Serviceutbud 2017

SERVICEUTBUD

2017

INNEHÅLL

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

I dag består verksamheten av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Hur får man service från Kårkulla samkommun . . . 5Brukaren i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Delaktighet och självbestämmande . . . . . . . . . . . . . 7

FAMILJ OCH BARN

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 12Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

UNGDOMSÅREN

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 18Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Flyttningsförberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Arbetslivsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . 21Livsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

VUXEN ÅLDER

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 26Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Fortgående boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Arbetslivsorienterad service . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Livsorienterad service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

SENIORVERKSAMHET

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Fortgående boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

Mobila experttjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Krisvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Missbrukarvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

2


VI VILL ATT ALLA SKA

HA MÖJLIGHET ATT LEVA ETT SÅ GOTT LIV SOM

MÖJLIGT.

”

3


OM KÅRKULLA SAMKOMMUNVI VILL ATT ALLA SKA HA MÖJLIGHET att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra människor. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. Fullmäktige har högsta beslutan-derätten med en mandatperiod på fyra år. Antalet leda-möter väljs enligt antalet svenskspråkiga invånare i med-lemskommunerna.

I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV

Boende

Missbruk ar-vård

Flyttnings-förberedelse

Arbete enligt social-vårdslagen

Autism-handledning

Familje-vård

Korttids-vård

Arbets-livsorienterad

service

UndersökningRehabilitering

Krisvård

Mobila experttjänster

Stödjande verksamhet

Rådgivande verksamhet

Livs-orienterad

service

Samkommunen har ca 100 verksamhetspunkter i hela Svenskfinland och ca 1 000 anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca 1 300 brukare och har ett befolkningsunderlag om 250 000 personer.

Kårkullas målsättning är att erbjuda service av god kva-litet, som tillfredsställer brukarens, kundens och perso-nalens behov. Vår huvudsakliga uppgift är att erbjuda service för personer med utvecklingsstörning. Vi strävar efter att erbjuda kontinuerlig individ- och familjecentre-rad habilitering och service som stöder utveckling och samhällsdeltagande.

4

OMSORGSBYRÅERNA UTGÖR inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specia-lomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens individuella behov.

För varje person som får service enligt lagen om speci-alomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett omsorgs-program. Omsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och hens företrädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med om-sorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomiska förpliktelser som programmet medför. Ifall kommunen önskar avsluta avtalad service förutsätts kommunen med-dela samkommunen om detta inom skälig tid. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kår-kulla samkommun har därtill valt att uppgöra individu-ella planer för internt bruk. Då det gäller serviceformen Arbete med stöd, service enligt socialvårdslagen eller miss-brukarvård kontaktas respektive verksamhetsenhet direkt.

GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT• Lag om klientens ställning och rättigheter

inom socialvården (812/2000)• Socialvårdslag (1301/2014)• Lag angående specialomsorger om

utvecklingsstörda (519/1977)• Lag om service och stöd på grund av

handikapp (380/1987)• Lag om klientavgifter inom social- och

hälsovården (734/1992)• Lag om offentlighet i myndigheters

verksamhet (621/1999)• Lag om personuppgifter (523/1999)• Förvaltningslag (434/2003)• Kommunallag (410/2015)• Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter

inom social- och hälsovården (159/2007)• Lag om missbrukarvård (41/1986) • Familjevårdarlagen (263/2015)• Barnskyddslagen (417/2007)

HUR FÅR MAN SERVICE FRÅN KÅRKULLA SAMKOMMUN?

BRUKAREMed brukare avser vi den person

som erhåller service av Kårkulla samkommun .

KUNDMed kund avser vi kommuner

eller de som köper tjänster av Kårkullasamkommun .

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 5

BRUKAREN I FOKUS

BRUKARENS SERVICEBEHOV

UTREDNINGARFörsta kontaktenHelhetsutredning

Förslag till beslut om specialomsorg

BESLUTBeslut om

specialomsorgBeslut om vilken

service? Var? När? Hur?

SÄSONGSSAMTALBrukarens önskemål

Kartläggning av brukarens behov

Överenskommelser

PLANERINGAnalys av samtalet

Individuell plan

UPPFÖLJNING, SÄSONGSSAMTAL

Uppföljning av planer och

överenskommelserKvalitetsmätning

REVIDERINGAnalys av samtal

Verksamhets-planeringIndividuell planering

LÄTT MÅTTLIGT STORTTOTALT

BEHOVET AV STÖD?

6 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE

UTGÅNGSPUNKTEN FÖR SAMKOMMUNENS MÄNNISKOSYN och all serviceproduktion är bru-karens delaktighet och självbestämmande enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Självbestämmanderätt och delak-tighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definierar sina behov och att verksamheten tillfreds-ställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens

behov och att personen är delaktig i att utforma denna service. För att stöda självbestämmandet och delaktighet används inom Kårkulla det socialpedagogiska arbetssättet. Det innebär att man med handlingsinriktade socialpedago-giska metoder lär brukaren att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv. Till personalens roll hör socialpedago-giskt att stöda brukaren att föra sin talan (”advocacy”), ge brukaren möjlighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera brukaren och bana väg för en så jämlik och ändamålsenlig integrering i samhället som möjligt. Personalen går på vägledning enligt programmet ICDP (vägledande samspel). Vägledande samspel är ett positivt förhållningssätt där man är lyhörd för brukarens behov.

