ÅRSREDOVISNING 20102010, propositionen om ökad kvalitet och förbättrat resurstilldel-ningssystem i högre utbildning kom i mars, liksom den så kallade autonomipropositionen, vilken

Å R S R E D O V I S N I N G

2010

1S V E R I G E S L A N T B R U K S U N I V E R S I T E T • Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

6. Fortlöpandemiljöanalys 426.1 Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utveckling 426.2 Ny struktur för miljöanalysprogrammen 426.3 Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskning 446.4 Fortsatt internationellt engagemang 456.5 Beslutsunderlag med helhetssyn 456.6 Särskilda medel enligt den sk. Klimatpropositionen 456.7 Förbättrad kommunikation via webben 466.8 Internationella året för biologisk mångfald 476.9 Infrastruktur för forskning 476.10 Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys 48

7. Personalochjämställdhet 507.1 Personalstruktur 507.2 Kompetensförsörjning och ledarskap 527.3 Arbetsmiljö 527.4 Jämställdhet och mångfald 537.5 Sjuktal 54

8. Infrastruktur 568.1 Stöd till kärnverksamheterna 568.2 Lokalförsörjning 578.3 Universitetsdjursjukhuset, UDS 578.4 Egendomsförvaltningen 58

9. Övrigåterrapportering 609.1 Kostnader per prestationstyp 609.2 Intern styrning och kontroll 619.3 Engagemang i organisationsbildningar 61

10. Finansiellredovisning 62

11. Sammanställningavväsentligauppgifter 85

12. Förkortningarochdefinitioner 86

InnehållREKTORHARORDET 2

1. Verksamhetsidé,visionochmål 41.1 Verksamhetsidé 41.2 Vision 41.3 Strategiska mål 4

2. Underskrifter 7

3. Utbildningpågrund-ochavanceradnivå 83.1 Antagning 93.2 Examinerade 113.3 Internationalisering 133.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete 133.5 Jämställdhet och mångfald i utbildningen 143.6 Samverkan inom utbildningen 153.7 Kompetensutveckling för yrkesverksamma 163.8 Studentinflytande 173.9 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå 18

4. Utbildningpåforskarnivå 204.1 Rekrytering 204.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna 204.3 Examinerade 214.4 Studiefinansiering 214.5 Genomsnittlig nettostudietid 224.6 Universitetsgemensamma kurser 224.7 Forskarskolor 234.8 Nöjda forskarstudenter 23

5. Forskning 245.1 Extern finansiering 245.2 Internationell forskningsfinansiering 255.3 Vetenskaplig publicering 265.4 Prestigefyllda anslag och utmärkelser 285.5 Strategiska satsningar 295.6 Samverkan 335.7 Institutsuppgifter 345.8 SLU Holding AB 355.9 Forskning om non food crops 365.10 Bruka utan att förbruka 365.11 Hållbar utveckling 375.12 Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) 395.13 Visst internationellt forskningssamarbete 395.14 Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå 40

1(87)

DNR: SLU ua Fe.2010.1.4-4124 Grafisk form: Maria Widén, SLU kommunikationsavdelningen Tryck: Repro, SLU

2 S V E R I G E S L A N T B R U K S U N I V E R S I T E T • Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

Rektor har ordetSLU:s styrelse har under 2010 fastställt ett antal kvali-tetsmål för verksamheten. För att säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen har SLU under 2010 arbetat med att konkretisera och implementera strategiska satsningar utifrån den omfattande internationella utvärderingen ”Kvalitet och Nytta” (KoN), 2009. KoN konstaterade att SLU:s forskning generellt håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv och identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s veten-skapliga styrkeområden. Dessa områden har under 2010 fått ökade resurser för att upprätthålla och utveckla sin potential ytterligare. Därutöver förstärker SLU kompetensområden som exempelvis modellering, bioinformatik som har stor betydelse för forskningen eller för universitetets sektorsroll. Ansträngningar har även gjorts för att öka den interna sam-verkan mellan orter, fakulteter och vetenskapsområden. För öka nyttoutfallet har tillsatts en vice-rektor för samverkan och 18 nya lektorstjänster har utannonserats under 2010. Det är tjänster som kombinerar forskning med samverkansupp-drag inom områden av betydelse för den gröna sektorn och samhället i övrigt.

Den vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kon-tinuerligt sedan mitten av 2000-talet. Bibliometrisk analys bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög in-ternationell kvalitet. Sammantaget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, och jag är förvissad om att pågående ansträngningar kommer att ytterligare öka publi-ceringen. Externa forskningsbidrag fortsätter att öka och under 2010 har SLU i stor konkurrens erhållit finansiering för ett antal större strategiska satsningar från forskningsråd och stiftelser.

SLU:s verksamhetsidé är att utveckla kunskapen om de biolo-giska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nytt-jande av dessa. Verksamhetsidéns globala perspektiv har länge

varit levande inom universitetet. Forskare, lärare och studen-ter vid SLU har alltid varit starkt engagerade i det globala utvecklingssamarbetet och SLU:s verksamhet ligger fortsatt väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. SLU har därför under 2010 antagit en strategi för global utveck-ling och inrättar nu ett centralt sekretariat för forskning, ut-bildning och kapacitetsbyggande för jord- och skogsbrukets utveckling i fattiga länder.

SLU har som mål att öka utbildningsvolymen och det är positivt att antalet helårsstudenter ökade med ungefär 5 pro-cent under 2010, vilket såväl beror på redan genomförda utökningar inom yrkesprogrammen som på ett ökande antal nyantagna masterstudenter. Under 2011 har vi delvis andra förutsättningar för studentrekrytering, då avgifter införs för studenter utanför EES-området och då vi nu inte har medel tillgängliga för fortsatt utökning av utbildning på grund- och avancerad nivå. På forskarnivå har vi en fortsatt återhämtning i antalet doktorander efter en lägre antagning 2005-2007. En allt större andel av doktoranderna deltar i tematiska forskar-skolor, vilket enligt de uppföljningar som gjorts visat sig vara positivt för doktorandernas studiemiljö och handledning.

Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är sam-hällets behov som de uttrycks i riksdagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande målsätt-ningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Några viktiga insatser under 2010 har varit att genomföra de organisatoriska förbättringar som identifierades i KoN samt att öka fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalysarbetet. SLU har också under året lanserat en helt ny extern och intern webbplats, där bl. a. miljöanalysen fått tydligare ingångar för statistik och miljöanalys.

Glädjande är att SLU:s universitetsdjursjukhus, UDS, efter


Rektor har ordet

Lisa Sennerby Forsse

ett omfattande arbete med framtagande av en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten, nu har vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott. Också innovationsverksamheten vid SLU är fortsatt fram-gångsrik genom SLU Holding AB:s arbete. Som exempel kan nämnas att Isconova AB, som utvecklar och tillhanda-håller adjuvans till vaccin, noterades på OMX First North i november 2010.

Under våren 2010 kom fyra propositioner som har stor betydelse för landets högskolor och universitet. Tre av dessa berör SLU, (den fjärde handlade om lärarutbildningen). Propositionen om studieavgifter blev offentlig redan i början 2010, propositionen om ökad kvalitet och förbättrat resurstilldel-ningssystem i högre utbildning kom i mars, liksom den så kallade autonomipropositionen, vilken föreslog ökad frihet för landets lärosäten. Till detta kom så också avskaffandet av kårobligato-riet den 1 juli. Av dessa propositioner blev det så småningom beslut. Det beslut som rör studieavgifter kommer vi att kun-na se resultatet av först under 2011 men vi förväntar oss en nedgång i antalet utländska studenter som förmodligen blir högst avsevärd.

Den nya kvalitetskontrollen och resurstilldelningssystemet för utbildning kommer att ställa stora krav på lärosätena då ett helt nytt system har införts. Det är de färdigheter studen-terna har tillägnat sig vid utbildningens slut som ska granskas. Främst kommer självständiga arbeten att få ett stort infly-tande på utfallet. Beträffande autonomireformen ”En Aka-demi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor” har styrelsen uppdragit åt rektor att under 2011 analysera i vilka avseenden som det är lämpligt att utnyttja den ökade autonomin samt att lämna förslag till nya regelverk som kan träda i kraft tidigast år 2012.

Efter kårobligatoriets avskaffande blev det under året klart

att samtliga åtta studentkårer vid SLU blir kvar samt att de fortsatt för sin talan genom den gemensamma organisatio-nen SLUSS. SLU har också genom beslut säkerställt kårernas ekonomiska stöd.

Jämställdhetsarbetet vid SLU bedrivs under beteckningen ”Lika villkor”. Under 2010 kan vi urskilja en positiv utveck-ling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts inom tjänstekategorierna universitetslektor, forskarassistent och forskare inklusive post doc. Även vad gäller andelen kvinnliga professorer är utvecklingen positiv, där en tredjedel av nyanställda professorer under året var kvinnor. Däremot är nivån här fortsatt alldeles för låg och uppgår nu till 22 pro-cent. Här måste arbetet intensifieras.

År 2010 var ett i stora stycken gott år för SLU och det kan konstateras att SLU har fortsatt en god ekonomi. Den låter oss vara offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. I enlighet med vår långsiktiga strategi har de pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare saktat ner något un-der 2010. Tidigare underskott av högutbildad personal är på väg att fyllas och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Även om rankningar av olika slag inte alltid visar en riktig bild av verksamheten kan noteras att SLU allt oftare ligger högt på olika listor över framstående lärosäten, både härhemma och internationellt. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till alla SLU:s medarbetare och studenter som bidragit till universi-tets goda resultat. Ert engagemang behövs och er kompetens är en förutsättning för universitetets fortsatta framgångar un-der kommande år. ■

S V E R I G E S L A N T B R U K S U N I V E R S I T E T • Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 04

Under2009fastställdeSLU:sstyrelse verksamhetsidé vision och mål för verk-samheten som tar sin utgångspunkt i det uppdrag som är fastställt i universitetets förordning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen.

1.1 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans för-valtning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.

1.2 VisionSLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

1.3 Strategiska målSLU:sgemensammamåläratt• verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark

koppling mellan utbildning och forskning, • forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bedrivs i samverkan med

utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt, • forskningensresultatärkändaochnyttjasisamhället,• ha en stark internationell dimension, bl.a. genom strategisk samverkan med

utländska universitet och forskningsinstitut, • vi stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av

global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, • studenterochpersonalharenarbetsmiljöocharbetsförutsättningarsomtillhör

de mest attraktiva, • organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv

resursanvändning, • jämställdhets-ochmångfaldsperspektivetharenstarkställningihelaverksamheten,• personalochstudenterärvårabästaambassadörer. SLU:smålförforskningenäratt• fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och

utbildningsuppdrag,

Verksamhetsidé, vision och mål1


• den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiskaområden,

• erbjudamiljöersomfrämjarochstimulerarnydanandeexcellentforskning.

SLU:smålförutbildningpågrund-ochavanceradnivåäratt• utbildningenuppfyllersåvälhögtställdavetenskapligaochpedagogiskakvalitets-

krav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden, • denärattraktivochkonkurrenskraftigbådeiettnationelltochinternationellt

perspektiv, • utbildningsvolymenärstörreänår2009medenstorandelstudenterpåavancerad

nivå.

MålförutbildningpåforskarnivåvidSLUäratt• doktorerutbildadevidSLUäreftertraktadeförsinhögakompetens,nationellt

såväl som internationellt, • omfattningenavutbildningenärdimensioneradsåattsåvälforskningsomövrig

arbetsmarknad kan förses med forskarutbildad arbetskraft, • rekryteradebästaforskarstudenternaochattenökadandelharanställningunder

studietiden, • utbildningenihöggradbedrivsinomramenförforskarskolorisamverkanmed

näringsliv, offentlig sektor och internationella partners.

SLU:smålförfort-,vidare-ochuppdragsutbildningäratt• erbjudaattraktivautbildningarinomdetlivslångalärandetgenomhögskolemässig

utbildning inom SLU:s sektorer.

SLU:smålförfortlöpandemiljöanalysäratt• detfinnsenstarkkopplingmellanfortlöpandemiljöanalysochövrigaverksam-

hetsgrenar inom SLU • verksamhetenärledandeiEuropaochbidraraktivttillinternationellutveckling

av vetenskapligt grundad miljöanalys, • levererabeslutsunderlagsommedgerattresursutnyttjandeochmiljökonsekvenser

kan vägas samman.

SLU:smålförstödtillkärnverksamheternaäratt• kärnverksamheternaerbjudsgodaservicenivåer,• minimerakostnadernaförstödverksamheteninomöverenskommenservicenivå,• haenkvalitetssäkradocheffektivmyndighetsutövning.■

Verksamhetsidé, vision och mål

Verksamhetsidé, vision och mål



Årsredovisning 2010 för SLU

Styrelsen har vid sitt sammanträde den 17 februari 2011 fastställt årsredovisningen för budgetåret 2010.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att

den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Ingrid Petersson Lisa Sennerby Forsse Ordförande Rektor

Inger Andersson Maria Andersson

Marlene Areskog Lennart Båge

Göran Ericsson Bo Jonsson

Rolf Lidskog Johan Lindman

Anja Pedersen Eva Thörnelöf

Peter Sylwan Inger Åhman

Ingrid Öborn

Underskrifter

2


Utbildningpå grund- och avancerad nivå

2010harinneburitenfortsattrelativtkraftigökning av den totala volymen utbildning på grund- och avancerad nivå. Antalet helårsstudenter har ökat med ungefär 5 procent samtidigt som prestationsgraden bibehållits på en i jämförelse med andra svenska lärosäten hög nivå. SLU:s mål är att öka utbildningen vid läro-sätet och ökningen de senaste åren är till stor del ett resultat av satsningar på pro-gram med högt söktryck och masterutbildningar. Det är också ett resultat av stora ungdomskullar och att 2010 var det sista året där studenter utanför EES-området kunde antas för studier utan avgift.

Resultatet för 2010 överensstämmer således väl med målet att öka utbildningens volym och att därmed både skapa en bättre balans mellan redovisningsområden inom universitetet och tillfredsställa en stor efterfrågan från arbetsmarknaden. Sam-tidigt pekar resultat på att det kommer att bli svårare att öka volymen kommande år, framför allt eftersom regeringen lagt restriktioner på hur stor del av anslaget som får användas för grundutbildning och den volym som uppnåtts 2010 överstiger något den nivå som kan ersättas med tillgängliga medel för utbildning på grund- och avancerad nivå. I den mån riksdagen inte ökar anslaget för utbildning måste således ytterligare ökningar av utbildningen finansieras genom effektiviseringar och/eller kvalitetssänkning.

SLU:s utbildningsutbud reviderades i anslutning till den nya examensordningen 2007. Det är alltjämt yrkesutbildningarna som utgör basen i utbudet av utbildning-ar på grundnivå och som attraherar merparten av studenterna. De tvååriga yrkes-utbildningarna ges nu som treåriga kandidatprogram, vilket är en utveckling i linje med både vetenskapliga kvalitetskrav och den nya examensordningen. Dessvärre är agronomexamen fortfarande 4,5 år. SLU har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om en förlängning, vilket är i linje med agronomstudenternas önskemål. Många väljer redan nu att läsa kurser utöver kraven för agronomexamen så att de både får en yrkes- och en masterexamen.

Universitetet eftersträvar att en ökande del av utbildningen ska avse avancerad nivå och resultaten för 2010 visar på en ökning med drygt 20 procent av helårs-studenterna på avancerad nivå. Antagningen till masterprogram ökade med drygt 70 procent. Resultatet speglar en långsiktig satsning på masterprogram och utök-ning av vissa längre yrkesprogram, men är också en effekt av en ökad antagning av utländska studenter, där införandet av avgifter kan förväntas medföra ett minskat antal studenter.

Hösten 2010 utlyste SLU 23 masterprogram på avancerad nivå, varav de allra flesta har engelska som undervisningsspråk, eftersom de även vänder sig till utländ-ska sökande. Nio av programmen ges i samarbete med andra universitet i Sverige

3


Utbildning på grund- och avancerad nivå

och utomlands. Från 2011 införs avgifter för studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området. Erfarenheter från andra länder som infört avgifter är att en kraftig minskning av antalet studenter är att vänta de första åren.

3.1 AntagningSLU behöver öka och bredda studentrekryteringen av flera skäl; för att få antag-ning i konkurrens till alla program, för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom flera av utbildningarna, för att säkerställa kompetensförsörjning inom SLU:s ämnen på sikt, och sist men inte minst för att nå målet om en större utbildningsvolym.

Antagningsarbetet har de senaste åren ändrat karaktär. IT-stödet har utvecklats samtidigt som det pågått en medveten strävan att föra över så mycket som möjligt till det nationella systemet NyA. Trots detta pågår manuella granskningar i princip hela året till de totalt sju antagningsomgångarna (vår- och hösttermin, interna-tionella kurser vår och höst, masterprogram, sommarkurser och antagningen till hippologprogrammet), där studenterna kan anmäla sig fram till kursstart eftersom tomma platser finns vid många program.

ProgrampågrundnivåTabell 1 visar sökande och antagna individer till program på grundnivå för hela SLU. Söktrycket till programmen är alltjämt mycket varierande. Djurrelaterade utbildningar har flest antal sökande (i fallande ordning: djursjukskötarprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskydd, agronom med husdjursinriktning). Därefter kommer landskapsarkitektprogrammet, jägmästarprogrammet och träd-gårdsingenjör - odling. Inom agronomutbildningen har inriktningen landsbygdsut-veckling på tre år blivit mer populär än de etablerade inriktningarna livsmedel och mark/växt, som inte fyller platserna.

Hösten 2010 var första gången SLU antog studenter till treåriga hippolog- och lantmästarprogram. På hippologprogrammet var det även första gången antagning till den nya inriktningen islandshäst. För att tidigare hippologstudenter ska få möj-lighet att få samma nivå på utbildningen som de som nu börjar, har arbetet med att utveckla ett påbyggnadsår pågått under 2010. Påbyggnadsåret kommer att erbjudas hösten 2011.

Av sammantaget 27 utlysta sökalternativ var det 9 som inte fyllde platserna och 12 av de 26 program som startar har färre än 20 antagna studenter. (Mat och hälsa kandidatprogram ställdes in på grund av få sökande.)



Tabell 1: Sökande och antagna till program på grundnivå 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Behöriga sökande individer 3 943 3 627 3 652 5 253 5 152

Andel kvinnor, % 75 78 72 75 76

Antal platser 1 077 1 080 1 150 1 150 1 086

Antal antagna 987 935 942 999 989

Andel kvinnor, % 64 72 67 68 66

Fyllnadsgrad, % 92 87 82 87 91

Den påfallande stora ökningen av sökande mellan 2008 och 2009 förklaras till stor del av ändrade behörighetskrav till djursjukskötarprogrammet; det krävs inte längre sex månaders praktik för att bli behörig. En direkt konsekvens är att program-met nu har fler behöriga sökande än veterinärprogrammet. Sökande till dessa två utbildningar utgör tillsammans drygt 3 000 av det totala antalet behöriga sökande.

Sett i ett längre perspektiv förefaller inte SLU:s utbildningsutbud vara så trend-känsligt, antalet antagna är relativt konstant över tid. Enligt SCB:s befolkningsstatis-tik kommer antalet 20-åringar emellertid att sjunka från 2012 och framåt. Andelen ungdomar som väljer SLU måste därför öka om SLU ska kunna behålla dagens utbildningsvolym, varför universitetet dels måste bredda sin rekryteringsbas, dels öka andelen i befintlig bas som söker SLU:s utbildningar. Dessvärre medför den nya gymnasieskolan som införs 2011 att det blir svårare för elever från naturbruks-programmet att bli behöriga till högskolestudier. Dessa utgör idag ca 16 procent av det totala antalet antagna, på de treåriga programmen utgör de 25 procent.

Med utgångspunkt från universitetets mål om en ökad utbildning och de för rekryteringen negativa förändringarna i omvärlden har ett rekryteringsråd inrät-tats för att förbättra marknadsföring och kommunikation. Redan under 2010 har framför allt marknadsföringen med webben som verktyg förändrats och förstärkts. Närvaro i sociala medier är viktiga inslag som tillsammans med en kampanjwebb åtminstone givit goda resultat vad avser unika besök på SLU:s webbplats.

Programpåavanceradnivå(masterprogram)Utbildningen på avancerad nivå har i relativa termer ökat mycket starkt, vilket huvudsakligen beror på en ökad antagning till masterprogrammen. Ökningen har flera orsaker, dels är rekryteringsbasen större; hösten 2010 var de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt 2007 års examensordning behöriga för masterpro-grammen, dels var 2010 sista året som studier i Sverige är avgiftsfria för studenter utanför EU/EES. Dessutom tycks det som om ett antal program etablerat sig som stabila alternativ på den svenska utbildningsmarknaden. De enskilda program som fått flest registrerade studenter är miljöekonomi och företagsledning, bioteknologi, landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning, hållbar utveckling samt miljö-kommunikation (det senare är ett ettårigt magisterprogram). Masterprogrammen har sammantaget en stor andel utländska studenter, vilket har stor betydelse för universitetets strävan att skapa en internationaliserad miljö. Men som tabell 2 tyd-liggör, medför detta också att rekryteringen blir betydligt mindre träffsäker än då svenska studenter rekryteras - endast 38 procent av de som blir antagna påbörjar de facto utbildningen.

Tabell 2: Sökande och antagna till program på avancerad nivå 2008–2010*.

2008 2009 2010

Sökande 7 098 6 261 6 318

Behöriga sökande* 1420 995 1 681

Antagna 471 605 787

Registrerade 122 154 273

Andel registrerade av antagna, % 26 25 38

* Antagningsstatistiken för 2007 och bakåt är inte jämförbar för masterprogrammen.



Det går förvisso att utläsa en positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjar studierna, men merparten av de studenter som läser mas-terprogram på SLU idag kommer från länder utanför EU/EES-området och redan vid årsskiftet 2010/2011 noteras att antalet sökande till masterprogrammen mins-kat med ca 75 procent inför 2011. Universitetet får inte registrera och lagra upp-gifter om varifrån studenterna kommer, men enligt den enkät som skickats till de som nu läser något av de engelskspråkiga masterprogram kommer en majoritet av studenterna från länder utanför EU/EES-området, och då från Asien och Afrika.

HelårsstudenterochhelårsprestationeriutbildningenUtbildningens volym har under 2010 ökat mer än planerat och sannolikheten för att universitetet ska klara sitt uppdrag under treårsperioden 2009-2011 är mycket hög. Även om antagningen av utländska studenter skulle minska kraftigt, och de minskande svenska ungdomskullarna tillsammans med en bättre konjunktur skulle slå igenom, så medför antagningsökningen hittills att studentantalet ökat under perioden. Prestationsgraden har också bibehållits på en förhållandevis hög nivå under 2010 och det finns inga indikationer på att den ska förändras i någon högre grad (Tabell 3).

Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya exa-mensordningen började på hösten 2007, och många av de kurser som gavs under våren 2007 var inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad från 2008 tom. 2010 är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar planenligt under perioden som en följd av översynen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen.

Tabell 3: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) 2007–2010.

2007 2008 2009 2010

HST

Grundnivå 2 630 2 572 2 793 2 795

Avancerad nivå 579 815 949 1 146

Ej nivåklassade kurser

407 141 50 46

Totalt 3 616 3 529 3 793 3 987

HPR

Grundnivå 2 369 2 343 2 485 2 555

Avancerad nivå 337 726 786 938

Ej nivåklassade kurser

405 156 19 18

Totalt 3 105 3 221 3 290 3 510

Prestationsgrad, %

Grundnivå 90 91 89 91

Avancerad nivå 58 89 83 82

Ej nivåklassade kurser 100 111 38 38

Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 6 s. 15.

3.2 ExamineradeAntal examina framgår av tabell 4. Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en master-examen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på långa yrkesprogram

Återrapportering

Under perioden 2009–2011 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU.

SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och i forskarut-bildningen uppdelat på män och kvinnor.



kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Utvecklingen av antalet examina över tid är således i hög grad en effekt av ett förändrat regelverk snarare än förändringar i utbildningen. Nya rutiner för uppföljningen håller på att utarbetas så att antalet utfärdade examina blir rättvisande med avseende på antalet examinerade individer.

Tabell 4: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Examinerade programstudenter (ej uppdragsutb.)

521 540 669 607 691

Examinerade utan programantagning 43 43 58 87 96

Totalt antal utfärdade examina 564 583 727 694 787

Examinerade i uppdragsutbildning med programantagning

11 38 12 1 9

Ökningen av antalet examinerade programstudenter är emellertid förväntad; den motsvaras antingen av tidigare utökningar av platsantalet på t.ex trädgårdsingen-jörsprogrammet, eller av att studenter på nya program nu börjar bli klara; t.ex. masterprogrammen och etologi och djurskyddsprogrammet.

Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Examen i uppdragsutbildning avser studenter som tagit examen från ett program som är uppdragsutbildning. SLU har tidigare även inkluderat de som tar en generell examen med stöd av uppdragsutbildnings-kurser, men övergår alltså fr.o.m nu till den definition som stöds av studiedoku-mentationssystemet Ladok. Det innebär att dessa nu räknas som examinerade utan programantagning.

