Renhållningsordning för Västerås stad 2014-2019Beslutad av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04 Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 2 (67)

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 3 (67)

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 – 2019 Beslutad av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 4 (67)

Denna avfallsplan har tagits fram av en brett sammansatt projektorganisation. Följande personer har medverkat i projektet: Styrgrupp:

• Hans Näslund – Tekniska kontoret, ordförande samt projektbeställare • Thomas Forsberg – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, del av projektet • Marianne Lidman-Hägnesten – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, ersättare för Thomas

Forsberg • Per Johansson – Stadsledningskontoret • Eva Myrin – Vafab Miljö AB, del av projektet • Carina Färm – Vafab Miljö AB, ersättare för Eva Myrin • Ove Fredriksson – Mälarenergi AB, del av projektet

Arbetsgrupp:

• Ingela Burenfjäll – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, delegerad projektbeställare, del av projektet

• Gunnar Lundwall – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, projektledare, del av projektet

• Thomas Lenell – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, projektledare, del av projektet/delegerad projektbeställare, del av projektet

• Jörgen Leander – Miljö- och avfallsbyrån AB, projektsammanställning • Henrik Säfvestad – Miljö- och avfallsbyrån AB, projektsammanställning • Nina Lundqvist – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten • Karl-Erik Karlsson – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten • Monica Westlund – Tekniska kontoret, Transport- och myndighetsenheten • Marianne Lidman-Hägnesten – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen • Sune Waardahl – Stadsledningskontoret • Per-Olof Rask – Stadsledningskontoret / Värna Västerås • Mei Jangesjö – ProAros • Karin Pettersson – Vafab Miljö AB, del av projektet • Mikael Helmin – Vafab Miljö AB, ersättare för Karin Pettersson • Per-Erik Persson – Vafab Miljö AB, ersättare för Karin Pettersson • Helena Hansson – Stadsbyggnadskontoret, del av projektet • Selma Gudmundsson-Nylander, ersättare för Helena Hansson • Jan Andhagen – Mälarenergi AB, del av projektet

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 5 (67)

Denna avfallsplan har tagits fram av en brett sammansatt projektorganisation. Följande personer har medverkat i projektet: Styrgrupp:

• Hans Näslund – Tekniska kontoret, ordförande samt projektbeställare • Thomas Forsberg – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, del av projektet • Marianne Lidman-Hägnesten – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, ersättare för Thomas

Forsberg • Per Johansson – Stadsledningskontoret • Eva Myrin – Vafab Miljö AB, del av projektet • Carina Färm – Vafab Miljö AB, ersättare för Eva Myrin • Ove Fredriksson – Mälarenergi AB, del av projektet

Arbetsgrupp:

• Ingela Burenfjäll – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, delegerad projektbeställare, del av projektet

• Gunnar Lundwall – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, projektledare, del av projektet

• Thomas Lenell – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten, projektledare, del av projektet/delegerad projektbeställare, del av projektet

• Jörgen Leander – Miljö- och avfallsbyrån AB, projektsammanställning • Henrik Säfvestad – Miljö- och avfallsbyrån AB, projektsammanställning • Nina Lundqvist – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten • Karl-Erik Karlsson – Tekniska kontoret, Avfalls- och återvinningsenheten • Monica Westlund – Tekniska kontoret, Transport- och myndighetsenheten • Marianne Lidman-Hägnesten – Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen • Sune Waardahl – Stadsledningskontoret • Per-Olof Rask – Stadsledningskontoret / Värna Västerås • Mei Jangesjö – ProAros • Karin Pettersson – Vafab Miljö AB, del av projektet • Mikael Helmin – Vafab Miljö AB, ersättare för Karin Pettersson • Per-Erik Persson – Vafab Miljö AB, ersättare för Karin Pettersson • Helena Hansson – Stadsbyggnadskontoret, del av projektet • Selma Gudmundsson-Nylander, ersättare för Helena Hansson • Jan Andhagen – Mälarenergi AB, del av projektet

Förord Vår vision 2026 – Staden utan gränser, utgör den långsiktiga målbilden dit vi strävar. I stadens strategiska plan för 2012-2015 har mål satts upp som ska leda oss i riktningen mot visionen. Den strategiska planen slår fast att Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun. Västerås ska ligga i framkant med klimatomställningsarbetet och vara ett föredöme för andra kommuner. Det ska vara enkelt att göra hållbara val i vardagen. Kommunen ska vara resurseffektiv och sträva mot ett hållbart miljöarbete. Alla ska ha förutsättningar för att göra hållbara val i vardagen och på så sätt ta ansvar för miljön och framtida generationer. Renhållningsordningen består av Avfallsplan 2014 - 2019 samt Lokal föreskrifter om avfallshantering. Avfallsplanen beskriver på vilket sätt avfalls- och återvinningsverksamheten i Västerås ska utvecklas under perioden 2014 - 2019 för att bidra till att Västerås ska kunna bli Sveriges bästa miljökommun. Västerås och regionen har redan idag ett väl utvecklat system för en hållbar avfallshantering med en hög grad av återvinning. Ett tydligt exempel är utsorteringen av matavfall där vi är bland de bästa i landet. I och med biogasanläggningen på Gryta blir västeråsarnas utsorterade matavfall gas som driver bussar och andra fordon och som därmed ej bidrar till växthuseffekten. Med denna avfallsplan tas nästa steg i riktning mot en långsiktigt hållbar avfallshantering genom åtgärder som förebygger uppkomsten av avfall och ökar återvinningsgraden ytterligare. Planen harmonierar med den regionala avfallsplanen, vilket är viktigt då avfallsfrågorna måste samordnas både regionalt, nationellt och internationellt. Västerås i april 2014 För styrgruppen Hans Näslund Ingela Burenfjäll Ordförande Projektledare

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 6 (67)

Sammanfattning Ändrad lagstiftning, ny nationell avfallsplan och nya nationella mål har understrukit behovet av att revidera avfallsplanen för Västerås stad. Avfallshanteringen i Västerås har utvecklats påtagligt genom tidigare avfallsplaner där grunden har lagts genom det regionala samarbetet inom VafabMiljö. Västerås har idag ett väl fungerande avfallshanteringssystem, innefattande insamling och rötning av matavfall, återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall, fastighetsnära insamling i många lägenhetsområden och ett utvecklat informationsarbete om avfallshantering. Genom den nya avfallsplanen vill Västerås stad skapa förutsättningar för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och fortsatt arbete i riktning mot en hållbar utveckling.

Utifrån bland annat nationella, regionala och lokala mål; aktuell lagstiftning; tidigare avfallsplan samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har mål för avfallshanteringen formulerats. En viktig del i arbetet med framtagande av målen har varit dialogen med olika intressenter och aktörer i den förankringsprocess som pågått.

Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

Uppföljning och ajourhållning av avfallsplanen kommer att ske regelbundet och under ledning av Tekniska nämnden.

Åtgärder för att uppnå avfallsplanens mål är bland annat:

• Genomföra ett flertal informationsinsatser • Genomföra ett flertal utredningar och projekt • Utreda och, om så föreslås, anlägga en Kretsloppspark för i första hand återanvändning av

byggavfall ur hushållens grovavfall • Genomföra utbyggnad vid samtliga Återbruk med containrar för återanvändning • Vidta åtgärder för att minska mängden deponirest från Återbruken genom att exempelvis

samla in gips för återvinning • Utreda och ta fram förslag till avlämningsplatser för förpackningar och tidningar • Inventera hämtningsställen och vidta åtgärder där brister uppmärksammats • Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala

verksamheterna • Genomföra klarläggande undersökningar för eventuella beslut om skyddsåtgärder för

avslutade kommunala deponier • Införa tömningsregistrering i syfte att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 7 (67)

Sammanfattning Ändrad lagstiftning, ny nationell avfallsplan och nya nationella mål har understrukit behovet av att revidera avfallsplanen för Västerås stad. Avfallshanteringen i Västerås har utvecklats påtagligt genom tidigare avfallsplaner där grunden har lagts genom det regionala samarbetet inom VafabMiljö. Västerås har idag ett väl fungerande avfallshanteringssystem, innefattande insamling och rötning av matavfall, återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall, fastighetsnära insamling i många lägenhetsområden och ett utvecklat informationsarbete om avfallshantering. Genom den nya avfallsplanen vill Västerås stad skapa förutsättningar för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och fortsatt arbete i riktning mot en hållbar utveckling.

Utifrån bland annat nationella, regionala och lokala mål; aktuell lagstiftning; tidigare avfallsplan samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har mål för avfallshanteringen formulerats. En viktig del i arbetet med framtagande av målen har varit dialogen med olika intressenter och aktörer i den förankringsprocess som pågått.

Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

Uppföljning och ajourhållning av avfallsplanen kommer att ske regelbundet och under ledning av Tekniska nämnden.

Åtgärder för att uppnå avfallsplanens mål är bland annat:

• Genomföra ett flertal informationsinsatser • Genomföra ett flertal utredningar och projekt • Utreda och, om så föreslås, anlägga en Kretsloppspark för i första hand återanvändning av

byggavfall ur hushållens grovavfall • Genomföra utbyggnad vid samtliga Återbruk med containrar för återanvändning • Vidta åtgärder för att minska mängden deponirest från Återbruken genom att exempelvis

samla in gips för återvinning • Utreda och ta fram förslag till avlämningsplatser för förpackningar och tidningar • Inventera hämtningsställen och vidta åtgärder där brister uppmärksammats • Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala

verksamheterna • Genomföra klarläggande undersökningar för eventuella beslut om skyddsåtgärder för

avslutade kommunala deponier • Införa tömningsregistrering i syfte att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning

Sammantaget bedöms genomförande av avfallsplanen medföra ökad utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar till återvinning och minskad mängd avfall från Återbruken till deponering. Genom olika åtgärder för att förebygga avfall väntas planen också inverka på uppkomsten av avfall, inklusive minskat matsvinn och dämpad ökning av avfallsmängderna i samhället. Åtgärdsprogrammet kan också innebära ökade kostnader och behov av personella resurser för bland annat information och olika åtgärder för att förbättra källsorteringen. För ett flertal åtgärder har en översiktlig kostnadsbedömning gjorts som uppgår till sammanlagt 23Mkr.

Fortsatt aktiv samverkan mellan olika delar av Västerås stad och dess bolag, inklusive regional samverkan genom VafabMiljö, bedöms underlätta genomförandet av avfallsplanen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 8 (67)

Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar:

Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen beskrivs i kapitel 1.

Mål och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen presenteras i kapitel 2.

Medel och verktyg för att uppnå avfallsplanens mål presenteras i kapitel 3.

Konsekvenser av avfallsplanens åtgärdsprogram beskrivs översiktligt i kapitel 4, inklusive en kort sammanfattning av genomförd miljöbedömning. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga.

Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärdsprogram beskrivs i kapitel 5.

Kommunikation av avfallsplanens mål och åtgärder beskrivs i kapitel 6.

Bakgrundsfakta innefattande bland annat uppgifter om kommunen, avfallshantering, avfallsmängder, anläggningar, miljömål och lagstiftning samt uppföljning av mål i tidigare avfallsplan beskrivs i bilagor till denna avfallsplan.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 9 (67)

Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar:

Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen beskrivs i kapitel 1.

Mål och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen presenteras i kapitel 2.

Medel och verktyg för att uppnå avfallsplanens mål presenteras i kapitel 3.

Konsekvenser av avfallsplanens åtgärdsprogram beskrivs översiktligt i kapitel 4, inklusive en kort sammanfattning av genomförd miljöbedömning. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga.

Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärdsprogram beskrivs i kapitel 5.

Kommunikation av avfallsplanens mål och åtgärder beskrivs i kapitel 6.

Bakgrundsfakta innefattande bland annat uppgifter om kommunen, avfallshantering, avfallsmängder, anläggningar, miljömål och lagstiftning samt uppföljning av mål i tidigare avfallsplan beskrivs i bilagor till denna avfallsplan.

Dnr: 2013/287-KS

Innehåll 1 Inledning ....................................................................................................................................... 10

1.1 Allmänt om kommunala avfallsplaner .................................................................................. 10 1.2 Syfte med denna avfallsplan ................................................................................................. 10 1.3 Genomförda samråd .............................................................................................................. 11 1.4 Kommunal avfallsplanering i Västerås och i regionen ......................................................... 12 1.5 Kommunal avfallsorganisation ............................................................................................. 13 1.6 Regionalt samarbete inom avfallshanteringen ...................................................................... 14 1.7 Avfallshanteringens utveckling i Västerås ............................................................................ 16

2 Mål och åtgärder ........................................................................................................................... 22 2.1 Bakgrund till mål och åtgärder .............................................................................................. 22 2.2 Vision för avfallshanteringen i Västerås ............................................................................... 27 2.3 Inriktningsmål, effektmål och åtgärder ................................................................................. 28

3 Styrmedel ..................................................................................................................................... 50 3.1 Lokala föreskrifter ................................................................................................................. 50 3.2 Information ............................................................................................................................ 51 3.3 Renhållningstaxa ................................................................................................................... 54 3.4 Tillsyn .................................................................................................................................... 56

4 Konsekvenser av mål och åtgärder ............................................................................................... 57 4.1 Avfallsmängder och behandlingsbehov ................................................................................ 57 4.2 Miljö ...................................................................................................................................... 59 4.3 Ekonomi ................................................................................................................................ 60 4.4 Servicenivå ............................................................................................................................ 62

5 Uppföljning .................................................................................................................................. 63 6 Kommunikation ............................................................................................................................ 64

6.1 Målgrupper ............................................................................................................................ 64 6.2 Huvudbudskap ....................................................................................................................... 65 6.3 Kanaler .................................................................................................................................. 66

Bilagor Bilaga 1: Nulägesbeskrivning Bilaga 2: Avfallsanläggningar Bilaga 3: Nedlagda deponier Bilaga 4: Mål, strategier och lagstiftning nationellt och inom EU Bilaga 5: Uppföljning av 2005 – 2009 års avfallsplan Bilaga 6: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 7: Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 8: Samrådsredogörelse Bilaga 9: Ordlista

Avfallsplan 2014 - 2019 9 (65)

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 10 (67)

1 Inledning 1.1 Allmänt om kommunala avfallsplaner Riksdagen beslutade 1990 att alla kommuner ska ha en kommunal avfallsplan. Den kommunala avfallsplanen utgör tillsammans med lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap 11-16 §§ Miljöbalken samt 77-80 §§ Avfallsförordningen. En kommunal avfallsplan ska omfatta allt avfall i kommunen men fokuserar ofta på hushållsavfall. Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i kommunala avfallsplaner och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) reglerar vilka uppgifter en avfallsplan ska innehålla. Enligt dessa föreskrifter ska en kommunal avfallsplan innehålla följande uppgifter:

• En beskrivning av nuläget, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfallsmängder, -hantering och -anläggningar

• För avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar ska översiktliga uppgifter redovisas

• Uppgifter om nedlagda deponier • Mål och åtgärder för insamling och behandling samt för hur avfallets mängd och farlighet

kan minskas • En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala mål nås • En beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp • En beskrivning av hur samråd har genomförts • En beskrivning av hur miljöbedömning av planen har genomförts • Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår och

åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar Till föreskrifterna hör även Allmänna råd. Av dessa framgår bland annat att hushållsavfall, avfall som omfattas av producentansvar samt övrigt avfall som kommunen inte ansvarar för, bör delas in i särskilda kategorier. I juli 2004 infördes EU:s direktiv (2001/42) om miljöbedömning av planer och program i svensk rätt. De planer eller program som upprättas av en myndighet eller kommun och krävs i lag eller annan författning samt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Avfallsplaner är sådana planer som uppfyller de två förstnämnda kriterierna och vars genomförande skulle kunna medföra en betydande miljöpåverkan. 1.2 Syfte med denna avfallsplan Denna avfallsplan för 2014-2019 är en revidering och omarbetning av tidigare avfallsplan från 2005 med bland annat anpassning till gällande krav på innehåll i en kommunal avfallsplan och nya nationella mål, uppdatering av beskrivande delar och nya mål och åtgärder.

Syftet med avfallsplanen för Västerås stad är främst att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 11 (67)

1 Inledning 1.1 Allmänt om kommunala avfallsplaner Riksdagen beslutade 1990 att alla kommuner ska ha en kommunal avfallsplan. Den kommunala avfallsplanen utgör tillsammans med lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap 11-16 §§ Miljöbalken samt 77-80 §§ Avfallsförordningen. En kommunal avfallsplan ska omfatta allt avfall i kommunen men fokuserar ofta på hushållsavfall. Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i kommunala avfallsplaner och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) reglerar vilka uppgifter en avfallsplan ska innehålla. Enligt dessa föreskrifter ska en kommunal avfallsplan innehålla följande uppgifter:

• En beskrivning av nuläget, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfallsmängder, -hantering och -anläggningar

• För avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar ska översiktliga uppgifter redovisas

• Uppgifter om nedlagda deponier • Mål och åtgärder för insamling och behandling samt för hur avfallets mängd och farlighet

kan minskas • En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala mål nås • En beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp • En beskrivning av hur samråd har genomförts • En beskrivning av hur miljöbedömning av planen har genomförts • Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår och

åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar Till föreskrifterna hör även Allmänna råd. Av dessa framgår bland annat att hushållsavfall, avfall som omfattas av producentansvar samt övrigt avfall som kommunen inte ansvarar för, bör delas in i särskilda kategorier. I juli 2004 infördes EU:s direktiv (2001/42) om miljöbedömning av planer och program i svensk rätt. De planer eller program som upprättas av en myndighet eller kommun och krävs i lag eller annan författning samt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Avfallsplaner är sådana planer som uppfyller de två förstnämnda kriterierna och vars genomförande skulle kunna medföra en betydande miljöpåverkan. 1.2 Syfte med denna avfallsplan Denna avfallsplan för 2014-2019 är en revidering och omarbetning av tidigare avfallsplan från 2005 med bland annat anpassning till gällande krav på innehåll i en kommunal avfallsplan och nya nationella mål, uppdatering av beskrivande delar och nya mål och åtgärder.

Syftet med avfallsplanen för Västerås stad är främst att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

• Ange mål och åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

För att helt uppfylla samtliga långsiktiga inriktningmål som slås fast genom denna avfallsplan krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål.

1.3 Genomförda samråd En viktig del i avfallsplanearbetet är att samråda om mål och åtgärder med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Ett brett samråd, innefattande det lagstadgade samråd som enligt Miljöbalken ska ske med ”fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken”, genomförs genom bland annat interna diskussioner i arbetsgruppen, politisk förankring i kommunen samt seminarier med både kommunala bolag och förvaltningar och externa aktörer såsom fastighetsinnehavare och olika organisationer. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål och åtgärder och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas. Perspektiv som har fångats upp är bland annat:

• Politiskt perspektiv: Representanter för politiska partier, styrelser och nämnder

• Kommunalt verksamhetsperspektiv: Kommunala funktioner inom bland annat VA, fastighetsförvaltning, samhällsbyggnad, vård och omsorg, skola samt inköp

• Myndighetsperspektiv: I första hand kommunens miljötillsyn och Länsstyrelsen

• Entreprenörsperspektiv: Aktörer inom avfallshanteringen såsom insamlingsentreprenörer samt inom måltidsproduktionen såsom måltidsleverantörer

• Fastighetsinnehavare/boendeperspektiv: Villaägare, ägare av flerfamiljshus samt hyresgästföreningen

• Övrig omvärld: Intresseorganisationer såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, företagare och konsumentföreningar

Vid genomförda seminarier under perioden 2010-2013 och övrig kommunikation och förankring har en del synpunkter och önskemål framförts. Dessa har sedan diskuterats vidare och bidragit till framtagande av mål och åtgärder.

Genomförande av samråd om avfallsplanen innefattar även lagstadgad utställning. Utställningen inleddes med annonsering i lokalpress och på kommunens hemsida. Materialet fanns sedan tillgängligt på stadshuset, kommunens hemsida och biblioteken. Utställningen innefattade även utskick till vissa berörda parter såsom olika delar av kommunens egen verksamhet, berörda politiska nämnder och styrelser samt politiska partier, närliggande kommuner, Länsstyrelsen,

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 12 (67)

Landstinget, mottagare av avfall från kommunen, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större fastighetsägare. Synpunkter från genomförda samråd och hur dessa har beaktats i arbetet med avfallsplanen redovisas i Bilaga 8.

1.4 Kommunal avfallsplanering i Västerås och i regionen Avfallsplanen för Västerås stad har tagits fram på uppdrag av Tekniska Nämnden. Tekniska kontoret har haft ansvaret för att organisera och utföra arbetet med planen. Projektet har letts av en styrgrupp med direktören för Tekniska kontoret som ordförande. För att få en bra förankring i arbetet har styrgruppen bestått av representanter från de förvaltningar och bolag som närmast berörs av avfallsplanen, d.v.s. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Stadsledningskontoret, Vafab Miljö AB (VafabMiljö) och Mälarenergi AB. Det praktiska arbetet har utförts av en arbetsgrupp, också den med representanter från berörda enheter och bolag. Arbetsgruppen har gemensamt arbetat fram mål och åtgärder och har under projektets gång gett statusrapporter till styrgruppen som har fattat beslut av strategisk karaktär. Arbetsgruppens breda sammansättning har medfört goda förutsättningar att diskutera och förankra olika frågeställningar. Under arbetet med avfallsplanen har även dialog förts med olika remissinstanser som har bidragit med olika perspektiv. Avfallsplan 2014-2019 är den tredje generationens avfallsplan i Västerås. Den första avfallsplanen togs fram för perioden 1994-2000 och den andra för perioden 2005-2009. För Västerås stad, som delägare i det kommunala avfallsbolaget VafabMiljö, fungerar den kommunala avfallsplaneringen i Västerås som ena hälften av ett planeringsverktyg för att uppnå en god avfallshantering i kommunen. Den andra hälften av planeringsverktyget utgörs av den regionala avfallsplaneringen. Den regionala avfallsplanen tas fram av det kommunalägda VafabMiljö och omfattar bolagets samtliga 12 ägarkommuner. Den aktuella regionala avfallsplanen gäller för perioden 2009-2012 och en ny plan är under framtagande. Det är viktigt att de kommunala och den regionala planen står i samklang med varandra, eftersom det är det sammanlagda resultatet av både delägarkommunernas och VafabMiljös åtgärder som ska leda till att uppställda mål nås. Avgränsningen mellan de kommunala och den regionala planen följer naturligt av den fastställda ansvarsfördelningen mellan VafabMiljö och delägarkommunerna. I praktiken innebär detta att de kommunala planerna främst tar sikte på insamling och källsortering av hushållsavfall medan den regionala planen i stor utsträckning är inriktad på avfallsbehandling.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 13 (67)

Landstinget, mottagare av avfall från kommunen, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större fastighetsägare. Synpunkter från genomförda samråd och hur dessa har beaktats i arbetet med avfallsplanen redovisas i Bilaga 8.

1.4 Kommunal avfallsplanering i Västerås och i regionen Avfallsplanen för Västerås stad har tagits fram på uppdrag av Tekniska Nämnden. Tekniska kontoret har haft ansvaret för att organisera och utföra arbetet med planen. Projektet har letts av en styrgrupp med direktören för Tekniska kontoret som ordförande. För att få en bra förankring i arbetet har styrgruppen bestått av representanter från de förvaltningar och bolag som närmast berörs av avfallsplanen, d.v.s. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Stadsledningskontoret, Vafab Miljö AB (VafabMiljö) och Mälarenergi AB. Det praktiska arbetet har utförts av en arbetsgrupp, också den med representanter från berörda enheter och bolag. Arbetsgruppen har gemensamt arbetat fram mål och åtgärder och har under projektets gång gett statusrapporter till styrgruppen som har fattat beslut av strategisk karaktär. Arbetsgruppens breda sammansättning har medfört goda förutsättningar att diskutera och förankra olika frågeställningar. Under arbetet med avfallsplanen har även dialog förts med olika remissinstanser som har bidragit med olika perspektiv. Avfallsplan 2014-2019 är den tredje generationens avfallsplan i Västerås. Den första avfallsplanen togs fram för perioden 1994-2000 och den andra för perioden 2005-2009. För Västerås stad, som delägare i det kommunala avfallsbolaget VafabMiljö, fungerar den kommunala avfallsplaneringen i Västerås som ena hälften av ett planeringsverktyg för att uppnå en god avfallshantering i kommunen. Den andra hälften av planeringsverktyget utgörs av den regionala avfallsplaneringen. Den regionala avfallsplanen tas fram av det kommunalägda VafabMiljö och omfattar bolagets samtliga 12 ägarkommuner. Den aktuella regionala avfallsplanen gäller för perioden 2009-2012 och en ny plan är under framtagande. Det är viktigt att de kommunala och den regionala planen står i samklang med varandra, eftersom det är det sammanlagda resultatet av både delägarkommunernas och VafabMiljös åtgärder som ska leda till att uppställda mål nås. Avgränsningen mellan de kommunala och den regionala planen följer naturligt av den fastställda ansvarsfördelningen mellan VafabMiljö och delägarkommunerna. I praktiken innebär detta att de kommunala planerna främst tar sikte på insamling och källsortering av hushållsavfall medan den regionala planen i stor utsträckning är inriktad på avfallsbehandling.

1.5 Kommunal avfallsorganisation Kommunen ansvarar enligt Miljöbalken 15 kap. för insamling, transport och behandling av hushållsavfall. Ytterst är det kommunfullmäktige som ansvarar för att Västerås stad verkställer renhållningsansvaret och det är kommunfullmäktige som bland annat beslutar om antagande av renhållningsordningen (inklusive avfallsplan) och renhållningstaxan. I Västerås stad är det Avfalls- och återvinningsenheten inom Tekniska kontoret som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. Avfalls- och återvinningsenheten är sedan 2007 en ren beställarorganisation, vilket innebär att insamling och transport av hushållsavfall uteslutande sker av entreprenörer. Behandling av avfallet sköts av det kommunalägda bolaget Vafab Miljö AB, där Västerås stad är största ägare. Enligt ägaravtalet ska varje delägarkommun ha fyra representanter på bolagsstämman, varav ett ombud som utövar kommunens rösträtt. VafabMiljös styrelse består av en ordinarie ledamot samt en suppleant från varje kommun och där Västerås stad som störste delägare innehar ordförandeposten. Avfalls- och återvinningsenheten ansvarar för kontakterna med medborgarna, kundregister och abonnemang. I Västerås utförs dessa arbetsuppgifter av stadens kontaktcenter samordnat för all kommunal verksamhet. Även upphandlingar av entreprenörer och information om verksamheten sköts av Avfalls- och återvinningsenheten. Hämtning av hushållens kärl- och säckavfall, grovavfall, farligt avfall, elavfall, latrin, fettavskiljarslam och slam från enskilda avloppsanläggningar ingår i kommunens uppdrag och sköts via upphandlade entreprenader. VafabMiljö driver Gryta avfallsanläggning dit västeråsarnas hushållsavfall transporteras och behandlas. Genom ägaravtalet med VafabMiljö sköter bolaget även driften av de sex Återbruken (återvinningscentraler) som finns i Västerås. VafabMiljö äger även Växtkraft, som driver biogasanläggningen i Västerås. Västerås stad har, förutom ansvaret för insamling av hushållsavfallet, det grundläggande myndighetsansvaret enligt miljöbalken, genom att till exempel utöva tillsyn. Ansvar för tillsyn har Miljö- och konsumentnämnden.

Västerås stad Vafab Miljö AB

Total budgetnivå för avfallshanteringen i Västerås 2012: Ca 110 Mkr, varav ca 70 Mkr ersättning till Vafab Miljö AB för Återbruken och behandling.

Figur 1 Organisation och ansvar för avfallshanteringen i Västerås.

Kommunfullmäktige fattar slutgiltigt beslut om taxor och renhållnings-ordning. Ägarroll till bland annat Vafab Miljö AB. Tekniska nämnden är renhållningsansvarig nämnd Miljö- och konsument-nämnden ansvarar för tillsynen över hantering av avfall från hushåll och verksamheter.

Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommuner. Västerås stad är största ägare i bolaget. Vafab Miljö AB sköter behandling av avfallet och driver Återbruken (återvinningscentralerna).

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 14 (67)

I Västerås bildades den tekniska beställar-/utförarorganisationen 2007, varvid Renhållningsstyrelsen avvecklades och ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Västerås överfördes till Tekniska nämnden. I samband med detta gjordes även en uppdelning av organisationen, som tidigare varit samordnad med Vafab Miljö AB. Tekniska nämnden har därefter effektiviserat verksamheten och uppnått sänkta kostnader framförallt genom konkurrensutsättning av sophämtningen, som tidigare utfördes av Renhållningsverket, men även genom administrativ samordning med övrig verksamhet inom staden. 1.6 Regionalt samarbete inom avfallshanteringen I Västerås och närliggande kommuner har det sedan länge funnits olika samarbetsformer för att rationalisera avfallshanteringen. Redan 1969 bildade Köping och Arboga kommuner Västra Mälardalens Renhållningsaktiebolag, VMR, med uppgift att svara för insamling av hushållsavfall samt deponering och förbränning av all slags avfall. Kungsörs kommun tillkom som delägare 1977. Västmanlands avfallsaktiebolag, Vafab, bildades 1981, då kommunerna Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås valde att överlåta på bolaget att svara för mottagning och behandling av hushållsavfall, icke branschspecifikt industriavfall, slam, askor med mera Bolaget fick också i uppgift att verkställa delägarkommunernas insamlings- och transportansvar för farligt avfall. Beträffande hanteringen av farligt avfall omfattades även de dåvarande VMR-kommunerna. På den administrativa sidan hade Vafab ett långtgående samarbetade med renhållningsverket i Västerås stad vilket framförallt handlade om ledning, utveckling, information, ekonomi, personaladministration et cetera.

Figur 2 Anläggningar inom VafabMiljö.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 15 (67)

I Västerås bildades den tekniska beställar-/utförarorganisationen 2007, varvid Renhållningsstyrelsen avvecklades och ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Västerås överfördes till Tekniska nämnden. I samband med detta gjordes även en uppdelning av organisationen, som tidigare varit samordnad med Vafab Miljö AB. Tekniska nämnden har därefter effektiviserat verksamheten och uppnått sänkta kostnader framförallt genom konkurrensutsättning av sophämtningen, som tidigare utfördes av Renhållningsverket, men även genom administrativ samordning med övrig verksamhet inom staden. 1.6 Regionalt samarbete inom avfallshanteringen I Västerås och närliggande kommuner har det sedan länge funnits olika samarbetsformer för att rationalisera avfallshanteringen. Redan 1969 bildade Köping och Arboga kommuner Västra Mälardalens Renhållningsaktiebolag, VMR, med uppgift att svara för insamling av hushållsavfall samt deponering och förbränning av all slags avfall. Kungsörs kommun tillkom som delägare 1977. Västmanlands avfallsaktiebolag, Vafab, bildades 1981, då kommunerna Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås valde att överlåta på bolaget att svara för mottagning och behandling av hushållsavfall, icke branschspecifikt industriavfall, slam, askor med mera Bolaget fick också i uppgift att verkställa delägarkommunernas insamlings- och transportansvar för farligt avfall. Beträffande hanteringen av farligt avfall omfattades även de dåvarande VMR-kommunerna. På den administrativa sidan hade Vafab ett långtgående samarbetade med renhållningsverket i Västerås stad vilket framförallt handlade om ledning, utveckling, information, ekonomi, personaladministration et cetera.

Figur 2 Anläggningar inom VafabMiljö.

Hösten 2004 tog Vafab Miljö AB (VafabMiljö) över de båda kommunägda avfallsbolagen Vafab och VMR och vid en fusion i juni 2005 övergick verksamhet och tillgångar i Vafab och VMR till VafabMiljö. Genom fusionen renodlades bolagets verksamhet och det tidigare operativa samarbetet mellan Vafab och Västerås renhållningsverk avslutades. Ägarandelen i VafabMiljö beror av kommunens storlek och som största kommun äger Västerås stad 43,6 % av aktierna i VafabMiljö. Inom VafabMiljö finns en väl fungerande infrastruktur för att klara den regionala avfallshanteringen med sammanlagt sex avfallsstationer, 18 Återbruk och en deponi (se Figur 2). Genom nuvarande ägaravtal, som gäller till och med 2024, ansvarar VafabMiljö i huvudsak för:

• Behandling och deponering av det hushållsavfall som samlas in genom delägarkommunernas försorg.

• Drift av regionens Återbruk/återvinningscentraler för insamling av grovavfall och farligt avfall från hushåll.

