Årsredovisning och koncernredovisning 2010intranet.ltnbd.se/file/arsredovisning-2010.pdf · 2013. 3. 19. · 2012-06-30 och under 2011 kommer förhandlingar om ett nytt avtal gällande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

1

Årsredovisning och koncernredovisning

2010


2

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2010

Länstrafiken i Norrbotten AB. Org nr 556156-2058

Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll: sida Ordförande har ordet ............................................................................... 3Förvaltningsberättelse ............................................................................... 4 Resultaträkning – koncernen .................................................................. 15 Balansräkning – koncernen .................................................................... 16 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser – koncernen .......................... 17 Kassaflödesanalys – koncernen ............................................................... 18 Resultaträkning – moderföretaget ........................................................... 19 Balansräkning – moderföretaget ............................................................. 20 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser – moderföretaget ................... 21 Kassaflödesanalys – moderföretaget ........................................................ 22 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer .................. 23 Underskrifter .......................................................................................... 31


3

Riksdagen har beslutat att forma en ny organisation för kollektivtrafiken i Sverige. En ny myndighet ska bildas som ska ledas av kommuner och landsting, alternativt lands-tinget.

Vi måste nu förbereda denna nya organisation. En styr-grupp för detta har utsetts av kommunerna och landstinget.

Länstrafikens styrelse rekommenderar att man bör skapa en likartad trafikmyndighetsorganisation i Norrland, där man bygger på de befintliga, sakkunniga, länstrafikbolagen i Norrland. Allt för att bygga en bra grund för fortsatt sam-arbete och samorganisation i Norrland för kollektivtrafi-ken.

Styrelsen rekommenderar också att man bör säkerställa en tydlig regional och kommunal förankring av den prak-tiska trafikplaneringen.

Länstrafikens svåra ekonomiska uppdrag landade väl

Länstrafiken fick ett svårt uppdrag av ägarna att anpassa verksamheten till en nivå för fjärde året i rad till oförändrat ägarbidrag. Det var besvärligt. Men det lyckades någor-lunda bra, tack vare ett gott samarbete med kommunerna och landstinget. En del linjer drogs in. Priserna för resandet höjdes. Men att bedöma av kundenkäterna så blev resulta-tet acceptabelt.

Länstrafiken har fyllt 30 år

För att fira Länstrafikens 30 år som organisation har vi firat genom att bjuda på gratis buss vid olika tillfällen. Manliga resenärer bjöds på gratis resande mot uppvisande av en bil-nyckel. Landsbygdsresenärer i Kalix bjöds på gratis prova-på-resande. Och en del andra erbjudanden i länet också.

Norrtåg AB – Den stora nysatsningen i Norrland

Förberedelser har gjorts för att skapa ett nytt sammanhållet dagtågstrafiksystem i Norrland med start hösten 2011. Nya moderna tåg ska trafikera Östersund–Sundsvall–Umeå–Luleå–Kiruna–Narvik.

Det blir inte alldeles lätt att få detta nya system att fungera. Ett nytt trafiksignalsystem ska installeras. Nya järnvägsbanor ska iordningställas. Nya tåg är beställda och provkörs nu på Malmbanan.

Vinterns tågtrafikproblem oroar. Vi bygger en ny tåg-verkstad i Umeå. Allt för att säkra en succestart för den nya trafiken.

Tack!

Jag vill tacka alla som medverkat i det aktiva förändrings-arbetet under året. Personal, entreprenörer, chaufförer, och kommunalt trafikansvariga.

Tack också till styrelsen för engagerat arbete och gott samarbetsklimat.

Vi tillhör fortfarande de mest respekterade Länstrafikbolagen i Sverige

Det är berömvärt.

Leif HjalmarssonStyrelseordförande

Ny kollektivtrafiklag– ny organisation

ORDFÖRANDE HAR ORDET


4

Allmänt

Länstrafiken i Norrbotten AB (Länstrafiken) är huvudman för kollektivtrafiken i Norrbottens län och ansvarar för lä-nets lokala och regionala linjetrafik. I sex av länets större tätorter har ansvaret för tätortstrafiken delegerats över till respektive kommun.

Länstrafiken ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till 50 % av länets kommuner.

Aktieinnehavet i kommunerna är fördelat efter folk-mängden.

Länstrafiken har två dotterbolag, Bussgods i Norrbotten AB och Busstationsfastigheter i Norrbotten AB. Bussgods ägs till 51 % av Länstrafiken och till 49 % av Centrala Buss ekonomisk förening. Busstationsfastigheter ägs till 100 % av Länstrafiken.

En fråga som kommer få en avgörande betydelse för kol-lektivtrafiken i Sverige och Norrbotten är den nya kollek-tivtrafiklagstiftningen. Lagen antogs den 22 juni och kom-mer att börja gälla 2012-01-01. Länstrafikens roll kommer förändras i och med detta och våra ägare har att besluta om hur.

Ekonomi

Från den 1 januari 2010 använder Länstrafiken en ny ägar-finansieringsmodell som överenskommits gemensamt av ägarna. Modellen innebär att det årliga underskottet per linje inklusive en andel av Länstrafikens gemensamma kost-nader ska täckas av den ägare som är ansvarig för linjen. Det får till följd att den totala budgeten och det redovisade resultatet varje år kommer att vara 0 (noll). Avvikelsen mot budgetens olika delar består i huvudsak av nedanstående poster:

Intäkter (+ 2,6 MSEK)• Högre intäkter personbefordran, + 7,8 MSEK. Låg

budgetering på biljettförsäljningen. Försäljning om-bord och på busstationerna (+4,2 MSEK), skolresor (+2,1 MSEK) och resplus (+0,8 MSEK) är de största posterna som har bidragit.

• Högre intäkter tjänster, +0,5 MSEK. Bra samordning och styrning till bussåkande av Länstrafiken Kundser-vice har gett gott resultat.

• Serviceresor, + 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på kostnads-sidan.

• Högre bidrag, + 1,0 MSEK. Bidrag från Trafikverket, Rikstrafiken och Arbetskraftsbidrag i tre (3) lika delar har bidragit.

• Ägartillskott, -17,3 MSEK. Överskott i verksamheten ger en minskning av behovet av tillskott och en upp-bokad skuld till ägarna återbetalas under våren 2011.

Kostnader (- 2,6 MSEK)• Lägre linjetrafikkostnader, + 7,6 MSEK. Bra trafik-

planering och upphandlingsarbete har under året sparat mer än beräknat.

• Anropsstyrd trafik lägre än budget, +0,6 MSEK. • Lägre kostnader biljetter/biljettmaskiner, + 1,7

MSEK. Årets förväntade utvecklingskostnader har flyttats framåt i tiden.

