SamhällSanSvar och hållbar utveckling

ø r e S u n d S b r o k o n S o r t i e t 2 0 1 0

Öresundsregionen

Öresundsregionen är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsregion. Enligt Öresunds­komiteen omfattar regionen områdena Skåne, Sjælland, Møn, Lolland­Falster och Bornholm.

Regionen omfattar 21 203 kvadratkilometer och befolkas av 3,7 miljoner invånare, varav 1,2 miljoner i Sverige och 2,5 miljoner i Danmark.

Malmö

Lund

TrelleborgSJÄLLAND

SKÅNE

LOLLAND – FALSTER

BORNHOLM

Simrishamn

KristianstadLandskrona

YstadRoskildeKalundborg

Vordingborg

HelsingborgHelsingör

HillerödKöpenhamn

D A N M A R K

S V E R I G E

Rapporten om samhällsansvar och hållbar utveckling ges ut varje år. Detta är den andra rapporten och det är en vidareutveckling av tidigare årliga rapporter om miljömässiga och sociala förhållanden, som har utkommit sedan förbindelsens första driftsår 2001. Rapporten följer rapporteringsperioden för årsredovisningen, som är ett helt kalenderår. Rapporten för 2009 gavs ut i februari 2010.

Till skillnad från rapporten från 2009, där delar av standarduppgifterna enligt riktlinjerna i Global Repor ting Initiataive (GRI) var uppfyllda av Svedabs Håll barhetsredovisning innehåller denna rapport alla standarduppgifter som krävs enligt rapporte­ringsform C+. 12 resultatindikatorer har valts ut, 3 ekonomiska, 3 sociala och 6 miljömässiga.

Rapporten omfattar hela förbindelsen, tunneln, bron och ön Peberholm. Dessutom omfattar den huvudkontoret i Köpenhamn och driftcentret på Lernacken i Limhamn.

Innehållet i rapporten har valts ut mot bakgrund av Øresundsbro Konsortiets vision och målsättning och mot bakgrund av de omständigheter som Konsortiet bedömer väsenligt påverkar samhälle och miljö:

– Genererade och distribuerade ekonomiska värden med särskilt fokus på distribuerade värden till medarbetare i form av lön, pensioner etc.

– Indirekt påverkan på samhället med särskilt fokus på Öresundsregionen, bland annat integration, flyttning mellan den danska och den svenska sidan av regionen, pendling, trafikmängder etc.

– Medarbetarnas arbetsvillkor, säkerhet och hälsa, särskilt likabehandling, avtal, arbetsolyckor och sjukfrånvaro.

– Miljöpåverkan, bland annat materialförbrukning, avfall, energiförbrukning och utsläpp av växthus gaser.

Förord

Innehåll

Øresundsbron – med människor och miljö i fokus 3

Om företaget

Øresundsbro Konsortiet 4

Anläggningen 5

Vision och affärsidé 5

Överordnade mål 5

Intressentgrupper 6

Samhällsansvar och hållbar utveckling 7

Social hållbarhet

Därför byggdes bron 8

Trafikutveckling och kundrelationer 8

Den gemensamma

arbets­ och bostadsmarknaden 9

Trafiksäkerhet och tillgänglighet 10

Sponsring bygger broar mellan människor 12

Arbetsvillkor för medarbetarna 13

Avtal med fackföreningar 15

Arbetsmiljö för medarbetare

och samarbetspartners 15

Regler för upphandling 18

Ekonomisk hållbarhet

Øresundsbrons direkta och

indirekta ekonomiska effekter 19

Miljömässig hållbarhet

Miljöpolicy 24

Fokusområden miljö 24

Utveckling av miljöpåverkan 25

Utveckling av miljöpåverkan i siffror 28

Naturen på Peberholm 31

Bilaga 1: Miljövillkor 32

Bilaga 2: Data 33

Bilaga 3: Redovisningen i relation till GRI 35

Kontaktpersoner 37

Revisors rapport över översiktlig

granskning av hållbarhetsredovisning 39

3

2010 har varit ett spännande år för Øresundsbron. Hela regionen har firat 10­årsjubileum och bron har varit flitigt förekommande i media. Miljön har varit fokus för många av rapporteringarna. Inte så konstigt – brobygget föregicks av en intensiv miljödebatt. Förstås ville alla nu, tio år senare, veta hur det hade gått.

Och vi har kunnat berätta. Om Peberholms djur­ och växtliv, där de nya arterna för året var harar och orkidéer. Den unika miljön väcker fascination världen över. Vi har kunnat berätta om vattnet i Öresund, som enligt experter mår bättre nu än före bron, och om en lägre miljöpåverkan från trafiken än någon vågat hoppas på. Hur miljöfrågorna ständigt står på agendan för oss och hur vi arbetar med att minska energiåtgången i verksamheten.

Vi strävar efter att vara ett hållbart företag på många sätt. Vi ska successivt minska miljöpåverkan från den dagliga driften av bron, liksom inom företagets hela verksamhet. När vi installerar nya tekniska anläggningar, står miljöhänsyn i fokus. Under 2010 har vi arbetat med att implementera miljölednings­system i hela verksamheten, utrett hur vi kan bli ännu bättre på återvinning och sopsortering samt startat flera projekt med målet att minska elförbrukningen. Under 2011 fortsätter vi utveckla dessa områden.

Projekten för att minska elåtgången har varit fram­gångsrika. Samtidigt har den stränga vinterkylan, såväl under årets första som sista månader, lett till högre förbrukning än vanligt, vilket gjort att minskningarna ännu inte slagit igenom i förbruknings­statistiken.

Øresundsbron har människorna i fokus. Trafiksäker­heten har alltid högsta prioritet. Under 2010 har vi, som ett led i vår strävan att ytterligare förbättra dialogen med kunderna, infört BI­ och CRM­system

(Business Intelligence och Costumer Relation Management). Vi arbetar också aktivt med att utveckla förmånsprogram och riktad direktkommunikation.

Øresundsbron ska vara en god och hälsosam arbets­plats, där människor trivs. Vi satsar på generösa friskvårdsbidrag, kompetensutveckling och ständig förbättring av den fysiska och psykosociala arbets­miljön. Øresundsbron är en arbetsplats med låg sjukfrånvaro och få arbetsplatsolyckor. Det är vi stolta över.

Våra värden att vara hjälpsamma och brobyggande omfattar även samhället runt omkring oss. Vi kräver en indikation på om våra leverantörer följer ILO’s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättig­heter i arbetslivet, FN:s barnkonventions artikel 32, de lagar och regler som gäller i tillverkningslandet, liksom hur leverantörerna arbetar med miljö och arbetsmiljö. Øresundsbro Konsortiet har ett sam­arbete med Red Barnet och Makalösa föräldrar, det så kallade Øresundsprojektet. Det ska hjälpa barn i Öresundsregionen till upplevelser och aktiviteter inom natur och kultur. Som en gest valde vi att ersätta 2010 års tryckta julkort med en gåva till dessa verksamheter.

Øresundsbrons arbete för människor och miljö fortsätter oförtrutet. Det är med höga målsättningar och stora förhoppningar vi nu går in i vårt andra decennium!

Denna rapport publiceras separat från vår Årsredo­visning och motsvarar Corporate Social Responsi­bility (CSR) rapport som är ett krav enligt dansk lag och svenska direktiv till de bolag, som ägs av staten.

Caroline Ullman­Hammer Verkställande direktör Øresundsbro Konsortiet

Øresundsbron – med människor och miljö i fokus

4

om företaget

Øresundsbro Konsortiet är ett dansk­svenskt företag, bildat på grundval av ett avtal som ingicks den 23 mars 1991 mellan de dåvarande regeringarna i Danmark och Sverige och som är godkänt av det danska Folketinget och Sveriges Riksdag (regerings­avtalet).

Konsortiets föremål är närmare bestämt i regerings­avtalet. Föremålet är baserat på principen om att Øresundsbro Konsortiet är självständigt ansvarig för ägandet och driften av förbindelsen över Öresund.