Huvudsyftet med det regionala samarbetet är att skapa en långsiktigt hållbar avfallshantering i regionen genom att lösa sådana uppgifter som kommunerna har svårt att klara själva eller med hjälp av entreprenörer. Svensk avfallshantering ska ställas om och bli långsiktigt ekologiskt hållbar. Detta kräver stora utvecklingsinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Avfallshanteringen är till sin karaktär tvärvetenskaplig och ställer stora krav på kompetens och resurser. Det regionala samarbetet innebär därmed att det blir lättare att klara kraven på miljö, teknik, service och ekonomi. Genom det regionala samarbetet kan VafabMiljö i samarbete med kommunerna driva den utvecklingsprocess som avfallshantering ständigt genomgår. Bara inom behandlingsområdet finns bra exempel där det regionala samarbetet har varit av avgörande betydelse till exempel anläggandet av Svensk Växtkraft AB för behandling av källsorterat matavfall genom rötning och anläggandet av den nya deponin på Gryta avfallsanläggning i Västerås 2009 som byggdes efter att kraven på hur en deponi ska vara utformad skärpts. Även miljö- och kvalitetsfrågor har en betydande roll i svensk avfallshantering där kommunen har en viktig roll som pådrivare mot en miljöriktig avfallshantering. VafabMiljös verksamhet är styrd av miljötillstånd med hårda krav på uppföljning, rapportering och egenkontroll. Genom att samarbeta skapas ett större underlag, vilket ger bättre förutsättningar att lösa de allt högre krav som ställs på kompetens och resurser. För att förankra VafabMiljös arbete i ägarkommunerna finns dels en politisk representation i form av styrelsen som är högsta beslutande organ i VafabMiljö, dels en representation av tjänstemän i form av ett samrådsorgan. I samrådsorganet finns ägarkommunernas renhållningsansvariga tjänstemän. Samrådsorganet träffas fyra gånger per år och fungerar som en kanal mellan VafabMiljö och kommunerna där aktuella frågor som rör avfallshanteringen lokalt, regionalt men även nationellt och internationellt hanteras. Samrådsorganet fungerar även som en plattform för ägarkommunerna att diskutera gemensamma frågeställningar. Många av de frågor som kommunerna jobbar med är av likartad karaktär och många gånger finns det effektiviseringsvinster att göra genom att ta lärdom av andra kommuners erfarenheter och samarbeta över kommungränserna.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 16 (67)

Eftersom det kommunalägda bolaget VafabMiljö även har en konkurrensutsatt del av verksamheten, som agerar på den fria marknaden, kan bolaget bidra till en balanserad marknad för insamlings- och transporttjänster för hushållsavfall genom att öka konkurrensen. 1.6.1 Utveckling av regional samverkan och nya upphandlingskrav En dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2012 avseende Västerås stads köp av tjänster från Vafab Miljö AB innebär att formerna för samverkan i regionen ses över. I samband med en översyn av ägaravtalet för Vafab Miljö AB har det under 2011-2012 genomförts en regional utredning kring en fördjupad regional samverkan. Syftet har varit att ta fram förslag på hur den regionala samverkan ska förändras och utvecklas och därmed skapa förutsättningar för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla regler kring upphandlingar, uppfylla reglerna i miljöbalken och att nå de nationella målen inom avfallsområdet. Utredningen har genomförts av Västmanlands kommuner och landsting. Regelverket för avfallshanteringen har blivit allt mer komplicerat och resurskrävande under senare år. Utvecklingen fortsätter och det kommer vara en utmaning för varje enskild kommun att lösa sitt samhällsuppdrag inom avfallsområdet. Generella effektiviseringar och sparkrav inom kommunerna kan försvåra möjligheterna för kommunerna att uppfylla sina åtaganden inom avfallsområdet. Tjänsterna inom avfallsområdet har blivit mer specialiserade och komplexa och personer med avfallskompetens har blivit en bristvara. Konkurrensen mellan kommuner och organisationer om personer med erfarenhet och kompetens är stor. Här har Västerås stad en särställning i regionen då Västerås i kraft av sin storlek har lättare att möta dessa utmaningar. Andra aspekter att beakta i utredningen är hur olika roller, tom till exempel beställare, egen-regi-verksamhet, myndighet et cetera bör hanteras samt olika organisationsmodellers konsekvenser utifrån styrningssynpunkt. Västmanlands kommuner och landsting har beslutat om en inriktning att föreslå kommunerna i regionen att överföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ett kommunalförbund. Medlemskommunerna ska ha möjlighet att välja att gå in med hela eller delar av nuvarande uppdrag i kommunalförbundet. 1.7 Avfallshanteringens utveckling i Västerås Den tidiga avfallshanteringen i Västerås följer till stor del den nationella utvecklingen. Efterkrigstidens avfallshantering kännetecknades av ett linjärt synsätt på avfall. Avfall var framförallt ett renhållningsproblem som behövde lösas för att inte äventyra hygien och hälsa. Det var viktigt att avfallet snabbt och rationellt forslades bort från bostäder och samhälle och att det omhändertogs. Samhället fick en stor roll för att lösa problemet. Exempelvis infördes renhållningslagen i början av 1970-talet vilken gav kommunerna ett grundläggande ansvar för att ta hand om hushållsavfallet. Denna linjära syn på avfallshanteringen började ifrågasattes redan 1975 då riksdagen antog en proposition som syftade till att öka återvinningen och förbättra omhändertagandet av avfallet, dvs. en mer kretsloppsanpassad avfallshantering för bättre hushållning av material och energi. Centralt för propositionen var att avfall skulle ses som en resurs och bland annat skulle producenterna ta ett

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 17 (67)

Eftersom det kommunalägda bolaget VafabMiljö även har en konkurrensutsatt del av verksamheten, som agerar på den fria marknaden, kan bolaget bidra till en balanserad marknad för insamlings- och transporttjänster för hushållsavfall genom att öka konkurrensen. 1.6.1 Utveckling av regional samverkan och nya upphandlingskrav En dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2012 avseende Västerås stads köp av tjänster från Vafab Miljö AB innebär att formerna för samverkan i regionen ses över. I samband med en översyn av ägaravtalet för Vafab Miljö AB har det under 2011-2012 genomförts en regional utredning kring en fördjupad regional samverkan. Syftet har varit att ta fram förslag på hur den regionala samverkan ska förändras och utvecklas och därmed skapa förutsättningar för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla regler kring upphandlingar, uppfylla reglerna i miljöbalken och att nå de nationella målen inom avfallsområdet. Utredningen har genomförts av Västmanlands kommuner och landsting. Regelverket för avfallshanteringen har blivit allt mer komplicerat och resurskrävande under senare år. Utvecklingen fortsätter och det kommer vara en utmaning för varje enskild kommun att lösa sitt samhällsuppdrag inom avfallsområdet. Generella effektiviseringar och sparkrav inom kommunerna kan försvåra möjligheterna för kommunerna att uppfylla sina åtaganden inom avfallsområdet. Tjänsterna inom avfallsområdet har blivit mer specialiserade och komplexa och personer med avfallskompetens har blivit en bristvara. Konkurrensen mellan kommuner och organisationer om personer med erfarenhet och kompetens är stor. Här har Västerås stad en särställning i regionen då Västerås i kraft av sin storlek har lättare att möta dessa utmaningar. Andra aspekter att beakta i utredningen är hur olika roller, tom till exempel beställare, egen-regi-verksamhet, myndighet et cetera bör hanteras samt olika organisationsmodellers konsekvenser utifrån styrningssynpunkt. Västmanlands kommuner och landsting har beslutat om en inriktning att föreslå kommunerna i regionen att överföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ett kommunalförbund. Medlemskommunerna ska ha möjlighet att välja att gå in med hela eller delar av nuvarande uppdrag i kommunalförbundet. 1.7 Avfallshanteringens utveckling i Västerås Den tidiga avfallshanteringen i Västerås följer till stor del den nationella utvecklingen. Efterkrigstidens avfallshantering kännetecknades av ett linjärt synsätt på avfall. Avfall var framförallt ett renhållningsproblem som behövde lösas för att inte äventyra hygien och hälsa. Det var viktigt att avfallet snabbt och rationellt forslades bort från bostäder och samhälle och att det omhändertogs. Samhället fick en stor roll för att lösa problemet. Exempelvis infördes renhållningslagen i början av 1970-talet vilken gav kommunerna ett grundläggande ansvar för att ta hand om hushållsavfallet. Denna linjära syn på avfallshanteringen började ifrågasattes redan 1975 då riksdagen antog en proposition som syftade till att öka återvinningen och förbättra omhändertagandet av avfallet, dvs. en mer kretsloppsanpassad avfallshantering för bättre hushållning av material och energi. Centralt för propositionen var att avfall skulle ses som en resurs och bland annat skulle producenterna ta ett

större ansvar för både avfall som uppkommer i produktionsledet men även för vad som händer med den färdiga produkten i avfallsledet. Det skulle dock dröja nästan 20 år innan dessa tankar konkretiserades och mynnade ut i lagförändringar som lade grunden för ett systemskifte i praktiken. Exempel på lagförändringar som drev på utvecklingen i avfallshantering var till exempel riksdagens beslut 1990 att ålägga kommunerna att ansvara för att upprätta kommunala avfallsplaner. Ett annat exempel är den s.k. Kretsloppspropositionen som antogs 1993 vilken reglerade producenternas ansvar för sina uttjänta produkter. 1.7.1 Systemskiftet i Västerås avfallshantering Systemskiftet i avfallshanteringen i Västerås ägde rum i mitten av 1990-talet och innebar ett skifte från linjär till kretsloppsfokuserad avfallshantering. I en kretsloppsfokuserad avfallshantering utnyttjas avfallet som en resurs där material, energi och näringsämnen återvinns för att minimera mängden jungfrulig råvara som måste användas för att producera nya produkter, värme eller gödsel.

Planering som verktyg mot en kretsloppsfokuserad avfallshantering För att åstadkomma detta systemskifte användes i Västerås progressiv kommunal och regional avfallsplanering som ett kraftfullt instrument för att genomföra förändringar. Förändringarna gällde framförallt hanteringen av hushållsavfall men även verksamhetsavfall. Den första generationen avfallsplaner togs fram under det tidiga 1990-talet av både Västerås stad och det dåvarande kommunala bolaget Vafab. Staden tog fram en kommunal avfallsplan och det kommunala bolaget tog fram en regional avfallsplan och tillsammans drev dessa utvecklingen mot en kretsloppsinriktad avfallshantering. Målsättningen var tydlig – minska avfallsmängderna, minska avfallets farlighet och utveckla behandlingsteknikerna för att kunna utnyttja avfallet som en resurs. En av målsättningarna i 1994 års avfallsplaner var att fram till år 2000 halvera mängden hushållsavfall och verksamhetsavfall som fördes till förbränning eller deponering utan längre gående sortering. I Västerås var den rådande behandlingsmetoden deponering för hushållsavfall och s.k. icke branschspecifikt industriavfall vid början av 1990-talet. Deponering innebär att möjligheten att utnyttja det material, energi och näringsämnen som finns i avfallet till stor del går förlorad och skapar därtill en miljöbelastning. Mycket avfall gick även osorterat till förbränning. Förbränning av osorterat avfall utgör en större potentiell miljöbelastning och har ett sämre energivärde än förbränning av sorterat avfall. Utgångspunkten i arbetet var därför att fokusera insatserna på att erhålla renare avfallsfraktioner. Ett led i detta arbete var att få igång en sortering av avfallet vid källan – källsortering – så att avfallet kunde behandlas utifrån materialets egenskaper. Eftersom det inte fanns några system för källsortering av varken kärl- och säckavfall eller

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 18 (67)

grovavfall, inleddes uppbyggnaden av sådana system med olika källsorteringsförsök under första hälften av 1990-talet. Matavfall i kretsloppet En av de större källsorteringssatsningarna i Västerås var införande av utsortering av hushållens matavfall. Syftet med att införa källsortering av matavfall var bland annat att minska mängden avfall till deponering eller avfallsförbränning, att öka energivärdet på det restavfall som skickades till förbränning samt att kunna återföra näringsämnena till produktiv åkermark. Det system som testades och sedan byggdes ut i hela Västerås och regionen byggde på att hushållen sorterade ut det komposterbara avfallet i ventilerade papperspåsar som hanterades skilt från resterande kärl- och säckavfall. Eftersom resultatet av de tidiga försöken var mycket positiva med hög andel medverkande hushåll och god kvalitet på det utsorterade materialet, beslutade Västerås stad 1996 att införa källsortering av matavfall i hela kommunen. Separat matavfallsinsamling infördes även i övriga kommuner inom det regionala samarbetet. Hur matavfallet skulle behandlas var dock vid denna tidpunkt inte beslutat. Initialt behandlades det insamlade materialet genom kompostering på Gryta avfallsstation och den färdiga komposten användes för jordframställning.

Olika alternativ för en långsiktig behandlingslösning för det utsorterade matavfallet utreddes av Vafab där förutsättningarna för bland annat kompostering och rötning undersöktes. Samtidigt undersökte några lokala lantbrukare möjligheten att hitta samarbetspartners för att genomföra ett biogasprojekt för rötning av vallgrödor i syfte att få en bra växtföljd och få fram bra jordförbättringsmedel. Det visade sig att avfallsintresset kunde förenas med det lokala lantbrukarinitiativet och hösten 2003 beslöt Vafab, LRF, 17 lokala odlare och Mälarenergi att, efter många års utredningar, genomföra det s.k. Växtkraftprojektet. Projektet gick ut på att etablera en rötningsanläggning där källsorterat matavfall kunde rötas tillsammans med vallgrödor. Anläggningen togs i bruk 2005 och tar emot utsorterat matavfall från alla VafabMiljös tolv ägarkommuner. Rötresten används idag som KRAV-godkänd gödsel på lokala gårdar och biogasen används som fordonsgas framförallt av Västmanlands Lokaltrafiks bussar i Västerås och Sala samt sopbilar. Växtkraftprojektet har varit en viktig del i att uppnå en mer hållbar avfallshantering där kretsloppet av energi och näringsämnen står i fokus.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 19 (67)

grovavfall, inleddes uppbyggnaden av sådana system med olika källsorteringsförsök under första hälften av 1990-talet. Matavfall i kretsloppet En av de större källsorteringssatsningarna i Västerås var införande av utsortering av hushållens matavfall. Syftet med att införa källsortering av matavfall var bland annat att minska mängden avfall till deponering eller avfallsförbränning, att öka energivärdet på det restavfall som skickades till förbränning samt att kunna återföra näringsämnena till produktiv åkermark. Det system som testades och sedan byggdes ut i hela Västerås och regionen byggde på att hushållen sorterade ut det komposterbara avfallet i ventilerade papperspåsar som hanterades skilt från resterande kärl- och säckavfall. Eftersom resultatet av de tidiga försöken var mycket positiva med hög andel medverkande hushåll och god kvalitet på det utsorterade materialet, beslutade Västerås stad 1996 att införa källsortering av matavfall i hela kommunen. Separat matavfallsinsamling infördes även i övriga kommuner inom det regionala samarbetet. Hur matavfallet skulle behandlas var dock vid denna tidpunkt inte beslutat. Initialt behandlades det insamlade materialet genom kompostering på Gryta avfallsstation och den färdiga komposten användes för jordframställning.

Olika alternativ för en långsiktig behandlingslösning för det utsorterade matavfallet utreddes av Vafab där förutsättningarna för bland annat kompostering och rötning undersöktes. Samtidigt undersökte några lokala lantbrukare möjligheten att hitta samarbetspartners för att genomföra ett biogasprojekt för rötning av vallgrödor i syfte att få en bra växtföljd och få fram bra jordförbättringsmedel. Det visade sig att avfallsintresset kunde förenas med det lokala lantbrukarinitiativet och hösten 2003 beslöt Vafab, LRF, 17 lokala odlare och Mälarenergi att, efter många års utredningar, genomföra det s.k. Växtkraftprojektet. Projektet gick ut på att etablera en rötningsanläggning där källsorterat matavfall kunde rötas tillsammans med vallgrödor. Anläggningen togs i bruk 2005 och tar emot utsorterat matavfall från alla VafabMiljös tolv ägarkommuner. Rötresten används idag som KRAV-godkänd gödsel på lokala gårdar och biogasen används som fordonsgas framförallt av Västmanlands Lokaltrafiks bussar i Västerås och Sala samt sopbilar. Växtkraftprojektet har varit en viktig del i att uppnå en mer hållbar avfallshantering där kretsloppet av energi och näringsämnen står i fokus.

Information som verktyg mot en kretsloppsfokuserad avfallshantering Allmänhetens intresse för avfallsfrågorna och viljan att förändra sitt beteende är förutsättningar för att kunna åstadkomma en miljöanpassad avfallshantering. I Västerås har information använts som ett kraftfullt instrument för att åstadkomma de beteendeförändringar som systemskiftet från en linjär till en kretsloppsanpassad avfallshantering förutsatte. Som exempel kan nämnas de intensiva informationssatsningar som genomfördes i samband med introduktionen av källsortering av matavfall. Källsorteringen introducerades stegvis i områden på ca 800 hushåll. Varje etapp föregicks av ett omfattande informationsarbete där varje hushåll som valt att ingå i källsorteringssystemet fick ett personligt hembesök, förutom de broschyrer och liknande som gick ut till hushåll. Förutom denna typ av kampanjinsatser har mycket av informationsarbetet varit av mer kontinuerlig karaktär med utgivning av tidningar, besök i skolor och studiebesök. Dagens informations- och kommunikationsarbete beskrivs i kapitel 3.2 respektive kapitel 6. Informationen i samband med introduktionen av källsorteringssystemet för matavfall i kombination med miljöstyrande renhållningstaxa som premierar källsortering ledde till ett högt deltagande i utsorteringen av matavfall. Resursmässig återvinning av förpackningsmaterial Det systemskifte i avfallshanteringen som skedde i mitten av 1990-talet berodde, utöver de kommunala ansträngningarna att införa källsortering och bättre behandlingsmetoder, även på den förändrade synen på producenternas ansvar i avfallskedjan. 1993 antog regeringen den s.k. Kretsloppspropositionen som bland annat innehöll lagen om producentansvar. Lagändringen innebar att ansvaret för hushållens avfall delades mellan kommunerna och det privata näringslivet där den operativa delen i det kommunala ansvaret tonades ner. Istället förväntades att producenterna och näringslivet skulle ta ett större ansvar för att bygga upp en fungerande återvinningsmarknad.

De första varugrupperna som kom att omfattas av producentansvar var förpackningar och tidningar genom två förordningar som kom 1994. Genom dessa förordningar fick alla företag som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar eller tidningar ett ansvarar för att samla in och återvinna dem. Sedan dess har detta ansvar utvidgats och gäller nu även för däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter, batterier, läkemedel samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 20 (67)

I Västerås och landets övriga kommuner byggdes ett system med insamlingsplatser upp, s.k. Återvinningsstationer, där hushållen kunde lämna tidningar och förpackningar i producenternas insamlingscontainrar. Antalet kompletta återvinningsstationer i Västerås har minskat sedan etableringen av systemet, från ca 40 st till 29 st inklusive uppställningsplatser på Återbruken. Parallellt med uppbyggnaden av Återvinningsstationer drev det kommunala bostadsbolaget Mimer på den kraftiga utbyggnaden av fastighetsnära insamling av avfall i s.k. Miljöbodar som skedde i Västerås under 1990-talet. Tanken var att tillhandahålla enkla avfallslösningar för hushållen och minska ingreppen i stadsmiljön som återvinningsstationerna innebar. Miljöbodarna byggdes framförallt i områden med flerfamiljshus och gjorde det möjligt att införa källsortering av matavfall, tidningar och förpackningar. Utbyggnaden av Miljöbodar var en viktig del i införandet av källsortering av hushållens matavfall. Idag är alla Mimers drygt 11 000 lägenheter anslutna till matavfallsinsamling. I stort sett samtliga av Mimers lägenheter har även tillgång till fullständig fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, med några få undantag där utrymme eller tillräckligt underlag saknas. Statistik över insamlade mängder visar på ett bättre sorteringsresultat än genomsnittet. Mimer arbetar även med projekt för insamling av fett i Miljöbodarna och projekt med insamling av smått elavfall. Utvecklingen av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar fortsatte även hos många privata ägare av fastigheter med hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar i kommunen och idag är miljöbodar eller liknande gemensamhetslösningar standard i områden med flerfamiljshus. Liknande lösningar är också vanligt i nybyggda villaområden. Resursmässig återvinning av grovavfall och minskad deponering Fram till mitten av 1980-talet hade västeråsarna kunnat köra sitt grovavfall direkt till deponi på Gryta. Denna lösning ersattes av containrar för grovavfall som placerades ut runt om i kommunen. I dessa containrar blandades alla typer av grovavfall, både från hushåll och mindre företag, förmodligen även farligt avfall. Denna blandning av avfall gjorde att möjligheten till material- och energiåtervinning blev mycket begränsad och avfallet deponerades till största delen. För att bättre kunna utnyttja den resurs som avfallet utgjorde påbörjades 1994 utbyggnaden av s.k. återvinningscentraler (i Vafab-regionen kallade Återbruk), för mottagning av källsorterat grovavfall från hushåll. Källsortering av grovavfall innebar en möjlighet till att styra behandlingen från deponering till ökad materialåtervinning, energiutvinning och separat hantering av farligt avfall. I en kretsloppsanpassad avfallshantering är det viktigt att ämnen som är skadliga för människa eller natur inte ingår i kretsloppet utan sorteras ut och hanteras separat. Genom att på Återbruken även upprätta en plats för insamling av hushållens farliga avfall etablerades ett effektivt system för att uppnå denna miljömässigt mycket viktiga utsortering. Mängderna insamlat farligt avfall har mångfaldigats sedan införandet av miljöstation på Återbruken. Idag finns totalt sex Återbruk i Västerås som drivs av VafabMiljö. För att få till en liknande materialseparering för verksamheters avfall införde Vafab i början av 1990-talet differentierad mottagningsavgift för avfall. Den differentierade mottagningsavgiften gav ett ekonomiskt incitament för företagen att sortera genom att avgiften för osorterat avfall höjdes samtidigt som avgiften sänktes för sorterat avfall och därmed minskade framförallt mängden avfall till deponering.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 21 (67)

I Västerås och landets övriga kommuner byggdes ett system med insamlingsplatser upp, s.k. Återvinningsstationer, där hushållen kunde lämna tidningar och förpackningar i producenternas insamlingscontainrar. Antalet kompletta återvinningsstationer i Västerås har minskat sedan etableringen av systemet, från ca 40 st till 29 st inklusive uppställningsplatser på Återbruken. Parallellt med uppbyggnaden av Återvinningsstationer drev det kommunala bostadsbolaget Mimer på den kraftiga utbyggnaden av fastighetsnära insamling av avfall i s.k. Miljöbodar som skedde i Västerås under 1990-talet. Tanken var att tillhandahålla enkla avfallslösningar för hushållen och minska ingreppen i stadsmiljön som återvinningsstationerna innebar. Miljöbodarna byggdes framförallt i områden med flerfamiljshus och gjorde det möjligt att införa källsortering av matavfall, tidningar och förpackningar. Utbyggnaden av Miljöbodar var en viktig del i införandet av källsortering av hushållens matavfall. Idag är alla Mimers drygt 11 000 lägenheter anslutna till matavfallsinsamling. I stort sett samtliga av Mimers lägenheter har även tillgång till fullständig fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, med några få undantag där utrymme eller tillräckligt underlag saknas. Statistik över insamlade mängder visar på ett bättre sorteringsresultat än genomsnittet. Mimer arbetar även med projekt för insamling av fett i Miljöbodarna och projekt med insamling av smått elavfall. Utvecklingen av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar fortsatte även hos många privata ägare av fastigheter med hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar i kommunen och idag är miljöbodar eller liknande gemensamhetslösningar standard i områden med flerfamiljshus. Liknande lösningar är också vanligt i nybyggda villaområden. Resursmässig återvinning av grovavfall och minskad deponering Fram till mitten av 1980-talet hade västeråsarna kunnat köra sitt grovavfall direkt till deponi på Gryta. Denna lösning ersattes av containrar för grovavfall som placerades ut runt om i kommunen. I dessa containrar blandades alla typer av grovavfall, både från hushåll och mindre företag, förmodligen även farligt avfall. Denna blandning av avfall gjorde att möjligheten till material- och energiåtervinning blev mycket begränsad och avfallet deponerades till största delen. För att bättre kunna utnyttja den resurs som avfallet utgjorde påbörjades 1994 utbyggnaden av s.k. återvinningscentraler (i Vafab-regionen kallade Återbruk), för mottagning av källsorterat grovavfall från hushåll. Källsortering av grovavfall innebar en möjlighet till att styra behandlingen från deponering till ökad materialåtervinning, energiutvinning och separat hantering av farligt avfall. I en kretsloppsanpassad avfallshantering är det viktigt att ämnen som är skadliga för människa eller natur inte ingår i kretsloppet utan sorteras ut och hanteras separat. Genom att på Återbruken även upprätta en plats för insamling av hushållens farliga avfall etablerades ett effektivt system för att uppnå denna miljömässigt mycket viktiga utsortering. Mängderna insamlat farligt avfall har mångfaldigats sedan införandet av miljöstation på Återbruken. Idag finns totalt sex Återbruk i Västerås som drivs av VafabMiljö. För att få till en liknande materialseparering för verksamheters avfall införde Vafab i början av 1990-talet differentierad mottagningsavgift för avfall. Den differentierade mottagningsavgiften gav ett ekonomiskt incitament för företagen att sortera genom att avgiften för osorterat avfall höjdes samtidigt som avgiften sänktes för sorterat avfall och därmed minskade framförallt mängden avfall till deponering.

Differentierad mottagningsavgift var dock inte det enda effektiva instrument som användes för att uppnå minskade mängder till deponering. I början av 2000-talet infördes en rad lagändringar som både reglerade deponiernas utformning och vad som fick läggas på deponi. Redan år 2000 infördes en deponeringsskatt tänkt att fungera som ett ekonomiskt incitament för avfallslämnaren att sortera sitt avfall. 2002 infördes ett förbud mot deponering av brännbart avfall och 2005 ett förbud mot deponering av organiskt avfall. Dessa lagändringar har i Västerås inneburit kraftigt minskade mängder avfall till deponering till förmån för framförallt materialåtervinning och energiutvinning. 2009 invigdes en ny deponi på Gryta avfallsanläggning som uppfyllde alla nya lagkrav på hur en deponi ska vara utformad. Den nya deponin är numera den enda aktiva kommunala deponin i VafabMiljö-regionen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 22 (67)

2 Mål och åtgärder 2.1 Bakgrund till mål och åtgärder Som grund för formuleringen av mål och åtgärder i Västerås stads avfallsplan 2014-2019 finns ett flertal nationella, regionala och lokala mål och strategier. De mål som presenteras i avfallsplanen har av Västerås stad identifierats som högst prioriterade och ansluter till:

• Tidigare avfallsplaner för Västerås stad

• Lokala mål och strategier i Västerås stad

• Den regionala avfallsplanen för VafabMiljö-regionen

• Identifierade behov och utvecklingsområden

• Den nationella avfallsplanen och miljökvalitetsmålen

• Den nationella avfallsutredningen – ”Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering”

2.1.1 Tidigare avfallsplaner för Västerås stad De tidigare avfallsplanerna har resulterat i en utbyggnad av källsortering av kärl- och säckavfall, återvinningscentraler, en satsning på biogas och kvalitetshöjande insatser i systemet samt minskat miljöbelastningen från avfallshanteringen. I de tidigare avfallsplanerna har utgångspunkten för avfallshanteringen i Västerås varit att verksamheten ska vara långsiktig med resurshushållning, miljö och hälsa i fokus. Denna utgångspunkt framhålls i Västerås stads miljöprogram 2005-2025 och är således fortfarande aktuell. Det innebär att miljöpåverkan ska begränsas till vad naturen långsiktigt tål. Avfallshanteringen ska också erbjuda en hög kvalitets- och servicenivå gentemot hushållen, en god arbetsmiljö och dessutom vara ekonomiskt motiverad. För att uppnå denna målsättning krävs en helhetssyn där förebyggande åtgärder kombineras med en samordnad och genomtänkt insamling, återvinning, behandling och slutligt omhändertagande av avfallet.

De åtgärder från tidigare avfallsplan som fortfarande bedömts vara aktuella har lyfts in eller på olika sätt beaktats i ett nytt åtgärdsprogram utifrån uppställda mål.

2.1.2 Lokala mål och strategier i Västerås Västerås stad har ett flertal lokala mål och strategier, varav några med tydlig koppling till avfallshantering. Dessa mål och strategier finns i varierande omfattning förankrade i avfallsplanens mål och åtgärder. Här följer en kort sammanställning av utdrag ur några viktiga lokala styrdokument.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 23 (67)

2 Mål och åtgärder 2.1 Bakgrund till mål och åtgärder Som grund för formuleringen av mål och åtgärder i Västerås stads avfallsplan 2014-2019 finns ett flertal nationella, regionala och lokala mål och strategier. De mål som presenteras i avfallsplanen har av Västerås stad identifierats som högst prioriterade och ansluter till:

• Tidigare avfallsplaner för Västerås stad

• Lokala mål och strategier i Västerås stad

• Den regionala avfallsplanen för VafabMiljö-regionen

• Identifierade behov och utvecklingsområden

• Den nationella avfallsplanen och miljökvalitetsmålen

• Den nationella avfallsutredningen – ”Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering”

2.1.1 Tidigare avfallsplaner för Västerås stad De tidigare avfallsplanerna har resulterat i en utbyggnad av källsortering av kärl- och säckavfall, återvinningscentraler, en satsning på biogas och kvalitetshöjande insatser i systemet samt minskat miljöbelastningen från avfallshanteringen. I de tidigare avfallsplanerna har utgångspunkten för avfallshanteringen i Västerås varit att verksamheten ska vara långsiktig med resurshushållning, miljö och hälsa i fokus. Denna utgångspunkt framhålls i Västerås stads miljöprogram 2005-2025 och är således fortfarande aktuell. Det innebär att miljöpåverkan ska begränsas till vad naturen långsiktigt tål. Avfallshanteringen ska också erbjuda en hög kvalitets- och servicenivå gentemot hushållen, en god arbetsmiljö och dessutom vara ekonomiskt motiverad. För att uppnå denna målsättning krävs en helhetssyn där förebyggande åtgärder kombineras med en samordnad och genomtänkt insamling, återvinning, behandling och slutligt omhändertagande av avfallet.

De åtgärder från tidigare avfallsplan som fortfarande bedömts vara aktuella har lyfts in eller på olika sätt beaktats i ett nytt åtgärdsprogram utifrån uppställda mål.

2.1.2 Lokala mål och strategier i Västerås Västerås stad har ett flertal lokala mål och strategier, varav några med tydlig koppling till avfallshantering. Dessa mål och strategier finns i varierande omfattning förankrade i avfallsplanens mål och åtgärder. Här följer en kort sammanställning av utdrag ur några viktiga lokala styrdokument.

Strategiska planen 2012-2015 I den Strategiska planen 2012-2015 har en vision om Staden utan gränser 2026 med följande inriktningsmål:

Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun. Västerås ska ligga i framkant med klimatomställningsarbetet och vara ett föredöme för andra kommuner. Det ska vara enkelt att göra hållbara val i vardagen. Kommunen ska vara resurseffektiv och sträva mot ett hållbart miljöarbete. Alla ska ha förutsättningar för att göra hållbara val i vardagen och på så sätt ta ansvar för miljön och framtida generationer.

Målet är en god miljö, kretsloppsanpassning och nya arbetstillfällen. En miljöriktig och resursbevarande avfallshantering är en nödvändig förutsättning för att detta mål ska kunna uppnås. Klimatprogram 2012 Klimatprogram 2012 för Västerås stad berör avfallshantering på olika sätt. Utifrån Klimatprogrammet har även ett förslag till åtgärdsprogram tagits fram, som innefattar ett flertal mål och åtgärder med direkt koppling till avfallshantering:

• Produktion av kraftvärme. Kol och torv ska ersättas med i huvudsak avfall (med möjlighet att använda biobränsle) som bränsle i kraftvärmeproduktionen.

• Energieffektiva och klimatsmarta upphandlingar. År 2020 ska all den utrustning som Västerås stad använder vara energisnål och klimatsmart.

• Effektiva transporter. De kommunala transporterna ska vara klimatanpassade och ruttoptimerade.

• Inköp av livsmedel och kommunen som markägare. Innefattar åtgärder som syftar till att minska de utsläpp som orsakas av den mat som kommunen köper in och serverar.

Miljöprogram I miljöprogrammet för 2005-2025 anger Västerås stad en inriktning på miljöområdet inom ett antal fokusområden. Miljöprogrammet redovisar också Västerås stads mål och ambitioner inom dess fokusområden. De fokusområden som närmast berör avfallshanteringen är:

• Klimatpåverkan. Styra mot miljöanpassning av transporter och fordonspark • Skadliga ämnen. Verka för en minskad användning och spridning av miljö- och

hälsoskadliga ämnen, minska den egna användningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen samt verka för en hållbar avfallshantering där långsiktighet, miljö och hälsa är i fokus.

