Scenarion för e-handelns framtida tillväxt · det mycket i e-handel, lager köptes upp och internet blev allt mer utbrett. Sedan kom IT-kraschen 2000-2001 och många IT-företag

GS1 Sweden i samarbete med HUI Research

Scenarion för e-handelns framtida tillväxt

Förord E-handelns utveckling påverkar framtiden

Trots att Sverige har en av världens mest utvecklade infrastrukturer för internet och trots att vi har en av världens högsta användande av smartphones har e-handeln inte riktigt tagit den fart som vi förväntat oss.

Kanske är det nu vi ser början på genombrottet för e-handeln. Medan detaljhandelns julförsäljning inte slog försäljningsrekord ökade e-handeln med hela 20 procent och var därmed en mycket viktig drivkraft i försäljningsutvecklingen. E-handeln hade en mycket stark tillväxt under 2012 och omsatte drygt 30 miljarder.

Konsumenten ställer större krav

I samband med att handeln över nätet växer framkommer också en ökad förväntan från konsumenten på snabbare leveranser, större valfrihet och mer och korrekt information. För att kunna tillgodose konsumentens krav måste e-handeln fortsättningsvis effektiviseras och struktureras. Att tillhandahålla mer information är förenat med kostnader och då måste besparingar kunna göras med effektivare processer och ökad automatisering.

E-handeln har behov av en gemensam standard

Rapporten om E-handelns framtida tillväxt är framtagen av HUI Research på uppdrag av GS1 Sweden. GS1 Sweden ingår i en global branschneutral standardiseringsorganisation som drivs not-for-profit. GS1’s standarder förenklar och effektiviserar varu- och informationsflöden.

Syftet med rapporten har varit att få en bättre bild av var e-handeln är idag och hur utvecklingen kommer att se ut beroende på barriärer och drivkrafter. Detta för att förstå hur GS1’s standarder kan hjälpa till i e-handelns utveckling.

Utifrån rapportens innehåll och slutsatser finner vi att GS1’s standarder har en viktig och betydande påverkan för att frigöra framtida tillväxtpotential.

Bo Raatamaa Lena Larsson Chief Executive Officer VD GS1 Sweden & Validoo HUI Research AB Pierre Lundh Chief Marketing Officer GS1 Sweden & Validoo

Inledning

E-handelns försäljning växer kraftigt. Samtidigt som julhandeln 2012 för första gången på 17 år inte slog rekord ökade e-handeln med 20 procent. Allt fler företag och konsumenter använder sig av nätet för att göra affärer och detta driver e-kanalens tillväxt. Inledningsvis drevs e-handeln av böcker, elektronik och kläder men dessa varor har nu lagt grunden för en rad andra varor och branscher. De varor som väntas öka mest under de närmaste åren är mat, inredning och byggvaror. En ökad försäljning via nätet kommer att påverka handeln på många sätt. Behovet av detaljhandelsyta väntas minska, eller i alla fall inte öka, butikerna väntas integreras med näthandeln när kedjorna får upp ögonen för näthandel, logistiken kommer sannolikt också att kunna förändras och kommunikationen med kunden förenklas. Detta är bara några av de faktorer som kommer att förändra handelns struktur när e-handeln växer. Sannolikt har vi heller inte sett allt ännu, det som förändrats under de senaste 10 åren är sannolikt inget mot vad som kommer att hända under de kommande 10. Med anledning av de stora förändringar handeln står inför har GS1 bett HUI Research att formulera ett antal scenarier för framtida e-handelstillväxt. Dessa utgår från olika antaganden kring faktorer som skulle kunna driva eller hindra e-handelns fortsatta framgång. Rapporten disponeras enligt följande. I kapitel ett beskrivs e-handelns struktur, utveckling samt en internationell utblick. I kapitel två beskrivs e-handelns framtida tillväxt och tre olika scenarier presenteras. Slutligen, i kapitel tre, diskuteras de olika scenarierna och de viktigaste slutsatserna sammanställs.

Avgränsning Den statistik som finns över e-handel begränsar sig till försäljning mot konsument (B2C). Försäljningen mellan företag (B2B) är mer omfattande och går längre tillbaks i tiden då företag genom EDI handlade med varandra. Dessvärre är e-handeln mellan företag, eller e-partihandeln, inte kartlagd och därför avgränsar sig denna rapport till att analysera handeln mot konsument.

Innehållsförteckning

1. Utveckling och struktur i e-handeln ................................................................................................................... 1

1.1 E-handelns mognad och tillväxt ...........................................................................................................................................4

1.2 Gränserna suddas ut..................................................................................................................................................................9

2. Framtidens e-handel ..............................................................................................................................................12

2.1 Drivkrafter bakom ökad näthandel................................................................................................................................... 12

2.2 Hot mot ökad näthandel....................................................................................................................................................... 16

2.3 Scenarier för näthandeln ...................................................................................................................................................... 18

2.3.1 Det försiktiga scenariot...............................................................................................................................19

2.3.2 Det starka scenariot......................................................................................................................................22

2.3.2 Det extrema scenariot .................................................................................................................................25

3. Sammanfattning......................................................................................................................................................28

1

1. Utveckling och struktur i e-handeln E-handeln mot konsument startade på allvar i mitten av 1990-talet, då bland annat det stora amerikanska företaget Amazon startade upp sin e-handelssajt. Mellan 1995 och 1997 investerades det mycket i e-handel, lager köptes upp och internet blev allt mer utbrett. Sedan kom IT-kraschen 2000-2001 och många IT-företag gick i konkurs. Efter krisen i början av 2000-talet har e-handeln byggts upp igen och har sedan mitten av 2000-talet haft en stark tillväxt. E-handeln utgör idag cirka 5 procent av den totala detaljhandeln i Sverige. Inom sällanköpsvaruhandeln är andelen upp emot 9 procent av den fysiska handeln. Diagram 1: E-handelns omsättning 2003-2012 (mkr)

Källa: E-barometern (exklusive dagligvaruhandeln)

De mest framgångsrika branscherna hittills är kläder, elektronik och bokhandel. Klädhandel på nätet är ett spår av den gamla postorderindustrin. Produkterna presenteras numera på nätet istället för i en katalog och ordern görs genom en knapptryckning. Elektronikbranschen har rönt framgång tack vare nätets möjlighet till lägre priser. Bokhandeln på nätet kan kombinera ett enormt utbud med låga priser och har därigenom nästan punkterat den traditionella butikshandeln. Numera tar sig även aktörer från andra branscher ut på nätet, bland annat e-företag inom sporthandeln och heminredningshandeln.

2

I tabellen nedan redovisas några branschers utveckling i e-handeln och i den fysiska handeln. I samtliga branscher är tillväxten högre i e-handeln än i den traditionella handeln. Dock sker utvecklingen fortfarande från låga nivåer i flera av branscherna.

Tabell 1: Utveckling i e-handeln och i detaljhandeln 2011-2012

Bransch E-handel 2011-2012 Detaljhandeln 2011-2012

Dagligvaruhandeln 25% 3,3% Hemelektronik 14% -3,8% Kläder/skor 11% -1,2% Böcker 4% -3,1% Sport/fritid 27% 9,2% Heminredning/möbler 15% 0,1% Byggvaror - -1,7% Apoteksbranschen - 1,1% Leksakshandeln - -3,2% Övrig sällanköpsvaruhandel 18% 8,7% Sällanköpsvaror 14% 1,1% Total detaljhandel 15% 2,1%

Källa: E-barometern, HUI Research och SCB. E-handeln befinner sig ännu i sin linda, men utvecklingen går raskt framåt och drivs främst av tre faktorer:

1. En ökad mognad hos konsumenterna. När de väl en gång har handlat via internet tenderar de att fortsätta. Man upplever bekvämligheten, utbudet och priserna som positivt. Ju mer man handlar desto mindre oroar man sig för det som till en början var en barriär i form av frågetecken kring betalning, leverans och lurendrejeri.

2. En ökad mognad hos handlarna. Detaljhandeln har förstått att man måste leverera i tid, hålla vad man lovar, etc. E-handeln har också lärt sig mer om allt – från hemsidans presentation och utformning till hur man ska hantera bakomliggande logistik och inköp – vilket förbättrat affärerna.

3. En teknisk mognad. Den tekniska utvecklingen har skapat helt nya förutsättningar för e-handeln genom mobiltelefoner, datorer, sociala medier och affärssystem. Vart denna utveckling i framtiden leder går inte att förutse i detalj, men vi vet att den kommer att intensifieras. Här finns således fortsatt möjlighet till mognad.

Dessa tre faktorer bidrar sammantaget till e-handelns fortsatta utveckling. E-handeln väntas därmed fortsätta växa snabbt och bli etablerad i branscher utöver de hittills mest framgångsrika.

3

I tabellen nedan redovisas e-handelns omsättning och andel av den traditionella handeln. Överlägset störst andel av den totala handeln har e-handeln med böcker, men även elektronikbranschen och kläder/skor har relativt höga andelar e-handel. Dessa är som sagt de branscher som funnits längst på nätet.

Tabell 2: Omsättning i e-handeln och i detaljhandeln per bransch

Bransch

E-handel 2012 (miljarder kronor)

Total detaljhandel 2012 (miljarder kronor)

Andel av totala handeln

Dagligvaruhandel 2,5 289,1 1% Hemelektronik 7,6 43,3 18% Kläder/skor 6,7 61,1 11% Böcker 2,0 4,9 41% Sport/fritid 0,8 22,0 4% Heminredning/möbler 1,0 41,0 2% Byggvaror 0,7 32,8 2% Apoteksbranschen 0,1 38,4 0% Leksakshandeln 0,2 3,5 6% Övrig sällanköpsvaruhandel 12,6 98,5 13% Sällanköpsvaror 31,6 345,5 9% Total detaljhandel 34,1 634,6 5%

Källa: E-barometern, HUI Research och SCB.

