Så används områdesbehörigheterna - UHR.se · 2016. 10. 5. · förinnan. Ett behörighetskrav kan exempelvis anges som biologi 2/biologi B. I rapporten anges därför behörighetskraven

www.uhr.se

Så används områdesbehörigheterna

En kartläggning av förekomsten av andra behörighetskrav

Så används områdesbehörigheternaEn kartläggning av förekomsten av andra behörighetskrav

Så används områdesbehörigheterna En kartläggning av förekomsten av andra behörighetskrav

Universitets- och högskolerådet, september 2016Text: Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor, Frida LundbergGrafisk form: Alexander Florencio • Foto: Eva Dalin

ISBN 978-91-7561-039-9

För mer information om myndigheten och våra publikationer, se www.uhr.se.

Innehåll

Sammanfattning 5

Rapporten – svar på ett regeringsuppdrag 6Särskilda behörighetskrav anges i områdesbehörigheter 6Så har kartläggningen gjorts 8

Kartläggningen av behörighetsvillkor 10Utbildningar som leder till yrkesexamen 10Utbildningar som leder till generell examen 17Utbildningar som leder till konstnärlig examen 22Kurser som använder högre krav 25

Slutsatser 26

Bilaga 1: Tabell för områdesbehörigheter 29

Bilaga 2: Grundläggande behörighet 37

Bilaga 3: Behörighetskrav yrkesexamen 39

Bilaga 4: Behörighetskrav generell examen 49

Bilaga 5: Tillstånd att ställa högre behörighetskrav 57

5

Sammanfattning

Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga i vilken utsträckning lärosätena använder andra behörighetskrav än de som framgår av områdesbehörigheterna. UHR har kartlagt behörig-hetskraven för program som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. UHR har också kartlagt de kurser som tillämpar högre behörig-hetskrav än vad områdesbehörighetssystemet tillåter.

Yrkesprogrammen använder områdesbehörigheterna som avsettUtbildningar som leder till yrkesexamen ska använda anvisad områdesbehö-righet. Kartläggningen visar att de gör det och endast i mindre omfattning avviker från behörighetskraven. Det är främst ämneslärarutbildningarna som avviker eftersom godkänt antagningsprov används som behörighets-krav för de estetiska undervisningsämnena, vilket utbildningarna fått till-stånd av UHR att använda.

Generella program avviker i hög utsträckning från vald områdesbehörighetAv de utbildningar som leder till generell examen sänker nästan hälften av utbildningarna de särskilda behörighetskraven utifrån vald områdesbehö-righet. UHR menar att det inte är fel i sig eftersom en utbildning endast ska ställa de särskilda behörighetskrav som är helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan däremot ifrågasättas om områdesbehörigheterna är ändamålsenliga för generella examina.

Konstnärliga utbildningar saknar en ändamålsenlig områdesbehörighetKartläggningen visar att det saknas en ändamålsenlig områdesbehörighet för konstnärliga utbildningar vilket resulterar i att de behöver ansöka om tillstånd hos UHR för att ställa upp andra behörighetskrav. UHR anser att myndigheten bör få i uppdrag att utreda om en områdesbehörighet med godkänt antagningsprov ska införas för utbildningar som leder till konst-närlig examen.

Kartläggningen visar att även kurser inom det konstnärliga området, generella program som delvis vilar på konstnärlig grund och ämneslärarut-bildningar med inriktning mot de estetiska undervisningsämnena använder godkänt antagningsprov som behörighetskrav. En eventuell utredning bör analysera om även dessa utbildningar ska kunna använda en områdesbehö-righet som innehåller godkänt antagningsprov.

Vidare är det nödvändigt att analysera vilka eventuella ändringar som kan behöva göras i högskoleförordningen för att säkra en ändamålsenlig användning av godkänt antagningsprov inom områdesbehörighetssystemet.

6

Rapporten – svar på ett regeringsuppdrag

Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått i uppdrag att kartlägga i vil-ken utsträckning universitet och högskolor ställer andra särskilda behörig-hetskrav än de som framgår av områdesbehörigheterna.1 UHR ska dels kart-lägga de utbildningar som ställer sådana lägre krav som lärosätena beslutar om själva. Dels ska myndigheten kartlägga utbildningar som ställer krav som går utöver områdesbehörigheterna, något som lärosätena behöver tillstånd av UHR för att få ställa.

UHR ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte-mentet) senast den 3 oktober 2016.2

UHR:s avgränsning av regeringsuppdragetMyndigheten har kartlagt vilka behörighetskrav som ställs vid antagning till program som leder till yrkesexamen eller generell examen och som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare.

UHR har efter en analys av den statistik som myndigheten kan ta fram avgränsat uppdraget till att i huvudsak gälla program. Eftersom varje jäm-förelse i kartläggningen mellan vilken områdesbehörighet som angetts och vilka behörighetskrav som faktiskt använts görs manuellt, blir handlägg-ningen av de cirka 10 500 fristående kurserna alltför svårhanterlig. Det skulle också vara komplicerat att ämneskategorisera samtliga kurser eftersom dessa uppgifter inte finns i NyA, det systemstöd för antagning där UHR har hämtat uppgifter för kartläggningen.

Fristående kurser har kartlagts för de fall där utbildningen har tillstånd av UHR att tillämpa behörighetskrav utöver vad områdesbehörighetssyste-met tillåter.

Särskilda behörighetskrav anges i områdesbehörigheterFör att vara behörig att läsa på högskola krävs grundläggande behörighet.3 Utöver den grundläggande behörigheten ställs för många utbildningar också krav på särskild behörighet.4

1. Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:2) om områdesbe-hörigheter.

2. Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitets- och Högskolerådet, Utbildningsdepartementet, U2015/05895/SAM (delvis), U2015/05986/UH.

3. Enligt 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100). Se bilaga 2, Grundläggande behörighet.

4. Enligt 7 kap. 8 § högskoleförordningen.

7

Den särskilda behörigheten anges i 17 områdesbehörigheter som består av behörighetskurser och av meritkurser.5 Områdesbehörigheterna regleras i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:2) om områdes-behörigheter.

I rapporten kartläggs behörighetskurserna och det ingår inte i uppdra-get att redovisa hur meritkurserna påverkas av ändrade behörighetsvillkor. För de utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen ska lärosätena använda den områdesbehörighet som är anvisad. För utbildningar som leder till en generell examen och kurser ska lärosätena välja en av de befintliga områdesbehörigheterna eller endast kräva grundläggande behörighet.6

Områdesbehörigheternas innehåll och strukturNär områdesbehörigheterna togs fram numrerades de från 1 till 20. De områ-desbehörigheter som anpassades till gymnasiereform Gy117 finns i avdelning A i föreskrifterna och anges med bokstaven ”A” framför numret. I varje områ-desbehörighet anges behörighetskurser och meritkurser. Områdesbehörig-heterna är också indelade efter ämnesområden, till exempel är områdesbe-hörigheterna A1/1 och A2/2 kategoriserade som Humaniora/Juridik/Teologi.

Områdesbehörigheterna finns i fyra avdelningar i föreskrifterna; avdel-ning A, B, C och D. Olika avdelningar är tillämpliga beroende på när den sökande har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet. Behörighetskra-ven i de olika avdelningarna är utformade för att motsvara varandra, men anges olika beroende på hur gymnasieskolans kurser benämns. En gymnasie-kurs som lästs enligt Gy11:s ämnesplan benämns exempelvis ”biologi 2” och motsvaras i avdelning B och C, enligt då tillämpliga kursplaner, av ”biologi B”. Avdelning D reglerar äldre gymnasieformer och där anges kravet som ”biologi två årskurser från naturvetenskaplig linje”.

I bilaga 3 i föreskrifterna anges vilken eller vilka områdesbehörigheter utbildningar som leder till yrkesexamen ska tillämpa.

UHR har tagit fram en tabell som på ett överblickbart sätt informerar om områdesbehörigheterna.8

Den grundläggande behörigheten påverkar den särskilda behörighetenAtt kraven för grundläggande behörighet skärpts, senast i och med Gy11, har haft betydelse för den särskilda behörigheten.9 Kraven i engelska skiljer sig delvis åt i områdesbehörigheternas avdelningar. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet och i den

5. En sökande kan få maximalt två och en halv (2,5) meritpoäng utifrån betyg i moderna språk, engelska, matematik och områdeskurser. För att få meritpoäng krävs lägst betyget godkänt. Betyg i kurser som krävs för behörighet till en hög-skoleutbildning ger inte några meritpoäng för den utbildningen. Jämför: bilaga 3, högskoleförordningen.

6. Enligt 7 kap. 10-10a §§ högskoleförordningen (1993:100).7. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011, Skolverket (2011).8. Se bilaga 1.9. För en beskrivning av grundläggande behörighet för Gy11 och dessförinnan, se

bilaga 2.

8

ingår engelska 5 och 6. Engelska krävs därför inte i någon områdesbehörighet i avdelning A. Engelska B är däremot ett krav i några områdesbehörigheter i avdelning B och C, och då anges även i D ett motsvarande krav i engelska. Kraven i svenska skiljer sig också åt i den grundläggande behörigheten bero-ende på när den uppfyllts. Krav i svenska finns däremot inte i områdesbe-hörigheterna men för några kartlagda utbildningar kräver lärosätet att den sökande har godkänt betyg i svenska B.

