1

En bra start årskurs 4-8

Materialbanken

Heléne Hedström 2018-10-11

2

Innehåll

Skola…………………………………………………………………………………………………………….………………………………….. 3

Hälsa ................................................................................................................................................................... 4

Äventyrspedagogik………………………………………………………………………………………………………….……………… 5 Rörelse under lektionstid ................................................................................................................... 5 Pausgympa och brainbrakes i klassrummet .................................................................................... 8 Rörelsepass i idrottshall – pulshöjande aktiviteter ....................................................................... 12 Avslappning i klassrummet .............................................................................................................. 13 Gruppstärkande lekar ....................................................................................................................... 15 Jaget och laget ................................................................................................................................... 16 Internet och sociala medier ............................................................................................................. 21 Filmtips .............................................................................................................................................. 23

Läs mer på:

www.skelleftea.se/enbrastart

3

Skola

Levla lärmiljön

Levla lärmiljön är ett stödmaterial för tidiga insatser. Materialet är tänkt att användas av skolpersonal i arbetet med tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Det är viktigt att lärmiljön ligger i fokus och att konkreta åtgärder snabbt kommer igång.

Materialet är uppbyggt så att det följer de tidiga insatsernas olika steg. För varje steg finns formulär och material som hjälper till att strukturera och komma vidare.

Det första steget handlar om en avgränsad problembeskrivning. När vi sedan formule-rar ett önskat läge är det viktigt att involvera eleven.

Ur arbetet med de två första stegen och ur dialogen med eleven kommer ofta idéer om möjliga åtgärder. I andra fall kan det krävas mer stöd för att komma igång.

Materialet innehåller en anpassnings- och åtgärdsbank för de som önskar inspiration och mer kunskap. Vid den efterföljande avstämningen ges möjlighet att reflektera ifall anpassningar inte föll så väl ut och ta del av framgångsfaktorer som varit avgörande då vi lyckas.

För att hämta materialet gå direkt till den här sidan eller till Umeå kommuns webbplats: http://www.umea.se (ange sökord levla)

Orka plugga

Orka plugga är en satsning om studieteknik från UR, med pluggtips från både lärare och elever.

Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper eleverna att

• träna minnet • förenkla läsningen • felsöka i matten • förstå kunskapskraven.

Det finns också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och pla-nera tiden när man ska plugga.

Här kommer du till Orka plugga: http://bloggar.ur.se/orkaplugga

4

Hälsa

Hälsosamtal

Skolsköterskan genomför en enkät bland eleverna och ett har ett individuellt samtal med eleven om hens hälsa och mående, hela eller en del av samtalet kan hållas under en utomhuspromenad.

Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en metodik som ger barn, elever och inte minst lärare en möj-lighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att hitta lugn och ro. Förmågan att känna lugn och ro är en tillgång i vår stressade värld och en värdefull erfarenhet att ta med sig genom hela livet.

”Stillhetsträning stärker elevens inre resurser och främjar lärandet” (Arthur Zajonc, fysikprofessor, Amherst College)

Läs mer här: http://drommenomdetgoda.se

Ung livsstil

Hitta stilen är en sajt som vänder sig direkt till ungdomar och som tar upp frågor om livsstil och hälsa, sömn, rörelse och mat:

www.hittastilen.nu

Ung Livsstilskunskap är ett pedagogiskt material framtaget för att användas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Här får eleverna lära sig om sömn, stress, kost, rörelse, skärmar och hjärnan. I materialet ingår bland annat bildspel, manus, handledningar, föräldrainformation, digitala övningar med mera.

Ung livsstilskunskap: http://unglivsstil.se/ung-livsstilskunskap

5

Äventyrspedagogik Det finns många olika saker man kan hitta på för att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. Lektioner kan förläggas utomhus och på rasten kan man stimulera till rö-relse genom olika lekar och spel, men man också gå en ”filosofisk promenad” i närom-rådet. Gruppstärkande samarbetslekar, som kamratbanor och kamratlekar hämtas från äventyrspedagogiken – som handlar om upplevelsebaserat lärande.

Mer om äventyrspedagogiken finns på sajten Spännande lärande: www.spannandelarande.se

Rörelse under lektionstid

Filosofiska promenader

Det blir allt viktigare att barn i skolan erbjuds tillfällen att röra på sig. Varför då inte kombinera detta med att samtidigt fundera över filosofiska frågeställningar, där inga tankar är för små eller för stora! Promenaderna kan leda vart som helst – ut i naturen eller bara runt skolgården.

Presentera temat för hela gruppen under en del av lektionen, värm upp diskussionen och besvara eventuella frågor. Låt sedan eleverna promenera i mindre grupper och diskutera vidare kring huvudtemat och följdfrågorna. Tanken är att promenaden ska ägnas åt samtal utan krav på redovisning. Låt samtalet fortsätta i storgrupp när man kommer tillbaka från promenaden.

