������������������������������������������

Våren 2009Jubileumstidning från Logosol om småskalig träförädling

Kommunersågar jobb

SIDAN 7

Metoden föratt torka rakt

SIDAN 11

Mer krafti fyrkuttern

SIDAN 20

Kärleken gavbröd och panelav samma träd

20 år från Solosågtill ett helt varuhus

Sågare nomineradtill arkitekturpris

När Skogs-Hilda träffade Hålmfriduppstod mer än ljuv musik. De för-enades i intresset för skogen. Nu-mera lever de ihop. Hilda bakarbröd av barken och Hålmfrid sågaroch hyvlar det som blir kvar.

SIDAN 8

När Solosågen var ung, var det enstor sensation att sågverket kundetransporteras på taket av en per-sonbil.

Läs mer om Logosols historiafrån starten 1989 till idag på...

SIDORNA 22-23

Sågar på Saltkråkan

Staffan Sandler köpte en av de allra första Solosågarna närLogosol startade för 20 år sedan. Han har inte kunnat använ-da den så mycket som han önskat, men nu har han gått ipension och sågar för fullt.

Tillsammans med hustrun Helene Mergel rustar han ettskärgårdshemman på Svartlöga i Roslagens yttre skärgård.

Det här är en av öarna som Astrid Lindgrens teveserie Salt-kråkan en gång i tiden spelades in. Och den enda ön i Rosla-gen som klarade sig undan ryssarna på 1700-talet.

Nu går Solosågen för fullt och bidrar till att bevara ettstycke unik svensk kultur.

MITTUPPSLAGET

Arkitekten Ulf Ernfors köpte enSolosåg när orkanen Gudrunfällde hans skog. Med inspirationfrån sågningen har han blivit no-minerad till landets största arki-tekturpris.

SIDAN 8

Vinn och bli berömdLåt kameran gå när du använder någon av Lo-gosols produkter. Sedan lägger du ut filmenpå YouTube. Inte nog med att du kan bli be-römd, du kan även delta i en tävling och vinnafina priser.

Mer information om hur du går tillväga hit-tar du på www.logosol.se/tavling. När klippetligger ute skickar du ett e-brev till sara@logo-

sol.se med en länk till filmen. Glöm inte dittnamn och telefonnummer.

Segraren koras i september 2009. Vad sombelönas är filmens humor och kvalitet samtrankning på YouTube. Ett tips: Det lönar sig attanvända rätt säkerhetsutrustning.

Första pris är 1 200 kronor, skattefritt, ochalla bidrag belönas med Logosolkeps.

Sågverk i Tanzania räddade skogen och betalade sig på åtta månaderMängder av träd planteras idag för att kompensera för utsläpp avkoldioxid, vid allt från flygresor till servering av hamburgare. Syftet är att träden ska binda koldioxid när de växer.En stor del planteras utan tanke på fortsättningen.

– En plantage i tropikerna havererar efter 15-20 år om den in-te sköts, säger Klas Bengtsson, tidigare foskare på lantbruksuni-versitetet i Uppsala, idag konsult i miljöanpassat skogsbruk.

Till sist finns inget annat att göra än att bränna plantagen.Klas driver flera projekt med utrustning från Logosol för att ta

hand om skogen, skapa jobb och producera byggmaterial i fatti-ga länder.

Det första projektet startade för fem år sedan i Tanzania. Medsmåskalig teknik (bilden t h) producerar sågverket 30 000 kubik-meter per år. Det hade betalat sig på åtta månader. Alternativethade varit att bränna hela skogsplantagen.

SIDAN 5

Reportage från Norge, sidorna 24-25

Internet har vänt upp och nedpå hur människor väljer och kö-per varor och tjänster.

Förr var det i det närmasteomöjligt att överblicka markna-den. Ta Solosågen som exem-pel. Några hade hört talas om attman i USA drev sågverk medmotorsåg, men för de allra flestavar Solosågen unik. Knappt nå-gon kunde kontrollera om det

fanns något liknande på andrahåll i världen.

Idag skulle ett plagiat avslöjaspå fem minuter.

Internet är inte bara en välsig-nelse. Det är också en världsvidskräphög, där duktiga designersoch programmerare kan fram-ställa hemsidor som gör att ruf-fel och bågföretag framstår sombörsnoterade koncerner.

För Logosol betyder Internetnya möjligheter att erbjudakunder information på längdenoch tvären. På www.logosol.sehittar du detaljerad informa-tion om alla produkter på åttaspråk. Här finner du också vi-deofilmer på snart sagt varendaprodukt.

Med teknikens hjälp kan duäven prenumerera på regel-bundna nyhetsbrev via e-post.Du anmäler dig på www.logo-sol.se och får information såfort den blir tillgänglig.

Det senaste tillskottet på Lo-gosols hemsida är ett forum, där

du kan diskutera med andrakunder. Du får tillgång till Sve-riges samlade erfarenhet omsmåskalig träförädling.

Internet gör att dagens kun-der är oändligt mycket mer väl-informerade. De flesta vet i de-talj vilka prestanda maskinenhar, när de fattar sitt köpbeslut.Maskiner för småskalig träför-ädling blir allt mer sålda, deköps av välinformerade kunder.

Samtidigt blir leverantörenallt viktigare. Det behövs någonsom sorterar all information. PåInternet som helhet är det ensyssla som sköts av Google, You

Tube och liknande tjänster. Iden träförädlande världen är detLogosol och som följd av detväljer allt fler små seriösa till-verkare att låta Logosol mark-nadsföra deras produkter.

För dig som kund betyder detatt du hittar ett helt va-ruhus med allt vad dubehöver på www.logo-sol.se.

Det är med viss förvåningjag konstaterar att Logo-sol firar sitt 20-årsjubi-

leum i år. Det känns som att detvar nyss familjen skruvade ihopvåra första Solosågar hemma igillestugan.

Sedan dess har utvecklingengått med en rasande takt, frånett sågverk till komplett varu-hus av utrustning för småskaligträbearbetning, på export överhela världen.

En av våra allra första kunderträffar du i detta nummer av Ny-sågat. Han heter Staffan Sandleroch köpte det sågverk han fort-farande använder av mig på enmässa i Stockholm våren 1989.När jag tittar på bilderna så är detsom vi träffades igår.

Samtidigt som tiden går fort ärminnet kort. Just nu upplever vien kris som påstås vara den vär-sta sedan 1930-talet. Så lät det islutet av 1970-talet, i oktober1992, när Sverige drabbades av500 procents ränta, och 2001när IT-bubblan sprack.

Nu levande svenskar harbara upplevt en kris medverklig brist på livets

nödtorft. Det var under andravärldskriget, när grannländernavar ockuperade och Sverige iblockad.

Ibland lyckades en bananbåtsmita genom minfälten, men ihuvudsak var vi hänvisade till

det som kunde producerasinom landet.

Framför mig har jag ett ku-vert fyllt med ransoneringsku-ponger från den tiden. Det ärkuponger för mjöl, skor, socker,kött och fläsk, textilier, väx-lingskort för vete som användesför inköp hos bagaren och ettark med matfettskuponger förrestaurangbesök. Varje kupongberättigade till stekning i femgram matfett.

Då som nu fanns det möjlig-het att välja. Endera såg man ingaandra möjligheter än det ranso-neringskorten gav eller ocksåskapade man själv möjligheter-na med köksträdgård, hushålls-

gris, kaniner, jakt och fiske. Lär-domen är att resurser inte är nå-got som bara finns. Resurser ärnågot som vi människor självakan skapa.

Jag brukar skämtsamt kalladen här egenskapen för ås-tadkommations-förmåga.

Det är något som det finnsgott om bland Logosols kunder.Jag tror inte att den som saknarförmågan ens funderar på egetsågverk. En av våra kunder, frånNorge, uttryckte det så här vidavslutningsmiddagen på entimringskurs i höstas: "Med Lo-gosols maskiner känner man sigäga rätten att be resten av värl-

den fara åt skogen". Under företagets 20 år har vi

upplevt två ekonomiska kriser.Båda har haft samma förlopp.Först tystnade telefonerna, se-dan började det ringa ännu merän tidigare. Samtalen kom frånmänniskor som insett att möj-ligheter och resurser inte ramlarned från himlen.

Efteråt har kunder berättatför oss hur mycket Solosågeneller hyvelmaskinen betyddeför dem. De kunde hålla humö-ret uppe och fortsätta skapa tingtill glädje för familjen och förplånboken. Till skillnad frånmycket annat är småskalig trä-förädling en produktiv syssla,som skapar varaktiga resultatoch även reda pengar.

Vad som skiljer dagens situa-tion från 1940-talets ransone-ring är att det inte råder brist påmat, skor eller mattfett för re-staurangbesök. Tvärtom finnsallt i överflöd. Vad som saknasär tilltron till vår egen åstad-kommations-förmåga.

När jag skriver att vi baraupplevt en kris här i Sve-rige är det inte riktigt

sant. Under de gångna 20 årenhar stora värden förstörts ge-nom naturens nycker. En avdessa händelser var när orkanenGudrun drog över södra Sveri-ge 8-9 januari 2005. Den läm-nade efter sig ödelagda skogs-

fastigheter och krossade dröm-mar. Några inväntade skördar-nas ankomst och fick se sin skogflisas ned till biobränsle. Andrabeställde en Solosåg och föräd-lade det bästa av orkanens rov.

Gudrun fällde 12 miljonerkubikmeter skog, långt mer änvad som på rimlig tid kan sågasupp med Solosågar. I samtal medkunder har vi förstått att den så-gade mängden inte var poängenmed eget sågverk, det var attkunna göra något själv, att ta ini-tiativet istället för att passivt in-vänta skogsentreprenörer ochmyndigheter. Det viktiga varkänslan att själv bemästra denuppkomna situationen.

Det här är urgamla insikter,som gett upphov till åt-skilliga ordspråk. Två av

dem lyder så här: "Förbanna intemörkret, tänd ett ljus" och "Närdet stormar bygger vissa vind-skydd, andra väderkvarnar".

Logosols kunder är av densorten som bygger väderkvar-nar. Våra telefoner ringer, e-posten strömmar in och vi fåralltmer frågor och beställningarvia Internet. Åstadkomma-tionsförmågan lever!

2 Nysågat våren 2009

Industrigatan 13871 53 HärnösandTel 0611-182 85Fax 0611-182 89

Internet: www.logosol.seE-post: info@logosol.se

Nysågat är en nyhetstidning om småskaligträförädling och skogs bruk, som utges avLogosol. Det är fritt fram att återge artiklarom du anger källan.Ansvarig utgivare:Bengt-Olov Byström

Projektledning och layout:Janne Näsström

Redaktion:Janne Näsström, Bengt-Olov Byström, KatarinaByström, Sara Boström, Per Karlsson och RichardNobel.

Fotografer:Janne Näsström och Logosol.

Annonser:Katarina Byström, 0611-182 85

Tidningsproduktion:Janne Näsström ABOskarsborg, Fårhult593 96 Västervik info@nasstrom.seTryck: Mittmedia Print, februari 2009

När stormen kommerbygger några vindskyddoch andra väderkvarnar

Andra världskrigets ransoneringskuponger fanns kvar en bit in på1950-talet. Med stor ”åstadkommationsförmåga” löste svenskar-na även den krisen.

Bengt-Olov Byström

Internet är en revolution för småskalig sågning.För 20 år sedan visste vi knappt vad som hände inomdetta område i andra delar av världen.Idag får du med ett musklick mer information än vaddu behöver.

Målet för utvecklingsarbetetvar att skapa marknadens bästatimmerfräs, med precision attfräsa den amerikanska typen avhustimmer, D-logs.

Timret har dubbla spont ochnot och en slät insida för snabbmontering och täta väggar. Hit-tills har D-logs bara kunnat till-verkas med industrimaskiner.

Att fokus var D-logs beror påatt Logosol och samarbetspart-nern Norwood är stor på dennordamerikanska marknaden.

Utmaningen löstes med an-håll som gör att under och över-sidan kan fräsas i linje med va-randra. Det ger också överlägsenprecision för den nordiska ver-sionen av timmer.

”Over there” ska det också va-ra grovt. Därför har LM410 enrejäl kutter på 410 mm. Hyvel -enheten kan dessutom skjutas isidled, vilket ger en hyvelbreddpå 600 millimeter.

Det skapade i sin tur nästafunktion: Balkhyvling. Du kanrikt- och planhyvla en balk påupp till 600x600 mm. Det är ef-tersökt i länder som Tysklandmed en tradition att bygga kors-virkeshus.

Grova balkar har också sin giv-na plats i den nordiska byggtra-ditionen.

Logosol LM410 finns nu medeldrift eller driftsäker bensin-motor från Honda. Den passaräven de flesta andra fabrikat avstockbandsågar genom att spår-vidden är ställbar.

Log Wizard är en fräs-tillsats som monteraspå motorsågar. Denväcker alltid stort in-tresse vid demonstra-

tioner på mässor. I ettnafs förvandlar den trä till flis,skalar bort, fräser ned, holkar

ur. Kort sagt mycket av det somannars görs med handkraft ochyxa.

Efter den imponerande de-monstrationen åker man hem.En tid senare uppstår ett behovav den motorsågsdrivna fräsen.Men vem var det som såldeden? Frågan har ofta ställts tillsäljarna på Logosol.

Rätt svar är att Log Wizardimporterats från Kanada av Lo-gosols samarbetspartner KalleLåks, mannen bakom den hög-

effektiva ramsågen LogosolLåks. Samtidigt som sågverkethar blivit en Logosolprodukthar Log Wizard blivit det.

Logosol har frästillsatsen föromedelbar leverans i tre utfö-rande, för stor och liten Stihlsågoch för motorsågar från Hus-kvarna och deras undermärkenJonsered och Partner. Fräsenbestår av ett specialsvärd och ensågkedja som driver fräsen, ettskydd för kedjan och ett kraftigtfräshuvud med en kutter av

samma typ som i en planhyvelmed två planstål.

Det här är en tillsats som skaanvändas med försiktighet. Duhar en högvarvig hyvelkutterlängst ut på svärdet. Det indike-rar också hur effektiv fräsen är.Samma skyddskläder skall an-vändas som vid sågning.

Fräsen kan även användas föratt barka stockar, men här finnsen reservation. Om barken in-nehåller jord eller sand blir stå-len snabbt slöa.

Tillverkning av golvbrädor ärför många ett viktigt skäl för attsatsa på Logosols fyrkutterhy-vel PH260 eller lillebrorDH410 med två kuttrar.

Den större gör golven klaramed spont och not efter sidornapå en gång, den mindre gör job-bet på två körningar. Det går t o matt sponta kilsågade brädor medde här hyvelmaskinerna.

Men en viktig om än litenoperation klarar inte någon hy-velmaskin: Spont och not i än-darna. Till nöds kan man lösadet med en handöverfräs, menbäst är en vertikalfräs. Logosolsmångakunniga vertikalfräsMF30 är den perfekta maski-nen, tack vare den stabila, lätt-rörliga släden, där man spännerfast brädorna.

Nu kan Logosol erbjuda ettspecialstål för ändspontningsom gör det möjligt att på sam-ma gång fräsa not och spont påtvå brädor som ligger ovanpåvarandra. Jobbet går i ett slagdubbelt så fort.

Bild på stålet till höger. Det

passar i en TB90-kutter och kananvändas även i vertikalfräsarav andra fabrikat med dennakutter.

Nu pågår utvecklingen hosLogosol av en särskilt fixtur, därdu enkelt spänner fast dubblagolvbrädor på MF30-släden, försnabb och exakt ändspontningmed hög repeterbarhet.

Mer information hittar du påwww.logosol.se eller i Logosolsnyhetsbrev med e-post.

3Nysågat våren 2009

Under vidareutveckling:Fixtur för ändspontningGolvplankor med spontoch not hyvlas i ett huj påLogsols panelhyvlar. Nuär en smidig lösning pågång även för ändspont-ningen.

Stål för samtidig hyvling avändspont och not på dubblagolvbrädor. Finns hos Logosol,passer i en TB90-kutter.

Här är genvägen många pratar omDet finns en kategori ma-skiner som många pratarom men få har sett. Härär en: Log Wizard.

Fräser grovt timmer och balkar med bensin eller el

Bilden talar för sig själv, närdet gäller kapaciteten för balk-hyveln och timmerfräsenLM410 till Logosols stockband-såg. Foto: Sune Rystedt

Höstens nyhet var balkhy-veln och timmerfräsenLogosol LM410. Nu finnsden med både el- ochbensinmotor.

Den amerikanska typen avhustimmer, D-logs, kräver högprecision. Logosol LM410 kla-rar jobbet.

Nu finns Logosol LM410 även med bensinmotor. Det är sammakraftfulla timmerfräs och balkhyvel som elversionen, för dig somjobbar där elnätet inte når. Passar även för andra fabrikat avstockbandsågar.

4 Nysågat våren 2009

Statens Fastighetsverk har no-minerat tio ombyggnadspro-jekt till Helgopriset. Ulf stårbakom två av nomineringarna,Bryggeriteatern i Malmö ochÖstra magasinet på Katrine-torps gård utanför Malmö. Detär två finstämda restaureringarmed ursprung i skogen.

Allt började på 1940-taletnär Ulfs far Torsten Ernfors,länsjägmästare i Kristianstad,köpte en skogsfastighet vid sjönImmeln i nordöstra Skåne.

– Han fick hjälp av en kunnigskogskarl, farbror Malte, somfick direktiven att söka efter enilla åtgången fastighet i ettblandskogsområde, berättar Ulf.

PLANTERADES FÖR 50 ÅR SEDAN

Planen var att nyplantera allatänkbara träslag och i praktikentesta skogsbrukets många möj-ligheter. Den nedgångna gårdenhittades och på 45 hektar plan-terades 54 olika träslag i smådungar. Hela familjen engage-rades i arbetet. Mellan 1952 och1956 var Ulf med och plantera-de en dunge med douglasgran.

Fadern var aktiv i skogen än-

da fram till sin bortgång och Ulfhar övertagit hans passion fördetta diversifierade skogsbruk.Allt gick enligt planerna framtill i januari 2005 när orkanenGudrun drog över gården. I ef-terhand har det spekulerats iom stormskadorna berodde påensidig granplantering och attandra träd hade klarat sig bättre.

– Jag tror inte på den teorin.Stormen drog fram i stråk, un-gefär som strömmarna i havet.Inga träd kunde stå emot destarkaste vindarna, säger Ulf.

SOLOSÅGEN KAN MERDungen med avverkningsmog-na douglasgranar föll för Gud-run. Skogsägarföreningen gjor-de allt för att hjälpa sina med-lemmar att röja och sälja sko-gen, men till ett pris som Ulfinte kunde acceptera.

– Douglasgran är primasnickerivirke, men efter Gud-run fanns det bara två sortimentav barrträd, med vit och brunkärna. Entreprenören föreslogatt granarna skulle säljas sompallkubb för emballagetillverk-ning, berättar han.

Som för många andra drabba-

de skogsägare blev lösningen enSolosåg. Ulf upptäckte att detlilla sågverket kan vad inget an-nat sågverk klarar av – att kvar-tersåga med ramsågad yta.Kvartersågning innebär attstocken klyvs i fyra delar somsågas upp till virke med ståendeårsringar.

KVARTERSÅGNING PÅ GÅNG– På 1960-talet fick danska mö-belarkitekter världsrykte medstående årsringar. Virket får ettannorlunda utseende som är påväg tillbaka, säger Ulf.

Stående årsringar är mer än

utseende. Virket blir mer form-stabilt och används traditionelltinom högklassigt snickeri. Ulfbeskriver sågytan som en fasci-nerande njutning för ögat ochhanden. I sommarstugan harhan lagt in ett golv av kvarterså-gad douglasgran. Golvet är lö-slagt och ligger ändå plant, trotsavsaknaden av not och spont.

En del av virket fraktade hantill Malmö, där två snickare haranvänt det för att tillverka in-redning, grindar och liknande.Douglasgranen är rik på kärnaoch ser med sin röda ton ut un-gefär som lärk. Ulf Ernfors arki-

tektgärning har sitt ursprung iskogen. Det började efter utbild-ningen på 1970-talet när hanoch två kompanjoner fick femtörskatetallar av Ulfs far, sågadeupp dem och byggde sitt förstakontor. Sedan dess har känslanför trä varit grunden i verksam-heten.

TRÄKÄNSLAN BAKOM NOMINERINGEN

Den här känslan ligger bakomnomineringen till Helgopriset.Ur den småskalige träförädla-rens perspektiv är restaurering-en av Katrinetorps gård mestintressant. Ett gammalt maga-sin har varsamt omvandlats tillkonferensanläggning ägd avMalmö kommun. Allt uppfyllerdagens brandskyddskrav, ler-golv och trädörrar till trots.

– Inuti ligger en brandtåligskiva, berättar Ulf och visar entill synes urgammal trädörr.

Den engelska trädgården harrestaurerats och här ska undervåren ett tempel uppföras. Detär färdigt och målat, men stårhemma hos snickaren HenrikHellberg.