• Serviceresor, - 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på intäktssidan.

• Högre övriga rörelsekostnader, - 1,4 MSEK. Mark-nadsföring är den enskilt största posten som avviker.

• Personalkostnader, + 0,6 MSEK. Löneutveckling enligt budget. Kreditering av pensions- och arbets-marknadsförsäkringar från 2009 ger positiv avvikelse.

Räntor har en negativ budgetavvikelse med – 1,5 MSEK pga att vårt tidigare koncernkonto med en hög räntenivå har sagts upp av NLL.

Ägartillskottet från Länstrafikens ägare var detta år lika stort jämfört med de fyra föregående åren 2006, 2007, 2008 och 2009, d.v.s. 112 MSEK. Men i praktiken är årets ägartill-skott 6,5 MSEK lägre eftersom detta belopp tidigare år fak-turerades utöver ägartillskottet som kommunala trafikavtal (ingår från 2010 i ägartillskott).

Trafik och marknad

Länstrafiken har i samarbete kommunerna, landstinget och trafikföretagen successivt utvecklat den regionala och lokala kollektivtrafiken i länet. Den interregionala kollek-tivtrafiken har utvecklats i samverkan med Rikstrafiken (numera Trafikverket), våra grannlän och grannländer. I nuläget upplever Länstrafiken att det finns en väl fung-erande trafik som uppfyller de baskrav som kan ställas på kollektivtrafiken i Norrbotten. För att kollektivtrafiken skall ha framgång i framtiden krävs att medborgarnas be-hov och önskemål ständigt bevakas så att kollektivtrafi-ken utvecklas i enlighet med vad som efterfrågas.

Den nya finansieringsmodellen av Länstrafikens un-derskott som infördes 1 januari 2010 har medfört att sambandet mellan önskat trafikutbud och trafikekono-mi blivit väldigt tydligt. Eftersom varje enskild ägare är politiskt och ekonomiskt ansvarig för sin trafik vilket i princip innebär att man är suverän att bestämma över


5

sin egen trafik. Detta medför att man undviker uppsli-tande diskussioner mellan ägarna om aktieägartillskottets storlek.

Under 2010 gjordes några större trafikupphandlingar i länet. I samband med trafikupphandlingarna gjordes en noggrann analys av trafiken både vad gäller utförande och resandeunderlag. Det här medförde att rationella trafikupp-lägg tillskapades samtidigt som trafik med lågt resande togs bort. Det här har medfört sänkta kostnader för flera av upp-handlade linjerna. Länstrafiken gynnandes också av att en ny trafikutövare, KR Trafik lämnade ett konkurrenskraftigt anbud för utförande av nio lokala busslinjer.

För den upphandlade trafiken som hade trafikstart den 23 augusti 2010 blev förberedelsetiden extremt kort dels på grund av sent besked från ägarna om en ny finansierings-modell och dels på grund av upphandlingen överprövades hos förvaltningsrätt och kammarrätt. Trots detta genom-fördes trafikstarten med hög kvalitet både av gamla och nya entreprenörer.

E 4-trafiken på linjerna 20 och 100 Haparanda – Umeå upphandlades med trafikstart 12 december 2010. Veolia Transport hade bästa anbud och ett trafikavtal på 8 år har tecknats. Till både linje 20 och 100 har nya bussar inköpts

av Veolia. Linje 100 trafikeras med dubbeldäckade bekvä-ma bussar med hög komfort och service. Bussvärd finns på samtliga turer på linje 100 och på hela sträckan Haparanda – Umeå, vilket bl a betyder att affärsklass kan erbjudas på sträckan Haparanda – Luleå. Linje 20 trafikeras med dub-beldäckade godsrumsbussar.

Trafiken har under 2010 i huvudsak utförts med god kvalitet och samarbetet med buss- och taxiföretagen har fungerat bra. Kundklagomål på trafiken registreras numera i ett register med kundsynpunkter och varje klagomål som är hänförligt till drift av trafiken skickas till berört trafikfö-retag med begäran om förklaring. Därefter kontaktas kun-den och meddelas svar i det enskilda ärendet. Regelbundna möten hålls med de som utför särskild kollektivtrafik, sjuk-resor och färdtjänst, i form av kvalitetsträffar där kommu-ner och landstinget också medverkar.

De krav som ställts i de senaste årens upphandlingar har medfört att nästan alla bussar är utrustade med säkerhets-bälte. De upphandlingar som genomfördes under 2010 har i flera fall inneburit att bussarna blir utrustade med tre-punktsbälten, vilket ytterligare höjer säkerheten.

Vad gäller handikappanpassning görs också framsteg ef-tersom kravet vid upphandling är att bussen antingen skall


6

var utrustad med rullstolslyft eller vara ett sk låggolvsfor-don. Alkolås är numera ett standard krav i Länstrafikens trafikupphandlingar.

Trafik över riksgränserna

Förbindelser med FinlandFörbindelserna mellan busstationerna i Haparanda och Torneå sköts av Haparanda stads Ringlinje och motsvaran-de busstrafik i Torneå Förbindelser med NorgeBusstrafiken utmed Silvervägen, Bodö-Skellefteå, drivs som ett samarbete mellan Skelleftebuss och Saltens Bilruter. Länstrafiken köper trafik av dessa bolag mellan gränserna till Norge och Västerbotten.

Rikstrafiken (ingår numera i Trafikverket) Rikstrafiken tillsammans med länstrafikföretagen i Väster-norrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten delar på ansvaret för följande trafikområden.

• Samverkande system för interregional trafik för norra Sverige.

• Interregional expressbusstrafik utmed E 4 mellan Haparanda och Sundsvall.

• Interregional trafik på E 45 mellan Gällivare och Öst-ersund.

För busslinjetrafiken på E 4:an mellan Haparanda och Umeå har under 2010 tecknats ett nytt avtal med Rikstra-

fiken om statens stöd till interregional trafik. Avtalet gäller under perioden 2010-12-12 – 2015-06-15 och omfattar tre dubbelturer på sträckan Haparanda – Luleå – Umeå och två dubbelturer Luleå – Umeå. Rikstrafikens ersättning är 77 % av trafikens nettokostnad, dock högst 10 miljoner kr per år (prisnivå november 2009). Ersättningen skall delas mellan Norrbotten och Västerbotten.

För det samverkande systemet finns ett gemensamt av-tal med Rikstrafiken för länstrafikföretagen i Västernorr-land, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Avtalet utgår 2012-06-30 och under 2011 kommer förhandlingar om ett nytt avtal gällande fr o m 2012-07-01 att ske med Tra-fikverket. Rikstrafiken har nämligen sedan 1 januari 2011 upphört som egen myndighet och deras verksamhet har överförts till Trafikverket.

