Embed Size (px)
Citation preview
Riktlinjer för investeringar i
Karlskrona kommun
Flygbild över Trossö. Foto: Mats Kockum
Innehållsförteckning1. Riktlinjer för investeringar i Karlskrona kommun 3 1.1. Inledning 3 1.2. Syfte 42. Grundregler för investeringar 4 2.1. Anläggningstillgång 4 2.1.1. Immateriella investeringar och inventarier 4 2.2. Exploateringar 5 2.3. Anskaffningsvärde 5 2.4. Avskrivning och aktivering 5 2.4.1. Delaktivering av projekt 6 2.4.2. Ändring av avskrivningsplan 6 2.5. Nedskrivning 6 2.6. Uppskrivning 7 2.7. Internränta 7 2.7.1. Kreditivränta 7 2.8. Särskilda avsteg från investering 8 2.9. Redovisning och investeringsbudget 8 3. Kategorier av investeringar 8 3.1.1. Skattefinansierade investeringar 8 3.1.2. Avgiftsfinansierade investeringar 9 3.1.3. Investeringar hos bolagen 94. Investeringsramar 9 5. Investeringsmodell 10 5.1. Behov 10 5.1.1. Investeringsplaner 10 5.1.2. Resultatpåverkan 11 5.2. Utredning 11 5.3. Beslut 12 5.4. Projekteringstillstånd 13 5.5. Genomförvande och investeringstillstånd 13 5.5.1. Investeringstillstånd hos bolag 13 5.6. Driftanslag hos nämnd 14 5.7. Uppföljning 14 6. Överföring av investeringsmedel 157. Avyttring av anläggningstillgång 15 7.1. Lös egendom 15 7.1.1. Fast egendom 16 8. Förändringar 16
1. Riktlinjer för investeringar i Karlskrona kommun1.1 Inledning
I dokumentet ”Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun” som beslutades av kommunfullmäktige 081218 framgår följande beträffande investeringar:”Planerade investeringar och deras finansiering fastställs i den investerings-budget som kommunfullmäktige beslutar.
Ny- och reinvesteringar i utrustning och inventarier beslutas av respektive nämnd inom den investeringsram som tilldelats i beslutad investeringsbudget.
Nämnd som har behov av investeringar ansvarar för att investeringen pla-neras in i kommande budget. Utrymme för kapitalkostnader och eventuellt ökade driftskostnader i övrigt skapas genom avskrivningar, besparingar och prioriteringar inom tilldelade ramar. Beslutsunderlaget ska tydligt klarlägga lönsamheten i planerade investeringar eller vilka andra effekter investeringen avser att åstadkomma. Möjligheterna att delfinansiera investeringsprojekt ska undersökas innan förslag till investeringar lämnas.
Beträffande ombyggnader och nybyggnader i lokaler gäller att tekniska nämn-den ansvarar för investeringen efter beställning av berörd nämnd. Lokalkost-naden betalas av den nämnd som ska nyttja lokalerna ifråga. Detta förutsätter att tekniska nämnden har ett avtal med nyttjande nämnd innan investeringar görs.
Av ägardirektiven för de helägda bolagen framgår att bolagens investerings-budgetar ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med kommunens totala investeringsbudget. Syftet är att kommunfullmäktige ska ha kontroll och kunna besluta över kommunkoncernens totala upplåning och att kunna priori-tera bland investeringarna.”
Med Karlskrona kommun och kommunkoncern avses i detta dokument kom-munstyrelse, nämnder och bolagskoncern.
Målet för Karlskrona Kommun och kommunkoncernen ska vara att långsiktigt minska den totala låneskulden.
3
1.2 Syfte
Dessa regler och riktlinjer för redovisning, beslutsfattande och handläggning av anläggningstillgångar (investeringar) inom kommunens samlade verksam-het syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering, uppföljning och i det samlade resursutnyttjandet med målsättning att även förtydliga beslutsproces-sen samt roller, ansvar och befogenheter i arbetsprocessen.
2. Grundregler för investeringar2.1 Anläggningstillgång
En investering är en kapitalsatsning som får konsekvenser under en längre tid. En investering tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av under nyttjandetiden.En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk. Med detta menas:• En tillgång som har en nyttjandeperiod som överstiger 3 år.• Värdet på tillgången ska uppgå till ett väsentligt belopp. Med väsentligt belopp menas att utgiften ska överstiga 1/2 prisbasbelopp. Båda dessa kriterier ska uppfyllas för att tillgången ska kunna aktiveras som anläggningstillgång. När båda dessa kriterier är uppfyllda ska aktivering ske.