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 7

JAG ÄR GLAD FÖR DET

MESTA MEN IBLAND BLIR

JAG ARG .

”

8 FAMILJ OCH BARN

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns be-lägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Hel-singfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funk-tionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsby-rån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i barnets eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvård-senheten eller i skolan.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktä-riseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrup-perna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Pla-nen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret hand-lingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och

fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet.

Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför orga-nisationen brukarcentrerad handledning och konsulta-tion kring olika former av funktionsnedsättning och de-ras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läka-re, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator.

Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kon-takten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgs-byrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet.

OMSORGSBYRÅTJÄNSTER

FAMILJ OCH BARN 9

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service barnet/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Barnets livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med barnets familj planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare korttidsvård och boende.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som barnet och familjen blivit beviljad antecknas i ett omsorgspro-gram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbin-delser.

Familje- och nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med pedagogisk hand-ledningen är ökad delaktighet och självständighet för bar-net i vardagen. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat,

Rådgivning och stöd:Barnet och familjen kan få rådgivning kring socioekono-miska frågor, kommunernas servicestruktur och service-former för barn med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen.

Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn som är i behov av familjevård söker socialku-ratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal upp-görs också av socialkuratorn.

pedagogiska handledaren besöker barnet i dess naturliga omgivning enligt barnets och omgivningens behov.

Arbete för barnets helhetsutveckling: Barnet och personer i dess näromgivning kan få peda-

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER

Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologen fungerar utgående från sin psyko-logiska specialkunskap som sakkunnig i omsorgsbyråns mångprofessionella team och erbjuder service åt barn med funktionsnedsättning och deras familjer i ett livscy-kelperspektiv. Då det fötts ett barn med funktionsned-sättning i en familj kan psykologen i ett tidigt skede göra hembesök och följa upp familjen med känslomässigt stöd för att underlätta föräldrarnas orienteringsprocess i den nya livssituationen.

Psykologsamtal: Psykologen erbjuder samtalsstöd för barnet själv, föräld-rarna, syskon och andra nära familjemedlemmar och ger information om vad funktionsnedsättningen kan medfö-ra för det enskilda barnet och familjen.

Psykologiska utredningar: Genom att kartlägga barnets förmågor och färdigheter

klargörs barnets behov och föräldrarna stöds i sitt föräld-raskap. Vid speciella perioder som inför skolstart, avslu-tande av grundskolan eller vid preciserande av en diagnos gör psykologen på begäran olika psykologiska tester och bedömningar.

Konsultation och krisarbete: Inom ramen för nätverksarbete och samarbetsgrupper ger psykologen stöd till barnet i daghem och skola samt till personal som på olika sätt jobbar med barnet. I samband med övergångsfaser i barnets liv då det byter mellan dag-vård och skola följs barnet upp gällande behövliga stödin-satser.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer: I familjens kontakt med olika instanser och myndigheter skriver psykologen enligt de behov som finns intyg, utlå-tanden och rekommendationer för att barnet och familjen ska få tillgång till så relevant stöd som möjligt.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER

10 FAMILJ OCH BARN

Utveckling av språk och kommunikation: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om ut-veckling av språk och kommunikation hos barn med ut-vecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Spe-cialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på hens prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagisper-sonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommu-nikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal och AKK – alternativ och kompletterande kommu-nikation). Talterapeuten besöker barnet i hens närmil-jö (hem/dagis/skola) enligt barnets och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring barnet utgör en vik-tig del av talterapeutens arbete.

Regelbunden uppföljning: Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) följs regelbundet upp eller vid behov av specialomsorgens

talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år bero-ende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning görs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunika-tionsutvecklingen och för att sedan kunna planera stödåt-gärder och habilitering.

Övriga tjänster:Talterapeuterna erbjuder också kommunikationsträning för andra än omsorgstagarna inom Kårkulla samkom-mun. Hemkommunens socialtjänst kan bevilja kom-munikationshandledning som behovsprövad anpass-ningsträning enligt lagen för stöd och service på grund av handikapp. Kommunikationshandledning kan komma i fråga då omgivningen behöver handledning i användning av alternativa och komplettarande kommunikationsme-del (AKK). Kommunikationshandledning kan rekom-menderas av talterapeut eller annan expert inom social- och hälsovården.

Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för barnet genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med barnets omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar an-vändning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel samt andra åtgärder och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder ock-så kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer

kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. perso-ner med djup/grav utvecklingsstörning och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

MOBILA EXPERTTJÄNSTERAUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER

gogisk handledning redan från babyåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering och kommunikation. Målet är att främja bar-nets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har bör-jat dagis/skolan kan den pedagogiska handledaren hjälpa personalen att hitta passande former för enskilda barn i stödjandet av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter.

Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER

FAMILJ OCH BARN 11

EN STOR DEL AV BARNEN är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: tal-terapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk reha-bilitering. Den medicinska rehabiliteringen för barn med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliterings-plan som uppgjorts i samarbete mellan barnet/familjen, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet

av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kår-kullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar var-efter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN)

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till barn som bor i föräldrahemmet. Stödpersonens huvuduppgift är att stödja och hjälpa enligt familjens önskemål. Stödet ges i

STÖDJANDE VERKSAMHET

barnets hem, som en form av avlastning för föräldrarna. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

12 FAMILJ OCH BARN

FAMILJEVÅRD OMFATTAR VÅRD,

FOSTRAN OCH OMSORG UTANFÖR

DET EGNAHEMMET .