För trafiken Gällivare – Östersund finns ett avtal som utgår 2011-12-10. Målsättningen är att ett nytt avtal skall framförhandlas med Trafikverket gällande fr o m 2011-12-11 och fem år framåt.

Taxi har en viktig roll

Taxiföretagen har en viktig roll för länets trafikförsörjning och Länstrafiken upphandlar trafikuppdrag för ca 70 mkr per år från länets taxiföretag. En stor del av servicelinjetra-fiken, den anropsstyrda linjetrafiken, sjukresor, färdtjänst, busstaxi och andra anslutningar till kollektivtrafiken utförs av taxiföretagen. Norrbottens taxiföretag har hög flexibilitet


7

och kvalitet i sin verksamhet. Det syns inte minst i resulta-tet av en riksomfattande kvalitetsmätning för anropsstyrd trafik där de norrbottniska taxiföretagen får bland de bästa betygen i landet. För att få en större flexibilitet eftersträvar vi att taxinäringens fordon blir mer handikappvänliga och flexibla t ex genom att vanliga personbilar ersätts med rym-liga multifordon

Marknadsföring

Under året har vi arbetat vidare med att öka antalet kun-der och stärka varumärket. Vår övergripande kampanj Bus-seffekten där vi visar på alla fördelar med att välja bussen framför bilen har kommunicerats via annonser i dagspress, bilagor, lokala annonsblad, och matchprogram. Reklamfil-merna som vi spelade in tidigare år har under året visats i TV 4 Norrbotten och på SF bio.

Busseffekten har även kommunicerats via montrar och deltagande på Sunderby sjukhus, Luleå tekniska universitet, Skördemässan i Boden och Noliamässan i Piteå.

Noliamässan var för övrigt en av årets stora satsningar. En monter på 250 m2 byggdes upp och delades med Norr-tåg och Bussgods. I montern kunde besökarna lära sig mer om fördelarna med kollektivtrafiken, ladda busskort och tävla om bland annat en iPad.

Länstrafiken firade 30 år på länets vägar med en kam-panj där norrbottningarna bjöds på gratis buss vid olika till-fällen. Kampanjen som genomfördes under hösten bestod av annonser, adshells, reklamfilm samt pressmeddelanden som gick ut till media. Den fick stor uppmärksamhet både i våra lokala medier och i riksmedia.

Kampanjen Levande landsbygd där boenden i byarna i Kalix kommun fått möjlighet att åka buss gratis har ge-nomförts under senhösten. Kampanjen bestod av annonser i lokalpress samt DR-utskick med bland annat tre prova på möjligheter per hushåll.

Under året har hemsidan löpande uppdaterats med nya

tidtabeller och kampanjinformation. Länstrafiknytt som är en betydande kanal när det gäl-

ler den interna marknadsföringen har kommit ut med fyra utgåvor.

Tidtabellerna har renodlats när det gäller informationen och vi har gjort det lättare att hitta linjer och tider. Den tryckta tidtabellen används i allt mindre utsträckning men de måste ändå finnas tillgängliga.

Övrigt under året är firandet av alla hjärtans-dag där vi bjöd våra kunder på godis i bussarna och träffade våra kunder på olika platser i Luleå för att få synpunkter på vår busstrafik.

Kollektivtrafikbarometern

Kollektivtrafikbarometern är en rikstäckande resvane-, kva-litets- och attitydundersökning som månadsvis genomförs av landets läns- och lokaltrafikföretag i samarbete med vår branschorganisation, Svensk Kollektivtrafik. 100 norrbott-ningar, såväl allmänhet som kunder, mellan 15 – 75 inter-vjuas per telefon varje månad (totalt 1 200 st år 2010).

Resultatet mäts på en femgradig skala där betyget 5 och 4 är nöjda, betyget 3 varken nöjd eller missnöjd och betyget 1 – 2 är missnöjda kunder.


8


9

Resultatet för NKI (nöjd kund index) i Norrbotten visar att av Länstrafikens kunder som åker buss ofta eller ibland är 73 % nöjda (82 % 2009) och 6 % missnöjda (4 % 2009).

Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller kun-der är 63 % för 2010.

Resultatet för NKI i Norrbotten visar att 57 % av norr-bottningarna i allmänhet ger kollektivtrafiken betyget 4 – 5 (62 % 2009) och 12 % är missnöjda (11 % 2009) Motsva-rande siffra för riksgenomsnittet vad gäller allmänheten är 52 % för 2010.

Under året har Svensk Kollektivtrafik gjort förändringar av analyserna, bland annat sker viktningen av resultatet på ett annat sätt än tidigare. Detta tror vi har betydelse för vårt resultat för 2010 som generellt visar ett lägre resultat än tidigare.

Vi har idag en marknadsandel på 6 % (9 % 2009) och 25 % av befolkningen i länet använder sig någon gång av våra tjänster.

Biljettpriser

Biljettpriserna höjdes 2010-01-11 med i genomsnitt 5 %.

Kundservice

Länstrafikens kundservice arbetar med trafikupplysning och sköter även om beställning, samordning och adminis-

tration av anropsstyrd trafik, som till största delen består av landstingets sjukresor och färdtjänst i nio av länets kom-muner. Trafikupplysningen är gemensamt för hela norra regionen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Väster-norrland) och har även en funktion för automatiskt talsvar vilket innebär dygnet runt service. Verksamheten har ut-vecklats positivt och håller en stabil, jämn och hög kvalitets-nivå trots arbetets komplexa karaktär med många regelverk, stort antal resor och ett geografiskt område som omfattar halva Sverige. Kvalitén bekräftas i en riksomfattande mät-ning för sjukresor och färdtjänst som Länstrafiken deltar i. Mätningen visar att kvalitén i hela landet är hög.

Samarbetet med landstinget och de kommuner där vi hanterar färdtjänsten fungerar mycket bra. Verksamheten hanterar och samordnar ca 800 sjuk- och färdtjänstresor per dag och besvarar ca 200 telefonsamtal per dag beträffande busstidsförfrågningar.

Samarbete Länstrafiken – Landstinget

Inom sjukresor sker ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting. Bland annat är i dagsläget tre av busslinjerna speciellt anpassade för sjukresenärer, s k komfortbussar.

Följande statistiksammanställning visar resande och kostnadsutveckling inom sjukresområdet perioden 2004 – 2010.

