Samhällsekonomi...Bildspel med manus som komplement till det här materialet finns på sajten. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder

Samhällsekonomi – så skapas vår välfärd

2 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

Om Ekonomifakta

Bildspel med manus

som komplement till

det här materialet

finns på sajten.

Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt behöver fakta om jobben, företagandet och tillväxten. På www.ekonomifakta.se finns enkel, tillgänglig information om Sveriges ekonomi och företagsamhet. Vi presenterar kända och okända fakta om ekonomi, som hjälper alla att få en större förståelse för samhället. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik. På Ekonomifaktas hemsida kan du göra ett kunskapstest, kolla upp ekonomibegrepp i ordlistan, räkna ut din skatt och ställa frågor om ekonomi. www.ekonomifakta.se är en användbar källa bland annat för skolarbete, både för lärare och elever. Hör gärna av dig till oss om du har frågor eller funderingar kring svensk ekonomi. Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv.

KONTAKTA GÄRNA

EKONOMIFAKTA

Storgatan 19, 114 82 Stockholm

Telefon: 020-52 50 50

Fax: 08-553 431 79

[email protected]

www.ekonomifakta.se

INNEHÅLL

Om Ekonomifakta 2

Tänk om Sverige var en by... 4

Så skapas vår välfärd 6

Vad kostar välfärden? 8

Entreprenörerna 10

Företagen 12

Offentlig sektor 14

Hur globaliserad är du? 16

Vad händer när... 18

Du är med! 19Uppslaget – Samhällsekonomi– så skapas vår välfärdSkriften fokuserar på företagens och den offentliga sektorns

roller i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår

välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kos-

tar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges

roll i den globala ekonomin och hur välfärden påverkas av

ökad globalisering.

UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 3

Tänk om Sverige var en by...


De flesta av oss vill leva gott. Vi vill kunna bo bra, äta bra,

hålla oss friska, lära oss saker, ha tid att träffa vänner,

se en film då och då och kanske ha råd att resa. Vi har

alla egna idéer om vad som är viktigt och hur vi vill

leva. Men för att få det liv vi vill, måste vi utnyttja de

resurser vi har på ett bra sätt. Vi behöver ta vara på vår

tid, våra kunskaper och det vi äger.

Ofta tänker vi på pengar när vi hör ordet ekonomi,

men ekonomi betyder egentligen ”hushållning”. Det

handlar alltså om hur vi utnyttjar det vi har, för att få

det vi behöver och önskar. Det är det som är ekonomi.

Ofta är ekonomi rätt lätt att förstå när det handlar

om vår egen eller vår familjs ekonomi. Vi har koll på

hur mycket vi själva arbetar, vår utbildning och vår lön.

Och även om vi inte alltid vet exakt, så har de flesta av

oss en viss känsla för hur mycket pengar vi gör av med

och på vad.

STORA SIFFROR

Precis som vi alla har en ekonomi, så har hela Sverige en

ekonomi. Hur vi tar vara på Sveriges resurser avgör hur

vi som svenskar kan leva våra liv, i dag och i framtiden.

Jämfört med vår egen privatekonomi kan ekonomin för

hela Sverige vara svår att överblicka. Dels används ofta

andra begrepp, dels blir siffrorna väldigt stora. Vad säger

det oss till exempel att vi har en arbetslöshet på flera

hundratusen personer, att utbildningsutgifterna är sex

procent av ekonomin, eller att statsskulden är cirka

1100 miljarder? Är det mycket eller lite? Bra eller dåligt?

För de flesta människor handlar arbetslösheten

sällan om det totala antalet arbetslösa, utan om att man

själv är arbetslös eller om att någon man känner är det.

Och hur stor andel av Sveriges ekonomi som går till

utbildning är sällan lika viktigt som att man har

förtroende för sin egen lärare. Det är få som ligger

vakna på nätterna för att statsskulden är hög, men om

de egna skulderna är stora och man inte har råd att bo

kvar i sitt hus så blir det mer kännbart.

SVERIGE SOM EN BY

Vi ska försöka göra de stora siffrorna lite mer begripliga.

I Sverige bor nästan nio och en halv miljoner människor

och antagligen känner du inte så många av dessa. Men

låt oss istället föreställa oss Sverige som en liten by med

100 invånare där alla känner varandra. Hur människor

fördelar sin tid i byn är exakt samma som i det verkliga

Sverige. Hur skulle den byn se ut?

I en sådan by med 100 invånare skulle 50 vara

kvinnor och 50 män.

Med samma fördelning, som det är i det verkliga

Sverige, så är det 49 personer i byn som arbetar. Sedan är:

• 4 är förtidspensionerade eller sjuka

• 4 är arbetslösa

• 6 bybor studerar

I byn är det 37 personer som är barn under 15 år,

äldre över 74 år, pensionärer och hem arbetande.

EKONOMIN FÖRÄNDRAS

Drygt 50 bybor arbetar alltså inte. Alla dessa måste

ändå äta, ha någonstans att bo, kunna få vård och ha det

lite trevligt ibland. De pengar som de 49 som arbetar

tjänar måste därför räcka även till de som inte arbetar.

Hur byborna har det påverkas av vilka de är och vad

de gör. Om andelen bybor som är barn eller äldre ökar,

är det fler som behöver bli försörjda. Då minskar de till

gängliga resurserna i byn.

Ett annat exempel är att ekonomin i byn skulle för

bättras om en av de sjukskrivna blir frisk och kan börja

arbeta. Då skulle resurserna öka.

Om ytterligare en bybo startar ett företag och börjar

anställa kan det vara lättare för dem som är arbetslösa

att börja jobba igen. Då skulle också ekonomin i byn

bli bättre, och resurserna räcka till mer.


Uppgift Anteckna Information

Observera Citat

UPPGIFTER

1. Använd fakta om

Sverige för att ta

reda på mer om

”Byn Sverige”.

Hur många av by-

borna tror du driver

företag?

Hur många har läst

på universitet?

Hur många arbetar

inom den offentliga

sektorn?

Använd gärna

www.ekonomifakta.se,

där hittar du mycket

fakta och siffror.

2. Blev du förvånad

när du fick veta vad

männi skorna i byn

gjorde? Trodde du

att det var fler i byn

som arbetade?

