Sjuksköterskestudenters upplevelse av

förberedelse inför hjärtstopp

– En empirisk studie

Nursing students perception of preparation regarding the event of cardiac arrest

An empirical study

Tilda Ryberg

Lina Sandell

Fakulteten för Hälsa, Natur- och Teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Anna Abelsson & Anna Willman

Birgitta Bisholt

2016-11-04

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

1

ABSTRAKT

Titel: Sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför omvårdnad vid

hjärtstopp

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Lina Sandell och Tilda Ryberg

Handledare: Anna Abelsson och Anna Willman

Sidor: 25 sidor

Nyckelord: Hjärt- och lungräddning, Hjärtstopp, Sjuksköterskeutbildning, Omvårdnad,

Förberedelse

Sammanfattning

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskan

har ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter att

förbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysa

sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter i

samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.

Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin

6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av

studien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför att

utföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för lite

kunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sig

samt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultat

bedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföra

adekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

2

Innehåll 1 Introduktion ........................................................................................................................................ 3

1.1 Hjärtstopp ...................................................................................................................................... 3

1.2 Omvårdnad vid hjärtstopp ............................................................................................................. 3

1.3 Sjuksköterskeutbildningen ............................................................................................................ 5

1.4 Förberedelsens betydelse för hjärtstopp ........................................................................................ 6

1.5 Problemformulering ...................................................................................................................... 7

1.6 Syfte .............................................................................................................................................. 7

2 Metod ................................................................................................................................................... 8

2.1 Design ............................................................................................................................................ 8

2.2 Urval .............................................................................................................................................. 8

2.3 Datainsamling ................................................................................................................................ 8

2.4 Dataanalys ..................................................................................................................................... 9

2.5 Forskningsetiskt övervägande ..................................................................................................... 11

3 Resultat .............................................................................................................................................. 12

3.1 Känsla av Osäkerhet .................................................................................................................... 12

3.1.1 Avsaknad av erfarenhet ........................................................................................................ 13

3.1.2 Svårigheter att förutse den egna reaktionen i det akuta skedet ............................................ 13

3.1.3 Otillräcklighet i den egna förmågan att utföra adekvat S-HLR ........................................... 14

3.2 Känsla av Otillfredsställelse ........................................................................................................ 15

3.3 Känsla av Hoppfullhet ................................................................................................................. 16

3.3.1 Trygghet i den erfarna personalen i teamet ......................................................................... 16

3.3.2 Personlig utveckling genom delaktighet vid praktisk tillämpning av S-HLR ....................... 16

4 Diskussion ......................................................................................................................................... 18

4.1 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 18

4.2 Metoddiskussion .......................................................................................................................... 20

4.4 Förslag till fortsatt forskning ....................................................................................................... 21

4.5 Slutsats ........................................................................................................................................ 21

5 Referenser ......................................................................................................................................... 22

Bilaga

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

3

1 Introduktion

Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige (Herlitz 2014). Den

rekommenderade behandlingen för hjärtstopp är omedelbar start av hjärt- och lungräddning och

tidig elektrisk defibrillering (European council of resuscitation 2015a). Roh och Issenberg

(2014) belyser att det i sjuksköterskeutbildningen finns behov av att utveckla och genomföra

striktare utbildning i hjärt- och lungräddning, samt att utvärdera sjuksköterskestudenternas

förmåga att utföra hjärt- och lungräddning med en tydlig inriktning på högkvalitativa

kompressioner och ventilationsförmåga (Roh & Issenberg 2014). I dagsläget finns få studier att

tillgå vilka undersökt sjuksköterskestudenters upplevelse av att delta i en verklig

hjärtstoppssituation. Roh och Issenberg (2014) belyser det sparsamt beforskade området och

visar på att sjuksköterskestudenter känner sig oroliga och rädda inför att komma att hantera en

hjärtstoppssituation, samtidigt som sjuksköterskestudenterna i utbildande syfte önskar delta i

situationer där hjärt- och lungräddning ges (Roh & Issenberg 2014).

1.1 Hjärtstopp

Hjärtstopp är en av de främsta orsakerna till död i Europa (European council of resuscitation

2015b). Ett friskt hjärta pumpar ut syresatt blod från lungorna till kroppens alla organ konstant

och taktmässigt i en så kallad sinusrytm. Uppskattningsvis 80 % av alla registrerade hjärtstopp

uppstår till följd av ett elektriskt kaos i hjärtats kammares retledningssystem, ett så kallat

ventrikelflimmer. Vid ett ventrikelflimmer börjar hjärtats kamrar flimra (oregelbunden och

ineffektiva kompressioner) vilket resulterar i att blodtrycket hastigt sjunker och helt avtar, varpå

kroppen inte längre kan förses med syresatt blod. Då hjärtat flimrar förloras kännbar puls och

inom 10-15 sekunder förlorar patienten medvetandet och blir okontaktbar. Den drabbades

andning blir nedsatt eller upphör helt när medvetande förlorats. Ventrikelflimmer övergår aldrig

spontant till den önskade och funktionella sinusrytmen, utan tillståndet kräver alltid behandling

med hjälp av defibrillering för att hjärtat ska återfå effektiv funktion (Wikström 2012).

Hjärtstopp kan uppstå till följd av till exempel hjärtinfarkt, andningsstillestånd,

drunkningsolyckor, massiva hjärnskador, elektriska stötar, hjärttamponad, hjärtruptur eller en

allvarlig rubbning i hjärtats ledningssystem (Eikeland et al 2011). Av de fall där hjärtstopp

inträffar på sjukhus (hospitalt hjärtstopp) och återupplivningsförsök med hjärt- och

lungräddning påbörjas inom ramarna för att vara effektiva, uppstår spontan cirkulation - hjärtats

återinfall i sinusrytm - i 60 % av fallen (Herlitz 2014). Utav de patienter som drabbas av

hospitala hjärtstopp överlever uppskattningsvis 20 % själva hjärtstoppet i kombination med den

efterföljande vårdperioden, och fram tills dess att patienten återigen kan skrivas ut till ordinärt

boende (Lidhoo 2013).

1.2 Omvårdnad vid hjärtstopp

Wikström (2012) beskriver sjuksköterskan vid hjärtstopp på sjukhus startar avancerad hjärt-

och lungräddning (S-HLR) genom att initiera 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar, vilket

ges via en mask som placeras över näsa och mun. Sjuksköterskan ventilerar patienten i syfte att

bibehålla mängden syrerikt blod i kroppens cirkulation. Syftet med bröstkompressionerna är att

manuellt pumpa runt det syresatta blodet i kroppen, med mål att patienten ska överleva med

minsta möjliga syrebrist-relaterad skada tills dess att behandling med defibrillering har utförts.

Ingen spontan övergång till sinusrytm är möjlig genom endast hjärt- och lungräddning, utan

elektrisk behandling administrerad av en defibrillator fordras alltid i närvaro av störd elektrisk

aktivitet i hjärtmuskelns retledningssystem. Defibrillering har ingen effekt i de hjärtstoppsfall

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

4

där total avsaknad av elektrisk aktivitet fastställs via defibrillatorns elektrokardiografiska

funktion (Wikström 2012). I mån om tid och vid närvaro av praktiskt tränad sjuksköterska

menar American Heart Association [AHA](2015a) intuberas den drabbade för att undvika

aspiration och för att säkerställa att fria luftvägar kan behållas under hela

återupplivningsförsöket. Fördelar kontra nackdelar med intubation övervägs noga beroende på

situationen samt sjuksköterskans praktiska och teoretiska förmåga att intubera. Ventilering

(konstgjord syresättning) genom syrgasmask kopplad till en rubensblåsa ger god syresättning,

och intuberingsprocessen uppehåller återupplivningsprocessen för en kort stund då den övriga

personalen måste avstå från att ge bröstkompressioner och defibrilleringar, eftersom

intubationen kräver att patientens luftvägar är stilla och ostörda (AHA

2015a; Wikström 2012). Sjuksköterskan förväntas vid omvårdnad vid hjärtstoppssituation även

sätta perifera venkatetrar för att hastigt kunna administrera vätska vid exempelvis hypovolem

chock, fästa kopplingarna till defibrillatorn på den drabbades bröst samt vid uppmaning av

defibrillatorn varna de andra i vårdteamet och utföra defibrillering (O’Donoghue et al. 2015).

Vid hjärtstopp ska sjuksköterskan även administrera maxdos syrgas till patienten och under

hela förloppet kontrollera blodtryck, puls och saturation för att bedöma behandlingens effekt

och därefter kunna ge adekvat omvårdnad och behandling. Sjuksköterskan ansvarar även för

förberedelse av läkemedlen och dess administrering vid ordination av läkare (AHA

2015a). Sjuksköterskan larmar sjukhusets akutteam om förekomst av hjärtstopp, samt

registrerar händelseförloppet och förser närstående och anhöriga med stöd i mån av tid. Vid

akutteamet ankomst arbetar sjuksköterskan understödjande med akutteamets ordinationer

(O’Donoghue et al. 2015). Eikeland et al. (2012) menar i kontrast till O’Donoghue et al. (2015),

Wikström (2012) och American Heart Association (2015a) att det vid ett hjärtstopp är

sjuksköterskans professionella ansvar att endast starta hjärt- och lungräddning, skulle sådan

livsuppehållande behandling krävas (Eikeland et al. 2012).

American Heart Association (2012a) menar vidare att om den drabbades närstående befinner

sig på platsen ska sjuksköterskan till de anhöriga framföra erbjudande om att låta dem närvara

vid återupplivningsförsöket. Att få närvara vid hjärt- och lungräddningen har bevisats

underlätta anhörigas mentala bearbetning av drabbad anhörigs plötsliga dödsfall, skulle

återupplivningsförsöket misslyckas (American Heart Association 2015b). Fulbrook et al.