Antal ersatta sjukresor 2004 – 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Typ av färdmedel

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Antal resor

tusental

Taxi, HK, sjuktransportbil 115,9 118,9 125,5 131,3 137,2 136,4 145,0

Samordning 46,6% 45,5% 46,9% 47,7% 45,3% 43,8% 44,2%

Egen bil 149,3 147,5 149,7 143,1 142,9 118,7 116,4

Buss (inkl komforbussarna) 30,8 32,2 30,9 29,5 31,4 30,4 31,0

Totalt antal 296,0 298,6 306,1 303,9 311,5 285,5 292,4

Sjukresekostnader 2004 – 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Typ av färdmedel

Kostnadmkr

Kostnadmkr

Kostnadmkr

Kostnadmkr

KostnadMkr

Kostnadmkr

Kostnadmkr

Taxi, HK, sjuktransportbil 40,9 39,7 48,4 51,5 53,4 58,3 57,7

Samordning (12,2) (12,0) (16,5) (18,8) (17,8) (20,2) (20,2)

Egen bil 13,4 11,8 11,7 11,4 11,5 10,1 10,2

Buss (inkl komforbussarna) 4,1 3,7 3,9 4,0 4,3 4,7 5,0

Totalt antal 58,4 55,2 64,0 66,9 69,2 73,1 72,9

Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell.

Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell.


10

Samarbete Länstrafiken – kommunerna

2010 är det första året med den nya finansieringsmodellen. Finansieringsmodellen gör att varje delägare får direkt eko-nomiskt ansvar för och effekt av den trafik man utökar eller vill minska ner på. Modellen har fungerat bra och den har lett till mer trafikbeställningar än vi tidigare trodde skulle ske.

Samtal har förts med kommunerna om trafikutbudet vid flera tillfällen. Under november inbjöds samtliga ansvariga tjänstemän hos kommunerna, landstinget och länstrafiken till en gemensam workshop för att tillsammans lära mer om hur den nya kollektivtrafiklagstiftningen ska hanteras.

Vi måste generellt fördjupa och förstärka samarbetet yt-terligare för att lösa behoven av skoltransporter, färdtjänst, varuhemsändning etc. inom ramar som den offentliga eko-nomin orkar bära. Det är inte rimligt att var part för sig löser sina uppgifter.

Samarbete Länstrafiken – Entreprenörerna

Under året har flera träffar genomförts med våra entrepre-nörer. En branschgrupp finns etablerad där branschen är representerad. Vi har ett gott samarbete i branschen och ambitionen är att fortsätta utvecklas tillsammans.

Miljörapport

Den busstrafik som Länstrafiken bedriver är bolagets enskilt största miljöpåverkan.

Övrig miljöpåverkan från verksamheten är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten, men är för den skull inte försumbar. Miljöarbetet omfattar i huvudsak tre delar:

- Den ordinarie verksamheten, dvs. att utveckla kollek-tivtrafiken så att vi ökar våra marknadsandelar och får fler att välja bussen istället för bilen. Vår strävan är att vara mer miljövänlig än bilen, dvs. om fler väljer att åka kollektivt är det mer miljövänligt än om samma resor utförs med bil.

- Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle. Styrningen av denna verksamhet sker via våra trafikupphandlingar.

- Miljöpåverkan från trycksaker skall minimeras.Uppföljningen av miljöarbetet sker främst genom en årlig

miljörapport, där beräkningar av utsläppsmängder etc görs.

Busstrafiken

Den största miljöpåverkan från företagets verksamhet består av de emissioner som busstrafiken genererar. Vagnsparken har en genomsnittlig fordonsålder på 8 år och all linjetrafik i länet drivs i dagsläget med fossilt bränsle.

Alla fordon som trafikeras i Länstrafikens regi skall re-gistreras i miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Databasen FRIDA används för att beräkna emissioner och för att ge en samlad bild av den fordonsflotta som trafikerar linjenätet i Norrbotten.

Utvecklingen av utsläppsvärden mm presenteras på si-dan 11.

Särskild kollektivtrafik

Nytt avtal för större delen av den särskilda kollektivtrafiken trädde i kraft vid årsskiftet 2010. Miljökraven i upphand-lingen skärptes genom bland annat ökade krav i form av miljöredovisning, sparsam körning samt skärpta miljökrav på fordon. Under året har ett arbete påbörjats med att upp-datera fordonsdatabasen FRIDA med de taxi- och speci-alfordon som nyttjas vid sjukrese- och färdtjänsttranspor-terna. Syftet är att få en bättre uppföljning på de emissioner som den särskilda kollektivtrafiken står för samt att genom uppföljning säkerställa att rätt fordon nyttjas för respektive uppdrag.

Trycksaker och förbrukningsartiklar

Den största enskilda förbrukningen av råvaror inom före-taget är den pappersmassa som går åt vid tillverkning av tidtabeller. Vid all upphandling av tidtabeller eller andra trycksaker skall miljökraven sträva mot de krav som gäller


11

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2006 2007 2008 2009 2010

72 65 70 66 69

0

5

10

15

20

25

30

2006 2007 2008 2009 2010

0,37 0,31 0,31 0,3 0,3

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2006 2007 2008 2009 2010

0,5 0,45 0,46 0,47 0,490

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2006 2007 2008 2009 2010

11 040 10 14711 734 11 181 12 023

för en miljömärkt trycksak motsvarande Svanens kriterier eller liknande.

Målet är att antalet tryckta tidtabeller skall minska, vil-ket vi inte lyckats med under detta år. Totalt har 80 000 stomlinjetidtabeller och 34 000 ficktidtabeller producerats, vilket motsvarar 7 916 kg papper. Ökningen består i att ficktidtabeller har ökat gentemot föregående år.

Upplagan av personaltidningen Länstrafiknytt har också utökats under året med 500 exemplar och skickas nu även till samtliga politiker i länets kommunstyrelser. Upplagan ligger totalt på 3 700 ex.

Bolaget kommer dock fortsatt arbeta med att försöka minska mängden trycksaker. Tjänsten för nedladdning av busstidtabeller i mobiltelefonen är en del i det arbetet. Ett annat arbete har varit att fasa ut anslagstidtabellerna på hållplatserna runt om i länet.

Emmision av kväveoxid NOX (ton/år) Emmision av partiklar PM (ton/år)

Emmision av kolväten HC (ton/år) Emmision av koldioxid CO2 (ton/år)

Tjänstebilar

Länstrafiken äger i dagsläget 4 personbilar varav en är en sk Flexifuel som kan köras på både E85 och Bensin. Flexifuel fordonet har till största delen körts på etanol. Körjournal förs för varje fordon. Medelåldern för tjänstebilarna är 3 år.

Norrtåg AB

Under året har arbetet fortsatt med att utveckla Norrtåg AB. Arbetet sker i tätt samarbete mellan de fyra nordligaste länen. Den upphandling som skedde under början av året ledde till att Botniatåg AB kommer vara den nye tågopera-tör som kommer trafikera Norrtågs trafik.