Templet är av sibirisk lärk ochde till synes massiva kolonner-na är i själva verket ihåliga, till-verkade av koniskt sågat ochspontat virke.

Templet har enligt de gamlagrekerna den optimala formenoch storleken. Det enda rum-met är på 3 x 3 x 3 meter.

I snickeriet står även en storgrind, tillverkad av Ulfs kvar-tersågade douglasgranar. Snick-are Hellberg ger virket och Ulfsinsats vid sågverket med berömgodkänt. Det har krympt mini-malt och inte slagit sig.

– Pappa hade varit glad omhan visste att jag numera har etteget sågverk, säger Ulf Ernfors.

Fotnot: Vinnaren av Helgoprisetutses strax efter Nysågats utgiv-ning. Mer information om prisetfinns på www.sfv.se.

Ulf är nominerad till landets största arkitekturpris:– Solosågen har unika möjligheter

Ulf Ernfors är nominerad till landets största arkitek-turpris. Han är också skogsägare och solosågare, vil-ket smittar av sig på hans arkitektgärning.– Med en Solosåg får man unika möjligheter för ska-pande, anser han.

Grind av douglasgran, fälld av Gudrun, sågad av Ulf Ernfors

Tempel i grekisk stil som ska placeras i den engelska trädgårdenpå Katrinetorps gård utanför Malmö. Byggaren Henrik Hellbergtill vänster och arkitekten Ulf Ernfors. Taknocken är sågad i ettstycke på en Solosåg av Carl Gustaf Olofsson.

Ulf Ernfors i restaurangen på Katrinetorps gård, ett av hans projekt som nominerats till Helgopriset. – Stående årsringar är på väg tillbaka, spår Ulf Ernfors som harett eget lager av douglasgran med den sågningen.

5Nysågat våren 2009

Klas har ett förflutet som fors-kare på Sveriges lantbruksuni-versitet i Uppsala. Han är nu-mera vd för SSC Forestry, engrupp av företag med moderfö-retaget Svensk SkogsCertifie-ring AB, med verksamhet överhela världen. Organisationenarbetar med uthålligt skogs-bruk, vilket innefattar miljöcer-tifiering av skogsbruk och pro-jekt som syftar till att förädlaoch marknadsföra skog på ettansvarsfullt sätt.

– Det är inte god miljövård attlämna skogen vind för våg, sä-ger Klas.

SKOGEN PÅ VÄG ATT BRÄNNAS

För fem år sedan medverkadeSSC Forestry i ett projekt i Tan-zania. Problemet var stor talls-kog som planterats utan tankepå fortsättningen. Plantagen vari ett bedrövligt skick och ägarnafunderade på att bränna ned all-tihop och istället plantera Euca-lyptus.

– En plantageskog havererarefter 20 år om man inte sköterden, säger Klas.

SSC Forestry lämnade iställetett tredelat förslag. Plantering-en måste skötas optimalt ochlångsiktigt. Resultatet blev atthela skogsinnehavet, som detförsta i Tanzania, miljöcertifie-rades enligt Forest StewardshipCouncil(FSC). Man hittade ex-portkunder för konstruktions-virke, men intäkterna kunde in-

te bära en investering i ett tradi-tionellt storskaligt sågverk.

– I utvecklingsländer saknasinfrastruktur och kunnandesom krävs för att hålla igång ensådan anläggning, säger Klas.

Lösningen blev istället åttaramsågar från Låks och en be-gagnad bandsåg från Sydafrikaför att tillverka blocken. Indust-ribandsågen med dubbla bladmåste köras i flerskift för att för-se Låkssågarna med block.

INGA STOPP I PRODUKTIONEN

Ramsågverket från Låks är enenkel och stabil konstruktionmed hög kapacitet, hög mått-noggrannhet och mycket finasågytor.

Ramsågarna ställdes sida vidsida med ett gemensamt rullba-nesystem. Fördelen var attstockarna enkelt kunde flyttasmellan sågenheterna och att fel ien maskin inte stoppade helaproduktionen.

– Tanken var att en ramsågalltid skulle stå stilla för serviceoch att man på så sätt fick ett lö-pande underhåll utan produk-tionsstörningar, säger Klas.

Anläggningen drog igång förfem år sedan och blev en ome-delbar framgång. Hela investe-ringen var betald på åtta måna-der, med en årsproduktion på30 000 kubikmeter. Sågverketär fortfarande i drift med nyaägare. Den en gång värdelösatallplanteringen genererar nu

exportinkomster för Tanzania.En plantering som för några årsedan var osäljbar kunde 2007,efter mycket måttliga investe-ringar, säljas för motsvarande120 miljoner kronor.

Nu driver SSC Forestry ettliknande projekt i södra Chile,till en början i mindre skala. Änen gång är det Låks ramsågverksom står i centrum

– Vi har inte hittat någon an-nan lösning med så låga inve-sterings- och driftkostnaderper producerad kubikmeter, sä-ger Klas.

TORKNING MED PERFEKT RESULTAT

Den stora utmaningen i Chile ärtorkningen av virket. Olika me-toder har provats och det bästaresultatet har uppnåtts medSauno virkestorkar från svenskaPlano som numera säljs av Lo-gosol. Det handlar om vackra,värdefulla och svårtorkade trä-slag. Torkresultatet är enaståen-de och nu pågår försök med attsänka elkostnaden genom attdelvis använda biobränslen.

Låga kostnader gör det lön-samt att förädla även klenareträd, vilket skapar värden i tidi-gare värdelösa skogar och gerskogsägare resurser att satsa påskogsvård. I södra Chile finnsmånga exempel på att natur-skogarna missköts under år-hundraden och att man i fleraomgångar bara avverkat de vär-defullaste träden och sedanlämnat skogarna vind för våg.

Idag satsas enorma pengar påskogsplanteringar över hela

världen. Syftet är i första handatt plantera träd och återskapajordens lungor för att binda kol-dioxid. Men allt för ofta glömsfortsättningen bort. Hur skaskogen vårdas, hur finansierasinsatserna och hur ska alla dessaträd i framtiden användas?

MANNEN BAKOM DEN DELADE LINJALEN

SSC Forestry driver även ettprojekt i El Salvador där manska arbeta med hela kedjan frånplantskola till färdiga produk-ter. Plantskolan är i full drift ochplanteringar pågår.

Nästa steg är att bygga ett såg-verk enligt den utprovade mo-dellen med utrustning från Lo-gosol.

Klas Bengtsson har arbetatmed Logosol från tidigt 90-tal.

Som forskare på lantbruks-universitetet använde han Solo-sågen som redskap i utbildningoch forskning. Senare som kon-sult för att skogsbolag och skog-sägare skulle lära sig förstå vär-depotentialen i sina egna skogar.

Klas önskemål om att ta medsig Solosågen som bagage påflyget löstes med att linjalen de-lades på mitten och sattes ihop

med en skarvbit. Så seralla Solosågar ut idag.

Den stora utmaningen i industriprojekt i utvecklings-länder är att hitta enkel och hållbar teknik som för enliten investering ger hög produktivitet och högsta kva-litet. Klas Bengtsson har gjort den utmaningen till sinlivsuppgift.I Tanzania blev resultatet en anläggning med åttaramsågar från Låks som betalade sig på åtta måna-der och producerar 30 000 kubikmeter virke om året.

Investeringen betalade sig på åtta månader

Åtta Låkssågar producerar 30 000 kubikmeter om året

Åtta Låkssågar förvandlade en havererad tallplantage till lönsamt skogsbruk med rekordlåg inve-steringskostnad. Sågverket startade 2005 och producerar idag 30 000 kubikmeter om året.

Logosol Låks 500, mellanmodellen avtre ramsågar, alla med överlägsen ka-pacitet. Det är sågverk av den här typensom används i Tanzania. Erfarenhetenär att det ger överlägset mest kapacitetför pengarna.

Kalle Låks utbildar personalen på plats i Tanzania.

– Det är inte god miljövård att lämna skogar vind för våg, sägerKlas Bengtsson som idag driver två projekt i Sydamerika för attbruka skogen på ett ansvarsfullt sätt, med hjälp av småskaligalösningar från Logosol.

6 Nysågat våren 2009

Jag har ”tillverkat” Nyså-gat sedan första numret1990. Den första tidning-en innehöll mest artiklarom det som då var före-tagets enda produkt Solo-sågen. Men ett par kun-der fanns med redan då. En av dem var P A From i Tärna-by och vi kunde stolt meddelaatt han byggt en hel villa medvirket som han sågat själv. Detväckte respekt bland intressera-de svenskar men helt andra re-aktioner utomlands.

En bekant till mig är svenskmen uppvuxen i Ghana. Ensommar tog han hand om tvågentlemän från detta land. Destuderade i Sverige och hadesom mål att starta en träföräd-lingsindustri i hemlandet. Jagdemonstrerade Solosågen fördem och berättade om P A Fromsom själv sågat allt virke till ettstort hus.

Herrarna från Ghana tittadeförvånat på mig. Det är väl såman bygger hus? Hugger nedträd, sågar upp dem till virkeoch spikar ihop ett hus. Hemmai Ghana sågade man plankornaför hand och Solosågen var i de-ras ögon ett under av rationali-sering.

"Hur bygger ni hus här i Sve-rige?", frågade en av dem.

När jag berättade att villorna

kommer färdiga på lastbil frånfabrik, exploderade det. Bådatvå vred sig av skratt och vägra-de tro på mig.

Sedan dess har jag träffat åt-skilliga solosågare över helavärlden. Mitt bestämda intryckär att Solosågens stora styrka äratt den återför sågande och byg-gande till vad det en gång var:En syssla nära naturen där manväljer ut rätt träd för uppgiften,sågar upp dem med omsorg ochbygger för att huset ska stå i fle-ra hundra år. På något sätt är so-losågandet en protest mot envärld där allt förväntas gå på ettögonblick, där huset kommerfärdigt med lastbil. Det är somskillnaden mellan att kasta i sigen hamburgare och njuta av ettvällagat mål mat i lugn och ro.

VÄCKER LUSTMen det som mest utmärkerSolosågen är att den väcker fan-tasi och skaparlust. När sågver-ket väl är på plats så känns detsom att begränsningarna upp-hör. Det enda som står mellandrömmen och dess förverkli-gande är ett antal timmars jobb.

Därför är det ingen slump attSolosågen finns med i bilden isnart sagt vartenda projekt ut-över det vanliga. Några av dempresenteras i detta jubileums-nummer av Nysågat, med texten"Solosågade underverk". Det ärvikingaskepp, den maffiga

hoppbacken i Hede, Ostindiefa-raren Götheborg, Svar forskar-centrum i Ramsele och mångaandra projekt som har blivitverklighet med Solosågen.

NÄR INGEN TRORStyrkan med sågverket är inteatt man kan såga allt virke sombehövs i projektet. Styrkan lig-ger på ett annat och djupareplan. Varje projekt föds i huvu-det på en eller några entusiaster.Oavsett hur mycket ritningar devisar upp, är det närmast omöj-ligt att intressera myndigheteroch andra finansiärer för idéer-na. Ofta avfärdas det som flum-migt och ogenomförbart.

I ett stort projekt är en solosåg

en blygsam investering, någotsom de första entusiasterna kanfinansiera själva. Skog på rotbrukar inte vara några problematt ordna till rimlig kostnad.

På så sätt kan projektet draigång och entusiasterna kan be-visa sina ärliga avsikter och sittengagemang. När fartyget, hu-set eller vad det nu kan vara bör-jar växa fram, finns något att vi-sa upp, ett bevis för att projektetfaktiskt är genomförbart.

En av många som har den härerfarenheten är skeppsbygg-mästaren Joakim Severin, en avdem som kläckte idén att byggaostindiefararen. Till en börjanvar det många som skakade påhuvudet och projektet började

först bli trovärdigt när botten -stocken var sågad med en BigMill från Logosol och spantenbörjade resas. Då blev de tidiga-re negativa mer positivt inställ-da och resurserna om inteströmmade till så i vart fall gjor-de det möjligt att gå vidare medbygget. Till sist var hela nä-ringslivet med på tåget och pro-jektet under det svenska kunga -parets beskydd.

Solosågens största bragd äratt det fungerat som startmotori åtskilliga "galna" projekt ochvisat att det omöjliga är möjligt.Solosågen kommer att fyllasamma funktion i många årframåt.

JANNE NÄSSTRÖM

Solosågen startmotor för underverk

Mattias Byström lyfter en Solosåg M7. Annars är det lilla sågverket det perfekta hjälpmedlet för attlyfta drömmar till verklighet.

7Nysågat våren 2009

I Sala placerades sågverket påSörskogens Snickeri. Verksam-heten finns kvar under annatnamn, Solosågen likaså.

Namnet på snickeriet ändra-des vid en flytt härom året ochidag heter verksamheten KarlaSnickeri. Arbetsledare är Ulf Ja-cobsson.

– Vi har sågat mycket genomåren och vi använder fortfaran-de sågverket regelbundet, sägerhan.

Det senaste stora projektetvar två åskådarläktare 60 meterunder jord i Sala silvergruva.För ändamålet sågade snickerietlärk och virket transporteradesmed gruvhiss och byggdes upppå plats.

Tanken var att den skullemonteras upp och ned efter be-hov, men idag är läktaren per-manent uppställd i den del av

gruvan som går under namnetKristinaschaktet.

I FULL DRIFT EFTER 15 ÅRSolosågen i Sala är vid det här la-get drygt 15 år gammal och fulltfunktionsduglig trots många årav tuffa uppgifter.

Sala kommun har med sittsnickeri och sågverk en resursatt sätta in för att skapa me-ningsfulla arbetstillfällen. Un-der krisen, som den inköptesför att bekämpa, var det mångaarbetslösa snickare som arbeta-de i kortare eller längre perioderpå snickeriet.

– Problemet är snarare vad viska bygga och renovera. På1990-talet byggde och renove-rade vi klubbstugor, bygdegår-dar och mycket annat och detfinns inte så mycket kvar att åt-gärda, säger Ulf.

En del av jobben idag kretsarkring silvergruvan, en gång i ti-den Sveriges skattkammare till-sammans med koppargruvan iFalun. Idag är gruvan i kommu-nens ägo och fungerar som mu-seum och äventyrsanläggning.

HUDDINGE SKAPADE MENINGSULLA JOBB

I Huddinge har Solosågen nu-mera fått sällskap av ett störresågverk när kommunen upp-täckte möjligheten med att pro-ducera nyttigheter för medbor-garna ur kommunens egna sko-gar.

Det var Håkan Dahlgren som1992 tog initiativ till investe-ringen i en Solosåg. Det blevstarten på ett stort antal projektgenom åren. Bland annat bygg-des en stolplada som inrymmerallehanda maskinell utrustning

samt en timrad stuga. – Det var jag själv som stämp-

lade furorna till timmerstugan ikommunens egen skog, minnsHåkan som idag är tillsynsmanoch naturvårdsvakt på kommu-nens naturvårdsavdelning.

GER KOMMUNENMÖJLIGHETER

Arbetet med timmerstuganleddes av Bo Gustavsson och

nästan allt, till och med dörren,tillverkades med hjälp av Solo-sågen. Det var Bo som tog översågverket när Håkan bytte ar-betsuppgifter.

Idag är verksamheten till storglädje för kommunens invåna-re, både i form av allt som harbyggts till möjligheterna someget sågverk ger kommunen närarbetslösheten ökar.

Kommunerna är väl rustade att bekämpa arbetslöshet med SolosågSveriges kommuner står väl rustade för att skapa me-ningsfullt arbete för ett växande antal arbetslösa.Hälften av dem köpte en eller flera Solosågar underkrisen i början av 1990-talet.Sala och Huddinge var först att satsa på sågverk.

En av de två läktare som Sala kommuns eget snickeri härom året byggde av lärk, sågad på denSolosåg kommunen köpte för mer än 15 år sedan. Läktarna står 60 meter under jord i Kristina-schaktet i Sala silvergruva. Foto: Mattias Johansson

– Vi använder fortfarande sågverket regelbundet, säger arbets-ledaren Ulf Jacobsson. Sala var en av landets första kommunersom satsade på egen Solosåg. Hälften av landets kommuner följ-de exemplet.

Timmerstugan (ovan) samt fågeltornet och stolpladan till höger är tre exempel på projekt som för-verkligats med timmer från egen skog, förädlat på eget sågverk. På samma gång har Huddingekommun kunnat erbjuda meningsfulla jobb till arbetslösa. Håkan Dahlgren infälld i bilden.

Solosågatunderverk

8 Nysågat våren 2009

Det här är historien omtvå skogsägare som ska-pade ett liv tillsammansmed skogen i centrum.Om Skogs-Hilda somskördar barken och ba-kar bröd. Om Hålmfridsom sågar och hyvlar detsom blir kvar.

Skogs-Hilda heter egentligenIngrid Ölund och arbetade tidi-gare som biomedicinsk analyti-ker på en vårdcentral i Örn-sköldsvik. Samtidigt drev honföräldragården med 200 hektarskog och var under en periodmjölkbonde.

– Skog och bakning är minastora intressen, berättar Ingridsamtidigt som hon stoppar inved i bakugnen.

För några år sedan gick hon endistansutbildning i skogligmark- och vattenvård pålantbruksuniversitetet i Uppsa-la. Där mötte hon snickarenLars-Inge Hedlund från Värm-land. Det var mer än intressetför skog som förenade dem.

– Lars-Inge skickade blom-mor till mig på jobbet, utan attskriva något kort. En av läkarnaundrade vem som skickatblommorna. När jag inte svara-de, skrev han själv ett kort, be-rättar hon och skrattar gott.

Enligt läkaren hette blom-mornas avsändare Hålmfrid.

– Det var inte mer än rätt.Själv kallade jag Ingrid för Hil-da, säger Lars-Inge.

BAKAR MITT I VÄRDSARVETDet slutade med att han flyttadetill sin Hilda på gården utanförÖrnsköldsvik. Tillsammanshar de sedan flyttat ett par gång-er till, på jakt efter den perfektabakugnen i en lokal godkänd förlivsmedelsproduktion. Det varså paret hittade en nedlagdICA-butik i Björnås, Nordingråsom ligger mitt i världsarvetHöga Kusten.

– Under sommaren är det såmånga turister att jag knappthinner med att baka till alla. Påvintern är det lugnare men detär allt fler som beställer bröd påpostorder. Särskilt barkbrödetär efterfrågat, säger hon.

Barken kommer från den eg-na skogen och skördas på våren,när saven stiger. Hon använderden vita underbarken från tall,som torkas och mals till mjöl.Hon har låtit göra analyser avmjölet som visar att barkbrödinte är nödmat utan tvärtom in-nehåller massor av nyttigheter.

ÖVERTOG SÅGVERKUtanpå bageriet hänger en storskylt med texten Skogs-Hilda.Den har hon tillverkat själv ochgjorde ytterligare en när honändå var i farten med handöver-fräsen. På den står detHålmfrids Trä och skylten skahängas upp på det gamla såg-verket i Ullånger, ett samhällevid E4 berömt för sitt klädvaru-hus med världens största kläd-hängare på taket, täckt av äktabladguld och omnämnd i Guin-ness rekordbok.

När Lars-Inge tog över såg-verket i Ullånger var sågningenhistoria. Kärnan i verksamhe-ten var en femkuttrig industri-hyvel, en rejäl pjäs från Wacosom finns på många större hyv-lerier. Perfekt för den som hyv-

lar tusentals meter av varje sort,en mardröm för den småskaligeträförädlaren.

– Hyveln måste gå hela tidenför att det ska löna sig. Bara an-slutningsavgiften för 80 ampe-res säkring är otrevligt hög, sä-ger Lars-Inge.

SÄNKTE ELKOSTNADENIndustrihyveln ersattes av enLogosol PH260 med fyra kutt-rar. Den kräver bara 16 amperemen gör samma jobb som storahyveln, visserligen med lägrematningshastighet men medavsevärt kortare tid för omställ-ning.

Nu är den stora elförbrukarenden gamla klyvsågen. Även denska säljas och ersättaren, Logo-sols klyvsåg, är redan inköpt.När den installerats blir elbeho-vet och den fasta kostnaden än-nu lägre.

I likhet med de flesta småska-liga träförädlare är Lars-Inge enallkonstnär.

Utöver den egna produktio-nen säljer han alla typer avbyggmaterial. Han utför ävenbygg- och markarbeten, har en

liten grävmaskin och säljer ved.– På somrarna går det riktigt

bra, men under vintern är det li-te för lugnt. Det borde ha varittvärtom, på sommaren skulleIngrid behöva hjälp i bageriet.

SMAKA PÅ SKOGENÄven Lars-Inge har blivit skog-sägare och äger nästan likamycket skog som Ingrid. Trotsdet köper han in det mesta vir-ket från ett större sågverk. Dåkan han välja ur ett större vir-kesflöde, men för specialpro-dukter använder han egen skogsom sågas upp på en Solosåg.