Øresundsbro Konsortiet är 50/50­ägt av det statliga företagen A/S Øresund och Svensk­Danska Bro­förbindelsen SVEDAB AB. Dessa företag är också ansvariga för ägande och drift av landanslutningarna på den danska och svenska sidan av förbindelsen. Samarbetet mellan företagen vad avser ägandet av Øresundsbro Konsortiet är reglerat i ett konsortial­avtal, som är godkänt av den danska och svenska regeringen. Ägarföretagen ansvarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser.

Øresundsbro Konsortiets uppgifter är kommersiell, trafikal och teknisk ledning av Øresundsbron inklusive alla tekniska anläggningar som hör till förbindelsen, bland annat marknadsföring, finansförvaltning, väg­ och järnvägsdrift, underhåll, utveckling samt administrativa uppgifter.

Enligt avtalet mellan staterna har Øresundsbro Konsortiet rätt att ta betalt för överfarten av användarna av motorvägsförbindelsen över Öresund. Betalning sker i betalstationen, som är en del av förbindelsens anläggning. Betalstationen är placerad vid Lernacken på den svenska sidan av förbindelsen.

Konsortiet förvaltar järnvägsinfrastrukturen medan järnvägsoperatörer står för trafiken på spåren. Konsortiet erhåller en fast summa från Banedanmark och Trafikverket för användningen av järnvägsför­bindelsen.

Intäkterna ska täcka såväl drifts­ som räntekostnader och ska användas för återbetalning av de lån som har tagits för att finansiera bygget av Öresunds­förbindelsen med landanslutningar både i Danmark och i Sverige.

Øresundsbro Konsortiets organisation består av en verkställande direktör, några stabsfunktioner (sekretariat, press samt juridik) och sex enheter (Leverans, Försäljning, Marknad, Anläggning, Ekonomi och support samt Finans), som står under ledning av var sin enhetschef.

Øresundsbro Konsortiet har 178 fast anställda medarbetare. Därtill kommer ett antal mer eller mindre fast knutna konsulter. Medarbetarna är fördelade på företagets lokaler på Vester Søgade i Köpenhamn och Lernacken i Limhamn.

De flesta underhållsuppgifterna på förbindelsen och i betalstationen sköts av externa entreprenörer. Mottagning av betalning för överfart på motorvägen hanteras av Konsortiets egen personal.

Konsortiets huvudkontor ligger på Vester Søgade 10, 1601 København V, Danmark.

Øresundsbro Konsortiet benämns i denna rapport vanligen som Øresundsbron, som är det registrerade varumärket för företaget.

Øresundsbro Konsortiet

5

Øresundsbron består i stora drag av en 8 kilometer lång snedkabelbro, en 4 kilometer lång konstgjord ö och en tunnel på 4 kilometer. Över förbindelsen går en tvåfilig motorväg och en tvåspårig järnväg.

Øresundsbrons vision är att Öresundsregionen blir ett kraftcentrum som gör den attraktivare att besöka och att leva och arbeta i.

Affärsidén är att Øresundsbron dagligen ska bygga nya broar – ekonomiskt, kulturellt och mentalt.

Bron ska vara den bästa vägen till målet på andra sidan Öresund.

integrationen i regionen ska utvecklas positivt och leda till att den totala trafiken över Öresund ökar, integrationen fördjupas, och integrationsindex förbättras.

förbindelsen ska vara tillgänglig på ett säkert och bekvämt sätt på dygnets alla tider. Säkerheten på väg och järnväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land i Sverige och Danmark.

trafiken ska öka, som en följd av ökad regional integration.

organisationen ska vara kundfokuserad och effektiv och prioritera säkerhet, tillgänglighet och service. Våra mätningar ska bekräfta att kunderna är nöjda med vår insats.

ekonomin ska utvecklas stabilt och det årliga resultatet före värdeförändring ska vara positivt och öka varje år.

Anläggningen

Vision och affärsidé

Överordnade mål

6

Øresundsbron har en rad intressentgrupper, av vilka de här nämnda alla bidrar till att uppnå Øresunds­brons överordnade mål.

ägarna: Den danska och den svenska staten står som garant för företagets lån och vill att lånen ska betalas inom fastställd tid.

ledning: Förvaltningen av Øresundsbron regleras i ”konsortialavtalet”. Enligt avtalet nomineras styrelsemedlemmarna av ägarna och väljs årligen. Styrelsen är ansvarig för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att uppnå Øresundsbrons syfte och mål. Styrelsen utser en verkställande direktör som svarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens riktlinjer.

medarbetare: Är en del av Øresundsbrons utveck­ling och framgång och den enskilde medarbetaren ska känna sitt ansvar för helheten. Med utgångspunkt från definierade mål och handlingsplaner får med­arbetaren frihet att agera och lösa sina arbetsuppgifter på bästa och mest effektiva sätt, understödd av en trygg och säker arbetsplats med goda arbetsvillkor.

kunder: Önskar god service och hög säkerhet till rimligt pris. Den inställningen är särskilt uttalad i den största kundgruppen – pendlarna. Øresundsbrons hållning är att priserna är anpassade till marknaden och de krav som ställs på företaget.

myndigheter: Har legitima krav på att Øresundsbron följer lagar och avtal om säkerhet, arbetsmiljö, miljö­skydd, arbetsmarknadvillkor etc. Øresundsbrons hållning är att om reglerna skiljer sig mellan Danmark och Sverige har företaget ambitionen att utgå från de hårdaste kraven och försöka leva upp till dem.

Politiker: Har inte samma fokus regionalt och nationellt. Øresundsbrons hållning är att försöka få regionala och nationella politiker att engagera sig i Öresundsregionens utveckling.

entreprenörer och motsvarande samarbets­partners: En stor del av underhållsarbetet på förbindelsen sköts av entreprenörer och samarbets­partners, som på lika fot med Øresundsbrons med arbetare önskar en trygg och säker arbetsplats.

biologiska experter: Som ett naturligt led i Øresundsbrons strategi för utveckling av naturen på Peberholm övervakas växt­ och djurlivet på Peberholm och runt förbindelsen av främst botaniker, bio loger och ornitologer från institutioner i Öresunds­regionen.

danska och svenska beredskapsmyndigheter: Polis, räddningstjänst, sjukhus etc. i båda länderna är ansvariga för insatser vid olyckor på förbindelsen och ingår i organisationen Beredskap & Säkerhet – Drift.

vejdirektoratet och trafikverket: Ingår tillsammans med dansk och svensk polis i en samverkansgrupp i syfte att optimera trafiksäkerheten samt säkra gränssnitt till anslutande vägar.

media: Øresundsbron präglas av öppenhet gente­ mot omvärlden. Intresset för bron är mycket stort, i regionen såväl som nationellt och internationellt. Det möts med ett proaktivt kommunikationsarbete där kommunikationen ska vara trovärdig, öppen, nyhetsskapande och strukturerad.

Intressentgrupper

7

SamhällSanSvar och hållbar utveckling

Øresundsbron påtar sig ett ansvar gentemot det omgivande samhället genom att bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Øresundsbron eftersträvar därför:

– Att ta socialt ansvar vad gäller de människor som påverkas av företaget och bidra till en hållbar social utveckling i det omgivande samhället. Se dessutom avsnittet om "Social hållbarhet".

– Att garantera en sund ekonomisk utveckling av verksamheten i överensstämmelse med de rikt linjer som är fastställda av den danska och svenska staten. Se dessutom avsnittet om "Ekonomisk hållbarhet".

– Att skydda den omgivande miljön och minimera miljöpåverkan från aktiviteter i företaget och därmed skapa medinflytande på den globala balansen som är förutsättningen för vår existens. Se dessutom avsnittet om "Miljömässig hållbar­het".

8

Øresundsbron byggdes för att förbättra förbindel­serna mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten, men också för att förbättra det ekono­miska och kulturella samarbetet mellan Danmark och Sverige och öppna för en sammansmältning av den danska och den svenska delen av regionen.

Integration i Öresundsregionen har också varit riktmärket för Øresundsbrons prispolitik – alla fasta kunder får rabatt på sin resa över bron. Bilpendlarna betalar cirka 25 procent av kontantpriset och BroPass­kunderna betalar cirka 50 procent. Företags­kunderna får rabatt i förhållande till hur många resor de gör på ett år.