Hösten 2010 skedde den så kallade ”tjuvstarten” där tra-fik på den nyinvigda Botniabanan mellan Örnsköldsvik och Umeå påbörjades. ”Tjuvstarten” har dragits med rätt stora inkörningsproblem där framför allt det nya säkerhetssys-


12

Flerårsjämförelse 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Aktieägartillskott Mkr 84,1 76,3 78,6 88,0 103,0 112,0 112,0 112,0 112,0 112,0

Persontrafikintäkter Mkr 97,2 98,6 101,8 104,7 108,3 109,5 109,8 115,8 124,5 122,3

Fraktintäkter koncern Mkr 39,3 39,8 40,3 39,1 40,1 42,7 50,3 52,7 52,0 51,9

Fraktintäkter moder Mkr 18,3 18,6 17,6 17,0 17,4 17,0 17,3 15,4 17,4 16,6

Trafikkostnader Mkr* 196,7 206,0 217,6 227,8 238,4 244,7 248,1 260,2 262,3 324,0

Antal anställda moder 26 27 27 29 29 29 30 32 34 34

temet ERTMS som Trafikverket ansvarar för inte fungerat som planerat.

Hösten 2011 sker den verkliga trafikstarten med större omfattning och för Norrbottens del blir det turer mellan Luleå-Umeå och Luleå-Kiruna.

Framtida utveckling

2010 var åter ett år då vi låg i toppskiktet i landet vad gäller kundnöjdheten, Detta utgör en bra grund för att fortsätta utveckla trafiken och marknadsföra det vi har att erbjuda. 2011 innebär arbete med att förbereda oss inför den nya lagen 2012. Ny kollektivtrafikmyndighet ska beslutas och bildas av våra ägare.

2011 innebär också en hel del upphandling av trafik. Vi har valt att göra det enligt branschens gemensamma rekom-mendationer och vi genomför bl.a. samråd inför upphand-ling SIU med de intresserade entreprenörerna.

2011 fortsätter diskussionerna med våra grannlän kring hur vi kan utveckla vårt samarbete.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:Balanserade vinstmedel 2.104.358 Årets resultat 0 2.104.358 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras såatt i ny räkning överförs 2.104.358

* Från 2010 ingår trafikkostnader för serviceresor, beloppet för år 2010 är 70,4 MSEK.


13

Intäkter353,2 Mkr

Kostnader353,2Mkr

Aktieägartillskott 59,6Kommuner

Aktieägartillskott 52,4Landsting

Ränta,Övrigt 2,6Kundservice 7,0

Interregional trafik 22,3

Gods 16,6

Reseintäkter 122,3Arbetspendling

TuristresorInterrailresor

ResplusVPL-ResorGymnasieSkoleleverSjukresor

Färdtjänst

Serviceresor 70,4

LTN 15,2 Adm, lokaler, styrelse m.m. Marknadsföring 3,2Kundservice 7,4Avskrivningar 2,3

Upphandlad linjetrafik 262,3

Serviceresor 70,4

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Trafikkostnader Särskild kollektivtrafikTaxi 70,4 Mkr

Kommuner 9,6

Landsting 60,8

Länstrafikens intäkter och kostnader 2010

Kostnader 78,7 Mkr

5,8

5,0

10,2

57,7

7%

14%

79%

31

116

145

11%

40%

50%

Antal resortusental

292

Egenavgifter: Buss 0Egen bil 60Sjuktransportbil 80Taxi 80Handikappbil 60

Taxi, HK bilSjuktrpt.bil

Egen Bil

Buss, komfortbuss

− BC,Tele, Data− Upphandl. Avtal

− Fakt, Ekonomi− Vård, Trafik

Taxi, HK bilSjuktrpt.bil

Egen Bil

Buss

0

20

40

60

80

100

120

140

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

73,676,3

80 81,789,3

97,2 98,6101,6 104,7

108,3 109,5 109,8115,8

Mkr

124,5 122,3

30

35

40

45

50

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Samordningsvinst År 201044,2% = 20,2 Mkr

36,1

37,2

43,5

45,3

47,2 47,446,6

45,6

46,9 47,1

45,3

43,8 44,2

%

0

10

20

30

40

50

60

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

34,6 34,2 36,1 36,339,2 39,3 39,8 40,1 38,9 39,9

42,7

50,352,6

Mkr

51,7 52,6

39,4 38,540,5 41,3

43,7 44,445,0 45,4 44,5 45,7

48,5

56,258,0 57,6 58,7

18,5 16,9 16,6 17,218,1 18,3 18,3 17,2 17,0 17,0 16,6 17,0 15,0 17,0 16,2

Fraktintäkter Varav Moderbolagets nettointäkt Övriga intäkter

Grundskola 17,4 Mkr Gymnasieelever 23,8 MkrVPL-resor 0,5 Mkr Resplus 3,3 Mkr Kommun-ftgkort 2,3 Mkr Universitetskort 2,5 MkrSjukresenärer 5,0 Mkr Övriga resenärer 67,5 Mkr

0

20

40

60

80

100

120

140

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

99 101104 104 105 105 105 106

109 111113 114 114 116

94,7

85 82 81 78

69

61 59

77

84

76 79

88

103

112

118122 122 124

112 112 112 112

KPI utveckling

Aktieägartillskott− rörelseöverskott

Aktieägartillskott− återbetalning

Mkr

Sjukresor i Norrbotten 2010 Aktieägartillskott Länstrafiken i Norrbotten AB

Samordning av sjukresor med taxi

Fördelning av Persontransporter 2010

Intäkter Norrbottens Bussgods AB1996 – 2010Persontrafikintäkter 1996 - 2010

* Från 2010 ingår trafikkostnader för serviceresor, beloppet för år 2010 är 70,4 MSEK.


14


15

RESULTATRÄKNING – KONCERNEN

Belopp i kr Not 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01 – 2009-12-31