Om eleverna vill är det förstås fullt möjligt att skriva ner sina tankar när man kommit tillbaka till klassrummet, kanske i sin egen filosofianteckningsbok.

Bowling med PET-flaskor

Med enkla medel kan man skapa en bowlingliknande bana, ett spel som många upp-skattar och kan utföra. Banan kan göras ute eller inne med träplankor på varsin sida. Käglor gör man lätt av tomma PET-flaskor till hälften fyllda med sand eller vatten. Man kan behöva justera tyngden på käglorna efter vad man har för klot. Kloten kan vara lite svårare att få fram. Om man inte kan hitta ett begagnat lätt bowlingklot kan man an-vända sig av en vanlig boll, gärna en med lite ”tyngd” i som fotboll, basketboll eller me-dicinboll.

6

Fotopromenader

Denna aktivitet kan beskrivas som en form av orienteringsbana.

Vad behöver eleverna? Digitalkamera eller egen mobiltelefon med kamera.

De stationer som ska hittas finns avbildade på foton där stationerna syns tydligt i sin omgivning. Eleverna får försöka hitta dessa och ska ta ett foto på sig själva på den hit-tade stationen. Exempel på station: papperskorgen/skylten utanför Ica eller Coop i centrum.

Denna aktivitet kan under längre tid vara en pågående utmaning mellan klasser som själva får fotografera och bestämma vilka stationer deras bana ska innehålla

Glospromenad

Att öva in glosor genom att promenera två och två är ett tillfälle att öva språk och röra på sig samtidigt. Promenaderna kan vara olika långa och leda vart som helst – ut i natu-ren eller bara runt skolgården. Tanken är att promenaden ska ägnas åt samtal utan krav på redovisning. Ta upp frågor när alla har kommit tillbaka.

Rörliga prepositioner

Illustrera prepositioner med kroppen, det gäller att placera sig på rätt sida av till exem-pel skolbänken. Kan användas på lämplig språklektion.

Stegräknartävling

Hur många steg tar vi under en skoldag? Med en stegräknare får man veta hur mycket man rör sig under en dag. Stegräkning kan hjälpa eleverna att förstå vad som menas med fysisk aktivitet och göra dem medvetna om hur mycket de rör på sig. Under en hel dag bör man gå 3 000–15 000 steg.

Låt en elev bära en stegräknare under en dag och sedan får alla vara med och gissa hur många steg hen har tagit. Alternativt kan man använda egen smartphone med steg-räknarapp.

På morgonen sätter man fast stegräknaren på den elev som ska bära den. Tala om för eleven att hen inte får röra knapparna på stegräknaren eller ta av sig den under dagen.

Innan återsamlingen för dagen samlas in stegräknaren och så jämförs resultatet med elevernas gissningar. Den elev i varje klass som har den bästa gissningen vinner ett pris som förslagsvis delas ut i samband med återsamlingen.

7

Utomhusmatte

Gå ut och mät olika föremål, omkrets, area, volym med mera. Det kan till exempel handla om bildäck, papperskorgar, vägskyltar.

Hemliga bilden – geometri

Här övar vi kommunikation, matematiska begrepp och geometriska former. Eleverna jobbar i par.

Låt eleverna hämta 10 lika långa pinnar, 15-20 cm långa. De sätter sig med ryggen mot varandra. Den ena får en bild på en geometrisk figur. Nu ska hen beskriva den så att kamraten kan bygga en likadan av pinnarna, utan att säga vad den heter.

Alternativt:

Låt eleverna samla kottar, pinnar, stenar och dylikt. De ska ha varsin likadan uppsätt-ning. De sätter sig med ryggen mot varandra. Den som ska lägga bilden får en lapp med de begrepp som är bekanta och aktuella för eleverna just nu, till exempel parallell, rätvinklig, vågrät, konkav. Ena eleven lägger en hemlig bild med hjälp av orden på lap-pen och beskriver samtidigt vad hon gör. Ju fler ord de får med, desto bättre.

Heta stolen

Läraren säger följande påståenden (eller andra valfria) i klassrummet. De elever som instämmer ställer sig upp vid sin plats.

• Jag har gått till skolan idag

• Jag har cyklat till skolan idag

• Jag åt frukost i morse

• Jag tycker om pizza

• Jag har sovit mer än sju timmar i natt

• Jag kommer att äta skollunch idag

• Jag har åkt mycket skidor i vinter

• Jag är aktiv i en idrottsförening

• Jag tycker bäst om att sitta och slöa

• Jag brukar sitta vid en dator varje dag

• Jag dricker läsk varje dag

• Jag går aldrig och lägger mig före klockan 23.00

8

Pausgympa/brainbrakes

Pausgympa i klassrummet

Välj en låt, t.ex. Can’t stop the feeling med Justin Timberlake, eller någon annan upptem-polåt så man får upp pulsen under ett tvåminuterspass, gör det två gånger om det känns för kort.

