UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Resultatrapport för gymnasieskolan

läsår 2014/2015

2

Innehåll

Systematiskt kvalitetsarbete ................................................................................................. 3

Kommentar till statistiken i rapporten ................................................................................... 5

Föregående års beslutade åtgärder ..................................................................................... 7

Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport ......................... 10

Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2013/2014 ................................... 12

Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet ............................................ 17

Genomströmning och studieavbrott .................................................................................... 29

Frånvaro ............................................................................................................................ 32

Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram .................. 34

Andel elever som påbörjat högskoleutbildning ................................................................... 37

3

Systematiskt kvalitetsarbete

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2014/2015. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och på programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden.

Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

4

De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning.

Verksamhetsberättelse

Elevbarometer

(Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande mm.)

Tertialrapport

Genomgång kvalitetsutvecklare

och rektor

Åtgärder planeras på skolnivå

Resultatrapport

(Betyg, nationella prov)

Tertialrapport

Genomgång kvalitetsutvecklare

och rektor

Åtgärder planeras på skolnivå

Workshop rektorer om fokusområden för

kommande år

Verksamhetsplan

Januari

Augusti

5

Kommentar till statistiken i rapporten

Statistiken i rapporten kommer från olika källor. Den vanligaste är Extens, vilket är kommunens elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat. Frånvarostatistiken hämtas från vårt frånvarosystem Skola24. Där upptill används Skolverkets databas SIRIS och berör då framförallt jämförelser med andra städer. Statistiken kring åtgärdsprogrammen finns inte registrerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2015 är det 31 kommuner som har 50 000–200 000 invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan i form av Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta gör att möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden i denna rapport begränsas till 2014. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I år har stora delar av statistiken plockats ut den 10 september, vilket innebär att den kan påverka resultatet något, jämfört hur den såg ut vid läsårsslutet 2014/2015. Detta då vissa elever kan ha prövat och fått godkända betyg under augusti och början av september. Denna påverkan är dock synnerligen liten och påverkar endast någon tiondels procent på totalen. På enskilda program med få elever kan det dock få en påverkan på någon enskild procentenhet. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c tas fram för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativt jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre eller fyra terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklare och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta, för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de program som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna.

Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen på grund av platsbrist, och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet BF Bygg- och anläggningsprogrammet BA Ekonomiprogrammet EK El- och energiprogrammet EE Estetiska programmet ES Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet HA Hotell- och turismprogrammet HT

6

Humanistiska programmet HU Industritekniska programmet IN Pre International Baccalauerate Diploma Program Pre-DP Naturvetenskapsprogrammet NA Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Samhällsvetenskapsprogrammet SA Teknikprogrammet TE VVS- och fastighetsprogrammet VF Vård- och omsorgsprogrammet VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ.

7

Föregående års beslutade åtgärder

Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2013/214 så fattade nämnden beslut om sex övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. Analysen är genomförd. Varje elev bland yrkeseleverna som inte fick sin gymnasieexamen granskades i detalj för att få fram de rent statistiska orsakerna bakom att de inte fick sin examen. I den genomgången så visade det sig att den vanligaste anledningen bakom att eleverna inte fick sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Det framkom också att för flera elever som hade mer än 250 poäng F så fanns det inte några upprättade åtgärdsprogram, vilket det borde ha funnits. Det fanns också en stor variation mellan programmen vad anledningarna berodde på. Varje rektor fick material som belyste orsakerna just på hens program. Rektorerna för yrkesprogrammen samlades också till en särskild träff utifrån detta arbete. Analysen visade bland annat att orsakerna bakom att flera elever på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) inte fått sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Bland dessa elever hade merparten F i fler än 5 kurser och flera i över 10 kurser. Då beslutades att ett pilotprojekt skulle genomföras med mål att öka andelen elever som får sin yrkesexamen. En annan viktig anledning till att just VO valdes ut var att om projektet är lyckat så når det fler elever, då VO är ett förhållandevis stort yrkesprogram. Pilotprojektet började under våren 2015 med en kartläggning och nulägesanalys av situationen på VO. Detta gjordes genom intervjuer med elever och personal samt observationer av arbetslagsträffar och lektioner. I rapporten identifierades fyra utvecklingsområden som ska arbetas vidare med under läsåret 2015/2016. Dessa var:

1. Skapa en hållbar struktur för utvecklingsarbete inom VO

2. Arbeta för att vända frånvaro till närvaro

3. Fördjupa arbetet med extra anpassningar (inklusive insikt i kunskap om olika diagnoser)

4. Utveckla dokumentationen och elevgenomgångar av elever i behov av stöd, samt fungerande rutiner för åtgärdsprogram

Om projektet slår väl ut ska det även överföras på fler yrkesprogram.

Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Under läsåret 2014/2015 valde förvaltningen att fortsätta med matematiklyftet, trots att det inte längre utgick något statsbidrag för det. Under läsåret läste därför alla gymnasielärare i matematik modulen ”Bedömning för lärande i matematik”. Tempot under läsåret 2013/2014 upplevdes som forcerat, vilket gjorde att lärarna inte alltid hann pröva metoderna i klassrummet på ett bra sätt. På grund av detta minskades takten till en träff i månaden istället för varannan vecka under 2014/2015. Det gjorde dessutom att takten är densamma som den satsning som görs för Bedömning för lärande för alla lärare. Under läsåret 2015/2016 kommer de lärare som undervisar på yrkesprogram läsa matematiklyftsmodulen ”Yrkesmatematik”. Detta görs tillsammans med ett antal yrkeslärare, för att öka möjligheten att öka infärgningen av yrkesprogrammets karaktär i matematiken, för att göra den mer relevant för eleverna. Eftersom den största problematiken i matematiken finns just för yrkesprogrammen känns detta som en angelägen och bra satsning. Vi kan se att nämndes beslut att fokusera på matematik har gett genomslag i resultaten. Andelen elever som får ett F i matematik 1a och 1b direkt efter genomgången kurs minskar. Av de eleverna som tog sin examen 2015 var det 5,73 procent som hade ett F i Ma 1a, 1b eller 1c.

8

Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2014/2015 påbörjades arbetet där alla lärare deltar, eller kommer att delta i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna består av 9 förstelärare som tillsattes under hösten 2013. Dessa, samt en annan lärare, gick under våren 2014 tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Efter detta har två nya förstelärare också blivit samtalsledare. Samtalsledarna träffas kontinuerligt under varje termin för ett utbyte sinsemellan och för att diskutera det material som används vid träffarna. På BFL-träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Just nu är de flesta grupperna inne i ett skede där de börjar observera varandras tekniker på lektioner, för att kunna få mer kollegial feedback på sin undervisning. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan mellan träffarna. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under höstterminen 2015 kommer en första utvärdering av lärarnas upplevelser göras via en enkät. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i sex år. (Borås visar också goda resultat, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram). Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Denna satsning bör pågå under minst fyra år, med viss modifiering av upplägget över tid.

En utvärdering av ”Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. En utvärdering av rutinen genomförandes den 8 maj 2015. Då deltog representanter från alla gymnasieskolorna. Det som framkom vid mötet var att skolorna var nöjda med rutinerna som helhet, men att man önskade vissa revideringar av blanketterna. Förenklingar av blanketterna genomfördes i flera fall. Dessutom tillkom en gemensam blankett för utredningar inför åtgärdsprogram, då det fanns ett önskemål om det. Rutinen i sig uppdaterades med förtydligande kring extra anpassningar, då Skolverket kommit ut med några förtydliganden. I andra sammanhang har det dock framkommit att det varierar hur pass känd rutinen är i verksamheten och därmed i vilken utsträckning den följs. Vid analysen bakom skillnaderna i resultaten för yrkesprogrammen så framkom att flera elever som inte fick sin gymnasieexamen och som borde haft ett upprättat åtgärdsprogram inte hade det. Det finns därför anledning att fortsätta att jobba med att göra rutinen till en naturlig del av den dagliga verksamheten. I samband med att en ny lärplattform upphandlas finns också krav på att den ska möjliggöra en digitalisering av hanteringen av åtgärdsprogram.

9

För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. Andelen elever som skuggar elever och klasser på gymnasieskolan har ökat jämfört med tidigare år. Alla gymnasieskolorna är positiva till skuggningen, men det finns också en känsla av att arbetet skulle kunna struktureras upp bättre tillsammans med grundskolan. Ett problem idag är att flera elever som anmält sig till skuggning inte dyker upp.

En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanställningen är genomförd i form av en rapport och redovisades som ett informationsärende på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 22 juni.

10

Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån

årets resultatrapport

I årets resultatrapport finns för andra gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden och ofta bara begränsas till jämförelser med 2014. Nämnden hade som mål att 90 procent (utifrån Skolverket sätt att räkna) av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 87 procent (gäller läsåret 2013/2014). I föregående års resultatrapport så kunde vi se att en stor förklaring till det resultatet låg hos yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan hur många som fick en examen på yrkesprogrammen var stora. I årets resultatrapport kan vi se att resultaten på yrkesprogrammen har förbättrats, och skillnaderna mellan yrkesprogrammen har också minskat betydligt. Särskilt Handels- och administrationsprogrammet (HA), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Industritekniska programmet (IN) har markant ökat andelen elever med gymnasieexamen. På HA med över 30 procentenheter. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är de program som ligger på eller under 65 procent av eleverna som nått sin examen, vilket var det riktvärde som nämnden satte för särskilda insatser i verksamhetsplanen för 2015-2017. Ett särskilt pilotprojekt är igångsatt för Vård- och omsorgsprogrammet, och siffrorna i årets resultatrapport, samt siffrorna för hur det ser ut hos eleverna i åk 2, talar för att det projektet ska få fortsatt prioritet. Om vi studerar programmens resultat och elevstruktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt elever från studieovana hem. Därmed blir Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. Det är viktigt att hålla kvar i den satsning på BFL som är påbörjad, för att den ska få ett ordentligt genomslag i verksamheten. Nämnden har sedan den första resultatrapporten för läsåret 2011/2012 kom valt att fokusera på utveckling av matematikutveckling. Detta då det var 23 procent av eleverna som hade ett F i antingen matematik 1a, 1b eller 1c. Bland avgångseleverna 2015 var det 5,73 procent av eleverna som hade ett F i nämnda kurser. Vi kan också se en utveckling där färre elever får ett F efter att kursen är avslutad i åk 1. Det innebär att det är färre som får F till att börja med, och att mindre resurser behöver läggas på att eleverna ska läsa upp sina underkända betyg. Problemet är fortfarande störst bland yrkeseleverna och under detta läsår (2015/2016) läser alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogrammen en särskild modul inom matematiklyftet som kallas yrkesmatematik. Tillsammans med yrkeslärare försöker matematiklärarna där arbeta med att göra matematiken mer kopplad till yrkesämnena och på så sätt mer motiverande att lära sig för eleverna. Eftersom Bedömning för lärande (BFL), är ett viktigt förhållningssätt för all undervisning kan det bli så att lärarna under läsåret 2016/2017 fasas in i den övergripande BFL-satsningen istället. Vi kan se att det finns en koppling mellan andelen elever som får gymnasieexamen och frånvaron på programmet. Program med hög frånvaro har överlag en större andel elever som inte får sin gymnasieexamen. Det är i sig inte något som förvånar. Det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren vad hen kan, som underlag för bedömningen. Förhållandet har dock stärkts i jämförelse med föregående år. Varje skola arbetar på olika sätt med frånvaro, men hur intensivt arbetet ser ut varierar mellan såväl skolor somprogram. Delvis kan detta vara bra då frånvaroproblematiken är olika stor på olika program, men resultaten talar för att skolorna behöver jobba mer ingående med denna fråga. Det finns andra kommuner som har jobbat med att vända frånvaro till närvaro med goda resultat, exempelvis Vänersborg. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i

11

många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder:

Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program.

Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år.

Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning.

Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron.

En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden.

12

Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet

läsåret 2014/2015

Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever som fick gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan.

Gymnasieexamen Halmstad Utbildning Läsår 2014/2015

Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig %

Pojke 404 83,17 14,08 68,45

Flicka 400 85,00 15,43 93,82

Total 804 84,08 14,76 81,21

Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 84,08 procent fick sin gymnasieexamen. Vi kan även se att det finns en skillnad mellan könen då 85,0 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan 83,17 procent av killarna fick det. Det finns en stor skillnad mellan killar och tjejer när det gäller andelen elever som får en grundläggande behörighet till högskolan. Detta förklaras troligen av att en större andel tjejer går på högskoleförberedande program, medan en större andel killar går på yrkesprogram, där det inte ingår en automatisk behörighet till högskolan. Läsår 2013/2014

Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig %

Pojke 514 80,55 14,11 70,77

Flicka 448 84,15 15,26 94,16

Total 962 82,22 14,66 81,92

Om vi jämför med resultaten från läsåret 2013/2014 så kan vi se att andelen som fick sin gymnasieexamen har ökat med 1,82 procentenheter mellan åren. Poängsnittet har gått upp med 0,10 poäng. Däremot har andelen elever som får en grundläggande behörighet till gymnasieskolan minskat något.

Yrkesexamen

Skola Programkod Antal elever Andel med yrkes.ex % Poängsnitt Behörig %

Kattegattgymnasiet BA 60 83,33 13,49 20,00

EE 30 83,33 13,09 24,00

FT 31 77,42 13,31 4,17

IN 6 83,33 14,91 20,00

VF 9 77,78 12,76 14,29

Total 136 81,62 13,38 17,12

Sannarpsgymnasiet BF 12 83,33 13,02 70,00

VO 40 65,00 13,60 80,77

Total 52 69,23 13,43 77,78

Sturegymnasiet BF 6 16,67 16,82 100,00

HA 32 75,00 13,93 87,50

HT 24 79,17 14,14 31,58

RL 21 61,90 14,65 15,38

VO 2 0,00 - -

Total 85 67,06% 14,22 52,63

Total 273 74,73% 13,62 37,75

I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkesexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 74,73 procent av eleverna som gick på yrkesprogrammen fick en yrkesexamen. Det är en ökning från föregående år med 4,18 procentenheter. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller

13

flera kurser i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vissa programspecifika karaktärsämneskurser kan också krävas. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna fått en högskolebehörighet eller inte. Vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 17,12 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet, medan det är 77,78 procent på Sannarpsgymnasiet och 52,63 procent på Sturegymnasiet. Det är till viss del naturligt efter programmens karaktär. Man kan till exempel tänka sig att flera av de som läser på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) vill gå vidare och läsa till exempelvis sjuksköterska, medan elever på Fordons- och transportprogrammet (FT) räknar med att börja arbeta direkt. Det beror också på om skolan valt att erbjuda högskoleförberedande examen inom ramen för programmet eller om eleven måste välja till kurser inom ramen för individuellt val, eller läsa utökat program.

Skola Programkod

Andel med yrkes.ex % 2013/2014

Andel med yrkes.ex % 2014/2015 Utveckling

Kattegattgymnasiet BA 91,18 83,33 -8,85

EE 72,73 83,33 +10,60

FT 71,43 77,42 +5,99

IN 62,50 83,33 +20,83

VF 85,71 77,78 -7,93

Total 80,86 81,62 +0,76

Sannarpsgymnasiet BF 58,97 83,33 +24,36

VO 59,57 65,00 +5,47

Total 59,30 69,23 +9,93

Sturegymnasiet BF (LÄ) 0,00 16,67 +16,67

HA 44,44 75,00 +30,56

HT 56,25 79,17 +22,82

RL 73,81 61,90 -11,91

VO (LÄ) - 0,00 +-0

Total 61,54 67,06 +5,52

Total 70,55 74,73 +4,18

I tabellen ovan kan vi se skillnaderna i resultat gällande yrkesprogrammen, mellan läsåret 2013/2014 och läsåret 2014/2015. Läsåret 2013/2014 fanns det en kraftig variation mellan programmen gällande andelen elever som fick sin yrkesexamen. Denna skillnad har minskat något 2014/2015. Det förekommer dock fortfarande skillnader mellan programmen. Vissa program har gjort stora framsteg. Exempelvis har Industritekniska programmet (IN), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Handels- och administrationsprogrammet (HT) och Hotell- och turismprogrammet (HT) samtliga ökat med över 20 procentenheter. IN och BF har förvisso ganska små elevtal, och där kan en enskild elev göra stor skillnad. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) har båda gått tillbaka i resultat. BA stod dock ut läsåret 2013/2014 med mycket goda resultat, även i förhållande till riket.

14

Högskoleförberedande examen

Högskoleförberedande examen Programkod

Antal elever Andel med högskoleförb.ex % Poängsnitt Behörig %

Kattegattgymnasiet EK 54 88,89 14,62 100,00

NA 95 97,89 16,78 100,00

TE 55 81,82 14,26 100,00

Total 204 91,18 15,61 100,00

Sannarpsgymnasiet HU 7 85,71 15,98 100,00

NA 49 81,63 15,76 100,00

SA 140 87,86 14,27 100,00

Total 196 86,22 14,69 100,00

Sturegymnasiet ES 106 86,79 15,61 100,00

SA 31 77,42 15,20 100,00

Total 137 84,67 15,52 100,00

Total 537 87,71 15,26 100,00

I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 87,71 procent av eleverna som fick sin examen, vilket är en liten nedgång på 0,5 procentenheter jämfört med läsåret 2013/2014. Poängsnittet har istället ökat från 14,98 2013/2014 till 15,26 2014/2015. Det innebär att andelen elever som når de mer kvalitativa betygsstegen har ökat. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 1-3, Engelska 5 och 6 och Matematik 1. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. I tabellen nedan ser vi en jämförelse mellan andelen elever som fick en högskoleförberedande examen 2013/2014 med 2014/2015.

Högskoleförberedande program Programkod

Andel med högskoleförb.ex % 2013/2014

Andel med högskoleförb.ex % 2014/2015 Utveckling

Kattegattgymnasiet EK 93,24 88,89 -4,35

NA 98,06 97,89 -0,17

TE 86,90 81,82 -5,08

Total 93,10 91,18 -1,92

Sannarpsgymnasiet HU 100,00 85,71 -14,29

NA 90,00 81,63 -8,37

SA 84,57 87,86 +3,29

Total 86,24 86,22 -0,02

Sturegymnasiet ES 82,81 86,79 +3,98

SA 82,76 77,42 -5,34

Total 82,80 84,67 +1,87

Total 88,21 87,71 -0,50

Vi kan se att det skett förändringar på samtliga program i någon mån. Störst procentuell skillnad finns på Humanistiska programmet, men då det bara är 7 elever som går där så rör det sig om en elev som inte fått sin examen. Nedgångar på relativt många av programmen vägs delvis upp av bättre resultat på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) på Sannarpsgymnasiet och Estetiska programmet (ES) som har många elever.

15

Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer läsår 2013/2014 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, gällande andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2013/2014. Statistik för läsåret 2014/2015 finns ännu inte att tillgå. Tabellen visar andelen elever som fick gymnasieexamen totalt, hur många på de högskoleförberedande programmen som fick sin examen och hur många på yrkesprogrammen som fick sin examen.