• Bebyggd miljö. Verka för ökad materialhushållning och återvinning Miljöprogrammet innefattar även en visionär miljösituation, s.k. framtidsbild:

”Västerås är långsiktigt ekologiskt hållbart”.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 24 (67)

2.1.3 Den regionala avfallsplanen i VafabMiljö-regionen Inriktningen i den regionala avfallsplanen 2009-2012 för VafabMiljö-regionen återspeglas i Västerås stads avfallsplan då det i framtagna mål och åtgärder finns en tydlig koppling till den regionala planens långsiktiga inriktningsmål:

• Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska • De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara • Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö • Avfallshanteringen ska svara upp emot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service

och kvalitet

2.1.4 Behov och utvecklingsområden Ett antal behov och utvecklingsområden har identifierats utifrån bland annat nulägesanalys, samråd och diskussioner i bland annat kommunens styr- och arbetsgrupper samt lokala, regionala och nationella mål och strategier. Utvecklingsområdena berörs på olika sätt i framtagna mål och åtgärder. Behov och utvecklingsområden som identifierats under arbetet med avfallsplanen för Västerås stad är:

• Matavfallsinsamling. Det insamlade matavfallets mängd och kvalitet ligger på en bra nivå i jämförelse med andra kommuner. Det är viktigt att säkerställa en fortsatt hög kvalitet på matavfallet för att garantera en miljö- och resurshushållningsmässigt riktig återvinning. Potential finns att öka de insamlade mängderna från bland annat lägenhetsområden och verksamheter.

• Smått elavfall. Med detta avses ökad utsortering av smått elavfall och att underlätta för hushållen att göra rätt och bidra till en miljö- och resurshushållningsmässigt riktig hantering. Insamling av elavfall och särskilt smått elavfall är en mycket aktuell fråga där El-Kretsen i samverkan med kommunerna arbetar på aktivt för att kommunicera och utveckla insamlingssystem. Plockanalyser visar att vissa typer av smått elavfall förekommer i det brännbara hushållsavfallet.

• Fastighetsnära insamling (FNI) av farligt avfall. Med detta avses förbättrad service för att öka utsorteringen av farligt avfall för att möjliggöra en miljö- och arbetsmiljöriktig hantering. Insamlingen av farligt avfall i Västerås sker främst via Återbruken, som generellt är en uppskattad service. För att säkerställa att inget farligt avfall hanteras på ett felaktigt sätt är det viktigt att det finns lösningar som passar alla hushåll.

• Fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar. På motsvarande sätt som för farligt avfall enligt ovan kan förbättrad service bidra till ökad utsortering och miljöriktig återvinning av förpackningar och tidningar. FNI av förpackningar och tidningar är idag väl utbyggt i många hyresområden och bostadsrättsföreningar. Även samfälligheter i framförallt nybyggda villaområden har ofta fastighetsnära FNI av förpackningar och tidningar som en del av en gemensamhetslösning. I bland annat centrum och vissa ytterområden saknas dock FNI av förpackningar och tidningar. I centrum är det dessutom brist på mark för återvinningsstationer, vilket ytterligare understryker behovet.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 25 (67)

2.1.3 Den regionala avfallsplanen i VafabMiljö-regionen Inriktningen i den regionala avfallsplanen 2009-2012 för VafabMiljö-regionen återspeglas i Västerås stads avfallsplan då det i framtagna mål och åtgärder finns en tydlig koppling till den regionala planens långsiktiga inriktningsmål:

• Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska • De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara • Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö • Avfallshanteringen ska svara upp emot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service

och kvalitet

2.1.4 Behov och utvecklingsområden Ett antal behov och utvecklingsområden har identifierats utifrån bland annat nulägesanalys, samråd och diskussioner i bland annat kommunens styr- och arbetsgrupper samt lokala, regionala och nationella mål och strategier. Utvecklingsområdena berörs på olika sätt i framtagna mål och åtgärder. Behov och utvecklingsområden som identifierats under arbetet med avfallsplanen för Västerås stad är:

• Matavfallsinsamling. Det insamlade matavfallets mängd och kvalitet ligger på en bra nivå i jämförelse med andra kommuner. Det är viktigt att säkerställa en fortsatt hög kvalitet på matavfallet för att garantera en miljö- och resurshushållningsmässigt riktig återvinning. Potential finns att öka de insamlade mängderna från bland annat lägenhetsområden och verksamheter.

• Smått elavfall. Med detta avses ökad utsortering av smått elavfall och att underlätta för hushållen att göra rätt och bidra till en miljö- och resurshushållningsmässigt riktig hantering. Insamling av elavfall och särskilt smått elavfall är en mycket aktuell fråga där El-Kretsen i samverkan med kommunerna arbetar på aktivt för att kommunicera och utveckla insamlingssystem. Plockanalyser visar att vissa typer av smått elavfall förekommer i det brännbara hushållsavfallet.

• Fastighetsnära insamling (FNI) av farligt avfall. Med detta avses förbättrad service för att öka utsorteringen av farligt avfall för att möjliggöra en miljö- och arbetsmiljöriktig hantering. Insamlingen av farligt avfall i Västerås sker främst via Återbruken, som generellt är en uppskattad service. För att säkerställa att inget farligt avfall hanteras på ett felaktigt sätt är det viktigt att det finns lösningar som passar alla hushåll.

• Fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar. På motsvarande sätt som för farligt avfall enligt ovan kan förbättrad service bidra till ökad utsortering och miljöriktig återvinning av förpackningar och tidningar. FNI av förpackningar och tidningar är idag väl utbyggt i många hyresområden och bostadsrättsföreningar. Även samfälligheter i framförallt nybyggda villaområden har ofta fastighetsnära FNI av förpackningar och tidningar som en del av en gemensamhetslösning. I bland annat centrum och vissa ytterområden saknas dock FNI av förpackningar och tidningar. I centrum är det dessutom brist på mark för återvinningsstationer, vilket ytterligare understryker behovet.

• Insamling och behandling av textilier. Hur möjligheterna att samla in eller lämna textilier till Återbruken för återanvändning eller återvinning kan utvecklas i samverkan med olika hjälporganisationer är en viktig fråga.

• Återanvändning av grovavfall från hushåll via Återbruken. Hur möjligheterna att lämna olika typer av grovavfall till Återbruken för återanvändning kan utvecklas i samverkan med olika hjälporganisationer är en viktig fråga.

• Minskat matsvinn. Detta är en prioriterad fråga internt i kommunen men även genom olika åtgärder för att inspirera och påverka andra verksamheter och hushåll. Förebyggande åtgärder för att minska matsvinnet ansluter till den nationella avfallsplanen.

• Nedskräpning. Minska nedskräpningen i Västerås. Västerås stad arbetar med nedskräpningsfrågor i olika sammanhang genom bland annat olika projekt. Minskad nedskräpning har även uppmärksammats i exempelvis den nationella avfallsplanen och har kopplingar till nationella miljömål.

• Ny samförbränningsanläggning1. En ny panna i kraftvärmeverket har byggts som en del i ett långsiktigt energisystem i Västerås, i enlighet med Västerås stads klimatstrategi. Anläggningen syftar till att bland annat trygga framtida värmeleveranser och minska utsläpp av koldioxid genom mindre användning av fossila bränslen. Viktiga strategiska frågor i ett lokalt avfallsplaneringsperspektiv inom detta område rör främst hantering av aska och sorteringsrester samt pedagogiska aspekter av en satsning på energiutvinning ur avfall i Västerås med aktuell inriktning.

• Information och kommunikation. Detta är en viktig strategisk fråga som anknyter till övriga områden. Västerås stad arbetar aktivt med information och behov av särskilda åtgärder finns för att lyfta olika frågor. Information om exempelvis sortering och den praktiska hanteringen och resultatet av återvinningen kommer att vara en förutsättning för att målen i avfallsplanen ska kunna nås. Att kommunicera avfallsplanens mål och att även fånga upp olika gruppers behov av service är en annan viktig del av arbetet.

2.1.5 Den nationella avfallsplanen och miljökvalitetsmålen Sveriges avfallsplan 2012-2017 innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden.

• Avfall i bygg- och anläggningssektorn • Hushållens avfall • Resurshushållning i livsmedelskedjan • Avfallsbehandling • Illegal export av avfall till andra länder

1Anläggning för förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme) av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 26 (67)

Målen i denna avfallsplan för Västerås stad har koppling till flera av målen i den nationella avfallsplanen, däribland målen om:

• Återanvändning och förberedelse för återanvändning • Textilier • Materialåtervinning och insamling • Elavfall och batterier • Nedskräpning • Minskat matavfall

De nationella miljökvalitetsmål som har tydligast koppling till avfallshanteringen är:

• Begränsad klimatpåverkan • Giftfri miljö • God bebyggd miljö

De tillhörande etappmålen är till stor del integrerade i den nationella avfallsplanen och har beaktats i framtagna mål och åtgärder för Västerås stads avfallsplan. 2.1.6 Den nationella avfallsutredningen Avfallsplanens mål och åtgärder ansluter på olika sätt till förslagen i den nationella avfallsutredningen, Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering, SOU2012:56. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras måste Västerås stad ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt avfallshanteringens ekonomi och finansiering.

Den nationella avfallsutredningen har som utgångspunkt en målbild för avfallshanteringen innefattande:

• Miljön. Miljömässig och resurseffektiv • Medborgaren. Enkel och lättillgänglig • Marknaden. Effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar

Några särskilt viktiga punkter i den nationella avfallsutredningen är:

• Avfallshierarkin tydliggörs i Miljöbalken. Införs i miljöbalken med syfte att förebygga avfall och tydliggöra avfallshierarkin. Kommuner ska enligt utredningens förslag informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall.

• Förhandsgodkända insamlingssystem (FGI) införs för förpackningar och tidningar. Innebär i korthet att producenterna ska svara för att deras produkter ingår i ett system för återanvändning eller materialåtervinning och att endast aktörer som godkänts av en nationell myndighet för bedriva insamling av förpackningar och tidningar.

• Kommunen tar över insamlingsansvaret från producenterna. Kommunen övertar producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 27 (67)

Målen i denna avfallsplan för Västerås stad har koppling till flera av målen i den nationella avfallsplanen, däribland målen om:

• Återanvändning och förberedelse för återanvändning • Textilier • Materialåtervinning och insamling • Elavfall och batterier • Nedskräpning • Minskat matavfall

De nationella miljökvalitetsmål som har tydligast koppling till avfallshanteringen är:

• Begränsad klimatpåverkan • Giftfri miljö • God bebyggd miljö

De tillhörande etappmålen är till stor del integrerade i den nationella avfallsplanen och har beaktats i framtagna mål och åtgärder för Västerås stads avfallsplan. 2.1.6 Den nationella avfallsutredningen Avfallsplanens mål och åtgärder ansluter på olika sätt till förslagen i den nationella avfallsutredningen, Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering, SOU2012:56. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras måste Västerås stad ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt avfallshanteringens ekonomi och finansiering.

Den nationella avfallsutredningen har som utgångspunkt en målbild för avfallshanteringen innefattande:

• Miljön. Miljömässig och resurseffektiv • Medborgaren. Enkel och lättillgänglig • Marknaden. Effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar

Några särskilt viktiga punkter i den nationella avfallsutredningen är:

• Avfallshierarkin tydliggörs i Miljöbalken. Införs i miljöbalken med syfte att förebygga avfall och tydliggöra avfallshierarkin. Kommuner ska enligt utredningens förslag informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall.

• Förhandsgodkända insamlingssystem (FGI) införs för förpackningar och tidningar. Innebär i korthet att producenterna ska svara för att deras produkter ingår i ett system för återanvändning eller materialåtervinning och att endast aktörer som godkänts av en nationell myndighet för bedriva insamling av förpackningar och tidningar.

• Kommunen tar över insamlingsansvaret från producenterna. Kommunen övertar producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll.

• Den kommunala tillsynen kompletteras med en nationell tillsyn av hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar. Utredningen föreslår även att länsstyrelserna får ansvaret för tillsyn av avfallstransportörer, yrkesmässig insamling av avfall, avfallsmäklare/-handlare och verksamheters egen transport av farligt avfall.

• Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs.

• Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut sitt matavfall. Krav införs på att kommuner ska tillhandahålla insamlingssystem för matavfall. Västerås har ett fullt utbyggt insamlingssystem för matavfall och påverkas inte av föreslagen förändring.

• Bemyndigande att föreskriva om avfallsutrymmen. Utredningen föreslår att kommunen får meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering.

• Godkända företag får samla in och ta omhand grovavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta avfall kvarstår men godkända aktörer kan samla in och omhänderta visst grovavfall.

• Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Kommunen ges även möjlighet att taxefinansiera en del av verksamheten.

Utöver avfallsutredningens huvudförslag finns även alternativförslag för några av områdena.

Regeringen fullföljer den nationella avfallsutredningen med en följdutredning och planerar att presentera ett nytt förslag inför sommaren 2014. 2.2 Vision för avfallshanteringen i Västerås Med ledning av bland annat visionen i Västerås stads miljöprogram om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Västerås samt den strategiska planens vision/framtidsbild om staden utan gränser 2026 har en vision för avfallshanteringen i Västerås formulerats. Visionen lyder: ”Avfallsmängderna per invånare har minskat påtagligt och bestående och allt avfall i kommunen är en resurs som tas till vara på bästa sätt.” De mål och åtgärder som beskrivs nedan avser att styra avfallshanteringen i riktning mot visionen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 28 (67)

2.3 Inriktningsmål, effektmål och åtgärder Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunen är:

• Kommunen ska ha rådighet över målen • Målen ska vara en del av det strategiska miljöarbetet i kommunen

Ett syfte med Renhållningsordningen är att påverka långt utanför Västerås stads verksamhetsområden. Däremot är stadens rådighet till viss del gränssättande för de mål och åtgärder som framförs i planen exempelvis gällande avfall som omfattas av producentansvar. Genom information och dialog med olika aktörer har kommunen även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens mål. Målstrukturen innefattar sex målområden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

Till respektive målområde har inriktningsmålformulerats och till varje inriktningsmål hör ett antal effektmål. Till effektmålen hör övergripande åtgärder som tillsammans utgör avfallsplanens åtgärdsprogram. Målstrukturen, som är densamma som i den tidigare avfallsplanen, kan beskrivas enligt följande:

• Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunen. Utgångspunkten är att detta mål ska ansluta till tidigare avfallsplan och den regionala avfallsplanen. Inriktningsmålet har sikte på 2019 och ska vara vägledande för såväl kommunen som invånare och företag som producerar avfall.

• Effektmål. Anger på ett mer konkret sätt vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart

eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom effektmålen kan kommunen följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen i kommunen ligger i linje med avfallsplanens inriktning. Effektmålen ska av kommunstyrelsen och ansvariga nämnder lyftas upp och arbetas in i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Därefter bryts målen ned i planer för respektive förvaltning eller bolag.

• Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och

konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags plan och budget genom detaljerade åtgärder. För varje åtgärd anges vilken organisation som är ytterst ansvarig för genomförande av åtgärden och i förekommande fall anges även med vilka andra organisationer som samverkan bör ske.

Åtgärderna är grupperade efter vilket mål som de närmast hör till. I förekommande fall anges även kopplingar till andra mål. De flesta åtgärderna hör till ett specifikt effektmål men det finns även

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 29 (67)

2.3 Inriktningsmål, effektmål och åtgärder Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunen är:

• Kommunen ska ha rådighet över målen • Målen ska vara en del av det strategiska miljöarbetet i kommunen

Ett syfte med Renhållningsordningen är att påverka långt utanför Västerås stads verksamhetsområden. Däremot är stadens rådighet till viss del gränssättande för de mål och åtgärder som framförs i planen exempelvis gällande avfall som omfattas av producentansvar. Genom information och dialog med olika aktörer har kommunen även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens mål. Målstrukturen innefattar sex målområden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

Till respektive målområde har inriktningsmålformulerats och till varje inriktningsmål hör ett antal effektmål. Till effektmålen hör övergripande åtgärder som tillsammans utgör avfallsplanens åtgärdsprogram. Målstrukturen, som är densamma som i den tidigare avfallsplanen, kan beskrivas enligt följande:

• Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunen. Utgångspunkten är att detta mål ska ansluta till tidigare avfallsplan och den regionala avfallsplanen. Inriktningsmålet har sikte på 2019 och ska vara vägledande för såväl kommunen som invånare och företag som producerar avfall.

• Effektmål. Anger på ett mer konkret sätt vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart

eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom effektmålen kan kommunen följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen i kommunen ligger i linje med avfallsplanens inriktning. Effektmålen ska av kommunstyrelsen och ansvariga nämnder lyftas upp och arbetas in i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Därefter bryts målen ned i planer för respektive förvaltning eller bolag.

• Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och

konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags plan och budget genom detaljerade åtgärder. För varje åtgärd anges vilken organisation som är ytterst ansvarig för genomförande av åtgärden och i förekommande fall anges även med vilka andra organisationer som samverkan bör ske.

Åtgärderna är grupperade efter vilket mål som de närmast hör till. I förekommande fall anges även kopplingar till andra mål. De flesta åtgärderna hör till ett specifikt effektmål men det finns även

åtgärder som är direkt kopplade till ett inriktningsmål. I vissa fall är åtgärderna av utrednings- eller informationskaraktär med indirekt möjlighet att nå målet. Dessa åtgärder avser att resultera i nya konkreta åtgärder med direkt möjlighet att nå målen. För varje åtgärd redovisas en grov tidplan för när åtgärden ska genomföras. För åtgärder som genomförs under ett visst år eller en begränsad tidsperiod anges årtal. För åtgärder som ska genomföras minst en gång per år anges tidplanen ”årligen”. För åtgärder som genomförs vid behov och/eller som en del av den löpande verksamheten anges tidplanen ”löpande”. För respektive åtgärd redovisas vilken organisation som har huvudansvar för genomförande av åtgärden, eventuellt i samarbete eller samråd med andra organisationer som i så fall också anges. Huvudansvaret kan innebära att initiera arbetet med en åtgärd men att utförandet till stor del ligger på en angiven samarbetspartner. För varje åtgärd har även en översiktlig bedömning av resursbehovet för genomförande av åtgärden gjorts. För ett flertal åtgärder har även en översiktlig kostnadsbedömning gjorts. Resursbehovet uttrycks som lågt, måttligt eller högt resursbehov och kommenteras vid behov:

• Med lågt resursbehov avses i huvudsak kostnader som bedöms rymmas inom ramen för ordinarie budget hos aktuell förvaltning eller bolag under en avgränsad period eller genom att inarbetas i befintlig verksamhet.

• Med måttligt till högt resursbehov avses kostnader till följd av investeringar, personalförstärkningar eller andra verksamhetsförändringar som innebär att ansvarig organisation måste få förstärkning alternativt genomföra omprioriteringar under en period när åtgärden, till exempel ett projekt, genomförs eller permanent om åtgärden ger bestående inverkan på verksamheten.

Kostnaderna för planerade åtgärder beräknas noggrant inom ramen för den årliga budgetprocessen och det avgörs årligen i vilken mån resurser kan budgeteras. För en organisation med ansvar för flera åtgärder med lågt resursbehov kan det sammantaget resultera i ett måttligt eller högt resursbehov. Hur resursbehovet sammantaget påverkas av genomförande av avfallsplanens åtgärder beskrivs översiktligt i kapitel 4 tillsammans med övriga konsekvenser av avfallsplanen. Utvärdering av måluppfyllnaden och åtgärdernas status ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt. Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 5. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås. Följande förkortningar används i åtgärdsprogrammet: BN Byggnadsnämnden BUN Barn- och utbildningsnämnden FN Fastighetsnämnden KS Kommunstyrelsen MKN Miljö- och konsumentnämnden TN Tekniska nämnden I det följande presenteras mål och åtgärder för de sex målområdena.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 30 (67)

2.3.1 Målområde 1 – Avfallets mängd och farlighet Inriktningsmål 1: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska.2

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Utreda3 lämpliga förebyggande åtgärder riktade mot hushållens användning av kemikalier och hantering av farligt avfall.

2015 Lågt (inom ram)

MKN

b Ställa krav vid upphandlingar enligt Västerås stads upphandlingspolicy med syfte att bidra till att minska avfallets mängd och farlighet.

Löpande Lågt (inom ram)

KS

c Återkommande aktiviteter för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion, till exempel information, matsvinnsaktiviteter, prylbytardagar, loppisar.4

2014-2019 TN: 100 Tkr MKN: 30Tkr

TN och MKN Samarbete med VafabMiljö, Mälarenergi och proAros

1.1, 2

d Utreda5 hur insamling, återanvändning och återvinning av textilier kan utvecklas.

2014 250 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

2

2 Ansluter till Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan samt den nationella avfallsplanen. 3,5 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 4 Frågan har bland annat tagits upp på workshop med politiker under arbetet med denna avfallsplan.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 31 (67)

2.3.1 Målområde 1 – Avfallets mängd och farlighet Inriktningsmål 1: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska.2

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Utreda3 lämpliga förebyggande åtgärder riktade mot hushållens användning av kemikalier och hantering av farligt avfall.

2015 Lågt (inom ram)

MKN

b Ställa krav vid upphandlingar enligt Västerås stads upphandlingspolicy med syfte att bidra till att minska avfallets mängd och farlighet.

Löpande Lågt (inom ram)

KS

c Återkommande aktiviteter för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion, till exempel information, matsvinnsaktiviteter, prylbytardagar, loppisar.4

2014-2019 TN: 100 Tkr MKN: 30Tkr

TN och MKN Samarbete med VafabMiljö, Mälarenergi och proAros

1.1, 2

d Utreda5 hur insamling, återanvändning och återvinning av textilier kan utvecklas.

2014 250 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

2

2 Ansluter till Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan samt den nationella avfallsplanen. 3,5 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 4 Frågan har bland annat tagits upp på workshop med politiker under arbetet med denna avfallsplan.

Effektmål 1.1 År2017 har matsvinnet6 inom Västerås stads egna eller upphandlade verksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg minskat med minst 20 procent jämfört med år 2013.7

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Gemensamma aktiviteter med proAros riktade mot skolor och äldreboenden avseende minskning av matsvinnet.

Årligen proAros 80 Tkr

proAros och BUN Samarbete med TN

2

b Genomföra mätningar av matsvinn. Årligen 80 Tkr proAros och BUN Samarbete med TN

2

c Kommunicera resultatet av genomförda åtgärder för minskat matsvinn.

Årligen 30 Tkr proAros och BUN Samarbete med TN

2

d Ta fram och införa rutiner för att uppnådda effekter av genomförda åtgärder avseende minskat matsvinn ska bli bestående.

Löpande 300 Tkr proAros och BUN Samarbete med TN

2

6 Matsvinn definieras som livsmedel som slängs men som hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. ”Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012–2017”, Naturvårdsverket 2012. 7 Ansluter till den nationella avfallsplanen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 32 (67)

Effektmål 1.2 Utbyggd återanvändning av grovavfall på Återbruken.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Genomföra utbyggnad på samtliga Återbruk med containrar för återanvändning av grovavfall i samverkan med frivillig-organisationer som säljer produkter vidare.

2015-2017 800 Tkr VafabMiljö 5

b Utreda8 möjligheten att anlägga en Kretsloppspark eller liknande för återanvändning av i första hand byggdetaljer ur hushållens grovavfall. Placeras lämpligen på eller i anslutning till något av Återbruken.

2015 300 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

1.5

c Anlägga en Kretsloppspark om utredningen föreslår detta.

2016-2019 5-8 Mkr Drift: 1,5 Mkr/år

VafabMiljö Samarbete med TN

d Undersöka möjligheten att erbjuda arbetstillfällen för personer med nedsatt arbetsförmåga inom verksamhet för återanvändning.

2014 Lågt (inom ram)

Sociala nämndernas stab Samarbete med VafabMiljö

e Utreda9 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende kommunernas engagemang i förberedelse för återanvändning.10

2015 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

2

8,9 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 10 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 33 (67)

Effektmål 1.2 Utbyggd återanvändning av grovavfall på Återbruken.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Genomföra utbyggnad på samtliga Återbruk med containrar för återanvändning av grovavfall i samverkan med frivillig-organisationer som säljer produkter vidare.

2015-2017 800 Tkr VafabMiljö 5

b Utreda8 möjligheten att anlägga en Kretsloppspark eller liknande för återanvändning av i första hand byggdetaljer ur hushållens grovavfall. Placeras lämpligen på eller i anslutning till något av Återbruken.

2015 300 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

1.5

c Anlägga en Kretsloppspark om utredningen föreslår detta.

2016-2019 5-8 Mkr Drift: 1,5 Mkr/år

VafabMiljö Samarbete med TN

d Undersöka möjligheten att erbjuda arbetstillfällen för personer med nedsatt arbetsförmåga inom verksamhet för återanvändning.

2014 Lågt (inom ram)

Sociala nämndernas stab Samarbete med VafabMiljö

e Utreda9 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende kommunernas engagemang i förberedelse för återanvändning.10

2015 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

2

8,9 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 10 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Effektmål 1.3 Farligt avfall ska inte förekomma i mat- och restavfall vid utgången av år 2019.11

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Återkommande information om farligt avfall.

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1.4, 2

b Driva på utvecklingen och se över möjligheten till alternativa insamlingssystem för farligt avfall inklusive elektronikavfall och genomföra försök. Till exempel kan fler Samlaren eller liknande lösningar för elektronikavfall ställas såväl i butiker som på större arbetsplatser.

Löpande 200 Tkr TN Samråd med VafabMiljö

2

c Utforma och genomföra en kampanj om farligt avfall.

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1.4, 2

d Genomföra åtgärder enligt regionalt handlingsprogram för ökad källsortering. Till exempel utveckla samarbete med Avfall Sverige om möjligheterna kring hur informationen avseende farligt avfall kan spridas genom återförsäljare.

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1.4, 2

Effektmål 1.4 Andelen av kommunens invånare som vid utgången av år 2019 ska känna till vad farligt avfall är och hur det ska hanteras ska vara 97 procent.12

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Informera hushåll och fastighetsägare om farligt avfall.

Löpande 20 Tkr TN 1.3, 2

b Delta i nationella och regionala informationskampanjer om farligt avfall.

Löpande 20 Tkr TN 1.3, 2

c Informera om och uppmuntra olika målgrupper om lämpliga system gällande fastighetsnära insamling av farligt avfall inklusive elavfall.

Löpande 100 Tkr TN Samråd med VafabMiljö

1.3, 2

11 Uppföljning av målet ska ske genom plockanalyser. 12 Uppföljning av målet ska ske genom enkätundersökningar, till exempel genom att komplettera Omnibus-undersökningen med frågor om invånarnas kunskap om farligt avfall och elavfall.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 34 (67)

Effektmål 1.5 Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020.13

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a I fysisk planering och bygglov beakta möjligheter till återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall.

Löpande Lågt (inom ram)

BN 2

b Införa rutiner för ökad kontroll av hanteringen av bygg- och rivningsavfall genom kompletta rivningsplaner och miljöinventeringar.

2014 Lågt (inom ram)

MKN Samarbete med BN

2

c Följa upp den faktiska hanteringen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall.

2015 MKN: 10 Tkr

MKN Samarbete med BN

2

13 Ansluter till etappmål i det nationella miljömålssystemet och den nationella avfallsplanen. Uppföljning ska ske via rivningsplaner.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 35 (67)

Effektmål 1.5 Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020.13

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a I fysisk planering och bygglov beakta möjligheter till återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall.

Löpande Lågt (inom ram)

BN 2

b Införa rutiner för ökad kontroll av hanteringen av bygg- och rivningsavfall genom kompletta rivningsplaner och miljöinventeringar.

2014 Lågt (inom ram)

MKN Samarbete med BN

2

c Följa upp den faktiska hanteringen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall.

2015 MKN: 10 Tkr

MKN Samarbete med BN

2

13 Ansluter till etappmål i det nationella miljömålssystemet och den nationella avfallsplanen. Uppföljning ska ske via rivningsplaner.

2.3.2 Målområde 2 – Resurshushållning Inriktningsmål 2: De resurser som finns i avfallet ska tas till vara.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Utvärdera pågående försök med fastighetsnära insamling av matfett från hushåll.

2014 Lågt (inom ram)

Mälarenergi Samarbete med TN, VafabMiljö och Mimer

b Genomföra åtgärder enligt VafabMiljös pågående utredningsarbete om möjligheten att minska deponiresten från Återbruken genom att exempelvis samla in gips för återvinning

2014 800 Tkr VafabMiljö 1

c Utreda14 och ta fram förslag på ett miljö- och resurshushållningsmässigt långsiktigt hållbart omhändertagande av sorteringsrester och aska från den nya samförbränningsanläggningen15.

2014-2015 Lågt-måttligt

Mälarenergi Samråd med TN

3

14 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 15Anläggning för förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme) av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 36 (67)

d Upprätta ett handlingsprogram för resurshushållning av överskottsmassor som bland annat kan användas vid sluttäckning av stadens egna nedlagda deponier.

2015 Lågt (inom ram)

FN Samarbete med VafabMiljö, BN och MKN

e Anpassa stadens kommunikationsarbete till de förändrade förutsättningar som Mälarenergis samförbränningsanläggning16 innebär.

2013-2014 20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö och Mälarenergi

f Delta i regionala och nationella kampanjer om återvinning, till exempel Avfall Sveriges och El-Kretsens kampanjer

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1.3

Effektmål 2.1 Mängden matavfall i restavfallet från abonnemang Källsorterat ska senast 2019 minst halveras.17

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Information till hushåll och verksamheter om sortering av matavfall.

Löpande 20 Tkr TN 2.2

b Informationskampanj riktad till Källsorteringsabonnenter för att stimulera till effektivare utsortering av matavfallet.

2014, 2016

20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

c Genomföra åtgärder enligt regionalt handlingsprogram för ökad källsortering. Till exempel genom att ha gemensamma diskussioner i regionen för att få fram riktlinjer och principer som utgör en grund för att styra arbetet med avfallsfrågor mot ännu högre kvalité och ökat resursutnyttjande samt att aktivera fastighetsägare och fastighetsskötare

Löpande 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

16Anläggning för förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme) av avfall tillsammans med biobränslen. 17 Ansluter till det nationella etappmålet om återvinning av matavfall. Uppföljning ska ske genom plockanalyser. Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 37 (67)

d Upprätta ett handlingsprogram för resurshushållning av överskottsmassor som bland annat kan användas vid sluttäckning av stadens egna nedlagda deponier.

2015 Lågt (inom ram)

FN Samarbete med VafabMiljö, BN och MKN

e Anpassa stadens kommunikationsarbete till de förändrade förutsättningar som Mälarenergis samförbränningsanläggning16 innebär.

2013-2014 20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö och Mälarenergi

f Delta i regionala och nationella kampanjer om återvinning, till exempel Avfall Sveriges och El-Kretsens kampanjer

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1.3

Effektmål 2.1 Mängden matavfall i restavfallet från abonnemang Källsorterat ska senast 2019 minst halveras.17

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Information till hushåll och verksamheter om sortering av matavfall.

Löpande 20 Tkr TN 2.2

b Informationskampanj riktad till Källsorteringsabonnenter för att stimulera till effektivare utsortering av matavfallet.

2014, 2016

20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

c Genomföra åtgärder enligt regionalt handlingsprogram för ökad källsortering. Till exempel genom att ha gemensamma diskussioner i regionen för att få fram riktlinjer och principer som utgör en grund för att styra arbetet med avfallsfrågor mot ännu högre kvalité och ökat resursutnyttjande samt att aktivera fastighetsägare och fastighetsskötare

Löpande 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

16Anläggning för förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme) av avfall tillsammans med biobränslen. 17 Ansluter till det nationella etappmålet om återvinning av matavfall. Uppföljning ska ske genom plockanalyser. Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010.

Effektmål 2.2 År 2019 ska matavfallet ha en renhetsgrad om minst 99 viktprocent, relativt sorteringsanvisningarna. Det felsorterade materialet får inte innehålla glas eller farligt avfall.18

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Information till hushåll och verksamheter om sortering av matavfall.

Löpande 20 Tkr TN 2.1

b Kvalitetskontroll och återkoppling till fastighetsägare enligt upprättade rutiner.

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

c Genomföra åtgärder enligt regionalt handlingsprogram för ökad källsortering. Till exempel genom att utveckla samverkan i regionen samt att utveckla informationsarbetet.

Löpande 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

Effektmål 2.3 Mängden förpackningar och tidningar i hushållens restavfall ska senast 2019 minst halveras.19

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Informationsinsats angående återvinningsstationerna.

