Årsbokslut 2012 Hälsoval Blekinge - Sveriges Radio · Web viewUnder år 2012 gjordes 18 634 aktiva val (omval) inom Hälsoval Blekinge, vilket är 4 959 färre än för 2011. De

Bialgaa 2

Bialaga2

1Årsberättelse 2012, Hälsoval Blekinge

Årsbokslut 2012Hälsoval Blekinge

Januari 2013

InnehållsförteckningVerksamhetsberättelse 2012 för Hälsoval Blekinge..........................................................................4

Inledning........................................................................................................................................... 4Uppföljning av Hälsoval Blekinge...................................................................................................4Sammanfattade resultat verksamhetsperspektivet.......................................................................6Medborgarnas val............................................................................................................................. 9Val av vårdgivare............................................................................................................................ 11Produktion...................................................................................................................................... 12Antal besök..................................................................................................................................... 12Konsumtion av vård.......................................................................................................................17Besök vid vårdenhet där patienten inte är förtecknad................................................................20Besök vid länets jourcentraler......................................................................................................21Läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt nationell taxa...............................................23Vårdavtal......................................................................................................................................... 24Utomlänsbesök............................................................................................................................... 24Remisser......................................................................................................................................... 25Kvalitetsmål.................................................................................................................................... 26Läkemedelsmål 2012 Hälsoval Blekinge......................................................................................26Patientfokuserad hälso- och sjukvård..........................................................................................32Hälsoinriktad hälso- och sjukvård................................................................................................33Andel på vårdenheten influensavaccinerade förtecknade personer 65 år och äldre...............35Registrering i Nationella Diabetesregistret (NDR).......................................................................35Registrering i övriga kvalitetsregister..........................................................................................36Registrering i Svenska Palliativregistret......................................................................................37Registrering i RiksSår.................................................................................................................... 37Undvikbar slutenvård Blekinge 2012............................................................................................37Täckningsgrad................................................................................................................................ 38Medicinsk service........................................................................................................................... 40Nationell vårdgaranti...................................................................................................................... 40Förändrade rutiner för att öka tillgängligheten............................................................................42Kompetensutveckling för personal..............................................................................................42De anställdas kompetens..............................................................................................................43Samverkan...................................................................................................................................... 45Läkarmedverkan i Särskilda boenden – ett kommunperspektiv................................................45Medicinsk kvalitetsuppföljning.....................................................................................................46Patientsäkerhetsberättelse............................................................................................................46Granskning av lokaler.................................................................................................................... 46Dialogmöten.................................................................................................................................... 47Mål som inte redovisas..................................................................................................................47

Ekonomirapport.............................................................................................................................. 48Sammanfattning finansiell del.......................................................................................................48Rapportering kring ekonomiskt resultat......................................................................................50Hälso- och sjukvårdspeng.............................................................................................................50Avdrag och tillägg från hälso- och sjukvårdspeng.....................................................................52Patientavgifter................................................................................................................................ 53Täckningsgrad................................................................................................................................ 53Vård i Blekinge av patienter från annat landsting eller land.......................................................54Vård av patienter folkbokförda i Blekinge som besökt annat landsting...................................54Patienters besök vid annan vårdenhet inom Blekinge...............................................................54Asylsökande................................................................................................................................... 55Hälsosamtal.................................................................................................................................... 55Tolk.................................................................................................................................................. 56Skyddad identitet........................................................................................................................... 56Privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa.............................................................56ST-läkare......................................................................................................................................... 57KBT.................................................................................................................................................. 57


Läkemedel, anslag, kostnad samt mål.........................................................................................57Hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp...................................................................................58Provtagning för annans räkning...................................................................................................59Medicinsk service........................................................................................................................... 59Övrigt (kostnader inom Hälsoval Blekinge som inte regleras mot vårdenheterna).................59Fokus under perioden....................................................................................................................60

Bilaga 1 - Vårdenheter inom Hälsoval Blekinge..........................................................................62

Bilaga 2 - Årsberättelse för Barnhälsovården (BHV) i Blekinge 2012........................................63Sammanfattning............................................................................................................................. 63Uppdrag.......................................................................................................................................... 63Utbildning, fortbildning..................................................................................................................63Nätverksträffar BHV....................................................................................................................... 64Vårdtyngd....................................................................................................................................... 64Tillgänglighet.................................................................................................................................. 66Verksamhetens innehåll................................................................................................................67Individuellt föräldrastöd................................................................................................................67Föräldrastöd i grupp...................................................................................................................... 70Hälsoövervakning..........................................................................................................................70Vaccinationer.................................................................................................................................. 71Hälsovägledning............................................................................................................................. 72Samverkan...................................................................................................................................... 73Avslutning....................................................................................................................................... 73

Bilaga 3 - Formulär FR1.................................................................................................................75Bilaga 4 - Formulär FR5.................................................................................................................76


Hälsovalsenheten 2023-05-17 DnrCecilia Klüft FrihHälsovalschef

Till Agneta KalninsEkonomidirektör

Verksamhetsberättelse 2012 för Hälsoval BlekingeInledning Hälsoval Blekinge startade den 1 april 2010. Vid starten ingick det tretton offentligt drivna vårdenheter och sju privat drivna vårdenheter. Tre av de privat drivna vårdenheterna, Hälsohuset för alla i Karlskrona, Läkehjälpen i Olofström och Valjehälsan i Sölvesborg var helt nya. Kungsmarkens vårdcentral, Tvings Läkarmottagning (Karlskrona) och Hälsoringen i Sölvesborg hade före Hälsovalets införande ett vårdavtal med Landstinget. Familjeläkarna i Olofström fanns tidigare i en annan bolagsform.

Den 1 juli 2010 tillkom Läkarhuset i Karlshamn inom hälsovalet och den 1 oktober tillkomCapio Citykliniken i Ronneby. Därmed har samtliga vårdgivare med tidigare vårdavtal valt att ansluta sig till Hälsoval Blekinge.

Vid årets slut ingår tjugoen vårdenheter i Hälsoval Blekinge varav tretton i offentlig regi och åtta i privat regi. Den förändring som har skett under 2012 är att Hälsoringens vårdcentral i Sölvesborg avslutade sin verksamhet inom Hälsoval Blekinge den 1 september 2012. Angående fördelning av vårdenheterna i länet, se bilaga 1.

Beträffande så kallade filialmottagningar hänvisas till den offentligt drivna primärvårdens verksamhetsberättelse. Enligt uppgifter till Hälsovalsenheten finns idag filialmottagningar i Mörrum och Kyrkhult. Beträffande privat drivna filialmottagningar saknas sådana.

En av Hälsovalsenhetens primära uppgifter är att följa upp vårdenheternas verksamhet och resultat i förhållande till det politiskt beslutade uppdraget och de särskilda mål som har formulerats för 2012.

En sammanfattande bedömning är att Hälsoval Blekinge har fungerat väl under 2012 och att primärvården genomför sitt uppdrag med god kvalitet. Vårdenheternas resultat redovisas under verksamhetsperspektivet i första delen av verksamhetsberättelsen.

Det är av yttersta vikt att Hälsoval Blekinge omfattas av god kostnadskontroll. Den ekonomiska rapporten för året visar att


kostnadskontrollen är mycket god och att nettoresultatet för Hälsoval Blekinge per sista december visar en positiv avvikelse i förhållande till budget med 5.6 mnkr. Beträffande den ekonomiska rapporten hänvisas till den finansiella uppföljningen i andra delen av verksamhetsberättelsen.

Uppföljning av Hälsoval Blekinge Detta är det tredje årsbokslutet som görs av Hälsoval Blekinge sedan införandet den 1 april 2010 och den andra uppföljningen gällande helår, vilket gör den särskilt intressant. Verksamhetsperspektivet beskriver medborgarnas val, vårdenheternas produktion samt Blekingebornas konsumtion av vård på primärvårdsnivå, vårdenheternas uppfyllelse av kvalitetsmål, tillgänglighet, patientnöjdhet, personalens kompetens, samverkan m.m. inom Hälsoval Blekinge. I de delar som inte kan följas upp via de vårdadministrativa systemen samt nationella undersökningar, har vårdenheterna besvarat enkäter som omfattar ett antal områden.

Nytt för årets verksamhetsberättelse är att kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor har tillfrågats om hur läkarmedverkan i särskilda boenden fungerat med utgångspunkt från kontinuitet, omfattning och tillgänglighet.

Uppföljningen redovisar också läkare och sjukgymnaster som verkar enligt nationell taxa och deras produktion. Här har en mer omfattande uppföljning genomförts med hjälp av inskickade utbetalningsunderlag och med stöd av enkätsvar samt i något enskilt fall, via personlig kontakt.

Beträffande uppföljning av vårdenheternas arbete inom ramen för barnhälsovårdsuppdraget, redovisas dessa resultat i barnhälsovårdens verksamhetsberättelse. Se bilaga 2.

Den finansiella uppföljningen ger slutligen en bild av Hälsoval Blekinges ekonomiska utfall beträffande bl a hälso- och sjukvårdspeng, läkemedelspeng m m.


Sammanfattade resultat verksamhetsperspektivet De privat drivna vårdenheternas andel av de förtecknade

personerna ökade med knappt en halv procentenhet under året och uppgick vid årets slut till 22,4 %. En ökning med ca 6.5 % sedan Hälsovalet infördes.

84,4 % av befolkningen har aktivt valt vårdenhet eller familjeläkare. Detta är en ökning med 1,7 % jämfört med förra årsskiftet.

Under år 2012 gjordes 18 634 aktiva val (omval) inom Hälsoval Blekinge, vilket är 4 959 färre än för 2011. Observera att omval också kan innebära att medborgaren omlistats från en läkare till en annan inom vårdenheten.

Antal besökstillfällen minskade med drygt 4 000 besök 2012 (464 530 jmf med 468 812). Antalet besök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med 15 706 besök medan antalet besök vid de privat drivna vårdenheterna har ökat med 11 424 besök jämfört med förra året.

Ett trendbrott noteras, de privat drivna vårdenheterna har 2012 producerat totalt sett fler besök per förtecknad jmf med offentligt drivna vårdenheter (3.18 jmf med 3,0).

Läkarbesöken har minskat med ca 6 500 besök (185 133 jmf med 191 619). Framför allt syns minskningen under hösten. Antalet besök per förtecknad uppgår till 1,40 för de privat drivna vårdenheterna och 1,16 för de offentligt drivna vårdenheterna. En minskning för både offentligt och privat drivna vårdenheter jmf med föregående år.

När det gäller antalet besök hos sjuksköterska/distriktssjuksköterska kan konstateras att antalet besök ökat med drygt 1 800 besök. Detta till följd av en ökning av besöken hos privat drivna vårdenheter, medan besöken har minskat hos offentligt drivna vårdenheter.

Antalet sjukgymnastbesök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med 1 172 besök medan antalet besök vid de privat drivna vårdenheterna har ökat med 2 492 besök jämfört med förra året. När det gäller besök per förtecknad ligger nu offentliga och privata vårdenheter på ungefär samma nivå.

Under året har 3 897 besök genomförts hos arbetsterapeut varav absoluta huvuddelen genomförts hos offentligt drivna vårdenheter. Se vidare avsnitt ”Kompetens”.

Antalet besök till kurator och psykolog har 2012 minskat med 700 besök jämfört med 2011. Antalet besök per förtecknad uppgår till 0,04 för de offentligt drivna vårdenheterna och till 0,06 hos de privat drivna vårdenheterna. Uppgifterna ska tolkas med försiktighet, se avsnitt ”Produktion”.

De förtecknade vid de privat drivna vårdenheterna har konsumerat fler besök per förtecknad 2012, än förtecknade på offentligt drivna vårdenheter (3.26 jmf med 3,11) Förra året var det de förtecknade vid de offentligt drivna vårdenheterna som konsumerade flest besök per förtecknad.


Genomsnittet för alla vårdenheters förtecknades konsumtion är 3,14 besök per förtecknad för år 2012 och 3,17 besök per förtecknad för år 2011.Skillnaden mellan besök per förtecknad är dock stor mellan vårdenheterna. Det är de förtecknade vid Lyckeby vårdcentral som har gjort i genomsnitt minst besök per förtecknad (2,44 besök) medan det är de förtecknade vid Läkehjälpen som gjort flest besök per förtecknad (4,26 besök).

Antalet besök som patienter gör vid annan vårdenhet än den de är förtecknad till är marginell och besöken utgör mindre än 2% av alla besök.

Antalet läkarbesök vid jourcentralerna har ökat jämfört med förra året. Ökningen är 795 besök. Ökningen berör båda jourcentralerna.

I Blekinge tar vi liksom föregående år emot fler utomlänspatienter (8 792) jmf med de blekingebor som söker vård utomläns (7 465).

Vårdgivare som bedriver vård enligt s.k. nationell taxa (framför allt sjukgymnaster) har en besöksfrekvens som är relativt likartad mellan åren. Det totala antalet sjukgymnastbehandlingar uppgick till 23 680 behandlingar, vilket är en minskning med 668 behandlingar. Även läkarbehandlingarna minskade (3 708 besök 2012 jmf med 4 018 besök 2011).

Antalet remisser har minskat med 1 927 remisser 2012 jämfört med 2011. Någon större skillnad mellan offentligt och privat drivna vårdenheter finns inte när det gäller skickande av remisser per förtecknad.

Resultatet vid mätningen i vår och höst visar att vårdenheterna inom hälsovalet klarar av den nationella väntetidsgarantin till 94,6 % vid vårmätningen och till 94,8% vid höstmätningen, vilket är bättre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 92,9 % vid vårmätningen och till 93,0% vid höstmätningen.

Den genomsnittliga täckningsgraden för samtliga vårdenheter har minskat 2012 jämfört med 2011 (60,88 2012 jmf med 61,40 2011).

En kraftig minskning uppvisas beträffande antibiotikaförskrivningen i Blekinge. Minskningen har varit så stor att länet klarar det nationella målet för 2012 med bred marginal. År 2011 var Blekinge fjärde sämst i landet.

12 av länets 21 vårdenheter klarar det lokala målet för antibiotikaförskrivning i Blekinge genom att ligga under medianen för antibiotikaförskrivning i riket (349/TL) och får del av den prestationsersättning som är kopplat till detta mål 2012. Även om inte alla enheter uppnår målet så har samtliga enheter utom en minskat sin antibiotikaförskrivning .

Beträffande förskrivningen av långverkande bensodiazepiner till personer 75 år och äldre, utmärker sig länet även 2012 av en hög förskrivningsnivå av dessa läkemedel. Dock har samtliga vårdenheter utom fyra minskat sin förskrivning och därmed har Blekinge gjort ett framgångsrikt arbete för att förbättra resultatet. Målet utgör ett av Socialstyrelsens mål för god läkemedelsbehandling till äldre.


Kvaliteten på läkemedelsförskrivningen i länet bedöms sammantaget som god.

Andelen influensavaccinerade personer uppgår till ca 40 % av förtecknade personer 65 år och äldre. 13 033 personer 65 år och äldre vaccinerades under denna period mot influensa på länets vårdenheter vilket är 1 227 färre än under samma period 2011.

Antal patienter med diagnosen diabetes rapporteras till 5 777 personer varav 4 218 uppges vara anmälda till Nationella diabetesregistret, motsvarande 73 %. Resultatet är betydligt bättre än 2011 och 2010 då 67 % respektive 51 % av vårdenheternas diabetiker registrerades i NDR.

Registreringar i Palliativregistret per vårdenhet är mycket små, 0-10 per enhet. Den absolut största delen av registreringar till detta register görs av Blekingesjukhuset och hemsjukvården. Samtliga enheter i Hälsoval Blekinge är registrerade användare i registret.

När det gäller registrering i RiksSår är samtliga enheter anmälda för registrering. Rapporterad registreringsgrad är däremot mycket osäker då vissa enheter verkar ha rapporterat siffror som inkluderar registreringar gjorda inom hemsjukvård och på sårcentrum.

Hälsoval Blekinge ställer krav på vårdenheterna att aktivt arbeta med hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Resultaten av de nulägesbeskrivningar och handlingsplaner som har inlämnats visar att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på vårdenheterna upplevs som en viktig och en självklar del i primärvårdsuppdraget.

Registrering av arbetet med levnadsvanor kommer att kunna följas fr o m 2013 då det nya registreringsverktyget nu är implementerat.

Avseende barnhälsovårdens resultat så kan särskilt lyftas fram att amningsfrekvensen har ökat och andelen rökande föräldrar har minskat, vilket är glädjande.

Barnhälsovårdens hälsoövervakning visar att andelen barn som har övervikt och fetma vid 4-årskontollen har minskat något och att den riktade rådgivningen har ökat.

Hembesök till nyfödda samt vid åtta månaders ålder har fortsatt att öka.

Andelen barn tillhörande riskgrupp för tuberkulos som vaccinerats har ökat.

Vårdenheterna bedöms ha resurser (kompetens) för att lösa sitt uppdrag. När det gäller arbetsterapeutiska resurser framförs dock ibland att tillgången är otillräcklig, medan vissa vårdenheter anser att behovet av arbetsterapeutiska resurser är ytterst begränsade.

Det förefaller som att den fasta läkarbemanningen i form av specialistkompetens i allmänmedicin har minskat medan de s k stafettläkarna har ökat under 2012.

Beträffande kompetensutveckling är det av särskild vikt att vårdenheterna följer de av Läkemedelskommittén erbjudna utbildningstillfällena. I sammanställningen framgår klart att


vårdenheterna till största delen lever upp till detta krav med undantag för någon enstaka vårdenhet.

Samtliga vårdenheter har deltagit vid barnhälsovårdsteamets lokalt anordnade fortbildningar inom barnhälsovård.

Vårdenheterna bedriver en viss samverkan, framför allt med kommunen, inom ramen för ansvaret för barnhälsovården och läkarmedverkan i särskilda boenden. Det finns även exempel på medverkan i länsövergripande projekt och forskningsprojekt.

Kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor har tillfrågats om hur läkarmedverkan i särskilda boenden fungerar med utgångspunkt från kontinuitet, omfattning och tillgänglighet. Svaren visar en relativt stor nöjdhet med vissa undantag.

Samtliga vårdenheter har fått sina lokaler granskade med avseende på bygg, el och VVS. Alla vårdenheter har under 2012 fått sina lokaler godkända. Tre av vårdenheterna, Tullgårdens vårdcentral, Läkarhuset i Karlshamn och Sölvesborgs vårdcentral har dock fått dispens för sina lokaler, då vårdenheterna kommer att få nya eller ombyggda lokaler under 2013.


Medborgarnas val Under år 2012 gjordes 18 634 aktiva val (omval) inom Hälsoval Blekinge, vilket är 4 959 färre än för 2011. De aktiva valen kan både vara val av en ny vårdenhet eller val av en speciell läkare inom annan eller samma vårdenhet. Hur många av valen som är det ena eller andra kan i dagsläget inte mätas. Antalet passiva val där den förtecknade personen själv inte medverkat, exempelvis val av vårdenhet för nyfödda och nyinflyttade till länet, uppgår till 9 380 val 2012. Motsvarande antal 2011 var 9 393 val.

Stängningen av Hälsoringens vårdcentral i Sölvesborg var den enskilda händelse som påverkade antalet nya val mest. Av de förtecknade vid Hälsoringens vårdcentral valde knappt 2 000 personer att göra ett nytt aktivt val av en ny vårdgivare. Drygt 70 % av dessa valda Valjehälsan medan 30 % valde Sölvesborgs vårdcentral. Kvarvarande (ca 1 200 personer) som inte gjort något omval när Hälsoringen stängde sin verksamhet blev passivt omlistade till den vårdenhet inom vars närområde personen bodde. Detta innebar att knappt 80 % av dessa personer blev omlistade till Sölvesborgs vårdcentral medan 20 % blev omlistade till Valjehälsan.

De privat drivna vårdenheternas andel av de förtecknade personerna ökade med knappt en halv procentenhet under året och uppgick vid årets slut till 22,4 %. Åtta vårdenheter har ökat sina förtecknade medan 14 vårdenheter (inkl Hälsoringen) har minskat sina förtecknade. Sex av vårdenheterna som ökade antalet förtecknade personer är privat drivna vårdenheter medan två är offentligt drivna. Att välja en annan vårdenhet (offentligt eller privat driven) än den som ligger närmast bostadsadressen blir även under året 2012 allt vanligare.

Antalet aktiva respektive passiva val av vårdenhet framgår nedan:

Vårdenhet Aktiva val Passiva valSölvesborgs vårdcentral 1 948 1 313Valjehälsan 2 471 142

Trossö vårdcentral 1 457 880 Hälsohuset för alla 1 565

508Ronneby vårdcentral 1 189 678 Samaritens vårdcentral 990 775

Lyckeby vårdcentral 1 119 538 Tullgårdens vårdcentral 900 733 Brunnsgårdens vårdcentral1 240 387 Capio Citykliniken

731 432 Kungsmarkens vårdcentral 416 713Läkarhuset 650 383


Olofströms vårdcentral 658 254 Familjeläkarna 550 296 Rödeby vårdcentral 585 254

Kallinge vårdcentral 525 312Jämjö vårdcentral 449 199Nättraby vårdcentral 383 193 Läkehjälpen 420 103

Bräkne-Hoby vårdcentral 181 110Hälsoringens vårdcentral 87 135Tvings läkarmottagning 120 42


Andelen invånare per kommun som är förtecknade till en offentligt respektive privat driven vårdenhet i december månad 2011 och 2012 framgår av nedanstående diagram.