(2005) menar att sjuksköterskor anser att anhöriga hellre än att närvara i det rum i vilket

återupplivningsförsöket fortgår, skall erbjudas stöd av en separat sjuksköterska vilken inte

medverkar i den drabbade patientens akuta vård, utan som är med anhöriga under hela

återupplivningsförsöket. Det uppfattades av sjuksköterskorna som en för både sjuksköterskor

och anhöriga bättre terapeutisk lösning i förhållande till att anhöriga närvarar i det rum där S-

HLR utförs (Fulbrook et al. 2005).

Det kan vara problematiskt att i förväg bedöma om livsuppehållande behandling med hjärt- och

lungräddning är till gagn för patienter med exempelvis hög ålder, låg livskvalitet, kort förväntad

livslängd, eller om chansen att uppnå spontan cirkulation och andningsfunktion bedöms som

obefintlig genom S-HLR. Chansen för att rädda den drabbades liv måste vägas i förhållande till

de skador vilka patienten kommer ådragas under återupplivningsförsökets fysiskt påfrestande

hjärt- och lungräddning (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2015; Svenska läkarsällskapet et

al. 2013). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd rörande livsuppehållande

behandling (2011) kan läsas att S-HLR ej skall utföras ”när det inte är förenligt med vetenskap

och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling” (SOSFS 2011:7). Vid oklarheter

huruvida patienten ställer sig till behandlingen finns det en risk att Hjärt- och lungräddningen

utförs mot patientens vilja, något som sådant fall hämmar patientens autonomi. I

hjärtstoppssituationer är oftast förloppet snabbt och patienten är oftast medvetslös vid

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

5

sjuksköterskans ankomst. Patienten kan då inte själv ta beslutet och förmedla huruvida

patienten godkänner att få hjärt- och lungräddning, men i fall som dessa förväntas personalen

åsidosätta patientens autonomi med mål att återställa patientens hälsa till den kvalitet där

patienten återigen kan ta egna beslut gällande den egna hälsan (AHA 2015b). Genom ett

förhandsbeslut kan patienten själv välja att avstå från att få behandling med S-HLR vid händelse

av hjärtstopp. Förhandsbeslutet innefattar enbart att avstå från S-HLR och ger alltså inga

riktlinjer för hur övrig vård och omsorg skall utföras. Det är av vikt att förhandsbeslutet

omprövas med jämna mellanrum utifall patientens åsikt eller medicinska tillstånd ändras

(Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2015).

1.3 Sjuksköterskeutbildningen

Sjuksköterskeutbildningen är ett treårigt universitetsprogram omfattandes 180 högskolepoäng

vilket mynnar ut i en yrkesexamen som sjuksköterska samt en kandidatexamen inom området

omvårdnad (SFS 1993:100). Högskolelagen (SFS 1992:1434) ligger till grund för bestämmelser

och riktlinjer rörande universitetsutbildning, och i Högskoleförordningen (1993:100)

presenteras mål som sjuksköterskestudenten skall uppfylla för att erhålla en

sjuksköterskeexamen. Under sjuksköterskeutbildningen ges studenterna utbildning i hjärt- och

lungräddning för vårdpersonal (S-HLR) vilken är utformad enligt de årliga riktlinjerna Svenska

Rådet för Hjärt- och Lungräddning publicerar (Högskoleförordningen 1993:100).

Sjuksköterskeprogrammets utbildning i S-HLR riktar mot att studenten efter utbildningen ska

ha kompetens att adekvat kunna bedöma om patienten har drabbats av ett hjärtstopp, och

studenterna ska utifrån den bedömningen självständigt kunna behandla hjärtstopp genom hjärt-

och lungräddning med defibrillering och syrgasadministrering. Större delen av S-HLR-

utbildningen består av praktiska övningar formade utifrån de ovan nämnda riktlinjerna för S-

HLR-utbildningen. Efter utförd utbildning godkänns studenterna av S-HLR-handledare och

studenterna erhåller ett kompetenskort som bevis på utbildning. HLR-rådets rekommendation

är att all vårdpersonal ska få kontinuerlig utbildning i S-HLR varje halvår (Svenska rådet för

hjärt- och lungräddning 2016). Smith et al. (2008) belyser att praktiska S-HLR-kunskaper

snabbt förlorar sin kvalitet om sjuksköterskor inte i sitt yrke eller genom praktisk träning haft

förutsättning utföra S-HLR de senaste sex månaderna (Smith et al. 2008).

Sjuksköterskeprogrammets schemalagda tid består av 56 % klinisk utbildningen i omvårdnad,

vilket innebär att sjuksköterskestudenterna ges utbildning i de praktiska, medicinska, och

omvårdnadstekniska kunskaper vilka krävs för att upprätthålla professionens kvalitet (Furåker

2011; Nationalencyklopedin 2016). Studenterna genomför under den verksamhetsförlagda

utbildningen 32 timmar per vecka i det kliniska arbete som bedrivs inom den tillförordnade

vårdverksamheten (Bisholt et al. 2013). De verksamhetsförlagda placeringarna varierar

medvetet i natur och förläggs inom primärvård, psykiatrisk vård, kommunal vård, samt

vårdavdelningar behandlande medicinska, ortopediska, och kirurgiska ohälsotillstånd (Bisholt

et al. 2013). Den kliniska och verksamhetsförlagda utbildningen ses som en process där

studenterna reflekterar över möten med patienter samt kopplar samman tidigare kunskaper och

erfarenheter – både individuellt, tillsammans med andra studenter, och genom stöttning av

handledare (Manninen et al. 2013). Verksamhetsförlagd utbildning kan förse

sjuksköterskestudenten med en god inlärningsmiljö där meningsfulla inlärningssituationer

erbjuds. Den verksamhetsförlagda utbildningen knyter samman den teori som lärs ut i

universitetsmiljö med det kommande sjuksköterskeyrket vilket kräver den kompetens som lärs

ut (Bisholt et al. 2013; Papp et al. 2003; Warne et al. 2010).

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

6

1.4 Förberedelsens betydelse för hjärtstopp Sandroni et al.(2007) menar att chansen till överlevnad hos en patient drabbad av hospitalt

hjärtstopp ökar vid tidig klinisk bedömning och start av kvalitativ S-HLR, medan Mäkinen et

al. (2009) i ljus av detta belyser att många sjuksköterskor i hjärtstoppssituation drar sig för att

utifrån den egna bedömningen starta behandling med defibrillator. Orsaken till

sjuksköterskornas osäkerhet var rädslan att göra en felaktig klinisk bedömning och på så sätt

genom defibrillering förvärra patientens ohälsotillstånd trots sjuksköterskans insikt om den

ökade chansen för patientens överlevnad (Sandroni et al. 2007; Mäkinen et al. 2009). Bridges

och Kupchik (2015) belyser att sjuksköterskorna rapporterade bävan inför att vara ansvariga

vid en hjärtstoppssituation och att sjuksköterskornas oro ökar risken för att fel uppstår. Jones et

al. (2006) belyser att sjuksköterskor vid ett hjärtstopp hellre valde att kontakta den egna

avdelningens läkare än att larma sjukhusets akutteam, vilket utformats specifikt för omvårdnad

vid hjärtstopp. Prioriteringen att hellre kontakta läkaren gjordes främst på grund av att

sjuksköterskorna blev skärrade av situationen och var ej villiga att ansvara för att den egna

kliniska bedömningen av den drabbade var korrekt. Sjuksköterskorna påpekade även att de inte

ville riskera att få kritik om den kliniska bedömningen varit inkorrekt och akutteamet blivit

tillkallade i onödan. Värdefull tid förlorades till följd av deras osäkerhet vilket i en

hjärtstoppssituation är ytterst viktig för patientens överlevnad (Jones et al. 2006). Vidare menar

Jones et al. (2006) att sjuksköterskorna valde att prioritera kontakten med avdelningsläkare

över att starta behandling utifrån den egna kliniska bedömningen kan utifrån. O’Donoghue et

al. (2015) och Pantazoupolos et al. (2012) trycker på att det är sjuksköterskor som yrkesgrupp

som har patientkontakten och därför besitter förmågan att tidigt identifiera förändringar i

patientens ohälsotillstånd. Sjuksköterskorna spelar därför en viktig roll i vårdkedjan i en

hjärtstoppssituation, då sjuksköterskan har förmågan att snabbt kunna göra en klinisk

bedömning av en hjärtstoppsdrabbad patient och tillkalla kompetent personal samt starta

kvalitativ hjärt- och lungräddning (O’Donoghue et al. 2015; Pantazoupolos et al. 2012). I

O’Donoghues et al. (2015) studie framgår att den form av S-HLR-utbildning vilken

sjuksköterskorna värderade högst med målet att stärka sjuksköterskornas känsla av förberedelse

och trygghet inför att behöva utföra omvårdnad av patient i en hjärtstoppssituation var

simuleringsbaserad utbildning där sjuksköterskorna fått möjligheten att under utbildningen

träna i team i en verklighetstrogen miljö (O’Donoghue et al. 2015). Sjöberg et al. (2015) belyser

att den mest givande utbildningsformen för att förvärva kunskap i att hantera omvårdnad vid

hjärtstopp omfattar den utbildning som ger möjlighet till upprepad praktisk träning, ger

möjligheten till att delta i omvårdnaden vid en reell hjärtstoppssituation samt slutligen att efter

hanteringen av en hjärtstoppssituation ges chansen att diskutera händelseförlopp likväl som de

känslor som uppstod. Att få sina frågor besvarade och sina känslor bekräftade utifrån att deltagit

vid hjärtstopp hjälper sjuksköterskor till att känna trygghet i den egna kompetensen och att

stärka förberedelsen inför nästa hjärtstoppssituation (Sjöberg et al. 2015).