För sökande med äldre betyg som behöver komplettera för att uppfylla den grundläggande behörigheten tillämpar lärosätena särskilda tillämpnings-beslut, fastställda av SUHF:s nationella bedömningsgrupp för antagning.10

Så redovisas områdesbehörigheterna i rapportenUHR har i arbetet med kartläggningen noterat att högskolorna ofta anger de särskilda behörighetskraven både riktat till sökande med gymnasieexamen (Gy11) och till sökande som läst enligt den gymnasieskola som gällde dess-förinnan. Ett behörighetskrav kan exempelvis anges som biologi 2/biologi B. I rapporten anges därför behörighetskraven för både för Gy11 och för de kursplaner som gällde dessförinnan. Även områdesbehörigheternas båda benämningar anges i rapporten, exempelvis benämns den första områdes-behörigheten ”A1/1”.

Vissa högskolor redovisar endast de senaste områdesbehörigheterna och då är det upp till en sökande med äldre betyg att själv ta reda på vad kraven är.

Så har kartläggningen gjorts

För kartläggningen av program har uppgifter hämtats ur NyA UHR har för kartläggningen av program utgått från de behörighetskrav som ställdes vid den nationella antagningsomgången till höstterminen 2015. Upp-gifterna är hämtade ur NyA, ett systemstöd för antagning till högskoleutbild-ning som UHR förvaltar på uppdrag av lärosäten.

UHR har genom att samköra uppgifterna med Statistiska centralbyråns klassificering av utbildningar sorterat programmen efter den yrkesexamen, den generella examen eller den konstnärliga examen som utbildningen leder till.

Några högskolor använder inte NyA utan administrerar antagningen på egen hand. De finns inte med i kartläggningen.11

10. SUHF:s arbetsgrupp för utarbetande av handböcker för bedömning av meriter.11. Ericastiftelsen, Gammelkroppa skogsskola, Högskolan Evidens, Kungliga Konst-

högskolan, Newmaninstitutet, Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveck-ling, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms Musikpedagogiska Institut, Svenska institutet för kognitiv psykoterapi och Örebro teologiska högskola.

9

Fristående kurser har endast delvis kartlagtsUHR har genom uppgifter tagna ur myndighetens ärendehanteringssystem Tillitsy kartlagt vilka fristående kurser som har tillstånd att använda behö-righetskrav utöver vad områdesbehörighetssystemet tillåter.

Sammanställning av vilka andra behörighetskrav som användsEn sammanställning av de andra behörighetsvillkor som UHR beviljat till-stånd för finns i bilaga 5. Sammanställning bidrar till bilden av vilka behö-righetskrav som används av utbildningar som använder krav utöver områ-desbehörigheterna.

Enskilda utbildningsanordnare medtagnaEnskilda utbildningsanordnare kan fritt besluta om behörighetskrav för till-träde till sina utbildningar.12 De enskilda utbildningsanordnare som använ-der NyA finns medtagna i kartläggningen; Högskolan i Jönköping, Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan och Ersta Sköndal Högskola. UHR för-tydligar i rapporten när ett behörighetsvillkor som avviker från områdes-behörigheterna gäller en sådan högskola.

12. Lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

10

Kartläggningen av behörighetsvillkor

Kartläggningen redovisas för överskådligheten i tabellform. För varje tabell hänvisas till en bilaga med mer detaljerad information.

Det underlättar att ha områdesbehörigheterna till hands vid läsning av kartläggningen. Dessa finns i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:2) om områdesbehörigheter. I rapportens bilaga 1 finns områ-desbehörigheterna uppställda i tabellform.

Utbildningar som leder till yrkesexamen Kartläggningen omfattar 39 utbildningar som påbörjas på grundnivå och leder till yrkesexamen. För fyra yrkesexamina har UHR inte funnit utbild-ningar. UHR har dock funnit utbildningar som leder till en generell kandidat-examen för dessa yrkesområden, vilket redovisas i bilaga 3.

ResultatDet finns sammanlagt 1136 utbildningar som leder till någon av de 39 kart-lagda yrkesexamina.

För tillträde till 816 av utbildningarna (72 procent) har anvisad områdes-behörighet använts utan att det gjorts förändringar i behörighetskraven. För 81 utbildningar (sju procent) har behörighetskraven sänkts. För tillträde till sex utbildningar ställs både högre och lägre krav (en halv procent).

För 231 utbildningar (20 procent) ställs höjda krav. Av dessa är 195 ämnes-lärarutbildningar.

Diagram 1: Utbildningar som leder till yrkesexamen

Både högre och lägre krav, 6Lägre krav, 81Högre krav, 36

Högre krav (ämneslärare), 195

Oförändrade krav, 816

11

Så används områdesbehörigheternaRedovisningen i tabellen är översiktlig och i bilaga 3 finns en mer utförlig beskrivning av hur områdesbehörigheterna används för respektive yrkes-program.

Områdesbehörighet

Behörighetskrav för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 (Gy2011) samt

Behörighetskrav för kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001*

Vilken/vilka utbildningar som leder till yrkesexamen är områdesbehörigheten framtagen för?

Inom parentes framgår hur många utbildningar som leder till respektive yrkesexamen

Hur används områdesbehörigheten?

Oförändrade krav = Områdes-behörigheten används som avsett Höjda krav = Behörighets-kraven för godkända gymnasiekurser har höjts eller så ställs något annat krav, till exempel godkänt antagningsprovSänkta krav = Behörighets-kraven har sänkts

A1/1

A1- Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2, - Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

1- Historia A, Samhällskunskap A

Juristexamen (6) Oförändrade krav

A2/2

A2- Moderna språk – aktuellt språk 3

2- Aktuellt språk- Steg 3, Engelska B

- Områdesbehörigheten är inte avsedd för någon utbildning som leder till yrkesexamen

A3/3

A3 - Matematik 3b alternativt Matematik 3c- Naturkunskap 2- Samhällskunskap- 1b alternativt- Samhällskunskap 1a1 + 1a2

3 - Matematik C- Naturkunskap B- Samhällskunskap A

Agronomexamen (5)

Arkitektexamen (4)

Landskapsarkitektexamen (2)

Oförändrade krav (se även A11/14)

Sänkta krav i och med att ersättningskravet för naturkunskap 2/naturkunskap B sänkts.

Oförändrade krav(se även A11/14)

A4/4

A4- Matematik 3b alternativt Matematik 3c- Samhällskunskap 1b alternativtSamhällskunskap 1a1 + 1a2

4- Engelska B- Matematik C- Samhällskunskap A

Civilekonomexamen (15) Oförändrade krav för elva utbildningar. Tre ställer höjda krav på moderna språk – aktuellt språk 3** för internationell inriktning. En enskild utbildningsanordnare kräver svenska 3/ svenska B.

A5/5

A5- Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

5- Matematik B- Samhällskunskap A

Psykologexamen (12)

Socionomexamen (24)

Oförändrade krav

Oförändrade krav

12

A6/6

A6- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

6- Engelska B- Samhällskunskap A

Studie- och yrkesvägledarexamen (6)

Oförändrade krav

A6a/6a

6A- Naturkunskap1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

6- Engelska B- Naturkunskap A- Samhällskunskap A

Förskollärarexamen (30)

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem (17)

Oförändrade krav för 13 utbildningar. 14 tar bort kravet på engelska B. Fyra kräver arbetslivserfarenhet (två av dem är bland de 14 som tagit bort kravet i engelska). En enskild utbildningsanordnare kräver svenska 3/svenska B.

Oförändrat för tolv, fyra tar bort kravet på engelska. En enskild utbildningsanordnare kräver svenska 3/svenska B och matematik 1/matematik A

A6b/6b

A6b- Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c- Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

6b- Engelska B- Matematik B- Naturkunskap A- Samhällskunskap A

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 (70)

Oförändrade krav för 68 utbildningar. För två utbildningar har kraven höjts med svenska B/svenska 3 (enskild utbildningsanordnare)

A6c/6c

A6c- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

6c- Engelska B- Samhällskunskap A

Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet A6c/6c ovan gäller behörighetskurser beroende på undervisningsämne eller -ämnen.***

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (539)

Oförändrade krav för 317 utbildningar, höjt för 195 (merparten med godkänt antagningsprov för ämneslärarutbildningar i estetiska ämnen) och sänkt för 24 av utbildningarna. Tre utbildningar (utöver höjda och sänkta ovan) har både höjda och sänkta krav. Göteborgs universitet bidrar till att antalet utbildningar med höjda/ krav höjs avsevärt.

Fem av de 195 utbildningarna med höjda krav har höjt kravet i svenska till svenska B/svenska 3 (enskild utbildningsanordnare)

A7/7

A7- Fysik 1b1 alternativt Fysik 1a- Matematik 2a alternativt Matematik 2balternativt Matematik 2c

7- Fysik A- Matematik B

Sjöingenjörs- och Maskinteknikerexamen (3)

Sjökaptens- och Styrmansexamen (3)

Samtliga ställer krav på läkarintyg, en kräver också motormansbehörighet och en höjer kravet i matematik (enskild utbildningsanordnare)

Samtliga ställer krav på läkarintyg, en kräver motormansbehörighet och en höjer kravet i fysik (enskild utbildningsanordnare)

A8/8

A8- Fysik 2- Kemi 1- Matematik 3c

8- Fysik B- Kemi A- Matematik D

Högskoleingenjörsexamen (148)

Ortopedingenjörsexamen (1)

Oförändrade krav för 119 utbildningar. Av 21 som sänkt kraven har 11 tagit bort kravet på kemi. Åtta har höjt kraven.