BYN SVERIGE (100 st) UPPDELADE EFTER AKTIVITET

2011

KÄLLA: SCB

BARN (-15), ÄLDRE (+74) OCH PENSIONÄRER SAMT HEMARBETANDE ETC 37 stSYSSELSATTA 49 stARBETSLÖSA 4 stSJUKA OCH FTP 4 stSTUDERANDE 6 st

Så skapas vår välfärdHur vi tar vara på våra resurser avgör vilka möjligheter vi har till en god välfärd.

Den svenska ekonomin är ett kretslopp som hela tiden producerar välfärd.

När ekonomin växer kan välfärden öka för alla.

Oavsett vad vi prioriterar i livet så skapas våra möjlig

heter i hög grad av vilken tillgång vi har till olika varor

och tjänster. De varor och tjänster vi har möjlighet att

ta del av kallas sammantaget för vår välfärd.

Till exempel består välfärden av vår tillgång till mat,

kläder, boende, nöjen, utbildning och resor. Välfärden

består också av vår trygghet – som tillgång till försörj

ning när vi är arbetslösa, pension när vi blir gamla och

vård när vi blir sjuka. Utan något av detta är det svårt

att leva ett gott liv.

Välfärd kan alltså vara många olika saker. Men oavsett

vilken typ av välfärd som är viktig för dig så skapas din

välfärd av hur vi gemensamt tar vara på våra resurser.

Därför är det viktigt att förstå hur ekonomins olika

delar hänger ihop.

Låt oss titta närmare på hur det går till.


Observera Citat

SÅ SKAPAS DIN VÄLFÄRD


finansierar

entre-prenören

exporterar

ger valuta till import

varor & tjänster din välfärd

företag offentligsektor

varor & tjänster välfärds- &

trygghets-tjänster

affärsidé

investerar privata pengar

skatterger vinst

som producerar

ger jobbskapar jobb

producerar & säljer

ENTREPRENÖRERNA

Entreprenörer är människor som har förmågan att

se ett behov och komma på ett sätt att tillgodose det.

Till exempel genom att skapa en ny produkt eller tjänst.

Eller genom att vidareutveckla något som redan finns

och göra det på ett annorlunda och smartare sätt. Den

förmågan gör att det startas nya företag i Sverige.

Många entreprenörer är egna företagare. Men även

en anställd kan vara entreprenör, genom att bidra med

sin idérikedom och förmåga att se möjligheter i det

företag där han eller hon arbetar.

En entreprenör som väljer att starta ett företag

satsar pengar i sitt företag och engagerar sig för att före

taget ska bli framgångsrikt och skapa vinst.

FÖRETAGEN

Om affärsidén är bra och allt går väl kan entreprenören

bygga upp ett lönsamt företag. Det betyder att det finns

kunder som vill köpa den vara eller tjänst som företaget

säljer och att det blir pengar över till ägarna.

När ett företag växer behöver man i allmänhet också

anställa fler medarbetare. Dessa personer bidrar med

sin kunskap och tid för att utveckla företagets varor och

tjänster, och i utbyte får de lön från företaget.

När en affärsidé förverkligas och blir till ett lön

samt företag så skapas alltså välfärd för flera olika

grupper. Kundernas välfärd ökar eftersom de får möj

lighet att köpa nya, bättre eller billigare produkter än de

som fanns tidigare. De anställdas välfärd ökar eftersom

de får lön som de kan använda för att köpa sådant de

behöver och önskar. Och ägarnas välfärd ökar eftersom

de får del av företagets vinst och därigenom betalt för

den risk de tagit. Ägarna kan antingen använda vinsten

för att investera i företaget och få det att växa eller an

vända vinstpengarna själva och genom det öka sin egen

konsumtion av varor och tjänster.

Förutom detta bidrar lönsamma företag till välfär

den genom att betala skatt. När företaget betalar lön till

de anställda går till exempel en viss del till inkomstskatt

och arbetsgivaravgift. En del av vinsten går till skatt.

OFFENTLIG SEKTOR

Den offentliga sektorn finansieras genom skatter och

avgifter. En stor del av skatterna går till att producera

olika typer av välfärdstjänster inom den offentliga

sektorn.

En del av den offentliga sektorn är till exempel

sjukvården och skolan, som i Sverige nästan helt

betalas med skattepengar. Andra välfärdstjänster från

den offentliga sektorn är det allmänna försäkrings

systemet, allmän pension, stora delar av lokaltrafiken,

förskolan, biblioteken, de flesta badhus och fritids

gårdar. I den offentliga sektorn ingår också försvaret,

polisen, brandkåren, domstolarna, alla myndigheter

och nästan alla vägar.

De tjänster som den offentliga sektorn producerar

skapar välfärd för alla medborgare, som får ta del av

dessa tjänster. Den offentliga sektorn är också en stor

arbetsgivare som bidrar till välfärden genom att betala

lön till alla de som jobbar inom exempelvis sjukvården

och brandkåren.

För att den offentliga sektorn ska kunna producera

dessa tjänster krävs alltså att det kommer in pengar i

form av skatt. Alla som arbetar betalar inkomstskatt,

som tillsammans med skatterna från företagen är de

största skatteintäkterna för staten.

Välfärden består bland annat av

vår tillgång till mat, till exempel sushi.



Observera Citat

UPPGIFTER

1. Vilken typ av välfärd

är viktigast för dig, i

just det här skedet i

livet? Tror du att den

välfärd du tycker är

viktigast nu kommer

att vara samma om

fem eller tio år?

2. Diskutera hur väl-

färd som skapas av

företag skiljer sig

från välfärd som ska-

pas inom den offent-

liga sektorn.

3. Den offentliga sek-

torn finansieras, som

sagt, via skatter och

avgifter. Kan du ge

några exempel på

sådana avgifter?

Vad kostar välfärden?Varje dag tar vi del av olika välfärdstjänster, som vi betalat för genom skatter.

Ofta tänker vi inte på att dessa tjänster kostar oss pengar, och få vet exakt

hur mycket. Låt oss se hur vardagen kan se ut för tre vanliga svenskar.

FATIMA, 16 ÅR

Fatima går andra året på samhällsprogrammet. På mor

gonen tar hon bussen till skolan. Det är en solig och fin

dag och hon är på gott humör. Hon lyssnar lite på musik

och tittar ut genom rutan på de mötande bilarna.

Under lunchen pratar hon med en kompis som har

brutit benet i en skidbacke. Fatima skriver sitt namn

och ritar en glad gubbe på gipset med en spritpenna. På

gympan efter lunch åker klassen skridskor i ishallen.