Studeras fördelningen av de totalt 34,1 miljarder kronor som e-handeln (inklusive dagligvaror) omsatte under 2012 ser vi att hemelektronik står för cirka 7,5 miljarder, kläder och skor för cirka 7 miljarder och böcker för cirka 2 miljarder. Dagligvaror omsätter cirka 2,5 miljarder kronor på nätet, heminredning och möbler har en försäljning om cirka en miljard och detsamma gäller för sporthandeln.

4

1.1 E-handelns mognad och tillväxt

Hemelektronikbranschen har under 2000-talet haft en stark utveckling på nätet. Idag står e-handeln för cirka 18 procent av branschens omsättning. I likhet med kläd- och textilhandeln har hemelektronik en historia inom postorderhandeln och branschen var snabb med att introducera e-handelsbutiker. Till skillnad från andra branscher karaktäriseras inte hemelektronikbranschen enbart av storbolag såsom El-Giganten, Media Markt och Siba (äger även NetOnNet) utan även av renodlade e-handelsföretag såsom CDON (1999), Dustin (2004), Komplett (1999), inWarehouse(1992) och Webhallen (1999). Närvaron av renodlade e-handelsföretag och det faktum att hemelektronik har en låg ”kläm- och känn”-faktor har sannolikt bidragit till att konsumenterna tidigt tog till sig möjligheten att handla elektronik på nätet. Denna tidiga mognad hos konsumenterna tillsammans med det faktum att flera av de stora aktörerna var tidiga med att börja med e-handel är en del av förklaringen bakom branschens starka utveckling. Den prispress som idag karaktäriserar hemelektronikbranschen gäller inte minst på nätet. Prispressen på nätet drivs av prisjämförelsesidor såsom Prisjakt (2002) och Pricerunner (1999), som gett kunderna en plattform i trovärdig internetmiljö där prisjämförelser och kundrecensioner ger dem precis den information som behövs för att ta beslut kring ett köp. Den höga tillgängligheten av väl anpassad information ger en smidighet som är en förutsättning för dagens e-handel med hemelektronik och som även kommer att bidra till dess fortsatta tillväxt. E-handel med hemelektronik förväntas växa under kommande år, i viss mån på grund av att den framstår som ett allt mer attraktivt alternativ till den turbulenta butikshandeln (Experts och Onoffs konkurser) som sprider osäkerhet bland konsumenterna och missgynnar så pass kapitalintensiva inköp. Att branschen var så pass tidigt ute med att etablera sig inom e-handeln har bidragit till att skapa trovärdiga varumärken, vilket också bäddar för en fortsatt god utveckling framöver även om tillväxttakten i procent inte väntas bli fullt så stark som tidigare. Beklädnadshandelns e-handelsrötter har sin början i postorderhandeln och har utvecklats starkt under 2000-talet. Idag står e-handeln för cirka 11 procent av beklädnadsmarknaden. Dock finns ett glapp mellan de tidigare stora postorderföretagen och de mer traditionella butikshandlarna. För de företag som var dominerande inom postorder, såsom Haléns, H&M och Ellos, förenklades övergången till e-handeln avsevärt av att de redan hade en väl fungerande logistik för leverans och lagerhantering. De traditionella butikshandlarna inom beklädnad var däremot betydligt senare med att lansera handel på nätet. Lindex och KappAhl är exempel på företag vars introduktion inom e-handeln dröjde ända till 2007 respektive 2011. Rent praktiskt var tröskeln in i e-handeln för dessa företag mycket högre då de inte hade någon inarbetad logistik för leverans och lagerhantering för näthandel. Den ökande populariteten kring att shoppa kläder och skor på nätet har dock gjort att även mer traditionella butikshandlare måste kunna erbjuda e-handel som en del av ett bredare helhetserbjudande. Genom att finnas tillgängliga på nätet möter de konsumenternas växande behov av bekvämlighet, som är en av anledningarna till att e-handeln med skor och kläder blivit så stor trots den höga ”kläm- och-känn”-faktorn jämfört med andra branscher.

5

E-handelsbutiker såsom Nelly (2004), Bubbleroom (2005), Stayhard (2006), Zoovillage (2002) har alla mångdubblat sin omsättning under de senaste åren. Dessa renodlade e-handlare fyllde behovet av att handla märkeskläder på nätet. Även utländska e-handelsföretag har lanserat svenska e-handelssidor, Zalando lanserade sin svenska e-handelssida 2012 och är en av Europas största modeföretag på nätet. E-handeln med beklädnad har ännu inte mognat, flera stora kedjor har ännu inte satsat fullt ut på e-handel. Expansionstakten förväntas alltså vara fortsatt stark, då dessa aktörer på allvar kan konkurrera på nätet. Trots klädhandelns framfart är det värt att minnas att postorder hade cirka 5 procent av marknaden. Utifrån detta perspektiv har ”distanshandelns” tillväxt alltså inte varit lika kraftig. Böcker är den bransch som kommit längst i mognadsfasen. Idag står e-handeln för cirka 50 procent av marknaden. Den traditionella bokhandeln har mer eller mindre försvunnit ut på nätet. Även bok- och filmklubbar har svårt att överleva konkurrensen från e-handeln. Den tekniska utvecklingen med smartphones har underlättat för konsumenterna så att man numera kan ladda ner ljudböcker direkt i telefonen. Även bibliotekens hemsidor erbjuder medborgarna möjlighet att ladda ner ljudböcker utan kostnad. Den kraftiga utvecklingen på nätet har konsoliderat bokbranschen. De två stora förlagen Bonnier och Norstedts äger nu e-handels- och butiksaktörerna. Vinnare är konsumenter och förlag medan butikshandeln minskat kraftigt. E-handeln med böcker är mogen och framtidsutsikterna är en fortsatt stark e-handel. Tillväxten förväntas dock inte vara lika stark som tidigare år då branschen redan genomgått den stora förskjutningen mot nätet. Ett nytt skifte skulle kunna vara en digital framgång för branschen, vilket ytterligare skulle minska behovet av fysiska butiker. Sport och fritid har av flera anledningar inte kommit lika långt i e-handelsutvecklingen som andra branscher. Naturkompaniet var pionjären i branschen när de 1999 startade sin e-handelssida. Få aktörer följde efter. Stadium och Intersport lanserade sin e-handel så sent som 2007 respektive 2011. Till följd av detta står e-handeln i dagsläget för cirka 4 procent av marknaden. De traditionella butikshandlarna har under en lång tid haft svag konkurrens och goda marginaler i butikskanalen, vilket kan förklara ointresset för e-handel. Marknadssituationen har dock förändrats i och med de utländska företagen Decathlon och XXL Sport & Vildmarks etablering i Sverige. Det finns i dagsläget få renodlade e-handelsföretag. Den största aktören är Sportamore som lanserade sin e-handelssajt så sent som 2010 och omsatte cirka 70 miljoner kronor år 2011. Sportamore har trots sin ringa ålder växt explosionsartat. Det finns en stark hälsotrend i samhället idag och hälsotrenden växer sig allt starkare hos de svenska konsumenterna. Intresset hos konsumenterna tillsammans med ett ökat utbud och fler aktörer gör att branschen får en stark tillväxt. När dessutom de etablerade kedjorna satsar på e-handel kommer marknaden att växa mångdubbelt. De utländska företagens etablering i Sverige kommer på sikt att tvinga företagen att hitta nya försäljningskanaler och e-handel förefaller då vara ett naturligt alternativ.

6

Heminredning och möbler har gjort samma resa som klädhandeln, med sitt ursprung i posterorderhandeln, med klassiska företag såsom Ellos, Haléns och IKEA. Trots att branschen har en tradition av distanshandel är e-handelns andel av marknaden förhållandevis låg, endast 2 procent av försäljningen sker på nätet. Av de större möbelkedjorna har aktörer som IKEA och Jysk e-handelssajter, vilket de också haft under en längre tid. Satsningarna är emellertid ännu inte fullt prioriterade på samma sätt som i den traditionella butikshandeln. MIO ger kunden möjlighet beställa online i deras butiker och EM har ingen e-handelsbutik. Utöver de stora kedjeaktörerna finns det några få större renodlade e-handelsföretag, exempel är Furniturebox, Rum21 och Designonline. Dessa aktörer är dock fortfarande relativt små och ofta nischade. Möbelhandlarnas största utmaningar är att sortimentet till stor del utgörs av skrymmande varor samt ”kläm- och kännfaktorn”, produkterna är ofta inte jämförbara och därför vill konsumenterna ofta provsitta/provligga. Nya logistiklösningar med fokus på tunga konsumentleveranser kommer att utvecklas och gynna denna bransch på sikt.