Enbart en femtedel av de som drabbas överlever ett hjärtstopp. Om effektiv hjärt- och

lungräddning ges omedelbart fördubblas eller tredubblas patientens chans till överlevnad

(Bridges & Kupchik 2015). Även när sjuksköterskorna utför S-HLR enligt AHA:s riktlinjer kan

faktorer som brist på tydlig kommunikation, självsäkerhet, lagarbete, bedömning och

delegering påverka det optimala behandlingsresultatet negativt (Carpico & Jenkins2011). Det

hastiga förloppet vid ett hjärtstopp pressar sjuksköterskan till ett hastigt agerande, och att vara

kunskapsmässigt samt handlingskraftigt förberedd inför att utföra adekvat S-HLR är vitalt för

den drabbades överlevnad.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

7

1.5 Problemformulering

Hjärtstopp är ett vanligt förekommande tillstånd med ett hastigt förlopp som årligen drabbar

uppskattningsvis 15 000 personer i Sverige. Endast en femtedel av de patienter som drabbas av

hjärtstopp överlever. Snabb start av behandling med hjärt- och lungräddning samt defibrillering

är vitalt för patientens överlevnad, och det är viktigt att sjuksköterskorna på plats har förmåga

och kompetens att agera adekvat. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor upplever osäkerhet

inför att utöva omvårdnad av patienter i samband med hjärtstopp vilket kan leda till att fel

uppstår. Det finns dock få studier som undersöker sjuksköterskestudenters upplevelser inför

hjärtstopp. De sjuksköterskestudenter som läser i termin sex vid sjuksköterskeprogrammet

kommer inom ett halvår att komma ut i yrkeslivet och ska stå ansvariga vid

hjärtstoppssituationer och det är därför viktigt att synliggöra sjuksköterskestudenternas olika

känslor i samband med förberedelse inför att utöva omvårdnad i samband med hjärtstopp.

1.6 Syfte

Studiens syfte är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva

omvårdnad av patienter i samband med hjärtstopp.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

8

2 Metod

Studien genomfördes i form av empiriska intervjustudier med kvalitativ forskningsansats, vilket

enligt Polit och Beck (2012) ger en djupare kunskap om människors erfarenhet eller upplevelse

i ett speciellt sammanhang. Sammanlagt 16 intervjuer genomfördes i par (två

sjuksköterskestudenter per intervjutillfälle) med hjälp av semistrukturerade frågor (Polit &

Beck 2012).

2.1 Design

Studien ingår i ett forskningsprojekt med syfte att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av

förberedelse inför det kommande sjuksköterskeyrket. Forskningsprojektet innefattar fyra

enskilda studier varav alla belyser sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför

olika specifika områden inom sjuksköterskeyrket. De områden i vilka upplevelse valdes att

belysas var: Hjärt- och lungräddning, Akuta situationer, Palliativ vård, och

Katastrofförberedelse. Datainsamling genomfördes via intervjuer och totalt 16

sjuksköterskestudenter i termin sex intervjuades i parintervjuer om två sjuksköterskestudenter

och två studieförfattare. I resterande del av studiens metod, samt i resultat och diskussion,

kommer de deltagande sjuksköterskestudenterna tituleras som deltagare. Beskrivningen

intervjuare syftar till studieförfattarna vilka utförde intervjuerna. Intervjufrågorna bestod av de

fyra enskilda författarparens frågor knutna till de fyra individuella studiernas syften. De frågor

som ställdes till alla 16 deltagarna rörde inte enbart studieförfattarnas syftesspecifika frågor,

utan även de resterande tre studiegruppernas syftesspecifika frågor, det vill säga frågor om

Hjärt- och Lungräddning, Akuta situationer, Palliativ vård och Katastrofförberedelse. Denna

enskilda studie presenterar resultatet rörande hjärt- och lungräddning, och strävar efter att

belysa samt förse läsaren med djupare kunskap om huruvida sjuksköterskestudenter i termin

sex upplever sig vara förberedda inför att utföra omvårdnad av patienter i samband med

hjärtstopp.

2.2 Urval

I forskningsprojektet deltog 16 sjuksköterskestudenter. Alla studerar sista terminen på ett

sjuksköterskeprogram i Mellansverige. De deltagande sjuksköterskestudenterna valdes ut av

forskningsprojektets åtta studieförfattare vilka enskilt använde sig av ett bekvämlighetsurval

(Polit & Beck 2012). Fördelningen av deltagare resulterade efter urvalet i 14 kvinnor och 2

män, mellan åldrarna 21-37 år (Md = 26 år). Längden på deltagarnas arbetserfarenhet inom

vården sträckte sig mellan ett och tio år (Md = 2,5 år). Inklusionskriterier för att delta i

forskningsprojektet var att sjuksköterskestudenterna studerande sista terminen vid ett

sjuksköterskeprogram. Deltagarna informerades både muntligt och skriftligt om vad

forskningsprojektet strävade efter att belysa, att deltagandet genom hela studien var frivilligt

samt informerades om konfidentialitet och datahantering.

2.3 Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes under september 2016 med hjälp av semistrukturerade

intervjuer. Sju av intervjuerna genomfördes i universitetsmiljö och en intervju utfördes på ett

sjukhusbibliotek i Mellansverige. Fyra pilotstudier genomfördes i samråd med

forskningsprojektets övriga studieförfattare, med avsikt att testa de enskilda studiegruppernas

frågor och dess relevans för de fyra syftena samt testa inspelningsinstrumentets användbarhet.

Som inspelningsinstrument användes båda intervjuarnas mobiltelefoner vilkas funktioner

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

9

nyttjades för att spela in endast i transkriberingssyfte (Polit & Beck 2012). Frågorna

omarbetades för maximal relevans utifrån syfte och sammanställdes i en intervjuguide vilken

användes vid intervjuerna. Pilotintervjuerna inkluderades inte i slutresultatet. Sammanlagt

genomfördes åtta parintervjuer om två deltagare per intervjutillfälle, vilket gav svar från totalt

16 deltagare. Information angående kön, ålder och tidigare erfarenheter inom vården samlades

in. Fyra semistrukturerade frågor användes utifrån studiens syfte; [1] Har ni utfört HLR någon

gång? Hur upplevde ni det? Hur känner ni inför nästa gång?, [2] Beskriv er upplevelse av att

vara ansvarig sjuksköterska vid ett hjärtstopp, [3] Kan ni förbereda er inför att hantera en HLR

situation? Har ni en mental förberedelse?, [4] Kan ni berätta hur ni har lärt er att hantera ett

hjärtstopp? Se bifogad Intervjuguide för alla fyra studiegruppers frågor i bilaga 1. Följdfrågor

användes i syfte att få utvecklade svar och precisera huvudfrågorna. Exempel på följdfrågor

som användes var: Hur upplevde du det? Kan du berätta? Hur menar du?. Intervjuerna varade

mellan 30-70 minuter. Intervjuerna transkriberades, avidentifierades och delades ut till samtliga

studentpar som deltog i projektet. Det sammanställda materialet bearbetades av respektive

studentpar utifrån det egna syftet. Inga utomstående har haft förfogande över materialet (Polit

& Beck 2012).

2.4 Dataanalys

I studien användes kvalitativ innehållsanalys för att analysera det transkriberade materialet och

hitta mönster och teman som utmärktes (Polit & Beck 2012). Materialet lästes med ett öppet

sinne, vilket gör det möjligt att analysera och reflektera över texten på ett neutralt sätt samt för

att redan känd kunskap ska förbises (Krippendorff 2013). Det transkriberade intervjumaterialet

lästes först igenom individuellt av båda författarna och meningsbärande enheter som svarade

mot studiens syfte markerades med överstrykningspennor. Studieförfattarna läste sedan

intervjumaterialet i samråd med varandra för att tillsammans granska materialet och de

meningsbärande enheterna (Polit & Beck 2012). De meningsbärande enheterna klipptes sedan

ut och sammanställdes i ett annat dokument med syfte att skapa en tydlig översikt, varpå de

meningsbärande enheterna kontrollerades ytterligare en gång i förhållande till studiens syfte för

att garantera att de överensstämde med varandra (Polit & Beck 2016). Meningsbärande

enheterna sorterades därefter upp i olika högar utifrån likheter och skillnader och resulterade i

fem underkategorier. Underkategorierna analyserades noggrant och sorterades sedan in i tre

huvudkategorier. När den initiala analysen utförts lästes det transkriberade materialet återigen

i relation till underkategorier och huvudkategorier för att klargöra att de

överensstämde. Relevansen av resultatet granskades till sist genom att identifiera kopplingen

mellan huvudkategorier, underkategorier, meningsbärande enheter och studiens syfte. I

resultatet presenteras meningsbärande enheter från alla intervjuer; en enskild deltagares

specifika åsikt framhävs inte fler gånger än någon annans.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

10

Huvudkategori Underkategori Meningsbärande enhet

Känsla av Osäkerhet

Avsaknad av

erfarenhet

- “Nej jag känner mig inte förberedd för att det inte hänt någonting förut. Att man

inte varit med om det förut. Man saknar erfarenheten.”

- ”Jag tror att dom flesta tycker att det är jobbigt när man är ny sjuksköterska att

hamna i en sådan här situation som är helt främmande för en, jag tror det är

ganska stressigt för alla. Det kanske är svårt att veta hur man ska börja, eller hur

man ska göra, det är svårt att säga men.”

Svårigheter att

förutse den egna

reaktionen i det

akuta skedet

– “Det är verkligen jättesvårt för antingen så blir man jätteskärpt och gör allt som

man ska eller så får man blackout”

– “Jag vet inte, jag vet ju vad jag ska göra men jag vet ju inte hur jag reagerar när

det väl händer”

Otillräcklighet i den

egna förmågan att

utföra adekvat S-

HLR

– “Att jag inte ska ha tillräckligt med kunskap att se att det behöver startas, det är

nog det. För ser jag att det behöver startas då gör jag det. Men att jag inte ska ha

tillräckligt med kunskap att se att det här är kanske på väg att bli ett

hjärtstillestånd eller det här är ett hjärtstillestånd.”

