Samhällsekonomisk analys av digital samhällsbyggnadsprocess · 2020. 8. 27. · Sweco Architects AB repo001.docx 2015-10-05 RAPPORT BOVERKET 41050 Samhällsekonomisk analys av digital

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

BOVERKET

41050 Samhällsekonomisk analys av digital samhällsbyggnadsprocess

UPPDRAGSNUMMER 11006421-001

RAPPORT

2020-07-03

KENT KARLSSON, JENNY CARLSTEDT, NICHOLAS

ALVÉN, HENRIK ROBERTSSON OCH ELLEN KHAN

Sweco Architects AB

Sweco

Sammanfattning

Uppdrag och avgränsning

Syftet med föreliggande rapport är att redovisa konkreta samhällsekonomiska

vinster och nyttor av en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess med fokus på

samhällsplanering, byggande och boende. I Boverkets delrapport1 redovisas

inom vilka områden som Boverket ser störst behov av investeringar. Dessa är

• Digital transformation samhällsplanering,

• Digital transformation lov och bygg och

• Digital transformation regelutveckling.

Denna rapport fokuserar på att redovisa nyttor av dessa föreslagna investeringar,

samt att undersöka och ta fram förslag på nödvändiga satsningar för att dessa

nyttor ska kunna realiseras.

Tillvägagångssätt

Konkreta samhällsekonomiska vinster redovisas med exempel. Detta görs

genom fördjupningar i enskilda delprocesser inom plan- och bygglagen (PBL),

samhällsbyggnadsprocessen samt angränsande processer som

vägplaneprocessen och miljötillståndsprocessen. Delprocesserna har valts ut i

samråd med Boverket. Utredningen baserar sig på intervjuer med bland annat

bygglovshandläggare, planarkitekter och digitaliseringsansvariga i ett antal

kommuner samt intervjuer med dagvattenspecialister och miljökonsulter på

Sweco.

Intervjuerna har främst behandlat tidsbesparingar som en konsekvens av

digitaliseringen i delprocesserna, vilket är en konkret och ofta kvantifierbar nytta.

Utöver dessa konkreta nyttoexempel har intervjuer genomförts med syfte att

utreda vilka behov som föreligger inom digitaliseringen av

samhällsbyggnadsprocessen och vad tillfrågade aktörer då behöver från

Boverket för att kunna realisera de nyttor av digitaliseringen som redovisats i

tidigare sammanhang (bland annat inom regeringsuppdraget Smartare

samhällsbyggnadsprocess). I genomförda intervjuer beskriver flera av de

tillfrågade att de önskar att Boverket tar en tydligare roll och skapar ramar och

riktlinjer för processer och regelverk inom samhällsbyggnadsprocessen, primärt

kopplat till plan- och bygglagen. Flera kommunrepresentanter önskar också stöd i

att sprida kunskap och höja kompetensen kring vilka effekter och nyttor

digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen anses ge, och exempel som

visar på vikten av samarbeten och samverkan inom detta för att nyttorna ska

uppstå.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Sweco Sweco Civil AB Kent Karlsson

Västra Varvsgatan 11 RegNo: 556507-0868

Box 501 20 Styrelsens säte: Stockholm

SE 973 24 Luleå,

Telefon +46 8 695 60 00 Mobil +46 70 688 55 28

Fax +46 8 24 39 85 [email protected]

www.sweco.se

Resultat

Nyttoberäkningarna som baseras på utredningsalternativet som presenteras i

rapporten bedöms ge tidsbesparingar för de olika samhällsbyggnadsprocesserna

mellan 17 och 75 %.

Process Tidsbesparing %

Ändring av översiktsplan 37 %

Ansökan om planbesked 45 %

Dagvattenutredning 36 %

Nybyggnadskarta 75 %

MKB i detaljplan 22 %

Vägplaneprocessen 17 %

Tabell 1 Nyttoeffekter i form av tidsbesparingar i olika delprocesser.

Nyttorna faller ut under förutsättning att;

• strukturerade processer och informationsmängder utvecklas och

tillgängliggörs genom informationsmodeller,

• att rätt information till processerna är tillgänglig och

• systemstöd kan utvecklas baserat på processer och information ovan.

Intervjuer gjorda med Haninge kommun visar att de interna nyttorna med att

digitalisera samhällsbyggnadsprocessen överstiger kostnaden och kommunen

kan räkna hem satsningen inom fem år. Slutsatsen kommer från den nyttoanays

som kommunen nyligen genomfört. Preliminära uppgifter i intervjuer från

kommuner som arbetat med nyttoundersökningar indikerar liknande resultat.

Nyttorna som beräknas i denna rapport visar på stora monetära vinster av

digitalisering. Nyttorna baseras på att de av Boverket utpekade initiativen för

2020/2021 har implementerats1, och att de samarbeten och de

samverkansinitiativ som beskrivs finns på plats. Metodiken som använts för

kalkyler utgår ifrån ett utredningsalternativ som ställs mot ett jämförelsesalternativ

(nuläge).

Utredningsalternativet kan sammanfattas som följande;

Boverkets roll föreslås att utökas till att omfatta ett sammanhållande ansvar för

digitala ramverk och strukturer för aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen.

Boverkets roll blir då att stödja aktörer med likriktade och standardiserade

processer med tillhörande informationsmodeller. Ramverken och strukturerna

skulle kunna bygga vidare på ÖP-katalogen 2.0 och Boverkets modellbibliotek

och samordnas med Lantmäteriets arbete med digital informationsförsörjning till

samhällsbyggnadsprocessen. Detta skulle då möjliggöra automatiserade

lösningar mellan IT-system och effektiva gränssnitt för användare.

För att möjliggöra detta bör Boverket då:

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• Ansvara för, och koordinera, ekosystemet kring samhällsbyggnads-

processen och dess aktörer.

• Skapa och tillhandahålla ramverk, informationsmodeller och strukturer för

delmängder i samhällsbyggnadsprocessen.

• Bygga API-tjänster (dvs applikationsprogrammeringsgränssnitt, gränssnitt

som möjliggör maskinläsning) för att tillgängliggöra digitala process- och

informationsmodeller och data relaterat till sektorsområdet.

• Med utgångspunkt i PBL kunskapsbanken (Boverkets digitala handbok för

PBL) vidareutveckla och tillhandahålla en öppen och stödjande plattform

för rådgivning, samarbete och relationsbyggande.

• Inhämta och koordinera aktörernas bidrag och domänkunskap till den

gemensamma stödjande plattformen kunskapsbanken.

Slutsats

Sammanfattningsvis pekar resultatet av de studerade processernas

samhällsekonomiska nyttor på att vinsterna bedöms bli så stora att en

intensifierad satsning inom Boverkets utpekade investeringsområden kommer att

ge en god grund för ett ökat bostadsbyggande och ett hållbart samhälle.

1. Informationsmodeller 3. E-tjänster och2. API-tjänster

för samhällsbyggnad lösningar

Figur 1 Beskrivning av process för att skapa förutsättningar för digitala E-tjänster och lösningar

Genom att tillhandahålla vägledningar och modeller via en nationell

kunskapsbank får Boverket en drivande roll i den digitala utvecklingen i

samhällsbyggnadsprocessen.

Den experimentella ansatsen har visat att det är möjligt att tillgängliggöra

modeller och strukturer för samhällsbyggnadsprocessen via

grafdatabasteknologi.

4 (58)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 2

1.1 Bakgrund 2

1.2 Syfte och problemställning 5

2 METOD NYTTOBERÄKNINGAR 7

2.1 Nationalekonomisk teori och metodbeskrivning 7

2.2 Intervjumetodik nyttoberäkningar 9

2.3 Icke-kvantifierbara nyttor 9

3 UTREDNINGSALTERNATIVET 10

3.1 Ansats och hypotes 10

3.2 Experimentell ansats/teori som underlag till utredningsalternativet 12

4 NYTTOBERÄKNINGAR 18

4.1 Användningsfall - Ändring av översiktsplaner 18

4.2 Användningsfall - Ansökan om planbesked 21

4.3 Användningsfall - Dagvattenutredning för detaljplan 23

4.4 Användningsfall – Nybyggnadskarta inom bygglovsprocessen 25

4.5 Användningsfall - Miljökonsekvensbeskrivningsprocessen 28

4.6 Användningsfall - Vägplaneprocessen 29

4.7 Synergieffekter 32

4.8 Sammanställning av nyttor 34

4.9 Investeringskostnader 34

5 Nyttoanalys 35

5.1 Typfall 35

5.2 Kvantifierbara effekter 39

5.3 Icke-kvantifierbara nyttor 46

5.4 Boverkets roll i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen 48

6 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 51

7 REFERENSER 54

8 BILAGOR 54

1(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Regeringens digitaliseringsstrategi för Sverige inbegriper visionen om ett hållbart

digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i

världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta och

trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och

infrastruktur är viktiga förutsättningar 2.

”Ett hållbart digitaliserat Sverige”

Regeringen har pekat ut ett behov av att digitalisera samhällsbyggnadssektorn,

som idag är en fragmenterad process som består av många olika och icke

standardiserade lösningar. Fragmenteringen innebär att en mängd projekt och

processer inte fullt ut nyttjar de möjligheter som digitaliseringen för med sig.

Investeringarna i bygg- och anläggningssektorn uppgick 2018 till cirka 530

miljarder kronor 3, vilket motsvarar 11 % av BNP 2018, som då låg på 4 828

miljarder kronor. Sektorn sysselsatte då omkring 550 000 personer. Det bör

innebära att även små nyttoeffekter i delprocesser kan skapa stora värden när de

skalas upp och synergier skapas mellan samhällsbyggnadsprocessens olika

delar och aktörer.