Dagligvaruhandeln på nätet har ännu inte tagit fart. De stora kedjeaktörerna satsade på e-handel under 1990-talet men var för tidigt ute, kunden var inte mogen och affärsmodellen inte tillräckligt vass. Mat är tungt och har låga marginaler, dessutom är packning och leverans tidskrävande. Hittills har ingen lönsam modell för mat på nätet i större skala presenterats. Den allmänna uppfattningen om olönsam e-handel resulterade i ett avvaktande från kedjeaktörerna under större delen av 2000-talet. I dag står e-handeln endast för cirka 1 procent av marknaden. De stora livsmedelsaktörerna har ingen historia av distanshandel till konsumenter, vilket kan förklara den misslyckade e-handelssatsningen. Mindre aktörer, såsom Linas Matkasse, Middagsfrid och MatHem, har lyckats genom att addera ett ytterligare värde i form av middagskomponering. Under senare delen av 2000-talet har dessa också ökat explosionsartat, men sett till omsättning är de fortfarande små. Idag finns det tre varianter av mathandel på nätet. Den fullsorterade dagligvarubutiken, färdiga middagslösningar med ingredienser och recept samt nischade butiker som är specialiserade på enstaka varor. Hittills har e-handelsaktörerna fokuserat på matkassar och denna strategi har även ICA och Coop anammat. Coop nystartade sin e-handel så sent som 2008 genom matkassen.se och cooponline.se. ICA gjorde en nylansering 2011 med ICA Matkassen. Satsningen innebar att de enskilda handlarna ansluter valfritt och står för distributionen till konsument, vilket gör satsningen halvhjärtad. Trots aktiviteten bland de stora kedjeaktörerna är e-handeln fortfarande i en utvecklingsfas, endast en dryg tiondel av landets konsumenter har handlat mat via internet. Både kunder och företag är dock positiva inför framtiden, vilket indikerar att branschen kommer att kunna utvecklas starkt under de närmaste åren. Utmaningen för e-handelsaktörerna är att hitta en långsiktigt lönsam strategi och mycket talar för att nykomlingarna med intressanta nätsatsningar kommer att anslutas till de stora kedjorna. Tillväxten kommer att vara fortsatt stark, dock från låga nivåer. I takt med att konsumenterna i högre utsträckning uppskattar bekvämlighet och att aktörerna får ner leveranskostnaderna kommer matförsäljningen på nätet att växa. Bygghandeln är den bransch som satsat minst på e-handel under 2000-talet. Mycket av detta kan förklaras av branschens struktur med franchiseföretagare samt att de historiskt inte haft någon distanshandel mot konsument. De stora kedjeaktörerna Beijer, Bauhaus och Byggmax lanserade e-

7

handel 2009, 2011 respektive 2012 som ett led i att stärka sin service mot glesbygden och utvidga antalet försäljningskanaler. Detta till trots är e-handeln fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium och det är fortfarande oklart om kedjornas satsning är lönsam. Det finns i dagsläget få renodlade e-handelsföretag. De två största är Skånska Byggvaror och Bygghemma, det senare har startat ett samarbete med butikskedjan XL-Bygg för att skapa multichannel. E-handel med byggvaror är fortfarande nytt för konsumenterna och när fler bygghandlare lanserar e-handel kommer tillväxten att öka. Ett ständigt problem för e-handlarna i bygghandeln är att produkterna till stor del består av skrymmande varor. Det kan därför tänkas att fler nischade e-handelsbutiker kommer att startas på sikt.

Apoteksbranschen har sedan omregleringen 2010 förändrats och flera nya aktörer har etablerat sig. Fokus har varit att sätta en ny affärsmodell och satsningar på nätet har hittills inte prioriterats. Ingen av de nya aktörerna har sedan etableringen lanserat e-handelsbutiker. Apoteket AB lanserade redan 2006 sin e-handelssatsning, men lönsamheten i denna försäljningskanal har sedan starten varit svag. Anledningen till det svala intresset för e-handel är givetvis att butikskanalen fortfarande är ny och att apoteksföretagen fortfarande arbetar med att skapa lönsamhet i denna försäljningskanal. Utöver detta är e-handel med läkemedel dyrt och svårt att genomföra då det krävs tillstånd för att bedriva e-handel med läkemedel. I dagsläget finns det endast en renodlad e-handlare, Apotea, som 2011 fick tillstånd att driva apotek på nätet. E-recept och E-legitimation har möjliggjort för apoteken att sälja receptbelagd medicin på nätet, men trots detta erbjuder endast två apotek denna tjänst. Apoteksföretagens utmaning är att skapa lönsamhet i e-handelskanalen och på sikt talar mycket för att flera aktörer kommer att etablera e-handelsbutiker. E-handelns marknadsandel kommer på sikt att öka, men eftersom branschen fortfarande är ung kommer detta att ta tid. Leksakshandeln har under större delen av 2000-talet varit eftersatt på nätet, men under de två senaste åren har leksaksjätten Top Toys satsat på nätet med lanseringen av Toys "R" Us år 2012 och BR Leksaker år 2010. Redan innan Top Toys lanserade sina e-handelssidor fanns det leksaker på nätet. Hiko.se startades 2003 och omsatte cirka 45 miljoner kronor år 2011. Den enskilt största renodlade e-handlaren är Lekmer.se (ägare MTG) som startades 2006 och omsatte cirka 79 miljoner kronor år 2011. Utöver dessa två aktörer finns även e-handelsbutikerna alltförföräldrar (2010) och bamba (2010). Leksaker är produkter som har förutsättningar att fungera väl på nätet. ”Kläm- och känn-faktorn” är förhållandevis låg på leksaker. Konsumenten vet ofta vilken produkt de får även om de inte kan hålla den i handen före köpet. Under de två senaste åren har e-handel med leksaker växt kraftigt och konkurrensen på nätet hårdnar. Kedjeaktörernas satsning på nätet kommer på sikt att öka e-handelns andel av marknaden. Branschen är fortfarande ung på nätet men konsumenterna har börjat hitta dit.

8

Figuren nedan visar vilken e-handelsfas detaljhandelns underbranscher befinner sig i. Dagligvaruhandeln och apotekshandeln befinner sig i utvecklingsfasen då konsumenter och företag ännu inte tagit till sig denna försäljningskanal. Majoriteten av branscherna befinner sig i introduktionsfasen. Dessa är heminredning och möbler, sport och fritid, bygghandeln och leksakshandeln. I tillväxtfasen befinner sig kläder och skor och hemelektronik. Gemensamt för dessa branscher är ett förflutet i postorderhandeln. Mellan tillväxt- och mognadsfasen befinner sig bokhandeln. Denna bransch har genomgått en strukturomvandling, vilket resulterat i att butikskanalen minskat avsevärt medan e-handeln ökat explosionsartat.

Figur 1: E-handelsfaser i detaljhandeln

Källa: HUI Research.

9

1.2 Gränserna suddas ut

En stor fördel med näthandeln är den enorma marknad man som företag kan få tillgång till. Utmaningen är givetvis att synas bland den enorma mängd e-handelsföretag som konsumenter har tillgång till. Ytterligare en utmaning är den ökade konkurrens det medför för svenska aktörer. Utländska aktörer kan genom en enkel anpassning av hemsidan rikta sig till Sverige.

E-handeln är fortfarande lokal i bemärkelsen att konsumenter gärna handlar från sidor och företag man känner igen, men i takt med att konsumenten mognar och företagen vässar sina lokala satsningar kan detta komma att ändras. Ett exempel är kläd- och skojätten Zalando.se som på kort tid, genom massiv marknadsföring, blivit en stor spelare i Sverige. Framgången hos denna typ av aktörer kan säkerligen komma att variera. I Zalandos fall kommer exempelvis en stor del returer göra affären svårare eftersom avståndet till huvudkontoret och lagret i Tyskland är långt. Klart är i alla fall att den stordriftsfördel som karaktäriserat svensk handel under många år om möjligt blir ännu tydligare på nätet. När det fysiska läget inte har någon betydelse kommer konsumenten att handla av den aktör man uppfattar som bäst och är du stor kommer du att kunna erbjuda ett större sortiment till lägre priser och ofta i kombination med snabba leveranser.

Sverige är nordens e-handelsmecka. Sverige är det enda landet i Norden som i en större omfattning lockar e-handelskunder från de övriga nordiska länderna. Det nordborna inte kan hitta på hemmaplan (eller i Sverige) köps då istället från Storbritannien, USA eller Tyskland. (E-handeln i Norden 2012). Sverige har den största e-handelsmarknaden och omsatte 34,1 miljarder kronor alternativt 3 570 kr per capita år 2012. Däremot finns de flitigaste användarna i Danmark (fler än 3 av 10 danskar handlar på nätet varje månad), men omsättningen i Danmark är betydligt lägre än i Sverige, cirka 21 miljarder kronor omsattes på nätet eller 3 780 kr per capita (2011 års uppgifter). I Norge är priserna högre än i övriga länder, vilket gör att många konsumenter handlar utanför landets gränser. Få stora aktörer är etablerade i Norge, vilket också påverkar norrmännens beslut om var de ska handla. Totalt sett omsattes 25 miljarder kronor alternativt 5 015 kr per capita (2011 års uppgifter). Finland är det land som har minst andel e-handlare och e-handelns omsättning landade på 17 miljarder kronor eller 3 150 kr per capita (2011 års uppgifter).

Den europeiska e-handeln blomstrar. Den totala omsättningen i e-handeln i Europa 2012 når över 305 miljarder Euro. Det är framförallt södra och östra Europa som har höga tillväxttal. De skandinaviska länderna, Nederländerna och Storbritannien ligger däremot långt före i internet- och mobilanvändning. Sverige och resten av Skandinavien är således betydligt mer mogna inom både e-handel och mobil-handel. Övriga europeiska länder har ett lägre antal e-handelsköp, men har högre tillväxttakt då utvecklingen sker från låga nivåer. (E-Commerce Europe)

Enligt en undersökning utförd av Emota leder England e-handelsligan i omsättning. Därefter kommer Frankrike och Tyskland före Skandinavien. England är också väldigt framstående vad gäller den mobila handeln. Även här ligger Tyskland och Frankrike före Sverige och övriga Norden. Utvecklingen för den mobila handeln spås dock öka. Sverige ligger exempelvis på tredje plats

10

gällande antal smartphones per invånare. Svenskar tar emot ny innovation snabbt och anpassar sig lätt efter ny teknik. Även gällande innovationskraften ligger Sverige i topp.

