33
www.cero.nu

Session 65 Markus Robèrt

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Session 65 Markus Robèrt

www.cero.nu

Page 2: Session 65 Markus Robèrt

Vad är CERO?

• CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet:

– resbeteende behöver modelleras explicit

– skräddarsydda cost benefit analyser

– verktyg för benchmarking underlättar spridning av ”best practice”

• Nätverk av expertkonsulter och forskare som stödjer processen från ett tvärvetenskapligt perspektiv– Statistiker– Ekonomer– Miljökonsulter– Beteendevetare– Travel managers– Förändringsledning

• Markus Robért, Forskare vid KTH har utvecklat CERO i sin doktorsavhandling

Page 3: Session 65 Markus Robèrt

Krav på CERO:

• Vetenskaplig förankring*

• Lätthanterligt och transparent

• Tydliggöra kopplingen mellan resvanor, klimat och ekonomi

• Tillhandahålla främsta tillgängliga expertis genom processen

• Fungera som verktyg för extern utsläppsrapportering (GRI, etc)

*Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)

Page 4: Session 65 Markus Robèrt

En strategisk klimatmodell för resor som utvecklats inom stora organisationer

På ingång…

Page 5: Session 65 Markus Robèrt

Makroekonomiska effekter av 10% trafikreduktion i Stockholms län

(Robèrt och Jonsson, 2006)

-750 milj i olyckskostnader -360 milj i utsläppskostnader -570 milj i tidsvärdeskostnader (∑ = 1,68 mdr/år)

Page 6: Session 65 Markus Robèrt

Klimatmål lönsamma även på företag?

Page 7: Session 65 Markus Robèrt

Ekonomi och klimat hänger ihop -Jaga ekonomisk lönsamhet från dag 1 för att nå långsiktiga mål- Kortsiktig besparingspotential : 1-2 Mkr/1000 anställda och år

Anställdas utsläpp och reskostnader på Vattenfall

Page 8: Session 65 Markus Robèrt

- En ny CSR- och hälsofråga…

Page 9: Session 65 Markus Robèrt

- Särskild anledning att visa ”best practice”Transportbranschen, IT-branschen, energibranschen, samhällsansvar…

Page 10: Session 65 Markus Robèrt

CERO bygger på ”backcasting”

12 3

Page 11: Session 65 Markus Robèrt

Kartläggning

Årligt CO2-utsläpp (ton)

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

9000 A. Arbetspendling bil

8000 A B. Arbetspendling övrigt

7000 C. Tjänsteresor bil

6000 D. Tjänsteresor flyg inrikes

5000 E. Tjänsteresor flyg utrikes

4000 F. Tjänsteresor tåg

3000 D Totalt2000 C

1000 E B

<500 F5 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 … … 230 Reskostnad (milj. kr)

Page 12: Session 65 Markus Robèrt

Benchmarking -Var hamnar vi?

Ton CO2/cap

>2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

15 000 20 000 25 000 30 000 40 000 > 40 000 SEK/cap

1

5

4

3

7 8

2

6

-Visst, klimatsituationen är akut, men här gäller det att slå konkurrenter och kollegor…

Page 13: Session 65 Markus Robèrt

Intern benchmarking (exempel LFV)

Ton/pers

6,0

5,5

5,0

4,5

40 000 50 000 60 000 70 000 Kr/pers

ArlandaLandvetter

Sturup

Norrköping

Page 14: Session 65 Markus Robèrt

Mikroekonomisk modellering av val mellan alternativ

Bilpool Tjänstebil

EkonomiResepoliciesFörmånerBokningssystemMiljöaspekterArbetsvillkorIndividuella preferenser

Statistisk modellering

Signifikanta effekter av åtgärder

Page 15: Session 65 Markus Robèrt

Problem med klimatmål:

% - reduktioner är tydliga vid redovisning men svåra att arbeta mot…

%CO2

Page 16: Session 65 Markus Robèrt

Från klimatmål till mål för resbeteende…

%CO2

Page 17: Session 65 Markus Robèrt

Transformation av utsläppsmålet

=

∑∑∑

)(1

ˆ

2111

2,1ji

ji

i

jij

i j m

jim

jimt

j

uusN

suY

X

Page 18: Session 65 Markus Robèrt

Varför CERO-transformationen?