Efter skolan går hon och hennes kusin och ser en ama

törteaterpjäs. Hennes kusin går i samma skola, så de ses

ofta. Efteråt sitter de kvar en stund och fikar.

När hon kommer hem på kvällen tittar hon lite på

TV och chattar med några

kompisar innan hon går

och lägger sig.

ERIK, 33 ÅR

Erik vaknar tidigt och gör frukost till sin sambo och

sina två barn. Efter frukosten tar han bilen, lämnar bar

nen på förskolan och åker vidare till sitt jobb inne i

staden. Han tar motorvägen, den är snabbast och han

slipper köerna.

Eriks syster har väntat barn och på eftermiddagen

ringer hon med en glad nyhet. Barnet föddes tidigare

på morgonen, med kejsarsnitt. Erik bestämmer sig för

att gå tidigt från jobbet och hälsar på sin syster på sjuk

huset.

Efter middagen hemma passar Erik

på att ringa sin mamma, som bor på

ett äldreboende i staden. Hon mår

bra, men är lite trött.

KÄLLOR: SKL, SCB, ESV, Kolada (Kommun och Landstingsdatabasen), Kulturrådet, IAF, Pensionsmyndigheten,

Trafikverket, Facket för skogs-, trä och grafisk bransch, Swedbank och Trafikanalys.8 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA


Observera Citat

VÄLFÄRDSTJÄNSTER

• Kommunal buss – cirka 20 kr per dag för en elev.

• Gymnasieskola – drygt 560 kr per dag och för en elev.

• Skollunch – cirka 25 kr per elev och dag.

• Vård när man brutit ett ben – cirka 50 000 kr per patient.

• Kommunalt kulturstöd – 1 275 kr per invånare och år.


Observera Citat

VÄLFÄRDSTJÄNSTER

• Förskola – cirka 110 000 kr per barn och år.

• Motorväg – cirka 50 000 kr per meter.

• Kejsarsnitt – cirka 40 000 kr per tillfälle.

• Äldreomsorg – cirka 12 000 kr per kommuninvånare och år.

• Pension – runt 7 000 kr i månaden per pensionär.

JOHN, 45 ÅR

John är ensamstående. Han har jobbat som mekaniker

på en verkstad i tio år, men sedan två månader är han

arbetslös. Det är trist att inte ha något jobb, men än är

det ingen panik. Efter frukost läser han tidningen och

ringer på några jobbannonser. Sedan tar han sin moped

in till staden. Huset där han bor ligger en bit ut och

vägen slingrar sig fram.

För att hålla sig igång innan han får jobb har John

börjat träna mer. Han går till badhuset och simmar en

timme. Sedan går han till biblioteket, surfar lite och

pratar med några han känner.

På eftermiddagen har han ett möte med en hand

läggare på Arbetsförmedlingen. Han berättar om hur

det går med jobbsökandet och får några tips på nya före

tag som söker efter personal.

På vägen hem åker han förbi en poliskontroll. Poli

s e rna låter honom passera, men vinkar in dem som kör

bil och låter förarna göra alkoholtest.



Observera Citat

VÄLFÄRDSTJÄNSTER

• Arbetslöshetsersättning – cirka 600 kr per dag i medelpenning per arbetslös.

• Kommunala vägar och annan infrastruktur – cirka 3 700 kr per invånare och år.

• Kommunalt badhus – cirka 65 kr per besök.

• Bibliotek – cirka 50 kr per lånad bok.

• Kommunala personalkostnader – cirka 27 000 kr per invånare och år.

• Polis – cirka 5 kr per invånare och dag.

EntreprenörernaTre egenskaper är särskilt viktiga för en entreprenör. Man ska dels kunna se möjligheter i

omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling.

Man ska dels ha tillräcklig förståelse och kunskap för att starta och driva en verksamhet.

Och så ska man även kunna engagera andra människor för att genomföra sin idé.

CARL PLOGBÄCK, BABYGRUPPEN

Vad fick dig att starta företag?

Mellan 20042005 läste jag ett magisterår i entrepre

nörskap på Stockholms universitet. Det var helt klart

då mina tankar kring företagande tog fart på allvar. Inte

minst då vi hade många inspirerande entreprenörer

som kom och föreläste på vårt program. I början av

2005 startade jag en enskild firma och sysslade med

konsultuppdrag. Ett år senare startade jag Baby

g ruppen tillsammans med två kompisar.

Hur var resan dit? Behövde du komplettera med

kunskap för att kunna starta företaget?

Resan till att jag startade mitt första företag var inte så

speciellt svår. Jag behövde egentligen ingen specifik

kunskap för att starta företaget utan det handlade mest

om mod och att våga göra det man ville. Det är klart

att mina tidigare studier har kommit till användning,

men de har inte varit avgörande. Många unga tror

säkert att man måste ha hur mycket erfarenhet som helst

för att starta ett företag, men själva tanken är att man

skaffar sig den viktigaste erfarenheten efteråt och under

tiden man driver företaget. Att starta är inte svårt.

Att våga är svårare.

Vilka egenskaper tror du är viktigast för en

framgångsrik entreprenör?

Det finns många viktiga egenskaper hos en entre

pre nör och olika personer besitter olika viktiga kun

skaper som kan komplettera varandra. Jag till exempel


LINA SKANDEVALL,

DRIVER KOMMUNIKATIONSBYRÅ.

Lina startade Skandevall Media 2004. Fyra år efter

starten anställdes den första medarbetaren och i dag

har företaget tre personer anställda. Men egentligen

började det tidigare än så…

– Jag startade mitt första företag när jag var 19

år. Den sommaren hade jag inget sommarjobb så jag

fick helt enkelt skaffa ett själv. Jag startade ett café på

hembygdsgården hemma i Småland där jag kommer

ifrån. Jag fattade knappt att jag var företagare då, men

det var jag ju.

– Jag har egentligen alltid velat jobba med

tidningar men trodde det var en för svår bransch att

ge sig in i. Under tiden jag pluggade fick jag jobb som

skribent för en tidning, då kände jag lika starkt att det

var tidningar och kommunikation jag ville jobba med.

När jag blev erbjuden att bli redaktör för en tidning, så

krävdes det att jag startade eget företag. Så egentligen

”tvingades” jag att bli företagare. I efterhand har jag

insett att jag borde ha gjort det mycket tidigare. Jag är

en entreprenör!