• Gå på stället

• Lägg huvudet växelvis åt höger och vänster x 4

• Dra axlarna mot öronen x 4

• Rulla axlarna framåt x 4

• Rulla axlarna bakåt x 4

• Armar framåt, boxas x 8

• Armar upp mot taket x 8

• Armar fram, upp, sidan, ner x 4

• Upp med knän x 8

• Bakåtspark x 8

• Bredbent Zorro x 8

• Gå på stället

• Böj ner, andas in

• Sträck upp, andas ut x 2

• Gå på stället och skaka loss

Brainbreak – två och två • Stå mitt emot varandra • Stöt höger armbåge mot varandra • Stöt vänster armbåge mot varandra • Gör en låg sido-high-five med höger hand • Gör en fist bump med höger hand • Gör en låg sido-high-five med vänster hand • Gör en fist bump med vänster hand • Stöt höger axel mot varandra • Stöt vänster axel mot varandra • Korsa armarna och sätt händerna mot varandra. Lös upp "knuten" • Avsluta med dubbla fist bump

Upprepa några gånger och försök göra det så snabbt som möjligt.

9

Fyra hörn-övning

Du som ledare ställer frågor eller säger påståenden och eleverna har fyra alterna-tiv/hörn att välja mellan som de går till. Man kan alltid ändra sig allt eftersom man får veta mer fakta eller höra de andras argument.

Gotcha!

Eleverna står i en ring. Max tio stycken i varje ring.

• De öppnar sin vänstra hand med handflatan uppåt, mot den som står bredvid sig.

• De sätter sitt högra pekfinger i sin grannes handflata. Man ska nudda handfla-tan.

• När ledaren säger ”gotcha!” ska eleverna dra undan sitt pekfinger innan den högra grannen hinner nypa fast det och samtidigt försöka nypa fast den vänstra grannens pekfinger.

För att göra det svårare kan man hålla sina armar i kors, höger arm över vänster, men håller fortfarande vänster handflata öppen och höger pekfinger i grannens hand!

Cirkel i motsatt håll

• Stå upp och håll pekfingrarna pekande mot varandra. • Rör det högra pekfingret i en cirkel som rör sig ifrån dig. Cirkeln ska vara unge-

fär så stor som en basketboll. Håll det vänstra pekfingret stilla. • Rör det vänstra pekfingret i en cirkel som går emot dig. Cirkeln ska vara större

än den högra cirkeln. Håll höger pekfinger stilla. • Gör nu cirklarna med båda pekfingrarna samtidigt. • Nu ska den högra cirkeln vara pytteliten och vänster cirkel jättestor. • Gör tvärt om. Höger cirkel jättestor och vänster cirkel pytteliten.

Vilken väg är svårare?

Öra–pekfinger

• Ta med höger tumme och pekfinger tag i vänster örsnibb. • Ta med höger tumme och pekfinger tag i vänster örsnibb. • Rör i näsan med vänster pekfinger.

• Byt så snabbt du kan! Vänster tumme och pekfinger på höger örsnibb och röra näsan med höger pekfinger.

10

1–2–3 • Stå två och två mitt emot varandra. • Person A säger 1, person B säger 2, Person A säger 3, person B säger 1

o.s.v. • Byt ut 1 mot ett handklapp, så det blir ”klapp, 2, 3”. Kör några gånger. • Byt ut 2 mot ett hopp, så det bir ”klapp, hopp, 3”. Kör några gånger.

Byt ut 3 mot att vifta med armarna, så det blir "klapp, hopp, vift”.

Hjärngympa – övningar som tränar hjärnan

Syftet med övningarna:

• Underlätta inlärningen (då fler saker är inblandade) • Öka kreativiteten • Sänka stressnivån • Förbättra koordinationen • Öka självkänslan

Hjärngympa 1

Sätt dig på en stol. Sträck ut armarna och korsa dem. Koppla sedan ihop händerna med handflatorna mot varandra och dra upp händerna mot hakan. Luta dig tillbaka och korsa benen. Andas lugnt med magen. Detta skapar lugn i kroppen.

Hjärngympa 2

Klappa på motsatt ben med motsatt hand växelvis. Sitt på en stol och gunga med huvu-det och smacka med tungan mot gommen. (Då bildas nya hjärnceller i hålrummet ovanför gommen.)

Koncentration

De här övningarna hjälper elever att få en bättre kontroll över sin koncentration. En viktig färdighet är att kunna skifta mellan olika koncentrationsstilar. En annan färdighet är att kunna öka eller sänka koncentrationen utifrån vad situationen kräver. Eleverna sitter ner. Läraren ger instruktioner.