Regeringens målsättning är ”en effektiv och digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för medborgare, företag, kommuner, landsting, myndigheter och

andra aktörer.” I detta ingår en effektivare plan- och bygglag (PBL), som kan bidra till ökat bostadsbyggande och en långsiktig och hållbar samhällsutveckling.

PBL utvecklades för över 50 år sedan, och vid senaste revideringen 2011 gjordes

ingen anpassning för att stödja eller främja en digital hantering. En sådan

anpassning är en förutsättning för att digitaliseringen av samhällsbyggnads-

processen ska kunna implementeras fullt ut.

För att uppnå målen i digitaliseringsstrategin har regeringen initierat flera uppdrag, varav några nu pågående uppdrag är4:

• Uppdrag att etablera ett nationellt ramverk för grunddata (ansvarig

myndighet DIGG - myndigheten för digital förvaltning, i samarbete med

flera andra).

• Uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam infrastruktur för

informationsutbyte (ansvarig myndighet DIGG, i samarbete med flera

andra).

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

2(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• Uppdrag att etablera en nationell digital infrastruktur för standardiserade

data inom samhällsbyggnadsprocessen (ansvarig myndighet

Lantmäteriet).

• Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i

plan-och byggprocessen (ansvarig myndighet Lantmäteriet).

Boverket fick i december 2017 i uppdrag att verka för en enhetlig digital

tillämpning av plan- och bygglagen. Uppdraget löper fram till 31 augusti 2020 och

innefattar följande:

• Att främja utvecklingen av digitala standarder.

• Att klargöra roller och ansvar mellan aktörer för en digital utveckling inom


• Vid behov lämna författningsförslag som innebär krav på digital

planerings- och bygginformation, standarder, gränssnitt och

informationsflöde mellan samhällsbyggandets aktörer.

Boverket lämnade en delrapportering av uppdraget i februari 2020. Följande

delresultat rapporterades:

Digital transformation samhällsplanering

• Föreskrifter för enhetliga, digitala detaljplaner och planbeskrivningar.

• Planbestämmelsekatalogen tillgängliggörs via API. Informations- och

processmodeller för PBL tillgängliggörs i Boverkets modellbibliotek.

• Ny ÖP-modell med katalog över planerad mark- och vattenanvändning.

• Förstudie och testdatabas för API för ÖP-modellen.

• Kartläggning av möjligheten att skapa enhetliga digitala

planeringsunderlag.

• Vägledning om digitalisering av gällande detaljplaner.

Boverket pekar på några strategiska delprojekt som bör påbörjas under

2020/2021, men där finansieringen idag är oklar. Det gäller:

• Enhetliga digitala planeringsunderlag (inkluderande riksintressena).

• Tillgängliggöra informationen i ÖP-modellen som e-tjänst/API.

Digital transformation lov- och byggområdet

• Övergripande process och informationsmodeller.

• Byggregler tillgängliggörs via API.

• Information om klimatlaster tillgängliggörs via API.



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

3(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• Behörighetsregister som API.

• Stöd för enhetlighet i kommunernas handläggning av lov- och

byggprocessen.

Digital transformation regelutveckling

• Proof of Concept, PoC, och demo för hur byggregler kan tas fram och

förvaltas med digitala verktyg.

• Boverkets modellbibliotek med process- och informationsmodeller.



• Generell lösning för att skriva digitala författningar. Utveckla modernare

(bygg-)regler med digitala verktyg, som ett exempel för andra

myndigheter att ta del av.

• Regler för att möjliggöra och främja digitalisering av gällande detaljplaner.

• Se över och anpassa processreglerna i PBL.

• Krav på vilken information som digitala beslut ska innehålla och vilka

funktionalitetskrav som ska ställas på sådana beslut.

• Konkreta förslag för en enhetlig obruten digital lov- och byggprocess.

• Utveckla PBL kunskapsbanken.

1.1.1 Smartare samhällsbyggnadsprocess

Som ett resultat av Lantmäteriets uppdrag inom Digitalt först, togs ett förslag fram

för hur arbetet med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen borde fortgå.

Förslaget finns presenterat i sin helhet i rapporten ”Nationellt tillgängliggörande av geodata i samhällsbyggnadsprocessen”5.

Förslaget beskriver hur en nationell infrastruktur för geodata bör byggas upp och

vilka informationsmängder som bör prioriteras. Förslaget baserar sig på den

målbild som sattes under första delen av Digitalt först där det också beskrivs vilka

effektmål uppdragen inom en smartare samhällbyggnadsprocess bör ha. De mål

som sattes upp i slutrapporten6 har använts som grund för uppställandet av

hypotesen för denna rapport, och tillhörande beräkningar av samhällsnyttor från

en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Målbilden och effektmålen från

rapporten finns presenterade i Bilaga 1.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

1.2 Syfte och problemställning

1.2.1 Syfte

Boverkets ”Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av PBL”, innefattar att främja utvecklingen av digitala standarder, klargöra roller och

ansvar mellan aktörer för en digital utveckling inom samhällsbyggnadsprocessen.

En digitaliserad samhällsbyggnadsprocess omfattar stora investeringar i många

olika delar av samhällsbyggnadsområdet. I regeringens uppdrag specificeras

behovet av standarder och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i digital

miljö. Syftet med denna rapport är att visa på den samhällsekonomiska nyttan av

strategiska investeringar, avseende en digital tillämpning av PBL.

1.2.2 Problemställning

Samhällsbyggnadsprocessen är idag en fragmenterad process. Digitaliseringsinitiativ har genomförts inom enskilda delprocesser hos enskilda aktörer, vilket innebär att effektiva och enhetliga sätt att utbyta information saknas, vilket i sin tur innebär att digitaliseringens möjligheter inte nyttjas fullt ut.

Samhällsbyggnadsprocessen är även i avgränsad form en mycket komplex

process med många olika aktörer och intressenter, liksom en stor mängd data

och information som hanteras och bearbetas genom olika skeden. Traditionellt

sett har dessa datamängder inte hanterats som ett flöde, och det är ofta så att

det byggs upp ett beslutsunderlag i flera olika system, hos flera olika aktörer, som

sedan sätts samman och överlämnas till beslut, ofta i låsta format, till exempel

PDF-format. Det innebär att när nästa fas tar vid, påbörjas uppbyggandet av

underlag på nytt, då det är svårt att återanvända det som överlämnat i PDF-

format.

En del av digitaliseringen handlar om att säkerställa att de digitala modeller och

den information som byggs upp är det som överlämnas som beslutsunderlag, och

att det går att använda och bygga vidare på när nästa fas, eller delprocess,

inleds. Det brukar kallas för det ”obrutna digitala informationsflödet”. För att detta ska fungera behöver den information som ska delas vara digital och i ett format

som gör att den kan användas genom hela kedjan.

Om detta kan uppnås finns inga skäl att i slutet av varje fas avsluta processen

med att summera resultatet i låsta format för arkivering, då stora vinster finns i att

överlämna de digitala modellerna och informationen till förvaltning, och för att

återanvändas när nya projekt ska dras igång. Detta kan åskådliggöras i Figur 2,

nedan.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Figur 2 Samhällsbyggnadsprocessen, från Lantmäteriet – Digitalt först

Förutom det obrutna digitala flödet av information skapas också större

möjligheter till transparens i arbetsprocesserna när information tillgängliggörs och

delas, vilket möjliggör ytterligare effektiviseringar och utveckling av nya

arbetsprocesser.

För att det obrutna flödet ska möjliggöras behöver traditionella roller ändras och samarbetet mellan olika aktörer utökas. Det blir då tydligt att digitalisering är mycket mer än bara en teknikfråga, utan även en fråga som rör branschens kultur, arbetssätt och samarbeten. När såväl data som processer delas och standardiseras uppstår möjligheter till stora nyttor och en hållbar digitalisering.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

6(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

2 METOD NYTTOBERÄKNINGAR

2.1 Nationalekonomisk teori och metodbeskrivning

Genom att göra en kostnadsnyttoanalys vill man utreda en mer effektiv användning av samhällets resurser. I rapporten genomförs en nyttoanalys för att belysa vilka samhällsnyttor som uppstår vid en fortsatt digitalisering inom Boverkets ansvarsområden. En samhällsekonomisk kalkyl kan innefatta flera olika typer av nyttor, dels de nyttor som är tydligt kvantifierbara, dels nyttor som är svårare att kvantifiera och därför med hjälp av olika bedömningar kan beskrivas kvalitativt.

En samhällsekonomisk kalkyl av de kvantifierbara nyttorna handlar kortfattat om att ”räkna om” skattade effekter till monetära termer. I detta fall kan det till exempel handla om att bedöma hur lång tid olika arbetsmoment tar för en handläggare i samhällsbyggnadsprocessen idag och sen göra en skattning av hur mycket en digitalisering av en eller flera arbetsmoment skulle påverka tidsåtgången. På så sätt skapas två scenarios, ett (relativt) analogt scenario som utgår från hur arbetsmomenten i samhällsbyggnadsprocessen ser ut idag och ett digitalt scenario där olika digitala redskap eller verktyg möjliggör för en förändrad, och förhoppningsvis förbättrad, arbetsprocess.