GenomströmningGenomströmning har nationellt bedömts genom att mäta andelen av antagna och registrerade studenter som examineras, d.v.s. som kvoten av examinerade per antag-na. Måttet är dock behäftat med svagheter och Högskoleverket har i sin rapport om genomströmning noterat att examina inte är ett bra mått på genomströmningen annat än på vissa yrkesutbildningar, främst de som leder till ett legitimationsyrke (HSV 2009:29). Tidigare analyser inom SLU har visat att examensfrekvensen varie-rar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkes-examen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten. SLU har sedan 2005 avsatt stimu-lansmedel för att institutionerna ska lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår, men några mätbara effekter har inte kunnat noteras.

Tidigare analyser visar att de studenter som avbryter sina studier gör det an-tingen tidigt, eller strax innan examensarbetet. Högskoleverkets databas med nyck-eltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två (”kvarvaro”) är ca 77-78 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63-64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som exempelvis Karolinska In-stitutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78-79 procent).

Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 180 högskolepoäng inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74-76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jäm-förbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Genomströmningen vid SLU är god i förhållande till övriga svenska lärosäten.


3.3 Internationalisering SLU:s mål är att utbildningarna ska vara attraktiva både internationellt och natio-nellt och att det internationella utbytet ska öka. Andelen inresande studenter är inte litet vid SLU, men det sker ingen ökning av det internationella utbytet sett över ett antal år (tabell 5). Detta tillsammans med den förväntade minskningen av studenter från länder utanför EES-området torde innebära att det internationella utbytet minskar i närtid och att SLU måste öka aktiviteten för att vända en sådan utveckling.

Antalet inresande studenter via Erasmus var 2010 alltjämt förhållandevis stort medan antalet inresande studenter via bilateralt utbyte var betydligt mindre, om än ökande (Tabell 5). De bilaterala utbytena bygger på ömsesidighet; det krävs alltså att fler studenter vid partneruniversiteten kommer till SLU för att antalet utresande ska öka. För att uppnå detta strävar SLU efter att utveckla kursutbudet på engelska; det behövs fler utbildningar på grundnivå för att attrahera studenter i de engelskta-lade länder dit svenska studenter vill åka (USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada). Förutom att SLU inte har så många utbytesplatser i de populära länderna har de nya, mer restriktiva, reglerna för studiemedel en återhållande effekt på antalet utre-sande; särskilt för de studenter som läser långa program.

Tabell 5: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Inresande studenter

Bilateralt utbyte 29 24 34 42 59

Erasmus Mundus 44 41 40 66 50

Erasmus 221 262 224 211 200

Nordplus 21 27 30 41 31

Linnaeus Palme 4 2

Totalt antal inresande 315 354 328 364 342

Utresande studenter

Bilateralt 51 55 45 41 25

Erasmus 30 42 45 44 48

Nordplus 11 4 7 18 9

Linnaeus Palme 2 1

Totalt antal utresande 92 101 97 105 83

Minor Field Study 38 30 29 28 35

Som framgår är Minor Field Study, MFS, ett jämförelsevis populärt alternativ för SLU:s studenter som vill skaffa sig utlandserfarenhet. MFS är ett Sida-finansierat stipendium som går till studenter som vill göra sitt examensarbete i utvecklings-länder. SLU har en tradition av att skicka förhållandevis många studenter på MFS jämfört med andra universitet.

SLU:s samverkan inom nätverken Nova (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network) och ELLS (Euroleague for Life Sciences) avser främst utbildningar och kurser på avancerad och forskarutbildningsnivå.

3.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete SLU ska enligt sin instruktion bedriva utbildning på vetenskaplig grund. Universitetet har fastställt ”Kunskap för en hållbar framtid” som är universitetets forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012. För utbildningen betonas där bl.a.



ett starkt samband mellan utbildning och forskning, samspelet med samhället och arbetsmarknaden, internationalisering och samverkan med andra lärosäten, kvali-tetsutveckling och studentrekrytering.

Rektor har fastställt Kvalitet i SLU:s utbildning, policy och strategi. Där fastslås bl.a. att utbildningen ska bedrivas effektivt, med en ekonomi i balans. En förutsätt-ning för att nå det ekonomiska målet är att styrningen av SLU:s utbildning är väl fungerande och ger rätt incitament. Under 2009 påbörjades en utredning som ledde till vissa ändringar i anslagsfördelningen på fakultetsnivå under 2010, något som kommer att följas upp med en översyn av de SLU-övergripande rutinerna för anslagsfördelning till utbildningen.

För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har fakulteternas utbildnings-ansvariga vicedekaner fastställt en gemensam arbetsordning som i högre utsträck-ning ska sammanfalla med administrativa rutiner för rekrytering, ekonomisk uppföljning och antagning. Förhoppningen är att också detta ska bidra till att ut-bildningen vid SLU blir mer effektiv.

SLU avsätter årligen strategiska medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Under 2010 prioriterades satsningar inom Hållbar utveckling, yrkeskompetenser, rekry-tering, examination och forskningsanknytning, dvs. satsningar som är i linje med universitetets strategi. Projekten presenteras på SLU:s ”pedagogiska dag” som infaller i mars varje år. Under 2010 har lärarna vid SLU lagt ett omfattande arbete på att revidera betygskriterier och universitetet har också följt upp införandet av det nya betygssystemet med hjälp av en enkät som beräknas vara klar under våren 2011.

3.5 Jämställdhet och mångfald i utbildningenEtt mål för SLU är att jämställdhet och mångfaldssperspektivet ska ha en stark ställ-ning i hela verksamheten. Dessa frågor hanteras inom ramen för arbetet med lika villkor som är gemensamt för studenter och anställda. Det finns en handlingsplan som beskriver hur ansvaret är fördelat och hur likabehandlingsarbetet ska pågå fortlöpande och rutinmässigt inom olika delar av organisationen. Detta tydliggörs genom uppdrag i handlingsplanen som är fördelade till olika enheter inom univer-sitetet. SLU:s studiesociala råd har ansvar för att handlingsplanen tas fram, uppda-teras och följs upp. Några specifika uppdrag för 2010 var exempelvis att förbättra informationen till studenterna om deras rättigheter, uppdatera handlingsrutinerna vid misstanke om trakasserier och uppdatera tentamensregler för att minska risken för diskriminering. Det kanske mest påtagliga var beslutet att inrätta ”Stilla rum” vid SLU:s alla campus. Rummet ska vara religionsneutralt och till för studenter som vill be eller meditera. Se även s. 53 om ansvaret för SLU:s likavillkorsarbete.

Resultaten av den studiesociala enkäten 2010 visar emellertid att SLU alltjämt behöver uppmärksamma mångfaldsperspektivet och jämställdhetsfrågorna. För att öka medvetenheten bland SLU:s lärare om dessa frågor är könsmedveten pedago-gik och likabehandling av studenter inslag som ingår i den universitetspedagogiska utbildningen.

Två projekt vid SLU fick medel 2010 från regeringens Delegation för jämställd-het i högskolan. Stina Powell, utredare på enheten för miljökommunikation, fick 1,9 mnkr för projektet ”Ett jämställt SLU” som bl.a. handlar om att öka kunskapen om jämställdhet i undervisningen. Docent Gun Lindestav fick 0,8 mnkr för projektet ”Att ’relaskopera’ jägmästarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv”. Projektet går ut på att hitta metoder för att minska andelen könsbundna val till och inom de skogliga utbildningarna, samt att implementera dessa metoder i verksamheten.

SLU:s utbildningar har en sned könsfördelning. Inom den skogliga fakulteten finns flest män, medan det nästan bara är kvinnor på djurrelaterade utbildningar. Av alla nya programstudenter hösten 2010, var det 83 procent som hamnade i en



grupp där könsfördelningen per definition är sned (utanför intervallet 40–60 pro-cent). Antalet program där könsfördelningen är jämn har dock ökat från 1 program 2008 till 5 program 2010. Det är ett grovt sätt att räkna och ska endast ses som en indikation. Vissa studentgrupper är så små att enstaka studenter ger oproportioner-ligt stora utslag.

Fördelningen mellan kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad och forskarnivå framgår av tabell 6. Det finns inte några tecken på att övergången till forskarutbildningen skulle vara exkluderande. Den högre andelen män inom forskarutbildningen förklaras snarare av att där finns en högre andel studenter som kommer från länder med andra utbildningstraditioner än våra.

Tabell 6: Kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad- och forskarnivå.

2008 2009 2010

Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt

Utbildning på grund- och avan-cerad nivå, hst

2 314 1 216 3 529 2 440 1 353 3 793 2 562 1 425 3 987

% 66 34 64 36 64 36

Forskarutbildning, antal

400 301 701 402 310 712 409 320 729

% 57 43 56 44 56 44

3.6 Samverkan inom utbildningenSLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem respektive miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att komplettera utbildningsprogrammen med kompetens inom områden utan-för SLU:s egna, t.ex. juridik. Det kan ske som beställd utbildning, genom gästföre-läsningar eller andra överenskommelser. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella masters-programmet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbild-ningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbild-ningar och de skogliga basåren sker även de i nära kontakter med andra skolor. År 2010 antogs 22 elever från Jällaskolans basår till Skogsmästarutbildningen, varav 7 kvinnor. Innevarande läsår (2010/11) läser 24 elever basåret, varav 5 kvinnor.

Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbets-marknaden. Genom SLU Karriär ska studenterna få stöd till en bra start på yrkes-livet. Verksamheten startade 2009 och syftet är att ge möjlighet för studenter och arbets givare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper: studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbs-poolen, och I praktiken högskola.

Under 2010 genomförde SLU Karriär för första gången det nya konceptet Life Science Challenge. Företag inom SLU:s näringar kunde anmäla ett uppdrag eller ett problem som SLU-studenter fick 24 timmar på sig att gruppvis genomföra eller hitta lösningen till. Evenemanget planeras vara årligen återkommande och är ett led i att stärka näringslivsanknytningen för studenterna.

SLU Alumni syftar till att universitetet ska kunna hålla kontakt med sina före detta studenter. I dagsläget är det drygt 2 000 numera yrkesverksamma som aktivt anmält sitt intresse för nyhetsbrev och information t.ex. om SLU:s kompetensut-



Utbildning

veckling för yrkesverksamma. Verksamheten har varit föremål för översyn under 2010 och kommer från 2011 att drivas från Campus Ultuna för att i större utsträck-ning kunna göra samordningsvinster med t.ex. SLU Karriär och för att få närmare kontakt med en större grupp av aktiva studenter.

Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsre-presentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakul-teten har ett fakultetsråd med externa representanter där fakultetsledningen regel-bundet diskuterar olika frågeställningar, såväl inom utbildning som inom forskning och fortlöpande miljöanalys.

SLU deltar också i flera internationella nätverk, bland annat ett som rör ackre-ditering av veterinärer.

3.7 Kompetensutveckling för yrkesverksamma SLU:s mål är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. I syfte att öka omfattningen sär-skilt av uppdragsutbildning, har SLU fr.o.m. 2010 inrättat ett sekretariat för upp-dragsutbildning. Sekretariatet ska utveckla och genomföra efterfrågad, högskole-mässig uppdragsutbildning inom SLU:s forskningsområden. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning från och med 2007. Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, där kursplanen blivit godkänd av fakultetsnämnd. Kursen kan skräddarsys för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. Variationen mellan åren beror på att Sida tidigare finansierat ett masterprogram (Biodiversity) som dock inte gavs varje år.

Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning

2007 2008 2009 2010

Hst 40 15 28 18

Intäkter, tkr - 8 871 14 790 14 434

Vid sidan av uppdragsutbildning finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Kortare kurser inom livsmedelssektorn, för hästnäringen eller kurser inom Movium om statens utemiljö är exempel på detta. Dessa räknas inte definitionsmäs-sigt som uppdragsutbildning, men är efterfrågade av näringen. Även bland SLU:s utbud av fristående kurser finns flera kurser som både är populära och lämpliga som kompetensutveckling för yrkesverksamma.

Under 2010 utvecklades kursen ”Djurhållning och djuromsorg, entreprenörskap och lärarens arbetsformer” som kommer att ges av SLU under 2011 inom ramen för regeringens satsning på kompetensutveckling, Lärarlyftet.


Utbildning

3.8 StudentinflytandeEn förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med stu-denterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar.

Den första juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Inför detta bistod SLU under 2009 kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser och förbereda övergången till en kårverksamhet i enlighet med de nya förutsätt-ningarna. Detta arbete ledde till att samliga befintliga kårer vid SLU lämnade in en fullödig ansökan om kårstatus. SLU:s styrelse har också beviljat sådan status för alla åtta kårer från 1 juli 2010 till 30 juni 2013.

Beslutet om kårstatus innebär att kårerna även fortsättningsvis förväntas sam-verka i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter.

I anslutning till beslutet om kårstatus fick rektor uppdraget se över nuvarande regler för fördelning av ekonomiskt bidrag till studentkårerna. Enligt rektors beslut ska medlen användas för att stödja studentkårernas arbete med att stärka studentin-flytandet vid SLU. Härutöver ska medlen finansiera doktorandombudsmannen och SLUSS presidium. För anvisade medel ska studentkårerna, förutom utbildningsbe-vakning, bedriva social verksamhet (t.ex. mottagande av nya studenter) och utåt-riktad verksamhet (t.ex kontakter med arbetsmarknaden och med nationella och internationella studentnätverk). Rektors beslut innebär också att kårernas medel delas upp i en fast och en rörlig del som är beroende av antalet studenter kårerna företräder.

Förutom direkta medel, främjar SLU forskarstudenternas engagemang genom s.k. prolongering, vilket innebär att representanter för forskarstudenter på olika ni-våer får förlänga sin studietid för att kompensera för den tid de lägger ned på olika former av styrelse-, råds- eller nämnduppdrag.

En viktig fråga för SLU blir nu att följa hur övergången till ett medlemskap baserat på frivillighet påverkar studentinflytandet. Enligt muntlig redovisning har tillströmningen av medlemmar under hösten varit god, såväl bland nyantagna som bland tidigare studenter.

StudentinflytandeurettjämställdhetsperspektivI enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jäm-ställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. Jämställdhetsfrågor behandlas främst i de ortsvisa studiesociala grupperna och i det SLU-gemensamma studiesociala rådet, men tas även upp i Rådet för forskarutbild-ning och Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå.

SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och be-slutande organ. Hösten 2010 innehades 217 poster av 109 individer, varav 26 pro-cent var män. Det betyder att andelen män som är engagerade i kårens studiebe-vakning nu är lägre än i studentpopulationen, där andelen uppgår till 36 procent. (Poster av tillfällig art, t.ex. olika arbetsgrupper, är inte inkluderade i SLUSS lista.)

Återrapportering

SLU ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221)


Utbildning

Återrapportering

SLU ska redovisa kostnader per redovisnings-område samt intäkter fördelat på anslagsme-del, avgifter respektive externa bidrag.

3.9 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Av tabell 8 framgår intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå.

Tabell 8: Intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå.

2008 2009 2010

Balanserad kapitalförändring 5 965 -40 545 -37 520

Justering av kapital * 17 220

Intäkter* 540 404 591 494 622 242

varav grundutbildning 531 533 576 704 607 808

varav uppdragsutbildning** 8 871 14 790 14 434

Kostnader -586 914 -588 469 -621 210

varav grundutbildning -575 994 -574 362 -607 715

varav uppdragsutbildning -10 920 -14 107 -13 495

Årets kapitalförändring -46 510 3 025 1 032

Summa kapital -40 545 -37 520 -19 268

Finansiering via

Anslag 409 876 453 917 471 257

Bidrag 8 281 8 723 9 067

Avgifter 122 204 128 847 141 888

* En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde.** I intäkter ingår även finansiella intäkter.

Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgår till 1 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till -38 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 17 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Utbildning på grund- och avancerad nivå redovisar sammantaget ett negativt utgå-ende kapital på -19 mnkr.

SLU har 2010 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga ut-bildningsuppdrag. Vid SLU får institutionerna ersättning för alla prestationer, även för dem som är utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att statsanslag överförs från forskningsanslaget. Det får ske upp till den gräns för minsta anslag som SLU ska enligt sitt regleringsbrev använda för forskning och utbildning på forskarnivå. För 2010 var överproduktionen så stor att det inte fanns utrymme att överföra hela beloppet, endast 17 mnkr av totalt 28 mnkr kunde föras mellan redovisningsområdena.

Djursjukvården redovisas i sin helhet under utbildning på grund- och avancerad nivå. Avgiftsintäkterna från djursjukvård uppgick till 107 mnkr för 2010 (2009: 101 mnkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 92 procent (2009: 93 procent).

Kostnadperprestation–utbildningpågrund-ochavanceradnivåI tabell 9 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. I beräkning av kostnaden är uppdragsutbildning,


Utbildning

beställd utbildning och djursjukvård exkluderade. På s. 60 finns en kortfattad redo-görelse för beräkningsmetoden. ■

Tabell 9: Kostnad per helårsstudent och helårsprestation (tkr).

2006 2007 2008 2009 2010

Kostnad 408 938 430 201 457 450 440 522 476 006

Helårsstudenter 3 451 3 616 3 529 3 793 3 987

Kostnad per helårsstudent

118 119 130 116 119

Kostnad 408 938 430 201 457 450 440 522 476 006

Helårsprestationer 3 107 3 105 3 221 3 290 3 510

Kostnad per helårsprestation

132 139 142 134 136


Utbildning på forskarnivå

Prioriteradeverktygiarbetet med att nå målen för utbildning för forskarnivå är: - öppen rekrytering,- avhandlingsarbeten grundade i forskningsprojekt med internationell

konkurrenskraft,- kurser och andra aktiviteter som stödjer forskarstudenternas inlärning och

träning,- utbildningsstrukturer som ger kontakter och diskussioner som leder till en

förståelse av forskningens villkor, sammanhang och roll i samhället,- en förutsägbar försörjning av den enskilde forskarstudenten på en rimlig nivå

under utbildningstiden.

4.1 RekryteringUnder 2010 utannonserades drygt 100 platser i forskarutbildningen via univer-sitetets hemsidor. En del av dem annonserades även i dagspressen och/eller i internationella forskningstidskrifter. Det är dock inte alltid som utannonserade utbildningsplatser leder till att en behörig person kan antas. Rekrytering av nya forskarstudenter sker även i samband med internationella forskningssamarbeten eller genom att internationella studenter med stipendieförsörjning från sitt hem-land kontaktar presumtiva handledare som föreslår dem för antagning till respektive fakultetsnämnd.

4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagnaSLU har sedan några år tillbaka runt 700 aktiva forskarstudenter varav drygt hälften är kvinnor. De senaste tre åren anas en svag ökning av antalet aktiva forskarstuden-ter (diagram 1). Sannolikt är ökningen kopplad till den ökade antagningen från 2007 och framåt (diagram 2). Sambandet är dock inte helt självklart, eftersom det är möjligt att vara antagen utan att vara aktiv i forskarutbildningen, t.ex. genom att undervisa eller genom föräldraledighet.

Återrapportering

SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grund- avancerad och forskarutbildnings-nivå.

4


Diagram 1: Antal aktiva forskarstudenter 1997–2010.

Forskarstudenter med grundutbildning och erfarenhet från andra länder är viktiga för SLU:s internationalisering. Enligt den årliga utbildningsstatistiken från Högskoleverket har ungefär 30 procent av forskarstudenterna på SLU en interna-tionell bakgrund.

4.3 Examinerade Antalet beräknade examina på forskarnivån har minskat från i genomsnitt 120 till ca 100 st per år de senaste åren, tabell 10. Följaktligen måste sammanlagt minst 218 examina avläggas under de två kommande åren för att SLU ska uppnå sitt utbild-ningsuppdrag på 415 examina under perioden 2009 - 2012. Ungefär hälften av de examinerade är kvinnor.

Under åren 2005–2007 antogs i genomsnitt knappt 100 forskarstudenter per år. Därefter har den årliga antagningen ökat till i genomsnitt knappt 140 st, diagram 2. Under 2010 antogs 141 st varav ca 20 procent antogs till licentiatexamen.

Det är alltjämt ovanligt vid SLU att först ta en licentiatexamen och sedan fortsätta för att ta en doktorsexamen. Antalet som avslutar utbildningen med en licentiat-examen varierar kraftigt mellan åren, men vanligen rör det sig om 10–15 stycken årligen.

Diagram 2: Antal årligen nyantagna forskarstudenter och antal beräknade examina per år under åren 1997–2010.

4.4 Studiefinansiering Måluppfyllelsen avseende forskarstudenternas försörjning är god eftersom dok-torandanställning är den vanligaste försörjningsformen – 2/3 av de aktiva forskar-studenterna återfinns i denna grupp. Andelen som har doktorandanställning har ökat från 63 procent till 70 procent under den redovisade perioden. Utbildningsbidrag är


Utbildningsuppdrag

Under perioden 2009–2012 har minst 415 examina i forskarutbildningen avlagts vid SLU. Licentiatexamen räknas i denna statistik som en halv examen. En doktors-examen där licentiatsexamen tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

250

200

150

100

50

0

Beräknade examina Antagning

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

1000

800

600

400

200

0

Antal aktiva forskarstudenter

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010



ovanligt och används så gott som alltid i kombination med annan SLU-anställning. Antalet som har annan SLU-anställning har stadigt minskat. Samtidigt har gruppen övrig finansiering ökat långsamt. Utländska forskarstudenter med personliga stipen-dier från annan organisation eller regeringen utgör en stor andel av de som ingår i gruppen med övrig finansiering.

4.5 Genomsnittlig nettostudietid Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen är en knapp termin längre än de planerade åtta terminerna. Givet utbildningens individuella karaktär och ris-ken för oplanerade hinder i forskningen är det en tillräckligt bra medelstudietid.

4.6 Universitetsgemensamma kurserI syfte att nå målet om att forskarstudenterna ska bli internationellt konkurrens-kraftiga inom forskning, utvecklingsarbete och problemlösning för olika typer av arbetsgivare kompletteras avhandlingsarbetet med kurser. SLU erbjuder årligen ett tjugotal generella kurser i vetenskapsteori, forskningsetik, grundläggande statistik, pedagogik, ledarskap och vetenskaplig kommunikation. Vanligen deltar minst 300 forskarstudenter per år i dessa kurser. Deltagandet är därmed tillräckligt stort för att kurserna ska kunna ges med hög kvalitet och med rimliga krav på effektiv resursanvändning.

SLU och de andra nordiska lantbruksuniversiteten finansierar inom ramen för NOVA ett tjugotal forskarutbildningskurser per år. Förutom ämnes- och metodut-bildning leder kurserna till nordiska forskarnätverk.

2006 2007 2008 2009 2010

Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv %

Forskarstudenter

Nyantagna (varav till lic) 110 (27) 55 (56) 92 (22) 58 (50) 149 (34) 54 (53) 128 (23) 53 (39) 141 (31) 52 (58)

Aktiva 717 55 695 57 701 57 712 56 729 56

Studiefinansiering*

Doktorandanställning 452 60 432 63 451 64 463 63 513 60

Utbildningsbidrag 41 68 57 56 51 43 44 45 35 46

Annan SLU-anställning 148 57 121 63 81 62 83 53 62 53

Övrig finansiering 160 38 179 41 195 41 203 44 200 45

Examina

Doktorsexamina 115 42 122 52 105 57 99 52 98 57

Doktorsexamina, tidigare Lic 5 20 6 50 4 25 11 55 6 67

Licentiatexamen 17 65 12 58 13 54 14 43 4 25

Beräknande examen 121,0 125,0 109,5 100,5 97,0

Studietider, terminer

Nettostudietid/dr-examen 8,7 9,0 8,7 8,8 8,1 8,9

Nettostudietid/lic-examen 6,2 7,1 5,9 6,4 5,3 ***

* En forskarstudent kan under ett år ha flera olika försörjningsformer. Det innebär att samma person kan finnas med i sammanställningen under flera olika försörjningsformer** Nettostudietiderna för 2009 har korrigerats, ändringarna är dock endast marginella. *** Ingen beräkning har gjorts då underlaget är för litet (4 st.)

Tabell 10: Utbildning på forskarnivå.



4.7 ForskarskolorFör att uppnå målet om en utbildningsstruktur som både skapar en ämnesmässig forskningsgemenskap och en hög kvalitet på nätverk och kursutbud, strävar SLU efter att utbildningen i hög grad ska bedrivas inom ramen för forskarskolor i sam-verkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. Enligt en enkät till aktiva forskarstudenter var drygt 40 procent delaktiga i en forskarskola under 2009, och andelen ökar eftersom fler forskarskolor har startat under 2010. Under det senaste läsåret har forskarskolorna i Ultuna genomfört knappt 70 forskarutbild-ningsaktiviteter i form av ämneskurser, seminarier och workshops.

Två forskarskolor med knytning till skogsforskningen ger exempel på olika for-mer av samverkan:• Forskarskolaniskogensskötselochhållbaranyttjandefinnsbådevidinstitutio-

nen för skogens ekologi och skötsel i Umeå och vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

• Forskarskolan i skogsteknologi, FIRST (Forest Industrial Research School inTechnology), bedrivs i samarbete med universiteten i Helsingfors och Joensuu.