Andel elever med gymnasieexamen 2014 i %

Huvudmän Gymnasieexamen Huvudmän Högskoleför. Huvudmän Yrkes

Umeå 98,0 Umeå 99,6 Umeå 95,3

Falun 96,1 Karlskrona 98,3 Örnsköldsvik 95,2

Karlskrona 96,1 Falun 98,2 Falun 93,4

Örnsköldsvik 94,7 Hässleholm 97,3 Karlskrona 92,9

Hässleholm 93,2 Varberg 96,2 Gävle 91,4

Borås 92,6 Lund 94,7 Borås 91,2

Varberg 92,3 Örnsköldsvik 94,4 Växjö 90,9

Luleå 91,9 Växjö 94,3 Luleå 90,0

Lund 91,9 Örebro 94,2 Jönköping 88,1

Uppsala 91,5 Uppsala 94,0 Hässleholm 87,9

Gävle 91,4 Skellefteå 94,0 Nyköping 86,9

Örebro 91,2 Borås 93,7 Uddevalla 86,9

Växjö 90,9 Eskilstuna 93,4 Varberg 86,4

Skellefteå 90,7 Trollhättan 93,3 Skellefteå 86,1

Eskilstuna 90,1 Gävle 93,2 Eskilstuna 85,8

Jönköping 89,9 Luleå 92,8 Östersund 85,8

Trollhättan 89,9 Halmstad 92,5 Örebro 85,6

Nyköping 89,8 Linköping 92,1 Skövde 85,5

Uddevalla 89,7 Norrköping 92,1 Trollhättan 85,4

Kristianstad 89,1 Uddevalla 91,9 Kristianstad 85,4

Östersund 88,2 Nyköping 91,8 Uppsala 83,5

Kalmar 88,1 Kristianstad 91,2 Kalmar 83,5

Linköping 88,0 Jönköping 90,9 Helsingborg 79,9

Skövde 87,8 Kalmar 90,9 Linköping 78,6

Halmstad 86,7 Östersund 90,8 Södertälje 78,6

Västerås 85,7 Skövde 90,1 Lund 77,6

Karlstad 85,1 Västerås 89,6 Västerås 77,1

Norrköping 84,8 Karlstad 89,2 Sundsvall 77,0

Södertälje 84,2 Sundsvall 87,9 Halmstad 76,7

Sundsvall 84,1 Södertälje 87,7 Karlstad 75,5

Helsingborg 84,0 Helsingborg 87,0 Norrköping 75,3

I tabellen kan vi se att Halmstad ligger på 25 plats av de 31 kommunerna när det gäller andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2014/2015, med 86,7 procent. På de högskoleförberedande programmen fick 92,5 procent sin examen, vilket motsvarar plats 17. På yrkesprogrammen fick 76,7 procent av eleverna sin examen, vilket motsvarar plats 29 i jämförelse med gruppen större städer. Dessa siffror är givetvis inte upplyftande, och det finns ett behov av förbättra resultaten, framförallt på yrkesprogrammen. Den uppmärksamme läsaren kommer konstatera att dessa siffror inte motsvarar de siffror för 2013/2014 som vi tidigare redovisat. Anledningen är att Skolverket räknar ut sin statistik på ett något annorlunda sätt. I vår egen statistik räknar vi med alla elever som inte nått en gymnasiebehörighet. Skolverket redovisar endast de elever som har fått ett betyg i 2500 poäng. Det innebär att elever som har fått ett streck (där det alltså inte funnits underlag för att ens sätta ett F, vanligen p.g.a. stor frånvaro), eller elever som av någon anledning fått sitt program reducerat (en kurs har av någon anledning plockats bort) inte räknas med i statistiken. I teorin skulle alltså kommuner som vill få bättre siffror i Skolverkets

16

statistik kunna välja att reducera programmet för alla elever som de tror inte kommer att få en gymnasieexamen. Det skulle kunna leda till 100-procentig måluppfyllelse i Skolverkets siffor. Nu är detta ett teoretiskt resonemang och inte en anklagelse riktat mot de andra kommunerna i gruppen större städer. Däremot är det säkerligen så att det finns en storvariation mellan kommunerna gällande hur ofta en elev får ett reducerat program. Vilket i sig påverkar Skolverkets statistik. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har framfört att detta sätt att räkna kan ge en skev verklighetsbild till Skolverket. Tabellen nedan visar istället den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som fick sitt avgångsbetyg (vilket innebär antingen ett examensbevis eller studiebevis) läsåret 2013/2014.

Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick

avgångsbetyg

Huvudmän 2014

Lund 14,7

Hässleholm 14,6

Luleå 14,5

Falun 14,3

Skellefteå 14,2

Umeå 14,2

Örnsköldsvik 14,2

Linköping 14,2

Varberg 14,2

Uppsala 14,2

Karlskrona 14,1

Uddevalla 14,1

Skövde 14,0

Halmstad 14,0

Kristianstad 14,0

Gävle 14,0

Jönköping 13,9

Örebro 13,9

Borås 13,9

Växjö 13,8

Eskilstuna 13,8

Karlstad 13,8

Västerås 13,6

Norrköping 13,4

Helsingborg 13,3

Nyköping 13,2

Sundsvall 13,2

Södertälje 13,1

Kalmar Finns ej

Trollhättan Finns ej

Östersund Finns ej

Halmstad har här 14,0 poäng, vilket blir en delad 13 plats. Det indikerar att de elever som faktisk fick ett avgångsbetyg, genom Skolverkets sätt att räkna genom att bara ta med de elever som fick betyg i 2500 poäng, låg på en genomsnittlig nivå, jämfört med de andra kommunerna.

17

Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och

gymnasiearbetet

Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni 2015. I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2014/2015 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program numera är så att dessa kurser läses på tre eller fyra terminer, och därmed inte är satta ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad den 10 september.

Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per kurs och kön.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Kön % % % % % % Antal

Matematik 1a Flicka - 2,25% 8,99% 14,61% 57,30% 16,85% 89

Pojke 1,15% 0,57% 9,20% 18,97% 60,34% 9,77% 174

Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263

Matematik 1b Flicka 0,93% 7,41% 19,44% 19,44% 48,15% 4,63% 216

Pojke - 7,38% 9,02% 31,15% 50,00% 2,46% 122

Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 338

Matematik 1c Flicka 23,16% 17,89% 40,00% 6,32% 11,58% 1,05% 95

Pojke 19,63% 21,50% 24,30% 23,36% 11,21% - 107

Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50% 202

Total 5,85% 8,47% 17,56% 19,55% 42,84% 5,73% 803

Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per program.

Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Programkod % % % % % % Antal

Matematik 1a BA - - 8,47% 13,56% 64,41% 13,56% 59

BF 12,50% 6,25% - 6,25% 68,75% 6,25% 16

EE - 3,33% 26,67% 30,00% 40,00% - 30

FT - - 3,45% 6,90% 75,86% 13,79% 29

HA - - 6,25% 21,88% 53,13% 18,75% 32

HT - - 13,64% 13,64% 68,18% 4,55% 22

IN - - 16,67% - 66,67% 16,67% 6

RL - 4,76% 9,52% 33,33% 33,33% 19,05% 21

VF - - 11,11% 55,56% 33,33% - 9

VO - - 2,56% 10,26% 69,23% 17,95% 39

Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263

Matematik 1b EK 3,70% 7,41% 29,63% 14,81% 42,59% 1,85% 54

ES - 6,60% 9,43% 29,25% 46,23% 8,49% 106

HU - - 57,14% - 42,86% - 7

SA - 8,38% 13,77% 23,95% 52,10% 1,80% 167

Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 334

Matematik 1c NA 26,76% 19,72% 34,51% 10,56% 8,45% - 142

SA - - - 33,33% 66,67% - 3

TE 9,09% 21,82% 27,27% 27,27% 14,55% - 55

Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50% 200

18

Vid den första resultatrapporten som togs fram för läsåret 2011/2012 var det sammanlagda resultatet i Matematik 1a, 1 b och 1c att 22,86 procent av eleverna hade ett underkänt betyg, ett F. Detta föranledde att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade att fokusera på att utveckla matematiken. Vid resultatrapporten för 2012/2013 var det 13,59 procent av eleverna i åk 1 som fick ett F i matematik. Med andra ord hade det redan skett en förbättring gällande resultaten i åk 1 med ca 10 procentenheter mellan åren. Nedan görs en jämförelse med de betyg i matematik som eleverna fick i årskurs 1 och de betygen som de hade när de gick ur gymnasieskolan 2015.

Åk 1 lå 2012/2013 Vid utgång åk 3 2015

Betyg F F F F Upphämtade elever

Kurs Antal % Antal % Antal %

Matematik 1a 80 31,50% 32 12,17% 48 60,00%

Matematik 1b 17 6,07% 13 3,85% 4 26,53%

Matematik 1c 7 3,03% 1 0,50% 6 85,71%

Total 104 13,59% 46 5,73% 58 55,77%

Som vi kan se ovan har skolorna arbetat aktivt för att de elever som fick ett F när de läste matematik i åk 1 skulle få ett godkänt betyg innan de gick ur gymnasiet. Av de elever som läste Matematik 1a, vilket motsvarar alla elever på yrkesprogrammen, var det 31,5 procent som fick ett F i årskurs 1. När dessa elever nu gick ur gymnasiet var det 12,17 procent som hade kvar sitt F. För eleverna som läser Matematik 1b hade siffrorna gått från 6,07 procent till 3,85 procent. Totalt sett för alla elever i åk 1 fick 13,59 procent ett underkänt betyg läsåret 2012/2013. När denna årskull gick ut gymnasiet i juni 2014 hade 5,73 procent kvar sitt F. Resterande elever har med stöd från skolorna kunna läsa upp sitt betyg och därmed få möjlighet att få ut sin gymnasieexamen. Nedan presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2014/2015. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år.

Betyg Ma åk 1 lå 2014/2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Programkod % % % % % % Antal

Matematik 1a BA 3,77% - 7,55% 32,08% 52,83% 3,77% 53

BF - - 11,11% 33,33% 55,56% - 9

EE 11,11% 7,41% 22,22% 25,93% 33,33% - 27

FT 3,33% 6,67% 13,33% 13,33% 63,33% - 30

HA* - - 22,22% 33,33% 44,44% - 9

HT* - 21,43% 14,29% 21,43% 42,86% - 14

IN - - 20,00% 20,00% 60,00% - 10

RL - 4,00% 12,00% 20,00% 40,00% 24,00% 25

VF - 11,11% 22,22% 11,11% 55,56% - 9

VO - - 5,56% 19,44% 55,56% 19,44% 36

Total 2,70% 4,05% 12,61% 23,42% 50,45% 6,76% 222

Matematik 1b EK 2,67% 12,00% 12,00% 24,00% 48,00% 1,33% 75

ES* 3,51% 19,30% 22,81% 17,54% 35,09% 1,75% 57

SA 4,19% 11,38% 9,58% 34,13% 33,53% 7,19% 167

Total 3,68% 13,04% 12,71% 28,43% 37,46% 4,68% 299

Matematik 1c NA 27,27% 25,32% 22,73% 14,29% 10,39% - 154

SA - - - 50,00% 50,00% - 2

TE 4,26% 17,02% 40,43% 31,91% 6,38% - 47

Total 21,67% 23,15% 26,60% 18,72% 9,85% - 203

* På Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuds eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. Dessa elevers betyg finns med andra ord inte med i

19

statistiken. Det innebär att siffrorna för HA, HT, RL och ES inte ska jämföras med de andra programmen. Det är troligt att dessa elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik, och att några av dem kommer få betyget F. Nedan presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de fyra senaste läsåren.

Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 läsår 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 F lå 2013/2014

F lå 2014/2015

Kurs Program % % % %

Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% 3,77%

BF 64,00% Finns ej detta lå Finns ej detta lå 0,00%

EE 7,69% 15,15% 10,00% 0,00%

FT 33,33% 48,28% 0,00% 0,00%

HA 66,67% 38,46% 41,67% 0,00%

HT 26,67% 39,13% 6,67% 0,00%

IN 22,22% 28,57% 0,00% 0,00%

RL 21,43% 43,48% 26,09% 24,00%

VF 13,33% 11,11% 0,00% 0,00%

VO 52,00% 34,21% 33,33% 19,44%

Total 36,88% 31,50% 20,18% 6,76%

Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% 1,33%

ES 29,29% 3,08% 3,64% 1,75%

SA 25,74% 9,21% 18,56% 7,19%

Total 22,77% 6,07% 12,00% 4,68%

Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% 0,00%

TE 4,94% 1,72% 0,00% 0,00%

Total 4,74% 3,03% 1,42% 0,00%

Vid jämförelsen är det då viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med tidigare år. Det påverkar också resultaten för helheten av kurserna. I vissa fall är betygen inte satta för alla elever (men så har även varit fallet tidigare år). Det är totalt 17 elever som inte fått sina betyg ännu. Det är troligt att några av dessa elever kan få ett F. Även med hänsyn tagen till detta måste det sägas att det skett en anmärkningsvärd förbättring av andelen elever som får ett F i någon av matematikkurserna i åk 1. Nämndens fokus på att höja resultaten inom matematik har gett önskad effekt.

Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna 2015. Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Kön % % % % % % Antal

Engelska 5 Flicka 14,07% 21,36% 32,41% 16,58% 14,57% 1,01% 398

Pojke 10,12% 14,81% 28,15% 24,94% 20,25% 1,73% 405

Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803

Vi kan se att det totalt det totalt sett var 1,37 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5. Detta kan jämföras med att 12,08 procent fick ett A i samma kurs. Förra året kunde vi se att andelen tjejer som fick F var större än killar i Engelska 5 bland avgångseleverna. Detta resultat är bland årets avgångselever det omvända. Andelen elever med F har minskat från 2,94 procent till 1,37 procent bland avgångseleverna 2014 och 2015.

20

I tabellen nedan visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Programkod % % % % % % Antal

Engelska 5 BA 1,64% 1,64% 13,11% 32,79% 45,90% 4,92% 61

BF - - 17,65% 41,18% 29,41% 11,76% 17

EE 10,00% 16,67% 36,67% 13,33% 23,33% - 30

EK 18,52% 11,11% 48,15% 14,81% 7,41% - 54

ES 11,32% 14,15% 42,45% 20,75% 11,32% - 106

FT - 3,23% 9,68% 25,81% 51,61% 9,68% 31

HA 3,23% 29,03% 38,71% 19,35% 9,68% - 31

HT - 12,50% 25,00% 25,00% 33,33% 4,17% 24

HU 14,29% 14,29% 42,86% 28,57% - - 7

IN - 16,67% 16,67% 50,00% 16,67% - 6

NA 33,10% 33,10% 23,94% 5,63% 4,23% - 142

RL - 14,29% 38,10% 23,81% 19,05% 4,76% 21

SA 8,24% 19,41% 34,71% 24,12% 13,53% - 170

TE 10,91% 29,09% 21,82% 27,27% 10,91% - 55

VF - - 55,56% 22,22% 22,22% - 9

VO 5,13% 10,26% 17,95% 25,64% 38,46% 2,56% 39

Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803

Vi kan se att resultaten skiljer sig åt en del mellan programmen. Störst andel F finns inom Barn- och fritidsprogrammet (BF). Där efter är det Fordons- och transportprogrammet (FT) som har störst andel underkända elever. Störst andel elever med ett A finns på Naturvetenskapsprogrammet, där det är 33,10 procent som fått det högsta betyget. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2014/2015. Betyg Eng 5 åk 1 läsår 2014/2015 A B C D E F Total

Programkod % % % % % % Antal

BA 1,64% 1,64% 24,59% 37,70% 34,43% - 61

BF - 25,00% 6,25% 25,00% 43,75% - 16

EE 19,23% 11,54% 26,92% 23,08% 11,54% 7,69% 26

EK 18,06% 15,28% 40,28% 20,83% 5,56% - 72

ES - - 100,00% - - - 1

FT 3,70% 14,81% 33,33% 22,22% 25,93% - 27

HA - 16,67% 11,11% 16,67% 50,00% 5,56% 18

HT 16,00% 16,00% 24,00% 36,00% - 8,00% 25

IN 25,00% - 12,50% 37,50% 25,00% - 8

NA 47,71% 15,03% 27,45% 6,54% 2,61% 0,65% 153

RL - 11,11% 41,67% 22,22% 22,22% 2,78% 36

SA 10,37% 20,00% 33,33% 17,04% 18,52% 0,74% 135

TE 15,22% 43,48% 32,61% 8,70% - - 46

VF 10,00% 30,00% 40,00% 10,00% 10,00% - 10

VO 2,63% 18,42% 18,42% 42,11% 10,53% 7,89% 38

Total 18,15% 16,96% 29,61% 19,49% 14,14% 1,64% 672

Föregående år hade 4,76 procent av eleverna i årskurs 1, ett F i Engelska 5. I år har detta resultat förbättrats till 1,64 procent. Störst andel underkända finns på Hotell- och turismprogrammet med 8,00 procent. Därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) och El- och energiprogrammet (EE) och). Andelen elever som fått A på Naturvetenskapliga programmet (NA) har ökat med 21,5 procentenheter mellan läsåret 2013/2014 och 2014/2015.

21

Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna 2015.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Kön % % % % % % Antal

Svenska 1 Flicka 17,97% 20,57% 27,60% 20,05% 13,02% 0,78% 384

Pojke 6,08% 7,85% 21,27% 32,15% 30,63% 2,03% 395

Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779

Vi kan se att 1,41 procent av eleverna hade ett F. Bland tjejerna var det bara 0,78 procent som hade ett F. Bland killarna var det istället 2,03 procent. Skillnaden är också mycket stor om man ser till de högre betygsstegen. 38,54 procent av tjejerna har fått ett A eller B, medan samma siffra för killarna är 13,93 procent. Nedan ser vi resultatet fördelat per program.

Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Programkod % % % % % % Antal

Svenska 1 BA - 3,33% 13,33% 36,67% 41,67% 5,00% 60

BF - 13,33% 20,00% 26,67% 40,00% - 15

EE - 3,45% 27,59% 20,69% 48,28% - 29

EK 9,62% 15,38% 30,77% 26,92% 17,31% - 52

ES 11,54% 20,19% 27,88% 27,88% 12,50% - 104

FT - - 3,33% 46,67% 43,33% 6,67% 30

HA - 13,33% 30,00% 23,33% 33,33% - 30

HT - 4,17% 25,00% 25,00% 41,67% 4,17% 24

HU 16,67% 33,33% 50,00% - - - 6

IN - - 20,00% 40,00% 20,00% 20,00% 5

NA 47,10% 26,09% 18,12% 7,25% 1,45% - 138

RL - 9,52% - 42,86% 42,86% 4,76% 21

SA 3,61% 15,66% 33,73% 28,92% 18,07% - 166

TE 7,41% 9,26% 33,33% 33,33% 16,67% - 54

VF - - 11,11% 33,33% 55,56% - 9

VO - - 16,67% 33,33% 41,67% 8,33% 36

Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779

Vi kan se att störst andel av elever med F finns på Industritekniska programmet (IN) med 20 procent (dock rör det sig endast om en elev). Där efter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 8,33 procent. Störst andel elever med A har återigen Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 47,10 procent. De anmärkningsvärt höga resultaten har föranlett en diskussion kring betyg och bedömning och har lett till att samrättning av nationella prov har påbörjats på Kattegattgymnasiet.

22

Nedan presenteras resultaten i Svenska 1 för årskurs 1 läsåret 2014/2015 för de program som läser kursen på två terminer. Estetiska programmet får sina betyg i årskurs 2.

1,86 procent av eleverna har fått ett F och 0,16 procent ett streck i Svenska 1. Läsåret 203/2014 var det 2,83 procent som fick ett F. Störst andel underkända finns på Handels- och administrationsprogrammet procent med 11,76 procent F, därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 10,26 procent. Vi kan också se att Naturvetenskapsprogrammet (NA) fortfarande är det program där störst andel elever får ett A i Svenska 1, 28,62 procent. Detta är dock betydligt lägre än de synnerligen höga siffrorna från 2011/2012. Den sambedömning som genomförts på de nationella proven på Kattegattgymnasiet har troligen lett till en mer likvärdig betygsbedömning.

Svenska som andraspråk Elever med ett annat modersmål får läsa svenska som andraspråk istället för svenska om de önskar det. Eftersom det är få elever som läser detta ämne presenteras det endast på övergripande nivå.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E Total

Kurs Kön % % % % % Antal

Svenska som andraspråk 1 Flicka 12,50% 18,75% 50,00% 12,50% 6,25% 16

Pojke - - 20,00% 30,00% 50,00% 10

Total 7,69% 11,54% 38,46% 19,23% 23,08% 26

Vi kan se att inga av eleverna fick ett F, medan 7,69 procent fick ett A.

Betyg Sv1 åk 1 läsår 2014/2015 A B C D E F - Total

Programkod % % % % % % % Antal

BA - 3,64% 18,18% 36,36% 41,82% - - 55

BF - - 20,00% 20,00% 53,33% 6,67% - 15

EE - - 52,17% 13,04% 30,43% 4,35% - 23

EK 12,50% 20,83% 27,78% 20,83% 16,67% 1,39% - 72

ES - - - - 100,00% - - 1

FT - 13,79% 34,48% 17,24% 31,03% - 3,45% 29

HA - 11,76% 17,65% 35,29% 23,53% 11,76% - 17

HT 8,70% 13,04% 21,74% 21,74% 26,09% 8,70% - 23

IN - 12,50% 37,50% 25,00% 25,00% - - 8

NA 38,62% 24,83% 26,90% 8,28% 0,69% 0,69% - 145

RL - 8,82% 23,53% 29,41% 38,24% - - 34

SA 7,94% 19,05% 30,16% 23,81% 19,05% - - 126

TE 2,17% 23,91% 36,96% 28,26% 8,70% - - 46

VF - 18,18% 45,45% 18,18% 18,18% - - 11

VO - - 30,77% 25,64% 33,33% 10,26% - 39

Total 12,11% 15,99% 28,73% 21,12% 20,03% 1,86% 0,16% 644

23

Historia I de gymnasiegemensamma ämnena ingår även Historia. De kurser som ingår i alla program är antingen Historia 1a1 eller Historia 1b. Historia 1b läses av Humanistiska programmet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Pre International Baccalaureate Diploma Program, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Resterande program läser Historia 1a1. I tabellen nedan kan vi se betygen för avgångsklasserna i båda kurserna för hela Halmstad Utbildning.

Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Kön % % % % % % % Antal

Historia 1a1 Flicka 1,01% 9,09% 21,21% 26,26% 32,32% 10,10% - 99

Pojke 1,80% 3,15% 12,61% 23,42% 53,60% 5,41% - 222

Total 1,56% 4,98% 15,26% 24,30% 47,04% 6,85% - 321

Historia 1b Flicka 14,29% 21,59% 26,91% 18,94% 16,61% 1,33% 0,33% 301

Pojke 10,00% 16,67% 21,67% 20,56% 30,00% 1,11% - 180

Total 12,68% 19,75% 24,95% 19,54% 21,62% 1,25% 0,21% 481

Total 8,23% 13,84% 21,07% 21,45% 31,80% 3,49% 0,12% 802

Vi kan se att 3,61 procent av eleverna har fått ett underkänt betyg i Historia. Föregående år var samma siffra 5,85 procent. Fler flickor än pojkar får ett F i Historia 1a1, 10,10 procent jämfört med 5,41 procent. Samma trend kunde vi se föregående år. Resultaten i Historia 1b har förbättrats från 4,17 procent av eleverna som hade F till 1,25 procent av eleverna. I tabellen nedan ser vi resultatet per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Programkod % % % % % % % Antal

Historia 1a1 BA - 3,33% 11,67% 18,33% 63,33% 3,33% - 60

BF 5,88% 11,76% 11,76% 11,76% 58,82% - - 17

EE - - 10,00% 16,67% 73,33% - - 30

FT - - 3,33% 13,33% 66,67% 16,67% - 30

HA - 9,38% 15,63% 50,00% 15,63% 9,38% - 32

HT - 9,09% 13,64% 31,82% 45,45% - - 22

IN - - - 50,00% 33,33% 16,67% - 6

RL - 14,29% 14,29% 28,57% 28,57% 14,29% - 21

TE 7,41% 3,70% 25,93% 35,19% 27,78% - - 54

VF - - 11,11% - 88,89% - - 9

VO - 5,00% 25,00% 12,50% 37,50% 20,00% - 40

Total 1,56% 4,98% 15,26% 24,30% 47,04% 6,85% - 321

Historia 1b EK 5,56% 29,63% 27,78% 20,37% 12,96% 3,70% - 54

ES 10,38% 8,49% 25,47% 26,42% 28,30% 0,94% - 106

HU - - 71,43% 28,57% - - - 7

NA 25,35% 33,10% 17,61% 7,75% 14,08% 1,41% 0,70% 142

SA 6,47% 13,53% 28,24% 24,71% 26,47% 0,59% - 170

Total 12,68% 19,75% 24,95% 19,54% 21,62% 1,25% 0,21% 479

Föregående år hade Handels- och administrationsprogrammet (HA) störst andel F med 33,33 procent. I år ligger de istället på 9,38 procent. Störst andel elever med F finns i år istället på Vård- och omsorgsprogrammet med 20,00 procent. Därefter kommer El- och energiprogrammet (EE) och Industekniska programmet (IN), både med 16,67 procent.

24

Samhällskunskap Alla elever läser antingen Samhällskunskap 1a1 eller Samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1b läses av alla högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen läser Historia 1a1. Nedan presenteras resultaten i dessa två kurser för avgångseleverna 2015. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Kön % % % % % % % Antal

Samhällskunskap 1a1 Flicka - 8,99% 16,85% 23,60% 48,31% 2,25% - 89

Pojke 1,13% 3,39% 9,60% 33,90% 45,20% 4,52% 2,26% 177

Total 0,75% 5,26% 12,03% 30,45% 46,24% 3,76% 1,50% 266

Samhällskunskap 1b Flicka 20,65% 19,68% 28,06% 17,10% 13,55% 0,97% - 310

Pojke 11,95% 9,29% 26,99% 23,89% 26,11% 1,77% - 226

Total 16,98% 15,30% 27,61% 19,96% 18,84% 1,31% - 536

Total 11,60% 11,97% 22,44% 23,44% 27,93% 2,12% 0,50% 802

I Samhällskunskap 1a1 var det 2014 10,78 procent av tjejerna som hade fått ett F. Detta år är denna siffra nere i 2,25 procent. Av killarna var det 5,85 procent som hade ett F eller ett streck 2014 och 2015 var det 6,78 procent. Totalt sett är det 2,12 procent av eleverna som fått ett F och 0,50 procent av eleverna som fått ett streck. Det är en förbättring jämfört med 2014. Vi kan också se att det vanligaste betyget i Samhällskunskap 1a1 är ett E, 46,24 procent av eleverna har fått det. I Samhällskunskap 1b är däremot det vanligaste betyget ett C. Fördelningen mellan programmen ser vi i tabellen nedan. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Programkod % % % % % % % Antal

Samhällskunskap 1a1 BA - 5,17% 15,52% 32,76% 44,83% - 1,72% 58

BF 11,76% 5,88% 17,65% 41,18% 23,53% - - 17

EE - - 6,67% 43,33% 50,00% - - 30

FT - - 3,23% 22,58% 58,06% 6,45% 9,68% 31

HA - 9,38% 12,50% 31,25% 43,75% 3,13% - 32

HT - 4,55% 18,18% 22,73% 50,00% 4,55% - 22

IN - - - 50,00% 33,33% 16,67% - 6

RL - 14,29% 4,76% 42,86% 19,05% 19,05% - 21

VF - - 11,11% - 88,89% - - 9

VO - 7,50% 17,50% 20,00% 52,50% 2,50% - 40

Total 0,75% 5,26% 12,03% 30,45% 46,24% 3,76% 1,50% 266

Samhällskunskap 1b EK 20,37% 16,67% 31,48% 22,22% 9,26% - - 54

ES 10,48% 20,00% 26,67% 18,10% 20,00% 4,76% - 105

HU - 28,57% 42,86% - 14,29% 14,29% - 7

NA 39,44% 21,13% 28,17% 9,15% 2,11% - - 142

SA 5,88% 10,00% 27,65% 28,24% 27,65% 0,59% - 170

TE 5,56% 3,70% 22,22% 27,78% 40,74% - - 54

Total 16,98% 15,30% 27,61% 19,96% 18,84% 1,31% - 532

Naturvetenskapsprogrammet (NA) och Ekonomiprogrammet (EK) är de program där det finns störst andel elever som har fått ett A i kursen Samhällskunskap 1b. I Samhällskunskap 1a1 är det endast två elever som har fått ett A och de finns på Barn- och fritidsprogrammet (BF). Störst andel elever med betyget F i Samhällskunskap 1b hittar vi på Humanistiska programmet, men de 14,29 procenten motsvarar endast en elev. I Samhällskunskap 1a1 finns störst andel F hos Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL).

25

Naturkunskap Naturkunskap 1a1 läses av alla yrkesprogram och Naturkunskap 1b läses av alla de högskoleförberedande programmen förutom Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som inte läser Naturkunskap som ämne. Nedan presenteras resultaten för de båda kurserna för avgångsklasserna 2015. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Kön % % % % % % Antal

Naturkunskap 1a1 Flicka 3,41% 6,82% 17,05% 17,05% 42,05% 13,64% 88

Pojke 2,79% 9,50% 19,55% 22,91% 37,99% 7,26% 179

Total 3,00% 8,61% 18,73% 20,97% 39,33% 9,36% 267

Naturkunskap 1b Flicka 12,56% 19,53% 27,44% 15,81% 21,86% 2,79% 215

Pojke 5,79% 12,40% 32,23% 20,66% 23,97% 4,96% 121

Total 10,12% 16,96% 29,17% 17,56% 22,62% 3,57% 336

Total 6,97% 13,27% 24,54% 19,07% 30,02% 6,14% 603

2014 var det 15,17 procent bland eleverna som läst Naturkunskap 1a1 som hade fått ett F. 2015 är denna siffra nere på 9,36 procent. Det är ett bra framsteg, samtidigt som andelen måste bli ännu lägre. I Naturkunskap 1b var samma siffra 2014 7,79 procent, 2014 är den nere i 3,57 procent. Tjejerna har bättre resultat än killarna på Naturkunskap 1b, men sämre resultat än killarna inom Naturkunskap 1a1. Nedan kan vi se hur resultaten sprider sig över de olika programmen. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total

Kurs Programkod % % % % % % Antal

Naturkunskap 1a1 BA 5,00% 15,00% 21,67% 21,67% 33,33% 3,33% 60

BF 11,76% - 5,88% 11,76% 52,94% 17,65% 17

EE - 26,67% 53,33% 20,00% - - 30

FT - - 16,13% 9,68% 67,74% 6,45% 31

HA - - 9,68% 22,58% 48,39% 19,35% 31

HT - 4,17% 4,17% 16,67% 66,67% 8,33% 24

IN - 16,67% 16,67% 33,33% 16,67% 16,67% 6

RL - - 9,52% 14,29% 52,38% 23,81% 21

VF 11,11% - - 77,78% 11,11% - 9

VO 5,26% 10,53% 21,05% 23,68% 28,95% 10,53% 38

Total 3,00% 8,61% 18,73% 20,97% 39,33% 9,36% 267

Naturkunskap 1b EK 7,41% 42,59% 42,59% 3,70% 3,70% - 54

ES 10,38% 9,43% 25,47% 15,09% 31,13% 8,49% 106

HU - 28,57% 14,29% 28,57% 28,57% - 7

SA 11,24% 13,02% 27,81% 23,08% 23,08% 1,78% 169

Total 10,12% 16,96% 29,17% 17,56% 22,62% 3,57% 336

Total 6,97% 13,27% 24,54% 19,07% 30,02% 6,14% 603

2014 hade 50,0 procent av eleverna Handels- och administrationsprogrammet (HA) fått ett F i Naturkunskap 1a1. 2015 var samma siffra för dem 19,35 procent. Störst andel F i den kursen finns för 2015 på Restaurang- och livsmedelsprogrammet med 23,81 procent, följda av HA. Inom Naturkunskap 1b så är det Estetiska programmet (ES) som har flest elever med ett F med 8,49 procent. Inom naturvetenskap är E det vanligaste betyget inom båda kurserna.