Prispolitiken har medverkat till en kraftig trafikökning mellan 2001 och 2010, från cirka 8 000 bilar per dygn till cirka 19 400. Under samma period har pendlarnas andel av trafiken ökat från 5 till 45 procent. Øresundsbron har löpande fokus på att generera nya kunder och förbättra kundservicen. Under 2010 genomfördes bland annat en kampanj under våren riktad till fraktmarknaden, som resulte­rade i ett stort antal nytecknade avtal.

Därför byggdes bron

Trafikutveckling och kundrelationer

Bron ska alltså inte bara vara en transportkorridor för bilar och tåg. Bron ska vara bindemedlet i Öresundsregionen, som därmed kan vara med i täten bland de regionala kraftcentrumen i Europa. Regionen ligger geografiskt rätt placerad nära tillväxtmarknaderna i Östeuropa, den nordiska marknaden och Östersjöområdet.

Under 2010 infördes också ett Business Intelligence System och ett Customer Relations Management­verktyg och det arbetas aktivt med att vidareutveckla fördelsprogram (rabatterbjudanden) och målinriktad kommunikation till kunderna.

Øresundsbrons ambition är att kunderna blir behandlade på ett professionellt sätt i kontakterna med företaget. Det betyder att alla medarbetare har ett ansvar för att kommunikationen är ärlig och tydlig. Øresundsbrons kundpolicy har som mål att sätta kunden i centrum med hjälp av tillgänglighet, trovärdighet och sunt förnuft.

Kundernas tillfredsställelse med Øresundsbron ligger på en hög nivå. Två gånger om året genomförs en kundtillfredsställelseundersökning och andelen kunder som var nöjda med sin senaste resa med bil över bron framgår av nedanstående tabell.

Social hållbarhet

tillfredsställelse med øresundsbron

2006 2007 2008 2009 2010

96 % 94 % 92 % 95 % 93 %

9

Pendlingen över Øresundsbron är ett uttryck för den gemensamma arbets­ och bostadsmarknaden som har uppstått i Öresundsregionen. Under 2010 pendlade cirka 18 200 personer med tåg och bil över Øresundsbron varje dag.

Pendlingen går i nio fall av tio från Sverige till Danmark. Pendlingen består av två strömmar. Dels svenskar som har fått jobb i Danmark, dels danskar som har bosatt sig i Sverige. Rekryteringen av svensk arbetskraft toppade 2007 då 6 667 svenskar, som aldrig har arbetat i Danmark, fick jobb på den danska sidan av sundet. Den ekonomiska avmattningen har dock satt sina spår även här. Under 2010 fick 2 231 svenskar jobb i Danmark första gången.

Många danskar har flyttat till Skåne för att få en billigare bostad, men de flesta fortsätter att arbeta i Danmark och pendlar över Øresundsbron. Netto­inflyttningen från Sjælland till Skåne nådde en topp under 2006 med 2 800 personer. Sedan dess har bostadspriserna på ömse sidor sundet närmat sig varandra och under 2010 var det i balans mellan de två flyttströmmarna.

Befolkningen har en positiv inställning till regionen. I en undersökning, som Øresundsbron genomförde hösten 2010, svarade 66 procent av befolkningen i Skåne och 57 procent av befolkningen på Sjælland att regionen redan är en realitet eller blir verklighet inom högst fyra år.

Den gemensamma arbets­ och bostadsmarknaden

10

Säkerheten på Øresundsbrons väg och järnväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land i Sverige och Danmark. Därför har Øresundsbron ett mycket avancerat övervaknings­system som gör det möjligt för trafikledarna att ingripa när potentiellt farliga eller farliga situationer uppstår på motorvägen. Tågtrafiken övervakas av tågledningscentralerna i Malmö och Köpenhamn.

Om det trots detta sker en olycka har Sverige och Danmark byggt upp en beredskapsorganisation, som snabbt kan rycka ut från båda sidor av sundet.

Få olyckor med allvarlig personskada och ingen dödsolycka har inträffat på Øresundsbrons motorväg. Inga olyckor med allvarlig personskada har inträffat på järnvägen.

Trafiksäkerhet och tillgänglighet

Körda kilometer ackumuleras år för år för att kompensera för den korta sträckan (16 km) när man jämför med motsvarande statistik för mycket längre motorvägssträckor med mer trafik.

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

20102009200820072006

0,074

0,090

0,0680,063

0,055

Olyckor med allvarlig personskada per 10 miljoner körda kilometer

11

Øresundsbron har en mycket viktig samhällsfunktion eftersom tiotusentals människor är beroende av att förbindelsen fungerar 24 timmar om dygnet. Ett längre avbrott får mycket stora konsekvenser för samhället på båda sidor av sundet. Det kan till exempel hända efter en stor olycka eller vid brister i tekniken. Därför prioriteras trafiksäkerheten på bron samt underhållet av anläggningen mycket högt.

Tillgängligheten på Øresundsbrons motorväg ligger på en mycket hög nivå. Under de senaste fem åren har trafiken på motorvägen varit avstängd mellan 8,5 och 27,2 timmar per år. De vanligaste orsakerna är trafikolyckor och kraftig vind.

0

5

10

15

20

25

30

20102009200820072006

Stopp i vägtrafiken i timmar

Annan orsak

Tekniskt fel

Kraftig vind

Trafikolycka

12

Øresundsbron vill som företag gärna vara med och ta ett socialt ansvar i Öresundsregionen. I samarbete med Red Barnet i Danmark och Makalösa Föräldrar i Sverige byggs kulturella och vänskapliga broar mellan danska och svenska socialt utsatta barn. ”Öresundsprojektet”, som samarbetet heter, ger socialt utsatta barn i Öresundsregionen möjlighet

till upplevelser och naturaktiviteter på den andra sidan Öresund, långt bort från den invanda miljön. Projektet bidrar till aktiviteter som understödjer barns utveckling och färdigheter. Samarbetet ses som en långsiktig investering i vår viktigaste resurs, nämligen barnen.

Sponsring bygger broar mellan människor

13

Engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för att Øresundsbron ska lyckas nå sina mål. Det kräver att medarbetarna får utveckla sig i sitt arbete och att man har respekt för varandra i vardagen. Øresundsbrons personalpolitik kan sammanfattas på följande sätt:

humanistisk grundsynØresundsbrons förhållningssätt till sina anställda bygger på en humanistisk grundsyn, där Øresunds­bron visar respekt för mångfald och olikheter och skapar en öppen och tillitsfull företagskultur.

gemensam plattformAffärsplanen är den gemensamma plattformen för Øresundsbrons arbete och det är de långsiktiga målen som tydligt visar vägen.

utvecklingØresundsbron är en arbetsplats där medarbetarna kontinuerligt utvecklas utifrån företagets och individu­ella behov. Medarbetarna deltar i både interna och externa utbildningar, kurser etc. Øresundsbron arrangerar dessutom regelbundet utbildning för utvalda grupper av anställda.

arbetsmiljöFriska medarbetare är en förutsättning för Øresunds­brons framgång. Genom tidiga insatser, en god förebyggande företagshälsovård, flexibla lösningar för friskvård och bra försäkringar skapas de bästa för utsättningarna för våra medarbetares hälsa.

helhetssynDen enskilde medarbetaren på Øresundsbron är en del av företagets utveckling och framgång. Därför måste varje anställd känna sitt ansvar för helheten.

Øresundsbrons jämställdhetsplan används vid rekrytering och lönesättning. Ingen ska sär behandlas på grund av kön och inte heller på grund av religion, ålder, handikapp, sexuell läggning, nationalitet, politisk övertygelse eller social och etnisk bakgrund.

Arbetsvillkor för medarbetarna

14

Øresundsbron strävar efter en balans mellan medar betare som talar svenska och danska. Att möta bägge språken på alla företagets arbetsplatser bidrar till att ytterligare förstärka upplevelsen av integration mellan länderna. Det mångkulturella samhället och åldersfördelningen ska också avspeglas i personalsammansättningen.

Medarbetarnas inflytande och medbestämmande utövas i Kontaktgruppen, där representanter för de anställda och företagets ledning sammanträder regelbundet.

Riktlinjer för ”whistleblowing” inom organisationen syftar till att skapa respekt kring Øresundsbrons absoluta förpliktelse till att såväl lagar och för ordningar som interna riktlinjer och policies ska följas.

31.12.2006 31.12.2007 31.12.2008 31.12.2009 31.12.2010

Antal varav kvinnor

%

Antal

varav kvinnor

%

Antal varav kvinnor

%

Antal

varav kvinnor

%

Antal

varav kvinnor

%

fast anställda

Sverige 104 62 114 60 117 60 117 59 115 59

Danmark 69 48 67 45 60 42 61 39 63 43

totalt 173 56 181 54 177 54 178 52 178 53

fast anställd personal med deltidsanställningar omräknade till heltidsanställningar

Sverige 11 100 11 86 9 100 4 100 6 100

Danmark 4 80 8 89 5 100 4 100 4 100

totalt 15 93 19 88 14 100 8 100 10 100

timavlönade omräknade till heltidsanställningar

Sverige 10 46 16 61 14 62 14 61 11 42

Danmark 2 60 1 85 2 9 1 56 1 37

totalt 12 48 17 62 16 57 15 59 12 42

15

Alla svenska medarbetare, vilket motsvarar 65 procent av de anställda, omfattas av ett kollektivavtal med ett fackförbund. I Danmark är 7 medarbetare, vilket motsvarar 3 procent av de anställda, omfattade av ett kollektivavtal.

Øresundsbron ska vara en sund och säker arbets­plats. En högt prioriterad arbetsmiljö ska se till att olyckor undviks och att ingen som arbetar för Øresundsbro Konsortiet utsätts för fysisk eller psykisk överbelastning. Ledning och medarbetare ska uppnå detta genom att:

– Utnyttja det positiva i att två kulturer möts i Konsortiet.

– Använda den bästa expertisen på arbetsmiljöområdet.

– Arbeta för att förebygga arbetsmiljöproblem och genomföra förbättringar när behov finns.

– Utveckla en handlingskraftig och effektiv arbetsmiljöorganisation.

Avtal med fackföreningar

Arbetsmiljö för medarbetare och samarbetspartners

– Ge arbetsmiljöorganisationen nödvändiga resurser, befogenheter, utbildningar och kompetenser för att effektivt och enkelt kunna vägleda kollegerna i arbetsmiljöfrågor.

– Delegera arbetsmiljöansvar.

– Göra alla medarbetare och samarbetspartners medvetna om att de har ett ansvar för arbets­miljön – inte bara sin egen utan också kollegernas.

– Minimera och, om möjligt, helt undvika icke ändamålsenliga arbetsprocesser och använd­ningen av farliga ämnen och material.

– Samarbeta på alla organisationsnivåer för att skapa bästa möjliga arbetsmiljö.

16

Arbetsmiljöpolicyn beslutas av ledningen i sam arbete med Huvudskyddskommittén.

Säkerhet och hälsaSedan invigningen år 2000 har ingen arbetsrelaterad olycka med dödlig utgång eller varaktiga men inträffat, och allmänt sett har Øresundsbron mycket få arbetsolyckor (se tabellen nedan). Prioritering av arbetsmiljöarbetet är en av huvudorsakerna till den låga olycksfrekvensen. Under 2010 har det inträffat totalt 20 rapporterade händelser. Av dessa var det en arbetsolycka med frånvaro, nio arbets­olyckor utan frånvaro och tio händelser där det handlar om psykosociala incidenter. Fördelningen på anläggningen och mellan egna anställda och entreprenörer framgår av tabellen nedan.

Øresundsbron gör en stor insats för att förebygga arbetsolyckor även hos företagets samarbets­partners, vanligen entreprenörer, som utför olika typer av arbeten på förbindelsen. Alla arbetsmiljö­relaterade händelser av fysisk och psykisk karaktär registreras. Psykosociala incidenter i betalstationen utgör den största delen, till exempel kunder som hotar medarbetare. Alla olyckor och incidenter ana lyseras tillsammans med de berörda medarbetarna för att undvika liknande situationer i framtiden.

Varje år fastställs en övre varningsgräns för antalet rapporterade arbetsmiljöhändelser. Under 2010 var gränsen 48. Utfallet var 20 händelser och gränsen under 2011 har sänkts till 36.

Øresundsbrons anställda har generellt låg sjuk­frånvaro.

olyckor och incidenter

2006 2007 2008 2009 2010

antal olyckor, øresundsbron

Med frånvaro 4 0 1 0 0

Antal frånvarotimmar 96 0 80 0 0

Utan frånvaro 8 14 11 8 8

antal olyckor, samarbetspartners

Med frånvaro 3 0 0 0 1

Antal frånvarotimmar 138 0 0 0 32

Utan frånvaro 2 6 5 0 1

incidenter och psykosociala händelser

Øresundsbron 22 37 20 21 10

Samarbetspartners 3 2 0 0 0

Sjukfrånvaro i procent av antalet arbetstimmar

Øresundsbron 4,7 4,7 3,1 3,6 4,2*

* Enbart uppdaterat till och med november månad. För föregående år är statistiken uppdaterad till och med december månad.

17

Den stigande tendensen för den annars låga sjuk frånvaron är tillfällig och beror helt på allmänt förekommande sjukdomar samt sjukdom under graviditet. Det finns inga indikationer på att ökningen är arbetsmiljörelaterad.

fokusområden arbetsmiljöØresundsbron har ett högt prioriterat arbetsmiljö­arbete och den proaktiva insatsen betyder att Øresundsbron har relativt få arbetmiljörelaterade olyckor och incidenter. Den danska Arbejdstilsyns screening resulterade i en grön smiley för Øresundsbrons arbetsmiljöinsats.

Under 2010 har Øresundsbron främst arbetat för att:

– Minska det totala antalet olyckor och incidenter, bland annat genom att vidareutbilda front linje­personalen i kundbemötande samt hot­ och våldshantering.

– Genomföra arbetsplatsbedömningar i hela organisationen.

– Hålla fast vid samma höga ambitionsnivå i arbetsmiljöorganisationen.

– Vidareutveckla Øresundsbrons obligatoriska säkerhetskurs till att även omfatta en internet­baserad kurs.

– Inleda kartläggning av användning av farliga ämnen och tillhörande processer samt göra en plan för framtida styrning och användning.

Under 2011 ska Øresundsbron främst arbeta för att:

– I samarbete med entreprenörerna utöka kun skapen om de två ländernas skillnader och likheter i arbetsmiljölagstiftningen.

– Komplettera kartläggningen av användning av farliga ämnen och tillhörande processer samt planen för framtida styrning och användning.

– Mot bakgrund av de senaste arbetsplats­bedömningarna säkra att handlingsplanerna blir effek tuerade och att de följs upp.

– I organisationen implementera de senaste lag ändringarna i de två ländernas arbetsmiljö ­ lag stiftning (bland annat att inarbeta arbetsmiljö­arbetet i företagets överordnade strategiplanering, säkra samordning i projekterings­ och planerings­faserna och utarbeta kompetensplaner för före­tagets medlemmar i arbetsmiljöorganisationen).

– Byta ut existerande säkerhetsskyltar i de tekniska anläggningarna så samtliga skyltar (cirka 200 stycken) på hela förbindelsen blir likartade med entydig information till de personer som ska färdas och arbeta på förbindelsen.

18

Øresundsbron lyder bland annat under de regler för offentlig upphandling som gäller i EU, Danmark och Sverige. Men de offentliga reglerna ger Øresunds­bron vissa friheter. Företagets ledning anser det rimligt att sådana friheter inte fullt ut vidareförs till de personer som i praktiken ska genomföra inköpen. Därför gäller att Øresundsbrons inköp ska göras enligt reglerna i en särskild inköpshandbok.

Obligatoriska punkter i det förfrågningsunderlag som Øresundsbron lämnar till anbudsgivare är en begäran om bekräftelse att de följer följande konventioner:

– ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet.

– FN:s barnkonvention, artikel 32.

– Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet samt den arbets­rätt, inklusive regler om minimilön, och det social­försäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet.

Dessutom krävs information om huruvida anbuds­givaren är EMAS­registrerad, certifierad enligt ISO 9000 serien, 14001 eller OHSAS 18001, alternativt arbetar i enlighet med dessa eller liknande standar­der.

Regler för upphandling

19

Direkta effekter

Øresundsbron genererar stora värden. Vägtrafiken svarar för merparten av de genererade värdena, cirka två tredjedelar. Genererade värden spenderas

till stor del på långivare men också på leverantörer och anställda. Nettovärdet, det vill säga skillnaden mellan genererade och distribuerade värden, för åren 2009 och 2010 omfattar avskrivningar men inte värdeförändringar.

Øresundsbrons direkta och indirekta ekonomiska effekter

För en redovisning av ekonomiskt utfall hänvisas till Øresundsbro Konsortiets årsredovisning.

EKONOMISK HÅLLBARHET

Milj DKK 2006 2007 2008 2009 2010

Genererade värden

Intäkter, väg 821 934 981 979 1.045

Intäkter, järnväg 421 429 441 449 458

Övriga intäkter 10 16 19 17 17

Totalt 1.251 1.379 1.441 1.445 1.520

Distribuerade värden

Långivare 759 827 876 761 738

Leverantörer 181 198 183 164 172

Anställda 100 106 102 103 111

Totalt 1.040 1.131 1.160 1.028 1.021

Kvarvarende värde 212 247 280 418 499

Avskrivningar 324 337 341 344 304

Nettovärde – 112 – 89 – 61 74 195

Pensionskostnader

Pensionskostnader totalt 8 9 7 8 10

Varav pensionspremier till Alecta 2 2 2 3 3

Pensionskostnader/löner och ersättningar 10 % 11 % 10 % 11 % 12 %

20

I Øresundsbron finns bara bidragsbestämda pensions avtal. Det betyder att fastställda avgifter betalas till separata juridiska enheter utan några ytterligare förpliktelser för Øresundsbron. Inbetalningar görs såväl av Øresundsbron som av de anställda. Øresundsbrons inbetalning kostnadsförs i takt med att pensions premien tjänas in.

Øresundsbrons förpliktelser för ålderspension och familje pension för tjänstemän i Sverige täcks genom en försäkring i Alecta. Pensionsavtalet i Alecta klassi fi ceras som förmånsbestämd enligt IAS 19 (International Accounting Standards). Alecta har dock inte kunnat presentera tillräcklig information, som gör det möjligt att räkna in denna pension som förmåns­bestämd, varför avtalet behandlas som bidrags­bestämt i enlighet med IAS 19 p. 30.

0

200

400

600

800

1.000

1.200

1.400

1.600

20102009200820072006

Milj DKK

Distribuerade värden

Kvarvarande värde

Anställda

Leverantörer

Långivare

0

200

400

600

800

1.000

1.200

1.400

1.600

20102009200820072006

Milj DKK

Genererade värden

Övriga intäkter

Intäkter, järnväg

Intäkter, väg

21

På svenska pensionspremier utgår löneskatt med 24,26 procent, vilket redovisas som utgifter för socialförsäkring.

indirekta effekter Pendlingen över Øresundsbron kan betraktas som ett mål för samhällsvärdet. Sedan Øresundsbron öppnades har antalet pendlare mer än femdubblats. Gränsen mellan de två länderna spelar nu en mindre roll för arbetskraft, bostad och fritidsresor. 94 procent av pendlarna utgörs av svenskar som arbetar på den andra sidan av sundet samt av danskar som bor i Malmö men som fortsatt arbetar i Danmark. Prognoserna pekar mot en fortsatt ökar pendling, även om konjunktursvängningar har fått integrations­processen att till fälligt stagnera.

Tron på Öresundsregionens framtid är fortsatt stark. Hela tiden kommer nya exempel på hur företag och institutioner bygger nätverk och skapar nya sam­arbeten. Öresundsregionen har potential att bli ett betydande ekonomiskt centrum eftersom näringslivet på båda sidor av sundet integreras mer och mer.

trafikprognos I trafikprognosen (medelscenariot) beräknas trafiken på bron öka från cirka 19 400 bilar per dygn år 2010 till 31 000 bilar år 2025. I tillväxtscenariot ökar trafiken till 40 000 bilar per dygn år 2025 och i stagnationsscenariot till 25 000.

2006 2007 2008 2009 2010

Sysselsättning

Antal personer i Sverige som har fått danskt skattekort för första gången 3.604 6.667 5.798 2.929 2.231

Källa: Skat Øresund

Pendlare

Antal pendlere per arbetsdag 13.700 18.500 19.800 19.500 18.200

Definition av pendlare: Bil = avtalskunder med Øresundspendlare­avtal.

Tåg = antal pendlare baseras på statistik över sålda månadskort till Öresundstågen.

nettomigration från danmark till Skåne

Antal personer som flyttade från Danmark till Skåne* 2.913 2.417 854 373 – 65

* gäller att nationaliteter.

Nettomigration = avdrag för de personer som under perioden flyttade från Skåne till Danmark.

Källa: Ørestat, SCB.

22

resor och trafik (milj)

Trafikutveckling 2006 2007 2008 2009 2010

Antal resande 21,1 24,6 25,8 26,2 25,7

varav i bil 13,3 14,8 15,0 15,0 14,9

varav i tåg 7,8 9,8 10,8 11,2 10,8

Antal fordon på väg 5,8 6,7 7,1 7,1 7,1

varav personbil/varubil 5,4 6,3 6,7 6,7 6,7

93 % 94 % 94 % 95 % 94 %

Källa: Skat Øresund.

0

10.000

20.000

30.000

40.000

50.000

2028202520222019201620132010200720042001

Antal fordon

Förväntad daglig trafik över Øresundsbron 2001 – 2030 (årlig dygnstrafik)

Stagnationscenariot

Tillväxtscenariot

Medelscenariot

Faktisk trafik

23

integration: näringslivets öresundsindex Copenhagen Economics har årligen, sedan 2001, utarbetat Näringslivets Öresundsindex för Öresunds Industri & Handelskammare. Syftet är att mäta integrationen i Öresundsregionen sett ur näringslivets perspektiv.

Indexet mäts på en skala från 0 till 100, där 100 står för en fullt integrerad Öresundsregion.

näringslivets öresundsindex

2006 2007 2008 2009* 2010

64 68 72 – 69

* ingen rapport år 2009.

24

Vi har alla ett ansvar för utvecklingen av den globala miljön och särskilt klimatutvecklingen. Øresundsbron har omsatt detta ansvar i en miljöpolicy, som kan sammanfattas så här:

– Vi ska successivt minska miljöpåverkan från den dagliga driften och administrationen av förbindelsen.

– Vi ska ta hänsyn till miljön när tekniska anläggningar installeras och underhålls.

– Vi ska följa miljölagstiftningen, skydda våra naturvärden och vara uppmärksamma på miljön i vår omgivning.

Øresundsbron arbetar löpande med att förbättra alla miljöförhållanden, men varje år är det fokus på utvalda områden där det görs en särskild insats.

Under 2010 har Øresundsbron främst arbetat med att:

– Implementera miljöledningssystemet i hela företaget.

– Undersöka möjligheterna och börja med ökad återanvändning av avfall och bättre sortering.

– Implementera aktiviteter med sikte på ytterligare minskning av den totala elförbrukningen, till exempel genomgång av hela anläggningen med sikte på optimering av elförbrukande installationer såsom kyl­ och värmeaggregat samt ventilation.

– Vi ska medverka till att minska miljöpåverkan från trafiken på förbindelsen.

– Vi ska vara öppna och informativa om våra miljöförhållanden.

Miljöarbetet utgår från miljöpolicyn. Ett miljö­ledningssystem, med utgångspunkt i de relevanta kraven för ISO14001, ska säkerställa att största möjliga hänsyn tas till miljön i det dagliga arbetet.

Under 2011 ska Øresundsbron främst arbeta med att:

– Förankra implementeringen av miljölednings­systemet.

– Fortsätta öka återanvändningen av avfall och förbättra sorteringen.

– Optimera driften med sikte på att reducera elförbrukningen.

Miljöpolicy

Fokusområden miljö

miljömäSSig hållbarhet

25

I det följande redovisas utvecklingen av Øresunds­brons miljöförhållanden och därefter relevanta nyckeltal för de senaste fem åren.

energi och koldioxid Den direkta energiförbrukningen utgörs av gas, primärt för uppvärmning, samt av bensin och diesel från dels egna fordon, dels samarbetspartners fordon när de utför arbete på förbindelsen. Den indirekta energiförbrukningen utgörs av el och fjärrvärme.

Under 2010 har ansträngningarna att reducera energi­förbrukningen på förbindelse varit i fokus. Perioden med reducerad belysning i vägtunneln på natten, som ger en väsentlig energibesparing, har utökats så att det under den mörka årstiden är reducerad belysning kl 20.00 – 05.00. Energibesparingen

av denna åtgärd uppskattas till cirka 0,6 gWh om året. Efter en kartläggning av energiförbrukningen i teknikrummen på förbindelsen har en del energi­förbrukande enheter trimmats till optimal funktion.

Trots fokus på reducering av elförbrukningen har den stigit under 2010 jämfört med 2009. Det beror främst på de två hårda vintrarna i början och slutet av 2010, som bland annat betydde ökad uppvärm­ning av teknikrum i portalerna där kylan ackumuleras i betongväggarna. Förbrukningen av bensin och diesel varierar år från år beroende på aktivitetsnivån.

Energiförbrukningen ger upphov till utsläpp av koldioxid på grund av förbränning av fossila energi­källor. Utsläppet varierar främst beroende på från vilket land man köper mest el, eftersom koldioxid­utsläppet från el, som är köpt i Sverige, är långt mindre än från el som är köpt i Danmark. I Sverige används en större andel icke­fossila energikällor som vattenkraft och kärnkraft.

Utveckling av miljöpåverkan

26

utsläpp från trafiken Det finns ett indirekt utsläpp av koldioxid och andra förbränningsgaser på grund av motorvägs­ och järnvägs trafiken på förbindelsen. Utsläppet är direkt kopplat till förbränning av fossila drivmedel i fordonen och i produktionen av el till tågens körström.

Utsläppen har ökat under driftsperioden, särskilt som en följd av den ökade motorvägstrafiken. Utsläppen har generellt inte ökat i samma grad som trafiken på grund av den tekniska utvecklingen av fordonsparken.

vatten och förbrukningsmateriel Vattenförbrukningen till tunnelrengöring, slamsugning och andra aktiviteter på förbindelsen varierar mycket år från år beroende på aktivitetsnivån. Under 2010 har vattenförbrukningen ökat, främst på grund av fel på kylmaskiner, ombyggnad av brandbekämpnings­systemet och ändrade underhållsrutiner.

Øresundsbron använder relativt små mängder förbrukningsmaterial. Det enskilt största är salt (NaCl) till halkbekämpning om vintern. Förbrukningen varierar mycket från år till år beroende på vädret. Den näst största posten är papper för användning på kontoren, trycksaker etc. Øresundsbrons 10­års jubileum har medfört en extraordinärt hög pappers­förbrukning till trycksaker under 2010. Rengörings­medel används särskilt till tvättning av tunneln, vägräcken etc. Det används dessutom vax, olja och fett till smörjning och liknande. I kylanläggningarna används mycket små mängder kylmedel.

avfall Mängden avfall varierar med aktiviteten på förbindel­sen. En stor del av avfallet härrör från städning av vägbanor och tömning av grusslam från brunnar vid vägbanan. Dessutom bortforslas en del papper och papp från administrationen för återanvändning. Avfall till förbränning är främst avfall från administra­tionen, det vill säga kontors­ och matsalsavfall, men också brännbart avfall från förbindelsen. Spillvatten och slam från pumpsumpar bortforslas till special­behandling. Även en mindre mängd metallskrot från förbindelsen bortforslas för åter användning.

Det uppstår bara små mängder så kallat farligt avfall och merparten utgörs av ljuskällor och batterier från driften av förbindelsen. Elektronikavfall utgörs dels av IT­utrustning, dels av elektronisk utrustning som skyltar på förbindelsen.

Øresundsbron har flera lokaler för avfallslagring före bortforsling och under 2010 inleddes ett fler­årigt ”avfallsprojekt”. Ökad återanvändning och mer optimal hantering och förvaring av olika avfalls­fraktioner undersöks och genomförs i den omfattning som är lämpligt. Under 2010 sattes fokus på att förbättra sorteringen av papper och papp på Lernacken.

utsköljning av främmande ämnen Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. Då sköljs ämnen bort från vägbanan, konstruktionen, bilarnas däck och trafikens avgaser. Vid brofästet på Lernacken i Sverige samlades under åren 2000 – 2007 regnvatten upp från en liten del av brons yta. Resultatet av dessa prover visade att även om den ökade trafiken sedan 2000 inneburit en

27

fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (det vill säga 130 000 tåg per år) utan att rådande bullergränser överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2010 inte ledde till att de uppställda bullergränserna över­skreds.

övrig påverkan Under den första perioden efter förbindelsens invigning i juli 2000 hände det vid flera tillfällen att flockar av flyttfåglar kolliderade med bron i dimmigt väder. Efter en närmare undersökning beslutade att släcka belysningen i dimmigt väder och sedan har bara ett enskilt fall observerats (våren 2006).

Det har inte inträffat några miljöolyckor på Øresunds­bron sedan invigningen år 2000.

ökad utsköljning av främmande ämnen, så är denna fortsatt marginell och utan betydelse för miljön i Öresund. Därför var Øresundsbron och Malmö Stad överens om att upphöra med de löpande mätning­arna från och med 2008. Om dygnsgenomsnittet överstiger 24 000 bilpassager tas mätningarna upp igen.

Utsköljningen av främmande ämnen från Øresunds­bron ligger i nivå med eller lite lägre än utsköljningen från andra trafikerade vägsträckor. Ett undantag är dock zink, som sköljs ut i stora mängder från Øresundsbron på grund av de förzinkade ytorna.

buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och beräkningar av buller från trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till 30 000 fordon per dygn (drygt 10 miljoner

28

Utveckling av miljöpåverkan i siffror

trafikbelastning (antal) 2006 2007 2008 2009 2010tendens

2006 – 2010

motorväg (st.)

Motorcyklar 32.500 38.600 35.000 33.850 31.250

Personbilar 5.227.800 6.143.300 6.502.800 6.565.000 6.500.000

Bilar 6 – 9 m 142.200 169.600 161.400 164.050 172.600

Bussar 57.900 56.000 48.000 42.750 44.500

Lastbilar 306.900 338.400 341.100 298.100 328.300

Fordon totalt 5.767.300 6.746.000 7.088.400 7.103.700 7.076.600

Passagerare motorväg 13.256.700 14.810.700 15.009.100 15.025.700 14.901.400

järnväg (st.)

Godståg 6.850 7.200 7.400 7.250 9.700

Ton gods 3.700.000 4.030.000 4.890.000 4.250.000 5.690.000

Passagerartåg inkl. tjänstetåg 49.400 50.500 52.500 60.100 59.400

Tågpassagerare 7.790.000 9.760.000 10.780.000 11.180.000 10.760.000

utsläpp frän trafiken (ton) 2006 2007 2008 2009 2010

tendens 2006 – 2010

NOx 93 106 88 81 85

Kolväten (CH) 11 13 20 27 26

CO 124 157 152 124 124

CO2 28.300 32.300 30.500 29.800 30.300

SO2 6,6 6,9 6,7 6,9 7,4

29

2006 2007 2008 2009 2010tendens

2006 – 2010

energi (terajoule) 55,4 46,7 43,7 44,6 50,2

El (Lernacken och förbindelsen) 41,22 35,31 34,35 34,17 38,21

El (Vester Søgade) 1,41 1,31 0,88 1,47 1,53

Bensin 3,64 2,72 1,44 1,58 1,47

Diesel 5,01 3,17 2,48 3,16 4,50

Naturgas 2,53 2,66 2,97 2,78 3,03

LPG­flaskgas 0 0 0,19 0 0

Fjärrvärme* 1,57 1,56 1,37 1,44 1,44

koldioxidutsläpp (ton) Ej redovisat 2.013 2.476 3.510 2.549 –

Direkt totalt – 536 437 467 563 –

Varav bensin – 178 94 103 96 –

Varav diesel – 208 163 207 296 –

Varav gas – 150 180 157 171 –

Indirekt totalt** – 1.477 2.039 3.043 1.986 –

Varav fjärrvärme – 63 59 68 68 –

Varav dansk el – 208 1.186 2.502 971 –

Varav svensk el – 1.206 794 473 947 –

vatten (m3) 43.554 14.200 4.750 5.020 15.566

Lernacken 42.200 13.365 3.777 3.841 12.743

Kastrup halvö 642 179 356 245 1.889

Vester Søgade* 712 656 617 934 934

förbrukningsmateriel (ton) 539 193 235 854 1.450

Vägsalt – fast 525 172 227 513 814

Vägsalt – saltlag inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. 315 558

Papper – kontorspapper 11,3 16,5 6,5 8,10 2,92

Papper – trycksaker Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat 8,70 69,48 –

Papper – emballage Brobizz Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat 4,07 2,52 –

Brobizz Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat 3,11 1,37 –

Rengöringsmedel på förbindelsen*** 2,86 4,06 1,25 2,05 1,30

Vax 0,24 0 0 0,26 0,38

Olja/fett 0,05 0,05 0,15 0,07 0,09

Kylmedel (HFC) Ej redovisat 0,074 0,002 0,096 0,088 –

30

2006 2007 2008 2009 2010tendens

2006 – 2010

avfall (ton) 375 149 87 106 149

Avfall till förbränning**** 17,3 19,5 12,5 14,81 44,72

Papper och papp till återanvändning 22,4 17,3 15,3 16,33 12,45

Vägrens till deponering, inkl. grusslam från brunnar vid vägbanan Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat 25,00 36,49 –

Metallskrot till återanvändning Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat 2,00 6,36 –

Byggavfall till sortering 7,6 0,3 2,0 0 0

Annat avfall till sortering 4,4 6,3 0 5,02 10,05

Slam från fett­/oljeavskiljare till specialbehandling 23,7 11,7 11,7 11,70 11,70

Spillvatten från pumpsump till specialbehandling 300 75,1 39,8 25,5 21,76

Elektronikavfall till specialbehandling Ej redovisat Ej redovisat 0,8 2,56 3,47 –

Farligt avfall till specialbehandling ***** Ej redovisat 18,4 4,5 2,66 1,70 –

* Vatten och fjärrvärme räknas ut ett år i efterskott på Vester Søgade och förbrukningen för 2010 är därmed

en uppskattning baserad på förbrukningen för 2009. För förklaring se bilaga 2.

** Leverantörer av el och fjärrvärme räknar fram utsläppsfaktorer för gram CO2 per kWh ett år i efterskott. Därför är innevarande års utsläpp beräknat

med utgångspunkt från föregående års utsläppsfaktorer. Detta har gjorts efter rekommendation från leverantörer.

*** Rengöringsmedel i matsalar och i de administrativa lokalerna är inte medtagna. De utgör cirka 800 kg om året.

**** Från 2010 redovisas brännbart avfall från administrationen på Lernacken.

***** Batterier, lysrör, kabelvax, olja etc.

utsköljning med regnvatten (kg) 2002 – 2007*

Krom 0,24 – 0,58

Koppar 3,1 – 7,7

Zink 140 – 540

Kadmium 0,0022 – 0,24

Kvicksilver <0,001 – <0,002

Bly 0,23 – 1,1

PAH­16 <0,01 – 0,19

Kemisk syreförbrukning, COD 8.900 – 24.000

Kväve 250 – 960

Fosfor 8,4 – 64,0

* Mätningarna har upphört enligt avtal med Malmö Stad eftersom

utsköljningen är marginell.

31

Den konstgjorda ön Peberholm, som förbinder bro och tunnel, är uppbyggd av sand, lera, sten, och kalk, som hämtades upp från botten av Öresund under muddringen för förbindelsen. Det förekommer ingen sådd, plantering eller naturvård på ön så växter och djurs invandring och utveckling sker utan mänsklig påverkan.

Från att ha varit en steril ö har Peberholm med åren utvecklats till en spännande natur och är nu en hemvist för många sällsynta arter. För att följa utveck lingen genomförs årligen inventeringar av djur­ och växtlivet i samarbete med forsknings­institutioner i Danmark och Sverige. Sedan etabler­ingen av Peberholm har man nu registrerat totalt cirka 500 växtarter, cirka 30 häckande fågelarter, cirka 420 fjärilsarter, 18 biarter, 4 däggdjursarter och 2 paddarter.

Under år 2010 registrerade 268 växtarter, vilket är i nivå med de senaste åren. Dessutom har 18 häckande fågelarter observerats, vilket är något färre än de två föregående åren, men fortfarande fler än under 2008. Den hårda isvintern samt en torr vår har

förmodligen påverkat antalet häckfåglar. Dessutom kan nämnas att den hårda isvintern fick harar att invandra till ön från Saltholm och att orkidén ängsnycklar har etablerat ett bestånd på ön.

Naturen på Peberholm

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Antal växtarter på Peberholm 284 337 306 288 268

Antal häckfågelarter på Peberholm 11 14 24 20 18

32

vattendomstolens dom nr. dva 37/95

Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel

OK

vattendomstolens dom nr. dva 37/95 koncessionsnämndens beslut nr. 193/98

Fisket undersöks fram till 1 juli 2003. Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli 2004

Avslutat

trafikministeriets och miljø­ og energiministeriets avgörande från januari 1995

Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas. Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm.

OK

koncessionsnämndens beslut nr. 110/95

Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: – Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(A) – Maximal ljudnivå nattetid (19 – 07): 70 db(A) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten.

OK

tillstånd från 1. september 1997 av københavns amt för avledning av spillvatten från utlopp i1, i2, i3 och P4 på den konstgjorda ön

Krav om maximalt utgående flöde (50 – 800 l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen Krav på driftrapport

OK

tillstånd från 16. april 1998 av københavns amt för avledning av spillvatten från utlopp P1, P2 og P3 på halvön vid kastrup

Krav om maximalt utgående flöde (1.120 – 1.560 l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport

OK

miljödomstolens dom 21 januari 2000

Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april – maj, avlagringar av oorganiskt material i april – maj och september – oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen.

Avslutat

länsstyrelsens beslut 29 juni 2000

Fastställande av kontrollprogram för 1999 – 2003 för anläggningsperioden. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år.

Avslutat

miljönämnden i malmö Stads beslut 29 juni 2000

Fastställande av kontrollprogram för driftfasen. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år.

OK

länsstyrelsens beslut 18 september 2000

Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal 2000 – 2003. Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till Länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år.

Avslutat

tårnby kommun, byggnadstillstånd från december 2005

Villkor för inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm.

OK

Bilaga 1: Miljövillkor

Summering av gällande myndighetsvillkor för drift av øresundsbron

33

I denna bilaga redovisas varifrån olika uppgifter kommer och hur de är kvalitetssäkrade.

integration Befolkningens uppfattning om utvecklingen i Öresundsregionen mäts årligen genom en opinions­undersökning som genomförs av Øresundsbrons analysavdelning. Dessutom följer analysavdelningen löpande utvecklingen på bostads­ och arbetsmarkna­den samt i näringslivet i regionen genom att samla in, analysera och sammanställa uppgifter från Statis­tiska Centralbyrån, Danmarks statistik, Örestat, Skat Øresund etc.

kundtillfredsställelse En kundundersökning genomförs två gånger varje år av Øresundsbrons analysavdelning där kunderna får svara på frågor om service och säkerhet. Data i denna rapport är genomsnittsresultatet av årets undersökningar.

tillgänglighet

Avbrott i trafiken över Øresundsbron registreras fortlöpande i interna system tillsammans med information om tid och orsak.

Säkerhet

Alla olyckor och händelser registreras i interna system omgående då de inträffar.

