Self-Determination Theory:Self-Determination Theory:Ett smakprov Ett smakprov

Magnus Lindwall, fil.dr, docentMagnus Lindwall, fil.dr, docent

Institutionen för Kost och Idrottsvetenskap; Institutionen för Kost och Idrottsvetenskap; Psykologiska Institutionen Psykologiska Institutionen

Göteborgs Universitet Göteborgs Universitet Magnus.Lindwall@psy.gu.seMagnus.Lindwall@psy.gu.se

Vad finns i svarta boxen?Vad finns i svarta boxen?

Hälsobeteenderökning, fysisk aktivitet, kost,

ta medicin

Hälsoutfallfysiska, psykiska

motivation

drivkraft

självreglering

Hur operationaliserar,

fångar och mäter vi det som finns i svarta boxen?

Hur påverkar miljön?Hur påverkar miljön?Stödjande vs. hämmande?Stödjande vs. hämmande?

Teorier och modeller av fysisk Teorier och modeller av fysisk aktivitetaktivitet : Grova kompasser i en : Grova kompasser i en

snårig verklighetsnårig verklighet

Från Biddle & Mutrie, 2008Från Biddle & Mutrie, 2008

Self-Determination theory Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985, 2000) (Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDTwww.psych.rochester.edu/SDT

• Bas i humanistisk och kognitiv psykologiBas i humanistisk och kognitiv psykologi• Ett centralt begrepp är Ett centralt begrepp är Inre motivationInre motivation

””människans naturliga tendens att frivilligt söka människans naturliga tendens att frivilligt söka upp utmanande och nya situationer och ägna sig upp utmanande och nya situationer och ägna sig åt beteenden där man lär sig nya saker och åt beteenden där man lär sig nya saker och utvecklas.”utvecklas.”

SDT: En organismisk teori om SDT: En organismisk teori om motivation motivation (se t ex Sheldon et al., 2003)(se t ex Sheldon et al., 2003)

Människan är (pro)aktiv mer än reaktiv, söker Människan är (pro)aktiv mer än reaktiv, söker upp och väljer riktning och målupp och väljer riktning och mål

Människan har en naturlig och pågående Människan har en naturlig och pågående potential att utvecklas i funktion och uttryckpotential att utvecklas i funktion och uttryck

Dialektalt perspektiv, livet är upp och ned, Dialektalt perspektiv, livet är upp och ned, mellan utmaningar som löses och sedan nya mellan utmaningar som löses och sedan nya barriärer, utmaningar skapar utveckling, tes-barriärer, utmaningar skapar utveckling, tes-antites-syntesantites-syntes

Self-Determination theory Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985, 2000) (Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDTwww.psych.rochester.edu/SDT

Fokus främst på kvaliteten i motivationen i olika Fokus främst på kvaliteten i motivationen i olika situationer och hur miljön påverkar motivationen. situationer och hur miljön påverkar motivationen. Individer har flera motiv, inre och yttre, som är i spel Individer har flera motiv, inre och yttre, som är i spel samtidigt.samtidigt. Människor som upplever inre och själv-bestämmande Människor som upplever inre och själv-bestämmande motivation upplever valfrihet och självständighetmotivation upplever valfrihet och självständighetDetta naturliga engagemang för aktiviteter kan dock Detta naturliga engagemang för aktiviteter kan dock minska om miljön uppfattas som hindrande och minska om miljön uppfattas som hindrande och kontrollerande.kontrollerande. En central fråga: hur tillägnar sig individer motivationen En central fråga: hur tillägnar sig individer motivationen att ägna sig åt alla de beteenden man gör som inte drivs att ägna sig åt alla de beteenden man gör som inte drivs av ren inre motivation?av ren inre motivation?

När inre motivationen När inre motivationen underminerasundermineras

Individer som fick betalt för att lösa ett pussel ägnade sig Individer som fick betalt för att lösa ett pussel ägnade sig mindre åt pusslet spontant sedan jämfört med personer mindre åt pusslet spontant sedan jämfört med personer som inte fick betalt (Deci, 1972).som inte fick betalt (Deci, 1972).

