventuellt saknades eller inte an-vändes.

> Hur arbetet har utförts. Sölades det med lösningsme-del? Förvarades lösningsmedel i öppna kärl? Fanns detdragskåp för arbete med och förvaring av färg? Skeddearbete, t ex målning, under utsug? Har arbetsmiljönförbättrats under åren? På vilket/vilka sätt och när?

Hjärtsjukdomar

Hjärtbesvär kan uppkomma som ett resultat av fysiskt ochpsykiskt ansträngande arbetsförhållanden. Utredningenska därför inriktas på förekomsten av sådana förhållandeni den skadades arbete.

Psykiska och psykosomatiska sjukdomar

Det finns åtskilliga förhållanden i arbetet som kan ge upp-hov till psykiska eller psykosomatiska besvär hos de an-ställda. Några exempel kan vara bristfällig arbetsorganisa-tion, återkommande produktionsstörningar, orimliga pro-duktionskrav, samarbetsproblem mellan arbetsledningoch arbetstagare samt mobbning.

En vanlig diagnos på senare år är utmattningsdepression(”utbrändhet”), som också kan ha samband med förhållan-den på arbetet.


Efterfråga alltid varu-

informationsblad –

och spara dessa ”för

alltid”.

Hela listan på smitt-

samma sjukdomar

finns i förordning

1977:284 (bilaga till

Lagen om arbetsska-

deförsäkring 1976:

380).

uppgift som smittan överförts.Vittnen, främst i form avarbetskamrater, kan här vara till god hjälp.

VÅLLANDE, VÅLLANDEUTREDNING

OBS! Reglerna om vållande och vållandeutredning gällernumera bara för olycksfall i arbetet med skadedatum föreden 1 maj 2001 samt för arbetssjukdomar.

Lite historik

Vållandeparagrafen infördes 1993

Kollektivavtalen om TFA, TFA-KL och PSA försämrades1993. Då infördes en bestämmelse om att den skadademåste kunna visa, dvs bevisa, att arbetsgivaren vållat ska-dan. Endast om vållande kunde visas, skulle full ersättningför inkomstförlust och kostnader betalas ut. Denna nyabestämmelse infördes i villkorets §22a och kallas sedandess för ”vållandeparagrafen”. Frågan om vållande bedömsav en särskild Vållandenämnd (se särskilt avsnitt sid 82-84).

Vållandeparagrafen slopades för olycksfall 2001

I kollektivavtalsförhandlingarna vårvintern 2001 kom ar-betsgivar- och arbetstagarparterna överens om att från ochmed den 1 maj 2001 slopa kravet på bevisat vållande förolycksfall i arbetet. Förutsättningen är att olycksfalletmedfört sjukskrivning i 15 dagar eller mer.

Vållandeparagrafen gäller dock fortfarande för:

● olycksfall i arbetet med skadedatum tidigare än den1 maj 2001

● arbetssjukdomar.

För dessa arbetsskador gäller alltså bestämmelserna påsamma sätt som tidigare – dvs enligt beskrivningen nedan.

Vad är vållande?

Vållande är det som med juridiskt språkbruk kallas culpa.Andra svenska ord som används är oaktsamhet, vårdslös-het, fel och försummelse osv.

rium där arbete med smittämnet bedrivs, räknas smit-tan som arbetssjukdom.

> Annars räknas bara särskilt allvarliga sjukdomar (se in-ledningen till detta avsnitt). En annan förutsättning äratt man fått smittan när man vårdat, omhändertagit el-ler hanterat smittförande person, djur eller material.

Detta är inte smitta som räknas som arbetsskada:– dagispersonal som smittas av influensa– salmonella av middagen på tjänsteresan.

Den som blir stucken av en malariamygga på tjänstere-san får däremot ersättning.

Att förebygga smitta

Risken för smitta finns på många arbetsplatser. Sjukhusoch laboratorier är nog de arbetsplatser man först kommeratt tänka på. Men även livsmedelsarbetare, lantarbetare,poliser, brandmän, väktare m fl kan på sina arbetsplatserråka ut för smitta, inte minst genom olycksfall men ävengenom det som både lag och försäkringsvillkor beskriversom ”omhändertagande av smittförande person eller han-tering av smittförande djur eller material”.

Det ligger en fara i att smittorisken blir en så naturlig delav vardagen att man blir ”hemmablind” och börjar slarvamed skyddsutrustningen.Viktiga åtgärder för att förebyg-ga smitta är därför att:

● inte utgå från att smittorisken är en naturlig del av job-bet

● alltid använda skyddsutrustningen (handskar, glasögon/skyddsvisir m m )

● alltid rapportera tillbud, även till synes små stick-/skär-sår och liknande.

Om skadan händer

Längre fram i boken (sid 92-98) finns en utredningsmallsom kan användas som idébank och vägledning.

Särskilt viktigt att hålla i minnet när man utreder ochanmäler smitta är följande:

> Det kan vara svårt att fastställa den exakta smittotid-punkten och i samband med vilken händelse/arbets-


Detaljerade ersätt-

ningsregler för olycks-

fall före respektive

efter den 1 maj 2001

finns på sid 113-114.

re. Skaderegleringen grundas sedan på Vållandenämndensutlåtande. I PSA-villkoret anges att samtliga fall ska prövasav en nämnd bestående av tre domare, dvs inte bara en el-ler två. Detta bör påpekas inför begäran om vållandepröv-ning.

Förutsättningen för att få sin sak prövad av Vållande-nämnden är att skadan:

Vid olycksfall i arbetet med skadedatum före den 1 maj 2001

● har medfört arbetsoförmåga i minst 15 dagar

eller att den

● har medfört bestående invaliditet.

Under åren 1993-2001 har det uppskattningsvis inträf-fat cirka 10 000 olycksfall per år med invaliditet och/ellerlängre sjukskrivning som följd. Under samma tidsperiodhar cirka 1 000 ärenden per år prövats. Återstår med andraord sammanlagt cirka 70 000 svåra olycksfall som bordeprövas. Det finns all anledning att minnas detta och att ar-beta för att de ska prövas.

Ett viktigt argument är rättviseaspekten. Börja arbetetmed att gå igenom arbetsskadeanmälningarna avseende ti-den 1993-2001.

Vid arbetssjukdom

● har kvarstått i 180 dagar efter visandedagen

och att den

● har godkänts som arbetsskada av försäkringskassan

eller att den

● finns med på ILO-förteckningen och därför godkänts avAFA.

Statistik som togs fram år 2001 av tidningen ”Alla” (searbetsmaterialförteckningen längst bak i denna bok) isamarbete med Vållandenämndens kansli visar att bara 90ärenden som rör arbetssjukdomar prövades under åren1995-2001.Av dessa 90 ärenden godkändes 51.

Visserligen måste kraven i punktlistan ovan vara upp-fyllda för att en arbetssjukdom ska kunna prövas av Vål-

Rättesnöret mot vilket vållande i allmänhet ska bedö-mas är hur man kan kräva att en normalt försiktig personbeter sig. Enligt Arbetsmiljölagen – och än mer klarlagt iArbetsmiljöverkets föreskrifter – anges att arbetsgivarenska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att ar-betstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Detta bety-der att arbetsgivaren har betydligt strängare krav på sig änvad som gäller t ex mellan två privatpersoner. Arbetsgiva-rens ansvar ligger därför nära det strikta ansvaret, även omdet formellt inte anges som strikt ansvar. Strikt ansvar in-nebär att blotta det faktum att en skada har hänt är till-räckligt för att ersättning ska lämnas.

Det innebär att den arbetsgivare som inte genomför så-väl regelbundna som kvalitativa interna undersökningarpå arbetsplatsen vad gäller riskutredning och -analys re-dan på denna grund kan anses vara vållande. Detta om detkan visas att risken för skada skulle ha kunnat förebyggasom systematiskt arbetsmiljöarbete hade utförts.

Har arbetsgivaren verkligen gjort allt för att förebyggaarbetsskador? Det är inte orimligt att ställa sig den frågannär skadan ändå är framme.

Arbetsmiljölagens bestämmelser är så stränga att redandet faktum att en arbetsskada har inträffat bör leda till be-slut om vållandeutredning och vållandeprövning, i syn-nerhet vid svår skada.

Observera att den skadade själv mycket väl kan ha varitslarvig, klumpig, tanklös osv utan att det enligt Skade-ståndslagen läggs henne/honom till last och medför redu-cerad ersättning. Därav – och av Arbetsmiljölagens strängakrav på arbetsgivaren – följer att arbetsgivaren alltid bärhuvudansvaret för arbetsmiljön. Kan den skadade påvisaett vållande från arbetsgivarens sida, föreligger i praktikenalltid rätt till full ersättning.

Vållandenämnden

TFAs vållandenämnd består av tre lagfarna domare men ärinte en domstol i vanlig mening, utan enbart knuten tillförsäkringen. Vållandenämndens uppgift är att bedömavållandefrågan utifrån Skadeståndslagens principer.

I normalfallet bedöms ärendena av en domare, i om-prövningsfallen fattas beslutet av två av nämndens doma-


för skadan hände. Kompletteringen ska undertecknas ävenav arbetsgivaren.

Vållandeutredningen

Teoretiskt är det den skadade själv som ska göra vållande-utredningen. Åtminstone är det hon/han som skriver un-der den. Bäst är om man kan hjälpas åt: den skadade,skyddsombudet och/eller andra i den lokala fackliga orga-nisationen.

Vållandenämnden håller inga muntliga förhandlingaroch begär inte heller in kompletteringar. Om vållandeut-redningen inte ger nämnden ett tillräckligt bra underlagför att bedöma vållandefrågan, konstaterar den helt enkeltbara detta. Man har visserligen rätt att begära omprövningoch då inkomma med en fylligare vållandeutredning –men det kan innebära att man måste vänta ytterligare långtid på beslut.

Därför är det viktigt att vållandeutredningen görs rättoch komplett från början.

Checklista för vållandeutredningen

Gör vållandeutredningen så snart som möjligt efter det attolycksfallet inträffat eller att sjukdomen visat sig.

Utredningen ska svara på frågorna var, när, hur och var-för skadan/sjukdomen uppstod.

> Beskriv skade-/sjukdomsförloppet. Fotografera gärnaom så behövs (främst vid olycksfall).

> Spara de föremål, ämnen eller vätskor som orsakat ska-dan.

> Ta vittnesuppgifter. Vittne behöver inte vara åsyna vitt-ne.

> Ta skyddsombudets beskrivning.> Skaffa eventuell utredning från polis, Arbetsmiljöin-

spektionen, skyddsingenjör osv.> Kopior av skyddsföreskrifter (lokala och AFS).> Skyddsutrustning – finns?, I vilket skick? Förvaras var?

Användes? Om inte – varför användes den inte?> Kopior av skyddskommittéprotokoll till den del de är

relevanta för skadan.> MBL-förhandlingsprotokoll.

landenämnden – men frågan är om våra lokala fackliga or-ganisationer tillräckligt har uppmärksammat möjligheten.

Tänk så här: En arbetssjukdom, exempelvis en belast-ningsskada, medför ofta flera sjukskrivningar.Till arbetsgi-varen kan frågan ställas vad denne har gjort i anslutning tilldessa sjukperioder för att förebygga fortsatt skada ochsjukfall. Alltför ofta gör arbetsgivaren ingenting eller all-deles för lite. Redan på denna grund kan ett vållande i formav försummelse föreligga!

Trots svårigheter att få arbetsskadelivränta beviljad pågrund av bevisreglerna i LAF, har åtskilliga LO-medlem-mar fått sin arbetssjukdom godkänd av försäkringskassan.Följ upp att de också begär att få prövat om vållande före-ligger och därmed rätt till ersättning för den ofta stora in-komstförlust som gjorts under sjukskrivningsperioder förebeslutet om godkänd arbetsskada.

Åtskilliga har fått sjukbidrag eller förtidspension. Fleraav dessa kan vara berättigade till arbetsskadelivränta. Setill att prövning sker i försäkringskassan. Om kassans be-slut blir positivt:Aktualisera vållandeprövning i Vållande-nämnden!

Vid färdolycksfallFärdolycksfall kan sedan den 1 juli 1998 inte längre prövasav Vållandenämnden. (Se ersättningsreglerna på sid 125-128.)

Begäran om vållandeprövning

Den skadade ska själv anmäla till AFA att hon/han begärskadestånd p g a vållande, dvs att få frågan om arbetsgiva-rens vållande prövat.

Det finns dock ingen särskild ruta eller skrivrad för det-ta på skadeanmälningsblanketten. Använd skrivradernaunder ”Övrigt” eller bifoga en särskild skrivelse (det räck-er med en handskriven lapp).

AFA skickar då en blankett för vållandeutredning. An-vänd den eller bifoga en utredning på separata blad.

Observera att vållandeutredningen ställer stora krav påskyddsombudets kunskap och engagemang. Ta fram ar-betsskadeanmälan och komplettera den (oftast behövsdetta) och särskilt viktigt är det att förstå och redovisa var-


sättning – dvs skadeståndsrättslig ersättning – även utanatt det kan bevisas att arbetsgivaren varit vållande.

Bestämmelsen om synnerliga skäl finns som en proto-kollsanteckning till kollektivavtalen om TFA och TFA-KLoch till avtalet om PSA.

Protokollsanteckningen ”Synnerliga skäl”.Gäller från den 1 juli 1993.” §5 . Parterna är överens om att tillsätta en särskild nämndenligt §22a med uppgift att pröva om en arbetsskada harvållats av arbetsgivare (m fl). (…) Om synnerliga skäl fö-religger för att pröva ärendet på annat sätt än vad villkorenföreskriver kan AFA-trygghetsförsäkring hänskjuta ären-det till parterna för prövning.”

Även den skadade själv kan begära hos AFA eller hosparterna (kanske närmast genom sitt eget fackförbund) attärendet prövas enligt protokollsanteckningen om synner-liga skäl.

Hittills är det mest inom kommuner och landsting (dvsde avtalsområden som omfattas av TFA-KL) som bestäm-melsen kommit till användning. Exempel: En dagbarnvår-dare som skadade ryggen när hon räddade ett barn från attdrunkna.

Brandmän har redan inskrivet i sitt avtal att full ersätt-ning lämnas för inkomstförlust och kostnader om de ska-das under släckningsarbetet.

Brandmän tränar dock under helt realistiska omständig-heter. Om en brandman skadas då och inget vållande före-ligger, bör skadan kunna prövas enligt ”synnerliga skäl”-an-teckningen.

Inom TFA har flera ärenden prövats. Här är ett välkäntexempel: En metallarbetare skadades allvarligt när ett me-kaniskt-tekniskt fel plötsligt uppstod på en maskin. Ar-betsgivarorganisationen VI och Metall var överens om attskadan borde prövas enligt ”synnerliga skäl”-anteckning-en. Arbetsgivarens ansvar blev därför inte föremål förprövning i vållandenämnden. Parterna, dvs LO och SAF(som numera heter Svenskt Näringsliv), accepterade be-gäran och ersättning beviljades.

”Synnerliga skäl”-anteckningen kan alltså användas med beaktande av hur skadan uppkommit (exempel:

> Sammanställ uppgifter om tidigare tillbud, skador – an-tal? – var/när?

> Hade olyckan/sjukdomen kunnat förutses eller undvi-kas?

> Fick den skadade information/utbildning för arbets-uppgiften? Har hon/han förstått dessa?

> Har skaderisker påtalats tidigare? Har tillbud inträffat?> Hade olyckan/sjukdomen kunnat förutses eller undvi-

kas?> Hade riskutredning och riskanalys genomförts i enlig-

het med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbe-te (bifoga föreskriften!)? Hade denna risk upptäckts?Om inte – varför? Hade handlingsplan upprättats föratt undanröja skaderisken (bifoga handlingsplanen!)

> Har skadeförebyggande åtgärder vidtagits? När? Vad?

OBS! Om skadan inte har inträffat på den ordinarie ar-betsplatsen: Kontakta huvudskyddsombudet på skade-stället för att få ut kopior av exempelvis skyddskommit-téprotokoll osv.

På sid 92-98 i denna skadehandbok finns en mer utför-lig utredningsmall för arbetsskadeutredningar.

Omprövning av Vållandenämndens beslut

I Vållandenämndens utlåtande anges alltid (i regel motslutet av utlåtandet) skälen till avslag. Beakta dessa, och,om du inte är nöjd med beslutet, begär omprövning. Tänkpå att framgång i omprövningsärenden är beroende av attman har så bra underlag som möjligt. Komplettera därförpå de punkter som behövs.

Rätt till rättslig prövning

Avslagsbeslut i Vållandenämnden kan också prövas rätts-ligt (vilket dock ännu inte skett).

SYNNERLIGA SKÄL

”Synnerliga skäl” är en specialbestämmelse i TFA,TFA-KLoch PSA som innebär att en arbetsskadad kan få full er-


Vid arbetssjukdom

För att få full ersättning för inkomstförlust vid arbetssjuk-dom enligt de lagar som bygger på strikt ansvar, måste denskadade visa att sjukdomen faller under någon av dessa la-gar. Det innebär att samband måste kunna visas mellansjukdomen och den eller de verksamheter osv som lagenberör.

En intressant speciallag som kan användas vid vissa ar-betssjukdomar är Produktansvarslagen. Den ålägger till-verkare och importörer ansvar för skador till följd av sä-kerhetsbrister. Samma ansvar åläggs ”tillhandahållaren”,exempelvis arbetsgivaren. Tillverkare kan bli ersättnings-skyldig enligt skadeståndslagen om hon/han vet om attprodukten har säkerhetsbrister men underlåter att vidtaåtgärder för att undanröja bristerna, t ex genom att infor-mera kunderna och föreslå åtgärder.

Viktigt att tänka på

”Preskriptionstid”, som behandlas strax nedan, betyder attden som vill göra anspråk på ersättning i form av skade-stånd måste göra det inom en viss tid.Annars går man mis-te om rätten till ersättning. Olika speciallagar har olikapreskriptionstider (de som anges nedan).

Nu finns det visserligen ett antal avgöranden från Högsta domstolen med innebörden att det kan gå att nå framgång med skadeståndsanspråk även efter de angiv-na preskriptionstiderna – men det är givetvis alltid bäst att anmäla skada och begära ersättning så tidigt som möj-ligt.

Preskriptionstider

I huvudsak tillämpas följande preskriptionstider:

● Trafikskadelagen 3 år (dock högst 10 år från detatt fordringen tidigast kunnatgöras gällande).

● Ellagen 2 år● Hundlagen 3 år● Lagen om järnvägsdrift 3 år● Lagen om luftfart 2 år● Produktansvarslagen 3 år

brandman som skadas för att rädda liv) eller med beaktan-de av skadans svåra omfattning (svårt skadade kroppsdelar osv).

SPECIALLAGARNA

Det ekonomiska skyddet för inkomstförlust i de kollektiv-avtalade arbetsskadeförsäkringarna TFA och TFA-KLsamt PSA-avtalet försämrades med början år 1993. Sedanden 1 maj 2001 har en del av det tidigare skyddet åter-ställts, i och med att full ersättning åter lämnas vid olycks-fall i arbetet utan att den skadade behöver visa att arbets-givaren vållat skadan.

Fortfarande kvarstår dock en del av 1990-talets försäm-ringar i försäkringsvillkoren. Främst gäller det ersättning-en för inkomstförlust vid färdolycksfall och arbetssjuk-dom.

Vid färdolycksfall

Sedan 1998 går det aldrig att få full ersättning för färd-olycksfall genom TFA, TFA-KL och PSA. Färdolycksfalltas sedan dess inte upp till behandling av Vållandenämn-den.

Ersättningskrav för inkomstförlust måste beträffandefärdolycksfall därför ställas direkt till skadevållaren, t extill det trafikförsäkringspliktiga fordonets försäkring ellertill fastighetsägarens/väghållarens ansvarsförsäkring.

Ersättning från ett skadevållande trafikförsäkringsplik-tigt fordons försäkring är alltid ”full ersättning”. Det berorpå att Trafikskadelagen bygger på principen att vållandeinte behöver bevisas.

Om skadan faller t ex under fastighetsägares eller väg-hållares ansvar, gäller inte speciallag utan Skadestånds-lagen (dvs vållande måste kunna visas). Vid vållande blirfastighetsägaren/väghållaren skadeståndsskyldig. Om denne har ansvarsförsäkring, tar denna över betalnings-ansvaret. Annars får fastighetsägaren/väghållaren ersättaskadan själv.