Båda forskarskolorna har en nära koppling till det svenska skogsbruket, där dokto-randprojekten möter näringens prioriterade behov.

4.8 Nöjda forskarstudenterForskarstudenterna är generellt sett mer nöjda nu än för fyra år sedan med utbild-ningens olika delar och aspekter. Enligt en regelbundet återkommande enkät ökade det s.k. nöjdhetsindexet från 6,1 till 7,6 (på en tiogradig skala) mellan 2006 och 2009. Enkäten visar också att de forskarstudenter som deltagit i en forskarskola är mer nöjda med kvaliteten på sin handledning än de som inte deltagit.

Enkätundersökningen säkerställer därmed både att forskarstudenterna tycks ha attraktiva arbetsförutsättningar och att det är positivt att antalet forskarskolor ökar.

I årsredovisningen för 2009 kommenterades resultatet av en undersökning av SLU-doktorer på arbetsmarknaden och situationen bedömdes då vara god. Ambi-tionen är att sådana undersökningar ska göras återkommande, dock inte varje år. ■


ForskningSLU:sforskningökarivolym både tack vare ökade statsanslag och ökade externa bidrag och uppdrag. Särskilt ökade beviljade medel från Formas med nästan en tredjedel. Den internationella publiceringen av resultat fortsatte att öka, även om ökningen till stor del beror på ökad sampublicering. Sammantaget är utvecklingen dynamisk och väl i linje med universitetets mål.

Utvecklingen är till en del en konsekvens av universitetets tydliga fokus på kvalitet i forskningen med införandet av olika stimulanspaket och tydliga strategiska sats-ningar. Ett aktivitetsrelaterat anslagsfördelningssystem och excellensbidrag infördes för ett antal år sedan, men den stora genomlysning av verksamheten som skedde genom utvärderingen Kvalitet och nytta (KoN) är kanske det som mest skapat för-utsättningar för den positiva utvecklingen och flera större forskningsprogram har påbörjats, vilka förväntas ytterligare förstärka denna.

En relativt stor satsning har sedan 2009 genomförts för att förstärka den inter-nationella finansieringen av forskning men denna har ännu inte resulterat i tydliga resultat i form av ökat stöd. Möjligen har en negativ trend vänts genom att de internationella bidragen tycks öka något och en mycket tydlig förändring är att SLU:s aktivitet i form av ansökningar främst till EU har ökat kraftigt.

5.1 Extern finansieringSLU:s externa finansiering ökar inom redovisningsområdet forskning och utbild-ning på forskarnivå, vilket är i linje med universitetets mål (diagram 3). Resultatet indikerar att den förnyelse av SLU som inleddes 2004 nu ger resultat i form av förstärkt forskningsfinansiering.

Omfattningen av den externa finansieringen var relativt konstant under perio-den 2006–2008, för att sedan öka ganska kraftigt under 2009. Även mellan 2009 och 2010 har den externa finansieringen ökat. Sammantaget är ökningen 18 pro-cent under perioden 2006–2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning med 4,5 procent.

Mellan 2009 och 2010 består ökningen huvudsakligen av bidrag från statliga myndigheter, främst från Sida. Inbetalningarna från forskningsråd och vetenskap-liga stiftelser, där vetenskapligt bedömda forskningsbidrag redovisas, var i princip oförändrade mellan 2006 och 2008 för att sedan öka kraftigt under 2009. Under 2010 har den högre nivån i princip bibehållits. Inom gruppen har inbetalningarna från Formas och Mistra minskat jämfört med 2009, medan inbetalningar från Vetenskapsrådet har ökat.

5


Forskning

Diagram 3: Inbetalningar av externa bidrag* och uppdrag för forskning (mnkr).

*I 2009 års belopp är inbetalningen som avser forskningspropositionen (49 mnkr) exkluderad. Denna inbetalning är av tekniska skäl bokförd som ett bidrag, men är att betrakta som ett statsanslag.

5.2 Internationell forskningsfinansieringSLU har målet att en ökande andel externa forskningsmedel ska komma från inter-nationella källor. Universitetet har tidigare uppmärksammat att den internationella finansieringen minskade. SLU inrättade därför Grants Office 2008 för att vända utvecklingen. Uppdraget för Grants Office är att ge stöd åt forskare som vill söka internationell forskningsfinansiering. SLU:s ansökningar om internationella forsk-ningsbidrag har också ökat kraftigt; mellan 2009 och 2010 ökade antalet interna-tionella ansökningar med 50 procent (från 64 st till 96 st). Diagram 4 visar SLU:s forskningsfinansiering från EU. Diagrammet antyder att den negativa utvecklingen kan vara på väg att brytas. Förhoppningsvis kommer det ökande antalet ansök-ningar även att ge än bättre utdelning på sikt.

Diagram 4: Bidragsinbetalningar från EU finansiärer till SLU:s forskning och forskarutbildning (Euro).

EU-bidraget kommer till största delen (70 procent 2010) från ramprogram (Framework Programme = FP) för forskning och utveckling. 2010 kom FP-bidraget från två olika ramprogram (FP6 och FP7), och var fördelat på totalt 44 projekt. Konkurrenskrafts- och innovationsprogrammet CIP, miljöprogrammet LIFE och strukturfondsprogrammet Interreg är exempel på andra EU-program från vilka SLU har haft forskningsbidrag 2010.

8 000 000

6 000 000

4 000 000

2 000 000

0

2006 2007 2008 2009 2010

1 000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Råd & vetenskapl stift Internationellt Statl myndigheter Övr

2006 2007 2008 2009 2010


Forskning

Diagram 5: Andel internationella bidrag av totala bidragsinbetalningar till SLU:s forskning och forskarutbildning.

I diagram 5 utgörs övriga internationella finansiärer av ett 30-tal olika källor. Nordiska finansiärer, exempelvis forskningsrådet NordForsk, dominerar bland dessa övriga internationella.

Generellt bidrar den internationella finansieringen till forskning inom de om-råden som SLU identifierat som styrke- och profilområden. Exempelvis är sjunde ramprogrammet SLU:s största enskilda internationella finansieringskälla 2010. Dessa bidrag har erhållits inom två teman: Livsmedel, jordbruk och bioteknik och Miljö (inklusive klimatförändringar), som är starka profilområden för SLU.

5.3 Vetenskaplig publiceringDen vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. En analys av 2010 års publicering visar att tio forskningsområden står för mer än hälften av det totala antalet publikationer. Störst produktion av artiklar sker inom områdena ekologi och veterinärvetenskap följt av skogsforskning och miljö-vetenskap. Dessa fyra områden står tillsammans för en tredjedel av den vetenskapliga publiceringen vid SLU. Den senaste femårsperioden har andelen artiklar som skrivs inom området ekologi ökat från 5 till 10 procent av den totala publiceringen vid SLU. Antalet publicerade artiklar och ”reviews” som presenteras i diagram 6 har hämtats från Web of Science.

Diagram 6: Antal artiklar med minst en SLU-adress 2000–2010.

* Eftersom det förekommer en viss eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning baserad på uttag i februari 2011, uppräknad med 10%.

15 %

10 %

5 %

0 %

2006 2007 2008 2009 2010

EU Övriga internationella

1200

1000

800

600

400

200

0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010*


Forskning

En studie av medelciteringen av artiklar 2000-2010 visar att områdena cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi, växtvetenskap och ekologi hör till de mest cite-rade. Tabell 11 visar de tio forskningsområden som publicerade flest artiklar 2010, samt vilken medelcitering artiklar publicerade inom respektive område haft under perioden 2000–2010.

Tabell 11: Antal publicerade artiklar för de tio forskningsområden med högst publicering 2010, medelcitering åren 2000–2010 samt SLU:s andel av rikets publicering inom området.

Forskningsområde* Antal artiklar Medelcitering SLU:s andel av rikets publicering inom

området (%)

Ekologi 93 19,8 25

Veterinärvetenskap 80 7,6 70

Skogsvetenskap 67 8,3 58

Miljövetenskap 66 14,2 18

Växtvetenskap 57 19,6 29

Jordbruksvetenskap, mjölk - o husdjursvetenskap

44 8,4 85

Biokemi och molekylärbiologi 42 20,0 6

Mark och vatten 40 10,1 62

Entomologi 27 8,2 47

Livsmedelsvetenskap 26 11,2 38

*Indelning enligt Web of Science

SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten. Den lista (tabell 12) över de mest frekventa organisationer som SLU sampublicerar med innehåller sju svenska universitet, fyra europeiska universitet samt två framstående utländska och två svenska forskningsinstitut. I SLU:s strategi står det att SLU ska verka för en fördjupad sam-verkan med närbelägna lärosäten, med ett särskilt intresse av fortsatt utveckling av samverkan med universiteten i Umeå, Uppsala och Lund. Andelen sampublicerade artiklar med dessa tre universitet har ökat under den senaste femårsperioden.

Tabell 12: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna 2006–2010.

Uppsala universitet 377

Umeå universitet 273

SVA 262

Lunds universitet 167

Helsingfors universitet 115

Stockholms universitet 114

Karolinska institutet 109

INRA 73

KTH 69

Köpenhamns universitet 66

Göteborgs universitet 63

Århus universitet 62

Wageningen university 59

Skogsforsk 57

Max Planck Society 51


Forskning

Drygt hälften av den internationella sampubliceringen sker med författare knutna till universitet/organisationer inom EU. De två senaste åren har denna andel märk-bart ökat. De enskilda länder som SLU:s forskare i störst utsträckning sampublicerar med är USA och Tyskland, där samarbeten med Tyskland ökat sedan några år till-baka. Av diagram 7 nedan framgår i vilken utsträckning SLU:s forskare publicerar sig tillsammans med forskare i övriga delar av världen.

Diagram 7: Sampublicering, per region.

Sett i ett nationellt perspektiv kan det konstateras att inte bara SLU, utan i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor ökat sin publicering de senaste åren, mycket till följd av en ökad sampublicering. SLU:s andel av den totala svenska produktionen av vetenskapliga artiklar är drygt 5 procent och har så varit under i stort sett hela 2000-talet.

Att intensifiera och fortsätta den samverkan som tydliggörs av tabell 12 och dia-gram 7, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Samman-taget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en förhållandevis låg publice-ringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell kritik och målet om hög kvalitet kan således inte säkerställas för dessa enheter.

5.4 Prestigefyllda anslag och utmärkelserProfessor David Wardle är en av tio forskare i landet som utsetts till Wallenberg Scholars. Utmärkelsen är kopplad till ett anslag om totalt 15 mnkr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hans forskning fokuserar på samband mellan olika orga-nismsamhällen ovan och under jord och hur dessa i sin tur styr funktionen hos terrestra ekosystem. Exempelvis studeras effekter av främmande och introducerade djurarter, skogsbrandens ekologiska roll, aspekter på öbiogeografi och hur en för-ändrad artdiversitet bland växter påverkar olika ekosystemprocesser.

Tre forskargrupper vid SLU har i hård konkurrens beviljats stöd från Formas till s.k. starka forskningsmiljöer. Professor Linda Keeling leder programmet ”Excellens-center för husdjurens djurskyddsforskning”, ett samarbete med Linköpings univer-sitet, där experter inom etologi, genetik och medicin utvecklar metoder för att mäta och utvärdera olika komponenter av djurvälfärd. Den andra forskar gruppen, ledd av professor Torgny Näsholm, arbetar inom hållbart nyttjande av framtida skogsresurser, med fokus på kol och kväve, bl.a. hur kväve kan användas för att öka skogsproduktionen och därmed inbindningen av kol utan att samtidigt riskera

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

2006

2007

2008

2009

2010

EU

Norda

merika

Övriga

Eur

opa

Asien

Afrika

Sydam

erika

Austra

lien &

Nya Z

eelan

d


ökat kväveläckage och ökade utsläpp av växthusgaser. Professor Hjalmar Laudon leder den tredje gruppen som studerar inverkan av organiskt kol, tungmetaller och persistenta organiska föreningar på kvaliteten hos vattendrag.

Professor Erik Andreasson på Växtskyddsbiologi erhöll 20 mnkr i forskningsan-slag för projektet Bladmögelresistens i potatis från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Angrepp av bladmögel kan leda till att hela skörden går förlorad på en vecka och mer än hälften av alla fungicider i Sverige används i potatis mot bladmögel.

Inom Växtskyddsbiologi finns också den 40 personer starka forskargruppen Kemisk ekologi, som driver Linnéprojektet IC-E3, Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution. Inom projektet använder forskarna insekters doftsinne som modellsystem för att utforska den biologiska plasticitetens betydelse i olika tidsperspektiv, från sekundsnabba förändringar i centrala nervsystemet via inlärning till evolutionära förändringar. Detta gemensamma ”fyrtornsprojekt” genererade flera viktiga publikationer under 2010 och kommer att halvtidsutvärderas 2011.

SLU-forskare har också uppmärksammats för framstående forskning i andra sammanhang. Hilde Nybom, professor i hortikulturell genetik och växtförädling, har tilldelats Cancer- och Allergifondens Miljömedicinska pris för 2010. Nybom tilldelades priset för genetiska studier i tillämpad växtförädling, främst framtagandet av äppelselektionen Allgott som, när pågående kliniska studier genomförts, förväntas bli en äppelsort på marknaden som även äppelallergiker kan njuta av.

5.5 Strategiska satsningarI enlighet med rekommendationerna i 2009 års utvärdering av SLU:s forskning, KoN, har SLU under 2010 avsatt medel för att genomföra vissa strategiska sats-ningar. Under 2010 har SLU arbetat med att konkretisera och implementera dem.

FakultetsövergripandesatsningarKoN rekommenderade bl.a. att SLU förstärker några kompetensområden av bre-dare karaktär, som har stor betydelse antingen för universitetets sektorsroll, eller som verktyg för forskningen. Ett exempel är ekonomi och landsbygdsföretagande, där förslag lämnats på hur detta forskningsområde bör profileras. Ett annat viktigt område är livsmedelsforskning, där det nu fattats beslut om framtida inriktning och organisation.

För att säkerställa att SLU:s forskare ska ha tillgång till avancerad metodik, har all stödverksamhet i statistik samlats inom ramen för Biostokastikum, därutöver har en samordnad satsning genomförts på modellering. Motsvarande samordning planeras för bioinformatik och biobankerna.

Sammantaget uppgår de fakultetsövergripande satsningarna till 12 mnkr.

Förstärkning av starka forskningsmiljöer KoN identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s vetenskapliga styrkeområden. Dessa har under 2010 fått 12 mnkr för att utveckla sin potential ytterligare. Några områden som fått sådan förstärkning är ekologi, skoglig genetik och växtfysiologi, husdjursgenetik, växtskyddsbiologi, hortikultur, miljöekonomi och agrarhistoria. Förstärkningarna kan innebära att yngre forskare rekryteras eller att infrastruktur (laboratoriefaciliteter) kan byggas upp. Riktade satsningar har också gjorts i syfte att integrera enheter med liknande forskning, bl.a. inom växtbiologi och växtskydd.

Förstärkning av områden med strategisk betydelseFakulteterna har under året identifierat nyckelområden som är viktiga för SLU:s samhällsuppdrag, och där det finns behov av ökad vetenskaplig produktivitet och kvalitet samt av större kritisk massa. Exempel på sådana områden där satsningar

Forskning


Forskning

genomförts är kirurgi och medicin, renskötsel och landskapsarkitektur. Beroende på de specifika behoven kan satsningarna innebära t.ex. anställning av doktorander eller forskarassistenter, främjande av internationalisering eller integration av olika vetenskapliga perspektiv. Sammantaget har 15 mnkr avsatts för att förstärka områden med strategisk betydelse.

FutureområdenNedan beskrivs ämnesövergripande tematiska områden, varav det första, tredje och fjärde fått 1 mnkr vardera under 2010. Alla fyra Futureområden tar upp frågor i linje med målen för Jordbruksdepartementets strategi Bruka utan att förbruka.

1) Future Agriculture (Framtidens lantbruk)Syftet med satsningen Framtidens lantbruk – djur, växter och markanvändning är att bidra till hållbara lösningar på framtidens produktion av mat och andra pro-dukter och tjänster för samhället. Det är ett ämnesövergripande forskningsiniti-ativ som syftar till att stärka forskning med fokus på livsmedelsproduktion och markanvändning, med utgångspunkt i olika scenarier för tiden fram till 2050. Framtidsscenarierna är utarbetade i samråd med forskare, representanter från näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. Det nya forskningsprogrammet ”Future Agriculture – Livestock, Crops and Land Use. A Strategic Programme for Research” är ett direkt resultat av detta. Inom programmet finns forskningsfrågor om exempelvis mat, klimat, miljö, värderingar, målkonflikter och risker.

Avsikten är att forskningsprogrammet ska inspirera till ny forskning och nya samarbeten mellan SLU och andra universitet, i samverkan med näringsliv och samhälle. Programmet har fokus på Sverige och Europa i ett globalt perspektiv, men avsikten är att på sikt inkludera forskning om globala livsmedels- och markan-vändningsfrågor med ett utvecklingsperspektiv. En första workshop har arrangerats om framtidsscenarier för Afrika söder om Sahara, i syfte att identifiera specifika forskningsfrågor.

Aktuella frågor som är viktiga för framtidens lantbruk har behandlats på lunch-seminarier för studenter och anställda; t.ex. hur Hållbar utveckling kan integreras i utbildningen, etiska aspekter kopplat till lantbruk och livsmedelsproduktion, miljö-skatt på mjölk och kött, vad som händer på den politiska nivån inom Sverige och EU av betydelse för lantbruksforskning.

2) Future ForestsForskningsprogrammet Future Forests handlar om att utveckla hållbara strategier för att nyttja skogens många möjligheter. Future Forests utarbetar vetenskapligt förankrade underlag så att beslutsfattare inom näringsliv och på myndigheter ska kunna göra optimerade avvägningar mellan olika intressen, s.k. ekosystemtjänster.

Även inom Future Forest har framtidsscenarier färdigställts. Sammantaget har sju tvärvetenskapliga tematiska arbetsgrupper varit aktiva: Skogens roll i klimatarbetet, Biodiversitet och skogens multipla ekosystemtjänster, Vetenskap och värderingar i forskningsprogrammet Future Forests, Global översikt av modeller för integrering av biologisk mångfald i produktionsskog, Internationella trender och den svenska skogens framtid, Risk och osäkerhet vid intensivt skogsbruk samt Förutsättningar att etablera lokalt förankrad och ekosystembaserad förvaltning av älg. Därutöver har ett antal vetenskapliga publikationer, samt populärvetenskapliga reportage och nyhetsbrev, producerats.

Seminarier och exkursioner har också organiserats i samarbete med Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA), Föreningen Skogen, Institutet för Fram-tidsstudier och Skogsstyrelsen. Det var Future Forest som arrangerade SLU:s årliga skogskonferens. Härutöver har seminarier, workshops och exkursioner genomförts


där avnämare har mött forskare för att exempelvis diskutera intressekonflikten mellan skogsbruk och älgjakt.

3) Future Animal Health and Welfare Den fakultetsövergripande satsningen ”Future Animal Health and Welfare” inne-fattar främst forskning rörande sport- och sällskapsdjur, välfärd och hälsa hos vilda djur samt icke-djurslagsspecifik forskning. Satsningen inleddes under senare delen av 2010 med ett internt seminarium där forskare inom området förde fram sina tankar och visioner om potentiella framtida forskningsfält.

4) Future Urban Sustainable Environment (Människan i framtidens miljöer, FUSE)Forskningsprogrammet FUSE syftar till att åstadkomma energieffektiva urbana områden, där mark sparas för att odla livsmedel och råvaror samtidigt som livskva-liteten ökar för människan och därmed bidrar till hållbara miljöer.

FUSE är fakultetsövergripande och inledningsvis har tematiska forskningsfrågor relaterade till täthet och förtätning identifierats. Utifrån dem förväntas fler forsk-ningsfrågor kunna formuleras och utvecklas. Internationella forskare har inbjudits att medverka vid seminarier som vänder sig både internt och externt. Seminarie-serien kommer att fortgå under 2011 med målsättningen att utmynna i en interna-tionell forskarkonferens 2011/2012.

En samverkan med PEAB har inletts kring ett urbant laboratorium i Varvsstaden, Västra hamnen, Malmö, för frågor rörande täthet och nya former för grönska. Inom programmet förbereds även en ansökan till EU om en s.k. COST-action att lämnas under 2011.

Nationellastrategiskaforskningssatsningar2010–2014SLU är engagerat i tre av de forskningsprogram som bildades som resultat av reger-ingens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv (de s.k. lärosätesansökningarna). SLU har huvudansvar för ett program, ”Trees and Crops for the Future”, och medverkar i ytterligare två, ”Bio4Energy” och ”StandUp for Energy”.

Forests and other plants Denna satsning, som beviljades medel 2010, har antagit arbetsnamnet ”Trees and Crops for the Future” (TC4F). Programmet har en styrgrupp bestående av repre-sentanter från SLU och Umeå universitet där även Skogforsk medverkar.

Programmet syftar till att åstadkomma lösningar på frågor om ökad skogspro-duktion som är uthållig och som inte äventyrar andra funktioner och värden i skog. En satsning sker därför på frågor som rör produktion i ett föränderligt klimat, ge-netik, föryngring och skötsel av skogsekosystem. Programmet ska också presentera lösningar för att framställa produkter från grödor som inte används för livsmedels-produktion. Det gäller framställning av fetter och oljor från växter som kan använ-das i stället för oljebaserade produkter, det handlar också om stärkelse och proteiner med speciella egenskaper. Programmet är en utmaning för SLU och kräver ett ingående samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och kunskapsområden.

Detta fakultetsövergripande program består av fyra delar: 1) The impact of climate and nitrogen on carbon dynamics in forests, 2) Forest genetics and next generation of forest trees, 3) Sustainable and adaptive forest management, samt 4) Sustainable production of bio-products from plants. Programmet koordineras och samarbetar med andra stora program vid SLU som Future Forests, ICON och Berzelii Centre for Forest Biotechnology.

Under året har doktorander, post-docs, forskarassistenter och andra forskare re-kryterats genom öppna utannonseringar. I början av 2011 startar också en forskar-

Forskning


Forskning

skola som ska utbilda doktorer inom växtområdet som kan vara en bas för nästa generation forskare inom SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 10 mnkr, för att 2014 komma upp till 26 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas 2014.

Bio4EnergyBio4Energy syftar till att bygga upp en stark miljö för forskning och utveckling av grön teknologi baserad på träråvara. Satsningen är ett samarbete mellan Umeå universitet, SLU och Luleå tekniska universitet, med deltagande av de industriella aktörerna ETC, Innventia och Processum. Programmet täcker hela kedjan från produktion av skogsråvara till integrerad produktion av biobränsle, grön el, värme, kemikalier och biomaterial.

Forskningen bedrivs inom sju olika plattformar: Råvara, Förbehandling och fraktionering, Katalys och separation, Biokemiska processer, Termokemiska proces-ser, Processintegrering och Miljö. SLU ansvarar för den del av programmet som rör produktion och pelletering av råvaran, där bl.a. Umeå Plant Science Center och Enheten för biomassateknologi och kemi (SLU BTK) är de viktigaste utförarna. Under 2011 har verksamheten inletts med ett flertal möten för att föra samman forskare från de olika plattformarna. Två möten har hållits med industrin för att informera om forskningsplanerna och för att skapa kontaktytor. Vidare har nya forskare rekryterats och fältförsök för odling av snabbväxande asp i skogsmark har initierats i samarbete med Trees and Crops for the Future, den parallella lärosätes-satsning som koordineras av SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 3 mnkr för att 2014 komma upp till 9 mnkr per år. Programmet kommer att ut-värderas 2014.

STandUP for Energy STandUP for Energy är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. De övergripande målen är att minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till konsumenterna, samt att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon.

Delprojektet vid SLU går ut på att utveckla en beslutsstödsmodell för miljöan-passad skörd av stubbar för bioenergi. Modellen bygger på användning av registre-rade data i skördaren tillsammans med kända karaktäristika för mark- och biologisk mångfald från det aktuella hygget där stubbar ska skördas. I nästa steg ska hante-ringen av GROT och salix till energi studeras för att optimera miljöprestandan i dessa bioenergisystem. Inom SLU:s del av programmet ingår även systemstudier av produktionen av biogas från vedartad biomassa. Projektet har under 2010 visat i labexperiment att salix kan rötas till biogas och att olika salixkloner ger olika stort utbyte av gas. Härutöver omfattas även studier av förbehandlingsmetoder lik-som omfattande systemstudier så att energieffektivitet och systemrelevans för hela kedjan kan bedömas. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 1,5 mnkr och ökar gradvis för att 2014 komma upp till 5 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas 2014.