Oförändrade krav

13

A9/9

A9- Fysik 2- Kemi 1- Matematik 4

9- Fysik B- Kemi A- Matematik E

Brandingenjörsexamen (2)

Civilingenjörsexamen (121)

Oförändrade krav

Oförändrade krav för 106 utbildningar. Av elva som höjer kraven ställer tio krav på moderna språk - aktuellt språk 3 eller motsvarande för internationell inriktning. Fyra har sänkt kraven.

A10/10

A10- Biologi 1- Fysik 2- Kemi 2- Matematik 4

10- Biologi A- Fysik B- Kemi B- Matematik E

Civilingenjörsexamen (1)

Sjukhusfysikerexamen (3)

Oförändrade krav (se även A9/9)

Oförändrade krav

A11/11

A11- Biologi 2- Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2- Kemi 2- Matematik 4

11- Biologi B- Fysik A- Kemi B- Matematik D

Receptarieexamen (5) Oförändrade krav för tre utbildningar. Två har tagit bort kravet i fysik

A12/12

A12- Biologi 2- Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2- Kemi 2- Matematik 3b alternativt Matematik 3c

12- Biologi B- Fysik A- Kemi B- Matematik C

Biomedicinsk

Analytikerexamen (14)

Oförändrade krav för nio utbildningar. Fyra är sänkta (från biologi 2/biologi B till biologi 1/biologi A) och en använder områdesbehörighet A14/16 (enskild utbildningsanordnare)

A13/13

A13- Biologi 2- Fysik 2- Kemi 2- Matematik 4

13- Biologi B- Fysik B- Kemi B- Matematik D

Apotekarexamen (3)

Läkarexamen (7)

Optikerexamen (2)

Tandläkarexamen (3)

Veterinärexamen (1)

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Sänkta krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

A11/14

A11- Biologi 2- Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2- Kemi 2- Matematik 4

14- Biologi B- Fysik A- Kemi B- Matematik D

Agronomexamen (5)

Hortonomexamen (1)

Landskapsarkitektexamen (2)

Jägmästarexamen (1)

Sänkta krav (se även A3/3)

Oförändrad

Sänkta krav (även A3/3)

Oförändrade krav

14

A14/15

A14- Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c- Naturkunskap 2- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

15- Matematik B- Naturkunskap B- Samhällskunskap A

Djursjukvårdarexamen (0)

Hippologexamen (0)

Landskapsingenjörsexamen (1)

Lantmästarexamen (1)

Skogsmästarexamen (1)

Skogsteknikerexamen (0)

Trädgårdsingenjörsexamen (0)

-

-

Oförändrade krav

Krav på yrkeserfarenhet

Krav på yrkeserfarenhet

-

-

A14/16 (andra områdeskurser jämfört med områdesbehörighet A14/15)

A14- Matematik 2a alternativt Matematik 2balternativt Matematik 2c- Naturkunskap 2- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

16- Matematik B- Naturkunskap B- Samhällskunskap A

Arbetsterapeutexamen (8)

Audionomexamen (4)

Dietistexamen (1)

Logopedexamen (5)

Röntgensjuksköterskeexamen (10)

Sjuksköterskeexamen (39)

Tandhygienistexamen (6)

Tandteknikerexamen (3)

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade krav

Oförändrade kravA15/17

A15- Idrott och hälsa 1- Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c- Naturkunskap 2- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

17- Idrott och hälsa A- Matematik B- Naturkunskap B- Samhällskunskap A

Fysioterapeutexamen (8) Oförändrade krav

* För behörighet enligt äldre kursplaner i gymnasieskolan, se bilaga 1. ** Motsvarande krav i avdelning B: aktuellt språk steg 3, och i avdelning C: Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B.*** Se bilaga 1 för undervisningsämnen i områdesbehörighet A6c/6c.

AnalysUtifrån resultatet av kartläggningen, redovisad ovan samt mer utförligt i bilaga 3, har UHR gjort följande analys.

Utbildningar som ställer högre krav - ämneslärarutbildningen höjer siffran avsevärtAv totalt 1136 utbildningar som leder till yrkesexamen ställer 231 krav utöver anvisad områdesbehörighet. 198 av dessa är ämneslärarutbildningar (inklu-derar de tre utbildningar som både höjt och sänkt kraven). De står för totalt 84 procent av de utbildningsalternativ som ställer högre krav inom yrkes-programmen.

Ämneslärarutbildningar med inriktning mot gymnasieskolans estetiska ämnen ställer i störst utsträckning högre behörighetskrav. 110 utbildningsal-ternativ som leder till ämneslärarexamen i undervisningsämnet bild, musik, dans eller teater tillämpar godkänt antagningsprov.13

Många ämneslärarutbildningar kombinerar flera undervisningsämnen vilket kan leda till en stor mängd utbildningsalternativ. På Göteborgs uni-

13. I rapporten används termen antagningsprov men lärosätena använder ibland andra termer, till exempel arbetsprov, färdighetsprov eller konstnärligt prov.

15

versitet finns 265 av de totalt 539 ämneslärarutbildningarna i Sverige och lärosätet ställer högre krav för 142 av dem. I stor utsträckning är det god-känt antagningsprov som krävs. För 61 av de 142 utbildningarna ställs dock högre krav i något av undervisningsämnena biologi, kemi och naturkunskap. Dåvarande Högskoleverket (HSV) gav Göteborgs universitet tillstånd som fortfarande gäller, och prövade om kraven var helt nödvändiga.14

HSV konstaterade redan i konsekvensutredningen om föreskrifter om områdesbehörigheter att: ”Den flexibla lärarutbildningen är därmed svår att placera i systemet med standardbehörigheter och även i ett system med områdesbehörigheter”.15 UHR anser ändå att kartläggningen visar att områ-desbehörigheten för ämneslärarutbildningen fungerar, förutom för de este-tiska undervisningsämnen där godkänt antagningsprov används som behö-righetskrav.

Det yrkesprogram som i näst störst utsträckning använder högre krav är civilingenjörsutbildningen, som ställer krav utöver den anvisade områdesbe-hörigheten A9/9 för elva utbildningar. Tio av dessa ställer krav på moderna språk – aktuellt språk 3 och det rör sig om civilingenjörsutbildningar med internationell inriktning.

Sänkta krav för nästan hälften av förskollärarutbildningarnaFör 81 utbildningar som leder till yrkesexamen (sju procent av det totala anta-let) har behörighetskraven sänkts. Det gäller bland annat 25 ämneslärarut-bildningar, 21 högskoleingenjörsutbildningar och 14 förskollärarutbildningar.

Av de totalt 30 utbildningar som leder till förskollärarexamen har 14 tagit bort kravet på engelska B, som ingår i områdesbehörighet A6a/6a.16 De läro-säten som sänkt kravet har sannolikt konstaterat att engelska B inte är ett helt nödvändigt krav för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbild-ningen. En aspekt som också kan spela in är att möjliggöra för fler att upp-fylla behörighetskraven.

Av de totalt 539 ämneslärarutbildningarna har 25 sänkt behörighetskra-ven. Bland annat har 10 av totalt 56 utbildningar i undervisningsämnet idrott och hälsa sänkt behörighetskravet i idrott och hälsa 2/B till idrott och hälsa 1/A. Tre utbildningar i undervisningsämnet latin har tagit bort behörighets-kravet latin – språk och kultur 2/latin B, vilket innebär att det inte krävs förkunskaper i latin.

Av totalt 146 högskoleingenjörsutbildningar tillämpar 21 sänkta krav. Bland annat har 11 utbildningar tagit bort kravet i kemi och åtta utbildningar har sänkt kravet i matematik D till matematik C.

14. UHR har tagit över de tillståndsbeslut som HSV beslutade om utan att göra någon omprövning av dem. Vissa beslut som HSV tog gäller fortfarande.

15. Konsekvensutredning om föreskrifter om områdesbehörigheter, Högskoleverket 2007, Reg. Nr: 83-4744-05.

16. Kraven i engelska har höjts vid införandet av Gy11. I en gymnasieexamen ingår engelska 6, vilket motsvarar engelska B.

16

Optikerutbildningar – ingen utbildning använder områdesbehörigheten oförändradAv de utbildningar som leder till yrkesexamen är optikerutbildningen den enda som inte för något utbildningsalternativ använder områdesbehörighe-ten oförändrad. Det finns förvisso bara två optikerutbildningar men efter-som båda sänker kraven skulle det kunna vara relevant att överväga om utbildningen ska placeras i någon annan områdesbehörighet. De krav de två utbildningarna ställer för antagningen till höstterminen 2015 överens-stämmer dock inte med någon av de existerande områdesbehörigheterna. Frågan är om det skulle vara önskvärt att införa en ny områdesbehörighet för en utbildning med två sökalternativ? Särskilt när målsättningen är ett system med få områdesbehörigheter.17

Civilingenjörsutbildningarna använder i princip bara en områdesbehörighetCivilingenjörsutbildningarna kan välja mellan områdesbehörighet A9/9 och A10/10. Det är bara en utbildning som valt att använda A10/10; civilingenjörs-programmet i teknisk fysik sjukhusfysik. Utbildningen leder enligt Umeå universitets hemsida till en dubbel examen, såväl en sjukhusfysikerexamen som en civilingenjörsexamen. I NyA är utbildningen registrerad som en civil-ingenjörsexamen och därför kartläggs den som sådan i rapporten. Civilingen-jörsprogrammet i teknisk fysik, på samma lärosäte, som inte har inriktning mot sjukhusfysik använder områdesbehörighet A9/9.