Speciallagarna är i

huvudsak inriktade

på skador till följd av

olycksfall. En intres-

sant fråga som visser-

ligen hittills aldrig

prövats men som tål

att tänka på är om en

person som arbetar

med eller vid stark-

ström och som seder-

mera drabbas av

hjärncancer skulle

kunna få ersättning

enligt Ellagen.

Speciallagarna finns

förtecknade och kort-

fattat beskrivna på sid

26-29.

Syftet med en arbetsskadeutredning är att:

● klarlägga varför en viss olycka/sjukdom har uppstått● skaffa kunskap för att förebygga liknande olyckor/sjuk-

domsfall● ta reda på vem som bär ansvaret● ligga till grund för arbetsskadeanmälan till försäkrings-

kassan.

Tanken med utredningsmallen är inte att den ska an-vändas i sin helhet alltid och i alla sammanhang. Däremotkan den fungera som en idébank och ett förslag till struk-tur för en egen utredning som är anpassad till den aktuellaarbetsskadan.

Använd mallen genom att först stryka de rubriker (ivänsterspalten) som inte alls är tillämpliga med tanke påskadans art. Använd sedan aktuella rubriker och besvarasedan de frågor och beakta de tips som är uppställda tillhöger om respektive rubrik.

När utredningen är klar – så går man vidare

När utredningen är klar, blir nästa steg att göra arbets-skadeanmälan till försäkringskassan och till AFA. Råd ochtips för hur man fyller i anmälningsblanketterna finns itidningens ”Alla”:s Blankettguide (se avsnittet med arbets-material på sid 161-163).

3 . – UTR EDN I NGSTI PS OCH AN DRA PRAKTISK A RÅD | 91

Gränsdragningen om skada omfattas av speciallag ellerinte kan vara svår. Det beror på att alltför få fall har prövatsi domstol för att s k rättspraxis ska ha hunnit utvecklas.Dessutom saknas klara uttalanden i lagarnas förarbeten.

Rådet är därför: Begär prövning enligt aktuell special-lag så snart som bil, hund, tåg, tunnelbana, spårvagn, bussetc är inblandat i ett händelseförlopp! Det kan räcka medatt t ex ett fordon medverkat i skadans uppkomst. (Sedock ansvarsförsäkring, sid 35-36, och taleförbudet, sid34.)

Något om trafikförsäkringspliktiga fordon

Om ett arbetsfordon väger minst två ton föreligger trafik-försäkringsplikt.

Om ett arbetsfordon, t ex en truck, en skogsmaskin el-ler en traktor, är avsedd för både gods- och personbeford-ran, ska den ha trafikförsäkring. Det spelar ingen roll vadfordonet väger eller om den för tillfället inte används förpersonbefordran.

Trädgårdstraktorer/”sittgräsklippare” är inte trafikför-säkringspliktiga om de inte är försedda med dragkrok ellerannan anordning för godsbefordran. Då blir fordonet tra-fikförsäkringspliktigt, eftersom det kan användas både förperson- och godsbefordran.

UTREDNINGSMALLFÖR ARBETSSKADEUTREDNINGAR

Användningsområden för utredningsmallen

Den utredningsmall som presenteras nedan är utarbetadav Lennart Stéen på LO-TCO Rättsskydd A B. Utred-ningsmallen är omfattande och är därför ett exempel påen ”maximal” utredning, dvs ska kunna vara underlag förde flesta skadetyper.

Den kan användas både i det skadeförebyggande arbets-miljöarbetet på arbetsplatsen och som utredningsmall förexempelvis ärenden som ska anmälas till Vållandenämn-den för prövning av rätt till skadestånd, dvs full ersättningför uppkommen inkomstförlust och kostnader.


LOs Utredningsmall

för tillbud och olycks-

fall

Sedan våren 2003

finns en särskild ut-

redningsmall (som

den nedanstående

ligger till grund för)

som kan användas för

tillbud och olycksfall.

Se sid 162.

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Skadedatum Datum för olycksfallet eller visandedag (vid arbetssjuk-dom).

Skadelidande Namn, personnummer, adress, telefonnummer, civil-stånd.

Utredningsdatum

Utredare Namn, adress, fackligt uppdrag (t ex skyddsombud),telefonnummer.

Arbetsgivare/ Namn, adress, telefonnummer, organisationsnummer företag m fl uppgifter om arbetsplatsen.

Ev annat företag/ Namn m fl uppgifter på annat företag som kan ha annan arbetsgivare ansvar för den uppkomna skadan.

Det kan gälla annan arbetsgivare där den skadade arbetat som entreprenör eller dylikt.Det kan också gälla leverantör/tillverkare av t ex ke-miska produkter – dvs annat företag som kan ha ansvar enligt Skadeståndslagen eller Produktansvarslagen.

Ärendets beteck- Ärendenummer i TFA/TFA-KL/PSA. Personnummer ning hos AFA och skadedag (olycksfall) eller visandedag (sjukdom).

Skadehändelse/ Kortfattat hur olycksfallet inträffade eller hur sjuk-skadeorsak domen uppkom.

Personskador Kortfattat t ex vilka kroppsdelar och vilken omfattning.

Avtalsområde Vilket kollektivavtal gäller? Finns det i detta avtal be-stämmelser avseende arbetsmiljön som är tillämpliga i ärendet? Bifoga eller citera.

UTREDNINGEN

Närvarande vid Namnen på dem som deltagit vid platsutredning och/utredningen eller vid intervju med den skadade.

Andra utredningar T ex av polis, arbetsmiljöinspektion, elinspektion,företagshälsovården (bifoga sådana utredningar)

Uppgifter om den Anställd när?skadade

➤


➤

Utbildning i yrket Utbildning i yrket? Var och när? och vana vid Utbildning för just den arbetsuppgift där olyckan/aktuell arbetssjukdomen uppstod? Var och när?uppgift Skriftlig utbildning/instruktion? Bifoga denna!

Muntlig utbildning/instruktion? Skriv ned och bifoga!Har haft denna arbetsuppgift sedan när? Hur ofta och hur länge varje gång?

Personskador Skador till följd av olycksfallet eller den skadliga inver-kan som lett till sjukdomen? Namn på sjukvårdsinrättningar som behandlat skadan/sjukdomen och namn på behandlade läkare resp sjuk-gymnast.Den skadades beskrivning av besvären under sjuktid och av dem som nu kvarstår.Särskilt vid arbetssjukdom: ange antal sjukfall och tid-punkterna för dessa.

Arbetsplatsen/ Vilken verksamhet bedrives på företaget?olycksplatsen Vilka arbetsuppgifter utfördes av den skadelidande?

Hur länge hade hon/han haft de aktuella arbetsupp-gifterna? Vilka maskiner,ämnen eller vilken arbetsutrustning på platsen (redovisa vad som hör ihop med skadan)?hanteras Finns det några anmärkningar på arbetsplat-sen relevanta till skadan i skyddskommitténs protokoll?Mätprotokoll från mätningar (om sjukdom och rele-vant)?

Händelseförlopp/ OBS! I första hand är det den skadelidandes uppgifter skadeorsak som ska ligga till grund för redovisning av händelseför-

loppet och varför skadan hände.(Generellt sett! Den skadade vet men övriga tror sig veta.Däremot ska den skadades uppgifter noggrant granskas och söka verifieras. Viktigt att den skadade är med vid utredningen.Denna vinner i kvalitet och risken för dubbelarbete minskas.Om hon/han inte kan närvara ska hon/han höras i ett tidigt skede. ) ➤

➤ fortsättning

Till utredningen bör bifogas foton, skisser, ritningar med förklarande text.Tänk på att de som ska läsa inte kommer att besöka arbetsplatsen och kanske har en vag uppfattning om verksamheten och arbetsuppgifterna.Se till att föremål/maskindelar el dyl som orsakat ska-dan sparas!Bifoga arbetsskadeanmälan men förse den med kom-mentar om den är felaktigt eller ofullständigt ifylld.Komplettering av arbetsskadeanmälan ska ske tillsam-mans med arbetsledaren i utredningens slutskede.

Arbetskamrat Om arbetskamrat medverkat (och om vållandepröv-involverad? ning behöver göras, dvs om skadan inträffat före den

1 maj 2001) är det viktigt att arbetskamratens roll klar-läggs. Observera att arbetsgivarens ansvar vid arbets-skada omfattar även skador som orsakats av arbets-kamrater till den skadade.Det är vanligt att arbetskamraten känner behov av att ursäkta sig genom att säga att hon/han ”råkade” göra något. Hon/han kan ha startat en maskin vid felsökning tillsammans med den skadade utan att ha förvissat sig om att kamraten inte hade handen i maskinen. ”Råka-de” kan då lätt tolkas som att ”jag kom åt knappen i för-bifarten” (vilket inte lika säkert räknas som vållande).

Maskiner, utrust- Om skadan orsakats av maskin eller arbetsutrustnings ning eller ämne/ beskaffenhet eller påverkan av ämne/vätska, bör föl-vätska jande uppgifter inhämtas:

MaskinFabrikat, typ, årsmodell, tillverkare/importör.Finns instruktioner vid maskinen?Maskinen ändrad sedan installationen? Betydelse för skadan? I vilka avseenden? Skyddsutrustning borttagen? Av vem? När?Instruktioner om handhavandet; fanns på plats? Bifoga instruktionerna till utredningen.

Ämne/vätskaÄmnets/vätskans handelsnamn/och eller kemisk beteckning. ➤


➤

Varuinformation på förpackning? (Bifoga avskrift/kopia).Fanns något varuinformationsblad? Fanns det nära till hands?Hade den skadelidande tillgång till detta?Var aktuell skada upptagen i varuinformationsbladet? Om inte:Varför? (många varuinformationsblad tar inte med alla risker om de är sällsynta. Om uppgift inte är med bär ju tillverkare/importör ansvar).Har samma eller liknande olycksfall/sjukdom skett tidigare? Bifoga uppgift om detta! Gäller både den skadade själv och/eller arbetskamrater.Vad har arbetsgivaren gjort för att förebygga?

En särskild utredningsmall för skador till följd av kemiska hälsorisker är fram-tagen. Mallen används av den skadade och helst med hjälp av skyddsombud.Utredningsmallen är avsedd att klarlägga varför skada uppstått samt att visaatt möjlighet funnits att förebygga skadans uppkomst. Utredningsmallen kananvändas för att hos AFA begära prövning om rätten till ersättning för gjord in-komstförlust till följd av vållande från arbetsgivarens sida.

”Utredningsunderlag Vållande – kemiska ämnen m m” finns på tidningenAllas webbplats www.alla.lo.se, på försäkringsrådgivarnas verktygssidor.

Om belastnings- (Om skadan godkänts som arbetsskada av försäkrings-skada kassan med livränta som följd omfattas skadan av TFA/

TFA-KL/PSA. Ersättning för kostnader och ideell ersättning utbetalas enligt grundavtalet men även för gjord inkomstförlust under sjukskrivningstid. Förut-sättning för det sistnämnda är att arbetsgivaren är vållande till skadan.)Viktigt att klarlägga hur arbetet utfördes! Ta gärna hjälp av sjukgymnasten på företagshälsovården eller skyddsingenjören på företaget eller företagshälso-vården.Viktigt att klarlägga vilka belastningsskador som skett tidigare och som är identiska eller snarlika med den nu aktuella! Diagnosen behöver inte vara identisk men helst inom samma kroppsområde. Bifoga aktuella ar-betsskadeanmälningar. ➤

➤ fortsättning

Har den skadade tidigare varit sjukskriven för besvär från detta/dessa kroppspartier?Vad har arbetsgivaren då gjort för att förebygga vidare sjukfall?Ett bra sätt att förebygga belastningsskador är att arbe-ta med blanketten ”Mall för självkunskap” (sid 73).Den kartläggning som blir följden av att man systema-tiskt använder blanketten kan också bilda underlag vid vållandebedömningen.

En särskild utredningsmall för belastningsskador är framtagen. Mallen användsav den skadade och helst med hjälp av skyddsombud. Utredningsmallen är av-sedd att klarlägga varför skada uppstått samt att visa att möjlighet funnits att förebygga skadans uppkomst. Utredningsmallen kan användas för att hos AFAbegära prövning om rätten till ersättning för gjord inkomstförlust till följd av vål-lande från arbetsgivarens sida.

”Utredningsunderlag Vållande-belastning/förslitning/vibrationer” finns påtidningen Allas webbplats www.alla.lo.se, på försäkringsrådgivarnas verktygs-sidor.

Psykisk skada Psykisk skada kan resultera i såväl psykiska besvär som fysiska.

Psykisk skada kan uppkomma som följd av en händelse (t ex ett rån). Då ses det som ett trauma och bedöms som olycksfall och ska utredas och ersättas som ett så-dant.Tänk på att det är viktigt att den drabbade tidigt söker vård och hjälp och inte intalar sig själv att ”tiden läker”. Ur försäkringssynpunkt blir då även händelsen registrerad vilket kan ha stor betydelse vid senare in-sjuknande.

Psykisk skada kan också uppkomma som följd av mobbning/trakasserier. Om det handlar om mobbning/trakasserier av traumatiskt slag och vid enstaka tillfälle – se stycket ovan. I annat fall kännetecknas mobbning/trakasserier bl a av en rad åtgärder som den skadade utsätts för under lång tid.Tills slut har den utsatte fått nog och mobbningen/trakasserierna leder till sjukskriv-ning, kanske med besvär som blir bestående.

➤


➤ I föreskriften Kränkande särbehandling AFS 1993:17 kan utläsas de krav som ställs på arbetsgivaren för att förebygga skador av detta slag.Psykisk skada kan, utöver genom mobbning/trakasse-rier, också uppkomma som följd av stress av olika slag.

Två utredningsmallar, en för mobbning/trakasserier och en för stress har tagitsfram med syfte att klarlägga vad som hänt och varför det hände och hur det ha-de kunnat undvikas. Mallarna används av den skadade och helst med hjälp avskyddsombud. Utredningsmallarna kan ligga till grund för prövning av rätt tillersättning från försäkringskassan enligt LAF (Lagen om arbetsskada) och frånAFA enligt TFA, TFA-KL, PSA vad gäller livränta respektive skadestånd förgjord inkomstförlust under sjukskrivning.

”Utredningsunderlag – personskada till följd av kränkande särbehandling” respektive ”Utredningsunderlag – stressrelaterade arbetssjukdomar av psykiska ochsomatiska slag” finns på tidningen Allas webbplats www.alla.lo.se, på försäkrings-rådgivarnas verktygssidor.

Lagar/föreskrifter Exempel på tillämpliga lagar(oavsett om det är Arbetsmiljölagenolycksfall eller Skadeståndslagensjukdom) Trafikskadelagen

ProduktansvarslagenEllagenHundlagenExempel på tillämpliga föreskrifterVilka föreskrifter har Arbetsmiljöverket givit ut för att precisera vad som avses i Arbetsmiljölagen och som är av betydelse för detta ärende?Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 är av grundläggande betydelse. Den handlar om riskutredning, -analys och handlingsplaner och åtgär-der. Begär att ta del av vad som utförts enligt denna föreskrift vad gäller den aktuella arbetsuppgiften/hän-delsen.Plocka fram andra föreskrifter relevanta för arbetet/händelsen. Det finns föreskrifter för det allra mesta så-som vad gäller kemiska hälsorisker, belastningsskador m m.Hämta hem och granska föreskrifterna som finns ➤

➤ fortsättning

på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se/regler/afsHar föreskriftens krav följts? Betydelse för skadan?Bifoga om så är fallet.Vilka föreskrifter/instruktioner har arbetsgivaren givit ut? Före resp efter skadan? Viktigt (!!) och ska bifogas utredningen.Vilka föreskrifter har arbetsgivarens branschorganisa-tion givit ut?Vilka föreskrifter respektive anvisningar har annan givit ut? Exempel: tillverkare av maskin när skada skett under reparation el dyl av denna.

Vittnesuppgifter Det är viktigt att vittne noga hörs och att dennes upp-gifter klart redovisas gärna på separat blad.Tänk på att inte bara s k ögonvittnen är vittnen utan även annan person som har uppgifter att tillföra. En som själv varit utsatt för tillbud/olycksfall eller varnat etc.

Övriga personer T ex arbetskamrater som kan ha synpunkter/uppgifter av betydelse för ärendet.

Arbetsledarens/ När utredningen enligt ovan är klar och utredaren an-arbetsgivarens ser sig vara insatt i ärendet då ska arbetsledaren och uppfattning arbetsgivaren kommentera utredningen.

Kommentaren ska noteras på sådant sätt att det går att avgöra vem som sagt vad.Diskutera gärna arbetsskadeanmälan och komplettera om ofullständig eller felaktig.

Utredarens Det är viktigt att utredaren kommenterar vad som kommentar framförts av de som deltagit/hörts och att utredaren

gärna gör en personlig sammanfattning i vållandefrå-gan och anger detta som sin uppfattning och som följd av den gjorda utredningen.

Utredarens namn och underskrift samt telefon-nummer etc

© Lennart Stéen


ERSÄTTNINGAR VID ARBETSSKADA – ÖVERSIKTER

Flera olika försäkringar kan lämna ersättning vid arbets-skada – vid olika tidpunkter och i olika utsträckning. Desamverkande regelverken är komplexa och kan beskrivasur många olika synvinklar.

Faktorer som utlöser olika ersättningar

Vilken typ av arbetsskada som inträffat

Ersättningsreglerna skiljer sig åt, beroende på vilken typ avarbetsskada det gäller.

Från försäkringskassan lämnas ersättning enligt LAFbland annat om det handlar om en tandskada eller en ska-da som inträffat i utlandet. Även dödsfall på grund av ar-betsskada utlöser rätt till ersättning enligt LAF. Den”tunga” delen av LAF är dock ersättning i form av livränta,för vilket krävs att arbetsskadan godkänts av försäkrings-kassan (se vidare sid 105-110).

Från AFA kan man få flera slags ersättningar och dess-utom ersättning vid flera tidpunkter än från försäkringskas-san. Då tillämpas reglerna i TFA, TFA-KL eller PSA, därrätten till ersättning har en tydlig koppling till vilken typav arbetsskada det gäller.

Här följer några exempel:

> Olycksfall i arbetet ger rätt till delvis olika ersättningaroch vid delvis andra tidpunkter än t ex arbetssjukdom.

> Färdolycksfall kan delas upp i ”vanliga” färdolycksfalloch sådana där trafikförsäkringspliktigt fordon är in-blandat. För den senare typen gäller inte TFA.

> Smitta kan räknas antingen som olycksfall i arbetet ellersom arbetssjukdom och alltså ersättas enligt olika reg-ler.

Om arbetsgivarens vållande behöver bevisas eller inte

Arbetsgivarens vållande är av intresse enbart vid AFAsprövning enligt TFA,TFA-KL och PSA.

> Vid olycksfall i arbetet skiljer vi numera på olycksfallsom inträffat före respektive efter den 1 maj 2001.Efterdetta datum behöver vållande inte längre bevisas; er-

Del 4. Ersättningar vid arbetsskada

4 . – E RSÄTTN I NGAR VI D ARBETSSK ADA | 101100 | SK ADE HAN DBOKE N

Benny Olsson,

fastighetsskötare,

Fastighets

sättning för inkomstförlust som normalt täcker hela in-komstförlusten lämnas automatiskt om skadan medförtsjukskrivning i 15 dagar eller mer.

> Vid arbetssjukdom måste vållande alltid bevisas för attfull ersättning ska kunna lämnas för inkomstförlust så-väl under sjukskrivningstid som förlust därefter. Vid ar-betssjukdom med visandedag den 1 maj 2003 eller se-nare måste vållande bevisas för att ersättning för svedaoch värk ska betalas ut.

Sjukskrivningstidens längd

Några exempel:

> För att kunna få livränta enligt LAF måste arbetsoför-mågan vara eller förväntas bestå under minst ett år.

> För att kunna få ersättning för arbetssjukdom enligtTFA/TFA-KL/PSA måste sjukdomen bl a ha kvarstått i180 dagar.

> Vid olycksfall i arbetet kan man i vissa fall få kost-nadsersättning enligt TFA/TFA-KL/PSA även utan attha varit sjukskriven.

Vilka konsekvenser arbetsskadan får

Till konsekvenser som styr ersättning hör exempelvis be-hov av rehabilitering, hjälpmedel osv eller bestående in-komstbortfall vid sjukersättning/aktivitetsersättning (tidi-gare: sjukbidrag eller förtidspension). Exempel:

> Kostnader för rehabilitering, hjälpmedel m m kan er-sättas.