Endast standardförbättrande åtgärder räknas som investeringar. Reparation och underhåll, dvs åtgärder som syftar till att vidmakthålla en anläggnings tekniska och funktionella status, bokförs som kostnad det år som åtgärden utförs.
Inventarier som har ett samband bör räknas som en investering, t ex inredning till en skolsal. Detsamma gäller om anskaffningen är ett led i en större investe-ring.
2.1.1 Immateriella investeringar och inventarier
Med immateriella anläggningar avses icke fysiska tillgångar.
Utgifter för utvecklingsarbete kan tas upp som en anläggningstillgång om de beräknas bli av betydande och varaktigt värde för verksamheten under kommande år. Detta kan bli aktuellt endast i undantagsfall. Som exempel kan
4
nämnas utvecklandet av informationssystem och andra egna produkter som kan försäljas eller på annat sätt leda till framtida intäkter.
Med inventarier avses datorer och datorutrustning, maskiner, fordon och möbler mm.
2.2 Exploateringar
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, förädla och iordningställa kommunens mark för infrastruktur (gator, parker och VA) samt för bostads- och eller arbetsområden.
Exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras ska klassificeras som omsättningstillgång.
2.3 Anskaffningsvärde
Huvudregeln vid värdering av anläggningstillgångar är att de ska tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.I anskaffningsvärdet ska samtliga utgifter vid förvärvet eller tillverkningen inräknas. Indirekta kostnader som administration och projektering ska ingå i anskaffningsvärdet om de är direkt hänförliga till anskaffningen.
Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverknings-perioden. Investeringsbidrag ska reducera anläggningstillgångarnas värde.
2.4 Avskrivning och aktivering
Anläggningstillgångar som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning, dvs. avskrivningar. Avskrivningen ska baseras på an-skaffningsvärdet för respektive tillgång.
De avskrivningstider som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) respektive Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommenderar för kommunen, samt vad Redovisningsrådet (RR) respektive Bokföringsnämnden (BFN) rekommen-derar för bolagen ska följas.
God redovisningssed ska tillämpas.
1 God redovisningssed är en norm som bokföringsskyldiga skall följa. En ofta använd definition är hämtad ur förarbetena till den svenska Bokföringslagen: ”en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga.”
Vad som är god redovisningssed kan variera mellan olika branscher och beroende på företagens storlek. Ledning kan hämtas ur lagar som Lag om kommunal redovisning, Årsredovisningslagen och Bokföringslagen och anvisningar som getts ut av Rådet för kommunal re-dovisning, Redovisningsrådet, Bokföringsnämnden och Föreningen Auktoriserade Revisorer. Även beslut och anvisningar från Skatteverket bidrar till utvecklingen av god redovisningssed. 5
1
Varje avgränsat anläggningsobjekt ska särbehandlas och kollektiva avskriv-ningar får inte förekomma. En uppdelning av anläggningstillgångar per objekt är därför nödvändig.
Avskrivning ska göras från den tidpunkt tillgången tas i bruk. Det innebär att första avskrivningen ska göras månaden efter det att anläggningen har börjat användas.
Pågående arbeten ska särredovisas i balansräkningen.
2.4.1 Delaktivering av projekt
Ett investeringsprojekt kan ofta bestå av flera olika etapper eller delprojekt, där respektive del, självständigt uppfyller kraven på aktivering. Ett exempel på detta kan vara projekt Johannishusåsen, som har en deletapp - ombyggnad av Karlskrona vattenverk. Denna deletapp består då av olika delprojekt, som ingår i ett samlat investeringsprojekt med ett gemensamt investeringstillstånd. Anledningen till det samlade investeringsprojektet är att vi härigenom sänker den totala investeringsutgiften och samtidigt underlättar upphandling av den totala investeringen.
Efterhand som de olika delprojekten slutförs ska de aktiveras som självstän-diga investeringsprojekt.
2.4.2 Ändring av avskrivningsplan
Om en tillgång uppenbarligen redan är tillräckligt avskriven kan det i undan-tagsfall vara lämpligt att avbryta eller modifiera avskrivningsplanen. Ett exem-pel kan vara att den ekonomiska livslängden för en anläggning är betydligt längre än vad som antogs när avskrivningsplanen ursprungligen gjordes. En värdestegring av en tillgång är dock inte någon godtagbar grund för att av-bryta eller modifiera avskrivningsplanen för en tillgång som har en begränsad ekonomisk livslängd.