De enskilda högskolorna ställer högre krav för mer än var tredje utbildning53 utbildningar som leder till yrkesexamen ges på högskolor som är enskilda utbildningsanordnare: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Ersta Sköndal högskola. För 21 av utbildningarna ställs krav utöver områdesbehörigheterna. Chalmers tekniska högskola har höjt kraven för elva utbildningar, bland annat i matematik för åtta högskoleingenjörsutbild-ningar. Högskolan i Jönköping har höjt kraven i svenska till svenska 3/svenska B för tio utbildningar, varav nio lärarutbildningar (fem av dessa ämneslärar-utbildningar). Det finns inga statliga högskolor som har gjort samma höj-ningar för dessa yrkesprogram, vilket det i så fall skulle krävas tillstånd för. Luleå tekniska universitet ställer dock krav på svenska B för ämneslärarut-bildningen inriktning mot gymnasieskolan, inriktning svenska och engelska.

Höjda krav i svenska för vissa utbildningarNär områdesbehörigheterna togs fram framförde flera remissinstanser att Svenska B eller Svenska som andra språk B bör ingå i områdesbehörighe-terna som särskilda behörighetskrav. Högskoleverket menade att eftersom godkänt betyg i dessa kurser skulle ingå i den grundläggande behörighe-ten från och med 1 januari 2010, då också områdesbehörigheterna trädde i kraft, så tillgodosågs remissinstansernas krav.18 Kurser i svenska finns inte

17. Tre vägar till den öppna högskolan, SOU 2004:29.18. Konsekvensutredning om föreskrifter om områdesbehörigheter, Högskoleverket

2007, Reg. Nr: 83-4744-05.

17

som särskild behörighet till skillnad från engelska B som finns med i några områdesbehörigheter.

Att Högskolan i Jönköping ställer krav på svenska 3/svenska B, och Luleå tekniska universitet ställer krav på svenska B kan förklaras med att vissa sökande med slutbetyg som utfärdats före den 1 januari 2010 inte nödvän-digtvis uppfyller svenska B fast de uppfyller grundläggande behörighet.19 Detsamma gäller sökande med avgångsbetyg från tvåårig linje.

UHR menar att det är motiverat att undersöka närmre hur lärosätena ser på att använda svenska B som särskilt behörighetskrav. En fråga som bör ställas är hur genomströmningen ser ut för de studenter som inte har svenska B. I den diskussionen bör inte minst den enskilda utbildningsanordnaren Högskolan i Jönköping delta, som bland annat tillämpar svenska 3/svenska B som krav för samtliga lärarutbildningar samt för utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap.

Sänkta krav i engelska för vissa utbildningarGenom att ta bort engelska B som särskilt behörighetskrav, så som nästan hälften av förskollärarprogrammen gjort, kan fler bli behöriga till utbild-ningen. När engelska B tas bort innebär det att inget särskilt krav ställs i engelska. Om den sökande har engelska i den grundläggande behörigheten beror på när personen uppfyllde den.

En sökande som avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller på Komvux uppfyller grundläggande behörighet. I den ingår engelska 6, som motsvarar engelska B.

För sökande som uppfyller grundläggande behörighet med kursplaner som infördes 1 juli 2000 och har slutbetyg utfärdade efter den 1 januari 2010 krävs för grundläggande behörighet ”endast” lägst betyg godkänt i engelska A.

En sökande som uppfyllt grundläggande behörighet med slutbetyg utfär-dat före den 1 januari 2010 har inte nödvändigtvis ens engelska A.20 UHR har ingen anledning att tro att det är vanligt och det har heller inte undersökts i kartläggningen. Myndigheten vill endast påpeka att det är möjligt att en sökande med slutbetyg utfärdat före den 1 januari 2010 helt saknar gymna-siekurser i engelska och ändå uppfyller grundläggande behörighet.

Utbildningar som leder till generell examen UHR har kartlagt de totalt 798 utbildningar som leder till generell examen, som ges på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Det innefattar 739 utbild-

19. Att även skriva ut svenska 3 som krav får som konsekvens att en sökande som kompletterat med Gy11-kurser enligt övergångsreglerna, och endast har svenska 2, inte blir behörig eftersom det krävs svenska 3 (till och med den 1 januari 2017 kan den som har ett avgångsbetyg komplettera sin grundläggande behörighet med lägst betyget Godkänd/E i svenska B/2).

20. För sökande som läst enligt de kursplaner i gymnasiet som infördes 1 juli 1992 krävs för grundläggande behörighet minst 90 procents godkända kurser av ett fullständigt slutbetyg (betyget måste vara utfärdat före den 1 januari 2010). Det ställs inga krav på att specifika gymnasiekurser ska vara godkända.

18

ningar som leder till kandidatexamen (första tabellen) och 59 som leder till högskoleexamen (andra tabellen).21

ResultatAv de 798 utbildningar som leder till generell examen ställer 631 (79 procent) krav på särskild behörighet. För 152 (19 procent) av utbildningarna ställs endast krav på grundläggande behörighet. 15 utbildningar som inte stäl-ler krav enligt någon områdesbehörighet ställer högre krav som består av antagningsprov eller arbetslivserfarenhet.

Av de 631 utbildningarna som använder en områdesbehörighet ställer 26 utbildningar högre krav, 345 använder områdesbehörigheten oförändrad och 259 har sänkt kraven. Det innebär att 41 procent av de utbildningar som använder områdesbehörighet sänker behörighetskraven.

Diagram 2: Behörighetskrav för utbildningar som leder till generell examen.

Högre krav utöver grund-läggande behörighet, 15

Grundläggande behörighet (ingen områdesbehörighet tillämpas), 152

Sänker kraven i vald områdesbehörighet, 259

Högre krav utöver områdesbehörighet, 26

Använder områdesbehörig-heten oförändrad, 345Anger områdes-

behörighet

Använder ingen områdesbehörighet

21. Det finns ingen utbildning som leder till en generell magister- eller masterexamen som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare.

19

Kandidatexamen – så används områdesbehörigheternaOmrådes-behörighet

Områdesbehörighetens ämnesområde/ämnesområden

Inom parentes framgår hur många utbildningar som använder respektive områdesbehörighet


Oförändrade krav = Områdesbehörigheten används som avsett

Höjda krav = Behörighetskraven för godkända gymnasiekurser har höjts eller så ställs något annat krav, till exempel godkänt antagningsprov

Sänkta krav = Behörighetskraven har sänkts A1/1 Humaniora, juridik och teologi (47) Oförändrade krav för 40 utbildningar. Sex tar bort

kravet på samhällskunskap och en har höjt med engelska B

A2/2 Humaniora, juridik och teologi (65) Oförändrade krav för av 34 utbildningar. 31 utbildningar har tagit bort kravet i moderna språk - aktuellt språk 3

A3/3 Arkitektur och naturresurser (16) Oförändrade krav för åtta utbildningar. Övriga har sänkt kraven, vara fyra tagit bort kravet på samhällskunskap

A4/4 Beteendevetenskap, ekonomi och samhällsvetenskap (166)

Oförändrade krav för 82 utbildningar. 75 har sänkt kraven, vanligtvis med samhällskunskap eller matematik. Nio har höjt kraven med moderna språk - aktuellt språk 3


Oförändrade krav för 54 utbildningar. Elva har sänkt kravet, varav tio i matematik och en har tagit bort kravet på samhällsvetenskap. Två har höjt kravet.

A6/6 (inklusive A6a/6a, A6b/6b och A6C/6c)

Undervisning (93) Oförändrade krav för 56 utbildningar. 20 av de 28 som sänkt kraven har tagit bort kravet på samhällskunskap. Sex höjer med svenska 3/svenska B (enskild utbildningsanordnare) och tre ställer krav på godkänt antagningsprov

A7/7 Fysik, matematik och teknik (16) Oförändrade krav för en utbildning. 14 har tagit bort kravet på fysik. En enskild utbildningsanordnare har höjt kraven i både fysik och matematik

A8/8 Fysik, matematik och teknik (19) Ingen utbildning använder områdesbehörigheten oförändrad. Samtliga har sänkt kraven

A9/9 Fysik, matematik och teknik (31) Oförändrade krav för sju utbildningar. För 19 har kravet på matematik E sänkts (sex av dessa har gjort ytterligare sänkningar).