26

Religionskunskap Religionskunskap 1 läses på alla gymnasieprogram. I tabellen nedan presenteras betygen i kursen för avgångseleverna 2015. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Kön % % % % % % % Antal

Religionskunskap 1 Flicka 16,88% 18,64% 27,46% 17,13% 15,87% 4,03% - 397

Pojke 6,68% 7,92% 19,55% 19,80% 38,86% 6,44% 0,74% 404

Total 11,74% 13,23% 23,47% 18,48% 27,47% 5,24% 0,37% 801

Totalt är det 5,24 procent av eleverna som fått ett F och 0,37 procent som fått ett streck. 11,74 procent av eleverna har fått ett A. Det vanligaste betyget är ett E, vilket 27,47 procent av eleverna fått. Det är färre tjejer än killar som har ett underkänt betyg. Resultatet är mycket likartat det från 2014 då 5,01 procent hade fått ett F och 11,17 procent ett A. I tabellen nedan kan vi se hur det totala resultatet fördelar sig per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Programkod % % % % % % % Antal

Religionskunskap 1 BA - - 9,84% 9,84% 65,57% 14,75% - 61

BF 5,88% 5,88% 5,88% 17,65% 52,94% 11,76% - 17

EE - - 20,00% 40,00% 40,00% - - 30

EK 14,81% 11,11% 25,93% 16,67% 27,78% 3,70% - 54

ES 5,71% 17,14% 33,33% 15,24% 26,67% 1,90% - 105

FT - - 3,23% 6,45% 74,19% 9,68% 6,45% 31

HA - - 32,26% 19,35% 48,39% - - 31

HT - 4,17% 12,50% 41,67% 37,50% 4,17% - 24

HU - 28,57% 28,57% 28,57% - 14,29% - 7

IN - - - 50,00% 33,33% 16,67% - 6

NA 39,44% 22,54% 21,83% 9,86% 5,63% 0,70% - 142

RL - 10,00% 25,00% 25,00% 25,00% 15,00% - 20

SA 5,29% 19,41% 28,82% 23,53% 19,41% 2,94% 0,59% 170

TE 20,00% 18,18% 23,64% 21,82% 12,73% 3,64% - 55

VF 11,11% - 11,11% 22,22% 55,56% - - 9

VO 5,13% 2,56% 28,21% 15,38% 23,08% 25,64% - 39

Total 11,74% 13,23% 23,47% 18,48% 27,47% 5,24% 0,37% 801

Vi kan se att Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är det program där störst andel elever fått antingen ett F eller ett streck, 25,64 procent. Där efter följer Industritekniska programmet (IN) där 16,67 procent av eleverna fått ett F. På relativt få program har eleverna fått ett A i betyg, med undantag för Naturvetenskapsprogrammet (NA) där 39,44 procent av eleverna fått det högsta betyget.

27

Idrott- och hälsa Idrott och hälsa 1 läses av alla gymnasieprogram. I tabellen på nedan presenteras betygen i kursen för avgångseleverna 2015. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Kön % % % % % % % Antal

Idrott och hälsa 1 Flicka 23,50% 20,00% 27,00% 15,25% 11,00% 3,00% 0,25% 400

Pojke 24,57% 28,29% 20,84% 7,94% 13,40% 4,96% - 403

Total 24,03% 24,16% 23,91% 11,58% 12,20% 3,99% 0,12% 803

Totalt är det 4,11 procent av eleverna som fått ett F eller ett streck. 2014 var det 5,14 procent. 24,03 procent har fått ett A, vilket är en ökning med 6,32 procentenheter jämfört med 2014. Nedan presenteras resultaten uppdelat per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total

Kurs Programkod % % % % % % % Antal

Idrott och hälsa 1 BA 16,67% 25,00% 31,67% 8,33% 13,33% 5,00% - 60

BF 11,76% 11,76% 23,53% 11,76% 35,29% 5,88% - 17

EE 13,33% 33,33% 16,67% 13,33% 23,33% - - 30

EK 18,52% 62,96% 16,67% 1,85% - - - 54

ES 30,19% 20,75% 29,25% 7,55% 10,38% 1,89% - 106

FT - - 6,67% 13,33% 56,67% 23,33% - 30

HA - - 25,00% 37,50% 21,88% 15,63% - 32

HT - 16,67% 25,00% 16,67% 29,17% 12,50% - 24

HU - 14,29% - 14,29% 57,14% 14,29% - 7

IN - 66,67% - - 16,67% 16,67% - 6

NA 52,82% 21,13% 19,01% 4,23% 2,82% - - 142

RL 4,76% 19,05% 28,57% 19,05% 19,05% 9,52% - 21

SA 14,12% 31,76% 30,59% 14,12% 8,24% 1,18% - 170

TE 58,18% 14,55% 16,36% 1,82% 7,27% 1,82% - 55

VF 11,11% - 22,22% 44,44% 11,11% 11,11% - 9

VO 5,00% 15,00% 30,00% 32,50% 7,50% 7,50% 2,50% 40

Total 24,03% 24,16% 23,91% 11,58% 12,20% 3,99% 0,12% 803

Vi kan se att resultaten skiljer sig åt mellan programmen. När det gäller andel elever med ett F så finns störst andel på Fordons- och transportprogrammet (FT) med 23,33 procent. Därefter kommer Industritekniska programmet (IN), med 16,67 procent av eleverna. Föregående år var denna siffra dock 50,0 procent. Störst andel elever med ett A finns på Teknikprogrammet (TE) med 58,18 procent (vilket ökat från 31,33 procent 2015) och Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 52,82 (vilket är en ökning från 36,42 procent föregående år).

28

Gymnasiearbetet Alla elever genomför ett gymnasiearbete som är knutet till det specifika programmet. Gymnasiearbetet ska knyta ihop elevens studier på programmet och visa att hen är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Det gör att arbetets upplägg skiljer sig åt mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Gymnasiearbetet bedöms antingen vara godkänt eller inte godkänt, med andra ord kan eleven endast få ett E eller ett F. Tabellen nedan visar sifforna för avgångseleverna 2015.

Betyg avgångsklasserna 2015 E F - Total

Kön % % % Antal

Flicka 96,99% 2,26% 0,75% 399

Pojke 95,51% 3,24% 1,25% 401

Total 96,25% 2,75% 1,00% 800

Under 2014 hade 3,95 procent av eleverna ett F eller streck i gymnasiearbetet. I år är det 3,75 procent. Fördelningen mellan de olika programmen visas i tabellen nedan.

Betyg avgångsklasserna 2015 E F - Total

Kurs % % % Antal

Gymnasiearbete BA 94,92% 1,69% 3,39% 59

Gymnasiearbete BF 100,00% - - 17

Gymnasiearbete EE 100,00% - - 30

Gymnasiearbete EK 98,11% 1,89% - 53

Gymnasiearbete ES 99,06% 0,94% - 106

Gymnasiearbete FT 100,00% - - 30

Gymnasiearbete HA 100,00% - - 32

Gymnasiearbete HT 91,30% 8,70% - 23

Gymnasiearbete HU 85,71% 14,29% - 7

Gymnasiearbete IN 100,00% - - 6

Gymnasiearbete NA 99,30% - 0,70% 142

Gymnasiearbete RL 80,95% 4,76% 14,29% 21

Gymnasiearbete SA 95,88% 4,12% - 170

Gymnasiearbete TE 92,73% 7,27% - 55

Gymnasiearbete VF 88,89% - 11,11% 9

Gymnasiearbete VO 87,50% 10,00% 2,50% 40

Total 96,25% 2,75% 1,00% 800

Även om den totala skillnaden mellan åren inte är så stor så finns det större skillnader på enskilda program. På RL klarade alla elever 2014 sitt gymnasiearbete. 2015 var det istället det program som har störst andel med F eller ett streck, 19,05 procent. 2014 var det 27,08 procent bland eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) som hade ett F eller streck, 2015 var det 12,50 procent. Handels- och administrationsprogrammet har gått från 23,53 procent med ett F 2014 till inga alls 2015. De stora skillnaderna som vi kunde se i andelen elever som klarade sitt gymnasiearbete mellan högskoleförberedande program och yrkesprogrammen är inte lika påtagliga i år.

29

Genomströmning och studieavbrott

Genomströmning I Planeringsdirektiv med budget för Halmstads kommun 2015-2017 har kommunfullmäktige beslutat att Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer. I och med införandet av GY 11 så ändrades sättet att räkna ut andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen på fyra år. Det gör att det inte finns någon statistik för detta att hämta från Skolverket under 2015. Först 2016 kommer denna siffra finnas tillgänglig igen. Däremot finns statistiken för andelen elever som går igenom utbildningen på tre år, vilket presenteras nedan. Det nya sättet att räkna innebär att de elever tas med som får ett avgångsbetyg i form av examensbevis eller studiebevis på 2500 poäng. Eftersom utbildningen på ett nationellt program är tre år kan denna siffra egentligen säga mer om kvalitén på utbildningen, än den på fyra år. Nedan presenteras en jämförelse av resultaten inom gruppen större städer.

Huvudmän

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen,

exklusive IM

2014

Hässleholm 81

Karlskrona 79

Falun 78

Jönköping 78

Kalmar 77

Lund 77

Skövde 77

Halmstad 77

Kristianstad 76

Skellefteå 76

Umeå 76

Örebro 76

Luleå 75

Örnsköldsvik 75

Linköping 75

Trollhättan 75

Nyköping 74

Uddevalla 74

Växjö 74

Borås 74

Östersund 73

Eskilstuna 73

Gävle 73

Varberg 73

Karlstad 72

Västerås 72

Uppsala 71

Norrköping 67

Helsingborg 64

Sundsvall 64

Södertälje 59

Riket totalt 71

Vi kan se att Halmstad ligger på delad femteplats i gruppen större städer. Med 77 procent ligger man också väl över riksgenomsnittet som är 71 procent. Eftersom måttet är nytt kan vi inte göra adekvata jämförelser tillbaka i tiden.

30

Avbrott Vanligtvis presenteras i detta kapitel avbrottsstatistik. I år kan dessvärre inte siffror för föregående läsår presenteras. Anledningen är att arbetet med Resultatrapporten är förskjutet, från att ha skett primärt i augusti till att i år vara i september/oktober. När statistiken efterfrågades den 21 september hade skolorna redan hunnit radera denna data i systemet. Hänsyn till detta kommer givetvis att tas nästa år i arbetet med resultatrapporten. I föregående års resultatrapport konstaterades det att 99 elever av någon anledning valt att avbryta sina studier på ett nationellt program eller IB. 49 av dessa gick i åk 1, 31 i åk 2 och 19 i åk 3. Av dessa var den vanligaste anledningen att de bytt till en annan skola. 34 st hade gjort det. 42 av eleverna avslutade sina studier utan att gå vidare till arbete eller andra studier, eller blev utskrivna på grund av för stor frånvaro. Dessa elever riskerar att få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden framöver och det vore givetvis önskvärt att dessa elever gick klart sin utbildning. Många av dessa elever har dock mycket tuffa förhållanden i livet som helhet, vilket kan vara svårt för skolan att kompensera för. De erbjuds insatser inom ramen för ungdomskraft. De 42 eleverna utgjorde ca 1,6 procent av alla elever inom de nationella programmen på gymnasieskolan. När studieavbrotten ibland beskrivs som en mycket omfattande problematik så bör man ha dessa siffror i beaktande. Det finns inget som indikerar att avbrotten markant ökat under läsåret 2014/2015, men det är givetvis olyckligt att inte kunna plocka fram de aktuella siffrorna för att ha det svart på vitt.