För förändring av avskrivningsplan erfordras särskilt politiskt beslut av kom-munstyrelsen eller respektive bolags styrelse.
2.5 Nedskrivning
Har värdet på en anläggningstillgång varaktigt gått ned ska nedskrivning ske med det engångsbelopp som kan anses nödvändigt. En nedskrivning ska avse oförutsedda och kraftiga värdeminskningar. Ofta blir en nedskrivning aktuell
6
då beslut fattas om nedläggning eller utrangering.En nedskrivning ska belasta resultatet som en extraordinär kostnad om den är av väsentlig storlek. I annat fall redovisas den bland avskrivningar.
Beslut om nedskrivning av tillgång fattas av kommunstyrelse eller respektive bolags styrelse.
2.6 Uppskrivning
Uppskrivning av anläggningstillgång kan endast ske undantagsvis. Mycket stor försiktighet bör tillämpas när det gäller att på grund av värdestegring uppvär-dera en tillgång. Uppskrivning får ske endast om tillgången har ett bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde. En uppskrivning ska föregås av en oberoende värdering. För anläggningstillgång med taxeringsvärde får detta inte överskridas. Uppskrivningar ska i första hand kvittas mot ned-skrivningar av andra anläggningstillgångar. Uppskrivningsbeloppet ska inte resultatföras utan istället föras direkt mot eget kapital i balansräkningen samt följa god redovisningssed. Uppskrivningar förekommer mycket sällan.
Beslut om uppskrivning av tillgång fattas av kommunstyrelse eller respektive bolags styrelse.
2.7 Internränta
Internränta ska beräknas årsvis på anläggningarnas bokförda värden.
Internräntan utgörs av den av SKL årligen angivna rekommenderade intern-räntan för varje enskilt år.
2.7.1 Kreditivränta
Under byggnadstid ska investeringsprojekt belastas med kreditivränta fram t o m att anläggningen tas i bruk. Kreditivräntan skall utgöras av den faktiska låneräntan om objektspecifik upplåning sker, eller som genomsnittliga räntan genom generella lånearrangemang. Krav är att upplåning sker för anlägg-ningens anskaffning.
Om inte specifik upplåning sker för kommunen ska kreditivräntan vara den genomsnittliga låneräntan i kommunen vid föregående årsskifte. Kreditivrän-tan beräknas på bokfört upparbetat belopp vid respektive månads utgång. Kreditivränta ska beräknas på sådana arbeten som har en byggtid på mer än
7
tre månader och totalt sett beräknas överstiga 5 000 000 kr. Summan av lånekostnaderna får ej överstiga summan av de verkliga lånekost-naderna under perioden.
2.8 Särskilda avsteg från investering
För närvarande är huvudregeln beträffande all IT-utrustning och kopiatorer/skrivare (hårdvara) att dessa ska leasas.
Vidare ska även behov av bilar lösas genom leasing.
Förändring av denna regel fordrar särskilt beslut i kommunstyrelsen.
2.9 Redovisning och investeringsbudget
Alla investeringar ska särredovisas och avstämning ska ske löpande mot gäl-lande budget.
Investeringsbudgeten ska vara nedbruten på projektnivå när nämnds intern-budget fastställs. Av denna skall även framgå, respektive projekts årsbelopp och då i görligaste mån periodiserat. Dessa uppgifter skall också rapporteras in i ekonomisystemet.
I de fall medel från klumpanslag eller andra investeringsprojekt ianspråktas för ett specifikt projekt ska detta omgående justeras i investeringsbudgeten.
Avskrivningarna för de olika investeringskategorierna, skattefinansierad resp avgiftsfinansierad, ska redovisas var för sig.
3. Kategorier av investeringarKarlskrona kommuns investeringar delas in i tre kategorier. Dessa tre är:• skattefinansierade investeringar• avgiftsfinansierade investeringar• investeringar hos bolagen
3.1.1 Skattefinansierade investeringar
Dessa investeringar avser samtliga investeringar, vars drifts- och kapitalkostna-der ska finansieras av skattemedel.