För tre utbildningar har kravet på kemi tagits bort och för två har kravet på både kemi och fysik tagits bort

A10/10 Fysik, matematik och teknik (1) En utbildning använder områdesbehörigheten och har sänkt kravet i matematik

A11/11 Farmaci, medicin, naturresurser, naturvetenskap, odontologi, omsorg och vård (9)

Oförändrade krav för åtta av nio utbildningar. En har sänkt kravet i biologi


Ingen utbildning använder områdesbehörigheten oförändrad. Samtliga har sänkt kraven varav tre tagit bort kravet på fysik samt sänkt kraven i kemi och biologi. En har sänkt i kemi och biologi


Oförändrade krav för 18 utbildningar. En har sänkt och sju tagit bort kravet på biologi. En höjer kravet med Engelska B


Oförändrade krav för sex utbildningar. Sex sänker kraven i matematik och fyra av dessa också i kemi


Oförändrade krav för åtta utbildningar. Fem har sänkt kraven och tre ställer krav på godkänt antagningsprov utöver områdesbehörigheten


Används oförändrad av samtliga utbildningar


Oförändrade krav för tre av fyra utbildningar. En ställer krav på tränarerfarenhet

Grund-läggande behörighet

(128) 128 utbildningar ställer krav på endast grundläggande behörighet

Högre krav (ingen områdes-behörighet tillämpas)

(10) För tio utbildningar krävs godkänt antagningsprov utöver grundläggande behörighet

20

Högskoleexamen – så används områdesbehörigheternaOmrådes-behörighet

Områdes-behörighetens ämnesområde/ämnesområden


Oförändrade krav = Områdesbehörigheten används som avsett

Höjda krav = Behörighetskraven för godkända gymnasiekurser har höjts eller så ställs något annat krav, till exempel godkänt antagningsprov

Sänkta krav = Behörighetskraven har sänkts A1/1 Humaniora, juridik och teologi (2) Oförändrade kravA2/2 Humaniora, juridik och teologi -A3/3 Arkitektur och naturresurser (2) En utbildning ställer oförändrade krav, en sänkta kravA4/4 Beteendevetenskap, ekonomi och

samhällsvetenskap (2)Oförändrade krav


Oförändrade krav

A6/6 (inklusive A6a/6a, A6b/6b och A6C/6c)

Undervisning (2) En utbildning ställer oförändrade krav, en sänkta krav

A7/7 Fysik, matematik och teknik (14) Två utbildningar ställer oförändrade krav, tolv sänkta krav

A8/8 Fysik, matematik och teknik (3) Samtliga utbildningar har sänkt kravenA9/9 Fysik, matematik och teknik -A10/10 Fysik, matematik och teknik -A11/11 Farmaci, medicin, naturresurser,

naturvetenskap, odontologi, omsorg och vård

-

A12/12 Farmaci, medicin, naturresurser, naturvetenskap, odontologi, omsorg och vård

-


En utbildning ställer sänkta krav


-


-


-


-

Grund-läggande behörighet

(24) 29 utbildningar ställer krav på endast grundläggande behörighet

Högre krav (ingen områdes-behörighet tillämpas)

(5) Utöver grundläggande behörighet ställer fyra utbildningar krav på godkänt antagningsprov och en ställer krav på yrkeserfarenhet

AnalysUtifrån resultatet av kartläggningen, redovisad ovan samt mer utförligt i bilaga 4, har UHR gjort följande analys.

Nästan hälften av de utbildningar som leder till generell examen sänker de särskilda behörighetskravenAv de utbildningar som leder till generell examen kräver 631 av 798 (mot-svarar fyra av fem) särskild behörighet enligt en vald områdesbehörighet.

21

Av dessa är det dock 259 (41 procent) som sänker kraven. 26 utbildningar höjer kraven.

Den mest använda områdesbehörigheten är A4/4 (beteendevetenskap, ekonomi och samhällsvetenskap) som används av 166 utbildningar som leder till en kandidatexamen. UHR bedömer att utbildningarna befinner sig inom de ämnesområden som hör till områdesbehörigheten. Nästan hälften av utbildningarna har sänkt kraven. Bland annat har 35 utbildningar sänkt kra-vet i matematik och 35 har tagit bort kravet på engelska B. Av dem som tagit bort kravet i engelska är 15 enligt utbildningsbenämningen utbildningar i ekonomi. I övrigt är det genom utbildningsbenämningarna svårt att se möns-ter bland de utbildningar som sänker kraven.

Högre krav gäller i huvudsak moderna språk- aktuellt steg 3, godkänt antagningsprov eller svenska 3/svenska C.Av de 26 utbildningar som använder en områdesbehörighet och även ställer högre krav utöver områdesbehörigheten, kräver nio moderna språk- aktu-ellt steg 3 (mest ekonomutbildningar med internationell inriktning) och sju krav på godkänt antagningsprov (bland annat tre kandidatutbildningar i hippologi).

Högskolan i Jönköping ställer krav på svenska 3/svenska C för 5 utbild-ningar i medie- och kommunikationsvetenskap och för ett personalprogram.

Utöver de kartlagda utbildningarna i tabellen ställs för två utbildningar på Handelshögskolan i Stockholm (enskild utbildningsanordnare) inte krav enligt någon områdesbehörighet. Däremot anges särskilda behörighetskrav i ett antal gymnasiekurser i vilka den sökande ska ha lägst väl godkänt (VG) eller C.

Utbildningar som leder till generell examen ligger inom anvisade ämnesområdenUHR har vid genomgången av utbildningsbenämningarna konstaterat att generella program verkar använda ämnesområdena i områdesbehörighe-terna som avsett. Det enda undantaget är områdesbehörighet A6/6 som inte används för utbildningar inom undervisning utan till största delen av utbild-ningar inom journalistik, kommunikation och information eller för program inom samhällsvetenskapliga ämnen. Det ska dock beaktas att ”undervis-ning” inte är ett ämnesområde enligt den ämnesklassificering som Univer-sitetskanslersämbetet (UKÄ) använder. I UKÄ:s klassificering är pedago-gik, utbildningsvetenskap, samhällsvetenskapliga ämnen samt informatik/data och systemvetenskap alla underkategorier till ämnesområdet ”juridik och samhällsvetenskap”.22 Ett kandidatprogram i matematik och ekonomi använder områdesbehörigheten för ämneslärarutbildningen i matematik.

UHR har vid genomgången av utbildningsbenämningarna konstaterat att generella program verkar använda ämnesområdena i områdesbehörighe-terna som avsett. Det enda undantaget är områdesbehörighet A6/6 (under-visning) som inte används för utbildningar kopplade till utbildning utan till

22. I de fall UHR i rapporten bedömer ämnesområden används UKÄ:s ämnesklassifi-cering för statistik och uppföljning (2009).

22

största delen av utbildningar inom journalistik, kommunikation och infor-mation eller för program inom samhällsvetenskapliga ämnen. Det ska dock beaktas att ”undervisning” inte är ett ämnesområde enligt den ämnesklas-sificering UKÄ använder. I den är pedagogik, utbildningsvetenskap, sam-hällsvetenskapliga ämnen och informatik/data och systemvetenskap alla underkategorier till ämnesområdet ”juridik och samhällsvetenskap”.

Var femte utbildning som leder till generell examen kräver endast grundläggande behörighetFör en femtedel av utbildningarna krävs inte någon särskild behörighet. Vid en genomgång av utbildningsbenämningarna för dessa utbildningar fram-går att utbildningarna i huvudsak verkar befinna sig inom ämnesområdena humaniora, teologi, beteendevetenskap och samhällsvetenskap.

Utbildningar som leder till konstnärlig examenDet finns 75 utbildningar i NyA som leder till en konstnärlig examen och där-med klassificeras som konstnärliga utbildningar. 72 utbildningar leder till en konstnärlig kandidatexamen och tre till en konstnärlig högskoleexamen.

Tre konstnärliga högskolor använder inte NyA (Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms Musikpedagogiska Institut och Kungliga Konsthög-skolan) och ingår inte i kartläggningen.

ResultatAv 75 utbildningar ställer 58 (77 procent) högre krav i form av godkänt antag-ningsprov. Övriga utbildningar ställer endast krav på grundläggande behö-righet.

Diagram 3: Behörighetskrav för antagning till utbildning som leder till konstnärlig examen

Grundläggande behörighet, 17

Godkänt antagningsprov, 58

23

Konstnärlig kandidatexamen

Krav på godkänt antagningsprov58 utbildningar använder godkänt antagningsprov som särskilt behörighets-krav. En av utbildningarna (datorgrafik) ställer förutom godkänt antagnings-prov också krav på att den sökande uppfyller kraven i områdesbehörighet 2. Två ställer krav på engelska B.

Ställer endast krav på grundläggande behörighet17 utbildningar ställer endast krav på grundläggande behörighet.

Konstnärlig högskoleexamenDe tre utbildningar som leder till en konstnärlig högskoleexamen använder samtliga godkänt arbetsprov som behörighetskrav.

Analys

Ingen områdesbehörighet för antagningsprovFör att tillämpa behörighetskrav utöver vad områdesbehörighetssystemet tillåter behövs tillstånd från UHR. Det gäller även utbildningar som leder till konstnärlig examen. I det standardbehörighetssystem som föregick områ-desbehörigheterna fanns en standardbehörighet där kravet var ”Förkun-skapskrav i form av kurser eller program för det praktiskt-estetiska ämnet och/eller färdighetsprov”.23 I områdesbehörigheterna, som trädde i kraft 1 januari 2010, fick varken godkänt antagningsprov eller andra särskilda krav som inte utgjordes av gymnasiekurser, till exempel läkarintyg eller arbets-livserfarenhet, någon motsvarighet.24 Dåvarande Högskoleverket skrev i kon-sekvensutredningen om föreskrifter om områdesbehörigheter att: ” I ett system med breda områdesbehörigheter finns det inte något utrymme för några speciella krav”.25

Tillstånd krävs för att ställa krav på godkänt antagningsprovSom konsekvens av införandet av områdesbehörigheterna behöver utbild-ningar som leder till konstnärlig examen ansöka om tillstånd hos UHR för att ställa krav på godkänt antagningsprov. I ansökan ska det ges en utförlig motivering till varför lärosätet vill använda ytterligare behörighetsvillkor. Motiveringen bör ta upp varför någon av områdesbehörigheterna inte kan tillämpas, vad det är i utbildningen som kräver att just de angivna kraven används samt varför dessa kunskaper eller färdigheter inte kan förvärvas under utbildningen.26 UHR:s erfarenhet från tillståndsverksamheten är att

23. Högskoleverkets författningssamling, Föreskrifter (HSVFS 1996:21) av Högskole-verket om standardbehörigheter, Standardbehörighet G.10.1.