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §).

Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinu-erligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård.

Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lös-ning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets indivi-duella egenskaper, utveckling och behov.

Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familje-vården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barn-skyddslagen eller lagen om specialomsorger om utveck-

lingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:En placering i fortgående familjevård är det primära al-ternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabili-tet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perio-den överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD

KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING 0–18 ÅR:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regi-onen, som kan vara en boendeenhet eller en enhet för daglig verksamhet. Vistelsens längd framgår i omsorgs-programmet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Det finns möjlighet att ordna korttidsvård dag-tid under vardagar vid korttidsenhet s.k. hemmadagar vid t.ex. skolornas lov.

Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn under tre år samt för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende.

TEMPORÄR BOENDESERVICE

KORTTIDSVÅRD I FORM AV MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD:Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till barn som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet.

Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden . Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS

FAMILJ OCH BARN 13

IBLAND HAR JAG SVÅRT ATT SÄGA VAD JAG VILL, MEN JAG FÅR HJÄLP

MED DET.

”

14 UNGDOMSÅREN

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns be-lägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Hel-singfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funk-tionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsby-rån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i den unga brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis i skolan.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktä-riseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrup-perna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov.

Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där den unga brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där den unga och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av bru-karens servicehelhet.

Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför or-ganisationen brukarcentrerad handledning och konsul-tation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läka-re, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator.

Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Om-sorgsbyrån följer med den unga brukarens utveckling och

stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet.


UNGDOMSÅREN 15

PÅ OMSORGS-BYRÅN ERBJUDS

RÅDGIVNING, STÖD OCH INFOR-

MATION SAMT MÖJLIGHET TILL BEDÖMNINGAR

OCH TESTER .

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service den unga brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken servi-ce Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kon-takten sker ofta som hembesök. Den unga brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med den unga planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom skolstart och senare korttidsvård, boende, arbete och meningsfull sys-selsättning.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som den unga brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgs-program eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbin-delser.

Rådgivning och stöd:Den unga brukaren och anhöriga kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsan-stalten och till kommunen. Då den unga exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar so-cialkuratorn denna process och stöder hen och anhöriga.

Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker soci-alkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevår-dare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familje-vårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn.

Stöd för individuella behov: En ungdom eller ung vuxen med funktionsnedsättning behöver i olika grad psykiskt stöd för att hantera omväl-vande utvecklingskriser och växa in i rollen som självstän-dig vuxen. Funktionsnedsättning kan medföra att frigö-relseprocessen senareläggs och såväl den unge själv som familjen kan behöva stöd och handledning i frågor kring beroende och självständighet.

Psykologsamtal: Psykologen erbjuder den unga brukaren enskilda samtal eller deltagande i samtalsgrupper. Samtalen ger möjlighet för den unga att bearbeta frågor kring utveckling, själv-bild, relationer och sexualitet. Samtalen utgår från den unga brukarens kognitiva nivå och utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Den unga kan även få stöd i att hitta lösningar gällande val av rätt boendealternativ och studieplats. Samtalsstöd erbjuds även till den unga brukarens familj och kan om-fatta stöd vid utvecklingskriser eller då den unga uppvisar ohälsa kopplad till psykiska störningar.

Psykologiska utredningar: Psykologen erbjuder utredningar som omfattar psykolo-giska test gällande utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kart-läggning av psykisk status gällande depression och ång-esttillstånd samt andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsin-strument och samtal.

Konsultation och krisarbete: Psykologen erbjuder stöd och handledning till personal, anhöriga och nätverk för att stödja den unga brukaren till en god helhetsmässig utveckling. Brukarens omgivning ges information gällande sexualitetens olika aspekter vid ungdomsutveckling.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendatio-ner gällande de behov som uppstår i den unga brukarens liv.



Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet

i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker den unga brukaren i dennes naturliga omgivning enligt hens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och ar-betet görs i den ungas egen miljö.


16 UNGDOMSÅREN

Uppföljning av kommunikationsutveckling: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp den unga bru-karens kommunikationsutveckling då utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer.

Familje- och nätverkscentrerat arbete:Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker den unge i den-nes närmiljö (hem/skola/boende/dagverksamhet) enligt

dennes och omgivningens behov. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talte-rapeutens arbete.


Stöd i övergångsskedet:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och dennes nätverk i tonåren och vid övergångsskeden från livet i barndomshemmet till vuxenliv. Överföring av informa-tion samt planering av och handledning kring stödjande pedagogiska åtgärder hör till den pedagogiska handleda-rens uppgifter i brukarens ungdomsår. Individuella be-gåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska insatser kan bestå bl.a. av kartläggning av fär-digheter och behov på olika delområden t.ex. ADL (akti-viteter i det alldagliga livet), ändamålsenlig fritid, lämplig stimulering, sysselsättning och kommunikation. Peda-gogiska handledaren samarbetar med omsorgens taltera-peut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för den unga genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med den unga och hens omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-

sultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, perso-ner med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten:Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken och tekniska applikationer).



UNGDOMSÅREN 17

EN STOR DEL AV DE UNGA BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsy-kologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utö-ver den unga brukaren kan också en anhörig eller närstå-

STÖDPERSON:Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverk-samhet eller till personer som bor hemma. Som stödper-son har man en vänskapsliknande relation med huvud-uppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och

ende delta i uppgörandet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

önskemål. Stödpersonsverksamheten kan ske i personens eget hem, speciellt då det gäller unga som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER(FOLKPENSIONSANSTALTEN)


FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §).


Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svå-ra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sin ungdom.

Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familje-vården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barn-

skyddslagen eller lagen om specialomsorger om utveck-lingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den unga ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familje-vården behöver kompletteras med skola/utbildning och fritidsaktiviteter.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till ungdomar vars vårdnadsha-vare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den unga regel-bundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande pe-rioden överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD

18 UNGDOMSÅREN

JAG TYCKER BÅDE

OM ARBETE OCH

OM FRITID .

”

UNGDOMSÅREN 19

KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Det finns möjlighet att ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsen-het s.k. hemmadagar vid t.ex. skolornas lov. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

KORTTIDSVÅRD I FORM AV BOENDETRÄNING:Boendeträningens målsättning är att kartlägga den unga brukarens önskemål och färdigheter inför valet av perma-

nent boendeform. Boendeträning sker i samarbete med hela familjen. Boendeträning ges till personer i alla åldrar och som i sitt omsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. Boendeträning ges vid enheter för kort-tidsvård.

INTERNATBOENDE:Internatboende är en boendeform som stöder självstän-dighetsprocessen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Det är till för personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samarbete med skola och hemkommun.


Det erbjuds flyttningsförberedelse till brukare och anhö-riga före brukaren flyttar från sitt föräldrahem till ett eget hem. Syftet med flyttningsförberedelsen är att anhöriga och brukare ska vara förberedda inför denna livsföränd-

FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE



ring. Detta sker genom olika tillfällen där man träffar an-dra som är eller har varit i samma situation under ledning av sakkunnig personal.

20 UNGDOMSÅREN

VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning av egna varor och produktion av tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. För-utom olika arbetsuppgifter ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning.

UNGDOMSVERKSTADEN TROJA: Troja finns i Åbo och riktar sig främst till ungdomar mel-lan 15-29 år, men alla är välkomna oberoende av ålder eller modersmål. Det kan vara fråga om att man avbrutit studierna, inte kommit in på någon utbildning, inte vet vad man vill göra i framtiden eller att man är arbetslös. I Troja finns verkstad, kök, datasal, vardagsrum samt ett vitt rum för ljusterapi. I verkstaden hålls olika workshops och i köket görs lunch till 30 personer dagligen.

ARBETE MED STÖD: Service enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning till en person som i regel är arbetssö-kande och behöver individuellt anpassat stöd för sin pla-cering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgiva-ren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Service enligt metoden Arbete med stöd kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åt-gärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndig-

heter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den in-dividuella kategorin.

UTLOKALISERAD ARBETSVERKSAMHET: Utlokaliserad arbetsverksamhet är arbetsverksamhet som förverkligas på vanliga arbetsplatser. Arbetsuppgifterna skräddarsys utgående från personens förutsättningar och önskemål samt arbetsplatsens behov. Samkommunens handledare ger stöd både till personen och till arbetsplat-sen.

Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserad arbetsverksamhet med verksamhet vid samkommunens verksamhetsenhet. Utlokaliserad arbetsverksamhet kan ske i form av arbets-livsorientering eller som fortgående verksamhet. I verk-samheten används erfarenheter och kunskap från meto-den Arbete med stöd.

ARBETSLIVSORIENTERAD SERVICE

SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grup-per. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunika-

tion. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är knuten till en enhet. Livsorienterad service är till för personer med grav utvecklingsstörning, multihandikap-pade personer och personer med autismspektrumtillstånd eller andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning.

LIVSORIENTERAD SERVICE

Kårkulla samkommun erbjuder dagtid

Arbetslivsorienterad service (ALO) och Livsorienterad

service (LO). Med denna indelning vill

samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder

vardagsfunktionen.

UNGDOMSÅREN 21

NÄRHET OCH SÄLLSKAP

ÄR VIKTIGT.”

22 VUXEN ÅLDER

OMSORGS-BYRÅN UTGÖREN CENTRAL

LÄNK TILL BRUKARE OCH

ANHÖRIGA .

I KÅRKULLA SAMKOMMUN fungerar sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Om-sorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utveck-lingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Den kontinuerliga omsorgsbyråkontak-ten utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem eller på omsorgsbyrån.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktä-


riseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrup-perna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Pla-nen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret hand-lingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet.

Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför orga-nisationen brukarcentrerad handledning och konsulta-tion kring olika former av funktionsnedsättning och de-ras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läka-re, talterapeuter, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator.

Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.

VUXEN ÅLDER 23

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändring-ar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende, arbete och meningsfull sysselsättning.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som bruka-ren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgspro-grammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socioeko-nomiska frågor, kommunernas servicestruktur och servi-ceformer för personer med utvecklingsstörning. Social-kuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialku-ratorn denna process och stöder brukare och anhöriga.

Administration av familjevård och stödpersoner: För personer som är i behov av familjevård söker socialku-ratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal upp-görs också av socialkuratorn.

Stöd för individuella behov: För en vuxen med funktionsnedsättning krävs det ofta extra insatser för att personen ska uppleva sig delaktig i samhället och ha möjlighet att påverka sitt eget liv. Psy-kologen stöder vuxna personer med funktionsnedsättning så att de så långt som möjligt lär känna och uttrycka sina behov och känslor samt få kunskap om rättighet och möj-lighet att styra sitt liv och göra egna val på ett tillfredsstäl-lande sätt.