– Jag har aldrig tråkigt på jobbet och träffar nytt

folk hela tiden. Jag bestämmer själv över vad jag gör på

jobbet och hur mycket jag jobbar, vilket, ska erkännas,

ibland blir ganska mycket. Men det gör ingenting. Jag

är min egen chef, jag jobbar för min skull och med

saker jag tycker är kul. Det är som att få betalt för sin

hobby.


Observera Citat

SKANDEVALL MEDIA

Startår: 2004

Ägare:

Lina Skandevall

Affärsidé:

Producera nyhetsbrev,

tidningar och artiklar

om allt från politik till

resor och mode.


ANTAL FÖRETAGARE SOM ANDEL AV ARBETSFÖR BEFOLKNING 15-64 år

KÄLLA: Eurostat

8,1

7,8

7,5

7,2

6,9

6,6

6,3

%

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

PROCENT

KÄLLA: SCB, 2011

FÖRETAGARE (15-74 ÅR) ATTITYD TILL FÖRETAGANDE HOS UNGDOMAR (18-30 ÅR)

UNGDOMARS UPPLEVDA FÖRDELAR MED ATT VARA FÖRETAGARE (18-30 ÅR)

VILL HELST VARA FÖRETAGARE: 38 %VILL HELST VARA ANSTÄLLD: 62 %

MÄN: 73 %KVINNOR: 27 %FÖDDA I SVERIGE: 85 %FÖDDA UTOMLANDS: 15 %

FÖRVERKLIGA IDÉER: 66 %SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE: 63 %TJÄNA MYCKET PENGAR: 32 %PERSONLIG UTVECKLING: 48 %HÖGRE STATUS: 21 %


Observera Citat

UPPGIFTER

1. Skulle du själv vilja

starta ett företag, i så

fall vilket?

2. På vilka sätt tror

du att entreprenörer

bidrar till välfärden

i samhället?

3. Det blir vanligare

att kvinnor driver

företag, men fort-

farande är det många

fler män som gör

det. Vad tror du

att det beror på?

har ett väldigt kreativt tankesätt, klarar mig bra i olika

sociala situationer och är uthållig, det vill säga ger inte

upp så fort jag stöter på motstånd. Vad som också är

viktigt för alla som startar eget, det är att man tror på

sin affärsidé och verkligen har viljan och förmågan att

genomföra den. En idé är nämligen helt värdelös om

man inte kan göra någonting av den.

Vad har varigt roligast/jobbigast?

Roligast har varit att ge sig in i en bransch som man

abso lut inte hade någon aning eller kunskap om.

Känslan av att gå från idé till ett företag som börjar

bli lönsamt på bara ett år, är otroligt kul och inte minst

tillfredsställande. Jobbigast har varit att man haft en

sämre ekonomi än de som har ett vanligt arbete.

Det har inneburit att man fått jobba extra en del och

leva på knappa medel. Men det är något som man

absolut får vara beredd på att göra om man vill lyckas.

Det finns oftast inga snabba genvägar till framgång.


Observera Citat

BABYGRUPPEN

Startår: 2006

Ägare:

Carl Plogbäck (bilden),

Tobias Meschke och

Olof Lorenzon äger

90 procent.

Resten ägs av ett

investmentbolag.

Affärsidé: Erbjuder

kurser för blivande och

nyblivna föräldrar med

kvalificerade kursledare.


Observera Citat

KÄLLA: Tillväxtverket,, Entreprenörskapsbarometern 2008

100

80

60

40

20

0

100

80

60

40

20

0

FöretagenI Sverige finns över 1 000 000 företag. De drivs av företagare som vill göra

vinst samtidigt som de bidrar till välfärden genom att erbjuda varor

och tjänster och genom att betala lön till sina medarbetare.

Att kunna köpa varor och tjänster är en viktig del av

vår välfärd. Skillnaden mellan rika och fattiga länder

handlar bland annat om medborgarnas möjlighet att

kunna konsumera varor och ta del av ett större utbud

av tjänster.

Varje dag använder vi oss av en mängd varor och

tjänster som gör livet enklare och tryggare. De allra

flesta av dessa har producerats av företag. Vi vaknar i

en säng som vi köpt från ett företag. Kläderna vi sätter

på oss har vi köpt av ett företag, de har tillverkats av

ett annat och ett tredje har fraktat dem till vår stad. Vi

ringer i en telefon som ett företag har tillverkat, ett annat

har sålt till oss och ett tredje ansvarar för att de ska gå

att ringa i. Hur många företag har du nytta av under en

vanlig dag, tror du?

VINST OCH VÄLFÄRD

Företagen är så vanliga i samhället att vi ofta inte ens

tänker på dem. De bidrar till vår välfärd genom att

sälja varor och tjänster som vi har nytta av. Ju bättre

företagen är på att producera varor och tjänster som vi

uppskattar och vill betala för, desto mer kan de bidra

till vår välfärd.

Vissa företag säljer sina varor och tjänster direkt till oss

som konsumenter, till exempel klädbutiker och frisörer.

Men det finns också många företag som säljer till andra

företag, till exempel budfirmor, ITkonsulter och grossister.

Ytterst är syftet med alla företag att gå med vinst.

Man kan driva företag av många olika skäl (till exempel

för att det är roligt), men för att företaget ska kunna

överleva långsiktigt så måste det gå med vinst. Företag

som inte går med vinst går med förlust och tvingas förr

eller senare lägga ner sin verksamhet. Framgångsrika före

tag fokuserar därför på att över tid försöka öka sin vinst.

Men för att öka vinsten måste företaget hela tiden bli

bättre på att erbjuda nytta för sina kunder. Och efter

som kunderna kan välja att köpa från ett annat före

tag när som helst, så måste varje företag hela tiden bli

bättre, för att kunna skapa vinst.

Företagen konkurrerar med varandra om att erbjuda

kunderna allt mer välfärd – bättre varor och tjänster.

Det är vi konsumenter som avgör om en vara eller en

tjänst, som företaget erbjuder, verkligen bidrar till vår

välfärd eller inte. De produkter som konsumenterna

inte vill ha, kommer heller inte att bli köpta. Företag

som erbjuder produkter som inte är efterfrågade kom

mer med tiden att börja gå med förlust och till slut för

svinna.

SKATT

Företag bidrar också till välfärden genom att betala en

rad olika skatter. En stor del av skatterna används för

att finansiera den offentliga sektorns verksamhet.

