Embed Size (px)
Citation preview
SchySt reSande en skrift från nätverket schyst resande det är dagS för hållbar turiSm
Vidgade Vyer i paradiSet
dricka på ackord – Verklighet i kambodja
beSök turiSmenS bakgård
rättViSa reSor
jaktmarker – med barn Som offer
Nätverket Schyst resande ger en helhetssyn på en hållbar turism och lyfter de sociala och ekono-miska baksidorna av turismen i världen. Organisationerna i nät-verket arbetar med mänskliga rättigheter utifrån olika perspektiv, som har det gemensamt att de påverkas av turism och resande.
ECPAT Sverige
Barnrättsorganisation som arbetar för att för-svåra för svenskar att bidra till den globala barnsexhandeln
www.ecpat.se
Fair Trade Center
Granskar svenska företags verksamhet i ut-vecklingsländer och informerar konsumenter om hur man kan handla mer medvetet.
www.fairtradecenter.se
Hotell och Restaurang Facket
Arbetar för schysta villkor för hotell- och restauranganställda över hela världen.
www.hrf.net
Unionen
Verkar för att anställda inom turismsektorn runt om i världen ska arbeta under drägliga villkor.
www.unionen.se
Svenska Kyrkan
Arbetar med ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling tillsammans med partner runt i världen.
www.svenskakyrkan.se
IOGT-NTO-rörelsen
Arbetar förebyggande, socialt och politiskt med alkohol och andra droger som utveck-lingshinder.
www.bistand.iogt.se www.schystresande.se
Med solsken i blick
Vi är många som älskar sol, bad och varma kvällar på se-mestern. Exotiska länder som Thailand, Mexiko, Vietnam och Indien lockar med underbara paradisstränder. Men vårt turistande har en baksida som vi oftast inte tänker på. I våra fotspår kämpar lokalbefolkningen mot miljöförstö-
ring, dåliga arbetsvillkor, hotellkedjor som köper mark och stränder samt att barn och vuxna utnyttjas sexuellt.
Den här skriften är en hjälp till dig som vill resa med rent samvete i ba-gaget. Här får du en inblick i hur vardagen ser ut för människorna som bor
på de orter vi besöker och ta del av erfarenheter och upplevelser några resenärer fått med sig hem. Med insikt om hur
vårt resande och våra val påverkar är det lättare att tänka efter före och agera
nästa gång du reser. Res gärna, men
se till att lämna ett
schyst avtryck!
Nätverket Schyst
resande
– och rent saMVete i bagaget
Denna skrift är finansierad av Sida, som inte nödvändigtvis delar åsikter som presenteras i skriften
6
10 8
26
besök turisMens bakgård
förVäntan i bagagetett annat thailand
”Men de får ju dricks ibland”
32
34 364 alltid på Väg Min pappa är soM död
Vidgade Vyer i paradiset
ska Vi göra slut nu?
18beer girls
därför reser jag:
på väg
Hemma i sovrummet står ryggsäck-en alltid packad. Victor Sundström, 34 år, är redo för nästa resa. Han vet inte ännu vart det bär – kanske först en sväng förbi Sarek för att fortsätta vidare till Central- och Nordamerika när mörkret lägger sig över Sverige.
Alltid
schyst resande | �
Victor var i 20-årsåldern när ett sä-songsjobb på Kanarieöarna gav honom mersmak. Därefter reste han till Israel och har sedan fortsatt av bara farten till Sydostasien, Afghan-
istan, Nya Zeeland, Australien och Sydamerika. – Jag planerar sällan mina resor. Oftast åker jag
under vinterhalvåret, bort från kylan. Sedan är det slumpen som avgör var jag till slut hamnar och hur länge. Jag börjar resan själv men ganska snart slår man följe med människor man träffar på vägen. Det är just att inte veta som gör det till ett äventyr.
Vad är det då som får honom att stanna längre ibland?– Det är klart att jag hamnat mitt i turistorter som
varit fina men jag föredrar att stanna på lugna ställen och bo och handla så lokalt som möjligt. Dels för att det är billigare, men också för att det alltid är fräschare, frukt och grönt är alltid bäst på de lokala marknaderna. Jag kan förstå att det är lätt att hamna i turistfällorna, det känns säkert tryggt med all-inclusive eller Seven Eleven på hörnet, men det är ju i de lokala butikerna och restaurangerna som man kan äta riktigt gott och få en uppfattning om hur lokalbefolkningen är. Och fram-förallt lära känna människor från orten!
Värt att upptäcka
Att ta seden dit man kommer och visa respekt för de som bor på orten är en självklarhet, anser Victor. Han kan dock förstå att det är sol och bad som är viktigast för många som åker iväg – att man som turist kanske inte tar sig tid att upptäcka kulturen, fundera på hur befolkningen lever eller se orättvisor. Victor beskriver sig som en besökare och är glad för de vänner och de platser han lärt känna tack vare resorna:
– Jag tror allt handlar om att möta alla människor
man träffar med respekt, vilket ju
gäller jämt och inte bara när man reser.
Det är en knapp budget
som gäller för Victor, bor han inte på billiga vandrarhem, lokalt eller hos vänner så köper han kanske en bil för att sova i den.
– I Nya Zeeland köpte jag en bil och bodde i den nästan hela tiden, vilket var perfekt. Det var bara att dra när man ledsnade.
Charter har aldrig varit intressant för Victor, han vill ha friheten att stanna länge och att resa vidare vart han vill. Victor berättar att han kommer fortsätta resa om han nu inte skulle få ett extremt bra jobb. Nu är resan-det i fokus och han är endast hemma i Sverige för att jobba ihop till nästa resa. Han ser inga problem med att fortsätta resa om han skaffar familj, vill man så går det, enligt honom.
Drömresan – vart skulle han helst vilja åka?– Det går inte att säga innan man åker någonstans.
Det är ju först när man kommer hem som man vet om det var en fantastisk resa. Men en resa till månen vore nog häftigast! |
Att uppleva atmosfären och botanisera bland ovanliga frukter och grönsaker är en del av upplevelsen med att resa. Victor passar ofta på att upptäcka de lokala marknaderna i de länder han reser till. på väg
6 | schyst resande
jirawat ”joe” thiprat, 31 år, tuktukförare
ett annat thailand ”Förut hade jag råd att äta ute ibland, det har jag inte längre, för alla priser har
gått upp, blivit anpassade efter turisterna. Var jag helt pank kunde jag åtmins-tone gå ner och fiska, men vi har ingen fisk kvar. Överallt finns höga hotell och de släpper ut skitigt avloppsvatten rakt i havet, det ligger plastpåsar och guppar i vattnet – det kliar ju på kroppen efter ett bad numera. Och det är jetskis och parasoller och turister överallt. Jag menar, det är inte så mycket kvar av Thailand här egentligen”.
Joe säger att i grunden har han ingenting mot turisterna – ”ni får väl komma hit om ni vill” – men det finns saker som han irriterar sig på.
”Visst, en del vill bara ligga på stranden, men många män kommer hit för två saker – billig öl och billigt sex – och jag önskar verkligen att de kunde stanna hemma. Sen har vi gängen av unga män som blir packade och kör motorcykel eller par som tjafsar med mig om 100 bath fastän det inte är några pengar för dem. Ibland undrar jag faktiskt om ni tycker att ni är bättre än oss thailändare. Helt ärligt – hur många av alla ni turister som kommer hit har ens en aning om var ni är?”