Han har även ”importerat”klibbal från Värmland, ett vack-ert träslag för inredningssnick-erier. Spillbitarna går rakt in ibakugnen. Alved ger nämligendet godaste brödet.

Är du nyfiken på hur en tallsmakar? I så fall kan du beställadirekt från Skogs-Hilda och fåbrödet levererat med posten.Ingrid Ölund når du på telefon070-634 44 16 eller ocksåskickar du e-post till skogs-hil-das@hotmail.com.

Bakar den ena såhyvlar den andre – av samma träd

Ingrid Ölund bakar bröd av barken från träden som hennes Lars-Inge Hedlund sedan hyvlar.

Lars-Inge Hedlund med ett okantat flak av klibbal. Spillbitarna av al från hyvleriet är perfekt bränsle i den vedeldade bakugnen.

9Nysågat våren 2009

På släktgården utanförKlavreström har tre gene-rationer Säll skapat enskog med ett 40-tal trä-slag.Följ med på en tur genomdouglasgran, lärk ochhybridpoppel.

Harald Säll forskar och un-dervisar om skogsbruk på Växjöuniversitet. Mycket har han lärtsig av pappa och farfar i släktensskog. Den är bara på 60 hektar,men ett föredöme i fråga omskötsel och artrikedom.

– Det är både lönsamt och gertillfredsställelse att arbeta medskogen.

Som forskare konstaterar hanatt granen är stommen i detsvenska skogsbruket. En suve-rän råvara för sågning och mas-saindustri.

Men som skogsägare ser hanandra kvaliteter i skogen, inteminst det mångfald av egenska-per som olika träd erbjuder.

55 000 KR PER KUBIKMETER

Ett av många exempel är masur-björk. Om detta efterfrågadeträslag har han skrivit en boktillsammans med Bengt-ElisPettersson, projektledare ochlövträförespråkar i Sävsjö.

– Masurbjörk är ett av värl-dens mest efterfrågande träslag.Det högsta pris som betaladesunder 2007 var 55 000 kronorper kubikmeter för ett störreparti med 15 kubikmeter 2,7meter långa masurstockar, be-rättar Harald.

Uppsågad till ämnen tillknivskaft är priserna flera 100000 kronor per kubikmeter.Med dessa priser gäller det attspara på sågspåret. Bandsåg re-kommenderas.

Masur är en sällsynt genetiskdefekt av vårtbjörken. Numerafinns klonade plantor att köpa

från Finland. Med rätt växtbe-tingelser är träden klara för av-verkning om 40 år. Andra trä-slag som finns som plantor iklonade masurvarianter är klib-bal, gråal, rönn och asp.

Men det finns många andrasätt att öka värdet av skogen.Det viktigaste är att sköta den,röja och att stamkvista tallarna.Stamkvistningen behöver baragöras en gång, när trädet är 8-12cm i brösthöjd.

– Stamkvistning kan för-vandla en ordinär fura till ettstamblock, säger han och visaren plankbit från övergångenmellan kvistad och okvistadstam.

POPPEL, ASP OCH LÄRKAndra spännande träslag på går-den är olika former av hybrider,bland annat poppel, asp ochlärk. Det sistnämnda räknas nu-mera som ett inhemskt träslag,Trädet lär ha vuxit i norra Sveri-ge strax efter senaste istiden.Lärk har god tillväxt och bildarsnabbt kärnved, vilket gör denlika beständig mot röta, om års-ringsbredden är måttlig, somkärnfura, fast på kortar tid.

Asp är ett träslag som vi lyftfram flera gånger här i Nysågat.Det finns överallt och betalasinte särskilt bra. Det är mest an-vänt för bastulavar, men funge-rar utmärkt till fasader ochspåntak tack vare sin tålighetmot röta.

Forskning i Växjö visar att aspäven är ett väl så bra konstruk-tionsvirke.

– Vi sorterade asp enligt sam-ma normer som gran och utför-de brottprovet. Asp uppfylldenormen, berättar Harald.

Han avslutar med att under-stryka att gran och fura underöverskådlig framtid är stom-men i det svenska skogsbruket.Experimentera gärna med nyaträslag, särskilt om du sågarsjälv, men glöm inte bort trädensom byggt Sverige.

Glömskan har flera orsaker.Den svenska skogen har aldrigvarit av så hög kvalitet som idag.Det är bara några procent av trä-den som är så växtvridna att deskapar problem, men med da-gens teknik är det närmastomöjligt att sortera bort pro-blemträden i storskalig produk-tion.

På Växjö universitet bedrivsforskning för att mäta fibervin-keln med ett mikrovågsinstru-ment i skördaraggregatet.

Målet är att problemträdenska bli massaved redan i skogen,utan att passera sågverket.

Alla träd är mer eller mindrevridna. Fibrerna formar sig som

en spiral i stammens längd-riktning.

En teori är jordens rotation,men den är sannolikt den minsttroliga eftersom olika arter harolika mönster.

MINSKAR MED ÅRENUnder de första 50 åren vridersig fibrerna åt vänster. Vrid-ningen minskar med 5/100-dels grader per år och på åldernshöst blir träden högervridna.

– Det stämmer inte med allaträd, vissa vrider sig tidigt åt hö-ger, berättar Harald.

Fibrernas vinkel kan bedö-mas med blotta ögat efter liteövning. På fura går den att se

utanpå barken. På gran skär manbort eller ristar barken. Blånadoch barkborrar är till god hjälpför att lära sig. Båda sprider siglängs fibrerna.

– En gammal tumregel för brakonstruktionsvirke är att fiber-vinkeln under bark på en stockinte ska vrida sig mer än ettkvarts varv på 4,5 meters längd.Regeln gäller för stockar som ärgrövre än 18 cm. För snickerierska vridningen vara under enåttondels varv, tipsar Harald.

JU LÄNGRE UT DESTO RAKARE VIRKE

Även kraftigt växtvridna stock-ar är raka efter sågning. Virketvrider sig i torkningen ochskevheten ökar i samma taktsom fuktkvoten minskar. Där-för tål konstruktionsvirke merväxtvridenhet än det som skavara möbeltorrt.

Ungdomsveden, de 10-15första årsringarna, är mest be-

nägen att vrida sig. Normalt gäl-ler att ju längre ut i stocken, des-to rakare virke efter torkning.Men det finns extrema träd somär rejält växtvridna rakt ige-nom.

Industrin löser problemetmed en metod som kallas relax-torkning eller högtemperatur-basning. Fibrerna fixeras medhjälp av hög temperatur ochånga. Det är samma metod somSauno-torken använder. Logo-sol säljer numera Saunos tork- aggregat

– Den som sågar i liten skalakan istället sortera bort pro-blemstockarna, säger Harald.

STRÖLÄGGNING OCH TJURVEDDeformationerna kan minskasmed planerad ströläggning.Lägg det mest växtvridna i bot-ten och det rakaste virket påtoppen.

Tjurved är ett annat fenomensom orsakar deformationer och

problem redan i sågningen. Denbildas om trädet blivit snedbe-lastat. Det kan ha stått i skogs-brynet med vinden i en domi-nerande riktning, i en brantbacke eller växt krokigt.

Träd stabiliserar sig genomatt "bygga muskler", eller snara-re korta fibrer med tjocka cell-väggar som krymper mycketnär de torkar.

Tjurved undviker du genomatt välja raka träd i jämna be-stånd på hyfsat plan mark iskyddade lägen.

Tjurved syns väl som mörka”månskäror” i stockändan.Barrträd bildar tjurved på utsi-dan av kröken, medan lövträdplacerar musklerna eller tjurve-den på insidan.

Slutsats: Det bästa torkresul-tatet får du genom att välja rättträd för sågning, oavsett om dulåter naturen sköta torkningeneller använder en virkestork.

Om sågat virket blir skevt efter torkning, är orsakenofta trädets naturliga växtvridenhet. Det är känt se-dan människan började såga fram ämnen ur trä, menhåller på att glömmas bort.– Lösningen är att välja rätt träd för sågning, sägerHarald Säll, forskare på Växjö universitet.

Så torkar du virket utan vridning

Lönsamt att förädla skogen

– Det är lönsamt att vårda sin skog, säger Harald Säll, forskare på Växjö universitet. Här är han i sinegen skog, överst vid ett parti stamblock av fura, nedan t v visar han stamkvistning och till höger enplanka, där den övre kvisten fått sitta kvar och den nedre har kapats när trädet var ungt.

10 Nysågat våren 2009

www.skogen.sePå SKOGENs nya hemsida finns allt du behöver veta om skog

www.skogen.sePå SKOGENs nya hemsida finns allt dubehöver veta om skog

• Senaste nyheterna

• Goda tips och råd

• De nya jobben

• Bra erbjudanden

• Heta debatter

Föreningen Skogen och Tidningen SKOGEN ger dig nycklarna för att nå framgång

i skogsbruket. Som skogsintresserad har du troligen redan besökt nya hemsidan.

Annars är det inte för sent: Besök www.skogen.se.

• Senaste nyheterna

• Goda tips och råd

• De nya jobben

• Bra erbjudanden

• Heta debatter

Föreningen Skogen och Tidningen SKOGEN ger dig nycklarna för att nå framgång

i skogsbruket. Som skogsintresserad har du troligen redan besökt nya hemsidan.

Annars är det inte för sent: Besök www.skogen.se.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se E-post: info@skogen.se Tel: 08-412 15 00

Lars driver företaget RyttwoodAB med en större gallringsskör-dare och en anställd. Familjenbor på liten gård utanför Örkell-junga i norra Skåne, utan skogmen med plats för ett sågverk.Efter Gudrun gick skördarendygnet runt och det var åtskil-ligt förstklassigt sågtimmersom sorterades som massavedeller biobränsle.

– Jag köpte det bästa virket avskogsägarna och beställde en

Solosåg, berättar Lars som längefunderat på att skaffa sågverk.

Solosågen utveckladessnabbt från ett verktyg för atträdda det bästa av orkanens rovtill en passion för småskalig trä-förädling. Verksamheten harstegvis utvecklats och Lars haräven gått ett par kurser hos Lo-gosol.

Numera har Solosågen fåttsällskap av Logosols störrebandsågverk LM40 och fyrkut-

terhyveln PH260. Lars var en avde allra första som köpte band-sågverket. Att han behöver desshögre kapacitet vittnar det storaantalet stockar om, som väntarpå att bli uppsågade.

Lars har massor av affärsidéerpå produkter som han ska till-verka, från vindskydd för sop-tunnor till rejäla timrade stu-gor. Hittills har jobbet i skörda-ren tagit det mesta av hans tidoch affärsutvecklingen har fåttstå tillbaka.

– Södra har meddelat att detblir stopp på avverkningar un-der våren. Det positiva är att jagfår tid att utveckla mina pro-dukter, säger han.

Lars är också en av de förstasom beställt den nya tim-merfräsen och balkhyveln frånLogosol. Den är utvecklad förbandsågverket och planen är attanvända den för såväl tim-merfräsning och balkhyvlingsom hyvling av panel.

– Det borde vara ett bra sättatt hyvla breda, okantade plan-kor, säger han.

Under avverkningsstoppetska fyrkutterhyveln flyttas tillnya lokaler, en stor arbetsbodsom Lars har kommit över tillvettig kostnad. Boden kan en-kelt utrustas med luckor i bådakortsidorna, för bekväm hyv-ling av riktigt långa och grovastockar. Att hyvla riktigt grovtär något som Lars redan har tes-

tat med framgång. Han har hyv-lat spånt och not på timmermed hjälp av bastanta räffladesidokuttrar. Nästa steg är att an-vända samma stål som i tim-merfräsen för att forma 5-tumstimmer.

Klarar verkligen en PH260 såstora sidokuttrar och så grov be-arbetning. Lars har testat ochvet svaret:

– Ja, hyveln klarar även dethär jobbet, säger han.

Lars Ryttberg är en av Logo-sols många kunder över helavärlden som bevisar att ingen-ting är omöjligt, bara olikasvårt. Och att småskalig träför-ädling är mer än en inkomst.Det ger hela tiden nya utma-ningar och möjligheter.

Entreprenör med stora sidokuttrarEtt av Solosågens många underverk är uppröjningenefter orkanen GudrunEn av dem som köpte sig en Solosåg var Lars Rytt-berg, skogsentreprenör med egen skördare.– Jag kunde inte se hur prima sågtimmer gick till flis,förklarar han.

Spindelförlängare gör att Lars Ryttberg kan använda stora räffel-kuttrar med rejäla stål för hyvling av timmer i sin Logosol PH260.

Logosols bandsåg LM40 får med beröm godkänt.

Nenos Hidos hävdar attLogosols bandsåg BS350överträffar allt annat somkan placeras på en Solo-såg. Han är tekniker påLogosol och bygger spe-cialprodukter. Den ma-skin han sätter högst ärbandsågen.

Bandsågen presenterades 1995efter rekordsnabb utveckling.Lika snabb var matningshastig-heten och lika tunt sågsnittet,bara två millimeter. Men denförsta modellen hade barnsjuk-domar och de som levereradeshar senare byggts om.

När Nenos anställdes för någ-ra år sedan, adopterade hanbandsågen.

Han kommer från norra Irakoch är ursprungligen möbel -snickare. Därför värderar hanhögt en såg som inte slösar medförstklassigt virke. Han har isamarbete med Logosols kon-struktörer förfinat aggregatetoch själv provkört och utvärde-rat resultatet.

– Idag är det en riktigt, riktigtbra såg, säger Nenos.

Han får stöd av Logosols vd

Bengt-Olov Byström som häv-dar att ingen bandsåg kan tävla ihastighet med BS350 vid såg-ning av klent virke pga snabbomställning mellan sågsnitten.

DUBBLA NYHETERDen senaste förbättringen ärtvå ventiler på framsidan, enöver vart och ett av hjulen sombanden löper mel-lan. Ventilernagör att sågspånetinte dras medoch fastnar inuti så-gen. De ser inte så mycket utför världen, men enligt Nenosär effekten märkbar.

Dessutom har vattenbehålla-ren, som smörjer och kylersågbladet, utrustats med enmagnetventil som automatisköppnar och stänger vattenflödetnär sågen startas och stoppas.

ALLT MER EFTERFRÅGADPå samma gång har färgsätt-ningen förändras för att stäm-ma med Logosols nya färgsche-ma grått, svart och grönt.

Under det gångna året harförsäljningen av BS350 ökat re-jält. Ingen vet varför, men ett skäl kan vara lanseringen av den

stora stockbandsågen LogosolLM40.

Kunder som blivit intressera-de av den stora bandsågen harinsett att deras behov inte är vo-lymsågning utan ett tunt såg-snitt. Då är BS350 det perfektaalternativet, särskilt för densom redan har ett kedjesågag-gregat för att såga bort bakarnamed. Det eliminerar bandså-gens problem med jord ochsand i barken.

11Nysågat våren 2009

Ny produkt i Logosols program:

Torken som gör virket rakt

Sauno-torken har funnits näs-tan lika länge som Solosågen.Den konstruerades av LeifMatsson i Dikanäs och börjadetillverkas 1990. Från börjantillverkades kompletta anlägg-ningar, idag levereras torkag-gregat och anvisningar om hurman bygger själva skåpet.

– Kunden bestämmer självstorleken och kan installera fle-ra aggregat för större volymer,berättar Leif.

Idag finns han på ett större

företag i Umeå, Plano SystemAB, som levererar verktyg försnickerier, bland dem Sauno-torken. Tekniken har med tidenförfinats och det är inga överordatt utnämna Sauno till markna-dens mest beprövade och bästasmåskaliga virkestork.

Förklaringen till bra funktionoch ett svåröverträffat torkre-sultat är torkprincipen, somförr kallades högtemperatur-basning och idag är mer käntsom relaxtorkning. Det är denmetoden som stora sågverk an-vänder för att torka sitt bästavirke, för att minska sprickbild-ningar och andra torkskador.

SNABBARE TORKNING, FÄRRE SPRICKOR

Problemet med torkning äratt trä ogärna släpper ifrån sigvatten. Annars skulle träden in-te överleva lång torka och tjäle.Genom att först värma och ångavirket i relativt hög temperatur,70-75°C förändras cellstruk-turen, vilket gör att vatten skakunna vandra inifrån och ut. Inästa steg avfuktas virket vid40-50°C. Resultatet blir mö-beltorrt virke med färre sprickoroch mindre skevheter jämförtmed lufttorkat virke. Men den

största skillnaden är tiden. Denvarierar beroende på träslag ochönskad fuktkvot. Som exempeltorkar du ner barrvirke från 17procent till möbeltorrt på envecka. Nysågad gran torkar dutill hyveltorrt på 7-10 dagar.

Genom att kunden själv byg-ger skåpet, blir investerings-kostnaden låg, jämfört med an-dra lösningar. Aggregatet finns itvå storlekar, 2000 och 4000watt, vilket räcker för att torka3,5 respektive 12,5 kubikmetervirke. För större volymer an-vänder man flera aggregat.

BEPRÖVAD OCH ERKÄNT BRA

– Den största Saunatork vi kän-ner till finns på ett sågverk iSmåland. Där har man byggtom en 40-fotscontainer ochsatt in fyra aggregat, berättarLeif.

En annan containertork medtre Saunoaggregat användes föratt torka virke till inredningenvid bygget av OstindiefararenGötheborg, ett projekt där ävenLogosol medverkade. Det är ba-ra ett av många projekt där Lo-gosol har levererat sågverk ochSauna svarat för torkning.

– Saunos virkestorkar passarsom hand i handske i vårt sorti-ment. Det är en beprövad ocherkänt bra tork till rimlig kost-nad, säger Logosols vd Bengt-Olov Byström.

Därför har Logosol nu börjatsälja Sauno virkestorkar både iSverige och utomlands.

Torkning av virke är den stora utmaningen för små-skaliga träförädlare. Naturen kan göra jobbet men då tar det fem år tillmöbeltorrt.Med Sauno-torken går det på några veckor. Nu börjarLogosol att sälja den.

Sauno virkestorkar finns i tvåstorlekar, på 2000 och 4000watt. Nedan är den lilla torketinbyggd i ett skåp enligt denritning som följer med aggre-gatet. Flera aggregat kan in-stalleras i större torkar.

Bandsågen i sitt livs form

Den senaste versionen av bandsågen BS350. En av nyhe-terna är magnetventil på vattenbehållaren för kylning ochsmörjning.

Nya ventiler gör att spånet lät-tare tar sig ur sågaggregatet.Ventilerna kan eftermonteraspå befintliga aggregat.

– Nu är bandsågen riktigt, rik-tigt bra, säger Nenos Hido, mö-belsnickare och tekniker påLogosol med ansvar för monte-ringen av sågaggregatet.

Från och med onsdag den 28 januari skickas nyhetsbrevet ut via mejl en gång i veckan.

Ta chansen redan nu och registrera dig på Skogsaktuellts hemsida!

www.skogsaktuellt.se

www.skogsaktuellt.se

Surfa in på nätet och registrera dig för

Nyhetsbrevet

NyhetsbrevetBevakning

AnalysDebatt

Intervju

13Nysågat våren 2009

SVAR forskarcentrum i norraÅngermanland är ett av Soloså-gens många underverk. Husetbörjade byggas hösten 1993och invigdes följande år. Riksar-kivet, som äger och driver an-läggningen, beskriver det 1400kvadratmeter stora huset så här:

”Redan när man kommer, serhuset och öppnar entrédörrenkänner man en atmosfär somväcker nyfikenhet. Ljus, luft,vatten och trä blandas med an-dra naturmaterial i byggnadensom ger en behaglig känsla”.

BYGDENS MATERIALArkitekten Per Persson hadesom mål att använda materialfrån bygden och skapa ett hussom smälter in i naturen vidFaxälvens strand, med en me-deltida kyrka på andra sidan.

Han ritade ett hus som bärsupp av en grov bärlina som lö-per i taket genom hela huset.

Från början tänkte han siglim trä balkar.

– Balkarna är så dominerandeoch limträ från södra Sverigepassade inte in i visionen om lo-kalt byggmaterial, säger Sören.

Lösningen blev istället desenväxta furorna från Junsele,vilka sågades till tio meter långabalkar, 26 centimeter i fyrkant,med hjälp av två seriekoppladeSolosågar.

TRE BALKAR PÅ HÖJDENJobbet gjordes av Ungdomscen-trum i Junsele, under ledning avOlav Henriksson. Sågverkenanvänds än idag i samma verk-samhet.

Balkarna monterades tre påhöjden för att klara av att bäraupp hela det stora huset. De 78centimeter höga balkarna vilar isin tur på pelare av rundstock

från samma skogsbacke. Det ären imponerande syn och skaparen unik atmosfär i huset.

SOLOSÅGENS UNIKA YTAMen Solosågen kom även tillannan användning, för att sågaspecialvirke till väggbeklädna-der. Den unika ytan som Solo-sågen ger, näst intill ramsågad,skiljer sig markant från det cir-kelsågade virke som även an-vänts.

Solosågen har även bidragitmed två iögonfallande sorterspanel. Det ena är okantad panel,där vankanten vänts inåt.

