Skerhet i spr

Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19

Utgva 4 2010

Innehllsfrteckning Skerhet i spr

Innehllsfrteckning .................................................Om SL ........................................................................Behrighetskrav ................ Alkohol och droger ................ Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19 ............. Frkortningar ................ Begreppsfrklaringar ................ Trafikinstruktioner ................Trafikledningscentralen ....................Betrdande av spr ...............Sprbenmning .................Skyddsutrymme ................Skyddsutrymme saknas ................Skyddsnisch ...................Skyddsbge ................Sidoplt ...................Larmtelefon ...............Srskilda platser ................Ljudsignaler ...............Handsignaler ..................Signalmrken .................Skerhetszoner ..................Arbete inom skerhetszonen ....................................Upplag av lsa freml .................Gasflaskor ..................Elskerhet ..............Dep ................Olycka, tillbud eller strning ...............Ndutgngar i tunnelbanan .....................................Viktiga telefonnummer .................Adress till skerhetsutbildning ............Linjekarta ..................................................................

1

1223344556788991010111314151718191920212122232324

Varje dag reser ungefr 700 000 personer med den allmnna kollektivtrafiken, det vill sga tunnelbana, bussar, pendeltg och lokalbanor. Idag bedrivs trafiken av flera olika entreprenrer.

Tunnelbanan r uppdelad i tre linjer; grn linje (ven kallad bana 1), rd linje (ven kallad bana 2) samt bl linje (ven kallad bana 3). Varje r sker cirka 300 miljoner pstigningar i tunnelbanan.

SLs lokalbanor delas upp i jrnvg och sprvg. Trafiken p Saltsjbanan och Roslagsbanan drivs som jrnvg medan Nockebybanan, Liding-banan, Tvrbanan och Sprvg City drivs som sprvg.

BehrighetskravFr att f betrda spren stlls en hel del krav.

Hlsa Att g p egen hand i trafikerade spr stller krav p god hlsa, syn och hrsel. Person som innehar skerhetstjnst eller r behrig att betrda spret mste genomg och godknnas vid lkarunderskning. Underskningen fr bara utfras av lkare som r godknda av Transport-styrelsen och av SLs Skerhetsavdelning. Examination Fr att f betrda spren krvs kunskap i de regelverk som gller fr berrd sprtrafik. Den som ska tillmpa reglerna, i trafikskerhets-instruktion (Tri), mste vara utbildad och examinerad, det vill sga genomgtt ett kunskapstest.Regelbunden sprbetrdelse Fr att behlla behrigheten mste kunskaperna anvndas regelbundet. Fr spr- och tunnelbehrighet krvs att spret betrds minst en gng per r.Periodisk fortbildning med kunskapskontroll Person med utbildning i spr- och tunnelbehrighet ska genomg periodisk kunskapskontroll minst varje 36:e mnad.

Om SL

2

Alkohol och drogerDet r inte tilltet att betrda spr om man r pverkad av alkohol eller av annat berusningsmedel. P SL rder nolltolerans. Person som kan misstnkas missbruka alkohol eller bruka droger fr inte ges behrighet att betrda spr. Pverkad person som ptrffas p spromrdet ska omedelbart avlgsnas. Sdan person frlorar ocks spr- och tunnelbehrigheten.Vid anvndning av lkemedel som kan pverka reaktionsfrmgan och vakenhet fr betrdande av spromrdet inte ske.Fr att upprtthlla nolltolerens-policyn genomfr SL regelbundet slumpvisa drogtester.

Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19

Denna utbildning riktar sig till den som ska betrda spromrdet och som av arbetarskyddsskl mste ha kunskaper fr att inte komma till skada.Spr- och tunnelbehrighet innebr att man fr;

Betrda spret p egen hand.

Utfra enklare inspektioner utan srskild skyddstgrd som inte krver

Arbeta inom spromrdet under vervakning av en tillsyningsman (Tsm), dr ngon form av skyddstgrd upprttats.