81,5%76,8%

88,3%

68,1%

52,1%

80,7%75,6%

86,8%

73,4%

50,2%

18,5%23,2%

11,7%

31,9%

47,9%

19,3%24,4%

13,2%

26,6%

49,8%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun

År 2011 - offentligt drivna År 2012 - offentligt drivna År 2011 - privat drivna År 2012 - privat drivna

Vårdenheternas antal förtecknade personer i december månad 2012 framgår av nedanstående tabell. Av tabellen framgår också förändringen av antalet förtecknade som skett under året.


VårdcentralAntal förtecknade Förändring

Brunnsgårdens vårdcentral 12 220 -230Bräkne-Hoby vårdcentral 3 140 10Capio Citykliniken 6 650 290Familjeläkarna i Olofström 3 930 30Hälsohuset för alla 7 090 780Hälsoringens vårdcentral 0 -3 330Jämjö vårdcentral 6 990 -40Kallinge vårdcentral 7 710 -80Kungsmarkens vårdcentral 3 670 -400Lyckeby vårdcentral 14 010 -280Läkarhuset i Karlshamn 4 110 430Läkehjälpen i Olofström 2 610 230Nättraby vårdcentral 6 120 -50Olofströms vårdcentral 6 580 -210Ronneby vårdcentral 9 770 -390Rödeby vårdcentral 7 040 -140Samaritens vårdcentral 14 830 - 300Sölvesborgs vårdcentral 12 080 940Trossö vårdcentral 9 800 -120Tullgårdens vårdcentral 7 770 -160Tvings läkarmottagning 1 640 - 60Valjehälsan 4 390 2 420

Val av vårdgivare Efter att Hälsoval Blekinge varit igång i 33 månader har 128 433 invånare (84,4 % av befolkningen) aktivt valt vårdenhet eller familjeläkare. Det är en ökning med 1,7 % jämfört med förra årsskiftet. Andelen aktivt förtecknade är nu större vid de privat drivna vårdenheterna (86,6%) än vid de offentligt drivna vårdenheterna (83,7%). Vid förra årsskiftet var andelen aktivt förtecknade ungefär lika mellan offentliga och privat drivna vårdenheter. När det gäller andelen aktivt förtecknade i de olika kommunerna skiljer sig andelen aktivt förtecknade åt en del. Se vidare nedanstående diagram.


Andelen invånare per kommun som gjort ett eget aktivt val av vårdenhet eller familjeläkare framgår av nedanstående diagram

70,7% 72,0%75,3%

78,8%81,2%

73,7%78,1%

82,2%86,7% 86,3%

91,7%

82,7%80,9%84,2%

87,3% 86,2%

93,1%

84,4%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun Totalt Blekinge

2010 april 2011 december 2012 december

Produktion Besök och behandlingar som genomförs vid vårdenheterna inom hälsovalet dokumenteras i enlighet med Patientdatalagen i journalsystemet Systeam Cross. Ur Systeam Cross hämtas sedan de uppgifter som behövs för uppföljning av vårdenhetens produktion. Uppgifterna är avidentifierade när de hämtas.

Med besök avses fysiska besök (på vårdenheten eller i hemmet), inte telefonrådgivning eller tidsbokning.

Det finns olika sätt att redovisa besöken vid vårdenheterna. I denna redovisning har vi valt att redovisa de besök som kan anses vara knutna till vårdenheternas uppdrag inom hälsovalet, så långt som detta är möjligt att åtskilja.

I redovisningarna av produktionen nedan har vi också valt att redovisa uppföljningen av besöken på två sätt, dels i form av besökstillfällen oavsett hur många yrkeskategorier som patienten träffat under besöket och dels i form besökskontakter då ett besökstillfälle ibland kan resultera i flera kontakter om patienten träffat flera yrkeskategorier under sitt besök. Vilket redovisningssätt som används framgår av respektive redovisning. Antal besök Antalet besök (besökstillfällen) totalt år 2011 och 2012 uppgår till:

År 2011 År 2012Offentligt drivna vårdenheter 371 736 356 030Privat drivna vårdenheter 97 076 108 500


Alla vårdenheter 468 812 464 530


Antalet besök per månad 2011 och 2012 presenteras i nedanstående diagram

6 539 6 911 8 1566 865

8 364 7 134 6 6598 036

8 73610 795

10 332

8 5459 041 9 097 9 9678 586

9 7958 096 7 387

8 383

8 685

11 356 11 469

6 638

27 972 28 503

34 575

28 984

33 059

27 02324 255

29 373

32 354

42 543

34 542

28 47129 888 30 029 32 494

28 076

31 567

25 92923 976

28 089 27 619

40 41935 278

22 666

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Privata vårdcentraler 2011 Privata vårdcentraler 2012 Offentliga vårdcentraler 2011 Offentliga vårdcentraler 2012

Privat drivna vårdcentraler

Offentligt drivna vårdcentraler

Besöken varierar per månad enligt diagrammet ovan. Utvecklingen av antalet besök mellan 2012 och 2011 följer i stort sett den förändring som skett när det gäller antalet förtecknade personer till de offentligt drivna vårdenheterna och till de privat drivna vårdenheterna.

Antalet besök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med 15 706 besök medan antalet besök vid de privat drivna vårdenheterna har ökat med 11 424 besök jämfört med förra året. Antalet besök per förtecknad uppgår till 3,00 för de offentligt drivna vårdenheterna. Antalet besök per förtecknad uppgick 2011 till 3,07. En minskning således. Antalet besök per förtecknad uppgår till 3,18 för de privat drivna vårdenheterna. Antalet besök per förtecknad uppgick 2011 till 3,02. En ökning således.

Antalet besökskontakter vid de offentligt drivna vårdenheterna uppgår 2012 till:(värdet inom parentes är antalet besökskontakter 2011)

Arbetsterapeut 3 742 (3 541)Biomedicinsk analytiker 1 437 (1 606)Distriktssköterska 113 198 (114 980)Kurator 3 410 (4 425)Läkare 137 265 (144 113)Psykolog 770 (726)Sjukgymnast 47 571 (48 743)Sjuksköterska 35 757 (41 505)Undersköterska 12 349 (11 940)


Övrig paramedicin 1 341 (1 208)


Antalet besökskontakter vid de privat drivna vårdenheterna uppgår 2012 till:(värdet inom parentes är antalet besökskontakter 2011)

Arbetsterapeut 155 (142)Biomedicinsk analytiker 33 (39)Distriktssköterska 16 987 (15 189)Kurator 950 (705)Läkare 47 868 (47 506)Psykolog 1 052 (1 027)Sjukgymnast 13 377 (10 885)Sjuksköterska 27 899 (20 329)Undersköterska 1 149 (1 725)

I ovanstående värde ingår inte:- besök vid Jourcentralen i Karlshamn och Karlskrona (redovisas

separat)- besök hos vårdgivare på nationell taxa- besök på ungdomsmottagning (ingår inte i uppdraget)- besök på sårcentrum (ingår inte i uppdraget)- besök med kontaktform fotvård (ingår inte i uppdraget)- besök med kontaktform för BVC-besök och hembesök - besök med kontaktform medicinsk service

Antalet läkarbesök per månad 2011 och 2012 presenteras i nedanstående diagram

15 45515 478

18 398

14 896

17 230

14 070

13 457

15 963

17 211

16 893

17 230

15 330

16 32416 030

17 623

14 941

16 762

13 886

13 321

15 507

14 679

17 433

16 408

12 21912 000

13 000

14 000

15 000

16 000

17 000

18 000

19 000

20 000

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November DecemberÅr 2011 År 2012

Antalet läkarbesök inom Hälsoval Blekinge per månad varierar enligt diagrammet ovan. Kurvan för antalet läkarbesök 2012 följer väl kurvan för antalet läkarbesök 2011 fram till och med augusti månad sedan förändras följsamheten. En anledning till den förändrade följsamheten bedöms vara att antalet arbetsdagar för respektive månad förändras


mellan åren. Förändringen kan dock inte bara förklaras av detta, utan även en minskning av antalet läkarbesök inträffar också från och med september månad. Anledning till det minskade antalet besök är troligtvis att ett antal erfarna läkare inom de offentligt drivna vårdenheterna gått i pension eller slutat och att deras tjänster inte tillsatts fullt ut. Antalet läkarbesök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med 6 848 besök medan antalet läkarbesök vid de privat drivna vårdenheterna har ökat med 362 besök jämfört med förra året. Antalet läkarbesök per förtecknad uppgår till 1,16 för de offentligt drivna vårdenheterna. Antalet besök per förtecknad uppgick 2011 till 1,19. En minskning således. Antalet besök per förtecknad uppgår till 1,40 för de privat drivna vårdenheterna. Antalet besök per förtecknad uppgick 2011 till 1,48. En minskning således. Att antalet besök/förtecknad hos de privat drivna vårdenheterna minskat trots att antalet besök ökat beror på att antalet förtecknade ökat mera än antalet läkarbesök.

När det gäller antalet besök hos sjuksköterska/distriktssjuksköterska kan konstateras att antalet besök ökat med drygt 1 800 jämfört med 2011. Ökningen tillfaller helt de privat drivna vårdenheterna, som ökat sina besök med 9 368 medan de offentligt drivna vårdenheterna minskat sina besök med 7 530. Antalet sjuksköterske-/distriktssköterskebesök per förtecknad uppgår till 1,26 (1,29) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,32 (1,10) för de privat drivna vårdenheterna. Värdena inom parantes avser år 2011. Utvecklingen av antalet besök har således medfört att de privat drivna vårdenheterna nu även genomför fler sjuksköterske-/distriktssköterskebesök än de offentligt drivna vårdenheterna. Minskningen hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till nästan 5 %. En orsak till den kraftiga minskningen kan eventuellt vara att hemsjukvården under 2011 av misstag registrerat i de offentliga vårdenheternas journaler.


Antalet sjukgymnastbesök per månad 2011 och 2012 presenteras i nedanstående diagram

3 473

4 193

5 102

3 979

4 745

3 280

2 383

3 368

4 500 4 812

4 934

3 967

530775

1 120877

1 079

702588

8641 019 1 053

1 2311 047

4 259 4 379 4 9044 214 4 686

3 406

2 079

3 029

3 773

5 129

4 860

2 853

1 1351 268 1 373

9811 213

930 891 8561 188

1 4101 287

845

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000


Off driven vårdcentral 2011 Privat driven vårdcentral 2011 Off driven vårdcentral 2012 Privat driven vårdcentral 2012

Privat drivna vårdcentraler

Offentligt drivna vårdcentraler

Antalet besök hos sjukgymnaster inom Hälsoval Blekinge har ökat med 1 320 besök jämfört med föregående år. Utvecklingen framgår av ovanstående diagram. En del av ökningen bedöms bero på en bättre registrering hos underleverantörer till vårdenheterna samt att de privat drivna vårdenheterna bättre kommit igång med sin sjukgymnastikverksamhet.

Antalet sjukgymnastbesök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med 1 172 besök medan antalet besök vid de privat drivna vårdenheterna har ökat med 2 492 besök jämfört med förra året. Antalet besök per förtecknad uppgår till 0,40 för de offentligt drivna vårdenheterna. Antalet besök uppgick 2011 till samma antal per förtecknad, således ingen minskning då antalet förtecknade samtidigt minskat. Antalet besök per förtecknad uppgår till 0,39 för de privat drivna vårdenheterna. Antalet besök uppgick 2011 till 0,34 besök/ förtecknad. En ökning således. En trolig anledning till ökningen framgår ovan.

Under året har 3 897 besök genomförts hos arbetsterapeut varav absoluta huvuddelen genomförts hos offentligt drivna vårdenheter. När det gäller arbetsterapi är detta en trång sektor och vårdenheterna, särskilt de privata aktörerna, har haft svårigheter att lösa sitt behov av arbetsterapi. Under året har dock olika lösningar kommit till stånd och även om behovet ev. fortfarande inte är tillgodosett kan vårdenheterna redovisa en större tillgång till arbetsterapeutisk kompetens, se vidare


avsnittet ”Kompetens”. Detta har dock inte fått genomslag i registreringen på helår.

Antalet besök till kurator och psykolog har 2012 minskat med 700 besök jämfört med 2011. Antalet besök per förtecknad uppgår till 0,04 för de offentligt drivna vårdenheterna och till 0,06 för de privat drivna vårdenheterna. Uppgifterna om antalet besök för denna yrkesgrupp måste tas med stor försiktighet då både de offentligt och privat drivna vårdenheterna använder sig av underleverantörer och att inrapporteringen av besöken i journalsystemet kan ligga efter. Vissa av de offentligt drivna vårdenheterna använder sig också av psykiatrisjuksköterska istället för psykolog eller kurator. Sjuksköterskans besök kan då ha blivit inrapporterade i journalsystemet som sjuksköterskebesök

Inom ramen för rehabiliteringsgarantin har 305 behandlingar med kognitiv beteendeterapi (KBT-behandlingar) genomförts. 199 behandlingar har genomförts av de offentligt drivna vårdenheterna medan 106 har genomförts av de privat drivna vårdenheterna. Förra året genomfördes totalt 650 KBT-behandlingar. Den stora minskningen av antalet KBT-behandlingar mellan 2011 och 2012 bedöms bero på att inrapporteringen av behandlingarna förändrats samt att kraven för att få ekonomisk ersättning skärps.

Angående övriga yrkesgrupper se redovisad tabell på sidan 15.

Konsumtion av vårdUnder denna rubrik presenteras de förtecknades besök, på primärvårdsnivå, utifrån var de varit förtecknade när besöket genomfördes. Någon hänsyn har inte i denna redovisning tagits till om besöket gjorts vid den egna vårdenheten, vid någon annan vårdenhet inom hälsovalet eller hos en vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa.

Under år 2012 genomfördes inom hälsovalet och hos vårdgivare på nationell taxa 466 308 vårdkontakter (besök) gjorda av folkbokförda i Blekinge. Under 2011 uppgick motsvarande antal vårdkontakter till 485 137. Observera att antalet vårdkontakter/besök avviker från uppgifterna som presenteras under produktion, då denna presentation även omfattar besök hos vårdgivare på nationell taxa och att besök av ej blekingar inte ingår i redovisningen.

Antalet besök och kontakter kan komma att förändras, vid en senare uppföljning, om inte besöket/kontakten journalförd innan uppgifterna till denna redovisning hämtats ut från journalsystemet.

Nedanstående diagram presenterar antalet besök per kommun i genomsnitt per förtecknad person.


2,94 2,96

1,11 1,15

0,54 0,53

3,173,28

1,21 1,24

0,63 0,64

3,43 3,40

1,31 1,35

0,44 0,47

3,05 3,11

1,23 1,28

0,66 0,58

3,52 3,54

1,371,46

0,45 0,50

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

Alla besök 2012 och År 2011 Läkarbesök 2012 och År 2011 Sjukgymn.besök 2012 och År 2011

Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström

Av diagrammet kan utläsas att det är de förtecknade i Olofström som gjort flest besök per förtecknad (3,52 besök i genomsnitt) och de förtecknade i Karlskrona som gjort minst antal besök per förtecknad (2,94 besök i genomsnitt). När det gäller antalet läkarbesök per förtecknad är det också de förtecknade i Olofström som gjort flest besök per förtecknad (1,37 besök i genomsnitt) medan det är de förtecknade i Sölvesborg som gjort flest sjukgymnastbesök per förtecknad (0,66 besök i genomsnitt). Jämförs uppgifterna 2012 med 2011 så har inga stora förändringar skett.

Nedanstående diagram presenterar antalet besök per förtecknad person i genomsnitt som gjorts vid offentligt och privat drivna vårdenheter.

3,11 3,19

1,16 1,20

0,54 0,55

0,03 0,04

3,263,11

1,34 1,41

0,56 0,50

0,06 0,060,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

Alla besök 2012 och År 2011 Läkarbesök 2012 och År 2011 Sjukgymn.besök 2012 och År 2011 Psykolog/Kurator och År 2011

Offentligt drivna vårdenheter Privat drivna vårdenheter

Av diagrammet kan utläsas att det är de förtecknade vid de privat drivna vårdenheterna som gjort flest besök 2012. Förra året var det de förtecknade vid de offentligt drivna vårdenheterna som gjort flest besök.


Det är även de förtecknade vid privat drivna vårdenheter som gjort flest läkarbesök, sjukgymnastbesök och psykolog/kurators besök per förtecknad. När det gäller antalet psykolog/kurators besök måste denna redovisning tas med försiktighet då antalet besök hos kuratorer och psykologer är relativt lågt (drygt 6 200 besök totalt) och att vissa besök inom området psykisk ohälsa kan saknas på grund av felrapportering.


Nedanstående diagram presenterar antalet besök i genomsnitt per förtecknad person för samtliga vårdenheter inom hälsovalet år 2012

3,54

2,86 2,94 2,873,11

2,62

2,91

3,40

2,44

3,71

4,26

3,02

3,63

3,05

3,70

3,243,02

3,27

2,91

3,42

2,73

3,76

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

Nedanstående diagram presenterar antalet besök i genomsnitt per förtecknad person för samtliga vårdenheter inom hälsovalet år 2011

3,37

3,08

2,47 2,38

3,35 3,27

2,85

3,62

3,03

2,40

3,40

4,68

2,94

3,90

3,58

2,90

3,41

3,02

3,76

2,68

3,82

3,34

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00


Antalet besök totalt per förtecknad skiljer sig en hel del mellan vårdenheterna. Genomsnittet för alla vårdenheter är 3,14 besök per förtecknad för år 2012 och 3,17 besök per förtecknad för år 2011. De förtecknade vid Lyckeby vårdcentral som har gjort i genomsnitt minst besök per förtecknad (2,44 besök) medan de förtecknade vid Läkehjälpen som gjort flest besök per förtecknad (4,26 besök). Skillnaderna i antalet besök per förtecknad mellan vårdenheterna är ganska stora. Antalet besök, både den egna produktionen och de förtecknades besök, kommer att särskilt analyseras och därefter diskuteras vid uppföljnings- och utvecklingsmöten under våren.

Besök vid vårdenhet där patienten inte är förtecknad Under 2012 genomfördes 8 832 mottagningsbesök av patienter som varit förtecknade vid en annan vårdenhet inom hälsovalet. År 2011 var antalet 10 245 besök. Av besöken 2012 har 5 210 besök genomförts vid en offentligt driven vårdenhet, medan 3 622 har genomförts vid en privat driven vårdenhet. Besök vid rehabiliteringsenheterna i Karlskrona och i Karlshamn av patient som varit förtecknad vid någon av de offentligt drivna vårdenheterna i Karlskrona eller Karlshamn har inte räknats med i denna redovisning. Inte heller sjukgymnastbesök och besök hos kurator vid Kallinge vårdcentral räknas in i denna redovisning om patienten varit förtecknad vid Bräkne-Hoby vårdcentral.

Antal mottagningsbesök av ej förtecknad patient per vårdenhet framgår nedan

VårdenhetBesökt

vårdcentralFörtecknad vårdcentral Skillnad

Brunnsgårdens vårdcentral 292 614 -322Bräkne-Hoby vårdcentral 53 391 -338Capio Citykliniken 917 296 621Familjeläkarna 173 212 -39Hälsohuset för alla 302 796 -494Hälsoringens vårdcentral 312 348 -36Jämjö vårdcentral 220 113 107Kallinge vårdcentral 528 571 -43Kungsmarkens vårdcentral 324 376 -52Lyckeby vårdcentral 1 199 554 645Läkarhuset 164 373 -209Läkehjälpen 135 78 57Nättraby vårdcentral 113 188 -75Olofströms vårdcentral 184 236 -52


Ronneby vårdcentral 582 848 -266Rödeby vårdcentral 313 237 76Samaritens vårdcentral 789 341 448Sölvesborgs vårdcentral 204 933 -729Trossö vårdcentral 466 408 58Tullgårdens vårdcentral 267 359 -92Tvings läkarmottagning 136 287 -151Valjehälsan 1 159 270 889Övrigt 0 3 -3

8 832 8 832 0

En slutsats som kan dras utifrån ovanstående uppgifter är att antalet besök som patienter gör vid annan vårdenhet än den de är förtecknad till är marginell och besöken utgör mindre än 2% av alla besök. Av besöken är 53% till läkare, 28% till sjukgymnast, 6% till distriktssköterska, 3% till kurator/psykolog och 3% till arbetsterapeut.

Besök vid länets jourcentraler Länet har två jourcentraler som har öppet kvällar och helger när vårdcentralerna inom hälsovalet har stängt. Jourcentralerna finns geografiskt placerade vid Blekingesjukhuset i Karlskrona (del av Tullgårdens vårdcentral) och vid Brunnsgårdens vårdcentral i Karlshamn. Jourcentralen i Karlshamn var under första delen av 2012 placerad vid Blekingesjukhuset i Karlshamn (del av Samaritens vårdcentral). Vårdenheterna inom hälsovalet har skyldighet att bemanna jourcentralerna med läkare. Bemanningen sker utifrån hur många patienter vårdenheterna har haft förtecknade som besökt jourcentralerna under senaste året. Ju fler jourbesök av förtecknade personer vårdenheten har haft desto fler jourpass får vårdenheten ansvar för att bemanna. Övrig personal vid jourcentralerna och den länsgemensamma sjukvårdsrådgivningen finansieras av landstinget utanför hälsovalet.

Antalet läkarbesök vid jourcentralerna har tyvärr ökat jämfört med förra året. Ökningen är 795 besök. Ökningen vid jourcentralen i Karlskrona uppgår till 361 besök medan ökningen vid jourcentralen i Karlshamn uppgår till 434 besök. Anledningen till ökningen är framför allt utbrottet av säsongsinfluensan i slutet av året. Även förändrade rutiner vid Akutmottagningen i Karlshamn under våren påverkade antalet besök vid jourmottagningen i Karlshamn.