Nettoomsättning 1 391 526 687 324 460 748

Övriga rörelseintäkter 207 496 363 680

391 734 183 324 824 428

Rörelsens kostnader

Trafikkostnader -320 150 571 -258 576 397

Övriga externa kostnader 2 -41 495 733 -39 305 981

Personalkostnader 3 -27 105 401 -26 182 468

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar 4 -3 183 579 -3 176 323

Rörelseresultat -201 101 -2 416 741

Resultat från finansiella poster

Resultat från värdepapper och fordringar

som är anläggningstillgångar 5 – 54 480

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 261 522 2 209 571

Räntekostnader och liknande resultatposter -29 638 -21 535

Resultat före skatt 30 783 -174 225

Minoritetens andel i årets resultat -79 219 -93 904

Årets resultat -48 436 -268 129


16

BALANSRÄKNING – KONCERNEN

Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 6 9 108 770 9 364 850

Inventarier, verktyg och installationer 7 11 017 733 12 737 980

20 126 503 22 102 830

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 10 500 000 500 000

Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 130 000 130 000

630 000 630 000

Summa anläggningstillgångar 20 756 503 22 732 830

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 23 480 290 26 177 501

Fordringar hos intresseföretag 1 500 000 –

Övriga fordringar 950 011 1 627 546

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 11 443 663 5 360 917

37 373 964 33 165 964

Kassa och bank 58 267 672 18 644 914

Summa omsättningstillgångar 95 641 636 51 810 878

SUMMA TILLGÅNGAR 116 398 139 74 543 708


17

BALANSRÄKNING – KONCERNEN

Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 13

Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 000 10 000 000

Bundna reserver 20 000 000 20 000 000

Fria reserver 1 243 322 1 511 451

Årets resultat -48 436 -268 129

31 194 886 31 243 322

Minoritetsintresse 432 780 353 561

Långfristiga skulder

Övriga skulder till kreditinstitut 14 83 350 183 346

Övriga skulder – 75 000

83 350 258 346

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 99 996 99 996

Leverantörsskulder 13 463 648 18 717 212

Övriga skulder 18 315 260 1 807 066

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 52 808 219 22 064 205

84 687 123 42 688 479

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 116 398 139 74 543 708

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga


18

KASSAFLÖDESANALYS – KONCERNEN

Belopp i kr 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01-– 2009-12-31

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 30 783 -174 225

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 3 256 217 3 216 809

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 3 287 000 3 042 584

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -4 208 000 -2 655 794

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 41 998 644 -7 672 896

Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 077 644 -7 286 106

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 297 190 -1 143 127

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 17 300 120 000

Avyttring/minskning av finansiella tillgångar – 62 480

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 279 890 -960 647

Finansieringsverksamheten

Amortering av lån -174 996 -99 996

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -174 996 -99 996

Årets kassaflöde 39 622 758 -8 346 749

Likvida medel vid årets början 18 644 914 26 991 663

Likvida medel vid årets slut 58 267 672 18 644 914

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m

Avskrivningar av tillgångar 3 183 579 3 176 323

Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar 72 638 40 486

3 256 217 3 216 809


19

RESULTATRÄKNING – MODERFÖRETAGET

Belopp i kr Not 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01– 2009-12-31

Nettoomsättning 1 352 275 842 287 197 042

Övriga rörelseintäkter 107 806 251 275

352 383 648 287 448 317

Rörelsens kostnader

Trafikkostnader -323 950 571 -262 326 397

Övriga externa kostnader 2 -12 445 454 -11 107 775

Personalkostnader 3 -14 098 904 -14 698 602

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar 4 -2 142 633 -2 223 928

Rörelseresultat -253 914 -2 908 385

Resultat från finansiella poster

Resultat från övriga värdepapper och fordringar

som är anläggningstillgångar 5 92 329 163 096

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 219 181 2 148 318

Räntekostnader och liknande resultatposter -12 886 -1 576

Resultat före skatt 44 710 -598 547

Skatt på årets resultat -44 710 –

Årets resultat 0 -598 547


20

BALANSRÄKNING – MODERFÖRETAGET

Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer 7 9 655 561 11 377 140

9 655 561 11 377 140

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 8 1 702 000 1 702 000

Fordringar hos koncernföretag 9 13 241 300 12 867 192

Andelar i intresseföretag 10 500 000 500 000

Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 130 000 130 000

15 573 300 15 199 192

Summa anläggningstillgångar 25 228 861 26 576 332

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 19 027 341 21 781 631

Fordringar hos koncernföretag 3 715 124 3 725 074

Fordringar hos intresseföretag 1 500 000 –

Övriga fordringar 587 397 1 315 483

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 9 732 016 6 978 012

34 561 878 33 800 200

Kassa och bank 49 835 614 7 510 864

Summa omsättningstillgångar 84 397 492 41 311 064

SUMMA TILLGÅNGAR 109 626 353 67 887 396


21

BALANSRÄKNING – MODERFÖRETAGET

Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 13

Bundet eget kapital

Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 000 10 000 000

Reservfond 20 000 000 20 000 000

30 000 000 30 000 000

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 2 104 358 2 828 195

Årets resultat 0 -598 547

2 104 358 2 229 648

32 104 358 32 229 648

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 11 203 022 15 796 970

Övriga skulder 17 170 353 894 162

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 49 148 620 18 966 616

77 521 995 35 657 748

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 109 626 353 67 887 396

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderföretaget

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga


22

KASSAFLÖDESANALYS – MODERFÖRETAGET

Belopp i kr 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01– 2009-12-31

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 44 710 -598 547

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 2 142 040 2 165 990

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2 186 750 1 567 443

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -761 678 -5 014 614

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 41 864 247 -7 213 641

Kassaflöde från den löpande verksamheten 43 289 319 -10 660 811

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -437 761 -849 665

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 17 300 120 000

Investeringar i finansiella tillgångar -374 108 -454 058

Kassaflöde från investeringsverksamheten -794 569 -1 183 723

Finansieringsverksamheten

Erhållna koncernbidrag -170 000 241 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -170 000 241 000

Årets kassaflöde 42 324 750 -11 603 534

Likvida medel vid årets början 7 510 864 19 114 398

Likvida medel vid årets slut 49 835 614 7 510 864

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - moderföretaget

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m

Av- och nedskrivningar av tillgångar 2 142 633 2 223 928

Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar -593 -57 938

2 142 040 2 165 990


23

NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Belopp i kr om inget annat anges

Allmänna redovisningsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo-visningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för-utom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna) samt vad avser koncernredovisning där Re-dovisningsrådets rekommendation nr 1:00 har tillämpats. Värderingsprinciper m mTillgångar, avsättningar och skulder har värderats till an-skaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen/företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaff-ningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 50 år

Byggnad på ofri grund 15 år

Markanläggningar 20 år

Bilar, kollektivtrafikanläggningar 5 år

Inventarier och installationer 3–5 år

Biljettmaskinsystem 10 år

Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.

Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 In-täkter.Som intäkt redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget redovi-sar därför inkomst till nominellt värde direkt vid leverans. KoncernredovisningKoncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovis-ningsrådets rekommendation RR 1:00. Dotterföretag Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas i nor-malfallet enligt förvärvsmetoden.

Intresseföretag Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20% och högst 50% av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt anskaffningskostnadsmetoden, då det är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvi-sande bild enligt årsredovisningslagen.

Anskaffningskostnadsmetoden innebär att andelarna i intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärde. I ägarfö-retagets resultaträkning ingår som intäkt från investeringen endast erhållen utdelning och då till den del denna hänför sig till vad som intjänats efter anskaffningstillfället.

Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhäng-ande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akut-grupp.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att mini-mera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanse-rade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. KoncernuppgifterAv moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kro-nor avser 1,2 % (1,4 %) av inköpen och 4,6 % (6 %) av försäljningen dotterföretag.


24


Not 1 Nettoomsättning 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01– 2009-12-31

Koncernen

Nettoomsättning

Aktieägartillskott landsting 52 376 000 56 000 000

Aktieägartillskott kommuner 59 617 921 56 000 000

Intäkter tjänster 8 490 042 8 362 243

Intäkter Rikstrafiken 22 534 628 24 977 271

Intäkter personbefordran 122 280 306 124 482 528

Intäkter serviceresor 70 400 588 –

Intäkter godsbefordran 54 917 089 53 880 858

Övrigt –

Hyresintäkter 910 113 757 848

391 526 687 324 460 748

Nettoomsättning per geografisk marknad

Sverige 391 526 687 324 460 748

391 526 687 324 460 748

Moderföretaget

Nettoomsättning

Aktieägartillskott landsting 52 376 000 56 000 000

Aktieägartillskott kommuner 59 617 921 56 000 000

Intäkter tjänster 8 490 042 8 362 243

Intäkter Rikstrafiken 22 534 628 24 977 271

Intäkter personbefordran 122 280 306 124 482 528

Intäkter serviceresor 70 400 588 –

Intäkter godsbefordran 16 576 357 17 375 000

Övrigt – –

352 275 842 287 197 042

Nettoomsättning per geografisk marknad

Sverige 352 275 842 287 197 042

352 275 842 287 197 042

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Koncern Moderföretag

Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag 250 277 169 689

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 35 900 35 900

Skatterådgivning 6 890 6 890

Andra uppdrag 55 537 16 787


25


Not 3 Anställda och personalkostnader 2010-01-01 – 2010-12-31 2009-01-01 – 2009-12-31

Medelantalet anställda varav män varav män

Moderföretaget 34 41% 34 39%

Totalt i moderföretaget 34 41% 34 39%

Dotterföretag 30 70% 27 70%

Totalt i dotterföretag 30 70% 27 70%

Koncernen totalt 64 38% 61 52%

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar 2010-12-31 2009-12-31

Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor Andel kvinnor

Moderföretaget

Styrelsen 18% 20%

Övriga ledande befattningshavare 50% 40%

Koncernen totalt

Styrelsen 10% 11%

Övriga ledande befattningshavare 38% 36%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2010-01-01 – 2010-12-31 2009-01-01 --2009-12-31

Löner och

ersättningar

Sociala

kostnader

Löner och

ersättningar

Sociala

kostnader

Moderföretaget 10 513 088 3 843 528 10 325 427 4 419 194

(varav pensionskostnad) 1) (501 194) 1) (893 129)

Dotterföretag 9 391 248 3 488 471 8 280 785 2 999 869

(varav pensionskostnad) (554 798) (502 842)

Koncernen totalt 19 904 336 7 331 999 18 606 212 7 419 063

(varav pensionskostnad) 2) (1 055 992) 2) (1 395 971)

1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 255 293 (f.å. 257 140) företagets ledning.2) Av koncernens pensionskostnader avser 255 293 (f.å. 257 140) företagets ledning.Lönekostnaderna i resultaträkningen har reducerats med statliga bidrag för koncernen med 770 321 (f.å. 362 260) och för moderbolaget 470 769 (f.å.282 270).

Löner och andra ersättningar fördelade per land och

mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda

2010-01-01 -- 2010-12-31 2009-01-01 -- 2009-12-31

Styrelse

och VD

Övriga

anställda

Styrelse

och VD

Övriga

anställda

Moderföretaget i Sverige 974 451 9 538 637 985 143 9 340 284

Dotterföretag i Sverige 69 150 9 322 098 54 700 8 226 085

Sjukfrånvaro 2010-01-01 – 2010-12-31 2009-01-01 – 2009-12-31

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 4% 4%

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman-hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 23% 19%

Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid:

Sjukfrånvaron fördelad efter kön:

Män 1% 1%

Kvinnor 6% 6%

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:

30–49 år 4% 4%

50 år eller äldre 2% 2%


26


Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01– 2009-12-31

Koncernen

Byggnader och mark -256 080 -256 078

Inventarier, verktyg och installationer -2 927 499 -2 920 245

-3 183 579 -3 176 323

Moderföretaget

Inventarier, verktyg och installationer -2 142 633 -2 223 928

-2 142 633 -2 223 928

Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

2010-01-01– 2010-12-31

2009-01-01– 2009-12-31

Moderföretaget

Ränteintäkter, koncernföretag 92 329 163 096

92 329 163 096

Not 6 Byggnader och mark 2010-12-31 2009-12-31

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 12 691 232 12 691 232

12 691 232 12 691 232

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -3 326 382 -3 070 304

Årets avskrivning enligt plan -256 080 -256 078

-3 582 462 -3 326 382

Redovisat värde vid perioden slut 9 108 770 9 364 850

Inga taxeringsvärden finns åsatta för fastigheterna.


27


Not 7 Inventarier, verktyg och installationer 2010-12-31 2009-12-31

Koncern


Vid årets början 36 639 064 35 997 276

Nyanskaffningar 1 297 190 1 143 127

Avyttringar och utrangeringar -1 852 989 -501 339

36 083 265 36 639 064


Vid årets början -23 901 084 -21 267 213

Avyttringar och utrangeringar 1 763 051 286 374

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden -2 927 499 -2 920 245

-25 065 532 -23 901 084

Redovisat värde vid periodens slut 11 017 733 12 737 980

Moderföretag


Vid årets början 29 069 513 28 531 744

Nyanskaffningar 437 761 849 665

Avyttringar och utrangeringar -17 900 -311 896

29 489 374 29 069 513


Vid årets början -17 692 373 -15 718 278

Avyttringar och utrangeringar 1 193 249 833

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden -2 142 633 -2 223 928

-19 833 813 -17 692 373



28

Not 8 Andelar i koncernföretag 2010-12-31 2009-12-31


Vid årets början 1 702 000 1 702 000


Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Antalandelar

Andeli % i)

RedovisatvärdeDotterföretag / Org nr / Säte

Busstationsfastigheter i Norrbotten AB, 556083-7196, Luleå 1 000 100,0 1 600 000

Norrbottens Bussgods AB, 556256-4590, Luleå 1 020 51,0 102 000

1 702 000

i) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Not 9 Fordringar hos koncernföretag Koncern Moderföretag


Vid årets början – 12 867 192

Tillkommande fordringar – 374 108

Redovisat värde vid periodens slut – 13 241 300

Not 10 Andelar i intresseföretag Koncern Moderföretag


Vid årets början och slut 500 000 500 000

Redovisat värde vid periodens slut 500 000 500 000

Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i intresseföretag 2010-12-31

Andelar/ antal

i % ii)

Bokf värde hos moderfö-

retag/koncernIntresseföretag/ org nr, säte

Justerat EK / Årets vinst i)

Direkt ägda

Norrtåg AB – 500

556758-3496, Lycksele 500 000 25,0 500 000 500 000

500 000 500 000

i) Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.

ii) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Då intresseföretaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild enligt årsredovisningslagen redovisas inne-havet enligt anskaffningskostnadsmetoden i såväl moderföretag som koncernen.