• Lyssna till yttre ljud: ”Blunda. Lyssna till de olika ljud som finns runt omkring.” • Lyssna till ljudet av din kropp: ”Blunda och ha bomull i öronen. Koncentrera dig

på alla ljud i din kropp, andningsljud, hjärtslag, gnissel och knarr”. • Passerande tankar: ”Vila i en bekväm position och blunda. Låt tankarna passera

som de kommer. Vilka de än är och vad de än handlar om.”

11

Familjen Johansson – en rörlig berättelse Välj medverkande till sagan bland deltagarna. Läs sedan nedanstående berättelse så att deltagarna gör sin rörelse varje gång de nämns i sagan.

• Herr Johansson (hoppar) • Fru Johansson (går upp och ner i huk) • Lillebror Pelle (springer på stället) • Storasyster Lisa (boxas) • Hunden Max (går på alla fyra)

Ni kan välja att röra på er bara då namnen nämns eller också då texten syftar på perso-nerna i berättelsen. När ni väljer det senare gäller det att vara extra uppmärksamma! Ni kan också göra så att alla ska röra sig då något av namnen nämns, men då gäller det att minnas vad varje namn har för rörelse.

Ett tips är att ledaren har en liten paus efter varje namn så att alla hinner med och att den fysiska aktiviteten ökar och deltagarna blir varma i kroppen. Hitta också på nya be-rättelser om familjen Johansson.

Berättelsen

Det var söndagsmorgon. Vädret såg ut att bli bra och matsäckskorgen var redan packad. Familjen Johansson skulle på utflykt.

Fru Johansson satt redan i bilen och väntade otåligt. Hon hade varit klar länge. Herr Jo-hansson kollade en sista gång att inget fattades.

Han ropade på Pelle och Lisa och hunden Max och gick ut till bilen, där en något irrite-rad fru Johansson satt och tutade. Att det skulle behöva ta så lång tid, muttrade hon. Äntligen var hela familjen Johansson på väg. Målet var en liten skogssjö och de var snart framme.

Max var först ute ur bilen, sen kom Pelle. ”Sist i vattnet är en kruka”, ropade han och Lisa fick en väldig fart.

Medan barnen badade packade herr Johansson upp matsäcken. Fru Johansson, som nu hade lugnat ner sig, låg utsträckt på filten och njöt av lugnet då Max kom upprusande från sjön och skakade ur pälsen så att vattnet yrde. Fru Johansson for upp som en raket. Herr Johansson försökte lugna ner henne och Max, som trodde att husse ville leka.

Vi är hungriga, ropade Pelle och Lisa, som nu hade badat färdigt. ”Då äter vi nu”, sa fru Johansson. Alla åt med god aptit och Max fick också smaka. Dagen gick fort och snart var det dags för hemfärd. Pelle och Lisa ville bada en sista gång. Sedan packade alla in sig i bilen och åkte hem. Det hade varit en fin dag tyckte hela familjen Johansson. Det tyckte Max också.”

12

Rörelsepass i idrottshall

Pulshöjande aktiviteter under rörelsepass

De Spelles Sajt från Nederländerna med filmklipp som visar olika lekar och stafetter som är per-fekta att använda under rörelsepass. Finns även på Facbook, där det går att översätta text till svenska.

http://despelles.nl

https://www.facebook.com/despelles

Intervallträning Försvarsmaktens träningsklubb (FMTK) har en träningsapp att ladda ner till din smartphone (sök på: FMTK) eller gå till sidan: https://fmtk.forsvarsmakten.se

Lekarkivet

I Lekarkivet finns lekar och aktiviteter för alla åldrar och tillfällen. Du söker bland olika kategorier av med hjälp av ”Lekfinnaren”.

http://www.lekarkivet.se

Bollspel i smålag

Förslag; bounceboll, multiboll, innebandy, konhandboll, basket

Dela in stora hallen i tre delar med ett bollspel i varje del. Använd gärna innebandysar-gen för att dela in planer. Låt eleverna välja vilken aktivitet som de önskar. Spela 2 mot 2 alternativt 3 mot 3 i cirka 2 minuter. Snabba byten.

Just Dance

Låtar finns på Youtube. Visa via projektor och låt eleverna välja låtar alternativt välj ut låtar innan passet.

Hinderbanor

Till exempel ”Skeppsbrott” kan ta tid att sätta upp, men det blir bra aktivitet!

13

Avslappning i klassrummet

Avslappningsövningar

Avspännings- och avslappningsövningar kan med fördel plockas in i de flesta ämnen, till exempel när eleverna är trötta, oroliga eller spända. Övningarna är i första hand av-sedda för mellanstadiet.