Antalet jourläkarbesök per jourcentral 2008-2012 framgår av nedanstående tabell

Jourcentralen i Jourcentralen i Karlshamn


Karlskrona

År 2012År 2011År 2010År 2009År 2008

7 1376 7766 8427 3208 288

5 0234 5894 3984 6264 961


Nedanstående diagram redovisar antalet läkarbesök 2011 och 2012 vid jourcentralerna månad för månad

570

502

564

652

530

677

619

546

512

603

458

543

365334

380398

320

488

395338

390

424

340

417

573

526

587

675

616 647

599

522

582

541 503

766

400372

478 476

450472

418

332

405

345321

554

300

350

400

450

500

550

600

650

700

750

800


Jourbesök År 2011 Karlskrona Jourbesök År 2011 Karlshamn Jourbesök År 2012 Karlskrona Jourbesök År 2012 Karlshamn

Jourcentralen i Karlskrona

Jourcentralen i Karlshamn

Nedanstående tabell redogör för hur många läkarbesök vid jourcentralerna som respektive vårdenhets förtecknade personer gjort per 1 000 förtecknade och år. (Observera att annat beräkningssätt användes för Verksamhetsberättelsen 2011).

VårdenhetÅr 2011 År 2012

Blekinge 74,3 79,7

Trossö vårdcentral 76,4 76,6Tullgårdens vårdcentral 76,3 91,9Lyckeby vårdcentral 89,1 97,7Jämjö vårdcentral 54,7 56,8Rödeby vårdcentral 79,8 84,6Nättraby vårdcentral 87,3 87,4Hälsohuset för alla 72,6 73,1Kungsmarkens vårdcentral 72,6 81,3Tvings läkarmottagning 60,8 67,8Ronneby vårdcentral 59,1 61,5Kallinge vårdcentral 45,1 51,4Bräkne-Hoby vårdcentral 57,9 52,0Capio Citykliniken 48,6 52,8Brunnsgårdens vårdcentral 75,8 96,1Läkarhuset i Karlshamn 67,2 77,7


Samaritens vårdcentral 98,8 97,8Sölvesborgs vårdcentral 48,7 47,8Hälsoringens vårdcentral 45,6 46,3Valjehälsan 37,9 55,7Olofströms vårdcentral 48,6 54,0Läkehjälpen i Olofström 48,1 47,5Familjeläkarna i Olofström 33,7 39,6

Det är flest förtecknade i Karlskrona och Karlshamns kommuner som besökt jourcentralerna. Detta är inget nytt så har fallet varit under många år och är en indikation på att ju närmare jourcentralen invånarna bor, desto oftare besöker invånarna jourcentralen.

Läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt nationell taxa Antalet läkare inom allmänmedicin med ersättning enligt den nationella läkarvårdstaxan har varit två läkare sedan hälsovalet startade. Båda dessa läkare arbetar vid Mörrumskliniken. Antalet läkarbesök för dessa båda läkare uppgick till 3 708 besök 2012 och till 4 018 besök 2011. Minskningen av antal besök beror på att färre patienter sökt vård vid Mörrumskliniken.

Antalet sjukgymnaster med ersättning enligt den nationella taxan har under året varit oförändrat. Vid årets slut uppgick antalet sjukgymnaster med ersättning enligt nationella taxan till sju sjukgymnaster i Karlskrona, tre sjukgymnaster i Ronneby och två sjukgymnaster i Karlshamn. Det totala antalet sjukgymnastbehandlingar uppgick till 23 680 behandlingar, vilket är en minskning med 668 behandlingar. Antalet behandlingar minskar i Karlskrona och Ronneby medan antalet behandlingar i Karlshamn fortsätter att öka, vilket är något anmärkningsvärt då antalet sjukgymnaster inte ökat.

Se vidare antalet sjukgymnastbehandlingar nedan.

År Totalt Karlskrona Ronneby Karlshamn20122011

23 68024 348

12 74713 276

4 6304 939

6 3036 133

2010

25 499 14 648 5 019 5 832

2009

23 973 13 214 5 429 5 330

Antalet sjukgymnastbehandlingar per månad varierar enligt diagrammet nedan. Någon större skillnad mellan åren finns inte med undantag för när storhelgerna infaller.


1 947

2 432

2 979

2 156

2 666

1 713

475

1 703

2 301

2 218

2 157

1 601

2 1762 336

2 197

1 995

2 4271 994

758

1 604

2 190

2 515

2 131

1 357

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November DecemberÅr 2011 År 2012

De privata vårdgivarna på nationell taxa har för första gången sedan hälsovalets införande fått fylla i en enkät, där de bland annat fått översiktligt beskriva sin verksamhet, sin kompetensutveckling, sina lokaler och sin utrustning. Utifrån svaren i enkäterna kan följande sägas kring sjukgymnasternas verksamhet. De flesta patienterna är mellan 45-65 år men även både yngre och äldre personer söker vård hos sjukgymnasterna. De flesta söker för smärta från nacke, axlar, rygg, höft och knä. Behandlingarna som ges är främst manuella behandlingar av olika slag (mobilisering, traktion, töjning), tejpning med kinesiotejp, rehabträning, medicinsk träningsterapi, apparatbehandling, akupunktur och träningsinstruktioner. Antalet behandlingar i genomsnitt per patient ligger ungefär lika mellan åren (för 2012 7,3 behandlingar). Några av sjukgymnasterna ligger dock mycket högt när det gäller antalet behandlingar i genomsnitt per patient vilket kommer att föranleda ytterligare uppföljning och dialog med sjukgymnasten. Denna uppföljning och dialog inleddes redan under 2012. Sjukgymnasternas lokaler och utrustning håller i de flesta fall hög kvalitet. Några anmälningar till Patientskadenämnden eller Socialstyrelsen har inte skett under 2012. Införandet av hälsovalet har endast marginellt påverkat vårdgivarna som arbetar enligt en nationell taxa.

Vårdavtal Landstingets primärvård har under året inte haft något vårdavtal med någon privat vårdgivare, utanför Hälsoval Blekinge.

Utomlänsbesök Vårdenheterna inom hälsovalet får ersättning för mottagningsbesök av personer som inte är folkbokförda i Blekinge (utomlänsinvånare och ej folkbokförda i Sverige). Vårdenheterna får också på motsvarande vis avdrag för sina förtecknade personers utomlänsbesök på primärvårdsnivå. Den ekonomiska regleringen sker via tillägg och avdrag på hälso- och sjukvårdspengen.


Antalet mottagningsbesök år 2012 av utomlänsinvånare uppgick till 8 792 besök (8 589 besök 2011). De förtecknade personernas mottagningsbesök utanför Blekinge uppgick till 7 465 besök (7 505 besök 2011). Totalt sett är det således så, på primärvårdsnivå, att fler utomlänsinvånare erhåller vård i Blekinge i jämförelse med blekingarnas vårdsökande utanför länet. Detta förhållande gällde även för 2011.

Nedan redogörs för utomlänsbesöken dels från vilket län vårdenheternas utomlänspatienter kommer och dels i vilket län vårdenheternas förtecknade gjort utomlänsbesök 2012. Differensen mellan vårdenheternas totala utomlänsbesök och de förtecknades besök utanför landstinget redovisas också i tabellen, så att det går att följa upp patientströmmarna mellan Blekinge och övriga län. Uppgifterna avser bara primärvård.

LänBesök av

utomlänspat

Förtecknades utomlänsbes

ök DifferensStockholms län 1 549 499 1 050Västra Götalands län 701 416 285Skåne län 3 666 3 399 267Jönköpings län 227 124 103Uppsala län 127 53 74Östergötlands län 173 102 71Södermanlands län 107 37 70Västerbottens län 65 37 28Västmanlands län 45 22 23Värmlands län 36 19 17Örebro län 46 41 5Hallands län 194 190 4Gotlands län 29 33 -4Gävleborgs län 29 36 -7Västernorrlands län 42 54 -12Jämtlands län 34 73 -39Norrbottens län 66 106 -40Kalmar län 745 791 -46Dalarnas län 59 161 -102Kronobergs län 852 1 272 -420Totalt 8 792 7 465 1 327


Nedan presenteras vårdenheternas förtecknades utomlänsbesök 2012 utifrån vårdenheternas andel av det totala antalet utomlänsbesök.

7,7%

1,1%

2,9%4,0% 4,4%

5,4%

3,0%

5,3%

1,1%

4,8%

2,9%2,3% 2,1%

4,9%3,8%

3,0%

7,4%

18,5%

5,7%

3,8%

0,7%

4,9%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

20,0%

Remisser Antalet remisser har minskat med 1 927 remisser 2012 jämfört med 2011. Någon större skillnad mellan offentligt och privat drivna vårdenheter finns inte när det gäller skickande av remisser per förtecknad.

Antalet remisser för 2012 och 2011 framgår av nedanstående tabell.

Vårdgivare Klinik År 2012År 2011

Offentlig Barn- och ungdomskliniken 550 578

Offentlig Barn- och ungdomspsykiatri 41 45Offentlig Geriatrik och Palliativ medicin 8 13Offentlig Habiliteringen 6 12Offentlig Infektions- och hudkliniken 2 065

2 234Offentlig Kirurgkliniken 3 175 3 661Offentlig Kvinnokliniken 635 648Offentlig Medicin- och Rehabiliteringsklinikerna 3 469

3 484Offentlig Ortopedkliniken 3 039 3 145 Offentlig Thoraxkliniken 1 138 1 367 Offentlig Vuxenpsykiatrin 315 304Offentlig Ögonkliniken 992

1 438


Offentlig Öronkliniken 2 835 3 473

Offentlig TOTALT 18 268 20 402

Vårdgivare Klinik År 2012År 2011

Privat Barn- och ungdomskliniken 121 132

Privat Barn- och ungdomspsykiatri 11 14Privat Geriatrik och Palliativ medicin 2 0Privat Habiliteringen 11 3Privat Infektions- och hudkliniken 634

566Privat Kirurgkliniken 1 022 1 053Privat Kvinnokliniken 205 205Privat Medicin- och Rehabiliteringsklinikerna 945

827Privat Ortopedkliniken 718 586 Privat Thoraxkliniken 381 416 Privat Vuxenpsykiatrin 96 91Privat Ögonkliniken 339

365Privat Öronkliniken 854

871Privat TOTALT 5 339 5 132

KvalitetsmålI Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge har en rad kvalitetsmål fastställts. De kvalitetsområden som Landstinget Blekinge anger för uppföljning av hälsovalet sammanfaller med Socialstyrelsens strategier för God vård (SOSFS 2005:12). God Vård är framtaget av Socialstyrelsen som vägledning för arbete med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Därtill har landstinget gjort tillägg avseende hälsofrämjande arbete.

Vid detta årsbokslut kommer vi i hög utsträckning kunnat redovisa en uppföljning gällande kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och Regelbok för godkännande Hälsoval Blekinge. Där resultat saknas lämnas en förklaring avseende detta. Beträffande läkemedelsmålen är redovisningen fullständig. Vi har valt att ge en mer ingående beskrivning av vårdenheternas följsamhet avseende läkemedelsmålen.

Läkemedelsmål 2012 Hälsoval Blekinge Kvalitetsmålen gällande läkemedel som anges i regelboken för 2012 är fördelade inom två av de kvalitetsområden som anges i God Vård, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård samt Säker hälso- och sjukvård.


Ett av målen är kopplat till ett ekonomiskt utfall, det så kallade antibiotikamålet. Detta mål uppnås av 12 vårdenheter av länets 21 inom Hälsoval Blekinge. Även om inte alla enheter uppnår målet så har samtliga enheter utom en minskat sin antibiotikaförskrivning .

Under området kunskapsbaserad vård är inriktningen på en korrekt antibiotikaförskrivning enligt STRAMA’s nationella mål, rätt antibiotika på rätt indikation. Syftet är att minska/stoppa resistensutvecklingen mot antibiotika genom att minska den totala antibiotikaanvändningen. Detta har genom ett intensivt samarbete mellan vårdenheterna, Läkemedelskommittén och STRAMA-gruppen lyckats så bra att länet klarar det nationella målet gällande antibiotikaförskrivning för 2012 med bred marginal. Däremot när det gäller mängden antibiotika som förskrivs utmärker sig fortfarande enheterna i västra Blekinge tillsammans med Tvings Läkarmottagning, undantaget Familjeläkarna i Olofström, med en klart högre förskrivning av antibiotika än enheterna i östra Blekinge. Totalt i riket utmärker sig nu inte längre Blekinge genom att ligga bland de 3-4 högsta i landet när det gäller förskrivning av antibiotika till sina invånare utan har intagit en plats mera i mitten av landets län och regioner.

Gällande målen om säker hälso- sjukvård så bör förskrivningen i länet av långverkande bensodiazepiner till personer 75 år och äldre kommenteras. Förskrivningen bör vara så låg som möjligt. Målet utgör ett av Socialstyrelsens mål för god läkemedelsbehandling till äldre. Här utmärker sig hela länet av en hög förskrivningsnivå av dessa läkemedel, bland de högsta i landet även om samtliga enheter utom fyra har minskat sin förskrivning jämfört med föregående år. De tre enheter som 2011 hade den högsta förskrivningen i länet, Jämjö, Tving och Capio, har alla tre minskat sin förskrivning kraftigt.

Kvaliteten på läkemedelsförskrivningen i länet bedöms sammantaget som god. De områden som särskilt behöver fortsatt fokus är arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen samt länets höga förskrivning av långverkande bensodiazepiner. Två områden där det under 2012 bedrivits ett mycket gott och framgångsrikt arbete för att förbättra resultatet. Noggrann genomgång av läkemedelsmålen kommer att göras i samband med uppföljningsbesök under 2013.Kvalitetsmålen för läkemedel inom hälsovalet följs upp fortlöpande. Nedan presenteras de kvalitetsmål som varit uppsatta för 2012 och som anses ge en bild av kvaliteten på läkemedelsförskrivningen. Av dessa har enbart antibiotikamålet varit förenat med ett tilläggsbelopp om kvalitetsmålet uppnåtts.

Förklaringar:

DDD – Definierade Dygns Doser, normaldosen för ett dygn av ett läkemedel

DDD/TL – Antal normaldoser per tusen listade individer



Antibiotikaförskrivning i Blekinge 2012 per 1000 förtecknade. All antibiotikaförskrivning på recept, ej enbart primärvård.

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

350,0

400,0

450,0

500,0

550,0

Antibiotikarecept per TL

Recept/TL 2012

Recept/TL 2011

Riket 2012 349/TL

Detta mål följs för Blekinges del som ett led i att uppnå STRAMA:s långsiktiga mål om 250 recept per 1000 patienter per landsting och år. Utfallet är inte egenförskrivning utan förskrivning av antibiotikarecept till vårdenhetens förtecknade patienter oavsett förskrivare. För flertalet områden står den egna vårdenheten för ca 50-60 % av antibiotikaförskrivningarna.

Överanvändning av antibiotika ökar risken för att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta). Detta är på väg att bli ett mycket stort problem för hälso- och sjukvården och kan leda till att vi inte längre kan behandla sjukdomar som vi i modern tid vant oss vid att kunna bota. Ett intensivt samarbete mellan vårdenheterna, Läkemedelskommittén och STRAMA - gruppen har lett till en kraftig minskning överlag av antibiotikaförskrivningen i Blekinge, i absoluta tal 6 % och den stora delen av minskningen har skett i primärvården. Minskningen har varit så kraftig att länet klarar det nationella målet för 2012 med bred marginal.

12 av länets 21 vårdenheter klarar det lokala målet i Blekinge genom att ligga under medianen för antibiotikaförskrivning i riket (349/TL) och får del av den prestationsersättning som är kopplat till detta mål 2012. De 9 som inte klarar målet har alla utom en enhet, Brunnsgården, minskat sin antibiotikaförskrivning påtagligt men inte tillräckligt för att nå uppsatt mål. De har dock ändå bidragit till att Blekinge totalt sett har lyckats så bra med att minska


antibiotikaförskrivningen. Det uppsatta målet 349 recept per 1000 förtecknade individer/år för Blekinges vårdenheter är fortfarande blygsamt i förhållande till det nationella långsiktiga målet på 250 recept per 1000 individer/år.

Målet kommer även fortsättningsvis att följas kontinuerligt och tas upp vid samtliga uppföljningsbesök. För 2013 är detta ett av två läkemedelsmål som är kopplat till ett ekonomiskt utfall.

Förskrivning av antikolinergika i Blekinge 2012 till förtecknade 75 år och äldre, uthämtade DDD per 1000 förtecknade. Endast egen förskrivning i primärvård.

01 0002 0003 0004 0005 0006 0007 0008 000

Läkemedel med antikolinerg effekt 2012 DDD/TL egen förskrivning

2011

2012

Läkemedel med uttalad antikolinerg effekt kan ge upphov till förvirringstillstånd och minnesstörningar hos äldre. Detta kan ske även vid normala till låga doser på grund av den ökande känsligheten hos äldre. Detta antas bero på att med åldern minskar den typ av receptorer som antikolinerga läkemedel blockerar varför redan låga doser av denna typ av läkemedel kan få märkbara effekter. Detta kan yttra sig i allt från lättare minnesstörningar till uttalad förvirring. Vanliga läkemedel med dessa effekter är medel mot inkontinens en preparatgrupp som inte finns med på rekommendationslistan för Blekinge då den kliniska nyttan bedöms som begränsad i förhållande till preparatens biverkningar.

Enligt Socialstyrelsens rapport bör andelen individer > 75 år som använder dessa läkemedel vara så låg som möjligt. Specifikt målvärde finns ej angivet men enligt regeringens mål för äldresatsningen för 2013 ska det finnas en statistiskt säkerställd minskning för att få ta del av den prestationsersättning som nationellt är kopplat till målet. Det ska finnas en välgrundad och aktuell indikation för att använda läkemedlet och den förväntade nyttan skall stå i proportion till de risker patienten utsätts för. Det är viktigt att behandling med denna typ av läkemedel följs upp. Variationen i förskrivning mellan vårdenheterna är stor. Något som till


stor del kan förklaras av att förskrivningen generellt är låg och att enstaka patienter på mindre enheter kan ge relativt stora förändringar i antal DDD/TL. Därför kommenteras ej förändringar från föregående år mer än att hälften av enheterna har minskat sin förskrivning och hälften ökat. Målet kommer att diskuteras särskilt i samband med uppföljningsbesök på vårdenheterna. Vid en nationell jämförelse av förskrivningen av dessa läkemedel ligger mycket Blekinge lågt.


Förskrivning av långverkande bensodiazepiner (äldre sömnmedel och lugnande) till patienter 75 år och äldre, uthämtade DDD per 1000 förtecknade. Endast egen förskrivning i primärvård.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Långverkande Bensodiazepiner DDD/TLegen förskrivning 2012

2011

2012

Den långa halveringstiden gör att dessa läkemedel kan, framför allt hos äldre, medföra dagtrötthet minnesproblem, muskelsvaghet, balansstörning och risk för fall. Utsättning medför risk för abstinens och måste ske under god kontroll.Eftersom äldre har en ökad andel fettvävnad ackumuleras dessa fettlösliga läkemedel speciellt mycket hos äldre med risk för att läkemedlen är kvar i kroppen långt efter utsättning. Flunitrazepam, nitrazepam och diazepam är läkemedel som därför hos äldre har förlängd halveringstid och därmed ökad risk för negativa effekter enligt ovan. Användningen av dessa medel skall vara så låg som möjligt. Målvärde saknas.

Utfallet är svårbedömt med en stor variation mellan vårdenheterna. Något som delvis speglar åldersfördelning, antal äldreboenden som enheten ansvarar för och gamla förskrivningsmönster. Blekinge ligger historiskt högt, och fortfarande högst i landet, när det gäller förskrivning av denna typ av preparat till den äldre befolkningen. Användningen bör minska tydligt år från år då nyare kortverkande preparat finns att tillgå sedan många år och dessa ska användas. Samtliga enheter har minskat sin förskrivning, vissa mycket kraftigt, utom fyra där Trossö och Läkarhuset bör nämnas, båda med hög förskrivning och en ökning från 2011-2012. Specifikt målvärde finns ej angivet men enligt regeringens mål för äldresatsningen för 2013 ska det finnas en statistiskt säkerställd minskning för att få ta del av den prestationsersättning som nationellt är kopplat till målet. Målet kommer att diskuteras särskilt vid uppföljningsbesök under 2013 samt följas framöver. Målet utgör del av Socialstyrelsens mål för god läkemedelsbehandling av äldre.


Förskrivning av inflammationsdämpande läkemedel till patienter 75 år och äldre, uthämtade DDD per 1000 förtecknade. All förskrivning.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

Antiinflammatoriska läkemedel 2012DDD/TL > 75 år

2011

2012

Detta är en läkemedelsgrupp där förskrivning till äldre bör vara noga övervägd och av kortvarig karaktär då risken för allvarliga biverkningar från mage/tarm, hjärta och njurar är överhängande. Effekten på njurarna påverkar också koncentrationen i kroppen av övriga läkemedel och kan därigenom utlösa allvarliga biverkningar även av dessa.Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör andelen individer > 75 år som använder dessa läkemedel vara så låg som möjligt. Specifikt målvärde finns ej angivet men enligt regeringens mål för äldresatsningen för 2013 ska det finnas en statistiskt säkerställd minskning för att få ta del av den prestationsersättning som nationellt är kopplat till målet. Det ska finnas en välgrundad och aktuell indikation för att använda läkemedlet och den förväntade nyttan skall stå i proportion till de risker patienten utsätts för. Behandlingstiderna ska vara korta. Blekinge har nationellt sett en hög förskrivning av dessa läkemedel med stora volymer till äldre och bör därför kunna minska förskrivningen betydligt. Spridningen är stor mellan vårdenheterna utan att det finns någon medicinskt grundad förklaring och enheterna med den högsta förskrivningen bör med små insatser kunna minska förskrivningen till denna patientgrupp avsevärt.


Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar.

Målet följs upp genom resultatet för vårdenheten hämtade från den nationella patientenkäten

Nationell patientenkätSveriges Kommuner och Landsting genomförde i september 2011 en patientenkät. Utvalda patienter, som besökt en vårdenhet, har i enkätform fått svara på frågor om bland annat tillgänglighet, förtroende, bemötande, information och om de kan rekommendera vårdenheten. Syftet med enkäten är främst att få ett underlag för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv.

Under våren 2012 presenterades resultatet av enkäten. Blekinges vårdenheter placerades på en andra plats i en nationell jämförelse. Inom alla frågeområden får Blekinges vårdenheter (sammantaget) högre betyg än genomsnittet för landet. De privat drivna vårdenheterna i Blekinge (sammantaget) har också fått ett högre betyg än de offentligt drivna vårdenheterna i Blekinge (sammantaget) inom alla frågeområden. Resultatet från den nationella patientenkäten för de offentligt och privat drivna vårdenheterna framgår nedan.

Offentligt drivna

vårdenheter i Blekinge

Privat drivna vårdenheter i Blekinge

Samliga vårdenheter

i riketBemötande från personalen 91 93 90Delaktighet i vården och behandlingen 79 83 78Information om ditt tillstånd och behov av vård 79 81 78Tillgänglighet och väntetid 82 90 81Förtroende för läkaren 85 90 85Upplevd nytta av besöket 83 88 83Helhetsintryck av besöket 72 79 71Rekommendation av mottagningen 85 91 83

Resultatet redovisas i enheten ”PUK” (Patientupplevd kvalitet), som har ett intervall på 0-100, där så höga siffror (betyg) som möjligt är eftersträvansvärda.

Vårdenheterna placerade sig i nedanstående betygsordning utifrån ett medelvärde för samtliga indikatorer (PUK-värde):

1. Tvings läkarmottagning (93,8)2. Hälsohuset för alla (91,0)


3. Läkehjälpen i Olofström (90,8)4. Bräkne-Hoby vårdcentral (87,9)5. Läkarhuset i Karlshamn (86,9)6. Trossö vårdcentral (86,0)7. Jämjö vårdcentral(85,8)8. Kallinge vårdcentral (85,8)9. Capio Citykliniken i Ronneby (85,1)10. Tullgårdens vårdcentral (83,5)11. Valjehälsan (83,1)12. Hälsoringens vårdcentral (83,1)13. Sölvesborgs vårdcentral (82,9)14. Brunnsgårdens vårdcentral (82,5)15. Familjeläkarna i Olofström (82,4)16. Rödeby vårdcentral (82,3)17. Nättraby vårdcentral (79,9)18. Olofströms vårdcentral (78,0)19. Ronneby vårdcentral (77,5)20. Kungsmarkens vårdcentral (76,8)21. Samaritens vårdcentral (75,5)22. Lyckeby vårdcentral (74,3)

Under hösten 2012 genomfördes en ny nationell patientenkät inom primärvården. Resultaten från denna enkät kommer dock inte att presenteras förrän under senare delen av februari månad.

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder skall följas.Vårdenheterna skall i alla planerade patientbesök med patienter i åldern 13-75 år på ett systematiskt sätt ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kost). Vid behov skall interventioner genomföras och följas upp ur såväl medicinska som patientupplevda aspekter. Hela förloppet skall registreras i journalsystemet.

Målet följs upp genom:

uppföljning av antalet patienter mellan 13-75 år, med vilka samtal förts om tobak, alkohol, fysisk aktivitet respektive kost per 1 000 förtecknade medborgare i åldersintervallen på vårdenheten, där registrering av levnadsvanor har gjorts

För att skapa en samlad bild av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som bedrivs idag inom primärvården, skall vårdenheterna under 2012 dokumentera och redovisa detta enligt följande:

nulägesbeskrivning av vårdenhetens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inklusive en beskrivning av befintlig


kompetens och behov av framtida kompetens på vårdenheten inom detta område. Redovisningsdatum 2012-02-29

handlingsplan, antagen av vårdenhetens ledningsgrupp, med vårdenhetens mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet år 2012-2013. Redovisningsdatum 2012-03-31.

Beträffande uppföljning av patienter mellan 13 – 75 år, med vilka samtal förts om tobak, alkohol, fysisk aktivitet respektive kost per 1000 förtecknade medborgare kan sägas följande.En korrekt siffra per vårdenhet går inte att ta fram för 2012 då dokumentationslösningen för levnadsvanorna i journalsystemet inte var färdigt för användning förrän i mitten av oktober. Ett pilotprojekt har genomförts under våren 2012 och 3 vårdenheter medverkade. Sedan breddinförandet i primärvården i oktober 2012 kan det konstateras att vårdenheterna dokumenterar aktivt i den nya levnadsvaneanteckningen, men underlaget är inte att betrakta som tillräckligt kvalitetssäkrat för att återge resultaten. Fr.o.m. 2013 kommer målet att följas.

Beträffande resultat från nulägesbeskrivningar och handlingsplaner 2012-2013 har20 av 22 vårdenheter svarat på nulägesbeskrivningen och 21 av vårdenheterna har lämnat in en handlingsplan för sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.

Resultatet från dokumenten visar att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på vårdenheterna upplevs som en viktig och en självklar del i primärvårdsuppdraget. Det finns en vilja och tydlig ambition att driva och utveckla arbetet, men vårdenheterna har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete. Det faktum att sjukvårdande behandling tar för stor plats i dagsläget lyfts fram som ett problem. Det ”stjäl” tid från det hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande arbetet. Ett tydligt stöd från ledningen samt ökade resurser i form av personal och ekonomiska medel efterfrågas. Ett gott och effektivt samarbete mellan vårdsenheterna efterfrågas i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för patienterna, både för att stärka kompetensen och göra arbetet smidigare. Dessutom önskas en kartläggning av behovet av insatser kring levnadsvanorna. Vikten av att kartlägga och komma överens om patientens flöde avseende tobaksvanor, alkoholvanor, matvanor och vanor kring fysisk aktivitet lyfts fram som nödvändigt för att identifiera var/på vilken vårdnivå respektive åtgärd ska utföras. Detta önskar man genomföra över och mellan förvaltningsgränserna.

Det arbetas aktivt med fysisk aktivitet, tobaksförebyggande åtgärder och mat som en del i vård och behandling på de flesta enheterna. Däremot är arbetet kring alkohol inte lika aktivt. Det finns samordnare i olika utsträckning på vårdenheterna för de olika levnadsvanorna, vanligast är samordnare för matområdet, ofta i samband med diabetesfrågorna. Det


uttrycks en brist i kompetens kring levnadsvanorna, framför allt inom områdena alkohol och mat, både inspirationsutbildningar och riktade utbildningar efterfrågas.

Många av vårdenheternas önskemål har redan tillgodosetts under året som gått; dokumentationslösning i journalen, patientinformation, personalhandledning för samtal om levnadsvanor, MI-utbildning m.m. Fortsatt stöd till verksamheterna i detta arbete kommer bl. a att ges av de samordnare för arbetet med levnadsvanor som har anställts.

Beträffande barnhälsovårdens samtal om levnadsvanor hänvisas till bilaga 4.


Andel på vårdenheten influensavaccinerade förtecknade personer 65 år och äldre. Målet är att 75 % av den äldre befolkningen vaccineras årligen.

Period: januari 2012-december 2012.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Andel vaccinerade av förtecknade >65 år 2011 Andel vaccinerade av förtecknade >65 år 2012

Kommentar: 13 033 personer 65 år och äldre vaccinerades under denna period mot influensa på länets vårdenheter. 1227 färre än under samma period 2011. Det måste dock påpekas att registrering för influensavaccination, både nationellt och lokalt, normalt görs under perioden oktober-januari. Beroende på när influensan då har sin topp kan det vara så att många vaccinerar sig i januari och därför inte kommer med i statistiken för innevarande år. För ett par enheter finns även förklaring till kraftigt minskad vaccinationsfrekvens p.g.a. sen registrering och kraftig förändring av antalet förtecknade (Lyckeby resp. Valjehälsan). Variationen mellan de olika enheterna är stor men av befolkningen 65 år och äldre lyckas man inom Hälsoval Blekinge nå ut till knappt 40 % av de förtecknade >65 år med vaccination under 2012. Målet som anges i regelboken är en vaccinationsgrad motsvarande 75 % utifrån det mål som är uppsatt av WHO. Ett mål till vilket det är långt kvar. En vårdenhet bör kunna komma upp minst till en vaccinationsgrad mellan 40-50 % om man organiserar sig väl.

Registrering i Nationella Diabetesregistret (NDR)Mål: Andelen av vårdenhetens förtecknade medborgare med diagnosen diabetes som är av vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret. Målet är minst 80 procent.


VårdgivareAntal med Diagnos

Diabetes

Antal NDR registrerade egenrapporterade

Andel registrerade 18 månader 2012

Hälsohuset för alla 215 215 100%Brunnsgårdens Vårdcentral 400 399 100%Bräkne-Hoby Vårdcentral 167 160 96%Kallinge Vårdcentral 428 400 93%Lyckeby Vårdcentral 650 600 92%Familjeläkarna i Olofström 186 166 89%Tvings läkarmottagning 95 80 84%Olofströms Vårdcentral 390 319 82%Läkehjälpen Olofström AB 136 111 82%

Trossö Vårdcentral 298 232 78%Tullgårdens Vårdcentral 350 250 71%Ronneby Vårdcentral 510 362 71%Sölvesborgs Vårdcentral 336 233 69%Läkarhuset i Karlshamn 125 85 68%Kungsmarkens Vårdcentral 96 60 63%Valjehälsan 156 85 54%Samaritens Vårdcentral 430 192 45%Jämjö Vårdcentral 373 157 52%Rödeby Vårdcentral 291 87 30%Capio Citykliniken 145 25 17%Nättraby Vårdcentral ej rapporterat ej rapporterat

I ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge” framgår att vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten registrerar i de nationella kvalitetsregister som landstinget har beslutat skall vara obligatoriska. I en enkät har vårdenheterna besvarat frågan om hur många av vårdenheternas förtecknade patienter med diagnosen diabetes som av vårdenheten är registrerade i NDR.

Antal med diagnosen diabetes rapporteras till 5 777 personer varav 4 218 uppges vara anmälda till Nationella diabetesregistret, motsvarande 73 %. Resultatet är betydligt bättre än 2011 och 2010 då 67 % respektive 51 % av vårdenheternas diabetiker registrerades i NDR.

Kommentar: 9 vårdenheter uppnår målet 80 %. Av de enheter som avviker betydande från målet sticker framför allt Samaritens vårdcentral ut med att sköta en låg andel av diabetikerna bland sina förtecknade (låg andel förtecknade med diagnos diabetes i förhållande till förväntat) samtidigt som man är dålig på att registrera de man sköter. Jämjö och Rödeby vårdcentraler utmärker sig genom att sköta en stor andel av diabetikerna bland sina förtecknade (hög andel förtecknade med diagnos diabetes i förhållande till förväntat) men med låg registreringsgrad i NDR. Capio’s låga värde är missvisande då den egenrapporterade siffran för registrering i NDR är för låg. Alla som inte når målet behöver se över


sina rutiner för registrering. Något som kommer att tas upp vid uppföljningsbesök under 2013.

Registrering i övriga kvalitetsregisterFörutom att registrera i nationella diabetesregistret (NDR) ska vårdenheterna i Hälsoval Blekinge registrera i Svenska palliativregistret samt i RiksSår.

Registrering i Svenska Palliativregistret

Kommun

Andel brytpunktssamtal

Täckningsgrad

Sölvesborg 52 79Olofström 47 81Ronneby 44 78Karlshamn 39 81Karlskrona 33 84

Registreringen anges per kommun eftersom antal registreringar per vårdenhet är mycket små, 0-10 per enhet.Den absolut största delen av registreringar till detta register görs av Blekingesjukhuset och hemsjukvården.Samtliga enheter i Hälsoval Blekinge är registrerade användare i registret.För att kommuner och landsting ska få del av det prestationsbaserade bidraget från regeringen krävs attandelen brytpunktssamtal överstiger 60 % samt att täckningsgraden överstiger 70 %. Registrering i RiksSårNär det gäller registrering i RiksSår är samtliga enheter anmälda för registrering. Rapporterad registreringsgrad är däremot mycket osäker då vissa enheter verkar ha rapporterat siffror som inkluderar registreringar gjorda inom hemsjukvård och på sårcentrum. Även här är registreringsantalen små och varierar mellan 0-15 per vårdenhet varför tabell ej presenteras. Uppföljning görs när tillförlitliga siffror kan erhållas direkt från registret.


Blekinge vs riket 2012(%)

Blekinge vs riket 2011(%)

Antalet personer med undvikbara slutenvårdstill-fällen per 100 000invånare. -0,6 2,4Faktiskt värde 1162 1120

Undvikbar slutenvård Blekinge 2012

Tillgängliga resurser skall utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Målet följs bl.a. upp genom att följa upp den så kallade undvikbara slutenvården. Måttet avser att mäta kvaliteten i den öppna vården. Skillnader mellan landsting måste tolkas med försiktighet eftersom förekomsten av vissa sjukdomstillstånd varierar mellan landsting. Likaså hur man sätter diagnos.

Resultatet för 2012 visar en ökning av det totala antalet undvikbara vårdtillfällen med 42, en försämring motsvarande -3,75 % i förhållande till 2011. Likaså är resultatet för Blekinge 0,6 % sämre än riksgenomsnittet till skillnad från de två föregående åren då Blekinge varit bättre än riksgenomsnittet. Målet för indikatorn är att vara bättre än riksgenomsnittet och för 2012 nås ej detta mål. Tendensen har varit sjunkande de sista tre åren men detta är första året som Blekinge ej klarar målet. Om detta är en trend som talar för ett försämrat omhändertagande av kroniskt sjuka i primärvården går däremot inte att uttala sig om.


TäckningsgradTäckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens förtecknade personers konsumtion av öppen hälso- och sjukvård (besök) som tillgodoses hos samtliga enheter inom Hälsoval Blekinge och hos andra vårdenheter på primärvårdsnivå i förhållande till de förtecknade personernas totala konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård (besök) inklusive länssjukvård och psykiatri.

Från och med 2012 har målvärdet för täckningsgrad ändrats från att vara 65 % till att vara den genomsnittliga täckningsgraden alla vårdenheter uppnår. Förändringen sker med anledning av att täckningsgraden inte i full utsträckning är påverkbar för vårdenheterna. Samtidigt är det viktigt att behålla täckningsgraden som ett verktyg att styra mot vård på primärvårdsnivå. Genom den förändrade konstruktionen kommer den avsatta hälso- och sjukvårdspengen att verka inom primärvården. Eftersom det saknas ekonomisk styrning och incitament för att styra patienter över från sjukhuset till primärvården kommer täckningsgraden i hög grad fungera som glesbygdsstöd åt de vårdenheter som ligger längre bort från sjukhuset.

Täckningsgraden beräknas en gång per månad i samband med regleringen av hälso- och sjukvårdspengen. Vårdenheter som har en täckningsgrad som överstiger respektive understiger målvärdet erhåller ett tillägg eller avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng enligt ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande”. Det innebär att de vårdenheter som understiger målvärdet finansierar de vårdenheter som överskrider målvärdet.

Den genomsnittliga täckningsgraden för vårdenheterna 2012 och 2011 framgår nedan: Vårdenhet År 2012 År 2011Valjehälsan 73,28% 78,30%Läkehjälpen i Olofström 71,79% 72,40%Familjeläkarna i Olofström 68,40% 64,20%Olofströms vårdcentral 68,17% 68,00%Sölvesborgs vårdcentral 64,56% 66,60%Hälsoringens vårdcentral 64,40% 69,20%Capio Citykliniken i Ronneby 64,04% 60,50%Tvings läkarmottagning 64,02% 65,40%Läkarhuset i Karlshamn 63,79% 62,30%Kallinge vårdcentral 62,68% 63,70%Bräkne-Hoby vårdcentral 62,28% 62,50%Rödeby vårdcentral 61,30% 60,50%Hälsohuset för alla 60,49% 61,70%Samaritens vårdcentral 60,40% 62,00%Ronneby vårdcentral 59,86% 62,00%


Jämjö vårdcentral 59,84% 61,20%Brunnsgårdens vårdcentral 59,39% 57,80%Kungsmarkens vårdcentral 59,09% 60,30%Nättraby vårdcentral 58,73% 59,80%Lyckeby vårdcentral 55,55% 55,20%Tullgårdens vårdcentral 54,68% 54,60%

Totalt 60,88% 61,40%

Den genomsnittliga täckningsgraden för samtliga vårdenheter har minskat 2012 jämfört med 2011. Anledningen till minskningen är svår att säga men en anledning kan vara det minskade antalet besök inom primärvården under hösten. Detta framgår av nedanstående diagram över täckningsgraden per månad.

Det som påverkar vårdenhetens täckningsgrad är främst avståndet till sjukhuset, vilket framgår tydligt av nedanstående tabell över täckningsgraden per kommun

Kommun År 2012 År 2011Olofströms kommun 69,04% 67,90%Sölvesborgs kommun 66,50% 68,10%Ronneby kommun 61,86% 62,30%Karlshamns kommun 60,46% 60,30%Karlskrona kommun 57,69% 58,60%

Om vårdenheten bedrivs i offentlig eller privat regi spelar mindre roll.

Nedan presenteras täckningsgraden månad för månad 2011 och 2012.

59,99%

58,56% 58,58%58,88% 58,99%

61,96%

68,49%

64,36%

61,10%

65,39%

61,20% 61,24%

60,10%

59,01% 59,10%59,66% 59,49% 61,00%

65,82%

63,68%

59,64%

63,02% 61,97%

59,20%

54,00%

56,00%

58,00%

60,00%

62,00%

64,00%

66,00%

68,00%

70,00%


År 2011 År 2012


Den uppmätta täckningsgraden visar på två toppar. En topp under sommarmånaderna vilket kan härröras till att sjukhuset under dessa månader har minskat sin tillgänglighet mer än primärvården samt en topp under oktober vilket kan härröras till vårdenheternas arbete med influensavaccination.


Medicinsk service Utnyttjandegraden av medicinsk service skall följas upp utifrån ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande”. Att dra slutsatser kring vårdenheternas nyttjandegrad av medicinsk service kan göras beträffande vissa insatser medan det är svårare när det gäller prover som vissa vårdenheter själva analyserar medan andra vårdenheter skickar sina prover till landstingets laboratorier då de själva saknar möjlighet för patientnära analyser. En större volym av ”köpt” provtagning behöver alltså inte innebära att patienter hos vissa vårdenheter får tillgång till analyser i högre utsträckning än andra. För att göra en jämförelse mellan vårdenheter kommer vissa specifika undersökningar att följas upp och granskas med stöd av medicinsk kompetens. Större avvikelser kommer särskilt att analyseras och därefter diskuteras vid de uppföljnings- och utvecklingsmöten som kommer ske under våren med alla vårdenheter. Idag kan dock konstateras att mot bakgrund av hur kostnaden för medicinsk service fördelar sig finns ingen anledning att anta en underförskrivning av medicinsk service som är relaterad till privat eller offentligt driven primärvård. Detta då kostnaden för medicinsk service fördelar sig enligt samma förhållande som förtecknade patienter gör.

Nationell vårdgarantiTvå gånger om året mäts tillgängligheten inom primärvården. Mätningen är nationell och omfattar både mätning av väntetiderna samt mätning av telefontillgängligheten. Resultatet vid mätningen i vår och höst visar att vårdenheterna inom hälsovalet klarar av den nationella väntetidsgarantin till 94,6 % vid vårmätningen och till 94,8% vid höstmätningen, vilket är bättre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 92,9 % vid vårmätningen och till 93,0% vid höstmätningen.

När det gäller mätningen av telefontillgängligheten till vårdenheterna så uppgick antalet besvarade samtal för länet till 87,5 % vid vårmätningen och till 85,4% vid höstmätningen, vilket är sämre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 88,7% vid vårmätningen och till 89,0 % vid höstmätningen. Att vårdenheterna inom Landstinget Blekinge har ett lägre värde än riket är inget anmärkningsvärt då den metod som används vid de flesta av vårdenheterna i Blekinge medför en striktare tolkning av telefontillgängligheten än vad de flesta andra landstings vårdenheter tillämpar. Ett exempel på detta är att vid de flesta vårdenheterna inom hälsovalet räknas ett samtal där personen lägger på luren innan vårdenheten hunnit svara som ett obesvarat samtal. Dessa samtal kan vid en vårdenhet i ett annat landsting lämnas helt utanför mätningen. Med anledning av detta bör inte allt för mycket vikt läggas vid en jämförelse av telefontillgängligheten med övriga riket.

Nedanstående tabell redovisar i procent andel besök där vårdenheten uppfyllt vårdgarantin samt i procent andel besvarade samtal till rådgivningen.