När kärnan vänds utåt kuparsig virket inåt, vilket gör att pa-nelerna efter 15 år fortfarandeär spikraka.

Men det mest uppseende-väckande, vid sidan om takbjäl-karna, är panelen i den storahörsalen, med 70 sittplatseroch en fantastisk utsikt över äl-ven.

NATURNÄRA PANELDen bakre väggen består av ba-kar från sågningen av balkarna,ytor som det heter i södra Sveri-ge. Panelerna sitter glest på läktoch skapar en mycket specielloch naturnära atmosfär, i sam-klang med utsikten genom detenorma glasfönstret.

SVAR i Ramsele drivs avRiksarkivet och har landetsstörsta samling av mikrofilmadhistorisk information från helalandet, till exempel kyrkoböck-er, militära rullor och dom-böcker.

Det är ett eldorado försläktforskare som kan utforskasina rötter under sakkunnigledning. Mer information omSVAR finns på www.svar.ra.se.

Solosågatunderverk

Ett centrum försläktforskningmed rötterna i bygdens skogMänniskor vallfärdar från hela landet för att släktfors-ka på SVAR i Ramsele.De möts av ett stort hus som bärs upp av 52 soloså-gade balkar.– Balkarna sågades av senvuxna tallar från en nord-sluttning i Junsele, berättar Sören Eriksson, ansvarigför huset.

– Balkarna som bär upp hela anläggningen är senvuxna furor från en norrlsuttning i Junsele, berät-tar Sören Eriksson, ansvarig för SVAR forskarcentrum i grannbyn Ramsele. Här sitter han i hörsa-len. Panelerna bakom honom (närbild nedan t v) är ytveden från sågningen.

En bild från 1993, efter att 52 tio meter långa balkar hade sågatsmed två sammankopplade solosågar.

Släktforskarna kan vila ögonen på de grova träbalkarna, som löper genom hela huset, mellan pas-sen vid mikrofilmsläsare och datorer

Nysågat våren 2009 Mittup

Ägaren till detta sågverk heterStaffan Sandler. Han köpte detpå hobbymässa i Stockholm vå-ren 1989, samma år som Logo-sol startade. Staffan var mittuppe i karriären med egen re-klambyrå som han fortfarandedriver tillsammans med hust-run Helene Mergel. Byrån heterSandler Mergel Design och harrönt stor uppmärksamhet försin marknadsföring av kulturoch utgivning av konstböcker.

– På den tiden bodde vi på mi-na morföräldrars gård mellanStockholm och Uppsala, berät-tar Staffan som själv växte upp iJämtland.

SÅGVERK FRÅN GILLESTUGANMorfar hade sparat träd som imyndigheternas ögon borde haavverkats för länge sedan. Detvar rejäla stamblock av allrahögsta kvalitet. På hobbymäs-san uppenbarade sig möjlighe-ten att själv förädla denna skog,för att underhålla och utvecklasläktgården.

– När man driver eget företagär man aldrig helt ledig. Att sågavar också ett sätt att rensa hjär-nan och koppla bort jobbet, sä-ger han.

Han köpte Solosågen somdemonstrerades på mässan.Den var av modell ett, tillver-kad hemma i familjen By-ströms gillestuga och iställetför dagens tryckta dekaler an-vändes en gul tejp med företa-gets namn och adress skrivetmed tuschpennna.

Akademikern och reklam-mannen Staffan lärde sig påegen hand att hantera sågver-ket. Den första versionen varmindre och saknade dagensmöjligheter till förlängning ochförstärkning, så de grövstastockarna fick han lämna bort

för sågning. Men under några årgick sågverket ändå för fullt ochresultatet blev ett rejält virkes-förråd av allra högsta kvalitet.

SKÄRGÅRDSHEMMAN TILL SALU

Tiden gick, släktgården såldesoch en dag uppenbarade sigmöjligheten att köpa ett skär-gårdshemman i Roslagen, på önSvartlöga i ytterskärgården.

Det var det första skärgårds-hemman som gått ur en släkt. Iefterdyningarna av 1990-tal-skrisen var buden som inkomtill Allmänna arvsfonden säll-synt låga. Staffan hade lagt in ettskambud. Till hans och Helenesstora förvåning gick budet hem.

– Svartlöga är en viktig plats ivårt liv tillsammans. Det var härvi träffades första gången, för-klarar Staffan sitt beslut att läm-na in ett anbud som borde havarit för lågt och samtidigt lågöver vad familjen egentligenhade råd med.

Sedan dess har deras lilla fri-tid varit förlagd till Svartlöga.Hit fraktades virket som tidiga-re sågats och hit kom Solosågen.

KLARADE SIG UNDAN RYSSEN

Genom åren har de båda bo-ningshusen renoverats, ladu-gården likaså. Höskullen blevateljé och sommaren 2008byggdes ett kombinerat växt-hus, snarare ett orangeri, ochspaavdelning.

– Orangerier och spa har ald-rig funnits i skärgården. Det ärett växthus med vedeldad ba-stu, invänder Staffan.

Närmaste grannen blev så in-spirerad att han köpte sig en So-losåg av nyare modell, en M5.Staffan brukar hjälpa till medsågningen och resultatet har

blivit ett från grunden nybyggtboningshus som är perfekt an-passat till byn med anor från1500-talet.

– Svartlöga var den enda ön iRoslagen som klarade sig frånryssarnas härjningar 1719. Detsägs att säljägarna var så skickli-ga skyttar att de kunde freda sig.Hur som helst slapp man ryssenoch bebyggelsen här är äldre änpå andra öar.

BYGGS I GAMMAL STILDen gamla bebyggelsen har be-varats och det som byggs nyttoch till är i gammal stil. Öns bå-da Solosågar, veteranen från1989 och dess modernare ef-terföljare, har bistått medmycket av byggmaterialet.

Det är dyrt att frakta virke tillen ö i yttersta havsbandet ochhär finns redan bra bestånd aval, björk, ask, fura och gran.Men även av andra träslag, somvuxit upp efter att djurhållning-en minskade och slutligen för-svann på 1960-talet när de sistabofasta lämnade ön. Idag finns

det runt 100 hushåll på Svartlö-ga. Fler och fler tillbringar alltmer av sin tid på ön. Staffan ochHelene är de verkliga entusias-terna och har bott stora delar avden gångna vintern på ön, trotsavsaknaden av el.

– Vi klarar oss bra med ved,solpaneler och ett dieselkraft-verk, säger Staffan.

Numera har han tid för ett livutan moderna bekvämligheter.Han och Helene har nyligenpensionerat sig och satt reklam-byrån på sparlåga.

Nu är deras inriktning attfortsätta renovera och utvecklasitt skärgårdshemman, blandannat med hjälp av en av värl-dens allra äldsta Solosågar.

Den fungerar fortfarande ut-märkt och vid Nysågats besökvar Staffan i full färd med att så-ga ämnen till tavelramar ochbordsben av björk, till ett bordsom han lovat sin mor att bygga.

Den kommande vårens ochsommarens större projekt ärdock hyvlingen och spontningav massiva 2 tums kilformade

furuplank som ska bli nya golv istorstugans kök och sjöstuganskammare. Planen är att köpa enhyvelmaskin från Logosol,prick 20 år efter den första affä-ren.

VERKLIGHETENS FARBROR MELKER

Kännare av Astrid Lindgrensverk invänder att filmens Salt-kråkan är en annan av Roslagensöar, Norröra. Där ligger Snickar-gården, huset där far bror Melkertillbringade somrarna med bar-nen. Vinterbilderna filmades påSöderöra och Svart löga fick bi-dra med sjöbodar och skärgårds-miljö.

– Klipporna där borta var medflera gånger i filmerna om Salt-kråkan, säger Staffan och pekar.

Själv blir han emellanåt kal-lad farbror Melker, även han enuppfinningsrik herre medmånga idéer. Med den skillna-den att farbror Staffans idéerfungerar och hans projekt blirslutförda.

Saltkråkan bevaras meAstrid Lindgrens berättelse om barnen på Saltkråkanhar för evigt format bilden av den svenska skärgår-den. Bilden av dess byggnader och kultur, av dessmänniskor och vackra natur.Verklighetens Saltkråkan finns kvar, förädlad med enav de första Solosågarna som tillverkades.

En pigg Solosåg av första årsmodell, med sin nyligen pensionerade ägare Staffan Sandler.Foto: Helene Mergel

Nysågat våren 2009pslaget

d den äldsta Solosågen

På de första Solosågarna skrevs dekalen för hand.

Gästrum med solosågat golv och tak.

Grannhuset är nybyggt av solosågat virke. Ägaren har eget såg-verk och Staffan Sandler hjälpte till med sitt.

Svartlöga ligger i Roslagens yttre skärgård. Reguljära båtar går bara sommartid och el får man till-verka själv med solpaneler och eget kraftverk.

Staffan Sandler och Helene Mergel pensionerade sig på samma gång och satsar sin tid på att sågaoch bygga. Av den här björkstocken ska det bli bordsben.

Ny studie om

Dikalvar

15sidor

HÄSTMEDICIN - FÅNG

PÅ TUR MED BASJKIR

NYHETER

PRODUKTER

SVERIGES STÖRSTA OBEROENDE LANTBRUKSMAGASINNr 1 2009 Årg 15

Skogen somInvestering

Nystartad förmedling av

Fjäderfägödsel

Hammarby Gård

störst på BasjkiHammarby Gård i Haninge söder om Stockholm är störst i

Sverige på Basjkirhästar. Här finns 50 av landets totalt cirka

500 Basjkirer, även kallade allergivänliga hästar.

– När jag skaffade hästarna tänkte jag inte på allergiaspek-

ten utan tilltalades av andra egenskaper, säger Tina Norlin

som driver Hammarby Gård tillsammans med sin man Rolf.

Men idag deltar många hästallergiker i ridskolan, som är en

viktig del av gårdens verksamhet.

TEXT: SUSANNE MATTSSON FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Basjkirhästar härstammar från trak-

terna kring Uralbergen i Ryss-

land. De är typiska arbetshäs-

tar och anses vara lättsamma, smarta och

samarbetsvilliga.

Tina Norlin var bland de första i Sveri-

ge med att importera dessa urhästar från

Ryssland till Sverige. 1996 köpte hon

och maken Rolf fem Basjkirer.

– Tidigare hade jag haft islandshästar,

men efter att ha läst en artikel om Basjkir-

hästar fastnade jag för dem. De beskrevs

som friska, smarta, sociala hästar som är

snälla, pålitliga, gillar människor och inte

överreagerar i onödan, säger Tina.

Att Basjkirhästarna klassas som allergi-

vänliga och i de allra flesta fall går ihop

med hästallergiker var ingen medveten

satsning utan en ”ren bonus” som man

fick på köpet.

– Cirka tio procent av våra ridskoleele-

ver är allergiker eller har allergiker i fa-

miljen. Många åker långt för att kom-

ma hit och rida. Är man allergiker är man

beredd att resa. Man ska vara glad om det

finns Basjkirhästar inom 20 mils radie.

Ridhuset är specialbyggt för att få bättre

luftcirkulation. Från sarjen och upp mot

taket har man lämnat öppet, och istället

för glas används vindnät.

– I och med att luften cirkulerar funkar

det oftast för allergiker att vistas i ridhu-

set. Dessutom mockar vi hela tiden, och

undviker hö. Många är inte bara allergis-

ka mot hästar utan även mot hö.

Kan inte garantera

Även om många allergiker hittat till

Hammarby Gård vill Tina och Rolf inte

marknadsföra ridskolan som allergivän-

lig eller lova förhoppningsfulla allergis-

ka hästtjejer att de har lösningen på pro-

blemet.

– Vi har inte allergisäkrat gården och

vill inte göra det heller. Vårt största kli-

entel är ändå vuxna vanliga hästtjejer som

vill ha en stabil lagom stor häst att ha kul

med, med ett stort hjärta och ett bra hu-

vud, säger Tina.

Även om man gjort vad man kunnat för

att skona allergikerna så kan man aldrig

komma ifrån att Hammarby Gård är ett

levande heltidslantbruk med allt vad det

innebär.

Köttdjur, katter, kaniner och gårdshun-

dar finns i familjens ägo. Ridverksam-

heten, som omfattar ridskolan, turrid-

ning, westernridning och kurser, utgör

www.lantbruksmagasinet.se44

Basjkirhästen har fått sitt namn efter den

ryska republiken Basjkirien i södra Ural-

bergen. Hästen härstammar från förhis-

torisk tid, och man tror att den Asiatiska

vildhästen har haft ett stort inflytande på

denna ras.Basjkirhästen sägs kunna tillryggaläg-

ga upp till 14 mil på ett dygn utan mat

och vila. Den klarar även låga tempera-

turer, ända ned till -40 grader. En annan

speciell egenskap basjkirhästarna har är

deras beteende vid fara. De flyr säl-

lan hals över huvud då något skräm-

mer dem, utan “fryser fast” för att

se om faran är värd att fly för, vilket

är ett sätt att hushålla med energi un-

der de karga förhållanden som kan råda i

Basjkirien. Basjkirhästen kallas även för

allergihäst då det visat sig att många al-

lergiker inte har reagerat på den. Det har

även forskats om detta på Karolinska In-

stitutet. Basjkirhästen är ca 135-160 cm

hög, intelligent och envis med en

stark rygg och ett lika starkt psyke.

Det är en svårskrämd, arbetsvil-

lig och lojal kamrat som har en

ovanligt stark fysik. Pigg och

framåt att rida men snäll

mot nybörjare, och my-

cket säker på foten.

Fakta – Basjkirhästen

45www.lantbruksmagasinet.se

en tredjedel av gårdens verksamhet. De

övriga två ben man står på är köttdjurs-

produktion och odling. Rolf Norlin har

arrenderat gården sedan 1984, men när

han träffade Tina 1990 bestämde de sig

för att köpa loss den tillsammans. De bor

på gården med sina två söner. Rolfs äldre

son jobbar också på jordbruket där de har

100 kastrerade nötkreatur och 300 hek-

tar mark, som bland annat arrenderas från

kommunen och kyrkan.

– Vi producerar allt foder till djuren

själva. Det blir cirka tusen balar per år,

berättar Tina som jobbade som barmästa-

re på hotell Sergel Plaza i Stockholm inn-

an hon träffade Rolf och blev lantbruka-

re.Hammarby Gård ligger 2,5 mil söder

om Stockholm. Att driva jordbruk så

nära Stockholm är fantastiskt tycker de.

Men det har sina nackdelar också. Läget

gör att det kostar, och därför finns inte

ekonomisk möjlighet att anställa folk.

– Vi måste investera istället för att an-

ställa. Eftersom det kostade en del att

köpa loss gården måste vi tänka storska-

ligt för att det ska gå runt, säger Tina som

dock har stor hjälp av en egen kvinnlig

företagare med att rida in, utbilda och

sköta om de 50 hästarna.

Många söndagsutflykter

Närheten till Stockholm gör också att

många människor gör söndagsutflykter

och vistas i området. Stadsborna vill gär-

na kliva på i denna lantliga miljö och häl-

sa på djuren.

– Det rör sig mycket människor här,

vilket naturligtvis är bra eftersom vi liv-

när oss på att folk deltar i våra aktiviteter.

Ibland kan det kännas lite jobbigt att folk

bara ”ramlar in” och tar sig friheter, me-

nar Tina.

Att äga tätortsnära skog innebär

också att man måste dela den med

allmänheten. Många motionärer,

svampplockare och bilar (!!) vis-

tas i skogen eftersom den grän-

sar till Tyresta Nationalpark

som är ett populärt utflykts-

mål.

Satsade annorlunda

Men Tina och Rolf trivs trots

allt bra på gården. Valet att sat-

sa på Basjkirhästar känns helt

rätt för dem.

– Om man vill nischa sig

ska man satsa på något an-

norlunda. Det är ingen

idé att konkurrera med

etablerade verksam-

heter. Islandshästar

finns det ex-

empelvis så

många andra

som satsat

på, och som

är duktiga

på det.

Och Tina

pratar fortfa-

rande lyriskt

om sina Basj-

kirer.

– De är verk-

ligen så bra som

de beskrevs i den

där första artikeln jag

läste. De är inte rädda för

vare sig människor, bilar eller älgar,

de rymmer inte, de är lugna, coola, fogli-

ga och har starkt psyke. Att ha basjkirer är

ungefär som att ha hund!

kirhästar

Sofie Fröberg är biolog med inrikt-ning mot beteendevetenskap. Un-der sitt examensarbete fick hon höra talas om ett projekt om ko och kalv i Mexico. Hon hoppade på projektet och valde sedan att gå vidare och doktorera på materialet. Hon berättar att det inom mjölkpro-duktionen i många i-länder är brukligt att separera kalven från kon strax efter födel-sen. Syftet med mjölkproduktion är att

sälja mjölk och det har därför inte ansetts vara ekonomiskt försvarbart att låta kal-ven dia fritt.– Man vill ha kontroll över hur myck-et mjölk kalven får i sig och även undvi-ka kalvarnas reaktioner vid separationen samt få en maximal produktion. I vissa utvecklingsländer har man system där ko och kalv är tillsammans och det är posi-tivt, men det finns inte så många tidigare studier som tittat både på djurens beteen-

de och på produktion i dessa system.Syftet med studien är att visa att man kan ha ko och kalv tillsammans. – Det handlar om djurvälfärd, positiva effekter på beteenden, positiva effekter på produktionen och ökad tillväxt på kal-varna. En djurvänligare produktion helt enkelt.

Beteende och produktionI sin avhandling har Sofie Fröberg under-sökt djurens produktion och beteenden i system med fri eller begränsad digivning respektive i system där kalvarna får mjölk från hink eller nappflaska eller från en au-tomatisk kalvamma.Det två första studierna genomfördes i Mexico, den ena på en försöksbesätt-

www.lantbruksmagasinet.se

10

Kalvar som får dia fritt eller två gånger om dagen suger inte på andra kalvar och om de diar fritt växer de snabbt. Sofie Fröberg har i sin doktorsavhandling jämfört olika typer av kalvskötsel i Sverige och Mexiko.TEXT: ANNA JOHNSSON FOTO: SOFIE FRÖBERG

Kalvar som får dia växer snabbare och

Sofie Fröberg är biolog med inriktning mot beteendevetenskap.

ning och den andra på en privat gård och studierna tog vardera ungefär tre till fyra månader att genomföra. Att genomfö-ra forskningsstudier i ett annat land, med andra traditioner och en annan kultur, innebar vissa utmaningar.

Undersökt olika raser– Det blev lite av en kulturkrock i Mex-ico. Trots att den ena studien genomför-des på en försöksgård så hade de lite andra idéer om hur forskning skulle bedrivas.Den första studien gjordes på kor av ze-bu-korsningsras som är vanliga inom ex-tensiv mjölk- och köttproduktion i tro-pikerna. Den andra studien baserades på mjölkkor av Holsteinras i ett intensivt system med mjölkproduktion.

I båda experimenten studerades korna och kalvarna de första åtta veckorna ef-ter kalvningen. Korna mjölkades en gång per dag i första studien medan de mjöl-kades tre gånger dagligen i andra studien. Kalvarna diade antingen två gånger per dag eller fick mjölk ur nappflaska eller nappförsedd hink.

Svensk röd boskapI en tredje studie fick mjölkraskalvar av Svensk Röd Boskap dia fritt i ett automa-tiserat mjölkningsstall eller dricka låg el-ler hög giva mjölkersättning från en au-

tomatisk kalvamma. Kalvarna studerades under mjölkperioden och två veckor ef-ter den abrupta avvänjningen. Studien genomfördes i Sverige och pågick i un-gefär nio månader.Resultatet från de tre studierna var att den totala mjölkproduktionen var högre hos de restriktivt diade korna i det exten-siva systemet, dessutom fanns det indi-

kationer på förbättrad juverhälsa jämfört med kor som inte diades och sugandet på andra kalvar, det vill säga onormala bete-enden, minskade bland de restriktivt di-ande kalvarna. Restriktiv digivning i det intensiva systemet visade en tendens till bättre juverhälsa hos korna, dessutom försämrades inte mjölknedsläppet jämfört med de kor som inte diades och sugandet på andra kalvar minskade jämfört med om digivning inte tillämpades. Korna i den svenska studien som diades fritt hade en lägre mjölkproduktion under digiv-ningsperioden, men redan veckorna efter

avvänjningen låg de på samma nivå som de kor som inte diats och juverhälsan var lika hos kor som diades de kor som inte diats. De fritt diande kalvarna diade ib-land andra kor än modern och vilade mer än de som utfodrades i kalvamma. Un-der det första dygnet efter avvänjning vi-sade kalvar som diat fritt större tecken på stress än kalvar som druckit mjölk i auto-

11www.lantbruksmagasinet.se

”Det handlar om djurvälfärd, positivaeffekter på beteenden, positiva effekter på produktionen och ökad tillväxt påkalvarna.”

mår bättre

Diande kalv i stall med automatisk mjölkning.