> Olika ersättningar vid invaliditet. För medicinsk inva-liditet finns bl a ersättning för ”lyte och men”. Ekono-misk invaliditet, dvs inkomstbortfall, ersätts bl a med livränta.

Ersättningar – huvudkategorier

I rutorna (sid 103) står vilka ersättningar (genom lag ochkollektivavtal) som finns.Vilka som blir aktuella i varje en-skilt fall, beror på typen av arbetsskada, hur länge man ärsjuk, skadans konsekvenser m fl ersättningsutlösande fak-torer (se ovan).


Detaljerade ersätt-

ningsregler för olycks-

fall i arbetet med ska-

dedatum före respek-

tive efter den 1 maj

2001 finns på sid 113-

114.

LAF-livränta kan beviljas vid inkomstförlust till följd aven nedsättning (helt eller delvis) av arbetsförmågan somblir bestående under minst ett år eller byte till arbete medlägre lön. LAF-livränta kan också beviljas vid en temporärnedsättning av arbetsförmågan under rehabiliteringstid.

När LAF beskrivs och diskuteras är det främst livräntansom lyfts fram. Det är dock viktigt att komma ihåg attLAF, förutom livränteersättning, även innehåller någraandra ersättningsdelar: Ersättning vid tandskador, för vårdutomlands, samt ersättningar till efterlevande vid dödsfallpå grund av arbetsskada.

Nyhet fr o m 2003: Skriftlig ansökan krävs

för prövning av arbetsskada

Från och med 2003 måste du lämna in en skriftlig ansökantill försäkringskassan om du vill ha ersättning från arbets-skadeförsäkringen. Det gäller alla arbetsskador oavsettskadedatum – dvs även sådana som inträffat före årsskiftet2002/2003. Utan skriftlig ansökan prövar försäkringskas-san inte arbetsskadeärendet.

Bevisregler i LAF – gamla och nya

Bevisreglerna i LAF har ändrats två gånger sedan lagentillkom 1977. Ändringarna trädde i kraft 1993 respektive2002.

Den nya bevisregel som infördes den 1 juli 2002 gällerför skadefall som inträffar från och med detta datum. Förskador med skadedatum till och med den 30 juni 2002gäller den tidigare bevisregeln. Det är således viktigt attkunna båda.

För jämförelsens skull visar vi här de tre ”generationer”bevisregler som gällt inom arbetsskadeförsäkringen sedanden tillkom på 70-talet.

Gällande försäkringar – översikt

Arbetsskadade har rätt till ersättning från flera olika för-säkringar, som kompletterar varandra och överlappar var-andra i tid.

Gällande försäkringar och liknande anordningar (t exsärskilda avtal) är:

> Lagen om arbetsskadeförsäkringen, LAF.> Genom kollektivavtal: TFA, TFA-KL och PSA (arbets-

skadeförsäkringar/-avtal).> Sjuklönelagen, SjLL.> Lagen om allmän försäkring (sjukpenning, rehabiliter-

ingspenning, sjukersättning/aktivitetsersättning).> Genom kollektivavtal: Sjuklöneavtal, AG S, AGS-KL,

ITP m fl försäkringar och avtal som ger kompletterandeersättning vid sjukdom.

Några läsanvisningar

I det följande beskrivs dessa olika ersättningsanordningar isamma ordningsföljd som i punktuppställningen straxovan. Det är ett sätt att redogöra för det ekonomiska skyd-det vid arbetsskada.

Ett annat är att följa sjukskrivningen/arbetsoförmåganfrån skadedagen och framåt, uppdelat efter typ av arbets-skada. Den beskrivningen återfinns på sid 113-140.

Lagstadgad arbetsskadeförsäkring (LAF)

Den arbetsskadeförsäkring som försäkringskassan admi-nistrerar styrs av Lagen om arbetsskadeförsäkring. För-kortningen LAF används i vardagligt tal också som be-nämning på försäkringen.

Ursprungligen var LAF tänkt som grunden i det svens-ka försäkringsskyddet vid arbetsskada. De kollektivavtala-de TFA, TFA-KL och PSA var tänkta att fungera somkompletteringar. Allteftersom åren gått har vi i praktikendock hamnat mer i den motsatta situationen. Särskilt tyd-ligt har det blivit efter de kraftiga försämringarna 1993.

LAF omfattar alla arbetsskador. Det generella arbets-skadebegreppet (se sid 15-16) gäller. LAFs huvudsakligafunktion har sedan 1993 dock reducerats till att lämna er-sättning i form av livränta.


Se sid 140-144 för

exempel på situatio-

ner då LAF-livränta

kan begäras.

allmänt accepterad bland specialister på området. I klämkom nya slag av skador där det inte hade forskats tillräck-ligt.

Men även skador som var kända i befolkningen mensom inte varit föremål för särskilt mycket forskning kom ikläm. I det andra bevisledet flyttades den praktiska bevis-bördan tydligt över till den skadade, som hade att bevisabåde att t ex de tunga lyften på jobbet (den skadliga inver-kan) rent allmänt är en faktor som ”med hög grad av san-nolikhet” kan orsaka en skada av denna typ och att det va-rit just den skadades tunga lyft som orsakat hennes/hansskada (dvs sambandet i det konkreta fallet).

Den nya bevisregel som ska tillämpas från och med den1 juli 2002 bygger på begreppet ”övervägande skäl”. Denskadade ska kunna visa att ”övervägande skäl” talar för atthennes/hans skada är en arbetsskada, dvs att det är sanno-likt att det är en arbetsskada. Denna nya bevisregel ärsträngare än den som gällde före 1993 och mildare än densom gällt sedan dess. Kravet på stöd för skadlig inverkan äri och för sig tillbaka på samma nivå som före 1993. Menden gamla gynnsamma bevisregeln (att betydligt starkareskäl inte ska tala mot att det är en arbetsskada) är inte åter-införd. Hur de nya reglerna kommer att fungera i prakti-ken återstår att se.

Detta gäller för ”gamla” skador

Arbetsskadeprövningen för skador med skadedatum föreden 1 juli 2002 sker i två steg:1 ) Det första steget är en bedömning av om det funnitsnågon skadlig inverkan i ditt arbete. Med skadlig inverkanmenas, förutom olycksfall, även påverkan av andra fakto-rer i arbetsmiljön som kan leda till fysisk eller psykisk ohäl-sa av aktuellt slag.

Att bedöma om en viss arbetsmiljöfaktor har haft enskadlig inverkan kan ibland vara svårt. För att en arbets-miljöfaktor ska anses utgöra skadlig inverkan i arbetetfordras att faktorn med hög grad av sannolikhet kan ge upp-hov till en sådan skada som den försäkrade har.

Detta innebär att försäkringskassan vid bedömningenska ta ställning till om exponeringen för en skadlig faktor iarbetet varit av sådan omfattning, intensitet och varaktig-

För samtliga generationer bevisregler gäller att de till-lämpas mot bakgrund av det som ofta uttrycks som ”ve-tenskap och beprövad erfarenhet”. Det ska alltså finnas envetenskapligt väl grundad kunskap.

Den äldsta bevisregeln lade tyngdpunkten på den ”be-prövade erfarenheten”, på att det fanns en väl spridd upp-fattning att arbete av ett visst slag innebar stor risk för ska-da. Enligt denna bevisregel skulle skadan bedömas som ar-betsskada om den skadade varit utsatt för en skadlig faktori arbetet och inte betydligt starkare skäl talade mot ar-betsskada. Man skulle alltså hellre ersätta än inte ersätta.

Bevisregeln från 1993 blev en regel uppdelad i två steg.I det första bevisledet flyttades tyngdpunkten i tillämp-ningen från ”beprövad erfarenhet” till ”vetenskap”. Detskulle genom forskning vara visat att den aktuella inverkanvar skadlig – och uppfattningen om skadlighet skulle vara


Den ursprungliga bevisregeln (före 1993)

Med arbetsskada för-stås i denna lag skadatill följd av olycksfalleller annan skadliginverkan i arbetet.

Har försäkrad varitutsatt för olycksfalleller annan skadliginverkan i arbetet,skall skada som hanhar ådragit sig ansesvara orsakad av denskadliga inverkan,om ej betydligt star-kare skäl talar emotdet.

Bevisregel 1993-2002

Med arbetsskada förstås idenna lag skada till följd avolycksfall eller annan skad-lig inverkan i arbetet.

Med annan skadlig inverkanavses inverkan av en faktorsom med hög grad av san-nolikhet kan ge upphov tillen sådan skada som denförsäkrade har.

Om en försäkrad har varitutsatt för olycksfall eller an-nan skadlig inverkan i ar-betet, skall skada som hanhar ådragit sig anses varaorsakad av den skadliga in-verkan, om övervägandeskäl talar för det.

Ny bevisregel fr o m 1/7-2002

Med arbetsskada för-stås i denna lag skadatill följd av olycksfalleller annan skadliginverkan i arbetet.

En skada skall anses ha uppkommit avsådan orsak, om övervägande skältalar för det.

Detta gäller för ”nya” skador

Arbetsskador med skadedatum från och med den 1 juli2002 bedöms enligt de nya bevisregler som trädde i kraftdå.

Ny bevisregel fr o m den 1 juli 2002

Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd avolycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.

En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak,om övervägande skäl talar för det.

Ändringen av lagen om arbetsskadeförsäkring LAF be-ror på att regeringen kunnat konstatera att 1993 års bevis-regler kommit att tillämpas alltför restriktivt, att dettagällt främst sjukdomar i muskler och skelett (främst be-lastnings- och förslitningssjukdomar) och att den restrikti-va tillämpningen drabbat kvinnor hårdare än män.

”För stränga krav på visad skadlig inverkan medför påsikt en risk för en onyanserad och slentrianmässig bedöm-ning”, skrev regeringen i en departementspromemoria ombevisreglerna våren 2001. Därför har nu det tidigare kra-vet på ”hög grad av sannolikhet” ändrats till ”övervägandeskäl”.

Regeringen skriver i propositionen att det ska finnas envetenskapligt väl förankrad medicinsk grund för bedöm-ningen om skadlighet i arbetet. Men det ska inte krävas”full bevisning” utan skador som på goda medicinska grun-der kan antas bero på arbetet ska omfattas av arbets-skadeförsäkringen.

Hur den nya bevisregeln kommer att tillämpas i prakti-ken är för tidigt att uttala sig om. Den gäller, som sagt, ba-ra för skadefall med skade-/visandedag efter den 1 juli2002, vilket innebär att de första fallen kommer upp tillprövning under 2003.

En fingervisning om hur försäkringskassorna kan kom-ma att resonera finns dock i förarbetena till den nya lagen.Där talas bland annat om att man bör beakta följande:

> Har det i den försäkrades arbetsmiljö funnits någon fak-tor kan ge upphov till en sådan skada som hon/han har?

het att man kan sluta sig till att det föreligger hög grad avsannolikhet för skadlighet.2 ) Det andra steget gäller sambandsfrågan. Om försäk-ringskassan funnit att du varit utsatt för ett olycksfall ellernågon annan skadlig inverkan i sitt arbete ska kassan i näs-ta steg ta ställning till om det föreligger ett samband mel-lan den skadliga inverkan och den skada eller sjukdom somuppkommit. För detta måste övervägande skäl tala för attdet finns ett samband.

Sambandsregeln innebär i praktiken att den som ska taställning till om det är en arbetsskada ska utgå från att detinte finns något samband. Först när det föreligger en posi-tiv bevisning för att den skadliga inverkan har orsakat ska-da eller sjukdom i det enskilda fallet, ska arbetsskada kun-na godkännas.

Olycksfall i arbetet är förhållandevis lätta att bevisa.Det omvända gäller arbetssjukdomar, där den skadademåste kunna visa dels att det funnits en skadlig inverkan,dels att denna skadliga inverkan med hög grad av sanno-likhet orsakat sjukdomen.

I gränslandet mellan olycksfall i arbetet och arbetssjuk-dom ligger överbelastnings-/förlyftningsskadorna, somräknas som sjukdomar om inte den skadade vid lyft råkatsnubbla, halka el dyl.

Som olycksfall räknas skadan om den skadade i sambandmed lyftet eller överbelastningen råkar snubbla, halka eldyl och då skadas. Olycksfall är det också vid personlyft(t ex i vården) om den som lyfts/förflyttas gör något ovän-tat eller faller och drar vårdaren med sig mot golvet.

Som arbetssjukdom räknas skadan även om den upp-kommer under ett lyft eller en överbelastning om ingetsärskilt händer under lyftet annat än att en skada uppstår.Den skadade kan – förutom att skadas – bli utan ersätt-ning. TFA, TFA-KL och PSA lämnar ersättning bara vidolycksfall – och prövning enligt LAF sker bara om livräntaär aktuell. Förhoppningsvis kan andra bedömningsreglermed tiden införas i TFA, TFA-KL och PSA. Till dess skul-le man lite tillspetsat kunna utfärda varningen: Lyft inte!(Se även AFS 1998:01 Belastningsergonomi samt AFS2000:01 Manuell hantering. )


finns i de kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarnaäven ersättningsmoment som avser tandskador, sveda ochvärk, merkostnader, lyte och men, särskilda olägenheter,utseendepåverkande skador, ersättningar till efterlevandevid dödsfall.

Vållandeparagrafen avskaffad för olycksfall i arbetetFrån och med den 1 maj 2001 gäller att ”vållandeparagra-fens” krav på att bevisa arbetsgivarens vållande avskaffas –men bara för vissa skador.

Från och med den 1 maj 2001 gäller följande:

> den som drabbas av ett olycksfall i arbetet och är sjuk-skriven minst 15 dagar får full ersättning för sin in-komstförlust under sjukskrivningen utan att behöva be-visa vållande

> för färdolycksfall och arbetssjukdom gäller oförändraderegler.

Övriga lagar och kollektivavtal som gäller

vid arbetsoförmåga

Sjuklönelagen

Från och med den 1 juli 2003 gäller normalt att de första21 dagarnas inkomstförlust ersätts genom sjuklön från ar-betsgivaren (tidigare: de första 14 dagarna). Ersättnings-nivån ligger på 80 procent av lönen – även över det i so-cialförsäkringssystemet vanliga inkomsttaket på 7,5 pris-basbelopp. Sjuklönelagen gäller för de flesta anställda. Un-dantag: vissa korttidsanställda, som i stället får sjukpen-ning från försäkringskassan.

Lagen om allmän försäkring

SjukpenningEfter de första 21 dagarna (gäller fr o m den 1 juli 2003;dessförinnan: efter de första 14 dagarna) upphör sjuklö-nen från arbetsgivaren och försäkringskassan tar över er-sättningsansvaret. Ersättning från och med sjukdag 22 förden som har rätt till sjuklön och från och med sjukdag 15för den som inte har rätt till sjuklön lämnas i form av sjuk-penning.

Ersättningsnivån (som länge varit 80 procent) blir från

> Hur länge, hur ofta och hur intensivt har den försäkradevarit utsatt för skadlig inverkan i arbetet?

> Har den försäkrade med hänsyn till sitt fysiska och psy-kiska tillstånd varit sårbar för den skadliga inverkan?Denna princip kan sammanfattas som att man är ”för-säkrad i befintligt skick”. Vid bedömningen ska hänsynalltså tas till att människors fysiska och psykiska förut-sättningar att klara påfrestningar skiljer sig åt.

> Dock anges att om den försäkrade varit extra sårbar, skadetta åberopas mot rätten till ersättning. Tankegångenär att om skadan ändå skulle ha kunnat ske (oaktat ar-betet) så ska detta kunna förhindra rätt till ersättning.

> Har den försäkrade utanför arbetet varit utsatt för skad-liga faktorer som kan ge upphov till en sådan skada somhon eller han har – och i så fall i vilken mån? Även såda-na s k konkurrerande skadeorsaker ska alltså tas med ibedömningen, även om de skulle tala mot att skadan ären arbetsskada. Hur i så fall skattningen ska ske mellanden skadliga inverkan i arbetet resp på fritiden – för attbli rättvis – är en intressant fråga. Även här kommer be-greppet ”befintligt skick” in i prövningen. Ett exempelär en rökande svetsare som får bronkit/astma.

För att försäkringskassan ska pröva frågan om eventuellarbetsskada gäller att den skadade ska ha fått en nedsätt-ning av sin arbetsförmåga som är varaktig eller som be-döms bli bestående minst ett år. Den skadade ska alltså tillföljd av arbetsskadan ha ett framtida inkomstbortfall somska kompenseras med en livränta. (Undantag: Under sjuk-tid ersätts nödvändiga kostnader för sjukvård utomlands,tandvård och särskilda hjälpmedel.)

Kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring eller motsvarande

TFA, TFA-KL, PSA

Omfattar alla arbetsskador utom färdolycksfall där trafik-försäkringspliktigt fordon är inblandat. Då lämnas ersätt-ning från fordonets trafikförsäkring i stället.

De kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna ochPSA-avtalet ger olika slags ersättningar, bl a kompletterarde sjukpenningen.

Förutom ersättning för inkomstförlust och kostnader


Ersättning även över

inkomsttaket

Observera att när er-

sättning för inkomst-

förlust lämnas från

TFA, TFA-KL och PSA

omfattar den även in-

komstdelar över 7,5

prisbasbelopp. Ersätt-

ning för inkomstför-

lust från dessa försäk-

ringar är alltså för-

månligare än t ex er-

sättning från AGS eller

AGS-KL.

li 2003 en sammanlagd ersättningsnivå på 87,6 procent(dittills: 90 procent) upp till 7,5 prisbasbelopp.

AGS, AGS-KL m flPå andra avtalsområden finns i stället kollektivavtaladeförsäkringar eller andra avtal (t ex sjukförmåner i pen-sionsavtal) som kompletterar försäkringskassans sjukpen-ning så att den sammanlagda ersättningsnivån från ochmed den 1 juli 2003 blir 87,6 procent (dittills: 90 pro-cent).AGS och AGS-KL kan ge ersättning t o m sjukdag360,vilket blir tillämpligt i de fall då TFA eller TFA-KL in-te träder in.

ERSÄTTNINGAR VID OLYCKSFALL I ARBETET

Följande ersättningar är möjliga att få vid sådana arbets-skador som hänförs till kategorin ”olycksfall i arbetet”.

● olycksfall i arbetet,● olycksfall som inträffat under resa i tjänsten,● smitta som beror på olycksfall (t ex stick och skärsår).

Så påverkas ersättningen vid olycksfall i arbete av de nya reglerna om slopat krav på bevisat vållandeNya regler gäller, som nämnts, från och med den 1 maj2001 i kollektivavtalen om TFA, TFA-KL och PSA. Deninformation om ersättningarna vid olycksfall i arbete somfunnits i de tidigare upplagorna av denna skadehandbokhar således blivit delvis inaktuell. Främst gäller det regler-na om ersättning för inkomstförlust.

De nya kollektivavtalen – enligt vilka kravet på bevisatvållande i stort sett slopats helt för alla olycksfall i arbetet– skiljer på olycksfall inträffade före respektive efter den1 maj 2001. Nedan följer därför en sammanfattning av er-sättningsreglerna för inkomstförlust vid olycksfall i arbe-tet på ömse sidor om tidsgränsen 1 maj 2001:

Ersättning för inkomstförlust (olycksfallsskador inträffade före den 1 maj 2001)För de första 90 dagarnas sjukskrivning vid varje sjukfalllämnar TFA ingen ersättning för inkomstförlust. För dag

och med den 1 juli 2003 77,6 procent upp till ett in-komsttak på 7,5 prisbasbelopp. För den som är arbetslösgäller från och med den 1 juli 2003 ett lägre tak för ersätt-ningen. Sjukpenningen kan högst vara 521 kronor per dag.

RehabiliteringspenningUnder rehabilitering kan försäkringskassan besluta att by-ta ut sjukpenningen mot en så kallad rehabiliteringspen-ning. Rehabiliteringspenningen är – både före och efterden 1 juli 2003 – 80 procent upp till taket på 7,5 prisbas-belopp.

Sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/förtidspension)När den akuta sjuktiden, dvs läknings- och behandlingsti-den är över, kan arbetsskadan fortfarande föranleda sjuk-skrivning. Om det finns en möjlighet att den skadade efterytterligare en – längre – tid kan tänkas kunna återgå i arbe-te, kan försäkringskassan besluta att byta ut sjukpenning-en mot tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersätt-ning (tidigare: sjukbidrag).

Den tidsbegränsade sjukersättningen och aktivitetser-sättningen kan beskrivas som ”sjukersättningens tillfälligaform”. Formerna för beräkning är desamma som för denicke tidsbegränsade sjukersättningen/aktivitetsersättning-en (tidigare: förtidspensionen).