2.1.1 Samhällsekonomisk analys – val av metod

Det första steget i den samhällsekonomiska analysen har varit att definiera vilken typ av analys som har valts att göras. Samhällsekonomiska analyser kan vara mikroekonomiska eller makroekonomiska. En makroekonomisk analys använder sig av aggregerad statistik och försöker separera hur denna har påverkats eller kommer att påverkas av olika faktorer. I en mikroekonomisk analys undersöks istället effekter av ett enskilt handlingsalternativ, till exempel ett åtgärdsprogram. Makroanalyser begränsas av tillgången till statistik på makronivå vilket gör att de ofta är tillbakablickande, snarare än framåtblickande. Det är ofta svårt, metodmässigt sett, att uttala sig om effekter med statistik på makronivå eftersom utfallsvariablerna påverkas av många kända och okända faktorer samtidigt. Men det är inte bara till analysens nackdel att utgå ifrån data på så aggregerad nivå, eftersom den inkluderar både direkta och indirekta effekter som påverkas av både lyckade och mindre lyckade insatser. I denna analys har en mikroekonomisk, framåtblickande analys gjorts där Sweco med hjälp av data på detaljerad nivå, direkt kopplad till de åtgärder och förslag som undersöks ger förväntad effekt.

Till skillnad från de tillbakablickande makroanalyserna kan mikroanalyser göras både före och efter en åtgärd eller insats. Mikroanalyser utgår oftast från den nationalekonomiska välfärdsteorin som innebär att även effekter som inte fångas av den aggregerade statistiken (som till exempel hälsoeffekter eller användning av fritid) inkluderas.

7(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Det finns två principer som utgör grunden för samhällsekonomiska analyser. Den första principen är att man jämför minst två alternativ, utredningsalternativet (UA) och jämförelsealternativet (JA). I en framåtblickande analys kan man ha flera olika alternativ, till exempel baserade på positiva ambitionsnivåer. Den andra principen är att utfallet analyseras för hela samhället, vilket med andra ord innefattar alla medborgare. Här tillämpas ofta Kaldor-Hickkriteriet som fastställer att välfärden ökar i samhället om vinnarna (det vill säga de som får mest nytta av den förändrade åtgärden) i teorin kan överkompensera förlorarna (det vill säga de som får minst nytta, eller till och med minskad nytta av åtgärden). Om fördelarna i nuvärde överstiger kostnaderna, ökar välfärden.

Det andra steget i den samhällsekonomiska analysen har varit att fastställa vilken av de två principerna som analysen utgår ifrån. Eftersom analysen är direkt kopplad till digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen och det som analyseras inte är utfallet för hela samhället har Sweco valt att använda sig av den första principen där de två alternativen jämförs.

I de följande avsnitten beskrivs utredningsalternativet respektive jämförelsealternativet.

2.1.2 Utredningsalternativet

Den samhällsekonomiska bedömningen utgår från ett utredningsalternativ där rekommendationerna i denna rapport tillämpas (utredningsalternativet utvecklas i kapitel 3. Kortfattat innebär utredningsalternativet ett scenario där det obrutna digitala informationsflödet som beskrivits ovan och som ofta läggs fram som ett önskat läge av digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen möjliggjorts. För att detta ska uppnås förutsätts att Boverket fortsätter med de initiativ som redovisas i delrapporten för uppdraget ”Enhetlig digital tillämpning av PBL”. Det innebär bland annat att Boverket tar en samordnande roll för myndigheter och aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen (i huvudsak PBL) samt att ett standardiserat och tillgängligt modellbibliotek tillämpas i offentliga processer och förvaltas av Boverket.

Utredningsalternativet innebär även att Boverket tar fram digitala strukturer och ramverk för samhällsbyggnadsprocessen och tillgängliggör dessa via ett dokumenterat API (Application Programming Interface – möjliggör för IT-system att maskinellt utbyta information med varandra). I detta arbete är det viktigt att samverkan inleds med övriga berörda myndigheter och organisationer såsom; Trafikverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Naturvårdsverket och Lantmäteriet.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

8(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

2.1.3 Jämförelsealternativet - Nuläge

Jämförelsealternativet avser nuläget, det vill säga när samhällsbyggnadsprocessen är fragmenterad och digitaliseringsinitiativ drivs enskilt inom de olika organisationerna och där nyttor av gemensamma satsningar ännu inte fått genomslag.

2.2 Intervjumetodik nyttoberäkningar

I syfte att identifiera nyttor och deras omfattning har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Genom intervjuerna har varit möjligt att utröna hur det första scenariot (jämförelsealternativet) som utgår från hur samhällsbyggnadsprocessen ser ut idag samt hur det andra, digitala scenariot (utredningsalternativet) skulle kunna se ut. I intervjuerna kartlades hur arbetsprocesserna för olika samhällsbyggnadsroller ser ut, samt hur lång tid respektive arbetsmoment tar. Med utgångspunkt i det underlag som tagits fram, genom bedömningar av effekter samt antaganden av följdeffekter har den samhällsekonomiska lönsamheten kunnat bedömas.

Intervjuerna är gjorda utifrån en semistrukturerad intervjumetodik med utgångspunkt i en intervjuguide. Syftet med intervjuerna har varit att fastställa hur bygglovsprocessen i olika kommuner ser ut idag, hur den skulle kunna se ut i samband med en digitalisering av olika moment samt vilka vinster som skulle kunna uppnås – såväl kvantifierbara som icke-kvantifierbara. Efter intervjuerna har en mall använts där svar lagts in för att sammanställa de kvantifierbara svaren. De svar som erhållits som är icke-kvantifierbara har vi analyserat i delkapitlet nedan.

Intervjuer har genomförts med representanter från Karlstad, Karlskrona, Uppsala och Vellinge kommuner samt med systemleverantören SOKIGO.

2.3 Icke-kvantifierbara nyttor

Med det underlag som har skapats under arbetets gång har det visat sig att flera icke-kvantifierbara nyttor uppstår i samband med en fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Genom att inkludera de mer svårberäknade nyttorna kan sådana nyttor som annars hade fallit i skymundan presenteras. Sweco anser att genom att ta med både de svårkvantifierade och de kvantifierbara nyttorna ges en heltäckande bild av vilka samhällsnyttor digitaliseringen möjliggör.

För att ge nyttorna någon typ av värde har de icke-kvantifierbara nyttorna tilldelats betydelse beroende på hur trolig och stor den förväntade nyttan är. Nyttorna är inte kvantifierbara men bör beaktas då dessa bidrar till en positiv nytta i den samhällsekonomiska analysen om än inte kvantifierbar. Dessa nyttor beskrivs vidare i analysdelen.

9(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

3 UTREDNINGSALTERNATIVET

Nyttoberäkningarna i kapitel 5 har genomförts med premissen att

utredningsalternativet tillämpas i de undersökta användningsfallen. För att

nyttoeffekterna av en digital samhällsbyggnadsprocess ska falla ut krävs

strategiska investeringar från staten samt tillhörande genomförande hos berörda

myndigheter.

I detta kapitel följer en beskrivning av utredningsalternativet, en förklaring till hur

detta scenario förhåller sig till de initiativ Boverket föreslår i uppdraget ”Enhetlig tillämpning av PBL”, en beskrivning av hur Boverket kan skapa förutsättningar för en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i digital miljö samt en förklaring till

varför detta är förutsättningar för nyttorna.

3.1 Ansats och hypotes

I utredningsalternativet beskrivs hur Boverket kan skapa förutsättningar för en

enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i digital miljö genom att strukturera

samhällsbyggnadsprocesserna och tillhörande informationsmängder och göra

dessa tillgängliga i digital form.

Den grundläggande hypotesen för denna rapport är att samhällsbyggnads-

processen innehåller många gemensamma delprocesser och informations-

mängder. Genom att samordna och tydliggöra detta inom sektorsområdet torde

det vara möjligt för Boverket att effektivisera samverkan mellan inblandade

aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.

Figur 3 Exempel på gemensamma processer och informationsmängder i samhällsbyggnadsprocessen, överlappen möjliggör synergieffekter om samordning sker.

10(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

3.1.1 Modellbaserad verksamhetsutveckling

Tillgängliggörandet av strukturerade processer och informationsmängder föregås

av ett arbete med informationsmodellering. Boverket bedriver idag modellbaserad

verksamhetsutveckling, vilket bland annat har mynnat ut i modellbiblioteket och

ÖP-modellen 2.0.

Modellbaserad verksamhetsutveckling, MBV, innebär att rita upp förenklade

bilder av verkligheten för att skapa en digital vägledning för både människor och

maskiner. Detta ger en bättre förståelse för om och hur detta komplexa

sektorsområde ser ut och fungerar. Verksamheten i detta fall syftar till den del av

samhällsbyggnadssverige som omfattas av Boverkets sektorsområde. 7.

3.1.2 Varför ska man modellera?

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna utnyttjas och de nyttor som

beskrivs i den här analysen ska kunna falla ut krävs bättre och ibland helt nya

former av samordning och samverkan mellan aktörerna i samhällsbyggnads-

processen. En grundläggande förutsättning är att alla parter blir bättre på att

utbyta information och data mellan varandra. För att detta ska kunna vara möjligt

måste samverkan på en detaljerad nivå ske, vilket bland annat innebär att

komma överens om vad dessa informationsutbyten ska innehålla och hur de ska

fungera.

Boverket tillsammans med andra myndigheter har i och med sitt ansvar

möjligheter att skapa de modeller och strukturer som krävs för att möjliggöra

dessa informationsutbyten. För att informationsutbytet enkelt ska kunna ske

mellan de olika aktörerna och nyttorna fullt ut realiseras krävs mer enhetliga och

harmoniserade modeller och strukturer på nationell nivå. Detta är i sig en av

grundförutsättningarna för att minska fragmenteringen som idag finns i

samhällsbyggnadsprocessen, och som motverkar det scenario vi har idag där

olika aktörer har olika processer och samma information lagras i olika format och

olika strukturer. Genom att låta nationella myndigheter sätta ramarna för de

processer och informationsmängder som de har ett samordningsansvar för,

minskar diversiteten och komplexiteten och möjligheten ökar att skapa ett obrutet

digitalt informationsflöde.