3

anvndande av verktyg.Att inspektionen inte krver sdan koncentration att uppmrksamheten p trafiken strs.Att inspektionens art inte frsvrar utrymningen av skerhetszonen.

FrkortningarDLC DriftledningscentralJvg JrnvgSL AB Storstockholms Lokaltrafik SLM SL MeddelandeSL S SL SkerhetSoS-plan Skydds- och skerhetsplanSpv SprvgSth Strsta tilltna hastighetTL TrafikledareTLC TrafikledningscentralTri TrafikskerhetsinstruktionTsm TillsyningsmanTub Tunnelbana

BegreppsfrklaringarDepomrde = avgrnsat omrde fr uppstllning, rangering och underhll av tgDriftledningscentral (DLC) = plats varifrn tekniska system i tunnelbanan, jrnvg och sprvg vervakasElarbetsansvarig = person med relevant kompetens som ansvarar fr elskerheten p arbetsplatsenEntreprenr = person, fretag eller organisation som anlitas fr att med egen personal utfra arbete inom tunnelbanans, jrnvgens eller sprvgens omrdePlattform = plats fr resenrers av- och pstigning p station eller hllplatsRddningsfrnkoppling = frnkoppling av kontaktledning/strmskene anlgg-ning vid olyckaSkyddsutrymme = utrymme dr person kan vistas utan fara nr tg passerarSL Meddelande (SLM) = Meddelande frn SLs Skerhetsavdelning fr tillfllig ndring av eller tillgg till TriSoS-planering = beskriver hur ett arbete ska bedrivas fr att skerhetsstlla personskydd och trafikskerhetSkerhetszon = ett omrde dr det krvs skyddstgrder vid arbete i eller i nr-heten av sprTillsyningsman (Tsm) = person som vid arbete i, eller i farlig nrhet av spr, ansvarar fr tgrder enligt triTransportstyrelsen = tillsynsmyndighet fr sprtrafikTrafikskerhetsinstruktion (Tri) = regelsamling fr trafikskerheten vid tunnel-bana, jrnvg och sprvgTgvarnare = person som svarar fr att varna personalen fr tg vid arbete i spr eller i farlig nrhet av sprTrafikledningscentral (TLC) = plats varifrn sprtrafiken leds och vervakas

4

Trafikskerhetsinstruktioner

Trafikskerhetsinstruktion (Tri) r en regel-samling fr trafikskerheten vid tunnelbana, jrnvg och sprvg.

Innehllet i Tri bestms av SL S och godknns av Transportstyrelsen. Undantag frn reglerna i Tri meddelas via SL S i ett skerhetsmed-delande.

Trafikledningscentralen

Frn trafikledningscentralen (TLC) leds jrnvg, sprvagn- och tunneltgstrafiken av trafikledare (TL). Med hjlp av ett manversystem lgger trafikledarna vxlar och dirigerar tg.

En trafikledares uppgift r bland annat att se till att all trafik fungerar med s f strningar som mjligt. Det finns tta trafikledningscentraler fr tunnelbana, jrnvg och sprvg.

5

Betrdande av sprFr att f betrda spren mste man ha lgst spr- och tunnelbehrighet, dessutom mste det finnas ett uppdrag med att vara p spromrdet.

Fr att vistas i sprmiljn krvs varselkldsel enligt norm EN 471, lgst klass 2, p verkroppen. Vid betrdande av spr i tunnel, mrker eller vid dlig sikt ska man ocks ha med sig en ficklampa/signallampa.

Innan man gr ner p spret ska detta anmlas till respektive TLC, och ven avanmlan vid utpassage mste ske. Om betrdandet sker p en tunnelstrcka, tnder trafikledaren tunnelbelysningen.