- “Ja lite läskigt att vara ansvarig speciellt när man är ny.”

- ”Det är nog för att inte jag känner att jag är 100 % förberedd. Jag kan inte säga

på rak arm vilka steg jag ska ta och hur jag ska göra. Jag är inte 100 %, så det är

nog därför.”

Känsla av

Otillfredsställelse

- “Vi hade ju ett tillfälle med S-HLR då vi fick olika scenarion och träna HLR på

en docka, jag hade gärna haft lite mer av det. Men man lär sig självklart bäst när

man ser det i verkligheten.”

- “Kände att lärarna hade så bråttom för vi hade en fredag förmiddag så vi

slutade typ 2 timmar tidigare, vilket medförde att det försvann på något sätt.”

- “Jag skulle vilja ha mer ingående på utbildningen: vilka läkemedel, att prova att

dra upp läkemedlen under en hjärt- lungräddning om vi nu läser den utbildningen

vi går så ska vi kunna vara beredda på att dra upp läkemedel under pågående

HLR. Det har inte vi gjort. Vad ska spädas med vad? Vad ska finnas för läkemedel

på akutvagnen? Vad ska jag vara beredd att ge och i vilket skede?”

Känsla av

Hoppfullhet

Trygghet i den

erfarna personalen i

teamet

- “Nej jag känner mig inte så förberedd på att det skulle uppstå en akut situation.

Då vill jag nog gärna ha erfaret folk omkring mig liksom, så att jag inte står helt

själv för då tror jag att jag kanske skulle känna mig stressad”

- ”Känner mig ganska trygg i det, det är något jag känner att jag har koll på och

jag vet att jag aldrig är ensam i en sådan situation utan händer det så är vi alltid

flera stycken, så det känns okej.”

Personlig utveckling

genom delaktighet

vid praktisk

- “Men om det skulle hända här ute tror jag att ändå att jag skulle känna mig

trygg i det ändå eftersom man gjort det en gång även om det inte var på samma

villkor. ”

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

11

tillämning av S-

HLR - “Och då kände jag ändå på ett sätt att jag ville hjälpa till men jag kände också

att det kanske är bra att se lite hur det är först, eftersom jag inte hade varit med

om det förut. Det var bra att få se hur det går till men man blev lite ställd.”

Figur 1 - Huvudkategorier, underkategorier, och meningsbärande enheter

2.5 Forskningsetiskt övervägande

En forskningsetisk prövning enligt Lagen om etikprövning av forskning som avser människor

genomfördes ej då deltagarna inte ansågs vara i en utsatt position och kunde välja att avbryta

sitt deltagande (SFS 2003:460). Innan intervjuerna mottog deltagarna både muntlig och skriftlig

information angående studiens syfte, vilka ämnen som skulle komma att beröras i

intervjufrågorna, samt informerades om de rättigheter som deltagarna besatt vid medverkan

istudien. Deltagarna informerades även om att intervjuerna skulle spelas in i

transkriberingssyfte, vikten av att hantera all personlig information konfidentiellt, det vill säga

att deltagarnas identitet inte skulle gå att urskilja i intervjumaterialet samt att den insamlade

data skulle bevaras så att inga obehöriga skulle ha tillgång till den. Deltagandet var frivilligt

och deltagarna hade när som helst rätt att avbryta sin medverkan utan att förklara varför.

Deltagarna fick själva bestämma tid och plats för intervjuerna och muntligt godkännande av

deltagande i studien inhämtades vid genomförandet av intervjun (Codex 2016). Det

transkriberade materialet avidentifierades för att det inte skulle kunna kopplas till en speciell

deltagare (Declaration of Helsinki 2013). Inga utomstående har haft förfogande över

intervjumaterialet (Codex 2016).

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

12

3 Resultat

De huvudkategorier av data som identifierades utifrån intervjuerna var Känsla av osäkerhet,

Känsla av otillfredsställelse, samt Känsla av hoppfullhet.

Huvudkategorin Känsla av Osäkerhet berör den osäkerhetskänsla deltagarna upplevde inför

olika aspekter av förberedelse inför omvårdnad vid hjärtstoppssituation, och huvudkategorin

delades in i underkategorierna Avsaknad av erfarenhet, Svårigheter att förutse den egna

reaktionen i det akuta skedet, samt Osäker förmåga att utföra adekvat S-HLR. Huvudkategorin

Känsla av Otillfredsställelse beskriver deltagarnas upplevelse av otillfredsställelse i den

utbildning de erhållit inför att adekvat utföra omvårdnad i hjärtstoppssituation. Huvudkategorin

erhöll inga underkategorier då data från intervjuer med deltagarna ej påvisade några

särskillnader i upplevelser av känslan otillfredsställelse. Slutligen skapades huvudkategorin

Känsla av Hoppfullhet vilken presenterar att deltagarna trots känslor av osäkerhet och

otillfredsställelse inför många aspekter av kommande hjärtstoppssituationer, och i skuggan av

att många deltagare upplever sig ej ha fått optimal förberedelse inför omvårdnad vid hjärtstopp,

ändå har hopp inför att det finns sätt att utvecklas och det finns redan nu viss trygghet i en

hjärtstoppssituation. Huvudkategorin delades in i underkategorierna Trygghet i den erfarna

personalen i teamet, och Personlig utveckling genom delaktighet vid praktisk tillämpning av S-

HLR, för att visa på två delar av deltagarnas upplevda hoppfullhet.

Känsla av Osäkerhet

Avsaknad av erfarenhet

Svårigheter att förutse den egna

reaktionen i det akuta skedet

Otillräcklighet i den egna förmågan att utföra adekvat S-

HLR

Känsla av Hoppfullhet

Trygghet i den erfarna personalen i

teamet

Personlig utveckling genom delaktighet

vid praktisk tillämpning av HLR

Känsla av Otillfredsställelse

Figur 2

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

13

3.1 Känsla av Osäkerhet

Huvudkategorin Känsla av Osäkerhet skapades utifrån deltagarnas känsla av osäkerhet

gentemot att adekvat utföra omvårdnad av en patient drabbad av hjärtstopp då deltagarna inte

besatt någon erfarenhet av omvårdnad av hjärtstoppsdrabbad patient. Deltagarna beskrev en

insikt i att inte veta vad som skulle komma att ställas inför dem, och i förlängningen vad som

skulle krävas av deltagarna i deras agerande. Osäkerhet yttrades även i relation till att deltagarna

var osäkra i sig själva och hur i deltagarna skulle komma att känslomässigt och praktiskt reagera

på att plötsligt befinna sig i en hjärtstoppssituation. Det beskrevs en oro över risken att

deltagarna blev så skärrade av den nya situationen att deltagarna som resultat inte skulle komma

att vara till optimal hjälp i situationen, utan istället få en “blackout”. Deltagarnas grund till

osäkerhet mynnade även från dem själva och den egna kompetensen; deltagarna upplevde en

osäkerhet utifrån den potentiella risken att deltagarna inte besatt tillräckligt djup teoretisk och

praktisk kunskap för att kunna utföra kvalitativ behandling vid hjärtstopp, och utifrån

osäkerheten identifierades en nervositet över att patienter skulle skadas eller avlida på grund av

deltagarnas individuella brister i kompetensen. Majoriteten av deltagarna påtalade osäkerhet

inför att i det kommande yrkeslivet agera vid omvårdnad av patient i samband med hjärtstopp.

Känslorna grundade sig i tre kategorier av upplevelser hos deltagarna:

3.1.1 Avsaknad av erfarenhet

Deltagarna känner osäkerhet inför att i yrkeslivets kommande hanteringar av

hjärtstoppssituation inte kunna handla adekvat, utifrån att deltagarna är nya för en sådan

situation. Deltagarna beskrev osäkerheten i att inte veta vad deltagarna kommer ställas inför,

vad som kommer krävas av deltagarna, samt i förlängningen hur deltagarna ska kunna förbereda

sig inför att hantera en okänd situation.

Ja men bara liksom, hur ska man förklara det, det är liksom en ny upplevelse på ett sätt. Att se

en patient som kanske försämras så drastiskt på så kort tid. Jag vet inte hur man ska förklara

riktigt men. Jag tror att det bara är för att jag inte är van. (Intervju 1)

Det är ju lite svårt att förbereda sig för en situation om man inte har varit med om det. (Intervju

3)

Likvärdiga beskrivningar av upplevelsen av osäkerhet inför att inte ha upplevt ett hjärtstopp -

och därför inte veta hur en hjärtstoppssituation kan utspelas - beskrivs av flertalet deltagare,

och beskrivs som en påtaglig känsla vilket deltagarna påtalade att de återkommande kände en

osäkerhet och oro gentemot.

3.1.2 Svårigheter att förutse den egna reaktionen i det akuta skedet

Under intervjuerna förekom det att deltagare reflekterade över det egna reagerandet – inte

reagerandet utifrån vilken praktisk och teoretisk kunskap deltagarna besatt – utan reagerandet

utifrån hur de själva som individer med känslor påverkas av allvaret i att plötsligt ställas inför

att förväntas utföra omvårdnad av patient i samband med ett hjärtstopp.

Det är verkligen jättesvårt för antingen så blir man jätteskärpt och gör allt som man ska eller

så får man blackout. (Intervju 4)

Deltagarna besatt en insikt i att inte endast den teoretiska och praktiska kunskapen deltagarna

besatt påverkade om de som färdiga sjuksköterskor i en hjärtstoppssituation kommer agera

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

14

adekvat, utan att även den egna personlighet utgjorde en variabel i vilken kvalitet

sjuksköterskestudenternas prestation vid en omvårdnad vid ett hjärtstopp ter sig. Insikten

skapade en osäkerhet hos deltagarna vilket vidare presenterade en relaterad källa till osäkerhet:

Deltagarna inte var kapabla att erhålla total förberedelse inför omvårdnad vid hjärtstopp endast

genom S-HLR-träning och teoretiska studier, då deltagarnas mentala prestation vid ett plötsligt

hjärtstopp enligt deltagarna inte gick att förbereda sig på och var därför en oberäknelig variabel.