Om arbetsskadan har lett till en bestående arbetsoför-måga, helt eller delvis, kan försäkringskassan bevilja hel el-ler delvis sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: för-tidspension).

Kollektivavtalad sjuklön och liknande

Syftet med de ersättningar vid sjukdom som finns i kollek-tivavtal är att komplettera ersättningarna från försäkrings-kassan. Det gäller både under sjukpenningtid och vid sjuk-ersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag ellerförtidspension).

SjuklöneavtalPå vissa avtalsområden finns ett avtal om att arbetsgivarenska fortsätta betala sjuklön även efter sjuklöneperioden.Sjukpenning plus sjuklöneavtal ger från och med den 1 ju-


Detaljer om de olika

ersättningsformerna

och hur de beräknas

finns bl a i den årligt

utkommande ”LOs

Grundbok för försäk-

ringsrådgivare”.

Kostnader: TFA, TFA-KL eller PSA kan lämna ersätt-ning för läkar- och sjukvårdskostnader, eventuella rese-kostnader till/från läkare samt skadade kläder, glasögonm m. Förutsättningen är att skadan föranlett läkarbesök.Dessutom kan man få ersättning för andra nödvändigakostnader, t ex hemhjälp.

Vid vållande

OBS gäller endast olycksfall i arbetet med skadedatumföre den 1 maj 2001. Om vållande fastställs, gäller:

● Inkomstförlusten ersätts med 100 procent.● Ingen självrisk dras från kostnadsersättningen.

Vållandefrågan vid sjukskrivning kortare än 14 dagarprövas enbart vid invaliditet.

Vid sjukskrivning 15-30 dagar

Inkomstförlust (skadedatum före den 1 maj 2001): Sjukdag15-30 ersätts inkomstförlusten dels med sjukpenning frånförsäkringskassan dels genom sjuklöneavtal eller genomAG S, beroende på vilket avtalsområde man tillhör.

Om den skadade kan visa att arbetsgivaren vållat ska-dan, ersätts inkomstförlusten med 100 procent. Det inne-bär att TFA, TFA-KL eller PSA betalar mellanskillnadenmellan sjukpenningens ersättningsnivå på 80 procent ochhela inkomstförlusten.

Inkomstförlust (skadedatum fr o m den 1 maj 2001):Sjukdag 15-30 (från och med den 1 juli 2003 gäller sjuk-dag 22-30) ersätts inkomstförlusten med sjukpenning frånförsäkringskassan.

TFA, TFA-KL eller PSA ersätter automatiskt resteran-de inkomstförlust, dvs mellanskillnaden mellan sjukpen-ningen och (i det närmaste) hela inkomstförlusten. Denersättning som betalas lämnas retroaktivt från första sjuk-dagen. (Beräkning: se ruta i kanten!)

Kostnader: TFA, TFA-KL eller PSA kan lämna ersätt-ning för läkar- och sjukvårdskostnader, eventuella rese-kostnader till/från läkare samt skadade kläder, glasögonm m. Dessutom kan man få ersättning för andra nödvän-diga kostnader, t ex hemhjälp.

Vid vållande (gäller endast skador med skadedatum

15–90 betalas i stället dagsersättning ut från AGS (ersätt-ningen betalas automatiskt, det räcker med den skadean-mälan som den skadade har lämnat till TFA).

Från och med den 91:a dagen lämnas ersättning frånTFA med 10 procent av bruttolönen, om förlusten efteravräkning av ersättning från arbetsgivaren och försäkrings-kassan uppgått till minst 20 procent av inkomsten.

Om den skadade kan visa att arbetsgivaren vållat ska-dan, ersätts hela inkomstförlusten.

Tänk slutligen på att TFA alltid ersätter även inkomst-delar över 7,5 prisbasbelopp (en månadslön på 24 125kronor år 2003). ”Full ersättning”vid vållande betyder 100procent av inkomstförlusten.

Ersättning för inkomstförlust (olycksfallsskador inträffade den 1 maj 2001 eller senare)Enligt det nya avtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv(f d SAF) behöver den skadade inte längre bevisa att ar-betsgivaren vållat skadan för att få full ersättning.

Om skadan medför minst 15 dagars sjukskrivning fården skadade ersättning för inkomstförlust från TFA/TFA-KL/PSA. Ersättningen lämnas från första sjukdagen ochtäcker i allmänhet hela inkomstförlusten (OBS även in-komster över 7,5 prisbasbelopp) före den 1 juli 2003.TFAtäcker inte den sänkning av sjukpenningen som trädde ikraft då, eftersom TFA för lönedelar upp till 7,5 prisbas-belopp kan ersätta högst 20 procent av den sjukpenning-grundande inkomsten.

Ersättningen beräknas på följande sätt. Första sjukda-gen (karensdagen) ersätts 100 procent av inkomstförlus-ten. Från och med den andra sjukdagen ersätts 20 procentav den sjukpenninggrundande inkomsten. För inkomstde-lar över 7,5 prisbasbelopp ersätts hela inkomstförlusten.Om den anställda får ersättning från annat håll, exempel-vis genom kollektivavtalad sjuklön, minskar detta ersätt-ningen från TFA/TFA-KL/PSA.

Vid sjukskrivning upp till 14 dagar

Inkomstförlust: Den första dagen är karensdag. Sjukdag 2-14 (och, från och med den 1 juli 2003, i ytterligare 7 da-gar) betalar arbetsgivaren sjuklön.


Så beräknas ersätt-

ning från TFA/TFA-KL/

PSA fr o m den 1 maj

2001

Sjukdag 1 (karensda-

gen): 100%.

Fr o m sjukdag 2: 20%

av den sjukpenning-

grundande inkomsten

plus 100% av eventu-

ella inkomstdelar över

7,5 prisbasbelopp.

Om ersättning lämnas

även från t ex kollek-

tivavtalad sjuklön,

minskas ersättningen

från TFA/TFA-KL/PSA i

motsvarande mån.

Om kostnadsersätt-

ning:

– Sjukskrivning krävs

inte för rätt till kost-

nadsersättning.

– TFA, TFA-KL och PSA

har en självrisk på 500

kr för kostnader och

belopp under 100 kro-

nor betalas inte ut.

OBS! Dessa regler om

kostnadsersättning

gäller generellt.

svår skada lämnas ersättning för sveda och värk även omsjukskrivningen är kortare. Om sjukskrivningen är kortareän 30 dagar men skadan inte är läkt, kan ersättning för sve-da och värk ändå betalas i vissa fall. Sjukskrivningen kan juha avkortats genom tidig återgång till särskilt anpassat ar-bete.

Vid sjukskrivning längre tid än 90 dagar

Inkomstförlust (skadedatum före den 1 maj 2001): Försäk-ringskassan fortsätter att betala sjukpenning och från TFA,TFA-KL eller PSA lämnas en kompletterande ersättningmed 10 procent av den förlorade inkomsten.

Om den skadade kan visa att arbetsgivaren vållat ska-dan, ersätts inkomstförlusten med 100 procent. Det inne-bär att TFA, TFA-KL eller PSA betalar mellanskillnadenmellan sjukpenningens ersättningsnivå på 80 procent och(i det närmaste) hela inkomstförlusten.

Inkomstförlust (skadedatum fr o m den 1 maj 2001): För-säkringskassan fortsätter att betala sjukpenning.

TFA, TFA-KL eller PSA ersätter automatiskt resteran-de inkomstförlust, dvs mellanskillnaden mellan sjukpen-ningen och hela inkomstförlusten. Den ersättning som be-talas lämnas retroaktivt från första sjukdagen. (Beräkning:se ruta i kanten på sid 115.)

LAF-livränta: Försäkringskassan kan bevilja arbetsska-delivränta (motsvarande 100 procent) under pågåendesjukskrivning om nedsättningen av arbetsförmågan är var-aktig eller kan antas bestå under minst ett år.


Vid vållande (gäller endast skador med skadedatumföre den 1 maj 2001) dras ingen självrisk från kostnadser-sättningen.

Sveda och värk: Lämnas när skadan fortfarande svideroch värker, dvs under läkningstiden (som inte behöver va-ra lika med sjukskrivningstiden). Om sjukskrivningstidenöverstiger 30 dagar, lämnar TFA, TFA-KL eller PSA er-sättning vid olycksfall för sveda och värk från första dagen.

före den 1 maj 2001) dras ingen självrisk från kostnadser-sättningen.

Sveda och värk: Ersättning för sveda och värk lämnasenligt försäkringsvillkoren först om arbetsoförmågan varati mer än 30 dagar. Men om sjukskrivningen är kortare än30 dagar men skadan inte är läkt, kan ersättning för svedaoch värk ändå betalas i vissa fall. Sjukskrivningen kan ju haavkortats genom tidig återgång till särskilt anpassat arbete.

Vid sjukskrivning upp till 90 dagar

Inkomstförlust (skadedatum före den 1 maj 2001): Sjukda-garna 15-90 ersätts inkomstförlusten dels med sjukpen-ning från försäkringskassan, dels genom sjuklöneavtal ellergenom AGS och motsvarande.

Om den skadade kan visa att arbetsgivaren vållat ska-dan, ersätts inkomstförlusten med 100 procent. Det inne-bär att TFA, TFA-KL eller PSA betalar mellanskillnadenmellan sjukpenningens ersättningsnivå på 80 procent ochhela inkomstförlusten.

Inkomstförlust (skadedatum fr o m den 1 maj 2001):Sjukdagarna 15-90 (från och med den 1 juli 2003: sjukda-garna 22-90) ersätts inkomstförlusten med sjukpenningfrån försäkringskassan.

TFA, TFA-KL eller PSA ersätter automatiskt resteran-de inkomstförlust, dvs mellanskillnaden mellan sjukpen-ningen och hela inkomstförlusten. Den ersättning som be-talas lämnas retroaktivt från första sjukdagen. (Beräkning:se ruta i kanten på sid 115!)


Vid vållande (gäller endast skador med skadedatumföre den 1 maj 2001) dras ingen självrisk från kostnadser-sättningen.

Sveda och värk: Om sjukskrivningen överstiger 30 da-gar, lämnar TFA ersättning för sveda och värk från förstadagen. Ersättningen räknas ut dag för dag och betalas utsom ett skattefritt engångsbelopp när sjukskrivningen ärslut (eller har övergått i sjukbidrag/förtidspension). Vid


Mer om situationer då

LAF-livränta bör begä-

ras, sid 140-144.

TFA har anpassats till

den nya Skadestånds-

lagen som trädde i

kraft den 1 januari

2002. bl a har vissa er-

sättningsmoment fått

nya namn, samtidigt

som de gamla benäm-

ningarna också finns

kvar. Sveda och värk

heter numera ”Ersätt-

ning för fysiskt och

psykiskt lidande av

övergående natur

(sveda och värk)”. För

enkelhetens skull an-

vänder vi den kortare

benämningen här i

skadehandboken.

PRESSTOPP!

Fr o m den 1 maj 2003

betalas inte ersättning

för sveda och värk vid

sjukskrivningar korta-

re än 30 dagar. Men

när Skadehandboken

trycks, pågår förhand-

lingar om att even-

tuellt återinföra den

möjlighet som är över-

struken här.

Vid invaliditet

> Med ekonomisk invaliditet förstås bestående oförmågahelt eller delvis till att försörja sig och prövas av försäk-ringskassan enligt LAF. Ekonomisk invaliditet kan ock-så prövas av AFA enligt TFA,TFA-KL och PSA.

> Med medicinsk invaliditet förstås bestående handikapp,t ex förlust av kroppsdel, oförmåga att göra vissa rörel-ser etc och prövas av AFA enligt TFA,TFA-KL och PSA.

Inkomstförlust (dvs ersättning för ekonomisk invaliditet):Hel eller delvis sjukersättning/aktivitetsersättning (tidiga-re: sjukbidrag eller förtidspension) kan vara aktuellt. E ninkomstförlust kan också uppkomma om den skadade pågrund av arbetsskadan måste byta till ett sämre betalt ar-bete. Om den skadade gör en inkomstförlust i förhållandetill sin tidigare inkomst, kan försäkringskassan betala liv-ränta från LAF.

För att man ska kunna få LAF-livränta måste inkomst-minskningen uppgå till minst 1/15-del av den tidigare in-komsten och vara minst 0,25 prisbasbelopp. TFA, TFA-KL eller PSA lämnar ersättning för framtida inkomstförlustsom täcker eventuella lönedelar över 7,5 prisbasbelopp.Även inkomstminskningar mindre än 1/15-del kan ersät-tas. Ersättningen lämnas som livränta eller engångsbelopp.

Vid olycksfall med skadedatum före den 1 maj 2001 därvållande fastställts, lämnas alltid ersättning enligt skade-ståndsrättsliga regler för hela den verkliga inkomstförlus-ten. (Aktuellt främst vid inkomstförlust som kvarstår efteromskolning till nytt yrke. )

Lyte och men (dvs ersättning för medicinsk invaliditet):TFA,TFA-KL eller PSA lämnar ersättning efter en särskildtabell för graden av medicinsk invaliditet.Ersättningen skavara en kompensation för den fysiska och/eller psykiskafunktionsnedsättning som skadan medfört.

Från och med den 1 januari 2002 har nästan all ersätt-ning som hittills funnits i ”olägenheter i övrigt” flyttatsöver till lyte och men-ersättningen. Bland annat ersättsökad anspänning – både i arbetet och på fritiden – till följdav skadan – från lyte- och men-momentet.

Nya ersättningstabeller för lyte och men gäller därförför skadefall som inträffar 2002. Eftersom ersättning för

Om sjukskrivningen är kortare än 30 dagar men skadan in-te är läkt, kan ersättning för sveda och värk ändå betalas ivissa fall. Sjukskrivningen kan ju ha avkortats genom tidigåtergång till särskilt anpassat arbete.

Vid rehabilitering

Efter den akuta sjukdomstiden kan det bli aktuellt med re-habilitering. Den kan vara medicinsk och/eller arbetslivs-inriktad. Huvudregeln är att arbetsgivaren ska svara för re-habiliteringen.

Ersättning för inkomstförlust från TFA/TFA-KL/PSA(skadedatum före den 1 maj 2001): Försäkringskassan kanbesluta att byta ut sjukpenningen mot rehabiliteringspen-ning som ger ersättning på nivån 80 procent. TFA/TFA-KL/PSA fyller ut med resterande belopp upp till en sam-manlagd ersättningsnivå på 90 procent (100 procent vidfastställt vållande).

Ersättning för inkomstförlust från TFA/TFA-KL/PSA(skadedatum fr o m den 1 maj 2001): Försäkringskassan kanbesluta att byta ut sjukpenningen mot rehabiliteringspen-ning.TFA,TFA-KL eller PSA ersätter resterande inkomst-förlust, dvs mellanskillnaden mellan rehabiliteringspen-ningen och hela inkomstförlusten.

LAF-livränta: Försäkringskassan kan bevilja arbetsska-delivränta (motsvarande 100 procent) under utbildning/rehabilitering. Vid rehabilitering, särskilt arbetslivsinrik-tad sådan, är det viktigt att begära LAF-livränta från för-säkringskassan.

Väl så viktigt att tänka på är rehabiliteringstidens längd.Målsättningen vid arbetsskada är arbetslivsinriktad reha-bilitering med sikte på annat arbete (om återgång till dettidigare arbetet kanske inte är möjlig trots rehabiliterandeinsatser) – med samma lön som i det arbete där skadanhände. Ofta vill försäkringskassan begränsa rehabiliter-ingstiden till ett år, enligt reglerna i Lagen om allmän för-säkring,AFL. Enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF– som är den som ska gälla i arbetsskadefall – är det dockdet faktiska behovet som ska styra.

Kostnader: TFA kan lämna ersättning för skäliga kost-nader som uppstår för exempelvis resor, kurslitteraturm m.




ras, sid 140-144.

Konsekvensändring i

TFA med anledning av

nya Skadeståndsla-

gen: Det nya officiella

namnet är ”Ersättning

för fysiskt och psy-

kiskt lidande av bestå-

ende art (lyte och

men)”. Jämför sveda

och värk, sid 116-117.

PRESSTOPP!

Fr o m den 1 maj 2003

betalas inte ersättning

för sveda och värk vid

sjukskrivningar korta-

re än 30 dagar. Men

när Skadehandboken

trycks, pågår förhand-

lingar om att even-

tuellt återinföra den

möjlighet som är över-

struken här.

anspänning är inräknad i lyte och men-beloppen är ersätt-ningen betydligt högre än i de tabeller som gäller för ska-dor som har inträffat tidigare. För skadefall som inträffar2002 gäller två olika lyte och men-tabeller beroende påom man återgår i arbete efter skadan eller inte. Det berorpå att den tabell som gäller vid återgång i arbete även in-nehåller ersättning för anspänning i arbete.

Ersättningen är skattefri och utbetalas som ett engångs-belopp så snart som den medicinska invaliditeten kan fast-ställas.

Kostnader: Vid invaliditet ersätts framtida sjukvårds-och/eller andra kostnader från TFA, TFA-KL eller PSA.Ersättningen lämnas antingen som en livränta eller medett engångsbelopp.

Ersättning för särskilda olägenheter: För skadefall som in-träffat från och med den 1 januari 2002 finns en ny ersätt-ningskategori som heter ”särskilda olägenheter”. Den be-döms enligt skadeståndsrättsliga regler, dvs enligt den nyaskadeståndslag som trädde i kraft den 1 januari 2002.

För ”särskilda olägenheter” finns ingen praxis utvecklad.Som nämnts, kommer ganska mycket av det som hittillsersatts som olägenheter (se avsnittet strax nedan) att flyt-tas över till lyte och men – men bara för skador med ska-dedatum från och med årsskiftet 2001/2002.

Den nya ersättningen för lyte och men ska bli ungefär li-ka stor som den sammanlagda ersättningen för lyte ochmen samt olägenheter i övrigt enligt de gamla reglerna.Ersättning för särskilda olägenheter kommer bara att läm-nas i svåra skador om skadan har medfört en högre an-spänning än den som ersätts genom lyte och men. Ett braexempel är personer som trots svår skada utför förvärsar-bete med stor anspänning.

Många av de skadefall som regleras just nu inträffademed andra ord före den 1 januari 2002 och de bedöms en-ligt reglerna för den tidigare ersättningskategorin ”olägen-heter i övrigt”. Hit hör ökad anspänning i arbetet, minska-de möjligheter till fritidsaktiviteter och liknande.

Den tidigare ersättningen ”olägenheter i övrigt”(före den 1 januari 2002)I skadefall inträffade före den 1 januari 2002 gäller de tidi-


gare reglerna för ”olägenheter i övrigt”. Därmed menasökad anspänning i arbetet, minskade möjligheter till fri-tidsaktiviteter och liknande. Ersättningen avser att ge denskadade en ekonomisk kompensation för dessa olägenhe-ter.

Graden av anspänning i arbetet varierar beroende påden skadades arbetsinsats efter skadan (heltid, halvtidosv), arbetets art och typ av skada. Principen är att densom arbetar med hög anspänning på grund av sitt handi-kapp är berättigad till högre ersättning än den som med etti övrigt identiskt handikapp arbetar med mindre grad avanspänning.

I ersättningen för olägenheter i övrigt ingår även en eko-nomisk kompensation för den anspänning skadan medföri den dagliga livsföringen under fritiden. Med det avsesökad anspänning och besvär vid till exempel trädgårds-skötsel, vård och underhåll av bostad, städning, tvätt, per-sonlig hygien.

Inom ramen för olägenheter i övrigt ersätts även smärrekostnadsrisker och inkomstförluster för framtiden.

Ersättningen är skattefri.

Vid dödsfall

Begravningskostnader: Från LAF lämnas begravningshjälpmed 30 procent av prisbasbeloppet. Den avlidnas tjänste-grupplivförsäkring (TGL) lämnar dessutom ersättningmed ett halvt prisbasbelopp.

Därefter träder TFA, TFA-KL eller PSA in och lämnarersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för resterandebegravningskostnader.Till begravningskostnad räknas, för-utom själva begravningen, även begravningsmåltid, grav-sten och vissa kostnader för sorgkläder.

Ersättningar till efterlevande: Från LAF kan lämnas: O m-ställningslivränta, särskild efterlevandelivränta, livräntatill barn.