....................................................................................................................................................................Namn och företag

....................................................................................................................................................................Adress, postnr och ort

....................................................................................................................................................................Telefon

Svenska Media Docu AB

SVARSPOSTKundnummer: 901 444 900

827 20 LJUSDAL

JA TACK! Jag vill prova LantbruksMagasinet i 4 nummer för bara 98 kr inkl. moms.Erbjudandet gäller tom 31/4 -09 och ej prenumeranter. (Ordinarie pris för 8nr/år: 280 kronor)

Texta tydligt!

Det går även bra att faxa in erbjudandet till 0651-133 33 eller gå in på våran hemsida: www.svenskamedia.se

Frankeras Ej.

Svenska Media

Docu AB

betalar portot.

Svenska Media Docu AB Telefon 0651-15050

Prova en prenumeration påSveriges största oberoende lantbruksmagasin

4 nummer

98:-

UNIKLASTBIL FRÅN TIDAHOLMRULLAR IGEN

MÖRKT OCH DAMMIGT UNDER STOCKHOLM 12 42

När nattens sista tunnelbanetåg rul-

lat in i depån får tunnlarna nytt

liv. Mellan 300 och 400 perso-

ner, och ett 20-tal arbetsfordon, vistas i

Stockholm T-banesystem varje natt för

att sköta underhåll, reparationer och om-

byggnationer.

En av entreprenörerna är Tommy

Carlsson, som Driver Rail & Construc-

tion Sweden AB, ett företag som anpassat

verksamheten för just tunnelbanejobb.

Tommy Carlsson från Malmköping

har jobbat med underhåll i Stockholms

tunnelbana i 12 år. Hans företag Rail &

Construction Sweden, med sju anställda,

är en av underentreprenörerna till Struk-

ton, som sköter underhållet i T-banan åt

SL.

Av Stockholms tunnelbana går 20 pro-

cent av spåren under marken. Hela syste-

met är tio mil långt och har 101 stationer,

så det är en stor yta som ska underhål-

las. Mellan klockan ett och fyra på natten

jobbar Struktons egna banarbetare, nuti-

dens rallare, och underentreprenörerna

intensivt för att hinna utföra sina uppgif-

ter innan morgonens första tåg börjar rul-

la. Varje maskinförare måste ha sin egen

lots, en person som har kännedom om

spårsystemet, stationer, växlar, stickspår,

depåer och strömavstängning. Strömmen

måste vara helt avstängd när spårarbete-

na utförs.

SÄNKER SPÅREN

Bland de vanligaste arbetsuppgifterna

märks slipersbyte, rälsbyte, montering

av kabelkanaler och konsoller, underhåll

och installation av belysning, brandvar-

nare och kablar.

Tommy Carlsson har fyra traktorgrä-

vare, fyra stycken Volvo BM EL70 och

Text: Susanne Mattsson Foto: Annika Rådlund

För maskinentreprenören finns alternativ till byggarbetsplatsen,

vägarbetet eller skogen. StockholmsTunnelbanan är en mer udda miljö att

köra traktorgrävare i. Varje natt används ett 20-tal fordon i arbetet med att

underhålla T-banesystemet.

www.akerioentreprenad.se12

En natt i tunnelbanan

Nattetid ersätts T-banetågen av

underhållsfordon och rallare

en 6300. Alla maskiner är tvåvägsfordon

och kan köra både på väg och spår. Alla

anställda måste genomgå hälsoundersök-

ning och delta i SL:s säkerhetsutbildning

för att få tillstång att jobba i tunnlarna.

Jonny Olsson från Malmköping har

jobbat som maskinförare åt Rail & Con-

struction i tre år. Åkeri & Entreprenad

fick följa med honom på ett vanligt ar-

betspass. Just den här natten hade han un-

derhållsjobb vid stationerna Tekniska

Högskolan och Universitetet, och tunn-

larna där emellan. Exempelvis skulle någ-

ra trasiga slipers bytas.

– Sedan håller vi på och sänker spåren

också. Det är EU-krav på att alla stationer

ska handikappanpassas. Men istället för att

bygga om perrongerna sänker vi spåren så

att nivåskillnaden försvinner.

SUGENHETEN BULLRAR

För att kunna köra på tågrälsen är hjulen

på traktorgrävaren insmalnade. De sitter

helt enkelt längre in under maskinen för

att inte fastna i strömskenan. Maskiner-

na får köra 20 km/h, medan tunnelbanan

har en snitthastighet på 70 km/h. Inte

undra på att det tog ovanligt lång tid att

åka sträckan mellan Tekniska Högskolan

och Universitetet! Men i övrigt var det

en spännande upplevelse att åka ”traktor”

i T-banan.

– Vi använder spårföljare för att hålla oss

på rälsen. Med tiden får man känsla, sä-

ger Jonny som kör med stor säkerhet och

precision.

Vid Tekniska Högskolans perrong är

det full aktivitet. Sugenheten, en maskin

som ”dammsuger” upp mackadam så att

man kommer åt räls och slipers, kör så det

ryker, bildligt talat! Dammet bildar en

rökridå. Samtidigt håller några golvlägga-

13www.akerioentreprenad.se

Jag har jobbat på vanliga byggen tidigare,

men jag föredrar jänvägen. Här slipper

man regn, snö och lera.

Nattetid ersätts T-banetågen av

underhållsfordon och rallare

En extra trave timmer– långt och tungt ekipage testas

I ett nystartat projekt i Norrbotten testas en 30 meter lång och 90 ton tung timmerbil i

trafik. Den förväntas minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med 20-25

procent jämfört med traditionell transport.Text: Kerstin Karell Foto: Per Pettersson

P rojektet som testfordonet ingår i heter ETT vilket står för En Trave Till. Syftet med projektet är stu-dera förutsättningar och konsekvenser av högre bruttovikter och längre virkesfor-don än dagens. Tanken är att två längre virkesfordon kan klara samma arbete som tre konventionella.– Hypotesen är att bränsleförbrukning-en och koldioxidutsläppen kan minska med 20-25 procent med längre virkes-fordon. Vi kan sänka miljöbelastningen och dieselförbrukningen, säger Gunnar Svenson på Skogforsk i Uppsala.Virkestransporterna är av avgörande be-

tydelse för skogsbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. Det är Skogforsk som ta-git initiativet till och även driver ETT-projektet, men många aktörer har varit och är del av projektet.

LÄGRE KOSTNADER– Det är ett brett samarbete mellan Väg-verket, skogsbruket, fordonstillverkare och påbyggare, Skogsindustrierna, Sve-riges Åkeriföretag, Bilprovningen och Riksförbundet och Enskilda Vägar. – Den minskade dieselförbrukningen innebär också lägre kostnader. Vår hypo-tes är att det bör kunna vara en kostnads-

minskning med cirka 20 procent.Det som Skogforsk ska studera i projek-tet är kostnader, produktion, bränsleför-brukning och miljöbelastning. Parallellt kommer Vägverket att studera trafik-säkerhet, vägslitage och belastning och broarProjektet startade i början av decem-ber och innan sommarsemestern räknar Skogforsk med att kunna presentera re-sultat från ETT.

ETT-fordonet är uppbyggt av standard-moduler. Lastbilen är tillverkad av Volvo Lastvagnar och Parator har byggt släpvag-narna. En dolly med vändskiva hängs på

8 www.akerioentreprenad.se

Lastvikt: cirka 63 tonTjänstevikt: cirka 27 tonFordonsmått, lxbxh meter: 30x2,6x4,5Antal axlar: 11Vändradie: < 23 meter

ETT fordonet

dragfordonet och en link med ytterliga-re en vändskiva kopplats på dollyn. Slut-ligen hängs en trailer på linken. Fordonet är 30 meter långt att jämföra med den idag maximalt tillåtna längden på 25 meter. Fordonets vikt på 90 ton, vilket är 30 ton mer än på ett traditionellt timmerfordon, fördelas på 11 axlar. Ef-tersom fordonet har fler axlar än normalt förväntas vägslitaget bli mindre.SPECIALBYGGD TERMINALVirkesfordonet ska testköras under tre år från en terminal i Överkalix till SCA:s sågverk i Munksund utanför Piteå. Ter-

minalen är byggd speciellt för projek-tet och finansieras av SCA. SCA, SDC, VMF och företaget Vatex har byggt ett helt nytt system för inmätning av det vir-ke som kommer till terminalen. Det be-står av tre webkameror- ”livemätning”.Det är Bjälmsjö Skog och Transport AB i Överkalix som testkör fordonet på den cirka 17 mil långa sträckan. Det är fyra chaufförer som kör fordonet varav två är ordinarie. De ordinarie chaufförerna kör fyra dagar vardera medan de andra två hjälper till att fylla ut körtiden.– Bilen går nästan dygnet runt, säger Gunnars Svenson som för Åkeri & En-

treprenads räkning varit i kontakt med Kent Bjälmskog på Bjälmsjö Skog och Transport.Det har varit stor uppmärksamhet kring projektet och åkeriet har valt att inte sva-ra direkt på frågor för att istället kunna koncentrera sig på sin dagliga verksam-het.

NYFIKNA MEDTRAFIKANTERPå varje pass som chaufförerna kör hin-ner de två vändor mellan Överkalix och Munksund. Det innebär att ETT-fordo-net kör fyra vändor per dygn. Fordonet har skyltar fram och bak och

9www.akerioentreprenad.se

....................................................................................................................................................................Namn och företag

....................................................................................................................................................................Adress, postnr och ort

....................................................................................................................................................................Telefon

Svenska Media Docu AB

SVARSPOSTKundnummer: 901 444 900

827 20 LJUSDAL

JA TACK! Jag vill prova Åkeri & Entreprenad i 4 nummer för bara 98 kr inkl. moms.Erbjudandet gäller tom 31/4 -09 och ej prenumeranter. (Ordinarie pris för 8nr/år: 280 kronor)

Texta tydligt!

Det går även bra att faxa in erbjudandet till 0651-133 33 eller gå in på våran hemsida: www.svenskamedia.se

Frankeras Ej.

Svenska Media

Docu AB

betalar portot.

Svenska Media Docu AB Telefon 0651-15050

Prova en prenumeration påmagasinet om åkeri, entreprenad och skog

4 nummer

98:-

BRITTISKALYXBILAR FÅR NYTT LIV I LEKERYD

MINSKAD FÖRSÄLJNINGGER ÖKADSERVICE 8 12

....................................................................................................................................................................Namn och företag

....................................................................................................................................................................Adress, postnr och ort

....................................................................................................................................................................Telefon

Svenska Media Docu AB

SVARSPOSTKundnummer: 901 444 900

827 20 LJUSDAL

JA TACK! Jag vill prova Bil & Verkstad i 4 nummer för bara 98 kr inkl. moms.Erbjudandet gäller tom 31/4 -09 och ej prenumeranter. (Ordinarie pris för 8nr/år: 280 kronor)

Texta tydligt!

Det går även bra att faxa in erbjudandet till 0651-133 33 eller gå in på våran hemsida: www.svenskamedia.se

Frankeras Ej.

Svenska Media

Docu AB

betalar portot.

Svenska Media Docu AB Telefon 0651-15050

Prova en prenumeration påtidningen för alla motorintresserade

4 nummer

98:-

–

” ”

–

” ”

PrP oProvovavva erPveveerve ierigigrigeigeeses veriges

–

” ”

enen prp eenenuenuenurprrösts ötötöpöröörsörsstspr

tataa obobeobere ooeoererstörsta ober

–

” ”

umumemereraeraatratiatiotiooumerateenendenddedee lalaanantnttbtbrbrubrukuksksende lantbruks

–

” ”

oonoonon påppåpåssmssmasmaagaggaagaasa isinsisinsmagasin

–

” ”

Erbjudandet gäller tom 3

ag vilCK! JATTJA

–

” ”

(Ordinarie.anter31/4 -09 och ej prenumer

l prova LantbruksMagasinet

–

” ”

280 kronor)e pris för 8nr/år:

a 98 kr ini 4 nummer för bar

–

” ”

.moms.nkl

–

” ”

–

” ”

ABDocu

enska MediavS

eras Ej.rankF

–

” ”

elefonT........................................

postnr och ort,Adress........................................

Namn och företag........................................

–

” ”

....................................................

....................................................

....................................................

a att faxa in erbjDet går även br

–

” ”

....................................................

....................................................

....................................................

udandet till 0651 133 33

T

–

” ”

......................

......................

......................

exta tydligt!TTe

–

” ”

undnummer: KVS

enska MediavS

–

” ”

01 444 9090TSPOSARVVA

ABa Docu

alar portot.bet

–

” ”

elefon 0651-15050TABSvenska Media Docu

–

” ”

wwan hemsida:eller gå in på våra att faxa in erbjDet går även br

–

” ”

se.svenskamedia.wwudandet till 0651-133 33

PrP oProvovavva erPmamaagaggaagaasasisisisimagasi

–

” ”

enen prp eenenenuenurprrptnnenetetetp

et omoom åkåkekeere ieri,ri,rii, enet om åkeri, epprp

–

” ”

827

umumemereraeraatratiatiotiooumeratenententrntretrepeprep eeenenaenaadadd ooenad orprprtr

–

” ”

AL20 LJUSD

oonoonon påppåpåocochcch skskoskoogoogoch skog

–

” ”

........................................

Erbjudandet gäller tom 3

ag vilCK! JATTJA

–

” ”

....................................................

(Ordinarie.anter31/4 -09 och ej prenumer

eri & Entreprenad l prova Åk

–

” ”

....................................................

280 kronor)e pris för 8nr/år:

a 98 kr ini 4 nummer för bar

–

” ”

......................

.moms.nkl

–

” ”

–

” ”

alar portotbet

ABDocu

enska MediavS

eras Ej.rankF

–

” ”

elefonT........................................

postnr och ort,Adress........................................

Namn och företag

–

” ”

....................................................

....................................................

h idll å i å åa att faxa in erbjDet går även br

–

” ”

....................................................

....................................................

k diudandet till 0651-133 33

T

–

” ”

......................

......................

exta tydligt!TTe

–

” ”

827 undnummer: K

VS

enska MediavS

–

” ”

AL20 LJUSD01 444 9090TSPOSARVVA

ABa Docu

alar portot.bet

–

” ”

elefon 0651-15050TABSvenska Media Docu

–

” ”

wwan hemsida:eller gå in på vår

–

” ”

se.svenskamedia.ww

PrP oProvovavva erPitididtidndnn

–

” ”

enen prp eeenenenuenurprrinniningnggengeeneen pr

föfööröör la lalallalalla ningen för alla

–

” ”

umumemereraeraatratiatiotiooumeratmomoototootooro iorinirintntrnt etresesssseseeerrmotorintr

–

” ”

oonoonon påppåpåerraradadedeed

–

” ”

Namn och företag........................................

Erbjudandet gäller tom 3

ag vilCK! JATTJA

–

” ”

....................................................

(Ordinarie.anter31/4 -09 och ej prenumer

erkstad i 4 numVa Bil & l prov

–

” ”

....................................................

280 kronor)e pris för 8nr/år:

mo.a 98 kr inklmmer för bar

–

” ”

......................

.ms

–

” ”

–

” ”

alar portot.bet

ABDocu

enska MediavS

eras Ej.rankF

–

” ”

elefonT........................................

postnr och ort,Adress........................................

elefon 0651-15050TABSvenska Media Docu

–

” ”

....................................................

....................................................

wwan hemsida:eller gå in på våra att faxa in erbjDet går även br

–

” ”

....................................................

....................................................

se.svenskamedia.wwudandet till 0651-133 33

T

–

” ”

......................

......................

exta tydligt!TTe

–

” ”

827 undnummer: K

VS

enska MediavS

–

” ”

AL20 LJUSD01 444 9090TSPOSARVVA

ABa Docu

17Nysågat våren 2009

Hon ska segla i minst 20 år tillHon ska segla i minst 20 år till

Ostindiefararen Götheborg blev en dundrande succé, uppmärksammad av medier världen över för seglingen fram och tillbakatill Kina. Hon fortsätter att segla och ska så göra i minst 20 år till. Men allt började i liten skala med utrustning från Logosol.

Foto: Kristin Hamdan, SOIC

Under vintern ligger fartygetvid kaj mitt i Göteborg, efter attha seglat runt Östersjön undersommaren 2008. Intresset varenormt i varje hamn hon an-löpte. Inte så märkligt eftersomdet handlar om ett världsuniktfartyg.

– Segelfartyg från den här pe-rioden uppfyller normalt intemoderna säkerhetskrav och fårinte segla, säger skeppsbygg-mästaren Joakim Severinsson.

Han har varit med sedan ut-grävningen av förebilden, somförliste den 12 september 1745på grundet Hunnebådan i in-loppet till Göteborgs hamn.

Dagens skepp är under däckfullt modernt med bekvämlig-

heter som dåtidens besättning-ar inte ens kunde drömma om.Ovan däck är det ett 1700-tals-fartyg.

I likhet med andra projekt avden här klassen, möttes idéernalänge med skepsis. Ett så stortfartyg skulle inte vara möjligtatt bygga på gammalt sätt. Vissatrodde inte ens att hon skullekunna segla.

SKAPADE TROVÄRDIGHET– När vi rest spanten börjadeprojektet få trovärdighet. Rik-tigt trovärdigt blev det först vidsjösättningen, berättar Joakim.

Sedan har ostindiefararenseglat i medvind. Götheborgöverträffade även de största op-

timisternas förhoppningar.Hon kräver inte särskilt mycketvind för att börja segla och äroväntat lättmanövrerad, trotsatt allt arbete på däck och medsegel sker som på ursprunget,med muskelkraft.

Idag har fartyget slagit vinter-läger vid kaj mitt i Göteborg.Här erbjuds guidade turer samtmiddag ombord, med personali tidstypisk klädsel. Om du ärintresserad, bör du läsa mer påostindiska companiets hemsi-da, www.soic.se. Tidvis är far-tyget stängt för underhåll.

SEGLAR 20 ÅR TILLI år var tanken att Götheborgännu en gång skulle segla till Ki-na, men från andra hållet viaUSA. Långresan har skjutitsupp på grund av det ekonomis-ka läget. Istället planeras seg-lingar i södra Östersjön, Skage-rack, Kattegatt och Nordsjön.

Om allt går enligt planerna

kommer ostindiefararen Göt-heborg att segla i många årframåt. De ursprungliga ostin-diefararna byggdes för tre resoroch sedan höggs de upp.

– Dagens fartyg är byggt föratt segla i åtminstone 20 år, sä-

ger Joakim Severinsson. En av besättningsmännen

under resan till Kanton var för-resten sponsrad av Logosol.Han heter Olle Brodin och är tillvardags solosågande arborist iStockholm.

Solosågatunderverk

Det internationellt mest kända underverket, där ut-rustning från Logosol har använts, är OstindiefararenGötheborg. Under stort medieuppbåd seglade hon turoch retur Kanton i Kina mellan 2 oktober 2005 och 9juni 2007.

Logosol sponsrade den solosågande arboristen Olle Brodin som jungman ombord på ostindiefara-ren Götheborg under resorna till och från Kina.

Trovärdigheten kom när spanten var resta och projektet fickhögsta möjliga beskydd, det svenska kungaparet.

18 Nysågat våren 2009

I ett hörn av verkstadenstår en övergiven verti-kalfräs. En stabil industri-maskin i gott skick. Den har ersatts med Lo-gosols mångkunniga fräs-maskin MF30.– Den är mer flexibel ochsparar tid, säger ägarenRoger Björklund.

Roger driver Rådmansö Träför-ädling hemma på gården i när-heten av Kapellskär. Halva la-dugården har byggts om tillverkstad, den andra delentjänstgör som stall.

– Det är perfekt att kombineraträförädling med hästar. Det ärbara att skicka över spånet ochanvända det som strö, säger han

Roger har ett förflutet sombyggnadsarbetare, finsnickareoch slöjdlärare. Idag kombine-rar han sina kunskaper i eget fö-retag och erbjuder hyvling,finsnickerier och byggnadsar-beten.

RUNDA KYRKFÖNSTERVid Nysågats besök var han ifull färd med att nytillverka ochbyta fönster i Rådmansö kyrka.

– Såna här fönster finns inteatt köpa, de måste specialtill-verkas, säger Roger och visar ettrunt fönster från kyrkan.

Kyrkfönstren är en av orsa-kerna till att han ersatte dengamla vertikalfräsen med enMF30. En annan var begräns-

ningarna med panelhyveln Lo-gosol PH260 som är stommen iverkstaden.

– Flera gånger har jag haft rättprofilstål, men vinkeln har varitnågra grader fel för att resultatetska bli exakt rätt. Istället för attbeställa nya stål kan jag numeraanvända hyvelns stål i fräsenoch får vinkeln som jag behö-ver, förklarar han.

JOBBET GÅR SNABBAREDen gamla vertikalfräsen harfast spindel. Spindeln på MF30kan vinklas både bakåt ochframåt. Enligt Roger gör ny-komlingen ett alldeles utmärktjobb och sparar massor av tid.