Löpande 30 Tkr TN 5.2

b Utreda20 möjligheter till utveckling av fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar.

2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

5.2

c Informationsinsatser för ökad källsortering. Löpande 20 Tkr TN 5.2

d Utreda21 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar.22

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

5.2, 5.3

18 Uppföljning ska ske genom plockanalyser. 19 Uppföljning ska ske genom plockanalyser. Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010. 20,21 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 22 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 38 (67)

Effektmål 2.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga restauranger, storkök och livsmedelsbutiker ha utsortering av matavfall för biologisk behandling genom främst rötning för framställning av biogas och biogödsel. Gäller både hushållsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall från verksamheter.23

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Projekt för att stimulera ökad utsortering av matavfall hos verksamheter

2014-2015 100 Tkr TN

Samarbete med VafabMiljö och MKN

b Projekt för att öka utsortering av matavfall från återstående verksamheter (som idag har abonnemang Osorterat).

2014-2015 20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö och MKN

2.6

c Projekt för att utveckla metoder för insamling och behandling av förpackat livsmedel.

2015 300 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

d Utreda24 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende ansvaret för avfall från verksamheter.25

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

Effektmål 2.5 Samtliga kommunala verksamheter ska ha infört källsortering av matavfall, restavfall och producentansvarsmaterial vid utgången av år 2015.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala verksamheterna. Rapporteras till arbetsgruppens uppföljningsmöte.

2014-2015 300 Tkr TN Samarbete med FN

1

23 Ansluter till det nationella etappmålet om återvinning av matavfall. 24 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 25 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 39 (67)

Effektmål 2.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga restauranger, storkök och livsmedelsbutiker ha utsortering av matavfall för biologisk behandling genom främst rötning för framställning av biogas och biogödsel. Gäller både hushållsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall från verksamheter.23

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Projekt för att stimulera ökad utsortering av matavfall hos verksamheter

2014-2015 100 Tkr TN

Samarbete med VafabMiljö och MKN

b Projekt för att öka utsortering av matavfall från återstående verksamheter (som idag har abonnemang Osorterat).

2014-2015 20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö och MKN

2.6

c Projekt för att utveckla metoder för insamling och behandling av förpackat livsmedel.

2015 300 Tkr VafabMiljö Samarbete med TN

d Utreda24 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende ansvaret för avfall från verksamheter.25

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

Effektmål 2.5 Samtliga kommunala verksamheter ska ha infört källsortering av matavfall, restavfall och producentansvarsmaterial vid utgången av år 2015.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala verksamheterna. Rapporteras till arbetsgruppens uppföljningsmöte.

2014-2015 300 Tkr TN Samarbete med FN

1

23 Ansluter till det nationella etappmålet om återvinning av matavfall. 24 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 25 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Effektmål 2.6 Antalet abonnemang Osorterat ska minst halveras till utgången av år 2019 jämfört med år 2011.26

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Riktad skriftlig information till abonnenter med abonnemang Osorterat om fördelarna med abonnemang Källsorterat.

Löpande 10 Tkr TN 1

b Genomföra åtgärder enligt regionalt handlingsprogram för ökad källsortering. Till exempel utformning och genomförande av informationskampanj.

Löpande 20 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

1

Effektmål 2.7 År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark. För 2010 är siffran ca 42 procent för Västerås.27

26 Ansluter till det nationella etappmålet om återvinning av matavfall. 27 Ansluter till tidigare nationellt delmål. Naturvårdsverket har till regeringen redovisat förslag till nytt etappmål om återföring av fosfor. Förslaget är på remiss under våren 2014. Resultatet av förslaget är osäkert. 28 Åtgärden anpassas efter resultatet av pågående remiss om återföring av fosfor. 29 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Ta fram en plan för ökad återvinning av fosfor ur avloppsslam28.

2017 Lågt (inom ram)

Mälarenergi

b Utreda29 möjligheter till omhändertagande och finansiering av förbrukade markbäddar, filtermassor, fosforfällor och liknande från enskilda avlopp.

2014-2015 100 Tkr TN Samråd med MKN och VafabMiljö

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 40 (67)

2.3.3 Målområde 3 – Hälsa och miljö Inriktningsmål 3: Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö.

Åtgärder Tidplan Resurs-

behov Ansvar Koppling

till

a I tillsynsplaneringen särskilt beakta verksamheternas hantering av farligt avfall och genom tillsyn kontrollera att farligt avfall hanteras på ett miljöriktigt sätt.

Löpande Lågt (inom ram)

MKN Samarbete med VafabMiljö

1, 2

Effektmål 3.1 Arbetsskador och olyckor med personskada vid insamling ska inte förekomma.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Inventera arbetsmiljö och risker vid insamling, innefattande - förekomst av lyft (till exempel latrinkärl) - dragvägar - vändmöjlighet för fordon

Löpande 300 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

1, 2, 5.4

b Ålägga fastighetsägare att vidta åtgärder där brister uppmärksammats.

Löpande 20 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

1, 2, 5.4

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 41 (67)

2.3.3 Målområde 3 – Hälsa och miljö Inriktningsmål 3: Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö.

Åtgärder Tidplan Resurs-

behov Ansvar Koppling

till

a I tillsynsplaneringen särskilt beakta verksamheternas hantering av farligt avfall och genom tillsyn kontrollera att farligt avfall hanteras på ett miljöriktigt sätt.

Löpande Lågt (inom ram)

MKN Samarbete med VafabMiljö

1, 2

Effektmål 3.1 Arbetsskador och olyckor med personskada vid insamling ska inte förekomma.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Inventera arbetsmiljö och risker vid insamling, innefattande - förekomst av lyft (till exempel latrinkärl) - dragvägar - vändmöjlighet för fordon

Löpande 300 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

1, 2, 5.4

b Ålägga fastighetsägare att vidta åtgärder där brister uppmärksammats.

Löpande 20 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

1, 2, 5.4

Effektmål 3.2 Vid utgången av år 2014 ska ansvaret för samtliga deponier avslutade efter 1969 och som uppmärksammats i den MIFO 2-utredning som planeras i regionen, för de deponier som ingick i den nyligen avslutade MIFO 1-utredningen, vara klarlagt och beslutat.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Utreda30 och fatta beslut om ansvaret för Lundatippen (Lugna gatan) och dess efterbehandlingsåtgärder.

Klart under 2014

500 Tkr KS

b Utreda31 ansvaret för kommunala deponier som uppmärksammas i den MIFO 2-utredning som planeras i regionen, för de deponier som ingick i den nyligen avslutade MIFO 1-utredningen.

Klart under 2014

Lågt (inom ram)

KS Samarbete med MKN

c Genomföra klarläggande undersökningar för eventuella beslut om skyddsåtgärder för kommunala deponier och som uppmärksammas i den planerade MIFO 2-utredningen.

2013-2015 KS: 1 500 Tkr MKN: Lågt (inom ram)

KS Samarbete med MKN

30,30 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 42 (67)

2.3.4 Målområde 4 – Ekonomi, service och kvalitet Inriktningsmål 4: Avfallshanteringen ska svara upp mot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service och kvalitet.32

Effektmål 4.1 År 2014 ska den samlade bedömningen vara att minst 90 procent av allmänheten ska vara nöjda med insamlingssystemet och som högst 2 procent negativa. Denna nivå ska minst bibehållas till år 2019. År 2010 var motsvarande värden 89 procent och 4 procent. Enligt Omnibus undersökning.33

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Årligen återkommande Omnibus-undersökning med samma frågor för att mäta kommuninvånarnas attityder när det gäller avfalls- och återvinningsfrågor. Resultaten presenteras i uppföljningsgruppen.

Årligen 70 Tkr TN 2

b Med utgångspunkt från senaste Omnibusundersökningen ta fram förslag på samt vidta åtgärder för att skapa positivare attityder när det gäller avfalls- och återvinningsfrågor, där undersökningen visar på sämre resultat.

Löpande 10 Tkr TN

c Följa upp svarstider vid telefonkontakt med kundtjänst.

Löpande 10 Tkr TN

32 Ansluter till den nationella avfallsplanen och inriktningen i Regeringens avfallsutredning (2012). 33 Ansluter till den nationella avfallsplanen. Uppföljning ska ske genom återkommande attitydundersökning.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 43 (67)

2.3.4 Målområde 4 – Ekonomi, service och kvalitet Inriktningsmål 4: Avfallshanteringen ska svara upp mot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service och kvalitet.32

Effektmål 4.1 År 2014 ska den samlade bedömningen vara att minst 90 procent av allmänheten ska vara nöjda med insamlingssystemet och som högst 2 procent negativa. Denna nivå ska minst bibehållas till år 2019. År 2010 var motsvarande värden 89 procent och 4 procent. Enligt Omnibus undersökning.33

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Årligen återkommande Omnibus-undersökning med samma frågor för att mäta kommuninvånarnas attityder när det gäller avfalls- och återvinningsfrågor. Resultaten presenteras i uppföljningsgruppen.

Årligen 70 Tkr TN 2

b Med utgångspunkt från senaste Omnibusundersökningen ta fram förslag på samt vidta åtgärder för att skapa positivare attityder när det gäller avfalls- och återvinningsfrågor, där undersökningen visar på sämre resultat.

Löpande 10 Tkr TN

c Följa upp svarstider vid telefonkontakt med kundtjänst.

Löpande 10 Tkr TN

32 Ansluter till den nationella avfallsplanen och inriktningen i Regeringens avfallsutredning (2012). 33 Ansluter till den nationella avfallsplanen. Uppföljning ska ske genom återkommande attitydundersökning.

d Följa upp missade tömningar och ge återkoppling till fastighetsägaren.

Löpande 50 Tkr TN

e Införa tömningsregistrering i syfte att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning.34

2014-2015 6 000 Tkr TN

f Utreda35 och anpassa statistikinsamling för att kunna vara med i Avfall Sveriges statistik, exempelvis nöjd-kund-index kostnad per invånare.

2014 20 Tkr TN

Effektmål 4.2 Västerås renhållningstaxa ska ligga på en nivå som inte överstiger genomsnittet för svenska kommuner36.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Inventera fastigheter och hämtningsställen och vidta åtgärder för att samtliga fastigheter ska betala renhållningsavgift.

2015 20 Tkr TN

b Följa upp entreprenadavtal och leverantörsfakturor.

Löpande 200 Tkr TN

c Se över renhållningstaxans styreffekter och hur önskat utfall kan åstadkommas tillsammans med information.

Årligen 20 Tkr TN

34 Införande av tömningsregistrering har påbörjats under 2013. 35 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 36 Avfallshanteringen ska samtidigt präglas av hög servicenivå, kvalitet och miljöprofil. Detta kan möjliggöras genom att dra fördelar av kommunens storlek, tillgänglig infrastruktur och regional samverkan. Jämförelse ska göras löpande med det s.k. Nils Holgersson indexet för flerbostadshus samt Avfall web under beaktande av resultat från kundundersökningar.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 44 (67)

2.3.5 Målområde 5 – Mark och utrymmen Inriktningsmål 5: Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Införa rutiner för att säkerställa att avfallsfrågor beaktas i detaljplane- och lovskedet.

2014 Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN

b Vid översikts- och detaljplanering beakta behovet av mark för återvinningscentraler under de närmaste 15 åren.

Löpande Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN och VafabMiljö

Effektmål 5.1 I alla nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det senast 2014 finnas utrymme reserverat för gemensamma avfallslösningar. Gäller grupper om fem hushåll eller fler.37

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Införa rutiner för planering av gemensamma avfallslösningar.

2014 Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN

b Reservera plats för gemensam avfallslösning i detaljplanen för varje planerat nytt bostadsområde.

Löpande Lågt-måttligt

BN Samarbete med TN

37 Plan- och bygglagen klassar avfallshantering som ett allmänt samhällsintresse, vilket ger ökat stöd för detta effektmål.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 45 (67)

2.3.5 Målområde 5 – Mark och utrymmen Inriktningsmål 5: Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Införa rutiner för att säkerställa att avfallsfrågor beaktas i detaljplane- och lovskedet.

2014 Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN

b Vid översikts- och detaljplanering beakta behovet av mark för återvinningscentraler under de närmaste 15 åren.

Löpande Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN och VafabMiljö

Effektmål 5.1 I alla nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det senast 2014 finnas utrymme reserverat för gemensamma avfallslösningar. Gäller grupper om fem hushåll eller fler.37

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Införa rutiner för planering av gemensamma avfallslösningar.

2014 Lågt (inom ram)

BN Samarbete med TN

b Reservera plats för gemensam avfallslösning i detaljplanen för varje planerat nytt bostadsområde.

Löpande Lågt-måttligt

BN Samarbete med TN

37 Plan- och bygglagen klassar avfallshantering som ett allmänt samhällsintresse, vilket ger ökat stöd för detta effektmål.

Effektmål 5.2 Västerås stad ska verka för att invånarna i Västerås tätort ska ha högst 400 meter till en avlämningsplats för utsorterade förpackningar och tidningar.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Utreda38 och ta fram förslag till avlämningsplatser för förpackningar och tidningar.

Löpande Måttligt FN Samarbete med TN, BN och MKN

b Utreda39 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar40.

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

2.3, 5.3

Effektmål 5.3 Vid utgången av år 2019 ska samtliga avlämningsplatser i Västerås anpassas till stadsbilden.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Uppdatera riktlinjerna för utformning av insamlingssystem inklusive avlämningsplatser för förpackningar och tidningar.

2014 100 Tkr BN Samarbete med TN, FN och MKN

b Utreda41 konsekvenser av avfallsutredningens förslag avseende kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar.42

2014-2015 100 Tkr TN Samarbete med VafabMiljö

2.3, 5.2

38,38,40 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj. 40,41 Åtgärden är en del av en samlad utredning om konsekvenserna av genomförande av avfallsutredningens förslag.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 46 (67)

Effektmål 5.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga vägar som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling43 vara identifierade och åtgärder vidtagna.44

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Inventera hämtningsförhållanden med avseende på framkomlighet och ta fram förslag på åtgärder där det finns brister.

2015 150 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

3.1

b Vidta åtgärder avseende de hämtningsställen där brister uppmärksammats.

2015-2019 TN: 50 Tkr Måttligt-högt

TN Samarbete med BN

43 Inklusive tömning av små avloppsanläggningar. 44 Ansluter till Arbetsmiljöverkets ökade krav på arbetsmiljön vid insamling av avfall.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 47 (67)

Effektmål 5.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga vägar som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling43 vara identifierade och åtgärder vidtagna.44

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Inventera hämtningsförhållanden med avseende på framkomlighet och ta fram förslag på åtgärder där det finns brister.

2015 150 Tkr TN Samarbete med BN och entreprenörerna

3.1

b Vidta åtgärder avseende de hämtningsställen där brister uppmärksammats.

2015-2019 TN: 50 Tkr Måttligt-högt

TN Samarbete med BN

43 Inklusive tömning av små avloppsanläggningar. 44 Ansluter till Arbetsmiljöverkets ökade krav på arbetsmiljön vid insamling av avfall.

2.3.6 Målområde 6 – Nedskräpning Inriktningsmål 6: Nedskräpningen i Västerås ska minska45.

Effektmål 6.1 Senast år 2019 har nedskräpningen i stadsmiljön minskat med minst 20 procent jämfört med år 2014.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Genomföra mätningar av nedskräpning för att Västeråsarna ska känna trygghet och stolthet för staden. Detta med SCB:s metodik som underlag och utgångspunkt för fortsatt arbete mot nedskräpning. Mätningarna genomförs enligt kommunens program för mätning av nedskräpning.

2015, 2018 50 Tkr TN Samarbete med Värna Västerås

b Samla intressenter för samverkan till utarbetande av handlingsplaner och aktiviteter för att minska nedskräpningen i samhället.

2015 Lågt (inom ram) MKN: 30 Tkr

Värna Västerås Samarbete med TN och MKN

c Utreda46 hur papperskorgar, andra behållare, fordon et cetera för skräpinsamling kan utvecklas avseende estetisk utformning, tillgänglighet, tömningsteknik och logistik.

2015 100 Tkr TN Samarbete med BN och Värna Västerås

45 Ansluter till den nationella avfallsplanen. Utgångsläget är att nedskräpningen i Västerås är mindre än riksgenomsnittet. 46 Utredning utan direkt möjlighet att uppfylla målet. Denna åtgärd avser att resultera i att en ny konkret åtgärd tas fram baserade på genomförd utredning eller informationskampanj.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 48 (67)

d Genomföra försök med papperskorgar, andra behållare, fordon et cetera för skräpinsamling.

2015 200 Tkr TN Samarbete med MdH

e Delta i regionala och nationella kampanjer, till exempel Skräpplockarveckan.

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med BN och Värna Västerås

f Arbeta aktivt inom skolan med attityder till nedskräpning.

Löpande Lågt-måttligt

proAros Samarbete med TN, Värna Västerås och VafabMiljö

g Aktiviteter och informationsinsatser i bred samverkan med intressenter i city i syfte att väcka debatt och engagemang.

Löpande 100 Tkr TN Samarbete med Värna Västerås, näringsidkare, MKN

h Miljöcertifiering av publika evenemang. 2014 Lågt-måttligt

Värna Västerås Samarbete med TN

Effektmål 6.2 Senast år 2019 har nedskräpningen i tätortsnära grönområden47 minskat jämfört med år 201448.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Information till hushåll och fastighets-ägare om vilka tjänster som erbjuds för omhändertagande av trädgårdsavfall och vilka regler som gäller i syfte att motverka exempelvis dumpning av trädgårdsavfall. Exempel på prioriterade målgrupper kan vara villasamfälligheter och stugföreningar.

Löpande MKN: 20 Tkr TN: 20 Tkr

MKN och TN (delat ansvar)

b Följa upp klagomål på nedskräpning till följd av exempelvis dumpning av träd-

Löpande 100 Tkr MKN och TN (delat ansvar)

47 Avser grönområden i anslutning till bostadsområden. 48 Uppföljning görs genom mätning av antalet inkomna klagomål.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 49 (67)

d Genomföra försök med papperskorgar, andra behållare, fordon et cetera för skräpinsamling.

2015 200 Tkr TN Samarbete med MdH

e Delta i regionala och nationella kampanjer, till exempel Skräpplockarveckan.

Löpande 50 Tkr TN Samarbete med BN och Värna Västerås

f Arbeta aktivt inom skolan med attityder till nedskräpning.

Löpande Lågt-måttligt

proAros Samarbete med TN, Värna Västerås och VafabMiljö

g Aktiviteter och informationsinsatser i bred samverkan med intressenter i city i syfte att väcka debatt och engagemang.

Löpande 100 Tkr TN Samarbete med Värna Västerås, näringsidkare, MKN

h Miljöcertifiering av publika evenemang. 2014 Lågt-måttligt

Värna Västerås Samarbete med TN

Effektmål 6.2 Senast år 2019 har nedskräpningen i tätortsnära grönområden47 minskat jämfört med år 201448.

Åtgärder Tidplan Resurs-behov

Ansvar Koppling till

a Information till hushåll och fastighets-ägare om vilka tjänster som erbjuds för omhändertagande av trädgårdsavfall och vilka regler som gäller i syfte att motverka exempelvis dumpning av trädgårdsavfall. Exempel på prioriterade målgrupper kan vara villasamfälligheter och stugföreningar.

Löpande MKN: 20 Tkr TN: 20 Tkr

MKN och TN (delat ansvar)

b Följa upp klagomål på nedskräpning till följd av exempelvis dumpning av träd-

Löpande 100 Tkr MKN och TN (delat ansvar)

47 Avser grönområden i anslutning till bostadsområden. 48 Uppföljning görs genom mätning av antalet inkomna klagomål.

gårdsavfall och i vissa fall vidta åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara riktad information till närmast berörda, skyltning eller städning.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 50 (67)

3 Styrmedel I grunden finns det tre olika typer av styrmedel; lagstiftning, ekonomiska styrmedel och information. Styrmedlen används på lite olika sätt inom de beslutsnivåer som finns inom avfallsområdet. EU lägger till exempel fast direktiv och förordningar som styr mot en miljöanpassad och harmoniserad avfallshantering inom och mellan EU-medlemsländerna. Inom EU finns det också möjligheter att söka bidrag för utvecklingssatsningar inom avfallsområdet. Riksdag och regering beslutar om lagar och förordningar som gäller inom landet. Där fattas också beslut om ekonomiska styrmedel som till exempel avfallsskatt och investeringsbidrag. Avfallsskatten och investeringsbidragen har varit viktiga styrmedel för att bygga ut resurserna för både biologisk behandling och avfallsförbränning i Sverige under 2000-talet. Att staten dessutom har förbjudit deponering av såväl organiskt som brännbart avfall har också skyndat på utvecklingen. Lokalt beslutar en kommun via renhållningsordningens lokala föreskrifter om hur avfallshanteringen ska regleras inom kommunen. Den kommunala renhållningstaxan kan också utformas så att den styr mot en miljöanpassad avfallshantering och kan därmed bidra till att avfallsplanens mål nås. Det är också lokalt som det finns störst möjlighet att utveckla informationsarbetet så att det bidrar till att avfallsplanens mål nås. Både utformningen av den lokala renhållningstaxan och avfallsinformationen har varit viktiga styrmedel för att bygga ut källsorteringssystemen i Västerås. Tillsyn är ett viktigt verktyg för att påverka hantering av avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Bäst resultat uppnås när de olika typerna av styrmedel används på ett sådant sätt att de samverkar i arbetet med att skapa en väl fungerande avfallshantering. 3.1 Lokala föreskrifter Ett av de starkaste instrumenten för att reglera avfallshanteringen lokalt är den kommunala renhållningsordningen. Renhållningsordningen består av föreskrifter, i form av detaljerade regler för avfallshanteringen i kommunen, och en avfallsplan. Föreskrifterna är ett bindande dokument där grundförutsättningarna för den kommunala avfallshanteringen regleras. Då det kommunala renhållningsansvaret är begränsat till hushållsavfall riktar föreskrifterna sig framförallt till alla som ger upphov till hushållsavfall. Här anges hur avfallet ska sorteras, vilka fraktioner som hämtas vid fastigheten och vilka som måste föras till speciella avlämningsplatser, hur ofta avfall hämtas vid fastigheter et cetera. Föreskrifterna inriktas också normalt på att skapa förutsättningar för bra arbetsmiljövillkor för alla som yrkesmässigt hanterar avfallet. I föreskrifterna anges dessutom vad som gäller vid undantag från renhållningsordningen, till exempel förutsättningar för fastighetsinnehavare att själva ta hand om hushållsavfall och befrielse från hämtning. Eftersom föreskrifterna endast anger förutsättningarna för avfallshanteringen är det viktigt att dessa följs upp med bland annat en bra tillsyn. I Västerås är de lokala föreskrifterna detaljerade och fungerar som ett långtgående planeringsverktyg. Till exempel beskrivs abonnentens olika valmöjligheter för hämtning av kärl- och säckavfall, dvs. Källsorterat eller Osorterat. En av grundtankarna med valfriheten är dels att inte

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 51 (67)

3 Styrmedel I grunden finns det tre olika typer av styrmedel; lagstiftning, ekonomiska styrmedel och information. Styrmedlen används på lite olika sätt inom de beslutsnivåer som finns inom avfallsområdet. EU lägger till exempel fast direktiv och förordningar som styr mot en miljöanpassad och harmoniserad avfallshantering inom och mellan EU-medlemsländerna. Inom EU finns det också möjligheter att söka bidrag för utvecklingssatsningar inom avfallsområdet. Riksdag och regering beslutar om lagar och förordningar som gäller inom landet. Där fattas också beslut om ekonomiska styrmedel som till exempel avfallsskatt och investeringsbidrag. Avfallsskatten och investeringsbidragen har varit viktiga styrmedel för att bygga ut resurserna för både biologisk behandling och avfallsförbränning i Sverige under 2000-talet. Att staten dessutom har förbjudit deponering av såväl organiskt som brännbart avfall har också skyndat på utvecklingen. Lokalt beslutar en kommun via renhållningsordningens lokala föreskrifter om hur avfallshanteringen ska regleras inom kommunen. Den kommunala renhållningstaxan kan också utformas så att den styr mot en miljöanpassad avfallshantering och kan därmed bidra till att avfallsplanens mål nås. Det är också lokalt som det finns störst möjlighet att utveckla informationsarbetet så att det bidrar till att avfallsplanens mål nås. Både utformningen av den lokala renhållningstaxan och avfallsinformationen har varit viktiga styrmedel för att bygga ut källsorteringssystemen i Västerås. Tillsyn är ett viktigt verktyg för att påverka hantering av avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Bäst resultat uppnås när de olika typerna av styrmedel används på ett sådant sätt att de samverkar i arbetet med att skapa en väl fungerande avfallshantering. 3.1 Lokala föreskrifter Ett av de starkaste instrumenten för att reglera avfallshanteringen lokalt är den kommunala renhållningsordningen. Renhållningsordningen består av föreskrifter, i form av detaljerade regler för avfallshanteringen i kommunen, och en avfallsplan. Föreskrifterna är ett bindande dokument där grundförutsättningarna för den kommunala avfallshanteringen regleras. Då det kommunala renhållningsansvaret är begränsat till hushållsavfall riktar föreskrifterna sig framförallt till alla som ger upphov till hushållsavfall. Här anges hur avfallet ska sorteras, vilka fraktioner som hämtas vid fastigheten och vilka som måste föras till speciella avlämningsplatser, hur ofta avfall hämtas vid fastigheter et cetera. Föreskrifterna inriktas också normalt på att skapa förutsättningar för bra arbetsmiljövillkor för alla som yrkesmässigt hanterar avfallet. I föreskrifterna anges dessutom vad som gäller vid undantag från renhållningsordningen, till exempel förutsättningar för fastighetsinnehavare att själva ta hand om hushållsavfall och befrielse från hämtning. Eftersom föreskrifterna endast anger förutsättningarna för avfallshanteringen är det viktigt att dessa följs upp med bland annat en bra tillsyn. I Västerås är de lokala föreskrifterna detaljerade och fungerar som ett långtgående planeringsverktyg. Till exempel beskrivs abonnentens olika valmöjligheter för hämtning av kärl- och säckavfall, dvs. Källsorterat eller Osorterat. En av grundtankarna med valfriheten är dels att inte

tvinga människor till ett visst önskvärt beteende eftersom det med stor sannolikhet i praktiken inte resulterar i bättre källsortering och dels finns det då även en möjlighet att ändra abonnemang för den som inte sköter sin sortering. 3.2 Information Redan under arbetet med att ta fram den första generationens avfallsplan i Västerås i början av 1990-talet identifierades information som ett viktigt styrmedel för att uppnå de beteendeförändringar som krävs för en resurs- och miljöriktig avfallshantering i kommunen. Sedan dess har information aktivt använts som ett verktyg för att genomföra förändringar. Informationsarbetet inom avfallsområdet i Västerås samordnas mellan staden och VafabMiljö. Staden arbetar främst med information kring insamlingen av hushållsavfall och renhållningstaxan medan VafabMiljö i första hand informerar om behandlingen, Återbruken och farligt avfall. Båda organisationerna arbetar även med mer övergripande information om avfallsfrågorna som till exempel sorteringsanvisningar, producentansvarslagstiftningen och miljöfördelarna. Att sköta information till hushållen angående avfallshanteringen ingår i det kommunala ansvaret. Informationsansvaret gäller både för hushållsavfall som omfattas av kommunalt insamlingsansvar och för tidningar och elektronik som faller under producentansvar49. Tidigare har informationsansvaret gällt även för förpackningar, men i samband med en justering av förordningen som reglerar detta har denna skrivning tagits bort50. Lagstiftarnas avsikt är dock att det kommunala informationsansvaret ska återinföras snarast möjligt även om det i praktiken ändå är kommunen som sköter denna typ av information. För hushållen är det en fördel att informationen om hur de bör hantera sitt avfall är samordnad på ett bra sätt. För att kunna ge bra information krävs också att avsändaren har bra kännedom om de lokala förhållandena och även detta talar för att det är lämpligt att kommunerna har ansvaret för informationen även om förpackningar. Dock finns en uppenbar svårighet i att informera om en verksamhet som man själv inte ansvarar för. Information inom avfallsområdet ges idag främst av Västerås stad och VafabMiljö men även av andra kommunala aktörer och insamlingsentreprenörer. Det kan vara en fördel att ha både en lokal och en regional avsändare av information, förutsatt att de båda arbetar mot samma mål. Det är därför viktigt att alla som informerar om avfallshantering samordnar sina insatser och har samma grundsyn och inriktning på informationsarbetet. På riksplanet finns idag några få aktörer som sprider information inom avfallsområdet. Det rör sig då oftast om kampanjinsatser inriktade på något speciellt tema eller någon specifik avfallstyp. Framförallt är det branschorganisationen Avfall Sverige som gjort stora satsningar på rikskampanjer de senaste åren. Detta startade 2006 med en kampanj med inriktning på hushållens farliga avfall. Man satsade stort på TV-reklam och annonser i tidskrifter med mera Tanken med upplägget var att kommuner och andra aktörer skulle haka på med olika lokala insatser, som annonsering i lokalpress mm. Man kunde fritt nyttja det material som tagits fram centralt. Sedan dess har Avfall Sverige årligen drivit en rikstäckande kampanj på något avfallstema med samma tanke om den lokala

49 SFS 1994:1205. Förordning om producentansvar för returpapper. SFS 2005:209. Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. 50 SFS 2006:1273. Förordning om producentansvar för förpackningar.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 52 (67)

anpassningen som beskrivs ovan. Efter att ha jobbat med både energiåtervinning, materialåtervinning och farligt avfall handlade den senaste kampanjen 2012 om kommunernas roll i avfallsbranschen under temat ”Vi skapar ren välfärd”. Kampanjen har syftat till tydliggöra den viktiga roll som kommunerna har för att skapa miljö- och samhällsnytta. Även El-Kretsen genomför nationella kampanjer med inriktning på förbättrad sortering och ökad insamling för återvinning. Ett exempel är den årliga Återvinningshelgen. Arrangemanget fokuserar på elavfall men är upplagt så att det är naturligt för de kommuner som väljer att medverka att även lyfta fram annan sortering och återvinning.

3.2.1 Informationsarbetet i Västerås och i regionen Strategierna för det fortsatta informationsarbetet i Västerås bygger vidare på den modell och de inriktningar som presenterades i förra avfallsplanen som i sin tur bygger vidare på de informationsstrategier som togs fram i avfallsplanen från början av 1990-talet. Strategierna är utformade så att informationsarbetet kan bidra till att målen i denna avfallsplan ska uppnås. Underlaget för många av målformuleringarna har i tidigare avfallsplaner byggt på attitydstudier som genomförts. Dessa undersökningar började genomföras 1992 och har sedan uppdaterats med endast smärre justeringar, vart femte år. Detta material innehåller nu en stor mängd information om hur allmänheten ser på miljö- och avfallsfrågorna, den verksamhet som bedrivs samt de organisationer som är involverade. Här finns ett bra underlag för att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Utöver attitydstudierna låter Västerås stad genomföra mer övergripande enkätundersökningar om hur västeråsarna upplever servicen i Västerås, den s.k. Omnibusundersökningen. Frågorna i undersökningen handlar bland annat om fritidsvanor och hur man uppfattar närmiljön, gatuskötseln och avfallshanteringen i Västerås. Den senaste Omnibusundersökningen genomfördes 2011.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 53 (67)

anpassningen som beskrivs ovan. Efter att ha jobbat med både energiåtervinning, materialåtervinning och farligt avfall handlade den senaste kampanjen 2012 om kommunernas roll i avfallsbranschen under temat ”Vi skapar ren välfärd”. Kampanjen har syftat till tydliggöra den viktiga roll som kommunerna har för att skapa miljö- och samhällsnytta. Även El-Kretsen genomför nationella kampanjer med inriktning på förbättrad sortering och ökad insamling för återvinning. Ett exempel är den årliga Återvinningshelgen. Arrangemanget fokuserar på elavfall men är upplagt så att det är naturligt för de kommuner som väljer att medverka att även lyfta fram annan sortering och återvinning.

3.2.1 Informationsarbetet i Västerås och i regionen Strategierna för det fortsatta informationsarbetet i Västerås bygger vidare på den modell och de inriktningar som presenterades i förra avfallsplanen som i sin tur bygger vidare på de informationsstrategier som togs fram i avfallsplanen från början av 1990-talet. Strategierna är utformade så att informationsarbetet kan bidra till att målen i denna avfallsplan ska uppnås. Underlaget för många av målformuleringarna har i tidigare avfallsplaner byggt på attitydstudier som genomförts. Dessa undersökningar började genomföras 1992 och har sedan uppdaterats med endast smärre justeringar, vart femte år. Detta material innehåller nu en stor mängd information om hur allmänheten ser på miljö- och avfallsfrågorna, den verksamhet som bedrivs samt de organisationer som är involverade. Här finns ett bra underlag för att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Utöver attitydstudierna låter Västerås stad genomföra mer övergripande enkätundersökningar om hur västeråsarna upplever servicen i Västerås, den s.k. Omnibusundersökningen. Frågorna i undersökningen handlar bland annat om fritidsvanor och hur man uppfattar närmiljön, gatuskötseln och avfallshanteringen i Västerås. Den senaste Omnibusundersökningen genomfördes 2011.

Attitydstudierna visar att situationen är gynnsam för det fortsatta informationsarbetet. Uppmärksamheten kring klimatförändringarna har sannolikt ökat mångas motivation att agera mer miljömedvetet. Sättet att arbeta med information har bidragit till att uppnå målen under den tidigare avfallsplaneperioden. De allra flesta deltar aktivt i sorteringen och återvinningen av avfall. Det är viktigt att vara medveten om att inställningen till avfallshanteringen genomgående är mycket positiv och att de nuvarande insamlingsnivåerna är mycket höga. Det kan därför vara svårt att förbättra detta speciellt mycket, enbart genom informationsinsatser. En ökad servicenivå, vad gäller bekvämlighet, närhet till insamlingsplatser, sorteringsmöjligheter et cetera krävs sannolikt för att förbättra insamlingsresultaten ytterligare. Samtidigt måste informationsarbetet fortsätta att utvecklas. De positiva attityder vi hittills sett kan snabbt förändras till det sämre. Speciellt viktigt är det att individanpassa informationen, tydliggöra miljönyttan och återföra insamlingsresultat. Det är också väsentligt att utveckla samarbetet med ägarna till flerbostadshus, för att genom dessa nå hushållen med olika typer av insatser. Även det kommande arbetet med att minska mängden avfall som uppstår i samhället är en utmaning som kommer att kräva stora informationsinsatser för att lyckas. För att långsiktigt vända trenden med ökade avfallsmängder krävs i grunden en förändring i konsumtionsmönster och beteende.

3.2.2 Plattform för informationsarbetet 2014-2019 Avfallsplanerna från början av 1990-talet inriktades i första hand på att kommunicera med de miljöintresserade. De ovan nämnda attitydstudierna har nämligen visat att detta är den klart största gruppen bland allmänheten. Nu måste arbetet även inriktas på den minoritet som fortfarande är ointresserad av en miljöanpassad avfallshantering och inte deltar i sorteringen. Det är också viktigt att fortsätta att kommunicera med de hushåll som redan sorterar sitt avfall, så att deras beteenden förstärks. Detta arbete handlar mycket om att fokusera på resultaten och miljövinsterna med återvinningen. Informationsarbetet påverkas starkt av den snabba utvecklingen inom IT och telekom. Möjligheterna till anpassade insatser gentemot olika målgrupper ökar men även kraven på att synas inom de nya medierna för att nå ut med ett budskap ökar. Tekniken bygger dock på att målgrupperna själva tar ansvar för att söka information. Därför är det viktigt att ha rätt balans mellan att aktivt ge information och att göra informationen tillgänglig via webben andra IT-lösningar. Attitydstudierna visar också på en tydlig koppling mellan ett allmänt miljöintresse och viljan att sortera sitt avfall. Därför behöver informationen om miljöfrågorna och hållbar utveckling breddas. Klimatfrågorna får en allt större betydelse i den politiska och mediala debatten, vilket stödjer informationsarbetet kring en miljöriktig och hållbar avfallshantering. I klimatdebatten ingår även livsstilsfrågorna som ett viktigt område att arbeta med där avfallsminimering och återanvändning står i fokus.

3.2.3 Övergripande information Syftet med den övergripande informationen är framförallt att ge allmänheten grundläggande kunskaper om sambanden i miljön och förklara avfallshanteringens betydelse för miljö och hälsa.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 54 (67)

Allmänhetens kunskap om dessa frågor och samband är fundamental för att förbättra attityden och beteendet med avseende på avfallsfrågorna. Den övergripande informationen syftar även till att stärka miljö- och avfallsfrågorna i samhällsdebatten och öka kännedomen och förtroendet för de organisationer som svarar för avfallshanteringen. För att nå ut med information av mer övergripande karaktär är den skolinformation som bedrivits i Västerås av stor betydelse. Varje år besöker VafabMiljös skolinformatörer ca 4 - 5 000 elever i Västerås. Det är inte enbart ett sätt att aktivera eleverna utan också ett bra sätt att engagera lärare och nå föräldrarna med avfallsinformation. Andra viktiga aktiviteter för att öka förståelsen och acceptansen för en miljöanpassad avfallshantering är studiebesök, framförallt på Växtkraft-anläggningen och Gryta avfallsanläggning, men även Återbruken kan utnyttjas för informationsspridning mer än vad som görs idag. Det stora antalet besök, som under 2011 i Västerås uppgick till ca 855 000, gör Återbruken till en utmärkt kanal för att nå ut med information om avfallshantering och miljö. En annan mycket viktig kanal för informationsspridning är IT och telekom. Information måste vara lättillgänglig och effektiv. Några exempel är att utveckla interaktiva hemsidor och att möjliggöra utskick via e-post och sms.

3.2.4 Verksamhetsinriktad information Till skillnad från den övergripande externa information som i första hand beskriver helheten och sammanhangen inom avfallsområdet är den verksamhetsinriktade information mer detaljrik och specifik. Den verksamhetsinriktade informationen ska bidra till att förbättra källsorteringen i hushållen med avseende på farligt avfall, matavfall, förpackningar, tidningar och grovavfall på Återbruket. Den verksamhetsinriktade informationen ska även bidra till att de som valt abonnemang Källsorterat, verkligen sorterar ut sitt matavfall och att det inte blir sanitära eller hygieniska problem vid kärlen för komposterbart hushållsavfall. Det är även viktigt att allmänheten och abonnenterna får snabba och korrekta svar på frågor och synpunkter. 3.3 Renhållningstaxa Finansieringen av avfallshanteringen i Västerås sker genom avgifter som abonnenten betalar. Det innebär att inga skattemedel används för att finansiera verksamheten. Dessutom förs inga medel från renhållningstaxan över till skattekollektivet. De kommunala renhållningstaxorna har genomgått stora förändringar som ett led i det systemskifte som skedde inom Västerås avfallshantering i mitten av 1990-talet. Syftet har varit att premiera ett önskat agerande, såsom avfallsminimering och återvinning. De miljöanpassade avfallssystemen som tillämpas idag är betydligt mer arbetskrävande för abonnenterna jämfört med en avfallshantering utan källsortering och kräver i grunden attitydförändringar för att fungera. Det har dock visat sig att även ekonomiska styrmedel har fungerat väl för att främja avfallsminimering och återvinning. För kommunala renhållningstaxor gäller att självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen ska tillämpas. Självkostnadsprincipen innebär att avgifterna inte får vara högre än att de nödvändiga kostnaderna täcks. Likställighetsprincipen säger att kommunerna ska behandla sina medlemmar lika

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 55 (67)

Allmänhetens kunskap om dessa frågor och samband är fundamental för att förbättra attityden och beteendet med avseende på avfallsfrågorna. Den övergripande informationen syftar även till att stärka miljö- och avfallsfrågorna i samhällsdebatten och öka kännedomen och förtroendet för de organisationer som svarar för avfallshanteringen. För att nå ut med information av mer övergripande karaktär är den skolinformation som bedrivits i Västerås av stor betydelse. Varje år besöker VafabMiljös skolinformatörer ca 4 - 5 000 elever i Västerås. Det är inte enbart ett sätt att aktivera eleverna utan också ett bra sätt att engagera lärare och nå föräldrarna med avfallsinformation. Andra viktiga aktiviteter för att öka förståelsen och acceptansen för en miljöanpassad avfallshantering är studiebesök, framförallt på Växtkraft-anläggningen och Gryta avfallsanläggning, men även Återbruken kan utnyttjas för informationsspridning mer än vad som görs idag. Det stora antalet besök, som under 2011 i Västerås uppgick till ca 855 000, gör Återbruken till en utmärkt kanal för att nå ut med information om avfallshantering och miljö. En annan mycket viktig kanal för informationsspridning är IT och telekom. Information måste vara lättillgänglig och effektiv. Några exempel är att utveckla interaktiva hemsidor och att möjliggöra utskick via e-post och sms.

3.2.4 Verksamhetsinriktad information Till skillnad från den övergripande externa information som i första hand beskriver helheten och sammanhangen inom avfallsområdet är den verksamhetsinriktade information mer detaljrik och specifik. Den verksamhetsinriktade informationen ska bidra till att förbättra källsorteringen i hushållen med avseende på farligt avfall, matavfall, förpackningar, tidningar och grovavfall på Återbruket. Den verksamhetsinriktade informationen ska även bidra till att de som valt abonnemang Källsorterat, verkligen sorterar ut sitt matavfall och att det inte blir sanitära eller hygieniska problem vid kärlen för komposterbart hushållsavfall. Det är även viktigt att allmänheten och abonnenterna får snabba och korrekta svar på frågor och synpunkter. 3.3 Renhållningstaxa Finansieringen av avfallshanteringen i Västerås sker genom avgifter som abonnenten betalar. Det innebär att inga skattemedel används för att finansiera verksamheten. Dessutom förs inga medel från renhållningstaxan över till skattekollektivet. De kommunala renhållningstaxorna har genomgått stora förändringar som ett led i det systemskifte som skedde inom Västerås avfallshantering i mitten av 1990-talet. Syftet har varit att premiera ett önskat agerande, såsom avfallsminimering och återvinning. De miljöanpassade avfallssystemen som tillämpas idag är betydligt mer arbetskrävande för abonnenterna jämfört med en avfallshantering utan källsortering och kräver i grunden attitydförändringar för att fungera. Det har dock visat sig att även ekonomiska styrmedel har fungerat väl för att främja avfallsminimering och återvinning. För kommunala renhållningstaxor gäller att självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen ska tillämpas. Självkostnadsprincipen innebär att avgifterna inte får vara högre än att de nödvändiga kostnaderna täcks. Likställighetsprincipen säger att kommunerna ska behandla sina medlemmar lika

om det inte finns sakliga skäl till att inte göra det. En kommun kan således inte ha olika avgifter för samma tjänst i olika kommundelar. Däremot kan kommunen ha taxor som är anpassade till variationer i serviceutbudet. Därigenom skapas möjligheter till valfrihet för kunderna. En viktig princip är att avgifter får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Denna möjlighet att tillämpa en s.k. miljöstyrande taxa utnyttjas i Västerås genom att hushåll som väljer att sortera ut sitt matavfall premieras i förhållande till de som avstår från sådan källsortering. Taxesystemet i Västerås utgår från tre huvudlinjer:

• abonnenterna ska få ökad valfrihet • taxorna ska styra mot ökad återvinning och bättre miljö • taxorna ska finansiera verksamheten

Renhållningstaxan i Västerås är uppdelad i en fast och en rörlig del. I den fasta årsavgiften ingår de kostnader som uppstår i avfallshanteringen oavsett hur mycket avfall som hämtas vid fastigheten. Den fasta avgiften påverkas bland annat av kostnader för ledning, administration, myndighetsutövning, planering, registerhållning, fakturering, information och utveckling. Dessutom ingår här kostnader för Återbruken, investeringar och driftskostnader för anläggningar för behandling av avfall samt miljöskyddskostnader vid Gryta avfallsstation. Den rörliga delen täcker insamlings- och behållarkostnader men även de delar av behandlingskostnaderna som är rörliga såsom till exempel kostnader för förbränning och rötning. Det är den rörliga delen som fastighetsägare kan påverka genom val av antal behållare, behållarstorlek, hämtningsintervall, dragavstånd och typ av abonnemang. Taxan måste ge tillräckliga intäkter för att klara av att finansiera avfallshanteringen både på kort och på lång sikt. Taxan ska täcka alla kostnader i avfallshanteringen där insamling, transport och behandling av kärl- och säckavfall endast utgör en mindre del av den totala kostnaden. Bland annat tillkommer driften av Återbruken, information och utveckling. Den ska även täcka de återställningskostnader som uppstår när kommunala deponier ska avslutas. Grundtanken bakom differentierad renhållningstaxa är att den som ger upphov till mindre avfall ska få en lägre renhållningsavgift och därmed premiera avfallsminimering av återvinning. Det finns flera principiellt olika sätt att konstruera differentierade renhållningstaxor som styr mot återvinning och bättre arbetsmiljö, och som även speglar utförd prestation och kundens behov. I Västerås finns flera möjligheter för fastighetsägare att genom aktiva val påverka sin egen renhållningsavgift. Dessa val bygger på hämtningsintervall, storlek på sopkärlen, möjligheten för flera fastighetsägare att dela på ett kärl, olika typer av gemensamhetslösningar och inte minst val av abonnemangstyp. I vissa kommuner i Sverige har det på senare år blivit vanligare med vägning av avfallet som ekonomiskt styrmedel men detta är inte en metod som tillämpas i Västerås. Fastighetsägarna har i Västerås möjlighet att välja mellan två abonnemangsformer. Hur man sorterar och hanterar tidningar, förpackningar och andra återvinningsmaterial påverkar inte valet av abonnemang eftersom dessa fraktioner inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret.

• Källsorterat innebär att hushållen sorterar sitt avfall och placerar matavfall och övrigt avfall i särskilda behållare. Behållarna hämtas minst var fjortonde dag. Detta är ur kostnadssynpunkt det ”normala” alternativet.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 56 (67)

• Osorterat innebär att hushållen inte sorterar sitt matavfall utan placerar detta i samma behållare som övrigt avfall. Behållaren hämtas minst var fjortonde dag. Detta är ur kostnadssynpunkt det dyraste alternativet och kostar i dagsläget mer än tre gånger så mycket som Källsorterat...

En aspekt som ofta lyfts fram i diskussion om taxor som ska styra mot återvinning är att de inbjuder till missbruk. Ett hushåll som väljer ett abonnemang som bygger på att hemkompostering sker och därmed får en lägre avgift kan i praktiken fortfarande lägga allt avfall i det kärl som finns för restfraktionen. I Västerås har plockanalyser visat att detta sker i viss utsträckning. Hushåll med abonnemang Hemkomposterat tenderar att i större utsträckning än de med abonnemang Källsorterat att lägga matavfall i restavfallet och erfarenheter finns även av hushåll med abonnemang Källsorterat som inte sorterar sitt matavfall i någon nämnvärd utsträckning. Dock finns det möjlighet för kommunen att stävja denna typ av utnyttjande av systemet genom att byta abonnentens abonnemang från till exempel Källsorterat till Osorterat när felen upptäcks. Från och med 2014 avskaffas sopabonnemanget Hemkomposterat. Syftet med att ta bort abonnemanget var att se till att matavfall som släng i restavfallet istället slängs i ett kärl för matavfall och därigenom blir till miljövänlig biogas och biogödsel. 3.4 Tillsyn Avfall inklusive farligt avfall alstras i stor mängd hos både företag och hushåll. Det farliga avfallet kan framförallt vara farligt för människors hälsa och miljön om det hanteras på ett felaktigt sätt. En felaktig hantering av annat avfall kan vara ett stort resursslöseri, ett miljöproblem och leda till olägenheter för både hälsa och miljö. Miljö- och konsumentnämnden har tillsynen enligt miljöbalken över avfallshanteringen både vad gäller företag och hushåll i Västerås. Den uppsökande tillsynen inriktas i första hand på hur yrkesmässiga miljöfarliga verksamheter hanterar sitt avfall men också andra verksamheter som skolor, förskolor, restauranger och butiker. Områden som granskas är bland annat hur sortering sker, att förvaring av såväl icke farligt som farligt avfall sker på ett betryggande sätt, att företagen jobbar med att minska uppkomsten av avfall samt att verksamheterna sköter de journaler och anteckningar som krävs för att visa hur de hanterar sitt avfall. Kontroll av transportdokumentation vid transporter av farligt avfall är också en viktig del. I nämndens tillsynsansvar ingår också kontroll av avfallsanläggningar som elektronikdemonterare, bildemonteringar och sorteringsanläggningar. En annan del är tillsyn inriktad på bygg- och rivningsavfall där bland annat sortering och omhändertagande kontrolleras. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen handlägger en mängd klagomål varje år på nedskräpning och annan hantering av avfall. Det kan handla om allt ifrån skrotbilar i naturen till klagomål på lukt från hemkomposter. Mycket av denna tillsyn påverkar målen som finns med i avfallsplanen, exempelvis mål om förebyggande av avfall, minskad miljöbelastning och ökad materialåtervinning.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 57 (67)

• Osorterat innebär att hushållen inte sorterar sitt matavfall utan placerar detta i samma behållare som övrigt avfall. Behållaren hämtas minst var fjortonde dag. Detta är ur kostnadssynpunkt det dyraste alternativet och kostar i dagsläget mer än tre gånger så mycket som Källsorterat...

En aspekt som ofta lyfts fram i diskussion om taxor som ska styra mot återvinning är att de inbjuder till missbruk. Ett hushåll som väljer ett abonnemang som bygger på att hemkompostering sker och därmed får en lägre avgift kan i praktiken fortfarande lägga allt avfall i det kärl som finns för restfraktionen. I Västerås har plockanalyser visat att detta sker i viss utsträckning. Hushåll med abonnemang Hemkomposterat tenderar att i större utsträckning än de med abonnemang Källsorterat att lägga matavfall i restavfallet och erfarenheter finns även av hushåll med abonnemang Källsorterat som inte sorterar sitt matavfall i någon nämnvärd utsträckning. Dock finns det möjlighet för kommunen att stävja denna typ av utnyttjande av systemet genom att byta abonnentens abonnemang från till exempel Källsorterat till Osorterat när felen upptäcks. Från och med 2014 avskaffas sopabonnemanget Hemkomposterat. Syftet med att ta bort abonnemanget var att se till att matavfall som släng i restavfallet istället slängs i ett kärl för matavfall och därigenom blir till miljövänlig biogas och biogödsel. 3.4 Tillsyn Avfall inklusive farligt avfall alstras i stor mängd hos både företag och hushåll. Det farliga avfallet kan framförallt vara farligt för människors hälsa och miljön om det hanteras på ett felaktigt sätt. En felaktig hantering av annat avfall kan vara ett stort resursslöseri, ett miljöproblem och leda till olägenheter för både hälsa och miljö. Miljö- och konsumentnämnden har tillsynen enligt miljöbalken över avfallshanteringen både vad gäller företag och hushåll i Västerås. Den uppsökande tillsynen inriktas i första hand på hur yrkesmässiga miljöfarliga verksamheter hanterar sitt avfall men också andra verksamheter som skolor, förskolor, restauranger och butiker. Områden som granskas är bland annat hur sortering sker, att förvaring av såväl icke farligt som farligt avfall sker på ett betryggande sätt, att företagen jobbar med att minska uppkomsten av avfall samt att verksamheterna sköter de journaler och anteckningar som krävs för att visa hur de hanterar sitt avfall. Kontroll av transportdokumentation vid transporter av farligt avfall är också en viktig del. I nämndens tillsynsansvar ingår också kontroll av avfallsanläggningar som elektronikdemonterare, bildemonteringar och sorteringsanläggningar. En annan del är tillsyn inriktad på bygg- och rivningsavfall där bland annat sortering och omhändertagande kontrolleras. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen handlägger en mängd klagomål varje år på nedskräpning och annan hantering av avfall. Det kan handla om allt ifrån skrotbilar i naturen till klagomål på lukt från hemkomposter. Mycket av denna tillsyn påverkar målen som finns med i avfallsplanen, exempelvis mål om förebyggande av avfall, minskad miljöbelastning och ökad materialåtervinning.

4 Konsekvenser av mål och åtgärder 4.1 Avfallsmängder och behandlingsbehov I följande avsnitt redovisas översiktligt en prognos för utvecklingen av avfallets mängd och fördelning på fraktioner fram till 2019. Prognosen baseras på avfallsmängderna 2011, förväntad befolkningsutveckling samt en bedömning av hur avfallet kommer att fördelas på fraktioner till följd av genomförande av åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram. Denna prognos avser avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar samt det avfall som i dagsläget är producentansvarsmaterial.

4.1.1 Avfallsmängder Den totala mängden rest- och matavfall samt förpackningar och tidningar bedöms öka med i storleksordningen 20% från 2011 (ca 40 000 ton) till 2019 (ca 48 000 ton). Den bedömda ökningen baseras på antagandet att avfallsproduktionen per hushåll ökar med 2% per år samt att antalet invånare i Västerås ökar med 1 000 personer per år. Effekter av avfallsminimerande åtgärder har inte beaktats i denna prognos.

Ökningen av avfallsmängden i kombination med genomförande av åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram bedöms utifrån en översiktlig beräkning resultera i en fördelning av avfall i Västerås stad enligt Figur 3.

Figur 3 Prognos till 2019 för restavfall, matavfall och förpackningar och tidningar vid en

årlig befolkningsökning på 1000 invånare samt en årlig ökning av avfallsmängden per hushåll med 2 %.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 58 (67)

Av Figur 3 framgår att mängden matavfall till biologisk behandling och mängden förpackningar och tidningar till materialåtervinning ökar till följd av ytterligare förbättrad källsortering. Prognosen baseras på de målnivåer som anges i avfallsplanen. Ökningarna förklaras av en fortsatt satsning på insamling av matavfall samt en utökning av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Mängderna restavfall till förbränning minskar till följd av detta, trots en relativt stor befolkningsökning.

Åtgärder beträffande matsvinn i kommunala verksamheter, inklusive upphandlade verksamheter, är från miljösynpunkt viktiga förändringar men betydelsen för matavfallsmängderna bedöms vara begränsad och har inte beaktats i prognosen. Däremot kan dessa åtgärder ge pedagogiska effekter på matavfallsmängderna som helhet. Om dessa tillsammans med andra avfallsminimerande åtgärder börjar ge resultat skulle man exempelvis kunna tänka sig att den prognosticerade ökningen av avfallsmängderna per hushåll uteblir. Isåfall skulle det kunna innebära att den totala mängden matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar blir ca 10% mindre än prognosticerat för 2019.

Om genomförande av åtgärderna i avfallsplanen medför att de uppsatta målen om ökad sortering av matavfall uppnås motsvarar det att mängden insamlat matavfall ökar med ca 2 500 ton per år jämfört med ca 8 300 ton som samlades in år 2011. För att uppnå målet behöver mängden matavfall som hemkomposteras minska och mängden matavfall som sorteras ut av hushåll i framförallt lägenheter behöver öka.

Avfallsplanens åtgärdsprogram saknar målnivåer för hushållens grovavfall via Återbruken. I åtgärdsprogrammet anges målnivå för gipsåtervinning. Detta bedöms kunna minska mängden ej återvinningsbart avfall (avfall till deponi) till ca 1% av inkommande mängder eller i storleksordningen 1 000 ton. Detta motsvarar ungefär en halvering jämfört med dagens nivå.

Ett av målen i avfallsplanen är att mängden avfall ska minska. Om ingen åtgärd vidtas kan mängden hushållsavfall antas öka med ca 2 % per år. Om avfallsplanens åtgärder medför att det inte sker någon ökning av mängden avfall innebär det att det år 2019 är totalt ca 7 000 ton hushållsavfall per år som inte behöver uppstå och omhändertas.

Effekterna på de totala mängderna grovavfall från hushållen via Återbruken till följd av planerade satsningar på återanvändning via Återbruken och en nyinrättad Kretsloppspark bedöms vara begränsade under planperioden. Dessa satsningar kan ge viktiga miljöpedagogiska signaler och på längre sikt inverka på avfallsmängderna. Prognos för de samlade mängderna grovavfall har inte tagits fram i denna avfallsplan och ingår således inte i prognosen för 2019 enligt Figur 3.

Om målet för ökad sortering av producentansvarsmaterial uppnås motsvarar det att mängden insamlade förpackningar ökar med ca 4 000 ton per år. För att uppnå målet behöver antalet hushåll som har tillgång till fastighetsnära insamling öka så att det är lättare att sortera avfall.

4.1.2 Behandlingsbehov Behandlingsbehovet för restavfall minskar då utsortering av matavfall och tidningar och förpackningar förbättras ytterligare. Trots en relativt stor minskning av andelen restavfall i kärl- och säckavfallet kommer behandlingsbehovet med avseende på förbränning av restavfall med energiåtervinning endast minska något då betydande mängder till förbränning även kommer från

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 59 (67)

Av Figur 3 framgår att mängden matavfall till biologisk behandling och mängden förpackningar och tidningar till materialåtervinning ökar till följd av ytterligare förbättrad källsortering. Prognosen baseras på de målnivåer som anges i avfallsplanen. Ökningarna förklaras av en fortsatt satsning på insamling av matavfall samt en utökning av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Mängderna restavfall till förbränning minskar till följd av detta, trots en relativt stor befolkningsökning.

Åtgärder beträffande matsvinn i kommunala verksamheter, inklusive upphandlade verksamheter, är från miljösynpunkt viktiga förändringar men betydelsen för matavfallsmängderna bedöms vara begränsad och har inte beaktats i prognosen. Däremot kan dessa åtgärder ge pedagogiska effekter på matavfallsmängderna som helhet. Om dessa tillsammans med andra avfallsminimerande åtgärder börjar ge resultat skulle man exempelvis kunna tänka sig att den prognosticerade ökningen av avfallsmängderna per hushåll uteblir. Isåfall skulle det kunna innebära att den totala mängden matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar blir ca 10% mindre än prognosticerat för 2019.

Om genomförande av åtgärderna i avfallsplanen medför att de uppsatta målen om ökad sortering av matavfall uppnås motsvarar det att mängden insamlat matavfall ökar med ca 2 500 ton per år jämfört med ca 8 300 ton som samlades in år 2011. För att uppnå målet behöver mängden matavfall som hemkomposteras minska och mängden matavfall som sorteras ut av hushåll i framförallt lägenheter behöver öka.

Avfallsplanens åtgärdsprogram saknar målnivåer för hushållens grovavfall via Återbruken. I åtgärdsprogrammet anges målnivå för gipsåtervinning. Detta bedöms kunna minska mängden ej återvinningsbart avfall (avfall till deponi) till ca 1% av inkommande mängder eller i storleksordningen 1 000 ton. Detta motsvarar ungefär en halvering jämfört med dagens nivå.

Ett av målen i avfallsplanen är att mängden avfall ska minska. Om ingen åtgärd vidtas kan mängden hushållsavfall antas öka med ca 2 % per år. Om avfallsplanens åtgärder medför att det inte sker någon ökning av mängden avfall innebär det att det år 2019 är totalt ca 7 000 ton hushållsavfall per år som inte behöver uppstå och omhändertas.

Effekterna på de totala mängderna grovavfall från hushållen via Återbruken till följd av planerade satsningar på återanvändning via Återbruken och en nyinrättad Kretsloppspark bedöms vara begränsade under planperioden. Dessa satsningar kan ge viktiga miljöpedagogiska signaler och på längre sikt inverka på avfallsmängderna. Prognos för de samlade mängderna grovavfall har inte tagits fram i denna avfallsplan och ingår således inte i prognosen för 2019 enligt Figur 3.

Om målet för ökad sortering av producentansvarsmaterial uppnås motsvarar det att mängden insamlade förpackningar ökar med ca 4 000 ton per år. För att uppnå målet behöver antalet hushåll som har tillgång till fastighetsnära insamling öka så att det är lättare att sortera avfall.

4.1.2 Behandlingsbehov Behandlingsbehovet för restavfall minskar då utsortering av matavfall och tidningar och förpackningar förbättras ytterligare. Trots en relativt stor minskning av andelen restavfall i kärl- och säckavfallet kommer behandlingsbehovet med avseende på förbränning av restavfall med energiåtervinning endast minska något då betydande mängder till förbränning även kommer från

Återbruken. Prognos för mängden restavfall för energiåtervinning från Återbruken har ej tagits fram i denna avfallsplan. Behovet av biologisk behandling kommer att öka till följd av genomförande av åtgärdsprogrammet. Åtgärder för att förbättra utsorteringen av matavfall bidrar med de största mängderna men till avfall som går till biologisk behandling räknas även gräs, löv och fallfrukt från Återbruken samt matavfall från eftersortering av restavfall. Prognos för mängden avfall till biologisk behandling från Återbruken har ej tagits fram i den avfallsplan. 4.2 Miljö Genomförandet av avfallsplanen kan medföra flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning i miljön, vilket är positivt från hållbarhetssynpunkt. Flera åtgärder syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall i syfte att öka källsorteringen. Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt om informationsinsatserna följs av förändrat beteende hos en stor andel av invånarna, kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det finns en risk för att motivationen för sorteringen minskar exempelvis till följd av svängningar i attityder allmänt i samhället. I kommunikationsarbetet kommer därför bland annat miljövinsterna att lyftas fram ännu mer för att bibehålla och öka motivationen hos invånarna att sortera avfall, både för ökad materialåtervinning och för ökad återanvändning. Flera åtgärder utgörs av utredningar. Om, eller när, utredningarna följs av fysiska åtgärder, exempelvis fler insamlingsplatser, kan de positiva effekterna bli stora. En utredning som får stor betydelse handlar om hur aska från samförbränningsanläggningen51 ska omhändertas och nyttiggöras på ett miljömässigt och ur resurshushållningssynpunkt långsiktigt hållbart sätt. Åtgärderna syftar till positiv miljöpåverkan, men kan även medföra vissa negativa effekter. Till följd av en ökning av fastighetsnära insamling kan fler insamlingsplatser komma att etableras och ge upphov till en ökning av transporter med tunga fordon vid tömning av kärl. Den negativa miljöpåverkan motverkas av att transporter med insamlingsfordon i huvudsak sker med fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel och ersätter i viss utsträckning enskilda transporter med personbilar som drivs av fossila drivmedel. För att ytterligare minimera påverkan från transporter kommer fortsatt arbete med exempelvis ruttplanering för att samordna insamlingen av återvinning till avfallsanläggningar att ske. Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanens inriktning ligga i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål.

51Anläggning för förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme) av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 60 (67)

4.3 Ekonomi Kostnaderna för avfallshantering ökar genom de åtgärder som genomförs enligt avfallsplanens åtgärdsprogram. För ett flertal åtgärder har en översiktlig kostnadsbedömning gjorts som uppgår till sammanlagt 23 Mkr. Till de större kostnaderna hör att:

• Genomföra ett flertal informationsinsatser

• Genomföra ett flertal utredningar och projekt

• Utreda och, om så föreslås, anlägga en Kretsloppspark för i första hand återanvändning av byggavfall ur hushållens grovavfall

• Genomföra utbyggnad vid samtliga Återbruk med containrar för återanvändning

• Vidta åtgärder för att minska mängden deponirest från Återbruken genom att exempelvis samla in gips för återvinning

• Utreda och ta fram förslag till avlämningsplatser för förpackningar och tidningar

• Inventera hämtningsställen och vidta åtgärder där brister uppmärksammats

• Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala verksamheterna

• Genomföra klarläggande undersökningar för eventuella beslut om skyddsåtgärder för avslutade kommunala deponier

• Införa tömningsregistrering i syfte att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning

Genomförandet av åtgärderna i avfallsplanens handlingsplan förutsätter engagemang från flera olika delar av Västerås stads organisation och bolag. Tekniska nämnden genom Avfalls- och återvinningsenheten samt VafabMiljö är nyckelaktörer i arbetet men flera andra organisationer kommer att behöva vara aktiva. Genomförande av åtgärderna kan innebära ökade kostnader men också ökade personella resurser. Även fastighetsägare mfl kan få ökade kostnader till följd av genomförande av avfallsplanens åtgärder.

Personella resurser Många av åtgärderna i avfallsplanens handlingsplan bedöms kunna genomföras med befintliga personella resurser. De åtgärder som genomförs av Tekniska nämnden och VafabMiljö är ganska jämnt fördelade i tiden under planperioden.

Åtgärdsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder avseende information. Genomförandet av dessa åtgärder bedöms kräva förstärkning av de personella resurserna för information. Förstärkning kan framförallt behövas inom Avfalls- och återvinningsenheten då huvuddelen av åtgärderna genomförs av Avfalls- och återvinningsenheten eller i samverkan med andra aktörer.

Åtgärdsprogrammet innehåller även ett flertal utredningar och projekt som till största del bedöms kunna genomföras med befintliga resurser. Utredningar och projekt av mer omfattande karaktär är främst undersökningar av avslutade kommunala deponier, utredningar i samband med Återbruken och en framtida Kretsloppspark samt utredningar och åtgärder med avseende på avlämningsplatser för förpackningar och tidningar. För de aktuella aktörerna kan det behövas tillfällig resursförstärkning eller genomföras omrioritering för att de mer omfattande utredningarna och

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 61 (67)

4.3 Ekonomi Kostnaderna för avfallshantering ökar genom de åtgärder som genomförs enligt avfallsplanens åtgärdsprogram. För ett flertal åtgärder har en översiktlig kostnadsbedömning gjorts som uppgår till sammanlagt 23 Mkr. Till de större kostnaderna hör att:

• Genomföra ett flertal informationsinsatser

• Genomföra ett flertal utredningar och projekt

• Utreda och, om så föreslås, anlägga en Kretsloppspark för i första hand återanvändning av byggavfall ur hushållens grovavfall

• Genomföra utbyggnad vid samtliga Återbruk med containrar för återanvändning

• Vidta åtgärder för att minska mängden deponirest från Återbruken genom att exempelvis samla in gips för återvinning

• Utreda och ta fram förslag till avlämningsplatser för förpackningar och tidningar

• Inventera hämtningsställen och vidta åtgärder där brister uppmärksammats

• Ta fram och genomföra ett handlingsprogram för källsortering i de kommunala verksamheterna

• Genomföra klarläggande undersökningar för eventuella beslut om skyddsåtgärder för avslutade kommunala deponier

• Införa tömningsregistrering i syfte att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning

Genomförandet av åtgärderna i avfallsplanens handlingsplan förutsätter engagemang från flera olika delar av Västerås stads organisation och bolag. Tekniska nämnden genom Avfalls- och återvinningsenheten samt VafabMiljö är nyckelaktörer i arbetet men flera andra organisationer kommer att behöva vara aktiva. Genomförande av åtgärderna kan innebära ökade kostnader men också ökade personella resurser. Även fastighetsägare mfl kan få ökade kostnader till följd av genomförande av avfallsplanens åtgärder.

Personella resurser Många av åtgärderna i avfallsplanens handlingsplan bedöms kunna genomföras med befintliga personella resurser. De åtgärder som genomförs av Tekniska nämnden och VafabMiljö är ganska jämnt fördelade i tiden under planperioden.

Åtgärdsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder avseende information. Genomförandet av dessa åtgärder bedöms kräva förstärkning av de personella resurserna för information. Förstärkning kan framförallt behövas inom Avfalls- och återvinningsenheten då huvuddelen av åtgärderna genomförs av Avfalls- och återvinningsenheten eller i samverkan med andra aktörer.

Åtgärdsprogrammet innehåller även ett flertal utredningar och projekt som till största del bedöms kunna genomföras med befintliga resurser. Utredningar och projekt av mer omfattande karaktär är främst undersökningar av avslutade kommunala deponier, utredningar i samband med Återbruken och en framtida Kretsloppspark samt utredningar och åtgärder med avseende på avlämningsplatser för förpackningar och tidningar. För de aktuella aktörerna kan det behövas tillfällig resursförstärkning eller genomföras omrioritering för att de mer omfattande utredningarna och

projekten ska kunna genomföras. För Tekniska nämnden kan en permanent förstäkning erfordras om utredningar och projekt ska genomföras internt av Avfalls- och återvinningsenheten.

Investeringar Några åtgärder i avfallsplanens åtgärdsprogram innebär eller kan innebära större investeringar.

Inrättande av en Kretsloppspark för i första hand återanvändning av byggavfall ur hushållens grovavfall innebär stora investeringar. Detsamma gäller för åtgärder vid Återbruken såsom utbyggnad för förbättrade möjligheter för återanvändning samt åtgärder för att minska mängden deponirest genom exempelvis utbyggnad för gipsåtervinning.

Att åtgärda brister vid hämtningsställen kan innebära större kostnader för Västerås stad samt för andra fastighetsägare där bristfälliga hämtningsställen förekommer. En inledande utredning för att identifiera dessa hämtningsställen kommer att genomföras. Innan dess är det svårt att göra en bedömning av investeringarnas samlade omfattning.

Genomförande av ett handlingsprogram för källsortering i kommunala verksamheter kan innebära större investeringar för kommunen. Dessa investeringar kan vara i form av ombyggnationer av fastigheter, nybyggnation av miljöbodar och anordnande av källsorteringslösningar i fastigheter.

Renhållningstaxa Genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram, under förutsättning att ett antal utredningar resulterar i större investeringar, kan komma att innebära höjning av renhållningstaxan. Detta till stor del på grund av höjd servicenivå vid Återbruken samt inrättande av en Kretsloppspark.

Många av de åtgärder med avfallsminimerande och/eller kvalitetshöjande karaktär bedöms inte påverka renhållningstaxan då de i många fall innebär kostnadsbesparingar i form av till exempel avfallsfraktioner med högre kvalitet, minskade mängder till förbränning och ökade mängder till biologisk behandling.

Flertalet av de övriga kostnader som är ett resultat av genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram bedöms inte påverka renhållningstaxa då de till stor del inte är en grund för taxeuttag.

Ekonomiska konsekvenser på längre sikt Utöver ovanstående kända åtgärder som kräver ekonomiska insatser kan ytterligare drift- eller investeringskostnader tillkomma till följd av genomförande av förändringar baserade på resultat från utredningar och projekt, till exempel införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i bland annat villahushåll. Vissa av dessa förändringar kan även leda till lägre kostnader däribland åtgärder för minskat matsvinn inom Västerås stads verksamheter. Andra exempel är åtgärder som kan resultera i förbättrad utsortering av avfall till materialåtervinning, vilket innebär större mängder material av god kvalitet. Dessa material har ett ekonomiskt värde. En förbättrad utsortering ger även en restavfallsfraktion med lågt innehåll av matavfall, vilket ger ett mer attraktivt bränsle för förbränningsanläggningar.

Kostnader kan, ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, på sikt innebära besparingar. Det gäller att hushålla med jordens ändliga resurser genom att så långt det är möjligt återvinna material i kretsloppet och minska beroendet av fossila bränslen. Att ta kostnader för minskad föroreningsbelastning i miljön och inte bygga upp en allt större miljöskuld, är en investering för

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 62 (67)

framtiden. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna efter att olika åtgärder har genomförts beskrivs inte närmare i denna avfallsplan.

4.4 Servicenivå En acceptabel servicenivå är en av förutsättningarna för att källsorteringen ska fungera på avsett sätt. För att avfallsplanens mål om ökad utsortering av material till återanvändning eller återvinning ska kunna nås krävs även en förbättrad servicenivå med bland annat ökade satsningar på fastighetsnära insamling. I avfallsplanens åtgärdsprogram finns ett flertal åtgärder med direkt koppling till servicenivån för avfallslämnare i Västerås stad. Åtgärderna avser främst förbättrade möjligheter för hushållen att lämna sitt sorterade avfall och i viss mån även insamling av flera fraktioner för återvinning eller återanvändning. En vidare satsning på stadens Återbruk för förbättrade möjligheter till sortering av hushållens grovavfall ger en högre servicenivå. Åtgärder i avfallsplanens åtgärdsprogram som kan leda till högre servicenivå är utbyggnad vid samtliga Återbruk för att kunna ta emot material för återanvändning, separat insamling av gips samt insamling av textilier som inte lämpar sig för återanvändning. Som ett komplement till Återbruken ska, om utredningen så visar, en Kretsloppspark eller liknande för återanvändning av i första hand byggdetaljer ur hushållens grovavfall anordnas, vilket innebär ökad service för de som vill bidra till resurshushållning med byggdetaljer. Om utvärdering av försök med separat insamling av fett visar positivt resultat kan det möjliggöra en miljöriktig återvinning av fett som höjer servicenivån gentemot hushållen. Detta genom en separat insamling av fett via ett enkelt och pedagogiskt tillvägagångssätt. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar utvecklas genom att anvisa platser för avlämning samt reservera plats åt FNI vid detaljplanering och nybyggnation. För avfallslämnare i det offentliga rummet, dvs på stadens gator, parker och torg, ger en utveckling av nya typer av papperskorgar en högre servicenivå med syfte att minska nedskräpningen i staden.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 63 (67)

framtiden. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna efter att olika åtgärder har genomförts beskrivs inte närmare i denna avfallsplan.

4.4 Servicenivå En acceptabel servicenivå är en av förutsättningarna för att källsorteringen ska fungera på avsett sätt. För att avfallsplanens mål om ökad utsortering av material till återanvändning eller återvinning ska kunna nås krävs även en förbättrad servicenivå med bland annat ökade satsningar på fastighetsnära insamling. I avfallsplanens åtgärdsprogram finns ett flertal åtgärder med direkt koppling till servicenivån för avfallslämnare i Västerås stad. Åtgärderna avser främst förbättrade möjligheter för hushållen att lämna sitt sorterade avfall och i viss mån även insamling av flera fraktioner för återvinning eller återanvändning. En vidare satsning på stadens Återbruk för förbättrade möjligheter till sortering av hushållens grovavfall ger en högre servicenivå. Åtgärder i avfallsplanens åtgärdsprogram som kan leda till högre servicenivå är utbyggnad vid samtliga Återbruk för att kunna ta emot material för återanvändning, separat insamling av gips samt insamling av textilier som inte lämpar sig för återanvändning. Som ett komplement till Återbruken ska, om utredningen så visar, en Kretsloppspark eller liknande för återanvändning av i första hand byggdetaljer ur hushållens grovavfall anordnas, vilket innebär ökad service för de som vill bidra till resurshushållning med byggdetaljer. Om utvärdering av försök med separat insamling av fett visar positivt resultat kan det möjliggöra en miljöriktig återvinning av fett som höjer servicenivån gentemot hushållen. Detta genom en separat insamling av fett via ett enkelt och pedagogiskt tillvägagångssätt. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar utvecklas genom att anvisa platser för avlämning samt reservera plats åt FNI vid detaljplanering och nybyggnation. För avfallslämnare i det offentliga rummet, dvs på stadens gator, parker och torg, ger en utveckling av nya typer av papperskorgar en högre servicenivå med syfte att minska nedskräpningen i staden.

5 Uppföljning Nedan beskrivs hur avfallsplanen kommer att följas upp. Resultatet av genomförd uppföljning av den föregående avfallsplanen presenteras i Bilaga 5. Avfallsplanen är ett verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet. Avfallsplanen fastställs av kommunfullmäktige. Uppföljning, och vid behov revidering, av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske regelbundet. Uppföljning och utvärdering sker årligen och översyn av avfallsplanen påbörjas senast 2016. Härigenom efterlevs även Avfallsförordningens krav på översyn minst vart fjärde år. Vid sidan av avfallsplanen finns även andra styrdokument, som ska beaktas i avfallsplanearbetet. I det fortlöpande avfallsplanearbetet kommer representanter från olika verksamheter inom kommunen att vara delaktiga. Dialog kan även ske med olika externa intressentgrupper vid behov. Avfallsplanen blir därmed ett levande dokument och avfallsplaneringen sker som en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning, och vid behov revidering, inför den årliga budgetprocessen. Avfallsplanen utformas på ett sätt som förenklar ajourhållning och finns tillgänglig i en form som underlättar allmänhetens deltagande i processen. Ett exempel på detta är att mål och åtgärder har fått en framskjuten plats i dokumentet medan bakgrundsmaterial och fakta har samlats i bilagor. Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig för företag och allmänheten på Västerås stads hemsida. Uppdaterade faktaunderlag, såsom uppgifter om avfallsmängder inom kommunalt renhållningsansvar och producentansvar samt eventuella förändringar av avfallshanteringen i kommunen, kommer att sammanställas årligen i samband med uppföljning av mål och åtgärder. En arbetsgrupp med tjänstemän från de förvaltningar och bolag som ansvarar för olika åtgärder enligt avfallsplanen ska genomföra den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Avfalls- och återvinningsenheten ansvarar och är sammankallande i arbetet. Uppföljningen ska dokumenteras i en uppföljningsrapport som presenteras för kommunstyrelsen och distribueras till ansvariga för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 64 (67)

6 Kommunikation För att nå målen i avfallsplanen behövs ett effektivt och medvetet informations- och kommunikationsarbete. Man har tidigt sett att information är ett viktigt styrmedel för att uppnå de beteendeförändringar som krävs för en resurs- och miljöriktig avfallshantering i kommunen. Det är viktigt att rätt person får rätt information på rätt sätt och i rätt tid. Västeråsarna är duktiga på sortering och återvinning men vi behöver bli bättre, framförallt på att minska avfallsmängderna. Vi behöver ta fler steg i den så kallade avfallstrappan. Att minimera/förebygga avfall och att återanvända avfall är de två översta stegen i avfallstrappan eller avfallshierarkin. Nästa steg är att materialåtervinna, därefter energiutvinna och sista steget är att deponera avfallet. Återanvändning skulle kunna bli en början till ett större miljöpedagogiskt grepp som kan inspirera till exempelvis minskat matsvinn och en mer hållbar konsumtion. Det är angeläget att invånarna höjer kunskapen och att alla blir medvetna om varför de bör delta i miljöarbetet. Kommunikationen ska ge konkreta tips som förenklar för västeråsarna att sköta sin avfallshantering. Den ska också visa att varje individs ansträngningar är betydelsefulla. I avfallsplanen återfinns övergripande åtgärder som hör till respektive effektmål. Dessa åtgärder är nedbrutna i fler händelser på grund av att samma åtgärd kan kommuniceras på olika sätt beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Dessa händelser återfinns i ett detaljerat åtgärdsprogram för kommunikation (återges inte i denna avfallsplan) och bygger på följande strategier syftande till att bidra till att uppnå inriktnings- och effektmålen i avfallsplanen:

• utveckla medarbetarnas kunskaper inom service-, kvalitets- och miljöområdena, • fortsätta samarbete med skolor, lärare och elever, • genomföra informationsinsatser riktade mot allmänheten för att fokusera intresset kring en

viss fråga • förbättra samarbete med ägare till flerbostadshus, bostadsrättsföreningar och samfälligheter,

villaföreningar och andra organisationer för att nå deras hyresgäster eller medlemmar, • använda tillgängliga anläggningar och fordon och andra offentliga platser för att sprida

information, • utveckla kundsystemen för att kunna göra riktade utskick till särskilda kundgrupper, • utveckla hemsidan så abonnenterna kan hämta information, göra egna beställningar och få

reda på uppgifter om hämtningen vid fastigheten, • delta i olika evenemang, till exempel festivaler, mässor, köpcentra, • arbeta för att massmedia bevakar miljö- och avfallsfrågorna regelbundet, • följa upp och kontrollera såväl enskilda informationsaktiviteter som informationsstrategin i

sin helhet. 6.1 Målgrupper Olika målgrupper har olika informationsbehov. Genom ett bra samarbete internt och externt så ökar effekten av informationsarbetet. Budskapet skall vara klart och tydligt. De externa målgrupperna nedan är exempel på olika typer av grupper som man kan rikta sin specifika information till. De interna aktörerna är exempel på förvaltningar och bolag som informerar om miljöfrågor och som bör samarbeta mot gemensamma mål.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 65 (67)

6 Kommunikation För att nå målen i avfallsplanen behövs ett effektivt och medvetet informations- och kommunikationsarbete. Man har tidigt sett att information är ett viktigt styrmedel för att uppnå de beteendeförändringar som krävs för en resurs- och miljöriktig avfallshantering i kommunen. Det är viktigt att rätt person får rätt information på rätt sätt och i rätt tid. Västeråsarna är duktiga på sortering och återvinning men vi behöver bli bättre, framförallt på att minska avfallsmängderna. Vi behöver ta fler steg i den så kallade avfallstrappan. Att minimera/förebygga avfall och att återanvända avfall är de två översta stegen i avfallstrappan eller avfallshierarkin. Nästa steg är att materialåtervinna, därefter energiutvinna och sista steget är att deponera avfallet. Återanvändning skulle kunna bli en början till ett större miljöpedagogiskt grepp som kan inspirera till exempelvis minskat matsvinn och en mer hållbar konsumtion. Det är angeläget att invånarna höjer kunskapen och att alla blir medvetna om varför de bör delta i miljöarbetet. Kommunikationen ska ge konkreta tips som förenklar för västeråsarna att sköta sin avfallshantering. Den ska också visa att varje individs ansträngningar är betydelsefulla. I avfallsplanen återfinns övergripande åtgärder som hör till respektive effektmål. Dessa åtgärder är nedbrutna i fler händelser på grund av att samma åtgärd kan kommuniceras på olika sätt beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Dessa händelser återfinns i ett detaljerat åtgärdsprogram för kommunikation (återges inte i denna avfallsplan) och bygger på följande strategier syftande till att bidra till att uppnå inriktnings- och effektmålen i avfallsplanen:

• utveckla medarbetarnas kunskaper inom service-, kvalitets- och miljöområdena, • fortsätta samarbete med skolor, lärare och elever, • genomföra informationsinsatser riktade mot allmänheten för att fokusera intresset kring en

viss fråga • förbättra samarbete med ägare till flerbostadshus, bostadsrättsföreningar och samfälligheter,

villaföreningar och andra organisationer för att nå deras hyresgäster eller medlemmar, • använda tillgängliga anläggningar och fordon och andra offentliga platser för att sprida

information, • utveckla kundsystemen för att kunna göra riktade utskick till särskilda kundgrupper, • utveckla hemsidan så abonnenterna kan hämta information, göra egna beställningar och få

reda på uppgifter om hämtningen vid fastigheten, • delta i olika evenemang, till exempel festivaler, mässor, köpcentra, • arbeta för att massmedia bevakar miljö- och avfallsfrågorna regelbundet, • följa upp och kontrollera såväl enskilda informationsaktiviteter som informationsstrategin i

sin helhet. 6.1 Målgrupper Olika målgrupper har olika informationsbehov. Genom ett bra samarbete internt och externt så ökar effekten av informationsarbetet. Budskapet skall vara klart och tydligt. De externa målgrupperna nedan är exempel på olika typer av grupper som man kan rikta sin specifika information till. De interna aktörerna är exempel på förvaltningar och bolag som informerar om miljöfrågor och som bör samarbeta mot gemensamma mål.

Extern målgrupp är i första hand alla stadens invånare. Dessa kan delas upp i olika specifika grupper för att bland annat underlätta riktad information:

• Hushåll i olika typer av boende - flerfamiljshushåll, villahushåll, fritidshus • Fastighetsägare - flerbostadshus, studentboende • Personer med annat modersmål än svenska (information ges på annat språk) • Skolelever/Studenter • Företag – stabens entreprenörer, handel, tillverkningsindustrin • Media – tidningar, radio, tv • Föreningar – tillgänglighet, intresseorganisationer

Interna aktörer – förvaltningar och bolag:

• proAros • Barn- och utbildningsförvaltningen • Miljö och hälsoskyddsförvaltningen • Fastighetskontoret • Stadsbyggnadskontoret • VafabMiljö – återvinningspersonal, skolinformatörer • Mälarenergi • Bostads AB Mimer • Tjänstemän och politiker

6.2 Huvudbudskap Det är viktigt att plocka ut få ämnen som t ex matsvinn, farligt avfall, utsortering av matavfall samt nedskräpning som kan kommuniceras vid publika evenemang, annonser eller utskick. Detta för att personerna ska känna igen de återkommande budskapen. Vi kan rikta information till olika grupper beroende på vilka resultat vi vill nå. Huvudbudskapen kommer från inriktningsmålen i avfallsplanen (kursiv text).

• Tänk efter före - planera dina inköp så slipper du slänga mat (Den totala mängden avfall och avfallet farlighet ska minska).

• Visste du att en påse fylld med ditt matavfall blir biogas som räcker till ca 3 km bilkörning (De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara).

• Farligt avfall hör inte hemma i din toalett – lämna det istället till närmaste Återbruk! (Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö)

• Se på staden som en förlängning av ditt vardagsrum – fimpa gärna i en askkopp när du är ute. (Nedskräpningen i samhället ska minska)

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 66 (67)

Figur 4 Exempel på annons som Håll Sverige Rent har tagit fram och som Västerås stad

har använt i syfte att man inte ska fimpa på marken.

6.3 Kanaler De som direkt berörs av avfallsplanen och då särskilt de som hanterar avfall, ska ge samma budskap i enlighet med den nya avfallsplanen. Stadens hela organisation samt övriga aktörer bör nyttja alla slags kanaler för information samt att samarbeta kring dessa frågor för att förmedla en bättre och tydligare helhetsbild till stadens invånare. De informationsresurser som finns i form av anställd personal på olika håll inom staden är betydelsefulla att ta tillvara på. Vilka kanaler som fungerar varierar mellan olika målgrupper.

• Sociala medier: Hemsidan, facebook, twitter • Direktkontakt: Mässor, kontaktcenter, personal på Återbruken, övrig personal • Skriftlig information: Riktad information till de olika målgrupperna, annonser, Soptips,

medskick till fakturor samt kundtidningar som NonStop (Mälarenergi), Hemma Hos (Bostads AB Mimer), Cirkulera (VafabMiljö).

• Studiebesök: VafabMiljö, Växtkraft, Mälarenergi, Återbruken, Bostads AB Mimer • Undervisning: Skolinformation, miljödagar i skolan, information i matsalen • Tillsyn och rådgivning: Miljö och hälsoskyddsförvaltningen • Egna informationsplatser: Återbruken, bibliotek, stadshusentrén

De olika målgrupperna söker egen information på webben, ställer frågor via facebook eller twitter. De kan hitta uppgifter i den skriftliga informationen Soptips eller medskick. För att få snabbt svar kan de vända sig till Västerås stads kontaktcenter som kan svara på de flesta frågorna som kunderna har. När de besöker Återbruken kan personalen svara på diverse frågor. Vid förändringar som till exempel ändrade hämtningsdagar vid storhelger kommuniceras detta via annonser, webben samt informationsutskick till berörda. Riktad information skickas bland annat ut till Västerås stads abonnenter i samband med val av abonnemang samt även vid fakturautskick. Interna aktörer medverkar på mässor, driver kampanjer och syns i annonser. Intern kommunikation sker oftast via mail, skriftlig information, arbetsmöten, personliga möten eller telefonkontakt. En arbetsgrupp med stadens miljösamordnare är ett lämpligt forum för samordning av exempelvis kampanjer eller genomförande av projekt.

Dnr: 2013/287-KS

Avfallsplan 2014 - 2019 67 (67)

Figur 4 Exempel på annons som Håll Sverige Rent har tagit fram och som Västerås stad

har använt i syfte att man inte ska fimpa på marken.

6.3 Kanaler De som direkt berörs av avfallsplanen och då särskilt de som hanterar avfall, ska ge samma budskap i enlighet med den nya avfallsplanen. Stadens hela organisation samt övriga aktörer bör nyttja alla slags kanaler för information samt att samarbeta kring dessa frågor för att förmedla en bättre och tydligare helhetsbild till stadens invånare. De informationsresurser som finns i form av anställd personal på olika håll inom staden är betydelsefulla att ta tillvara på. Vilka kanaler som fungerar varierar mellan olika målgrupper.

• Sociala medier: Hemsidan, facebook, twitter • Direktkontakt: Mässor, kontaktcenter, personal på Återbruken, övrig personal • Skriftlig information: Riktad information till de olika målgrupperna, annonser, Soptips,

medskick till fakturor samt kundtidningar som NonStop (Mälarenergi), Hemma Hos (Bostads AB Mimer), Cirkulera (VafabMiljö).

• Studiebesök: VafabMiljö, Växtkraft, Mälarenergi, Återbruken, Bostads AB Mimer • Undervisning: Skolinformation, miljödagar i skolan, information i matsalen • Tillsyn och rådgivning: Miljö och hälsoskyddsförvaltningen • Egna informationsplatser: Återbruken, bibliotek, stadshusentrén

De olika målgrupperna söker egen information på webben, ställer frågor via facebook eller twitter. De kan hitta uppgifter i den skriftliga informationen Soptips eller medskick. För att få snabbt svar kan de vända sig till Västerås stads kontaktcenter som kan svara på de flesta frågorna som kunderna har. När de besöker Återbruken kan personalen svara på diverse frågor. Vid förändringar som till exempel ändrade hämtningsdagar vid storhelger kommuniceras detta via annonser, webben samt informationsutskick till berörda. Riktad information skickas bland annat ut till Västerås stads abonnenter i samband med val av abonnemang samt även vid fakturautskick. Interna aktörer medverkar på mässor, driver kampanjer och syns i annonser. Intern kommunikation sker oftast via mail, skriftlig information, arbetsmöten, personliga möten eller telefonkontakt. En arbetsgrupp med stadens miljösamordnare är ett lämpligt forum för samordning av exempelvis kampanjer eller genomförande av projekt.

De olika informationskanalerna kan ge en samlad effekt som blir mycket stor när budskapet kommer från flera olika håll och syns i olika sammanhang samtidigt. En viktig poäng är att det ska finnas möjlighet för alla att inhämta information på det sätt som passar dem.

Bilaga 1

Nulägesbeskrivning

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (22)

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 3 (22)

1 Västerås stad – basfakta 1.1 Geografi Västerås är en av landets äldsta städer, över 1 000 år gammal. Staden och landskapet präglas till stor del både av dess historia, och även dess närhet till Mälaren och Mälarregionen. Det sjönära läget har gett förutsättningar för expansion och utveckling och Västerås är idag en regional knutpunkt inom bland annat teknik, handel, och logistik. Västerås har en landareal på 963 km2 varav ca en tredjedel utgörs av jordbruksmark. I kommunen finns flertal tätorter varav Västerås är den överlägset största med ca 111 000 invånare. Skultuna, Hökåsen, Irsta och Tillberga är de fyra därefter största tätorterna med ca 2 - 3 000 invånare var (se Figur 1) .

Figur 1 Karta över Västerås.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (22)

1.2 Befolkning Västerås är Sveriges sjätte största kommun sett till folkmängd med drygt 140 000 invånare 2012. Västerås är en inflyttningskommun där befolkningen har ökat med ca 8 % de senaste 10 åren. I Översiktsplan 2026 antas befolkningsökningen att fortsätta och 2050 beräknas Västerås kunna ha 200 000 invånare. Lite drygt hälften av invånarna (ca 52 %) bor i flerbostadshus och resten (ca 47 %) bor i småhus. Dock tenderar hushållen i småhus att vara något större än i flerfamiljshus, vilket innebär att fler hushåll bor i flerfamiljshus (65 %) än i småhus (35 %). Totalt finns ca 66 000 hushåll i Västerås. Framförallt typ av boendeform har, bland annat genom plockanalyser, visat sig ha betydelse för viljan att medverka i källsorteringssystemet och därmed inverkan på hushållsavfallets sammansättning, där boende i småhus i större utsträckning källsorterar än boende i flerfamiljshus. Även andra sociala faktorer har betydelse för medverkan i systemet, till exempel ålder och utbildning. 1.3 Näringsliv I Västerås fanns 2011 ca 9 500 aktiva företag och organisationer som sysselsatte knappt 66 000 individer. Av de aktiva företagen var andelen egenföretagare ca 25 %1 och 39 % aktiebolag2. Näringslivsstrukturen, vilken är av stor betydelse för bland annat avfallsproduktionen i Västerås, domineras klart av tjänsteproduktion. En balanserad näringslivsstruktur kännetecknar Västerås; cirka 22 500 anställda inom offentlig sektor, cirka 25 000 inom handel och service och cirka 17 500 anställda hos företag som exporterar varor och tjänster inom regionen. De största arbetsgivarna är Västerås stad och Västmanlands läns landsting följt av den högteknologiska exportindustrin, vilken är basen för näringslivet i Västerås. Där är ABB, Westinghouse och Bombardier stora arbetsgivare. Internationellt ses Västerås vara ett världsledande centrum för både automation och inbyggda system med en omsättning om ungefär 50 miljarder inom järnvägsindustri och spårburna lösningar. Västerås är även känt som en av de bättre logistikstäderna i Sverige på grund av det centrala läget i Mellansverige. ICA Sverige grundades i Västerås och finns idag här med ett av sina centrallager för både färsk- och sällanköpsvaror och här finns även Hilton Food Group. Andra stora arbetsgivare är Mälardalens högskola med huvudorter i Västerås och Eskilstuna. Högskolan har betydelse för Västerås och regionens utveckling inom flera områden. Högskolan har ca 13 000 studenter och 900 anställda och erbjuder utbildningar inom bland annat teknik, naturvetenskap, samhällskunskap, medicin, vård och utbildning.

1 Statistisk info, Företagare i Västerås 2006 – 2010. 2 Västerås stads hemsida 2012-07-05 (3 700 registrerade aktiebolag)

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 5 (22)

1.2 Befolkning Västerås är Sveriges sjätte största kommun sett till folkmängd med drygt 140 000 invånare 2012. Västerås är en inflyttningskommun där befolkningen har ökat med ca 8 % de senaste 10 åren. I Översiktsplan 2026 antas befolkningsökningen att fortsätta och 2050 beräknas Västerås kunna ha 200 000 invånare. Lite drygt hälften av invånarna (ca 52 %) bor i flerbostadshus och resten (ca 47 %) bor i småhus. Dock tenderar hushållen i småhus att vara något större än i flerfamiljshus, vilket innebär att fler hushåll bor i flerfamiljshus (65 %) än i småhus (35 %). Totalt finns ca 66 000 hushåll i Västerås. Framförallt typ av boendeform har, bland annat genom plockanalyser, visat sig ha betydelse för viljan att medverka i källsorteringssystemet och därmed inverkan på hushållsavfallets sammansättning, där boende i småhus i större utsträckning källsorterar än boende i flerfamiljshus. Även andra sociala faktorer har betydelse för medverkan i systemet, till exempel ålder och utbildning. 1.3 Näringsliv I Västerås fanns 2011 ca 9 500 aktiva företag och organisationer som sysselsatte knappt 66 000 individer. Av de aktiva företagen var andelen egenföretagare ca 25 %1 och 39 % aktiebolag2. Näringslivsstrukturen, vilken är av stor betydelse för bland annat avfallsproduktionen i Västerås, domineras klart av tjänsteproduktion. En balanserad näringslivsstruktur kännetecknar Västerås; cirka 22 500 anställda inom offentlig sektor, cirka 25 000 inom handel och service och cirka 17 500 anställda hos företag som exporterar varor och tjänster inom regionen. De största arbetsgivarna är Västerås stad och Västmanlands läns landsting följt av den högteknologiska exportindustrin, vilken är basen för näringslivet i Västerås. Där är ABB, Westinghouse och Bombardier stora arbetsgivare. Internationellt ses Västerås vara ett världsledande centrum för både automation och inbyggda system med en omsättning om ungefär 50 miljarder inom järnvägsindustri och spårburna lösningar. Västerås är även känt som en av de bättre logistikstäderna i Sverige på grund av det centrala läget i Mellansverige. ICA Sverige grundades i Västerås och finns idag här med ett av sina centrallager för både färsk- och sällanköpsvaror och här finns även Hilton Food Group. Andra stora arbetsgivare är Mälardalens högskola med huvudorter i Västerås och Eskilstuna. Högskolan har betydelse för Västerås och regionens utveckling inom flera områden. Högskolan har ca 13 000 studenter och 900 anställda och erbjuder utbildningar inom bland annat teknik, naturvetenskap, samhällskunskap, medicin, vård och utbildning.

1 Statistisk info, Företagare i Västerås 2006 – 2010. 2 Västerås stads hemsida 2012-07-05 (3 700 registrerade aktiebolag)

2 Avfallsmängder I detta kapitel redovisas uppkomna avfallsmängder i Västerås 2011. Mängderna redovisas efter ansvar, d.v.s. avfall som faller under kommunalt ansvar, sådant avfall som faller under producentansvar och verksamhetsavfall som verksamheterna själva ansvarar för. De mest betydande avfallsflödena är:

• Branschspecifikt industriavfall som utgör den absolut största delen av avfallsflödet. Avfallet omhändertas/återvinns till stor del inom industrin eller på annat sätt än genom VafabMiljö och Västerås stad. En betydande del av detta avfall utgörs av avfall från jord- och skogsbruk. Ett annat exempel är avfall från tillverkningsindustri, till exempel skrot som till största delen körs direkt till skrotfirmor och vidare till omsmältning. Ytterligare ett exempel är skogsavfall som flisas och utnyttjas som biobränsle.

• Avfall från energiutvinning. Aska från kraftvärmeverket är den enskilt största avfallstypen som uppkommer i Västerås. I dagsläget materialåtervinns all aska genom användning i olika anläggningsprojekt.

• Ej branschspecifikt industriavfall. En del av detta avfall omhändertas genom VafabMiljö. Avfallet uppstår främst inom följande branscher: handel och kommunikationer, företags- och finansiella tjänster, utbildning och forskning, vård och omsorg, personliga och kulturella tjänster samt offentlig förvaltning.

• Hushållsavfall som är ett kommunalt ansvar och som omhändertas av VafabMiljö. • Avfall som omfattas av producentansvar. Material som omfattas av producentansvar

och för vilka producenterna ansvarar för omhändertagandet. 2.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Kommunen har ett ansvar för att samla in, transportera och behandla hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. I Tabell 1 visas insamlade mängder kärl- och säckavfall, grovavfall, slam, latrin, fettavskiljarslam och farligt avfall. Mängden rest- och matavfall och fettavskiljarslam baseras på de mängder som vägts in på Gryta avfallsstation. Grovavfall från hushåll samlas framförallt in via Återbruken, men 113 ton har även samlats in via budad grovavfallsinsamling. Redovisade mängder farligt avfall avser det avfall som lämnats på Återbruken exklusive producentansvarsmaterial i form av elektronik och batterier vilket redovisas separat i kapitel 2.2. I tabellen görs även en jämförelse med statistik för hela riket i kg per person. Mängden restavfall avser det köksavfall som kvarstår efter utsortering av matavfall, tidningar och förpackningar. I en jämförelse med resten av Sverige är de insamlade mängderna restavfall lägre i Västerås än riksgenomsnittet medan insamlad mängd matavfall är mer än dubbelt så hög. Att den insamlade mängden matavfall är hög är ett utfall av ett väl utbyggt källsorteringssystem. En plockanalys gjord 2010 visar att utsorteringsgraden av matavfall är mycket hög i Västerås. I flerfamiljshus är utsorteringsgraden ca 63 % och i villor är den 80 % vilket skall jämföras med det nationella miljömålet avseende utsortering av matavfall på 50 % senast 2018. Mängden grovavfall är däremot avsevärt högre i Västerås än i övriga riket, vilket kan bero på att Återbruken har en mycket hög tillgänglighet.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (22)

Tabell 1 Avfallsmängder som omfattas av kommunalt ansvar 2011.

Avfallstyp Delmängd (ton)

Mängd tot (ton)

Mängd (kg/inv)

Mängd (kg/inv)

Riket Restavfall

21 052 152 206

Matavfall

8 286 60 29 Latrin 1)

36

Slam från slambrunnar 2)

7 000

Fettavskiljarslam

1 530 Grovavfall

37 898 273 173

Insamlat från containrar 113

Återbruken 3) 37 785

Plast 1 385

Wellpapp 1 398

Ris & grenar 5 168

Gräs, Löv, Fallfrukt 2 574

Trä 8 362

Skrot 2 898

Soffa & Säng 1 303

Brännbart 5 067

Gips & Isolering 1 821

Jord 7 809

Farligt avfall 4)

1 085 7,8 6, 3

Asbest 30

Impregnerat virke 677

Oljehaltigt avfall 43

Färg 307

Övriga kemikalier 5) 28

Totalt

78 087 493 408

1) Latrin insamlat i 981 st 37 liters kärl. 2) Ungefärlig uppgift från Mälarenergi. 3) I Återbruksstatistiken ingår förutom hushållsavfall även det avfall som härrör från verksamheter. Det är dock inte

möjligt att särskilja dessa avfall från varandra och redovisas därför tillsammans. 4) Farligt avfall insamlat på Återbruken exklusive producentansvarsmaterial (se stycke 2.2 nedan för statistik över

mängder elektronik, batterier, kyl och frys). 5) Till exempel lösningsmedel, syror och baser, bekämpningsmedel etc.

2.2 Avfall som omfattas av producentansvar I Tabell 2 sammanfattas det avfall som uppkommit i Västerås och som omfattas av producentansvar. Mängduppgifterna kommer från producenternas egna redovisningar. Observera att tidningar, förpackningar och elektronik räknas som hushållsavfall men även omfattas av producentansvar.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 7 (22)

Tabell 1 Avfallsmängder som omfattas av kommunalt ansvar 2011.

Avfallstyp Delmängd (ton)

Mängd tot (ton)

Mängd (kg/inv)

Mängd (kg/inv)

Riket Restavfall

21 052 152 206

Matavfall

8 286 60 29 Latrin 1)

36

Slam från slambrunnar 2)

7 000

Fettavskiljarslam

1 530 Grovavfall

37 898 273 173

Insamlat från containrar 113

Återbruken 3) 37 785

Plast 1 385

Wellpapp 1 398

Ris & grenar 5 168

Gräs, Löv, Fallfrukt 2 574

Trä 8 362

Skrot 2 898

Soffa & Säng 1 303

Brännbart 5 067

Gips & Isolering 1 821

Jord 7 809

Farligt avfall 4)

1 085 7,8 6, 3

Asbest 30

Impregnerat virke 677

Oljehaltigt avfall 43

Färg 307

Övriga kemikalier 5) 28

Totalt

78 087 493 408

1) Latrin insamlat i 981 st 37 liters kärl. 2) Ungefärlig uppgift från Mälarenergi. 3) I Återbruksstatistiken ingår förutom hushållsavfall även det avfall som härrör från verksamheter. Det är dock inte

möjligt att särskilja dessa avfall från varandra och redovisas därför tillsammans. 4) Farligt avfall insamlat på Återbruken exklusive producentansvarsmaterial (se stycke 2.2 nedan för statistik över

mängder elektronik, batterier, kyl och frys). 5) Till exempel lösningsmedel, syror och baser, bekämpningsmedel etc.

2.2 Avfall som omfattas av producentansvar I Tabell 2 sammanfattas det avfall som uppkommit i Västerås och som omfattas av producentansvar. Mängduppgifterna kommer från producenternas egna redovisningar. Observera att tidningar, förpackningar och elektronik räknas som hushållsavfall men även omfattas av producentansvar.

El-avfall till El-kretsen är till största delen insamlat via VafabMiljös sex Återbruk, men för batterier finns en parallell insamling via batteriholkar som sköts av Västerås stad och som står för ca ¼ av mängden insamlade småbatterier. Endast drygt hälften av den totala mängden kylskåp och frysar är insamlade via Återbruken. Resterande mängd är insamlade via andra insamlingssystem. De insamlade mängderna el-avfall i Västerås ligger något över riksgenomsnittet. Detta beror till stor del på att insamling av el-avfall samordnas med insamling av övrigt farligt avfall via Återbruken vilka har hög tillgänglighet, något som även syns på mängden insamlat grovavfall. Mängden insamlade tidningar och förpackningar ligger ungefär på riksgenomsnittet, räknat i kilogram per invånare. Tabell 2 Avfall med producentansvar som uppkommit i Västerås under 2011.

Källa: Ansvarig producentorganisation, om ej annat anges.

Ansvarig producentorganisation / Avfallstyp Mängd (ton) Mängd (kg/inv) Mängd (kg/inv)

Riket El-kretsen 17,8 16,1

Diverse elektronik 1 952 14,1 12,6

Kylskåp och frysar 394 2,8 2,8

Batterier 58 0,4 0,3

Ljuskällor 53 0,4 0,3 Blybatteriretur

Bilbatterier 1 126 0,9 0,7 FTI 2 73,1 75,9

Glas 2 338 16,9 19,3

Pappersförpackningar 1 788 12,9 12,2

Metall 242 1,8 1,7

Plast 803 5,8 4,9

Tidningar 3 4 952 35,7 37,9 BIL Sweden

-

Skrotbilar 4 Svensk Däckåtervinning AB

Däck 5 1 135 8,2 8,2 1) Information om totala mängden bilbatterier i Västerås finns inte tillgängligt. Redovisade mängder för Västerås,

totalt och per invånare, är hämtat från VafabMiljös statistik avseende insamlad mäng via Återbruken. Insamlad mängd per invånare är hämtad från Avfall Sveriges årliga statistik avseende kommunernas insamling. Enligt Naturvårdsverkets redovisning avseende 2010 samlades det totalt in 2,1 kg/invånare.

2) FTI = Förpacknings- och tidningsinsamlingen 3) Tidningar samlas i Västerås in både via FTI och via VafabMiljös insamlingscontainrar. 4) Information om antal skrotade bilar i Västerås finns inte tillgängligt. 5) Information om insamlade däck baseras på schablonuppgifter från SDAB. I snitt ger varje invånare upphov till en

uttjänt personbilsdäcksekvivalent per år. Ett uttjänt personbilsdäck väger ca 8,2 kg.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (22)

Utöver de avfallskategorier som listas i Tabell 2 ovan finns även producentansvar på läkemedel och radioaktiva produkter. Ansvar för insamling av läkemedel är apoteken som försäljare av läkemedel och ansvaret för radioaktiva produkter är producenten. Ingen statistik över insamlade mängder har tagits fram. Utöver det material som omfattas av lagstadgat producentansvar finns även frivilliga åtaganden i form av kontorspappersinsamling och lantbruksplast. Det finns även pantsystem såsom Returpacks insamling av PET-flaskor och burkar. I Västerås samlades det under 2011 in 99 flaskor och 54 burkar per person, vilket följer riksgenomsnittet. Ingen aktuell statistik över insamlade mängder kontorspapper och lantbruksplast har kunnat tas fram. 2.3 Utveckling av mängden hushållsavfall 2005 – 2011 Mängden hushållsavfall har i Västerås ökat markant sedan början av 90-talet. 1991 gav varje västeråsare i genomsnitt upphov till ca 336 kg hushållsavfall per år jämfört med ca 583 kg/år 2011. Denna trend med ökande avfallsmängder har dock de senaste åren vänt efter toppnoteringen 2009 på 601 kg/inv/år. Mängden hushållsavfall har hittills varit stark kopplat till konjunkturen, något som bland annat syns tydligt i avfallsstatistiken för 2008 då den ekonomiska krisen innebar ett trendbrott i mängden insamlat grovavfall. Huruvida trenden med minskande avfallsmängder kommer att hålla i sig är svårt att säga. Enligt den senaste nationella statistiken har mängderna åter ökat något. Tabell 3 Insamlade mängder hushållsavfall i Västerås mellan 2005 – 2011 samt en

jämförelse med genomsnittliga mängder i Sverige 2011.

Årtal Restavfall (kg/inv)

Matavfall (kg/inv)

Grovavfall (kg/inv) FTI 2 kg/inv) Farligt avfall

(kg/inv) 3 Tot

(kg/inv)

Sverige 2011 206 29 173 76 22 459 2011 152 60 273 73 25 583 2010 154 58 276 82 29 598 2009 155 62 276 79 29 601 2008 160 60 259 77 28 583 2007 161 56 262 93 24 595 2006 160 50 231 91 22 554 2005 178 64 218 - 20 -

1) Inklusive elektronik avfall, baserat på inkörda mängder FA till Återbruken. 2) FTI = Förpacknings och tidningsinsamlingen (producentansvarsmaterial) 3) Farligt avfall inkluderar även elektronik, kylmöbler, batterier och bilbatterier och ljuskällor som det är

producentansvar på. Som kan ses i Tabell 3 har Västerås betydligt högre mängder insamlat matavfall per invånare jämfört med Sverige i genomsnitt. Detta beror på det väletablerade insamlingssystemet för matavfall som introducerades i Västerås redan på 1990-talet, en utveckling som i många andra svenska kommuner ännu inte har kommit till stånd. Mängden insamlat grovavfall förefaller i en jämförelse med övriga Sverige vara ca 100 kg högre per invånare. Dock finns det inget som talar för att västeråsarna i praktiken ger upphov

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 9 (22)

Utöver de avfallskategorier som listas i Tabell 2 ovan finns även producentansvar på läkemedel och radioaktiva produkter. Ansvar för insamling av läkemedel är apoteken som försäljare av läkemedel och ansvaret för radioaktiva produkter är producenten. Ingen statistik över insamlade mängder har tagits fram. Utöver det material som omfattas av lagstadgat producentansvar finns även frivilliga åtaganden i form av kontorspappersinsamling och lantbruksplast. Det finns även pantsystem såsom Returpacks insamling av PET-flaskor och burkar. I Västerås samlades det under 2011 in 99 flaskor och 54 burkar per person, vilket följer riksgenomsnittet. Ingen aktuell statistik över insamlade mängder kontorspapper och lantbruksplast har kunnat tas fram. 2.3 Utveckling av mängden hushållsavfall 2005 – 2011 Mängden hushållsavfall har i Västerås ökat markant sedan början av 90-talet. 1991 gav varje västeråsare i genomsnitt upphov till ca 336 kg hushållsavfall per år jämfört med ca 583 kg/år 2011. Denna trend med ökande avfallsmängder har dock de senaste åren vänt efter toppnoteringen 2009 på 601 kg/inv/år. Mängden hushållsavfall har hittills varit stark kopplat till konjunkturen, något som bland annat syns tydligt i avfallsstatistiken för 2008 då den ekonomiska krisen innebar ett trendbrott i mängden insamlat grovavfall. Huruvida trenden med minskande avfallsmängder kommer att hålla i sig är svårt att säga. Enligt den senaste nationella statistiken har mängderna åter ökat något. Tabell 3 Insamlade mängder hushållsavfall i Västerås mellan 2005 – 2011 samt en

jämförelse med genomsnittliga mängder i Sverige 2011.

Årtal Restavfall (kg/inv)

Matavfall (kg/inv)

Grovavfall (kg/inv) FTI 2 kg/inv) Farligt avfall

(kg/inv) 3 Tot

(kg/inv)

Sverige 2011 206 29 173 76 22 459 2011 152 60 273 73 25 583 2010 154 58 276 82 29 598 2009 155 62 276 79 29 601 2008 160 60 259 77 28 583 2007 161 56 262 93 24 595 2006 160 50 231 91 22 554 2005 178 64 218 - 20 -

1) Inklusive elektronik avfall, baserat på inkörda mängder FA till Återbruken. 2) FTI = Förpacknings och tidningsinsamlingen (producentansvarsmaterial) 3) Farligt avfall inkluderar även elektronik, kylmöbler, batterier och bilbatterier och ljuskällor som det är

producentansvar på. Som kan ses i Tabell 3 har Västerås betydligt högre mängder insamlat matavfall per invånare jämfört med Sverige i genomsnitt. Detta beror på det väletablerade insamlingssystemet för matavfall som introducerades i Västerås redan på 1990-talet, en utveckling som i många andra svenska kommuner ännu inte har kommit till stånd. Mängden insamlat grovavfall förefaller i en jämförelse med övriga Sverige vara ca 100 kg högre per invånare. Dock finns det inget som talar för att västeråsarna i praktiken ger upphov

till mer avfall än övriga befolkningen varför förklaringen till de stora mängderna grovavfall måste sökas på annat håll. Hushållens grovavfall samlas i Västerås in via de sex Återbruken, vilka har en mycket hög tillgänglighet och höga besökstal. Den höga tillgängligheten gör att även många mindre verksamheter nyttjar Återbruken för sin avfallshantering, en hantering som regleras via det s.k. Återbrukskortet. Dock är det inte möjligt att separera verksamheternas avfall från hushållens avfall när det väl kommer in på Återbruken, vilket gör att verksamheternas avfall räknas in i statistiken. Exakt hur stor andel av det grovavfall som kommer in på Återbruken och som utgörs av verksamhetsavfall har inte fastställts. Detta får även effekt på mängden deponerat avfall. I Tabell 4 nedan görs en jämförelse med övriga Sverige med avseende på hur hushållsavfallet behandlas. I den framgår att ca 2 % av Västeråsarnas hushållsavfall deponeras jämfört med ca 1 % i resten av Sverige. Det är dock troligt att en stor del av det deponerade avfallet utgörs av gips och isolering från mindre verksamheter som i Västerås använder sig av Återbruken snarare än att lämna avfallet till Gryta avfallsanläggning eller annan deponi. I många andra kommuner är också gipsåtervinning vanligt förekommande. Tabell 4 Mängder hushållsavfall till olika typer av behandling, jämförelse mellan

Västerås och riket 2011. I statistiken ingår hushållens kärl- och säckavfall, grovavfall, tidningar och förpackningar men inte farligt avfall eller elektronikavfall.

Behandling Västerås (kg/inv)

Västerås Andel (%)

Riket (kg/inv) 1

Riket Andel (%)

Materialåtervinning 2 179 31% 150 33% Biologisk behandling 3 95 17% 69 15% Energiåtervinning 4 289 50% 236 51% Deponering 13 2% 4 1% Totalt 577 100% 459 100%

1) Statistik från Avfall Sverige, Svensk avfallshantering 2012. 2) Materialåtervinning inkluderar tidningar och förpackningar; skrot, wellpapp och jord från Återbruken 3) Till biologisk behandling räknas matavfall, från restavfall utsorterat matavfall till kompost samt gräs, löv och

fallfrukt från Återbruken. 4) Energiåtervinning inkluderar restavfall, brännbara fraktioner från Återbruket inklusive trä och plast.

Mängden farligt avfall som samlas in från hushåll har ökat för varje år sedan början av 1990-talet. En viktig förklaring till detta är att farligt avfall prioriterats högt i informationsarbetet, vilket lett till att allmänhetens kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras successivt ökat. Dessutom innebär den höga tillgängligheten av Återbruken att möjligheterna att lämna ifrån sig farligt avfall är mycket god. Till den dramatiska ökningen av mängderna har också bidragit det faktum att nya avfallstyper har kommit att kategoriseras som farligt avfall (se Tabell 3). Som kan ses i Tabell 3 ovan fluktuerar de insamlade mängderna tidningar och förpackningar väldigt mycket över tiden. Det är osäkert om dessa fluktuationer beror på faktiska förändringar eller om det beror på osäkerhet i FTI:s statistik.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 10 (22)

2.4 Övrigt avfall Utöver det avfall som omfattas av kommunalt ansvar eller producentansvar, d.v.s. framförallt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, uppkommer stora mängder avfall hos industrier och verksamheter. Detta avfall ligger utanför det kommunala ansvaret och det finns en stor privat avfallsmarknad för insamling och behandling av avfallet. I Tabell 5 nedan visas en sammanställning av uppkomna mängder verksamhetsavfall i Västerås under 2011. Information om mängderna baseras på information från de största transportörerna och avfallsmottagarna i Västerås, d.v.s. M4-gruppen, Ragn-Sells, SITA och VafabMiljö. Det skall dock noteras att denna statistik inte ger en heltäckande bild av avfallsflödet i Västerås eftersom det är fullt möjligt för företag att anlita andra avfallsentreprenörer än de som finns med i sammanställningen. Statistiken torde dock ge en god uppskattning av flödet. Tabell 5 Insamlade mängder verksamhetsavfall i Västerås under 2011.

Verksamhetsavfall Total mängd3, ton

Varav till VafabMiljö,

ton Bygg- och rivningsavfall 27 733 3 850 Inert avfall 122 711 64 635 Park och trädgårdsavfall 642 298 Övrigt avfall 1 210 475 35 825 Slam från ARV 2 12 422 - Farligt avfall /El-avfall 138 067 78 736

1) Övrigt avfall inkluderar avfall som kan materialåtervinnas såsom metaller, wellpapp och plast, men även trä, avfall till bränslesortering och kompostering.

2) ARV = avloppsreningsverk 3) Enligt uppgifter från de största transportörerna och avfallsmottagarna i Västerås, d.v.s. M4-gruppen, Ragn-Sells,

SITA och VafabMiljö Utöver de mängder som ingår i statistiken ovan tillkommer ca 47 000 ton askprodukter från kraftvärmeverket, som återvunnits genom användning i olika anläggningsprojekt. Genom den samförbränningsanläggning3 som är under uppförande kommer mängden restprodukter från energiutvinning att öka kraftigt, se kapitel 5.1.3. Även de mängder som mindre företag lämnar på Återbruken genom s.k. Återbrukskort tillkommer utöver ovanstående statistik. Hur stor andel detta utgör har inte analyserats i detalj men det uppskattas att ca 10 % av Återbruksmängderna utgörs av verksamhetsavfall, d.v.s. ca 4 000 ton. Det har inte varit möjligt att genomföra en närmare analys av hur avfallet har behandlats förutom några generella iakttagelser. På grund av ökad efterfrågan på marknaden för återvunnet material, till exempel metall, trä och wellpapp, samt de ökade kostnaderna för att behandla blandat avfall, sker en ständig ökning av andelen avfall som återvinns. Återvinningen består till viss del av materialåtervinning men även energiåtervinning genom förbränning.

3Anläggning för förbränning med energiutvinning av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 11 (22)

2.4 Övrigt avfall Utöver det avfall som omfattas av kommunalt ansvar eller producentansvar, d.v.s. framförallt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, uppkommer stora mängder avfall hos industrier och verksamheter. Detta avfall ligger utanför det kommunala ansvaret och det finns en stor privat avfallsmarknad för insamling och behandling av avfallet. I Tabell 5 nedan visas en sammanställning av uppkomna mängder verksamhetsavfall i Västerås under 2011. Information om mängderna baseras på information från de största transportörerna och avfallsmottagarna i Västerås, d.v.s. M4-gruppen, Ragn-Sells, SITA och VafabMiljö. Det skall dock noteras att denna statistik inte ger en heltäckande bild av avfallsflödet i Västerås eftersom det är fullt möjligt för företag att anlita andra avfallsentreprenörer än de som finns med i sammanställningen. Statistiken torde dock ge en god uppskattning av flödet. Tabell 5 Insamlade mängder verksamhetsavfall i Västerås under 2011.

Verksamhetsavfall Total mängd3, ton

Varav till VafabMiljö,

ton Bygg- och rivningsavfall 27 733 3 850 Inert avfall 122 711 64 635 Park och trädgårdsavfall 642 298 Övrigt avfall 1 210 475 35 825 Slam från ARV 2 12 422 - Farligt avfall /El-avfall 138 067 78 736

1) Övrigt avfall inkluderar avfall som kan materialåtervinnas såsom metaller, wellpapp och plast, men även trä, avfall till bränslesortering och kompostering.

2) ARV = avloppsreningsverk 3) Enligt uppgifter från de största transportörerna och avfallsmottagarna i Västerås, d.v.s. M4-gruppen, Ragn-Sells,

SITA och VafabMiljö Utöver de mängder som ingår i statistiken ovan tillkommer ca 47 000 ton askprodukter från kraftvärmeverket, som återvunnits genom användning i olika anläggningsprojekt. Genom den samförbränningsanläggning3 som är under uppförande kommer mängden restprodukter från energiutvinning att öka kraftigt, se kapitel 5.1.3. Även de mängder som mindre företag lämnar på Återbruken genom s.k. Återbrukskort tillkommer utöver ovanstående statistik. Hur stor andel detta utgör har inte analyserats i detalj men det uppskattas att ca 10 % av Återbruksmängderna utgörs av verksamhetsavfall, d.v.s. ca 4 000 ton. Det har inte varit möjligt att genomföra en närmare analys av hur avfallet har behandlats förutom några generella iakttagelser. På grund av ökad efterfrågan på marknaden för återvunnet material, till exempel metall, trä och wellpapp, samt de ökade kostnaderna för att behandla blandat avfall, sker en ständig ökning av andelen avfall som återvinns. Återvinningen består till viss del av materialåtervinning men även energiåtervinning genom förbränning.

3Anläggning för förbränning med energiutvinning av avfall tillsammans med biobränslen.

3 Avfallshantering i Västerås I detta kapitel beskrivs kortfattat hur avfall som uppkommer i Västerås hanteras. Uppdelningen är gjord efter ansvarsfördelning, d.v.s. om avfallet omfattas av kommunalt ansvar, producentansvar eller om det är verksamhetsavfall som verksamheterna själva ansvarar för. Den kommunala avfallshanteringens organisation beskrivs i inledningen till avfallsplanen. 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Kommunen ansvarar enligt Miljöbalken 15 kap. för insamling, transport och behandling av hushållsavfall inklusive farligt avfall och grovavfall. För tidningar och förpackningar och vissa övriga produktkategorier som också definieras som hushållsavfall finns det ett lagstadgat producentansvar, vilket beskrivs i kapitel 3.2. 3.1.1 Kärl- och säckavfall Den del av hushållsavfallet som hämtas vid fastigheterna benämns vanligen ”kärl- och säckavfall”, och består av matavfall och restavfall. Kärl- och säckavfallet hämtas antingen uppdelat på två fraktioner eller osorterat i en och samma fraktion. I Västerås finns ett väl utbyggt och etablerat källsorteringssystem där hushållen har två abonnemangsalternativ; källsorterat där både matavfall och restavfall hämtas vid fastigheten, samt osorterat, där ingen utsortering av matavfall sker utan kärl- och säckavfallet lämnas osorterat. Tidigare fanns ett abonnemang hemkomposterat, som innebar eget omhändertagande av matavfall och att enbart restavfall hämtas. Avgiften för alternativet sophämtning är normalt förhållandevis hög i syfte att stimulera till utsortering av matavfall. Källsorteringen sker genom ett s.k. ventilerat system där avfallet förvaras i en särskild papperspåse, som läggs i ett ventilerat kärl i avvaktan på bortforttransport. Insamling av kärl- och säckavfall sker med komprimerande tvåfacksbilar så att både matavfall och restavfall kan hämtas samtidigt. Matavfallet behandlas genom rötning vid Svensk Växtkrafts anläggning i Västerås (se kapitel 5.1.2). Restavfallet transporteras till Gryta avfallsanläggning för omlastning och körs sedan vidare till olika anläggningar för förbränning med energiutvinning. Cirka 20 procent behandlas i VafabMiljös förbränningsanläggning i Köping. Den återstående andelen förbränns i anläggningar i Stockholm, Uppsala, Avesta och Linköping. 3.1.2 Grovavfall Grovavfall är större hushållsavfall som inte ryms i kärlet för restavfall. Det kan till exempel vara möbler, metallskrot, trädgårdsavfall och träavfall. Grovavfall samlas huvudsakligen in via sex stationära återvinningscentraler i Västerås. En mindre del grovavfall samlas in i container, eller på liknande sätt, på uppdrag av till exempel fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. I Vafab-regionen kallas återvinningscentralerna för Återbruk och är i första hand avsedda för mottagning av grovavfall och farligt avfall från hushållen. Driften av dessa, inklusive behandling av avfallet, täcks av den fasta delen av renhållningstaxan. Företag och verksamheter kan via avtal, s.k. Återbrukskort, lämna grovavfall och återvinningsbart material på Återbruken. Företagaren betalar sedan en avgift som baseras på en bedömd avfallsmängd.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 12 (22)

För att möjliggöra materialåtervinning, optimera energiutvinningen och minimera andelen avfall som måste deponeras, tas grovavfallet emot sorterat i totalt tio olika fraktioner beroende på materialslag och behandlingsmetod. På Återbruken har hushållen även möjlighet att lämna farligt avfall och elektronik för att detta skall tas om hand om på ett miljöriktigt sätt. 3.1.3 Latrin Hämtning av latrin från torrklosetter förekommer även om omfattningen minskar kontinuerligt. För insamling av latrin använder hushållen 37 liters engångskärl i plast som delas ut till abonnenterna inför sommarsäsongen. Latrin hämtas regelbundet endast under sommarperioden. Behandling sker i en våtkomposteringsanläggning på en lantgård i Sörby nära Kvicksund. Genom kompostering hygienseras och stabiliseras materialet och kan sedan användas som gödselmedel på åkermark. Insamlingen är besvärlig ur arbetsmiljösynpunkt och bör därför på sikt upphöra. Idag finns andra toalettlösningar, såsom mulltoa, där fastighetsägaren själv slutligt omhändertar avfallet. 3.1.4 Fettavskiljarslam Fettavskiljarslam från restauranger och storkök räknas som jämförligt med hushållsavfall och är därför en del av det kommunala ansvaret. Insamling sker med sugbil och transporteras till Svensk Växtkraft AB:s biogasanläggning på Gryta avfallsanläggning för rötning. Fettavskiljarslam är mycket energirikt och kan rötas tillsammans med det källsorterade matavfallet. Anläggningen har en mottagningsficka byggd speciellt för att kunna ta emot flytande avfall. I dagsläget (2011) finns ca 280 st aktiva fettavskiljare i Västerås. 3.1.5 Slam från enskilda avlopp Slam från enskilda avloppsanläggningar, exempelvis trekammarbrunnar och slutna tankar hämtas med slamsugningsbil och skickas till Mälarenergi för behandling. Fram till 2005 togs allt slam från enskilda avloppsanläggningar emot på det kommunala avloppsreningsverket Kungsängsverket men eftersom den stötvisa belastningen som slammottagningen innebar orsakade svårigheter i driften byggdes en slammottagningsanläggning i Tomta. Anläggningen i Tomta tar emot ungefär hälften av detta s.k. externslam men i och med att antalet enskilda avloppsanläggningar minskar går en allt större andel till Tomta. På Tomta filtreras och hygieniseras slammet genom långtidslagring (minst 7 mån) i dammar för att minimera risken för att sprida bakterier, virus och parasiter. Efter hygieniseringen används slammet som gödselmedel och jordförbättringsmedel på åkrar. Slammet från Tomta är REVAQ-certifierat. REVAQ är ett system för att certifiera arbetet på avloppsreningsverk för att kvalitetssäkra avloppsslammet och därmed möjliggöra återföringen av växtnäring till jordbruksmark. 2011 fanns det i Västerås ca 3 030 slamavskiljare och ca 830 st slutna tankar med aktiva abonnemang. 3.1.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in via Återbruken. Ett undantag är framförallt småbatterier, vilka även samlas in via försäljningsställen samt via batteriholkar som kan vara

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 13 (22)

För att möjliggöra materialåtervinning, optimera energiutvinningen och minimera andelen avfall som måste deponeras, tas grovavfallet emot sorterat i totalt tio olika fraktioner beroende på materialslag och behandlingsmetod. På Återbruken har hushållen även möjlighet att lämna farligt avfall och elektronik för att detta skall tas om hand om på ett miljöriktigt sätt. 3.1.3 Latrin Hämtning av latrin från torrklosetter förekommer även om omfattningen minskar kontinuerligt. För insamling av latrin använder hushållen 37 liters engångskärl i plast som delas ut till abonnenterna inför sommarsäsongen. Latrin hämtas regelbundet endast under sommarperioden. Behandling sker i en våtkomposteringsanläggning på en lantgård i Sörby nära Kvicksund. Genom kompostering hygienseras och stabiliseras materialet och kan sedan användas som gödselmedel på åkermark. Insamlingen är besvärlig ur arbetsmiljösynpunkt och bör därför på sikt upphöra. Idag finns andra toalettlösningar, såsom mulltoa, där fastighetsägaren själv slutligt omhändertar avfallet. 3.1.4 Fettavskiljarslam Fettavskiljarslam från restauranger och storkök räknas som jämförligt med hushållsavfall och är därför en del av det kommunala ansvaret. Insamling sker med sugbil och transporteras till Svensk Växtkraft AB:s biogasanläggning på Gryta avfallsanläggning för rötning. Fettavskiljarslam är mycket energirikt och kan rötas tillsammans med det källsorterade matavfallet. Anläggningen har en mottagningsficka byggd speciellt för att kunna ta emot flytande avfall. I dagsläget (2011) finns ca 280 st aktiva fettavskiljare i Västerås. 3.1.5 Slam från enskilda avlopp Slam från enskilda avloppsanläggningar, exempelvis trekammarbrunnar och slutna tankar hämtas med slamsugningsbil och skickas till Mälarenergi för behandling. Fram till 2005 togs allt slam från enskilda avloppsanläggningar emot på det kommunala avloppsreningsverket Kungsängsverket men eftersom den stötvisa belastningen som slammottagningen innebar orsakade svårigheter i driften byggdes en slammottagningsanläggning i Tomta. Anläggningen i Tomta tar emot ungefär hälften av detta s.k. externslam men i och med att antalet enskilda avloppsanläggningar minskar går en allt större andel till Tomta. På Tomta filtreras och hygieniseras slammet genom långtidslagring (minst 7 mån) i dammar för att minimera risken för att sprida bakterier, virus och parasiter. Efter hygieniseringen används slammet som gödselmedel och jordförbättringsmedel på åkrar. Slammet från Tomta är REVAQ-certifierat. REVAQ är ett system för att certifiera arbetet på avloppsreningsverk för att kvalitetssäkra avloppsslammet och därmed möjliggöra återföringen av växtnäring till jordbruksmark. 2011 fanns det i Västerås ca 3 030 slamavskiljare och ca 830 st slutna tankar med aktiva abonnemang. 3.1.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in via Återbruken. Ett undantag är framförallt småbatterier, vilka även samlas in via försäljningsställen samt via batteriholkar som kan vara

placerade på återvinningsstationer och i bostads- och hyresrättsföreningar. Det farliga avfallet sorteras och behandlas beroende på inneboende egenskaper hos avfallet. Farligt avfall innehåller ofta ämnen som ska fasas ut ur kretsloppet och behandlingen går då ut på att förstöra och på olika sätt oskadliggöra dessa ämnen, till exempel bekämpningsmedel och annat farligt kemikalieavfall. Dock består farligt avfall till stor del av ämnen som kan, och bör, återvinnas, till exempel ädelmetaller i elektronikskrot. En stor del av avfallet består även av material som inte är farligt, till exempel plast och metall, som efter förbehandling där de farliga ämnena separerats, kan energiåtervinnas. Farligt avfall mellanlagras på Gryta avfallsstation och skickas sedan till externa mottagnings-anläggningar som är specialiserade på behandling av farligt avfall, till exempel Sakab i Kumla. 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar De första bestämmelserna om producentansvar för avfall infördes 1994 och gällde då förpackningar och tidningar. Sedan dess har producentansvaret utökats och omfattar idag förpackningar, returpapper, elektriska och elektroniska produkter inklusive batterier, däck, bilar, läkemedel och radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen och innebär att producenterna har både ett fysiskt och ett ekonomiskt ansvar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Tanken är att detta ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Även kommunen har en viktig roll i producentansvarssystemet genom att planera för platser för till exempel återvinningsstationer och att samråda med producenterna om hanteringen. Västerås stad har därför tagit fram ett policydokument, ”Insamling av förpackningar och returpapper, riktlinjer för producentansvar” som slår fast att insamlingsplatserna kommer att bygglovsprövas, att fastighetsnära insamling förordas men att containerplatser kan anläggas som alternativ samt att miljöbodar med kärl kan användas som alternativ till återvinningsstationer i stadskärnan och i områden med stora stadsmiljömässiga värden. 3.2.1 Förpackningar och returpapper För att kunna uppfylla sitt ansvar har producenterna av förpackningar och tidningar organiserat sig i fem olika materialbolag; Plastkretsen, Returkartong, MetallKretsen, Pressretur och Svensk GlasÅtervinning. Materialbolagen är i sin tur samordnade genom Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, som är ett icke vinstdrivande bolag som svarar för insamling av tidningar och förpackningar samt för samråd med kommunerna. FTI:s insamling sker via s.k. återvinningsstationer, uppställningsplatser för insamlingscontainrar. I Västerås finns 26 kompletta återvinningsstationer där returpapper och samtliga förpackningsmaterial kan lämnas. Antalet återvinningsstationer har sedan 2005 sjunkit från ca 40 st i Västerås. Insamlingen och behandlingen finansieras via en avgift på tidningen eller förpackningen som tas ut i samband med inköp av produkterna. Förutom insamlingssystemet med återvinningsstationer finns även ett utbyggt system med s.k. fastighetsnära insamling. Det innebär att exempelvis förpackningar och returpapper hämtas direkt vid fastigheten på uppdrag av en fastighetsägare, bostadsrättsförening eller liknande.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 14 (22)