NyastrategiskaforskningssamarbetenCentrum för VäxtforskningCentrum för Växtforskning är ett samarbete i Sydsverige för forskning och högre utbildning som bildades under 2010 av SLU och Lunds universitet. Verksamheten ska integrera grundläggande och tillämpad forskning om örtartade växters samspel med omgivningen, men även utveckla nya eller förbättrade grödor och produkter för användning inom livsmedel, medicin, material och energiområdet. Målet är att verksamheten ska ligga i den internationella forskningsfronten och vara attraktiv


för utländska forskare och studenter. Genom att kommersialisera forskningsresul-taten ska centret bidra till ökad samverkan mellan universiteten och näringslivet. Centrum för växtforskning ska samverka med andra framstående forskningsmiljöer, nationellt och internationellt, och med näringsliv och samhälle.

Science for Life Laboratory (SciLife Lab)Det nystartade nationella samarbetet SciLife Lab ska tillhandahålla moderna faci-liteter för storskalig forskning inom molekylär biovetenskap. Satsningen initiera-des av Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. SLU kommer att fr.o.m. 2011 ansluta sig formellt till sam-arbetet och bidra med teknikplattformar inom djurbiobanker och metabolomik. Inom komparativ genomik pågår sedan många år ett produktivt samarbete mellan SLU (husdjursgenetik och kliniska vetenskaper) och Uppsala universitet, som utgör en viktig komponent i SLU:s medverkan.

5.6 Samverkan SLU har som sektorsuniversitet en lång och vital tradition av samverkan med näringar och myndigheter med anknytning till jordbruk, skogsbruk, trädgårds odling, djurhållning och djursjukvård. Efterhand har denna tradition utökats till samverkan med aktörer inom naturvårds- och miljöområdet, livsmedelskedjan, samhällsplane-ring, bioenergisektorn och en bred bioteknikindustri. Tidigare har särskilda stats-agronom- och statsveterinärtjänster och statskonsulenter skött om samverkan och det har även funnits en rådgivande verksamhet, “Konsulentavdelningen”, som bl.a. ansvarat för rådgivning och kunskapsförmedling av forskningsresultat till näringarna. Denna verksamhet är nedlagd sedan ett antal år och övriga nämnda tjänstetyper har också försvunnit.

Det ömsesidiga behovet av samverkan med näringarna kvarstår dock, och SLU satsar nu mycket aktivt på att utveckla sin omvärldssamverkan. Utvärderingen KoN pekade mycket tydligt på omvärldens förväntningar på SLU att utöka och tydlig-göra sina samverkansaktiviteter. Som ett direkt svar på denna förväntan avsatte styrelsen 11 mnkr i december 2009 till informations- och samverkansinsatser. SLU har under 2010 tillsatt en vice-rektor med ansvar för samverkan och beslutat utlysa 18 anställningar där innehavarna både ska bedriva egen högkvalitativ forskning och samverka med omgivande samhälle. Ambitionen är att denna satsning både ska vara till gagn för kunskapsutvecklingen hos SLU:s intressenter och för samhället i stort. Långsiktigt ska satsningen också bidra till en förbättrad forskningsfinansiering för SLU.

Under 2010 har vicerektor för samverkan vid SLU formulerat en viljeyttring för SLU:s samverkan: Att vetenskapligt baserad kunskap bidrar till ett uthålligt nyttjande och förvaltande av de biologiska naturresurserna.

Viktiga förutsättningar för att detta ska uppnås är att: 1. SLU:s samverkan inom livs- och miljövetenskaper utgår från forskning, utbild-

ning och fortlöpande miljöanalys på hög internationell nivå, dvs. i linje med SLU:s övergripande vision.

2. SLU organiserar sektorsnära verksamhet i samverkan med det omgivande samhället, dvs. näringar, myndigheter, intresseorganisationer och medborgare. Verksamheten utgår från SLU:s traditionella sektorsroll för de areella näringarna, inklusive djur-sjukvård och hela livsmedelskedjan, men inkluderar även samhällsplanering, bio-energisektorn och en bred bioteknikindustri.

3. Intern samverkan mellan SLU:s fakulteter, institutioner, forskargrupper och forskare utvecklas för att kreativt och resurseffektivt ta tillvara olika interna synergimöjligheter.

Forskning


Forskning

4. Samverkansaktiviteter organiseras, synliggörs och integreras i forskning, utbild-ning och Foma.

RemisshanteringeninomSLURemissflödet till SLU är en tydlig indikation på att universitetets kompetens är efterfrågad. Sedan 2008 finns systematisk dokumentation över inkomna remisser. Det verkliga antalet remisser är sannolikt högre, eftersom många remisser, särskilt de som kräver ämneskompetens, ställs direkt till en institution eller motsvarande. Remisser kommer antingen för att SLU har sektorskunnande eller ämneskompe-tens, är ett universitet, eller är en statlig myndighet (se tabell 13). Som framgår är det en betydande mängd remisser som kommer till SLU för att universitetet bedöms ha ämneskompetens inom området.

Tabell 13: Antal remisser och bedömd orsak till att SLU har fått remissen.

Orsak 2008 2009 2010

Sektorskunnande/ ämneskompetens 99 98 91

Universitet/högskola 22 14 6

Statlig myndighet 5 6 5

Summa 126 118 102

Det var 28 olika instanser som sände remiss till SLU under 2010 (departe-menten har räknats individuellt). Jordbruksverket, Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet är de dominerande avsändarna. Jordbruksverket stod ensamt för ca 30 procent av de ingivna remisserna. Tyvärr har remisstiderna ibland varit så korta att det inte varit möjligt att med rimliga resurser svara på dem. Detta är enligt SLU:s mening mycket olyckligt, då remissvar är ett sätt att kommunicera vetenskapligt grundade fakta till beslutsfattarna.

5.7 InstitutsuppgifterSLU har genomfört en ingående kartläggning av vilka verksamheter som utgör universitets institutsuppgifter. Dessa kan sammanfattas i nedanstående sex områden. Institutsuppgifterna är ofta integrerade i annan verksamhet och kostnaden är svår att hämta ur den ekonomiska redovisningen. Fakulteterna har i stället uppskattat hur mycket anslag de anvisar de olika institutsuppgifterna.

Långliggande försök innebär försök som bedrivs under så lång tid att det är möjligt att följa vad som händer i marken, skogen eller produktionssystemet på lång sikt. Denna verksamhet avkastar få kortsiktiga resultat, men ger en kunskapsbas för forskning och utbildning av stor betydelse för den långsiktiga användningen av naturresurserna. Långliggande försök har många likheter med fortlöpande miljö-analys. Uppskattad anslagstilldelning: 46 mnkr.

Forskning och utveckling i samverkan med näringen avser forskning som finansieras, planeras och genomförs i samverkan mellan SLU och näringen. För att definieras som institutsverksamhet krävs att verksamheten sker i samverkan med näringen, som också tar en aktiv del i finansieringen. Uppskattad anslagstilldelning: 36 mnkr.

Regelbunden informationsverksamhet till näring och samhälle avser verksamhet för att informera om resultat från aktuell forskning vid SLU. Återkommande informa-tionsinsatser såsom trycksaker, konferenser, webbinformation och frågelådor har sedan länge betraktats som en central verksamhet för SLU. Informationen vänder sig både till näringen och till samhället i övrigt. Uppskattad anslagstilldelning: 33 mnkr.

Stöd till andra myndigheter avser uppgifter som utförs för att stödja andra myndig-

Återrapportering

SLU ska redovisa den verksamhet som kan betraktas som institutsuppgifter samt kost-naderna för denna.


heter såsom utredningar, undersökningar eller deltagande i styrgrupper, kommit-téer och andra organ. Stödet kan avse såväl svenska som europeiska myndigheter. Uppskattad anslagstilldelning: 9 mnkr.

Klinisk verksamhet avser verksamhet inom Universitetsdjursjukhuset och VH-fakulteten som bedrivs som ett underlag för forskning och utbildning. Uppskattad anslagstilldelning: 5 mnkr.

Samverkanslektorat är en ny anställning som nu skapas vid SLU. Innehavarna av dessa anställningar ska både forska, alternativt bedriva klinisk verksamhet, och sam-verka med omgivande samhälle. Vid SLU:s fyra fakulteter kommer det att finnas 18 sådana anställningar. Härutöver har rektor tillsatt en vicerektor för samverkansfrågor. Uppskattad anslagstilldelning: 11 mnkr.

5.8 SLU Holding ABSLU Holding AB:s uppgift är att skapa ekonomisk tillväxt och en ökad samhälls-utveckling genom kommersialisering av innovationer, produkter och tjänster från SLU. Bolaget drivs på affärsmässiga grunder och syftar till att de idéer som tas fram inom eller i samarbete med SLU utvecklas kommersiellt. SLU Holding AB ägs till 100 procent av SLU.

SLU Holding är verksamma på alla SLU:s campus. Verksamheten utgörs framför allt av innovationssupport och riskkapital. Intresset för SLU Holdings tjänster är fortsatt stort. Utmärkande är att allt fler ärenden rör samarbetsavtal mellan forskare och näringslivet.

2010 har varit ett aktivt år inom riskkapitaldelen. SLU Holdings portfölj bolag Isconova introducerades under senhösten på OMX Nasdaqs handelsplats First North. Nyemissionen i samband med introduktionen genererade 80 mnkr till bo-laget. Isconovas verksamhet är i grunden baserad på forskning om adjuvanser som används för att förbättra kvaliteten på vacciner. Forskningen sker inom veterinär-medicin, men nu kan tillämpningar inom humanmedicin också utvecklas.

På förfrågan har SLU Holding gått in som aktiva delägare i Pheronet, ett före-tag som drivs av forskare inom växtskyddsbiologi. Pheronet tillverkar bland annat feromon fällor för övervakning av insektsangrepp. Bolaget gjorde under 2010 en nystart. Följdinvesteringar har gjorts i bolagen AroCell, NAHC och Isconova. Port-följbolagen Captigel och Svanova har även beviljats konvertibla lån.

Verksamheten har under året även inriktats på att etablera nätverk, bl. a. genom medlemskap i AUTM, Association of University Technology Managers. Tillsam-mans med företrädare för portföljbolaget NAHC-Nature Assisted Health Care gjordes en rundresa i Kina för att skapa kontakter. Ett samarbetsavtal har skrivits med ett kinesiskt holdingbolag som är delägt av Tsinhua University.

I syfte att öka intresset för innovationer och entreprenörskap anordnades under hösten entreprenörskapsprogrammet Trampolin vilket riktade sig särskilt till kvinnor verksamma vid SLU. Deltagarna fick, förutom utbildning i hur man utvecklar sina forskningsresultat till produkter eller tjänster, en personlig mentor från näringslivet. För att stärka SLU:s samarbete med näringslivet har SLU Holding slutit ett samar-betsavtal med Mentor4research, vilka erbjuder forskare mentorer inom industrin.

SLU:s studenter är självklara partners i SLU Holdings innovationsarbete. Under året har studenter erbjudits timanställning för att bland annat genomföra marknads-undersökningar som kommit SLU Holding och portföljbolagen till nytta. För att utveckla och ge bra service till studenter som är intresserade av entreprenörskap samarbetar SLU Holding med Drivhuset i både Uppsala och Skaraborg. Drivhuset Skaraborg startade sin operativa verksamhet under 2010 och har redan hjälpt flera

Forskning


Forskning

studenter att starta företag och utveckla sina affärsidéer. Drivhuset i Uppsala har haft en ökad tillströmning av studenter från SLU som har tagit del av kursverksam-heten, rådgivningar och föreläsningar samt startat företag.

Aktivitetsnivån i Alnarp Inkubator har varit hög och numera finns fyra företag i inkubatorn.

5.9 Forskning om non-food cropsVid SLU pågår flera forskningsprojekt som rör området ”non-food crops”. En viktig del av verksamheten finns inom det nyligen startade ”Trees and Crops for the Future”, som beskrivs ovan (se ”Forests and other plants”). Programmet baseras på en övergripande strategisk plan som syftar till att samla SLU-forskare med olika nyckelkompetenser för att utveckla och fördjupa kunskapen om hur skogsbiomassa och jordbruksgrödor med hjälp av bioteknik kan utnyttjas för att framställa råvaror för industriell användning. Även genmodifierade grödor studeras i programmet. Forskningen utförs i nära samarbete med kompletterande vetenskaplig expertis vid Umeå universitet och Skogforsk.

Ett annat större projekt är SAMBA som är ett samarbete mellan SLU och Lant-männen Agroenergi AB. Projektet finansieras av Energimyndigheten, SLU och Lantmännen Agroenergi AB. Målet är att utveckla förädlingsmetoder för viktiga, komplexa egenskaper hos Salix där man med traditionella metoder har svårt att göra effektiva urval. För att åstadkomma hög och uthållig biomassaproduktion från Salix har genkartor konstruerats som ett led i att studera genetiken bakom resistens, tolerans och tillväxtegenskaper. Det långsiktiga målet är att utveckla molekylära markörer för användning inom växtförädlingen.

SLU återkommer gärna till regeringen i särskild ordning om denna översiktliga redovisning inte är tillfyllest.

5.10 Bruka utan att förbruka

(1) Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.

SLU finns med sin forskning och utbildning i hela landet. Genom samverkan med näringsliv och offentlig sektor blir forskningsfrågorna inom SLU relevanta och resultaten kan bidra till effektivitet och därmed ökad konkurrenskraft. Den strate-giska satsningen på de s.k. Future-områdena (s. 30) innebär att SLU tar ytterligare fasta på ett sådant arbetssätt. SLU är ett riksrekryterande universitet och de utexa-minerade studenterna är verksamma i hela landet.

(2) De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

SLU:s verksamhet inom den strategiska satsningen ”StandUp for Energy”, som beviljats medel av regeringen under 2010-2014, är ett exempel på forskning som syftar till ny kunskap som främjar de gröna näringarnas möjlighet att ersätta fossila bränslen. Programmet syftar till att öka den storskaliga, kostnadseffektiva använd-ningen av förnybar energi från skogs- och jordbruket med begränsad klimat- och miljöpåverkan. I dagsläget är det miljöhänsyn som begränsar användningen av bio-massa från skogen. Genom att förbättra precisionen i miljöanpassningen kan uttaget öka, vilket i sin tur snabbt ökar andelen förnybar elproduktion. Detta är också utgångspunkten för SLU:s arbete inom STandUP. (se även s. 32).

Återrapportering

SLU ska redovisa översiktligt den forskning som pågår inom universitetet samt en stra-tegi för hur den ska kunna utvecklas mot en fördjupad kunskap inom området ”non-food crops” (inkl. skogsbiomassa och odling av genmodifierade grödor (GMO)) i enlighet med vad som anges i propsitionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop 2008/09:50).

Återrapportering

SLU ska i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet bidragit till att upp-fylla regeringens vision ”Bruka utan att för-bruka” med tillhörande (3) övergripande mål.


Ett annat forskningsprogram vid SLU som ligger i linje med målsättningen är MicroDrive, där bland annat energieffektiva system för biogas- och etanolproduk-tion från biobränslen från jord- och skogsbruk utvecklas i nära samarbete med ett stort antal intressenter. Växtbiomassa är den största förnybara organiska råvarukäl-lan vi har på jorden. Men tekniken för att framställa biobränslen ur denna måste utvecklas om vi ska kunna dra nytta av den enorma, gröna produktionen. Idag framställs bioetanol huvudsakligen från odlade grödor som sockerrör, sockerbetor, vete och majs. Det går också att utvinna etanol ur cellullosarik växtbiomassa, främst restprodukter från jord- och skogsbruk. Den cellulosarika växtbiomassan måste dock förbearbetas för att man ska få ett rimligt utbyte av etanol. Detta kan göras med hjälp av starka syror eller enzymer som produceras av olika växtnedbrytande mikroorganismer i naturen. Det är framförallt svampar som finns i naturen och som naturligt producerar dessa enzymer.

(3) De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik

Ett ansvarstagande jord- och skogsbruk innebär bl.a. att produktionen bedrivs med ett minimum av negativa effekter på de vilda arterna och på ekosystemen. SLU har beviljats medel av Formas för flera nya forskningsprojekt inom området jordbruk och biologisk mångfald. Forskningen omfattar bl.a. effekterna av övergång till eko-logisk produktion och ändrad markanvändning på biologisk mångfald och eko-systemtjänster. En annan aspekt som studeras är hur miljörådgivning kan påverka attityder till biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Genom verksamheten inom Centret för djurvälfärd bidrar SLU till en mer etisk djurhållning, se särskild åter-rapportering s. 39.

5.11 Hållbar utveckling SLU:s verksamhetsidé handlar om att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidén stämmer väl överens med intentionerna i Högskolelagens första kapitel, 5 §, som föreskriver att högskolan i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Alla SLU:s utbildningsprogram har inslag med koppling till hållbar utveckling. Som framgår av avsnittet om utbildning har SLU beslutat avsätta medel för att yt-terligare stärka hållbarhetsperspektivet i utbildningarna. Hållbar utveckling är ett område där SLU:s kompetens redan är eftertraktad av studenterna; ett av de mest sökta programmen på masternivå är Sustainable development, som ges i samarbete med Uppsala universitet. På masternivå finns även programmet Hållbar Stadsut-veckling, som ges i samarbete med Malmö högskola.

Större delen av den forskning och fortlöpande miljöanalys som bedrivs vid SLU har mycket stor relevans för den politiska målsättningen om hållbar utveckling. De fyra Futureområdena är exempel på ämnesövergripande forskning som syftar till att bidra till och ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltande inom jord- och skogsbruk, djurhållning och stadsutveckling, och därmed förväntas medverka till hållbar utveckling i samhället i stort. Under återrapporteringen ”Bruka utan att förbruka” redovisas ett urval av forskning som även den bidrar till kunskapsut-veckling om hållbar utveckling. Nedan nämns ytterligare några exempel på sådan forskning.

Forskning


Forskning

Genetiska resurser SLU har en omfattande forskning som rör utnyttjandet av växtgenetiska resurser. Förutsättningarna för denna forskning och dess tillämpning har avsevärt förbättrats genom de särskilda resurser som ställts till SLU:s förfogande för verksamhet kring växtförädling. Inom denna ram pågår dels forskning som kan underlätta för kom-mersiella aktörer, dels förädling av nya sorter i vissa växtslag (potatis, frukt och bär). SLU har i uppdrag att anlägga en nationell genbank på Alnarp för genetiska resurser av vegetativt förökade nytto- och prydnadsväxter, dvs. växtslag som inte omfattas av genbanken vid NordGen Växt. Också i övrigt har SLU omfattande samlingar av genetiska resurser som utgör en viktig bas för forskning om utnytt-jandet av olika växter.

Husdjuren är viktiga för både lantbruk och samhälle, för livsmedelsproduktion, bevarande av ett öppet landskap och som sport- och sällskapsdjur. Oavsett djurslag gäller att vi har rätt djurmaterial för aktuellt användningsområde. Hållbar utveck-ling kräver att avel bedrivs för mer hållbara djur och att produktionssystemen är resurseffektiva och miljövänliga. SLU:s forskning om olika djurraser är inriktad både på högre produktion/prestation och bättre hälsa och fruktsamhet. Ökad pro-duktivitet bidrar till en klimatsmart produktion och bättre djurhälsa bidrar till en god djurvälfärd. Eftersom både avel och livsmedelsproduktion blir allt mer globali-serad är forskningen bl.a. inriktad på bästa utnyttjande av de globala genresurserna. I forskning för utvecklingsländernas behov är det en särskild utmaning att finna metoder och system för att bevara och utveckla lämpliga djurraser och deras pro-duktion för krävande miljöförhållanden.

SLU Energi och klimat I början av 2010 inrättades SLU sekretariatet Energi och klimat (EoK) för att skapa en gemensam och tydlig ingång till den mycket omfattande verksamhet som SLU har inom energi- och klimatområdet. Sekretariatet är universitetsövergripande och alla fakulteter har representanter i EoK.

SLU stod 2009 för nära hälften av den bioenergiforskning som finansierades av de stora finansiärerna inom området; Energimyndigheten, Värmeforsk, Stiftel-sen lantbruksforskning och Formas, tillsammans 281 mnkr. SLU finansierar också Tema-projekt, professorer och forskare inom energiområdet. Härutöver är SLU partner i två energiprojekt inom regeringens strategiska forskningssatsning 2010-2014. Utöver bioenergi, skogsenergi och agroenergi, har SLU också verksamhet inom områdena energi och landskapet och fisken och vattenkraften liksom system- resp klimatfrågor kopplade till energifrågan.

EoK:s uppdrag är sammanfattningsvis att: • Informera inom SLU om vad som pågår av energi- och energirelaterad klimat-

forskning inom och utanför SLU• Analysera läget i stort för att få underlag för att initiera och samordna nya sats-

ningar inom SLU och tillsammans med partners utanför SLU• Mäkla kontakter dels mellan forskargrupper som inte känner varandra, dels mel-

lan forskare och intressenter/avnämare utanför forskarsamhället.• Marknadsföra den verksamhet som finns vid SLU inom området energi- och

energirelaterad klimatforskning.• Samordna verksamhet internt och mellan SLU och andra intressenter för att på så

vis optimera insatserna.

Under 2010 har SLU Energi och klimat koordinerat SLU:s deltagande i det strate-giska lärosätesprojektet “STandUP for Energy” samt ingått i dess programråd. EoK har haft regeringsuppdrag att - inom ramen för EU:s hållbarhetskriterier för bio-


drivmedel - beräkna växthusgasutsläpp vid odling av råvara för biodrivmedel samt för framställning av biogas. Bland annat detta har lett till att sekretariatet initierat en SLU-plattform för forskning om markanvändning och växthusgasemissioner. Under 2010 har EoK deltagit i diskussioner om om F3-fordonsbränslecentrum där SLU sedan 2010 ingår som part, SCAR-CWG (Standing Committee o Agricultural Research) inom EU där SLU deltar via Formas, Energihuset i Uppsala där SLU medverkar och ingår i styrelsen.

5.12 Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)SCAW samordnar forskning, uppdragsutbildning, expertutlåtanden, konferenser/workshops med anknytning tilldjurvälfärd omfattande alla djurslag, med beto-ning på lantbruks- och försöksdjur. SCAW samlar nationell kompetens inom djurskydds- och djurvälfärdsområdet. I styrgruppen är Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna adjungerade.

Djurskyddsutbildningar för landets veterinärer och länsstyrelseanställda har arran-gerats och genomförts tillsammans med Jordbruksverket. SCAW har även hållit kurser för de djurförsöksetiska nämndernas ledamöter och medverkat inom SLU:s grundutbildningar. Utifrån ett uppdrag från Jordbruksverket har SCAW med SLU, SVA, SJV, Centrum för vilt- och fiskforskning samt SCAW:s fisk expertgrupp ar-rangerat en konferens om fiskvälfärd. SCAW har också deltagit i flera internation-ella konferenser.

SCAW samarbetar med ansvariga myndigheter genom att medverka i expert-kommittéer och referensgrupper, t.ex. som SLU:s expert i utredningen om djur-skyddslagen och samrådsgruppen för djurskydd vid slakt. Under 2010 har SCAW även medverkat inom en av EFSA:s arbetsgrupper. (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).

På regeringens uppdrag har SCAW lagt fram förslag om EU:s nätverk för djur-välfärdsfrågor. Inom ramen för detta har kontakter tagits med djurvälfärdsforskare från andra EU-länder liksom representanter för EU-kommissionen och EU-parla-mentet. Diskussioner pågår f.n. om SCAW ska vara Sveriges expertfunktion (enligt Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009) om skydd av djur vid tidpunkten för avliv-ning respektive i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål samt vara Sveriges kontaktpunkt i EU för validering av alternativa metoder.

5.13 Visst internationellt forskningssamarbeteSLU har gjort en utsökning bland de avtal som är registrerade i universitetets kon-traktsdatabas. Det finns endast sju forskningskontrakt som omfattar något av de länder som avses. I samtliga fall är det EU-finansierade forskningsprojekt, koordine-rade av andra universitet, där SLU är en av flera samarbetspartners. Dessutom finns ett utbytesavtal med Sydafrika inom Linnaeus-Palmeprogrammet som vänder sig till lärare och studenter. Det är SLU:s bedömning att inte något av dessa avtal är av den långsiktiga, strategiska betydelsen som regeringen efterfrågar.

Forskning

Återrapportering

SLU ska redovisa utvecklingen för Nationellt centrum för djurvälfärd.

Regeringen gör en genomgång av samarbe-tet med samtliga länder med vilka Sverige har ett mellanstatligt avtal om forskningssamar-bete. SLU ska mot denna bakgrund redovisa och kommentera den samverkan som SLU har eller förbereder, och som är av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samarbetspartner i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet.


Forskning

5.14 Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivåAv tabell 14 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning.

Tabell 14: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning.

2008 2009 2010

Balanserad kapitalförändring 412 564 394 549 390 561

Justering av kapital * -39 909

Intäkter** 1 738 868 1 812 393 1 912 274

varav forskning 1 625 928 1 720 043 1 823 867

varav uppdragsforskning** 112 940 92 350 88 407

Kostnader -1 757 075 -1 817 788 -1 880 292

varav forskning -1 646 939 -1 723 753 -1 788 039

varav uppdragsforskning -110 136 -94 035 -92 253

Res. från andelar i dotterföretag 46 -28 358

Årets kapitalförändring -18 161 -5 423 32 340

Summa kapital 394 403 389 126 382 992

Finansiering via

Anslag 875 167 857 974 957 691

Bidrag 569 092 727 199 704 592

Avgifter 249 266 220 061 244 712

* En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter.