– Det som kunde ta en halvdag på den gamla fräsen går påen halvtimme med den nya.Ändå har jag bara använt densom vertikalfräs och har intehaft tid att prova maskinens öv-riga möjligheter.

Han konstaterar att MF30bygger på samma komponentersom slitvargen i verkstaden,fyrkutter hyveln, och är överty-gad om att den kommer att göragod tjänst många år framåt.

Tiden som han sparar använ-der han till att skapa en ny verk-samhet i företaget. Under denhär intervjun dirigerade Rogeröver telefon en lastbilsförare påväg att hämta en häst i Skåne.

– Det är en ardenner som jagtänker köra med i skogen. Jaghar även köpt en Solosåg så attjag kan förädla stockarna hästendrar hem, säger Roger.

Hästen och sågverket har merkaraktären av nöje, men samti-digt vet han att det finns efter-frågan i grannskapet på mindreavverkningar med miljöanpas-sade metoder. När hästen harlärt sig jobbet kan Roger erbju-da hela kedjan från träd på rot iskogen till monterat och målatfönster. Det är sällsynt att få alltdetta från en leverantör.

Roger gör jobbet på en bråkdel av tiden med nya vertikalfräsen

När Roger Björklund fick uppdraget att renovera och tillverka nya fönster till Rådmansö kyrka, höll den gamla vertikalfräsen intemåttet. Runda fönster och annat utanför standard krävde för mycket specialarrangemang. Med sin nya Logosol MF30 tar en halvdags arbete numera en halvtimme.

Samma stål passar vertikafrä-sen och fyrkutterhyveln. Detbetyder att Roger Björklund fårmer ut av virket på kortare tid.Tid som han satsar på att ut-veckla verksamheten medskogshuggning med häst.

19Nysågat våren 2009

The leader gives it all.www.stihl.se 020-555 666

STIHL är världens mest köpta motorsågsmärke. Vi fi nns i skogen, i trädgårdar och parker, ja nästan överallt där det fi nns ett träd

på jorden kan du se våra maskiner i hårt arbete. För oss är det en möjlighet att göra nytta för en värld där mindre miljöpåverkan

står högst upp på önskelistan. Och det är precis därför vi utvecklar intelligentare motorsågar, och andra handburna maskiner, som

skapar bättre arbetsmiljöer med mer effekt och mindre avgaser per bensindroppe.

Kom in till våra rådgivande specialister i den Servande Fackhandeln. Där får du fackmannamässig rådgivning, service och en maskin

som är monterad och provstartad.

Välkommen.

Hoppbacken, som syns milsvi-da omkring är idag en symbolför Hede. Hoppbacken är upp-seendeväckande stor. Tornetär Härjedalens högsta bygg-nad. Dessutom byggdes domar-torn och en stor klubbstugamed omklädningsrum, serve-ring och allt annat som krävs förstora tävlingar.

Hede har sedan backen invig-des 1997 stått värd för bådesvenska mästerskap och inter-nationella tävlingar. Hela an-läggningen utstrålar mångmil-jonprojekt.

– Från början var kommu-nens intresse svalt, men meddåvarande turistchefen ErnstWestlunds hjälp lyckades vi fåett projektstöd på 50 000 kro-nor, berättar Alf

Hur i hela fridens namn byg-ger man en sådan anläggning förså lite pengar? Förklaringen ärtvå Solosågar, föreningsägdskog och att stora delar av sam-hället ställde upp för att den tillsynes ogenomförbara idénskulle bli verklighet.

– Det började med att jag pra-tade med min granne och vän,Kjell-Åke Nordström, som ären person som inte är rädd att tai, säger Alf.

Beslutet blev att bygga backensom ett fristående projekt. Se-dan rullade det på och lägligtflyttade några utflyttade Hede-bor hem igen under projektetsgång. En av dem var Ivan Lunne-hed, som konstruerade backennär han låg till sängs i influensa.

START MED TVÅ SOLOSÅGAREn annan återflyttare var IvarAmundsson, mångårig utbild-are i sprängning och han ordna-de alla nödvändiga tillstånd ochkunde konsten att själv tillverkasprängmedel, vilket sänkte kost-naderna kraftigt. 150 000 ku-bikmeter berg sprängdes bort.

Projektet köpte även en fas-tighet inklusive slalombacke avkommunen. Där fanns skog attsåga och 2000 stockar avverka-des. De sågades till en början påföreningens två Solosågar, mennär virkesbehovet var somstörst hjälpte även ett störresågverk till.

– Solosågarna var avgörandeför hela projektet. Utan dem ha-de vi över huvud taget intekommit igång. Virkeskostna-den hade fällt hela projektet in-nan vi ens hade kommit igång,säger Alf.

Projektets ansvariga gick i

personlig borgen för inköp avgrävmaskin, dumper och annatsom behövdes, en nödvändig-het för att få ALU-arbetare, somdet hette på den tiden. Ochovanpå detta kom oändligamängder ideellt arbete. Det varflera som jobbade nästan dyg-net runt i fyra års tid. När byggetvar klart såldes maskinerna ochborgen avslutades.

BRA EKONOMIHoppbacken invigdes 1997 ochfick en flygande start. Bygdensungdomar samlades i backenoch resultatet blev fem lovandehoppare som alla gick vidaretill olika gymnasier över helalandet. En av dem valde back-gymnasiet i Örnsköldsvik, ochstår idag på gränsen till eliten.Han heter Oscar Englund. Hantävlar fortfarande för Hede IKoch klubben hoppas att han skaflytta hem igen.

– Vi liksom alla andra för-eningar har svårt att konkurreramed datorerna om ungdomar-nas intresse, säger Alf som ändåtycker att projektet var värt va-renda svettdroppe.

– Vi fick bra ekonomi i projek-tet och har idag ett fastställt fri-tidsområde med 20 tomter somska säljas. Backen är idag ensymbol för kämpaandan i Hede.

Hoppbacken har uppmärk-sammats långt utanför Hedesgränser. Bl a har Svenskt Nä-ringsliv lyft fram projektet somett exempel på entreprenörskapav högsta klass.

Symbol för framåtandan i HedeHösten 1993 slog krisen till med full kraft i Sverige.Missmodet spred sig över landet som idag, med denskillnaden att räntan var 500 procent.Då bestämde Alf Hedström och kamraterna i Hede IKatt bygga en av landets största hoppbackar, en K90,där det längsta hoppet hittills är 106 m.

Alf Hedström hoppar utan skidor från backen som blev verklig-het med två Solosågar och idag är en storslagen symbol förframåtandan i Hede.

Solosågatunderverk

20 Nysågat våren 2009

Eva Magnusson var mednär den första Solosågenkom till byn i början av1990-talet.– Den var en sensationsom fick hela byn på föt-ter, berättar hon.Eva driver företaget Help &Rescue i jämtländska Krokom

med sin bror Anders. Tillsam-mans med sin far köpte sysko-nen en Solosåg i början av1990-talet till släktgården ivästra Medelpad.

– Ingen i byn hade hört enmotorsåg köras på det här sät-tet. När vi började såga, kom engranne med långa steg över läg-dan. Han stod bara och stirradeutan att säga någonting. Sedan

vände han om och försvann,berättar Eva.

ALLA STIRRADEDe nyblivna sågarna undradevad som stod på. Gjorde de nå-got fel? Blev virket inte bra ellervad berodde det på att grannenbara stod där en lång stund ochstirrade utan att säga något?Svaret kom när grannen åter-

vände över lägdan med ytterli-gare fyra herrar i släptåg

– Det var allt manfolk i bynoch alla stod där och stirradeutan att säga något, minns Evaoch skrattar.

Efter en stund började åskå-darna att prata. Synpunkternagällde inte kvaliteten på såg-ningen. Ingen av dem hade settnågot liknande tidigare. Det varsom när den första traktorn el-ler första självbindaren kom tillbyn.

Numera är Solosågen nästanlika vanlig som traktorn pålandsbygden.

När släkten Magnusson drarigång sågverket idag är det ingagubbar som kommer springan-de över lägdan. Istället kan så-garna koncentrera sig på attproducera virke till reparationeroch tillbyggnader på gården.

En liten förklaring: Lägda be-tyder äng eller vall och användsi mellersta Norrland.

ENTREPRENÖR I VÄRMEDet finns fler kopplingar mel-lan Eva Magnussons företagHelp & Rescue och Logosol.Båda är entrenörsdrivna företagsom bygger på ett stort person-ligt intresse för verksamhets-område.

Help & Rescue riktar sig tillsjukvård, räddningstjänst ochliknande med allt från special-väskor för amulanssjukvård tillförsta hjälpen-väskor och vär-

mepåsar. Speciellt varmt omhjärtat ligger värmepåsen HeatBag som är en egen innovation.

Värmepåsen borde också varaen viktig produkt för Logosolskunder. Kyla är ett stort pro-blem för alla som arbetar utom-hus.

Visst, en van sågare uthärdarkyla, men man ska inte under-skatta de risker som stela fingraroch nedkyld kropp innebär.

SVETTAS I –35°CDet finns olika typer av värme-produkter. De vanligaste inne-håller en ampull som man bry-ter sönder.

Proffsen i räddningstjänstenföredrar värmepåsen från Kro-kom. Den aktiveras med vatteneller annan vätska, avger värmei 3-4 timmar, och kan aktiverasett tiotal gånger,

– Jag stoppade en värmepåseinnanför skoteroverallen på enpimpeltävling när det var 35grader kallt. Det blev så varmtatt jag fick knäppa upp overal-len, berättar Eva.

En värmepåse innanför väs-ten vore inte fel för den som stårute och vintersågar eller är ute ikylan av andra skäl.

Ett samarbete diskuterasmellan Logosol och Heat &Rescue. Om det blir något såpresenteras det på www.logo-sol.se, i kommande nyhetsbrevoch här i Nysågat.

Alla gubbarna samlades när Eva köpte byns första Solosåg

Eva Magnusson, hennes bror och far köpte byns första Solosåg i början av 1990-talet. Det var ensensation som satte allt manfolk på fötter runt sågverket. Foto: Karin Johansson

Värmepåsen som håller temperaturen uppe även när det är 35grader kallt.

Logosol PH260 modell 3:

Starkare motor, större ut stick och spindelförlängareNär Logosol fyller 20 år,firar hyvelmaskinerna15-årsjubileum. Detsker genom att fyrkut-tern PH260 blir starka-re och ännu mer flex-ibel.Den första panelhyveln var entrekutter som lanserades1994. På sin tid en sensation.Det var första hyvelmaskinentill rimligt pris för produktionav paneler och lister.

Användarna var mycketnöjda men önskade sig enfjärde kutter för att göra helajobbet klart på en gång.

Önskan uppfylldes 1997.Sedan dess har fyrkutter-

hyveln uppgraderats en gång.Då handlade det om finslip-ning av en redan bra maskin.

Nu är det dags för den tred-je förbättringen. Återigen en-ligt önskemål från kunder.

HÄR ÄR NYHETERNANyheterna är koncentreradetill överkuttern. Var och en avde fyra kuttrarna har sin egenmotor.

Hårdast belastad är över-kuttern. Den är bredare änunderkuttern och ska både di-mensionera och vid behovprofilera virket. Effekten pådenna motor har nu ökats från3 till 4 kW.

Starkare motor ger i sin turstyrka för djupare bearbet-ning, med andra ord profilstålmed större utstick.

Större ut stick innebär i sintur att den räfflade matarval-sen före och gummivalsen ef-ter överkuttern kommer ivä-gen. Därför har valsarna flyt-tats isär för att ge utrymme förlängre utstick.

Resultatet blir att möjligtutstick på profilstål i överkut-tern fördubblas, från 10 till20 millimeter.

I övrigt är Logosol PH260samma beprövade och lätt-postade maskin som tidigare.Den som inte vet om det härmed ökade utstick kan troli-gen inte se någon skillnad,men den som ska bearbetadjupt får större möjligheter.

NYTT PÅ SIDORNAEtt annat återkommande öns-kemål är att kunna sidobear-beta grövre virke. Möjlighe-ten finns redan, genom attmontera spindelförlängare påbefintliga sidospindlar, vilketgör att man kan montera stör-re kuttrar.

Spindelförlängarna har ti-digare varit en specialpro-dukt, men blir nu ett ordina-rie tillbehör.

Med förlängare och högrekuttrar går det att t ex hyvlaspont och not på 5-tumstim-mer. Mer om detta läser du påsidan 10 i denna tidning.

21Nysågat våren 2009

Kom med du också!Sveriges enda riksförbund för småskalig träförädling

Sveriges Småsågares Riksförbund, SSRF, eller ”Småsågarna” som vi kort och gott kallar oss, är en ideell förening för alla som är intresserade av småskalig träförädling: att såga, hyvla, snickra, timra, slöjda, bygga, producera bränsle och förpacknings-material - kort sagt allt man kan göra med trä som råvara.

Småsågarna har cirka 500 medlemmar och ambitioner att utvecklas till Sveriges bästa nätverk för småskalig träförädling.

Vi arrangerar studiebesök, inspirationsmö-ten, rådgivning och andra aktiviteter.

Välkommen som medlem!

Medlemskap för 2009 kostar 450 kr. Bli medlem nu så ingår återstoden av 2008 i priset för 2009.

Reportage, idéer och debatt. Tidningen Småsågaren ingår i medlemskapet och kommer fem gånger per år.

Självklart kan du bli medlem utan att använda dator! Betala till plusgiro 26 20 90-4 och ange ”ny medlem”, namn och postadress samt gärna telefon-nummer på inbetalningskortet.

Anmäl dig enkelt på webben!

Nyhet!

Timo Andersson, ordförande

Försäljningen tog fart när Torbjörn lovordade Solosågen

På den tiden var Torbjörn chefför SCA Tunadal, som än idag ärett av landets största sågverkmed 332 000 producerade ku-bikmeter virke om året. Arti-keln handlade om hur man görför att såga med bra resultat. I

slutet framgick det att Torbjörnsjälv hade en Solosåg. Det räck-te för att intresserade skulle gö-ra slag i saken.

– Det var många som förstodatt Solosågen är en bra produktsom kan producera riktigt bra

virke, säger Logosols vd Bengt-Olov Byström.

Inför detta jubileumsnum-mer av Nysågat gjorde vi fleraförsök att nå Torbjörn Sjödin.På Tunadal minns man sin gam-le chef, men ingen visste varhan bodde eller arbetade idag.Till sist fick vi hjälp av SCA:sstyrelseordförande SverkerMartin-Löf att hitta honom.

Att han var så svår att nå, harsin förklaring:

– Efter Tunadal arbetade jagmed virkesförsörjning på IKEAoch sedan 1999 har jag arbetatutomlands i olika projekt, be-rättar han när Nysågat når ho-nom på telefon, för ovanlighe-tens skull hemma i Sverige.

– Jag åker hem när det är regn-period i Afrika.

Just nu arbetar han i ett ut-vecklingsprojekt i Liberia, somvi skrivit om i ett tidigare num-mer av Nysågat. Stommen ärfyra Logosol M7 och målet är attförädla delar av landets rikaskogstillgångar.

– I Afrika är det enkel tekniksom gäller, konstaterar Tor-björn.

Den stora fördelen med Solo-sågen är att man kan dra igångprojekt av den här typen till

rimlig kostnad och med tekniksom är enkel att förstå och attunderhålla. Sedan kan manbygga på med mer avanceradteknik, i takt med att kunska-perna ökar och infrastrukturenkan förbättras.

Själv har Torbjörn kvar Solo-sågen han köpte 1990 på skogs-gården i Jämtland. Den inför-

skaffades för att såga upp någravindfällen. Virket användes föratt bygga en bastu.

– Sågverket blev nog avskri-vet bara på den sågningen. Se-dan dess har jag inte sågat såmycket, men jag ska trappa nedjobbet och ägna mer tid åt minegen skog. Då kommer det attbli mer sågat, säger han.

En artikel här i Nysågat har betytt mer för Logosolsutveckling än någonting annat som skrivits.Den handlade om Torbjörn Sjödin, chef för ett av lan-dets största sågverk och själv ägare av en Solosåg.När han gav resultatet av den egna sågningen klartgodkänt, var det många som vågade köpa ett egetsågverk.

En av fyra solosågar som utgör stommen i det projekt i Liberiasom Torbjörn Sjödin numera arbetar i.

Artikeln som fick skogsfolket att tro på Solosågen.

Logosol firar sitt 20-års-jubileum. Det är 20 årfyllda av händelser, vissakända bara för den inrekretsen inom företaget.Följ med på en resa ge-nom tiden.Idén bakom Solosågen, Logo-sols första produkt, föddes i byndär Logosols grundare Bengt-Olov Byström växte upp. Bynheter Hundsjö och ligger utan-för Örnsköldsvik.

Allt började i ett samtal medgrannen Tord Gustavsson, somhört talas om att man i USA an-vände motorsåg för att såga vir-ke. För att göra en lång historiakort byggde Bengt-Olov denförsta Solosågen av trä och närden visade sig fungera över för-väntan, konstruerade han ännuen bänk av vinkelprofiler av alu-minium.

Det krävdes många profileroch en myriad av skruvar ochmuttrar, men funktionen vartill och med bättre än på den ur-sprungliga träbänken. Soloså-gen modell 1 var född.

FÖRKLARINGEN TILL NAMNET

Namnet Logosol fanns redan,men som namn på en annanprodukt, en solskärm avskumplast som sattes fast påglasögonskalmarna.

På skärmen trycktes firma-namn, logotyper. Logo + solblev Logosol.

Solosågen visades förstagången för en större publik i

Jönköping på SkogsElmia1989. Den väckte ett enormtintresse och delade skogs-Sve-rige i två falanger.

Några rynkade på näsan åtden småskaliga tekniken ochförklarade myndigt att något såsimpelt, det kunde inte funge-ra. Andra blev omedelbart för-älskade i det lilla sågverket.

LINJALEN DEN FÖRSTA SATSNINGEN

Vid den tiden var Bengt-Olovkonsult på dåvarande Utveck-lingsfonden i Västernorrland,föregångaren till Almi. Dessfö-rinnan var han lärare och fors-kare i företagsekonomi på han-delshögskolan i Umeå.

De första solosågarna tillver-kades av familjen Byströmhemma i gillestugan.

Samma år sattes verksamhe-ten på bolag och ett par rumhyrdes i den fastighet som Lo-gosol idag äger. Den enda pro-dukten var Solosågen. En av deförsta åtgärderna var att utveck-la hemmabygget till en indu -stri ell produkt. Det viktigastesteget var utvecklingen av den

strängpressade linjalen. Profi-len är i princip samma som an-vänds idag, även om tillverk-ningsmetoder och ytbehand-ling har förfinats. Utvecklingenav linjalen var en stor satsningför det lilla företaget och fleraexperter inom området anlita-des. En av dem var Hans Frisk,etablerad industridesigner somidag även arbetar som lärare iämnet på universitetsnivå.

Några förälskade sig i Soloså-gen till den grad att de valde attåteruppfinna det lilla sågverket.Under de första åren dök det uppdet ena sågverket efter det andra,mer eller mindre likt originalet.Flertalet försvann lika snabbt.

HJÄLP FRÅN ENFÖRTJUST KONCERNCHEF

Ett annat problem var att hittaen tillräckligt stor motorsåg.Rätt sågar fanns av flera fabri-kat, men få var typgodkända iSverige. En stor svensk tillver-kare uppvaktades flera gånger,men ansåg marknaden för por-tabla sågverk för liten för att bä-ra kostnaden för typgodkän-nande.

Hjälpen kom från en viktigperson i branschen som blevförtjust i Solosågen vid förstaanblicken. Han heter Hans-Pe-ter Stihl, huvudägare och påden tiden koncernchef för värl-dens största motorsågstillver-kare Andreas Stihl GmbH.

När kontakten etablerades,använde Logosol redan Stihlsnäst största motorsåg, 064, ochomslipade piccokedjor. Underen period gjordes omslipning-arna på riksanstalten i Härnö-sand. Det hände att kvalitetenförsämrades när en duktig inta-gen muckade.

Hans-Peter Stihls engage-mang innebar att dagens PMX-kedja utvecklades. Stihls inter-nationella organisation börjadeockså sälja sågverket. Därförkunde Solosågen exporteras re-dan ett par år efter starten. Denförsta stora exportmarknadenvar Tyskland och Ryssland komtidigt in i bilden.

BUTIK ELLER DIREKT TILL KUND?

På hemmaplan sålde Logosoldels direkt till slutkund, dels viafackhandlare.

Det visade sig att Solosågen ären svår butiksprodukt. Självamaskinen är enkel, användan-det är mer komplicerat. Kunder-na behöver support på en nivåsom butiker normalt inte till-handahåller. Det ledde till attLogosol inriktade sig på direkt-försäljning med kunnig sup-port och egna bolag på viktigaexportmarknader.

Samma tillverkare som från

början bedömde småskalig såg-ning som en för liten marknad,Electrolux, började senare säljaminisågverk under namnenHusqvarna och Jonsered. Såg-verken har idag utgått ur derassortiment.