Sätt gärna på lugn musik. Läraren berättar och eleverna gör rörelserna.

Snögubben Eleverna föreställer stora, stela snögubbar.

Läraren: ”Solen börjar titta fram och det blir vår och varmt. Solen värmer mer och mer. Snögub-barna börjar sakta smälta i värmen och sjunker ihop långsamt, mer och mer, mer och mer. Till sist så flyter de ut på golvet i en enda stor blöt fläck.”

Årstiderna Eleverna sitter på huk med huvudet och armarna indragna.

Läraren: ”Det är vinter och blommorna sover. Våren kommer, blommorna växer, växer och vajar sakta i vinden. Sommaren kommer, blommorna slår ut, huvudet lyfts upp, armarna sträcks över huvudet, blommor vajar i vinden. Hösten kommer, blommorna vissnar och skrumpnar, armarna hänger, kroppen sjunker, huvudet hänger, kroppen känns tyngre och tyngre och faller slutligen på golvet. Kroppen är totalt avslappnad.”

Läraren kan sedan gå runt och känna på och lyfta armar och ben. Dessa bör då falla slappt och tungt i golvet när de släpps.

Månlandningen Eleverna sitter på huk.

Läraren: ”Ni har just landat på månen med ert rymdskepp. Klättra nu långsamt och försiktigt ur rymdskeppet ner på månens yta. Som ni kanske vet saknar månen tyngdkraft och det gör att alla rörelser blir långsamma och avslappnade. Rör er nu runt och utforska må-nens yta i långsamma rörelser.”

14

Statyn Parövning. En av eleverna står stilla som en staty, den andre är trollkarl med ett ma-giskt pekfinger.

Läraren: ”Statyn står alldeles stilla och tittar rakt fram. Trollkarlen känner på händer, armar och huvud att de är alldeles stela och oböjliga. Då tar trollkarlen fram sin magiska kraft och genom att nudda med pekfingret löser han upp spänningarna i alla leder. Statyn blir mer och mer lealös och till slut faller den långsamt på golvet och blir till en trasdocka.”

Badstranden Eleverna ligger ned på golvet med armarna löst vilande efter sidorna.

Läraren: ”Föreställ er att ni ligger på en badstrand och solar er. Solen strålar över kroppen, ni känner er varma och sköna. Vågorna slår emot stranden och vinden är lätt och le-kande. Ni blir varmare och varmare och kroppen blir tyngre och tyngre. Det känns skönt och vilsamt. Vila nu och koppla av för er själva en stund. (Tystnad ca 1-2 min). Nu har ni vilat en stund och ska strax börja vakna upp. Dra nu ett djupt andetag, slå upp ögonen. Sträck armarna långsamt över huvudet som en sömnig katt och gäspa stort. Ni är nu helt vakna och känner er bra på alla sätt.”

Skakis Storgrupp. På lärarens instruktion slappnar eleverna av i en viss muskelgrupp och för-söker få den att skaka så slappt och avspänt som möjligt. Gå igenom hela kroppen:

• Fingrarna • Underarmarna • Hela armarna • Rumpan • Ena låret • Andra låret • Ena vaden • Andra vaden • Kinderna

Här finns fler tips på avslappningsövningar: http://www.avslappningsovningar.net

Folkhälsan i Finland (svenskspråkig): http://www.folkhalsan.fi/vuxna/ma-bra/avslappningsovningar

15

Gruppstärkande lekar I Lekarkivet finns många olika kategorier av lekar, alltifrån stafettlekar till kluriga lekar och gruppstärkande lekar. Varje lek är beskriven och betygsatt. Sök på ”samarbetslekar”: www.lekarkivet.se

Samarbeta med pinne

Variant 1: stafett

Två och två ska man balansera en pinne, till exempel ett kvastskaft, på den ena foten var och förflytta sig från start till mål så fort som möjligt, utan att tappa kvastskaftet.

Variant 2: utslagstävling

Eleverna står i en ring och håller i varsitt kvastskaft. På given signal ska man ta ett steg till höger, släppa sin pinne och ta tag i grannens pinne innan den ramlar i golvet. Hin-ner man inte ta pinnen och den ramlar i golvet, åker man ut.

Bilda ord – ordjakten

Hysteriskt rolig lek, både att vara med i och att titta på! Leken kan vara en tävling mel-lan två lag eller flera. Går till exempel att använda som en del av en femkamp.

• Bilda två lag med fem personer i varje.

• Utrustningen består av tio par bokstavslappar. (Förbered genom att skriva ut bokstäverna stort på vanliga A4-papper och fäst ihop dem med cirka 50 cm långa snören så man får en bokstav på magen och en på ryggen.)