Genom att tillgängliggöra informationsmängder och modeller på ett enhetligt och

lättåtkomligt sätt ges möjligheten för den privata sektorn att utveckla system och

kommersiella lösningar till nytta för medborgare och samhälle i stort.

3.1.3 Grafdatabasteknologin

Teknikutvecklingen går ständigt framåt vilket gör att nya innovationer och

plattformar kan lösa tidigare problem. Under de senaste åren har

grafdatabastekniken fått en ökad spridning. En graf är en databas, men till

skillnad från en relationsdatabas där varje informationsobjekt består av en rad,

11(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

kopplas informationen i databasen samman med noder och relationer, vilket gör

att komplexa samband kan visualiseras och undersökas på ett effektivt sätt.

Ett exempel på tillämpning av grafdatabasen var när kartläggningen av de så

kallade Panama-dokumenten offentliggjordes 8.

Den komplexa strukturen mellan processer, information och aktörer gör att

grafdatabasteknologin bedöms ha stor potential att tillgängliggöra

samhällsbyggandets processmodeller, vilket även kommer att undersökas i den

experimentella ansatsen.

3.2 Experimentell ansats/teori som underlag till utredningsalternativet

Den experimentella ansatsen i utredningsalternativet syftar till att undersöka

möjligheterna att tillgängliggöra planerings- och bygginformation digitalt med

hjälp av grafteknologi. Detta är ett led i att skapa standarder och gränssnitt för ett

samordnat informationsflöde mellan samhällsbyggandets aktörer.

Utredningsalternativet undersöker möjligheterna att vidareutveckla och

tillgängliggöra process- och informationsmodeller i digital miljö med hjälp av

grafteknologin. Komplexiteten gör att tillämpningen av grafdatabaser bör kunna

skapa nyttor i modelleringen av samhällsbyggnadsprocessen.

Grafen och dess innehåll utgår från Boverkets modellbibliotek och dess ingående

process- och informationsmodeller. Genom modellbaserad

verksamhetsutveckling och tillämpning av grafdatabasteknologi är det möjligt att

både standardisera och tillgängliggöra process- och informationsmodeller digitalt

och enhetligt.

Syftet med den experimentella ansatsen är att visa på hur Boverket genom

vidareutveckling av modellbaserad verksamhetsutveckling av

informationsmodeller och tillämpandet av nya teknologiska lösningar kan skapa

förutsättningar för en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i digital miljö,

inom sektorsområdet, men också tillsammans med övriga berörda myndigheter i


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

12(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Figur 4 Samhällsbyggnadsprocessens huvudprocesser, ”PBL Samhällsbyggnadsprocessen”, ”Process för byggande av väg”, ”Miljöbalksprocessen” och ”Process för byggande av järnväg” i en grafdatabas.

Utredningsalternativet som nyttorna i denna rapport är beräknade på förutsätter

en kraftsamling hos Boverket kring en fortsatt utveckling av en digitaliserad

samhällsbyggnadsprocess, det vill säga att:

• Strukturerade processer och informationsmängder utvecklas och

tillgängliggörs genom informationsmodeller,

• rätt information till processerna är tillgänglig och

• systemstöd kan utvecklas baserat på processer och information ovan.

1. Informationsmodeller 3. E-tjänster och2. API-tjänster

för samhällsbyggnad lösningar

Figur 5 Arbetsgång för skapande och tillgängliggörande av tjänster, Genom att Boverket och andra myndigheter skapar informationsmodeller och tillgängliggör dessa, kan kommersielle intressen

utveckla e-tjänster och lösningar

När alla tre punkterna ovan är uppfyllda digitaliseringens fulla potential uppnås.

Boverkets framtida roll bygger vidare på detta genom att:

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

13(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• Ansvara för, och koordinera, ekosystemet kring

samhällsbyggnadsprocessen och dess aktörer.

• Skapa och tillhandahålla ramverk, informationsmodeller och strukturer för

delmängder i samhällsbyggnadsprocessen.

• Bygga API-tjänster för att tillgängliggöra digitala process- och

informationsmodeller och data relaterat till sektorsområdet.

• Med utgångspunkt i PBL kunskapsbanken vidareutveckla och

tillhandahålla en öppen och stödjande plattform för rådgivning, samarbete

och relationsbyggande.

• Inhämta och koordinera aktörernas bidrag och domänkunskap till den

gemensamma stödjande plattformen kunskapsbanken.

Genom att tillhandahålla vägledningar och modeller via en nationell

kunskapsbank får Boverket en pådrivande roll i den digitala utvecklingen i


I den privata sektorn och inom digitala affärsmodeller kallas denna roll ”network orchestrator”. Det har visat sig att företag i denna kategori levererar hög värdering och tillväxt. Företag som Spotify hör till denna grupp.

3.2.1 Tillämpning av modellbaserad verksamhetsutveckling i samhällsbyggnadsprocessen

Kunskapsbasen för samhällsbyggnad är i dag fragmenterad. Det finns gedigna

checklistor, vägledningar och mallar framtagna på flera olika håll hos olika

aktörer. Informationen är till stor del inlåst i system och på servrar och inte

tillgänglig för personer utanför den egna organisationen, kanske inte ens utanför

den egna avdelningen. Detta innebär att mycket tid går åt att hitta rätt

information, skapa förståelse för vad som ska göras, sprida informationen och

säkerställa att människor läser, tolkar och använder sig av informationen.

För att frigöra informationen och göra denna maskinläsbar föreslås följande

tillvägagångssätt i utredningsalternativet:

1. För varje processområde (till exempel för framställning av

nybyggnadskartor) definieras branschens de factostandarder och de

vägledningar som anses vara mest heltäckande. I förekommande fall får

flera vägledningar slås samman och jämkas ihop. Detta arbete görs

lämpligtvis av aktörer med domänkunskap i samråd med Boverket.

2. Därefter kodas och struktureras informationen utifrån en beslutad modell

så att ingående informationsobjekt, aktiviteter, regler och aktörer blir

maskinläsbara och åtkomliga via öppna gränssnitt.

3. Informationsmodellerna som tas fram är en vidareutveckling och

komplement till Boverkets modellbibliotek.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

14(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

4. Boverkets roll blir därefter att förvalta och sprida informationen för att

möjliggöra utveckling av e-tjänster, av de inblandade aktörerna.

Figur 5 beskriver ett tänkt arbetsflöde från data- och informationsmodell till

utvecklandet av tillämpningar. Bland exempel på möjliga tillämpningar kan

kunskapsbanken nämnas. De fyra punkterna ovan beskriver kortfattat de första

två stegen.

Figur 6 Modellbaserad verksamhetsutveckling av samhällsbyggnadsprocessen möjliggör utveckling av kommersiella tillämpningar.

Ansatsen i nyttoberäkningarna kommer att vara att om Boverket skapar ramverk och strukturer, samt tillgängliggör dessa via API-tjänster, möjliggörs nyttoeffekter som redovisas i respektive användningsfall.

3.2.2 Ramverk, informationsmodeller och strukturer och API-tjänster

Boverkets arbete med strukturer såsom:

• föreskrifter för enhetliga detaljplaner

• planbestämmelsekatalogen

• informations- och processmodeller för PBL

• ÖP-modellen 2.0

• enhetliga planeringsunderlag

har ett stort värde när de tillgängliggörs via API. Synergieffekterna ökar med

möjligheten för övriga myndigheter såsom Trafikverket, Naturvårdsverket,

Lantmäteriet med flera, att komplettera med liknande strukturer och modeller

inom sina respektive domäner.

15(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Syftet med ett API är att data kan delas på ett kontrollerat sätt och göras

åtkomligt från IT-system. Om myndigheter tillgängliggör detta via API:er kan fler

aktörer både skapa nya tjänster men också vidareutveckla befintliga lösningar – och på så vis ytterligare höja digitaliseringsnivån inom samhällsbyggnadssektorn.

Om myndigheters information inte tillgängliggörs, försvåras den digitala

utvecklingen och nyttorna blir inlåsta, det framgår av Lantmäteriets utredning om

nyttoeffekterna av att tillgängliggöra öppna data9.

Ett bra exempel på hur tjänster kan skapas genom maskinläsbar information

(API) är hur Trafikverkets hastighetsbegränsningar kan läsas in av GPS-system i

telefoner och bilars navigationssystem och skapar därigenom nytta för

slutanvändaren.

Utredningsalternativet förutsätter att Boverkets modellbibliotek med ingående

delar blir tillgängligt via ett öppet API, vilket möjliggör för standardiserade tjänster

och lösningar hos samhällsbyggnadsprocessens aktörer.

3.2.3 Öppen plattform för samhällsbyggnadsprocessen

För att tillgängliggöra och sprida strukturerna används Boverkets PBL

kunskapsbanken för att beskriva och tillgängliggöra nämnda strukturer.

Kunskapsbanken öppnas också upp för komplettering och harmonisering av

angränsande aktörers processer, till exempel Trafikverkets och

Naturvårdsverkets processer för transportplanering och miljötillstånd.

Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Med

andra ord har Boverket en viktig roll inom samhällsbyggnadsprocessen, och

därmed också för digitaliseringen av densamma. Boverket kan inom sitt uppdrag

säkerställa att hela samhällsbyggnadsprocessen fokuserar på och utformas så

att den leder till hållbar utveckling. Det är och bör vara utgångspunkten för all

samhällsplanering i Sverige och har stor påverkan på hur vi planerar, utformar,

bygger och förvaltar våra framtida städer och samhällen. De digitala processerna

och verktygen är viktiga för att detta ska uppnås. Boverket kan ges en roll inom

digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen, en roll som därmed bidrar till

Sveriges arbete med de globala hållbarhetsmålen och att Agenda 2030-målen

tydligare integreras i våra ramverk och processer.