Under de senaste tio åren harexporten ökat kraftigt. Utveck-lingen tog fart 1999 genomstarten av dotterbolag i USA,Tyskland och Norge. Sedandess har Logosol närstående bo-lag etablerats i bland annatRyssland, Finland, Polen,Storbritannien, Australien ochCanada. Logosol säljer idag di-rekt eller via importörer i ett40-tal länder.

ELEKTRISK REVOLUTIONLinjalen var det första större ut-vecklingsprojektet. Nästa storasteg togs 1993, elsågaggregatetE5000. Tillgängliga elsågar varalldeles för veka för den här ty-pen av sågning.

För att matcha de storaStihlsågarnas prestanda kräv-des rejälare doningar med tre-fasmotor. Tillgängliga motorervar för stora och tunga. Iställetutvecklade ABB en 5 kW-mo-tor. Överdimensionerade lind-ningar med inbyggda tempera-turvakter gav en stor motor i li-tet format.

Elsågen fick två år senare säll-skap av bandsågaggregatetBS350. Den är ett exempel påengagemanget bland persona-len hos Logosol. Grundkon-struktionen gjordes på Logosolsjulfest 1994 och ritades upp påbordsduken.

Det började med ett sågverk

22 Nysågat våren 2009

Det började med ett sågverk

Bengt-Olov Byström hivarupp den första industriellttillverkade Solosågen, mo-dell två, på en arm. Året var1989. Bänken vägde 37 kgutan motorsåg, så leendetvar inte helt smärtfritt.

och växte till ett globalt varuhus

Alla är vi små i början. Logosols monter tidigt 1990-tal på Åselemarknad. Solosågen var den enda produkten.

FÖRSTA HYVELMASKINENDen första hyvelmaskinen pre-senterades 1994, den trekuttri-ga panelhyveln som blev medfjärde kutter tre år senare.

Samma år belönades Logosolmed ett tillväxtpris utdelat avdåvarande industriminister PerWesterberg. Året efter kom So-lohyveln, från början tänkt somen avancerad byggsåg för att di-mensionera virke. Den belöna-des med tidningen Lands prisGuldyxan som mest innovativanya produkt.

Jämsides utvecklades ett pro-gram av industrimaskiner.Först ut var toppklyven ochmärgklyven.

Den förstnämnda är idag när-mast standardutrustning på cir-kelsågverk. Den andra, avseddatt märgklyva stockar före såg-ning, var uppskattad av demsom köpte, men lockade ingenstörre publik.

I flera år sålde Logosol kom-ponenter till industriella paket-kapar. Lagom till tioårsjubileet1999 presenterade Logosol sinegen paketkap, en mobil kon-struktion som flyttas till virkes-paketet. Idag är det en etableradmaskin även på större sågverk.

KULTUR FÖR UTVECKLINGDet här är bara ett utsnitt av deprodukter som Logosol skapat.Flera har varit banbrytande ochalla är frukter av kulturen påLogosol.

Genom att kunderna har di-rektkontakt, kommer det helatiden in förslag, och eftersompersonalen på Logosol självaanvänder utrustningen, upp-täcks hela tiden nya behov.

Det börjar ofta med en lös idéom att det borde finnas en ma-skin eller ett tillbehör för ettvisst ändamål. Konstruktioner-na utgår från verkliga behov.

Marknadsföring är en tungbit för alla företag. I början varresurserna begränsade ochmarknadsföringen bestod i hu-vudsak av demonstrationer påmässor över hela landet och Ny-sågat, tidningen du just nu läser.

KÄNDISAR BLAND KUNDERNAGod hjälp fick Logosol av kän-disar. Slalomåkaren Stig Strand,f d statsminister Torbjörn Fäll-din, cykelproffset Michael”Roddarn” Andersson, kung-ens livmedikus Torbjörn Lund-man och ståthållare BjörnSprängare har ställt upp.

Normalt måste man betalakändisar för att göra reklam.Här fanns de redan i kundre-gistret och ställde upp gratis.Fler kända namn finns blandkunderna, men har varit bund-na av reklamkontrakt med an-

dra tillverkare. VÄRLDSREKORD PÅ RAD

En annan aktivitet som röntstor uppmärksamhet är världs-rekord i lång planka, i dimen-sionen 2x4 tum. Det förstaslogs 1993 på Noliamässan iUmeå och löd 25 meter, 57 cmoch 4 mm.

På SkogsElmia 1995 fälldesen av de högsta granar som av-verkats i Småland. Den växte istadsparken i Jönköping och var37 meter hög. Med gemensam-ma ansträngningar förvandladeLogosols personal den till en avGuiness rekordbok godkändplanka på 33 meter och 4 centi-meter. Rekordet slogs redanåret efter av en kund i Österri-ke, Thomas Rentenberg, med34 meter och 7 centimeter.

Det överträffades i sin tur avLogosol 1999 i samband medstarten av det amerikanska dot-terbolaget. Dagens världsre-kord lyder på 38,9 meter ochslogs 2006 av Anders Nykvist,även han med seriekoppladeSolosågar.

ENGAGEMANG FÖR MILJÖNEn annan rekordsågning gjor-des på mässan Elmia Wood1997. Logosol sågade det förstaträdet i Sverige certifierat enligtmiljösystemet FSC. En 4,8 långoch 1,3 meter grov stock av ar-ten Angelina Pedra hade medhjälp av Världsnaturfonden im-porterats från Brasilien.

Den sönderdelades medDjungelsågen, föregångare tilldagens Big Mill. Sågningen gickperfekt, men skapade en ovän-tad bieffekt. Sågpånet spred enomisskännlig doft av hästgöd-sel över hela mässområdet.

Sågningen var en del i ett fler -årigt projekt om djungel -skogsbruk, som startade medatt Bengt-Olov och Joakim By-ström fick i uppdrag av ett EU-organ att utvärdera ett skogs-projekt på Salomonöarna. Defick se den brutalitet som kän-netecknar konventionellt regn -skogsbruk.

Skogsbolag köpte stora skogs -arealer för en spottstyver och av-verkade enstaka värdefullaädelträd. När stockarna släpa-des ut förstördes väldiga mark-områden. Samtidigt var värdetför de avverkade träden så stortatt ett enda kunde försörja enfamilj under ett år.

STOR ELLER LITEN SKALA?Insikten utmynnade i kon-struktionen av ett enkelt såg-verk, som bultades fast påstocken och gjorde det möjligtför markägarna att själva avver-ka, förädla och återplantera.

Intresset från biståndsorgan

var noll och de valde iställetstorskaliga lösningar. I efter-hand har det visat sig att dessaprojekt nästan utan undantaghar misslyckats. Fattiga länder iregnskogsområden saknarkompetens och infrastrukturför att driva högproduktiva såg-verkslinjer. Logosol avveckladeregnskogsprojektet år 2000,men genom tillkomsten avmikrolån och liknande startasidag allt fler projekt enligt Lo-gosols modell.

ETT GLOBALT NÄTVERKI ett tidigt skede fattades ettstrategiskt beslut att begränsaden egna tillverkningen tillprodukter i korta serier. Detmesta tillverkas av underleve-rantörer, vilket i sin tur har ska-pat fördjupade samarbeten ochett bredare produktsortiment.

Som exempel tillverkas hy-velmaskinerna av Moretensmaskin i Östersund, som harutvecklat en serie kvalificeradesnickerimaskiner. Dessa säljsidag under namnet Logosol.Två liknande samarbeten är detstora bandsågverket Lumber-Mate, en kanadensisk konstruk-tion som har anpassats till euro-peiska förhållanden av Logosol.Tillverkaren Norwood har i sintur tagit upp försäljningen avLogosols produkter.

Det senaste samarbetet gällerramsågverket från Låks, som se-dan flera år säljs på export avLogosol. Nu är Låkssågen en Lo-gosolprodukt i ny design.

På 20 år har Logosol förvand-lats från tillverkare av ett såg-verk till navet i ett växande in-ternationellt nätverk. Det gerkunder i hela världen tillgångtill branschens bredaste sorti-ment, från lilla Big Mill till hög-produktiva Låkssågen och enservicenivå utöver det vanliga.

23Nysågat våren 2009

Sågning av Sveriges förstaFSC-certifierade stock. Virketblev bland annat konferens-bord hos Logosol.

Stort medieintresse när Logosol invigde sitt USA-bolag i Madison,Missisippi, med världsrekordsågning.

Förre statsministern Torbjörn Fälldin.

Stig Strand, en av flera kändisar som rekommenderade Soloså-gen i begynnelsen.

Sågning på Salomonöarna.

Industriminister Per Westerberg provkör Logosols första panelhyvel, i samband med utdelningen avtillväxtpris 1994.

Bengt-Olov Byström har just avslutat rekordsågningen på Elmia1995, det andra av Logosols tre världsrekord.

Bakgrunnen for Norturas pro-sjekt er kombinasjonen øktebyggekostnader og underskuddpå storfekjøtt. Kanskje må detbilligere byggeløsninger til for åholde produksjonen oppe?

Derfor har Nortura satt i ganget pilotprosjekt med fire nyebygg. Her skal eget tømmerbrukes i bærekonstruksjonene.Formålet er å se hvor mye dukan spare sammenliknet medinnkjøpt stål eller limtre.

MANGE STOLPEBYGGBak prosjektet står KristianWilliamsen og Torfin Ander-sen. De utviklet trekonstruks-jonene i en masteroppgave vedUMB på Ås. Nå er de ansatt iNortura for å videreutviklekonseptet.

– Stolpebygg er ikke noe nytt,og finnes i mange varianter. Vihar prøvd å utvikle en kon-struksjon hvor vi setter tingenei system, slik at bonden unngårå sette opp for svake konstruks-joner. Med nye teknikker håpervi flere får øynene opp for mu-lighetene som ligger i egenskog, forteller Torfin.

BÆREKONSTRUKSJONI TØMMER

Pilotfjøset på Brandval stårKristian og Torfin bak. De harsjøl gjort jobben med bærekon-struksjonene.

– Ingen av oss er snekkere. Vi

ville se hvor lett eller vanskeligjobben med stokkene egentligvar, fortsetter Torfin.

Bygget på Brandval er 16 me-ter bredt og 32 meter langt. Tilbærekonstruksjonene ble detplukket ut stolper med mini-mum toppmål 25 centimeter,og med lengder inntil 7,3 me-ter.

SLISSER OG STÅLPLATERNoen stokker vart saget på to si-der og ble utvendige stolper, ogskråstøttene vart kantet på firesider. Taksperrene er bare kan-tet på to sider for å beholde styr-ken på stokken. De innvendigerundstokkene kommer rett fraskogen.

Sjølve tilpassinga av knute-punktene er gjort på garden.Eneste redskapen har vært eiskarp motorsag og noen maler.Dessuten fant de ut at en litenminilaster passet perfekt somhandtlanger, der traktoren ikkekom til.

– Sammenføying skjer ved atvi skjærer ett eller to spor i knu-tepunktet til de to stokkenesom skal festes sammen. I dissesporene setter vi inn ei seks mil-limeter tjukk stålplate.

– Denne festes ved å borre hullgjennom både treverket og stål-platene. Deretter festes alt medgjennomgående stålstenger.Disse står vannrett i den ferdigekonstruksjonen. Hele kon-

struksjonen er reist opp medkranbil. Den jobben tok ei uke.Sjølve tilpasningsjobben avbuene brukte de to fem uker på.

RÅDGIVNINGSPAKKEGår alt som duoen i Nortura hå-per, vil det etter hvert kommemange sjølbyggerfjøs i Norge.Planen er å tilby ei rådgivnings-pakke fra Nortura.

Her inngår alt fra planleggingog dimensjonering av bygget,til hjelp med å tilpasse de førstestokkene.

– Å skjære i tømmerstokkeneer egentlig ikke vanskelig. Mednøyaktighet og litt hjelp fra oss istarten, kan alle egentlig gjøredette sjøl, hevder Torfin.

SKAL VÆRE BILLIGEREDet viktigste argumentet for åsatse på et sjølbyggerfjøs er pri-sen. Hvor mye billigere et sliktfjøs blir, kan de fire fjøsene somsettes opp i høst gi svaret på.Når alt er ferdig, skal regnska-pene på pilotprosjektene sam-menliknes med tilsvarendebygg satt opp med limtre ellerstålbuer. Da er også fasiten påprosjektet klar.

Gjør du alt sjøl, vil du også fådet laveste kroneutlegget. Menegeninnsatsen har også en pris.Derfor blir det også regnet påom et slikt bygg blir billigeresjøl om du setter bort all jobben.Du trenger heller ikke å ha egenskog. Kanskje kan du kjøpe sko-gen på rot fra et nabofylke, ogfortsatt komme gunstig ut sam-menliknet med stålbuer?

– Sjølbyggerfjøset med bære-konstruksjoner i tømmer børbli billigere enn sammen-liknbare stålkonstruksjoner,mener Torfin Andersen.

ØYVIND NØRSTEBØ

24 Nysågat våren 2009

– Vi har egen skog på ca 150 målog tilgang til skikkelig fjelltøm-mer. Så behovet for ei god sagvar stort da vi skulle sette i gangrestaureringsprosjektene, nes-ten samtidig. Etter å ha under-søkt hva som finnes av små-sagbruk på det norske marke-det, ble valget en Solosag M7med elektrisk motor på 5kW fraLogosol.

– Service og god produktin-formasjon var enda viktigereenn pris, da valget skulle fore-tas, forteller John Olav før hanskyter inn:

– Vi er fornøyde med hva vihar fått hos Logosol!

Solosaga fra Logosol ble le-vert i mai i 2004, og i løpet av tovårkvelder var saga montert ogklar til bruk.

– Vi bygde ei rampe medplass for 5 m3 tømmer, nok til

en god dags saging, kommente-rer Svein Ove.

Fire uker senere var materia-ler fra 50m3 saget. Bordkledingfra fjellskogen og plank lå i storeraster. Senere har det blitt sagetstore mengder med bord ogplank. Presisjonen på virket errett på millimeteren, ogoverflata er strøken.

– Vi er mektig imponert overhva denne saga får til, sier brød-rene samstemt.

Slipeutstyret er en kjedesli-per Maxi, den gir et bra resultat.Olai er sjefssliper, og han fortel-ler at forsiktig sliping gir det be-ste resultatet. Kall det gjernepussing, sier han.

For med pussing blir ikkekrombelegget på på toppen avav skjæretanna ødelagt.

– Vi sager 1-1,5 m3 mellomhver sliping, og det viktigste avhele prosessen med denne for-men for trebearbeiding, er attømmeret er rent og forholdsvisferskt, forteller Olai. Dagligvedlikehold på sagsverdet tar vipå en bandsliper.

Alle tre har lang erfaring fralokal sagbruksindustri. JohnOlav er utdannet tømrer, og harde ti siste årene arbeidet i bygg-

varebransjen på Verdal, og hargod tilgang på trelast gjennomsin arbeidsgiver. Derfor er detnøye utregnet og med stor over-bevisning han forteller at hantjener godt på å utnytte egenskog.

Etter to-tre år med hogst ogsaging kjøpte vi en SolohøvelSH230. Med denne har vi høv-let reisverk, golv- og takåser,listverk og vindusforinger. Vedå holde høvelstålene skarpe oghøvlebordet glatt, går dette så

det suser. Utstyret fra Logosoler inntjent for lenge siden, ogbehovet for materialer er stortmange år framover, hilser defornøyde Logosol-entusiastenefra Verdal.

www.logosol.no

Billig byggesett i rundtømmer

Bygget på Brandval er 16 meter bredt og 32 meter langt. Til bærekonstruksjonene ble det plukketut stolper med minimum toppmål 25 centimeter, og med lengder inntil 7,3 meter.

Foto: Øyvind Nørstebø

HEDMARK:Rundstolper av eget tøm-mer og stor egeninnsats.Det er Norturas oppskriftfor rimeligere bygg. Detførste pilotbygget står påBrandval.

Sjøllvbyggerfjøs i rundtømmer:+ Miljøvennlig, bruker

lokalt råstoff+ Reduserer

byggekostnadene+ Holdbart, ruster ikke + Høg andel egeninnsats+ Materialer fra egen skog+ Mindre støy enn stål– Må ha to rekker stolper

innvendig. Går greit å gjemme i et fjøs, mindre praktisk i redskapshus.

– Dyrere brannforsikring enn stål

Lite sagbruk imponerer stortBrødrene Svein Ove ogJohn Olav og deres farOlai Kulsli og deres fami-lier fra Verdal har til sam-men to småbruk og engammel villa med restau-reringsbehov.

Utstyret fra Logosol er inntjent for lenge siden, og behovet for materialer er stort mange år fram-over, hilser de fornøyde Logosol-entusiastene fra Verdal.

25Nysågat våren 2009www.logosol.no

LOGOSOL ASMesser Norge 2009I 2009 så deltar Logosol på forskjellige messer rundt om i lan-det. Her er de aktiviteter som er planlagt. For sikkerhets skyldsjekk på www.logosol.no før du dra av sted.

27. – 28. Mars Sag & Høveldager. Logosol. Røra 27. – 28. Juni Landbruksmessa i Balsfjord6. – 9. August Jakt og Fiskedagene på Elverum11. – 13. September Dyrsku`n. Seljord6. – 7. November Sag & Høveldager. Logosol Røra19. – 22. Desember Agroteknikk 2009. Lillestrøm Logosol kommer til å delta på andre arrangement utover året,men dato er i fastsatt. For mer informasjon se på Logosols hjem-meside www.logosol.no.

Logosol ASYstadvegen 417670 Inderøy

Tlf: 47 87 50 00Fax: 74154712

e.post: info@logosol.no arve@logosol.nojorn@logosol.nowww.logosol.no

Kursleder på høvelkursene erFrank O. Engan som til daglig eransatt i Logosol.

Frank er utdannet trelasttek-nikker med fagbrev innen skur-og høvellastproduksjon. Hanhar vært i skog- og trelastbrans-jen siden 1980.

De siste 17 årene har Frankundervist ved Egge Videregå-ende Skole på trelast- og bygg-siden.

Han har også undervist utepå trelastbruken for ansattesom skal opp til fagbrevet i tre-lastfag.

Høvelmaskinen som benyt-tes til kurset er en PH260.Frank har tidligere brukt fleretyper langlasthøvler fra 4spindlet, 5 spindlet og opp til 9spindlete høvelmaskiner.

De store forskjellen menerFrank er at en PH260 er mye

raskere å stille inn, maskinenkrever et mye mindre strø-mopplegg der kun 3 fas 25A ernødvendig, mye lettere i vektuten at det går ut over høvlings-resultatet.

EN DAGS VARIGHETEn annen stor fordel medPH260 er det store utvalget avverktøy en kan kjøpe til for enmeget rimelig penge.

Det er helt unikt at en høvel-maskin til en slik pris kan lageen slik overflatekvalitet, menerEngan som storkoser seg nårhan får lage profilerte lister etteregne tegninger.

Høvelkursene er lagt oppmed en teoretisk bolk, der altfra strølegging av skurlasten tilbehandling av ferdig høvlet tre-virket, med hovedvekt på hø-velmaskinen er tema.

Etter lunsj er det en praktisk delder deltagerne under veiled-ning stiller høvel og lager et pa-nel eller en profilert list. Selvekurset er lagt opp til en dags va-righet.

MAKSIMALT 4 DELTAGEREPå hver kursdag kjøres det medmaksimalt 4 deltagere for athver enkelt deltager skal få bestmulig utbytte.

Undervisningen er lagt opptil at deltagerne ikke trengernoen forkunnskap, men detkan være en fordel å ha prøveten høvel før kurset slik at even-tuelle spørsmål hver enkelt harkan drøftes.

Fremover planlegges dethøvlingskurs i Nord Norge ogpå Østlandet, slik at deltagerneslipper å reise til Trøndelag. Al-le som er interessert i høvel-kurs kan ta kontakt med oss iLogosol for påmelding.

Ellers kan vi også tilby andretyper kurs, det er bare å ta kon-takt med oss, så skreddersyr vikurs etter ønsker.

Det er bare å ta kontakt med oss, så skreddersyr vi kursetter ønsker.

Logosol i Norge har startet aktivt opp med høvelkurs.I nye lokaler er det bygget et eget undervisningsromder teoriundervisningen forgår, mens den praktiskeundervisningen er i et eget høvleri der alle høvel- ogsnekkermaskinene er stilt ut.

Kurser ved Logosol Norge

Fremover planlegges det høvlingskurs i Nord Norge og på Østlan-det, slik at deltagerne slipper å reise til Trøndelag. Alle som er in-teressert i høvelkurs kan ta kontakt med oss i Logosol for påmel-ding.

Gjennom vårt salg av Lo-gosol produkter kommervi kontakt med kunderover hele Norge. Noensager lite, noen nesteningenting og noen få sa-ger mye mer enn vi kanfatte. En av sistnevnte erKenneth Glad fra Sort-land i Troms.