G i skyddsutrymmet och mot tgets normala krriktning. Ta det lungt och g fr-siktigt. Var medveten om att plattformsskyltar bara visar tg i trafik och att minuterna r uppskattade, likas r inte rda signaler en garanti fr att tg inte kan komma in p strckan. Nr ett tg nrmar sig ska man stlla sig s att man inte r i vgen fr tget.Spret ska vara utrymt och fritt fr tgets passerande senast 10 sekunder innan tget ankommer till platsen. Fraren har ingen skyldighet att sakta ner nr det befinner sig personer i nrheten av spret eller spromrdet.

St stilla nr tget passerar. St vnd mot tget och frsk att f gonkontakt med fraren. Nr man str skert i skyddsutrymmet ska en klart-signal om att man har uppfattat att tg kommer ges till fraren.

6

7SprbenmningOm en strcka r dubbelsprig har de tv spren olika benmningar. S hr benmns spren;

TunnelbananNr du str med ryggen mot Hagstra, Farsta Strand, Skarpnck, Frungen, Norsborg och Kungstrdgrden kallas det spr som ligger till vnster fr norrspr. Det andra kallas sderspr.

RoslagsbananDet spr som ligger till vnster, om du str med ryggen mot Stockholms stra, kallas uppspr. Det andra kallas nedspr.

SaltsjbananDet spr som ligger norr om det andra kallas fr det norra spret. Det andra spret kallas sdra spret.

LidingbananDet spr som ligger till hger, om du str med ryggen mot Ropsten, kallas norrspr. Det andra spret kallas sderspr.

Sprvg CityMed norrspr avses det hgra spret vid krning frn Nordiska museet till Djur-grdsbron. Det andra spret kallas sderspr.

NockebybananOm du str med ryggen mot Alvik ligger norrspret: - till vnster mellan Alvik och Allparken - till hger mellan Allparken och NockebyDet andra spret kallas sderspr.

TvrbananNr du str med ryggen mot Sickla Udde kallas det spr som ligger till hger fr norrspr, det andra kallas sderspr.

8Skyddsutrymme saknasP vissa platser lngs spren saknas skyddsutrymme. Dessa stllen r utmrkta med mrket Skyddsutrymme saknas. Exempel p sdant mrke ses nedan. Detta mrke talar om att man inte kan st mellan mrke och spr, eftersom man d riskerar att bli pkrd av tget.

Om mrket sitter med terkommande jmna mellanrum, saknas skyddsutrymme ven mellan mrkena. Frflyttning mste d ske p motsatt sida av spret.

SkyddsutrymmeEtt skyddsutrymme r ett omrde dr man befinner sig i skerhet nr ett tg kommer. Vid frflyttning inom spromrdet ska man vara i skyddsutrymmet s mycket som mjligt. Ibland r man tvungen att g i spret, men d ska man veta var nrmaste skyddsutrymme finns, vilket oftast finns lngs sprets yttersidor.

Vid stationer som ligger under jord gr det inte att st mellan spr och tunnelvgg, trots att detta inte r utmrkt. Skyddsutrymmet finns hr under plattformskanten. I dessa utrymmen r det frbjudet att frvara material.

9SkyddsnischOm strckan dr det saknas skyddsutrymme p bda sidor om spret verstiger 15 meter, finns skyddsnischer anordnade. Skyddsnischer markeras med mrket Skyddsnisch. I skyddsnischer r det frbjudet att frvara material. Exempel p ett sdant mrke ses nedan

SkyddsbgeMellan spren nrmast efter plattform finns det som regel skyddsutrymme. Dr utrymmet smalnar av markeras detta med en skyddsbge. Sdana bgar finns ven vid drrar som vetter mot spret fr att frhindra att personer kliver rakt ut i spromrdet.

10

SidopltStrmskenan skyddas normalt av en skyddsbrda. Vid vxlar och dylikt kan det finnas en oskyddad sidoplt vilken har till uppgift att fnga upp tgets strmskor s att dessa alltid har kontakt med strmskenan.

Dessa platser utmrks med en, p skyddsbrdan placerad, varningsmarkering med omvxlande gula och rda rnder. P dessa platser r det frbjudet att kliva ver strmskenan.