• Sätt ihop dem så här: R sitter ihop med T, A sitter ihop med E, M sitter ihop med N, S sitter ihop med O, A sitter ihop med T.

Leken går ut på att lagen tillsammans ska bilda ett ord som lekledaren läser upp. Det lag som snabbast bildar ordet får poäng. Varje lagmedlem har en lapp med en bokstav på magen och en bokstav på ryggen. Båda lagen får en uppsättning var och radar upp sig bredvid varandra så att bokstäverna syns tydligt.

Utse en domare ur publiken som får avgöra vilket lag som är snabbast. Sedan läser lekledaren upp första ordet och lagen ställer sig så att ordet går att läsa. Det snabbaste laget får poäng.

Följande ord passar med lapparna: ASTMA, RAMSA, SNART, TOMTE, NETTO, SNETT. Utslagsord ifall det blir oavgjort: SANTA (tomte på engelska). Hitta gärna på andra längre eller kortare ord som passar just din grupp.

16

Jaget och laget

Vem är jag?

Presentationsövning Vi sitter i en ring och börjar med en presentationsrunda. Sedan kan vi fortsätta rundan med: ”Om jag vore ett djur, så skulle jag vara en…” Vi fortsätter med: ”Alla som…

• har minst ett syskon

• gillar hockey

• gärna läser en bok

• gillar att rita

och så vidare, byter plats med varandra”.

Linjeövning – antingen/eller Övning i att välja ett av två alternativ, att välja sida:

• sommar – vinter

• cykla – gå

• morgon – kväll och så vidare. Syftet är att se att man är olika och det finns inget rätt eller fel, vi tycker olika.

Diskutera Det kan vara svårt att vara sig själv.

• Får jag vara mig själv i klassen?

• Hur skapar man ett klimat så jag kan vara mig själv?

• Genom att säga bra saker, uppmuntra och se varandra o.s.v.

Mobiltelefonen är en stor del av livet.

• Vad händer med mig när jag har en telefon i min hand?

• Vad gör jag med min telefon?

• Hur mycket tid ägnar jag mig åt min telefon?

• Är det för mycket eller lagom?

• Känner du stress över din mobil någon gång?

• När i så fall?

17

Övning – goda egenskaper Det känns bra att få beröm. Skriv upp på tavlan, alternativt låt eleverna först skriva olika positiva egenskaper på postit-lappar; berömmande, ordentlig, fantasifull, nog-grann, osjälvisk, givmild, äventyrlig, sportig, generös, uthållig, ivrig, kamratlig, snabb-tänkt, klok, ordningsam, eftertänksam, lyssnande, uppmuntrande, humoristisk, av-slappnad, vänlig, ärlig, klurig, teknisk, schysst, vågar säga ifrån, modig, uppmärksam, godhjärtad, fantasifull o.s.v. Eleverna sätter sig två och två. De säger ett eller två positiva egenskaper om varandra, eller så går vi en namnrunda där varje elev får säga någon god egenskap om sig själv när hen säger sitt namn.

Övning – positiva ord Dela in i grupper (4-5 elever i varje). En från varje grupp hämtar små lappar så alla får var sin lapp. En skriver sitt namn på en lapp och går sedan ut ur klassrummet. De andra eleverna kommer gemensamt fram till tre positiva egenskaper om den som gick ut. De skriver det på baksidan av lappen med namnet och lägger den upp och ner i en hög. När alla varit ute får de uppdraget att välja ut ett ord som de blev glada över och ett ord som man håller med om, som står på sin lapp. Alla sätter sig i ring. Var och en säger sedan: ”Jag blev glad över…” ”Jag är…”

Övning – Heta stolen” Håller man med om påståendet byter man plats.

• Den som är annorlunda är modig • Vänner ska vara lika varandra • Man kan ändra stil, som kläder och frisyr, så ofta man vill • Om min kompis ändrar stil gör jag det också • Det är viktigt att tycka om sig själv • Är man en riktig vän så håller man med sin kompis • Det är roligt med personer som är annorlunda

Fyra hörn-övning Eleverna ställer sig i det hörn som representerar något av de fyra påståendena. Efteråt får de förklara varför de ställt sig i just det hörnet. Varför är det viktigt att stå för vad man tycker?

1) Man blir populär bland kompisar

2) Man vågar säga emot kompisar

3) Det blir lättare att säga nej till sådant man inte vill 4) Öppet hörn

18

Gyllene regeln

Skriv på tavlan: ”Det du vill att andra ska (göra) mot dig det ska du också (göra) mot dem” men hoppa över de ord som är inom parentes och låt eleverna gissa vilka ord som fattas. Har ni hört citatet? När och var? Vad kallas det?

Man kan också vända på orden så man säger: ”Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig”.

Diskutera Vad är lättare? Att låta bli att göra dumma saker eller att ta initiativ att göra bra saker?