Psykologsamtal: Utgående från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv erbjuds brukare i vuxen ålder samtal. På basis av indivi-duella behov och livssituation har brukaren möjlighet att bearbeta centrala frågor förknippade med vuxenlivet: ar-bete, hälsa, identitet och känsloliv. Psykologen kan också vägleda i frågor gällande sexualitet och relationer.

Psykologiska utredningar: Psykologen erbjuder utredningar som omfattar testning

av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedöm-ningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Bedömningar av psykisk status görs i tätt samarbete med näromgivningen, för att utesluta depressioner, demensutveckling eller all-varligare psykiska störningar.

Konsultation och krisarbete: Personalen kring brukaren samt hens anhöriga erbjuds konsultation och stödinsatser vid utmanande livssitua-tioner och beteendeförändringar hos brukaren. Utbild-ningsinsatser erbjuds för att lyfta fram specifik kunskap om psykisk funktionsnedsättning och individens utveck-ling under olika faser i livscykeln.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendatio-ner som hänför sig till vuxenåldern och ger vid behov stöd i kontakten till myndigheter.



Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpe-dagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handled-ningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen.

Pedagogiska handledaren besöker brukaren i hens naturli-ga omgivning enligt hens och omgivningens behov. Arbe-tet är nätverkscentrerat och arbetet görs i brukarens egen miljö.


24 VUXEN ÅLDER

Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestatio-ner. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK – alternativ och kompletterande kom-munikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.


Kartläggning och uppföljning:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna brukare är att kartlägga och uppfölja brukarens fär-digheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personal för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenålder kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner (aktiviteter i det all-dagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Lämplig kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt

planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning perso-nens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-sultationer kring personer som inte har AST, men som

drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åld-ringar och personer med andra neuropsykiatriska till-stånd).




VUXEN ÅLDER 25

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §).


Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdrags-avtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Prövotiden oberoende av fa-miljevårdsform är fyra månader.

EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: tal-terapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk reha-bilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabilite-ringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver bruka-ren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgö-

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den vuxna ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familje-vården behöver kompletteras med arbets- eller dagverk-samhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till vuxna personer som bor med sina föräldrar eller andra anhöriga som behöver få avlast-ning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får personen regelbundet umgås med stöd-familjen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg mil-jö samtidigt som vårdnadshavarna får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängandeperioden överstiger 30 dygn.

randet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar var-efter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

FAMILJEVÅRD

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER(FOLKPENSIONSANSTALTEN)

26 VUXEN ÅLDER

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i

fritidssysselsättning. Stödpersonsverksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlast-ning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.


KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Det finns möjlighet att

ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsen-heter s.k. hemmadagar. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.


VUXEN ÅLDER 27

FORTGÅENDE BOENDESERVICE

• Egen lägenhet i vanligt bostadsområde• Egen lägenhet i grupp utan gemensamma

utrymmen• Egen lägenhet i grupp med gemensamma

utrymmen• Delad lägenhet• Egen lägenhet nära ett grupphem• Egen lägenhet intill ett grupphem• Egen lägenhet i ett grupphem• Eget rum i ett stort grupphem• Eget rum i ett medelstort grupphem• Eget rum i ett litet grupphem

BOENDE-ALTERNATIV:

• Att bo på landet• Att bo i storstan

• Att bo i en mindre stad• Att bo i höghus• Att bo i radhus

• Att bo i egnahemshus

SJÄLVSTÄNDIGT BOENDE MED STÖD:Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Boendestödet är på förhand planerat utgående från individuella behov och personalen kom-mer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet för brukaren att ta kontakt till boendeenheten vid akuta situationer enligt överenskommelse.

Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordnas inom boendeverksamheten, och personer som bor självständigt med stöd har möjlighet att delta.

För personer som behöver tillsyn/stöd/hjälp/omsorg i sitt hem kan man välja mellan att bo tillsammans med andra i ett grupphem eller i lägenhet intill andra personer med liknande behov. Hemmet kan vara ett höghus, radhus eller egnahemshus och kan vara belägen i stan eller på landet. Boendestödet utformas utgående från individuella behov, dock så att brukarens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande .

28 VUXEN ÅLDER

FORTGÅENDE BOENDESERVICE I GRUPP ELLER LÄGENHET:Målsättningen med boendeservicen är att erbjuda perso-ner med utvecklingsstörning och/eller annan funktions-nedsättning möjlighet till ett eget hem utgående från in-dividuella önskemål och behov. Brukarens egna förmågor, resurser och styrkor är utgångspunkten vid val av boen-deform och vid uppgörande av boendestödets innehåll.

Boendestödets innehåll omfattar stöd med vardagliga sysslor, stödjande av kommunikation, stöd för att göra val och fatta beslut, stöd för att lära sig nya saker, stöd för att upprätthålla sociala relationer och vid behov även omfattande omsorg och omvårdnad. Boendestödet är i första hand handledande och stöder till maximal själv-ständighet.

Det finns möjlighet att bo tillsammans med andra perso-ner som behöver liknande stöd i sin vardag i s.k. grupp-hem eller att bo i egen lägenhet nära andra personer som behöver stöd i sin vardag. Fortgående boendeservice erbjuds i olika boendemiljöer, i städer och på landsbygd inom samkommunens hela om-råde. Boendeenheterna kan vara belägna i höghus, radhus eller egnahemshus eller bestå av flera hus på samma tomt.