Alla företag betalar bolagsskatt (en skatt på före

tagets vinst) och alla företag med anställda betalar

sociala avgifter (en skatt på de pengar företaget betalar

i lön). Många företag betalar dessutom ett flertal

särskilda skatter; till exempel reklamskatt, bränsleskatt

och energiskatt.

Det är inte bara de privata företagen som betalar

skatt. Arbetsgivarna i den offentliga sektorn betalar

också stora summor i skatt, till exempel arbetsgivar

avgifter för alla dem som jobbar i skolan, inom polisen

och kommunerna. Men de pengar som den offentliga

sektorn betalar i skatt, kommer i sin tur från andra

skatter. Företagen däremot bidrar med nya pengar, som

kommer från det kunderna betalar.


FÖRETAGEN FÖRÄNDRAS

De allra flesta företag i Sverige är små. Allra vanligast

är faktiskt enmansföretag, det vill säga företag som inte

har några anställda alls. Det är bara 0,1 procent av före

tagen som har fler än 250 anställda. Men de stora före

tagen anställer å andra sidan många. Sveriges tio största

företag har tillsammans nästan 150 000 anställda. Vilka

branscher företagen finns i förändras hela tiden. Nya

företag kommer och gamla för svinner. I början av 1900

talet var den vanligaste typen av företag jordbruk.

Under många år var Sverige präglat av ett fåtal stora

export företag. Astra Zeneca, Electrolux, Ericsson och

SSAB är exempel på stora exporterande företag.

Industrin – företag som tillverkar varor – är fortfarande

en stor och viktig del av den svenska ekonomin. Men

industrin sysselsätter inte längre lika många människor

som tidigare. Istället har tjänsteföretagen tagit över en

stor del av arbetskraften. Exempel på tjänsteföretag är

fastighetsmäklarbyråer, arkitektkontor, städfirmor,

hotell och resebyråer.



Observera Citat

UPPGIFTER

1. Ta reda på mer om

ett företag, gärna

ett på din ort.

Vad gör företaget?

Hur länge har det

funnits?

Vilka typer av kunder

har företaget?

Vilka gynnas av dess

verksamhet och på

vilket sätt?

2. Varför tror du det

finns så många en-

mansföretag i Sverige?

3. På vilket sätt tror

du att medarbetarna

i ett företag tjänar

på att företaget går

med vinst?

STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I SYSSELSÄTTNINGEN Procentuell andel av total sysselsättning

60

50

40

30

20

10

0

FÖRETAGENS STORLEK

ENMANSFÖRETAG: 75,6 %1-9 ANSTÄLLDA: 21 %10-49 ANSTÄLLDA: 2,9 %50-249 ANSTÄLLDA: 0,5 %> 250 ANSTÄLLDA: 0,1 %

KÄLLA: SCB samt egna beräkningar

JORD, SKOG, FISKE INDUSTRI TJÄNSTER OFFENTLIG SEKTOR

KÄLLA: SCB, 2011


Observera Citat

Har du funderat över hur många

företag om är involverade från det

att mobiltelefonen du köpt tillverkats

tills att du håller den i din hand?

Procent

Från och med 2009 är det gruppen 15-74 år som avses medan det för åren innan är 16-64 år som ingår. Dessutom har man gjort om indelningen mellan sektorerna. Från 2009 används SNI indelning 2007 istället för SNI 2002 som används för åren innan. Detta gör att siffrorna inte är helt jämförbara före 2009 och från 2009 och framåt.

På grund av avrundning summerar inte delarna till exakt 100 procent.

1965 1975 1985 1995 2005 2011

Offentlig sektorI genomsnitt betalar varje svensk 6-7 miljoner kronor i skatt under sitt liv. Mycket,

men inte allt, går till att producera välfärdstjänster som alla svenskar får del av.

När företag och enskilda personer betalar skatt så går

pengarna till staten, kommunerna och till landstingen.

Skatterna används till en mängd olika saker. I listan

här bredvid kan du se exempel på olika typer av välfärd

som skatterna går till.

Gränserna för vilken typ av välfärd som produceras

av staten, kommunerna respektive landstingen kan

ibland vara lite otydliga. Men i princip har staten

ansvar för det som är övergripande för hela landet. Där

ingår till exempel det allmänna pensionssystemet, alla

myndigheter, universiteten och försvaret.

Kommunerna har huvudansvar för det som betalas

med skatter i respektive kommun, till exempel äldrevår

den, förskolan, skolan och vissa vägar. Landstingen har

ansvar för merparten av sjukvården och för lokaltrafiken.

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Sveriges ekonomi kan delas in i två sektorer; den

offentliga och den privata. Den offentliga sektorn är

den verksamhet som till allra största del bekostas av

skatter. Företagen och deras verksamhet kallas för ”den

privata sektorn”.

Till viss del är den offentliga och den privata sektorn

lika varandra. Företagen producerar tjänster som män

niskor efterfrågar och har nytta av och det gör den offent

liga sektorn också. Båda är alltså producenter av välfärd.

Precis som företagen är staten, kommunerna och lands

tingen också arbetsgivare. År 2011 var 29 procent av sven

skarna anställda inom den offentliga sektorn. Både den

pri vata och den offentliga sektorn bidrar därför också till väl

färden genom att ge de anställda jobb och betala dem lön.

SKILLNADER

Det finns dock också viktiga skillnader. Den viktigaste

är att den offentliga sektorn i huvudsak inte skapar sina

egna inkomster.

Företag betalar hela tiden sina kostnader genom att

kunderna betalar när de handlar. Om människor till exem

pel väljer att köpa mer spik eller tandkräm så betyder

det att de företagen får in mer pengar, vilket gör att de

kan öka sin produktion. Skolan och vården är dock be

roende av skatter för att kunna bedriva sin verksamhet.

Skatter är i stort sett det enda sättet de får in pengar på.

För att den offentliga sektorn ska kunna erbjuda

avgiftsfria skolor och avgiftsfri vård samt annan välfärd

så är det viktigt att företagen går bra. Utan konkurrens

kraftiga och lönsamma företag, som gör vinst och betalar

löner, är det omöjligt att få in de skatter som behövs för

den offentliga sektorn. Företagen påverkas dock inte på

samma sätt av den offentliga sektorns ekonomi.


Observera Citat

VAD GÅR

SKATTERNA TILL?