De produktkategorier som konsumenterna handlar ute i Europa är samma som i Sverige. Film, musik och böcker toppar försäljningen därefter följer resor, kläder och elektronik. Dagligvaruhandel och finansiella tjänster är de produkter vi handlar minst av på nätet. I Sverige omsätter dagligvaruhandeln på nätet cirka 2,5 miljarder, vilket är 1 procent av den totala dagligvarumarknaden i Sverige. I England har dagligvaruhandeln på nätet kommit betydligt längre än i Sverige och förklaringarna till detta kan vara flera. För det första är priset på tjänster lägre i Storbritannien vilket möjliggör lägre kostnader för hantering, plock och logistik. För det andra kan sannolikt en större befolkningstäthet förenkla mathandeln på nätet genom att man på mindre yta når en större köpkraft. För det tredje har de brittiska kedjorna hunnit längre i sina e-strategier, bland annat genom Click & Collect-lösningar där konsumenten gör sin beställning på nätet och därefter hämtar den färdiga matkassen i butik.

11

Andra koncept som fungerar bra utomlands är större marknadsplatser online. Exempel på dessa är e-bay och Amazon. Det som kan liknas vid detta i Sverige är CDON Group som säljer allt från vitvaror och mediaprodukter till kläder och skor. Andra aktörer som börjar samla olika typer av försäljning är Blocket.se som adderat företagshandel utöver begagnathandel. Fördelen med dessa typer av aktörer är att man kan dra nytta av stordriftsfördelar, exempelvis genom gemensam e-handelsplattform, logistik och lagerhantering. Avsändaren/marknadsplatsen uppfattas av konsument som en plats där allting finns och fördelen för småföretagen är att de på denna marknadsplats får ett skyltfönster.

I framtiden är det mycket möjligt att stora aktörer såsom Amazon tar sig in på den svenska marknaden, men i dagsläget är troligtvis Sverige för litet för att satsa på. I dagsläget säljer majoriteten av e-handelsföretagen på sin hemmamarknad men så småningom kan även den marknaden bli för liten. I dag är e-handel över gränser problematisk, bland annat till följd av olika distanshandelslagar, i takt med att e-handeln och konsumenterna mognar och villkoren för online shopping över gränserna harmoniseras kan utvecklingen ske betydligt fortare. I dagsläget är många svenska konsumenter fortfarande osäkra på huruvida deras beställningar kommer att komma fram, huruvida kortbetalningarna är säkra och om det kommer att bli påslag i tullen. Köpen utomlands utförs ofta för att nå en specifik produkt snarare än att nå ett generellt utbud. Även priset är ett vanligt skäl till att handla utomlands.

E-handel över gränserna möter fortfarande utmaningar, i form av operativa, juridiska och marknadsinträdeshinder mellan länderna. E-handel mellan länder är betydligt mer komplicerad än att bara erbjuda leveransalternativ även utanför det egna landet. Företag börjar dock tackla dessa utmaningar i allt större utsträckning.

Idag uppgår den svenska e-handelskonsumtionen från utländska sidor till uppskattningsvis cirka 2 miljarder. Detta är således relativt blygsamt och e-handeln är därmed förhållandevis lokal, vilket sannolikt motiveras av en osäkerhet från konsumentens sida om varorna kommer fram, vad det slutliga priset blir eller rädsla för att bli lurad.

12

2. Framtidens e-handel I detta avsnitt beskrivs e-handelns framtida tillväxt. Avsnittet inleds med en bedömning av e-kanalens möjligheter och svårigheter, därefter presenteras tre olika scenarier för tillväxt.

2.1 Drivkrafter bakom ökad näthandel

Priser Lågpristrenden inom handeln är betydande. Tillsammans med tydligare kedjedrift, effektivare logistik och inköp i Asien är näthandeln en av de faktorer som bidragit till ett allt tydligare prisfokus i detaljhandeln. På nätet är priset avgörande. Detta förklaras av nätets transparens där konsumenterna kan se alla aktörers prissättning och enkelt kan jämföra priser innan köp. Prisjämförelsesajter såsom Pricerunner och Prisjakt har varit verktyg som underlättat för konsumenterna att jämföra priser. Främst har det varit tekniska produkter och vitvaror som lätt har kunnat jämföras men priset på böcker, kläder och inredning kan också jämföras. Konsumentens prisfokus bedöms inte avta och detta utgör ett viktigt argument för ökad e-handel.

Utbud Nätaktörer kompletterar ofta butikshandel med ett stort utbud. Aktörer som Adlibris, Dustin och Brandos har sortiment som vida överskrider dess konkurrenter med butikförsäljning. Möjligheten att visualisera och lagerhålla ett enormt utbud är enklare på nätet än i butik. Sannolikt kommer detta att intensifieras i takt med nätets framfart. Butikskedjor kommer att addera nätförsäljning och drar då sannolikt ner sin butiksyta (som fokuserar på storsäljarna och en hög omsättning per kvadratmeter) samtidigt som de mindre efterfrågade produkterna hanteras direkt från centrallager till konsument. Konsumenten kommer att vänja sig vid detta och dörren är alltså öppen för en effektivare detaljhandel.

Bekvämlighet Om pris var det som ytterst drev e-handeln inledningsvis har bekvämlighet och utbud numera blivit de största drivkrafterna för köp på nätet. Att få varorna hemkörda är uppskattat och kan sannolikt komma att bli allt vanligare framöver. Utöver hemkörning erbjuder också e-handeln bekvämlighet i form av tidsbesparing. Produkter som mat, möbler, elektronik och alkohol kan dessutom vara förknippade med besvärliga hemtransporter för konsumenten, varför hemkörning kommer att vara ett försäljningsargument. Priset för denna är dock en utmaning i sig – i dagsläget är ofta hemkörning förknippad med höga kostnader och många aktörer har svårt att hitta en bra leveranshantering. Konsumenten uppskattar bekvämlighet och är i högre utsträckning än tidigare beredd att betala för tjänster, detta kommer att driva e-handeln i framtiden och möjligtvis också medföra att köp via nätet kostar mer än köp i butik eftersom kunden kommer att uppskatta att slippa besöka butiken.

13

Information Nätet gör det möjligt för konsumenten att informera sig om produkten inför, under och efter köp. Även här varierar betydelsen beroende på nätbransch. För vissa varor, som avancerad teknik eller dyra produkter, finns ett behov av service och kontakt med en butikssäljare. För andra varor, som böcker, kontaktlinser och dammsugarpåsar, är behovet mindre. I detta finns stora möjligheter för många branscher som ännu inte är framträdande på nätet. För exempelvis mat- och vinintresserade konsumenter finns det sannolikt en möjlighet att få bättre information än vad som idag är möjligt i butik. Genom bloggar och forum kan till exempel gastronomen informera sig om köp och vinrecensenten kommer kanske i framtiden även att inkludera en länk till vinet i fråga utöver själva omdömet. Utrymmet är dessutom stort för rekommendationstjänster så som exempelvis ”Tycker du om denna maträtt borde du också testa denna”. Kan nya e-handelsbranscher dra nytta av denna typ av merförsäljning, som fungerar väl inom exempelvis bokhandeln, kan detta komma att driva e-handeln.

Nya aktörer Att som internationell kedja hitta ett attraktivt läge i Sverige kan vara svårt, dels på grund av att själva läget är svår att hitta, dels på grund av att det kan vara dyrt. Befintliga aktörer har de bästa lägena. Detta är ett motiv för nya aktörer att satsa på nätet. På nätet finns inga barriärer för etablering och har du resurser att marknadsföra dig kan du snabbt bli en betydande aktör. Ett exempel är den tyska modekedjan Zalando som på mindre än ett år blivit en stor aktör på nätet. Det faktum att den fysiska handeln är ”fulletablerad” kommer att driva e-handelns tillväxt i Sverige. Många företag vill in på den svenska marknaden som visserligen är liten men å andra sidan ekonomiskt stabil.

Showroom/Utlämningslokaler

Att kombinera näthandel och butik är framgångsrikt. Konsumenten känner sig tryggare medveten om att det finns en fysisk butik att gå till. Det finns också fördelar i att kunna exponera varor i butiken eller låta kunderna hämta ut sina varor på plats och därigenom undkomma leveranskostnader. Fler e-handelsföretag kommer att öppna showrooms och/eller utlämningslokaler som dels gör konsumenten trygg, dels förenklar logistiken. På samma sätt kommer butikskedjor idag sannolikt att konvertera fler butiker till showrooms. Detta leder till ytterligare e-handelstillväxt.

14

Det framtida hemmet Handeln måste vara med och utforma det framtida hemmet. Hushållen kommer på sikt att utnyttja digitala system i en större omfattning än idag. Hemmen kommer då, i högre utsträckning än idag, bli tekniskt sammankopplade och digitalt uppkopplade mot internet och andra nätverk. Handeln kommer därmed att flytta in i hemmen. Redan idag finns intelligenta ljud-, ljus- och uppvärmningssystem som underlättar vår vardag. Det har länge talats om intelligenta kylskåp som själva känner av vilka basvaror som behöver levereras till huset från affären, i vilken omfattning och hastighet matvaror konsumeras samt om de har blivit gamla och behöver slängas och ersättas. I dagsläget finns det redan tjänster där konsumenten själv kan scanna varor i kylskåpet och beställa hem maten med hjälp av digitala medier. Med effektivare lager- och logistiklösningar samt en fortsatt tjänstefiering inom dagligvaruhandeln kommer denna typ av livsmedelshandel att växa. Utvecklingen av olika ”molntjänster” inom IT-sektorn har skapat en ökad öppenhet och flexibilitet, vilket gör att användare (företag och privatpersoner) enkelt och smärtfritt kan lagra, flytta, kopiera och skicka sådant som information, texter, bilder, filmer och annat till varandra utan att behöva koppla upp sig mot varandra.