24. Högskoleverkets författningssamling, Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter.

25. Konsekvensutredning om föreskrifter om områdesbehörigheter, Högskoleverket 2007, Reg. Nr: 83-4744-05.

26. Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor (2003), UHR.

24

lärosätena kan motivera varför utbildningar som leder till konstnärlig exa-men behöver ställa krav på godkänt antagningsprov. Däremot kan myndig-heten konstatera att lärosätena ofta behöver komplettera sina ansökningar med begripliga bedömningskriterier. UHR bedömer i tillståndsverksamhe-ten om de bedömningskriterier som lärosätet vill använda är rättssäkra för de sökande.

Grundläggande behörighet som enda behörighetskrav18 utbildningar ställer endast krav på grundläggande behörighet. UHR note-rar att de utbildningar som använder grundläggande behörighet använder antagningsprov i urvalet. Utbildningar som leder till konstnärlig examen behöver inte ansöka om tillstånd hos UHR för att tillämpa ett alternativt urval utan kan enligt högskoleförordningen fördela samtliga platser på grundval av andra särskilda prov.27

UHR ser några möjliga anledningar till varför vissa konstnärliga utbild-ningar endast ställer krav på grundläggande behörighet. Det kan vara så att det för dessa 18 utbildningar, bland annat Konstfacks utbildningar som leder till konstnärlig examen, inte behövs några särskilda krav på förkunskaper för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det skulle också kunna vara så att det för vissa konstnärliga utbildningar är svårt att sätta en behörighetsgräns och formulera de absolut nödvändiga krav som ställs för att en student ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan också vara så att det genom de antagningsprov för urval (inte för behörighet) som används i antagningen säkras att de bäst lämpade antas till utbildningen och att dessa har de nödvändiga förkunskaper som krävs för utbildningen. För att förutsätta att urvalet fungerar på detta sätt krävs en relativt hög konkur-rens om platserna, annars riskerar lärosätet att behöva anta sökande som inte har nödvändiga förkunskaper men uppfyller grundläggande behörighet. UHR anser dock att det vore olyckligt om urvalsproven på något sätt prö-var behörigheten eftersom det inte ger de sökande möjlighet att överklaga beslut om behörighet.

En ny områdesbehörighet för konstnärliga utbildningar bör övervägasDet är tydligt att det inom områdesbehörigheterna inte finns särskilda behö-righetskrav som passar de konstnärliga utbildningarna. UHR anser att vill-koren för de konstnärliga utbildningarnas behörighetskrav bör ses över mer utförligt. Det är bland annat nödvändigt att utreda vad konsekvenserna av att inrätta en områdesbehörighet för godkänt antagningsprov skulle bli, och om högskoleförordningen behöver ändras om områdesbehörigheten ska reser-veras för konstnärliga utbildningar, alternativt också för utbildningar som delvis vilar på konstnärlig grund men inte leder till konstnärlig examen.

En analys bör göras för såväl utbildningar som leder till konstnärlig exa-men, som för utbildningar som leder till ämneslärarexamen i estetiska under-visningsämnen och för kurser inom det konstnärliga området. Även gene-rella program som delvis vilar på konstnärlig grund och som ställer krav på

27. Enligt 7 kap 14 § högskoleförordningen.

25

godkänt antagningsprov bör tas med i analysen (exempelvis Möbeldesign - Carl Malmsten Furniture Studies). Utredningen bör också se över hur de sökandes rättssäkerhet kan garanteras och hur antagningen till konstnärliga utbildningar kvalitetsgranskas.

Kurser som använder högre krav För kartläggningen av kurser som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har UHR använt myndighetens uppgifter om beviljade tillstånd. UHR har inte kartlagt de kurser som ställer oförändrade eller lägre krav.

Det är sammanlagt 22 kurser som har tillstånd att ställa behörighetskrav utöver vad områdesbehörighetssystemet tillåter.

Kartläggning

Godkänt antagningsprovDet finns 14 fristående kurser som har tillstånd att använda godkänt resul-tat på antagningsprov som behörighetskrav. Tio av dessa är kurser i musik på mellan 7,5–60 högskolepoäng. Två är kurser i dans, på vardera 60 hög-skolepoäng. En kurs på 15 högskolepoäng benämns bild för ämneslärare och en kurs på 30 högskolepoäng skapande svenska A. Det som prövas i antag-ningsproven är bland annat musikaliskt uttryck, konstnärligt gestaltande i bild och danskonstnärligt utövande. För skapande svenska prövas förmåga att uttrycka sig konstnärligt gestaltande i skrift samt språklig medvetenhet.

Dokumenterad erfarenhet (inte arbetslivserfarenhet)Det finns tolv fristående kurser som ställer behörighetskravet dokumenterad erfarenhet. Det handlar för nio av kurserna om musikpedagogerfarenhet, för kursen idrottstränare om erfarenhet som tränare och för två kurser i slöjd om erfarenhet av dokumenterad slöjdrelaterad verksamhet.

AnalysFör fristående kurser gäller att högskolan, i den mån krav på särskild behö-righet ställs, får bestämma vilken områdesbehörighet som ska gälla. Vill hög-skolan ställa krav utöver områdesbehörigheterna behövs tillstånd från UHR.

Det är i huvudsak kurser inom det konstnärliga området som ställer krav på godkänt antagningsprov. Även om inte en kurs i skapande svenska ligger inom det konstnärliga området så är det för denna kurs bland annat konst-närligt gestaltande som prövas i antagningsprovet.28

Att ställa dokumenterad erfarenhet som krav kan, jämfört med antag-ningsprov, vara ett enklare och för högskolan mindre resurskrävande sätt att garantera att en som antas har tillräckliga förkunskaper.

28. Ansökan om andra krav för kursen skapande svenska A vid Umeå universitet, HSV reg. nr: 83-01760-10.

26

Slutsatser

Vissa aspekter är komplicerade att analyseraKartläggningens syfte är att ge en överblick över hur de särskilda behörig-hetskraven används. Några aspekter ökar dock komplexiteten i analysen. Bland annat skiljer sig antalet utbildningsalternativ åt för olika yrkespro-gram. Ämneslärarutbildningen har till exempel 539 utbildningsalternativ och ortopedingenjörsutbildningen endast ett. Grunden för att bedöma hur en områdesbehörighet fungerar för ett visst yrkesprogram ser därför väldigt olika ut. Att till exempel optikerutbildningen för båda utbildningsalternati-ven sänkt behörighetskraven betyder inte nödvändigtvis att utbildningen är felaktigt inplacerad i områdesbehörighetssystemet. De två utbildnings-alternativens krav skiljer sig dessutom sinsemellan och överensstämmer inte med någon av de övriga områdesbehörigheterna. UHR ställer sig därför tveksamt till att det vore önskvärt att införa en ny områdesbehörighet för en utbildning med två sökalternativ. Särskilt när målsättningen är ett system med få områdesbehörigheter.

Att områdesbehörigheterna endast består av gymnasiala behörighetskur-ser leder till att en del utbildningar ”tvingas” avvika från områdesbehörig-heterna för att kunna använda ändamålsenliga särskilda behörighetskrav. Det gäller främst konstnärliga utbildningar som tillämpar godkänt antag-ningsprov men också till exempel utbildningar som behöver ställa krav på läkarintyg.

Utifrån dessa förutsättningar menar UHR ändå att vissa slutsatser kan dras av kartläggningen.

Yrkesprogrammen höjer sällan behörighetskraven med undantag för ämneslärarutbildningenFör majoriteten av de utbildningsalternativ som leder till yrkesexamina används områdesbehörigheterna oförändrade. 26 procent av utbildningarna som leder till yrkesexamen använder krav utöver områdesbehörigheten. Det är framförallt ämneslärarutbildningen som ställer högre krav. Om ämneslä-rarutbildningen togs bort ur redovisningen skulle resultatet bli att ungefär sju procent av utbildningarna som leder till yrkesexamen ställer högre krav. UHR anser ändå inte att kartläggningen visar att områdesbehörighet A6c/6c för ämneslärarutbildningen inte fungerar med tanke på att avvikelsen fram-förallt gäller de estetiska undervisningsämnena, där godkänt antagnings-prov används som behörighetskrav.

Både dåvarande HSV och UHR har beviljat några lärosäten tillstånd att tillämpa högre behörighetskrav bestående av andra gymnasiekurser för undervisningsämnena kemi, biologi och naturvetenskap. Ett argument som lärosätena framfört är att studenterna ska kunna samläsa i utbildningen för dessa undervisningsämnen, oavsett examensutgång. Det är ett argument UHR skulle kunna överväga att på nytt bedöma relevansen av, inte minst med

27

tanke på hur många utbildningsalternativ som berörs (bara på Göteborgs universitet gäller det 61 stycken).

Det kunde slutligen vara intressant att diskutera med lärosätena hur de ser på särskilda behörighetskrav i svenska B, vilket flera remissinstanser hade synpunkter på när områdesbehörigheterna infördes. Hur ser genom-strömningen ut för de studenter som inte har svenska B? I den diskussionen bör inte minst den enskilda utbildningsanordnaren Högskolan i Jönköping delta, som bland annat tillämpar svenska 3/svenska B som krav för samtliga lärarutbildningar.

Nästan hälften av de utbildningar som leder till generell examen sänker kraven Av de utbildningar som leder till generell examen sänker 43 procent kraven i förhållande till vad den valda områdesbehörigheten innehåller. Det kan vara ett resultat av att lärosätena tillämpar vad högskoleförordningen stadgar om att särskilda behörighetskrav ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. De sänkta kraven kan också ses som en indikation på att områdesbehörigheterna inte är särskilt ändamålsenliga för utbildningar som leder till generell examen.