SkolorUniversitetFörskolorSjukvårdÄldrevårdPensionerMuseerBibliotekAlla kommunerAlla myndigheterMissbrukarvårdBrandkårPolisRäddningstjänstFörsvaretDomstolarVägarLokaltrafikSocialbidragBostadsbidragA-kassaSjukersättningStudiebidragPartistödPresstödoch mycket annat.


I början av 1900talet hade Sverige ett lågt skattetryck

i internationell jämförelse. Sedan dess har Sverige

och även andra länder valt att låta staten ta ett större

ansvar för att förse människor med välfärdstjänster.

Det har inneburit att skatternas del av ekonomin har

vuxit. Sedan 1970talet är Sverige ett av de länder

som tar ut mest skatt i världen, som andel av den totala

ekonomin.



Observera Citat

UPPGIFTER

1. Vad tycker du är det

viktigaste för staten

och kommunerna

att lägga skatte-

pengar på?

Finns det något

som du tycker att

skatterna inte

borde gå till?

2. Kan du komma

på flera skillnader

mellan de tjänster,

som företag produ-

cerar, och de som

produceras av den

offentliga sektorn?

SKATTETRYCKET Totala skatteintäkter som andel av BNP, 2010

KÄLLA: OECD Revenue Statistics 2011

ANDEL AV EN SKATTEKRONA, 2009

KÄLLA: COFOG, SCB

1. ALLMÄN OFFENTLIG FÖRVALTNING: 14 öre

2. FÖRSVAR: 3 öre

3. SAMHÄLLSSKYDD OCH RÄTTSSKIPNING: 3 öre

4. NÄRINGSLIVSFRÅGOR: 9 öre

5. MILJÖSKYDD: 1 öre

6. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: 13 öre

7. FRITIDSVERKSAMHET, KULTUR OCH RELIGION: 2 öre

8. UTBILDNING: 13 öre

9. SOCIALT SKYDD: 41 öre

10. BOSTADSFÖRSÖRJNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING: 1 öre


Observera Citat

Offentliga sektorns utgifter

I diagrammet brevid ser du vad

skattebetalarnas pengar går till.

Den största andelen av en

skattekrona går till socialt skydd.


Observera Citat


Observera Citat

DISKUSSIONSFRÅGOR:

• Vilka för- och nackdelar kan du se med ett högt skattetryck?

• Tror du att skatten måste vara hög för att invånarna ska få tillgång

till välfärd? Hur skulle välfärden kunna se ut i ett land med låg skatt?

• Tror du att ett land kan ha hög skatt, men att invånarna ändå inte

får särskilt mycket välfärd? Vad kan det bero på i så fall? Om du vill

räkna ut din egen skatt kan du göra det på www.ekonomifakta.se

*Avser 2009 års siffror.

0 10 20 30 40 50 60Procent

USAAustralien*

TurkietIrland

SlovakienSchweiz

GreklandKanada

PortugalSpanien

Polen*Israel

OECD-genomsnitt*Estland

TjeckienStorbritannien

IslandTyskland

LuxemburgUngern

SlovenienNederländerna*

ÖsterrikeFinland

NorgeFrankrike

ItalienBelgienSverige

Danmark

24,825,926,028,028,429,830,931,031,331,731,832,433,834,034,935,036,336,336,737,637,738,242,042,142,842,943,043,845,848,2

14 öre1 öre

3 öre

3 öre

9 öre

1 öre

13 öre

2 öre13 öre

41 öre

Hur globaliserad är du?Vår svenska ekonomi har länge varit sammanvävd med andra länders ekonomier.

De senaste 30 åren har vi blivit mer globaliserade än någonsin.

Det räcker att vi tittar på ett vanligt frukostbord. För

många av oss kommer juicen från Israel, skinkan på

smörgåsen från Danmark, russinen i müslin från USA,

kaviaren från Norge, osten från Holland, tallrikarna

och besticken från Kina, bordsduken från Polen och

själva bordet från träd som fällts i Ryssland.

Om du rest i andra länder har du säkert lagt märke till

hur många svenska företag du ser. Volvo, Ericsson,

Hennes & Mauritz och Securitas är varumärken man

knappt kan missa utomlands. Totalt finns det ungefär

1 500 svenska koncerner med minst ett dotterbolag i

utlandet.

Sverige är ett litet land och har genom historien

länge handlat med andra länder. Vi har både importerat

(köpt från andra länder) och exporterat (sålt till andra

länder). Svenska företag har funnits i andra länder med

egna kontor och fabriker i över 100 år.

GLOBALISERINGEN HAR ÖKAT

De senaste 30 åren har flera saker hänt som gjort att

det ekonomiska utbytet mellan länder i världen ökat

snabbt. Detta kallas ofta för ökad globalisering. Dels

har internet, flyg, telefoni och annan teknik för kom

munikation och transporter möjliggjort mycket tätare

och snabbare kontakter mellan människor i olika delar

av världen. Dels har länder valt att minska tullar och

andra regler som har begränsat handeln.

Handeln mellan länder i världen har ökat drama

tiskt. Länder, som Sverige, både importerar och expor

t erar mer. Men kanske ännu viktigare är att stora länder

som Kina, Indien och Ryssland – vars handel tidigare

varit liten – nu är en del av världsekonomin. Kineser

kan i allt högre grad köpa våra produkter, och mycket

som finns i Sverige kommer från Kina.

Globaliseringen har inneburit att företag ofta har

hela världen som sin spelplan. Tidigare fanns ofta alla

delar av ett företag i Sverige. I dag kan huvudkontoret

ligga i Sverige, men produkterna tillverkas i Polen,

forskning och utveckling sker i USA, konsumenterna

finns kanske framför allt i Asien och företaget kan ägas

till hälften av till exempel norrmän och islänningar.

Sedan 1998 har svenska företag fler anställda i ut

landet än i Sverige. I Sverige ägs företag i allt högre grad

av utlänningar och svenskar äger företag i utlandet. När

människor i Sverige sparar till sin pension sker det allt

oftare i aktier, både i svenska och i utländska företag.

FLER MÖJLIGHETER

Kretsloppet i den svenska ekonomin innefattar i

dag alltså allt fler företag och konsumenter i andra

länder. Det är något som innebär stora möjligheter.

Både svenska företag och konsumenter har mycket

större möjligheter att göra lönsamma affärer eftersom

vi kan handla med människor i hela världen, istället för

bara med varandra.