Streckkodernas betydelse Gränsen mellan butikshandeln och näthandeln kommer att suddas ut. Behovet av streckkoder och RFID-taggar för logistik och försäljning på nätet kommer att vara lika självklart som i butikshandeln. Acceptansnivån från konsumenterna att få fel vara eller att inte kunna spåra leveransen kommer att vara låg. Att själv kunna scanna streckkoder i butik och beställa varan i nätbutiken är fullt möjligt idag men utbudet är begränsat. Integrering av standarder och streckkoder på nätet kommer på sikt bli en avgörande pusselbit för att skapa effektivare lager- och logistiklösningar för näthandeln. Behovet av att tillhandahålla produktbeskrivning (exempelvis ingredienser) och ursprungsmärkning på nätet blir en viktig pusselbit för att lyckas attrahera konsumenter.

Effektivare e-kanaler I takt med att tekniken mognar blir e-handeln mer effektiv och försäljningen ökar. Idag görs 90 procent av alla affärer på nätet via en stationär eller bärbar dator men denna andel kommer att sjunka i takt med en ökad användning av smarta telefoner och surfplattor. Detta sker emellertid inte på bekostnad av att konsumenten surfar mindre via stationära eller bärbara datorer. När konsumenter använder mobiltelefoner och surfplattor sker detta i nya situationer, exempelvis till och från jobbet eller i soffan framför TVn, vilket medför att surfandet som helhet bara ökar. E-handelns tillgänglighet ökar således och försäljningen med den. Ännu är många hemsidor inte uppdaterade med den senaste standarden vilket medför att många hemsidor inte är anpassade för exempelvis en mobiltelefon. Med hjälp av Responsive Web Design (RWD) anpassas webbplatsen som kunden besöker beroende på vilken skärmupplösning besökaren har. Det innebär exempelvis att webbplatsens besökare kan surfa till sajten med en läs/surfplatta, en mobiltelefon eller en dator och att innehållet på webbplatsen anpassas efter besökarens plattform. Med en ökad mobil anpassning kan försäljningen öka och användarvänlighet likaså, exempelvis kan byggvaruhandeln på nätet informera sin konsument med instruktionsfilmer mitt under pågående arbete.

15

Generationsväxling Den nya generationens konsumenter kommer sannolikt att efterfråga näthandel i en mycket större utsträckning än dagens konsumenter. Behåller den unga generationen sitt digitala beteende när de blir äldre, skaffar jobb och summor att konsumera för innebär det en köpkraftsinjektion för näthandeln. Detta tillsammans med digitaliseringens framfart kommer sannolikt att påverka handeln i en utsträckning vi hittills inte har sett eller vet om.

16

2.2 Barriärer mot ökad näthandel

Tunga leveranser Branscher såsom bygghandel, sporthandel och möbelhandel börjar dyka upp på nätet. Dessa branscher säljer ofta tunga och/eller skrymmande produkter som kräver bra logistiklösningar. Detta kräver ofta att konsumenterna kan vara tillgängliga för leverans hemma då produkterna inte går att leverera till postutlämningskontor eller liknande. Detta måste lösas innan näthandeln med en rad tunga varor kan bli lyckosam.

Kläm- och kännfaktorn Nätets stora nackdel är att konsumenten inte kan klämma och känna på varan och på så sätt skapa sig en uppfattning om den. Produktbilder, instruktionsfilmer och konsumentomdömen till trots kommer detta alltid att vara en nackdel för näthandeln. Betydelsen av att kunna hålla varan i handen varierar emellertid beroende på produkt. Inom branscher som böcker, musik och film har kläm- och kännfaktorn liten betydelse medan den är betydligt större för kläder, möbler och mat. Ny teknik, fria returer och ökad konsumentvana kan övervinna detta, men utan nya lösningar utgör detta ett hinder för e-handeln.

Säkerhet Konsumenterna avvaktar att handla på nätet idag på grund av osäkerheten kring betalning och säkerhet. Detta gäller i dagsläget samtliga branscher, men konsumenterna börjar vänja sig. Har de väl handlat en gång på nätet lär de sannolikt göra det igen. Certifieringar, som Trygg e-handel, hjälper dock till viss del kunderna att känna sig tryggare. Det finns fortfarande en del att göra i säkerhetsfrågorna för att få konsumenterna att känna sig helt trygga med att handla på nätet. Konsumenternas näthandelsvana En ökad mognad hos konsumenten är en förutsättning om e-handeln ska växa. Trots att svenskarna anammar ny teknik snabbt ligger vi efter flera av våra europeiska grannar gällande näthandel. Svenskarna påverkades av debatterna om säkerhetsproblem på nätet i början av 2000-talet. Ovana e-handelskonsumenter oroar sig ofta för betalning, leverans och lurendrejeri. Positivt är att flera undersökningar visar att när konsumenten en gång har handlat via internet tenderar denne att fortsätta. Konsumenternas e-handelsvana står i dagsläget på en bräcklig grund, en negativ medial debatt skulle kunna försena konsumenternas e-handelsvana ytterligare. Handlarnas näthandelsvana En ökad mognad hos handlarna är precis som för konsumenterna en given förutsättning om e-handeln ska växa. Handeln måste förstå att leverera i tid, leverera rätt produkt och givetvis alltid hålla vad man lovar. Handlarna behöver även ytterligare kunskap om hemsidans presentation och utformning samt hur man ska hantera bakomliggande logistik och inköp. Att implementera denna kunskap i företagen är avgörande om e-handeln ska kunna växa.

17

Lönsamhet Lönsamheten i dagens e-handel är svåranalyserad. Det finns ett flertal olika typer av satsningar och sättet att räkna på varierar. Exempelvis kan en butikskedjas e-satsning vara lönsam beroende på hur olika kostnader redovisas. Kanske är den olönsam men företaget ser det som service och en del av helheten i sitt erbjudande mot konsument. Det finns småföretag som är lönsamma men dessa är dels små, dels lägger entreprenören bakom ner mycket tid och att dra någon slutsats från detta är svart. Det finns de gamla postorderföretagen med sin affärsmodell samt nya jättar drivna på riskkapital men med en stark tillväxt. Utöver skillnaden i olika typer av aktörer förekommer även stora branschskillnader. Klädhandeln har exempelvis returer i storleksordningen 20-40 procent medan denna nästan är 0 för bokhandeln. På samma sätt har elektronikhandeln betydligt högre leverans- och lagerkostnader än genomsnittet på grund av tunga och skrymmande varor. Svensk Distanshandel redovisar på sin hemsida nyckeltal för e-handeln och lönsamheten uppgår i denna rapport till en rörelsemarginal på 3,1 procent, vilket är något under genomsnittet för den fysiska detaljhandeln. På sikt krävs givetvis lönsamhet och detta kommer sannolikt gallra bort många aktörer. Sannolikt kan e-handeln bli lika eller, ännu mer, koncentrerad till ett fåtal jätteaktörer som den fysiska handeln idag är.

18

2.3 Scenarier för näthandeln

I detta avsnitt beskrivs olika framtidsscenarion för hur näthandeln kan tänkas komma att utvecklas och dess påverkan på handeln. Frågan är då vad som händer i framtiden? Hur ser prognosen ut på några års sikt? För att svara på dessa frågor har vi räknat på tre olika utvecklingsscenarion och två olika tidsperioder.

Prognosförutsättningar De olika prognosscenarierna för e-handelns påverkan bygger på tre olika antaganden om utvecklingstakter – en försiktig, ett starkare och slutligen ett extremt scenario:

• Det försiktiga scenariot innebär att e-handeln utvecklas i takt med vad vi har sett under de senaste åren (källa för e-handelns utvecklingstakt är e-barometern som ges ut av Posten och HUI Research).

• Scenariot med starkare utvecklingstakt skulle kunna inträffa om teknisk utveckling, ökad konsumentvana och spännande innovationer från e-handeln bidrar till en ökad tillväxttakt.

• Det extrema scenariot inträffar om vi på allvar får ett digitalt skifte hos både konsumenter och producenter. Med ett ”digitalt skifte” menar vi att både konsumenter och producenter anammar ny teknologi, innovativa lösningar och digitala kanaler i en utsträckning vi hittills inte har sett eller vet om.

Vi har också genomfört beräkningar på två olika tidsperioder för varje scenario: • en tidsperiod på 5 års sikt • en tidsperiod på 10 års sikt

Tillväxttakterna för den fysiska handeln baseras delvis på de enskilda branschernas historiska utveckling (källa för utvecklingstakterna är Detaljhandelsindex (DHI) som ges ut av HUI Research och SCB), delvis på framtidsutsikterna. Dessutom har vi i denna rapport gjort en justering för inflation genom att beräkna utvecklingen i fasta priser.