Enhet Andel besök som uppfyllt Tfn.tillgänglig52

Årsberättelse 2012, Hälsoval Blekinge

vårdgarantin het

Landstinget Våren 94,6% 87,5%Hösten 94,8% 85,4%

Riket Våren 92,9% 88,7%Hösten 93,0% 89,0%

Trossö vc Våren 86,2% 96,6%Hösten 80,4% 86,3%

Tullgårdens vc Våren 72,0% 92,6%Hösten 93,9% 97,6%

Hälsohuset för alla Våren 100,0% 100,0%Hösten 100,0% 100,0%

Kungsmarkens vc Våren 98,7% 85,3%Hösten 100,0% 86,6%

Lyckeby vc Våren 85,2% 90,5%Hösten 88,7% 95,8%

Jämjö vc Våren 99,0% 96,0%Hösten 97,6% 96,8%

Rödeby vc Våren % 81,6%Hösten 100,0% 70,9%

Tving läkarmottagn Våren 100,0% 48,7%

Hösten 92,8% 52,0%Nättraby vc Våren 96,6% 99,9%

Hösten 94,9% 96,6%Ronneby vc Våren 87,6% 86,4%

Hösten 89,3% 83,0%Capio Citykliniken Våren 99,1% 89,1%

Hösten 97,9% 88,3%Kallinge vc Våren 100,0% 87,3%

Hösten 100,0% 91,9%Bräkne-Hoby vc Våren 100,0% 84,6%

Hösten 100,0% 84,9%Brunnsgårdens vc Våren 98,2% 75,2%

Hösten 99,1% 82,3%Läkarhuset Våren 98,4% 89,2%

Hösten 95,3% 83,8%Samaritens vc Våren 97,8% 94,1%

Hösten 97,8% 78,5%Sölvesborgs vc Våren 93,0% 82,7%

Hösten 93,3% 68,7%Hälsoringens vc Våren

Hösten


Valjehälsan Våren 100,0% 93,1%Hösten 96,6% 94,4%

Olofströms vc Våren 96,4% 90,3%Hösten 100,0% 90,9%

Familjeläkarna Våren 89,3% 86,1%Hösten 78,1% 86,6%

Läkehjälpen Våren 100,0% 98,9%Hösten 100,0% 97,6%

Förändrade rutiner för att öka tillgänglighetenI enkät har frågan ställts om vårdenheten har förändrat sin tillgänglighet sedan hälsovalets införande. Vårdenheterna har i en enkät beskrivit hur de har förändrat sina rutiner i syfte att öka tillgängligheten för patienterna.Liksom vid den tidigare uppföljningen framgår att vårdenheterna har förändrat sin tillgänglighet i samband med hälsovalets införande. Det framgår att vårdenheterna strävar efter att möta patienternas behov. Vårdenheterna har fortsatt arbetet med att förbättra telefontillgängligheten genom att öka bemanningen, förlänga telefontiderna genom bl.a. bärbara telefoner, flexibelt förhållningssätt och en anpassning av bemanningen när det är ”toppar”. Någon vårdenhet erbjuder tidsbokning från kl 06.00 på morgonen och har öppet till 19.00. Kvällsöppet förekommer i ringa omfattning Detta är bl a kopplat till att vårdenheten då erbjuder besök hos annan specialist än allmänläkarspecialist. Beträffande drop - in mottagning förefaller det som att den har minskat 2012 (8) jmf med 2011 (12). Helgöppet förekommer inte.

Vissa vårdenheter profilerar sig särskilt inom det hälsofrämjande området men i övrigt kan noteras att vårdenheterna är mycket lika i sitt utbud.

Kompetensutveckling för personal Hälso- och sjukvård är en kunskapsbaserad verksamhet med snabb utveckling och med ett ständigt mycket stort inflöde av ny kunskap. Därför är en planerad och kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetarna av största vikt för att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet.

Information om de anställdas kompetensutveckling har inhämtats från vårdenheterna med hjälp av enkätsvar och ger en översiktlig bild av volymen på fortbildningen hos de olika enheterna. Att redovisa detta på ett jämförande sätt mellan de olika vårdenheterna visade sig vara mycket svårt eftersom rapporterade antal utbildningsdagar varierar på ett sådant sätt och så mycket att de inte går att jämföra. Omfattning, art och inriktning på fort- och vidareutbildning för personal i Hälsoval Blekinge kommer därför att bli föremål för en detaljerad granskning i samband med vårens uppföljningsbesök på samtliga vårdenheter.


Vårdgivare inom Hälsoval Blekinge ansvarar för att vårdenhetens läkemedelsbehandling sker på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt. Vid förskrivning av läkemedel ansvarar vårdgivaren för att vårdenheten följer den av Läkemedelskommittén i Landstinget Blekinge utgivna rekommendationslistan på läkemedel, uppsatta kvalitetsmål och övriga rekommendationer och riktlinjer från Läkemedelskommittén. Det är därför väsentligt för enheterna att följa Läkemedelskommitténs utbildningstillfällen. I sammanställningen framgår klart att vårdenheterna till största delen lever upp till detta krav med undantag för Capio Citykliniken som inte deltagit i en enda av årets utbildningar, vare sig med läkare eller med sjuksköterskor. Ytterligare ett par enheter har haft ett mycket lågt deltagande.

Beträffande deltagande i Barnhälsovårdsteamets utbildningstillfällen redovisas det i barnhälsovårdsteamets verksamhetsberättelse.


De anställdas kompetens De anställdas kompetens är en punkt som följs under området ”Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård”. Målet följs upp genom en enkät samt diskuteras bl. a. vid medicinska kvalitetsuppföljningar som ett led i att följa upp vilka förutsättningar vårdenheten har att lösa sitt uppdrag.

I ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge” framgår att under vårdenhetens öppettider skall vårdenheten vara bemannad med läkare med specialistkompetens i allmänmedicin och sjuksköterska med vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård eller annan vidareutbildning som bedöms lämplig för att säkerställa uppdraget och tillgängligheten. Sjuksköterskan bör dessutom ha förskrivningsrätt.

Det har också diskuterats på vilket sätt vårdenheterna erbjuder kompetenser utöver vad hälsovalet föreskriver genom att erbjuda patienterna andra läkarkompetenser än allmänläkarspecialister samt specialistutbildade sjuksköterskor med annan utbildning än inom öppen hälso- och sjukvård.

I enkätsvaren framgår att det inom vårdenheterna finns ca 78 allmänläkarspecialister, fast anställda eller motsvarande, anställda på vårdenheterna, (jmf 84 föregående år). Observera att detta inte innebär 78 heltidstjänster då många läkare arbetar en lägre tjänstgöringsgrad än 100 % på vårdenheten. 23 av dessa allmänläkarspecialister finns på privata vårdenheter, 55 på offentligt drivna vårdenheter. Därutöver bemannas ca 21 tjänster av s.k. stafettläkare (20 tjänster inom offentligt drivna vårdenheter). Vid en jämförelse med föregående år förefaller det som att den fasta bemanningen har minskat medan stafettläkare i högre utsträckning bemannar vårdenheterna, vilket inte är en önskvärd utveckling. Svårigheterna att bemanna vårdenheterna framgår också av redogörelsen för producerade läkarbesök som visar att läkarbesöken minskat under hösten.Förutom ovan nämnda läkarbemanning tillkommer 29 anställda ST-läkare vilket är 5 fler än föregående år. Observera att inte samtliga ST-läkare arbetar heltid.

Fem vårdenheter (Kungsmarken, Capio, Valjehälsan, Brunnsgården och Lyckeby vårdcentral) uppger att de har anställda läkare med annan specialitet än inom allmänmedicin. Specialiteter som finns representerade är inom områdena internmedicin, reumatologi, pediatrik, ortopedi, gastroenterologi samt öron, näsa - halsspecialist. Det förefaller inte som att utbudet av andra specialiteter har ökat sedan föregående år, någon specialitet har försvunnit, någon har tillkommit. Samtliga vårdenheter har specialiteter inom allmänmedicin som kärnan i verksamheten.

Beträffande anställda sjuksköterskor uppgår antalet till ca 166 varav de privata vårdgivarna svarar för 45 och de offentligt drivna vårdenheterna


för 121. 149 har utbildning inom öppen- hälso- och sjukvård. Observera att tjänstgöringsgraden inte motsvarar 166 heltidstjänster. Som konstaterats vid tidigare årsbokslut har sjuksköterskor både vidareutbildning och fortbildning i hög utsträckning, vilket ger primärvården goda förutsättningar att möta patienternas behov inom områdena astma/kol, diabetes med flera områden.Sammantaget kan konstateras att samtliga vårdenheter uppfyller landstingets krav gällande de anställdas kompetens när det gäller läkare och sjuksköterskor.

Beträffande rehabiliterande resurser (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) är det inte möjligt att dra fullständiga slutsatser på vårdenhetsnivå eftersom de offentligt drivna vårdenheterna delvis har organiserat sig inom s.k. rehabiliteringsenheter.

Av enkätunderlaget går dock att utläsa att resurser i form av arbetsterapeuter i stor utsträckning saknas liksom föregående år, framför allt i västra Blekinge. En positiv förändring är att ytterligare fyra privata vårdgivare har knutit arbetsterapeutisk kompetens till sin verksamhet 2012 och därmed har sex av åtta privat drivna vårdenheter arbetsterapeutisk kompetens knuten till verksamheten. Två vårdenheter har träffat underleverantörsavtal med specialistrehabiliteringen, Blekingesjukhuset avseende denna insats under 2012.

I Karlskrona kommun är samtliga offentligt drivna vårdenheter anslutna till s.k. rehabiliteringsenhet där det finns tillgång till arbetsterapeutiska insatser. Även privat drivna vårdenheter i Karlskrona (Hälsohuset för alla, Kungsmarkens vårdcentral och Tving) har tillgång till arbetsterapeut.

I Ronneby kommun har de offentligt drivna vårdenheterna uppgivit att de har tillgång till arbetsterapeutisk kompetens och de bildar i januari 2013 en gemensam rehabiliteringsenhet. Även den privat drivna vårdenheten i Ronneby (Capio Citykliniken) har tillgång till arbetsterapeut.

I Karlshamns kommun är de offentligt drivna vårdenheternas rehabiliteringsresurser organiserade i en gemensam rehabiliteringsenhet och de uppges ha tillgång till denna resurs, men inte i vilken omfattning. Den privat drivna vårdenheten i Karlshamn, Läkarhuset, uppges sakna denna resurs.

Sölvesborgs och Olofströms offentligt drivna vårdenheter saknar arbetsterapeutiska resurser. Enligt vad Hälsovalsenheten erfar, har endast Valjehälsan tillgång till arbetsterapeuter i i västra delen av länet, liksom Läkehjälpen i liten omfattning. Generellt kan sägas att de arbetsterapeuter som tidigare har verkat inom primärvården, har organiserats i hemsjukvården i hög utsträckning.


När det gäller sjukgymnaster finns inte motsvarande brist i länet. En positiv förändring är att samtliga privat drivna vårdenheter har sjukgymnaster anställda via underleverantörsavtal eller i egen regi, jmf med fyra år 2011.

När det gäller psykologer och kuratorer kan sägas att även denna resurs finns knuten till rehabiliteringsenheten för de offentligt drivna vårdenheterna i Karlskrona. Även offentligt drivna vårdenheter i Ronneby har egna resurser knutna till verksamheten. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, löser de offentligt drivna vårdenheterna sitt behov av psykolog/kurator via underleverantörsavtal.

När det gäller privat drivna vårdenheter har Valjehälsan egna resurser i form av kuratorer. I övrigt löser samtliga privata vårdgivare insatser för att möta psykisk ohälsa via underleverantörsavtal. Framför allt erbjuder vårdenheterna psykologinsatser med inriktning kognitiv behandlingsterapi

Kompetenskrav när det gäller anställda som riktar sig mot barnhälsovård kommer att särskilt följas upp av barnhälsovårdsteamet inom ramen för deras verksamhetsuppföljning.


Samverkan I enkät för 2012 har vårdenheterna tillfrågats hur de samverkar med andra aktörer inom sitt närområde. Samverkan inom barnhälsovård och samverkan kring äldreboende är två för vårdenheterna naturliga samverkansområden och som också är klart definierade i uppdraget. Alla vårdenheter förutom Tvings vårdcentral har ansvar för läkarmedverkan i särskilda boenden. I övrigt är den vanligast förekommande samverkan mellan vårdenheten och socialtjänsten (missbruk, riskbruk, ensamkommande flyktingbarn) samt med skola, förskola och skolhälsovård.

I enkäten ställdes frågan om hur vårdenheterna ingår i projekt eller annat regelbundet utvecklingsarbete som inte är direkt individrelaterat. Vi vet, även sedan före hälsovalets införande, att det kan vara svårt att frigöra vårdenhetens personal för sådant arbete. Ett flertal samverkansområden nämns bl a länsövergripande projekt angående beroende och missbruk, psykisk funktionsnedsättning, projekt Regassa (en forskningsstudie kring nya behandlingsalternativ vid psykisk ohälsa), EU-projekt KIVO, Projekt FINSAM med kommunen och psykiatrin, forskningsprojekt i samverkan med BTH gällande rehabilitering.

Från och med 2012 är det obligatoriskt att primärvården, inom ramen för sitt uppdrag i Hälsoval Blekinge, finns representerade i kommunens folkhälsoråd. Deltagandet kan alternera mellan kommunens vårdenheter, samtliga vårdenheter behöver inte representeras. Av enkätundersökningen framgår att detta förefaller fungera i Ronneby, Olofström och Sölvesborg. När det gäller Karlskrona och Karlshamn uppges att folkhälsoråden inte har fungerat. Detta kommer i alla fall att fungera i Karlskrona fr.o.m. 2013.

Ett flertal vårdenheter har inte fyllt i frågan om samverkan vilket kan tolkas som att man inte ingår i något regelbundet samverkansforum i närområdet förutom läkarmedverkan i SÄBO samt inom ramen för barnhälsovården.

Läkarmedverkan i Särskilda boenden – ett kommunperspektivInför verksamhetsuppföljning Hälsoval Blekinge 2012 har kommunerna (medicinskt ansvarig sjuksköterska), tillfrågats om hur kommunerna anser att vårdenheten sköter sitt uppdrag läkarmedverkan i särskilda boenden.

Svar (40) har inkommit från samtliga kommuner, avseende särskilda boenden.

Svaren visar att kommunerna anser att kontinuiteten avseende läkarkontakten på boendena är tillfredställande till 85 % för länet som helhet. I Karlskrona, Ronneby och Olofström är man i princip helt nöjda


med kontinuiteten beträffande läkarkontakten med undantag för ett boende inom handikappomsorgen.

Den schemalagda arbetstiden på boendena betraktas i 88 % av svaren som tillräcklig. Även här är man i princip helt nöjd i Karlskrona, Ronneby och Olofström (undantaget ett boende inom handikappomsorgen).

När det gäller tillgången till medicinsk konsultation och telefonrådgivning är kommunerna inte nöjda i riktigt samma omfattning. Här uppgår andelen nöjda boenden till 80 %.När det gäller de brister som anges kan dessa i princip beskrivas enligt nedan.

- Bristande kontinuitet p g a att det saknas fast läkarkontakt (stafettläkare alt. många läkare inblandade). Brister i kontinuiteten när den patientansvarige läkaren är ledig.

- Läkaren är ibland dåligt förberedd trots att uppgifter faxats i god tid.

- Svårigheter att få kontakt med vårdenhetens läkare, både via telefon och fax – får inte svar samma dag.

- Otrevligt bemötande av vårdenhetens personal.

Samtliga vårdenheter kommer att få en återkoppling av de svar som inkommit från de särskilda boenden som just de ansvarar för. Även i de fall kommunen uttrycker sig relativt nöjd har viktiga synpunkter framkommit som kan ligga till grund för förbättringsåtgärder.

Medicinsk kvalitetsuppföljningUnder 2012 har samtliga vårdenheter inom Hälsoval Blekinge haft besök av medicinsk rådgivare för systematisk uppföljning av verksamheternas kvalitet.

Uppföljning gällande kvalitet i vården är som alla vet en svår och utmanande uppgift. Att ta fram nyckeltal kan ge viktiga indikationer, men framför allt behöver resultaten diskuteras och sättas i relation till en rad faktorer.

Uppföljningsmötena syftar till att

- säkerställa att vårdgivarna bedriver en verksamhet i överensstämmelse med de krav Landstinget Blekinge ställer

- den vård som ges följer kriterierna för vad som anses vara god vård- fastställda kvalitetskriterier är kända och beaktas- erforderligt underlagsmaterial rapporteras till uppdragsgivaren på

ett korrekt sätt


- skapa en god dialogplattform mellan uppdragsgivare och vårdgivare

- stimulera till utvecklings- och kvalitetsarbete.

Besöken har följts upp med specifika åtgärdskrav utifrån upprättade inspektionsprotokoll.

PatientsäkerhetsberättelseSamtliga vårdenheter uppfyller de krav som ställs angående upprättande och inlämnande av patientsäkerhetsberättelse.

Granskning av lokaler Samtliga vårdenheter har under 2011 och 2012 fått sina lokaler besiktigade av sakkunniga inom bygg, el och VVS. De sakkunniga har gått igenom lokalerna och kontrollerat att lokalerna uppfyllt de krav som gäller enligt gällande lagstiftning och föreskrifter samt utifrån kraven i ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande”. Alla vårdenheter har idag fått sina lokaler godkända. Tre av vårdenheterna, Tullgårdens vårdcentral, Läkarhuset i Karlshamn och Sölvesborgs vårdcentral har dock fått dispens för sina lokaler, då vårdenheterna kommer att få nya eller ombyggda lokaler under 2013.


Dialogmöten Hälsovalsenheten har regelbundna dialoger med ledningen för vårdenheterna för utbyte av information och diskussion om verksamhetsangelägna frågor. Under 2012 har fem dialogmöten genomförts (tre på våren och två på hösten). Dialogerna genomfördes vid gemensamma möten där ledningen från både offentliga och privat drivna vårdenheter deltog.

Mål som inte redovisasKvalitetsindikatorn graden av jämlik hälso- och sjukvård i Blekinge följs upp genom den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” och denna redovisning ligger inte inom Hälsovalsenhetens ansvarsområde utan redovisas på annat sätt inom landstinget.

Landstinget har ambitionen att mäta samtliga förekommande mål ur ett genderperspektiv där detta är möjligt. För att ur det perspektivet beskriva och analysera ex. läkemedels- och hälso- och sjukvårdskonsumtion på primärvårdsnivå krävs att djupgående analyser görs för att det skall bli en sanningsenlig och meningsfull redovisning. Detta bedöms inte möjligt att genomföra utan kompletterande datainsamling och vetenskaplig kompetens för analysen.

Beträffande uppföljning av patienter mellan 13 – 75 år, med vilka samtal förts om tobak, alkohol, fysisk aktivitet respektive kost per 1000 förtecknade medborgare kan sägas följande.En korrekt siffra per vårdenhet går inte att ta fram för 2012 då dokumentationslösningen för levnadsvanorna i journalsystemet inte var färdigt för användning förrän i mitten av oktober.I den del av målet som omfattar inlämnande av nulägesanalyser och handlingsplaner för vårdenheternas arbete inom hälsoinriktad hälso- och sjukvård har detta redovisats.


Ekonomirapport Sammanfattning finansiell delDär inget annat anges avser kommentarer i texten perioden januari – december 2012. Redogörelsen avser de transaktioner som genomförs inom Hälsoval Blekinge, basenhet 225.

Nettoresultatet per den sista december är 575,1 mnkr för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Det är en positiv avvikelse mot budget med 5,6 mnkr. De största avvikelserna mot budget är hälso- och sjukvårdspeng (+1,7 mnkr), patientavgifter, privata och offentliga +1,1 mnkr), pott för oförutsedda kostnader (+1,9 mnkr), FoU (+1,0) mnkr samt asylsökande (-1,1 mnkr).

Ekonomisk rapport, FR1, se bilaga 3.

- Totalt

Nettoresultatet 2012 är för basenhet 225, Hälsoval Blekinge per sista december 575,1 mnkr. Utfallet är en positiv avvikelse i förhållande till budget med 5,6 mnkr.

- Intäkt

Under 2012 har på basenhet 225, Hälsoval Blekinge bokförts intäkter om +0,9 mnkr.

Under 2011 bokfördes intäkter för Taxebesök, Otrogna besök, och Besök i annat landsting i kontogrupp 3 medan motsvarande kostnader för dessa typer av aktiviteter bokfördes i kontogrupp 5. Totalt tog posterna ut varandra. Inför 2012 har kontoplanen för Hälsoval Blekinge ändrats så att dessa nämnda poster tar ut varandra vad gäller intäkter och kostnader inom antingen kontogrupp 3 eller 5. Förändringen av sättet att bokföra 2011 gentemot 2012 ger utslag i bilder på rullande 12 samt FR1. Det är även anledningen till att det är en omvänd siffra på intäkter för Hälsoval Blekinge. Intäkter via statsbidrag avseende patienter i behov av tolk och asylsökande patienter samt kostnaderna för dessa bokförs under kontogrupp 3. Eftersom Hälsoval Blekinge inte fått full täckning i form av statsbidrag för omhändertagande av asylsökande ger det ett omvänt tecken på denna rad.

Från och med 2012 har även patientintäkter för privata vårdgivare förts om mot kostnad för hälso- och sjukvårdspeng. Detta gjordes eftersom patientintäkter för privata vårdgivare inte är en intäkt i egentlig mening för Landstinget utan en finansiering av hälso- och sjukvårdspengen.

- Personal


För 2012 har 1,3 mnkr bokförts som kostnader för personal. Av detta utfall avser verksamhet FoU 0,9 mnkr. Resterande belopp avser verksamhet ST-läkare.

- Drift

Kostnaden totalt för drift av basenhet 225 är för januari till december 572,9 mnkr.

De största posterna i ovan driftskostnad är hälso- och sjukvårdspeng (426,6 mnkr), läkemedelspeng (142,2 mnkr), ST-läkarbidrag (10,6 mnkr), övriga tjänster (t ex. utnyttjande av personal inom Ledningsstöd, Hälsovalsenheten och Barnhälsovårdsteam) (7,6 mnkr), och underhållsavtal, serviceavtal (t ex. Affärssystem och IT-plattform för vårdenheterna) (5,9 mnkr).