Boverket har en roll att vara kunskapsspridare och att stödja kommuner,

myndigheter och privata aktörer i samhällsplaneringen. Detta sker idag genom till

exempel information och utbildningar som tillhandahålls genom PBL

kunskapsbanken, men visar sig också i flera av Boverkets uppdrag. Boverkets

uppdrag bör förklara nyttorna med digitalisering, visa på vad som ska göras, vad

som ska prioriteras, och stötta kommuner i omställningen till digitalisering.

Genom att göra det medverkar Boverket till att kommuner och myndigheter kan

effektivisera och snabba upp bostadsbyggandet och skapa transparenta

16(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

processer som når ut till fler, både till kommuner, myndigheter, privata företag

och invånare.

Figur 7 är en visionsbild som tagits fram av Sweco inom denna utredning för att

visualisera hur en kunskapsplattform skulle för samhällsbyggnadsprocessen

skulle kunna se ut.

Figur 7 En visionsbild för en gemensam samhällsbyggnadsplattform med utgångspunkt i

Kunskapsbanken (Sweco).

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

17(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

4 NYTTOBERÄKNINGAR

Nyttoberäkningarna är utförda enligt den metodik som beskrivits i tidigare kapitel.

Nyttoanalysen av beräkningarna samt kompletterande intervjuer finns beskrivna i

Kapitel 6. Besparingseffekterna i tid räknas om till ett monetärt värde kopplat till

ett timpris som finns angivet under varje beräkningsexempel.

Varje beräkning av ett användningsfall redovisas i ett avsnitt med tre delar:

1. Jämförelsealternativet - Nuläge, där problematiken med utgångspunkt i

regeringsuppdraget, Boverkets delrapport och kompletterande intervjuer i

denna utredning beskrivs.

2. Införande av utredningsalternativet där utgångspunkten är att Boverket

vidareutvecklar pågående initiativ och genomför planerade insatser för

2020/2021 i enlighet med delrapporten.

3. I den avslutande delen beskrivs nyttorna i form av tidsbesparing som

faller ut om utredningsalternativet genomförs.

4.1 Användningsfall - Ändring av översiktsplaner


• De flesta kommuner skapar idag sina översiktsplaner i digitalt format men

dessa kan se väldigt olika ut.

• Det finns inget krav på kommunerna som säger att översiktsplanen ska

tas fram i digitalt format utan kommunerna driver idag detta framåt genom

att testa olika lösningar.

• Flera olika informationskällor används. Planeringskatalogen10 finns, men

informationen är fragmenterad i olika karttjänster och filformat.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

18(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT


Figur 8 En grafdatabas med informationsmängder ingående i översiktsplaneprocessen

Figur 9 En utveckling av grafdatabasen ovan, med utvecklingsinriktningarna i en översiktsplan (Kommunikation, bebyggelse, Natur och friluftsliv). Denna bild är en utveckling av den röda rektangeln ovan.

19(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• Kommunernas översiktsplaner ska aktualitetsprövas minst en gång per

mandatperiod.

o 290 kommuner ska utföra processen under varje fyraårsperiod,

vilket innebär i genomsnitt 70 prövningar per år.

o Utöver aktualitetsprövningen utför varje kommun i snitt 20

översiktsplaneändringar per år.

• Om informationen och processerna är standardiserade kan arbetet

genomföras med en ökad effektivitet. Den standardiserade informationen

visas i graferna ovan.

• Informations- och processmodeller för PBL och översiktsplanprocessen är

tillgängliggjorda i Boverkets modellbibliotek och används.

• Enhetliga planeringsunderlag med utgångspunkt i bland annat

geodataportalen och planeringskatalogen tillgängliggörs.

• Genom att strukturera och tillgängliggöra ingående informationsmängder i

form av enhetliga digitala planeringsunderlag (inkluderande

riksintressena) effektiviseras processen.

• Effektiviseringspotentialen bedöms enligt följande:

o Planering och uppstart effektiviseras genom strukturerade och

förutsägbara processer.

o Insamling av underlag och förutsättningar effektiviseras genom att

enhetliga planeringsunderlag och tidigare översiktsplan finns

tillgängliga.

o Utredning, samråd, utvärdering och analyser effektiviseras delvis

genom tydliga process- och informationsmodeller. Framför allt gör

digitala översiktsplaner att samrådsprocessen med allmänheten

förenklas.

o Redovisning och leverans effektiviseras genom att informationen

redan är digital och strukturerad.

o De stora nyttorna av en digitaliserad översiktsplan bedöms utfalla i

senare faser i samhällbyggnadsprocessen – att detta skedebygger upp och tar fram strukturerad digital information är dock en

förutsättning för att dessa senare nyttor ska kunna realiseras.

4.1.3 Nyttoeffekter

Tabellen nedan beskriver de kvantitativa nyttoeffekterna i form av

tidsbesparingen för hanteringen av ändring av översiktsplan:

20(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Ändring av översiktsplanering Nuläge Effektivisering

spotential

Effektiviserings-

potential

timmar

Utrednings-

alternativet

Planering och uppstart 80 50% 40 40

Insamling av underlag och förutsättningar 160 50% 80 80

Utredning, samråd, utvärdering och analyser 320 20% 64 256

Redovisning och leverans 160 50% 80 80

720 264 456

Digitalisering ger en besparing på: 37%

om processen är definierad (1),

informationen är tillgänglig (2),

rapporten framställs automatiserat genom en e-

tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig ändring 184 800 kr

Makronivå, antal ändringar 20 3 696 000 kr

Tabell 2 Beräkning av nyttor för ändring av översiktsplan, förutsättning timpris 700 kr

4.2 Användningsfall - Ansökan om planbesked


I regeringsuppdraget lyfts fram att samhällsbyggnadsprocessen är fragmenterad.

I detta fall innebär detta att det finns flera olika källor med dokumentation över

hur en ansökan om planbesked ska gå till. Grunden finns beskrivet i plan- och

bygglagen med tillhörande vägledningstext i kunskapsbanken. Det finns dock

olika beskrivningar på kommunernas hemsidor.

Många kommuner tillhandahåller blanketter för ändamålet, det finns dock

öppningar för tolkningar där det inte ställs entydiga krav på innehåll och struktur i

ansökan, bland annat förekommer öppna formuleringar som ”Övrigt material som den sökande vill bifoga”. Detta leder till osäkerheter och eventuella kompletteringsrundor, vilket innebär en ökad tidsåtgång både för miljökontorets

prövning och de kommunala handläggarna.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

21(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT


Figur 10 Grafdatabas över ingående information i detaljplaner

I utredningsalternativet har Boverket vidareutvecklat arbetet med process- och

informationsmodelleringen och tillgängliggjort informationsmodellen till

samhällsbyggnadsprocessens aktörer. Detta har då möjliggjort tillämpningen av

en standardiserad e-tjänst där den som vill ansöka om planbesked kan lotsas

genom ansökan utifrån en given struktur där informationsmängder i enlighet med

grafens innehåll finns tillgängliga.

4.2.3 Nyttoeffekter


tidsbesparingen för hanteringen av ansökan om planbesked:

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

22(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Planbesked Nuläge Effektiviserings

potential

Effektivisering

s- potential

timmar

Utrednings-

alternativet


Bearbetning av material och

sammanställning av ansökan 20 20% 4 16

Kommun handläggning, inkl. hantering

byggnadsnämnd 40 40% 16 24

Kompletteringsrunda sökande 20 80% 16 4

88 40 48




rapporten framställs automatiserat genom

en e-tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig ändring 28 000 kr

Antal planbesked (bedömt 50% av antal

planer ) 900 25 200 000 kr

Ca 1800 detaljplaner antas årligen

Tabell 3 Beräkning av nyttor för ansökan om planbesked, förutsättning timpris 700 kr

4.3 Användningsfall - Dagvattenutredning för detaljplan

Vad som skrivs nedan gäller generellt för utredningsmaterial tillhörande

detaljplaner, till exempel geotekniska undersökningar, bullerutredningar och

trafikutredningar.

4.3.1 Nuläge

• En dagvattenutredning handlar om att samla information från många olika

ställen, en helhetsbild kan framställas först när ett fullständigt

planeringsunderlag finns på plats.

• Checklistor finns framtagna av de större kommunerna men dessa är inte

samordnade.

• Flera olika informationskällor används.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

23(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT


Figur 11 Grafdatabas med ingående informationsmängder i en dagvattenutredning

• Dagvattenutredningar genomförs som ett underlag till de flesta nya

detaljplaner. Omkring 600-700 sådana utredningar genomförs årligen.

Tillvägagångssättet nedan är även tillämpligt i övriga utredningar i

detaljplaneprocessen.

• Genom att strukturera och tillgängliggöra ingående informationsmängder i

form av enhetliga digitala planeringsunderlag enligt grafen ovan

effektiviseras processen.

• Boverket kan samverka med branschen och standardisera hur produkten

dagvattenutredning ska se ut för att minska risken för kompletteringskrav

för den sökande. Boverkets modellbibliotek kan kompletteras med

avseende på detta i samråd med VA-branschen för att ställa standardkrav

på utredningarna.

• Effektiviseringspotentialen bedöms enligt följande:

o Planering och uppstart effektiviseras genom strukturerade och

förutsägbara processer.

o Insamling av underlag och förutsättningar effektiviseras genom att

enhetliga planeringsunderlag finns tillgängliga.