29


Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncern Moderföretag


Vid årets början och slut 130 000 130 000

Redovisat värde vid årets slut 130 000 130 000

Koncern Moderföretag

Specifikation avvärdepapper

Börsvärdeeller motsv

Redovisatvärde

Börsvärdeeller motsv

Redovisatvärde

Övrigt 130 000 130 000 130 000 130 000

130 000 130 000 130 000 130 000

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern Moderföretag

Förutbetalda leverantörsfakturor 1 256 515 687 067

Upplupna intäkter persontrafik 7 767 964 7 767 964

Upplupna intäkter godstrafik 967 363 –

Övriga poster 1 451 821 1 276 985

11 443 663 9 732 016

Not 13 Eget kapital Aktie-kapital

Bundnareserver

Friareserver

Koncernen

Vid årets början 10 000 000 20 000 000 1 243 322

Årets resultat -48 436

Vid årets slut 10 000 000 20 000 000 1 194 886

Aktie-kapital

Reserv-fond

Fritt egetkapitalModerföretaget

Vid årets början 10 000 000 20 000 000 2 229 648

Koncernbidrag -170 000

Skatteeffekt på koncernbidrag 44 710

Årets resultat –

Vid årets slut 10 000 000 20 000 000 2 104 358


30

Not 14 Övriga skulder till kreditinstitut, långfristiga 2010-12-31 2009-12-31

Koncern

Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen 83 350 183 346

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen – –

83 350 183 346

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderföretag

Interima skulder trafikutövare 16 847 616 16 847 616

Förutbetalda ägartillskott 22 390 000 22 390 000

Förutbetalda verksamhetsintäkter 1 774 186 1 650 000

Upplupna personalkostnader 3 088 450 1 186 653

Övriga poster 8 707 967 7 074 351

52 808 219 49 148 620



31


32

REVISIONSBERÄTTELSE


33

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2010


34

FÖRETAGETS STYRELSE, REVISORER 0CH PERSONAL 2010

Styrelse Leif Hjalmarsson, ord (s) Bengt Niska, vice ord (s) Agneta Lipkin (s) Hans Rolfs (s) Christer Bergdahl (ns) Birger Arvidsson (ns) Hans Swedell (m) Jerry Johansson (s) Margaretha Lindbäck (s) Ulf Hannu (c) Rasmus Joneland (v)

Arbetsutskott Leif Hjalmarsson (s) Bengt Niska (s) Hans Swedell (m)

Revisorer Rolf Anttila, aukt revisor

Lekmannarevisorer Anders Åknert (v) Per-Olov Planting (kd)

Ersättare Bertil Lundholm (s)Leif Nilsson (s)Ingela Uvberg-Nordell (s)Annika Eriksson (mp)Kjell Åström (ns)Gunvor Ojanlatava (ns)Monica Hedström (m)Helena Stenberg (s)Bengt-Olov Innala (s)Olle Lindström (m)Simon Fors (v)

ErsättareMargaretha Lindbäck (s)Agneta Lipkin (s)Ulf Hannu (c)

ErsättareKarl-Olof Öhrn, aukt revisor

Ersättare Birgit Sandahl (m)Vanja Berglund (s)

VERKSAMHETER OCH PERSONAL

VD-stab Arne Andersson, VD Lena Henriksson, sekr Elisabeth Eriksson, marknad Stefan Andersson, data Gustav Hansson, data Mikael Nilsson

Kundservice Maria Isaksson, chef Sofia Ahlbäck (föräldraledig fr 091101 Ulla Andersson Anna-Lena Bjälmsjö (tj ledig tom 100601) David Enbom Tony Engström Irma Forsman Thomas Halsius Inga-Lill JohanssonMarianne Johansson Fredrik Kallojärvi Stina Karlsson Annelie Larsson Anette Larsson Åsa Lång

Tommy Persson Maria Stoltz Ann-Sofie RokkaAgneta Vennberg

TrafikLars Nilsson, chefEllinor IsakssonLars Hedalm Helena Persson

Ekonomi Tomas Widetun, chef Jan-Ola Eriksson Christina Nilsson

Kundservice i LuleåElisabeth Eriksson, chefAnnica Enqvist Mona Kommes

ResvärdarAnnlouise IdorsdotterLeif Lindblom


35


36

Länstrafiken i Norrbotten Trafikupplysning Norrbottens BussgodsBox 183 Busstider i Norrbotten Kv. Loet956 31 Överkalix Tel. 0771-100 110 972 31 LuleåTel. 0926-756 80 www.ltnbd.se Tel. 0920-24 11 00Fax 0926-770 15 Fax 0920-24 11 13e-post: [email protected]

Fakta omLänstrafiken i NorrbottenLänstrafiken i Norrbotten AB är huvudman för all kollektivtrafik med buss i Norrbotten. Bolaget ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till 50 % av länets kommuner.

Trafiken utförs av ett 40-tal privata och kommunala trafikföretag, som har avtal med Länstrafiken. Trafikföretagen har ca 500 anställda förare och 230 bussar. Varje år reser ca 3,4 miljoner resenärer med Länstrafiken.

Länstrafiken trafikerar 115 linjer, där stomlinjerna är kärnan i det omfat-tande trafiknätet. Här ingår också bussar som trafikerar linjer till Finland och Norge. Trafiknätet omfattar även lokala linjer som står för servicen i varje kommun samt sk efterfrågestyrd kompletteringstrafik. I samarbete med taxi kan vi även erbjuda våra kunder BussTaxi från hemmet till närmaste busstation.

Länstrafikens huvudkontor ligger i Överkalix. Där finns och så vår kundserviceavdelning som svarar för trafikinformation till våra kunder på telefon 0771-100 110 samt beställningar av sjukresor och färdtjänst i länet. Årsomsättningen uppgår till ca 400 miljoner kronor.

Prod

uktio

n G

TC P

rint

AB 2

011

Documents

Årsredovisning och koncernredovisning 2010intranet.ltnbd.se/file/arsredovisning-2010.pdf · 2013. 3. 19. · 2012-06-30 och under 2011 kommer förhandlingar om ett nytt avtal gällande