- Avvikelse mot budget

De största avvikelserna mot budget januari till december 2012 är hälso- och sjukvårdspeng (+1,7 mnkr), patientavgifter, privata och offentliga, (+1,1 mnkr), pott för oförutsedda kostnader (+1,9 mnkr), FoU (+1,0 mnkr) och asylsökande (-1,1 mnkr, p.g.a. att den fördelningsnyckel som används för att fördela ut statsbidrag för asylsökande inte ger full täckning för Hälsoval Blekinges kostnader för asyl).

- Jämförelse med föregående år

Utfallet för januari-december 2012 är 5,9 mnkr lägre än för motsvarande period 2011. I jämförelse mellan åren är de största skillnaderna kostnader för hälso- och sjukvårdspeng, täckningsgrad, asyl, underhållsavtal, övriga tjänster, läkemedelsanslag samt intäkter genom patientavgifter.

Kostnaden för hälso- och sjukvårdspengen är 6,0 mnkr högre januari till december 2012 jämfört med 2011. Det beror dels på att Blekinges befolkning som grupp är äldre i dagsläget än vid motsvarande tid 2011 men även på att Blekinges vårdenheter inför 2012 gavs ett utökat kostnadsansvar vilket på helår motsvarar 4 mnkr. Ökningen i övrigt beror på den åldrande befolkningen.

Från 2012 förändrades konstruktionen av täckningsgraden. Under 2012 möter reglerade avdrag och ersättningar för täckningsgrad varandra. Under 2011 gjordes avdrag mot vårdenheterna för täckningsgrad med 4,8 mnkr.

Kostnaden för asyl är 0,8 mnkr högre under 2012 jämfört med 2011.

Den bokförda kostnaden för Underhållsavtal, serviceavtal (t ex. Affärssystem och IT-plattform för vårdenheterna) samt för Övriga tjänster


(t ex. utnyttjande av personal inom Ledningsstöd, Hälsovalsenheten och Barnhälsovårdsteam) är 0,4 mnkr respektive 1,5 mnkr lägre 2012 jämfört med 2011. Intäkterna för patientavgifter är 1,0 mnkr kronor högre än för motsvarande period 2011.

Bokförda kostnader för FoU är 0,6 mnkr lägre för 2012 jämfört med 2011.

Under 2012 är oförutsedda kostnader 2,5 mnkr kronor lägre än under 2011.

Kostnaden för läkemedel är 10,6 mnkr lägre januari till december 2012 än under motsvarande period 2011. Detta beror på att budget för 2012 är lägre än 2011.


- Rullande 12

2012-01

2012-02

2012-03

2012-04

2012-05

2012-06

2012-07

2012-08

2012-09

2012-10

2012-11

2012-12550,000560,000570,000580,000590,000600,000610,000620,000

UTFALL 2012-12 ack. Nettokostnad, tkr

UTFALL 2012-12 ack. Nettokostnad, tkr

Från och med 2012 har sättet att bokföra ändrats (se kommentar under rubriken Avdrag och tillägg från hälso- och sjukvårdspeng) vilket ger utslag i graferna för intäkt och drift. Av denna anledning redovisas diagrammet för rullande 12 endast som en graf över Hälsoval Blekinges nettokostnad. En graf över nettokostnaden ger en tydligare bild över kostnadsutvecklingen för hälsovalsverksamheten i och med förändringen av sättet att bokföra Hälsoval Blekinges intäkter och kostnader.

Den nergång som framgår av diagrammet rullande 12 med utfall per december 2012 härrör sig till blekingebornas utomlänsbesök. Under året föreligger en viss eftersläpning av avdrag mot vårdenheterna för förtecknade patienters utomlänsbesök jämfört med andra landstings fakturering av blekingebornas besök på primärvårdsnivå. I och med årsbokslut är intäkt för avdrag mot vårdenheterna och kostnaderna för blekingarnas utomlänsbesök i fas.

Ekonomisk rapport, FR5, se bilaga 4.

Rapportering kring ekonomiskt resultat

Hälso- och sjukvårdspengVårdgivare inom Hälsoval Blekinge får månadsvis ersättning från Landstinget Blekinge i form av en hälso- och sjukvårdspeng för att bedriva verksamhet vid sin vårdenhet. Hälso- och sjukvårdspengen är dimensionerad för att vårdgivaren ska få förutsättningar att ta ett kostnadsansvar för all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå till de medborgare som valt vårdenheten i enlighet med grunduppdraget. De eventuella tilläggsuppdrag som vårdgivaren åtar sig utöver grunduppdraget ersätts i särskild ordning.


Hälso- och sjukvårdspengens storlek beror på de förtecknades ålder. Förtecknade är de personer som valt vårdenheten eller som bor inom vårdenhetens närområde utan att ha gjort ett eget val av vårdenhet. Olika åldersintervall ger olika poäng och därmed också en differentierad hälso- och sjukvårdspeng per medborgare.

Den totala ersättningen per poäng och år under 2012 är 2 639 kronor ex-klusive moms och 2 718 kronor inklusive kompensation för moms. Privat drivna vårdenheter erhåller ersättning inklusive kompensation för moms. Följande ersättningar ges per åldersgrupp och förtecknad medborgare:

Åldersintervall

Poäng Ersättning/individ exkl. momskompensation

Ersättning/individ inkl. momskompensation

0-6 år 1,00 2 639 kronor 2 718 kronor

7-39 år 0,40 1 056 kronor 1 087 kronor

40-64 år 1,00 2 639 kronor 2 718 kronor

65-74 år 2,00 5 278 kronor 5 436 kronor

över 75 år 2,50 6 598 kronor 6 795 kronor

Uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av hälso- och sjukvårdspengen hämtas från listningssystemet den 20:e i månaden innan utbetalningen sker.

Inför 2012 gjordes en simulering över hälso- och sjukvårdspengens totala storlek i Blekinge för 2012. I simuleringen har man utgått från den befintliga åldersstrukturen i Blekinge och tagit hänsyn till uppskattad in- och utflyttning samt födelse och dödsfall under perioden utifrån uppgifter från SCB.

Den hälso- och sjukvårdspeng som räknades fram i simuleringen för 2012 var 428,3 mnkr. Simuleringen grundade sig på att kostnaden för hälso- och sjukvårdspengen skulle öka under året, då befolkningen som grupp i Blekinge beräknades bli äldre.

Utfallet av hälso- och sjukvårdspengen enligt ersättningssystemet är 426,6 mnkr för perioden januari till december 2012 (offentligt driven primärvård 330,6 mnkr, privat driven primärvård 96,0 mnkr) och möter väl den gjorda simuleringen. Avvikelsen i förhållande till simuleringen är +1,6 mnkr eller 0,4 procent. Kostnadskontrollen kan därmed sägas vara god.


Utfallet för motsvarande period 2011 var 420,7 mnkr. Ökningen på 6,0 mnkr beror dels på att Blekinges befolkning som grupp är äldre i dagsläget än vid motsvarande tid 2011 men även på att Blekinges vårdenheter inför 2012 gavs ett utökat kostnadsansvar vilket på helår motsvarar 4 mnkr. Ökningen i övrigt beror på den åldrande befolkningen.

27 719 893 27 713 661 27 695 901 27 670 309 27 640 236 27 638 820 27 637 926 27 614 980

27 594 997 27 489 613 27 431 799 27 404 015

7 184 026 7 209 296 7 241 163 7 313 154 7 362 435 7 399 823 7 432 879 7 492 777 7 555 568 7 691 834 7 746 322 7 771 143

27 605 221 27 577 608 27 548 337 27 502 110 27 453 355 27 513 106 27 519 462 27 529 556

27 623 699 27 595 793 27 573 209 27 536 549

7 870 784 7 915 337 7 966 050 8 045 461 8 103 128 8 054 815 8 048 157 8 054 249 7 928 950 7 980 365 8 020 071 8 061 633

5 000 000

7 000 000

9 000 000

11 000 000

13 000 000

15 000 000

17 000 000

19 000 000

21 000 000

23 000 000

25 000 000

27 000 000

29 000 000

31 000 000

33 000 000

35 000 000


År 2011 offentliga År 2011 privata År 2012 offentliga År 2012 privata

Trenden är att det månatligen utbetalade beloppet i form av hälso- och sjukvårdspeng ökar. Under 2011 ökade den utbetalade hälso- och sjukvårdspengen med i genomsnitt 24 tkr per månad. Denna utveckling fortsätter även under 2012 om än i lägre takt, 16 tkr per månad i genomsnitt. Utbetalad hälso- och sjukvårdspeng under 2012 var för januari 35 480 tkr och för december 35 608 tkr.

Under 2012 har Blekinges befolkning minskat med 777 personer, från 152 985 till 152 208 personer, samtidigt som sammanräknade poängen baserat på befolkningens ålder ökade med 448. Under samma period 2011 var motsvarande siffror -114 respektive +1133. Anledningen till att antalet poäng ökar för Blekinges befolkning trots att antalet personer i Blekinge minskar beror på en åldrande befolkning.

Under åren 2009-2012 har framförallt andelen personer i åldersgruppen 65-74 år ökat med 15 %. Andelen personer i åldersgrupperna 7-39 år och 40-64 år har under denna period minskat med 3 respektive 3 % medan andelen personer i åldersgrupperna 0-6 år och 75 år och äldre har ökat med 1 respektive 2 %.

Enligt beräkningar som gjorts är genomsnittspoängen för patienter förtecknade vid privata vårdenheter 1,04 och för patienter förtecknade vid offentliga vårdenheter 1,06. Den slutsats man kan dra av dessa siffror är att de privata vårdgivarna som grupp har en något yngre patientgrupp än vad de offentliga vårdgivarna har.


Vid utgången av 2012 var 77,6 % av Blekinges invånare förtecknade vid offentligt driven primärvård.

För ytterligare information om medborgarnas val inom Hälsoval Blekinge se vidare i kvalitetsuppföljning i verksamhetsberättelsen.

Avdrag och tillägg från hälso- och sjukvårdspengFrån utbetalad hälso- och sjukvårdspeng har avdrag och tillägg gjorts utifrån ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande” och i enlighet med de avtal som ingåtts med respektive vårdenhet. Under 2011 bokfördes avdragen gentemot vårdenheterna för Taxebesök, Otrogna besök, och Besök i annat landsting som intäkter i kontogrupp 3 medan motsvarande kostnader för dessa typer av aktiviteter bokfördes som kostnader i kontogrupp 5. Totalt tog posterna ut varandra. Inför 2012 har kontoplanen för Hälsoval Blekinge arbetats om och ändrats så att dessa nämnda poster tar ut varandra vad gäller intäkter och kostnader inom antingen kontogrupp 3 eller 5. Förändringen av sättet att bokföra 2011 gentemot 2012 ger utslag i bilder på rullande 12 samt FR1.

Från och med 2012 har även patientintäkter för privata vårdgivare förts om mot kostnad för hälso- och sjukvårdspeng. Detta görs eftersom patientintäkter för privata vårdgivare inte är en intäkt i egentlig mening för Landstinget utan en finansiering av hälso- och sjukvårdspengen.

PatientavgifterFörutom dessa avdrag och tillägg har avdrag gjorts för patientavgifter med 26,1 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 20,1 mnkr, privat driven primärvård 6,0 mnkr) vilket är en positiv avvikelse mot budget med 1,1 mnkr.

Andelen avdrag av patientavgifter är något högre vid de privat drivna vårdenheterna än hur förteckningen av patienter ser ut i Blekinge totalt (offentligt driven primärvård 170 kronor/förtecknad patient, privat driven primärvård 178 kronor/förtecknad patient). Denna skillnad kan bero på att mindre andel högkostnadskort för de patienter som besökt privat drivna vårdenheter än de som besökt offentligt driven primärvård.

Avdraget för patientintäkter var för 2011 25,1 mnkr. Inför 2012 höjdes högkostnadsbeloppet för frikort inom Landstinget Blekinge vilket förklarar en del av ökningen av gjorda avdrag för patientavgifter under 2012 jämfört med 2011.

TäckningsgradTäckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens förtecknade personers konsumtion av öppen hälso- och sjukvård (besök) som tillgodoses hos samtliga enheter inom Hälsoval Blekinge och hos andra vårdenheter på primärvårdsnivå i förhållande till de förtecknade


personernas totala konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård (besök) inklusive länssjukvård och psykiatri.

Från och med 2012 ändrades målvärdet för täckningsgrad från att vara 65 % till att vara den genomsnittliga täckningsgraden alla vårdenheter uppnår. Förändringen gjordes med anledning av att täckningsgraden inte i full utsträckning är påverkbar för vårdenheterna. Samtidigt är det viktigt att behålla täckningsgraden som ett verktyg att styra mot vård på primärnivå. Genom den förändrade konstruktionen stannar den avsatta hälso- och sjukvårdspengen kvar inom primärvården.

Även periodiciteten av beräkning av täckningsgraden ändrades i och med ingången av 2012. Från att ha beräknats två gånger per år, för perioden april-september och för perioden oktober-mars har täckningsgraden från och med 2012 beräknats och reglerats månadsvis. Vårdenheter som har en täckningsgrad som överstiger respektive understiger målvärdet erhåller ett tillägg eller avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng enligt ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande”.

När det gäller ekonomisk reglering av täckningsgraden ger resultatet av denna inget avtryck i den ekonomiska redovisningen då de vårdenheter som erhåller ett tillägg finansieras av vårdenheter som erhåller ett avdrag (offentligt driven primärvård -1,4 mnkr, privat driven primärvård +1,4 mnkr).

För 2011 reglerades avdrag för täckningsgraden mot Blekinges vårdenheter med 4,8 mnkr.

För ytterligare detaljer kring täckningsgrad, se vidare i verksamhetsberättelsens kvalitetsuppföljning.

Vård i Blekinge av patienter från annat landsting eller landErsättning till vårdenheterna i Blekinge för vård av utomlänspatienter uppgår till 7,15 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 5,1 mnkr, privat driven primärvård 2,05 mnkr) och för vård av utomlandspatienter 1,0 mnkr (offentligt driven primärvård 0,8 mnkr, privat driven primärvård 0,2 mnkr). Privat drivna vårdenheter står för 28,7 % av ersättningen för vård av patienter från annat landsting och för 18,6 % av ersättningen för vård av patienter från annat land. Den kostnad Hälsoval Blekinge har för ersättningarna till vårdenheterna ligger i linje med de intäkter basenhet Hälsoval Blekinge erhåller från andra landsting och Försäkringskassan för dessa typer av vård. Ersättning till de privat drivna vårdenheterna för vård av utomlänspatienter och för vård av utomlandspatienter administreras av Hälsovalsenheten. Ersättning till de offentligt drivna vårdenheterna för denna typ av vård sker bokföringsmässigt direkt via fakturering i Landstinget Blekinge och administreras utanför ansvar 1645.


Även för 2011 var ersättning till vårdenheterna i Blekinge för vård av utomlänspatienter 7,1 mnkr för (offentligt driven primärvård 5,1 mnkr, privat driven primärvård 2,0 mnkr) och för vård av utomlandspatienter 1,0 mnkr (offentligt driven primärvård 0,8 mnkr, privat driven primärvård 0,2 mnkr). Privata vårdenheter stod för 28,5 % av ersättningen för vård av patienter från annat landsting och för 18,1 % av ersättningen för vård av patienter från annat land.

Vård av patienter folkbokförda i Blekinge som besökt annat landsting Under 2012 har Hälsoval Blekinge gjort avdrag på totalt 7,1 mnkr gentemot vårdenheterna i Blekinge för patienter hemmahörande i Blekinge som besökt andra landsting. Intäkten dessa avdrag innebär för Hälsoval Blekinge, möter kostnaden enligt fakturorna från de landsting som haft besök av personer folkbokförda i Blekinge (offentligt driven primärvård 5,18 mnkr, privat driven primärvård 1,95 mnkr).

Något som särskilt bör noteras är ersättningarna mellan landstingen i Sverige. För ett mottagningsbesök i Blekinge på primärvårdsnivå har hemlandstinget debiterats med i genomsnitt 822 kronor per besök medan motsvarande besök utanför Blekinge debiterat Landstinget Blekinge med i genomsnitt 949 kronor per besök. Denna skillnad beror till största delen på att Landstinget Blekinge tillhör de landsting som debiterar lägst avgift för mottagningsbesök av utomlänsinvånare på primärvårdsnivå. Något som särskilt bör beaktas framöver. Trots att Blekinge mottagit fler utomlänsbesök på vårdenheterna än vad blekingebor konsumerat primärvård utanför länet ger inte detta avtryck i form av större intäkt än avdrag för vårdenheterna.

För 2011 gjordes avdrag med 6,9 mnkr gentemot vårdenheterna i Blekinge för gjorda besök i annat landsting av patienter hemmahörande i Blekinge.

Patienters besök vid annan vårdenhet inom BlekingeAvdrag för förtecknade patienter som besökt annan vårdenhet inom Blekinge än där de är förtecknade har gjorts med 12,7 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 11,5 mnkr, privat driven primärvård 1,2 mnkr). Ersättningen till vårdenheter för patienter som är förtecknade vid annan vårdenhet i Blekinge möter så när som på 2 tkr avdraget (offentligt driven primärvård 11,2 mnkr, privat driven primärvård 1,4 mnkr). Anledningen är att det i Blekinge finns ett antal folkbokförda personer som inte kan härledas till någon specifik vårdenhet då dessa personer saknar hemadress inom länet och inte gjort ett aktivt val av vårdenhet. Kostnaden för dessa personers besök hos annan vårdenhet belastar Hälsoval Blekinge.

Det man kan se är att det är en större rörlighet mellan de offentligt drivna vårdenheterna vilket kan förklaras med de underleverantörsavtal


de offentligt drivna vårdenheterna har tecknat sig emellan. Liknande avtal finns även inom de privat drivna vårdenheterna men i ringa omfattning.

Under 2011 reglerades avdrag och tillägg för förtecknade patienter som besökt annan vårdenhet inom Blekinge än där de är förtecknade med 9,7 mnkr (avdrag, offentligt driven primärvård 8,4 mnkr, privat driven primärvård 1,3 mnkr) (ersättning, offentligt driven primärvård 8,5 mnkr, privat driven primärvård 1,2 mnkr).

AsylsökandeLandstinget erhåller statsbidrag för omhändertagande av asylsökande. Statsbidraget fördelas inom vårdverksamheten. Primärvårdens andel tillfaller landstingets centrala anslag för Hälsoval Blekinge och fördelas vidare till enheterna vid omhändertagande av asylsökande. Ersättningen för vård av asylsökande till Blekinges vårdenheter uppgick till 2,9 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 1,4 mnkr, privat driven primärvård 1,5 mnkr). Bidragsbeloppet hälsoval erhåller för dessa kostnader är för samma period 1,5 mnkr. Det bidrag Lanstinget Blekinge erhåller för vård av asylsökande fördelas ut i landstingets olika verksamheter genom en, utifrån statistik uträknad (2004-2007), fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyckel speglar inte var kostnaderna för asylvård genereras. Det innebär att Hälsoval Blekinge inte får full täckning för sina kostnader. Detta underskott ger avtryck som ett positivt belopp vid rubriken Intäkter i FR1.

Under 2012 har 47 % av den totalt reglerade ersättningen för vård av asylsökande betalats ut till offentligt drivna vårdenheter och 53 % till privat drivna vårdenheter. En privat driven vårdenhet (Kungsmarkens Vårdcentral) tar hand om ett större antal asylsökande vilket gör att privat drivna vårdenheter som grupp tar ett större ansvar för vård av asylsökande än hur fördelningen av förtecknade patienter ser ut i Blekinge.

Motsvarande siffra under 2011 för vård av asylsökande var 1,6 mnkr (offentligt driven primärvård 1,1 mnkr, privat driven primärvård 0,5 mnkr). Bidragsbeloppet Hälsoval Blekinge erhöll för dessa kostnader var för samma period 1,1 mnkr.

För 2011 reglerades 66 % av den totalt reglerade ersättningen för vård av asylsökande till offentligt drivna vårdenheter och 34 % till privat drivna vårdenheter.

HälsosamtalErsättning för hälsosamtal som betalas ut via hälsovalet finansieras av statsbidrag från Migrationsverket. Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Den reglerade ersättningen för hälsosamtal har varit 0,9 mnkr (offentligt driven


primärvård 0,44 mnkr, privat driven primärvård 0,45 mnkr). För 2011 var denna ersättning 0,5 mnkr (offentligt driven primärvård 0,3 mnkr, privat driven primärvård 0,2 mnkr).

Fördelningen av reglerad ersättning för utförda hälsosamtal under 2012 är 49 % för de offentligt drivna vårdenheterna och 51 % för de privat drivna. Framförallt en privat driven vårdenhet (Kungsmarkens vårdenhet) gör ett större antal hälsosamtal vilket bidrar till att den reglerade ersättningen till privata vårdgivare som grupp är större än hur fördelningen av förtecknade patienter ser ut i Blekinge.

Tolk Ersättning till vårdenheterna för att ta hand om patienter i behov av tolk uppgick till 1,4 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 0,6 mnkr, privat driven primärvård 0,8 mnkr). Avvikelse mot budget är -0,3 mnkr.

Fördelningen av ersättning för tolk mellan offentligt drivna vårdenheter och privat drivna vårdenheter är 45 % respektive 55 % under 2012. Orsaken till denna överskjutning mot privat drivna vårdenheter beror till stor del på att en privat driven vårdenhet (Kungsmarkens Vårdcentral) har stor andel förtecknade patienter med behov av tolk.

Utfallet för ersättning vid omhändertagande av patienter med behov av tolk avviker negativt mot budget med 0,3 mnkr för 2012.

Ersättning under 2011 för tolk var 1,1 mnkr (offentligt driven primärvård 0,5 mnkr, privat driven primärvård 0,6 mnkr). Under 2011 var fördelningen av ersättning för tolk 48 % till offentligt drivna vårdenheter och 52 % till privat drivna vårdenheter.