Planeringsunderlagen kan också användas av övriga utredningar,

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

24(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

till exempel trafikutredningar vilket innebär möjligheter till

synergieffekter mellan processer.

o Utredning, samråd, utvärdering och analyser effektiviseras delvis

genom tydliga process- och informationsmodeller.

o Redovisning och leverans effektiviseras genom att rapporter kan

genereras.

4.3.3 Nyttoeffekter

Tabellen nedan beskriver de kvantitativa nyttoeffekterna årligen i form av

tidsbesparingen vid dagvattenutredning i detaljplan:

Dagvattenutredning i detaljplan Nuläge Effektiviserings-

potential

Effektiviserings-

potential

timmar

Utrednings-

alternativet


Insamling av underlag och förutsättningar 25 50% 12,5 12,5


Redovisning och leverans 25 50% 12,5 12,5

110 40 70




rapporten framställs automatiserat genom en e-

tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig dagvattenutredning 36 000 kr

Makronivå, antal utredningar 600 21 600 000 kr

Tabell 4 Beräkning av nyttor för dagvattenutredning i detaljplan, förutsättning timpris 900 kr

4.4 Användningsfall – Nybyggnadskarta inom bygglovsprocessen

4.4.1 Nuläge

• Kommunerna beslutar i varje enskilt ärende om en nybyggnadskarta

behövs.

• Kostnaden för sökande baseras på självkostnadsprincipen och varierar i

olika delar av landet, ungefärlig kostnad 15 000 – 20 000 kr per karta.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

25(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT


Figur 12 En grafdatabas över Nybyggnadskartan och dess innehåll

• I utredningsalternativet finns en standardiserad beskrivning för hur

nybyggnadskartan ska se ut i form och informationsinnehåll,

beskrivningen har tagits fram av Boverket med utgångspunkt i PBL och

tillgängliggjorts via modellbiblioteket.

• Lantmäteriet och kommunerna har tagit fram nödvändiga

informationsmängder, kvalitetssäkrat dessa, och tillgängliggjort

informationen.

• Om nödvändig och aktuell information finns tillgänglig kan

nybyggnadskartan genereras via karttjänster.

• Ett exempel är kartplattformen kuben (Figur 13) som används i Kiruna, där

den samlade informationen löpande tillgängliggörs och visualiseras i en

webbkarta. Detta möjliggör standardiserade uttag av kartor för olika

ändamål. En anpassning av denna lösning skulle kunna möjliggöra

automatisk generering av nybyggnadskartor.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

26(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Figur 13 Kartplattformen kuben kan användas för att sammanställa och visualisera standardiserad kartinformation för till exempel nybyggnadskartor.

4.4.3 Nyttoeffekter

• Kostnaden för en nybyggnadskarta minskar för den sökande då

kommunens självkostnadspris för arbetet minskar då automatiseringen

eliminerar stora delar av arbetet förutom kvalitetssäkringen av ingående

grunddata.

• Kostnaden för den sökande minskar från ersättning enligt

självkostnadsprincipen till ett marknadsmässigt pris som täcker

kostnaderna för utveckling och drift av karttjänster.


tidsbesparingen vid framställning av nybyggnadskarta:

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

27(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Framställning av nybyggnadskarta Nuläge Effektiviserings-

potential

Effektivisering

s- potential

timmar

Utrednings-

alternativet

Uppstart och hantering av beställning 5 75% 3,75 1,25

Insamling av underlag och förutsättningar 10 75% 7,5 2,5

Redovisning av planerade åtgärder 5 75% 3,75 1,25

Kartframställning och leverans 5 75% 3,75 1,25

25 18,75 6,25




rapporten framställs automatiserat genom en

e-tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig nybyggnadskarta 13 125 kr

Makronivå, antal nybyggnadskartor 14000 183 750 000 kr

Tabell 5 Beräkning av nyttor för framställning av nybyggnadskarta, förutsättning timpris 700 kr

4.5 Användningsfall - Miljökonsekvensbeskrivningsprocessen

4.5.1 Nuläge

• Det finns inte en samlad bild över miljötillståndsprocessen lätt tillgänglig

för berörda aktörer.

• En behovskartläggning är gjord av Naturvårdsverket där de olika

aktörernas behov sammanställs. Behoven består bland annat av:

o Tillgång till rätt kartinformation vid rätt tillfälle

o MKB och detaljplan delar informationsmängder, såsom åtgärder

och tillhörande miljökonsekvenser

o Samordnade processer mellan plan- och MKB-samråd.

o Flexibel och utbyggbar informationsmodell.


• Många av behoven som lyfts i Naturvårdsverkets kartläggning ovan kan

delvis lösas genom gemensamma process- och informationsmodeller.

• Här samverkar Boverket och Naturvårdsverket för att likrikta och

modellera processer med Boverkets modellbibliotek.

• Boverkets arbete med process- och informationsmodellering kan fungera

som förebild.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

28(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

• MKB-processen är till stor del gemensam och struktur och modeller kan

återanvändas i detaljplaneprocesser, vägplaneprocesser och

tillståndsprocesser för prövning av miljöfarlig verksamhet.

4.5.3 Nyttoeffekter


tidsbesparingen för MKB i detaljplan:

MKB i detaljplan Nuläge Effektivisering

s-potential

Effektivisering

s- potential

timmar

Utrednings-

alternativet





520 116 404





e-tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig MKB 104 400 kr

Makronivå, antal utredningar för DP 400 41 760 000 kr

Tabell 6 Beräkning av nyttor för MKB i detaljplan, förutsättning timpris 900 kr

4.6 Användningsfall - Vägplaneprocessen

4.6.1 Nuläge

• Det finns ingen samlad digital bild över vägplaneprocessen tillgänglig på

Trafikverkets hemsida. Materialet är inlåst i vägledningar och handböcker.

Med digital bild menas här en informationsmodell, likt Boverkets

modellbibliotek, som är maskinläsbar.

• Vägplaneprocessens moment har stora likheter med

detaljplaneprocessen, men information och processteg är inte

samordnade.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

29(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT


Figur 14 En graddatabas över plankartan i vägplaneprocessen

• I utredningsalternativet är vägplaneprocessens modell koordinerad med

den kommunala planeringsprocessen enligt Figur 14, vilket möjliggör för

samverkan och standardiserade informationsutbyten.

• Ett exempelprojekt är stadsomvandlingen i Kiruna där kommunen och

Trafikverket delat information via en gemensam samverkansyta (Figur 13).

Denna samverkan utvecklas ytterligare i utredningsalternativet, där även

gemensamma process- och informationsmodeller tillämpas. Genom att

skapa gemensamma modeller mellan kommuners och Trafikverkets

planering blir det enklare att ha kontakt med varandra, parterna får

tillgång till samma information och beslut kan därmed fattas både

snabbare och med högre kvalitet.

• Trafikverket har framställt en handbok11 där Trafikverkets process kopplat

till plan- och bygglagen och miljöbalken finns sammanställd, vilket är en

bra grund att utgå ifrån vid utvecklingen av digitala informationsmodeller

enligt utredningsalternativet.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

30(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

4.6.3 Nyttoeffekter

Nyttorna i vägplaneprocessen är bedömda med utgångspunkt i att gemensamma

modeller för informationsutbyte är på plats. Bedömningen är lägre i de interna

processerna för utredning och redovisning/leverans då dessa ligger utanför

Boverkets sektorsområde. Det torde dock finnas en stor potential även hos

Trafikverket att utreda digitaliseringens nyttoeffekter.


tidsbesparingen i vägplaneprocessen:

Vägplaneprocessen Nuläge Effektiviserings-

potential

Effektivisering

s- potential

timmar

Utrednings-

alternativet





1500 250 1250





e-tjänst (3)

Beparing per genomsnittlig vägplan 225 000 kr

Makronivå, antal projekt 250 56 250 000 kr

Tabell 7 Beräkning av nyttor för vägplaneprocessen, förutsättning timpris 900 kr

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

31(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

4.7 Synergieffekter

Figur 15 Synergieffekterna uppkommer när de standardiserade, digitaliserade och tillgängliggjorda informationsmängderna sammanlänkas. Grafdatabasen ovan visar att alla grafer i de undersökta användningsfallen hänger samman.

För att utforska grafdatabasen kan länken nedan användas, kopiera in texten nedan i kommandorutan i webbfönstret och tryck på kör (pilen):

match (n)-[r:`INGÅR_I`]->() where not (n)-[:CONFIG]-() return n

http://ec2-18-185-64-39.eu-central-1.compute.amazonaws.com:7474/browser/ user: rapport2020 password: rapport2020

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

32(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

http://ec2-18-185-64-39.eu-central-1.compute.amazonaws.com:7474/browser/

En av de största nyttorna med digital samhällsbyggnadsinformation uppkommer

där informationen behövs och kan återanvändas, vilket i princip innebär alla

delprocesser inom samhällsbyggandet. Detta gäller generellt för alla nämnda

användningsfall ovan –potentialen ligger i att återanvända informationen i digitala

lösningar i parallella processer.

Genom att standardisera genomförandet av delprocesser som till exempel

dagvattenutredningar, skapas strukturer som kan återanvändas i liknande

processer såsom bullerutredningar, naturvärdesinventeringar med mera.

En strukturerad detaljplaneprocess kan bidra till en effektivare vägplaneprocess

då stora delar av processmodellerna är gemensamma.

När informationen i samhället börjar länkas samman kan erfarenheter och

slutsatser delas mellan olika aktörer i samma område, som i exemplet i Kiruna

där Trafikverket och kommunen driver liknande processer i samma område.