Jag har respekt för det, kan ofta återkomma till situationer om det skulle hända, hur man

skullegöra, hur man skulle förbereda sig själv. (Intervju 4)

Eller att man gör de genom att fundera om hur man skulle agera om det händer, man ska

försöka ta det lugnt men man kommer nog vara ganska upptrissad. Det är väl lite nervöst, det

handlar ju om liv och död. (Intervju 2)

En osäkerhet i att inte veta hur den egna reaktionen i en hjärtsoppssituation kommer att te sig

utläses hos deltagarna, ändock beskrivs genom känslan av osäkerheten en förhoppning om att

deltagarna i en hjärtstoppssituation instinktivt agerar handlingskraftigt och minns den S-HLR-

utbildning och träning som getts med målet att all vårdpersonal skall ha förmåga att utföra

kvalitativ S-HLR:

Jag vet inte, jag vet ju vad jag ska göra men jag vet ju inte hur jag reagerar när det väl händer.

Men det är klart att man vill vara den som börjar med HLR. (Intervju 7)

3.1.3 Otillräcklighet i den egna förmågan att utföra adekvat S-HLR

Deltagarna i denna underkategori identifierade källan till den känsla av osäkerhet de upplevde

inför att utföra omvårdnad av patient i samband med hjärtstopp, som en avsaknad av

kompetens; deltagarna tyckte sig brista i den teoretiska och praktiska kunskapsnivån. Känslan

av osäkerhet i att inte besitta en - enligt deltagarnas krav på sig själva - acceptabel kvalitet av

förmåga att utföra S-HLR, vilket i förlängningen gav en upplevelse av att inte besitta adekvat

förberedelse att utföra adekvat S-HLR. Deltagarnas upplevda kunskapsbrist riktades ej mot

externa källor – som exempelvis brister i den utbildning vilken deltagarna erhållit -, utan

deltagarnas osäkerhet lokaliserades av deltagarna enbart till brister i den egna förmågan.

Ja lite läskigt att vara ansvarig speciellt när man är ny. (Intervju 1)

Det är nog för att inte jag känner att jag är 100 % förberedd. Jag kan inte säga på rak arm vilka

steg jag ska ta och hur jag ska göra. Jag är inte 100 %, så det är nog därför. (Intervju 6)

En deltagares beskrivning av upplevelse av osäkerhet i den egna kompetensen,

specifikt inför att utföra hjärt- och lungräddning:

Att jag inte ska ha tillräckligt med kunskap att se att det behöver startas, det är nog det. För

ser jag att det behöver startas då gör jag det. Men att jag inte ska ha tillräckligt med kunskap

att se att det här är kanske på väg att bli ett hjärtstillestånd, eller det här är ett hjärtstillestånd

för jag har ju aldrig hittat någon i ett hjärtstillestånd. (Intervju 8)

Deltagarnas huvudsakliga rädsla utifrån upplevelsen av att det förekom brister i den

hjärtstoppsrelaterade kunskapen, var att de som färdiga sjuksköterskor riskerar att utföra fel

eller otillräcklig omvårdnad vid hjärtstopp, vilket i sig skulle påverka hälsan negativt hos den

drabbade. Deltagarna var medvetna om att det i en hjärtstoppssituation behöver tas snabba och

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

15

korrekta beslut då, och att fel eller försenad start av vård ger den drabbade sämre förutsättning

för överlevnad.

Man är rädd för att misslyckas. (Intervju 2)

Det stressiga tror jag är att man ska se till så att allt blir gjort innanför det tidsram som finns,

sen stressen över att man kanske inte kommer att lyckas. (Intervju 4)

3.2 Känsla av Otillfredsställelse

Deltagarna påtalade att de upplevde brister i den erhållna S-HLR-utbildningen vilket resulterat

i en otillfredsställelse gentemot den S-HLR-kunskap deltagarna efter utbildningen besitter.

Deltagarna upplevde att sjuksköterskeprogrammets S-HLR-utbildning inte levde upp till

deltagarnas önskemål och mål att förse deltagarna med en känsla av förberedelse inför

omvårdnad vid hjärtstopp. Deltagarna beskrev att de ville ha mer S-HLR-utbildning i form av

simulering med avsikt att förse deltagarna med en känsla av realism. Deltagarna menade att det

skulle förse deltagarna en bättre känsla av förberedelse inför en hjärtstoppssituation, än att

enbart utföra praktisk S-HLR-träning med hjälp av dockor. Deltagarna menade på att

simuleringstillfällena skulle ge deltagarna en starkare förberedelse inför hela situationen runt

en hjärtstoppsdrabbad patient. Deltagarna önskades ges möjlighet att träna i kommunikation

och teamwork, öva på att göra kliniska bedömningar i en stressig situation, träna deltagarna i

läkemedelshantering under press, likväl som att praktiskt utföra hjärt- och lungräddning på en

mer verklighetstrogen docka - jämfört med de dockor som används i S-HLR-utbildningen i den

nuvarande utbildningsformen. Flera av deltagarna påtalade att de erhållit en mer

verklighetstrogen S-HLR-utbildning via olika arbetsgivare, och att de i jämförelse med

sjuksköterskeutbildningens S-HLR-utbildning föredrog arbetsgivarens form av utbildning, då

den inte bara fokuserade på kompressioner och inblåsningar utan även erbjöd träning i många

av de listade önskemålen ovan.

Alltså på skolan fick man ju inte den här, riktiga, alltså den här situationen, fallsituationen,

och det tycker jag ju är bra och få. Jag skulle vilja ha mer simulering. Då får man lära sig hur

det är i en sådan situation, det blir mer verkligt än att bara sitta och träna hjärtkompressioner

och inblås på en docka. (Intervju 8)

Deltagare påtalade en viss besvikelse över upplevelsen att utbildningstillfällena i S-HLR under

sjuksköterskeutbildningen inte gavs den tid vilket var utsatt för S-HLR-utbildningen.

Deltagarna kände en upplevelse av otillfredsställelse i misstanken om att de i och med förlorad

utbildningstid gick miste om viktig kunskap vilket deltagarna bedömde som nödvändig inför

hantering av kommande hjärtstoppssituationer.

Jag kände att lärarna hade så bråttom för vi hade en fredag förmiddag så vi slutade typ 2 timmar

tidigare, vilket medförde att det försvann på något sätt. (Intervju 5)

Deltagarna upplevde att vissa moment i S-HLR med enkelhet glömdes bort efter utförd S-HLR-

utbildning, och att deltagarna därför upplevde att de skulle gagnas av att vid fler tillfällen få

repetera S-HLR-utbildningen än vad den nuvarande utbildningsplanen erbjuder.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

16

3.3 Känsla av Hoppfullhet

Huvudkategorin Känsla av Hoppfullhet delades upp i två underkategorier då deltagarna inom

huvudkategorin gemensamt upplevde en känsla av hoppfullhet, men beskrev att känslan

mynnade ur två olika källor. Den ena källan till hoppfullhet var hos ena underkategorin av

deltagare övertygelsen om att deltagarna i fråga vid en hjärtstoppssituation inte kommer

behöva agera utifrån endast den egna förmågan och kompetensen, utan att det i en

hjärtstoppssituation kommer finnas mer erfaren och kunnig personal i teamet, vilka deltagarna

kan rådfråga och finna trygghet i. Den andra underkategorin i huvudkategorin Känsla av

hoppfullhet var den grupp deltagare som besatt erfarenhet genom att observera och delta vid

omvårdnad av patient i samband med hjärtstopp. Erfarenheten av att ha deltagit vid hjärtstopp

stärkte deltagarnas trygghet i sig själva och den egna kompetensen, samt stärkte deltagarnas

personliga utveckling.

3.3.1 Trygghet i den erfarna personalen i teamet Deltagarna påtalade att de upplevde en stark tilltro till sina kommande medarbetares kompetens.

Den styrka vilken de kommande medarbetarna av deltagarna troddes besitta var en

arbetserfarenhet av att ha deltagit i omvårdnaden vid ett hjärtstopp. Medarbetarnas erfarenhet

av att kunna hantera en hjärtstoppssituation gav deltagarna en trygghet och en hoppfullhet om

att deltagarna kommer få stöd den dagen de ställs inför ett hjärtstopp.

Känner mig ganska trygg i det, det är något jag känner att jag har koll på och jag vet att jag

aldrig är ensam i en sådan situation utan händer det så är vi alltid flera stycken, så det känns

okej. (Intervju 7)

Deltagarna visade en avsaknad av oro inför det kommande yrkets hjärtstoppsituationer, utan

beskrev endast en upplevde av trygghet i att ha stöttning från det resterande vårdteamet - de

kände en hoppfullhet i att “det löser sig”.

Nää, man har inte samma backup liksom, eller i huvudet om man säger så, sen tror jag att man

har ju kollegor som man alltid kan vända sig till. (Intervju 2) Du ska ändå ha såpass mycket kunskap med dig så att du kan förutse eller se att det här är på

väg att bli allvarligt. Jag måste nog konsultera min läkare eller kollega. (Intervju 8)

3.3.2 Personlig utveckling genom delaktighet vid praktisk tillämpning av S-HLR

Flertalet deltagare som deltog i studien hade vid tidigare tillfälle närvarat vid

hjärtstoppssituation, och vissa deltagare hade även varit delaktiga i omvårdnaden av patient i

samband med hjärtstopp. Hos de deltagare vilka besatt erfarenhet av omvårdnaden vid ett

hjärtstopp upplevde sig besitta bättre förberedelse inför kommande hjärtstoppssituationer än

den nivå av förberedelse deltagarna upplevt sig ha när de fortfarande ej varit med om en

hjärtstoppssituation. Deltagarna som hade erfarit en hjärtstoppssituation upplevde att

erfarenheten varit mycket givande, personligt utvecklande, och givit en god förutsättning till

förbättrad förberedelse inför kommande hjärtstoppssituationer.