2
Klumpanslag avser en av kommunfullmäktige beviljad ram inom viss verksamhet, som ej öronmärkts för specifikt investeringsprojekt. Det är nämnden som ansvarar för prioriteringen av aktuella investeringsprojekt inom den beviljade ramen. 2
8
Den totala investeringsramen för denna typ av investeringar regleras av de finansiella målen.
En skattefinansierad investering kan även vara lönsam och leda till sänkta driftkostnader, vilket då kan vara en anledning till att en nämnd prioriterar denna investering före andra.
3.1.2 Avgiftsfinansierade investeringar
Med avgiftsfinansierade investeringar avses samtliga investeringar som ingår i kommunens avgiftsfinansierade verksamhet och som anses vara nödvändiga för den fortsatta driften.
Den totala investeringsramen inom avgiftsfinansierad verksamhet avgörs av de finansiella målen.
3.1.3 Investeringar hos bolagen
Med investeringar hos bolagen avses samtliga investeringar som görs i inom Karlskrona kommuns helägda bolag.
Den totala investeringsramen för respektive bolag framgår av ägardirektiven.
4. InvesteringsramarVarje nämnd och styrelse erhåller i samband med att kommunfullmäktige fastställer budget för det kommande verksamhetsåret, med tillhörande plane-ringsår, investeringsramar för hela planeringsperioden.Ramen för planeringsåren ska betraktas som planeringsinriktning.
Större investeringsprojekt av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt kan särredovisas inom de angivna ramarna för respektive nämnd eller sty-relse. Tekniska nämnden erhåller investeringsram för respektive verksamhets-område.
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att hålla ihop arbetet med hela investeringsbudgeten till budgetberedningen.
9
5. InvesteringsmodellHur ett investeringsärende hanteras inom Karlskrona kommun kan illustreras med nedanstående bild.
Uppföljningen innefattar hela modellen
Behov Beslut Genomförande UppföljningUtredning/Beredning
Avslag
5.1 Behov
Beslutsprocessen ska inordnas i kommunens årliga budgetprocess. För inves-terings-planeringen gäller en planeringshorisont om fem år. Detta bland annat för att möjliggöra tid för inarbetning i kommunens översiktsplan och framta-gande av detaljplaner om så skulle behövas, samt för att skapa utrymme för de övergripande prioriteringar som kan vara nödvändiga.
Investeringsbehovet kan uppstå på flera sätt. Oftast är det verksamheten som ser behovet av en investering, men behov kan också uppstå centralt vid ex-empelvis strategiska investeringar. Ibland måste investeringar genomföras på grund av lag- eller miljökrav.
Eftersom investeringsbesluten är av stor långsiktig betydelse, är det viktigt att dessa beslut är väl genomarbetade.
5.1.1 Investeringsplaner
Varje nämnd ska årligen utarbeta en investeringsplan med fem års framför-hållning, som utgör underlag till kommunens investeringsbudget. Kommunens totala investeringsplan ska vara baserad på den investeringsram som beslutats för respektive nämnd.
Ett- och flerårsplanerna fungerar som sammanfattningar av situationen och identifierar de möjligheter och problem som ska lösas genom investeringar.
10
Sådana totala översikter är viktiga både för att kunna få en uppfattning om de totala investeringsönskemålen och för att kunna prioritera mellan olika projekt.
Planerna har till syfte att identifiera investeringsbehoven, och används i diskus-sioner med styrelser/nämnder kring finansieringsfrågor.
Fastighetsavdelningen ansvarar för investeringsbudgeteringen av verksamhets-lokaler hos kommunstyrelsen (KS) och har samtidigt en samordnande roll mot nämnder och verksamheter beträffande verksamhetslokaler.
Vid investering rörande fastigheter krävs ett aktivt samråd mellan tekniska förvaltningens fastighetsavdelning och respektive berörd förvaltning.
5.1.2 Resultatpåverkan
I samband med investeringsplaneringen ska ett investeringsprojekts resultatpå-verkan inarbetas fullt ut i resultatbudgeten. Förutom den tillkommande kapital-kostnaden, ska även hänsyn tas till investeringens effekt på driftskostnaderna, i form av ökat eller minskat personalbehov, höjda eller sänkta energikostnader, ökad eller sänkt lokaleffektivitet mm.