Det är främst områdesbehörigheterna A1/1 och A2/2 (humaniora, juridik och teologi), A4/4 och A5/5 (beteendevetenskap, ekonomi och samhällskun-skap) och A6/6 (undervisning) som används av utbildningar som leder till generell examen. Den femtedel av utbildningarna som endast ställer krav på grundläggande behörighet ligger främst inom ämnesområdena humaniora, teologi, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. UHR bedömer att de utbildningar som leder till generell examen i störst utsträckning befinner sig inom dessa ämnesområden.

UHR har vid genomgången av utbildningsbenämningarna konstaterat att generella program verkar använda ämnesområdena i områdesbehörighe-terna som avsett. Det enda undantaget är områdesbehörighet A6/6 (under-visning) som inte används för utbildningar kopplade till utbildning utan till största delen av utbildningar inom journalistik, kommunikation och infor-mation eller för program inom samhällsvetenskapliga ämnen. Det ska dock beaktas att ”undervisning” inte är ett ämnesområde enligt den ämnesklas-sificering UKÄ använder. I den är pedagogik, utbildningsvetenskap, sam-hällsvetenskapliga ämnen och informatik/data och systemvetenskap alla underkategorier till ämnesområdet ”juridik och samhällsvetenskap”.

Se över behörighetskraven för konstnärliga utbildningar Det är tydligt att det inom områdesbehörigheterna inte finns särskilda behö-righetskrav som passar de konstnärliga utbildningarna. UHR anser att myn-digheten bör få i uppdrag att utreda om en områdesbehörighet med godkänt antagningsprov ska införas för utbildningar som leder till konstnärlig exa-men.

En analys bör också göras för utbildningar som leder till ämneslärarexa-men i estetiska undervisningsämnen, för konstnärliga kurser och för gene-rella program som delvis vilar på konstnärlig grund och som ställer krav på

28

godkänt antagningsprov (exempelvis Möbeldesign - Carl Malmsten Furni-ture Studies).

Det är bland annat nödvändigt att utreda vad konsekvenserna av att inrätta en områdesbehörighet för godkänt antagningsprov skulle bli, och om hög-skoleförordningen behöver ändras beroende på om inte samtliga generella utbildningar ska kunna använda områdesbehörigheten fritt.

Utredningen bör också se över hur de sökandes rättssäkerhet kan garante-ras och hur antagningen till konstnärliga utbildningar kan kvalitetsgranskas.

sid

1 (av

8)

* M

eritk

urse

r enl

igt 7

kap

. 18

§ h

ögsk

olef

öror

dnin

gen

(19

93

:10

0)

Upp

date

rad

20

16

-09

-26

Tabe

ll fö

r om

råde

sbeh

örig

hete

r

OM

RÅ

DE

Exa

min

aA

vdel

ning

A

Om

råde

s-

behö

rig-

het

Avd

elni

ng B

Avd

elni

ng C

Avd

elni

ng D

För ä

mne

spla

ner i

gym

nasi

esko

lan

som

gä

ller f

rån

och

med

den

1 ju

li 20

11 s

amt

för ä

mne

spla

ner i

kom

mun

al v

uxen

utbi

ldni

ng

på g

ymna

sial

niv

å so

m g

älle

r frå

n oc

h m

ed

den

1 ju

li 20

12 [G

y201

1]

För k

ursp

lane

r i g

ymna

sies

kola

n so

m in

förd

es h

öste

n 20

00 s

amt f

ör k

ursp

lane

r i g

ymna

sial

vux

enut

bild

ning

so

m in

förd

es d

en 1

juli

2001

För k

ursp

lane

r i g

ymna

sies

kola

n oc

h fö

r kur

spla

ner i

gy

mna

sial

vux

enut

bild

ning

som

infö

rdes

den

1 ju

li 19

92

och

den

1 ju

li 19

94

Om

råde

sbeh

örig

hete

r för

äld

re

gym

nasi

efor

mer

(ing

a m

eritk

urse

r/m

eritp

oäng

)

Om

råde

s-

behö

rig-

het

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser*

Förd

jupn

ing

i äm

net m

oder

na s

pråk

– m

axim

alt 1

,5

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t eng

elsk

a –

max

imal

t 1,0

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t mat

emat

ik –

max

imal

t 1,0

mer

it-po

äng

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser*

Förd

jupn

ing

i äm

net m

oder

na s

pråk

– m

axim

alt 1

,5

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t eng

elsk

a –

max

imal

t 1,0

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t mat

emat

ik –

max

imal

t 1,0

mer

it-po

äng

Äm

nen

på li

nje

i gym

nasi

esko

lan

Eta

ppin

dela

de ä

mne

n

på g

ymna

sies

koln

ivå

inom

de

n ko

mm

unal

a oc

h st

at-

liga

vuxe

nutb

ildni

ngen

HU

MA

NIO

RA

JUR

IDIK

TE

OLO

GI

• Ju

riste

xam

enA

1•

His

toria

1b

alte

rnat

ivt

• H

isto

ria 1

a1

+ 1

a2•

Sam

hälls

kun-

skap

1b

alte

rnat

ivt

• Sa

mhä

llsku

nska

p 1

a1 +

1a2

• Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

oder

na s

pråk

– (

max

imal

t 1

,5 m

eritp

oäng

)•

Förd

jupn

ing

i äm

net

enge

lska

– (

max

imal

t 1

mer

itpoä

ng)

• Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

atem

atik

– (

max

imal

t 1,5

m

eritp

oäng

)

1•

His

toria

A•

Sam

hälls

kun-

skap

A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Et

ik o

ch li

vsfrå

gor –

0,5

mer

itpoä

ng•

Filo

sofi

A –

0,2

5m

eritp

oäng

•

His

toria

B –

0,5

mer

itpoä

ng

• H

isto

ria C

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Ku

ltur-

och

idéh

isto

ria –

0,5

mer

itpoä

ng

• La

tin A

– 0

,5 m

eritp

oäng

•

Peda

gogi

skt l

edar

skap

– 0

,5 m

eritp

oäng

•

Psyk

olog

i A –

0,2

5 m

eritp

oäng

•

Sam

hälls

kuns

kap

B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Rel

igio

nsku

nska

p B

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Rät

tsku

nska

p –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Sv

ensk

a C

– m

untli

g oc

h sk

riftli

g ko

mm

unik

atio

n –

0,2

5

mer

itpoä

ng

• H

isto

ria A

• Sa

mhä

llsku

n-sk

ap A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Et

ik o

ch li

vsfrå

gor –

0,5

mer

itpoä

ng•

Filo

sofi

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

His

toria

B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Kultu

r och

idéh

isto

ria –

0,5

mer

itpoä

ng•

Latin

med

allm

. spr

åkku

nska

p –

0,5

mer

itpoä

ng•

Peda

gogi

skt l

edar

skap

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Ps

ykol

ogi –

0,2

5 m

eritp

oäng

• R

elig

ions

kuns

kap

B –

0,2

5 m

eritp

oäng

• R

ätts

kuns

kap

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Sam

hälls

kuns

kap

B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Sven

ska

C –

0,2

5 m

eritp

oäng

• H

isto

ria tr

e år

skur

ser H

SN

elle

r två

års

kurs

er E

T N

(m

ed

alte

rnat

ivt ä

mne

) M

uSoE

p•

Sam

hälls

kuns

kap

två

årsk

urse

r frå

n tv

åårig

linj

e el

ler m

inst

två

årsk

urse

r frå

n tre

årig

linj

e

• H

isto

ria e

tapp

2•

Sam

hälls

kuns

kap

etap

p 2

A2

• M

oder

na s

pråk

–

aktu

ellt

språ

k 3

• Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

oder

na s

pråk

– (

max

imal

t 1

,5 m

eritp

oäng

)• •

Förd

jupn

ing

i äm

net

enge

lska

– (

max

imal

t 1

mer

itpoä

ng)

• • Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

atem

atik

– (

max

imal

t 1,5

m

eritp

oäng

)

2•

Aktu

ellt

språ

k St

eg 3

• En

gels

ka B

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Aff

ärsk

omm

unik

atio

n en

gels

ka –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Aff

ärsk

omm

unik

atio

n m

oder

na s

pråk

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Gre

kisk

a A

– 0

,5 m

eritp

oäng

• La

tin A

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Li

ttera

tur o

ch li

ttera

turv

eten

skap

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Mod

ersm

ål B

– 0

,5 m

eritp

oäng

(om

ann

at s

pråk

än

det s

om

har t

agits

i an

språ

k fö

r mer

itpoä

ng o

van)

• Sv

ensk

a C

– m

untli

g oc

h sk

riftli

g ko

mm

unik

atio

n –

0,2

5

mer

itpoä

ng•

Teck

ensp

råk

för h

öran

de, s

teg

1 –

0,5

mer

itpoä

ng

• Ak

tuel

lt sp

råk,

lä

gst C

-spr

åk

kurs

B•

Enge

lska

B

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Aff

ärsk

omm

unik

atio

n en

gels

ka –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Aff

ärsk

omm

unik

atio

n fra

nska

/spa

nska

/tys

ka –

0,2

5

mer

itpoä

ng•

Gre

kisk

a –

0,5

mer

itpoä

ng•

Latin

med

allm

än s

pråk

kuns

kap

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sp

råk

– ku

ltur –

sam

hälle

(om

ann

at s

pråk

än

det s

om ta

gits

i an

språ

k ov

an)