Tabellernas utformning I kommande scenariodelar presenteras resultatet från den framtidsprognos som gjorts. I kolumnen längst till vänster finns de branscher där utvecklingen av e-handeln är mest synbar idag samt branschgrenen dagligvaruhandel som har potential att växa på nätet. I nästa kolumn visas siffror för årlig beräknad tillväxt för handeln totalt sett. Dessa siffror är konstanta i alla scenarier. Därefter redogörs för beräknad tillväxt på nätet för det aktuella scenariot (dessa varierar med olika scenarion). Beräkningar i kronor (totalt, butik och nät) visas därefter. Slutligen visas näthandelns procentuella andel av den totala handeln för de olika scenarierna. Beroende på om denna andel är hög eller låg påverkas den fysiska handeln mer eller mindre.

19

2.3.1 Det försiktiga scenariot

I det försiktiga scenariot gör vi prognoser utifrån att näthandeln fortsätter i samma takt som vi har sett under senare år. Vi antar därmed att e-handeln fortsätter att bromsas av de beskrivna barriärerna och att möjligheterna inte fullt utnyttjas. Tabell 3: Utveckling på fem års sikt – försiktig utveckling (år 2017)

Bransch

Årlig tillväxt Totalt

Årlig tillväxt Nätet

Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns andel

Dagligvaruhandel 2% 15% 311 425 306 396 5 028 2%

Hemelektronik 1% 7% 45 476 34 817 10 659 23%

Kläder/skor 2% 7% 67 469 58 072 9 397 14% Böcker 0% 3% 4 851 2 532 2 319 48%

Sport/fritid 4% 15% 26 177 24 568 1 609 6%

Heminredning/möbler 3% 15% 46 422 44 410 2 011 4% Byggvaror 3% 10% 37 135 36 007 1 127 3%

Apoteksbranschen 2% 10% 42 384 42 303 81 0%

Leksakshandel 2% 15% 3 849 3 447 402 10%

Övrig sällanköpsvaruhandel 1% 13% 103 952 80 666 23 286 22%

Sällanköpsvaror 2% 10% 377 715 326 823 50 892 13%

Total detaljhandel 2% 10% 689 140 633 220 55 921 8%

Källa: HUI Research Utifrån antagandet att e-handeln kommer att utvecklas i samma takt som vi har sett under senare år kommer näthandeln om fem år att utgöra 8 procent av total detaljhandel och omsätta cirka 56 miljarder kronor. I absoluta tal är det, liksom idag, hemelektronik samt kläder och skor som omsätter mest. Procentuellt sett är det inom bokhandeln som nätet utövar störst tryck på den fysiska handeln. Med den försiktiga femårsprognosen (dvs. att det fortsätter som idag) kommer 48 procent av all handel med böcker att ske via nätet om fem år. Därefter följer branscherna hemelektronik, kläder och skor och leksaker. Observera att olika branscher förväntas växa olika mycket. Observera också att även om utvecklingstalen i kronor och ören för sport och fritid samt heminredning och möbler inte är högst så kommer e-handelns tillväxt inom dessa branscher sannolikt att vara betydligt större än vad den är för bokhandeln (som redan ligger på höga nivåer). Vi räknar med att tillväxten, även i det försiktiga scenariot, ligger runt 15 procent per år för sport och fritid och heminredning och möbler medan de förväntas växa med runt 7 procent per år för hemelektronik samt kläder och skor.

20

Tabell 4: Utveckling på tio års sikt – försiktig utveckling (år 2022)

Bransch



Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns andel

Dagligvaruhandel 2% 15% 335 493 325 379 10 114 3% Hemelektronik 1% 7% 47 796 32 846 14 950 31% Kläder/skor 2% 7% 74 492 61 312 13 180 18% Böcker 0% 3% 4 851 2 163 2 688 55% Sport/fritid 4% 15% 31 090 27 854 3 236 10% Heminredning/möbler 3% 15% 52 522 48 476 4 046 8% Byggvaror 3% 10% 42 014 40 199 1 816 4% Apoteksbranschen 2% 10% 46 795 46 666 130 0% Leksakshandel 2% 15% 4 250 3 441 809 19%




Källa: HUI Research

Utifrån antagandet att e-handeln kommer att utvecklas i samma takt som under senare år kommer näthandeln om tio år att utgöra 12 procent av handeln och omsätta cirka 92 miljarder kronor. Näthandeln med dagligvaror har börjat ta fart om tio år. I absoluta tal är dagligvaror den tredje största branschen på nätet och beräknas omsätta cirka 10 miljarder kronor år 2022. Procentuellt är andelen dock fortfarande liten och utgör cirka 3 procent av total omsättning år 2022. Liksom idag fortsätter näthandeln med hemelektronik samt kläder och skor att ha betydande poster. Vi kan också konstatera att sport och fritid, heminredning och möbler i detta utvecklingsscenario står för betydande belopp. Böcker är i detta scenario den bransch där näthandelns inverkan är störst (55 procent). Som vi kan se utvecklas handeln stadigt och år 2022 når detaljhandeln en totalomsättning på cirka 748 miljarder kronor. Av detta utgör cirka 656 miljarder butikshandel och 92 miljarder näthandel. Procentuellt ökar näthandelns andel av total detaljhandel med 7 procentenheter under tidsperioden.

21

Diagrammet nedan visar en sammanfattning av det försiktiga scenariot. Detaljhandelsförsäljning i butik omsätter år 2022 cirka 656 miljarder kronor. Av dessa utgör 92 miljarder kronor näthandel.

Diagram 2: Tillväxt med försiktig utveckling, sammanfattad


95% 92% 88%

5% 8% 12%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Omsä1ning 2012 Omsä1ning 2017 Omsä1ning 2022

Bu8kshandel E-‐handel

22

2.3.2 Scenariot med stark utveckling

När vi beräknar utvecklingen utifrån ett antagande om en snabbare utvecklingstakt än tidigare för handeln på nätet blir effekten för den fysiska handeln mycket mer påtaglig. Vi antar i det här scenariot att den tekniska utvecklingen går framåt, konsumenternas mognad ökar och deras vanor förändras och/eller att det förekommer någon typ av innovation inom e-handeln som stimulerar efterfrågan. Vi vill återigen påpeka att denna tillväxt är fullt tänkbar.

Tabell 5: Utveckling på fem års sikt – Det starka scenariot (år 2017)

Bransch



Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns andel

Dagligvaruhandel 2% 25% 311 425 303 795 7 629 2%

Hemelektronik 1% 15% 45 476 30 190 15 286 34%

Kläder/skor 2% 10% 67 469 56 679 10 790 16%

Böcker 0% 6% 4 851 2 174 2 676 55%

Sport/fritid 4% 30% 26 177 23 207 2 970 11%

Heminredning/möbler 3% 30% 46 422 42 709 3 713 8%

Byggvaror 3% 30% 37 135 34 535 2 599 7%

Apoteksbranschen 2% 30% 42 384 42 198 186 0%

Leksakshandel 2% 25% 3 849 3 239 610 16%




Källa: HUI Research Utifrån dessa antaganden kommer näthandeln om fem år att utgöra 10 procent av total detaljhandel och omsätta cirka 71 miljarder kronor. I absoluta tal är det, liksom idag, hemelektronik och kläder och skor som omsätter mest. I detta scenario beräknas dock även dagligvaruhandeln ha kommit igång. Tendenser till detta finns redan idag och det är sannolikt bara en tidsfråga innan marknaden hittar en lösning där näthandel med dagligvaror börjar fungera. Handeln med dagligvaror är så stor att om endast några procent flyttar över till nätet så skulle det snabbt bli fråga om ganska stora belopp. Vårt scenario visar att om endast en 2-procentig andel flyttar över till näthandel så skulle det röra sig om cirka 8 miljarder kronor.

23

Inom handeln med hemelektronik och med kläder och skor kommer förflyttningen av köpkraft att bli kännbar. För kläder och skor innebär detta scenario att cirka 16 procent, eller 11 miljarder kronor, av den totala handeln kommer att ske på nätet om fem år. För hemelektronik kommer ungefär en tredjedel att handlas på nätet, vilket innebär att näthandeln kommer att omsätta cirka 15 miljarder. Tabell 6: Utveckling på tio års sikt – det starka scenariot (år 2022)

Bransch



Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns Andel

Dagligvaruhandel 2% 25% 335 493 312 210 23 283 7% Hemelektronik 1% 15% 47 796 17 050 30 746 64% Kläder/skor 2% 10% 74 492 57 114 17 378 23% Böcker 0% 6% 4 851 1 269 3 582 74% Sport/fritid 4% 30% 31 090 20 061 11 029 35% Heminredning/möbler 3% 30% 52 522 38 736 13 786 26% Byggvaror 3% 30% 42 014 32 364 9 650 23% Apoteksbranschen 2% 30% 46 795 46 106 689 1% Leksakshandel 2% 25% 4 250 2 388 1 863 44%



Total Detaljhandel 2% 16% 748 449 597 326 151 123 20%


De riktigt stora omstruktureringseffekterna ser vi efter tio år (2022). Då utgör e-handeln ungefär 20 procent eller hela 151 miljarder. Över hälften av alla köp av böcker och hemelektronik skulle med denna utvecklingstakt komma att ske via nätet. Kläder och skor, sport och fritid samt möbler och heminredning skulle även de med denna utvecklingstakt ha en betydande andel av försäljningen via nätet. För dagligvaruhandeln innebär det (med en beräknad försäljning på 23 miljarder) att en försäljning som nästan motsvarar Stockholms kommuns dagligvaruhandel nu istället skulle ske via nätet. För hemelektronikbranschen motsvarar en nätandel på 64 procent om tio år cirka 31 miljarder kronor, stora omstruktureringseffekter väntar branschen då butiksförsäljningen kommer att halveras. Utifrån dessa antaganden kommer även näthandeln med kläder och skor att utgöra 23 procent och omsätta cirka 17 miljarder kronor. Lägg också märke till att ungefär 74 procent av handeln med böcker i detta scenario sker via nätet och att denna siffra sannolikt kan bli högre. Inom sport och fritid, heminredning och möbler samt byggvaror beräknas de procentuella tillväxttakterna bli störst de närmaste åren (cirka 30 procent per år i detta scenario). I vårt beräknade scenario med stark utveckling för näthandeln betyder det att handeln med sport och fritid via nätet står för 11 miljarder, heminredning och möbler 14 miljarder och byggvaror 10 miljarder.

24

Diagrammet nedan visar en sammanfattning av scenariot med stark tillväxttakt. Detaljhandelsförsäljningen i butik omsätter år 2022 cirka 597 miljarder kronor. Till dessa tillkommer 151 miljarder kronor näthandel. I detta scenario kommer näthandeln minska handelns behov av butiksyta, butiksomsättningen minskar med cirka 21 miljarder mellan åren 2017-2022. Diagram 3: Utveckling med stark utveckling, sammanfattad


95% 90% 80%

5% 10% 20%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



25

2.3.2 Det extrema scenariot

Vad händer om vi får ett extremt digitalt skifte? I de tidigare scenarierna har vi beskrivit vad som händer om näthandeln utvecklas i en försiktig och en starkare takt. Man kan dock tänka sig ett tredje scenario, ett extremscenario, som inträffar om vi på allvar får ett digitalt skifte hos både konsumenter och producenter. Vi antar därmed att näthandeln inte bromsas av barriärerna och att möjligheterna utnyttjas till fullo. Med ett ”digitalt skifte” menar vi att både konsumenter och producenter anammar ny teknologi, innovativa lösningar och digitala kanaler i en utsträckning vi hittills inte har sett. Detta kan inträffa om nya innovationer slår igenom på en rad områden samtidigt:

• digitala och uppkopplade hem • en förändring av konsumenternas konsumtionsbeteenden • en effektivisering av logistikleden i detaljhandeln

Tabell 7: Utveckling på fem års sikt – extrem utveckling (år 2017)

Bransch


Årlig tillväxt

Nätet

Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns andel

Dagligvaruhandel 2% 40% 311 425 297 979 13 446 4% Hemelektronik 1% 20% 45 476 26 565 18 911 42% Kläder/skor 2% 15% 67 469 53 993 13 476 20% Böcker 0% 8% 4 851 1 912 2 939 61% Sport/fritid 4% 35% 26 177 22 590 3 587 14% Heminredning/möbler 3% 35% 46 422 41 938 4 484 10% Byggvaror 3% 35% 37 135 33 996 3 139 8% Apoteksbranschen 2% 35% 42 384 42 160 224 1% Leksakshandel 2% 30% 3 849 3 107 743 19%





I det extrema scenariot växer näthandeln till en omsättning om 92 miljarder kronor 2017. Det betyder att handeln via nätet skulle stå för 13 procent av den totala detaljhandeln, en ökning om 8 procentenheter. Dagligvaruhandelns omsättning via nätet omsätter i detta scenario cirka 13 miljarder och näthandeln utgör 4 procent. Böcker skulle säljas i mycket stor omfattning via nätet,

26

hela 61 procent, men även hemelektronik (42 procent), kläder och skor (20 procent) samt sport och fritid (14 procent) skulle påverkas kraftigt. Tabell 8: Utveckling på tio års sikt – extrem utveckling (år 2022)

Bransch



Total (mkr)

Butik (mkr)

Nät (mkr)

Näthandelns andel

Dagligvaruhandel 2% 40% 335 493 263 179 72 314 22% Hemelektronik 1% 20% 47 796 739 47 057 98% Kläder/skor 2% 15% 74 492 47 387 27 105 36% Böcker 0% 8% 4 851 533 4 318 89% Sport/fritid 4% 35% 31 090 15 005 16 085 52% Heminredning/möbler 3% 35% 52 522 32 415 20 107 38% Byggvaror 3% 35% 42 014 27 940 14 075 33% Apoteksbranschen 2% 35% 46 795 45 790 1 005 2% Leksakshandel 2% 30% 4 250 1 493 2 757 65%





Utifrån det extrema scenariot ser vi efter tio år även extrema omstruktureringseffekter i detaljhandeln enligt beräkningarna. En extrem tillväxttakt för nätet, beräknad på tio år, skulle innebära att hela 36 procent eller nästan 268 miljarder utgörs av näthandel istället för fysisk handel. Hemelektronik har gått om bokhandeln och så mycket som 98 procent av handeln sker på annat sätt än via fysisk butik. I bokhandeln kommer 89 procent av omsättningen att ske via nätet. Rimligheten i detta kan givetvis diskuteras. Sannolikt kommer det finnas ett behov av showrooms även för elektronikhandeln i detta scenario, alltså någon form av fysisk närvaro. För kläder och skor innebär denna utveckling att 36 procent av omsättningen sker via nätet, vilket i kronor räknat motsvarar 27 miljarder. Näthandeln i segmentet sport och fritid är uppe på 52 procent eller 16 miljarder kronor. För heminredning och möbler är motsvarande siffror 38 procent och 20 miljarder. Notera att dagligvaruhandeln, som procentuellt sett (jämfört med andra detaljhandelssegment) även i det extrema scenariot har en relativt sett liten del e-handel (med sina 22 procent) ändå blir det segment av detaljhandeln som har störst e-handel i kronor och ören i detta scenario. Hela 72 miljarder kronor av dagligvaruhandeln omsätts via nätet. Diagrammet nedan visar en sammanfattning av det extrema scenariot. Detaljhandelsförsäljning i butik omsätter år 2022 cirka 480 miljarder kronor. Till dessa tillkommer 268 miljarder kronor näthandel. I detta scenario kommer

27

näthandeln att minska handelns behov av butiksyta kraftigt, butiksomsättningen minskar med cirka 117 miljarder mellan åren 2017 -2022.

Diagram 4: Utveckling med extremt scenario, sammanfattad (mkr).

Källa: HUI Research Det är värt att påpeka att vare sig det extrema scenariot eller något av de båda andra egentligen innebär något hot för detaljhandeln som helhet. Det innebär bara en omstrukturering av handeln. Även om vissa företag kommer att ha svårt att hänga med i en sådan utveckling så kommer andra att lyckas. Sammantaget (på en aggregerad nivå) är detta naturligtvis inte alls en nackdel för detaljisterna, snarare tvärt om. De olika kanalerna kan hjälpa och stötta varandra, skapa nöjdare kunder och driva försäljning över gränserna mellan olika marknads- och försäljningskanaler. Vi kommer att få en sömlös handel där fysisk butik, e-handel och mobila lösningar via telefoni bara är olika komponenter i handlarens totala strävan att ständigt vara tillgänglig för sin kund. Utmaningen för detaljhandelsföretagen i detta scenario är att hantera och ”vinna” kundernas förtroende i det nya handelslandskapet.

95% 87%

64%

5% 13% 36%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



28

3. Sammanfattning

E-handeln växer kraftigt E-handelns försäljning växer kraftigt. Samtidigt som julhandeln 2012 för första gången på 17 år inte slog rekord ökade e-handeln med 20 procent. Allt fler företag och konsumenter använder sig av nätet för att göra affärer och detta driver e-kanalens tillväxt. Inledningsvis drevs e-handeln av böcker, elektronik och kläder men dessa varor har nu lagt grunden för en rad andra varor och branscher. De varor som väntas öka mest under de närmaste åren är mat, inredning och byggvaror.

Tre framtidsscenarier I denna rapport presenteras tre scenarier över e-handelns fortsatta utveckling. I det försiktiga scenariot kommer e-handeln om fem år att utgöra 8 procent av handeln och den kommer att omsätta 56 miljarder kronor. Om tio år kommer den att utgöra 12 procent av den totala detaljhandeln och omsätta cirka 92 miljarder kronor. Tabell 9: Utveckling på fem och tio års sikt, sammanfattad

Scenario

Bransch


Näthandelns andel på 5 års sikt

Näthandelns andel på 10 års sikt

Dagligvaruhandel 15% 2% 3%

Sällanköpsvaror 10% 13% 20% Försiktig utveckling

Total Detaljhandel 10% 8% 12%


Sällanköpsvaror 15% 17% 31% Stark utveckling



Sällanköpsvaror 20% 21% 47% Extrem utveckling



Det är inte orimligt att näthandeln växer i en snabbare takt under de närmaste fem till tio åren än vad vi hittills sett. Den tekniska utvecklingen kommer att gå framåt, konsumenternas mognad kommer att öka och deras vanor förändras. Dessutom är det rimligt att anta att flera typer av innovation inom e-handelsområdet kommer att komma fram inom de närmaste åren som stimulerar efterfrågan.

29

Om näthandeln utvecklas i en starkare takt än hittills kommer det enligt dessa scenarioberäkningar redan om fem år (2017) innebära att näthandeln står för 10 procent av den totala detaljhandeln och att den omsätter ungefär 71 miljarder kronor. På tio års sikt skulle det innebära att näthandeln står för ungefär 20 procent eller hela 151 miljarder kronor. Det är alltså drygt 151 miljarder kronor som handlas via nätet istället för i den fysiska handeln. I ett extremt scenario, som inträffar om vi får ett påtagligt digitalt skifte, kommer näthandeln att stå för hela 13 procent, eller 92 miljarder kronor år 2017. På tio års sikt är motsvarande andel för näthandeln 36 procent, eller 268 miljarder kronor.

En rimlig utveckling Vilket scenario som är det mest relevanta är svårt att avgöra. Kommer e-handeln över de svårigheter man möter och lyckas utnyttja de möjligheter som finns så är till och med det extrema scenariot relevant. Detta visas inte minst av elektronikhandeln och bokhandeln som redan har andelar av försäljningen i nivå med vad många andra branscher når först i det extrema scenariot. Det vi har sett inom e-handelns utveckling de senaste 10 åren är sannolikt heller ingenting mot vad vi kommer att få se under de kommande 10. Sammantaget kan vi konstatera att e-handelns inverkan, oavsett scenario, kommer att bli kännbar i detaljhandeln framöver. Näthandeln kommer att ha extra stor inverkan i vissa branscher. Bokhandeln är den bransch som både idag och i framtiden känner av nätets inverkan mest. I scenariot med stark utveckling (som är fullt tänkbart) görs över hälften av alla köp av böcker samt runt en tredjedel av alla köp av kläder och skor samt sport och fritid via nätet. För att e-handeln ska kunna växa i takt med scenarierna måste den vara lönsam. I dagsläget finns det olika typer av satsningar. Rena e-handlarna med varierad lönsamhet. Riskkapitalister som inte är lönsamma men driver e-handel på lång sikt och fokus ligger istället på expansion och framtida marknadsandelar. Kedjeaktörerna som testar sig fram på nätet och lönsamheten beror mycket på hur kostnaderna fördelas mellan e-handel och butik. På sikt krävs givetvis lönsamhet och detta kommer sannolikt gallra bort många aktörer. Sannolikt kan e-handeln bli lika eller, ännu mer, koncentrerad till ett fåtal jätteaktörer som den fysiska handeln idag är.

30

Följden av ökad e-handel

1. Konsumenter vinnare Konsumenterna är vinnare i alla scenarion. Sett ur deras synvinkel kommer antalet erbjudanden av varor och tjänster att öka. En annan viktig slutsats är att den fysiska detaljhandeln och butikerna fortfarande kommer att ha en nyckelroll att fylla. Fysisk handel kommer fortfarande att vara det primära sättet att handla. I samtliga scenarion ökar även butikshandelns totala omsättning. Värt att påpeka är dock att den strukturomvandling mot större butiker som har slagit ut många småbutiker, vilket urholkat glesbygdens utbud sannolikt kommer att förstärkas av e-handelns framfört. Handeln blir mer koncentrerad till stora orter och till stora aktörer. Detta gör också att e-handeln sannolikt blir ännu viktigare utanför storstäderna efter som e-handeln blir vägen till utbud för många konsumenter. Redan idag är så också fallet. Norrlänningarna är enligt e-barometern de konsumenter som flitigast handlar på nätet.

2. Omni Commerce suddar ut skillnaden mellan nät och butik Hittills har e-handeln drivits av den gamla postorderhandeln samt rena e-handelsföretag medan de stora kedjorna främst hållit fast vid butikshandel. Kedjeföretagen ger sig in på nätet genom att köpa upp befintliga aktörer eller genom att starta upp en egen satsning och bedömningen är att de stora kedjorna idag också kommer att vara stora spelare i framtiden. Butiksytorna blir mindre men kompletteras med dator och ett brett sortiment på nätet. Gränsen mellan vad som är näthandel och butikshandel kommer att suddas ut. E-handelsföretagen kommer också att öppna butiker för att ha en närvaro mot konsument fysiskt och att kunna ta hand om en ökad andel returer. Dessutom kan dessa butiker/showrooms agera utlämningslokal. Nätet kommer att utgöra en naturlig del i handelns affärer men att sära på vad som är e-handel och butikshandel kommer att bli allt svårare och i förlängningen menlöst. Allt är handel men företag och konsumenter använder sig av fler kanaler för att göra affärer med varandra. Butik och e-handel kommer därmed på sikt att gå ihop. Allt sömlöst och i en integrerad köpprocess. Vinsten för butikshandeln kan vara att kunna minska butiksytan och höja omsättningen per kvadratmeter genom att bara fokusera på storsäljare medan de mindre ofta säljande produkterna säljs via nätet, möjligtvis från digitala displayer i butikshyllan. På samma sätt som sociala medier suddar gränserna mellan vår vanliga och digitala identitet, suddar omni-channel retailing ut gränsen mellan våra verkliga och virtuella handelsplatser.

3. Ny roll för fastighetsägare Följden av ökad e-handel är ett minskat behov av detaljhandelsyta. Detta får flera konsekvenser. För fastighetsägare vars affärsidé är att hyra ut yta till butiker innebär förändringen att yta kommer att finnas över. Sannolikt kan det lösas genom att ge större ytor till restaurangtjänster som efterfrågas i högre utsträckning och sannolikt kommer det leda till fler butiker per köpcentrum men med mindre yta per butik. Konsumenten kommer att tycka om köpcentrum även i framtiden, där de hittar allt på samma ställe, men utbudet blir således mer showroom-liknande än dagens stora butiksytor. E-handeln bedöms också vara i behov av utlämningslokaler, något köpcentrumen kan utnyttja. Fastighetsbranschen behöver alltså utvecklas. Bedömningen är att stora köpcentrum kommer att

31

finnas kvar men kanske inte bli fler. Mindre köpcentrum ute på landet kommer minska i omfattning. Men även ute på landet kommer konsumenternas behov av Showroom/Utlämningslokaler att vara starkt.

4. Leverantörerna Makten som dagens detaljister har av att sitta på kontakten med konsumenten kan komma att hävas av en ökad näthandel som innebär att leverantörer kan vända sig direkt till konsument utan att gå via detaljhandeln. Speciellt starka varumärken kan sannolikt komma att få en annan ställning. Möjligtvis kommer också önskan från den traditionella butikshandeln att köpa upp leverantörsföretag att öka.

5. Personalen Rollen för butikspersonal kommer att ändrats. E-handels tillväxt, showroom-ifieringen av butikerna och annan teknisk utveckling, som självscanning eller personlösa kassaterminaler, driver utvecklingen mot ett ökat behov av säljare och lagerarbetare. Alltså summan personal kanske förblir oförändrad men dels kommer fler behövas i e-handelns lager och dels kommer de butiksanställda agera säljare i högre utsträckning när personal frigörs från själva betalningsmomentet.

6. Internationellt utbud I takt med att konsumenter, företag och förutsättningarna för att göra affärer över gränserna med exempelvis gemensamma distanshandelslagar kommer den internationella e-handeln växa. Redan idag är det internationella utbudet på nätet tillgängligt för svenska konsumenter men viljan att handla på utländska sidor är låg eftersom många konsumenter tvekar över frågor som leveranstider, kostnader och om aktören går att lita på. Internationell e-handel ökar dock med senaste exemplet Zalando, som på kort tid blivit en stor aktör på mode via nätet. Internationaliseringen innebär en möjlighet för svenska företag att nå nya marknader och framförallt ny konkurrens i form av utländska aktörer som når Sverige. Konsumenten kommer återigen kunna vara vinnare medan företagen möter ytterligare konkurrens.

7. Storstad vs landsbygd Näthandeln har i dag sitt starkaste fäste på landsbygden där tillgängligheten och butiksutbudet ofta är lågt. I E-barometern (2012) framgår det att hushållen i Norrlands inlandskommuner är de som mest frekvent beställer varor på nätet. I takt med att utbudet av varor och tillgängligheten ökar på nätet kommer den fysiska handeln på landsbygden få se sig omsprungen. I förlängningen innebär detta att detaljhandelns ytbehov på landsbygden kommer minska. I mellan- och storstäderna kommer inte utvecklingen vara lika drastisk, detaljhandelns ytbehov kommer att växa, dock inte i samma takt som tidigare

1

4

43

33 3

33 21

2

2

2

221

1

77

1

1

14

44

444

55

5

55

66

6

67

777

77

8

88

8

8

9

9

9999

9

00

000

8 14

3

3

3 3

32

1

22

2

2

1

1

1

1

44

44

44

555

5

56 6

6

67

77

7

77

88

88

8

8

9 9

9 99

00

0

0 00

893

3

82

2

244

5

5 67

3

89

408

1

1

33 12

4789

90

84

321 4

55

8

990

6

6

58

6 15

Om HUI Research

HUI Research AB är den självklara partnern när det gäller utredningar, konsultverksam-het och forskning avseende konsumtion och samhällsekonomi. Handel i allmänhet och detaljhandel och tjänstekonsumtion i synnerhet hör till vår spjutspetskompe-tens. I mars 2010 gick HUI och Turismens Utredningsinstitut, TUI, samman i ett nytt bolag. HUI Research ägs gemensamt av branschorganisationerna Svensk Handel och SHR.

Om GS1 Sweden

GS1 Sweden ingår i en global bransch-neutral standardiseringsorganisation som drivs not-for-profit. Vår vision är att skapa en värld där varor och information flödar effektivt och säkert till nytta för företag, organisationer och människor, varje dag, var de än befinner sig. GS1 Sweden finns verksamt i flera olika branscher/ sektorer så som, Hälsa & Sjukvård, Bygg, Transport & Logistik, Dagligvaruhandeln och övrig Detaljhandeln (Sport/fritid, Hemelektro-nik, Kläder, Skor, Heminredning, möbler, leksaker m.m)

Documents

Scenarion för e-handelns framtida tillväxt · det mycket i e-handel, lager köptes upp och internet blev allt mer utbrett. Sedan kom IT-kraschen 2000-2001 och många IT-företag