Jag känner mig mer förberedd nu inför nästkommande hjärtstoppssituation eftersom jag ändå

har sett hur det går till. (Intervju 7)

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

17

Samtliga deltagare i studien, vare sig de tidigare upplevt en hjärtstoppssituation eller ej, var

eniga i den upplevda svårigheten av att förbereda sig inför en hjärtstoppssituation när ingen

erfarenhet av hjärtstopp besatts. Deltagarna förmedlade en tro på att bättre förberedelse erhålls

inför nästkommande hjärtstoppssituationer ju fler tillfällen deltagarna tillåtits delta i omvårdnad

av patient i samband med hjärtstopp.

Ju fler verkliga hjärtstoppssituationer man är med om, ju mer förberedd blir man ju. (Intervju

3)

Nu vet man lite mer vad som händer och hur det går till. För då var det väldigt nytt att vara

med om. Så då hade jag ingen aning om vad jag skulle göra för något. Jag hoppas i alla fall att

jag har lite bättre koll till nästa gång. Man lär sig mycket av att se hur andra gör. (Intervju 7)

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

18

4 Diskussion

Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva

omvårdnad av patienter i samband med hjärtstopp. Studiens resultat visade att deltagarna

upplevde osäkerhet i samband med omvårdnaden av patienten kopplat till S-HLR och

hjärtstopp. Osäkerheten grundade sig i avsaknad av erfarenhet, oförmåga att förutse hur de

skulle reagera i en hjärtstoppssituation samt en otillräcklighet i den egna förmågan att utföra S-

HLR. Deltagarna upplevde även en otillfredsställelse gentemot utbildningen vilket resulterade

i en känsla av avsaknad kring kunskap gällande S-HLR. Deltagarna uttryckte en önskan att

under utbildningen erhålla träning i form av simulering, och att all tid som skulle ägnas

utbildningstillfällena i S-HLR utnyttjades till fullo. Deltagarna uttryckte dock en känsla av

hoppfullhet som de kopplade till att alltid ha erfaren personal runt sig samt att om de fick

medverka vid en hjärtstoppssituation skulle de uppleva sig bättre förberedda.

4.1 Resultatdiskussion

En av de identifierade huvudkategorierna var Osäkerhet utifrån sig själv i det kommande

utförandet av S-HLR vilket hade en underkategori där deltagarna uttalade att de upplevde sig

osäkra i att de i kommande hjärtstoppssituationer ej kunde utföra adekvat S-HLR eftersom de

inte varit delaktiga i hjärtstoppsituation tidigare. Deltagarna upplevde därför inte hur de skulle

reagera när de väl kommer behöva agera i en sådan situation i yrket som sjuksköterska.

Deltagare påpekade att de trodde och ansåg att det bästa sättet att lära sig att hantera en

hjärtstoppssituation är att just ha sett och helst även deltagit i vården vid ett hjärtstopp. I en

studie av Young och Issenberg (2013) bekräftas att S-HLR-utbildningen ger bäst resultat på

sjuksköterskestudentens förmåga att utföra korrekt S-HLR just om studenten fått varit med om

hjärtstopp i verkligheten (Young & Issenberg 2013). Matchim och Kongsuwan instämmer

ytterligare i att sjuksköterskestudenter upplever det stärkande och uppbyggande att komma in i

rollen som sjuksköterska när de fått möjligheten att vara delaktig i vården vid ett hjärtstopp.

Matchim och Kongsuwas (2015) fann att en djupare förståelse gavs för hela

hjärtstoppssituationen. Studenterna upplevde i förlängningen en bättre förberedelse för

omvårdnaden vid nästkommande hjärtstopp (Matchim & Kongsuwan 2015).

Deltagare i studien påtalade att de upplevde en osäkerhet i att utföra S-HLR då de inte kände

sig säkra i sin egen teoretiska kunskap och praktiska förmåga att utföra S-HLR. Aqel och

Ahmad (2014) framhåller fördelen med att utbilda sjuksköterskestudenter i ett scenario så

studenterna ges möjlighet att koppla den teoretiska kunskapen sjusköterskestudenterna besitter

till den faktiska hjärtstoppssituationen, då den formen av S-HLR-utbildning stöttar

sjuksköterskestudenter till att få använda sina förmågor i ett verklighetstroget scenario. Att på

detta vis “utsättas” för press att agera ger sjuksköterskestudenterna en personlig utveckling och

förser sjuksköterskestudenterna med en trygghet i den egna förmågan, istället för den osäkerhet

inför att utföra omvårdnad vid hjärtstopp vilket deltagarna i denna studie upplevde (Aqel &

Ahmad 2014).

Deltagare i studien påtalade att de upplevde en otillfredsställelse i den S-HLR-utbildning

sjuksköterskeprogrammet erbjudit deltagarna, och deltagarna ville ha en bredare S-HLR-

utbildning vilket sträcker sig utanför att träna kompressioner och inblås (”30:2”) på en docka.

Deltagarna saknade bland annat läkemedelsberedning, instruktioner i hur bedömning av

situationen innan det är ett självklart hjärtstopp utförs, insikt i att arbeta i team runt en patient,

samt att deltagarna saknade ett patientfall utifrån vilket deltagarna skulle agera adekvat utifrån

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

19

vid träningstillfällena. Basak et al. (2016) beskriver sjuksköterskestudenters upplevelse av S-

HLR-simulering i verklighetstrogen miljö kontra sjuksköterskestudenters upplevelse av

traditionell S-HLR-utbildning med kompressioner och inblås på dockor. Studien visade på att

sjuksköterskestudenterna upplever sig besitta mer erfarenhet i S-HLR och upplever sig ha bättre

förberedelse inför omvårdnad vid hjärtstopp än de studenter vilka erhållit traditionell S-HLR-

utbildning (Basak et al. 2016). Studiens deltagare utbildas i S-HLR med hjälp av dockor, men

många deltagare belyste att de saknade en mer realistisk simulering, liksom den S-HLR-

utbildning sjuksköterskestudenterna i Basak et al. (2016) erbjöd. Flera deltagare påtalade att de

erhållit en liknande S-HLR-utbildning via arbetsgivare inom vården, och deltagarna uttalade

sig klart mer positiva till arbetsgivarnas utbildning då deltagarna upplever sig ha fått ut mer

utav den arbetsgivarens simuleringsutbildning i förhållande till den utbildning som gavs på

sjuksköterskeprogrammets S-HLR-utbildning. Aqel och Ahmad (2014) menar att

sjuksköterskestudenter som har fått S-HLR-träning genom simulering där de fått arbeta i team

med vården i sin helhet runt en patient - liksom den S-HLR-utbildning deltagarna i denna studie

eftertraktade - vid senare praktiskt testtillfälle presterat bättre än den referensgrupp vilka erhållit

traditionell S-HLR-utbildning med endast kompressioner och inblås (samma S-HLR-utbildning

vilket erbjuds studiens deltagare via sjuksköterskeprogrammet) (Aqel & Ahmad 2014; Svenska

rådet för hjärt- och lungräddning 2016). I enlighet med erfarenheten från de deltagare vilka

erhållit S-HLR-utbildning via arbetsgivare stämmer det att många arbetsgivare inom vården

erbjuder och arrangerar kontinuerliga fortbildningar i moment som exempelvis praktisk och

tekniskt handhavande vid S-HLR då ständigt nya sjuksköterskor anställs och ny evidens

utvecklas (Region Örebro Län, 2015; Karolinska Universitetssjukhuset 2016; Landstinget i

Värmland 2016; Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2016; Skånes Universitetssjukhus 2013;

Akademiska sjukhuset 2016).

Resultatet visar att deltagarna besitter en trygghet och hoppfullhet i att de med största

sannolikhet skulle få stöttning och hjälp av mer erfaren och kunnig vårdpersonal på den

kommande arbetsplatsen. Matchim och Kongsuwan (2015) belyser sjuksköterskestudenters

höga värdering av att succesivt lära sig mer genom att kunna samtala och diskutera med sina

arbetskamrater och handledare för att få bekräftat att vissa moment ska utföras eller inte utföras

på de sätt som sjuksköterskestudenterna gjort. ”Bekräftelsebaserad” inlärning stöttas upp av

Sjöberg et al. (2015) som fann att sjuksköterskorna kände sig bättre förberedd inför en

hjärtstoppssituation när de fick prata om sina känslor, vad som hänt, vad som gjorts och ej, efter

varje hjärtstopp de deltagit och vårdat i. Enligt Manninen et al. (2013) ger den

verksamhetsförlagda utbildningen sjuksköterskestudenterna möjlighet till stöttning och

diskussion med tillförordnad handledare, och det finns utrymme att tolka att det är tryggheten i

att ha någon som alltid finns till hands som ger sjuksköterskestudenterna samma trygghet och

hoppfullhet under utbildningen som deltagarna i denna studie framför en tro om att få i

kommande yrkes hjärtstoppssituationer. I en studie av Woods et al. (2015) belyses att

majoriteten av studiens sjuksköterskestudenter rapporterade att de inte upplevde sig förberedda

inför utövande av sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskestudenterna menar att uppfattningen att

sjuksköterskestudenter i sista terminen är oförberedda för klinisk praxis påverkas av många

olika faktorer, däribland klyftan mellan utbildningsinstitutioner och undervisningsmiljö,

kvaliteten på träningstillfällena, stödet i kliniska placeringar och övergången till

sjuksköterskeyrket (Woods et al. 2015).