Arbeta i små grupper och sammanställ i stor grupp. Hur vill vi bli behandlade? Kan ni formulera en egen regel?

Dilemmafrågor Dela upp eleverna i två grupper.

1. Det blir bråk på fotbollsplanen. Adam fäller Pelle så han ramlar och skrapar upp knät. Pelle reser sig och klipper till Adam så att han får näsblod. Sedan sticker Pelle hem fast det är två lektioner kvar. Vad ska Adam göra?

2. Emma har ljugit för sin mamma och sagt att hon ska cykla till sin trumpetlektion. I stället har hon cyklat hem till sin bästa kompis Lisa för att slippa lektionen. Då ringer Emmas mamma hem till Lisa och frågar om Emma är där. Vad bör Lisa och Emma göra?

3. Axel är ny i klassen. När Manuel följer honom hem efter skolan vill Axel ge bort sitt nästan nya Nintendo-spel. ”Det är för att du är min bästa kompis” säger han. Ska Manuel ta emot spelet?

Vänskap/kompisar

Börja med namnrunda. Om jag vore en kändis ”skulle jag vilja vara … därför att…”

Diskutera Hur kan det komma sig att vissa vänner kan man vara ifrån jättelänge och ändå är man bra vänner varje gång man träffas? Hur kan det vara så med vissa personer? Har ni nå-gon sådan vän? Det är skillnad på vänner och kamrater/kompisar. Vad är det för skillnad på vän/kam-rat/ kompis? (Man säger klasskompis och arbetskamrat, inte klassvän eller arbetsvän.)

19

Varför behöver vi vänner? Någon att dela livet med t.ex. Prata i små grupper om de vik-tigaste egenskaperna hos en vän. Egenskaper hos en dålig ”vän”. Eleverna med sig av vad man kommit fram till för de andra och skriver upp på tavlan.

Fyra hörn-övningar Det viktigaste för mig som vän är att:

1. Jag finns där när min vän har det svårt 2. Att jag säger som det är, även om det känns pinsamt och svårt 3. Att jag gör som min kompis vill 4. Eget förslag

Det största anledningen att säga upp vänskapen skulle vara om:

1. Min vän har ljugit för mig 2. Min vän har börjat träffa andra kompisar 3. Min vän har snackat skit om mig. 4. Eget förslag

Det viktigaste hos en vän är att hon/han:

1. Är ärlig 2. Är snäll 3. Har samma intressen som jag 4. Eget förslag

Diskutera två och två Vad gör man tillsammans?

Vän på Facebook /sociala medier – vad är skillnaden mot att vara vänner i det verkliga

livet (IRL)?

Diskutera När jag ser någon som sitter ensam på raster, lista tre enkla bra grejer jag skulle kunna göra! Skriv på tavlan.

Dilemma (Byt ut namnen till killnamn om det är en killgrupp). Du får nästan varje dag sms från Amanda och Julia: ”Fin tröja du har!” kan det stå. Eller ”snygga jeans”. Vilken känsla får du?

20

Du vet att tjejerna inte menar vad de skriver, eftersom de ofta är tas-kiga med dig. Vilken känsla får du? Du visar sms:et för din lärare som säger att hon ska prata med dem. Vilken känsla får du? När läraren pratar med Amanda och Julia säger de: ”Men vi skriver ju bara schyssta sa-ker, får man inte det?” Vad ska läraren säga?

Sammanfattning Det är viktigt att du vågar vara dig själv i klassen. Viktigt att du bestämmer själv vem du är och att du duger.

Några ord på vägen till eleverna

Så här förändrar du din värld/klass – fyra positiva tips:

1) Se det som är rätt i stället för det som är fel.

2) Öva dig på och säg positiva saker, ju mer du övar desto lättare är det. 3) Ta människor på allvar.

4) Var ärlig.

Fyra tips när människor är positiva mot dig:

1. Slå inte ifrån dig. 2. Ta in och bli glad. 3. Berätta om det. 4. Njut!

21

Internet och sociala medier

Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online

Statens medieråd har tagit fram Jag <3 internet som är ett elev- och lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet. Materialet innehåller praktiska övningar och lektionsupp-lägg som tar upp alltifrån bilder, upphovsrätt, internetsäkerhet, hat och mobbning till sex och porr på nätet.

Ämnen som tas upp är relaterade till rättigheter och skyldigheter på internet, teman som återkommer i diskussioner kring barn och unga på nätet.

http://www.statensmedierad.se/publikationer/pedagogisktmaterial/jag3internetmellansta-diet.709.html

Polisbesök

Polisen bjuds in för att berätta om vad man får göra och inte göra på nätet.

• Vad gör man om man är utsatt för nätmobbning? • Vad händer med bilder jag lägger ut på internet och sociala medier?