Syftet med ersättningarna från TFA, TFA-KL och PSAär att komplettera samhällets skydd. De efterlevande fårersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för förlust avunderhåll plus begravningskostnader. De garantibeloppsom tidigare fanns i TFA, TFA-KL och PSA för förlust av

4 . – E RSÄTTN I NGAR VI D ARBETSSK ADA | 123

underhåll är borttagna för dödsfall fr o m den 1 januari2002.

När man bedömer behovet av underhåll tar man hän-syn till den efterlevandes möjlighet att försörja sig självoch den ersättning som lämnas från annat håll, till exem-pel omställningspension och/eller änkepension från AFL,efterlevandelivränta från LAF och beräknad avkastning påtjänstegrupplivförsäkringen. Rätten till ersättning är likaför män och kvinnor.

En nyhet fr o m 2002 är att en person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller andra psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersätt-ning för detta. Med ”någon som stått den avlidna särskiltnära” menas i första hand make, registrerad partner, sam-bo, barn och föräldrar som bodde tillsammans med den av-lidna.

Några specialfall att uppmärksamma

Ersättning vid strikt ansvar

Om ersättning lämnas för en personskada som omfattas avstrikt ansvar från skadevållarens sida, är ersättningen alltid100 procent – dvs full ersättning enligt Skadeståndslagenfrån skadevållaren. Läs mer om strikt ansvar och special-lagar på sid 26-28 samt 88-90.

Ersättning från skadevållarens sida vid strikt ansvar äraktuellt huvudsakligen vid olycksfall med skadedatumföre den 1 maj 2001. Vid olycksfall med skadedatum där-efter, lämnas ersättning från TFA/TFA-KL/PSA.

Ersättning vid våld, hot, misshandel

Ersättningsreglerna vid våld och hot skiljer sig åt mellankollektivavtalen om TFA,TFA-KL och PSA I samtliga räk-nas de som olycksfall i arbetet.

TFA: ersättning som vid andra olycksfall.TFA-KL: 100% ersättning av inkomstförlust om den

skadade drabbats av våld/misshandel i tjänsten och varitsjukskriven/arbetsoförmögen i minst 8 dagar.

PSA: 100% ersättning av inkomstförlust, oavsett omskadan inträffat i tjänsten eller, som anges i villkoret,på fri-tiden ”på grund av anställningen”. Inget krav på minstasjukskrivningstid el dyl.


Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

oly

cks

fall

i a

rbe

tet

(sk

ad

ed

atu

m f

öre

de

n 1

ma

j 20

01)

.

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

gäll

er o

lyck

sfal

l int

räff

ade

före

den

1 m

aj 2

001.

Vi u

tgår

från

att

skad

an a

n-m

älts

och

bör

jat

ersä

ttas

und

er å

r 20

01.D

ärfö

r an

ges

de t

idsg

räns

er f

ör u

tbet

alni

ng a

v sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

mso

m g

älld

e fr

am t

ill d

en 1

juli

200

3.

Skillnad mellan TFA/

TFA-KL och PSA

PSA-avtalet lämnar

ersättning vid dödsfall

p g a arbetsskada oav-

sett hur gammal den

skadade är vid visan-

dedagen. I TFA/TFA-

KL-avtalen upphör rät-

ten till ersättning om

skadan visar sig efter

fyllda 65 år och den

skadade inte var kvar i

anställningen vid vi-

sandedagen (utom vid

asbestcancer, som ger

rätt till ersättning om

den visar sig före 70

års ålder).

ERSÄTTNINGAR VID FÄRDOLYCKSFALL

Färdolycksfall delas numera upp i två typer:

● Färdolycksfall.● Färdolycksfall med inblandning av trafikförsäkrings-

pliktigt fordon.

Viktiga skillnader mellan de två typerna av färdolycksfall

Viktigt om ”vanliga” färdolycksfall

Den som skadas genom ett färdolycksfall har inte hellerrätt till kompletterande inkomstersättning från TFA un-der den akuta sjukdomstiden. Det innebär att färdolycks-fall ersätts på samma sätt som ”vanliga” färdolycksfall:Med sjuklön från arbetsgivaren under de första 21 dagarna(gäller fr o m den 1 juli 2003; dessförinnan: under de förs-ta 14 dagarna), därefter med sjukpenning plus dagsersätt-ning från AGS eller AGS-KL under sjukdag 22-360 (gällerfr o m den 1 juli 2003; dessförinnan: sjukdag 15-360) ochdärefter bara sjukpenning.

Vållandeparagrafen gäller inte vid färdolycksfall. Detgår således inte att få full ersättning från TFA,TFA-KL el-ler PSA för inkomstförlusten även om vållande finns ochskadevållaren, t ex en stor fastighetsägare, har TFA-,TFA-KL- eller PSA-avtal (fastighetsskötaren har inte sandat).Vållandeparagrafen togs bort för färdolycksfall den 1 juli1998. Ersättningsanspråk får riktas direkt mot skadevålla-ren för att få skadestånd för inkomstförlust och kostnads-självrisk från denne eller dennes ansvarsförsäkringsbolag.

Ersättningar vid ”vanliga” färdolycksfall

Följande gäller:

> Ingen ersättning från TFA, TFA-KL eller PSA för in-komstförlust under sjukskrivningstid.

> Ingen ersättning för inkomstförlust vid vållande frånTFA, TFA-KL eller PSA. Ersättning får sökas direkt avskadevållaren eller från dennes ansvarsförsäkring.

> Ersättning lämnas från AGS eller AGS-KL (för tillämp-liga avtalsområden) längst till och med sjukdag 360.

> TFA, TFA-KL eller PSA lämnar ersättning för kostna-der och ideell skada.


Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

oly

cks

fall

i a

rbe

tet

(sk

ad

ed

atu

m f

ro

m 1

ma

j 2

00

1 o

ch s

juk

sk

riv

nin

g s

om

va

rar

15 d

ag

ar

ell

er

län

gre

).

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Olycksfall under tjäns-

teresa räknas som

olycksfall i arbetet och

ersätts enligt regel-

verket för dessa. Se

sid 113-124.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1

juli

200

3.Fö

r sk

adef

all i

nträ

ffad

e fö

re d

etta

dat

um (m

en e

fter

den

1 m

aj 2

001)

bet

alad

es s

jukl

ön t

om

sju

kdag

14 o

ch s

jukp

enni

ng fr

om

sju

kdag

15.


> LAF gäller för färdolycksfall liksom för alla andra ar-betsskador. Ersättning därifrån (arbetsskadelivränta)blir dock i praktiken inte aktuell förrän vid sjukersätt-ning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller för-tidspension).

> TFA, TFA-KL eller PSA ersätter framtida inkomstför-lust för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp. Ersätter ocksåframtida inkomstförlust om inkomstminskningen ärmindre än 1/15-del av årsinkomsten.

Ersättningar vid färdolycksfall när trafikskadelagen gäller

Om ett trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat, ex-empelvis om den skadade blivit påkörd av en bil på väg tillarbetet, faller skadan under trafikskadelagen. LAF gäller,men däremot inte TFA,TFA-KL eller PSA.

Sjuklön och sjukpenning betalas enligt samma reglersom beskrivits under olycksfall i arbetet. Övriga ersätt-ningar betalas dock från fordonets trafikförsäkring.

OBS! Trafikskadelagen bygger på strikt ansvar. Det in-nebär att inkomstförlust, kostnader och ersättning för sve-da och värk automatiskt ersätts med 100 procent.

LAF gäller men först vid bestående nedsättning av arbetsförmågan (ersättning i form av livränta). Om in-komstförlusten överstiger 7,5 prisbasbelopp, betalar tra-fikförsäkringen resterande förlust som trafikskadelivränta.


Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

fä

rdo

lyck

sfa

ll (

”va

nli

gt”

).

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1ju

li 2

003.

För

skad

efal

l int

räff

ade

före

det

ta d

atum

(men

eft

er d

en 1

maj

200

1) b

etal

ades

sju

klön

to

m s

jukd

ag14

och

sju

kpen

ning

fro

m s

jukd

ag 1

5.

ERSÄTTNINGAR VID ARBETSSJUKDOM

Följande ersättningar är möjliga att få vid

● arbetssjukdomar, t ex eksem, vibrationsskador, belast-nings-/förslitningsskador

● annan smitta än uppkommen genom olycksfall.

En av förutsättningarna för att sjukdomen ska anses er-sättningsbar är alltså att den finns omnämnd i ILO-för-teckningen. Förteckningen kan dock vara svårtolkad. Mankan exempelvis direkt ange att arbetsrelaterat eksem om-fattas och att vibrationsskador t ex från handhållna maski-ner ingår, men däremot inte belastningsskador i övrigt.Försäkringsskyddet vid arbetssjukdomar är sämre än vidolycksfall i arbetet. Dels kanske sjukdomen inte omfattasalls, dels lämnas ingen ersättning för inkomstförlust frånTFA (utom vid vållande, se strax nedan). För arbetssjuk-dom med visandedag den 1 maj 2003 eller senare lämnas in-te heller ersättning för sveda och värk (utom vid vållande).

Från visandedagen t o m dag 179

Under sjukdag 2-180 består ersättningarna av sjuklön, sjuk-penning och kollektivavtalad komplettering i form av av-talad sjuklön,AG S, AGS-KL eller motsvarande.


180 dagar efter visandedagen

Om arbetssjukdomen kvarstår efter 180 dagar, kan följan-de ersättningar börja betalas ut från TFA, TFA-KL ellerPSA:

Inkomstförlust: Ingen ersättning utöver sjukpenning ochkollektivavtalad sjukersättning. Sammanlagd ersättnings-nivå: 90 procent.



Ers

ätt

nin

gss

che

ma

– f

ärd

oly

cksf

all

(tr

afi

k).

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

ILO-förteckningen

finns i sin helhet på

sid 149-160.



ras, sid 140-144.



ras, sid 140-144.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1ju

li 2

003.

För

skad

efal

l int

räff

ade

före

det

ta d

atum

(men

eft

er d

en 1

maj

200

1) b

etal

ades

sju

klön

to

m s

jukd

ag14

och

sju

kpen

ning

fro

m s

jukd

ag 1

5.

Vid invaliditet

Samma slags ersättningar och i samma omfattning som vidolycksfall i arbetet. Detaljer:

Med ekonomisk invaliditet förstås att den skadade helteller delvis är oförmögen att försörja sig. Detta prövas avförsäkringskassan enligt LAF. Ekonomisk invaliditet kanockså prövas av AFA enligt avtalen om TFA, TFA-KL ochPSA.

Med medicinsk invaliditet förstås ett bestående handi-kapp, t ex förlust av kroppsdel, oförmåga att göra vissa rörelser osv och prövas av AFA enligt villkoren för TFA,TFA-KL och PSA.

Om försäkringskassan godkänner sjukdomen som ar-betsskada enligt LAF vid prövning av rätt till livränta, blirsjukdomen också ersättningsbar från TFA. Försäkrings-kassan skickar det godkända ärendet till AFA för hand-läggning.

Från TFA, TFA-KL eller PSA utbetalas då ersättningför:

> sveda och värk, dvs ersättning för den tiden då sjukdo-men läkte och det sved och värkte (OBS! detta gällerendast sjukdomar med visandedag före den 1 maj 2003.För sjukdomar med en senare visandedag, krävs visatvållande för att ersättning för sveda och värk ska kunnabetalas. )

> för kostnader> för medicinsk invaliditet> för framtida inkomstförlust av lönedelar över 7,5 pris-

basbelopp.

Det handlar således om en retroaktiv utbetalning somblir möjlig först när/om försäkringskassan eller AFA god-känt arbetsskadan.

Även om försäkringskassan har godkänt arbetsskadan,utbetalar TFA/TFA-KL/PSA inte ersättning för inkomst-förlust under sjukskrivningstiden – se dock nedan undervållande.

Vid vållande

Observera att kravet på visat vållande finns kvar i avtalenom TFA, TFA-KL och PSA vad gäller arbetssjukdom.


Kostnader: Ersättning för alla skadebetingade skäligamerkostnader från första sjukdagen. (Självrisk 500 kro-nor.) Förutsättningen är att sjukdomen har godkänts somarbetsskada av försäkringskassan eller finns upptagen iILO-förteckningen.

Sveda och värk (visandedag före den 1 maj 2003): Er-sättning för sveda och värk fr o m den 91:a sjukdagen. Kandock lämnas redan från första sjukdagen om svedan ochvärken varit svår. Förutsättningen är att sjukdomen hargodkänts som arbetsskada av försäkringskassan eller finnsupptagen i ILO-förteckningen.

Sveda och värk (visandedag fr o m den 1 maj 2003): Er-sättning för sveda och värk lämnas från första sjukdagen,dock endast vid visat vållande. Annars ingen ersättning försveda och värk.

Vid vållande

Observera att kravet på visat vållande finns kvar i avtalenom TFA, TFA-KL och PSA vad gäller arbetssjukdom.Först om den skadade kan visa att arbetsgivaren vållatsjukdomen, betalas full ersättning för inkomstförlust ochkostnader. För arbetssjukdomar med visandedag fr o mden 1 maj 2003 betalas då också ersättning för sveda ochvärk från första sjukdagen.

Om arbetsgivaren eller anställd hos denne vållat skadangenom att vara försumlig eller genom att vidta felaktig åt-gärd, kan TFA, TFA-KL och PSA lämna ersättning för in-komstförlust under sjukskrivningstiden. Inkomstförlustenersätts då med 100 procent. Ersättning för kostnader läm-nas också med 100 procent, dvs ingen självrisk dras frånkostnadsersättningen.

Förutsättningen för att vållandet ska kunna prövas är attsjukdomen är godkänd som arbetsskada av försäkringskas-san eller AFA.

Om vållande föreligger men sjukdomen inte finns upp-tagen på ILO-listan eller prövats och godkänts som ar-betsskada av försäkringskassan, kvarstår möjligheten attkräva arbetsgivaren på inkomstförlust och kostnadssjälv-risken. (Se dock diskussionen under avsnittet ”Taleför-budet” på sid 34.)



Först om den skadade kan bevisa att arbetsgivaren vållatsjukdomen, betalas full ersättning för inkomstförlust ochkostnader. För arbetssjukdomar med visandedag fr o mden 1 maj 2003 betalas då också ersättning för sveda ochvärk från första sjukdagen.

Om sjukdomen är godkänd enligt ILO-förteckningeneller godkänd som arbetsskada med livränta (motsvarandehela inkomstförlusten) finns möjlighet att från TFA krävafull ersättning enligt vållandeparagrafen, för den inkomst-förlust som uppkom under sjukskrivningstiden.

Förutsättningen är att skadan uppkommit genom fel eller försummelse från arbetsgivarens sida, arbetsledningeller arbetskamrat. Så kan vara fallet t ex vid eksem somuppkommit vid användande av kemiskt preparat och därhandskar inte tilldelats trots varning i produktblad.

Vid rehabilitering

Samma slags ersättningar som vid olycksfall i arbete. Se sid113-124.

Vid dödsfall

Samma slags ersättningar och i samma omfattning som vidolycksfall i arbetet.

Ersättning från TFA, TFA-KL och PSA

TFA och TFA-KL: Observera att sjukdomen ska ha visat sigföre 65 års ålder för att ersättning ska betalas ut, även omdödsfallet skedde senare. Vad gäller cancer p g a asbest-hantering ska sjukdomen ha visat sig före 70 års ålder.

PSA: Ingen åldersbegränsning finns i PSA-avtalet. Detfinns endast ett krav på att det ska finnas ett orsakssam-band mellan sjukdomen och den skadliga inverkan.

Ersättning enligt LAF (från försäkringskassan)

Ingen åldersgräns för när skadan ska ha visat sig.Vad gäller ersättning från TFA etc och enligt LAF, se

preskriptionsbestämmelserna på sid 60.


Glöm inte att ansöka

om LAF-livränta vid

rehabilitering! Se

vidare sid 140-144

under ”Ersättnings-

tips – LAF-livränta”.

Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

arb

ets

sju

kd

om

.

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1ju

li 2

003.

För

skad

efal

l int

räff

ade

före

det

ta d

atum

(men

eft

er d

en 1

maj

200

1) b

etal

ades

sju

klön

to

m s

jukd

ag14

och

sju

kpen

ning

fro

m s

jukd

ag 1

5.


ERSÄTTNINGAR VID SMITTA

Arbetsskada genom smitta behandlas ersättningsmässigtpå två olika sätt, beroende på hur smittan uppkommit:

> Smitta genom stick- och skärsår eller liknande räknassom olycksfall i arbetet.

> Smitta som man fått i laboratorium eller allmänfarligsjukdom som man fått vid arbete i sjukvårdsinrättningeller liknande räknas som arbetssjukdom.

Ersättningar vid smitta som räknas som olycksfall i arbetet

Se avsnittet om ersättningar vid olycksfall i arbetet sid113-124.

Ersättningar vid smitta som räknas som arbetssjukdom

Se avsnittet om ersättningar vid arbetssjukdom sid 129-133.


Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

sm

itta

so

m r

äk

na

s s

om

oly

cks

fall

i a

rbe

tet

(m

ed

sk

ad

ed

atu

m f

öre

de

n 1

ma

j 20

01)

.

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

gäll

er o

lyck

sfal

l int

räff

ade

före

den

1 m

aj 2

001.

Vi u

tgår

från

att

skad

an a

n-m

älts

och

bör

jat

ersä

ttas

und

er å

r 20

01.D

ärfö

r an

ges

de t

idsg

räns

er f

ör u

tbet

alni

ng a

v sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

mso

m g

älld

e fr

am t

ill d

en 1

juli

200

3.


Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

sm

itta

so

m r

äk

na

s s

om

arb

ets

sju

kd

om

.

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Ers

ätt

nin

gs

sch

em

a –

sm

itta

so

m r

äk

na

s s

om

oly

cks

fall

i a

rbe

tet

(sk

ad

ed

atu

m f

ro

m 1

ma

j 2

00

1 o

ch s

juk

sk

riv

nin

g

so

m v

ara

r 15

da

ga

r e

lle

r lä

ng

re).

Inko

mst

ersä

ttni

ngar

und

er a

kut

sjuk

tid.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1ju

li 2

003.

För

skad

efal

l int

räff

ade

före

det

ta d

atum

(men

eft

er d

en 1

maj

200

1) b

etal

ades

sju

klön

to

m s

jukd

ag14

och

sju

kpen

ning

fro

m s

jukd

ag 1

5.

Obs

erve

ra a

tt d

etta

ers

ättn

ings

sche

ma

speg

lar

de n

ya r

egle

r fö

r sj

uklö

n,sj

ukpe

nnin

g m

m s

om t

rädd

e i k

raft

den

1ju

li 2

003.

För

skad

efal

l int

räff

ade

före

det

ta d

atum

(men

eft

er d

en 1

maj

200

1) b

etal

ades

sju

klön

to

m s

jukd

ag14

och

sju

kpen

ning

fro

m s

jukd

ag 1

5.

säkringskassan varit involverad och innan alla möjlighetertill omplacering, anpassning av arbetsplatsen osv först harprövats.

Annars kan försäkringskassan då bedöma att alla möj-ligheter till fortsatt anställning inte varit uttömda – ochmed den motiveringen avslå ansökan om LAF-livräntat ex vid studier.

Den skadade bör inte heller påbörja en utbildning förr-än hon/han försäkrat sig om att försäkringskassan accepte-rat denna utbildning som varande ersättningsberättigad.

Ersättning vid rehabilitering från TFA, TFA-KL, PSA

Under rehabilitering kan TFA, TFA-KL eller PSA lämnaersättning för skäliga kostnader som uppstår för exempel-vis resor, kurslitteratur m m. Kontakta AFA i ett tidigt ske-de så att samverkan kan ske!

En specialsatsning på rehabilitering från LO och Svenskt NäringslivFrån och med 2001 kan enskilda försäkrade få upp till 50procent av kostnaderna för arbetslivsinriktad rehabilite-ring finansierad av Svenskt Näringslivs och LOs gemen-samma AGS-fond.Resten av kostnaden förutsätts bli täcktav försäkringskassan eller arbetsgivaren.

Tre grupper av försäkrade har möjlighet att söka ekono-miskt stöd vid rehabilitering från AFA, som administrerarAGS-fonden:

> Anställda som omfattas av kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO.

> Anställda som omfattas av kollektivavtal mellan KFOoch LO (kooperationens avtalsområde).

> Den som omfattas av efterskydd i Avtalsgruppsjuk-försäkringen,AG S.

Tjänstemän samt anställda i kommuner, landsting, sta-ten eller kyrkan omfattas således inte.

Observera att man inte kan få rehabiliteringsstöd frånAFA för medicinsk rehabilitering, t ex köp av operationerför att korta väntetider.