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sv

ensk

a C

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Teck

ensp

råk

A –

0,5

mer

itpoä

ng

• Ak

tuel

lt sp

råk

två

årsk

urse

r B

-spr

åk e

ller t

re å

rsku

rser

C

-spr

åk•

Enge

lska

tre

årsk

urse

r HSE

N

elle

r två

års

kurs

er H

He

• Ak

tuel

lt sp

råk

etap

p 3

• En

gels

ka e

tapp

3

AR

KIT

EK

TU

RN

AT

UR

RE

SU

R-

SE

R

• Ag

rono

m-

exam

en•

Arki

tekt

-ex

amen

• La

nska

ps-

arki

tekt

-ex

amen

A3

• M

atem

atik

3b

alte

rnat

ivt

• M

atem

atik

3c

• N

atur

kuns

kap

2•

Sam

hälls

kun-

skap

1b

alte

rnat

ivt

• Sa

mhä

llsku

nska

p 1

a1 +

1a2

• Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

oder

na s

pråk

– (

max

imal

t 1

,5 m

eritp

oäng

)• •

Förd

jupn

ing

i äm

net

enge

lska

– (

max

imal

t 1

mer

itpoä

ng)

• • Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

atem

atik

– (

max

imal

t 1,5

m

eritp

oäng

)

3•

Mat

emat

ik C

• N

atur

kuns

kap

B

• Sa

mhä

llsku

n-sk

ap A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• B

ild o

ch fo

rm, f

ördj

upni

ng –

0,5

mer

itpoä

ng•

Bio

logi

B –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Fy

sik

B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Före

tags

ekon

omi B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• G

eogr

afi B

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Hål

lbar

t sam

hälls

bygg

ande

– 0

,5 m

eritp

oäng

•

Kem

i B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Kons

trukt

ion

A –

0,5

mer

itpoä

ng

• M

iljök

unsk

ap –

0,5

mer

itpoä

ng•

Nat

urbr

uket

och

milj

ön –

0,5

mer

itpoä

ng

• Sa

mhä

llsku

nska

p B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sm

åför

etag

ande

A –

0,2

5 m

eritp

oäng

•

Sven

ska

C –

mun

tlig

och

skrif

tlig

kom

mun

ikat

ion

– 0

,25

m

eritp

oäng

• M

atem

atik

C•

Nat

urku

nska

p B

• Sa

mhä

llsku

n-sk

ap A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• B

ild o

ch fo

rm B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• B

iolo

gi B

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Fysi

k B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Fö

reta

gsek

onom

i B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Geo

graf

i B –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Ke

mi B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• M

iljök

unsk

ap –

0,5

mer

itpoä

ng•

Milj

ö- o

ch n

atur

vård

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sa

mhä

llsku

nska

p B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sm

åför

etag

ande

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Sven

ska

C –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Te

knol

ogi B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• M

atem

atik

tre

årsk

urse

r SE

NT

elle

r två

års

kurs

er T

e•

Nat

urku

nska

p tv

å år

skur

ser

HSS

oKoE

p (a

ltern

ativ

t Fys

ik

tre å

rsku

rser

NT,

Kem

i tre

år

skur

ser N

elle

r två

års

kur-

ser T

elle

r en

årsk

urs

TeKe

oc

h B

iolo

gi tv

å år

skur

ser N

)•

Sam

hälls

kuns

kap

två

årsk

urse

r frå

n tv

åårig

linj

e el

ler m

inst

två

årsk

urse

r frå

n tre

årig

linj

e

• M

atem

atik

eta

pp 3

• N

atur

kuns

kap

etap

p 3

(a

ltern

ativ

t Fys

ik e

tapp

3,

Kem

i eta

pp 3

och

Bio

logi

et

app

2)

• Sa

mhä

llsku

nska

p et

app

2

BE

TE

EN

DE

- V

ET

EN

SK

AP

EK

ON

OM

IS

AM

HÄ

LLS

- V

ET

EN

SK

AP

• C

ivile

kono

m-

exam

enA

4•

Mat

emat

ik 3

bal

tern

ativ

t•

Mat

emat

ik 3

c•

Sam

hälls

kun-

skap

1b

alte

rnat

ivt

• Sa

mhä

llsku

nska

p 1

a1 +

1a2

• Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

oder

na s

pråk

– (

max

imal

t 1

,5 m

eritp

oäng

)• •

Förd

jupn

ing

i äm

net

enge

lska

– (

max

imal

t 1

mer

itpoä

ng)

• • Fö

rdju

pnin

g i ä

mne

t m

atem

atik

– (

max

imal

t 1,5

m

eritp

oäng

)

4•

Enge

lska

B•

Mat

emat

ik C

• Sa

mhä

llsku

n-sk

ap A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Fö

reta

gsek

onom

i B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Mar

knad

sför

ing

– 0

,5 m

eritp

oäng

• M

edie

kom

mun

ikat

ion

C –

0,5

mer

itpoä

ng

• Pr

aktis

k m

arkn

adsf

örin

g B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• R

edov

isni

ng o

ch b

eska

ttnin

g –

0,5

mer

itpoä

ng•

Rät

tsku

nska

p –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Sa

mhä

llsku

nska

p B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sm

åför

etag

ande

A –

0,2

5 m

eritp

oäng

•

Sven

ska

C –

mun

tlig

och

skrif

tlig

kom

mun

ikat

ion

– 0

,25

m

eritp

oäng

• Te

knik

utve

cklin

g oc

h fö

reta

gand

e –

0,5

mer

itpoä

ng

• En

gels

ka B

• M

atem

atik

C

• Sa

mhä

llsku

n-sk

ap A

• M

eritk

urse

r som

avs

er o

mrå

desk

urse

r (m

axim

alt 1

mer

it-po

äng)

• Fö

reta

gsek

onom

i B –

0,5

mer

itpoä

ng•

Han

del o

ch a

dmin

istra

tion

– 0

,5 m

eritp

oäng

• M

arkn

adsf

örin

g –

0,5

mer

itpoä

ng•

Med

ieko

mm

unik

atio

n B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• R

edov

isni

ng o

ch b

eska

ttnin

g –

0,5

mer

itpoä

ng•

Rät

tsku

nska

p –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Sa

mhä

llsku

nska

p B

– 0

,5 m

eritp

oäng

• Sm

åför

etag

ande

– 0

,25

mer

itpoä

ng•

Sven

ska

C –

0,2

5 m

eritp

oäng

• Te

knol

ogi A

– 0

,5 m

eritp

oäng

• En

gels

ka tr

e år

skur

ser H

SEN

el

ler t

vå å

rsku

rser

HH

e•

Mat

emat

ik tr

e år

skur

ser

SEN

T el

ler t

vå å

rsku

rser

Te

• Sa

mhä

llsku

nska

p tv

å år

skur

ser f

rån

tvåå

rig li

nje

elle

r min

st tv

å år

skur

ser f

rån

treår

ig li

nje

• En

gels

ka e

tapp

3•

Mat

emat

ik e

tapp

3•

Sam

hälls

kuns

kap

etap

p 2

29

Bilaga 1: Tabell för områdesbehörigheter

sid

1 (av

8)

* M

eritk

urse

r enl

igt 7

kap

. 18

§ h

ögsk

olef

öror

dnin

gen

(19

93

:10

0)

Upp

date

rad

20

16

-09

-26

Tabe

ll fö

r om

råde

sbeh

örig

hete

r

OM

RÅ

DE

Exa

min

aA

vdel

ning

A

Om

råde

s-

behö

rig-

het

Avd

elni

ng B

Avd

elni

ng C

Avd

elni

ng D

För ä

mne

spla

ner i

gym

nasi

esko

lan

som

gä

ller f

rån

och

med

den

1 ju

li 20

11 s

amt

för ä

mne

spla

ner i

kom

mun

al v

uxen

utbi

ldni

ng

på g

ymna

sial

niv

å so

m g

älle

r frå

n oc

h m

ed

den

1 ju

li 20

12 [G

y201

1]

För k

ursp

lane

r i g

ymna

sies

kola

n so

m in

förd

es h

öste

n 20

00 s

amt f

ör k

ursp

lane

r i g

ymna

sial

vux

enut

bild

ning

so

m in

förd

es d

en 1

juli

2001

För k

ursp

lane

r i g

ymna

sies

kola

n oc

h fö

r kur

spla

ner i

gy

mna

sial

vux

enut

bild

ning

som

infö

rdes

den

1 ju

li 19

92

och

den

1 ju

li 19

94

Om

råde

sbeh

örig

hete

r för

äld

re

gym

nasi

efor

mer

(ing

a m

eritk

urse

r/m

eritp

oäng

)

Om

råde

s-

behö

rig-

het

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser*

Förd

jupn

ing

i äm

net m

oder

na s

pråk

– m

axim

alt 1

,5

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t eng

elsk

a –

max

imal

t 1,0

mer

itpoä

ngFö

rdju

pnin

g i ä

mne

t mat

emat

ik –

max

imal

t 1,0

mer

it-po

äng

Beh

örig

hets

-ku

rser

Mer

itkur

ser*

Förd

jupn

ing

i äm

net m

oder

na s

pråk

– m

axim

alt 1

,

Documents

Så används områdesbehörigheterna - UHR.se · 2016. 10. 5. · förinnan. Ett behörighetskrav kan exempelvis anges som biologi 2/biologi B. I rapporten anges därför behörighetskraven