Replikerats med andra yttre belöningar, som att bli Replikerats med andra yttre belöningar, som att bli bekräftad socialt, eller att få mat eller ”snacks”bekräftad socialt, eller att få mat eller ”snacks”

Vissa situationer/miljöer/betingelser kan underminera Vissa situationer/miljöer/betingelser kan underminera inre motivation, ffa yttre belöninginre motivation, ffa yttre belöning

Stark kontrast mot tidigare behavioristiska perspektivStark kontrast mot tidigare behavioristiska perspektiv

Guldstjärnor och bonusar kanske inte det bästa i Guldstjärnor och bonusar kanske inte det bästa i längden?längden?

Self-Determination Theory Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985, 2000) (Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDTwww.psych.rochester.edu/SDT

SDT fokuserar på typ av motivation, inte mängd SDT fokuserar på typ av motivation, inte mängd motivation, fokus på kvalitet snarare än kvantitetmotivation, fokus på kvalitet snarare än kvantitet

Skiljer på tre typer av motivation: amotivation, yttre Skiljer på tre typer av motivation: amotivation, yttre (extrinsic) och inre motivation(extrinsic) och inre motivation

Dessa tre typer befinner sig på ett kontinuum av Dessa tre typer befinner sig på ett kontinuum av kontrollerande vs. autonoma (självbestämmande) motivkontrollerande vs. autonoma (självbestämmande) motiv

En mer självbestämmande En mer självbestämmande motivation hänger ihop med:motivation hänger ihop med:

Mer ansträngningMer ansträngning

Ökad flexibilitet och kreativitetÖkad flexibilitet och kreativitet

Ökat intresse och tillfredställelseÖkat intresse och tillfredställelse

Bättre psykisk och fysisk hälsaBättre psykisk och fysisk hälsa

Högre kvalitet gällande nära relationerHögre kvalitet gällande nära relationer

Psykologiska behov i SDTPsykologiska behov i SDTCentrala psykologiska behov i SDT: Centrala psykologiska behov i SDT: (a) (a) KompetensKompetens, , (individens tendens att vilja påverka (ha en (individens tendens att vilja påverka (ha en effekt på) omkringliggande miljön och därmed uppnå vissa önskade effekt på) omkringliggande miljön och därmed uppnå vissa önskade utfall)utfall)

(b) (b) Autonomi/frivillighet Autonomi/frivillighet (upplevelsen att man själv fritt kan (upplevelsen att man själv fritt kan välja vad man vill ägna sig åt och att det finns valmöjligheter)välja vad man vill ägna sig åt och att det finns valmöjligheter)

(c) Social tillhörighet (c) Social tillhörighet (behovet att känna en koppling och (behovet att känna en koppling och social närhet till andra, alltså att man bryr sig om andra och att social närhet till andra, alltså att man bryr sig om andra och att andra bryr sig om en själv, dock betyder INTE att man samtidigt kan andra bryr sig om en själv, dock betyder INTE att man samtidigt kan uppleva autonomi, självständighet och oberoende!uppleva autonomi, självständighet och oberoende! Hur väl vi lyckas tillfredsställa dessa behov Hur väl vi lyckas tillfredsställa dessa behov viktigt för motivationen. Situationer eller viktigt för motivationen. Situationer eller beteenden som erbjuder individen möjligheten beteenden som erbjuder individen möjligheten att tillfredsställa dessa behov kommer öka att tillfredsställa dessa behov kommer öka sannolikheten för självbestämmande och inre sannolikheten för självbestämmande och inre motivation motivation

Self-Determination TheorySelf-Determination Theory

Från Ryan & Deci, 2007

SDT i ett nötskalSDT i ett nötskal

(Sheldon et al., 2003)(Sheldon et al., 2003)

Har en humanistisk orientering understött av rigorös Har en humanistisk orientering understött av rigorös kvantitativ forskning och designkvantitativ forskning och design

Gör positiva antaganden om människans natur och Gör positiva antaganden om människans natur och egenskaper, men undersöker vad som ändå leder till egenskaper, men undersöker vad som ändå leder till negativa utfall, t ex brist på motivationnegativa utfall, t ex brist på motivation