Ökad handel i världen har också lett till att vi speci

aliserar oss på den typen av produktion som vi är riktigt

bra på. Titta på bilden på bilen här bredvid. Tidigare

tillverkades många delar av en Volvo i Sverige. I dag är

varje del gjord av ett företag som har specialiserat sig på

just den delen och som därför kan tillverka den bäst.

Genom specialisering och ökad handel kan företagen

tillföra mer nytta till konsumenterna. Bilen som helhet

kan bli både billigare och bättre.

Globaliseringen innebär att svenska företag kan

sälja till många fler konsumenter, i många fler länder.

När försäljningen ökar kan det skapas jobb i svenska

företag. Ytterligare jobb skapas när utländska företag

etablerar sig i vårt land. Konsumenter i Sverige får möj

lighet att köpa de allt fler och allt billigare varorna, som

den ökade importen för med sig.



Observera Citat

UPPGIFTER

1. Skapa en bild av

hur internationell

din klass är.

Hur många länder

har ni varit i

sammanlagt?

Hur många natio-

naliteter finns i

klassen?

Hur många språk

talar ni?

Hur många av för-

äldrarna i klassen

arbetar på inter-

nationella företag?

2. Tror du att

du kommer att

arbeta utomlands

i framtiden?

Vilka andra möjlig -

heter tror du skapas

för dig i takt med att

globaliseringen ökar?

VI PÅVERKAR VARANDRA

Att vara en del av ett internationellt kretslopp innebär

också att vi påverkas av vad som händer i andra länder.

Om arbetslösheten minskar i USA så tas det genast

upp i svenska nyheter. Det kan verka konstigt – vi bor ju

i Sverige. Men Sverige både importerar och exporterar

mycket till USA. Om fler amerikaner får jobb, så kom

mer de antagligen att börja handla mer och importera

mer av våra varor. De kommer även att importera från

andra länder som Tyskland, Kanada och Japan. Det

betyder att ekonomin kommer att bli bättre i de län

derna och vi i Sverige kan exportera mer även till dem.

För ett litet land som Sverige, med många expor

terande företag, skapar globaliseringen möjligheter till

en högre välfärd. Vi är beroende av att kunna exportera

våra varor och när möjligheterna till handel ökar, så blir

det lättare för de svenska företagen att sälja sina varor

även i andra länder.

Den ”svenska” bilen Volvo

Personvagnar ägs numera

av kinesiska Geely. I en bil

som monteras till exempel

i Göteborg ingår delar från

många olika länder.



Observera Citat

DEN ”SVENSKA” BILEN

Låskabel, Klüster,

Slovakien

Stöt och vibrations-dämpare, Vibraucustic,

Tyskland

Motors styrsytem,

Borgwarner, USA

Dieselturbo, Sanden,

Japan

Topplocks-packningar,

Elringklinger, Tyskland

Kylare, Behr, Tyskland

Turboladdare, Garett, England/USA

Stabilisatorer, Allevard Rejna, Frankrike/Argentina

Luft- och ventilation,

Mark IV, Sverige/USA/

Italien

Styrsystem för bensinmotor,

Bosch, Tyskland

Automatlåda, Aisim AW, Japan

Belysning, Auto-motive Lightning, USA/Kanada

Avgassystem, Faurecia/Tenneco, SverigeDrivknutar,

GKN/Visteon,USA

Luftkonditionering, Valeo, Frankrike

Högtalare, Harman/Becker, Tyskland

Pedalkontroll,MethodeElectonics, USA

Backspeglar, Schefenacker, Tyskland

Bränsletank, Kutex Textron, Tyskland

Dörrar, Brose, Tyskland

Dörrisolering, Plastic Omnium, USA

Lås, Hülsbeck & Fürst, Tyskland

Antisladdsystem, Continental Teves, Tyskland

Bränlse- och bromsrör, TI Automotive, England/USA

Hjul, Borbet, Tyskland

Fyrhjulsdrift, Haldex, Sverige

Kofångare, Plastal, Sverige/Holland

Bakljus och broms-ljus, Seima,Frankrike

Säten, Johnson Controls, USA

Glas, Securit, Frankrike90 procent av karossen förmonterad, Tower, USA

Hajfensantenn, Delphi, USA/Japan/Brasilien

Nackskydd och stolvärme, Kongs-berg, Norge

Instrumentbräda, Faurecia, Frankrike

Krockkuddar/säkerhets-bälten, Autoliv, Sverige

Bildskärm, Yazaki, Japan

Navigeringskontroll, Mitsubishi, Japan

Förstärkare, Alpine, Japan

Hela världen tillverkar VolvoAtt Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts sammani Torslanda eller Gent.

Källa: Automotive NewsGrafik: kjell-design.com

VÄRLDSHANDELNS UTVECKLINGVärldshandeln, andel av världs-BNP

PROCENT

1970 1980 1990 2000 2010

KÄLLA: WTO och IMF

SVERIGES VARUEXPORTMARKNADER 2010Procent av totalt varuexportsvärde, löpande priser.

KÄLLA: SCB

EU-27: 57,3%ÖVRIGA EUROPA: 14,7%USA: 7,3%ASIEN: 12%ÖVRIGA OMRÅDEN: 8,7%

35

30

25

20

15

10

Vad händer när...Alla delar i det ekonomiska kretsloppet hänger ihop. Om en del förändras så

påverkas övriga delar också och ytterst påverkas vår välfärd. Låt oss sammanfatta

vad som händer när olika delar av ekonomin förändras.

…ARBETSLÖSHETEN STIGER?

Om fler människor blir arbetslösa så händer flera

saker i det ekonomiska kretsloppet. Till exempel får

den som förlorat sitt jobb arbetslöshetsersättning

istället för lön. Ersättningen är lägre än lönen, vilket

gör att den som är arbetslös får mindre pengar och

minskar sina köp av varor och tjänster. Det leder till

att efterfrågan på företagens varor och tjän

ster minskar och därmed minskar företagens

försäljning och lönsamhet. I värsta fall,

om det är en stor ökning av antalet arbets

lösa, kan det innebära att vissa företag

också måste säga upp personal.

När lönen byts ut mot

ersättning från staten inne

bär detta också att staten

och kommunerna får in

mindre i skatt, eftersom

löneskatt är en viktig del.