Ansökan om rehabiliteringsbidrag från AFA ska gå ge-nom försäkringskassan.


ERSÄTTNINGAR VID REHABILITERING

Den som skadas i arbetet kan få ersättning under rehabili-teringstiden från flera olika håll.

Rehabiliteringspenning enligt Lagen om allmän försäkring

Vid arbetslivsinriktad rehabilitering kan försäkringskassanbesluta att sjukpenningen byts ut mot en s k rehabiliter-ingspenning. Ersättningsnivån är alltså högre än vad sjuk-penningen är från och med den 1 juli 2003. Att sjukpen-ningen byts ut mot rehabiliteringspenning påverkar inteandra ersättningar (t ex från TFA, TFA-KL eller PSA). Re-habiliteringspenningen betalas så länge som rehabilitering-en pågår. Vid utbildning dock längst i ett år.

Den arbetsskadade ska själv ansöka om rehabiliterings-penning.

Försäkringskassan kan också ge särskilt bidrag för bl aarbetshjälpmedel, utbildningskostnader, arbetsprövningm m.

Arbetsskadelivränta enligt LAF

Tänk på att det från och med den 1 januari 2003 är denskadade själv – genom en skriftlig ansökan – som måste tainitiativet till en prövning av frågan om LAF-livränta.

Från arbetsskadeförsäkringen – administreras av försäk-ringskassan – kan arbetsskadelivränta motsvarande hel in-komstförlust lämnas under rehabilitering. Den skadadekan alltså inte bara få rehabiliteringspenning. LAF-livrän-ta vid rehabilitering kan lämnas både vid arbetslivsinriktadrehabilitering och vid medicinsk rehabilitering.

Från arbetsskadeförsäkringen kan även ersättning försärskilda hjälpmedel lämnas.

En form av rehabilitering är ju studier. Det finns ingethinder mot fleråriga studier enligt LAF. Arbetsskadeliv-ränta kan lämnas under fleråriga studier även upp på hög-skolenivå. Det är viktigt att de studier som bedrivs syftartill att de ska leda till arbete. Kräv av försäkringskassan attarbetsförmedlingen,AMI osv kopplas in inför studievalet.

Håll kontakt med försäkringskassan!Den skadade bör inte säga upp sin anställning utan att för-


Nyhet fr o m den

1 januari 2003

Tidigare kunde man

bara få LAF-livränta

vid arbetslivinriktad

rehabilitering. Numera

kan livränta beviljas

även vid medicinsk re-

habilitering under för-

utsättning att arbets-

oförmågan är eller kan

förväntas bli varaktig.

ränta först om det varit aktuellt att bevilja det som tidiga-re hette sjukbidrag eller förtidspension (numera: sjuker-sättning/aktivitetsersättning). Kassan har också kunnatpröva LAF-livränta under pågående arbetslivsinriktad –men inte medicinsk – rehabilitering.

Numera gäller att man kan få LAF-livränta om nedsätt-ningen av arbetsförmågan är varaktig eller kan antas beståunder minst ett år. Det innebär att LAF-livränta kan bevil-jas även under sjukskrivningstid.

Nyhet år 2004

Ny modell för värdesäkring av livränta

En ny modell för värdesäkring av LAF-livräntorna kom-mer att träda i kraft från och med den 1 januari 2004. Meddenna modell söker man kompensera den skadade för lö-ne- och kostnadshöjningar.

Få en arbetsskadeprövning ”på köpet”

När livräntefrågan prövas, prövas först frågan om arbets-skada. Godkänns arbetsskadan, kan LAF-livränta betalasut.

Med försäkringskassans beslut om godkänd arbetsskadai handen, kan den försäkrade vända sig till AFA och begä-ra ersättning – inklusive vållandeprövning om det handlarom en arbetssjukdom.

Uppge alla skador/sjukdomar

Den som har flera sjukdomar och skador bör på ansök-ningsblanketten ange vilken/vilka av dessa som beror påarbetet. Det är också lämpligt att precisera hur dessa ar-betsrelaterade skador nedsätter arbetsförmågan.

Exempel: En person har diabetes, reumatiska besvär ochen belastningsskada i höger axel. Det kan ju vara så att bå-de diabetesen och de reumatiska besvären är lindriga ochatt arbetsoförmågan beror på belastningsskadan. Om denskadade inte anger detta på ansökan, kan det hända att för-säkringskassan anser att alla tre besvären i lika stor ut-sträckning orsakar arbetsoförmåga och då enbart föreslårarbetsskadelivränta motsvarande 33 procent.


Ersättning i form av livränta från TFA, TFA-KL, PSA

Vid vållande (vilket efter den 1 maj 2001 gäller främst vidarbetssjukdom) ska AFA lämna ersättning enligt skade-ståndsrättsliga regler. Det innebär att AFA kan pröva rät-ten till livränta för en arbetsskadad som har behov av det-ta för sin rehabilitering.

Behovet kan exempelvis uppstå om försäkringskassanhar avslagit ansökan om LAF-livränta vid rehabilitering iform av studier. Ett sådant avslag kan bero på att kassan in-te delar den skadades uppfattning t ex beträffande stu-diernas ändamålsenlighet (t ex längd) för att hon/han skakunna återgå i arbete. Om den skadade för AFA kan visaatt studierna är ändamålsenliga, kan livränta från TFA,TFA-KL eller PSA i stället komma ifråga.

ERSÄTTNINGSTIPS – LAF-LIVRÄNTA

Under tidsperioden 1993 – 2002 blev det svårare att få enarbetsskada godkänd – och därmed ersättning i form avLAF-livränta. Detta berodde på de stränga bevisreglersom gällde. Frågan är om inte en del skadade gått miste omersättning som de skulle ha kunnat få bara därför att de lå-tit bli att ansöka.

Från och med den 1 juli 2002 gäller en ny bevisregel,som förhoppningsvis kommer att göra det lättare för flerarbetsskadade att få sina skador/arbetssjukdomar godkän-da. Nedan följer några tips vid ansökan om arbetsskade-livränta – och därmed prövning av arbetsskadan – enligtLAF.

Nyheter år 2003

Skriftlig ansökan krävs

Från och med den 1 januari 2003 måste alla som ansökerom arbetsskadeersättning från försäkringskassan göra detskriftligen. Observera att det gäller alla arbetsskador, allt-så även sådana som inträffat före år 2003.

Tidigare prövning möjlig

Hittills har försäkringskassan prövat frågan om LAF-liv-


En kroppsarbetare

som råkat ut för en fy-

sisk skada kan behöva

byta till t ex kontors-

arbete för att över hu-

vud taget ha en möj-

lighet att komma till-

baka till arbetsmark-

naden. Tyvärr händer

det att försäkrings-

kassan även i sådana

fall avslår ersättnings-

ansökningar för stu-

dier med motiveringen

att utbildningstiden är

för lång (t ex hel gym-

nasiekompetens plus

yrkesinriktad utbild-

ning).Beslut från försäkrings-

kassan om godkänd ar-

betsskada är ”inträdes-

biljetten” till många av

ersättningarna från

TFA, TFA-KL och PSA.

Tänk på att LAF gäller

även för tandvård.

Tandskadan kan ha

uppkommit till följd av

olycksfall – men i vissa

yrken förekommer ka-

ries i större utsträck-

ning än vanligt och bör

därför anmälas för

prövning. Bagare är

en sådan yrkesgrupp.

dade på ansökan ange från vilket datum som de frekventasjukfallen började.

Ett annat exempel är den som – oavsett tidigare sjukpe-rioder – t ex blivit långtidssjukskriven och anser att sjuk-skrivningsorsaken är en arbetsskada. För detta sjukfall harden skadades förmåga att skaffa sig inkomst varit varaktigtnedsatt och begäran om prövning bör då ske.

Kommentar 2 – ”nedsättning under minst ett år”Detta bygger således i motsats till de två föregående ex-emplen på en prognos. Man behöver inte vänta på att ned-sättningen av arbetsförmågan har pågått i ett år innan manansöker.

Exempelvis kan det vara rimligt att anta att nedsätt-ningen kan bestå under minst ett år om någon råkat ut fören svår skada, t ex olycksfall med flera brutna ben, långsjukhusvistelse osv.Ansökan bör göras när det står klart attdetta kan antas. (Noteras bör också att försäkringskassansedan länge har som praxis, dvs vana, att vid svår person-skada bevilja livränta från skadedag/visandedag. )

Vid svår sjukdom, t ex cancer, kan också nedsättningenberäknas bestå under minst ett år. Det finns inget krav attnedsättningen hela tiden ska vara lika stor (exempelvishelt nedsatt), utan det handlar om en nedsättning av ar-betsförmågan under minst ett år. Ansökan bör göras närdetta kan antas.

Ytterligare ett exempel avser belastningsskador. En ska-dad kan ha haft svår värk i flera år men klarat sig kvar på ar-bete med kortare sjukskrivningar som inträffat oregelbun-det. Till slut blir värken så svår att den skadade inser atthon/han inte kommer att kunna återgå i arbete mer, elleråtminstone inte på lång tid.

Specifikation av inkomstförlusten

På försäkringskassans ansökningsblankett finns en ruta därden skadade ska specificera sin inkomstförlust. Här kanden ansöka som:

> är kvar i samma arbete men inte orkar arbeta jour, regel-bundet övertid eller skift.

> har blivit omplacerad på sin gamla arbetsplats och där-med fått vidkännas en inkomstminskning.


Att tänka på beträffande grunderna för livränta

Vid arbetsbyte/omplacering

Om skadan medfört arbetsbyte eller omplacering på dengamla arbetsplatsen med inkomstförlust brukar dettamedföra rätt till arbetsskadelivränta motsvarande mellan-skillnaden. Allt under förutsättning att arbetsskada enligtLAF anses föreligga.

Det är inte alltid som inkomstförlusten uppstår vid om-placeringstillfället, utan förlusten kan uppkomma först senare. På vissa arbetsplatser kan den skadade få behållasin gamla lön tills de nya arbetskamraterna kommer upp isamma inkomst.

Förutsättningen för livränta är en inkomstförlust på1/15 (en femtondel). När en sådan inkomstförlust uppstårär försäkringskassan beredd att pröva rätten till ersättning.Observera att AFA-trygghetsförsäkring har andra reglersom kan vara förmånliga för den skadade. Detta gäller isynnerhet vid olycksfallsskador eller vid arbetssjukdomardär vållande visats.

Om skadan medfört nedsatt förmåga att skaffa inkomst

Nedsatt arbetsförmåga är grund för livränta enligt LAF.Med nedsatt förmåga förstås enligt försäkringskassansegen instruktion till ansökningsblanketten att:● nedsättningen ska vara varaktig

eller att● nedsättningen antas bestå under minst ett år.

Här finns det försäkringsjuridiska oklarheter och dess-utom saknas rättsfall som kan ge vägledning (så kalladrättspraxis). Kommentarer:

Kommentar 1 – ”varaktig nedsättning”När är nedsättningen varaktig? Hur lång tid ska ett sjukfallvara för att nedsättningen ska anses varaktig?

Ett exempel är när den skadade har varvat sjukskriv-ningar med arbetsförsök kanske i flera år. Då kan man jusäga att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt eftersom denskadade faktiskt inte arbetat heltid på länge. Prövning bördå kunna ske för sjukfall längre tillbaka i tiden än enbartdet/de sista sjukfallen. Om så har varit fallet, bör den ska-


Vid olycksfallsskador

ska AFA göra en (från

försäkringskassan)

självständig prövning

av rätten till ersätt-

ning. Detsamma gäller

vid arbetssjukdomar

som finns upptagna i

ILO-förteckningen.

Detta gäller i synner-

het om vållande har

visats.

Gäller både sjukskriv-

na och ”förtidspensio-

nerade”

Det som står om liv-

ränta i detta tipsav-

snitt om LAF-livränta

gäller både den som är

sjukskriven och den

som har sjukersätt-

ning/aktivitetsersätt-

ning (tidigare: sjukbi-

drag eller förtidspen-

sion) utan att tidigare

ha begärt livränta för

arbetsskada.

14 dagar från delgivningen på sig att lämna komplette-ringar/rättelser eller att begära uppskov för att hinna göradetta.

Begära omprövning hos försäkringskassan

När försäkringskassan har fattat sitt beslut, har man tvåmånader på sig att begära omprövning.

Observera dock att de flesta beslut som rör arbetsska-deanmälningar, t ex arbetsskadelivränta eller förtidspen-sion fattas av en s k socialförsäkringsnämnd. Ett sådant be-slut ska överklagas direkt till länsrätten inom två månader.

Överklaga till länsrätten

Till länsrätten överklagar man dels beslut som man försthar fått omprövade av försäkringskassan, dels beslut somfattats av en socialförsäkringsnämnd.Länsrättens dom kanöverklagas till kammarrätten.

Överklagan ska ske inom två månader efter försäkrings-kassans beslut. Observera att man kan överklaga och begä-ra anstånd ytterligare en tid.

Överklaga till kammarrätten

Kammarrätten tar inte automatiskt upp alla överklagan-den till prövning. För att så ska ske, måste det antingen:

● vara av vikt för rättstillämpningen att just det aktuellaärendet prövas eller

● finnas anledning att anta att länsrätten fattat beslut påfelaktig grund.

Kammarrättens dom kan överklagas till Regeringsrät-ten.

Överklagan ska ske inom två månader från länsrättensbeslut. Observera att man kan överklaga och begära an-stånd ytterligare en tid. Kammarrätten beviljar prövning iett fåtal fall och ändrar inte länsrättens beslut i särskilt högutsträckning.

Överklaga till Regeringsrätten

Regeringsrätten är den högsta instansen i socialförsäk-ringsmål. Inte heller i regeringsrätten har man automatiskträtt att få sin sak prövad. Regeringsrätten avgör själv om


> har bytt arbete. Det kan bli svårt att styrka vad inkoms-ten skulle ha varit på den gamla arbetsplatsen och där-med kan inkomstförlusten bara anges på ett ungefär.Försäkringskassan har dock kvar sin utredningsskyldig-het och ska hjälpa den skadade med att klarlägga denfaktiska inkomstförlusten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR BESLUT OM ERSÄTTNING

Den som inte är nöjd med ett beslut i sitt ärende, har alltidmöjlighet att få det omprövat. I detta kapitel beskrivskortfattat hur man går tillväga när man överklagar olika ty-per av beslut.

Vid alla överklaganden, tänk på följande:

> Överklagande ska ske inom viss tid, se nedan.> Begäran om omprövning eller annat överklagande ska i

regel alltid göras skriftligt. Man bör ange vilket beslutsom överklagas och på vilka grunder.Alla beslut som gåratt överklaga brukar också innehålla information omhur man går tillväga vid ett överklagande och vart manska skicka överklagandet (som ibland kallas ”besvär”).

> Se till att det finns god grund för ditt överklagande.Granska därför kritiskt den utredning som legat tillgrund för beslutet och komplettera med det som be-hövs. Använd gärna utredningsmallen på sid 92-98 somvägledning och idébank.

> Den som är medlem i facket har alltid rätt att vända sigtill sin fackliga organisation för att få hjälp med att över-klaga. Antingen kan förbundet ge det bistånd som be-hövs eller också på annat sätt hjälpa medlemmen att fåtillgång till juridisk eller medicinsk expertis.

Att överklaga försäkringskassans beslut

Komplettera försäkringskassans utredning före beslut

Innan försäkringskassan fattar beslut i exempelvis ett ar-betsskadeärende, får den försäkrade ta del av de handling-ar som ligger till grund för beslutet. Gå igenom dessa nog-grant. Fattas något? Är något fel? Om så är fallet, har man


Inkomstförlusten ska

beräknas utifrån den

inkomst som den ska-

dade skulle ha haft vid

den tidpunkt då livrän-

ta begärs och inte ut-

ifrån inkomsten t ex

vid skadetillfället!

Avslag i Vållandenämnden kan också prövas rättsligt, itingsrätten som första instans.

Viktigt att tänka på beträffande PSADet statliga personskadeavtalet (PSA) handläggs av AFApå parternas uppdrag. Överklagan av beslut sker till ”Skil-jenämnden för vissa trygghetsfrågor”.

Handläggarna av PSA-avtalet har skyldighet att vid var-je avslagsbeslut (således innan ärendet i sig är helt klart)fordra av den skadade att hon/han överklagar inom 2 må-nader.

TFA-nämnden

TFA-nämnden är en rådgivande nämnd, dit försäkradesom är missnöjda med beslut kan få sitt ärende omprövat.Prövningen är kostnadsfri.

Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar

Om man fortfarande inte är nöjd efter prövningen i TFA-nämnden, har man möjlighet att gå vidare och begära skil-jeförfarande. Prövningen är kostnadsfri. Skiljeförfarandeinnebär att det aktuella beslutet slutligt prövas av en sär-skild skiljenämnd. Ordförande är en domare från Arbets-domstolen.


den ska bevilja prövningstillstånd. Sådant tillstånd beviljasmycket restriktivt och bara om ärendet är av principiellbetydelse för beslut i liknande ärenden i framtiden.

Överklagan ska ske inom två månader efter kammarrät-tens beslut. Observera att man kan överklaga och begäraanstånd ytterligare en tid.

Tänk på:Den största möjligheten till ändring finns i länsrätten.

Se därför till att överklagan till länsrätten blir så komplettsom möjligt. Om rättshjälp genom facket ska begäras, bördetta ske före/inför prövningen i länsrätten.

Att överklaga beslut om TFA, TFA-KL eller PSA

Omprövning av skadeavdelningens beslut

I första hand ska man givetvis vända sig till respektive ska-deavdelning eller motsvarande och begära en omprövningav beslutet. Det går dock också bra att skriva direkt till dens k TFA-nämnden.

Viktigt att tänka på – allmäntDet är viktigt att ha en dialog med handläggaren av ären-det. Missförstånd kan redas ut utan att man ska behövaöverklaga. När handläggaren anser ärendet i sin helhet fär-dighandlagt, får den skadade besked att beslut som maninte är nöjd med ska överklagas inom 6 månader. Det ärviktigt att hålla den tidsgränsen! Annars anses ärendet av-slutat (preskriberat).

När man överklagar skadeavdelningens beslut, är det tillTFA-nämnden (se nedan). Om överklagan avser beslutom invaliditetsgrad, skickar handläggaren ärendet först tillen utomstående läkare för dennes bedömning. Om denutomstående läkaren inte föreslår en höjning av invalidi-tetsgraden, är det ovanligt att TFA-nämnden ändrar beslu-tet.

Viktigt att tänka på beträffande VållandenämndenVållandeprövning görs av en separat nämnd, Vållande-nämnden. Vad gäller Vållandenämndens beslut finns ingen 6-månadersregel att beakta. Det går att komma tillbakaom/när ytterligare argument finns för rätt till skadestånds-ersättning för inkomstförlust och kostnadssjälvrisk.


ILO-KONVENTION NR 121 OM FÖRMÅNER VID ARBETSSKADA

ILO-konvention nr 121 från 1980 innehåller en förteck-ning över yrkessjukdomar – eller rättare sagt över olikaslags skadliga inverkningar med kända sjukdomsrisker.

Förteckningen i konventionen, alltså den så kalladeILO-listan, används i Sverige av AFA vid prövning av rätttill ersättning enligt TFA, TFA-KL och PSA. Den somdrabbats av en arbetssjukdom har alltså inte bara rätt tillprövning av försäkringskassan utan kan även begära attAFA självständigt prövar sjukdomen mot ILO-listan.

Sammanfattning av ILO-listan

Dammlunga av mineraldamm (sten, kol, asbest, hårdme-tall, talk och aluminium) och växtdamm (bomull, lin,hampa eller sisal).

Astma orsakad av ämnen som skapar överkänslighet el-ler irriterar omfattas om ämnena ingår i arbetsprocessen.

Allergisk reaktion i lungorna i form av tryck över bröstet,rethosta, andnöd.Uppkommer som tröskdammlunga, jus-terverkssjuka m m.

Cancer. Vi ska inte ta för givet att all cancer som kan re-lateras till arbetet omfattas. Särskilt inskrivet är cancer or-sakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar,produkter eller rester av dessa samt lungcancer eller meso-teliom (i lungsäck, bukhinna och hjärtsäck) av asbest ochav röntgen eller radon. Cancer i lymfa och blodkärl börprövas i synnerhet om kontakt med kemiska ämnen före-varit.