I de olika boendeenheterna finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, dvs. kvällar, nätter och veckoslut. Hyresgästerna ingår hyresavtal och står för ut-gifter i anslutning till sitt hushåll.

SEMESTERVERKSAMHET I HEMMET:Semesterverksamhet i hemmet ordnas för de planerade vardagar som brukaren inte deltar i daglig verksamhet p.g.a. semester. Verksamheten i hemmet utformas så att alla personer har en meningsfylld hemmadag.

INSTITUTIONSVÅRD:Vid vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år 2020. Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets prin-cipbeslut från år 2010. Personer med grav fysisk och psy-kisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhål-ler sin boendeform på institution.

Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. I servicen ingår fullt uppehälle förutom de dagar brukaren får specialinsatser från Expert- och utvecklingscentret, dessa dagar debiteras enligt reha-biliteringsavgift.

Hemkommunen och samkommunen kan förhandla och överenskommer skilt kring individuella avgifter och vår-dens innehåll för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande.



VUXEN ÅLDER 29

VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning av egna varor och produktion av tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. För-utom olika arbetsuppgifter ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning.

ARBETE MED STÖD:Service enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning till en person som i regel är arbetssö-kande och behöver individuellt anpassat stöd för sin pla-cering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgiva-ren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Service enligt metoden Arbete med stöd kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åt-gärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndig-heter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen

är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den in-dividuella kategorin.

UTLOKALISERAD ARBETSVERKSAMHET: Utlokaliserad arbetsverksamhet är arbetsverksamhet som förverkligas på vanliga arbetsplatser. Arbetsuppgifterna skräddarsys utgående från personens förutsättningar och önskemål samt arbetsplatsens behov. Samkommunens handledare ger stöd både till personen och till arbetsplat-sen.

Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserad arbetsverksamhet med verksamhet vid samkommunens verksamhetsenhet. Utlokaliserad arbetsverksamhet kan ske i form av arbets-livsorientering eller som fortgående verksamhet. I verk-samheten används erfarenheter och kunskap från meto-den Arbete med stöd.

ARBETSLIVSORIENTERAD SERVICE

30 VUXEN ÅLDER

Kårkulla samkommuns dag- och arbetsverk-samhet delas in i två huvudgrupper, Arbets-livsorienterad service (ALO) och Livsoriente-rad service (LO) . Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunk-tionen.

Såväl ALO som LO servicen riktar sig till perso-ner med utvecklingsstörning, multihandikapp, autismspektrumtillstånd samt andra funk-tionsnedsättningar med motsvarande behov av service . Servicen ordnas utgående från personens behov och önskemål, vilka framgår av en individuell plan. I praktiken kan servicen ges på ett fast verksamhetsställe eller vid fö-retag och arbetsplatser i form av Arbete med stöd eller utlokaliserad arbetsverksamhet .

SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktivi-teter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt an-passad sysselsättning, upplevelser och stimulans ut-gående från var och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utveck-las olika begåvnings-, kommunikations- och andra

hjälpmedel. Verksamheten är knuten till en enhet.

Livsorienterad service är till för personer med grav ut-vecklingsstörning, äldre personer med utvecklings-störning, till multihandikappade personer och per-soner med autismspektrumtillstånd eller andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbe-hov samt behov av regelbunden vägledning och tillsyn.

LIVSORIENTERAD SERVICE

VUXEN ÅLDER 31

IBLAND MÅSTE JAGVARA FÖR MIG SJÄLV

I LUGN OCH RO.

”

32 SENIORVERKSAMHET

I KÅRKULLA SAMKOMMUN fungerar sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Om-sorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utveck-lingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Den kontinuerliga omsorgsbyråkontak-ten utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem eller på omsorgsbyrån.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktä-riseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrup-perna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Pla-nen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret hand-

lingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet.

Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför orga-nisationen brukarcentrerad handledning och konsulta-tion kring olika former av funktionsnedsättning och de-ras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läka-re, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator.

Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.


SENIORERNASVERKSAMHET

HANDLAR OM.......aktivering och sinnes-

stimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för

att ge dagen innehåll .....vårdande och stödjande

service för att upprätt-hålla brukarens

funktionsförmåga .

SENIORVERKSAMHET 33

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende och arbete.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som bruka-ren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgspro-grammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socioeko-nomiska frågor, kommunernas servicestruktur och servi-ceformer för personer med utvecklingsstörning. Social-kuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialku-ratorn denna process och stöder brukare och anhöriga.

Administration av familjevård och stödpersoner: För personer som är i behov av familjevård söker socialku-ratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal upp-görs också av socialkuratorn.

Stöd för individuella behov: Psykologen deltar i samarbete med omsorgsteamet, per-sonal och anhöriga i planeringen av en tillvaro med så god livskvalitet som möjligt för den åldrande brukaren. Psykologen erbjuder sin sakkunskap i anpassandet av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring brukaren.

Psykologsamtal: Åldrande brukare erbjuds psykologsamtal vid övergångs-skedet till senior. Brukaren har möjlighet att bearbeta de känslor och existentiella frågor som åldrande och förlust av funktionsförmågor ger upphov till. Nätverket omkring brukaren tas med som stöd, dock med beaktande av indi-videns integritet.

Psykologiska utredningar: Den åldrande brukaren erbjuds olika former av upp-följningar och demenskartläggningar redan innan akuta symtom blivit synliga. Även kartläggningar gällande de-pression och andra tillkommande störningar sker utgåen-de från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.