Personalstyrka och hälsa Personalrelaterade data, till exempel antal och sammansättning registreras efterhand i interna system. Sjukfrånvaro registreras en månad i

efterhand så sjukfrånvaron för innevarande år är baserad på siffror för januari – november.

trafikbelastning Trafiken på motorvägen registreras löpande i interna system. Uppgifter om trafiken på järnvägen kommer från Trafikverket, som samlar in uppgifterna från de järnvägsoperatörer som kör på förbindelsen. Trafik på järnvägen registreras inte direkt som trafiken på motorvägen. Därför består siffran för 2010 av faktiska siffror för januari – oktober och en kvalificerad uppskattning för november – december, baserad på utvecklingen under året jämfört med den typiska belastningen för november – december.

utsläpp från trafiken Beräkning av utsläpp från trafiken baseras på registrering av antal och typer av fordon, inklusive ström till tågtrafik som passerar Øresundsbron under året. För varje typ av fordon multipliceras antalet fordon med Øresundsbrons längd och ett genomsnitts­värde för fordonets utsläpp per körd kilometer.

energiförbrukning Bensin­ och dieselförbrukningen samt förbrukningen av LPG­gas är summan av dels bränsle inköpt till Øresundsbrons egna maskiner och fordon via fasta leverantörer, dels bränsle använt vid arbete på för bindelsen till samarbetspartners maskiner och fordon. Denna förbrukning rapporteras varje år till Øresundsbron.

Naturgas rapporteras genom rutinmässig avläsning av fasta mätare på Lernacken. Elförbrukning redo­visas dels genom avläsning av mätare, dels genom redovisning från leverantörer.

Bilaga 2: Data

34

Fjärrvärme via klimatanläggningen, som omfattar alla hyresgäster i fastigheten på Vester Søgade 10, redovisas ett år i efterskott av hyresvärden på grund­val av fastighetens totala energiförbrukning fördelat på antalet hyrda kvadratmeter så att Øresundsbron för 2010 får en redovisning av fjärrvärme som har förbrukats under 2009. Därför är förbrukningen under 2010 redovisad som en uppskattning, som motsvarar förbrukningen under 2009. Förbrukningen av fjärrvärme på Vester Søgade är i stort sett densamma varje år och förbrukningen utgör bara en liten del av den totala energiförbrukningen.

koldioxid från direkta och indirekta energikällor Utsläpp från de olika energikällorna beräknas med hjälp av nyckeltal från de olika energileverantörerna och nyckeltal från den danska energistyrelsen.

vatten Fasta vattenmätare vid Lernacken och Kastrup halvö avläses vid årsskiftet. Vattenförbrukningen på Vester Søgade redovisas ett år i efterskott av hyresvärden på samma sätt som beskrivits ovan för fjärrvärme. Därför är förbrukningen under 2010 en uppskattning baserad på den faktiska förbrukningen under 2009.

förbrukningsmaterial Salt och papper redovisas som summan av de totala mängder som köps in från Konsortiets fasta leveran­törer under året. Rengöringsmedel, olja/fett etc. redovisas som summan av de årligen rapporterade

mängderna från leverantörer och andra samarbets­partners, samt de mängder Øresundsbron själv har köpt in under årets lopp. Kylmedel redovisas med hjälp av de registrerade mängder som har fyllts på i kyl anläggningar under året.

avfall Avfallsmängden är summan av Øresundsbrons egna registreringar, redovisningar från mottagnings­anläggningar och årliga rapporter från samarbets­partners om avfall som har genererats på förbindel­sen i samband med arbeten för Øresundsbron.

utsköljning med regnvatten Under 2000 – 2007 mättes utsköljningen med regnvatten från förbindelsen tre gånger om året.

fåglar och växter på Peberholm Varje vår och höst genomförs inventeringar av djur­ och växtlivet på Peberholm och resultaten av dessa levereras årligen till Øresundsbron av experter som deltar i inventeringarna.

kvalitetssäkring av data Alla data värderas genom att de jämförs med data från föregående år, sammanvägt med nivån och typen av aktiviteter under året. Vid alla väsentliga avvikelser från det väntade följer Øresundsbron upp förhållandena för att försäkra sig om att data är korrekta.

35

Bilaga 3: Redovisningen i relation till GRI

Global Reporting Initiatives, GRI, är en internationell standard för rapportering samhällsansvar. Øresunds­brons rapport om samhällsansvar och hållbar utveck­ling lever upp till GRI:s krav för nivå C+ (version G3).

På nästa sida en översikt över de punkter, som är redovisade och var i rapporten de är behandlade.

Rapporten om samhällsansvar och hållbar utveckling är del av årsredovisningen och i tabellen anges vilka punkter som är redovisade i årsredovisningen och/eller i denna rapport.

Enligt GRI 2002

Egenbedömning

Uttalandefrån tredje part

Granskat av GRI

C C+ B B+ A A+

Obl

igat

oris

ktFr

ivill

igt

Redo

visn

inge

n be

styr

kt

av u

tom

ståe

nde

Redo

visn

inge

n be

styr

kt

av u

tom

ståe

nde

36

ämne Sida i årsredovisning Sida i denna rapport

Strategi och analys (1)

1.1 Förklaring om hållbarhet 3

organisationsprofil (2)

2.1 Organisationens namn Framsidan 4

2.2 Tjänster och produkter Insidan av framsidan 4

2.3 Organisationens struktur Insidan av framsidan 4

2.4 Huvudkontor Baksidan 4

2.5 Länder Insidan av framsidan 4

2.6 Ägande Insidan av framsidan 4

2.7 Marknader 35 Insidan av framsidan, 4, 6, 21, 22

2.8 Organisationens omfång 36 4, 14, 19 – 21

2.9 Väsentliga ändringar Inga väsentliga ändringar

2.10 Priser Inga mottagna

rapportparametrar (3)

3.1 Rapporteringsperiod framsidan, 1

3.2 Datum för senaste rapport 1

3.3 Rapporteringsfrekvens 1

3.4 Kontaktperson 37

3.5 Process för definition av innehåll 1, 6

3.6 Avgränsning 1

3.7 Särskilda begränsningar Inga särskilda begränsningar

3.8 Förhållanden som kan påverka jämförbarheten Inga aktiviteter som påverkar jämförbarheten

3.10 Effekt av justering av information 1

3.11 Väsentliga ändringar 1

3.12 Tabell över information 36, 37

3.13 Verifikation 39

ledning, förpliktelser och involvering av intressenter (4)

4.1 Ledningsstruktur 18

4.2 Styrelseordförandes ev. ledande ställning 18

4.3 Oberoende styrelseledamöter 18

4.4 Aktiägares och medarbetares påverkan på styrelsen 18

4.14 Intressentgrupper 6

4.15 Urval av intressenter 6

37

miljö och arbetsmiljöBjørn Hasse Nielsen miljö­ och arbetsmiljökoordinator Telefon +45 33 41 60 00 bhn@oresundsbron.com

ekonomiHelle Bech ekonomidirektör Telefon +45 33 41 60 00 hbe@oresundsbron.com

Kaj V. Holm, finansdirektör Telefon +45 33 41 60 00 kvh@oresundsbron.com

Ytterligare information finns på www.oresundsbron.com

Kontaktpersoner

ämne Sida i årsredovisning Sida i denna rapport

hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer (5)

EC1 Genererat och fördelat ekonomiskt värde 22 19, 20

EC3 Täckning för pensionsavtal 36 19

EC9 Indirekt ekonomisk påverkan 21 – 23

EN1 Förbrukningsmateriel 29

EN3 Direkt energiförbrukning 29

EN4 Indirekt energiförbrukning 29

EN16 Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser 29

EN17 Andra indirekta utsläpp av växthusgaser 28

EN22 Avfall 30

LA1 Arbetsstyrka 14

LA4 Kollektivavtal 15

LA7 Olyckor och frånvaro 16

38

39

40

utgiven av øresundsbro konsortiet

februari 2011

design bgraPhic

foto Steen brogaard, dSb, istockphoto, Stig­åke jönsson,

Patrik olofsson, drago Prvulovic och miklos Szabo

øresundsbro konsortiet · vester Søgade 10 · 1601 köpenhamn v · danmark · tel. +45 33 41 60 00øresundsbro konsortiet · kalkbrottsgatan 141 · box 4278 · 203 14 malmö · Sverige · tel. +46 (0) 40 676 60 00

info@oresundsbron.com · www.oresundsbron.com