Utdrag ur boken
”Välkommen till paradiset” av Jennie Dielemans
besök turisMens BAKGÅRD
schyst resande | �
Visst är det fantastiskt att resa iväg och koppla av. Kruxet är att de billiga dryckerna, dygnet-runt-servicen och gröna golfbanorna har ett pris. Det priset behöver inte du som besöker Thailand, Mexiko eller Indien betala. Det gör i stället lokalbefolkningen med brist på vatten, dåliga arbetsvillkor, prostitution och exploate-rad mark.
Turismen är idag en av världens viktigaste och snab-bast växande näringar med enorma mängder arbetstill-fällen och sysselsättning för mer än 200 miljoner män-niskor i världen.
det är dags för hållbar turism
Hållbar turism handlar om att människor och miljö ska må bra. Turistorterna ska inte påverkas negativt av turismen. Det innebär att hotell- och restaurangägare, flygbolag, charterbolag, myndigheter och turister måste ta ansvar för att resmålen inte förstörs. Tyvärr fortsätter till exempel skövlingen av strandremsor i hela världen.
Men det är inte bara naturen som tar stryk. Lokala sedvänjor bryts ner. Små byar med fiske och jordbruk som huvudinkomst förstörs. Ortsbefolkningen börjar jobba som hotellstäderskor, taxichaufförer och souvenir-försäljare – arbeten som ofta har urusla arbetsvillkor och låg lön.
Ett av de största problemen är att pengarna sällan stannar vare sig på turistorten eller i landet. De går i
stället tillbaka till den västerländska researrangören och de internationella hotellkedjorna. Ofta byggs och ägs de största hotellen, turistanläggningarna och restauranger-na på turistorten av internationella företag. Inkomsterna från turismen hamnar sällan i den lokala ekonomin.
Starka krafter som stora företag eller turistlandets regering anser att det är lönsamt att satsa på en ökad turism. Då trängs ofta lokalbefolkningen bort från områ-den som anses värdefulla för turistnäringen, till exempel där hotell ska byggas. Samtidigt pressas priserna för att turisterna ska attraheras av resmålet.
Förlorarna blir ofta lokalbefolkning och gästarbetare. I turismens kölvatten följer dessutom prostitution, droger och kriminalitet.
gör ett schyst avtryck
Som resenär och turist är det viktigt att du arbetar för att göra ett schyst avtryck i landet du besöker. Turismen är en sektor med enorm potential och kan bidra till att utveckla många fattiga länder. Men bara om rese- arrangörerna och du som resenär förändrar sättet att resa.
Hållbar turism är att resa för en fin upplevelse – samtidigt som lokalbefolkningen respekteras och miljön sparas.
Vi på Schyst resande arbetar för en rättvis och res-pektfull värld. Vi vet att det är möjligt med din hjälp.
teMa:FN:s deklaration om mänskliga rättigheterSchyst resande grundar sitt arbete på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Förenta Nationerna arbe-tar för internationell fred och nästan alla länder i hela världen är med-lemmar. (Läs mer på www.un.org). FN menar att alla människor är värda lika mycket och har samma rättigheter:
• Medborgerliga och politiska rättigheter• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter• Rättigheter för personer med funktionshinder• Avskaffande av all rasdiskriminering• Avskaffande av all diskriminering av kvinnor• Avskaffande av tortyr och annan grym behandling eller bestraffning• För alla människor mot påtvingade försvinnanden• Barnets rättigheter
Läs mer om arbetsvillkor, miljö, barnsexturism samt alkohol och droger
s
ILO:S käRNkONvENtIONER
International Labour Organization, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Schyst resande arbetar utifrån deras kärnkonventioner. Målet är so-cial rättvisa och humana arbetsvillkor. Endast 150 av världens drygt 200 sta-ter har erkänt ILO-konventionerna. Läs mer på: www.ilo.se
ILO:s åtta kärnkonventioner handlar om:
• Förbud mot tvångs- och straffarbete
• Föreningsfrihet och organisationsrätt
• Förhandlingsrätt och kollektiv organisationsrätt
• Lika lön för män och kvinnor
• Avskaffande av tvångsarbete
• Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
• Minimiålder för tillträde till arbete
• Förbud mot de värsta formerna av barnarbete
schyst resande | 11
M inimilönen för en servitris i Phuket, Thailand är motsvarande ca 600 kronor i månaden. Hon är därför många gånger helt i hän-derna på gästens välvilja att betala några
kronor extra utöver notan för att överleva. Samtidigt är det inte ovanligt att möta samma servitris både till frukost, lunch och middag. Hur många timmar i veckan jobbar hon då? Blir hon sjuk, gravid eller skulle vilja få några da-gars betald ledighet, det vi tar för givet – det vill säga se-mester, har hon inga rättigheter och inget att säga till om.
Det ökande resandet bidrar till att skapa massvis med jobb och ökar välståndet i ett land. Men de arbeten som erbjuds är ofta lågbetalda och villkoren dåliga.
I många länder är det förbjudet att arbeta fackligt eller att vara medlem i en facklig organisation. Säsongs-anställningar, sexuella trakasserier och skadlig arbets-miljö är vardag för många. Av de som arbetar i turism-industrin uppskattas var tionde vara barn – om man som vuxen möter motstånd när man vill ha drägliga arbetsförhållanden är det lätt att föreställa sig hur extremt utsatta dessa barn är.
Starka fackföreningar är grundstenen för att lyckas förändra situationen. Om fackligt arbete blir tillåtet, vär-nas de anställdas rättigheter och blir en naturlig del i samhället. Uppförandekoder där företag förpliktigar sig att följa riktlinjer, är också en början.
Du kan hjälpa lokalbefolkningen till ett bättre liv ge-nom att vara uppmärksam på turistarbetarnas villkor och ställa krav på researrangörerna!
teMa: arbets- villkor
Förbjuden frihet
I många länder är det förbjudet att arbeta fackligt eller att vara medlem i en facklig organisation. Varje år sammanställer In-ternationella fackliga samorganisationen, IFS, en rapport om kränkningar av de fackliga rättigheterna runt om i världen. Årets rapport berättar om tiotusentals fall i alla världsdelar.
Facket – med fara för livet
I bland annat Kina, Burma, Laos, Nordkorea och Vietnam rå-der fortsatt förbud mot fria och demokratiska fackföreningar. Regeringarna i Burma, Burundi, Kina, Kuba, Iran, Sydkorea, Tunisien, Turkiet och Zimbabwe medverkade till att fängsla personer som använt sina legala fackliga rättigheter.76 per-soner mördades på grund av sitt fackliga engagemang, av dem 49 i Colombia – världens farligaste land för fackligt aktiva. Omkring 7 500 arbetstagare avskedades av samma skäl.
Försämrade villkor
Under 2008 försämrades anställningsvillkoren i både rika och fattiga länder. Allt fler arbetstagare får otrygga korttidskon-trakt. Utnyttjandet av anställda i exportfrizoner förvärrades. Från 34 länder är skyddet för dessa arbetstagare minimalt eller saknas helt.
”Men de får ju dricks ibland”
FAKTA
schyst resande | 13
teMa: MiljöAlltom vattnet tar slut och du inte kan duscha
efter en dag på stranden är det irriterande. Om vattnet tar slut för lokalbefolkningen på turistorten är det en katastrof. Brist på vatten
är brist på sanitet. Och brist på mat. Sjukdom, fattigdom och brottslighet är andra problem som vattenbristen skapar.
Som turist kan små enkla val som att vara sparsam med vattnet i duschen, sortera tomflaskor, spara på elen faktiskt göra skillnad. Att äta på den lokala restau-rangen, handla frukt och grönt på marknaden och köpa souvenirer och kläder producerade inom landet ger in-vånarna en chans att försörja sig själva samtidigt som miljöbelastande transporter minskar.
Om du märker att hotellet till exempel inte verkar rena avloppet eller sortera sopor – kan faktumet att du faktiskt påpekar det vara startskottet för förändring. Med små steg tar vi tillsammans det gemensamma ansvar som krävs för en hållbar utveckling.
Schyst resande anser att researrangörerna ska ar-beta aktivt med det lokala miljöarbetet på turistorterna och flygbolagens miljöpåverkan. Det gäller till exempel avfallshantering, elkonsumtion, vattenanvändning, vat-tenrening och flygets klimatpåverkan. På så sätt skonas naturens krafter – och räcker för jordens befolkning.
FAKTAo
hamnar väl ändå i samma hög?
Resandet bidrar till vattenbrist i många länder
Turistanläggningar slukar ofta stora mängder vatten. Duschar, pooler, gräsmattor och golfbanor måste förses med enorma mängder vatten varje dag. Bristen på vatten är extra stor i syd-östra Asien och Mellanöstern. En genomsnittlig 18-håls-golf-bana kräver 525 000 liter vatten varje dag. Detta är motsvarar 100 malaysiska bönders vattenbehov.
Lokalbefolkningen drabbas hårt
Anläggningarnas vattenförbrukning i länder där vattenresur-serna är begränsade ger svåra konsekvenser för lokalbefolk-ningen, som har svårt att göra sin röst hörd. Motparten är stora internationella företag eller landets regering.
Idag lever 1,1 miljarder människor utan rent vatten och mer än dubbelt så många, 2,4 miljarder, lever utan godtagbara sanitära förhållanden. Över 3 900 barn dör dagligen på grund av smutsigt vatten och cirka 1,8 miljoner människor dör år-ligen av diarrésjukdomar. Oftast drabbar detta de allra fat-tigaste och mest utsatta, framförallt kvinnor och barn. Det har beräknats att två tredjedelar av befolkningen på jorden kommer att sakna rent vatten år 2025 om den nuvarande ut-vecklingen får fortsätta.
14 | schyst resande
Barnsexturism
I dag är det billigt, snabbt och enkelt att förflytta sig i världen. Detta utnyttjas av barnsexbrottslingar. När ett land genomför åtgärder som försvårar sexturism, söker förbrytarna sig till nya jaktmarker. Förövare som tidigare åkte till Thailand reser i stäl-let till Kambodja eller länder i Latinamerika eller Afrika.
Barnsexbrott läggs ner
På initiativ av ECPAT Sverige har en rapport tagits fram av Juridiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Rappor-tens frågeställning är varför det finns så få fällande domar för barnsexturism. Alla brottsanmälningar mellan 2004-2007 gran-skades. Rapporten visar att åklagarna regelmässigt lägger ner ärendena, även om information finns om offer eller förövare.
En Temoundersökning från ECPAT 2007 visade att en av tio re-senärer sett vad de uppfattat som barnsexturism på utlands-resan. Nästan ingen polisanmälde sina misstankar.
Olika typer av förövare
Barnsexbrottslingar kan förenklat delas in i tillfällighetsförö-vare och preferensförövare. Tillfällighetsförövaren har ingen egentlig, sexuell dragning till barn men är urskillningslös, om-dömeslös eller vill experimentera med minderåriga. Tillfällig-hetsförövarna är många fler än preferensförövarna och finns bland turister. Preferensförövare, eller pedofiler, har en uttalad sexuell preferens för barn.
Vad säger svensk lagstiftning?
Den extraterritoriella lagstiftningen avgör när man kan an-vända svensk lagstiftning och svensk domstol för brott utom-lands. Men svenskar kan dömas i Sverige för sexualbrott mot barn begångna utomlands, även om handlingen inte är olaglig i gärningslandet.
teMa: barnsex- turismJaktmarker
– med barn som offerFAKTA
a lla barn i hela världen har rätt att växa upp i trygghet, gå i skola, leka. Ändå lider mil-joner unga av brist på just detta. Många av de mest utsatta barnen finns i utvecklings-
länder som är populära resmål för turister. Den fattigdom och bristande rättsäkerhet som finns i många av dessa länder utnyttjas krasst av de resenärer som är intresse-rade av att exploatera barn för sexuella tjänster. För det är inte fattigdomen som är grundproblemet. Snarare beror sexhandeln med barn på att det finns köpare som är beredda att betala.
Den största gruppen är sk tillfällighetsförövare som innan avresa inte planerade att begå övergrepp på ett barn.
lönsam och ljusskygg brottslighet
Att begå ett övergrepp på barn är ett brott mot FN:s barnkonvention och lidandet för barnet är samma oavsett var det begås. Sexuell exploatering av barn är en ljus-skygg brottslighet och efterfrågan är stor. Därför finns det mycket pengar att tjäna på den.
Handeln med barn (och vuxna) omsätter miljard-belopp och anses vara världens tredje mest lönsamma industri efter vapen och narkotikahandel. Det finns många grupper som tjänar på denna handel, även till exempel de transportörer eller hotellreceptionister som förmedlar kontakter till köpare.
Anmäl misstänkte fall till lokal polis eller barnrättsor-ganisation, till polis i Sverige på [email protected] eller till ECPAT Sveriges hotline: www.ecpathotline.se
Barnkonventionens fyra huvudprinciper:
• Alla barn har samma rättig- heter och lika värde
• Alla barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda
• Alla barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande
• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och bli respekterade
FN:S kONvENtION OM BARNEtS RättIghEtER
Schyst resande arbetar och verkar utifrån FN:s barnkon- vention. Barnkonventionen går ut på att barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eller religion. Läs mer på: www.bo.se och www.epcat.se
Jaktmarker – med barn som offer
16 | schyst resande
AlKohol
t änk dig in i den här situationen: Du är gäst-arbetare på ett all-inclusivehotell och job-bar 14–16 timmar om dygnet, ibland mer. I hembyn finns dina barn. Du är dödstrött. Du
längtar hem till familjen så det svider i hjärtat. Du köper tröstsprit och är inne i en ond cirkel av trötthet och läng-tan som bedövas med sprit.
inga skyddsnät eller lagar finns
Turistländer med dålig ekonomi, svag arbetsrätt och nya, instabila demokratier är dåligt rustade att hantera pro-blem med alkohol och droger. Ofta finns ingen alkohol-politik som skyddar människorna från alkoholindustrins aggressiva marknadsföring och försäljning. Människor fastnar i beroende utan skyddsnät. De ekonomiska kon-sekvenserna blir ofta katastrofala för både individer och hela landet. Därför behöver reseindustrin öka sin medve-tenhet om den lokala alkohol- och drogsituationen. Om vi som turistar visar hänsyn mot ortsbefolkningen kan mycket förändras till det bättre.
teMa: alkohol & droger
Alkohol och droger som utvecklingshinder
I många turistländer är alkohol och droger den främsta orsa-ken till ohälsa och för tidig död. De är ett allvarligt hinder för ekonomisk och social utveckling. Utvecklingsländerna blir mer utsatta när det saknas bra alkohollagstiftning, socialt skydds-nät, förebyggande verksamhet och rehabilitering.
Utsatta turistarbetare
Många som arbetar inom turistindustrins hotell, restauranger och diskotek är i en mycket tuff miljö när det gäller alkohol och droger. I Sydostasien och Latinamerika arbetar till exem-pel beer girls (ölflickor) i många barer. De jobbar på ackord och dricker med sina kunder – vilket gör att de både hamnar i eget missbruk och situationer som kan leda till sexhandel eller sexuellt utnyttjande.
Alkohol förvärrar aids
Oskyddad sex i samband med prostitution, alkohol och droger förvärrar aidsepidemin och fattigdom. Världshälsoorganisatio-nen WHO placerar alkohol på femte plats bland de faktorer som leder till sjukdom och för tidig död. I turistländer som Thailand, Kina, Indien och Brasilien är det den främsta or-saken. Forskare bedömer att alkoholen orsakar 2,4 miljoner dödsfall varje år. Framförallt i länder som är på väg att få det bättre – där hamnar alkohol överst på listan.
FAKTA
som bedövning
som bedövning
beer girls
I huvudstaden Phnom Penh möter man ofta så kallade beer girls inne på de olika barerna. Som levande reklampelare ska de sälja ”sitt” ölmärke och väljer att dricka med kunderna för att öka på försäljningen och därmed sin provision.
För lokalbefolkningen i Kambodja är turism inte enbart positivt. På barer i huvudstaden Phnom Penh tvingas så kallade beer girls att dricka på ackord med turisterna. Förutom att bli alkoholister riske-rar flickorna även att bli hivsmittade.
dricka på ackord – Verklighet i kaMbodja
schyst resande | 1�
när ett gäng västerländska, manliga turister kommer till en beer garden i Kambodjas hu-vudstad möts de av ett gäng vackra flickor i korta klänningar. På klänningarna finns
reklam för olika ölmärken, till exempel Heineken, Holsten eller Angkor. Tjejerna skrattar, flörtar och försöker vinna någon av killarnas gunst så att han just skall välja hennes ölmärke. De arbetar som så kallade beer girls och säljer öl på provision till turisterna. Ju mer öl hon säljer, desto bättre tjänar hon.
– Fast de officiellt inte ska, sitter tjejerna oftast ner med kunderna och dricker, säger Marianne Hallbert från IOGT-NTO. Kunden bjuder, och om ölflickan dricker så säljer hon mer och får en högre lön. Flirtandet ingår i försäljningskne-pet. Men i spåren följer sexuella trakasserier, våld och förnedring. En duktig tjej tjänar ungefär 10 kr per kväll, och om kunden viftar med en 100-dollarsedel för sällskap på rummet, så kan det vara svårt att tacka nej.
anställda av de lokala bryggerierna
Ölflickorna eller beer girls är anställda av de lokala bryg-gerierna, som i sin tur ägs av de stora, internationella öljättarna. Mot usel provision säljer de öl mellan fyra på eftermiddagen och tolv på natten, alla dagar i månaden utom två när de officiellt skall vara lediga. På detta tjänar de ungefär 500 kronor i månaden.
– Flickorna placeras ut på olika barer där barägarna inte har något ansvar för dem, utan i stället ofta betrak-tar dem som sina slavar, fortsätter Marianne Hallbert.
Kambodian National Center for HIV/Aids prevention har genomfört flera studier under år 2006. Studierna visar att 20 procent av alla beer girls har hiv. Motsvarande siffra för Kambodjas befolkning är 2,4 procent.
– En av orsakerna sägs vara att dessa tjejer anses renare än de prostituerade och att man därför inte be-höver använda kondom.
förlorar sina jobb
Om flickorna blir infekterade har de inte råd med broms-medicin eftersom den skulle kosta 360 kr i månaden. När sjukdomen sedan börjar märkas förlorar de sina jobb.
– I bästa fall får de då återvända hem till familjen och byn. I andra fall hamnar de kanske på en hivklinik för prostituerade, berättar Marianne Hallbert.
De flesta av ölflickorna kommer från mycket fattiga familjer på landsbygden. Att skicka en flicka till staden är en investering för familjen. De åker med hopp om att få jobb i textilindustrin eller som försäljare i butiker – men där finns inte plats för alla. De flesta har aldrig gått i sko-la och kan varken läsa eller skriva.
fackförening för beer girls
För ett par år sedan startades en fackförening för beer girls. Det är gratis att vara med och där kan de få hjälp och stöd mot sina arbetsgivare. Tillsammans kräver de dubbelt så hög lön, sjukvård och drägliga arbetsförhåll- anden. Tack vare detta och internationell press, har bland annat Heineken nu startat ett utbildningsprogram: Selling Beer Safety. Där lär de ut hur man hanterar aggres-siva kunder och hur man skyddar sig mot hiv. Men högre lön och bättre förhållanden i övrigt har flickorna inte fått. Dessutom har öljättarna nu tagit med sig idén med beer girls till andra länder i Asien – i och med det växer proble-met ytterligare . |
beer girls
20 | schyst resande
fair trade center arbetar för en rättvis, interna-tionell handel och är en av organisationerna i nätverket Schyst resande. Här jobbar Eléonore Elfström Fauré som verksamhetsansvarig. Hon är även en av författarna till ”En exkluderande resa – en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien”. Rapporten bygger på studier från turistorter i Thailand och Brasilien. Här gran-skas dessutom de tre största svenska researrangörerna: Fritidsresor, Ving och Apollo.
Rapporten visade bland annat på barnarbete vid hotellbyggen, slavliknande arbetsförhållanden där gästarbetare bor i plåtskjul och prostitution på hotell i Thailand och Brasilien. Trots att den lokala lagstiftningen förbjuder det – precis som i Sverige.
De här arbets- och levnadssituationerna är oaccep-tabla, menar Eléonore. Varför ska det se annorlunda ut i turistländerna, jämfört med hur det är hemma hos oss?
– Researrangörer måste inse att de har ett ansvar – även om de inte äger hotellen dit resan går. De kan inte skylla ifrån sig och säga att de inte kan påverka hur hotellägaren driver sin verksamhet. Arrangörerna måste förstå att de har makt att förändra läget till det bättre. Hela resebranschen ligger efter i sitt sätt att tänka i rättvisefrågan.
– Vi efterlyser en etisk policy hos reseföretagen och ett stort utbud av schysta resor, menar Eléonore Elfström Fauré, verksamhetsansvarig vid Fair Trade Center.
rättVisa resorrespekt för människa och miljö
schyst resande | 21
Eléonore jämför med klädbranschen där man hunnit längre vad gäller både etikarbete och miljöhänsyn, ”inga klädfabrikanter skyller ifrån sig på det sättet”.
– Det ligger på företagen att ställa krav på leveran-törerna. Företag har lika stort ansvar för sin verksamhet, oavsett om de bedriver den i Sverige eller någon annan-stans.
Hon menar att många av de svenska researrangö-rerna slingrar sig och undviker problemet. De menar att de inte kan ta ansvar för hur hotellen drivs, byggs ut och repareras. Men vi som köper resorna ska begära att de tar sitt ansvar. Om kunderna ställer obekväma frågor, måste resebranschen ge ärliga svar.
hur skulle turistnäringen kunna se ut om fem år om du fick bestämma?
– Jag drömmer om att företagen vid det laget ställer krav på sina leverantörer och att de följer upp kraven. Oberoende parter ska ha insyn i verksamheterna. Jag önskar också att etiska regler, som till exempel arbets-rättigheter, har drivits igenom och att de anställda som arbetar på hotellen vet vad som gäller. |
fair trade center anser att företag ska arbeta med:
respekt för de mänskliga rättigheterna
All produktion och service ska följa FN:s mänskliga rättigheter. De ska även följa ILO:s (International Labour Organisation) konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Dessa omfattar bland annat organisationsfri-het, rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö, förbud mot tvångsarbete och rätten att uttrycka sig fritt.
Miljömässigt och socialt ansvar
Företagen ska ta ansvar för verksamhetens effekter på människor och miljö. Nivån på miljö- och hälsoskydd ska se likadan ut överallt.
rättvis betalning
Producenten ska få ordentligt betalt för sina varor och tjänster. Svenska importörer ska betala ett pris som gör att producenten kan arbeta enligt Fair Trade Centers krav.
öppenhet för insyn
Företagen ska informera konsumenterna om hur produk-tionen går till. Företagen ska vara öppna för granskning från folkrörelser och fackföreningar, t.ex genom obero-ende kontroller.
Se även sid 39: Schyst resandes rekommen- dationer till researrangörerna.
CSR – Corporate Social Responsibility, eller företagens samhällsansvar innebär att före-tag tar ansvar för hur de påverkar samhället. Det gäller både ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Företagen ska ta ansvar för:
Ekonomi – lönsamhet på lång sikt
Miljö – klimatpåverkan, biologisk mångfald och utsläpp av gifter
Socialt – samhällspåverkan och produktansvar
Etiskt – arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter
schyst resande | 23
lid, khao lak
från ett helvete till ett annat”Nere vid ett bygge på stranden fyller tiotåriga Lid på cement i hinkar. Han
hivar i så mycket han orkar, tar sedan ett fast grepp om de båda handtagen och bär ut till de andra arbetarna som från morgon till kväll gör tegelsten till väggar. Lid- och alla andra här- kommer från Burma. De har flytt hit undan en militärdik-tatur som har gjort sig känd för upprepade brott mot mänskliga rättigheter, sys-tematisk förföljelse, slavarbete, trakasserier och mord. En del flyktingar hamnar i läger längst den burmesiska gränsen men de flesta söker sig söderut, likt Lid och hans familj, i jakt på arbete. I Thailand finns ungefär en halv miljon registrerade burmesiska migranter men ytterligare minst en halv miljon (en del organisationer uppskattar dem till två miljoner) – utan papper – uppskattas befinna sig här. Fram-för allt arbetar de inom sexindustrin, på klädfabriker, inom fiskenäringen och på hotellbyggen. Thailands regering har inte skrivit under FN:s flyktingkonvention. De erkänner inte burmesernas flyktingstatus, vilket har gjort att det stora flertalet är här ”illegalt”. När Moe Thu – en av arbetarna på Khao Laks strand – senare ska försöka sätta ord på burmesernas situation här säger han: ”Från ett helvete, till ett annat” Men han säger det inte här, inte nu. Det skulle han aldrig våga”
Utdrag ur boken ”Välkommen till paradiset” av Jennie Dielemans
24 | schyst resande
All-inclusive – ALLT eller inget?
All-inclusiveresor där mat, dryck, transporter och underhållning in-går i hotellboendet ger dig koll på ekonomin. Lokalbefolkningen på turistorten, däremot, gör en säm-re affär. De får inte en spänn av dina semesterpengar.
Om du i stället för att resa all-inclusive väljer att tu-rista på egen hand och bor på ett litet lokalägt ho-tell, tjänar lokalbefolkningen på ditt val. Frågan är om inte du också gör det.
tt av de största problemen med turism i ut-vecklingsländer är att pengarna sällan stan-nar vare sig på turistorten eller i landet. De går i stället tillbaka till de stora resebolagen
och internationella hotellkedjorna. Men det är inte bara de små lokala hotellen som påverkas negativt.
Turism handlar ju även om transporter, restauranger, ba-rer, hantverk, livsmedelsproduktion, avfallshantering och infrastruktur som vägar, energi och tillgång till vatten. Med andra ord: allt som behövs för att du ska trivas på sin semester. Just därför blir turistens – det vill säga dina – pengar viktiga. Pengarna behövs för att man ska kunna bygga ut vägar och få elektriciteten att fungera; med an-dra ord för att orten ska utvecklas och lokalbefolkningen få tillgång till sådant som vi i västvärlden tar för givet. Or-ten ska dessutom fortsätta att vara attraktiv för turisterna.
Vem tjänar på din resa?
Långtifrån allt som turisten spen-derar kommer alltså länderna
till godo. Det här problemet kallas inkomstläckage eller
”leakage” och innebär att vinsterna inte blir tillgängliga för åter-investeringar. Hela 60–90 procent av de
pengar du gör av med på semestern uppskat-
tas läcka ut ur värdlan-dets ekonomi. Om du i
stället bara använder lokala leverantörer kan du minska
läckaget. All-inclusive, däremot, motverkar alla lokala initiativ. Och det
är därför som det är smartare att till exempel resa på egen hand, åka med lokala taxibilar och
äta på familjerestauranger i stället för att bo och äta på ett och samma jättehotell.
schyst resande | 2�
edit forsberg-björk
är 17 år, bor i kiruna
och har rest några varv
runt jorden
Varför reser du? För att uppleva saker och träffa nya människor. Även för att komma bort från det livet man lever här. Så fort man kommer till en ny plats blir det ens vardag, man blir van vid nya gator och människor.
Vilket är ditt paradis?En liten by jag inte vill avslöja namnet på i Costa Rica. Den ligger ungefär 7 timmar från San José med buss. Det är få turister som hittar dit, surfingen är underbar, stränderna är tomma och regnskogen är orörd. Det är jättespännande att bo i den här lilla byn, man kommer nära lokalbefolkningen och djungeln. Varje morgon blir man väckt av vrålaporna och soluppgången. Vid sju sitter man ute på surfbrädan i vattnet och sedan hänger man med dom lokala surfarna resten av dagen.
Vad är schyst resande för dig?Jag reser inte schyst.
Schyst resande är nog lite för ansträngande för de flesta. Att resa schyst vore att inte flyga, att inte åka till länder där t.ex. mänskliga rättigheter kränks.
Det jag gör för att resa schyst är att bo på lokalägda hotell där arbetarna får bra löner.
Jag tycker inte heller att man ska pruta. Om en fattig gubbe säljer korgar för tio kronor så är det honom det drabbar om vi prutar ned priset till åtta kronor eftersom att han inte får pengar över till sig själv.
Och man ska självklart visa respekt mot lokalbefolk-ningens levnadsätt och kultur.
Vad kan man göra för att lokalbefolkning och miljö ska må bra av turismen?Man kan välja att gå till lokala hotell, restauranger, affärer osv. Jag har aldrig förstått mig på människor som åker till ett exotiskt ställe och bor på till exempel Hilton och äter continental breakfast. Det förstör ju charmen med att resa, och uppleva nya kulturer.
Man kan spara på varmvattnet, och strömmen. Inte förorena vatten. Jag skulle säga att turism är en hopp-löst miljöfarlig bransch. Eftersom att den är byggd på att människor tar sig runt med flygplan. Tåg är visserligen miljövänligt, men det är ju i få länder som tågsystemet är så modernt som i Sverige.
Man ska alltid värna om lokalbefolkningen. Man kan stödja naturreservat och parker i landet man åker till.
därför reser vi:
Förväntan i bagaget
De ville till värmen, men längtade efter något nytt och annorlunda. Efter att ha sökt förgäves i katalogerna, bestämde sig familjen Reuterswärd-Hanner att sy ihop sin egen drömcharter.
schyst resande | 27
f amiljen Reuterswärd-Hanner, mamma Tina, pappa Henrik och döttrarna Hedda, Louisa och Beata hittade ingen charterresa som stämde med deras önskemål. De valde där-
för att resa på egen hand till Kap Verde, en ögrupp ut-anför Senegal i västra Afrika. De bokade själva boendet på små, lokala hotell. Men de avslutade veckorna med några lyxiga dagar med all-inclusive.
Hela familjen är resvan med många besök i främmande länder. Den här gången bokades höstlovssemestern på Internet. Fördelen var att de kunde välja boende själva och därmed bredda sin upplevelse.
olika världar
– Att bo på både små, lokala hotell och all-inclusive var ett medvetet val eftersom vi ville uppleva olika sidor av Kap verde, säger Tina. Vi brukar inte bo på så stora anläggningar annars, men tyckte att det var roligt att prova på det.
Skräp och avfall – turismens baksida i stark kontrast mot
lyxiga hotell och azur-blå pooler. Familjen
Reuterswärd-Hanner reagerade på skillna-
derna i turistparadiset på Kap Verde.
Barnen menar att skillnaden mellan de små hotellen och all-inclusive var påtaglig; lokala hotellen serverade ofta fisk och hade enkel standard. Det fanns inga aktivi-teter knutna till boendet. Trots det var de mindre hotellen en upplevelse. Hedda, 13, njöt dock mest av all-inclusi-ves hela utbud.
– Det var maffigt, man fick äta och dricka hur mycket som helst. Dessutom kunde man prova på dykinstruk-tioner och snorkling.
– De var mer vana vid turister på all-inclusive än de små hotellen vi bodde på, funderar Beata, 18.
Fattigdomen på ön märktes när familjen tog jogg-ingturer. Personalbostäderna bestod av plåtskjul som låg lite avsides från det stora hotellet.
Verkligheten stämmer inte med bilden
– När jag läste om Kap Verde lät det som en oas, med hyfsat skolväsende och bevarad kultur, kommen-terar Tina. Men jag tyckte inte riktigt att det stämde med verkligheten, exploateringen verkar ha gått snabbt.
– Det var fruktansvärt skräpigt, menar Henrik. Det verkade som att de åkte ut med bilen för att dumpa sopor och högar med tom-flaskor. Vi såg tre vindkrafts-nurror, varav två stod stilla.
Miljöfrågan kommer på tal och familjen resonerar om konsekvenserna av turismen.
– Jag tycker att det är dub-belt, funderar Lovisa, 17. Jag stärker lokalbefolkningen genom turismen men duschar upp de-ras lilla sötvatten. Det var vatten-restriktioner på de små hotellen och afrikanerna själva tvättade sig i havet.
När Lovisa kom hem gjorde hon ett tekniskt projekt i skolan där hon beskrev hur man skulle kunna rena och återvinna vattnet i duscharna.
Resan satte avtryck – nu längtar och planerar alla i familjen inför nya reseupplevelser. |
Reskatalog 1930
afrika visas upp med palmer,
masajer och basthyddor.
orienten säljs med medeltida mystik.
Reskatalog 2009 afrika visas upp med palmer, masajer och basthyddor. orienten säljs med medeltida mystik.
schyst resande | 2�
– Media visar upp en bild av olika turistländer på ett okritiskt och ensidigt sätt. Den cementerar till exempel fördomar som att det finns snygga och tillgängliga kvin-nor i Asien och naturfolk i Afrika. Reklamens form av kommunikation ligger nära resekatalogernas och resere-portagen, där turismens baksidor sällan skildras.
Miljöfrågor på tapeten
Medias bevakning vad gäller miljöresor ökar enligt Kristina – fast hon efterlyser mer analytiska och ifrågasättande reportage.
– Miljöfrågor har hamnat högre upp på reseagendan men sociala frågor är fortfarande svåra för folk att han-tera; globala rättvisefrågor som löner och arbetstider till exempel. Jag förvånas över att resekonsumenter har så stora skygglappar vad gäller missförhållanden på turistmålen. De försöker, precis som resekatalogerna och journalistiken, att frikoppla turistattraktionerna från de lokala problemen. Men det är en komplex fråga, turistindu-strin bygger på att vi ska blunda för problemen, så det är inte enkelt att öppna ögonen.
Kristina och Klas tycker inte att vi ska avstå från att resa. Utan att vi istället ska försöka komma till rätta med problemen steg för steg med lagstiftning, regleringar och konsumentpåverkan. |
Om man bläddrar i en resebroschyr från 30-talet, är bilderna svartvita. Ungefär samma bil-der, fast i färg, finns i dagens kataloger som vill sälja in exotiska palmer och glad lokalbefolk-ning till dig. Varför är det så? Har tiden stått stilla i Afrika? Händer det ingenting i Orienten?
schyst resande intervjuade Klas Grinell, idéhistoriker och intendent på Världskultur-museet i Göteborg och Kristina Lindström som forskar i kulturgeografi med inriktning mot
turism. I sin avhandling har hon granskat mediebilder av turistmål. Klas har forskat på resereklam och bilder av olika resmål. Han menar att det självklart händer mas-sor, överallt i hela världen. Tiden står inte stilla någon-stans. Men den syn som resenäringen förmedlar genom katalogerna är en kombination av västvärldens syn på omvärlden och oss själva – och vad arrangören bestäm-mer ska vara önskvärt att uppleva på resan.
– Man visar upp bilden av ett Cuba där alla dansar och ler. Men de flesta vet om att det finns en problematik och ingen skulle förlora på att researrangören skulle vara lite öppnare med att visa mer av Cuba, att det finns fler ingångar, menar Klas.
Kristina håller med Klas i hans resonemang. Hon an-ser att det som är modernt tonas ner i media till förmån för det exotiska på resmålet. Enligt henne är journalis-ternas uppdrag att granska, ifrågasätta och nyansera. Journalistiken ska visa att det finns baksidor och konse-kvenser av turismen.
– Resejournalistiken skildrar ungefär samma saker som katalogerna. Reportagen i tidningar och på tv visar sällan turismens baksidor. De eldar snarare på bilden av orörda, paradisiska stränder och azurblått poolvatten i sina texter.