Konsultation och krisarbete: Personal och anhöriga till en åldrande brukare erbjuds konsultationer kring åldrandets psykiska konsekvenser och bemötande av sorg och förlust. Psykologen kan även i samarbete med (omsorgs)prästen erbjuda krisarbete vid dödsfall.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver intyg och rekommendationer för att tillgodose den åldrande brukarens behov.



34 SENIORVERKSAMHET

Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning perso-nens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-sultationer kring personer som inte har AST, men som

Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestatio-ner. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt

drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åld-ringar och personer med andra neuropsykiatriska till-stånd).


handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK – alternativ och kompletterande kom-munikation). Talterapeuten besöker brukaren i hens när-miljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpe-dagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handled-ningen är ökad delaktighet och självständighet i varda-gen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i bru-karens egen miljö.

Kartläggning och uppföljning:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja bru-karens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pe-dagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner

(aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och använd-ning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problem-skapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).




SENIORVERKSAMHET 35

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i

fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlast-ning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård för seniorer är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer och att främja bastryggheten. (Familjevårdarla-gen 263/2015 1 §)


Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till famil-jevården framgår. Prövotiden oberoende av familjevårds-form är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den äldre ett hem som livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården kan kompletteras med sysselsättning och fritidsaktiviteter ut-anför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Familjevårdsverksamheten för seniorer kan fungera som avlastning för närståendevårdaren eller anhörig, då de är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfa-milj får den äldre regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö sam-tidigt som närståendevårdaren får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående fa-miljevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD


36 SENIORVERKSAMHET

BOENDESERVICE FÖR ÅLDRANDE PERSONER:Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens se-niorhem. Åldrande personer har möjlighet att bli s.k. del-tidspensionärer enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till pensionär. Seniorhemmens service är vårdande och stödjande för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga. Vid senior-hemmen finns det personal under dygnets alla timmar.

SENIORVERKSAMHET I HEMMET:Seniorverksamhet i hemmet för åldrande personer och för personer som är i behov av krävande medicinsk om-sorg. Verksamheten i hemmet handlar om aktivering och sinnesstimulering som ges individuellt eller i grupp be-roende på de individuella behoven. Seniorverksamheten ordnas dagtid och planeras utgående från brukarnas/den äldres behov och önskemål.

KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård el-ler då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan

INSTITUTIONSVÅRD:Vid vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år 2020. Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets prin-cipbeslut från år 2010. Personer med grav fysisk och psy-kisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhål-ler sin boendeform på institution.

Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. I servicen ingår fullt uppehälle förutom de dagar brukaren får specialinsatser från Expert- och utvecklingscentret, dessa dagar debiteras enligt reha-biliteringsavgift.

Hemkommunen och samkommunen kan förhandla och överenskommer skilt kring individuella avgifter och vår-dens innehåll för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande.

även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

FORTGÅENDE BOENDESERVICE




SENIORVERKSAMHET 37

EUC ERBJUDER

HANDLEDNING, KONSULTERING

OCH UTBILDNING SAMT

UTVECKLAR VERKSAMHETEN.

”

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) är Kårkulla samkommuns expertenhet som centraliserat ansvarar för samkommunens specialservice, konsultatio-ner och utbildningar. EUC följer med forskning inom branschen och har en central position då det gäller att utveckla specialtjänster. På enheten finns också kris-, undersöknings- och rehabiliteringsavdelningar. Expert- och utvecklingscentret har sin bas i Pargas men erbjud-er mobila experttjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbild-ning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. Hand-ledning kan också ges direkt i hemmet. Experterna deltar i brukarnas habilitering genom regelbunden uppföljning samt genom att utföra undersökningar och skriva rekom-mendationer. Personalen på EUC arbetar i tätt samarbete med samkommunens omsorgsbyråer och brukarnas nät-verk i sin helhet.

38 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

VID UTVECKLINGSTEAMET ARBETAR utvecklare av boende, arbets- och dagverksamhet samt kvalitet. Upp-giften är att stöda samkommunens kärnverksamhet enligt nationella och internationella riktlinjer, initiera utveck-lingsprojekt som berör hela samkommunen och funge-ra som verkstad för organisationens kvalitetsarbete. En målsättning är att certifiera samkommunens verksamhet enligt ISO 9001-standarden. Därtill utvecklas modeller för personcentrerad planering och bedömning av funk-tionsförmågan.

Vid expertteamet arbetar ledande läkare, ledande kurator, ledande psykolog, ledande terapeut och pedagogisk hand-ledare samt regionala autismhandledare och talterapeuter som arbetar regionalt i Österbotten och södra Finland. Expertteamet erbjuder handledning, konsultering och utbildning vid behov på hemorten i brukarens nätverk. Expertteamets ledande tjänstemän har förutom fördjupad kunskap kring personer med utvecklingsstörning även andra områden för specialkunnande. Ledande psykolog är auktoriserad sexualterapeut och ger konsultationer, handledning och utbildningsinsatser gällande stödande av sexuell hälsa och bemötande av sexuella uttryckssätt under människans hela livscykel. Till den ledande psy-kologen hör även utbildning och konsultationer gällande

området åldrande, demens och funktionsnedsättning. Le-dande terapeut har sitt specialkunnande inom kommu-nikation, autismspektrumtillstånd och förebyggande av problemskapande beteende.