Samtidigt ökar statens kostnader efter

som staten, som sagt, betalar arbetslöshetsersättning till

de som inte har något jobb. För att klara av den försäm

rade ekonomin totalt måste man antingen skära ner på

den offentliga välfärden (alltså minska utgifterna) eller

höja skatterna (alltså öka inkomsterna).

Om arbetslösheten minskar påverkas hela ekono

min istället positivt. Fler får lön och börjar handla mer,

vilket gör att företagen får fler kunder och kanske an

ställer fler. Skatteintäkterna ökar när fler får lön och

utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskar. Staten

får bättre ekonomi och kan antingen sänka skatterna

eller öka utgifterna för skattefinansierad välfärd.

…SJUKSKRIVNINGARNA ÖKAR?

Om fler blir sjukskrivna händer ungefär samma sak som

när fler blir arbetslösa i det ekonomiska kretsloppet.

De sjuka får sjukpenning från staten istället för lön och

denna är lägre än lönen. Därmed får de sjukskrivna min

dre pengar att röra sig med och inbetalningarna av skatt

minskar. Staten får högre utgifter då den måste betala

sjukpenningen och kanske också högre vårdkostnader.

…NYFÖRETAGANDET ÖKAR?

Om fler människor väljer att starta företag är det sanno

likt att åtminstone vissa av företagen blir framgångs

rika. Om antalet lönsamma företag ökar så stärks eko

nomin. Konsumenternas välfärd ökar genom att de får

tillgång till nya varor och tjänster. När de nya företagen

anställer människor så minskar arbetslösheten (se bredvid).

När antalet lönsamma företag ökar så ökar också

statens skatteinkomster, då företagen betalar skatt på

vinst, löner och försäljning.

En minskning av antalet lönsamma företag får mot

satt effekt. Det leder till att skatteinkomsterna minskar,

fler blir arbetslösa och får mindre pengar att konsumera

för. När dessa människor konsumerar mindre påverkas

andra företag, genom att deras försäljning av varor och

tjänster minskar.


Om en del i det

ekonomiska kretsloppet

påverkas – påverkas de

andra delarna också.

På gott och ont.

Du är med!…EFTERFRÅGAN FRÅN

ANDRA LÄNDER MINSKAR?

Om ekonomin försvagas i något av de länder som svenska

företag exporterar till, så påverkar det även den svenska

ekonomin. Om det till exempel blir lågkonjunktur i ett

viktigt exportland som Tyskland, så minskar de svenska

företagens försäljning till Tyskland.

De företag som exporterar till Tyskland får sämre

lönsamhet och måste kanske säga upp personal för att

klara sig. Som beskrivits ovan så betyder det att fler

svenskar får mindre pengar att röra sig med, att staten

får in mindre pengar i skatt och att statens utgifter för

arbetslöshetsersättning ökar.

Ökad efterfrågan från andra länder får motsatt

effekt. De svenska företagen kan då exportera mer och

anställa fler. När de nya medarbetarna handlar för sin

lön ökar efterfrågan på varor och tjänster i både Sverige

och andra länder. Samtidigt ökar statens inkomster från

skatt och utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar.

…FLER ARBETAR SVART?

Jobbar man eller anställer någon svart så innebär det att

dessa personer inte betalar inkomstskatt och att deras

arbetsgivare inte betalar in några sociala avgifter. Det är

dessutom olagligt att arbeta och anställa svart. Alla som

jobbar ”vitt” betalar in skatt till kommun, landsting

och stat. Dessa pengar finansierar vårdcentraler, bussar,

förskolan och platserna på äldreboendet. Jobbar man

svart så betalar man inte in någon skatt för att finansiera

allt detta. För att man ska kunna ha tillgång till dessa

tjänster, som ibland generellt brukar kallas välfärd, så

bygger systemet idag på att folk betalar skatt. För bara

ett besök på en akutmottagning betalar man själv en

väldigt liten del, ungefär 200300 kronor, resten unge

fär 5 000 kronor finansieras av skatter som då den som

jobbar svart inte bidrar till.

Varje dag deltar vi alla i det ekonomiska kretsloppet. Vi

är alla konsumenter och de flesta vuxna jobbar inom

den privata – eller offentliga sektorn. Hur ekonomin i

Sverige utvecklas påverkas av alla stora och små beslut

som vi tar.

Varje gång vi väljer att köpa något, så påverkar vårt

beslut många andra personer i ekonomin även om det

bara är ett tuggummi eller en penna. Ditt köp påverkar

affärens intäkter och därmed dess vinst och möjlighet

att betala sina anställdas löner. I förlängningen påverkar

du även lönsamheten för alla företag, som medverkat

till att utveckla, frakta och marknadsföra varan.

På samma sätt påverkar du när du konsumerar

offentlig välfärd, som sjukvård. Om du bryter benet och

går till doktorn, så betalar du kanske 290 kronor i

patientavgift, men kostnaden för skattebetalarna är

drygt 50 000 kronor. Vården måste samla in dessa

pengar någonstans ifrån, och om många blir sjuka så

måste staten och kommunerna försöka effektivisera

vården eller öka statens intäkter.

Detta är bara några exempel. Allt som händer i det

ekonomiska kretsloppet hänger samman och sprider sig

som ringar på vattnet. Allt du gör påverkar andra och

allt andra gör påverkar dig.


VILL DU TESTA DINA

KUNSKAPER I EKONOMI?

Gör kunskapstesten på

www.ekonomifakta.se

PS:

Tunga fakta

i fickformat,

ekonomifakta

finns också

i mobilen.

Vad betyder det att den svenska ekonomin ”går bra”? Hur skapas välfärd och hur

hänger ekonomin ihop? Vilken betydelse har företagen och den offentliga sektorn?

Måste företagen gå med vinst och vad händer om arbetslösheten ökar? Det är några

frågor som berörs i denna introduktion till den svenska samhällsekonomin.

Skriften fokuserar på företagens och den offentliga sektorns roll i det ekonomiska

kretsloppet och i skapandet av vår välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga

välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den

globala ekonomin och hur välfärden påverkas av ökad globalisering.

Kapitlen i skriften är försedda med uppgifter för diskussion och fördjupning.

Skriften lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp.

Ekonomifakta, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 020-52 50 50

Frihandel Miljö Tillväxt VinstSkydd för uppfi nning och utveckling – immaterialrätt

Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på www.svensktnaringsliv.se/skola

LEIF.SE

Documents

Samhällsekonomi...Bildspel med manus som komplement till det här materialet finns på sajten. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder