RESOURCES.11Post-graduate kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2011–2012

1/4

 ©

 PH

OT

O: L

iza

ne

 LO

uw

Just Grounds: Cape Town

I en samtida debatt om urban ekologi måste den grund läggande frågan ställas – för vem, och för vilket slags liv är det egentligen vi föreställer oss en hållbar urban framtid?

In the ongoing debate on urban ecology the question remains – what kind of life do we imagine and for who are we creating a sustainable urban future?

2/4

Cape Town – All Inclusive?utan varken fysisk eller social infrastruktur på plats, kommer klimatförändringar och sinande globala resurser att slå hårt mot de afrikanska städerna.  Lös ningar hamnar där det redan finns ekonomiska resurser och de som står utan blir än mer drabbade. Sydafrika är en av afrikas starkaste ekonomier med naturtillgångar i överflöd; diamanter och mineraler, jordbruksprodukter och en stor biologisk artrikedom. Dessutom har Syd afrika världens bästa förut sätt­ningar för solenergi produktion. Sen apartheids 

avskaffande 1994 har man kämpat mot apartheids medvetet fragmenti serande fysiska form. Men vägen bort från ett delat land och delade städer är lång, och under tiden växer och sedimenteras fattig dom och sociala skillnader. Kapstaden är ett av Sydafrikas största urbana centra med 3,5 miljoner invånare. Staden är grandiost belägen mellan två hav, i ett storslaget och rikt landskap. Kap­staden är ung till sin befolkning, multikulturell, och med ett socialt och spatialt engagemang såväl bland gräs rötter som bland akademiker och praktiker. 

afrika urbaniseras snabbt. Hela 40% av kontinentens befolkning är urban, men trots afrikas enorma natur resurser och starka ekonomiska tillväxt hamnar varken utländska eller inhemska investeringar i de afrikanska städerna. i det post­koloniala afrika betraktas staden fortfarande som ett undantagstillstånd. Den infrastruktur som saknas kommer inte på plats och urbaniseringen sker i huvudsak som slum, som silent encroachments. Men afrikanska urbanforskare markerar att de afrikanska städerna inte skall betraktas som omogna versioner av västerländska städer. Den afrikanska staden följer en egen route med egen karta. afrikas städer växer som noder i samverkande nätverk över de nationella gränserna. Befolkningen befinner sig hela tiden i rörelse – konstant sökande efter tillfällen och möjligheter. Den är också ung – i urban africa är hälften av invånarna under 25 år.

 ©

 PH

OT

O: H

irO

HiK

O O

Ka

Da

Just Grounds: Cape Town

3/4

ingen stans är diskussionen om Rätten till staden så brännande närvarande. Förutsättningarna för en inkluderande framtid, byggd på rättvist fördelade resurser, finns här och nu. Bland rösterna hörs den otåliga frågan – Kommer Kapstaden visa vägen mot ett reellt hållbart urbant afrika, eller är det vi som, genom att inte agera, kommer att hålla utvecklingen tillbaka?

Just Grounds och det vardagligas strategiMånga sydafrikanska urbanteoretiker nämner ett engagemang i det vardagliga som en väg framåt för den afrikanska staden. i det vardagligas uttryck finns ett motstånd mot felande och missriktade initiativ. i det vardagliga finns impulsiva avsteg och en slumpens dyna mik som visar hur stadens liv kan se ut – trots allt.  i en samtida debatt om urban ekologi måste den grund­läggande frågan ställas – för vem, och för vilket slags liv är det egentligen vi föreställer oss en hållbar urban fram tid? Vilka urbana kvaliteter skall vara våra rikt­märken? Marc Swilling, stark röst och chef för Sustain­ablity Institute i Stellenbosch, förort till Kapstaden, betonar med begreppet livable urbanism en stad som lever inom planetens bärande kapacitet, som över bryggar socio­ekonomiska gränser och som gynnar ett socialt och ekologiskt entreprenörskap. Kan en every day urbanism, i ett land med sociala orättvisor och ett över­flöd av naturresurser, visa vägen mot en resilient stad?

RESOURCES har sedan flera år tillbaka bedrivit ett undersökande arbete kring städers och livsstilars på verkan av en begränsad tillgång till fossila bränslen, sinande naturresurser och ett förändrat klimat. Mot bakgrund av det för kursen övergripande temat Happy Grounds kommer vi att diskutera alternativa utveck­lings perspektiv, tillväxt och lycka, i stort och utifrån en afrikansk horisont. Vi kommer att fördjupa oss i begreppet spatial justice och de teoretiker och praktiker som utvecklat dessa tankegångar under senare år. Vi kommer att möta det unga afrika, med barn och ung domars perspektiv på staden. Vi ser tillbaka på de filo sofiska och arkitektoniska diskussioner som sen 70­talet formats av ett intresse  för det vardagliga. Vi för också en diskussion om det urbana i förhållande till post­kolonia lism, post­apartheid, mobilitet, migration och biologiskt mång­fald. Men framför allt tar vi del av det intensiva samtal om den afrikanska staden som just nu pågår i Kap­

staden. Kursens mål är att formulera ett innovativt stadsbyggnadsförslag för en del av Kap staden som  kan bidra till stadens utveckling men även till en inter­natio nell diskussion om hållbar urban framtid.

SamarbetenRESOURCES undervisning bygger på samarbeten  med lokala aktörer som under året involveras i kursen. i Kapstaden hittar vi en rad engagerade personer, institutioner och nGOs, däribland African Centre for Cities vid University of Cape Town, Sustain ability Institute, Insalda Institute och The Community Organisation Resource Centre. Vi möter samtida syd­afrikanska arkitekter såsom Barbara Southworth, Carin Smuts, Jo noero, Mokena Makeka och Peter rich, som alla varit betydelsefulla för utvecklingen av en post­apart heid urban agenda och utmärkt sig med en engagerad arkitektur. i Sverige för vi en kontinuerlig diskussion med Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre samt med Biologisk Fysik/ CTH. Vi bjuder in Density Design Lab i Milano för visualisering av urbana data och och belgiska Shift’N för att utveckla metoder kring scenario tänkande.

Perspektivundervisningen är upplagd i block med olika fokus.  Vi tar utgångspunkt i arkitektur­ och stadsbyggnads­teori, resursteori, filosofi och ekonomisk teori. Vi under söker livsstilsmönster, systemtänkande, scenario  metodik, matproduktion i ett lokalt och globalt perspek tiv, bio mimicry och radical mapping. Vi träffar arkitek ter, stadsplanerare, natur­ och samhällsvetare, eko nomer och konstnärer i en tvär­vetenskaplig diskurs. i under visningen läggs stort fokus på visualisering och kommunikation. 

ÅrsplanRESOURCES.11 är upplagt i tre­dagars under visnings­pass, varannan vecka (onsdag till fredag), som bryts av veckolånga schemalagda workshops vid tre eller fyra tillfällen. Olika ämnesfält delar året. Varje fält för­djupas med föreläsningar och seminarier. Det gemen­samma projektarbetet bedrivs som korta work shops som avlöser varandra och bygger projektet kontinuerligt. 

RESOURCES.11 börjar vecka 38, 2011 och avslutas vecka 22, 2012. Vinteruppehåll görs vecka 51 till  vecka 3. under tidig vår gör vi en längre studie­ och work shop resa till Sydafrika. utbildningen omfattar  

60 akade mis ka högskolepoäng. För kursmaterial och resor betalar varje elev 13 000 kr fördelade på två betalnings tillfällen. Projektet ställs ut i slutet av året och kommer att ingå i ett större arbete att presentera på plats i Sydafrika under kommande höst. ansvarig för utbild ningen är arkitekt och professor Henrietta Palmer och arkitekt och adjunkt Michael Dudley. Deltar gör även professor i arkitekturhistoria Fredric Bedoire. 

AnsökanTill RESOURCES.11 söker vi engagerade personer som vill undersöka dessa frågor och i grupp utveckla sina idéer. Sökande bör visa prov på god gestaltnings­förmåga eller relevanta erfarenheter, samt kunna beskriva tankar inom ramen för kursens tema. Sökande skall vara arkitekt eller landskapsarkitekt, stads­ eller samhälls planerare, ingenjör eller designer, eller från annan disciplin – såsom fotograf, författare, filmare, konstnär – med ett uttalat arkitektur­ och stads bygg­nadsintresse. Sökande skall ha högskole examen eller motsvarande. Kursen kan också följas på halvfart som föreläsnings serie på 30 poäng. Då deltar man inte i projekt arbetet och betalar självkostnadspris för ett 

eventuellt del tagande i kursens resor. För att erhålla poäng och diplom krävs 75% närvaro. ansökan görs med ett CV, en beskrivande text med motiv till att gå kursen, ett repre sen tativt urval av arbetsprover (5–10) samt ett pass foto. För arbets prover som är resultat av grupparbete skall en referens person anges. en digital ansökan görs på: http://www.kkh.se/arkitektur. Separata arbetsprover skall vara post stämplade eller inlämnade på Konst högskolan senast den 13 juni 2011. antagna elever med delas den 27 juni. 

Övrig undervisning, stipendier och ekonomiska bidragSom inskriven på arkitekturskolan vid Konsthög­skolan har man möjlighet att följa föreläsningar i den parallella kursen i restaureringskonst samt öppna före läsningar i kursen Konst + arkitektur såväl som i Fri Konst (för mer information, se www.kkh.se). Varje år delas ett antal stipendier, tex det Palmérska  stipendiet, ut till kursens deltagare utifrån särskild projektansökan och/ eller arbets insats. Det finns även möjlighet för kurs deltagare att under året söka konst­närligt utvecklings bidrag för idéer uppkomna under året som man vill arbeta vidare med. 

4/4

Post-graduate kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2011–2012

MEJAN ARCär ett forum för arkitekturstudier och urbana frågor på post­graduatenivå. MEJAN ARC lyfter aktuella samhälliga frågor där arkitektur och stadsbyggande står i fokus och ger möjlighet till engagerande och forsknings­inriktade studier under ett års tid. en allt mer urbaniserad värld 

kräver nya perspektiv på staden. Genom design­baserade metoder undersöker vi staden som livsmiljö i en snabbt föränderlig värld. MEJAN ARC erbjuder två hel tids­kurser i ämnena arkitektur och restaureringskonst och en halv­tids kurs i ämnet Konst och arkitektur. De tre programmen har en gemensam utgångspunkt i 

staden men med olika fokus. Samtliga kurser innehåller före­läsningsserier, studieresor och för de tre kurserna gemensamma seminarier. De två heltidskurserna är organiserade kring projekt­arbeten och work shops. Projekt som genererats vid skolan bildar ofta en plattform och en startpunkt för fortsatta samarbeten. 

Ytterligare information:Michael Dudley md@kkh.se  http://www.kkh.se/arkitektur Tfn 08­614 40 23

Postadress:Kungl. Konsthögskolan arkitekturBox 163 15, 103 26 StockholmBesöksadress:Flaggmansvägen 1, Skeppsholmen