– Vi svenskar har alltid sett oss själva som de mest moderna, de som leder utvecklingen därför kommer resekatalogernas bilder och budskap inte att förändras, säger Klas.
Kristina Lindström forskar i kulturgeo-grafi med inriktning mot turism
”Försök att ta kontakt med någon som har samma
intressen som du i värdlandet du ska åka till.
Det är enkelt via nätet. På så sätt kan du träffa nya,
spännande människor.”
Klas Grinell Klas Grinell är idéhistori-ker och intendent på Världskultur-museet
Trygga barn som får gå i skola lär sig att ifrågasätta
och blir så småningom kloka och modiga vuxna.
schyst resande | 31
en manlig turist går hand i hand med en ung flicka från turistorten. ett par pojkar i 13-årsåldern slår sig i slang med en äldre vit man på en gata där prostituerade håller till. inne på nattklubben står flera unga flickor vid baren och söker kontakt med turister som kommer in.
då vet du. och jag. den där fladdrande känslan av obe-hag och om jag verkligen, just nu, måste bry mig? för jag gör ju det. bryr mig. det är för jävligt. och någon måste ju göra någonting. Men är denna någon jag? och vad exakt är det jag kan göra?
All-
därför reser vi:
Vidgade vyer i paradiset
Stig och Gunilla Rubinson, 65 och 63, är i en livsfas då de har frihe-ten att tillbringa den mörka delen av året utomlands. Nu bor de halva året på en resort i en med-elstor stad i norra Thailand.
schyst resande | 33
Stig och Gunilla kopplar av med sol ooch bad på resorten i Thailand.
Städerskorna Leck och Noyna uppvaktar Gunilla på hennes 60-årsdag.
n är vinterhalvåret kommer flyger Stig och Gunilla mot ljuset och värmen. På en skan-dinavisk resort i Bangsaen,Thailand äger de en egen lägenhet som har blivit deras
andra hem. När de skulle välja anläggning tog de reda på så mycket de kunde och jämförde olika boenden.
– Vi läste på och frågade runt men det var inte ett lätt beslut. Till slut gick vi på vad som kändes bäst och hur anläggningen drevs – vi frågade om de anställdas arbetssituation till exempel, berättar Gunilla.
Både Stig och Gunilla beskriver anläggningen som väldigt trevlig och att stämningen mellan de boende och anställda är hjärtlig. Här vet man varandras namn och relationen är god. Båda uppfattar det som att de anställda har ok arbetstider och skälig lön.
Bangsaen är inte en typisk turistort utan en uni-versitetsstad där det stora campuset har nästan lika många boende som det finns i staden. Det händer att Stig och Gunila är ensamma turister på stranden och resten av besökarna thailändska.
turismens baksida
Ibland åker paret till närliggande Pat-taya för att handla. Då måste de ta ett djupt andetag. Turis-mens baksida är tydlig och obehag-lig med lättklädda prostituerade flickor och manliga turister med unga pojkar i handen.
Stig och Gunilla reagerar också på det stora antalet egna företagare, där många bor i anslutning till sin butik.
– Bakom ett skynke skymtar man en teve och madrass, kommenterar Stig. Butiksägarna jobbar många timmar om dagen och bor och lever med sitt arbete. Man blir luttrad av att se allt det här tyvärr.
engagemang för thailändska studenter
Stig och Gunillas anläggning erbjuder massor av aktiviteter som golf, Friskis&Svettisjympa (som Stig leder!), bowling och bridge. Men de ägnar sig inte bara åt fritidssysselsättningar.
– Vi engagerar oss på orten genom att samar-beta med universitetet. Vi tränar engelska med olika studenter och på det sättet lär vi känna det thailänd-ska samhället bättre.
Både Stig och Gunilla uppfattar sig som medvetna resenärer. Ibland kan de få dåligt samvete – men i det stora hela försöker de ändå bidra med något. |
Vidgade vyer i paradiset
34 | schyst resande
aMy ponttzalo, 1� år, prostituerad ladyboy, phuket
Min pappa är som död”Amy, som nu har fyllt 19 år, jobbar i en av de många barer dit turisterna går
om kvällarna. Hon betalar baren som hon tillhör 300 bath för att få dansa där, dricker drinkar hon blir bjuden på, letar kunder och gör sen upp om priset. Efter-som Amy är en ladyboy, och dessutom en trovärdig sådan, ligger hennes pris högt, runt 2000 bath.
”Jag har inget emot att ha många olika män. Men när turisterna är elaka och säger kränkande saker, som att jag inte är en riktig tjej, att jag är dirty, då blir jag ledsen och arg”
[…]Var tredje månad samlar Amy ihop en bunt med pengar och sänder hem. En gång kunde hon skicka 40 000 bath.
”Mamma gillar inte vad jag gör här, men vad ska hon göra? Hon behöver ju pengarna, hade det inte varit för mig hade hon inte haft råd med mat. Så hon ac-cepterar. Det gör min syster också, hon brukar komma hit och hälsa på mig några gånger per år. Men min pappa, han är som död. Han vill inte veta av mig”
När Amy funderar på framtiden ser hon inte sig själv i byn hon kommer ifrån, inte heller i Phuket.
”Nej, jag vill till Bangkok, jag drömmer om att öppna ett eget café”
Utdrag ur boken ”Välkommen till paradiset” av Jennie Dielemans
36 | schyst resande
ska Vi göra slut nu?
Nej, du behöver inte sluta resa. Det enda du behöver göra är att tänka efter före.
I vems fickor vill du att dina semesterpengar ham-nar? Ska du välja den stora hotellkedjan eller familjen med det lilla hotellet? Måste du dricka importjuice eller kan du välja en som är lokalproducerad?
genom att fundera över dina egna val när du re-ser, kan du påverka mycket. är vi många som väl-jer medvetet, både vad gäller miljö, arbetsvillkor och medmänsklighet kan vi påverka hela världen!
Men det är inte bara du som har ansvaret. ge-nom att ställa krav på researrangörerna, kan mycket förändras på kort tid. De kan i sin tur på-verka till exempel hotellägare att betala anstän-diga löner och arbeta för en bättre miljö. På så sätt bidrar alla till hållbar turism – en turism som utvecklas åt rätt håll.
Nästa gång du reser: fundera över dina egna val. Det lönar sig i längden.
vi på Schyst resande vill önska dig ett härligt och medvetet turistande.
schyst resande | 37
här är några tips:
InnAn dU ReSeR
• Fråga din researrangör hur arbetsförhållandena ser ut för anställda på hotellet.
• Fråga din researrangör hur de motverkar prostitution och barnsexhandel på resmålet.
• Läs på om landet och kulturen som du ska åka till.
UndeR ReSAn
• Visa respekt för kultur, boende och anställda på res- målet. Uppträd som du skulle önska att turister upp- trädde mot dig här hemma. Fråga innan du fotogra- ferar någon – inte minst barn eller människor i utsatta situationer.
• Var sparsam med vattnet i duschen.
• Fråga hotellet om deras miljöarbete. Renas avlopps vattnet? Hur ser avfallshanteringen ut? Arbetar man för att effektivisera vattenanvändning och energiför- brukning?
• Säg till researrangören eller hotellchefen om turister på ditt hotell tar med sig prostituerade upp på rummet.
• Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till den lokala polisen eller till ECPAT Sveriges hotline: www.ecpathotline.se.
• Alkohol och andra droger påverkar en hållbar utveck- ling negativt. Som turist kan du ta ansvar för din kon- sumtion och lämna ett schyst avtryck på lokalsam - hället. Att ha känsla för lokal kultur och värderingar kan också betyda att inte bjuda på alkohol.
• Reagera om du märker att din researrangör gör alkohol till något viktigt under resan.
• Välj lokala småskaliga hotell framför större internatio- nella hotellkedjor. Det ger större chans att dina pengar stannar i landet.
• Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer från lokal- befolkningen i så stor utsträckning som möjligt.
• Pruta inte för prutandets skull, utan visa respekt för att försäljaren av sjalar på stranden måste få ihop pengar till att försörja sin familj.
• Handla inte med varor från utrotningshotade arter som till exempel elfenben eller korall.
näR dU KOmmIT hem
• Kontakta din researrangör och påtala sådant du inte tyckte var okej under resan.
• Berätta för andra hur du gjorde för att resa schyst, och uppmana dem att göra detsamma!
det här är inte slutet.
det är början på något nytt.
du som vill göra ett schyst
avtryck kan göra det med
mycket små medel.
38 | schyst resande
Vill du veta mer om respekt och rättvisa?
SChyST ReSAndewww.schystresande.se
Schyst resande är ett nätverk som består av följande organisationer:
eCPATwww.ecpat.se
Fair Trade Centerwww.fairtradecenter.se
hotell- och restaurangfacket
www.hrf.net
IOGT-nTO-rörelsenwww.iogt.se
Svenska kyrkanwww.svenskakyrkan.se
Unionenwww.unionen.se
Förenta nationernawww.un.org
Svenska Fn-förbundetwww.sfn.se
The International Labour Organization (ILO)www.ilo.org
LO-TCO Biståndsnämndwww.lotcobistand.org
Sidawww.sida.se
ekoturismföreningenwww.ekoturism.org
hållbar turismwww.hallbarturism.com
World Tourism Organizationwww.unwto.org
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheterwww.manskligarattigheter.gov.se
Sekretariatet för eCPATs Uppförandekod:www.thecode.org
eU:s verksamhet för mänskliga rättigheterwww.europa.eu/pol/rights/index_sv.htm
här kan du också finna mer information och inspiration
schyst resande | 3�
rekoMMendationer till researrangörer
SChyST ReSAnde arbetar för att turismen ska bidra till en hållbar utveckling och grundar sitt arbete på FN:s barnkonvention, FN:s deklaration om mänskliga rättig-heter, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Turism kan bidra till en positiv ut-veckling i många länder – men då krävs att resenäringen tar ett ökat ansvar för ett hållbart resande, som tar hänsyn till sociala, etiska, ekonomiska och ekologiska effekter.
Vi vill att researrangörerna antar en etisk policy och hand-lingsplan som täcker in följande områden:
LOKAL eKOnOmISK UTVeCKLInG
Researrangören ska bidra till lokal ekonomisk utveckling genom att köpa in lokalt producerade varor och tjänster samt anlita hotell och personal på destinationsorten.
ARBeTSVILLKOR
Researrangören ska kräva att de hotell och underleveran-törer som anlitas antar en uppförandekod, som bland annat anger rätten till fackföreningsfrihet, förbud mot barn arbete och diskriminering, reglerad arbetstid och en säker arbetsmiljö. Rätten till en lön som man kan försörja sig på, så kallad levnadslön, ska också ingå i uppförandekoden. Där så är möjligt ska researrangören uppmuntra hotell-kedjor att underteckna Globala ramavtal.
PROSTITUTIOn OCh BARnSexTURISm
Researrangören ska informera resenärer om lagstiftning angående prostitution inför resan samt informera hotell-ledningar om att man inte accepterar prostitution på hotellen. Researrangören ska dessutom anta ECPAT:s uppförandekod mot barnsexturism och arbeta aktivt efter den.
ALKOhOL OCh dROGeR
Researrangören ska arbeta förebyggande mot alkohol och droger t ex genom att informera resenärerna om hur de bäst respekterar lokal kultur och ser till att det finns gott om tillgång till alkoholfria alternativ på hotellet. Resear-rangören bör i sin marknadsföring inte uppmuntra turister att dricka alkohol.
mILjö
Researrangörerna ska arbeta aktivt med det lokala miljö-arbetet på turistorterna och flygbolagens miljöpåverkan. Det gäller till exempel avfallshantering, elkonsumtion, vattenanvändning, vattenrening och flygets klimatpå-verkan.
mARKKOnFLIKT
Researrangören ska försäkra sig om att det inte finns tvis-ter om äganderätten för den mark där nya hotell byggs. Exempelvis kan de ta kontakt med lokala myndigheter och organisationer som arbetar med frågor som rör mark-konflikter, inför en eventuell etablering på en ort.
Den etiska policyn ska täcka in och referera till FN:s barn-konvention, FN:s deklaration om mänskliga rättig heter, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multi-nationella företag.
Policyn och handlingsplanen ska vara offentliga och för-ankrade i den egna verksamheten och hos leverantörerna samt följas upp årligen. Oberoende parter ska medverka i uppföljningen och resultatet redovisas öppet.
det borde vara enkelt.
du vet, det där med att vi lånar jorden av våra barn.
som man sår får man skörda.
att vi alla gemensamt äger de problem som vi skapat.
eller hur?
SchySt reSande
redaktör Helena Myrman
art directorMarita Forsberg/forsbergvonessen
textElisabeth Krogh och Marita Forsberg,
sid 18–19/Marianne Hallbert
fotoFramsida: Stor bild, Joakim Krøvel /Scanpix;
övre bild från höger: Nile Sprague; Shahab Salehi; Anders Salomonsson/ LO-TCO Biståndsnämnd;
Lennart Hyse/ScanpixBaksida: PPCM/Scanpix
Inlaga: Marita Forsberg, sid: 4, 5 (övre), 25, 26, 32, 36Shahab Salehi, sid: 7, 17,19, 22, 35
Annika Gustafsson, sid: 5 (nedre) Monica Dahlström-Lannes, sid 15
Nile Sprague, sid 18Scanpix: Lennart Hyse, sid 28
LO-TCO Biståndsnämnd/L G Pettersson, sid 8 LO-TCO Biståndsnämnd/Eva Spira, sid 10
LO-TCO Biståndsnämnd, sid 30Svenska Kyrkan/IKON: Magnus Aronsson, sid 40
tryckLjungbergs Tryckeri, 2009
beställningSchyst resande
LO-TCO BiståndsnämndUpplandsgatan 3
112 23 StockholmTel 08 796 28 80
kontaktSchyst resande
LO-TCO BiståndsnämndUpplandsgatan 3
112 23 StockholmTel 08 796 28 80
Ekvatorn är jordens största omkrets – en cirkel på mitten av klotet som är 40 076 kilometer lång.
För oss på Schyst resande symboliserar cirkelformen ett kretslopp av ömsesidig förståelse och respekt.
Precis så vill vi att människor från söder och norr, öst och väst ska mötas.
Det innebär att när vi reser, så gör vi det på ett hänsynsfullt sätt och lämnar ett schyst avtryck.
www.schystresande.se