Kolla källan

• Hur söker jag på webben? • Hur granskar jag information? • Hur anger jag källor? • Vad gäller när jag skriver en uppsats? • Hur får jag använda andras material?

Bland annat på Skolverket finns information och några lathundar som kan användas av till elever. Sök på ”källkritik”:

www.skolverket.se

Vad sägs på Facebookchatten? Någon fyller år 4 mars och ska festa hela natten. Men vad sägs egentligen på Fa-cebookchatten? Och vem är ”snubben från Mars” som tar med sig läsk och vatten?

http://www.youtube.com/watch?v=TigCIL3m5Yk

22

Tänk till! Här finns massor med korta filmklipp för elever i högstadieåldern som tar upp det mesta, alltifrån mens, kroppsbehåring, föräldrar, internet, panikångest, gymnasiestress med mera. Filmerna är 2-15 minuter långa och innehåller både humor och allvar. "Tänk till med Dewide" är en lättsammare betraktelse av olika ämnen som rör unga.

http://www.youtube.com/tanktill

Näthat

Fyra kortfilmer, c:a fem minuter långa, om varför det finns så mycket hat på sociala medier och vad man kan göra för att inte ta åt sig. De tar också upp frågor som ”Varför det inte något händer när man polisanmäler?”

Teman Ensam och utanför https://www.youtube.com/watch?v=GzOZcNd7D2I

Backa varandra https://www.youtube.com/watch?v=XZb1VjZkzB8

Hur hanterar man all skit? https://www.youtube.com/watch?v=Phz7Ws55-6U Varför hatas det så mycket? https://www.youtube.com/watch?v=StWW2ZKL80E

Friends

En nätrapport görs bland ungdomar varje år. Den speglar ungdomars syn på klimatet på nätet. Där finns också mer att läsa om hur Friends hjälper skolor att utveckla arbe-tet mot kränkningar på nätet.

Här kan du läsa mer, sök på ”nätet”:

http://www.friends.se

23

Filmtips

”Berätta för mig” Det finns fem olika filmer som är cirka 10 minuter långa att ladda ner från UR. Filmerna handlar om Rodde. Han pratar med sin storasyster via Skype och berättar om saker som hänt på skolan. Det handlar om utanförskap, att bli mobbad på en chatt, att hänga med när någon mobbar för att inte bli mobbad själv. Avsnitten heter: Uthängd, Chatten, Tex-Mex, Triggad och Osynlig.

http://urskola.se/Produkter/199262-Berätta-for-mig-uthängd

Evas känslokoll Känslor är nödvändiga budbärare för vår överlevnad. Vad händer i hjärnan när vi kän-ner? Hur påverkas kroppen? Hur kan känslan hjälpa eller stjälpa oss? Eva Funck har gjort 13 minuter långa program som tar upp olika känslor som: arg, ledsen, glad, rädd, skam och förvåning. Avsnitten finns på Mediacenter: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php?db=31&sort=SORT_REL&search=evas känslokoll

Om stress och känslor Vilka känslor har vi? Var kommer känslorna ifrån, historiskt från grottmänniskorna? Prata om att hantera och gå vidare. Vilka känslor ska jag agera på, vilka ska jag släppa?

Bli av med din ångest och rädsla https://www.youtube.com/watch?v=WwNymXj-K98

Diskutera Om när, var och hur stress känns. Rita en axel som visar tid respektive mående för att visa att måendet går upp och ner under livet utan att det behöver vara något allvarligt. Prata om skillnaden mellan positiv stress och negativ stress under lång tid. Hur hanterar jag stressen?

Om jag och andra Plocka övningar ur landstinget Dalarnas VIP-material (Väldigt Intressant Person): https://www.ltdalarna.se/vip

24

Diskutera Hur vågar man vara sig själv? Hur vågar jag stå för mina åsikter?

Om självkänsla/självacceptans

”Stopp min kropp” https://www.youtube.com/watch?v=Ha7p7n9otcc

Diskutera Diskutera kring självacceptans. Att kunna acceptera att man inte är perfekt och att man inte kan ändra på allt hos sig själv. Prata om bilder, reklam och ideal. Är det realistiskt att försöka följa idealen? Om att kunna acceptera sig själv när vi jämför med andra, inte bara hur vi ser ut, utan också hur jag är och vad jag kan. Diskutera kring att våga säga nej till sådant man inte vill göra och acceptera hur man ser ut.

Så påverkas du av sociala medier https://www.youtube.com/watch?v=KxGvlu-81Rk

Diskutera Hur påverkas vi av sociala medier? Hur förväntas man vara? Gör en heta stolen-övning kring ämnet.

25

Plats för egna noteringar

26

www.skelleftea.se/enbrastart