Skyddad identitetErsättning till vårdenheterna för att ta hand om patienter med skyddad identitet uppgår under 2012 till 0,3 mnkr (offentligt driven primärvård 279 tkr, privat driven primärvård 54 tkr). Fördelningen av ersättning för vård av patient med skyddad identitet mellan offentligt drivna vårdenheter och privat drivna vårdenheter är 84 % respektive 16 % under 2012.

Utfallet för skyddad identitet möter väl budget för 2012.

Under 2011 uppgick denna typ av ersättning till 0,4 mnkr (offentligt driven primärvård 0,3 mnkr, privat driven primärvård 0,1 mnkr).

Privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxaUnder 2012 var den bokförda kostnaden på basenhet 225, för privata vårdgivare, läkare och sjukgymnaster som har ersättning enligt nationell taxa, 11,6 mnkr. Kostnaden avseende privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa regleras genom avdrag från hälso- och


sjukvårdpengen gentemot respektive vårdenhet för de patienter man har förtecknade och som besökt dessa privata vårdgivare. Det avdrag som gjorts under 2012 gentemot vårdenheterna för förtecknade patienters besök vid privata vårdgivare med avtal enligt nationell taxa uppgår till 12,7 mnkr (offentligt driven primärvård 9,9 mnkr, privat driven primärvård 2,8 mnkr). Anledningen till att avdraget är större är att i detta belopp ingår även avdrag gentemot vårdenheterna i Blekinge för Mörrumsklinikens kostnader för medicinsk service. Vid utgången av 2012 finns två läkare med ersättning enligt nationell taxa i Blekinge.

För 2011 var motsvarande kostnad för privata vårdgivare enligt nationell taxa 12,0 mnkr. Avdrag för förtecknade patienters utnyttjande av privata vårdgivare enligt nationell taxa uppgick 2011 till 13,2 mnkr. (offentligt driven primärvård 10,9 mnkr, privat driven primärvård 2,3 mnkr).


ST-läkareKostnader för ST-läkare består av två delar, dels ett ST-läkarbidrag som månadsvis fördelas ut till de vårdenheter som har godkänd ST-läkare anställd och dels kostnader för utbildning av ST-läkare. Den ekonomiska ramen för ST-läkare inom Hälsoval Blekinge 2012 motsvarar sexton ST-läkare. Reglerad ersättning till Blekinges vårdenheter avseende ST-läkarersättning är 10,6 mnkr för 2012 vilket möter budget. Under 2012 var alla ST-läkare inom Hälsoval Blekinge anställda inom offentligt driven primärvård. Ytterligare elva ST-läkare verkade vid 2012 års utgång i Landstinget Blekinge men finansieras där dessa har sin anställning inom primärvården och belastar inte hälsovalets budget för 2012.

Den bokförda kostnaden för ST-läkarutbildning är 0,5 mnkr för 2012 vilket möter budget för året. Beloppen var desamma även för 2011.

KBTI vårdenheternas uppdrag ingår att erbjuda sina förtecknade patienter kognitiv beteendeterapi. Pengar erhålls från rehabiliteringsgarantin och tillfaller vårdenheterna för genomförda behandlingar genom utbetalning via Hälsoval Blekinge men ger inget ekonomiskt avtryck för Hälsoval Blekinge, basenhet 225.

Multimodal smärtrehabilitering är från och med 2012 ett frivilligt uppdrag för vårdenheterna inom Hälsoval Blekinge. De offentligt drivna vårdenheterna inom Karlskrona kommun och Ronneby Vårdcentral har ingått avtal om att bedriva multimodal smärtrehabilitering. Totalt har Hälsoval Blekinge reglerat medel inom rehabiliteringsgarantin avseende kognitiv beteendeterapi med 3,1 mnkr för 2012 (offentligt driven primärvård 2,0 mnkr, privat driven primärvård 1,1 mnkr) Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225.

Under 2011 genomfördes fler behandlingar av kognitiv beteendeterapi än under 2012. För 2011 uppgick ersättningen för behandlingar av kognitiv beteendeterapi till 6,5 mnkr. Totalt ersattes vårdenheterna under 2011 med 7,2 mnkr inom rehabiliteringsgarantin för kognitiv beteendeterapi och multimodal smärtrehabilitering (offentligt driven primärvård 4,2 mnkr, privat driven primärvård 3,0 mnkr). Se vidare verksamhetsdelen.

Läkemedel, anslag, kostnad samt målHälsoval Blekinge utgår från ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel, där vårdenheten har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de personer som har valt vårdenheten oavsett om läkemedlet förskrivs på vårdenheten eller av någon annan förskrivare av läkemedel.

Läkemedelspengen betalas ut månadsvis till vårdenheterna. Som grund för fördelningen ligger antalet förtecknade personer vid vårdenheten


samt deras ålder och kön. Den största delen av läkemedelspengen för allmänläkemedel decentraliseras således ut på befolkningsbasis till vårdenheterna. Det läkemedelsanslag som reglerats under perioden möter väl uppsatt budget.

Det ekonomiska anslaget för allmänläkemedlen (läkemedelspeng) uppgick till 144,4 mnkr för 2012. Av dessa 144,4 mnkr är 142,4 mnkr medel att reglera som läkemedelsanslag och 2,0 mnkr medel avsatta till fördelning av uppnådda läkemedelsmål. För 2011 var det ekonomiska anslaget 155 mnkr. Av dessa medel var 6,8 mnkr avsatta till fördelning av uppnådda läkemedelsmål.

Den månatligen reglerade ersättningen för läkemedel till vårdenheterna uppgår för 2012 till 142,2 mnkr vilket innebär en kostnad för Hälsoval Blekinge (offentligt driven primärvård 110,6 mnkr, privat driven primärvård 31,6 mnkr). Kvarvarande del av budget för läkemedelsanslag på 0,2 mnkr motsvarar netto av läkemedelsanslag och läkemedelskostnader för blekingar utan listning (9 tkr) och för blekingar som inte får träff vid samkörning ex. pga. skyddad identitet vid tillfället för läkemedelsfakturering (222 tkr).

För 2012 är kvalitetsmålet av total behandling av antibiotika kopplat till målrelaterad ersättning. Målvärdet för detta läkemedelsmål är satt till att vara medelvärdet av antibiotikaförskrivningen för samtliga Sveriges landsting under 2012. Fördelningen har skett utifrån antalet förtecknade medborgare, enligt skrivelse i ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande”. Ersättningen är maximerad, en vårdenhet kan för 2012 som mest erhålla 300 tkr för uppfyllt mål. Tolv vårdenheter har uppfyllt kraven för läkemedelsmålet för antibiotikaförskrivning under 2012, åtta av dessa vårdenheter är offentligt drivna och fyra privat drivna. Det motsvarar i pengar 1,5 mnkr för offentligt driven primärvård och 0,5 mnkr för privat driven primärvård. Se mer utförligt om mål under redovisningen som avser kvalitetsmål.

Genom sin förskrivning av läkemedel får respektive vårdenhet en kostnad. Denna kostnad för läkemedel ställs i relation till anslaget och nettot regleras mot vårdenheten.

Läkemedelskostnaden (dvs. vårdenhetens förskrivna läkemedel) för Blekinges alla förtecknade invånare är 128,2 mnkr för 2012. Denna kostnad belastar dock inte Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Under 2012 har offentligt driven primärvård haft kostnader för läkemedel motsvarande 101,4 mnkr och privat driven primärvård har haft kostnader motsvarande 26,6 mnkr. För 2012 är läkemedelskostnaden för blekingar utan listning 25 tkr och för blekingar som inte får träff vid samkörning ex. pga. skyddad identitet vid tillfället för läkemedelsfakturering 222 tkr. Nettot av läkemedelsanslag och läkemedelskostnad för blekingar utan listning och för blekingar som inte får träff vid samkörning ex. pga. skyddad identitet vid tillfället för läkemedelsfakturering belastar Hälsoval


Blekinge med 9 tkr respektive 222 tkr. För 2011 var läkemedelskostnaden för Blekinges vårdenheter 144,7 mnkr.

Efter tolv månaders reglering av läkemedelsanslag och läkemedelskostnad gjorde vårdenheterna som grupp en vinst på 14,2 mnkr (offentligt driven primärvård 9,2 mnkr, privat driven primärvård 5,0 mnkr). 20 av vårdenheterna gjorde en vinst. Av dessa är tolv offentligt drivna vårdenheter och åtta privat drivna. Vinsten motsvarar 14,5 mnkr för dessa vårdenheter. Två av vårdenheterna gjorde ett underskott. Av dessa är en offentligt driven vårdenhet och en privat driven. Underskottet för dessa vårdenheter motsvarar 0,3 mnkr. Spannet mellan den vårdenhet som gjorde störst vinst mot den vårdenhet som gjorde störst förlust är 2,1 mnkr (+1,83 mnkr respektive -0,23 mnkr).

Efter reglering av 2012 års läkemedelsanslag och läkemedelskostnad (14,2 mnkr) samt läkemedelsmål (2,0 mnkr) är den totala vinsten för läkemedel 16,2 mnkr. Offentligt driven primärvård erhåller 10,7 mnkr och privat driven primärvård erhåller 5,5 mnkr av denna vinst. För 2011 motsvarade den totala vinsten för läkemedel 10,1 mnkr (offentligt driven primärvård 51,8 %, privat driven primärvård 48,2 %).

Hepatit B-vaccination av barn i riskgruppFrån och med 2012 ersätts Blekinges vårdenheter för den merkostnad som uppkommer av att vaccinera barn i riskgrupp mot hepatit B jämfört med att vaccinera dessa barn enligt basprogrammet. Under 2012 har 138 tkr reglerats som ersättning till Blekinges vårdenheter för hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp.

Utfallet för hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp möter väl budget för 2012.

Provtagning för annans räkningErsättning för provtagning för annans räkning till vårdenheterna uppgår under 2012 till 9,6 mnkr (offentligt driven primärvård 7,6 mnkr, privat driven primärvård 2,0 mnkr). Inför 2012 höjdes ersättningen för provtagning för annans räkning från 100 kronor till 200 kronor per provtagning. Under 2011 uppgick ersättning för provtagning för annans räkning till 4,3 mnkr.Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225.

Medicinsk serviceUnder 2012 har 45,4 mnkr reglerats gentemot vårdenheterna avseende medicinsk service (offentligt driven primärvård 35,6 mnkr, privat driven primärvård 9,8 mnkr). Mot bakgrund av dessa siffror finns ingen anledning att anta en underförskrivning av medicinsk service som är relaterad till privat eller offentligt driven primärvård. Detta då kostnaden för medicinsk service fördelar sig enligt samma förhållande som


förtecknade patienter gör. Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225.

Fördelningen av nyttjande mellan de olika typerna av medicinsk service är under 2012:

Klinisk kemi 28 %Patologi 4 %Klinisk fysiologi 13 %Röntgen 56 %Sterilcentralen 1 %

Motsvarande siffra 2011 för medicinsk service är 46,0 mnkr. Vid jämförelse mellan åren 2011 och 2012 ska beaktas att vårdenheternas kostnad för mikrobiologi inte ingår i ovan kostnad för medicinsk service för 2012. Orsaken är att från och med 2012 skickas mikrobiologiprover vidare till Landstinget Kronoberg, varifrån fakturering sker direkt till vårdenheterna. Även att beakta vid analys av ovanstående siffror är att undersökningar som gjorts inom klinisk fysiologi i Karlshamn inte rapporterats in till Hälsovalsenheten under 2011 men har rapporterats in under 2012.

Övrigt (kostnader inom Hälsoval Blekinge som inte regleras mot vårdenheterna)Landstinget erhåller statsbidrag för behov av tolk vid primärvårdbesök av asylsökande. För 2012 är den fakturerade kostnaden till Hälsoval Blekinge för nyttjande av tolk vid besök av asylsökande på primärvårdsnivå 0,4 mnkr. Denna kostnad möter beloppsmässigt statsbidraget för tolkersättning, asylsökande. Kostnaden för tolk av asylsökande bokfördes 2011 till 0,3 mnkr.

Under 2012 uppgår kostnaden för tolktjänst för andra patienter än asylsökanden till 0,4 mnkr vilket avviker positivt mot budget med 0,2 mnkr. 2011 visade ett utfall på 0,6 mnkr.

Kostnader för konvalescens uppgår under 2012 till 0,6 mnkr vilket avviker positivt mot budget med 0,4 mnkr. Även 2011 var utfallet 0,6 mnkr.

Transporter av avlidna har ett utfall för perioden på 1,1 mnkr. Avvikelsen mot budget är -0,3 mnkr. Avvikelsen mot budget beror på förändring av avtal under 2011 som lett till att kostnaderna är högre 2012 jämfört med 2011. Kostnaderna för transporter av avlidna som belastade Hälsoval Blekinge var 2011 var 0,9 mnkr.Under 2012 uppgår den bokförda kostnaden för Forskning och Utveckling till 1,0 mnkr. Större delen av detta belopp avser personalkostnader. Detta utfall innebär en positiv budgetavvikelse med +1,0 mnkr. 2011 var kostnaden för FoU 1,6 mnkr.


Under 2012 har bokförts oförutsedda kostnader med 0,1 mnkr. Detta belopp består av merkostnader för medicinsk service där laboratorieprover skickats vidare till Landstinget Skåne. Avvikelse mot budget för finansiering av oväntade händelser under 2012 är +1,9 mnkr. För 2011 bokfördes oförutsedda kostnader med 2,6 mnkr.

Fokus under periodenUnder 2012 har vårt inre arbete till stor del inneburit fortsatt utveckling av uppföljning, analys och kvalitetssäkring.

Utbetalningsprocessen har fortlöpande förbättrats och underlagen kvalitetssäkrats.

Under hösten har arbete påbörjats för att 2014 eventuellt införa ett nytt ersättningssystem för Hälsoval Blekinge. Studiebesök har genomförts och underlag har tagits fram till ett framtida beslut.


Karlskrona 2013-01-29

Cecilia Klüft FrihHälsovalschef


Bilaga 1 - Vårdenheter inom Hälsoval Blekinge

Offentligt drivna vårdenheter

Privat drivna vårdenheter

Karlskrona kommun

Trossö vårdcentral Hälsohuset för allaTullgårdens vårdcentral Kungsmarkens vårdcentralLyckeby vårdcentral Tvings läkarmottagningJämjö vårdcentralRödeby vårdcentralNättraby vårdcentral

Ronneby kommun

Ronneby vårdcentral Capio CityklinikenKallinge vårdcentralBräkne-Hoby vårdcentral

Karlshamns kommun

Brunnsgårdens vårdcentral Läkarhuset i KarlshamnSamaritens vårdcentral

Sölvesborgs kommun

Sölvesborgs vårdcentral ValjehälsanHälsoringens vårdcentral(Hälsoringens vårdenhet upphörde 2012-08-31)

Olofströms kommun

Olofströms vårdcentral Familjeläkarna i OlofströmLäkehjälpen i Olofström

81

Bilaga 2 - Årsberättelse för Barnhälsovården (BHV) i Blekinge 2012

SammanfattningBarnhälsovården i Blekinge fungerar överlag bra. BHV- personalen har adekvat vidareutbildning och basprogrammet följs på de flesta vårdenheter. Tillgängligheten är god. Hembesöken prioriteras av de allra flesta och fortsätter att öka både som första hembesök och vid 8 månaders ålder. Vaccinationsfrekvensen fortsätter att vara hög även om vaccinationstäckningen minskat marginellt i år. Vi har ändå bland landets bästa vaccinationstäckning. Tuberkulosvaccination av barn tillhörande riskgrupp har varit i lägsta laget tidigare men i år förbättrats betydligt. Två-månaderssamtal genomförs i lika stor utsträckning som förra året, något färre erbjuds men fler säger ja. Föräldragrupper erbjuds nästan alla men färre deltar än förra året. Positivt är att amningen har ökat och rökningen minskat. Övervikt och fetma har minskat något och fler får uppföljande samtal i enlighet med ”Grunda sunda vanor”. För att öka åskådligheten presenteras även i år vissa resultat i stapeldiagram. Vårdtyngd har också räknats ut liksom förra året och ligger på samma nivå som ifjol sett till hela Blekinge.

UppdragBarnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet genom att

stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och

samhälle.

Barnhälsovården i Blekinge skall ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna. Barnhälsovård skall kostnadsfritt erbjudas alla barn 0-6 år. Vårdgivarens åtagande gäller också flyktingbarn, asylsökande, anhöriginvandrade barn, gömda barn och barn med skyddad identitet. Vårdgivarens åtagande omfattar de barn som förts upp på vårdgivarens förteckning.

Inom barnhälsovården i Blekinge skall

uppdraget genomföras med hög kvalitet och hög kompetens uppdraget kännetecknas av hög tillgänglighet, hög kontinuitet och

hög patientsäkerhet personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten verksamheten bedrivas i särskilt anpassade lokaler verksamheten bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet, i rum

eller tid.

82

BHV-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovården. I barnhälsovården arbetar också allmänläkare, barnläkare samt mödra-/barnhälsovårdspsykologer.

Utbildning, fortbildningSjuksköterska verksam inom barnhälsovården skall ha vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård eller inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, vilket samtliga BHV-sjuksköterskor i Blekinge har. Läkare verksam inom barnhälsovården skall vara specialist i allmänmedicin eller barnmedicin vilket gäller för samtliga BHV-läkare i Blekinge. ST-läkare i motsvarande specialiteter skall vid arbete inom barnhälsovården ha handledning.

Beträffande kompetensutveckling har vårdenheterna under 2012 erbjudits fortbildning i form av perinataldagar med tema ”genusperspektiv i vårdkedjan”, amningsutbildning, barnsäkerhets-utbildning, ST-läkarutbildning i barnhälsovård samt två introduktionsutbildningar. All personal inom barnhälsovården skall delta i regelbunden fortbildning organiserad av BHV-teamet. Ett fortbildningsinternat skall erbjudas vart 1½:e år, vilket genomförts vid fyra olika tillfällen under hösten 2012. Temat var utsatta barn med ämnen som flyktingskap, barn som far illa, barn till psykiskt sjuka föräldrar och barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Även workshops anordnades liksom kommunvis träffar och diskussioner med Socialtjänsten.

Mål: Andel personal som genomgått erbjuden lokal BHV-fortbildning >90 %.

Resultat: Vid årets BHV-internat deltog 104 personer. De representerade alla vårdenheter och Barnkliniken i Blekinge. 90 % av BHV-läkarna deltog och 98 % av BHV-sjuksköterskorna. Även alla BHV-psykologer deltog. 97 % av deltagarna uppgav i utvärderingen att dagarna var givande eller mycket givande. Valet av tema och programinnehåll var en direkt följd av föregående års utvärdering.

Nätverksträffar BHVVårdutvecklingsgruppen har ersatts av ett nätverksmöte som äger rum en heldag per termin. Målgrupp är minst en BHV-sjuksköterska från varje vårdenhet, en distriktsläkare från östra respektive västra delen av länet samt psykologer inom mödra- och barnhälsovård. Samtliga vårdenheter har haft representanter på 2012 års nätverksdagar. Vid vårens nätverksmöte diskuterades amningsstöd på BVC och en internationellt certifierad amningsrådgivare var inbjuden som föreläsare. I fokus var också Barnombudsmannens material ”Viktigast av allt”. Höstens nätverksmöte fortsatte på ämnet föräldrastöd i grupp med fokus på samtalsmetodik och jämställdhet. Nätverksträffarna ger möjlighet till diskussioner kring aktuella barnhälsovårdsfrågor, kunskapspåfyllnad,

83

delaktighet i verksamhetsutveckling och tillfälle att träffa viktiga samverkanspartners.

VårdtyngdFör att upprätthålla kompetens och erfarenhet bör BHV-sjuksköterskan enligt nationella rekommendationer arbeta huvudsakligen med barnhälsovård och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år (motsvarar ca 150 barn totalt i åldern 0-6 år). Några av de nyetablerade, små vårdenheterna har ännu inte uppnått nedre rekommenderad gräns, men ett lågt antal nyfödda barn per sjuksköterska kan också bero på att vårdenheten valt att fördela antal inskrivna barn på flera sjuksköterskor. BHV-sjuksköterskan behöver enligt nationella riktlinjer 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården för 60 nyfödda per år (motsvarar ca 360 barn totalt i åldern 0-6 år). Vid hög vårdtyngd, beräknat utifrån stor andel barn tillhörande riskgrupp för tuberkulos, hög andel förstagångsföräldrar och/eller hög andel rökande föräldrar, bör barnantalet reduceras eller sjukskötersketiden utökas. Vårdtyngd och tjänstgöringsgrad för BHV-sjuksköterskor i Blekinge varierar mellan vårdenheterna (se nedanstående figurer). Genomsnittsvårdtyngden i Blekinge är i år på samma nivå som förra året.

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

0,45

Vårdtyngd utifrån förstföderskor, rökande mödrar och riskbarn för tuberkulos. Genomsnittet för Blekinge visas som röd linje.

84

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

Meddelad tjänstgöringsgrad för BHV-sjuksköterska (blått) och beräknad tjänstgöringsgrad utifrån vårdtyngd.

85

Tillgänglighet Hög tillgänglighet är ett ledord inom hälso- och sjukvård, så även inom barnhälsovården. Tillgängligheten till BVC varierar mellan vårdenheterna. Samtliga vårdenheter har särskild telefontid till BHV-sjuksköterskan alternativt telefonsvarare eller telefonmottagning integrerad med vårdenheten.