Deltagare vilka kände en hoppfullhet och trygghet i förberedelse inför omvårdnad vid hjärtstopp

uttrycker i en av intervjuerna ” Jag måste nog konsultera min läkare eller kollega.” vilken är en

form av trygghetssökande i annan personal vilket beskrivs av Jones et al (2006), där det belyses

att sjuksköterskor prioriterar kontakten med läkare över att utifrån den egna bedömningen av

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

20

hjärtstoppssituationen starta S-HLR. I relation till det aktiva valet i samband med

hjärtstoppssituation att lägga prioritet på att erhålla läkares bedömning innan start av

behandling, belyser Skrifvars et al (2002) att 80 % av sjuksköterskor på sjukhus deltar i

kontinuerlig S-HLR-utbildning, till skillnad från studiens läkare vilka endast närvarade vid 53

% av utbildningstillfällena. Av Skrifvars et al (2002) rapporterade procentsatser kan tolkas att

läkare inte besitter samma nivå av uppdaterad förmåga att utföra S-HLR (Skrifvars et al. 2002).

4.2 Metoddiskussion

Inför intervjuerna skapades en gemensam intervjuguide med grundläggande frågor som skulle

ställas av alla intervjuande par. Även om de frågor vilka stod med i intervjuguiden var tydliga

och ställdes ord för ord på samma sätt av alla intervjuare, så kom följdfrågorna att variera

beroende på vad de individuella intervjuarna valde att fokusera på. Den individuella

utsvängningen varierade från par till par, och gav data som skulle kunna komma att även beröra

ämnen som inte informerats om skulle kunna beröras när deltagarna gjorde ett informerat

godkännande om att delta i studien. Detta skulle av deltagarna kunna upplevas som ett etiskt

övertramp och bör tas i beaktning när liknande intervju utformas i fortsatt forskning. Däremot,

i de fall där deltagarna inte uppfattade sig vara förda bakom ljuset av följdfrågornas

utsvängningar, samlades mer varierad data in tack vare intervjuarnas egna uppfattningar av

betydande svarsinnehåll. För att motarbeta att deltagarna inte upplevde sig hamnat i en intervju

rörande ämnen de uppfattat att de gått med på att medverka i, gavs tydlig information vid

intervjuns start att deltagarna inte hade någon skyldighet att svara på de frågor de inte kände

sig bekväma med (Polit & Beck 2012). Ytterligare en vinkel i frågan om hur olika intervjuare

valt att fokusera sina följdfrågor, är vinkeln där bias och möjlig riktning av studieresultat tas

upp; åtta stycken intervjuare om fyra stycken par med olika bakgrund och syfte till studien

intervjuade. Det ger en större säkerhet i att resultatet ej blivit riktat av enbart en persons egna

mål med data, utan all data oavsett utifrån frågans laddning och riktning har tagits i beaktning

och transkriberats av de åtta individuella intervjuarna (International Council for Science 2011).

Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval vilket kan ha varit till fördel för studiens

resultat då deltagarna var personer som fanns nära till hands och som studieförfattarna var väl

bekanta med. Deltagarna kände sig därför bekväma med hela situationen att bli intervjuade

vilket gav djupare och mer ingående svar angående deras upplevelse av förberedelse inför att

utöva omvårdnad av patienter i samband med hjärtstopp. Hade studieförfattarna istället valt att

använda sig av en annan urvalsmetod och intervjuat för dem okända deltagare som inte kände

sig bekväma med situationen finns en risk att data inte hade varit lika ingående vilket hade

påverkat resultatet.

Deltagarna intervjuades i par om två vilket gav dem möjligheten att diskutera med varandra

under intervjun. Syftet med att intervjua deltagarna i par var att få utförligare svar till

datainsamlingen genom att deltagarna hjälpte varandra till djupare svar. En nackdel med att

intervjua deltagarna i par kan dock vara att inte båda deltagarna ges utrymme att beskriva sin

upplevelse, vilket skulle kunna komma att påverka resultatet negativt då inte bådas upplevelse

fångas. För att förhindra att det skedde riktades samma fråga till en person i taget så att båda

deltagarna fick möjlighet att svara (Polit & Beck 2012). Deltagarna var utifrån studiens syfte

en homogen grupp i den art att de alla läste till sjuksköterska på ett universitetsprogram.

Deltagarnas tidigare erfarenheter däremot sträckte sig mellan ett och tio år vilket kan ses som

en styrka då det kan ge en större variation av erfarenheter och i förlängningen svar till den

insamlade data, vilket är en strävan som alltid bör nyttjas (Glaser & Strauss 1967).

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

21

4.3 Klinisk betydelse

Studiens resultat kan bidra till att synliggöra den oro och osäkerhet som sjuksköterskestudenter

upplever i samband med omvårdnaden av patient drabbad av hjärtstopp. Många

vårdverksamheter erbjuder kontinuerlig S-HLR-utbildning genom simulering med scenarion

efter sjuksköterskestudenternas examination, men det är dock inte självklart att alla

nyutexaminerade sjuksköterskor går vidare till yrke på vårdinstanser där simuleringsträning

erbjuds, och studieförfattarna anser därför att det är viktigt att alla sjuksköterskestudenter i sin

sjuksköterskeutbildning får chansen att träna sina teoretiska och praktiska kunskaper genom

simuleringsträning med verklighetstroget scenario. Vidare kan studiens resultat användas både

som stöd för utveckling av sjuksköterskeprogrammets utbildning i S-HLR samt som

utvecklingsdirektiv för vårdverksamheter vilka anställer nyutbildade sjuksköterskor. Det är

viktigt att sjuksköterskestudenter får komma till tals och dela med sig om sina känslor och

upplevelser, och känna att deras känslor belyses i syfte att genom olika förbättringsarbeten

erbjudas stöd och trygghet i det osäkra.

4.4 Förslag till fortsatt forskning

Utifrån resultatet framkom att deltagarna ville ha fördjupade kunskap och mer erfarenhet

gällande hjärt- och lungräddning för att känna sig förberedda inför ett hjärtstopp. Förslag på

fortsatt forskning kan därför vara att låta en grupp sjuksköterskestudenter i termin 6 få

kontinuerlig S-HLR-träning i form av simuleringstillfällen med scenarion medan den andra

gruppen följer den nuvarande utbildningsplanen för att utreda om studenterna i

interventionsgruppen skulle känna sig bättre förberedda inför en hjärtstoppssituation.

Ytterligare förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att låta sjuksköterskestudenter ha

praktik på akutmottagningar och vårdavdelningar för hjärt- och kärlsjukdom, där sannolikheten

att stöta på ett hjärtstopp är större, samt efter placeringen utvärdera deltagarnas upplevelse av

förberedelse inför hjärtstopp. Att ta i beaktning är dock att verksamhetsförlagd utbildningen

inte beläggs på specifikt akutmottagning tidigt i sjuksköterskeprogrammet, då Ozlaf et al.

(2010) belyser att nya sjuksköterskestudenter placerade på akutmottagning upplevde stor

emotionell stress av att aktivt delta i behandlingar vilka kan upplevas obehagliga för

sjuksköterskestudenter vilka ännu inte besitter kunskap om behandling i förhållande till klinisk

och teoretisk kunskap (Ozlaf et al. 2010).

4.5 Slutsats

Utifrån studiens resultat bedöms att sjuksköterskestudenter upplever oro och osäkerhet i

samband med omvårdnaden av patienten kopplat till S-HLR och hjärtstopp. Deltagarna

upplevde avsaknad av kunskap och en otillfredsställelse som de kopplade till bristande

utbildning. De uttryckte dock en känsla av hoppfullhet som grundades i att ha erfaren personal

runt sig samt att medverkan i en hjärtstoppssituation skulle göra att de upplevde sig bättre

förberedda.

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

22

5 Referenser

Akademiska sjukhuset (2016). HLR – Hjärt- och lungräddning. Tillgänglig:

http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Kliniskt-traningscentrum-

KTC/HLR-Hjart--och-lungraddning/ [2016-10-05]

American Heart Association [AHA] (2015a). Part 7: Adult Advanced Cardiovascular Life

Support. (American Heart Association Guidelines Update for Cardiopulmonary

Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care: 2015:7). Dallas: American

Heart Association

American Heart Association [AHA] (2015b). Part 3: Ethical Issues. (American Heart

Association Guidelines Update for Cardiopulmonary Resuscitation and

Emergency Cardiovascular Care: 2015:3). Dallas: American Heart Association

Aqel, A. & Ahmad, M. (2014). High-fidelity simulation effects on CPR knowledge, skills,

acquisition, and retention in nursing students. Worldviews on Evidence-based

Nursing, 11(6), ss. 394-400

Basak, T., Unver, V., Moss, J., Watts, P., & Gaioso, V. (2016). Beginning and advanced

students’ perceptions of the use of low- and high-fidelity mannequins in nursing

simulation. Nurse education today, 36:37-43

Bisholt, B. Ohlsson, U. Engström Kullén, A. Sundler Johansson, A. & Gustavsson, M. (2013).

Nursing students´ assessment of the learning environment in different clinical

settings. Nurse Education in Practice, 14(3): 304-310.

Bridges, E. & Kupchik, N. (2015). Improving outcomes from in-hospital cardiac arrest.

American journal of nursing, 115(5), ss. 51-54.

Carpico, B. & Jenkins, P. (2011). Resucitation review to imporove nursing performance

during cardiac arrest. Journal for nurses in staff development, 27(1), ss. 7-12

Codex. Regler och riktlinjer för forskning. (2016). Tillgänglig: http://codex.vr.se/index.shtml

[2016-10-10].

Declaration of Helsinki. (2013). Ethical principles for medical research involving human

subject. World medical journal.

Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. |

Almås, H., Stubberud, D-G. & Gronseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. 2. uppl.

Stockholm: Liber, ss. 207-241.

European Council for Resuscitation (2015a). European Resuscitation Council Guidelines for

Resuscitation 2015: Section 3. Adult advanced life support. Niel: European

Council for Rescusitation

European Council for Resuscitation (2015b). European Resuscitation Council Guidelines for

Resuscitation 2015: Section 2. Adult basic life support and automated external

defibrillation. Niel: European Council for Rescusitation

Fulbrook, P., Albarran, J., & Latour, J. (2005). A European survey of critical care nurses’

attitudes and experiences of having family members present during

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

23

cardiopulmonary resuscitation. International Journal of Nursing Studies, 42, ss.

557-568

Furåker, C. (2011). Styrning och visioner - Sjuksköterskeutbildning i förändring. Akademisk

avhandling. Göteborg; Acta Universitatis Gothoburgensis.

Glaser, B. & Strauss, A. (1967). The Discovery of Grounded Theory – Stategies for

Qualitative Research. New Brunswick: Aldine Transaction

Herlitz, J. (2014). Nationellt register för hjärtstopp. Årsrapport 2014. Göteborg: Föreningen

ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård (FLISA) & Svenska Rådet för

Hjärt-lungräddning (HLR-rådet)

International Council for Science (2011). Advisory Note – Bias in science publishing. Bias

from Researchers. Tillgänglig: http://www.icsu.org/publications/cfrs-

statements/bias-in-science-publishing/ [2016-10-16]

Jones, D., Baldwin, I., Mcintyre, T., Story, D., Mercer, I., Miglic, A., Goldsmith, D., &

Bellomo, R. (2006). Nurses' attitudes to a medical emergency team service in a

teaching hospital. Quality & Safety in Health Care, 15(6), 427-432.

Karolinska Universitetssjukhuset (2016). HLR Hjärt-Lungräddning Utbildningscentrum.

Tillgänglig: http://www.karolinska.se/for-vardgivare/kliniker-och-enheter-a-

o/kliniker-och-enheter-a-o/hlrutbildningscentrum/ [2016-10-05]

Krippendorff, K. (2013). Content Analysis - An Introduction to Its Methodology. 3. uppl.

Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.

Landstinget I Värmland (2016). Kliniskt träningscentrum, KTC. Tillgänglig:

http://www.liv.se/Jobb-utbildning-och-forskning/Utbildning-och-

praktik/Kliniskt-traningscentrum-KTC/ [2016-10-05]

Lidhoo, P. (2013). Evaluating the effectiveness of CPR for in-hospital cardiac arrest.

American journal of hospice & palliative medicine, 30(3):279-282.

Manninen, K. Scheja, M. Henriksson, E. & Silén, C. (2013). Self-centeredness or patient-

centeredness-final year nursing students´experiences of learning at a clinical

education ward. Journal of education and practice, 3 (12) 187-198.

Matchim, Y. & Kongsuwan, W. (2015). Thai nursing students’ experiences when attending

real life situations involving cardiac life support: A phenomenologigal study.

Nurse Education Today, 35, ss. 1186-1191

Mäkinen, M., Niemi-Murola, L., Kalia, M., & Castrén, M. (2009). Nurses' attitudes towards

resuscitation and national resuscitation guidelines - Nurses hesitate to start CPR-

D. Resuscitation, 80(12), 1399-1404.

Nationalencyklopedin (2016). Klinisk. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klinisk [2016-11-01]

O’Donoghue, S., Madeya, S. D., Fealy, N., Saba, C. R., Smith, S., & McHugh, A. T. (2015).

Nurses' Perceptions of Role, Team Performance, and Education Regarding

Resuscitation in the Adult Medical-Surgical Patient. Medsurg Nursing: Official

Journal Of The Academy Of Medical-Surgical Nurses, 24(5), 309-317

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

24

Oflaz, F., Arslan, F., Segmen, E., Uzun, S. & Ustunsoz, A. (2010). An insight into the

experiences of nursing students during first clinical practices. BMMR, 13 (1),

17-23.

Pantazoupolos, I., Tsoni, A., Koukouni, E., Papadimitriou, L., Johnson, E., & Xanthos, T.

(2012). Factors influencing nurses’ decisions to activate medical emergency

teams. Journal of clinical nursing, 21(17/18), 2668-2678

Papp, I., Markkanen, M., & von Bonsdorff, M., (2003). Clinical environment as a learning

environment: student nurses' perceptions concerning clinical learning

experiences. Nurse Educ. Today 23 (4), 262–268.

Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. 9e uppl. Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.

Region Örebro Län (2015). Introduktionsprogram för nya sjuksköterskor. Tillgänglig:

https://www.regionorebrolan.se/sv/Arbete--utbildning/Arbeta-som-

sjukskoterska/Introduktionsprogram-for-nya-sjukskoterskor/ [2016-05-22]

Roh, Y. & Issenberg, S. (2014). Association of cardiopulmonary resuscitation psychomotor

skills with knowledge and self-efficacy in nursing students. International

Journal for Nursing Practice, 20(6), ss. 674-9.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2016). HLR-centrum. Tillgänglig:

https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-6/ambulans-prehospital-

akutsjukvard/enheter/hlr-centrum/ [2016-10-05]

Sandroni, C., Nolan, J., Cavallaro, F., & Antonelli, M. (2007) In-hospital Cardiac Arrest:

Incidence, Prognosis and Possible Measures to Improve Survival. Intensive Care

Medicine 33(2), 237–245.

SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Sjöberg, F., Schönning, E., & Salzmann-Erikson, M. (2015). Nurses’ expericences of

performing resuscitation in intensive care units: a qualitative study. Journal of

clincal nursing, 24(17-18), 2522-2528

Skrifvars, M. B., Castren, M., Kurola, J., & Rosenberg, P. H. (2002). In-hospital

cardiopulmonary resuscitation: organization, management and training in

hospitals of different levels of care. Acta Anaesthesiologica Scandinavica,

46(4), 458-463.

Skånes Universitetssjukhus (2013). HLR - Teamet för hjärt- lungräddning, Practicum.

Tillgänglig: http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-

universitetssjukhus/Organisation-A-O/Utbildningssektionen-for-hjart--och-

lungraddning-HLR/ [2016-10-05]

Smith, K., Gilcreast, D. & Pierce, K. (2008). Evaluation of staff's retention of ACLS and BLS

skills. Resuscitation, 78(1), 59–65.

SOSFS 2011:7. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

behandling. Stockholm: Socialdepartementet

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

25

Svenska Läkarsällskapet, Svensk sjuksköterskeförening & Svenska rådet för hjärt- och

lungräddning (2013). Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Stockholm:

Svenska Läkarsällskapet, Svensk sjuksköterskeförening & Svenska rådet för

hjärt- och lungräddning.

Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2015). Fakta om HLR. Tillgänglig:

http://www.hlr.nu/utbildning/fakta-om-hlr/ [2016-09-13]

Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2016). S-HLR vuxen. Tillgänglig:

http://www.hlr.nu/s-hlr/ [2016-11-03]

Warne, T. Johansson, U-B. Papastavrou, E. Tichelaar, E. Tomietto, M, Van den Bossche, K.

Moreno, MFV. & Saarikoski, M. (2010). An exploration of the clinical learning

experience of nursing students in nine European countries. Nurse Education

Today 30 (8) 809-815.

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Woods, C., West, C., Mills, J., Parks, T., & Southern, J. (2015). Undergraduate student

nurses’ self-reported preparedness for practice. Collegian, 22, ss. 359-368.

Young, S. & Issenberg, B. (2013). Association of cardiopulmonary resuscitation psychomotor

skills with knowledge and self-efficiency in nursing students. International

Journal of Nursing Practice, 20, ss. 674-679

2016-11-04 Tilda Ryberg Lina Sandell

26

Bilaga

INTERVJUGUIDE

Sjuksköterskestudenters upplevelser av förberedelse

inför att arbeta som sjuksköterska.

Bakgrundsdata

Kön, Ålder, Tidigare erfarenhet från vården

Att vara förberedd för att arbeta i en akut vårdsituation.

Definition av en akut situation: en akut situation uppstår när en patient oförutsett försämras

och hamnar i ett kritiskt tillstånd.

Har ni upplevt en akut situation? Kan ni berätta om era kunskaper och erfarenheter kring att

hantera en akut situation?

Hur upplever ni själva inför att hantera en akut situation?

Kan ni förbereda er inför att hantera en akut situation?

Kan ni berätta hur ni upplever inför att vara ansvarig sjuksköterska för en akut vårdsituation?

Förbered att utföra HLR.

Har ni utfört HLR någon gång? Hur upplevde ni det? Hur känner ni inför nästa gång?

Beskriv er upplevelse av att vara ansvarig sjuksköterska vid ett hjärtstopp?

Kan ni förbereda er inför att hantera en HLR situation?

Kan ni berätta hur ni har lärt dig att hantera en hjärtstoppssituation?

Att möta en döende patient.

Definition av döende patient:

Har ni mött (vårdat) en döende patient?

Kan ni berätta hur ni förbereder er inför att möta en döende patient?

Kan ni berätta hur ni upplever inför att vara ansvarig sjuksköterska för en döende patient?

Kan ni berätta hur förberedda ni är i att möta anhöriga i en situation där patienten är döende.

Förberedelse inför en katastrofsituation.

Definition: Katastrof en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i

förhållande till det akuta vårdbehovet.

Beskriv en katastrofsituation som kan bli aktuellt för er som nyblivna sjuksköterskor att arbeta i?

Kan ni berätta hur ni upplever inför att arbeta i en katastrofsituation?

Kan ni berätta om hur ni förberedelser er för att kunna medverka i ett katastrofarbete?

Vad tror du att du kan bidra med som nybliven sjuksköterska?