Det ekonomiska resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 32 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 391 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på -40 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Forskning och utbildning på forskarnivå redovisar sammantaget ett utgående kapi-tal på 383 mnkr.

Överskottet 2010 förklaras till stor del av att såväl statsanslag som externa medel ökat under senare tid samt att universitetet inte hunnit utveckla verksamheten i samma takt. SLU planerar att använda kapitalet och fortsätter därför att öka antalet anställda inom forskning, framför allt genom nyanställningar. Därtill är kostnadsök-ningar att vänta i samband med nybyggnationerna.

Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 50 procent (2009: 48 procent).

Differensen mellan summa kapital ett år och balanserad kapitalförändring efter-följande år beror på resultatdispositioner och rättelser.

Kostnadperprestation–forskningochutbildningpåforskarnivåI tabell 15 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. I beräkning av kostnaden är institutsuppgiften, för-valtning av SLU:s egna fastigheter (den del som inte hyrs ut till interna hyresgäster) och lantbruksdrift exkluderade. Antal vetenskapliga publikationer har hämtats från Web of Science och inkluderar artiklar och reviews. Eftersom det förekommer en eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning

Återrapportering



baserad på ett uttag i februari, uppräknad med 10 procent. På s. 60 finns en kortfattad redogörelse för beräkningsmetoden. ■

Tabell 15: Kostnad per publikation (tkr).

2006 2007 2008 2009 2010

Kostnad 1 281 275 1 374 189 1 562 842 1 631 189 1 671 136

Vetenskapliga publikationer 833 908 922 994 1 062

Kostnad per publikation 1 538 1 513 1 695 1 641 1 574

Forskning


FortlöpandemiljöanalysUppdragetattbedriva fortlöpandemiljöanalysger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är samhällets behov som de uttrycks i riks-dagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande mål-sättningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Närheten till forskning och den växelverkan det innebär är ett självklart motiv till varför fortlöpande miljöanalys ska bedrivas vid SLU.

6.1 Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utvecklingFortlöpande miljöanalys syftar till att ge underlag för planering och uppföljning av att vi i Sverige använder våra förnyelsebara naturresurser på ett hållbart sätt. Detta ligger helt i linje med Jordbruksdepartementets strategiska mål för 2008-2012 (”Bruka utan att förbruka”) som bland annat syftar till konkurrenskraftigt och hållbart jord-bruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske. I ett internationellt perspektiv ligger SLU långt framme inom miljöanalysområdet och på flera områden är SLU tongivan-de i Europa. Beställare av verksamheten är bland annat regeringskansliet, centrala och regionala myndigheter samt EU-kommissionen och EU:s institutioner. Viss uppdrags verksamhet förekommer också och resultaten publiceras ofta i beställarnas egna rapporter. Miljöanalysinformation används även av näringsliv, intresseorganisa-tioner och allmänheten.

Några viktiga utvecklingsinsatser under 2010 har varit att genomföra de organi-satoriska förbättringar som identifierades i utvärderingen KoN, samt att arbeta i riktning mot de nya mål för miljöanalysen som SLU:s styrelse antog 2009. De sen are innebär ökat fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalys arbetet. Ett exempel är utredningen som genomförts i samråd med regeringskansliet om vilka behov av miljöinformation som kan förväntas till följd av EU-samarbetet. Som ett led i utvecklingen av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) genomfördes en extern utvärdering under 2010. Utvärderarna pekar på CKB:s viktiga samhällsroll och identifierar flera angelägna utvecklingsmöjligheter (se vi-dare s. 46).

6.2 Ny struktur för miljöanalysprogrammenPå rekommendation av KoN-utvärderingen ändrades under 2010 antalet miljö-analysprogram från elva till nio och fakulteterna fick ett tydligare programansvar (tabell 16). Genom revisionen förstärks kopplingen till miljökvalitetsmålen ytterli-

6


Fortlöpande miljöanalys

gare. De fyra naturtypsinriktade programmen (Skog, Jordbrukslandskap, Sjöar och vattendrag samt Bebyggd miljö) får ett tydligare ansvar för synteser i enlighet med målsättningen att samtidigt belysa produktionspotentialer och miljökonsekvenser. För att konkretisera de av styrelsen fastställda målen har rektors råd för fortlö-pande miljöanalys under 2010 fastställt delmål och uppföljningsbara indikatorer. Programvisa mål ska, efter samråd med intressenterna, beslutas av fakulteterna under 2011 för att kunna användas i anslagsfördelningen.

Program Nationella miljökvalitetsmål/ datavärdskap

Internationell rapportering och samverkan

Nationell samverkan

Skog

S-fakulteten7 993 tkr

Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv/Officiell statistik om skogarna

E-forest, ICP Forests, FAO, Eurostat, ICP Integrated Monitoring, European Forest Data Centre (EFDAC), FOREST EUROPE, European National Forest Inventory Network (ENFIN)

Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Svenska Jägareförbundet, SMHI (SND-KM)

Jordbrukslandskap

NL-fakulteten2 920 tkr

Ett rikt odlingslandskap/Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)

Uppföljning av EU:s jordbrukspolitik, Habitatdirektivet, Europeiska miljöbyrån (EEA)

Naturvårdsverket, Jordbruksverket

Sjöar och vattendrag


Levande sjöar och vattendrag/Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag

Vattendirektivet, Habitatdirektivet, ECOSTAT, EIONET, HELCOM, OSPAR, EU:s miljödirektorat, EEA, Internationella Havsforskningsrådet

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, SCB, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna

Bebyggd miljö

LTJ-fakulteten2 080 tkr

God bebyggd miljö Landskapskonventionen Naturvårdsverket, Riksantikvarie ämbetet, Boverket

Klimat

S-fakulteten4 830 tkr

Begränsad klimatpåverkan/Databas för internationell rapportering

Klimatrapportering, klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, växthusgasprognoser för sektorn LULUCF, EU:s monitoring-mekanism, SMED konsortiet, International Carbon Observation System (ICOS), European Phenology Network (EPN). Stöd till regeringen i klimatförhandlingar.

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, SMHI, IVL

Biologisk mångfald


Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö/Nationellt datavärdskap för arter

Habitat- och fågeldirektiven, Konventionen om biologisk mångfald (CBD), GBIF Sweden (Global Biodiversity Information Facility), Global Taxonomy Initiative, Naturvårdsunionen (IUCN), LifeWatch, European Topic Centre on Biological Diversity (ETC-BD ), European Centre for Nature Conservation (ECNC), Planta Europa.

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelserna, SMHI (SND-KM)

Tabell 16: Översikt över de nio nya programmen inom fortlöpande miljöanalys och hur de relaterar till Nationella miljökvalitetsmål och datavärdskap, internationell resp. nationell rapportering och samverkan, samt fördelning per program av de särskilda medel som anvisats i klimat- och energipropositionen.



Övergödning


Ingen övergödning/ Nationellt datavärdskap för jordbruksmark

EU:s ramdirektiv för vatten, SMED–rapportering (HELCOM, OSPAR, EEA), EU:s marina direktiv, EU:s nitratdirektiv

Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheterna

Försurning


Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag/Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag

ICP Waters, ICP Integrated Monitoring, Luftkonventionen (UNE-CE/CLRTAP)

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Giftfri miljö

VH-fakulteten7 000 tkr

Giftfri miljö/Nationell datavärd för växtskyddsmedel i vatten

Rapportering till Europeiska miljöbyrån (EEA), samverkan med Luftkonventionen, EU:s ramdirektiv för vatten och direktiven om växtskyddsmedel.

Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedels-verket, Skogsstyrelsen, SVA

6.3 Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskningDet första övergripande målet för fortlöpande miljöanalys går ut på att öka väx-elverkan mellan miljöanalys och forskning. Det innebär konkret att nya forsk-ningsrön och nya metoder ska användas för miljöanalys, men även att tidsserier med miljöövervakningsdata ska användas som underlag för forskning. Några av de forskningsresultat som under 2010 kommit till användning inom fortlöpande miljöanalys handlar t.ex. om olika sätt att minska fosforförluster från jordbruksmark och metoder för att mäta försurningskänsligheten i små vattendrag. Miljöanalysdata har använts bl.a. för att uppskatta kolförrådet i svensk åkermark och för att stu-dera skogsbrukets effekter på vattenkvalitet på landskapsnivå. Flera infrastruktur-satsningar pågår också med extern finansiering där miljöanalysdata sammanställs och görs tillgängliga för forskare. Den största av dessa satsningar är LifeWatch (se vidare s. 47).

Målet om ökad växelverkan kan följas upp genom att se i vilken utsträckning personal inom fortlöpande miljöanalys även är verksam inom utbildning på grund- och avancerad nivå och/eller forskning och utbildning på forskarnivå. Av diagram 8 framgår att måluppfyllelsen har ökat under tidsperioden 2006–2010. Antalet per-soner inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat stadigt under tidsperioden från 82 till 184. Här ingår personer som haft en lönekostnad (inkl lönekostnadspåslag) på minst 300 tkr i 2009 års prisnivå.

Även andelen personer inom fortlöpande miljöanalys som är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat under tidsperioden, från 37 procent år 2006 till 53 procent 2010 (diagram 8).

Diagram 8: Andel verksamma inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom andra redovisningsområden.

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

2006 2007 2008 2009 2010

TOT FO GU



Diagram 8 tar inte hänsyn till i vilken omfattning personer är verksamma i andra redovisningsområden. För att skapa kopplingar mellan olika verksamheter krävs förmodligen en viss omfattning inom respektive område. Om man utgår från att en sådan gräns är minst 25 procent inom fortlöpande miljöanalys och lika mycket inom något av de andra områdena, så har andelen personer inom detta intervall ökat under tidsperioden. År 2006 fanns 31 personer (14 procent) inom intervallet. Motsvarande siffra för 2010 är 72 personer (21 procent).

6.4 Fortsatt internationellt engagemangInternationell rapportering och/eller samverkan ingår i alla SLU:s miljöanalyspro-gram i linje med SLU:s andra övergripande mål för miljöanalysarbetet (tabell 16). Ett exempel är att Riksskogstaxeringen regelbundet levererar skoglig statistik till FAO (Food and Agriculture organization of the United Nations) och den svenska statistiken finns tillgänglig som interaktiv grafik. SLU var initiativtagare till det europeiska nätverket för skogstaxering (ENFIN), som nu blivit mycket bety-delsefullt i EU-samarbetet. I rapporten ”SLU:s fortlöpande miljöanalys 2015 – Informationsbehov för EU-samarbetet” presenteras de ökade behov som följer av EU-direktiv, förordningar, beslut samt andra internationella överenskommelser.SLU leder eller medverkar i flera projekt med internationell anknytning, t.ex. EU-projektet Baltic Compass som startade under 2010. Projektet arbetar med gränsöverskridande strategier för att minska övergödning och andra risker i Östersjön, samt genomförande av Baltic Sea Action Plan. SLU har också deltagit vid FN:s klimatkonferens COP16 i Cancún, Mexico i förhandlingarna om utveck-ling av rapporteringssystemet för växthusgasutsläpp. Inför detta möte hade SLU tidigare bistått med särskilda förhandlingsunderlag till regeringskansliet.

6.5 Beslutsunderlag med helhetssynEfterfrågan på vägledande beslutsunderlag från samhällets olika sektorer ökar och SLU arbetar för att erbjuda sådana. Miljöfrågor är i de flesta fall komplicerade; flera faktorer samverkar och motstående intressen måste kunna analyseras och konse-kvenser av olika handlingsalternativ presenteras. Miljöanalysen stödjer bl.a. den långsiktiga förvaltningen av Heurekasystemet, som ger beslutsunderlag för skog-liga konsekvensanalyser. Modellsystem håller också på att utvecklas för att bedöma kostnadseffektiviteten av åtgärder i jordbruket som minskar läckaget av kväve och fosfor. Genom att ansvaret för synteser och syntesarbete tydliggjorts och också stärks ekonomiskt avser SLU att verksamheten ska utvecklas ytterligare i linje med detta tredje övergripande mål.

6.6 Särskilda medel enligt den sk. KlimatpropositionenFör åren 2009–2011 har SLU fått ett tillskott om 40 mnkr för 2009 och ytter-ligare 5 mnkr per år för 2010 och 2011 till verksamhet inom fortlöpande miljö-analys. Detta har inneburit att SLU kunnat vidareutveckla miljöanalysen genom nya långsiktiga satsningar. Huvuddelen av medlen har kanaliserats till miljöanalys-programmen, som verkar genom projekt. Dessa bildar tillsammans en helhet för programmet. Prioriteringarna har genomförts i nära samråd med programmens externa referensgrupper (tabell 16). Under 2010 har ca 100 projekt finansierats. Huvuddelen av dessa startade 2009 och är av långsiktig karaktär. Flertalet av pro-grammen engagerar forskare från mer än en fakultet. En viss övergripande projekt-

Återrapportering

SLU ska redovisa användningen av de sär-skilda medel som anvisats i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop.2008/09:162) för fortlöpande miljöanalys.



verksamhet har också finansierats till stöd för alla miljöanalysprogram (tabell 17), vilket bland annat innefattar fjärranalys.

Tabell 17: Användning av de särskilda medel som anvisats i klimat och energipropositionen, inklusive pris- och lönekompensation (tkr).

Miljöanalysprogram (för uppdelning på program, se tabell 16) 37 498

Övergripande projektverksamhet 1 040

Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) 5 000

Dataplattformar 1 862

Summa 45 400

KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB)CKB bildades 2006 och finansierades t.o.m. 2009 med bidrag från Statens Jordbruksverk (återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel). Från och med 2010 finansieras CKB av medlen i klimat- och energipropositionen (tabell 15). CKB utarbetar underlag för ett hållbart växtskydd i lantbruket och verktyg för beslutsstöd åt olika användare (myndigheter, konsulter, industrin och forskare). En webbplats finns för att sprida kunskap om växtskyddsmedel i miljön.

De första fem årens verksamhet har utvärderats av externa experter på uppdrag av SLU. Utvärderarna skriver att ”CKB fyller på ett utmärkt sätt en viktig roll i sam-hället och behovet av CKB:s insatser har ökat sedan centret inrättades, bl.a. beroende på de ökade kraven till följd av EU:s olika regelverk.”

KvalitetsarbeteMedel från klimat- och energipropositionen har även använts inom det över-gripande kvalitetsarbetet inom fortlöpande miljöanalys (tabell 15). Under 2010 har en kvalitetsguide utarbetats med riktlinjer för SLU:s kvalitetsarbete avseende bl.a. insamling, lagring och tillhandahållande av data. Kvalitetsguiden ska tilläm-pas från och med 2011. Riktlinjer för framtida hantering av metadata inom SLU har också utarbetats liksom förslag på system för presentation av metadata enligt profiler som baseras på internationell standard. Förbättringsarbetet inom datavärdska-pen för Jordbruksmark samt Sjöar och vattendrag har fortsatt under 2010. Projekt för gemensamma arbetsflöden i datahanteringen i respektive datavärdskap pågår, liksom ett projekt för mer flexibel sökning och visning av data i en gemensam webbportal.

De internationella, regionala och nationella miljörelaterade avtalen ökar stadigt samtidigt som betydande mängder beslutsunderlag efterfrågas. Sammantaget inne-bär det att den samlade mängd information som Sverige förbundit sig att regelbundet leverera nu är mycket stor. Ansvaret för att leverera dessa data ligger normalt på nationella myndigheter, men de är främst fokuserade på beställar- snarare än ut-förarkompetens inom miljöanalysområdet. SLU:s fortlöpande miljöanalys är en av få aktörer i landet som med kvalitet och kontinuitet kan bedriva det arbete som krävs för att leverera de data som efterfrågas. För att kunna fortsätta den långsiktiga utvecklingen av miljöanalysen (inkl. miljöövervakningen) så att den svarar upp mot de ökade behoven krävs att de särskilda medlen permanentas.

6.7 Förbättrad kommunikation via webbenSLU har fortsatt att förmedla kunskap från fortlöpande miljöanalys till media, miljötjänstemän, miljöchefer och en miljöintresserad allmänhet. Under 2010 har förbättrad struktur och utökat innehåll om miljöanalys på SLU:s webbplats prio-riterats, till exempel genom en tydligare ingång för statistik och miljödata. En läs-värdesundersökning av SLU:s miljöanalystidskrift Miljötrender visar att 95 procent



av läsarna tycker att det är en bra tidning och 80 procent anser sig ha nytta av innehållet för sitt arbete. I en annan utvärdering gav webbplatsbesökare det sam-manfattande betyget 4 av 5 för SLU:s webb om miljöanalys.

6.8 Internationella året för biologisk mångfaldFN utlyste 2010 till det Internationella året för biologisk mångfald för att öka förståelsen för och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. I anslutning till FN:s år ägnade även SLU särskild vikt att uppmärk-samma den biologiska mångfalden. Huvudtemat för ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens ”Biologisk mångfald – var står vi?” var FN:s internationella mål att hejda förlusten av biologisk mångfald. Deltagarna fick lämna förslag till konkreta åtgärder som senare överlämnades till politiker och beslutsfattare under Almedalsveckan i Visby. ArtDatabanken deltog även i Nordiska ministerrådets monter vid tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan i oktober.

ArtDatabanken har vidare utfört flera uppdrag åt Naturvårdsverket t.ex. genom att stödja genomförandet av olika EU-direktiv. Från och med 2010 ansvarar Art-Databanken för ett nytt nationellt datavärdskap för arter. Ytterligare ett nationellt nätverk av frivilliga rapportörer, faunaväktare, har etablerats i liknande former som för floraväktare. Rödlistade arter i Sverige 2010 färdigställdes och publicerades under året. Under 2010 har ytterligare två volymer av Nationalnyckeln färdigställts åt bok-verkets ca 8 500 prenumeranter.

6.9 Infrastruktur för forskning Genom en överenskommelse med Vetenskapsrådet ska SLU utveckla en nationell infrastruktur, Svenska LifeWatch för forskning om biodiversitet. Detta sker i sam-arbete med andra svenska universitet och myndigheter. ArtDatabanken står för genomförandet och resultatet ska vara tillgängligt för svenska forskargrupper. SLU blir således värduniversitet för Svenska LifeWatch, som kommer att ha noder vid Lunds, Umeå och Göteborgs universitet, samt vid Naturhistoriska riksmuseet, SMHI, och Fiskeriverket. Tanken är att samla information från olika databaser om arter, annan biodiversitet och omvärldsfaktorer i en portal där även verktyg för analys, arbetsflöden, modellering och presentation ska finnas. Satsningen pågår 2010-2014 och möjliggörs genom samfinansiering från Vetenskapsrådet och SLU. Liknande projekt pågår för att göra Riksskogstaxeringens data, från 1923 till nutid, bättre tillgängliga för forskning.

Sedan 2005 hanterar ArtDatabanken anslag till inventeringar och taxonomisk forskning samt stöd till landets biologiska museer. Svenska artprojektet fördela-de under 2010 ca 11 mnkr till taxonomisk forskning. Arbete med dåligt kända organism grupper, t.ex. svampar och vissa insektsgrupper, har prioriterats. NL-fakulteten har tilldelat ArtDatabanken uppdraget att från 2011 börja bedriva forsk-ning inriktad på att analysera förändringar i arters och populationers utbredning mot bakgrund av landskapets förändringar. Forskningen ska baseras på ArtDatabankens omfattande databaser.



6.10 Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalysAv tabell 18 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys.

Tabell 18: Intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys.

2008 2009 2010

Balanserad kapitalförändring 31 172 17 561 34 783

Justering av kapital * 22 689

Intäkter** 228 839 287 092 285 526

varav uppdrag 60 573 102 787 96 925

Kostnader -242 450 -269 870 -286 506

varav uppdrag -54 061 -102 694 -97 764

Årets kapitalförändring -13 611 17 222 -980

Summa kapital 17 561 34 783 56 492

Finansiering via

Anslag 102 714 147 734 149 292

Bidrag 39 652 20 775 24 482

Avgifter 86 452 118 580 111 737

* En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde** I intäkter ingår även finansiella intäkter.

Det ekonomiska resultatet för fortlöpande miljöanalys uppgår till -1 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 35 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 23 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Fortlöpande mil-jöanalys redovisar sammantaget ett utgående kapital på 56 mnkr.

SLU redovisade ett ganska kraftigt överskott inom fortlöpande miljöanalys 2009. Det förklarades av att SLU tilldelades en anslagsförstärkning i propositionen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat”. Universitetet hann inte ut-veckla verksamheten i samma takt som anslaget ökade. Resultatet för 2010 visar emellertid att verksamhetens omfattning nu motsvarar tilldelade medel. Det finns planer för hur kapitalet ska användas i olika delar av verksamheten inom redovis-ningsområdet.

Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 52 procent (2009: 52 procent). ■

Återrapportering





7.1 PersonalstrukturMedelantalet anställda vid SLU uppgick 2010 till 3 584 personer. Det är en ökning med 56 personer eller 1,6 procent jämfört med år 2009. Omräknat till årsarbetare uppgick antalet till 2 863 stycken, jämfört med 2 824 för år 2009. Även det är en ökning med 1,4 procent.

I tabell 19 framgår att universitetets årsarbetare ökat med sammanlagt 410 styck-en, eller 17 procent, under perioden 2006 till 2010. Antalet lärare och forskare har under samma period ökat med 208 årsarbetare eller 25 procent. Det har skett en förskjutning när det gäller fördelningen mellan lärare/forskare och stödpersonal. Andelen lärare och forskare vid SLU har ökat från 34 procent år 2006 till 36 pro-cent 2010 (diagram 9). Utvecklingen är i enlighet med universitetets långsiktiga mål att effektivisera administrationen och förklaras bland annat av att SLU under de senaste åren avsatt resurser för att rekrytera lärare och forskare, särskilt professorer, forskarassistenter och Post Docs. Därmed förbättras också förutsättningarna för att klara målet att SLU:s verksamhet ska vara av högsta internationella klass.

Antalet professorer ökar stadigt under tidsperioden, sammanlagt med 27 årsar-betare eller 14 procent. Av SLU:s professorer var 56 procent rekryterade och 44 procent befordrade i december 2010.

Mellan åren 2009 och 2010 är det kategorierna universitetslektor, forskarassis-tent och laborativ personal (särskilt forskningsingenjörer) som står för den största andelsmässiga ökningen.

Tabell 19: Årsarbetare per anställningskategori 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010 Förändring2009–2010 (%)

Professor 195 202 214 219 222 1,4

Universitetslektor 82 86 84 89 99 11,2

Forskarassistent 56 58 76 83 90 8,4

Forskare (inkl Post Doc) 388 407 448 502 501 -0,2

Adjunkt och övriga lärare 102 113 121 123 119 -3,3

Doktorand 337 307 311 342 357 4,4

Administrativ personal 467 479 527 537 540 0,6

Laborativ personal 160 166 175 188 206 9,6

Teknisk personal 598 620 650 686 673 -1,9

Arvodister 68 69 64 55 56 1,8

Totalt 2 453 2 507 2 670 2 824 2 863 1,4

Personal och jämställdhet7


Personal och jämställdhet

Under den senaste femårsperioden har universitetet anställt ett stort antal forskar-assistenter och Post Docs. Detta har skapat en bredare bas av juniora forskare vid SLU (diagram 9), vilket har bedömts vara nödvändigt för att ytterligare stärka uni-versitetet. Andelen juniora forskare av samtliga lärare och forskare har ökat från 29 procent år 2006 till 34 procent 2010. Diagram 9 indikerar att den relativa ökningen av juniora forskare nu avstannat i och med att andelen juniora forskare av alla lärare och forskare minskat något mellan 2009 och 2010.

Diagram 9: Andel lärare/forskare (ej forskarstudenter) av total personal (mörk stapel) och andel juniora forskare av lärare/forskare (ljus stapel). Årsarbetare i andel som procent.

Vid SLU är 326 årsarbetare 61 år eller äldre (se tabell 20) vilket motsvarar 11 pro-cent av alla årsarbetare. Av dessa är 60, eller drygt var fjärde, professor. Det får betraktas som normalt eftersom de flesta som utses till professor är minst 40 år. Variationen är dock stor mellan fakulteterna. Av tabell 18 framgår att en relativt stor andel professorer och universitetslektorer finns inom intervallet 51–60 år, samtidigt som relativt få i dessa tjänstekategorier är 50 år eller yngre. Även forskarassisten-terna uppvisar en förhållandevis hög medelålder med tanke på att denna grupp är att betrakta som juniora forskare. Att det förhåller sig på detta sätt antyder att varje steg i forskarkarriären tar förhållandevis lång tid. Det skulle i så fall innebära att tiden som senior forskare blir ganska kort för många personer. Samtidigt har medelåldern bland SLU:s nyexaminerade doktorer sjunkit från 37 år (2004–2005) och är nu 36 år (2009). För riket som helhet gäller att medianåldern för nyblivna doktorer sedan 1980-talet har pendlat mellan 34 och 36 år (källa: SCB).

Tabell 20: Antal årsarbetare för 2010 fördelat per tjänstekategori och ålder.