5.2 Utredning
Det är angeläget för kommunen att beslutsunderlaget är så genomarbetat som möjligt, eftersom detta då leder till minskad risk för felinvesteringar. Ett väldo-kumenterat ärende och kommande beslut blir betydligt enklare att följa upp.Samtliga investeringar, oavsett om det är ny- eller reinvestering ska hanteras på samma sätt.
Beslutsunderlaget ska innehålla följande delar: • Uppgift om investeringsprojektet och dess beskrivning.• Kategori, status och prioritet• Motiv till investeringen• Investeringsbelopp• Bedömning av kalkylens noggrannhet, och efter genomförande komplette-rad med efterkalkyl med tillhörande analys.• Årlig effekt avseende kostnader och intäkter• Eventuella engångseffekter• Konsekvensbeskrivning för såväl genomförd som utebliven investering.
I ärendet bör alternativ till investeringen listas. Det är angeläget att såväl ob-
11
jektiva som subjektiva kriterier listas. För stort fokus på ekonomi och kalkyler riskerar att göra utredningen ensidig, varför det är viktigt att alla områden tas med.
Beakta tidigt i utredningen hänsyn till övriga verksamheter som kan beröras av investeringen så att suboptimering undviks.
Det är av mycket stor vikt att den som vill genomföra investeringen tar ställning till om verksamheten har kapacitet att genomföra investeringen enligt beräk-nad tidplan. I annat fall ska planeringen skjutas framåt till dess att möjlig tid finns. I detta sammanhang skall då även beaktas störningar för annan verk-samhet, omflyttningar, konflikt med andra projekt.Detta för att investeringsplanen i så stor utsträckning som möjligt skall spegla kommande utbetalningstermer.
Det efterföljande analysarbetet i såväl för- som efterkalkyler syftar till att ta tillvara erfarenheter inför framtida investeringar. Kraven på innehåll i dessa kalkyler är den lägsta nivån för ekonomiska kalky-ler. Större investeringar kan komma att kräva mer detaljerade kalkyler. Detta bedöms av ansvarig förvaltning och bifogas ärendet.
Större investeringsprojekt (beräknad investeringsutgift överstigande 5 000 000 kr) ska alltid åtföljas av en betalningsplan som ska bifogas kalkylen i samband med begäran om investeringstillstånd.
5.3 Beslut
Till varje investering hos respektive nämnd ska finnas ett komplett och doku-menterat beslutsunderlag.
Respektive nämnds beslutade investeringsplan översänds till budgetberedning-en för vidare beslut i samband med kommunens budget.En förutsättning är att nämndens investeringsbudget ryms inom de från bud-getdirektiven tilldelade ramarna.
Avvikelser från beslutade investeringsramar förutsätter nya beslut baserade på fullständiga underlag. Om inte annat framgår av gällande delegationsordning beslutas ändring av investeringsbudget av kommunfullmäktige.
12
5.4 Projekteringstillstånd
Beslut om eventuellt projekteringstillstånd för investeringsprojekt som beräknas understiga 1 000 000 kr fattas av ansvarig nämnd/styrelse.
För samtliga investeringsprojekt som beräknas överstiga 1 000 000 kr, och som kommer att genomföras av någon av Karlskrona kommuns nämnder, krävs kommunstyrelsens godkännande för projekteringstillstånd.Detta avser såväl all skattefinansierad som avgiftsfinansierad verksamhet.
Investeringar i infrastruktur, verksamhetsfastigheter och avgiftsfinansierad verksamhet förutsätter att berörd verksamhet gjort beställning för projektering, och därmed även kvitterat betalningsansvar inom givna ramar för de projekte-ringskostnader som uppstår om investeringen inte blir av.
5.5 Genomförande och investeringstillstånd
För att en investering ska få genomföras krävs ett skriftligt beslut i rätt organ. • Investeringstillstånd understigande 1 000 000 kr beslutas av respektive nämnd• Investeringstillstånd överstigande 1 000 000 kr beslutas av kommunstyrel-sen
Nytillkommande investeringsärenden som ej ryms inom befintliga ramar ska alltid hänskjutas till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen ska hänskjuta ärende till kommunfullmäktige om aktuell investering är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
5.5.1 Investeringstillstånd hos bolag
Respektive styrelse beslutar i samtliga ärenden inom fastställd investerings-budget förutom investeringsprojekt av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Detta framgår av ägardirektiven.
13
5.6 Driftanslag hos nämnd
I händelse att kommunfullmäktige anslagit riktat driftanslag till nämnd för att kunna genomföra en investering, får dessa medel endast användas för tillfäl-liga insatser fram till dess att investeringen tas i bruk.