Strömmen av listade barn 0-6 år till och från olika vårdenheter har varierat sedan uppstarten av hälsovalet. Nedanstående tabell visar totalt antal listade barn per vårdenhet jan 2011, dec 2011 och dec 2012. Tabellen visar också antal inskrivna barn i barnhälsovården 2012-12-31. En förklaring till skillnaden mellan antalet listade barn och inskrivna i barnhälsovården är att en halv årskull skrivits ut till skolhälsovården. Dessutom utgör statistikuttaget ”0-6 år” alla barn innan de fyllt 7 år, varför ytterligare en årskull skiljer siffrorna åt. Under 2012 föddes i Karlskrona 1488 barn och ett mindre antal barn från Blekinge i Kristianstad. 1543 barn födda 2012 blev inskrivna i BHV.

VÅRDGIVARE Listade jan -11 Listade dec -11 Listade dec -12Inskrivna BHV 12-12-31

Olofström VC 552 498 494 432Familjeläkarna i O. 181 139 140 100Läkehjälpen i O. 73 139 150 129Sölvesborgs VC 838 750 721 574Valjehälsan 127 257 452 397Brunnsgårdens VC 896 941 933 846Samaritens VC 1156 1156 1146 984Läkarhuset i K. 51 81 98 69Ronneby VC 875 883 902 774Capio Citykliniken 359 362 422 371Kallinge VC 535 521 507 375Bräkne Hoby VC 209 196 204 165Rödeby VC 663 633 608 493Nättraby VC 726 663 612 492Lyckeby VC 1505 1458 1426 1212Jämjö VC 515 491 477 416Tullgårdens VC 540 561 538 460Kungsmarkens VC 451 423 380 366Tvings läkarmott 73 78 78 66Hälsohuset för alla 178 265 328 283Trossö VC 694 752 752 688

BLEKINGE 11435 11425 11372 9692

86

87

Verksamhetens innehållBarnhälsovård i Blekinge skall erbjudas till alla barn 0-6 år och följa FN:s Barnkonvention. Verksamheten har en central roll i folkhälsoarbetet med att främja fysisk och psykisk hälsa, att förebygga ohälsa, att uppmärksamma barn med särskilda behov, att ge stöd i föräldraskapet och att förebygga risker i barnets närmiljö. Vårdgivaren skall särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa. Vårdgivaren skall ge råd vid ohälsa och sjukdom, behandla enklare åkommor samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå. Arbetet består av generella insatser som når alla, riktade insatser till sårbara grupper och individuellt utformad hjälp till de barn och föräldrar som behöver extra stöd. Barnhälsovårdsarbetet kräver samarbete med andra aktörer kring barnfamiljen. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentral (BVC) och/eller familjecentral och familjen erbjuds besök på mottagningen samt hembesök.För att säkerställa verksamhetens innehåll och kvalitet skall barnhälsovården omfatta:

individuellt föräldrastöd föräldrastöd i grupp hälsoövervakning vaccinationer hälsovägledning samverkan.

Individuellt föräldrastödBarnets signaler skall uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn bejakas. Det positiva i föräldraskapet skall förstärkas. Föräldraskapet och den tidiga anknytningen skall uppmärksammas och stödjas. Familjer i behov av särskilt stöd kan behöva besök utöver det som erbjuds i basprogrammet.Särskilt stöd, med uppföljande besök, skall ges till mödrar som vid tvåmånaderssamtalet med EPDS-screening visar sig ha depressiva symtom. Antalet tvåmånaderssamtal med EPDS-screening är ungefär detsamma som förra året men andelen skiljer sig mellan vårdenheterna (se nedanstående figurer). De som erbjudits är något färre men de som tackat ja är något fler. Handledningen för BHV-sjuksköterskor initierades i samband med tvåmånaderssamtalets införande och har även kommit att omfatta handledning kring föräldrastöd i grupp, anknytning och andra angelägna frågor inom barnhälsovården. Andelen sjuksköterskor som fått handledning har ökat jämfört med 2011. För att få en nulägesbild och se över hur handledningen kan kvalitetssäkras och utvecklas genomförde BHV-teamet tillsammans med samordnande BHV-psykolog en enkätundersökning riktad till samtliga BHV-sjuksköterskor våren 2012. Svarsfrekvensen var 80 % och jämt fördelad över kommunerna. Undersökningen visade att de flesta sjuksköterskor var nöjda med sin

88

handledning men att det finns ett mindre antal som var missnöjda. Övervägande andelen fick handledning en gång/månad och var nöjda med det. Enstaka upplevde att detta kan vara för ofta pga. övrig arbetsbelastning och skulle hellre se handledning var 6:e till var 8:e vecka. De allra flesta ville fortsätta med samma handledare, men en liten grupp ville helst byta. Utifrån resultatet lades följande förslag till åtgärder fram: handledning bör fortsätta erbjudas en gång/månad. Vid terminens första handledningstillfälle görs en plan för innehållet under terminen. Vid terminens sista träff görs en utvärdering. Syftet med handledningens innehåll skall vara tydligt för alla medverkande. Vid varje årsskifte kan byte av handledningsgrupp ske på eget initiativ. Information om befintliga handledningsgrupper meddelas inför varje årsskifte.

Mål: Resultat:

Andel sjuksjuksköterskor som fått handledning >90%94%

0

20

40

60

80

100

120% nyfödda vars mödrar fått 2-månaderssamtal. Röd linje markerar kvalitetsgräns 75 %.

Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar skall inomtvå veckor efter barnets födelse erbjudas hembesök av BHV-sjuksköterskan. Även föräldrar till nykomna adoptivbarn skall erbjudas hembesök . Vid 8 månaders ålder skall också hembesök erbjudas. Hembesök skall i övrigt användas frikostigt vid behov. Frekvensen av både första hembesök och hembesök vid 8 månaders ålder är hög och har

89

för Blekinge stigit sedan föregående år från 91 till 94 % respektive 89 till 93 % (se nedanstående tabell för detaljer). Hembesöken är högprioriterade på de flesta vårdenheter.

90

0

20

40

60

80

100

120

Frekvens första hembesök. Röd linje markerar kvalitetsmål 90 %.

0

20

40

60

80

100

120Frekvens 8-månaders hembesök. Röd linje markerar kvalitetsmål 80 %.

91

Föräldrastöd i gruppAlla nyblivna föräldrar skall erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet (Riksdagsbeslut 1979, SOU 1997:161). Inom barnhälsovårdens ram skall föräldragrupperna förläggas under spädbarnsåret men grupper kan även erbjudas i högre ålder. Detta kan ske i samarbete med exempelvis förskolan. Målet med föräldrastöd är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, stärka föräldrar i sin föräldraroll samt ge möjlighet till kontakt och gemenskap. Innehållet styrs dels av föräldrarnas behov, dels av sjuksköterskans hälsoinformationskrav. Särskilda riktlinjer för föräldrastöd i grupp i barnhälsovården Blekinge finns utarbetade som stöd för verksamheten. Under året har 99 % av alla nyfödda erbjudits föräldrastöd i grupp. Andelen som deltagit har minskat något sedan föregående år, men frekvensen av deltagande i föräldragrupp varierar i länet från 0 % - 92 % (se nedanstående figur). Liksom ifjol är det bara sju vårdenheter som når upp till kvalitetsmålet 75 %. Andelen pappor som deltar är i nivå med föregående år.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Andelen föräldrar av de som erbjudits som deltagit iföräldragrupp.Kvalitetsmål 75 % angivet med röd linje.

HälsoövervakningAlla barn skall erbjudas ett hälsoövervakningsprogram inkluderande förebyggande hälsovårdoch som innefattar regelbunden sjuksköterskekontakt och läkarundersökningar enligt

92

barnhälsovårdens basprogram i Blekinge. Hälsoövervakningens mål är att så tidigt som möjligt upptäcka avvikelser i hälsa och utveckling. Syftet är att barnet skall botas eller att sekundära funktionshinder skall förebyggas. BHV-enhetens dokument ”Identifiering av hälsoproblem inom barnhälsovården” skall följas. Vid fyraårsbesöket mäts BMI på alla barn för att tidigt identifiera barn med övervikt och fetma. Dessa barns föräldrar skall sedan erbjudas riktad hälsorådgivning och vid behov remitteras vidare. 1525 barn var på fyraårsbesök under 2012. Av dessa hade 10,8 % övervikt eller fetma, vilket är något lägre än föregående år. Andelen av de som har övervikt och/eller fetma och som fått riktad rådgivning har ökat från 28 % till 37 %.

VaccinationerVaccinationer skall erbjudas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22 med ändringar). Barn tillhörande riskgrupp avseende tuberkulos och hepatit B skall identifieras och få ordination på dessa vaccinationer. Barn som av olika skäl inte fått vaccinationer enligt det Nationella barnvaccinationsprogrammet och programmet för barn tillhörande ovanstående riskgrupp, skall erbjudas dessa vaccinationer, så att barnen, när de kommer till Skolhälsovården, i möjligaste mån är fullvaccinerade. Anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet övervakas genom årlig insamling av vaccinationsstatistik från alla barnavårdscentraler i landet. Uppgifter lämnas i januari månad varje år beträffande vaccinationsstatus hos de barn som under föregående kalenderår fyllt två år. Denna nationella statistikinsamling blir bearbetad först under våren/sommaren, vilket innebär att vi ännu inte kan jämföra Blekinges vaccinationsstatus med rikets. Senaste årens mätningar har Blekinge haft bättre vaccinationstäckning än riksgenomsnittet avseende både DTP-Polio-Acthib och MPR. Nedan redovisas uppgifter insamlade i januari 2013 om barn födda 2010. Vaccinationstäckningen är marginellt lägre än föregående år för spädbarnsvaccinerna medan vaccinationstäckningen för tuberkulos hos riskbarn för denna sjukdom är påtagligt bättre än föregående år. (Avseende vaccinationstäckning riskgrupp för tuberkulos, se nedanstående figur).

Mål Resultat

Vaccinationstäckning DTP-Polio-Acthib >99 %98,9 %

Vaccinationstäckning pneumokockvaccin >99 %98,1 %

Vaccinationstäckning MPR >99 %98,8 %

Vaccinationstäckning riskgrupp tbc (18,2 % av befolkningen) >90 %95,0 %

Vaccinationstäckning riskgrupp hepatit B (18,2 % av befolkningen)>90 % 100 %

93

0

20

40

60

80

100

120% riskbarn som BCG-vaccinerats i rött, % riskbarn i blått, kvalitetsmål vacc 90 % i grönt.

HälsovägledningAlla föräldrar skall erbjudas hälsovägledning. Områden som skall behandlas är barns utveckling, behov och rättigheter, amning, kost, fysisk aktivitet, olycksfallsprofylax, alkohol, tobak, tandhälsa, lekmiljö samt relations- och samlevnadsfrågor. Råd skall även ges kring egenvård av enklare sjukdomstillstånd. Samtalet utgår från den enskilda familjens kunskap och behov och utformas med respekt för föräldrarnas delaktighet och självbestämmande. Manualen ”Grunda sunda vanor” kan användas som stöd i hälsovägledningen.

Socialstyrelsens amnings- och tobaksstatistik bland gravida och spädbarnsföräldrar för 2010 visade att andelen barn i Blekinge som utsattes för tobaksrök i familjen fortsatt att öka, från13,5 % till 13,9 % vid 0-4 veckors ålder och från 14,1 % till 14,8 % vid åtta månaders ålder. Blekinge låg över riksgenomsnittet samtidigt som frekvensen rökning hos föräldrar i riket sjönk. Statistiken insamlad i januari 2013 avseende barn födda 2011, visar att andelen barn som utsätts för tobaksrök i familjen äntligen sjunker; till 12,2 % vid 0-4 veckors ålder och 14,0 % vid åtta månaders ålder. För att kunna fortsätta denna positiva utveckling är antitobaksbudskapet fortfarande viktigt!

94

0

5

10

15

20

25

30

35% barn 0-4 veckor som utsätts för tobaksrök i blått

% barn 8 mån som utsätts för tobaksrök i rött

Amning är en viktig frisk- och skyddsfaktor för såväl barnet som modern. SOSFS 2008:33 beskriver kraven på information om amning respektive modersmjölksersättning till dem som vårdar spädbarn. Amningssituationen i landet följs upp genom årlig statistikinsamling. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög även om den sjunkit senaste åren. De senaste åren har Blekinge legat bland de län som har lägst amningsfrekvens i landet vid 2, 4 och 6 månaders ålder. Resultatet nedan avser barn födda 2011 och visar bland annat att amningsfrekvensen stigit i dessa åldrar. Statistiken ännu inte sammanställd nationellt.

95

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Amningsfrekvens helt o/e delvis vid 2 mån (b), 4 mån (r) och 6 mån (gr).

SamverkanVårdgivaren skall aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. BHV-sjuksköterskan behöver ha regelbunden kontakt med förskolorna och dagbarnvårdarna. Stödinsatser kan organiseras genom samverkan med skola, mödrahälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barn- och ungdomspsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Samverkan och samarbete kan vara av både generell och individuell natur. Föräldrarna skall informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå.

Under året har 14 anmälningar till sociala myndigheter gjorts. Därmed är antalet anmälningar åter uppe på ”normal” nivå efter ovanligt få ifjol. Anmälningarna berodde i hälften av fallen på omsorgssvikt, i tre av fallen på missbruk och i två av fallen på sexuella övergrepp. I 101 fall har barnhälsovården haft ytterligare kontakt med sociala myndigheter kring enskilt barn. Denna siffra är ökande, sannolikt beroende på en ökad medvetenhet om omsorgssvikt efter utbildningar och uppmärksamhetsveckor. Vid årets BHV-internat träffade alla deltagare Socialtjänsten i sin kommun för diskussion om samverkan. På 19 av 21 vårdenheter deltar BHV-sjuksköterskor i tvärsektoriella samverkansgrupper.

AvslutningVarje vårdgivare kommer att få sin egen statistik att jämföra med Blekinges. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras vid uppföljningsbesök under våren 2013.

96

97

Karlskrona 2013-01-21

Hans Edenwall Johanna TellBHV- överläkare BHV- samordnare

98

Bilaga 3 - Formulär FR1Landstinget Blekinge Formulär FR 1 - ResultatrapportEkonomirapportering Utfall - Förvaltning

Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt TotaltIntäkter -800 1 707 907 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312 -461 -542 -1 003 -5 736 -484 -6 219Personal 1 172 117 1 289 2 500 0 2 500 1 975 59 2 035 1 328 -117 1 211 804 -58 746 - Anställda 810 78 887 2 000 0 2 000 1 643 0 1 643 1 190 -78 1 113 834 -78 756 - Inhyrda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - övrigt 362 40 402 500 0 500 332 59 391 138 -40 98 -30 20 -11Drift 141 632 431 269 572 901 134 280 444 168 578 448 142 611 441 708 584 320 -7 352 12 899 5 547 979 10 439 11 418 - Avgifter 19 280 0 19 280 18 836 0 18 836 19 828 0 19 828 -443 0 -443 548 0 548 - Läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - Bidrag 0 0 0 0 0 0 893 0 893 0 0 0 893 0 893 - Ankomstregistrerat 0 1 1 0 1 1 0 539 539 0 0 0 0 538 538 - övrigt 122 353 431 269 553 621 115 444 444 168 559 611 121 890 441 170 563 059 -6 909 12 899 5 990 -463 9 901 9 438Avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0TOTALA INTÄKTER -800 1 707 907 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312 -461 -542 -1 003 -5 736 -484 -6 219

TOTALA KOSTNADER 142 804 431 386 574 190 136 780 444 168 580 948 144 587 441 767 586 354 -6 024 12 782 6 758 1 783 10 381 12 164

NETTORESULTAT 142 004 433 093 575 097 135 520 445 333 580 853 138 051 442 990 581 042 -6 484 12 240 5 755 -3 953 9 897 5 944

Landstinget Blekinge Formulär FR 1 - ResultatrapportEkonomirapportering Prognos - Förvaltning

Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt TotaltIntäkter 0 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312Personal 0 0 0 2 500 0 2 500 1 975 59 2 035 2 500 0 2 500 1 975 59 2 035 - Anställda 0 2 000 0 2 000 1 643 0 1 643 2 000 0 2 000 1 643 0 1 643 - Inhyrda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - övrigt 0 500 0 500 332 59 391 500 0 500 332 59 391Drift 0 0 0 134 280 444 168 578 448 142 611 441 708 584 320 134 280 444 168 578 448 142 611 441 708 584 320 - Avgifter 0 18 836 0 18 836 19 828 0 19 828 18 836 0 18 836 19 828 0 19 828 - Läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - Bidrag 0 0 0 0 893 0 893 0 0 0 893 0 893 - Ankomstregistrerat 0 0 1 1 0 539 539 0 1 1 0 539 539 - övrigt 0 115 444 444 168 559 611 121 890 441 170 563 059 115 444 444 168 559 611 121 890 441 170 563 059Avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0TOTALA INTÄKTER 0 0 0 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312 -1 260 1 165 -96 -6 535 1 223 -5 312

TOTALA KOSTNADER 0 0 0 136 780 444 168 580 948 144 587 441 767 586 354 136 780 444 168 580 948 144 587 441 767 586 354

NETTORESULTAT 0 0 0 135 520 445 333 580 853 138 051 442 990 581 042 135 520 445 333 580 853 138 051 442 990 581 042

Ifylld av: Datum: 2013-01-21

KontoslagPROGNOS - HELÅR BUDGET - HELÅR FÖREG. ÅR - HELÅR PROGNOS JMF BUDGET PROGNOS JMF FÖREG. ÅR

Basenhet: 225 Hälsoval Period: December 2012 Belopp: TKR

Ifylld av: Datum: 2013-01-21

KontoslagUTFALL - ACKUMULERAT BUDGET - ACKUMULERAT FÖREG. ÅR - ACKUMULERAT UTFALL JMF BUDGET UTFALL JMF FÖREG. ÅR

Basenhet: 225 Hälsoval Period: December 2012 Belopp: TKR

99

Bilaga 4 - Formulär FR5Landstinget Blekinge Formulär FR 5 - Analys och kommentarerEkonomirapportering Utfall - jämförelse med prognoser

Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt TotaltIntäkter -461 -542 -1 003 -220 -880 -1 100 -241 338 97Personal 1 328 -117 1 211 0 0 0 1 328 -117 1 211 - Anställda 1 190 -78 1 113 0 1 190 -78 1 113 - Inhyrda 0 0 0 0 0 0 0 - övrigt 138 -40 98 0 138 -40 98Drift -7 352 12 899 5 547 220 880 1 100 -7 572 12 019 4 447 - Avgifter -443 0 -443 0 -443 0 -443 - Läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 - Bidrag 0 0 0 0 0 0 0 - Ankomstregistrerat 0 0 0 0 0 0 0 - övrigt -6 909 12 899 5 990 220 880 1 100 -7 129 12 019 4 890Kapitalkostnad 0 0 0 0 0 0 0TOTALA INTÄKTER -461 -542 -1 003 -220 -880 -1 100 -241 338 97

TOTALA KOSTNADER -6 024 12 782 6 758 220 880 1 100 -6 244 11 902 5 658

NETTORESULTAT -6 484 12 240 5 755 0 0 0 -6 484 12 240 5 755

Nr Externt Internt Totalt Kommentar (varför avvikelser)A -6 484 12 240 5 755

1 -241 338 97 Liten förskjutning av fakturering och avdrag av utomlänspatient och utomlandspatient.2

3 1 328 -117 1 21145 Drift -7 572 12 019 4 447

6 Hälso- och sjukvårdspeng

7 Patientintäkter8 Medveten avvägning. Avvikelse +1,9 mnkr. Extern avvikelse +1,9 mnkr.9101112131415B -6 484 12 240 5 755

C 0 0 0

Övriga kommentarer:

Behovet av att budgetera på ett annat sätt av interna och externa medel har påtalats från Hälsovalets sida i början av 2012, något som vi tyvärr inte fick gehör för. Det vill säga att budget internt och externt skulle justeras under året för att spegla förväntad utveckling av förteckning av patienter mellan offentlig och privat primärvård. Med facit i hand är detta en åtgärd som borde vidtagits. Vi har dock inte uppfattat att mandat finns att självständigt göra denna

korrigering under året. Mot bakgrund av detta kan vi inte ta fullt ansvar för det interna respektive externa resultatet som redovisas här.

KOSTN.NETTO PROGNOS

Medel för FoU har inte avropats i enlighet med budget. Avvikelse +1,0 mnkr totalt. Extern avvikelse +1,0 mnkr.Personal

Pott för oförutsett

Beskrivning

AVVIKELSE HELÅR JMF PROGNOS DELÅR

Datum:

Avskrivningar

NETTORESULTATAvvikelser (specificera)

TOTAL FÖRÄNDRING

Medveten avvägning. Avvikelse +1,7 mnkr totalt. Intern avvikelse +7,7 mnkr, extern avvikelse -6,0 mnkr pga förskjutning av förtecknade patienter offentligt driven primärvård

och privat driven primärvård.

Medveten avvägning. Avvikelse +1,1 mnkr. Intern avvikelse +0,4 mnkr, extern avvikelse 0,7 mnkr pga förskjutning av förtecknade patienter offentligt driven primärvård och privat

driven primärvård.

Intäkter

2013-01-21

KontoslagAVVIKELSE UTFALL JMF BUDGET

HELÅRAVVIKELSE PROGNOS JMF BUDGET

DELÅRAVVIKELSE HELÅR JMF PROGNOS

DELÅR

Basenhet: 225 Hälsoval Period: December 2012 Belopp: TKR Ifylld av:

100

Documents

Årsbokslut 2012 Hälsoval Blekinge - Sveriges Radio · Web viewUnder år 2012 gjordes 18 634 aktiva val (omval) inom Hälsoval Blekinge, vilket är 4 959 färre än för 2011. De