Upload
malin-gibrand
View
288
Download
4
Embed Size (px)
Citation preview
Spårvägs- och stomnätsstrategi för
Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL
Malin Gibrand, Trivector Traffic
Upplägg
Utmaningar i Stockholmstrafiken
Varför en strategi?
Strategins grundbultar
Utslag av strategins principer
Effekter - blev det som vi hade tänkte?
2012-01-17 2
Utmaningar i Stockholmstrafiken
Stockholm växer! Fler ska samsas på samma yta!
Stockholms stads och SLs mål om att kollektivtrafikens
marknadsandelar ska öka
Stomnätet är ryggraden i transportsystemet när yt- och
transporteffektiva trafikslag måste främjas
Råder redan idag kapacitets- och framkomlighetsproblem i
stomnätet
Framkomlighetsproblem i det ytliggande stomnätet
Kapacitetsproblem i tunnelbanan
Varför en strategi?
Strategin ska ge underlag för den framtida fysiska planeringen i
Stockholm:
För utveckling och utbyggnad av stombuss-, spårvägs- och
tunnelbanetrafik (infrastruktur, fordon, depåer)
För utveckling av stomtrafikens kvalitet (framkomlighet, turtäthet,
hållplatsavstånd)
För utveckling av bebyggelseplaneringen
För att kunna avlasta tunnelbanans belastade centrala snitt
För SL är strategin en första etapp av en strategi som ska omfatta
hela länets stomnät
För Stockholms stad är strategin en del i Framkomlighetsstrategin
Vad blir nästa steg
Stomnätsstrategin har varit på remiss och
remissynpunkter bearbetas
Kompletterande utredning av dubbelledade
bussar har genomförts
Stockholms stads framkomlighetsstrategi är
på remiss
Fördjupade studier av Hagastaden,
Ostsektorn, nya stomlinjer
Trafiknämnden (SLL) tog i september även
beslut om att ge SL:s vd i uppdrag att ta fram
förslag till Etapp 2 av stomnätsstrategin som
omfattar hela länet.
Strategins grundbultar
Tre huvudprinciper för att utveckla en attraktiv och en
ekonomiskt effektiv kollektivtrafik som en del i ett
hållbart transportsystem:
1. God regional tillgänglighet
2. Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik
3. Integrerad planering för en attraktiv stadsmiljö
1. God regional tillgänglighet
Grovmaskigt nät som täcker in
hela länet – starka stråk utan
konkurrerande stomlinjer
Radiella och tvärgående linjer
Binder samman länets
kommuncentra med Stockholms
stad
Inom staden förbinder stomnätet
de olika stadsdelarna med
stadens centrala delar och det
radiella nätet
2. Attraktiv och konkurrenskraftig
kollektivtrafik
Stomlinjerna ska ha:
Mål om medelhastighet på minst 20 km/h (inkl hpl-stopp)
Prioriteras på bilens bekostnad och ges eget utrymme i gatan
Hållplatsavstånd på ca 500 m
Resandeunderlag på minst 500 resenärer i det mest belastade snittet
under maxtimmen (i en riktning)
Turtäthet på minst 7,5-minuterstrafik och inte tätare än 2-minuterstrafik
Stomlinjenätet ska dessutom vara robust och strukturerande och
därför sällan förändras.
figur
Medelhastighetens betydelse
3. Integrerad planering för en attraktiv
stadsmiljö
Attraktiv stadsmiljö – ses som ett stadsbyggnadselement och en
del av samhällets grundläggande infrastruktur
Hög trafiksäkerhet – tydlig och säker detaljutformning med
anpassade hastigheter för all trafik
Positiva miljöeffekter
– minskat buller genom detaljutformning av fordon och infrastruktur samt
god drift- och underhåll.
- minskade utsläpp genom användande av energieffektiva drivlinor och
fossilbränslefria drivmedel
Analys av framtida stomnät
- Applicering av de 3 huvudprinciperna
2012-01-17 12
Resultat: ett grovmaskigt stomnät som
kompletterar tunnelbanan
2012-01-17 14
Strategi för trafikering och val av trafikslag
Val av trafikslag ska grundas på:
Resandeunderlag och vad som
lämpar sig i trafiksystemet
Därefter vägas mot:
Möjlighet till god framkomlighet
Depålägen
Drift- och investeringskostnader
Samordning med andra infrastruktur,
exploateringsprojekt och utnyttjande
av befintlig infrastruktur
Prioritering av befintliga resurser
Överlappande kapacitetsintervaller
Innerstadsstombuss
(ca 18 meter)
Dubbelledade bussar
(ca 24 m)
Stadsspårvagn
(ca 40 meter)
Snabbspårvagn
(ca 30x2 meter)
Tunnelbana
(46,5x3 meter)
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 6500 7000 7500 8000 8500 9000 9500 10000 20000
Baseras på komfortmått och attraktiv turtäthet!
Resultat: ett stomnät där linjerna kompletterar
varandra i de mest belastade snitten
2012-01-17 18
Effekter - blev det som vi hade tänkte?
Kapacitet att ta emot befolkningsökningen + 28 %
kollektivtrafikresor jämfört med idag
Tydlig avlastning av tunnelbanan – 40 000 sittplatser per dygn
Nya kollektivtrafikresenärer utöver det ökade resandet som
genereras av befolkningsökningen:
17 000 nya resenärer per dygn, varav ca 50 % är fd bilister
Ger en ökning av resandet i innerstaden med 8 %
CO2 minskning på 3750 ton per år
Kapacitet att ta emot ytterligare 20 % ökat
kollektivtrafikresande, motsvarar en ökad marknadsandel med
7,5 %, men för detta krävs lockande och styrande åtgärder!