I dette området har han har eneiendom på 1600 hektar. Pådenne eiendommen er detgjennom skogreisningspro-sjektet, som strekker seg fra1930 åra blitt plantet ca 1,2 millplanter. Dette er for det mestevanlig norsk gran men også littfuru og sitka gran. Dette førerigjen til at Kenneth nå har myeskog som er klar til sluttavirk-ning, dette blir saget på egetsagbruk.

Kenneth har utdanning som

lærer og har jobbet i VGS somlærer i økonomi. For tre år tilba-ke sluttet han som lærer, kjøpteen mindre lassbærer og jobbernå for Vesterålkraft med ryddingav traseer for kraftlinjer. På friti-den er det saging som gjelder.

Historien med Kenneth Gladog Logosol starter i 1994 dahan gjorde sitt første bekjent-skap med Logosol og kjøpte enSolosag modell M4 med STIHLMS066.

Det er vel få minisagbruksom er blitt brukt mer enn det-te. Det er blitt saget materialertil restaurering av fjøs, våningshus og naust. Dete er også blittsaget materialer for salg, de-riblant til 2stk store naust, samten god del villmarkskledning.Spesial dimensjoner er det ogsåsaget mye av, mye grovt opp til3x12” og 3x14”. Kenneth har iperioder hatt dette sagbruketstående ute på en øy der mate-rialene er blitt saget på stedet.

Han forteller videre at det to-talt er gått ca.2000 liter bensingjennom denne motorsaga, ogden går visstnok enda. Dette måvel borge for at Stihl MS066 eren noenlunde driftssikker sag.

Etter som årene gikk kom be-hovet for å øke kapasiteten ogKenneth begynte å se seg om et-ter bandsag. Solosagen ble aver-tert og etter kort tids annonse-ring solgt for kr10.000, detteforteller vel at bruktverdien pået sagbruk fra Logosol er høy.

Ønsket om å øke kapasitetener med grunn i at Kenneth leve-rer 2x4” plank til fiskeindustri-en. Tradisjonelt blir fisken tør-ket på ”hjell” der det blir bruktlange tynne rundstokk ”roder”,disse blir nå etter hvert erstattetav 2x4” plank. Langs kystenblir det i løpet av ett år, bare tilvedlikehold brukt flere kilome-ter med ”roder”. Disse har tra-disjonelt blitt importert fralengre inn i landet. Dette mar-

kedet er det Kenneth har fått enfot innefor.

Etter å ha vurdert forskjelligemerker og prisklasser, bensinmo-tor kontra elektrisk drift, falt val-get av bandsag på Logosol LL24med 9Hk Honda bensinmotor.Bensinmotor ble valgt da det blealt for dyrt å legge inn elektrisitetder hvor sagbruket står.

Kenneth sier valget i grunnenvar enkelt da han kjente til Lo-gosol fra før og var fornøyd medservicen han fikk der. Bestiltesaga, fikk den på døra 3dager et-ter, monterte den og har sidensaget til den store gullmedalje.

Kenneth sier han er imponertav kapasiteten og nøyaktighe-ten til LL24 bandsag. Noensmåting er det han kunne tenkeseg var annerledes men er i detstore og hele kjempefornøyd.Han berømmer særdeles hvorbillig firetaktsmotoren fraHonda går, du skal ha en langdag før du må fylle bensin og

tanken er på bare 6liter. Detterfører til utrulig rimelig saging,dette er stor forskjell ifra Solo-sagen med MS066 som bruktemye mer bensin.

Når det gjelder bandsagbladså har han kjøpt rikelig medband og sender disse i tur og or-den inn til sliping, er i tenke-boksen om han skal gå til an-skaffelse av egen sliper til blade-ne og om dette er lønnsomt.

Da han har full stilling i Ves-terålkraft skjer all saging entenpå kveldstid eller i helgene, baresiden i høst har han levert ca6000 løpemeter med 2x4”, im-ponerende! Lite fritidsproble-mer der i gården skulle en tru!

Entusiasten Kenneth er velen av de som har saget mest påLL24 og Solosag her i landet, ogsier at han gjerne vil værebehjelpelig som referanse der-som noen av våre kunder harspørsmål angående saging, detvære seg Solosag eller bandsag.

Kenneth Glad, sagmester medstort volum på minisagbruk

26 Nysågat våren 2009

Sedan starten 1973 har Tormek introducerat nya konstruktioner och satt standarden för våtslipning av eggverktyg. Idag innehåller systemet mer än tio specialkonstruerade jiggar som gör det enkelt att snabbt slipa de fl esta typer av eggverktyg.

Med den senaste modellen T-7

medföljer bland annat den helt nya

jiggen för raka eggar, SE-76. Den

riktar upp verktyget efter dess övre

plana sida, vilket garanterar exakt

90° vinkel.

En slipsten behöver vara exakt rund

och plan för att ge ett bra slipresultat.

Tormek T-7 levereras därför med ett

nytt unikt svarv- och skärpningsverk-

tyg med skruvmatning, TT-50, samt

en dubbelsidig stenjusterare med

två olika kornstorlekar för optimal

slipeffekt.

Maskinen kan kompletteras med

Tormeks samtliga slipjiggar, exem-

pelvis SVP-80, jigg för profi lstål och

SVH-320, jigg för maskinhyvelstål

av obegränsad längd.

Besök www.tormek.se

Perfekt slipning med full kontroll

7YEAR

WARRANTY

Vidfamne var ett av de förstastörre projekten som Solosågengav upphov till. Bygget startade1990 i Göteborg med bildandetav Sällskapet VikingatidaSkepp.

Det var och är en ideell för-ening med lite pengar och storaambitioner. Som så mångagånger senare visade det sig atttillsatsen av ett styck Solosågsatte fart på projektet.

– Sågen gick het, säger Johan-nes Jägrud som deltog i byggetoch än idag är aktiv i föreningen.

Allt sågades inte med Soloså-gen, den användes i huvudsakför köl, spant och andra tungaoch krångliga detaljer. Enligt Jo-hannes hade fartyget aldrig bli-vit verklighet utan sågverket.

– Solosågen var och är fortfa-rande ovärderlig för förening-ens verksamhet.

Vidfamne sjösattes 1995 ochhar sedan dess seglats varje som-mar efter Bohuskusten mednågra avstickare till Norge. Honvisade sig snabbt vara oväntatsjövärdig och klarar något somalla experter hävdat var omöjligt

med ett vikingaskepp: Att krys-sa. Hon kan visserligen inte gå li-ka högt upp i vinden som mo-derna segelbåtar men skeppetöverbevisade ändå experterna.

BYGGDE VIKINGAGÅRDLika imponerande som självafartyget är att entusiasmen i för-eningen är fortsatt stor. Med-lemmarna har olika drivkrafter,några är mest intresserade avsjälva seglingen, andra har etthistorieintresse eller gillar attbygga och skapa nya ting.

– Det som förenat oss ändafrån starten är gemenskapen iföreningen, säger Johannes.

Vidfamne är en knarr, ett vi-kingatida fraktskepp, och en re-plik av Äskekärrskeppet somhittades 1933 vid Äskekärr iAle kommun. Hon fick efternågra år sällskap av en litenkrigsbåt från samma epok, dentio meter långa Starkoddner.Även detta fartyg byggdes medhjälp av Solosågen.

Sågverket har även använtsför att bygga vikingagården iAle, en rekonstruktion av hur en

hövning kunnat bo på vikinga -tiden. Denna stormansgård be-står av flera hus som återskapatsutifrån arkeologiska fynd.

Vikingaprojekten i Göteborgoch Ale har med tiden fått åt-skilliga efterföljare. I så gottsom alla nybyggen av gamla far-tyg, oavsett om det är vikinga -skepp eller segelfartyg från1800-talet har Solosågen variten viktig ingrediens och start-motor. Pionjärprojektet Vid-famne visade vägen.

GÖR IDÉER TROVÄRDIGA– Problemet är att det blir oer-hört dyrt att bygga som på vi-kingatiden, när man klöv frambordläggningen och högg span-ten för hand med yxa. I Norgehåller man just nu på att finan-siera bygget av ett vikingaskeppmed de gamla metoderna. Bud-geten är tio miljoner norskakronor, säger Johannes.

Sågat virke sänker kostnaderoch byggtid, men det blir fortfa-rande för dyrt med köpt virke.Dessutom går det att såga merlikt originalet med en Solosåg.

Från början är det alltid svårtatt få finansiering eftersomvildsinta planer ofta rinner ut isanden. Med Solosågen kanman börja med jämförelsevislåga kostnader och visa att pro-

jektet är genomförbart. När far-tyget växer fram spant för spantblir idén påtaglig och trovärdigoch det blir lättare att hitta fi-nansiering. Det var vad som

hände i Göteborg och underbyggets gång kom både ekono-miskt stöd och hantverkare i ar-betslöshetsprojekt.

Det första av flera solosågade vikingaskeppAv alla de underverk som byggts med en Solosåg ärvikingaskeppet Vidfamne ett av de mer fantasieggan-de. 16,3 meter lång, 4,8 meter bred, råsegel på 88kvadratmeter och en bruttovikt på 19 ton.

Solosågatunderverk

Vidfamne, det första av en rad vikingaskedd som blivit verklighetmed hjälp av Solosågen. Foto: Jörgen Johansson

Logosols utbildningar gårin på nionde året med trenya kurser, alla om snick-eri, en bara för kvinnor.

Den helt nya kurser är fönster-tillverkning. Under ledning avmöbelsnickaren Bert Olsson fårdu under två dagar lära dig atttillverka ett utåtgående fönsterinklusive beslagning.

Tillverksningsmomenten ärrikthyvling, planhyvling, fräs-ning, putsning och även sam-manfogningstekniker med for-matsågen och fräsen. Underkursen lär du dig också svenskstandard på fönster.

Maskinsnickeri är en upp-skattad kurs på en dag, där dugår igenom alla vanliga maski-ner för snickeri. Tidigare kurs-deltagare har önskat sig en fort-sättningskurs. Nu kommer den,maskinsnickeri steg 2, som ärpå två dagar.

BARA FÖR KVINNORTredje nyheten är maskin -snickeri för kvinnor. Det ärsamma kurs som tidigare, menherrarna får stanna hemma såatt damerna får fritt spelrum.

Träteknik är en mycket upp-skattad djupdykning på fyra da-gar. Du lär dig olika träslagsmöjligheter, egenskaper ochbearbetningssätt.

Samtliga snickerikurser hållsi Härnösand, liksom en klassi-ker: Tillverka din egen badtun-na. Efter kursen kan du ta meddig tunnan hem och köpa färdigkamin till bra pris.

Men den verkliga klassiker ärtimringskursen. Den startade

år 2000 år och sedan dess har idet närmaste alla kurstillfällenvarit fullbokade. Du lär dig dettraditionella hantverket och atthugga en riktig dalaknut.

Timringskursen pågår i femdagar. En lika stor behållningsom att lära sig ett traditionellthantverk är umgänget med lika-sinnade.

ÖVER HELA LANDETUtbildningarna i Logosols bas-maskiner är däremot spriddaöver hela landet, från SkånesFagerhult i söder. Här lär du digunder en dag att hantera en So-

losåg eller någon av Logosolspanelhyvlar. Sågverkskursenkallas sågdag och riktar sig tilldig som har begränsad erfaren-het eller är ren novis.

Två olika hyvelkurser finnspå programmet. Den ena hand-lar om fyrkuttern PH260, menpassar även dig som har två kut-tern DH410. Den andra går ige-nom grunderna för SolohyvelnSH230.

Mer information finns påwww.logosol.se, där du ocksåanmäler dig. Du kan gå valfrikurs utan att äga en Logosolma-skin.

27Nysågat våren 2009

LindrevLinsnöreTjärdrev

ZIKONLinprodukter AB

Telefon: 0583-510 80Mobil: 070-516 63 91

www.lindrev.comE-post: zikon.ab@telia.com

Vi har naturmaterialför nybyggnad och

reparationer:• Lindrev• Linsnöre• Tjärdrev.

• Med mera

Lindrev 20 mm tjockt,bredd 60 mm passarLogosol fräsens spår

vid timring.

Årets nyheter i Logosols rikstäckande kursprogram:

Tillverka dina egna fönsteroch maskinsnickeri för tjejerKursprogram 2009Blankaholm: Sågdag: 15 mars, 26 april, 30 maj, 23 augusti, 25 oktober.

BredaredSågdag: 27 mars, 24 april, 29 maj, 28 augusti, 16 oktober.

HärnösandBygga badtunna: 11-14 maj, 8-11 augusti.Fönsterkurs: 26 - 27 mars, 21-22 oktober.PH260: 31 mars, 28 maj, 1 september, 7 november.SH230: 28 mars, 30 maj, 6 september, 8 november.Maskinsnickeri: 8 mars, 23 april, 29 maj,

19 september, 25 oktober.Maskinsnickeri steg 2: 9-10 mars, 24-25 april,

4-5 maj, 26-27 oktober.Maskinsnickeri för tjejer: 29 mars, 30 oktober.Sågdag: 26 april, 31 maj, 27 september, 8 november.Timringskurs: 30 mars - 3 april, 20-24 april, 8 -12 juni,

17-21 augusti, 21-25 september. Träteknik: 3 - 6 mars, 2-5 november.

Jönköping: SH230: 28 mars, 23 maj, 5 september, 24 oktober.

Orsa:PH260: 16 mars, 27 april, 1 juni, 7 september, 26 oktober.SH230: 15 mars, 26 april, 31 maj, 6 september, 25 oktober.Sågdag: 14 mars, 25 april, 30 maj, 5 september, 24 oktober.

Skånes FagerhultPH260: 3 april, 15 maj, 25 september.

Stockholm:PH260: 11 maj, 7 septemberSH230: 6 mars, 24 april, 29 maj, 4 september, 2 oktoberSågdag: 9 mars, 20 april, 18 maj, 31 augusti, 5 oktober

Sunne:SH230: 28 april, 1 septemberSågdag: 23 maj, 26 september

En av de första timringskurserna för nio år sedan. Timmerman-nen Tycho Loo instruerar.

Med reservation för ändringar. Aktuella uppgifter finns på www.logosol.se

Portabla sågverk• TimmerJiggen med

Big Mill-systemet.• Solosågen M5.• Solosågen M7.• WoodWorker´s Mill.

Bra tillbehör• Matarverk E37 Friction.• Eldriven timmerfräs.• Bensindriven timmerfräs. • Automatisk slipmaskin

för sågkedjor.• Förlängningar.• Stocktrappa.• Lyfthjälpmedel.• Lastramp.• Stockvändare.• Digital fuktmätare.• Och mycket mer...

Sågaggregat• Tre urstarka bensinsågar

från Stihl, MS660, MS880 och MS 361.

• Elsågaggregat i tre stor -lekar. 4, 5 och 8 kW.

• Bandsåg BS350.

Större sågverk• Bandsåg LM40.• Logosol Låks ramsågverk.

Tillbehör för större sågverk• Kombinerad timmerfräs

och balkhyvel LM410. Passar även andra band-sågsfabrikat.

• Sliprobot för sågblad.• Sågblad till alla bandsågar.

Industrimaskiner• Paketkap. • Toppklyv för cirkelsågverk.• Klyvsåg KS150.

Hyvelmaskiner• Fyrkutterhyvel PH260.• Tvåkutterhyvel DH410.• Solohyvel SH230.

Snickerimaskiner• Rikt- och planhyvel H410.• Formatsåg PS315.• Vertikalfräs MF30.• Multihyvel H410.

Tillbehör hyvlar/snickeri• Stål och kuttrar• Matar- och XY-bord• Och mycket mer...

Utbildning• Sågning.• Hyvling.• Timring.• Tillverka fönster.• Maskinsnickeri.• Bygga badtunna.• Träteknik.

Övrigt• Log Wizard, gör motor -

sågen till en effektiv fräs.• System Linus, knutar för

planktimring.

28 Nysågat våren 2009

Mikael och hans bror Kjell dri-ver Toftens gård som gått i släk-ten sedan 1700-talet. Fram tillför fem år sedan var huvudnä-ringen mjölk.

Kossorna har ersatts medblandbruk av det mer ovanligaslaget, från skötsel av naturre-servat och tillverkning av grin-dar till bränning av ljung. Detfinns fortfarande djur på går-den, men numera köttdjur ocharbetshästar.

– Det började med att vi fickett uppdrag att arbeta med na-turvård i ett naturreservat. Viavverkade skog och körde uttimmer med häst för att inte fånågra markskador, berättar Mi-kael.

En tjänsteman på länsstyrel-sen frågade om bröderna intekunde tillverka grindar. Tryck-impregnering var inte att tänkapå, det skulle vara ett av naturenhållbart träslag.

Idag tänker många reflexmäs-sigt på lärk, men sydsvenskaskogar innehåller något som ärännu bättre: Ek.

– Ekarnas kärnved är myckethållbar, säger Mikael som påpe-kar att splintveden är betydligtsämre.

BEHÖVER DET TORKAS?Rätt råvara stod på rot i skogen.På gården fanns cirkelsågverksamt en Logosol fyrkutterhy-vel. Det var bara att starta till-verkningen. Men snart insågMikael att det var både onödigtoch dumt att låta virket torkainnan hyvling och monteringav grindarna.

– Torkningen ökar risken föratt virket vrider sig. Dessutombehöver man inte torka materi-al till en grind som ska stå uteoch inte ska ytbehandlas, utanskyddas på naturligt sätt avkärnveden, säger han.

Sagt och gjort. In med färskek i hyveln. Det fungerade för-träffligt och genom att grindenbultades ihop blev det inteskevt efter torkningen. Åtskilli-ga meter färsk ek har sedan dessgått igenom hyveln. Garvsyranhar inte satt några spår i maski-

nen och ytorna är jämna ochsläta före och efter att virket tor-kat.

Vän av ordning frågar sig var-för Mikael hyvlar virke till grin-dar som ska stå obehandlade inaturreservat. Med tiden läringen se skillnaden på hyvlatoch ohyvlat.

– Jag hyvlar för att få rätt di-mensioner. Tillverkningen blirenklare, svarar Mikael.

LEVERERAT TILL LINNÉRyktet om de rejäla och hållbaragrindarna av ek sprider sig ochuppdrag kommer in från halvaSverige, både på grindar och an-nat tillverkat på samma sätt,bland annat till minne av själ-vaste blomsterkungen Linné.

– Till Linnés 300-årsjubi-leum fick jag beställningar frånlantbruksuniversitetet i Uppsa-la på stolpar för att markeravandringsleder under jubileet.

Stolparna skulle vara hyvlademed utfräsningar på sidorna föratt måla olika färger för att leda

vandrarna rätt. Resultatet blevså bra att Mikael fick levererastolpar i flera omgångar ochäven till andra kunder.

Ett annat udda projekt varhandikappsanpassning av ettnaturreservat i Åsa söder omKungsbacka. Där byggde Mikael

en 227 meter lång och 1,5 me-ter bred spång, även denna gångav färsk och hyvlad ek. Spångenblev till belåtenhet, även omnågra plankor har bytts ut.

– Ek ska inte ligga i solen närden torkar, men det går inte attundvika när det handlar om enspång, förklarar han.

BRÄNNER LJUNGMångbruket på Toftens gårdskulle kräva halva den här tid-ningen att beskriva, men vi av-slutar med ljungbränningen.Det har inget med rusdryckeratt göra. Mikael förklarar:

– Förr var stora delar av Hal-land täckt av ljunghedar. Denhölls nere med bete och dessu-tom brände man ljungen medjämna mellanrum. Idag är detinte så mycket bete. Efter någraår förvedas ljungen och blir tilllåga buskar. Därför brännerman ljungen vart 6-7 år för attbevara hedarna och dess djurliv.

När det är dags för bränning,rycker Mikael och hans kollegori Farmartjänst ut med tänds-tickor och brandslangar. Så ärdet något som ryker vid sidan avvägen när du susar fram påE6:an genom Halland kan detvara Mikael Carlsson som eldar.

Rå hyvlad ek blir bästa grindarna i naturreservat

– Rå ek är inga problem att hyvla med en PH260, intygar MikaelCarlsson efter att ha hyvlat åtskilliga meter.

Den här artikeln började med en namnlapp från mäs-san Trä & Teknik i Göteborg. På den stod MikaelCarlsson, Toftens Gård & Såg.Men vem är han och vad gör han? Nysågat begav sig till köpmetropolen Ullared för attsöka svaren.

Ekstockar som väntar på att bli sågade, hyvlade och förvandladetill grindar.

– Det är bara onödigt att torka ek som ska vara obehandlat i grin-dar. Bygger man i rått virke så vrider det sig inte heller likamycket vid torkning, säger Mikael Carlsson.

Logosols breda program i sammanfattningRedan det du ser till väns-ter är marknadens bre-daste sortiment försmåskalig träförädling. Hela sortimentet ser du påwww.logosol.se. Du kanäven beställa informationpå telefon 0611-182 85,fax 0611-182 89 eller post:LogosolIndustrigatan 13871 53 Härnösand

Mer information