I de fall investeringen utgår från planeringen ska driftanslaget ovillkorligen stå till kommunfullmäktiges förfogande.
5.7 Uppföljning
Samtliga investeringar ska följas upp i samband med ordinarie ekonomisk rapportering enligt anvisningar för uppföljning. Uppföljningen bör inte bara fokusera på de ekonomiska delarna.
Avvikelser från den ursprungliga kostnadsberäkningen ska analyseras löpan-de, och kommenteras med förslag till åtgärdsplan för att lösa befarad negativ avvikelse.
Överskott på ett investeringsprojekt får ej kvittas mot underskott på ett annat investeringsprojekt per automatik.
Om avvikelser från beslut avseende inriktning, omfattning, ekonomi, tidpunkter mm föreligger eller kan befaras, ska anmälan härom ske till berörd nämnd och till kommunstyrelsen även vid andra tidpunkter än i samband med ordina-rie ekonomiuppföljningar.
I samband med att en investering avslutas ska en efterkalkyl upprättas, där de ekonomiska delarna följs upp och analyseras i jämförelse med förkalkylen.
Varje nämnd svarar för att uppföljning och återrapportering av samtliga inves-teringsprojekt görs.
Slutredovisning till kommunstyrelsen ska ske av alla större projekt (beräknad investeringsutgift överstigande 5 000 000 kr) för vilka investeringstillstånd har beviljats.
14
6. Överföring av investeringsmedelInvestering som påbörjats kan rullas vidare över årsskifte. De investeringsme-del som ej ianspråktagits för detta projekt förs budgetmässigt över till nästkom-mande år och då tydligt särredovisade.
De specifika investeringsprojekt som ej påbörjats men erhållit budgetmedel och ett projektnummer, och där det planeras för att de kommer att genom-föras, kan få föra med sig sina investeringsmedel till det nya året.
I samtliga fall ska dessa projekt beredas och prövas av bokslutsberedningen, som därefter ger tillstånd till eventuell överföring av investeringsmedel. I un-derlaget till bokslutsberedningen ska även årssammanställningen av avslutade investeringar ingå.
Kvarstående medel i nämndernas olika klumpanslag kan däremot ej överfö-ras.
7. Avyttring av anläggningstillgång7.1 Lös egendom
Förvaltningschef äger rätt att fatta beslut om avyttring av lös egendom under förutsättning att marknadsvärdet ej överstiger tre basbelopp. I annat fall krävs beslut av aktuell nämnd.
Om det är uppenbart att annan kommunal verksamhet skulle kunna ha behov av objektet ska detta stämmas av i kommunens ledningsgrupp innan försälj-ning till extern part verkställs.
Vid all försäljning till extern part ska bästa ekonomiska ersättning eftersträvas. I de fall försäljning sker mellan kommunens förvaltningar ska priset utgöras av bokfört värde.
Överstiger marknadsvärdet ett basbelopp ska anbudsförfarande tillämpas. I annat fall krävs enbart skriftlig dokumentation av försäljningen.
Kassation av lös egendom görs efter beslut av förvaltningschef. Grund för
15
sådant beslut ska vara att varan ej längre kan användas på ett effektivt och rationellt sätt, samt att den saknar marknadsvärde.
Realisationsvinst eller – förlust i samband med försäljning av lös egendom ska bäras av respektive förvaltning.
All avyttring eller kassation ska omgående skriftligen meddelas förvaltningens ekonomifunktion.Vid avyttring mellan olika juridiska personer inom kommunens samlade verk-samhet gäller marknadsprissättning.
Undantag från hantering av lös egendom är bostadsrätt, som ska hanteras enligt gällande reglemente för fast egendom.
7.1.1 Fast egendom
All försäljning av fast egendom regleras av kommunstyrelsens delegationsord-ning.
8. Förändringar Kommunledningsförvaltningen ansvarar för och initierar förändringar av detta dokument.
Kommunfullmäktige har i samband med att detta dokument fastställts, delege-rat till kommunstyrelsen att besluta om alla nödvändiga förändringar av dessa riktlinjer.
Riktlinjer för investeringar i Karlskrona kommun är fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-28, § 104.
16
17
Uppföljningen innefattar hela modellen
Bilaga 1 - Beskrivning av beslutsväg i investeringsmodellen