Enkät för de som avbryter sina studier Från och med läsåret 2013/2014 ska elever som avbryter sina studier tillsammans med en studie- och yrkesvägledare fylla i en enkät där eleven anger bakgrunden till avbrottet, och om det finns något som skolan kunde gjort annorlunda för att eleven skulle stannat. Enkäten har tagits fram av de administrativa koordinatorerna ute på skolorna. Under 2014/2015 var det sammanlagt 31 elever som fyllt i enkäten. Det är en nedgång från tidigare läsår då det var 50. 12 killar och 19 tjejer har svarat på enkäten. 4 har fyllt i enkäten från Kattegattgymnasiet, 12 på Sannarpsgymnasiet och 15 på Sturegymnasiet. Den stora nedgången står Kattegattgymnasiet för. Att det inte är alla som gjort ett avbrott är inte förvånande. Bland annat är det inte konstigt att elever som blivit utskrivna för att de inte kommit till skolan på en månad, och därmed blivit utskrivna på grund av gymnasieförordningen, inte svarar på enkäten. Dock är borde de vara betydligt fler svarande och en påminnelse har gått ut till studie- och yrkesvägledarna om att enkäten ska fyllas i. I enkäten har eleverna fått svara på om de avbryter sina studier på grund av att utbildningen inte var vad de förväntade sig, att de vill gå en annan utbildning eller annat. Eleverna har kunnat välja ett eller flera av dessa alternativ. 3 elever har svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig. 13 elever svarade att de vill gå en annan utbildning och 16 elever har svarat annat. För varje svar har de kunna kommentera och utveckla svaret vidare i fritext. Bland de elever som svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig så har elever svarat att de trodde att utbildningen skulle innehålla mer karaktärsämnen, att yrket inte verkade passa hen och att utbildningen skulle innehålla mer fritt arbete (estetiska programmet i detta fall). Bland de elever som svarat att de vill gå en annan utbildning så svarar de flesta att det program som de valt inte intresserar dem. En del hänvisar också till att programmet var för svårt och att de vill gå något annat program som de upplever som lättare. Två elever nämner att de inte trivs. De elever som angett annat som anledning har angivit olika anledningar. Fler anger att de är skoltrötta och vill ta ett avbrott i studierna. Några anger sjukdom som gör att de inte kan fortsätta studera. Någon elev beskriver att hen har ett stort ansvar för familjelivet och inte lyckas att kombinera det med studier. Någon att de ska jobba istället och någon att de inte trivs i sin klass. Någon elev upplever att klassen är för stor. Eleverna har även kunnat svara på vad de tänker om den närmsta framtiden. Alla har svarat på frågan och det absolut vanligaste svaret är att de planerar att gå färdigt sin gymnasieutbildning, men på ett annat program eller skola, eller att de ska läsa upp sin examen inom vuxenutbildningen. Några nämner att de kommer att börja på ungdomskraft. Slutligen har eleverna kunna kommentera vad de tycker att skolan skulle kunna tänka på gällande utbildningen. Det absolut vanligaste svaret är att de inte tycker att skolan kunde gjort något annorlunda.

31

27 av de 31 har svarat detta. Två har uttalat att skolan behöver bli bättre på att utgå från varje elev olika behov. I enkäten så återkommer det att den vanligaste anledningen till att avbryta sina studier är att eleverna av någon anledning vill byta utbildning. Den vanligaste anledningen är att utbildningen inte visade sig motsvara deras intressen. Detta kan bero på en delvis bristfällig studie- och yrkesvägledningen på grundskolan, men även på programmets egen marknadsföring. Även det faktum att många elever väljer utbildning mer efter vart deras kompisar ska gå, än sitt eget intresse kan spela in. Det kan också finnas tydliga önskemål hemifrån om vilket program eleven ska välja, även om elevens intresse eller fallenhet för programmet inte är så stort. Ett problem är givetvis att de elever som inte alls kommer till skolan, utan endast uteblir inte svarar på enkäten. Kring dessa elever finns dock troligen en större problematik och avbrottet beror nog sällan endast på skolans agerande. Detta faktum ändrar dock inte skolornas ansvar att arbeta med dessa elever och göra det som kan göras för att de ska komma till skolan.

32

Frånvaro

En vanlig teori är att omfattande frånvaro hos en elev troligtvis påverkar hens betyg. Resonemanget är rimligt då det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren att vad hen kan, som underlag för bedömningen. Frånvaron inom de kommunala gymnasieskolorna rapporteras i ett program som kallas Skola24. Generellt är frånvaron minst i åk 1, ökar något i åk 2 och är som störst i åk 3. Siffrorna nedan redovisar den totala frånvaron för alla årskurserna på programmen. Såväl anmäld som icke anmäld frånvaro redovisas i tabellen nedan.

Frånvaro Program Ej anmäld % Anmäld % Totalt %

Kattegattgymnasiet BA 2,2 11,3 13,5

EE 1,0 8,6 9,6

EK 1,1 10,0 11,2

FT 2,5 5,5 8,0

IN 2,8 7,0 9,9

NA 0,6 7,8 8,4

TE 0,7 8,8 9,5

VF 3,3 12,1 15,4

Total 1,9 8,9 10,7

Sannarpsgymnasiet BF 4,1 9,9 14,0

IB 2,0 9,6 11,6

NA 1,2 6,9 8,1

SA 1,9 9,7 11,6

VO 3,6 12,1 15,7

Total 2,5 9,6 12,1

Sturegymnasiet ES 1,7 10,4 12,1

HA 2,9 11,2 14,1

HT 1,3 9,5 10,8

RL 2,7 9,0 11,8

SA 0,7 7,6 8,30

LÄ 2,3 11,0 13,3

Total 2,0 9,9 12,0

Total 2,1 9,4 11,5

Vi kan se att totalt sett har det registrerats en frånvaro bland eleverna på 11,5 procent, vilket är en procentenhet mindre än föregående år. Av denna är 2,1 procent oanmäld frånvaro och 9,4 procent anmäld frånvaro. Frånvaron bör ses som en helhet, och har ett program omfattande anmäld frånvaro behöver även detta granskas närmare. Jämfört med tidigare år har frånvaron minskat rejält på Industritekniska programmet (IN) där den totalt låg på 17,6 procent under läsåret 2013/2014 medan den var nere på 9,9 läsåret 2014/2015. En ganska stor nedgång har också skett på Lärlingsutbildningen (LÄ), från 18,7 procent till 13,3 procent. Störts frånvaro fanns under läsåret 2014/2015 på Vård- och omsorgsprogrammet (VO), med 15,7 procent, följt av VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med 15,4 procent. Om vi gör en jämförelse mellan frånvaron på programmet under läsåret 2014/2015 med andel elever som fick sin gymnasieexamen kan vi se om det finns något samband mellan dessa två variabler. Läsaren bör dock ha i åtanke att det är den samlade frånvaron för alla årskurser och att examen givetvis endast berör årskurs 3. Det innebär att jämförelsen inte är helt perfekt. Jämförelsen presenteras i ett diagram på nästa sida.

33

I diagrammet ovan så utgör x-axeln elevernas frånvaro i procent 2014/2015 och y-axeln andel elever med gymnasieexamen bland avgångsklasserna 2015. Under diagramrubriken anges vilket program som utgör vilken symbol i diagrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) utgörs till exempel av en blå kvadrat . Om det fanns en perfekt korrelation mellan frånvaro och andel elever som får sin gymnasieexamen så skulle de som har en hög närvaro också ha en hög andel elever med gymnasieexamen. De skulle med andra ord befinna sig högt upp i diagrammet och även ganska långt åt vänster. Program med hög frånvaro skulle istället befinna sig ganska långt ned åt höger i diagrammet. Om det inte fanns något samband alls skulle symbolerna i diagrammet vara utspridda överallt. Vi kan se att det finns ett samband. Fler program som har en lägre frånvaro har också fler elever med gymnasieexamen. Exempel på detta är Naturvetenskapsprogrammet på Kattegatt (NA Kg) och Sannarp (NA Sn). Flera program med hög frånvaro har också ha en lägre andel elever med gymnasieexamen. Tydligast exempel på detta är Vård- och omsorgsprogrammet (VO). En del program har dock relativt hög frånvaro och har ändå relativt höga resultat. Exempel på detta är Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Bygg- och anläggningsprogrammet (BA). Det förekommer arbeten med att minska frånvaron, men rutinerna variera mellan såväl skolor som program.

50,00

55,00

60,00

65,00

70,00

75,00

80,00

85,00

90,00

95,00

100,00

0 2 4 6 8 1 0 1 2 1 4 1 6 1 8

AN

DEL

MED

GYM

NA

SIEE

XA

MEN

I P

RO

CEN

T

FRÅNVARO I PROCENT

JÄMFÖRELSE FRÅNVARO OCH ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN

BA EE EK FT IN NA Kg TE VF BF NA Sn SA Sn VO ES HA HT RL Sa Sr

34

Andel elever med mer än 10 procent F och andel

elever med åtgärdsprogram

I tabellerna nedan visas information gällande elever som har mer än 10 procent F i studiebevis och som gått på ett Nationellt program. Därefter görs en jämförelse med andelen upprättade åtgärdsprogram på programmet.