Hudsjukdomar (eksem och hudcancer) orsakade av fy-siska, kemiska eller biologiska faktorer. Inga begränsning-ar beträffande typ av faktorer anges. Om det kan visas att hudsjukdom uppstått p g a arbetet omfattas sjukdo-men.

Hörselnedsättning orsakad av buller. Det är inte ovanligtatt man i samband med bullerskada även drabbas av tinni-tus, dvs tjut i örat. Detta tjut kan vara mycket varierandeoch därför beskrivas på många sätt. Om det är tillräckligtbesvärande och samband finns med bullerskada, kan detta

5 . – MATE R IAL OCH H JÄLPM EDE L M M | 149

Del 5. Material och hjälpmedel m m


Hörselnedsättning

och/eller tinnitus som

orsakas av en kortva-

rig, plötslig ljudstöt

räknas som olycksfall

och ersätts enligt reg-

lerna för olycksfall i

arbetet.

Veronica Sjölander,

undersköterska,

Kommunal


medföra ökad invaliditet och därmed ersättning. Det ärviktigt att vid hörselkontroll även detta redovisas.

Nervsjukdomar uppkomna av lösningsmedel. Sannoliktär de flesta av de lösningsmedel som används i arbetetupptagna i listan. Detta innebär då också att nervskadoringår. Nervskador omnämns dock inte särskilt i listan, utanbetecknas t ex som ”sjukdomar orsakade av toxiska halo-genderivat av alifatiska och aromatiska kolväten” (punkt16 sid 156).

Sjukdomar orsakade av vissa uppräknade grundämnenomfattas. Grundämnena kan vara bly, kadmium, fosfor,kvicksilver m fl. Oavsett vilken sjukdom som har upp-stått, omfattas den om man kan visa på ett samband.

ILO-förteckningen med kommentarer

ILO-listan är egentligen en yrkesskadebilaga till ILOs kon-vention nr 121 om förmåner vid yrkesskada. Denna bilaga,med 29 ”artiklar” är en del av kollektivavtalen om TFA,TFA-KL och PSA.

Kommentarerna är skrivna av LO-TCO Rättskydd ABskonsultläkare Jörgen Engström, som har en gedigen erfa-renhet inom arbetsmedicin. ILO-bilagan är svår att tolkaoch kommentarerna är därför tekniska och kortfattade.


1Pneumoko-nioser orsa-

kade av fibros-framkallandemineralpartik-lar (silikos,antrakosilikos,asbestos) ochsilikotuberku-los förutsatt att silikos iväsentlig gradorsakat arbets-oförmåganeller döden.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.

KommentarPneumokonioser betyder sådan bind-vävsökning (fibros) som orsakas avdamm och under den här rubriken rördet sig om mineraldamm.

Silikos (stendammlunga) orsakas avfri kiselsyra som förekommer i natureni olika former, framför allt i kvarts. Ex-ponerade är t ex bergarbetare, sand-blästrare, gjuteriarbetare och anställda i keramisk industri. ➤

Antrakosilikos. Bindvävsökning p g ablandning av koldamm och kvarts-damm.

Silikotuberkulos. Knappast aktuell iSverige för närvarande.

Asbestos. Diffus bindvävsökning isjälva lungvävnaden. Processen kräveribland mer raffinerad teknik än rönt-gen för att avslöjas. Asbestos utspelas i själva lungvävnaden och bör skiljas från pleuraplack, som utspelas på det yttrelungsäcksbladet.

Ursprungligen användes termen as-bestos för båda tillstånden. Frågan ärvad som avsågs i den första versionen och då konventionen reviderades 1980.

Talkos och alimunos är exempel påandra pneumokonioser. Sådana tordeäven omfattas.

Vid tillämpning av

denna förteckning ska

hänsyn tas till expone-

ringens art och grad

när så är lämpligt.

2Sjukdomar i andnings-

organen orsa-kade av hård-metalldamm.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarHårdmetall, som bl a förekommer iverkstadsmaskiner och skär i bergbor-rar, kan ge pneumokonios, s k hårdme-tallunga. Sådant damm kan också ge s k obstruktiv lungfunktionsrubbningmed astma.

3Sjukdomar i andnings-

organen orsa-kade av dammav bomull(byssinos), lin,hampa ellersisal.


KommentarByssinos är inte särskilt vanlig i Sverige.Förekommer framför allt i lokaler därden första behandlingen av bomul- ➤

5 . – MATE R IAL OCH H JÄLPM EDE L M M | 153152 | SK ADE HAN DBOKE N

mest kända är kanske tröskdammlunga(farmers lung) och justerverkssjuka.ODS ses också vid siloarbete, höns-farmning och vid dålig skötsel av luft-fuktare, s k tryckerifrossa.

6Sjukdomarorsakade

av berylliumeller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarReaktionen vid exposition för beryl-lium kan vara av pneumokoniostyp.Den är svår att skilja från den icke sär-skilt ovanliga sjukdomen sarkoidos.Beryllium har använts i lysrör och före-kommer i metallegeringar.

5Extrinsic allergisk

alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartik-lar (en-ligt bestämmel-ser i landets lagstiftning).

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarExtrinsic allergisk alveolit = allergiskinflammation i lungblåsorna, orsakadav yttre faktorer. Kallas också ODS =Organic dust syndrome.

Det rör sig om en fördröjd allergiskreaktion, av s k typ 111, där symtomenofta debuterar först efter avslutat ar-betspass, tryck över bröstet, rethosta,andnöd, hög feber, influensaliknandesjukdomsbild under något till någradygn. Ibland utveckling av lungfibros.Det finns en mängd varianter. De ➤

4Astma or-sakad av

sensibiliseran-de eller irrite-rande ämnensom kan gedessa effekteroch som före-kommer i ar-betsprocessen.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarDen här punkten ger stort utrymmeför tolkningstvister. Den torde t ex även omfatta ospecifik bronkiell hyper-reaktivitet med astma hos en bankan-ställd, där sjukdomen debuterat i sam-band med exposition för arbetskamra-ternas starka parfymering, i denna avhävd propra miljö.

Det här kommer att bli en mycketanvänd rubrik, eftersom ospecifikbronkiell hyperreaktivitet och miss-tänkt äkta allergisk överkänslighet är så vanliga problem.

➤ fortsättning len försiggår. Luftvägssymtom framförallt på måndagarna efter arbetsuppe-håll.

7Sjukdomarorsakade

av kadmiumeller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKadmium kan bl a orsaka luktbortfalloch njurskada samt skelettrubbning avtyp itai-itaisjuka. Skada på nässlemhin-nan och lungemfysem ses också. Kad-mium tillhör tungmetallerna och harbl a använts vid hårdlödning, rost-skyddsbehandling av järn och som till-sats i plast. Finns i vissa gula och rödapigment, emalj och keramikglasyr samt i tobak.

8Sjukdomarorsakade

av fosfor eller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarFosfor är vanligt i bekämpnings- ➤


12Sjuk-domar

orsakade avkvicksilvereller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKvicksilverförgiftning har t ex beskri-vits av betat utsäde, amalgam, laborato-riearbete, hantering av vissa elektriskaapparater samt i pappersindustrin.Psykiska symtom, darrhänthet ochandra symtom från centrala nervsyste-met dominerar bilden.Typexemplet är den s k Minimata-sjukdomen.Njurskada är vanlig.

13Sjuk-domar

orsakade avbly eller giftigaföreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarBly ger en mycket brokig bild med bl as k psykorganiskt syndrom och perifer nervskada med förlamningar.Kromosomskador och njurskador samtökad risk för cerebrovaskulär sjukdom (= blödning och propp i hjärnan).Organiskt bly lagras i högre utsträck-ning än oorganiskt i hjärnan.

11Sjuk-domar

orsakade avarsenik eller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarArsenik förekommer i träimpregner-ingsmedel, färger och som förorening imetaller. Kan ge nässkador av sammatyp som krom samt hudföränd- ➤

ringar, bl a cancer. Ökad risk för lung-cancer i smältverk.Neurologisk sjukdom med förlamning-ar.Arsin, dvs arsenikväte är en mycketgiftig gas som bildas då syror får in-verka på metall som förorenats medarsenik.Ger sönderfall av röda blodkroppar.

➤ fortsättning medel. Den mycket giftiga föreningenfosgen bildas vid upphettning av klo-rerade kolväten, t ex vid svetsning i tri-kloretylenhaltig luft. Fosfin är en annan giftig gas, som bildas då fukt eller syrorkommer i kontakt med fosforhaltigtmaterial.

9Sjukdomarorsakade

av krom ellergiftiga före-ningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKrom kan bl a ge etsskador på hud ochnässlemhinna (med hål på skiljeväg-gen) samt allergiskt kontakteksem ochastma. Lungcancer är den viktigasteeffekten.

10Sjuk-domar

orsakade avmangan eller giftiga föreningar därav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarMangan kan ge psykiska och neurolo-giska förändringar med en bild somliknar Parkinsons sjukdom. Hormonellstörning har också rapporterats. Ned-satt fruktsamhet har beskrivits hosmän vid tämligen låg expositionsnivå.


14Sjuk-domar

orsakade avfluor eller gifti-ga föreningardärav.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarFluorexposition förekommer vid alu-miniumframställning, svetsning, hante-ring av bekämpningsmedel samt i glas-industrin. Fluorider ger tand- och ske-lettskador samt förlamningar. Fluor-väte och fluorgas är starkt slemhinne-retande och ger frätskador på huden.

15Sjuk-domar

orsakade avkoldisulfid.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKoldisulfid, kolsvavla är unikt i såmåtto att det är en kemisk expositiondär ökad risk för hjärtkärlsjukdom ärvetenskapligt väldokumenterad.Allvarliga psykiska störningar förekom-mer i stor utsträckning vid expositionför detta ämne. Neurologiska symtommed domningar, muskelsvaghet ochgångsvårigheter.

16Sjuk-domar

orsakade avtoxiska halo-genderivat av alifatiska och aromatis-ka kolväten.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarToxiska halogenderivat av alifatiskaeller aromatiska kolväten. Detta inne-bär att man inom gruppen lösningsme-del beaktar dem som innehåller klor,fluor, brom eller jod. I denna gruppfinns t ex avfettningsmedel som tri-kloretylen, kemtvättarnas perklor- ➤

etylen, färgborttagningsmedlet mety-lenklorid och narkosgasen halothane.

17Sjuk-domar

orsakade avbensen ellerdess giftigahomologer.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarBegreppet homologer av bensen ärsvårtolkat. Det torde närmast varaliktydigt med bensenderivat, dvs allaföreningar där bensen utgör grund-skelettet i molekylen. Exempel är to-luen och xylen. Föreningar där grund-skelettet består av flera bensenringartorde också kunna inkluderas. Exempel är naftalen, fenantren, benspyren, poly-aromater.

18Sjuk-domar

orsakade avgiftiga amino-och nitroderi-vat av benseneller dess homologer.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarDet här är mycket stora grupper, somomfattar bl a anilin, anilinfärgämnenoch aromatiska aminer, dvs ämnen somförknippats med risk för allergier,fosterskador och cancer.Här finns t ex p-fenylendiamin som vitycks få tillbaka som hårfärgämne efterEU-inträdet. Föreningen ger inte baraallergi utan har också beskrivits somorsak till psykos. De aromatiska ami-nerna är utgångspunkt för synteser,inte bara av färgämnen utan även i läkemedelsindustrin.De förekommer i syntetgummi,plaster och kosmetika m m.

26Hudsjuk-domar

orsakade avfysiska, kemis-ka eller biolo-giska faktorer som ej rubrice-rats särskilt.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarAlla arbetsrelaterade eksem, även s ktraumaiterativa, tycks rymmas underdenna rubrik.


19Sjuk-domar

orsakade avnitroglycerineller andraestrar avsalpetersyra.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarÖkad risk för död i cirkulationssjuk-dom som drabbar hjärta eller hjärna.

20Sjuk-domar

orsakade avalkoholer,glykoler ellerketoner.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.KommentarEnormt mångfasetterat. Glykolernautgör en grupp där den terminologiskasnårskogen är särskilt svårröjd. Blandketonerna kan kanske inte lekmannendra likhetstecken mellan aceton ochketon, men det finns.

21Sjuk-domar

orsakade avkvävande ga-ser: kolmonox-id, cyanväteeller toxiska föreningar där-av, svavelväte.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKvävande gaser. Här finns t ex akrylo-nitril, ett av de viktigaste mellanstegeni kemisk processindustri.Termen förinte direkt tanken till cyanföreningar,men nitrilerna är sådana. Hämmar ett enzym som är viktigt för cellandningen.

22Hörsel-nedsätt-

ning orsakad av buller.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarObservera att lösningsmedelsexposi-tion ökar skadligheten hos buller.

23Sjuk-domar

orsakade avvibrationer(rubbningar imuskler, senor,ben, leder, peri-fera blodkärleller periferanerver).

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarBelastningssjukdomar omfattas inte av konventionen primärt.Vibrationer avlåg frekvens anses dock ge ökad belast-ning på kotpelaren samt risk för s k degenerativa förändringar. Vibrations-exposition har inom arbetsskadeför-säkringen haft avgörande betydelse vid bedömning av karpaltunnelsyndrom.Vibrationer från handhållna verktygförefaller också ha betydelse för upp-komst av artros i händer och armar,t ex armbågsled.

24Sjuk-domar

orsakade avarbete i kom-primerad luft.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarKasunarbete, dykeriarbete m m.

25Sjuk-domar

orsakade avjoniserandestrålning.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete med risk för joniserandestrålning.KommentarT ex radiologiskt arbete och gruvarbete.

27Primär hud-

cancer orsakad av tjära, beck,mineralolja,antracen eller föreningar,produkter eller rester av dessa substanser.


KommentarObservera att skär- och kylvätskor vidsvarvning m m orsakar sådana risker.

ARBETSMATERIAL SOM RÖR ARBETSMILJÖOCH ARBETSSKADOR

Skadehandbokens webbplats på Internet

Skadehandboken har sedan januari 2001 en egen webb-plats på Internet – som en underavdelning till LOs försäk-ringsrådgivartidning ”Alla”. Direktadressen till Skade-handbokens webbplats är www.alla.lo.se/shb.asp.

I tidningen ”Alla” tas också regelbundet upp frågor som rör arbetsmiljö, arbetsskador och arbetsskadeförsäk-ringar. Prenumerera gratis genom att anmäla dig påwww.alla.lo.se eller ringa LO-distribution på tel 026-24 90 26.

Hela Skadehandboken

Naturligtvis bör alla som arbetar fackligt med arbetsmiljöoch arbetsskador ha Skadehandboken i bokform – menibland kan det vara värdefullt att ha tillgång till boken äveni elektronisk form.

Därför finns Skadehandbokens senaste upplaga alltidsom nedladdningsbara PDF-filer (kapitel för kapitel) ävenpå webbplatsen.

Fråga Lennart

På webbplatsen finns också en frågelåda – ”Fråga Lennart”– från vilken frågor kan ställas per e-post till en av Skade-handbokens författare, arbetsskadeexperten Lennart Stéen på LO-TCO Rättsskydd A B.

Lagar m m

De lagar och förordningar som behandlas i denna skade-handbok finns i fulltext i sina senaste upplagor genom län-kar på Skadehandbokens webbplats.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Länkar finns också till de senaste upplagorna av Arbets-miljöverkets föreskrifter.

Försäkringsvillkor

Villkoren för TFA, TFA-KL och PSA kan beställas i pap-persform från AFA (se adresslistan nedan) eller laddas


28Lung-cancer

eller meso-teliom orsakad av asbest.

Arbete som medför exponering förriskerAllt arbete där arbetstagaren blir utsattför denna risk.KommentarRisken för lungcancer respektive meso-teliom är mycket stor vid arbete medasbest. Risken för lungcancer är vä-sentligt högre om den arbetande sam-tidigt är rökare. Mesoteliom, en cancersom uppstår i lungsäck, bukhinna,hjärtsäck, är en så kallad signalcancer.Om asbesthantering skett, är samban-det inte tvistigt.

29 Infek-tions-

eller parasit-sjukdomar förvärvade i yrkesarbetesom medförstor risk försmitta.

Arbete som medför exponering förrisker

a ) Hälsovårds- och laboratoriearbete.b ) Veterinärarbete.c ) Hantering av djur, djurkroppar,

delar av djurkroppar.d) Annat arbete som medför stor risk

för kontaminering.

plats och även på försäkringsrådgivarnas Verktygssida på www.alla.lo.se

SkyddsombudsbokFör skyddsombud finns en skrift som heter ”Skyddsom-budsboken”. Den är en praktisk handledning med mångaanvändbara tips för den som arbetar med eller är intresse-rad av att skapa en bättre arbetsmiljö.

Myndigheter, försäkringsbolag m fl

Arbetsmiljöverket, försäkringskassan,AFA och Prevent ärexempel på myndigheter, försäkringsbolag och organisa-tioner som har informationsmaterial, utbildningsmaterialoch annat (t ex skadeanmälningsblanketter) som behövs idet fackliga arbetet med arbetsmiljö och arbetsskador.Numera finns också mycket material att hämta hem di-rekt till den egna datorn genom respektive webbplats.

Adresser, telefonnummer, webbadresser m m finns iadressförteckningen sid 164-169.


hem som PDF-filer till egen dator på Skadehandbokenswebbplats.

Blanketter för skadeanmälan m m

Även samtliga vanliga skadeanmälningsblanketter somkan bli aktuella i arbetsskadefall finns att tillgå genom län-kar på webbplatsen. Det är fullt tillåtet att använda blan-ketter som printats ut från Internet. Observera dock attdet (än så länge) inte går att e-posta skadeanmälnings-blanketter direkt till exempelvis försäkringskassan ellerAFA. Skadeanmälan blir giltig först när den undertecknats– och det går än så länge inte att göra i elektronisk form.

Fackförbund

Både de fackliga centralorganisationerna (LO, TCO ochS ACO) och de enskilda fackförbunden ger ut informa-tions- och utbildningsmaterial om arbetsmiljö och ar-betsskador.

Ta reda på vad som finns inom just din fackliga organi-sation!

Nytt LO-material

Utredningsunderlag – olycksfall”LOs utredningsmall vid tillbud och olycksfall på jobbet”bygger på utredningsmallen i denna bok men är specialin-riktad på just olycksfall. Beställs från LO-distribution, tel026-24 90 26.

Utredningsunderlag – arbetssjukdomarArbetssjukdomar är knepiga att utreda och dokumentera.Därför har Lennart Stéen utarbetat fyra olika utred-ningsunderlag för vanliga arbetssjukdomar. De är:

● personskador till följd av belastning/förslitning och vib-rationer

● personskador till följd av kemiska ämnen, gaser ochvätskor (även vatten)

● personskador till följd av kränkande särbehandling● stressrelaterade arbetssjukdomar av psykiska och soma-

tiska slag.

Utredningsunderlagen finns på Skadehandbokens webb-


För arbetsgivare finns

(ofta) motsvarande

material hos respek-

tive arbetsgivarorga-

nisation.

E-post: [email protected]: www.arbetsmiljoforum.com

Arbetsmiljöinspektionen

Arbetsmiljöinspektionen (som tidigare hette Yrkesin-spektionen) är en del av Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöinspektionen har till uppgift att inspekteraoch kontrollera att arbetsmiljölagstiftningen efterlevs.Regionala/lokala kontor finns på tio orter i landet.

Skriv upp adress, telefonnummer m m till Arbetsmiljö-inspektionens närmaste kontor. En del av kontaktinforma-tionen hittar du på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Webbplats: www.av.seKontaktperson/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .jourhavande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .arbetsmiljö- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .inspektör m fl: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket hette tidigare Arbetarskyddsstyrelsen.Namnbytet ägde rum den 1 januari 2001 i samband medatt en sammanhållen myndighet bildades genom att dentidigare Arbetarskyddsstyrelsen slogs ihop med den tidi-gare Yrkesinspektionens tio distrikt.

Arbetsmiljöverket är den centrala förvaltningsmyndig-heten för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor och chefsmyn-dighet för Arbetsmiljöinspektionen (tidigare: Yrkesin-spektionen). Lyder under Näringsdepartementet. Arbets-miljöverket:

● leder, samordnar och utvecklar verksamheten inom sittansvarsområde,

● har den centrala tillsynen över arbetsmiljö- och arbets-tidslagstiftningen,


INSTITUTIONER, VERK OCH ORGANISATIONER MED KUNSKAP OM ARBETSSKADOR

AFA

AFA förvaltar de kollektivavtalade försäkringarna, bl aTFA, TFA-KL och PSA. Vållandenämnden kan nås påsamma adress.Adress: AFA

106 27 StockholmBesöksadress: Klara Södra Kyrkogata 18Telefon: 08-696 40 00Fax: 08-696 42 42 eller 08-696 45 45E-post: [email protected]: www.afa.se

Arbetslivsinstitutet

Är nationellt centrum för forskning och utveckling inomarbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Arbetslivsinsti-tutet arbetar på uppdrag av Näringsdepartementet.