Vid det kliniska teamet arbetar läkare, sjukskötare, vårda-re, handledare, fysioterapeut, musikterapeut, tandläkare, tandhygienist och ögonläkare. EUC har till sitt förfo-gande en undersökningsavdelning, en rehabiliteringsav-delning samt missbrukarvårdsenheten Pixne. Det mång-professionella teamet utgår ifrån en helhetsmässig syn på brukaren. De kliniska experterna erbjuder undersökning-ar och specifika kliniska habiliterande och rehabiliterande insatser. Även konsulterings-, utbildnings- och handled-ningsinsatser ingår i de kliniska experternas arbete.

Samkommunens Expert- och utvecklingscenter består av tre team; ett utvecklingsteam ett ex-pertteam och ett kliniskt team .

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 39

MOBILA EXPERTTJÄNSTER

HANDLEDNING KRING AUTISM- SPEKTRUMTILLSTÅND: Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett för-utsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedlen samt andra åtgärder och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanan-

de beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. per-soner med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

SAMARBETE MED TALTERAPEUTEN: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

UTVECKLING AV SPRÅK OCH KOMMUNIKATION: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om ut-veckling av språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtill-stånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och uppfölja barnets kommunikationsutveckling då ut-vecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sät-ter sin prägel på hens prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagispersonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i hens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt hens och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

REGELBUNDEN UPPFÖLJNING:Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) följs regelbundet upp eller vid behov av specialomsorgens talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år bero-ende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning behövs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunika-tionsutvecklingen. Regelbunden uppföljning behövs för att sedan kunna planera stödåtgärder och habilitering. Specialomsorgens talterapeut följer också upp effektivite-ten av individuell talterapi som brukaren erhåller och tar vid behov ställning till habiliteringsformer.

AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER

UNDERSÖKNINGEn undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattning-en är normalt 1 vecka - 2 månader. Planeringen kan in-ledas redan före ankomsten. Vistelseperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. En indivi-duell vårdplan görs upp. Somatiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorie-undersökningar, röntgenundersökningar, inklusive ultra-ljudsundersökningar av inre organ och hjärtat, datorto-mografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare.

Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, peda-gogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhy-gienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vård-journal. Kliniskt team-möte hålls varje vecka.



EN REHABILITERINGSPERIOD kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersöknings- eller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funk-tionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshantering. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer.

Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin rehabili-tering som innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Perioden utförs i aktivt sam-arbete med brukarens sociala nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funktionsnedsättning innebär. Därtill ges hjälp

REHABILITERING

Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliterings-period kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala

omsorgsbyråer. Dygnsavgiften täcker alla kostnader samt resorna till och från Pargas. Brukaren betalar en dygnsavgift för uppehälle (Lag om klientavgifter inom social- och hälsovård).

REMISS OCH FINANSIERING

VAR FINNS VI?Undersökningsavdelningen och

rehabiliteringsenheten (Hyddan) är belägna i en naturskön och

lugn omgivning i anslutning till Kårkulla samkommuns förvalt-ning och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Avståndet är 10 km till Pargas centrum och 15 km till

Åbo centrum .

till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpme-del.

Aktiverande verksamhet utgör en viktig del av undersök-nings- och rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomis-ka, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabiliterings-arbetet.

Verksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat meningsfullt dagsprogram där de ergonomis-ka, psykiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkan-de socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdig-heter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv.


KRISVÅRD ERBJUDS för akut vårdbehövande 16 år fyll-da personer. Omfattningen är normalt 1-6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla till-budsstående medel utan att personens akuta situation har kunnat lösas.

Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd. Innehållet i krisvården skräddarsys enligt personens vårdbehov. Krisvården innebär ofta utö-kade personalresurser och dagliga expertinsatser. Krisvård erbjuds på vår undersökningsavdelning och rehabilite-ringsavdelning samt vid behov ordnas krisvård även i en-

skilda utrymmen med egen personal. Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt sam-arbete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabili-terande vård.

KRISVÅRD

PIXNEKLINIKEN ÄR den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkig service för personer med främst al-koholproblem i Finland. Pixnekliniken har 12 platser och finns i Malax i Österbotten. Behandlingen sker kognitivt med föreläsningar och information, dels med gruppsam-tal enligt anpassad ”tolvstegsmodell” och dels med indi-viduella samtal och sociala insatser. Målsättningen är att avbryta personens bruk av rusmedel samt att skapa en möjlighet för fysisk, psykisk och social rehabilitering.

Sedan 1994 har samkommunen erbjudit kommunerna möjlighet att köpa svenskspråkig anstaltsvård för sina missbrukare genom att kommunen erlägger en årsavgift baserad på antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Kommunerna som inte erlägger en årsavgift har möjlighet att använda Pixnekliniken via betalningsförbindelse.

Pixneklinken erbjuder även eftervård i form av:• uppföljningsveckoslut/vecka• eftervårdssamtal • pixnekamratförening rf.

MISSBRUKARVÅRD

PIXNEKLINIKEN är den enda missbrukar-

vårdsklinik som ger svenskspråkiga missbrukare

en möjlighet till anstalts-vård på modersmålet

i Finland .


KÅRKULLA SAMKOMMUN 2016 Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala • Tfn 0247 431 222 • kårkulla.fi • Grafisk planering och ombrytning: Zeeland Family

VI VILL ERBJUDA

SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA

MÄNNISKANS BEHOV.

”


kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9–15)[email protected]@karkulla.fi

Documents

Serviceutbud 2017