LarmtelefonLarmtelefoner r i tunnel uppsatta med upp till 300 meters mellanrum. Larm-telefonen markeras med en bl lampa. Var man n befinner sig i tunneln s ska man kunna se en bl lampa. Larmtelefonen ger direktkontakt med TLC.

11

Srskilda platserStrckor som alltid krver skyddstgrd vid sprbetrdandeP tre strckor p SLs spranlggning fr man som spr- och tunnelbehrig inte betrda spren p egen hand, utan det krvs minst sllskap av en person med lgst tgvarnarbehrighet.

P tunnelbanan mellan Medborgarplatsen och tunnelmynningen vid Skanstull har skyddsutrymmet frlagts mellan spren. Fr att vara sker p att man str rtt i skyddsutrymmet, stller man sig med ena axeln i livet p en av de balkar som br upp tunneltaket.

P tunnelbanan mellan Gamla Stan och Slussen finns skyddsutrymmet lngs brorckena, p vardera sidan om spromrdet.

12

P Roslagsbanan mellan lkistan och Frescati saknas det skyddsutrymme under en lngre strcka. Spren gr genom en bergsskrning med dlig sikt vilket gr det svrt att upptcka tg i tid.

Strckor som krver tgrd fr att frhindra tgrrelse vid sprbetrdandeP tv strckor p SLs spranlggning krvs att TL genomfr en s kallad sprrning, fr att ngon ska f betrda spren p dessa stllen. Sprrningen grs fr att hindra tg att passera platsen.

P tunnelbanan p norrspret mellan Htorget och Rdmansgatan saknas skyddsutrymme p bda sidor av spret p en strcka av cirka 50 meter.

13

P Roslagsbanan p nerspret vid station Universitetet saknas skyddsutrymme utmed en stdmur mot gngvg p en strcka av 24 meter.

LjudsignalerTgfrare eller tgvarnare kan kommunicera med hjlp av ljudsignaler.

En lng signal (2 sek) betyder Tg kommer/Utrym spret. Signalen ges av frare eller tg-varnare fr att varna personer i eller i farlig nr-het av spr. Spret ska omedelbart utrymmas.

En kort signal ( sek) betyder Se upp/Uppfattat. Signalen ges av frare fr att upp-mrksamma personer i spr om att tg kommer. Signalen kan ocks ges av en frare som en bekrftelse p att denne uppfattat en signal, till exempel nr du signalerat klart.

14

Den som betrder spr mste kunna signalera till tgfraren med hjlp av vissa handsignaler. Som spr- och tunnelbehrig mste man kunna visa signalerna stopp omedelbart och klart.

Handsignaler

Stopp omedelbart

Dagsignal Dagsignal Nattsignal

Signalen stopp omedelbart fr endast anvndas i ndsituationer; nr du mste f stopp p ett tg s snabbt som mjligt. Vid tillfllen d stopp-signal getts till tg ska rapport om detta skrivas och lmnas till SL S.

Klart

Dagsignal Nattsignal

Signalen klart ska alltid ges till frare fr att visa att man r beredd p att tget passerar.

I dagsljus och p vl upplysta plattformar anvnds s kallade dagsignaler, dessa utfrs med armar eller signalflagga. I tunnel, mrker eller dliga ljusfrhllanden anvnds s kallade nattsignaler, dessa utfrs med lampa.

15

Kilometermrke anger, p jrnvgen och sprvgen, avstndet i kilometer frn nollpunkten i banan.

Signalmrken

Avstndsmrket anger, i tunnel-banan, avstndet i kilometer och hundratals meter frn nollpunkten i banan. Nollpunkten p grn och rd linje ligger vid Slussen och p bl linje vid Kungstrdgrden.

Depgrnsmrket markerar depomrdets brjan och slut.

16

Elsprrflagga uppger grns fr strcka dr strmskena gjorts spnningsls och jord-ningsdon placerats.

Hindermrke anger att banstrckan r avstngd fr fordonsrrelse.

Stllverksgrnsmrke p tunnelbanan, markerar grns fr var en strcka som TLC kontrollerar brjar respektive slutar.

17

Blixtljus anvnds fr att varna fr bemannad arbetsplats, dr arbetet r skyddat med en hastighetsnedsttning.

SkerhetszonerSkerhetszonen r ett omrde dr det krvs skyddstgrder vid arbete i eller i nr-heten av spr. Arbeten i skerhetszonen fr inte pbrjas utan att skydds- och skerhetsplan (SoS-plan) upprttas och att Tsm finns p platsen. Vidare mste alla arbeten i skerhetszonen ha starttillstnd av TLC.

Skerhetszonen p sprvg; Tvrbanan, Lidingbanan, Nockebybanan samt Sprvg City, har ett mtt av 1,5 meter frn nrmsta rl.

Skerhetszonen p jrnvg; Saltsjbanan samt Roslagsbanan har ett mtt av 2 meter frn nrmaste rl.

Skerhetszonen i tunnelbanan r 2 meter frn nrmaste rl.

Skerhetszonen fr minskas med 0,5 meter p alla banor om en godknd avskrm-ning utmrker zonens grns.

18

Skerhetzonen strcker sig 1 meter in frn plattformskanten p bde stationer, hllplatser och dess tak.

Arbete inom skerhetszonenBeroende av arbetets art ska SoS-planeraren vlja skyddsform. Kan arbetet inte ge-nomfras p ett skert stt under pgende trafik ska spret stngas av. Detsamma gller om man fr in traktorer, grvmaskiner eller andra fordon i skerhetszonen.Skyddsformer vid avstngt spr benms A- eller B-skydd.

En del arbeten gr att utfra under trafiktid om man uppfyller vissa krav i SoS-planeringen. Dessa arbeten mste likvl skyddas men under andra former. Skydds-formerna fr dessa typer av arbeten benms C- H- T- eller P-skydd.

19

Upplag av lsa fremlLsa freml fr inte lggas s att de utgr en fara fr trafik eller personal. I tunnelbanan fr inte fremlen lggas nrmare n 1 meter frn nrmaste rl, inom depomrde r detta avstnd 1.5 meter. Ledande freml fr dock inte lggas nr-mare n 2 meter frn strmskenan, icke ledande freml 70 centimeter frn denna.

Material som, helt eller delvis, lggs i skyddsutrymme lngs spr fr som mest ha en utbredning av 5 meter, sedan ska det finnas 5 meter fritt utrymme.

P jrnvgen fr inte material placeras nrmare n 2 meter frn nrmaste rl. I sprvgen r detta mtt 1,5 meter. Maskiner och vgfordon fr inte stllas upp nrmare n 3 meter frn nrmaste rl.

GasflaskorOm man ska anvnda gas i underjordsanlggningen mste detta anmlas till TLC. Gasflaskor fr endast i undantagsfall lmnas kvar i tunnelbanan dr ska de vara skert placerade och fastlsta i upprtt lge. Dessutom mste TLC meddelas om var den kvar-lmnade gasflaskan finns. Flyttas den kvarlmnade gasflaskan behver TLC meddelas.

Gasol fr bara anvndas i underjorden efter srskilt beslut av SL. Gasolmngden ska vara anpassad efter tgngen fr det aktuella arbetet och fr inte lmnas obevakad.

20

ElskerhetArbeten som sker nrmare n 2 meter frn strmskena eller kontaktledning ska alltid elskerhetsplaneras. En elarbetsansvarig mste finnas nrvarande p arbets-platsen och endast nr denna person har monterat p skyddsjordning, fr anlgg-ningen betraktas som spnningsls.

Spnningen i kontaktledningen r 750-1500 volt likstrm beroende p vilken bana du arbetar vid.

Under spnningsfrande kontaktledning r det frbjudet att g upp i kontaktledningsstolpe, g p fordonstak eller loks motorhuv samt spruta vatten.

I tunnelbanans strmskena r det 750 volt likstrm.

Ovanfr strmskenan finns en skyddsbrda som utgr ett skydd mot berring av strmskenan.

Det r absolut frbjudet att g, st eller sitta p denna skydds-brda.

Om en kontaktledning rivs ned men inte nr marken bryts inte strmmen. Kontakta genast banans TLC och begr rddningsfrnkoppling om du blir vittne till en sdan hndelse.

En trasig eller skadad strmskena kan innebra livsfara.Kontakta genast banans TLC och begr rddningsfrnkoppling om du upptcker sdana fel.

21

Dep

En dep r ett avgrnsat omrde fr uppstllning, koppling och underhll av tg. Nr man vistas inom depomrdet ska man i strsta mjliga mn g p de anvisade gngvgarna och gngbryggorna. Nr du befinner dig inom ett depomrde mste du bra varselkldsel. Alla arbeten inom depomrdet ska anmlas till en deparbetsledare.

Olycka, tillbud eller strningAlla som arbetar i spren eller p tgen r skyldiga att rapportera fel och olyckor till trafikledningen. Det r respektive banas TLC som man ska rapportera till. Icke skerhetspverkande fel kan ven anmlas till driftledningscentralen (DLC).

Brand- eller rkutveckling p spret ska anmlas till TLC. Vid mindre brand kan frsk att slcka gras. Vid mer omfattande brand eller rkutveckling ska omrdet utrymmas.

Fr att frhindra att en olycka eller ett tillbud till olycka upprepas utreds olyckorna och tillbuden. Fordon eller anlggning p olycksplatsen fr inte rubbas frrn s-kerhetsutredare har gett rjningsmedgivande. Skerhetsutredaren tillkallas genom kontakt med TLC. Detta gller inte om fordon eller annan egendom mste flyttas fr att rdda liv, slcka brand, stoppa miljfarligt utslpp eller om det i vrigt finns skl fr detta.

22

Ndutgngar i tunnelbanan50 av tunnelbanans 100 stationer ligger under jord. De flesta har tv utgngar. Om ngot hnder vid den ena utgngen s kan man utrymma stationen genom den andra utgngen. Alla utgngar r mrkta med skylt Ndutgng.

Stationer med en ndutgngEn del stationer har separata ndutgngar. Oftast gr utrymmningsvgen d via spromrdet.

Grna linjen Rda linjen Bl linje Farsta StrandSkarpnckBagarmossen

AlbyUniversitetetMrby

HallonbergenHjulstaRinkebyRissneDuvboVretenHuvudstaVstra Skogen

Vid fljande stationer finns endast en vg ut, via biljetthallen.

Zinkensdamm, Midsommarkransen, Aspudden, Mlarhjden

Hnder ngot i biljetthallen eller trappan upp till den mste utrymmning ske genom att g via spromrdet till nsta station.

Vid station Masmo ligger stationen i anslutning till tunnelppningen. Dr r ndutrymmningsvg anordnad till tunnelmynningen.

Viktiga telefonnummerTrafikledningscentralerTLC 1 (grn linje) 08-686 41 00TLC 2 (rd linje) 08-686 42 00TLC 3 (bl linje) 08-686 43 00Lidingbanan 08-686 25 00Nockebybanan 08-686 23 00Tvrbanan 08-686 23 00Roslagsbanan 08-686 27 40Saltsjbanan 08-686 24 15Sprvg City 08-660 24 00

Driftledningscentralen 08-686 34 00

Eldriftledningscentralen 08-686 34 00

Trygghetscentralen 08-686 17 00

Produktionsservice 08-686 39 99

Utbildningsexpeditionen 08-686 39 47

Adress till skerhetsutbildningAdress:SkerhetsutbildningAB Storstockholms Lokaltrafik105 73 Stockholm

Besksadress:Lindhagensterassen 1 1tr

Mailadress:triutbildning@sl.se

Hemsida:www.sl.se/sakerhetsutbildning

23

24

Egna anteckningar

----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------