Antar att människan, för att växa och frodas, måste få Antar att människan, för att växa och frodas, måste få tillfredställelse av de tre psykologiska behoven tillfredställelse av de tre psykologiska behoven kompetens, autonomi och till/samhörighetkompetens, autonomi och till/samhörighet

Fokuserar på personer kamp för att känna mer Fokuserar på personer kamp för att känna mer självägande (dvs att de ”äger” sina beteenden) kopplat självägande (dvs att de ”äger” sina beteenden) kopplat till beteende (t ex kopplat till hälsa och vård)till beteende (t ex kopplat till hälsa och vård)

Förklarar hur praktiker på bästa sätt kan motivera Förklarar hur praktiker på bästa sätt kan motivera klienter så att de internaliserar beteenden och kan klienter så att de internaliserar beteenden och kan självreglera dem bättresjälvreglera dem bättre

SDT i ett hälsokontextSDT i ett hälsokontext(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)

• Meta-analys av 184 oberoende studier av SDT i hälsovård

• Test av path-analys baserat på korrelationer från meta-analys

SDT i ett hälsokontextSDT i ett hälsokontext(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)

• En mer autonomistödjande miljö i hälsovård predicerar större tillfredställelse av behov

• Tillfredställelse av behoven, och en självbestämmande (autonom) reglering predicerade viktiga patientutfall, t ex psykisk hälsa och högre nivåer av hälsobeteenden (rökning, fysisk aktivitet, ta medicin)

Take-home messageTake-home message

(Ng et al. 2012)(Ng et al. 2012)

”Together, SDT constructs predicted important outcomes across the biopsychosocial continuum in systems theory (Engels, 1977), from higher levels of personal well-being to markers of physiological and molecular health, including better glycemic control for patients with diabetes, healthier cholesterol, and lower levels of exposure to carcinogens in smoke. These findings indicate that promoting patients´ autonomy, which is now considered a critical health care outcome in its own right, also promotes better mental and physical health.” (Ng et al., 2012, pp.335-336)

Hur kan SDT hjälpa till att stärka följsamhet Hur kan SDT hjälpa till att stärka följsamhet av medicinering och öka livskvalitet hos av medicinering och öka livskvalitet hos

patienter med diabetespatienter med diabetes(Williams et al., 2009, The Diabetes EDUCATOR) (Williams et al., 2009, The Diabetes EDUCATOR)

Baserat på data från ca 2000 patienter med diabetes

Sammanfattning av preliminära Sammanfattning av preliminära resultat. SDT & träningresultat. SDT & träning

Kompetens Autonomi Tillhörighet

Internt reglerad motivationsprofil

Regelbunden träning

+ ++

+

Inre målsättningar

Yttre målsättningar

+ -

+ -

Ett SDT-baserat interventionsprogram Ett SDT-baserat interventionsprogram för fysisk aktivitetför fysisk aktivitet

(Fröberg & Karlsson, 2011)(Fröberg & Karlsson, 2011)

Motivational interviewingMotivational interviewing(Miller & Rollnick, 1991)(Miller & Rollnick, 1991)

Motivation att förändra beteende utgår från Motivation att förändra beteende utgår från klientenklientenDet är klientens uppgift att lyfta och lösa Det är klientens uppgift att lyfta och lösa ambivalens inför beteendetambivalens inför beteendetDirekt övertalning ej effektivtDirekt övertalning ej effektivtBeredskap att förändras dynamiskt och ej Beredskap att förändras dynamiskt och ej statiskt personlighetsdragstatiskt personlighetsdragPassiv partner att bolla med snarare än Passiv partner att bolla med snarare än auktoritär expertauktoritär expert

Att mäta SDTAtt mäta SDT

The Behavioural Regulation in Exercise The Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire Questionnaire (Markland & Tobin, 2004; BREQ-2)(Markland & Tobin, 2004; BREQ-2)

- 19 påståenden, mäter typ av självreglering - 19 påståenden, mäter typ av självreglering kopplat specifikt till träningkopplat specifikt till träning

The Health Care Climate Questionnaire The Health Care Climate Questionnaire (Williams, (Williams, Grow et al., 1996; HCCQ) Grow et al., 1996; HCCQ)

– – 15 påståenden, mäter upplevt autonomistöd15 påståenden, mäter upplevt autonomistöd

Hur sker beteendeförändring? Hur sker beteendeförändring? Motiverande samtal och SDTMotiverande samtal och SDT

Markland, Ryan, Tobin, & Rollnick, (2005). Motivational interviewing and self-determination theory. J Soc Clin Psychol, 24, 811-831)

Självbestämmande i klinikenSjälvbestämmande i kliniken

Sheldon, K. M., Williams, G. C., Joiner, T. (2003). Self-determination theory in the clinic: Motivating physical and mental health. New Haven, CT: Yale University Press.