Figur 16 Exempel på hur strukturerad process- och informationsmodell kan tillgängliggöras och

tillämpas i Kiruna.

De beräkningar som är tillsammans med nyttoanalysen nedan visar på vinster i

tid i de enskilda delprocesserna. Om processer och information som hanteras i

projekt länkas samman i det obrutna digitala informationsflödet bör vinsterna

kunna bli än högre. När informationen är tillgänglig och digital öppnas möjligheter

till nya sätt att arbeta, och att kanske till och med kunna ta bort eller slå ihop delar

av samhällsbyggnadsprocessen för att på sikt skapa ännu större tidseffektivitet

och tidsvinster.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

33(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

4.8 Sammanställning av nyttor

Process Besparing

i %

Antal

per år

Besparing

per ärende

Total besparing

Ändring av

översiktsplan

37 % 20 184 800 kr 3 696 000 kr

Ansökan om

planbesked

45 % 900 28 000 kr 25 200 000 kr

Dagvattenutredning 36 % 600 36 000 kr 21 600 000 kr

Nybyggnadskarta 75 % 14 000 13 125 kr 183 750 000 kr

MKB i detaljplan 22 % 400 104 400 kr 41 760 000 kr

Vägplaneprocessen 17 % 250 225 000 kr 56 250 000 kr

4.9 Investeringskostnader

En digitaliserad samhällsbyggnadsbransch möjliggör för nya värdekedjor i

samhällsbyggnadsprocessen. Genom att sprida öppna och gemensamma

strukturer kan Boverket möjliggöra för privata aktörer att utveckla och anpassa

tillämpningar. I detta fall krävs en statlig investering via Boverket, parallellt med

utvecklingskostnader för de berörda systemen hos privata aktörer. Nyttorna

bedömds med råge överstiga investeringskostnaderna.

Man kan beskriva värdekedjorna med att Boverket skapar strukturer som

systemleverantörer kan använda för att skapa standardiserade system och

lösningar som kan användas av samtliga aktörer i Sverige. På så sätt skapas en

stor nyttoeffekt jämfört med om alla aktörer ska skräddarsy sina egna IT-

lösningar.

Utifrån detta resonemang kan satsningarna på en digital

samhällsbyggnadsprocess skapa värden hos andra aktörer och därmed också för

samhället i stort.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

34(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Figur 17 Värdekedjor länkar samman aktörer i samhällsbyggnadsprocessen

5 Nyttoanalys

Nedan följer en analys baserad på ovan gjorda beräkningar. I analysen ingår

också studier av rapporter från närliggande projekt samt kompletterande

intervjuer inom ramen för denna utredning. För exemplet med MKB har nyttorna

baserats på intervjuer varför den bedömda nyttan skiljer sig med beräkningarna i

fallen ovan där utredningsalternativets nytta bedömts få full effekt.

5.1 Typfall

Några organisationer har redan räknat på nyttorna inom samhällsbyggnadsprocessen. Bland annat redovisade Lantmäteriet i sin slutrapport av Digitalt först att nyttorna av nationellt tillgängliggörande av geodata i samband med digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen förväntas ge mellan 22,5 och 42,6 miljarder kronor för det svenska samhället. Nyttorna fördelas över olika faser i samhällsbyggnadsprocessen och mellan olika aktörer på följande vis:

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

35(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

5.1.1 Exempel från Haninge

Haninge kommun har under juni månad genomfört en PENG-analys för digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen. PENG står för Prioritering Efter NyttoGrunder och är ett verktyg för att räkna på och konkretisera nyttor, även svårvärderade och mjuka nyttor såsom samhällsnytta i form av ökad demokrati, högre tillit till myndigheter mm. Dock har Haninge i denna analys valt att inte värdera samhällsnyttan utan bara interna och externa (medborgare och företagare).

I Haninge har analysen precis genomförts, och resultatet var inför färdigställandet av denna rapport inte sammanställt in en form så att det slutliga resultatet varit möjligt att presentera här. Efter intervjuer med chefen för avdelningen geografisk information som varit en av de som genomförde analysen, har kommunen gått ut med förhandsinformation om det övergripande resultatet:

Haninge kommun har räknat på en nyttoperiod på fem år, och gör bedömningen att om man bara jämför de interna, mer säkra nyttorna så kommer de överstiga kommunens kostnad för digitalisering. Därpå kommer sedan externa nyttor för till exempel medborgare och företag men dock inte för samhällsnyttan (ex ökad demokrati). Den senare har Haninge inte räknat på då tiden inte tillåtit detta.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

36(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

De interna nyttor som Haninge identifierade var;

• frigjord tid (i till exempel plan- och bygglovsprocessen),

• högre kvalitet (bättre beslutsunderlag leder till bättre beslut),

• lägre lokalkostnader (dock relativt liten effekt)

• lägre konsultkostnader (dock tillkommer andra konsultkostnader, inomandra områden, men de redovisas på kostnadssidan) och

• lägre rekryteringskostnader (i form av att Haninge blir mer attraktiv somarbetsplats, dock svårvärderad som nytta – röd i analysen).

5.1.2 Exempel från Gotland

Metoden Region Gotland använt sig av för att beräkna de ekonomiska effekterna som den digitala samhällsbyggnadsprocessen möjliggör är en omfattande kartläggning där enhetschefer och medarbetare på Samhällsbyggnads-förvaltningen har intervjuats. Projektgruppen som beräknade de ekonomiska effekterna gjorde undersökningar kring lämpliga beräkningsmetoder för nytta i offentlig förvaltning, som användes i själva beräkningen.

Projektgruppen fann att det var svårt att dra några långtgående slutsatser från de eventuella tidsvinster som skulle kunna uppnås på Samhällsbyggnads-förvaltningen i samband med en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Nyttoberäkningen har istället baserats på de dialoger och intervjuer med medarbetare från alla enheter på förvaltningen, intervjuer med projektledare inom den digitala samhällsbyggnadsprocessen (DiSa) och informationen som framkom genom de analyser som gjorts av data från verksamhetssystemen. Projektgruppen har även använt sig av externa nyttoberäkningar, samt haft kontakt med externa experter för att kvalitetssäkra analysen.

De beräknade nyttorna som antas tillfalla Region Gotland vid en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen beräknades totalt till 14,5 miljoner kronor per år. Region Gotland poängterar dock att nyttoberäkning är en indikation och en uppskattning av vilket typ av ekonomiskt och kvalitativt värde som DiSa-projektet innebär för Region Gotland, förutsatt att hela projektet implementeras.

Nedan presenteras de olika momenten och deras respektive beräknade nytta per år.

Delprojekt Beräknad ekonomisk nytta per år

Digitala översiktsplaner 300 000 kr

Digitala detaljplaner *Se nedan

Förbättrade fastighetsgränser 150 000 kr

Webbaserad kartportal 6 400 000 kr

3D-visualisering *Se nedan

E-tjänsteplattform 7 300 000 kr

E-arkivering 7 000 kr

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

37(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Digital brevlåda 250 000 kr

TOTALT 14 500 000 kr

*De markerade nyttorna har varit svårberäknade i ekonomiska termer ochprojektgruppen valde därför att inte göra någon ekonomisk beräkning av nyttan.

5.1.3 Resultat utifrån intervjuer

I nyttoberäkningen i föreliggande rapport har ett antal fördjupningar genomförts i de delar som Haningestudien identifierat som möjliga att effektivisera. Detta har gjorts genom att intervjua andra aktörer och kommuner för att undersöka hur de upplever arbetsprocessen och vad en eventuell digitalisering skulle kunna innebära. Fokus har lagts på delar av stadsutvecklingsprocesserna presenterade i avsnittet ovan. Nedan följer en sammanfattning av intervjuerna samt redovisning av enskilda fall med fokus på MKB- och bygglovsprocesserna.

I arbetet med att beräkna och bedöma nyttorna av en digitalisering av samhällsbyggnadsprocesserna som Boverket kan styra över har undersökningen visat på en stor komplexitet i de olika processerna. Nästan varje process skiljer sig åt beroende på förutsättningar och storlek, särskilt vad gäller bygglovsprocessen. För att kunna uppskatta tidsåtgång och de potentiella tidsbesparingarna som digitaliseringen medför har strävan varit att hitta konkreta typfall av vanligt förekommande delar i de olika processerna. När det gäller bygglov kan det handla om bygglov för ett plank, ett helt nytt bostadsområde, fritidshus, villor och flera andra liknande typärenden. I uppdraget har processerna därför generaliserats i möjligaste mån, och ett antal processteg har lyfts fram.

De processteg som identifierats och sammanförts till övergripande områden är följande:

• planering och uppstart, det vill säga där någon part påbörjar en ansökanom exempelvis ett bygglov eller en uppstart av en MKB. Nästa steg berörhandläggarens arbete och handlar om

• insamling av underlag och kartläggning av vilka förutsättningar som finns.Det tredje steget handlar om flera former av återkoppling till den sökandeeller andra aktörer, det vill säga

• samråd och analyser för att slutligen

• samla ihop resultaten, redovisa och leverera.

Det kan i vissa fall finnas fler delsteg som förtydligar arbetet och där tiduppskattningen kan preciseras till viss del.

Tack vare ett upplägg med identifierade gemensamma delmoment går det att skatta hur olika processteg kan effektiviseras och vilka tidsbesparingar detta kan ge. Därefter kan beräkningar baserat på timpriser, lönenivåer etcetera redovisas

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

38(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

för vissa delprojekt och där det är möjligt har översiktliga aggregeringar genomförts, dessa är dock baserade på grova antaganden, utifrån det ungefärliga antalet processer som genomförs i landet varje år. De siffror som går att få fram är därför osäkra och ska absolut bedömas med försiktighet. Syftet är dock att visa på konkreta exempel på vilka effekter ett digitaliseringsarbete i stort får och hur det kan ställas i förhållande till kostnaderna för att genomföra de efterfrågade åtgärderna.