Adress: 113 46 StockholmBesöksadress: Vanadisvägen 9Telefon: 08-619 67 00Fax: 08-656 30 25E-post: [email protected]: www.niwl.se

Arbetsmiljöforum

Arbetsmiljöforum är en ideell och fristående organisationmed uppgift att förmedla kunskap och bedriva opinions-bildning. I styrelsen sitter Arbetsmiljöverket, de flesta avarbetsmarknadens huvudparter samt forskare, företags-hälsovård m fl.

Adress: Box 175 50118 91 Stockholm

Besöksadress: Maria Skolgata 83Telefon: 08-442 46 00Fax: 08-442 46 08


LO

Adress: 105 53 StockholmBesöksadress: Barnhusgatan 18Telefon: 08-796 25 00Fax: 08-796 26 00Webbplats: www.lo.se

LO-TCO Rättsskydd AB

LO- och TCO-förbundens ”advokatbyrå”. Har kontor iStockholm och Göteborg.

Adress: Box 1155(Stockholm) 111 81 StockholmBesöksadress: Vasagatan 11 (Stockholm)Telefon: 08-676 63 00Fax: 08-21 07 67

E-post: Gäller Stockholm:Till respektive handläggare enligt adress-modell:fö[email protected]

E-post: Gäller Göteborg:[email protected]

Webbplats: Gäller både Stockholm och Göteborg:www.fackjuridik.com

Adress: Olof Palmes Plats(Göteborg) 413 04 GöteborgTelefon: 031-774 30 68 eller 031-774 30 69Fax: 031-774 30 83

Prevent (tidigare: Arbetarskyddsnämnden)

Prevent (som tidigare hette Arbetarskyddsnämnden) dri-ver utbildnings- och informationsprojekt om arbetsmiljö,arbetarskydd, arbetsskador m m. Ägs av Svenskt Närings-liv, LO och PTK gemensamt.

Adress: Box 201 33104 60 Stockholm


● meddelar föreskrifter och allmänna råd,● framställer och sprider information (ger bl a ut tidning-

en ”Arbetarskydd”),● ansvarar för ett informationssystem om arbetsska-

dor.

Adress: Ekelundsvägen 16171 84 Solna

Telefon: 08-730 90 00Fax: 08-730 19 67E-post: [email protected]: www.av.se

Folksam

Skriv upp adress, telefonnummer m m till ”ditt” lokalaFolksamkontor nedan:

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Webbplats: www.folksam.seE v. kontakt- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .person: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Försäkringskassan

Skriv upp adress, telefonnummer m m till ”din” lokala försäkringskassa nedan:

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Webbplats: www.forsakringskassan.seE v. kontakt- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .person: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Kompetensprövar de organ som ska utföra analyser, prov-ningar, kontroller, certifieringar. Kan lämna informationom arbetsmiljöcertifiering och arbetsmiljörevision/-revi-sorer.

Adress: Box 878501 15 Borås

Besöksadress: Österlånggatan 5Telefon: 033-17 77 00Fax 033-10 13 92E-post [email protected] www.swedac.se

Yrkesinspektionen

Se Arbetsmiljöinspektionen.


Besöksadress: Ringvägen 100Telefon: 08-402 02 00Fax: 08-402 02 50E-post: [email protected]: www.prevent.se

PTK, Privattjänstemannakartellen

Adress: Box 3036103 62 Stockholm

Besöksadress: Drottninggatan 71 DTelefon: 08-440 85 00Fax: 08-440 85 11E-post: [email protected]: www.ptk.se

Riksförsäkringsverket RFV

Adress: 103 51 StockholmBesöksadress: Adolf Fredriks Kyrkogata 8Telefon: 08-786 90 00Fax: 08-411 27 89E-post: [email protected]: www.rfv.se

Svenskt Näringsliv

Namnbytet ägde rum den 31 mars 2001 till följd av sam-manslagningen mellan det tidigare SAF och Industri-förbundet.

Adress: 114 82 StockholmBesöksadress: Storgatan 19Telefon: 08-553 430 00Fax: 08-553 430 99E-post: [email protected]: www.svensktnaringsliv.se

www.svensktnaringsliv.se/finfo (special-avdelning för avtalsförsäkringsinforma-tion)


ArbetsmiljöförordningenEn lagstiftad förordning som bl a innehåller olika före-skrifter för det lokala arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.Hör nära samman med Arbetsmiljölagen.

Se sid 20-21 och 24.

Arbetsmiljöinspektionen (tidigare: Yrkesinspektionen)Den myndighet som har tillsynsansvaret över att arbets-givarna följer Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverketsföreskrifter. Om en allvarlig personskada inträffar, ska arbetsgivaren omgående kontakta Arbetsmiljöinspektio-nen. Inspektionen kan också fungera som rådgivare i bådeallmänna och enskilda arbetsmiljöfrågor.

Se bl a sid 42, 53 och 54.

ArbetsmiljölagenArbetsmiljölagen är den lag som reglerar arbetsmiljöarbe-tet, bl a ifråga om arbetsgivarens ansvar. Regeringens Ar-betsmiljöförordning och Arbetsmiljöverkets författnings-samling AFS kompletterar Arbetsmiljölagen.

Se bl a sid 20-21 och 24.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (tidigare: Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter)Cirka 170 stycken. Kompletterar och förtydligar Arbets-miljölagen. Arbetsgivare är skyldiga att följa Arbetsmiljö-verkets föreskrifter som om de vore lag.

Se bl a sid 22.

ArbetssjukdomDefinition, se sid 17 och 70-71. Se även arbetsskada.

ArbetsskadaAlla skador eller sjukdomar som har samband med arbeteträknas i princip som arbetsskador. Det kallas för det gene-rella arbetsskadebegreppet.

I denna skadehandbok används uppdelningen olycksfalli arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom, smitta.

Begreppet godkänd arbetsskada betyder att försäkrings-kassan eller AFA prövat frågan och godkänt att den an-mälda skadan är en arbetsskada enligt de vid skadetid-


SAMMANFATTANDE ORDLISTA

AFAAFA är sedan den 1 januari 2001 namnet på den gemen-samma organisationen för avtalsförsäkringsbolagen AFASjukförsäkring,AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livför-säkring. Tidigare hette samma gemensamma organisationAMF Försäkring. AFA administrerar de kollektivavtaladearbetsskadeförsäkringarna TFA och TFA-KL samt detstatliga personskadeavtalet PSA.

AnsvarsförsäkringarFörsäkring som tecknas av den som äger eller svarar för enverksamhet där hon/han kan bli ersättningsskyldig förpersonskador. Ansvarsförsäkringen övertar ersättnings-skyldigheten. Ansvarsförsäkringar brukar ingå i försäk-ringspaket för både företag och privatpersoner (i hemför-säkringen finns en ansvarsförsäkring). Den enda obligato-riska ansvarsförsäkringen i Sverige är trafikförsäkringen.Övriga ansvarsförsäkringar är frivilliga.

Se bl a sid 35-36.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifterSe Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Arbetsgivarens ansvarRegleras i Arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren har det över-gripande ansvaret för allt som händer på arbetsplatsen. Idetta ingår också ersättningsansvar för personskada vålladav arbetskamrat (se principalansvar).

Se bl a sid 23-25 och 43-44.

Arbetsgivarens vållandeSe vållande.

ArbetsmiljöbrottOm ett fel/oaktsamhet/försummelse som lett till person-skada varit allvarlig, kan det vara fråga om arbetsmiljö-brott, vilket regleras av Brottsbalken (BrB 3:10).

Se sid 29.


ren ”svara för att den företagshälsovård som arbetsförhål-landena kräver finns att tillgå”.

Se bl a sid 46-47.

Generella arbetsskadebegreppetSe arbetsskada.

Godkänd arbetsskadaSe arbetsskada.

Ideell ersättningErsättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvaran-de men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Dessaersättningar avser att kompensera den skadade för den såkallade ideella skadan, vilket i skadeståndsrätten brukardefinieras som fysiskt och/eller psykiskt lidande.

Se bl a sid 31 och 103.

ILO-listanILO-konvention nr 121 om förmåner vid arbetsskada. E nförteckning över de arbetssjukdomar som, vid uppfylldabevisregler, berättigat till ersättning från de kollektivavtala-de arbetsskadeförsäkringarna oberoende av om försäk-ringskassan prövat rätt till ersättning enligt LAF.

Hela ILO-listan finns, kommenterad, på sid 149-160.Se även sid 16.

InternkontrollSe Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Jämkad ersättningErsättning som minskas p g a den skadades medansvar/medvållande. Tänk på att jämkning på grund av medvål-lande är ytterst sällsynt; det tillämpas endast vid uppsåt eller mycket grov vårdslöshet.

Se sid 30-31.

Kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarTFA, TFA-KL och PSA. (PSA är formellt inte en försäk-ring utan ett avtal – men fungerar i praktiken som de tvåandra, som formellt är försäkringar som bygger på avtal.)

Se bl a sid 32-34.


punkten gällande reglerna för vad som enligt lag eller avtalräknas som arbetsskada.

Se bl a sid 18-19.

ArbetsskadebegreppetKallas även för det generella arbetsskadebegreppet. Se ar-betsskada.

ArbetsskadesjukpenningFram till 1993 fick arbetsskadade en särskild arbetsskade-sjukpenning, som ersatte 100 procent av inkomstförlus-ten.

BevisreglerSedan den 1 juli 2002 gäller en ny bevisregel i Lagen omarbetsskadeförsäkring, LAF. Fortfarande tillämpas dock degamla bevisreglerna för skador med skade-/visandedagföre detta datum.

Se sid 105-110. Se också godkänd arbetsskada.

CulpaansvarDen som genom vårdslöshet, oaktsamhet, underlåtenhetosv vållar en skada blir skadeståndsskyldig. Den juridiskatermen ”culpa” står för vårdslöshet, oaktsamhet osv.Arbetsgivarens skadeståndsansvar bedöms mot denstränga Arbetsmiljölagen, vilket innebär att vårdslöshetenosv inte behöver vara särskilt stora för att skadeståndsskyl-dighet ska uppkomma. Om arbetskamrat i tjänsten vållatskadan, övertas ansvaret av arbetsgivaren (se principal-ansvar) .

Se sid 25.

FärdolycksfallDefinition, se sid 17 och 67-68.

Se även arbetsskada.

FöretagshälsovårdEn mångvetenskaplig resurs med medicinsk, psykosocial,teknisk och arbetsorganisatorisk kompetens m m. Före-tagshälsovården ska arbeta både med förebyggande arbeteoch rehabilitering. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgiva-


PrincipalansvarArbetsgivaren har ansvaret för vad de anställda gör. Om enanställd vållar skada, blir arbetsgivaren skadeståndsskyl-dig.

Se bl a sid 25. Se också medansvar, medvållande.

Psykiska skadorArbetssjukdom som kan uppstå p g a mobbning (se före-skriften AFS 1993:17 om kränkande särbehandling) ellervid psykiskt trauma, dvs olycksfall i arbetet (t ex ögonvitt-ne till olycka).

Regionalt skyddsombudUtses av förbundsavdelningen/sektionen och fungerarsom skyddsombud för arbetsplatser utan skyddsombud.Se skyddsombud.

Se sid 45-46 och 51-52.

RehabiliteringVid arbetsskada stadgar Arbetsmiljölagen att arbetsgiva-ren är skyldig att ha ”en lämpligt organiserad verksamhetför arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete”. Lagenkompletteras med mer detaljerade bestämmelser i Ar-betsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och reha-bilitering (AFS 1994:1).

Se bl a sid 61-63 och 138-140.

RättshjälpMedlemmar i en facklig organisation kan beviljas rätts-hjälp. Närmare information kan lämnas av avdelning-en/förbundet. Om rättshjälp medges, överlämnas ärendettill LO-TCO Rättsskydd AB för bedömning/handlägg-ning. Byggnadsarbetareförbundet och Industrifacket haregen verksamhet.

Saklig grundLagen om anställningsskydd (LAS) gäller oavsett om ar-betstagaren är frisk eller sjuk. Att en anställd är sjuk/ska-dad är alltså inte saklig grund för uppsägning.

Se sid 61-62.


LivräntaBegreppet livränta används i personskadesammanhangför att beteckna en ersättning som betalas ut månadsvis föratt kompensera för en bestående inkomstförlust. För ar-betsskador finns LAF-livränta och livränta från TFA,TFA-KL eller PSA.

Se bl a sid 104 och 140-144.

Lyte och menSe ideell ersättning.

Medansvar, medvållandeUnder förutsättning att skadeståndsskyldighet åvilar ar-betsgivaren (s k principalansvar) har den skadade rätt tillersättning även om hon/han råkat medverka till skadansuppkomst, t ex genom ovarsamhet eller genom att hon/han struntat i att följa skyddsföreskrifterna. Medvållande– som leder till jämkad ersättning – åberopas endast omuppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Se bl a sid 30-31.

Olycksfall i arbetetDefinition, se sid 16-17 och 65-66.


OlycksfallskedjorBakom varje olycksfall finns en hel kedja av såväl beslutsom händelser vilka kan/bör spåras och dokumenteras föratt förebygga att nya, liknande olyckor händer.

Se sid 67.

Olägenheter i övrigtKallas i den nya skadeståndslagen för särskilda olägenhe-ter.

Se ideell ersättning.

PreskriptionstiderPreskriptionstider för LAF och TFA/TFA-KL/PSA, se sid60.

Preskriptionstider för lagar med strikt ansvar, se sid 89.Preskriptionstider för överklagan, se sid 144-147.


SkyddsombudEtt fackligt uppdrag, i regel med mandattid på 3 år.Skyddsombudet representerar de anställda. Enligt Arbets-miljölagen ska skyddsombud finnas på alla arbetsplatsermed 5 eller fler anställda.

Mindre arbetsplatser har tillgång till ett regionalt skydds-ombud.

Se bl a sid 45-46 och 51-52.

SkyddsrondEtt led i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, avarbetsmiljön på arbetsplatsen. Att genomföra regelbundnaskyddsronder på arbetsplatsen är en av arbetsuppgifternaför skyddskommittén. Avsikten är att förebygga ohälsa(olycksfall och sjukdom).

SmittaDefinition, se sid 17-18 och 79-80.


Strikt ansvarDen som bedriver en verksamhet eller äger något därstrikt ansvar gäller, är alltid skyldig att ersätta eventuellaskador – oavsett vållande. Exempel på lagar där strikt an-svar stadgas för vissa verksamheter: trafikskadelagen, el-lagen. Ersättningsmässigt innebär strikt ansvar att 100% av kostnader och inkomstförlust ersätts.

Se bl a sid 26-28, 30-31 och 122.

Sveda och värkSe ideell ersättning.

Synnerliga skälEn specialbestämmelse i TFA, TFA-KL och PSA som in-nebär att en arbetsskadad kan få full ersättning – dvs ska-deståndsrättslig ersättning – även utan att det kan bevisasatt arbetsgivaren varit vållande.

Se sid 86-88.


SambandSe bevisregler.

Sjuklön, sjuklöneavtalEnligt lag ska arbetsgivaren betala sjuklön under den förs-ta sjuktiden.Tidigare gällde sjukdag 2-14; fr o m den 1 ju-li 2003 gäller sjukdag 2-21 (den första sjukdagen är ka-rensdag). Sjuklöneavtal är en kollektivavtalad ersättnings-form som gäller på vissa avtalsområden, t ex Kommunal,i stället för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS/AGS-KL) eller motsvarande

Se ersättningsreglerna i Del 4, bl a sid 111-112.

SkadeståndslagenDen som av vårdslöshet, oaktsamhet el dyl vållar en per-son- eller sakskada är ansvarig. Se culpaansvar, skade-ståndsrättsligt ansvar.

Se bl a sid 24-25.

Skadeståndsrättslig ersättningEkonomisk kompensation som syftar till att hålla den sområkar ut för en skada ”ekonomiskt skadeslös”, dvs försättahenne/honom i samma (ekonomiska) läge som om skadanaldrig hade inträffat.

Den skadeståndsrättsliga ersättningen vid arbetsskadaomfattar ersättning för bl a inkomstförlust och sjukvårds-kostnader, för ideell skada samt för skada på kläder, glas-ögon, tandproteser och liknande föremål.

Se bl a sid 25-26.

Skadeståndsrättsligt ansvarAnsvar enligt Skadeståndslagen.

Skadlig inverkanSe bevisregler.

SkyddskommittéBestår av företrädare för både arbetsgivaren och de an-ställda (de anställda ska vara i majoritet). Ska finnas på al-la arbetsplatser med minst 50 anställda.

Se bl a sid 46.


till full ersättning för sin inkomstförlust och sina kostna-der.3 ) Vållandeparagrafen har slopats för olycksfall i arbetesom inträffat den 1 maj 2001 eller senare.

Se bl a sid 81-86, 111, 113 och 129.

YrkesinspektionenSe Arbetsmiljöinspektionen.


Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (tidigare: Internkontroll)Systematisk och regelbunden kartläggning och dokumen-tation av arbetsmiljön och risker i arbetsmiljön. Alla ar-betsgivare är skyldiga att bedriva systematiskt arbetsmiljö-arbete. Regler finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS2001:01.

Se bl a sid 39-43.

TaleförbudDet s k taleförbudet i TFA, TFA-KL och PSA innebär atten arbetsskadad inte får kräva ersättning i form av skade-stånd direkt från sin arbetsgivare eller annan som har teck-nat TFA,TFA-KL eller PSA.

Se sid 34.

”Tennisarmbåge”Medicinsk term: epicondylit. Värk/inflammation i under-armens senfästen. Konstigt nog kallas sjukdomen inte för”servitrisarmbåge” eller ”rörläggararm”, trots att skador avdetta slag är vanligast i LO-kollektivet.

Se sid 72.

TillbudEtt tillbud är en händelse som kunde ha lett till personska-da.

Se sid 48-52.

Våld och misshandelBerättigar till 100% ersättning för inkomstförlust enligtdelvis olika villkor för TFA,TFA-KL respektive PSA.

Se sid 122.

Vållande1 ) Se culpaansvar.2 ) Med start den 1 juli 1993 (något senare för vissa för-bund) gäller den s k vållandeparagrafen i TFA, TFA-KLoch PSA. Den betyder att den skadade måste kunna visa,dvs bevisa, att arbetsgivaren vållat skadan. Om arbetsgiva-ren bedöms som vållande av den särskilda Vållande-nämnden, har den skadade från TFA/TFA-KL/PSA rätt


FÖRKORTNINGAR

AFA AFA är den gemensamma organisationen för detre bolagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygg-hetsförsäkring och AFA Livförsäkring. ( Framtill 2001 hette organisationen AMF Försäk-ring. )

AFL Lagen om allmän försäkring

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling

AG S Avtalsgruppsjukförsäkring, SAF-LOs avtals-områden

AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för kommuner ochlandsting

AMF Arbetsmarknadsförsäkringar, se AFA.

AML Arbetsmiljölagen

BrB Brottsbalken

ILO International Labour Organisation

ITP Industrins och handelns tilläggspension förtjänstemän

LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring

L O Landsorganisationen

PTK Privattjänstemannakartellen

PSA Avtal om ersättning vid personskada (för stat-ligt anställda)

SAF Svenska arbetsgivareföreningen (heter numeraSvenskt Näringsliv, utan förkortning)

S jLL Lagen om sjuklön

SkL Skadeståndslagen

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TFY Trygghetsförsäkring vid yrkesskada (föregång-aren till TFA/TFA-KL)

TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för kom-muner och landsting

YFL Lagen om yrkesskadeförsäkring (föregångarentill LAF)


Skadehandboken2003

Sk

ad

eh

an

db

ok

en

20

03

Skadehandboken 2003 är din guide tilldet viktiga området arbetsmiljö, arbets-skador och ersättningssystem vid arbets-skada. Den är både en handbok och enuppslagsbok där du kan söka och fåsvar på det mesta som gäller arbets-skador. Boken innehåller basfakta om juridiken och om de olika regelverk som gäller. Du får också konkreta råd, anvis-ningar och tips om hur du kan gå till-väga vid utredning och anmälan av olika slags arbetsskador.

Documents

Skadehandboken 2003