Elever med mer än 10 procent F Halmstad Utbildning

Kön >10% IG läsår 2011/2012

>10% IG läsår 2012/2013

>10% F läsår 2013/2014

>10% F läsår 2014/2015

Flicka 13,3 14,2 10,3 8,3

Pojke 15,7 17,7 14,6 13,4

Total 14,6 16,0 12,9 10,8

Totalt har 10,8 procent av eleverna mer än 10 procent F i sitt studiebevis. Vi kan se att det har skett en förbättring de två senaste läsåren, från att det var 16,0 procent läsåret 2012/2013. En anledning till förbättringen kan vara att det finns krav på minst 2 250 av 2 500 poäng (med andra ord 90 procent av programmets totala poäng) för att få en gymnasieexamen. Det borde i sig innebära att fler elever faktiskt får ett godkänt betyg, nu än vad de fick tidigare. Det är intressant med tanke på att vi tidigare låg bra till i jämförelser med gruppen större städer, när det gällde andelen elever som fick en grundläggande behörighet till gymnasieskolan (innan gymnasieexamen infördes), och att vi nu ligger sämre till gällande andelen elever som får en gymnasieexamen med samma kommuner. Det indikerar att det inte skett någon allmän försämring av andelen kurser som eleverna minst fått ett godkänt betyg i sedan införandet av GY11.

Elever med mer än 10 procent F per skola

Skola Kön >10% IG läsår 2011/2012

>10% IG % läsår 2012/2013

>10% F läsår 2013/2014

>10% F läsår 2014/2015

Kattegattgymnasiet Flicka 7,7 6,5 0,9 4,7

Pojke 13,9 12,9 11,0 11,1

Total 12,5 11,1 8,3 9,1

Sannarpsgymnasiet Flicka 12,5 14,9 15,3 10,6

Pojke 14,2 23,4 21,7 13,9

Total 13,1 18,1 17,8 11,9

Sturegymnasiet Flicka 17,1 18,0 11,3 8,6

Pojke 25,7 25,6 18,1 20,3

Total 19,7 20,5 12,6 12,2

Mellan skolorna är det Kattegattgymnasiet som har minst andel elever med mer än 10 procent F och Sturegymnasiet som har störst andel. Jämfört med föregående år har Sannarpsgymnasiet störst positiv utveckling, från 17,8 procent till 11,9 procent. Kattegattgymnasiet har ökat sin andel något från 8,3 procent till 9,1 procent. Ökningen har här framförallt skett bland tjejerna. På Sturegymnasiet har det skett en liten minskning från 12,6 procent till 12,2 procent. Det är tjejerna som står för minskningen, medan killar med mer än 10 procent F i studiebeviset istället har ökat något på Sturegymnasiet.

35

Nationella program

Program Antal elever >10% F >10% F %

BA 60 2 3,3

BF 17 5 29,4

EE 30 6 20,0

EK 54 5 9,3

ES 106 9 8,5

FT 31 5 16,1

HA 32 3 9,4

HT 24 3 12,5

HU 7 1 14,3

IN 6 1 16,7

NA 142 8 5,6

RL 21 5 23,8

SA 170 13 7,6

TE 55 9 16,4

VF 9 1 11,1

VO 40 11 27,5

Total 804 87 10,8

Läsåret 2013/2014 var Handels- och administrationsprogrammet (HA) det program där störst andel elever hade fått mer än 10 procent F i sitt slutbetyg, med 44,4 procent av eleverna. I år är det nere på 9,4 procent, vilket också en förklaring till att programmet hade så mycket större andel av eleverna som fick gymnasieexamen under 2015. I år finns störst andel elever som hade mer än 10 procent F i sitt studiebevis Barn- och fritidsprogrammet (BF) med 29,4 procent och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 27,5 procent. Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) är det yrkesprogram som har minst andel elever som fått mer än 10 procent F i sitt studiebevis, 3,3 procent.

Åtgärdsprogram per årskurs och skola För läsåret 2014/2015 gäller nya regler kring åtgärdsprogram. Reglerna innebär i korthet att en lärare som på något sätt befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven skyndsamt ska ge eleverna stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Först när det kan konstateras att det inte hjälper ska en utredning genomföras om eleven behöver särskilt stöd och ett åtgärdsprogram. Tanken bakom den nya lagstiftningen är att minska arbetsbördan av dokumentation för skolverksamheten. I tabellerna nedan presenteras andelen elever som fått ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2014/2015 som gick på ett nationellt program eller på International Baccalaureate Diploma Program.

Skola Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 1

Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 2

Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 3

Total

Kattegattgymnasiet 2,1 2,1 1,4 1,9

Sannarpsgymnasiet 2,3 1,7 2,7 2,2

Sturegymnasiet 5,8 2,5 1,8 3,4

Total nationella program och IB

3,1 2,0 1,9 2,4

Flest åtgärdsprogram upprättas i åk 1 och de blir färre i årskurs 2 och 3, vilket troligen beror på att en del åtgärdsprogram som upprättats i årskurs 1 följer med eleven i de andra årskurserna. Vi kan se att totalt sett fick 2,4 procent av eleverna ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2014/2015. Detta ska jämföras med 10,8 procent läsåret 2012/22013 och 5,4 procent under läsåret 2013/2014. Andelen upprättade åtgärdsprogram har alltså gått ner med 77,8 procent på två läsår, vilket indikerar att den nya lagstiftningen har fått önskad effekt.

36

Det är emellertid fortfarande så att lagstiftningen säger att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. En utredning kan givetvis komma fram till att det inte behöver upprättas ett åtgärdsprogram. Om man ser i förhållande till resultaten, där 10,8 procent av eleverna trots allt har F i mer än 10 procent av sina totala gymnasiepoäng så indikerar det att kanske något fler elever borde ha ett åtgärdsprogram upprättat. Nedan ser vi en uppdelning mellan de olika programmen.

Program Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 1

Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 2

Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 3

Total

BA 0,0 2,1 1,6 1,2

BF 21,4 Finns ingen klass 0,0 11,5

EE 3,3 0,0 0,0 1,1

EK 0,0 1,9 1,9 1,1

ES 4,9 2,9 1,0 2,9

FT 2,8 6,1 2,9 3,9

HA 0,0 7,1 0,0 2,6

HT 4,0 0,0 0,0 1,3

IB 0,0 0,0 0,0 0,0

IN 0,0 14,3 0,0 4,0

LÄ 8,3 0,0 7,1 6,3

NA 4,4 1,4 0,7 2,6

RL 9,1 0,0 0,0 3,6

SA 2,5 3,1 3,4 3,0

TE 0,0 0,0 1,8 0,6

VF 0,0 0,0 0,0 0,0

VO 2,4 0,0 7,9 3,0

Om en jämförelse görs med andelen upprättade åtgärdsprogram och andelen elever som fick sin examen så kan vissa frågetecken vara aktuella. Exempelvis var det endast ca 61 procent av eleverna som fick en examen på Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och samtidigt fick endast 3,6 procent av eleverna på hela programmet ett åtgärdsprogram upprättat, och inga i åk 3. Samma sak gäller Vård- och omsorgsprogrammet (VO), där ca 65 procent fick sin gymnasieexamen. Där fick förvisso 7,9 procent av eleverna i åk 3 åtgärdsprogram, men det är troligt att fler elever på programmet som helhet bör ha åtgärdsprogram. Både ur aspekten att lagen ska följas, men framförallt för att åtgärder som sätts in för eleven kan följas upp och revideras på ett strukturerat och systematiskt sätt. Många åtgärder sätts in på skolorna som inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Och allra viktigast är att eleven får ett stöd som hjälper eleven att lyckas. Men om vi tittar på andelen elever som får sin gymnasieexamen, och i synnerhet yrkesexamen, kan vi konstatera att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla stödverksamheten på skolorna.

37

Andel elever som påbörjat högskoleutbildning

Tabellen nedan visar hur stor andel av eleverna som gått över till högskola 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Notera dock att siffrorna gäller för eleverna som är folkbokförda i kommunen. Det betyder att det även inkluderar elever som går på fristående skolor. Det innebär också att elever som går på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet men kommer från andra kommuner som till exempel Hylte och Laholm inte tas med i sammanställningen.

Huvudmän

Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Lund 69 67 64 65 66 69 68 64 65 61

Uppsala 62 63 60 58 61 63 61 61 61 57

Linköping 45 47 49 45 49 49 51 52 48 48

Västerås 49 50 48 49 45 47 45 48 45 48

Helsingborg 46 43 41 39 39 41 41 47 44 44

Sundsvall 48 51 49 39 41 44 42 45 42 44

Trollhättan 46 40 43 40 37 45 48 51 47 44

Karlskrona 50 48 48 47 43 46 44 44 44 43

Umeå 50 50 45 42 40 44 47 48 40 43

Gävle 43 41 41 39 41 41 44 45 44 41

Karlstad 48 42 47 40 41 46 46 46 46 41

Kristianstad 43 43 43 42 40 43 45 42 43 41

Södertälje 35 41 39 39 38 40 42 46 47 41

Växjö 52 50 46 48 45 48 51 46 43 41

Örebro 51 47 47 40 46 44 45 45 43 41

Eskilstuna 37 36 33 33 35 37 38 46 37 40

Hässleholm 43 40 35 33 35 39 43 44 43 40

Luleå 46 49 42 39 42 41 42 45 33 40

Jönköping 49 38 41 37 40 41 42 45 40 39

Örnsköldsvik 47 44 42 44 44 42 45 44 42 39

Borås 37 39 38 39 36 39 42 43 39 38

Falun 44 43 44 42 39 40 40 44 42 37

Halmstad 48 43 44 36 40 41 43 41 39 37

Kalmar 58 50 52 50 42 44 39 44 37 37

Norrköping 43 45 46 41 41 43 41 45 40 36

Skövde 39 39 42 39 38 35 38 45 35 35

Varberg 35 40 38 38 38 37 34 38 34 34

Nyköping 43 38 41 34 33 37 36 41 36 33

Skellefteå 43 39 37 35 36 37 41 36 31 33

Östersund 34 42 36 30 30 39 34 35 32 33

Uddevalla 45 41 38 40 39 40 44 44 41 32

Riket totalt 45 44 42 41 41 42 44 45 42 41

Som vi kan se i tabellen så ligger Halmstad på 23 plats. Det är samma plats som föregående år. Trots det kan vi se en nedgång i andelen som går vidare till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning från gymnasiet, från 39 procent till 37 procent. Sedan 2005 har det skett en minskning med 11 procentenheter. De tre översta städerna är alla universitetsstäder. Med i storlek jämförbara kommuner så är det i Halmstad relativt få elever som går vidare till högskolestudier. En förklaring kan vara att det finns färre arbetstillfällen för akademiker i Halmstad med omnejd, än det gör i många andra kommuner av Halmstads storlek. Det beror bland annat på att det i Halland finns få stora företag, med behov av kvalificerad administrativ personal, forskningsavdelningar med mera. Halland har också en relativt liten offentlig sektor, i jämförelse med många andra län och regioner.