SDT och MI: SDT och MI: Länkar till PCCLänkar till PCC

Acknowleding the internal frame of Acknowleding the internal frame of reference of the client/patientreference of the client/patient

Non-judgemental and supportiveNon-judgemental and supportive

Provide information that is responsive to Provide information that is responsive to patients´s needpatients´s need

Empasizing autonomy, while at the same Empasizing autonomy, while at the same time promote patients taking responsibility time promote patients taking responsibility for behaviour and action for behaviour and action

Deci & Ryan (2012). Self-determination in health care and its relations to motivational interviewing: a few comments. Int J Beh Nutr Phys Act, 9:24

SDT och PCCSDT och PCCStipulationerna i SDT går hand i hand med grundsynen i PCC (i.e. personalism), bland annat genom att personens subjektiva upplevelser är centrala (jfr. person narrative), att vi betraktar personen som en aktiv, tänkande och kapabel resurs (jfr. homo capax) och att vi uppmuntrar delaktighet i planering, diskussioner, problemlösning ochbeslutsfattande (jfr. working partnership).

PCC kännetecknas av relationer (i motsats till individperspektivet) vilket motsvaras av”autonomy support” i SDT, dvs omgivningens betydelse för självbestämmande och välbefinnande. Autonomibegreppet är i SDT inte individbaserat utan kopplas till relationen person-miljö och kan även förstås utifrån volition och interest från PCC.

Ett annat begrepp som är nära relaterat både till PCC och SDT (ffa till autonomy support) är empowerment.

Eftersom vi kan mäta SDT-relaterade komponenter (e.g. självbestämmande och behovsuppfyllnad) skulle detta kanske även kunna fungera som kompletterande mått på personcentrering som utfallsvariabel.

ResursResurs

http://www.selfdeterminationtheory.org/

Lästips fysisk aktivitet och SDTLästips fysisk aktivitet och SDTHagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L. (2007). Hagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L. (2007). Intrinsic motivation Intrinsic motivation and self-determination in exercise and sportand self-determination in exercise and sport. Champaigne, IL: . Champaigne, IL: Human Kinetics.Human Kinetics.Hagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L.(2008). Self-determination Hagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L.(2008). Self-determination theory and the psychology of exercise. theory and the psychology of exercise. International Review of Sport International Review of Sport and Exercise Psychologyand Exercise Psychology, , 11, 79-103., 79-103.Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk Motivation till motion och fysisk aktivitet. I L. Hallberg (Red.), aktivitet. I L. Hallberg (Red.), Hälsa & Livsstil – forskning och Hälsa & Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar.praktiska tillämpningar. (s. 207-225). Lund: (s. 207-225). Lund: Studentlitteratur.Studentlitteratur.Lindgren, S. (2011). Motivation och målsättningar för motion: Ett Lindgren, S. (2011). Motivation och målsättningar för motion: Ett självbestämmande perspektiv. I M. Lindwall & U. Johnson (Red.), självbestämmande perspektiv. I M. Lindwall & U. Johnson (Red.), Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011, (s. 56-73). , (s. 56-73). Stockholm: Andrén & Holm.Stockholm: Andrén & Holm.Josefsson, K., & Ivarsson, A. (2011). Motivation till motion och Josefsson, K., & Ivarsson, A. (2011). Motivation till motion och utveckling av webbaserad hälsopromotion. I M. Lindwall & U. utveckling av webbaserad hälsopromotion. I M. Lindwall & U. Johnson (red.), Johnson (red.), Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011, , (s. 74-90). Stockholm: Andrén & Holm.(s. 74-90). Stockholm: Andrén & Holm.