–30 31–40 41–50 51–60 61–65 66– Totalt

Professor 0 1 33 128 51 9 222

Universitetslektor 0 6 28 49 14 2 99

Forskarassistent 3 55 27 5 0 0 90

Forskare (inkl Post Doc)

15 168 178 104 27 9 501

Adjunkt och övriga lärare

9 34 37 31 8 0 119

Doktorand 158 169 23 7 0 0 357

Administrativ personal

26 89 164 163 89 9 540

Laborativ personal 16 46 40 74 28 2 206

Teknisk personal 124 149 151 178 65 6 673

Arvodister 32 11 4 2 2 5 56

Totalt 383 728 685 741 284 42 2 863

40%

35%

30%

25%

20%

15%

2006 2007 2008 2009 2010

Andel lärare/forskare Andel juniora



7.2 Kompetensförsörjning och ledarskapI september 2010 inleddes det tvååriga projektet Hållbart akademiskt ledarskap. Bakgrunden är insikten om att ledarskapet, på olika nivåer inom SLU, är direkt avgörande för att förverkliga visionen att bli ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaperna. Det övergripande och främsta ingångsvärdet för satsning-en är således förhoppningen om att utveckla ett ledarskap som medverkar till att nå visionen om att SLU ska vara ett universitet i världsklass. Ett annat ingångsvärde är KoN-utvärderingen, som tydligt indikerade att det finns ett behov av att stärka det akademiska ledarskapet - i synnerhet vad gäller de strategiska och de personliga dimensionerna. Utifrån detta avsattes 5 mnkr per år i fem år fr.o.m. 2010 för bl.a. ledarskap och jämställdhet.

Av rektorsbeslutet framgår ett antal riktlinjer och åtgärder som ska genomföras inom ramen för projektet:- Utvärdering av nuvarande ledarskapsprogram ”Hållbart akademiskt ledarskap”- Formulering av en, för SLU styrande, ledarskapsidé och medarbetarskapsidé- Behovsanalys med utgångspunkt i ledarnas vardagliga arbetssituation- Undersöka de strukturella (organisatoriska och kulturella) förutsättningarna för

att vara chef vid SLU- Skapa en långsiktig strategi för det framtida arbetet med ledarutveckling vid SLU - Skapa ett samlat program för ledar- och medarbetarutveckling- Att arbeta bredare med ledarskap och fokusera på fler målgrupper jämte prefekter

och enhetschefer – exempelvis forskningsledare och programkoordinatörer.

Under 2010 har en arbetsgrupp tillsatts som bl.a. har gjort en omvärldsanalys av ledarutveckling vid andra universitet och genomfört en behovsinventering. Detta ska ligga till grund för ledarskapsidén som beslutas av rektor i början av 2011. Arbetsgruppen har även förberett tre ledarutvecklingsprogram som ska genomföras under 2011 (SLU ledarskap, SLU chefskap och SLU projektledning). Satsningen inleds med en inspirationsdag – Ledardagen i januari 2011.

Sedan tidigare har det pedagogiska ledarskapet uppmärksammats och ingår nu i den nya utbildningen för studierektorer som ges av universitetspedagogiskt centrum.

Styrelsen har även givit rektor i uppdrag att presentera en kompetensförsörj-ningsplan under våren 2011.

7.3 Arbetsmiljö En strävan inom SLU:s arbetsmiljöarbete under 2010 har varit att integrera de tre delarna fysisk arbetsmiljö, säkerhetsfrågor och den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är att de tre delarna ska stödja varandra och tillsammans bidra till att stärka SLU:s kontinuerliga arbetsmiljöarbete.

Nya riktlinjer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på institution/motsvarande har utarbetats för att stödja cheferna i detta, t.ex. genom olika rutiner och blanketter. Riktlinjerna ska garantera en miniminivå för institutionernas arbetsmiljöarbete.

SLU:s internutbildningar i arbetsmiljöfrågor har under året systematiserats och det finns en utbildningsplan för 2010 och 2011 som är förankrad i Ordförande-konferensen för arbetsmiljö och säkerhet. Syftet är att genom återkommande ut-bildningstillfällen för chefer och skyddsombud säkra en grundkompetens i arbets-miljöfrågor i enlighet med arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:019) om ett integrerat arbete med dessa frågor.

SLU avser också fortsätta utveckla informationen till medarbetarna i arbetsmiljö-frågor. Avsikten är att det ska finnas en SLU-gemensam arbetsmiljöportal på intern-webben.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kom-petens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksam-hetens mål. (SFS 2000:605)



7.4 Jämställdhet och mångfaldEtt mål för SLU är att jämställdhetsperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten.

Den strategiska nivån för information och förankring av SLU:s arbete med dessa frågor är ordförandekonferensen för Lika villkor. Med begreppet Lika villkor avses att alla anställda, studenter och sökande ska ges lika villkor oavsett kön, sexuell lägg-ning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning eller ålder. Ordförandekonferensens uppdrag är att utarbeta förslag till årlig Lika villkorsplan och Lika villkorsstrategi för universitetet som helhet, samt att följa upp föregående års plan för Lika villkor. Vid varje fa-kultet samt vid universitetsadministrationen ska det finnas utskott för Lika villkor. Lika villkorsutskottens uppdrag är att utarbeta underlag till Lika villkorsplaner och före slå uppdrag för den egna fakulteten respektive universitetsadministrationen. Ett sådant är att förbättra nyckeltalen för att följa upp jämställdhet vid universitetet. Se även avsnittet om jämställdhet och mångfald i utbildningen, s. 14.

Av diagram 10 framgår att anställningskategorierna universitetslektor och fors-karassistent har en jämn könsfördelning per definition, dvs. inom intervallet 40–60 procent. Kategorierna doktorand och forskare inklusive Post Doc är mycket nära en jämn könsfördelning. Däremot är könsfördelningen skev bland professorerna, där andelen kvinnor är liten. Det gäller även för anställningskategorin administrativ personal, om än i mindre omfattning, men där är män underrepresenterade.

Fördelningen mellan kvinnor och män varierar mellan rekryterade och beford-rade professorer. Bland rekryterade professorer är andelen kvinnor något högre, 26 procent i december 2010. Bland befordrade professorer uppgick andelen kvinnor till 19 procent vid samma tidpunkt. SLU har tidigare uppmärksammat problemet att förhållandevis få kvinnor ansöker om att bli befordrade till professor. Inom ramen för universitetets arbete för likavillkor görs uppföljningar av att medarbetar-samtal genomförs, eftersom de är lämpliga tillfällen att diskutera karriärvägar och möjligheter till befordran. Universitetet avser att fortsätta arbetet att skapa goda förutsättningar för kvinnor att i högre grad ansöka om befordran. Av 9 befordrade professorer under 2010 uppgick antalet kvinnor till 4.

Diagram 10: Andelen kvinnor/män per anställningskategori.

Diagram 11 visar utvecklingen av andelen kvinnor per anställningskategori under perioden 2006–2010. Kategorierna universitetslektor, forskarassistent och fors-kare inklusive Post Doc har under denna period haft en positiv utveckling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts. Diagrammet visar också att ökningen av andelen kvinnor bland doktorander har avstannat och är nu mycket nära gränsen för jämn könsfördelning.

Andelen kvinnor bland professorer uppgick 2010 till 22 procent, vilket är den högsta under perioden. Av dem som rekryterades eller befordrades till professor under 2010 var 9 av 23 kvinnor. Det finns således en svag trend att andelen kvinnor bland professorer ökar.


100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Professor

Universitetslektor

Forskarassistent

Forskare inkl Post Doc

Adjunkt och övriga lärare

Doktorand

Administrativ personal

Laborativ personal

Teknisk personal


Diagram 11: Andel kvinnor fördelade efter tjänstekategori 2006–2010.

7.5 Sjuktal Från och med 2010 beräknar SLU andelen sjukfrånvaro i enlighet med ESV:s all-männa råd, dvs. sjukfrånvaro dividerat med den ordinarie arbetstiden. I ordinarie arbetstid ingår inte tjänstledighet utan lön från arbetsgivaren, ej heller övertid/komptid. Däremot ingår t.ex. semester, föräldraledighet och sjukfrånvaro. I tabell 21 har sjuktalen för 2006–2009 justerats i enlighet med denna definition.

Tabell 21: Sjukfrånvaro, procent* 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Man 1,6 1,6 1,5 1,5 1,4

Kvinna 3,9 3,7 3,4 3,0 2,5

Inomresp.åldersgrupp

Ålder –29 1,1 1,2 1,3 1,1 1,0

Ålder 30–49 3,0 2,4 2,1 2,0 1,8

Ålder 50+ 3,0 3,5 3,5 3,0 2,5

Genomsnitt 2,8 2,7 2,5 2,3 2,0

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro (%)

54 52 56 49 45

Som framgår av tabell 21 minskar sjukfrånvaron över tid. Minskningen motsvarar en generell minskning i hela landet och kan därför antas bero på andra faktorer än dem SLU kan påverka, som exempelvis ändring av reglerna för sjukförsäkring. Möjligen kan minskningen till viss del förklaras av den förskjutning av personal-sammansättningen som tidigare presenterats. Den kategori som minskat, admini-strativ personal, består till stor del av dem som har högst sjukfrånvaro; kvinnor över 50 år. ■

Återrapportering

Uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro pga. sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Uppgift ska också lämnas om1. den sjukfrånvaron som avser frånvaro under

en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer

2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt,

3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30–49 år och 50 år eller äldre.

(SFS 2000:605)


80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%Prof Lektor Fo ass Forskare Adjunkt & D oktorander A dm Lab T ekn

2006 2007 2008 2009 2010

(inkl Post Doc)

övrlärare



8.1 Stöd till kärnverksamheternaUniversitetets olika administrativa enheter och funktioner ska tillsammans säker-ställa att kärnverksamheten erbjuds god service, att ledningar på universitetets olika nivåer kan fatta beslut utifrån korrekta underlag, att besluten implementeras samt att lagar, förordningar och beslut efterföljs.

För att följa upp målet om goda servicenivåer genomförs en årlig enkät om uni-versitetsadministrationen. Undersökningen genomfördes första gången 2008, och tidsperioden är ännu för kort för att på en övergripande nivå kunna uttala sig om trender. Resultaten för de tre första åren är emellertid förhållandevis stabila och indikerar att servicenivån är rimligt god.

Målet att minimera kostnaderna följs upp utifrån två mått. Det första måttet är antalet anställda som i huvudsak arbetar med administrativa uppgifter, i huvudsak inom administrationen (här kallat ”administratörer”) ställt i relation till totalt antal anställda vid universitetet (årsarbetskrafter). Tabell 22 visar utvecklingen under perioden 2006–2010. Andelen administratörer uppgår enligt tabellen till 18,0 pro-cent för 2010. Trenden är att andelen administratörer minskar under tidsperioden.

Tabell 22: Andel administratörer* 2006–2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Årsarbetare administratörer 489 493 512 514 514

Årsarbetare totalt 2 454 2 506 2 672 2 824 2 863

Andel administratörer (%) 19,9 19,7 19,2 18,2 18,0

* Dock inte identisk med tidigare redovisad ”administrativ personal” ovan, däri ingår vissa titlar som inte har administrativa uppgifter; t.ex. statskonsulent.

Det andra måttet för att följa upp målet är kostnaden för administration ställt i relation till universitetets totala kostnad. Diagram 11 visar utvecklingen under perioden 2004–2010.

Infrastruktur8


Diagram 11: Andel administrationskostnad 2004–2010 (%)*.

.

*Värdet för 2009 har justerats jämfört med föregående år; ändringarna är dock endast marginella.

Administrationskostnadens andel av universitetets totala kostnader minskar under tidsperioden. För 2010 uppgår administrationens andel av kostnaderna till 10,0 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med år 2009. Den administration som utförs vid institutionerna ingår dock inte, då den inte redovisas på ett jämförbart sätt.

Av diagram 11 framgår att de administrativa resurserna är förhållandevis oför-ändrade under en tidsperiod då universitetet expanderat. Indikationen är därför att andelen administrativa resurser minskar och att det därmed skett en effektivisering. Men det finns några faktorer att beakta: viss administration utförs av i stort sett varje anställd och måtten ovan tar inte hänsyn till den sammanlagda tid som lagts på administrativa uppgifter. Alltför stor effektivisering kan innebära att arbetsuppgif-ter vältras över från administratörer till akademisk personal. Av dessa mått framgår inte heller att administrationens uppdrag har utökats under de senaste åren, bl.a. efterfrågas fler utredningar och uppföljningar som beslutsstöd för forskning och utbildning.

8.2 LokalförsörjningSLU hyr merparten av sina lokaler (264 000 kvm vid utgången av 2010) av Akademiska Hus AB. Den inhyrda lokalytan har under 2010 minskat med 13 000 kvm, vilket är i linje med SLU:s långsiktiga strategi att minska lokalytan till en för verksamheterna mer anpassad nivå. Lokalerna upplåts inom SLU med ett intern-hyressystem till universitetets olika institutioner och enheter.

SLU:s lokalförsörjningsplan har reviderats under 2010 där anvisningar och rikt-linjer för framtida byggnationer och anpassningar fastställs.

Under 2010 har byggnationen av de två stora byggprojekten, BioCentrum och Mark-Vatten-Miljö, på Ultuna fortgått. Likaså har Lövstaprojektet, där nya stallar för forskning och undervisning uppförs, i stort sett utvecklats planenligt. Färdigstäl-lande och inflyttning för dessa tre projekt sker under 2011.

SLU har under året fått regeringens godkännande att teckna ett 20-årigt av-tal för nya veterinär- och husdjurscentrum (VHC). Markarbetena startade under september månad 2010 och inflyttning beräknas ske under andra halvåret 2014. Upprustningen av Campus Ultunas infrastruktur fortskrider enligt plan och be-räknas vara färdigställt under 2014. Under året har även ett förslag till utformning av nybyggnation av lokaler för undervisning, universitetsadministrationen samt för klustret landskap och samhälle utarbetats.

För campus Alnarp har en översiktlig plan för området startat. Vidare pågår en ombyggnation av Aulan och undervisningslokalerna i Agricum. I Skara färdigställ-

Infrastruktur

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0%2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010


des upprustningen av Hernqvistaulan och ombyggnaden av Brogården med under-visningslokal och hygienlokal. I Umeå pågår en planering för en påbyggnad av det s.k. Skogishuset. Dessutom pågår modernisering av laboratorielokaler och kontor.

Ett nytt datanät är upphandlat för att införas på SLU:s etableringsorter. Det nya nätet för med sig säkrare, snabbare och kvalitativt högre digital kommunikation och kommer att tas i bruk under 2011. Videokonferensutbyggnaden på SLU:s större etableringsorter har fortsatt under året och nyttjandet av tjänsten ökar snabbt, vilket bedöms minska behovet av resor inom SLU.

8.3 Universitetsdjursjukhuset, UDSUDS är sedan 1 januari 2007 en enhet direkt under rektor. Sjukhuset består av fem enheter (hästkliniken, smådjurskliniken, ambulatoriska kliniken, bilddiagnostik-kliniken och klinisk kemikliniken). Rektor har tillsatt en UDS-nämnd med två representanter från SLU:s ledning och två från VH-fakultetens ledning. Nämndens uppdrag är att hantera övergripande frågor som berör UDS och de institutioner som UDS samarbetar med.

Universitetet har sett över principerna för den s.k. intrångsersättningen för ut-bildning och forskning vilket inneburit att SLU:s avsättning av medel till UDS ökat. Men UDS har också genomfört ett omfattande utvecklingsarbete, bl.a. med en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten. Samti-digt har det pågått ett intensivt arbete med att se över och ifrågasätta kostnadsposter, och klinikerna har blivit bättre på att hantera ett decentraliserat ekonomiskt ansvar. Utöver detta har även ett förbättrat arbete med internkontroll och resultatrapport-ering givit resultat och UDS har nu vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott.

Sedan UDS bildades har verksamheten ökat väsentligt på båda klinikerna. Antalet fall på smådjurskliniken har ökat med 25 procent, från 14 840 patienter 2006 till 18 482 patienter 2010. På hästkliniken har antalet fall ökat med 103 procent, från 3 091 patienter 2006 till 6 287 patienter 2010.

8.4 EgendomsförvaltningenEn viss del av universitets verksamhet bedrivs i fastigheter som SLU förvaltar i egen regi. Sedan 1995 har SLU regeringens uppdrag att förvalta jord- och skogsbruksfas-tigheter som används i utbildnings- och forskningsverksamhet.

SLU:s egendomsförvaltning ”Husbonden” förvaltar idag sammantaget 130 000 kvm byggnader, varav 67 000 kvm är för forsknings- och utbildnings-ändamål. Den nya forskningsanläggningen i Lövsta kommer att öka byggnadsarealen med ca 22 500 kvm enbart för forskning och försök. Markinnehavet uppgår till ca 6 100 ha, fördelat på åker 3 300 ha, skog 2 200 ha och tomt/övrig mark 600 ha. Ungefär 34 procent av åkermarken är avsedd för försöksverksamhet och resterande drivs kommersiellt.

Den stora forskningsanläggningen i Lövsta byggs i egen regi av SLU. Byggets första spadtag togs i augusti 2009 och arbetet följer fastställd tidplan. I anslutning till detta genomfördes visst markbyte varvid ca 40 hektar mark förvärvades från Uppsala kommun. Vid den nya anläggningen ska internationella forskarkollegor och forskare inom näringslivet erbjudas en unik forskningsmiljö, med ny teknik inom djurproduktionen och där forskning av högsta klass kan bedrivas inom djur-välfärd och djurhälsa, klimatsmart djurhållning och uthållig livsmedelsproduktion. Registrering av djurens produktion, konsumtion, beteende, reproduktion och hälsa kommer att ske kontinuerligt. Anläggningen började tas i drift under hösten 2010 och kommer att vara fullt i bruk under 2011.

Infrastruktur


Infrastruktur

Hela anläggningen utformas energieffektivt och utrustas med hållbara material. En biogasanläggning placeras i anslutning till djuranläggningarna. Gödsel, foder-rester och grönmassa kommer att rötas för framställning av bioenergi som används inom forskningscentret.

En biobränsleanläggning finns i närheten av den nya djuranläggningen där när-producerad halm, flis och spannmål eldas. Ett slakteri kommer att placeras 2 km från den nya djuranläggningen för att minska transportsträckorna. Avfallet från slakte riet rötas vid Uppsala kommuns biogasanläggning. Förorenat dagvatten leds till en översilningsyta där biologisk rening sker. Det renade vattnet leds så små-ningom ut i Funboån.

Inom egendomsförvaltningen är energifrågorna i fokus och flera strategiska inves-teringar görs. Maskinparken förnyas för att minska energiförbrukningen och gas och olja byts mot biobränsle, bland annat i utrustning för torkning av spannmål. ■


Övrig återrapportering

9.1 Kostnader per prestationstypEnligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budget-underlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.

De övergripande målen för universitets och högskolors verksamhet finns i hög-skolelagen. Där står att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklings-arbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna. I årsredovisningen för 2009 skrev SLU att ett utvecklingsarbete har initierats mellan lärosätena med syftet att utveckla mått som beskriver kostnad per pres-tation. Detta utvecklingsarbete presenterades på en konferens under 2010 med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund). Förslaget som också stämts av med Utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket, är att följande mått bör användas för att beskriva ”kostnaden per prestation” inom huvuduppgifterna utbildning och forskning:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå- Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd

utbildning)- Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd

utbildning)

Forskning och utbildning på forskarnivå- Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation

Måtten redovisas i anslutning till den ekonomiska redovisningen per redovisnings-område. De är beräknade totalt för lärosätet och anges per år under den senaste femårsperioden. En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att lärosätenas ekonomisystem byggts upp så att intäkter och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift, men inte på de uppgifter som finns inom båda, såsom exempelvis samverkan, internationalisering och kvalitetsarbete.

Uppgifterna hämtas enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att upp-

9


Övrig återrapportering

gifterna är reviderbara. Med en prestation avses något som ”lämnar universitetet”. Därmed är det också möjligt att skilja ut prestationer från sådant som är en förut-sättning för dessa prestationer (och således inte någon egen prestation) som t.ex. antalet professorer eller antalet studenter per lärare. Varje lärosäte är sedan unikt på många sätt varför de framtagna uppgifterna inte låter sig jämföras mellan lärosäten utan bör enbart användas som jämförelse över tid för ett och samma lärosäte.

9.2 Intern styrning och kontrollSLU:s styrelse fastställde 2009 en process för intern styrning och kontroll för att säkerställa att SLU följer förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603). De övergripande målen för processen är att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet fungerar på ett betryggande sätt, att målen för verksamheten upp-nås effektivt och enligt gällande rätt, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt, samt att universitetet hushållar väl med statens medel.

Den interna styrningen och kontrollen är integrerad i planerings- och uppfölj-ningsprocessen och koncentreras till de tillfällen under året då årsredovisningen respektive verksamhetsplan och anslagsfördelning fastställs.

I samband med att årsredovisningen färdigställs i början av året följs föregående års riskanalys upp och en ny riskanalys genomförs utifrån verksamhetens resultat, bland annat dem som presenteras i årsredovisningen. De åtgärder som universitetet bedömer vara erforderliga verkställs sedan genom beslut om verksamhetsplan och anslagsfördelning i juni (universitet), september/oktober (fakultet) och oktober/november (universitetsadministration).

2010 års riskanalys har genomförts på universitets- och fakultetsnivåerna samt i universitetsadministrationen. Underlag för analyserna var 2009 års riskanalys kom-pletterad med ett antal nya risker. På övergripande universitetsnivå har fem allvar-ligare risker identifierats:- Intresset för naturvetenskap avtar bland presumtiva studenter.- SLU binder i och med nybyggnationerna upp sig i en större andel fasta kostnader.- SLU lyckas inte rekrytera och behålla lärare/forskare i världsklass.- SLU har fortsatt få sökande till ett antal av utbildningsprogrammen.- Samordningen mellan orterna är inte tillräcklig för att verksamheten ska vara

effektiv.

9.3 Engagemang i organisationsbildningarSLU:s engagemang i aktiebolag inskränker sig huvudsakligen till SLU Holding AB, som är ett dotterföretag till SLU. Härutöver har SLU intressen i ett antal stiftelser och ett ännu större antal föreningar, konsortier och andra samverkansformer. SLU lämnade under 2010 mindre bidrag, i form av medlemsavgifter och liknande, till några av dessa organisationer. SLU finansierar dessutom med statsanslag forsknings- och utbildningsverksamhet som SLU driver tillsammans med andra universitet och organisationer, exempelvis i olika centrumbildningar. SLU:s engagemang i organi-sationer föranleds av universitetets och samhällets behov av utbyte av kunskap och erfarenhet.

Härutöver förvaltar SLU 94 stiftelser med ett kapital på cirka 335 mnkr. Dessa stiftelser har under 2010 genererat bidrag till SLU-anknuten verksamhet med cirka 4 750 tkr samt till studerandestipendier med cirka 2 450 tkr. De största bidra-gen kommer från stiftelsen August T Larssons fond med 2 145 tkr, stiftelsen Mai och Erik Pehrssons donationsfond med 600 tkr och stiftelsen Professor Lars Tiréns dona tion 1958 med 404 tkr. SLU erhöll 2010 ersättning med 1 160 tkr för att täcka kostnaderna för förvaltningsuppdraget. ■


ResultatutvecklingSLU redovisar ett resultat på 32 mnkr för 2010 och den balanserade kapitalföränd-ringen uppgår till 388 mnkr vilket ger ett utgående kapital på 420 mnkr. SLU har under åren 2005 till 2007 redovisat positiva resultat som en följd av de verksam-hetsneddragningar som genomfördes under perioden 2002 till 2005, då stora per-sonalminskningar gjordes. Det ekonomiska utrymme som då skapades har lett till att personalvolymen från och med 2007 ökat och SLU redovisade ett underskott för 2008. Regeringen genomförde i forskningspropositionen 2008 en förstärkning av forskningen i hela sektorn från och med 2009. SLU har under 2009 och 2010 därför redovisat överskott då denna satsning från regeringen tar tid att komma igång med. Även externfinansieringen har ökat eftersom SLU varit framgångs-rika med att få forskningsbidrag och forskningsuppdrag, vilket också bidragit till resultatförbättringen.

SLU:s personalvolym har fortsatt att öka med 150 helårsarbetskrafter under 2009 och 40 helårsarbetskrafter 2010. Personalvolymen kommer att fortsätta att öka då många strategiska rekryteringar tack vare forskningspropositionen är påbörjade men ännu inte slutförda.

Diagram 13: Verksamhetsvolymen mätt i helårsarbetskrafter och utgående kapital 2002–2010.

Rekrytering av akademisk personal tar lång tid att genomföra. Det finns alltså en fördröjning från det att ekonomiskt utrymme uppstår till att verksamheten ökar i volym och tar utrymmet i anspråk. Diagrammet ovan visar utvecklingen av SLU:s

Finansiell redovisning10

3000

2900

2800

2700

2600

2500

2400

2300

2200

2100

2000

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50

02002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Utgående kapital

Hel

årsa

rbet

skra

fter

Utg

åend

e ka

pita

l mm

kr


kapital respektive personalvolymen under perioden 2002–2010.Hela universitetssektorn håller på att expandera och många universitet har stora

överskott. Detta innebär att anställningarna inom sektorn kommer att öka och som en följd av det kommer konkurrensen om akademisk personal också att öka.