• Lättare att gå från ord till handling med konkreta åtgärder (sänker ”flumfaktorn”)

• Möjliggör jämförelser mellan ”äpplen och päron” (arbetspendling, tjänsteresor, flyg, bil,…)

• Kvantitativt beslutsunderlag som möjliggör prioriteringar, cost-benefit analyser och uppföljningar av åtgärdspaket

Page 19: Session 65 Markus Robèrt

Stöd för ”plattformsbyggande” i energiomställningen

• hur skall organisationens resande se ut om 1, 2,...10 år?• teknisk utveckling, energipriser, biobränslen,…?• lönsamma användarnivåer av bilpool, ICT, mm…

• organisationens utveckling och profilering? – undvik ”knatte-fotboll”– låt åtgärder finansiera varandra

Page 20: Session 65 Markus Robèrt

Smörgåsbord av 1% CO2-reduktioner (pendlingsresor)

• 31 bilister byter till kollektiva färdmedel

• SJ-kort till 4 bilister med längst resväg

• Uppmuntra 38 bilister att övergå till förnybara bränslen

• 27 bilister distansarbetar per dag (motsvarar att anställda distansarbetar en dag varannan månad)

• Ca ¼ av personalen genomgår kurs i bränslesnål körning (s.k. eco-driving)

• Uppmuntra de 191 bilister som bor närmast (0,5-6km) att cykla eller gå till arbetet

Page 21: Session 65 Markus Robèrt

• Ersätt 7% av tjänsteresor med bil till kollektiva färdmedel Kostnadssänkning 1,1 Mkr

• Ersätt 6% av tjänsteresor med bil till virtuella mötenKostnadssänkning 2,3 Mkr

• Privatbil mot miljöbilspool Oförändrad kostnad

• Ersätt 3% av resor med flyg till virtuella mötesformer.

Kostnadssänkning 540.000 kr

• Ersätt 3% av inrikes flygresor med tåg istället för flyg Kostnadssänkning 215.000 kr

Smörgåsbord av 1% CO2-reduktioner (tjänsteresor)

Page 22: Session 65 Markus Robèrt

Exempel åtgärdspaket - ca 4000 anställda- 15% CO2-reduktion - 15,9 Mkr/år

Policy tjänsteresor Andel som byts mot alternativ CO2 reduktion

Kostnadssänkning Mkr

Bil mot kollektivtrafik 17% 2,5% 3,0

Bil mot videokonferens 15% 2,5% 4,6

Flyg mot videokonferens 17% 2,5% 8,3

Alternativ arbetspendling

Antal bilister som byter

Bil mot kollektivtrafik 157 2,5% -

Distansarbetsavtal 137 2,5% -

Miljöbilar 193 2,5% -

Totalt besparing per år 15% 15,9

Page 23: Session 65 Markus Robèrt

Tidsvinster och produktivitetseffekter

−= ∑ j

iji

ji

i

jij

j

ttN

MP 2211

1

2,12,1̂ ττ

Page 24: Session 65 Markus Robèrt

Klimatkompensering som ett sista steg

+ Kan användas för att öka lönsamhet i utsläppseffektiviseringar

- Riskerar att pacificera goda idéer och effektiviseringar på plats

Energianvändning

År 2008 År 2010 År 2015 År 2020 Resbeteende

Förnybar energianvändningUtsläppskompensationer

Page 25: Session 65 Markus Robèrt

CERO-processen

2Datainsamling och

beslutsunderlag

3Åtgärder och

förändringsledning

4Uppföljning ochresultatspridning

1 Projektstart

och målformulering

Page 26: Session 65 Markus Robèrt

Projektstart –grunden viktigast!

- Konsensus kring målformulering

- Vilka parter skall med?- Internt (miljö-, ekonomi-, personalstab…)- Externt (trafikhuvudmän, konsulter,…)

- Tidplan, omfattning, investeringsplan?

Page 27: Session 65 Markus Robèrt

Resvaneundersökning

- förankringsprocessens första steg -demokrati!- bygga upp förväntningar och skapa intresse- informationsspridning

Page 28: Session 65 Markus Robèrt

- synliggöra brister i administrativa system- uppbyggnad av reseräkningssytem- integrering av rese/mötesbokningssystem- system för uppföljning av resor och policy

Insamling av tjänsteresedata

Page 29: Session 65 Markus Robèrt

- varför ska jag när alla andra…?

- omfattar individer, kommuner, företag, länder…

Åtgärder och förändringsledning

Page 30: Session 65 Markus Robèrt

“Därför att jag säger åt dig”

Page 31: Session 65 Markus Robèrt

-ekonomi

-hälsa

-tid

-bekvämlighet

-image, PR, tävlingar,…

Fokusera på andra mervärden “Nyttomaximering”

Page 32: Session 65 Markus Robèrt

“Vad gör chefen?”

Påverka värderingar hos omgivningen -utnyttja gruppmentalitet och förebilder!

Page 33: Session 65 Markus Robèrt

Målsättning med CERO:

- Konkretisera klimatmål i en snårig energisektor

- Modellera ekonomi och beteende i åtgärdspaket

- Sprida best practice genom benchmarking

- Tillhandahålla främsta tillgängliga processtöd