Utöver de beräkningsbara processerna är det, som tidigare nämnts, av stor vikt att också väga in de så kallade icke-kvantifierbara nyttorna som sannolikt överstiger de kvantifierbara nyttorna. Exempel på detta är övergripande frågor såsom likabehandling, rättssäkerhet och något som skulle kunna kallas demokratisk transparens inom exempelvis samrådsprocessen, det vill säga där möjligheterna ges till medborgare att i större utsträckning ta del av och bidra till samhällsutvecklingen.

5.2 Kvantifierbara effekter

De kvantifierbara effekterna är bedömda i ett antal exempel från delar av de processer som kan digitaliseras. Genom intervjuer med handläggare inom olika områden har tidsvinster uppskattats. Ett exempel på effektivisering kan vara att effektivisera genom att samla allt planeringsunderlag på en plattform.

För att kunna konkretisera beräkningarna har vi försökt att harmonisera processernas olika steg för att se vilka delar som kan digitaliseras och leda till en snabbare process. Skillnaderna mellan processerna är stora men det finns gemensamma delar som liknar varandra och därmed kan vi räkna på några konkreta exempel i syfte att skapa en uppfattning om hur stora tidsvinster det handlar om.

Process XX Nuläge timmar

Effektiviserings-Potential, %

Effektiviserings-Potential, timmar

Utrednings-alternativet





Totalt Summa Tid Tidsvinst i % Besparing i tid Arbetstid efter digitalisering

Tabell 8 Typexempel på beräkningsunderlag i denna analys

Processerna bygger på att en handläggare får in underlag och upprättar en uppdragsplan för det fortsatta arbetet. I vissa fall skickas underlag tillbaka (vilket är vanligt när det gäller bygglov) för att kompletteras. Därefter söker handläggaren efter information på olika håll och lägger in i beslutsunderlaget.

39(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Ofta ligger merparten av arbetet i samråden, utvärderingar och analyser även om det inte är här som de största tidsbesparingarna ligger. Däremot innebär en digitalisering att transparensen i underlagen förbättras och besluten och synpunkterna baseras på bättre underlag. I de olika stegen finns tydliga förbättringspotentialer som innebär att en handläggare kan spara tid på ett och samma uppdrag. Denna tid kan omräknas i monetära termer utifrån löner eller upparbetade kostnader som exempelvis kan ligga på en konsult.

5.2.1 Bygglovsprocessen

Bygglovsprocessen är kanske den mest diversifierade processen inom ramen för samhällsbyggnad. Det finns en uppsjö av olika typer av bygglov och att genomföra beräkningar av dessa är komplext. Vi har valt att väga in några exempel för ett antal kommuner och områden och sedan jämka ihop svar och siffror i syfte att få en uppfattning av vad som är potentiellt möjligt att effektivisera genom digitalisering. De resultat som intervjuerna gav belyser problematiken med att prissätta nyttorna. Samtliga handläggare lyfter fram svårigheter med att på ett tydligt sätt redovisa de steg som exempelvis bygglovsprocessen omfattar. Allt beror på vilken typ av bygglov det är, då det finns en stor variation. Intervjuer med Vellinge kommun belyste att det i en kommun som har cirka 1000 bygglovsärenden per år att hantera, hanterar cirka 24 000 händelser. En händelse kan vara ett mail för att bekräfta inkommen handling, en telefonkontakt, och så vidare till ett slutgiltigt besked ges. Detta visar tydligt på komplexiteten i ärendehanteringen idag. I bedömningen används några beräkningar utifrån vad som sades i intervjuerna. Detta kompletteras sedan av de beräkningar som gjorts i andra sammanhang i syfte att ge mer tyngd åt resultaten, exempelvis från Gotland och Norrtälje.

Genom att dela upp processen i olika delar, där vissa delar som omfattar ungefär samma typ av moment, kan man uppskatta vilka tidsbesparingar som går att göra.

Process Bygglov Ett villabygglov

Nuläge -

timmar

Effektiviserings-potential, %

Effektiviserings-potential,

timmar

Utrednings-alternativet

Ärenderegistrering/ expediering av beslut

3 50% 1,5 1,5

Granskning av ritningar

2 50% 1 1

Granskning mot gällande detaljplan

2 50% 1 1

Övriga

policydokument/riktlinjer

och dylikt

1 75% 0,75 0,25

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

40(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Korrespondens /

föreläggande om

komplettering

Tillkommer vid avvikelser

eller nämndbeslut

4 25 1 3

Grannehörande (vid planavvikelse)

3 90 % 2,7 0,3

Behandling i nämnd / upprättande av tjänsteskrivelse och dylikt

4-6 20 % 1-2 3-5

Totalt 12-20 40-60 % Ca 10-12 Ca 10-12 Tabell 9 Beskrivning av ett exempel på bygglovsprocess från Karlstads kommun.

Process Bygglov Ett villabygglov

Nuläge -timmar


Effektiviserings-potential timmar

Utrednings -alternative t

Kontakt med sökande/ konsult innan ansökan

2 0-50 % 0-1 1-2

Inlämning ansökan och ”förgranskning” av inlämnade handlingar

3 0-33 % 0-1 2-3

Handläggning och grannehörande

12 15-50 % 2-6* 6-10

Bygglovsbeslut och expediering utan nämnd

2 0 % 0 2

Samråd och granskning av tekniska handlingar

4 25 % 1 3

Platsbesök och löpande uppdatering om projektet

3 0 % 0 3

Slutsamråd, avslut, granskning av dokument och arkivering

4 0-25 % 0-1 3-4

Totalt 30 10-30 % 3-10 20-27

Tabell 10 Beskrivning av ett exempel på bygglovsprocess från Vellinge Kommun

Anmärkning: Den högre siffran ges om hela digitaliseringsprocessen är genomförd vilket innebär att handlingar är korrekta från början mm.

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

41(54)

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Om vi utifrån dessa exempel, samt med stöd från intervjuer från Uppsala och Sigtuna (där vi har kvalitativa bedömningar) samt beräkningar från Gotland kan vi uppskatta den potential som finns i bygglovsprocessen.

Typ Villabygglov Nu-läge


Effektiviserings-potential,

timmar

Utrednings-alternativ

(UA)

Nytto-beräkningar

Kostnad per

bygglov

Ärende-registrering

3 50 % 1,5 1,5 Nuläge 5 609

Granskning 3 50 % 1,5 1,5 UA 3 590

Handläggning mm

11 30 % 3 8 Nytta 2 019

Samråd 4 25 % 1

Avslut 4 25 % 1

Summa/bygglov 25 32 % 8 17 Antal bygglov Sverige

Total nytta

per år

Totalt 65 600 132 471 000

Tabell 11 Sammanfattning av nyttoberäkningar bygglov

Anmärkning: 2018 lämnades det in 65 600 bygglov för småhus, fritids etcetera, källa: SCB Anmärkning: Beräkningarna baseras på en bygglovshandläggares månadslön på 35 900 kr, andel av arbetstid per bygglov

För att stärka de uppgifter som beräknats i denna studie lyfts även beräkningar som Norrtälje kommun gjort tidigare in, som jämförelse.

Norrtälje menar i sin rapport att bygglovsprocessen är ett mycket bra exempel på hur en pappersbaserad kommunal process kan reformeras till en digital process, som gör arbetet mer effektivt samt skapar nyttor för sökanden och andra aktörer. Processen baseras på flera geodatateman som redan idag ingår i nationella grunddata samt kommunernas egna specifika data som behöver standardiseras nationellt. Processen kan inte utföras utan geodata.

Digitaliseringen gör det möjligt att realisera ytterligare nyttor när e-tjänster och GIS integreras fullt ut, vilket i sin tur förutsätter att grundkartan och detaljplaner finns digitalt och nationellt standardiserad, inklusive kvalitetssäkrade fastighetsgränser. En framtida målsättning är att bygglovtjänster möjliggör användning av BIM-modeller och klassifikationssystemet CoClass i processen (Smart Built Environment, 2016). Kommunala bygglovsenheter i Sverige fick över 201 100 förfrågningar och hanterade ca 91 100 tillståndsansökningar 2017 (Boverket, 2017).

42(54)

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2020-07-03

RAPPORT

Följande exempel visar på besparingsmöjligheterna: Norrtälje kommun har infört en digital bygglovsprocess som möjliggör en helt papperslös hantering av bygglovsärenden vilket effektiviserar både för kunder och kommunala myndigheten. Tack vare detta har den genomsnittliga handläggningstiden minskat från 34 till 17 arbetsdagar. Den årliga mängden tillstånd har ökat från 1 000 till 2 500. Hela 45 % av kunderna ansöker om bygglov via e-tjänsten. Den mycket effektivare digitala processen har inte bara förkortat tiden för processen, utan också givit kunderna ekonomiska fördelar. Kommunen har kunnat reducera avgiften för bygglov, baserat på PBL-taxan, och den totala besparingen för kunderna uppgick till 2,5 mnkr 2016 (Norrtälje, 2019).

Kostnadsbesparingen för bygglovssökande i Norrtälje kommun uppgår till omkring 1 000 kronor per sökande. Baserat på detta underlag skulle de årliga totala besparingarna avseende bygglov u

Documents

Samhällsekonomisk analys av digital samhällsbyggnadsprocess · 2020. 8. 27. · Sweco Architects AB repo001.docx 2015-10-05 RAPPORT BOVERKET 41050 Samhällsekonomisk analys av digital