Kapitalutveckling och likviditetSLU har en stark likviditet och posten ”kassa och bank” i balansräkningen upp-går till 1 068 mnkr. En orsak till den starka likviditeten är resultatutvecklingen där SLU:s balanserade kapitalförändring och årets kapitalförändring nu uppgår till 420 mnkr. En annan orsak är att de oförbrukade bidragen har ökat och nu uppgår till 815 mnkr, vilket innebär en ökning med 81 mnkr jämfört med föregående år. Utvecklingen av likviditeten under perioden 2002-2010 visas i diagram 14.

Diagram 14: Likviditeten jämfört med oförbrukade bidrag och utgående kapital 2002 till 2010 mnkr.

Utgående kapital och de oförbrukade bidragen ökade under perioden 2004 till 2007 och förklaras delvis av besparingseffekterna i det omfattande omställningsar-betet. 2008 började kapitalet tas i anspråk, men 2009 och 2010 ökar det åter något beroende på effekter av forskningspropositionen, men även på grund av att SLU varit framgångsrika i att attrahera externa bidrag.

Utvecklingen i den bidragsfinansierade verksamheten håller inte samma takt som bidragsinbetalningarna, vilket gör att de oförbrukade bidragen ökar. SLU har under 2005 till 2008 ökat andelen oförbrukade bidrag till att nu vara lika stora som cirka ett års inbetalningar. De oförbrukade bidragen har de tre senaste åren legat på denna nivå och bedömningen är att nivån är rimlig för att kunna skapa bra plane-ringsförutsättningar för SLU:s forskningsverksamhet.

Diagram 15: Oförbrukade bidrag i förhållande till bidragsinbetalningar 2005–2010.

120%

100%

80%

60%

40%

20%

0%

2005 2006 2007 2008 2009 2010

1400

1200

1000

800

600

400

200

02002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Oförbrukade bidrag Balanserat kapital


Att likviditeten inte ökar i samma takt som de oförbrukade bidragen och kapitalet mellan 2009 och 2010 beror på att de pågående nyanläggningarna ökar med 181 mnkr. Dessa påverkar likviditeten negativt tills anläggningarna färdigställs och lån tas upp.

Diagram 16: Anläggningstillgångar och lån under åren 2004–2010.

En stor ökning av investeringarna har påbörjats genom byggnationen av SLU:s undervisnings- och forskningsanläggning i Lövsta. Det sker successivt och ökning-en av balansposten ”pågående nyanläggningar” förklaras av att där redovisas ned-lagda kostnader i Lövsta. Anläggningen beräknas vara klar 2012 då den förs till avskrivningsplanen och lån tas upp.

Enligt plan räknar SLU med att investeringarna kommer att öka ytterligare i samband med utbyggnaden av SLU:s campusområden. Även om Akademiska Hus AB svarar för investeringen i byggnader kommer SLU att ha investeringar i inven-tarier och utrustning i de nya lokalerna.

SLU hade 2010 en låneram på 550 mnkr. Under året användes som mest 506 mnkr.

SLU genomför, tillsammans med Akademiska Hus AB, stora förändringar i fastig-hetsbeståndet och det är främst nybyggnationer på Campus Uppsala som genom förs. Under 2011 kommer byggprojekten ”BioCentrum” och ”Mark-Vatten-Miljö” att färdigställas.

Under 2010 har byggnationen av Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) på-börjats. Detta beräknas vara klart 2014 och ett genomförandeavtal för uppförande av VHC har träffats med Akademiska Hus AB. I förlängningen kommer SLU att teckna ett 20-årigt hyresavtal.

Byggprojekten kommer att leda till ökade lokalkostnader från och med 2011. Osäkerheten i hur byggprojekten kommer att påverka framtida lokalkostnader har lett till en försiktig hållning inom vissa verksamheter avseende nyinvesteringar och nyanställningar. För att kunna hantera en större andel fasta lokalkostnader i framti-den, kan SLU i nuläget inte binda upp för stor andel av det ekonomiska utrymmet i långsiktiga personalkostnader. Därtill kommer att det ekonomiska utrymme som universitetet ska utnyttja, ligger som kapital. Eftersom universitet ska finansiera verksamhet genom att använda kapital, har SLU medvetet satsat på att öka tids-begränsade anställningar som post-docs och forskarassistenter. Lokalkostnaderna kommer att öka ungefär vid samma tidpunkt som dessa anställningar upphör.

1 200

1 000

800

600

400

200

0

-200

-400

-6002004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Anläggningstillgång exkl pågående nyanläggning Pågående nyanläggning Lån


FinansieringSLU finansieras med statsanslag till 56 procent och bidrag- och avgiftsintäkterna utgör 44 procent. Av de externa bidrag- och avgiftsintäkterna kommer 53 procent från statliga organisationer. Sammantaget är SLU:s verksamhet finansierad till 79 procent med statliga medel.

Bidrags- och avgiftsintäkterna fortsätter att öka och ökar med 12 mnkr 2010 jämfört med föregående år. För 2009 fick SLU förstärkningen utifrån forsknings-propositionen i form av ett bidrag från regeringen. Dessa betraktar SLU som stats-anslagsmedel och siffrorna är justerade för detta. Bidrags- och avgiftsintäkterna ökar då med 61 mnkr.

I diagram 17 visas SLU:s största enskilda finansiärer utöver statsanslaget. Dia-grammet redovisar bidragen utifrån inbetalningar, och uppdragen utifrån vad som fakturerats. Största enskilda finansiären är Formas, följt av Naturvårdsverket och Sida.

Diagram 17: SLU:s största finansiärer utöver statsanslaget.

Jämfört med föregående år är det Naturvårdsverket och Sida som står för de största ökningarna, men även bidrag från Vetenskapsrådet har ökat. Ökningen för Naturvårdsverket avser uppdrag inom fortlöpande miljöanalys.

Externfinansieringsgraden inom forskning och forskarutbildning uppgår till 49,8 procent (52,5 procent) och inom fortlöpande miljöanalys till 47,7 procent (48,5 procent). ■

Formas

Naturvårdsverket

SIDA

SLF

Jordbruksverket

Vetenskapsrådet

EU

Energimyndigheten

Vinnova

SSF

Skogforsk

Mistra

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

2008 2009 2010


Intäkternauppgår till 2 820 mnkr för år 2010 (2009: 2 691 mnkr). Det är en ökning med 129 mnkr, eller 5 procent, jämfört med 2009.

Intäkterna av statsanslag ökar med 118 mnkr, eller 8 procent, vilket förklaras av att de strategiska forskningsmedel om 49 mnkr som 2009 redovisades som bidragsintäkter nu räknas som statsanslag.

Intäkter av avgifter ökarmed nära 31 mnkr eller 18 procent. Det är främst intäkter av jordbruksprodukter (inklusive djur) som står för ökningen.

Bidragsintäkterna har minskat med 19 mnkr, vilket främst för-klaras av omklassificeringen av strategiska forskningsmedel (jfr statsanslag ovan).

De finansiella intäkterna har på grund av det låga ränte läget under 2010 minskat med knappt 2 mnkr.

Verksamhetenskostnader uppgår till 2 788 mnkr för 2010 (2009: 2 676 mnkr). Det innebär att kostnaderna ökat med 112 mnkr, eller 4 procent.

Personalkostnaderna har ökat med 93 mnkr, eller 6 procent, jämfört med 2009. Antalet helårsarbetskrafter har ökat med 40.

Driftkostnaderna har ökat med 19 mnkr, eller 3 procent.

Lokalkostnaderna och avskrivningar har inte förändrats sedan 2009.

De finansiella kostnaderna har minskat med knappt 1 mnkr.

Finansiella 0 %

Statsanslag 56 %

Avgifter18 %

Bidrag 26 %

Avskrivningar 3 %

Personal 63 %

Lokaler 10 %

Drift 25 %

Finansiella 0 %

Diagram 19: Kostnader.

Diagram 18: Intäkter.


Not 2010 2009

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 578 240 1 459 625

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 498 337 467 488

Intäkter av bidrag 2 738 141 756 697

Finansiella intäkter 3 5 324 7 169

Summa 2 820 042 2 690 979

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -1 742 774 -1 650 105

Kostnader för lokaler -280 385 -279 856

Övriga driftkostnader 5 -684 278 -664 981

Finansiella kostnader 6 -2 651 -3 634

Avskrivningar och nedskrivningar 7 -77 920 -77 551

Summa -2 788 008 -2 676 127

Verksamhetsutfall 32 034 14 852

Resultat från andelar i dotterföretag 8 358 -28

Uppbördsverksamhet 9

Intäkter av avgifter som inte disponeras av myndigheten 3 152 0

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -3 152 0

Saldo 0 0

Transfereringar

Anslagsmedel för finansiering av bidrag 41 662 39 897

Medel från myndigheter för finansiering av bidrag 47 371 74 103

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 25 315 16 483

Delsumma 114 348 130 483

Lämnade bidrag -114 348 -130 483

Saldo 0 0

Årets kapitalförändring 10 32 392 14 824

R E S U LTAT R Ä K N I N G ( t k r )


TILLGÅNGAR Not 2009-12-31 2009-12-31

Immateriella anläggningstillgångar 11

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 1 942 3 461

Summa 1 942 3 461

Materiella anläggningstillgångar 12

Byggnader, mark och annan fast egendom 395 988 366 653

Förbättringsutgifter på annans fastighet 76 133 73 869

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 193 425 184 941

Pågående nyanläggningar 276 002 94 692

Summa 941 548 720 155

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i dotterföretag 13 11 505 11 159

Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 3 298 3 025

Summa 14 803 14 184

Varulager m.m.

Varulager och förråd 31 483 31 464

Fordringar

Kundfordringar 48 285 48 786

Fordringar hos andra myndigheter 15 100 091 113 083

Övriga fordringar 16 980 15 698

Summa 149 356 177 567

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 17 71 218 68 837

Upplupna bidragsintäkter 18 89 339 66 228

Övriga upplupna intäkter 19 495 20 699

Summa 180 052 155 764

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 19 -3 152 -85

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1 066 274 1 048 443

Kassa och bank 2 157 1 931

Summa 1 068 431 1 050 374

Summa tillgångar 2 384 465 2 152 884

B A L A N S R Ä K N I N G ( t k r )


Balansräkning, forts

KAPITAL OCH SKULDER Not 2010-12-31 2009-12-31

Myndighetskapital

Statskapital 4 000 4 000

Uppskrivningskapital 20 67 302 68 708

Donationskapital 21 3 334 3 333

Resultatandelar i dotterföretag 7 146 7 187

Balanserad kapitalförändring 22 387 824 371 566

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 23 32 392 14 824

Summa 501 998 469 618

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 24 13 505 16 364

Övriga avsättningar 25 12 595 10 951

Summa 26 100 27 315

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 26 505 689 475 750

Skulder till andra myndigheter 27 75 502 78 024

Leverantörsskulder 175 499 108 197

Övriga skulder 28 31 534 31 228

Depositioner 54 115

Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 380

Summa 788 278 693 694

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 29 169 806 150 458

Oförbrukade bidrag 30 814 732 734 141

Övriga förutbetalda intäkter 83 551 77 658

Summa 1 068 089 962 257

Summa kapital och skulder 2 384 465 2 152 884

Ansvarsförbindelser

1. Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga

2. Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga


Ingående

överförings-belopp

Årets tilldel-ning enligt

reglerings brev

Omdispo ne-rade anslags-

belopp

Indragning Disponibelt belopp

Utgifter Utgående överförings-

belopp

Redovisning mot anslag

Utgiftsområde 23: Jord- och skogs-bruk, fiske med anslutande näringar

1:29 Sveriges lantbruksuniversitet (ramanslag)

ap. 1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 614 469 -900 1 613 569 -1 613 569 0

ap. 2 Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp

60 60 -60 0

ap. 3 Analysverksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet

5 372 900 6 272 -6 272 0

Summa 60 1 619 841 0 0 1 619 901 -1 619 901 0

Inkomster

Redovisning mot inkomsttitel3312:6 Övriga inkomster av försåld egendom

3 152

Summa 3 152

A N S L A G S R E D O V I S N I N G ( t k r )

Finansiellavillkoravseende1:29Sverigeslantbruksuniversitet,RamanslagSLU uppfyller de finansiella villkoren under anslaget enligt följande:- Av anslaget ska SLU, förutom de särskilda medel som SLU erhåller för strate-

giska satsningar, använda minst 824 253 tkr för forskning och forskarutbildning och SLU har använt 912 363 tkr. (SLU är en decentraliserad organisation där användningen av medel styrs genom anslagsfördelningen. Tilldelat anslag, exklu-sive institutsuppgifter uppgår till 825 000 tkr för 2010.) För de strategiska forsk-ningsområden som SLU har erhållit medel ska redovisas hur mycket som har förbrukats samt hur mycket som har fördelats till andra lärosäten. Inom områ-det Hållbart nyttjande av naturresurser har 13 000 tkr tilldelats SLU. Av dessa har 3 105 tkr förbrukats av SLU, 2 400 tkr överförts till Umeå universitet och 1 100 tkr till Skogforsk.

- SLU ska utbetala 2 285 tkr med en tolftedel per månad till Gammelkroppa skogsskola för 25 årsstudieplatser och detta har gjorts.

- Minst 75 procent av de medel som SLU totalt avsätter till studiefinansiering inom forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand. SLU uppfyller detta villkor.

- Av anslaget ska minst 7 000 tkr användas till fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion och 6 418 tkr har under året avsatts till ändamålet. För programperioden 2008-2010 har det villkorats att 21 000 tkr skulle användas och den totala avsättningen har varit 22 903 tkr.

- Av anslaget ska minst 5 000 tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion och 5 000 tkr har använts.


- Av anslaget ska minst 77 000 tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid ArtDatabanken. Av dessa ska minst 45 000 tkr användas för verksamhet med anknytning till Svenska Artprojektet och minst 20 000 tkr för stöd till biologiska samlingar vid svenska museer och institutioner. Under 2010 har ArtDatabanken av anslagsmedel använt 81 813 tkr och av dessa har 43 892 tkr använts till Svenska Artprojektet och 19 798 tkr för stöd till biologiska samlingar.

- Av anslaget ska minst 5 000 tkr användas för projekt avseende djurskyddsforskning och 5 000 tkr har använts.

- SLU ska efter rekvisition utbetala 600 tkr till Nordiska Genbanken för hyreskost-nader och detta har gjorts.

- SLU får utbetala högst 3 460 tkr till annan utbildningsanordnare för hovslagar-utbildning omfattande minst 35 utbildningsplatser per år och SLU har utbetalat 3 460 tkr till sådan utbildning.

- Anslaget får bekosta hippologutbildningen med högst 17 748 tkr och anslagsför-brukningen för 2010 har uppgått till 17 407 tkr.

- Av anslaget ska minst 4 000 tkr användas till verksamheten vid Movium varav 1 000 tkr ska avse det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning om barns och ungas utemiljöer. Till Moviums verksam-het har använts 7 014 tkr varav 1 059 tkr har avsett ovan nämnda nationella samordningsansvar.

- Av anslaget ska 1 980 tkr avse anordnande av skogligt basår med minst 16 utbild-ningsplatser. Till ändamålet har avsatts 2 460 tkr.

- Anslaget ska finansiera förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på ren samt studier av rovdjurspredation och den totala kostnaden får inte överstiga 9 000 tkr, vilket den inte heller gjort.

- Av anslaget ska minst 3 000 tkr användas för utveckling av avelsarbete på fisk vid Kälarne och under året har 3 321 tkr använts.

BemyndigandenSLU har inga bemyndiganden.


T I L L Ä G G S U P P LY S N I N G A R o c h N O T E R

Redovisnings- och värderingsprinciperAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om myndigheters års-redovisning och budgetunderlag (2000:605) och förordningen om myndigheters bokföring (2000:606). Brytdagen för räkenskapsårets löpande bokföring var den 10 januari 2011.

UndantagfrånEA-reglerEnligt regleringsbrevet ska SLU, med undantag från anslagsförordningen (1996:1189), avräkna anslaget med en tolftedel av anslagsbeloppet per månad i samband med att medel utbetalas till SLU:s räntekonto i Riksgäldskontoret.

SLU har enligt regleringsbrevet rätt att ta ut ersättning för sådana varor och tjänster som avses i 4§ första stycket avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf.

SLU medges i regleringsbrevet undantag från kravet i föreskrifterna till 7 kapitlet 1§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att särre-dovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten.

SLU medges undantag från 5 och 7 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som mottagits från icke-statlig givare. Det gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Under 2010 har SLU inte utnyttjat detta undantag.

För årsredovisningen 2010 medges SLU i regleringsbrevet undantag från bestäm-melsen i 6 kapitlet 2§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetun-derlag, om att upprätta och avlämna en finansieringsanalys.

VillkorföravgiftsbelagdverksamhetEnligt regleringsbrevet finansieras SLU:s djursjukvård, uppdragsforskning, upp-dragsutbildning, beställd utbildning samt försäljning av produkter och tjänster med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SLU. För uppdragsforskning, uppdragsut-bildning och beställd utbildning gäller krav på full kostnadstäckning. Det ekono-miska målet för djursjukvård respektive försäljning av produkter och tjänster är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. För arrende samt bygg- och marktjänster får SLU ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning för det fall tjänsterna anses förenliga med myndighetens uppgifter.

I tabellen nedan redovisas över- och underskott i avgiftsfinansierad verksamhet. Före 2008 särredovisades inte intäkter och kostnader för uppdragsverksamhet utan SLU antog att avgiftsintäkterna motsvarades av lika stora kostnader. För djursjuk-vård och fastighetsförvaltning har uppgifter dock tagits med även från åren före 2008. Övrig försäljning av produkter och tjänster är inget eget verksamhetsområde utan räknas fram som en restpost. Därför är det inte möjligt att redovisa kostnader och över-/underskott för denna.


Verksamhet Över-/under-skott 2008**

Över-/under-skott 2009

Intäkter 2010

Kostnader 2010

Över-/underskott 2010

Ack. över-/underskott 2010

Avgiftsbelagd verksamhet

Med krav på full kostnadstäckning*

Uppdragsforskning 2 804 -1 685 88 407 -92 253 -3 846 -2 727

Fastighetsförvaltning 15 461 636 19 694 -21 979 -2 285 13 812

Uppdragsutbildning -2 049 683 14 434 -13 495 939 -427

Beställd utbildning 0 40 583 -331 252 292

Fortlöpande miljöanalysuppdrag 6 512 93 96 925 -97 764 -839 5 766

22 728 -233 220 043 -225 822 -5 779 16 716

Utan krav på full kostnadstäckning

Djursjukvård* -36 524 -15 370 139 123 -131 378 7 745 -44 149

Övr. försäljn. av produkter & tjänster 178 986

318 109

Andra intäkter än avgifter i verksamheterna ovan

-39 815

Intäkter av avgifter enligt RR 498 337

* Avser totala intäkter inom resp. verksamhet, oavsett typ av intäkt, och går därför inte att jämföra med avgiftsintäkternas indelning i not 1.** Uppgifterna för fastighetsförvaltning och djursjukvård har justerats i förhållande till årsredovisningen för 2009. För övriga verksamheter gäller uppgifterna fr.o.m. 2008, eftersom de inte särredovisades innan dess.

AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar som t.ex. datorprogram, licenser och mjölk-kvoter med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms bokförs som anlägg-ningstillgång. Egenutvecklade immateriella tillgångar bokförs som anläggningstill-gång om anskaffningsvärdet uppgår till minst 100 tkr exkl. moms. Avskrivningstiden för immateriella anläggningstillgångar är högst 5 år.

Inventarier, utrustning m.m. med en ekonomisk livslängd på minst tre år samt med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms redovisas som materiella anläggningstillgångar. De klassificeras utifrån beräknad livslängd i grupper enligt följande:

Objekttyp Avskrivningstid, år

Persondatorer 3

Tekniska anläggningar och transportmedel 7

Utrustning i övrigt 5

Anläggning typ klimatkammare, televäxel 10

Byggnadsinventarier inkl. dragbänkar 10

Övrig lab- och kontorsinredning 10

Dragskåp och klimatkammare 15

Växthus, tornsilo etc. 15

Ekonomi-, kontors- och laboratoriebyggnader 25 eller 40

Värmeanläggningar 30

Bostads- och fritidshus 40

Markanläggningar, t.ex. täckdikning 40

Markanläggn. övriga inkl. skogsbilväg 10

Förbättringsutgift på annans fastighet 5–20

Som anläggningsdjur redovisas de djur som används i mjölkproduktionen, till avel eller forskning under mer än tre år, övriga djur redovisas som lager.


Anläggningsdjuren redovisas till bestämd mängd och fast värde, eftersom deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och deras samman-tagna värde är av underordnad betydelse för SLU:s redovisning. Det genomsnittliga värdet för djuren bestäms med hjälp av Skatteverkets föreskrifter om produktions-utgifter för djur i lantbruk.

SLU tar inte upp lån motsvarande anläggningsdjuren, eftersom de till allra största delen är från egen uppfödning. Anskaffningen medför ingen betalning.

Ny-, till- och ombyggnad på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Även reparations- och underhållskostnader på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift. För större byggprojekt som Akademiska hus driver bokförs nedlagd tid inom SLU som förbättringsutgift på annans fastighet.

Konst tas i förekommande fall upp som anläggningstillgång om anskaffningen är gjord 2003 eller senare och om anskaffningsvärdet uppgår till minst 20 tkr. Ingen konst som uppfyller dessa krav har hittills köpts in av SLU eller överlåtits till SLU från Statens konstråd.

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av SLU:s aktieinnehav i helägda SLU Holding samt insatser i ekonomiska föreningar. Värderingen av aktieinnehavet i dotterföre-taget SLU Holding har skett enligt kapitalandelsmetoden. Insatser i ekonomiska föreningar redovisas endast till bokfört värde då marknadsvärde för dessa tillgångar saknas.

ProjektfinansierademedexternamedelSLU:s redovisning är uppbyggd på projektbas. Varje bidrags-/uppdragsfinan-sierat projekt med kontrakt värderas utifrån om det är pågående eller avslutat. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalföränd-ring. För pågående projekt periodiseras en fordran eller skuld i balansräkningen (periodavgränsningsposter).

En del projekt är samfinansierade av både anslag och bidrag. Med reservation för att projekten i redovisningen inte alltid motsvaras av hur projekten avgränsas i verkligheten, redovisades under 2010 anslagsintäkter på 58 224 tkr i bidragsfinan-sierade forskningsprojekt. De totala bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till 682 703 tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 8 procent av dem. Utöver det redovisades ett underskott på 17 219 tkr på grund av att bidragsintäkter enligt kontrakt inte fick användas till att täcka projektens andel av indirekta kostnader.

Vad gäller utbildning på grundläggande nivå har anslag på 431 tkr tillförts i bi-dragsfinansierad verksamhet. Bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till 6 887 tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 6 procent av dem.

Den redovisningsmodell för indirekta kostnader som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillämpas av SLU fr.o.m. 2010. SLU har dock sedan länge fördelat indirekta kostnader till verksamheten.

VarulagerSLU:s varulager utgörs främst av egendomarnas jordbruksprodukter, kontorsbu-tikens varulager samt djur. Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Djur i lager värderas enligt Skatteverkets föreskrifter om produk-tionsutgifter för djur i jordbruk eller till 85 procent av marknadsvärdet där uppgift från Skatteverket inte finns (fisk och höns). Först-in-först-ut-principen (FIFU) till-lämpas som huvudregel.


FordringarochskulderFordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs.

AvsättningarförpensionerochliknandeförpliktelserSom avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisar SLU kommande ersättningar för pensioner för uppsagd personal samt delpensioner.

JusteringavkapitalUnder 2010 har SLU genomfört en översyn av kapitalredovisningen och övergått till att redovisa kapitalet per institution/enhet och redovisningsområde/projekt. Tidigare redovisades det enbart per institution/enhet totalt. Detta har lett till juste-ringar mellan redovisningsområdena, se not 10.


N O T E R (alla belopp i tkr)

Resultaträkningen

NOT 1: Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2010 2009

Djursjukvård 106 496 101 168

Analyser 26 123 22 990**

Forskningsuppdrag, forskning 76 015 76 703

fortlöpande miljöanalys 94 650 84 130

Utbildningsuppdrag 18 347 16 623

Övriga tjänster och uppdrag 59 727 69 870**

Jordbruksprodukter inkl djur 37 124 26 421

Kurser och konferenser* 23 842 20 192

Publikationer samt informations- och kursmaterial* 12 031 11 534

Uthyrning av mark, lokaler och studentbostäder 30 487 30 588

Övrigt 13 496 7 270

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 498 337 467 488

* Intäktsslagen avser intäkter enligt 4§ avgiftsförordningen, sammanlagt: 35 872 31 725

** Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2009.

För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: 2010 2009

Fakturerade intäkter från

Naturvårdsverket 85 722 65 191

Jordbruksverket 8 712 4 345

Trafikverket (t.o.m. 31/3 2010 Banverket, Vägverket) 7 380 5 537

Elforsk AB 5 684 5 099

Umeå universitet 5 474 6 267

SMHI 4 801 4 324

Sida 4 461 12 440

Norges Teknisk-Naturvitenskapelige universitet 2 600 2 221

Skogsstyrelsen 2 373 3 309

Region Skåne 2 104 1 086

Strålsäkerhetsmyndigheten 1 851 1 529

Värmeforsk service AB 1 811 281

Uppsala BIO-X 1 500 0

Intervacc AB 1 300 325

Biogaia AB 1 153 2 024

Mälarens vattenvårdsförbund 1 077 657

Uppsala universitet 1 068 516

Svensk Kärnbränslehantering AB 1 025 990

Vindelns kommun 1 011 0

Sveaskog 843 1 876

Regeringskansliet 358 7 550

Sametinget 353 1 379

IKEA 222 1 514

Vattenfall AB 60 2 959

Länsstyrelsen Örebro län 0 1 545

Stiftelsen Naturvård vid nedre Umeälven 0 1 578

Stockholm Environment Institute 0 1 068

Sametinget 31 306 24 702


Forts. För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: 2010 2009

Region Skåne 1 086 0

Stockholm environment institute 1 068 628

Övriga 29 692 36 465

Summa fakturerade intäkter 174 248 160 311

Periodiseringar -3 582 522

Summa intäkter av forskningsuppdrag 170 666 160 833

Under ”Övrigt” ingår:

- Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 2 002 1 155

- Sponsring (Avser i huvudsak Akademikonferens) 3 156 2 593

- Lägre erhållen försäkringsersättning för salmonellasanering än tidigare bokfört -1 644

- Icke statliga försäkringsersättningar 22 275

NOT 2: Intäkter av bidrag 2010 2009

Inbetalningar från

Jordbruksdepartementet (utbetalades 2009 som bidrag istället för statsanslag) 0 49 071

FORMAS 178 987 194 503

Vetenskapsrådet 42 178 29 050

Jordbruksverket inkl. produktionsbidrag 44 569 61 172

Sida 87 183 55 457

Naturvårdsverket 49 891 42 185

Energimyndigheten 26 817 32 605

Övriga statliga myndigheter 105 235 52 839*

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA 12 925 34 194*

Stiftelsen för strategisk forskning SSF 14 607 6 986*

Övriga offentliga forskningstiftelser (KK,STINT,Vårdal) 4 658 5 264

Kommuner och landsting** 3 136 1 773

Svenska företag** 31 993 34 337*

Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF** 61 451 59 603

Övriga svenska stiftelser och organisationer mm** 95 819 93 344

EU 41 563 57 116

Nordiska ministerrådet mm 1 691 4 225*

Övriga utländska bidragsgivare** 10 474 17 497*

Summa inbetalningar 813 177 831 219

Överföring till transfereringar avseende stipendier -14 414 -13 606*

Periodiseringar -60 622 -60 917

Summa intäkter av bidrag 738 141 756 697

* Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2009.

** Dessa bidrag definieras som donationer, varmed avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer som Sverige är anslutet till (3 § donationsförordningen 1998:140). Nedan förtecknas de donationer som 2010 uppgick till mer än 30 basbelopp.


Fortsättning Not 2

Donator Ändamål Belopp

Skogforsk Future Forests 3 000

Sveaskog Förvaltnings AB Future Forests 3 000

Skogforsk System för effektiv hantering av snytbaggeproblemet 3 000

NORDISKA GENBANKEN Växtgenetik 2 600

Familjen Erling Perssons stiftelse Metabola Markörer 2 600

Skogforsk Snytbaggeprogrammet 2 390

AT Larssons stiftelse Lantbruksforskning 2 145

Stiftelsen lantbruksforskning Växtförädlingsverksamhet 2 000

Stiftelsen skogssällskapet Future Forests 2 000

HHolmen Skog AB Future Forests 2 000

Bergvik Skog AB Future Forests 2 000

IKEA of Sweden AB Hållbart skogsbruk kring södra Östersjön 2 000

SCA Skog AB Future Forests 2 000

LRF Skogsägarna Future Forests 2 000

Bo Rydins stiftelse för vetenskaplig forskning Jämförelsestudie mellan tall och contortatall 1 773

Kempes Minne, Stift Seth M Utrustning till vattenkvalitetslaboratorium 1 720

E.ON Sverige AB:s Stiftelse för Forskning Bioenergiväxtföljd 1 587

Pelletsindustrins riksförbund Pelletsplatform 1 500

Stiftelsen Svensk Hästforskning Diagnostisera och prognostisera osteoartrit hos häst 1 484

Crafoordska stiftelsen Studier av heterolog expression av kemireceptorer 1 400

NOT 3: Finansiella intäkter 2010 2009

Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 7 154 45 212

Övrigt 15 195

7 169 45 407

NOT 4: Kostnader för personal 2010 2009

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter m m 1 151 992 1 087 359

Övriga personalkostnader 590 782 562 746

1 742 774 1 650 105

NOT 5: Övriga driftkostnader 2010 2009

280 385 664 981

Realisationsförlust vid försäljning/utrangering av anläggningstillgångar ingår med: 1 007 455

NOT 6: Finansiella kostnader 2010 2009

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 2 556 2 958

Övrigt 95 676

2 651 3 634

NOT 7: Avskrivningar och nedskrivningar 2010 2009

I 2009 års kostnader ingick nedskrivning på 4 780 tkr av ett ärendehanteringssystem som aldrig togs i bruk

77 920 77 551


NOT 8: Resultat från andelar i dotterföretag 2010 2009

Preliminärt resultat från andelar i SLU Holding för innevarande år 358 -28

Justerat resultat för föregående år -12 0

346 -28

NOT 9: Uppbördsverksamhet 2010 2009

Avser sådant överskott vid försäljning av fastigheter som enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ska inbetalas till statsbudgeten.

3 152 0

NOT 10: Årets kapitalförändring I nedanstående tabell uppdelas resultaträkningen i redovisningsområden enligt regleringsbrevet. Alla intäkter och kostnader för gemensamma funktioner har fördelats på redovisningsområdena med lönekostnad som fördelningsbas. Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)

Grundläggande högskoleutbildning

Forskning och forskarutbildning


Totalt

Ingående ackumulerat kapital1) -37 520 389 127 34 783 386 390

Disposition av fg års kapitalförändring 1 434 1 434

Justering av kapital 2) 17 220 -39 909 22 689 0

Utgående balanserad kapitalförändring -20 300 350 652 57 472 387 824

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 471 257 957 691 149 292 1 578 240

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 141 888 244 712 111 737 498 337

Intäkter av bidrag 9 067 704 592 24 482 738 141

Finansiella intäkter 30 5 279 15 5 324

Summa 622 242 1 912 274 285 526 2 820 042

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -361 641 -1 191 678 -189 455 -1 742 774

Kostnader för lokaler -93 624 -173 970 -12 791 -280 385

Övriga driftkostnader -165 300 -432 329 -86 649 -684 278

Finansiella kostnader -77 -2 545 -29 -2 651

Avskrivningar -9 841 -62 063 -6 016 -77 920

Internbokföring netto 9 273 -17 707 8 434 0

Summa -621 210 -1 880 292 -286 506 -2 788 008

Verksamhetsutfall 1 032 31 982 -980 32 034

Resultat från andelar i intresseföretag 358 358

Årets kapitalförändring 1 032 32 340 -980 32 392

Utgående ackumulerat kapital -19 268 3) 382 992 4) 56 492 420 216

1) Med ackumulerat kapital avses här årets kapitalförändring + balanserad kapitalförändring.2) En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde.3) Varav -44 149 avser djursjukvård. 4) Varav 13 812 avser fastighetsförvaltning och -6 967 lantbruksdrift.


Balansräkningen

NOT 11: Immateriella anläggningstillgångar

Utgifter för forskning och utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar

2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 0 409 14 848 20 112

Korrigering anskaffningsvärde -407

Årets investering 0 654

Årets avyttring, anskaffningsvärde -409 -5 918

Ingående ackumulerad avskrivning 0 -389 -11 387 -11 261

Årets avskrivning -20 -1 112 -6 044

Återförd avskrivning på avyttring 409 5 918

Restvärde 0 0 1 942 3 461

Elektroniskt ärendehanteringssystem invärderat 2008 med 4 780 tkr avskrevs helt 2009.

NOT 12: Materiella anläggningstillgångar

Byggnader, mark o annan fast egendom

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Maskiner, inventarier, djur m m

Pågående nyanläggningar

2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 448 844 414 083 138 949 127 856 728 534 702 154 94 692 21 217

Korrigering anskaffningsvärde -261 -194 -123 261

Årets investering 48 397 34 817 10 960 11 216 63 945 70 197 181 310 73 475

Ingående balans från SLI 112

Överföring till Lunds universitet -51

Årets avyttring, anskaffningsvärde -3 518 -56 0 -85 851 -43 878

Ingående ackumulerad avskrivning -148 604 -135 763 -65 079 -56 845 -543 593 -536 456

Årets avskrivning -13 874 -12 841 -8 503 -8 234 -54 430 -50 412

Ingående balans från SLI -72

Överföring till Lunds universitet 34

Återförd avskrivning på avyttring 6 615 0 84 559 43 313

Ingående ackumul. nedskrivning -22 329 -22 329

Årets nedskrivning 0 0

Ingående ackumul. uppskrivning 88 742 88 742

Återförd uppskrivning på avyttring -8 024 0

Restvärde 395 988 366 653 76 133 73 870 193 425 184 941 276 002 94 692

• Av årets investeringar i byggnader, mark och annan fast egendom märks framförallt inköp av Götala för 18 000 tkr och ombyggnation av Brogården i Skara för 13 334 tkr. • Av årets byggnadsavskrivningar är 1 373 tkr hänförliga till uppskrivningskapitalet.• Under maskiner, inventarier etc. har stora utrangeringar skett av utrustning som var fullt avskriven före 98-07-01, för att förbereda övergången till nytt anläggningsregister. • Av pågående nyanläggningar avser 234 988 tkr djuretablering på Lövsta och 34 475 tkr slakteri på Lövsta. För det senare har SLU

skrivit ett köpekontrakt med Faringe AT Fastighet AB om försäljning av 75 procent av fastigheten (byggnader och mark) under förut-sättning av riksdagens godkännande.

• Från pågående nyanläggningar har 23 937 tkr förts till årets investering.


NOT 13: Andelar i dotterföretag 2010 2009

Aktieinnehavet avser helägda SLU Holding (3 000 aktier). 11 159 11 159

Nominellt värde är 300 tkr. Aktierna överfördes 1998 till SLU från Närings- departementet till bokfört värde (4 000 tkr). SLU Holding är inte börsnoterat.

Justerat resultat 2009 -12

Preliminärt resultat 2010 358

11 505 11 159

NOT 14: Andra långfristiga värdepappersinnehav 2010 2009

Avser insatser i ekonomiska föreningar. Marknadsvärde saknas. 3 298 3 025

NOT 15: Fordringar hos andra myndigheter 2010 2009

Fordran ingående mervärdesskatt 46 173 44 311

Fakturerad kundfordran 52 964 62 859

Övrig fordran 954 5 913

100 091 113 083

Minskningen av övrig fordran avser skattekontot, pga. ett av Skatteverket sent fattat beslut om mervärdesskatt.

NOT 16: Övriga fordringar 2010 2009

I 2009 års fordran ingår lämnad handpenning för inköp av fastigheter med 14 000 tkr.

980 15 698

NOT 17: Förutbetalda kostnader 2010 2009

Förskottsbetald hyra 58 158 58 290

Övrigt 13 060 10 547

71 218 68 837

NOT 18: Upplupna bidragsintäkter 2010 2009

Upplupna bidragsintäkter från statliga myndigheter 33 017 22 342

Upplupna bidragsintäkter från övriga bidragsgivare 56 322 43 886

89 339 66 228

NOT 19: Avräkning med statsverket 2010 2009

Uppbörd

Ingående balans -25 -25

Redovisat mot inkomsttitel -3 152 0

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 25 0

Skulder avseende uppbörd -3 152 -25

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -60 -2 000

Ingående balans från SLI -1 143

Redovisat mot anslag 1 619 901 1 499 522

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 619 841 -1 499 522

Återbetalning av anslagsmedel 0 3 083

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 -60


NOT 20: Uppskrivningskapital 2010 2009

Ingående balans 68 708 70 478

Från föregående års kapitalförändring -1 406 -1 770

Utgående balans 67 302 68 708

Uppskrivningskapitalet har sitt ursprung i den omvärdering av fastighetsvärdena som gjordes år 2000. Den del av av- och nedskrivningar samt försäljningar som är att hänföra till uppskrivningskapitalet ingår i årets kapitalförändring och överförs nästföljande år till denna balanspost.

NOT 21: Donationskapital 2010 2009


Från föregående års kapitalförändring 1 7


NOT 22: Balanserad kapitalförändring 2010 2009


Ingående balans från SLI -419

Överfört till Lunds universitet och Regeringskansliet 149

Korrigeringar projektredovisning -1 300

Föregående års kapitalförändring 14 824 -78 282

Omfört till donationskapital -1 -7

Omfört till resultatandelar i dotterföretag 28 -46

Omfört till uppskrivningskapital 1 407 1 770


NOT 23: Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2010 2009

Årets kapitalförändring, 32 392 tkr, kommer att disponeras så att 32 392 14 824

- donationskapitalet tillförs 3 tkr

- resultatandelar i dotterföretag tillförs 358 tkr

- uppskrivningskapitalet tillförs -3 469 tkr

- balanserad kapitalförändring tillförs 35 500 tkr

NOT 24: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2010 2009

Ingående avsättning 16 364 29 035

Årets pensionskostnad 6 641 2 766

Årets pensionsutbetalningar -9 500 -15 437

Utgående avsättning 13 505 16 364

Kostnaden för beslutad pensionsersättning för uppsagd personal har ökat med 4 588 tkr mellan åren.

NOT 25: Övriga avsättningar 2010 2009

Avsättning insatser i de ekonomiska föreningar till vilka SLU levererar jordbruksprodukter 3 296 3 023

Avsättning nedlagd verksamhet 3 085 4 000

Avsättning engångspremie särskild pensionsersättning 6 214 3 928

12 595 10 951

Ökningen av avsättning engångspremie särskild pensionsersättning förklaras av att fler personer har sagts upp 2010 i den åldersgrupp som har rätt till denna.


NOT 26: Lån i Riksgäldskontoret 2010 2009

Ingående skuld 475 750 432 106

Nya lån 99 969 113 333

Årets amortering -70 030 -69 689

Utgående skuld 505 689 475 750

SLU disponerar enligt regleringsbrevet en låneram på: 550 000 550 000

Högsta utnyttjandenivån av låneramen under året var: 505 689 475 750

NOT 27: Skulder till andra myndigheter 2010 2009

Skuld avseende utgående mervärdesskatt 17 088 19 846

Skuld avseende arbetsgivaravgift 29 470 28 104

Avtalsförsäkringar 0 114

Leverantörsskulder m.m. 28 944 29 959

75 502 78 023

NOT 28: Övriga skulder 2010 2009

Personalens källskatt 27 065 26 253

Löneskuld 1 649 2 070

Övrigt 2 820 2 905

31 534 31 228

NOT 29: Upplupna kostnader 2010 2009

Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 145 058 132 361

Övrigt 24 748 18 097

169 806 150 458

NOT 30: Oförbrukade bidrag 2010 2009

Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 548 716 479 755

Oförbrukade bidrag från övriga bidragsgivare 22 019 20 506

Oförbrukade donationer 237 928 225 802

Oförmedlade bidrag för transferering från statliga myndigheter 6 060 8 069

Oförmedlade bidrag för transferering från övriga bidragsgivare 9 9

814 732 734 141Med donationer avses detsamma som i not 2.


Ersättningar och uppdrag

Namn Ersättning, kr

Andra råds- och styrelseuppdrag utöver Sveriges lantbruksuniversitet samt ledamotskap i aktiebolag

Andersson, Inger, generaldirektör, vice ordförande

25 000 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot,Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Livsmedelsverkets insynsråd, ordförande,Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot.

Andrén, Björn, förutvarande vd

26 663 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,SweTree Technologies AB, styrelseledamot,SkogsForsk, styrelseledamot,AB Karl Hedin Sågverk.

von Bothmer, Roland, professor

758 199* Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Kungl. Vetenskapsakademien, ledamot,NordGen, Public Relations, Svalbard Global Seed Vault.

Edqvist, Lars-Erik, f.d. generaldirektör, styrelsens ordförande

83 306 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Anslagsnämnden, ordförande.

Gauffin, Elisabeth, vice styrelseordförande i LRF 25 000 ALMI, ordförande.

Gävert, Anna-Karin,Ordförande i SLUSS, t.o.m. 2010-06-30

103 581* Inga.

Jensen-Waern, Marianne, professor

695 817* Jordbruksverkets insynsråd, ledamot,Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Petroleum AB, ledamot.

Liew, Josefine, doktorand 165 571* Valiguard AB, Certifieringskommitté, ledamot.

Liljelund, Lars-Erik, generaldirektör t.o.m. 2010-01-21

2 083 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Formas, ordförande.

Oskarsson, Agneta, professor

696 398* Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Toxikologiska rådet vid Kemikalieinspektionen, ledamot,Formas forskarråd, ledamot.

Pedersen, Anja, första ledamot i SLUSS 30 745 Inga.

Petersson, Ingrid, Director Science Relations

25 264 Svenska Turistföreningen, ledamotStatens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot.

Sennerby Forsse, Lisa, rektor

1 163 031*

Norsk institutt for Skog og Landskap, UMB, Norge, Ledamot,Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot,Länsstyrelsens insynsråd, Uppsala, ledamot,Vetenskapliga rådet för Volvo Environmental Prize, ledamot,Regeringens Forskningsberedning, ledamot,Rådsgruppen för WWF, ledamot.

Sjölin, Marie,vice ordförande i SLUSS, fr.o.m. 2010-07-01

183 419* Inga.

Thörnelöf, Eva,avdelningschef, fr.o.m. 2010-02-08

22 917 Stiftelsen för International Institut for Industrial Environmental economics, ordförande,Svenska bedömningskommittén för Nordiska Rådets Miljöpris, suppleant.

Ugrai, Edit, stadsträdgårdsmästare 26 034 Inga.

Wahlbin, Clas, professor emeritus

25 520 KK-stiftelsen, vice ordförande, t.o.m. 2010-06-30, Entreprenörskapsforum, ordförande,Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot,Wahlbin Konsult AB, styrelsesuppleant.

* Ersättning inklusive lön för anställning vid SLU.

Återrapportering

Myndigheten skall i årsredovis ningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räken-skapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av 1) ledamöterna i myndighetens styrelse, och 2) de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och 3) de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen. För dessa personer ska myndigheten också uppge uppdrag som sty-relse- eller rådsleda mot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. (SFS 2000:605)


Sammanställning av väsentliga uppgifter

2006 2007 2008 2009 2010

Låneram i Riksgäldskontoret (tkr)

Beviljad 450 000 440 000 465 000 490 500 550 000

Utnyttjad 305 169 336 004 432 106 475 750 505 689

Kontokrediter i Riksgäldskontoret (tkr)

Beviljad 68 500 68 500 58 500 58 500 68 500

Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr)

Intäkter 17 845 35 316 45 212 7 154 5 173

Kostnader 0 0 0 0 0

Avgiftsintäkter (tkr)

Budget i regleringsbrevet 355 000 386 000 390 000 450 000 484 000

Faktiskt utfall som disponeras av SLU 397 032 441 898 457 922 467 488 498 337

Anslagskredit (tkr)

Beviljad 0 0 0 0 0

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Utgående anslagssparande (tkr) 0 0 2 000 60 0

Tilldelade bemyndiganden (tkr) 0 0 0 0 0

Årsarbetskrafter och medelantal anställda

Antal årsarbetskrafter 2 454 2 506 2 672 2 824 2 863

Medelantal anställda 3 194 3 241 3 408 3 528 3 584

Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 858 896 938 919 946

Kapitalförändring (tkr)

Årets kapitalförändring 180 997 145 780 -78 282 14 824 32 392

Balanserad kapitalförändring 119 045 301 861 449 701 371 566 387 824

11


12 Förkortningar och definitionerFörkortningarLTJ-fakulteten Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskapNL-fakulteten Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskapS-fakulteten Fakulteten för skogsvetenskapVH-fakulteten Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

IndexuppräkningEkonomiska uppgifter redovisade i resultatredovisningen är inte indexerade.

Definitionerm.m.Förutom nedan redovisade definitioner har Hög skole verkets begreppsmanual för högskoleområdet använts.

Administrativa system: Underlag för resultatredovisning och finansiell redovis-ning är framförallt Ladok (system för studiedokumentation) och ekonomi- och personal administrativa system.

Aktiva forskarstudenter: Forskarstudenter med en aktivitetsgrad om minst 10 procent.

Antal platser: Hur många sökande som planeras att antas till viss utbildning.

Behöriga sökande: Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande och/eller särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning.

Doktorand: Tidsbegränsad anställning som ger forskar studenten möjlighet att främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning.

Doktorsexamen: Examen inom forskarutbildning som omfattar 240 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng skall utgöras av avhandling.

Examinationsfrekvens: Andelen examinerade av antalet antagna så många år tidigare som motsvarar utbildningens längd.

Extern finansiering: All finansiering utöver statsanslag; exempelvis medel från forsk-ningsråd, Naturvårdsverket, Sida, övriga statliga myndigheter och verk, offentliga stiftelser, SLF, övriga stiftelser, privata företag, forskningsuppdrag, EU samt övriga finansiärer.

Forskare: Chefsveterinär, filialföreståndare, forskningsledare, forskare, föreståndare, fältentomolog, fältmykolog, försöksledare, koordinator, kursledare, marinbiolog, statsagronom, statshortonom.


Helårsprestation (hpr): Summa avklarade poäng/högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60.

Helårsstudent (hst): Antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng/högskolepoäng dividerat med 60.

Högskolepoäng, hp: Från hösten 2007 är ett läsår 60 högskolepoäng.

Internationella studentutbyten: Samtliga studenter i poängsatt studentutbyte i utbytes program (EU-program, Nordplus och bilaterala program).

Junior forskare: Forskarassisten, Post Doc och forskare ( < 8 år sedan disputation).

Licentiatexamen: Examen inom forskarutbildning som avser etapp om minst 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng ska utgöras av avhandling.

Långtidssjukfrånvaro: Sjukfrånvaro i procent avseende frånvaro under en samman-hängande tid på 60 dagar eller mer.

Lärare: Professor, gästprofessor, adjungerad professor, lektor, adjungerad lektor, adjungerad lärare, forskarassistent, gäst lärare, adjunkt.

Medelantal anställda: Alla anställda exklusive timanställda. Helt tjänstledig personal ingår. Mätning görs varje månad och utgör underlag för medeltalsberäkningen.

Nyantagna i forskarutbildning: Forskarstudent som för första gången registreras vid fakultet och redovisar en aktivitet om minst 10 procent, vid ett visst universitet eller vid en viss högskola.

Prestationsgrad: Antalet hpr dividerat med antalet hst.

Senior forskare: Professor, universitetslektor, samt forskare (8 år eller längre sedan disputation).

Studiefinansiering: Av högskolan utgiven ersättning i form av anställning som doktorand, utbildningsbidrag eller annan typ av anställning i vilken forskarutbild-ning ska bedrivas på hel- eller deltid eller annan form av studiefinansiering t.ex. stipendium.

Uppdragsutbildning: Utbildning som anordnas på uppdrag av en beställare mot erläggande av en avgift. Beställaren utser själv deltagarna. Beställaren kan aldrig vara enskild person.

Utbildningsområde: Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till grundlägg-ande högskoleutbildning.

Årsarbetare: Antalet anställda personer omräknade till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidsanställning som deras anställning utgör. En halvtidsanställd person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskraft. Tjänstledig personal ingår inte. (Till skillnad från medeltal anställda.) ■

En dag i maj 2008 hittade arkeolog Helena Hulth detta hänge i centrala Ultuna, mitt i SLU:s campus i Uppsala. Här i skala 1:1.

Det föreställer en häst och är gjutet i brons eller vitmetall någon gång på 700-talet, förmodligen i Sverige. Nålfästen på baksidan visar att häst-hänget först använts som spänne. Kanske bars hänget av en välbärgad man eller kvinna, vilket skulle stödja tanken om en aristokratisk bosättning under Vendeltid i Ultuna.

Hästen var ett återkommande motiv för människan i de gamla gudasagorna. Bland dem finns Arvaker och Allsvinn, som sades dra solen.

SLU har låtit avgjuta detta forna hänge och reproducerat smycket. Hästen går under namnet Allsvinn och kommer att finnas bland SLU:s profilprodukter under våren 2011.

Foto: Markus Andersson, SAU

Documents

ÅRSREDOVISNING 20102010, propositionen om ökad kvalitet och förbättrat resurstilldel-ningssystem i högre utbildning kom i mars, liksom den så kallade autonomipropositionen, vilken