Insamlingen sker på samma sätt som vid hämtning av vanligt hushållsavfall. Sådana insamlingstjänster erbjuds av entreprenörer som tar betalt direkt av avfallslämnaren. Detta insamlingssystem finansieras således varken av producenterna eller av kommunerna. 3.2.2 Däck Producentansvaret omfattar uttjänta däck från personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängmotorfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) har sedan 1994 till uppgift att sköta producentansvaret åt däckproducenterna. Insamlingsgraden är i princip 100 procent. Drygt hälften av däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk, medan nästan en femtedel utnyttjades som materialersättning, vilket innebär användning som vägbyggnadsmaterial eller täckmaterial på till exempel deponier och ca 10 % kunde materialåtervinnas. 3.2.3 Bilar Från den 1 juni 2007 gäller nya regler för skrotning av uttjänta bilar. I förordningen om producentansvar för bilar anges att producenterna ska se till att det finns lämpliga mottagningssystem för bilarna. För de bilar som tas emot ska minst 85 procent av bilens vikt återanvändas eller återvinnas. Från 2015 höjs detta mål till 95 procent. Producentansvaret samordnas av BIL Sweden (Bilindustriföreningen). 3.2.4 Elektriska och elektroniska produkter samt batterier Genom producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter, s.k. el-avfall, ska avfallet från dessa produkter samlas in separat. Producentansvaret gäller endast för produkter som normalt antas finnas i våra hem, på kontoret samt på sjukhus och laboratorier. Undantaget från producentansvar är bland annat fast installerad utrustning för värmning, kylning eller ventilation av byggnader. För att klara de uppsatta målen i förordningen och för att utföra de uppgifter som lagstiftningen kräver av producenterna har berörda branschföreningar bildat ett gemensamt bolag, El-Kretsen AB. Enligt förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter ska det finnas insamlingssystem i varje kommun. I Västerås sker huvuddelen av insamlingen via Återbruken varifrån El-kretsen sedan låter hämta avfallet och ansvarar sedan för det slutliga omhändertagandet. Västerås stad erbjuder även hämtning vid fastighet, s.k. budad hämtning. Vissa typer av el-avfall kan även lämnas till butiker, däribland Willys och hemelektronikbutiker. El-kretsen samordnar även ansvaret att samla in batterier, vilket till största del sker via Återbruken. Utöver insamlingen på Återbruken finns i Västerås ett utbyggt system med batteriholkar som drivs av Västerås stad på uppdrag av El-kretsen. Batteriholkarna är uppsatta dels på återvinningsstationer och i bostads- och hyresrättsföreningar. 3.3 Avfall som varken omfattas av kommunalt ansvar eller

producentansvar Enligt Miljöbalken gäller att alla som ger upphov till avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. För avfall som varken omfattas av kommunalt ansvar eller producentansvar måste därför en verksamhetsutövare själv se till att avfallet transporteras bort och behandlas.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 15 (22)

Insamlingen sker på samma sätt som vid hämtning av vanligt hushållsavfall. Sådana insamlingstjänster erbjuds av entreprenörer som tar betalt direkt av avfallslämnaren. Detta insamlingssystem finansieras således varken av producenterna eller av kommunerna. 3.2.2 Däck Producentansvaret omfattar uttjänta däck från personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängmotorfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) har sedan 1994 till uppgift att sköta producentansvaret åt däckproducenterna. Insamlingsgraden är i princip 100 procent. Drygt hälften av däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk, medan nästan en femtedel utnyttjades som materialersättning, vilket innebär användning som vägbyggnadsmaterial eller täckmaterial på till exempel deponier och ca 10 % kunde materialåtervinnas. 3.2.3 Bilar Från den 1 juni 2007 gäller nya regler för skrotning av uttjänta bilar. I förordningen om producentansvar för bilar anges att producenterna ska se till att det finns lämpliga mottagningssystem för bilarna. För de bilar som tas emot ska minst 85 procent av bilens vikt återanvändas eller återvinnas. Från 2015 höjs detta mål till 95 procent. Producentansvaret samordnas av BIL Sweden (Bilindustriföreningen). 3.2.4 Elektriska och elektroniska produkter samt batterier Genom producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter, s.k. el-avfall, ska avfallet från dessa produkter samlas in separat. Producentansvaret gäller endast för produkter som normalt antas finnas i våra hem, på kontoret samt på sjukhus och laboratorier. Undantaget från producentansvar är bland annat fast installerad utrustning för värmning, kylning eller ventilation av byggnader. För att klara de uppsatta målen i förordningen och för att utföra de uppgifter som lagstiftningen kräver av producenterna har berörda branschföreningar bildat ett gemensamt bolag, El-Kretsen AB. Enligt förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter ska det finnas insamlingssystem i varje kommun. I Västerås sker huvuddelen av insamlingen via Återbruken varifrån El-kretsen sedan låter hämta avfallet och ansvarar sedan för det slutliga omhändertagandet. Västerås stad erbjuder även hämtning vid fastighet, s.k. budad hämtning. Vissa typer av el-avfall kan även lämnas till butiker, däribland Willys och hemelektronikbutiker. El-kretsen samordnar även ansvaret att samla in batterier, vilket till största del sker via Återbruken. Utöver insamlingen på Återbruken finns i Västerås ett utbyggt system med batteriholkar som drivs av Västerås stad på uppdrag av El-kretsen. Batteriholkarna är uppsatta dels på återvinningsstationer och i bostads- och hyresrättsföreningar. 3.3 Avfall som varken omfattas av kommunalt ansvar eller

producentansvar Enligt Miljöbalken gäller att alla som ger upphov till avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. För avfall som varken omfattas av kommunalt ansvar eller producentansvar måste därför en verksamhetsutövare själv se till att avfallet transporteras bort och behandlas.

4 Taxenivå och kostnader Västerås stad har genomfört stora satsningar på avfallshanteringen, inklusive exempelvis uppförande av flera återvinningscentraler (Återbruk) och införande av insamling och behandling av matavfall. Satsningarna innefattar information och kvalitetssäkring med en hög ambitionsnivå. Sammantaget har detta lett till stora förbättringar avseende sortering och återvinning och ökad miljönytta men även ökade kostnader. Kostnaderna för avfallshantering i Västerås har dock sjunkit på senare år. Idag (2012) ligger kostnaderna för Västerås på ca 690 kr/invånare4 exklusive moms, vilket är i nivå med riksmedianen5 enligt statistik från Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web, där kommunerna registrerar uppgifter om avfallshanteringen. För att förbättra möjligheterna till ekonomisk uppföljning och jämförelser med andra kommuner avser Västerås stad att utveckla användningen av nyckeltal.

Figur 2 Kostnad för kommunal avfallshantering, exklusive tilläggstjänster såsom

hantering av slam och latrin. Källa: Uppgifter från samtliga kommuner större än ca 70 000 invånare och som har redovisat kostnader i Avfall Web.

Renhållningsavgiften för Västerås ligger i en del undersökningar på en nivå som överstiger riksgenomsnittet. Den gynnsamma kostnadsutvecklingen inom avfallshanteringen i Västerås har bidragit till att Västerås stad, i motsats till många andra kommuner, under flera år inte behövt höja taxan och även genomfört en sänkning. Sammantaget närmar sig taxenivån i Västerås riksgenomsnittet. Nils Holgersson Gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, genomför varje år en undersökning av avgifter för avfallshantering, VA, el och fjärrvärme för en definierad typlägenhet. Enligt den s.k. Nils

4 Exklusive kostnader för tilläggstjänster, såsom hantering av slam och latrin. 5 Medianvärde av totalkostnader från 90 kommuner som lämnat uppgifter till Avfall Sverige.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 16 (22)

Holgersson-undersökningen ligger Västerås stads renhållningstaxa för lägenheter cirka 11 procent över riksgenomsnittet. Av de 10 största kommunerna i Sverige har Västerås den högsta renhållningsavgiften enligt denna undersökning.

Figur 3 Renhållningsavgiften för en typlägenhet i de 10 största kommunerna.

Källa: Nils Holgersson Gruppen.

Av rapporten framgår att variationen i avgift för att ta hand om avfall är stor mellan kommunerna. Variationen för avfallsavgiften är större än för övriga studerade avgifter. I rapporten konstateras att det är svårt att få en entydig och enkel redovisning av avgifterna eftersom kommunernas olika avfallslösningar och taxekonstruktioner varierar mycket. Exempelvis delar en del kommuner upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del medan andra inte gör det. Villaägarnas Riksförbund gör varje år en kartläggning av kommunernas renhållningsavgifter i syfte att tillvarata ett konsumentintresse inom avfallsområdet. Undersökningen visar att renhållningsavgiften för villaägare skiljer sig mycket åt mellan landets kommuner. Enligt 2012 års undersökning tillhör Västerås de kommuner som har lite högre avgifter för ett normalabonnemang6. Skillnaden är stor mellan det billigaste normalabonnemanget som finns i Kungsbacka och det dyraste som finns i Lysekil. I genomsnittskommunen är avgiften för normalabonnemanget cirka 2 000 kr per år, vilket är en nivå som överensstämmer med statistik från Avfall Sverige. I Västerås kostar normalabonnemanget cirka 2 320 kr per år, vilket är cirka 15 procent högre än riksgenomsnittet.

6 Den vanligaste abonnemangstypen i kommunen avseende behållarvolym, hämtningsintervall och källsorteringslösning.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 17 (22)

Holgersson-undersökningen ligger Västerås stads renhållningstaxa för lägenheter cirka 11 procent över riksgenomsnittet. Av de 10 största kommunerna i Sverige har Västerås den högsta renhållningsavgiften enligt denna undersökning.

Figur 3 Renhållningsavgiften för en typlägenhet i de 10 största kommunerna.

Källa: Nils Holgersson Gruppen.

Av rapporten framgår att variationen i avgift för att ta hand om avfall är stor mellan kommunerna. Variationen för avfallsavgiften är större än för övriga studerade avgifter. I rapporten konstateras att det är svårt att få en entydig och enkel redovisning av avgifterna eftersom kommunernas olika avfallslösningar och taxekonstruktioner varierar mycket. Exempelvis delar en del kommuner upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del medan andra inte gör det. Villaägarnas Riksförbund gör varje år en kartläggning av kommunernas renhållningsavgifter i syfte att tillvarata ett konsumentintresse inom avfallsområdet. Undersökningen visar att renhållningsavgiften för villaägare skiljer sig mycket åt mellan landets kommuner. Enligt 2012 års undersökning tillhör Västerås de kommuner som har lite högre avgifter för ett normalabonnemang6. Skillnaden är stor mellan det billigaste normalabonnemanget som finns i Kungsbacka och det dyraste som finns i Lysekil. I genomsnittskommunen är avgiften för normalabonnemanget cirka 2 000 kr per år, vilket är en nivå som överensstämmer med statistik från Avfall Sverige. I Västerås kostar normalabonnemanget cirka 2 320 kr per år, vilket är cirka 15 procent högre än riksgenomsnittet.

6 Den vanligaste abonnemangstypen i kommunen avseende behållarvolym, hämtningsintervall och källsorteringslösning.

I nedanstående diagram presenteras renhållningsavgiften för ett normalabonnemang i ett urval större kommuner i Sverige samt i den kommun som har den lägsta respektive högsta avgiften.

Figur 4 Renhållningsavgiften 2012 för villahushåll med normalabonnemang i ett

urval kommuner i Sverige, inklusive den kommun som har den lägsta respektive högsta avgiften. Källa: Villaägarnas Riksförbund.

Normalabonnemanget i utvalda kommuner innefattar kommuner med olika taxekonstruktioner, behållartyper, behållarvolymer, hämtningsfrekvenser och insamlingssystem med olika grad av källsortering. Servicenivån avseende återvinningscentraler skiljer sig också mellan kommunerna. Enligt kartläggningen är geografi, befolkningstäthet och insamlingssystem av större betydelse för avgiftsnivån än kommunens servicenivå.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 18 (22)

5 Avfallsanläggningar Inom Västerås finns idag anläggningar för såväl sortering och omlastning som biologisk avfallsbehandling (kompostering) och deponering. Den mest betydande avfallsanläggningen i Västerås är Gryta avfallsstation, som ägs av Vafab Miljö AB. Vafab Miljö äger även Växtkraft, som driver biogasanläggningen där bland annat matavfall från hushållen i Västerås rötas. Vafab Miljö driver också Återbruken för bland annat grovavfall från hushåll och mindre företag. Även Mälarenergi kommer att bli en betydande avfallsaktör i Västerås när den nya samförbränningspannan7 invigs 2014 där avfall kommer att vara huvudbränsle. Därutöver finns ett flertal sorterings- och deponeringsanläggningar som drivs av privata företag. En förteckning över befintliga avfallsanläggningar återfinns i Bilaga 2 till denna avfallsplan. 5.1 Anläggningar i Västerås 5.1.1 Gryta avfallsstation, Vafab Miljö AB Gryta avfallsstation ligger ca 5 km norr om Västerås centrum och togs i bruk 1969, Anläggningen drivs av VafabMiljö. Anläggningsområdet utgörs till största del av den gamla deponin (ca 45 ha) som togs ur drift 2008 och nu håller på att sluttäckas, ett arbete som beräknas vara färdigt 2027. Resterande ytor utgörs av mark för infartskontroll, sorterings- och lagringsytor, kontors- och personalbyggnader, förråd och verkstäder, komposteringsplatta, rötningsanläggning, deponi för icke-farligt avfall, klass 1 deponi för farligt avfall med mera Verksamheten på Gryta omfattar i dagsläget i sortering, omlastning och behandling av både hushållsavfall och industriavfall. Allt inkommande avfall vägs och registreras. Öppna lass besiktigas via TV-kameror och dirigeras sedan av personalen i infartskontrollen till avsedd plats. Kontroll av inkommande lass sker via stickprov enligt verksamhetsrutin. På Gryta avfallsanläggning finns resurser för att ta emot och behandla en mängd olika typer av avfall. Verksamheten omfattar i bland annat deponering av ej återvinningsbart avfall inklusive farligt avfall på en klass 1 deponi; mellanlagring av farligt avfall; sortering, krossning, lagring och omlastning av industri-, bygg- och rivningsavfall; behandling av oljeförorenad jord och vatten; omlastning av restavfall; kompostering av trädgårdsavfall; jordtillverkning samt sortering och balning av papper, wellpapp och plast för materialåtervinning. Förutom den aktiva mottagningen och hanteringen av avfall som kortfattat beskrivits ovan, finns även ett väl utbyggt miljökontrollsystem med sluttäckning av gamla deponin, omhändertagande av lakvatten, gasutvinning och kontrollprogram. Lakvatten från den gamla deponin, de nu aktiva deponierna och sorteringsytor samlas upp via ett dräneringssystem och leds via en luftningsdam till stadens VA-nät. Under 2013 kommer en lokal behandlingsanläggning för rening av lakvatten att byggas på Gryta och efter driftsättning av denna kommer inte stadens VA-nät längre att belastas. Deponigas som bildas i den nedlagda deponin samlas sedan 1986 upp via ett system av gasuppsamlingsbrunnar och ledningar. 2012 byttes deponigassystemet ut och 65 nya brunnar installerades. Via en gasmotor och en gaspanna produceras både el och värme ur deponigasen. Under 2011 producerades drygt 11 000 MWh värme och el ur gasen.

7Anläggning för förbränning med energiutvinning av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 19 (22)

5 Avfallsanläggningar Inom Västerås finns idag anläggningar för såväl sortering och omlastning som biologisk avfallsbehandling (kompostering) och deponering. Den mest betydande avfallsanläggningen i Västerås är Gryta avfallsstation, som ägs av Vafab Miljö AB. Vafab Miljö äger även Växtkraft, som driver biogasanläggningen där bland annat matavfall från hushållen i Västerås rötas. Vafab Miljö driver också Återbruken för bland annat grovavfall från hushåll och mindre företag. Även Mälarenergi kommer att bli en betydande avfallsaktör i Västerås när den nya samförbränningspannan7 invigs 2014 där avfall kommer att vara huvudbränsle. Därutöver finns ett flertal sorterings- och deponeringsanläggningar som drivs av privata företag. En förteckning över befintliga avfallsanläggningar återfinns i Bilaga 2 till denna avfallsplan. 5.1 Anläggningar i Västerås 5.1.1 Gryta avfallsstation, Vafab Miljö AB Gryta avfallsstation ligger ca 5 km norr om Västerås centrum och togs i bruk 1969, Anläggningen drivs av VafabMiljö. Anläggningsområdet utgörs till största del av den gamla deponin (ca 45 ha) som togs ur drift 2008 och nu håller på att sluttäckas, ett arbete som beräknas vara färdigt 2027. Resterande ytor utgörs av mark för infartskontroll, sorterings- och lagringsytor, kontors- och personalbyggnader, förråd och verkstäder, komposteringsplatta, rötningsanläggning, deponi för icke-farligt avfall, klass 1 deponi för farligt avfall med mera Verksamheten på Gryta omfattar i dagsläget i sortering, omlastning och behandling av både hushållsavfall och industriavfall. Allt inkommande avfall vägs och registreras. Öppna lass besiktigas via TV-kameror och dirigeras sedan av personalen i infartskontrollen till avsedd plats. Kontroll av inkommande lass sker via stickprov enligt verksamhetsrutin. På Gryta avfallsanläggning finns resurser för att ta emot och behandla en mängd olika typer av avfall. Verksamheten omfattar i bland annat deponering av ej återvinningsbart avfall inklusive farligt avfall på en klass 1 deponi; mellanlagring av farligt avfall; sortering, krossning, lagring och omlastning av industri-, bygg- och rivningsavfall; behandling av oljeförorenad jord och vatten; omlastning av restavfall; kompostering av trädgårdsavfall; jordtillverkning samt sortering och balning av papper, wellpapp och plast för materialåtervinning. Förutom den aktiva mottagningen och hanteringen av avfall som kortfattat beskrivits ovan, finns även ett väl utbyggt miljökontrollsystem med sluttäckning av gamla deponin, omhändertagande av lakvatten, gasutvinning och kontrollprogram. Lakvatten från den gamla deponin, de nu aktiva deponierna och sorteringsytor samlas upp via ett dräneringssystem och leds via en luftningsdam till stadens VA-nät. Under 2013 kommer en lokal behandlingsanläggning för rening av lakvatten att byggas på Gryta och efter driftsättning av denna kommer inte stadens VA-nät längre att belastas. Deponigas som bildas i den nedlagda deponin samlas sedan 1986 upp via ett system av gasuppsamlingsbrunnar och ledningar. 2012 byttes deponigassystemet ut och 65 nya brunnar installerades. Via en gasmotor och en gaspanna produceras både el och värme ur deponigasen. Under 2011 producerades drygt 11 000 MWh värme och el ur gasen.

7Anläggning för förbränning med energiutvinning av avfall tillsammans med biobränslen.

Deponi 2009 2009 togs en ny deponianläggning i drift på Gryta avfallsanläggning och är den enda aktiva kommunala deponin i VafabMiljö-regionen. Huvudskälet till att etablera en ny deponi var att den befintliga deponin vid Gryta, liksom de övriga deponier som VafabMiljö ansvarar för, inte uppfyllde de nya krav som ställs i deponeringsförordningen från 2001 med krav på geologisk barriär, dräneringsskikt och liknande. Totalt har VafabMiljö tillstånd att anlägga deponi på ett område som omfattar ca 36 ha men i dagsläget har endast ca 4 ha har byggts ut och är i bruk idag. Hela området beräknas kunna sörja för deponeringsbehovet i mer än 50 år. Deponin ligger i direkt anslutning till den befintliga deponin. Tillståndet för Deponi 2009 ger möjlighet till deponering av både farligt och icke farligt avfall dock inte brännbart eller biologiskt material. Sedan mitten av 2000-talet har deponeringsbehovet minskat kraftigt som en följd av förbud mot deponering av brännbart och biologiskt avfall. Istället material- och energiåtervinns avfallet i större utsträckning och endast material som i dagsläget inte går att återvinna deponeras, till exempel gips och isolering. 5.1.2 Gryta biogasanläggning, Svensk Växtkraft AB Biogasanläggningen är belägen på Gryta avfallsstation i Västerås och drivs av Svensk Växtkraft AB och invigdes 2005. Växtkraft är sedan 2012 ett helägt dotterbolag till VafabMiljö. I anläggningen rötas matavfall från hushåll, storkök och restauranger; slam från fettavskiljare i storkök och restauranger från hela VafabMiljö-regionen, samt ensilerad vallgröda. Årligen behandlas ca 16 000 ton matavfall, ca 2 000 ton slam från fettavskiljare samt ca 2 000 ton vallgrödor. Källsorteringssystemet för matavfall i hushåll bygger på den s.k. papperspåsmodellen, där matavfallet förvaras i luftade speciella papperspåsar av våtstarkt papper. Matavfallet krossas och blandas med vatten och rötas sedan i en syrefri rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framförallt består av metangas. I en uppgraderingsanläggning i anslutning till rötningsanläggningen renas gasen tillsammans med gas från avloppsreningsverket i Västerås och kan sedan användas som fordonsbränsle. Under 2011 producerades biogas som motsvarar ca 2,3 miljoner liter bensin. Ungefär hälften av gasen används till Västmanlands Länstrafiks stadsbussar i Västerås och i Sala. Resten säljs i publika mackar, säljs till AGA eller används till sopbilar. Det uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rötresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. Under 2011 producerades ca 2 600 ton fast och 23 400 ton flytande biogödsel. 5.1.3 Kraftvärmeverket, Mälarenergi AB I kraftvärmeverket i Västerås, som togs i drift 1963, produceras el och fjärrvärme. Elen matas ut på elnätet och fjärrvärmen distribueras till Västerås, Skultuna, Tillberga, Hallstahammar och Kolbäck. Produktionen i kraftvärmeverket har tidigare uteslutande baserats på fossila bränslen. Idag används i anläggningens olika pannor en mix av biobränslen, till exempel returflis som sorterats ut ur avfall, och fossila bränslen såsom torv, kol och olja. Under 2010 användes ca 54

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 20 (22)

000 ton returflis i anläggningen, som har tillstånd att elda 100 000 ton returflis. Samtliga askor från den nuvarande verksamheten har använts i produktion av s.k. cementstabiliserad energiaska (CE) eller använts obundna till anläggningsprojekt i Västerås. Kraftvärmeverket i Västerås är i dagsläget inte en avfallsbehandlingsanläggning men byggnation av en ny bränsleberedning och en ny pannlinje för samförbränning8 pågår. Hösten 2014 tas en ny samförbränningsanläggning i drift vid kraftvärmeverket där avfall kommer att vara huvudbränsle. Miljötillstånd finns för att energiåtervinna upp till 540 000 ton förbehandlat avfall från hushåll och industri per år, varav upp till 40 000 ton kan utgöras av farligt avfall, till exempel tryckimpregnerat trä. I bränsleberedningen, där avfall processas till bränsle, kommer oönskade fraktioner att sorteras ut innan förbränning. Den nya samförbränningsanläggningen avses bli en viktig del i ett långsiktigt energisystem i Västerås, i enlighet med Västerås stads klimatstrategi, och samtidigt bidra till ökad resurshushållning. Syftet med den nya anläggningen är ytterst tryggade framtida värmeleveranser, ökad bränsleflexibilitet, minskade utsläpp av koldioxid genom mindre användning av fossila bränslen och rimliga fjärrvärmepriser.

Figur 5 Bränslemix i Mälarenergis nuvarande anläggning samt i den nya

samförbränningsanläggningen

Mälarenergis bedömning är att ungefär hälften av avfallet ska komma från regionen. Övrigt avfall avses importeras från andra länder, däribland länder som inte har ett lokalt miljö- och resurshushållningsmässigt riktigt avfallshanteringssystem. Mälarenergi avser genom den nya anläggningen erbjuda sådana länder en lösning med energiåtervinning av avfall, som annars riskerar att omhändertas på undermåliga deponier. Den nya anläggningen beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester samt askor. Mängden botten- och bäddaska, flygaska och rökgasreningsprodukter från förbränningen av avfall i den nya anläggningen har beräknats till ca 110 000 ton/år. Mälarenergis målsättning är att de uppkomna restprodukterna i så stor utsträckning som möjligt på olika sätt ska kunna nyttiggöras. Hur sorteringsrester och askor som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett miljömässigt långsiktigt hållbart sätt är inte fastställt.

8 Förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme)av avfall tillsammans med biobränslen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 21 (22)

000 ton returflis i anläggningen, som har tillstånd att elda 100 000 ton returflis. Samtliga askor från den nuvarande verksamheten har använts i produktion av s.k. cementstabiliserad energiaska (CE) eller använts obundna till anläggningsprojekt i Västerås. Kraftvärmeverket i Västerås är i dagsläget inte en avfallsbehandlingsanläggning men byggnation av en ny bränsleberedning och en ny pannlinje för samförbränning8 pågår. Hösten 2014 tas en ny samförbränningsanläggning i drift vid kraftvärmeverket där avfall kommer att vara huvudbränsle. Miljötillstånd finns för att energiåtervinna upp till 540 000 ton förbehandlat avfall från hushåll och industri per år, varav upp till 40 000 ton kan utgöras av farligt avfall, till exempel tryckimpregnerat trä. I bränsleberedningen, där avfall processas till bränsle, kommer oönskade fraktioner att sorteras ut innan förbränning. Den nya samförbränningsanläggningen avses bli en viktig del i ett långsiktigt energisystem i Västerås, i enlighet med Västerås stads klimatstrategi, och samtidigt bidra till ökad resurshushållning. Syftet med den nya anläggningen är ytterst tryggade framtida värmeleveranser, ökad bränsleflexibilitet, minskade utsläpp av koldioxid genom mindre användning av fossila bränslen och rimliga fjärrvärmepriser.

Figur 5 Bränslemix i Mälarenergis nuvarande anläggning samt i den nya

samförbränningsanläggningen

Mälarenergis bedömning är att ungefär hälften av avfallet ska komma från regionen. Övrigt avfall avses importeras från andra länder, däribland länder som inte har ett lokalt miljö- och resurshushållningsmässigt riktigt avfallshanteringssystem. Mälarenergi avser genom den nya anläggningen erbjuda sådana länder en lösning med energiåtervinning av avfall, som annars riskerar att omhändertas på undermåliga deponier. Den nya anläggningen beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester samt askor. Mängden botten- och bäddaska, flygaska och rökgasreningsprodukter från förbränningen av avfall i den nya anläggningen har beräknats till ca 110 000 ton/år. Mälarenergis målsättning är att de uppkomna restprodukterna i så stor utsträckning som möjligt på olika sätt ska kunna nyttiggöras. Hur sorteringsrester och askor som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett miljömässigt långsiktigt hållbart sätt är inte fastställt.

8 Förbränning med energiutvinning (el och fjärrvärme)av avfall tillsammans med biobränslen.

5.1.4 Övriga anläggningar av betydelse i Västerås IL Recycling AB (Munkboängen) På anläggningen, som är belägen i Hacksta industriområde, ca 5 km väster om Västerås centrum, bedrivs sortering och omlastning av i huvudsak bygg- och rivningsavfall. Huvudman för anläggningen är IL Recycling AB. IL Recycling Service AB (sorteringsanläggning) På anläggningen, som är belägen i Stenby industriområde, ca 5 km norr om Västerås centrum, bedrivs sortering, mellanlagring och omlastning av i returpapper, plast- och metallförpackningar. Huvudman för anläggningen är IL Recycling Service AB. Ragn-Sells AB (sorteringsanläggning) På anläggningen, som är belägen i Hacksta industriområde ca 5 km väster om Västerås centrum, sorteras och omlastas avfall för vidare leverans till återvinning, förbränning eller deponering. Huvudman för anläggningen är Ragn-Sells AB. Ragn-Sells Metall AB På anläggningen, som är belägen i Hacksta industriområde ca 5 km väster om Västerås centrum, sker i huvudsak hantering av metallavfall, bland annat fragmentering. Verksamheten omfattar också mellanlagring av farligt avfall som blybatterier och el-avfall. Huvudman för anläggningen är Ragn-Sells Metall AB. Stena Recycling AB På anläggningen, som är belägen i Sjöhagens industriområde ca 3 km väster om Västerås centrum, hanteras framförallt järn- och metallskrot vilket levereras vidare till bland annat järnbruk och metallsmältverk. På anläggningen hanteras även blybatterier. Huvudman för anläggningen är Stena Recycling AB. Svensk Oljeåtervinning AB På anläggningen, som är belägen i Sjöhagens industriområde ca 3 km väster om Västerås centrum, omhändertas och slutbehandlas spillolja genom att vatten och partiklar avskiljs. Huvudman för anläggningen är Svensk Oljeåtervinning AB. Swerock AB (Brånstatippen) På anläggningen, som är belägen i Badelundaåsen ca 15 km norr om Västerås tätort, deponeras jord- och stenmaterial. Huvudman för anläggningen är Swerock AB. Swerock AB (Lågspänningen) På anläggningen, som är belägen i Tunbytorps industriområde ca 5 km norr om Västerås centrum, sker förbehandling och sortering av schaktmassor, asfalt och betong. Huvudman för anläggningen är Swerock AB.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 1 Avfallsplan 2014 - 2019 22 (22)

5.2 Anläggningar av betydelse utanför Västerås Anläggningar utanför Västerås och som är av betydelse för behandling och återvinning av avfall som uppkommer i Västerås är:

• Örebro kommun, Atleverket - behandling av bland annat förpackat organiskt avfall från verksamheter.

• Econova AB, Älvkarleby - jordtillverkning.

• SAKAB, Kumla - destruktion av farligt avfall med mera

• Vafab Miljö AB, Norsa - avfallsförbränning.

• Vattenfall AB, Uppsala - avfallsförbränning.

• Fortum, Stockholm (Högdalenverket), Avesta och Nynäshamn - avfallsförbränning.

• Söderenergi, Södertälje (Igelstaverket) - avfallsförbränning.

• Fiskeby, Norrköping - samförbränningsanläggning, återvinning av wellpapp.

• SEVAB, Strängnäs - samförbränningsanläggning.

• Ena Energi, Enköping - förbränning av returträ.

• Sandviken Energi, Sandviken - förbränning av returträ.

• Gästrike Avfallshantering AB (SITA), Gävle (Forsbacka) - deponering.

• Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Bro (Högbytorp) - deponering med mera

• Ludvika kommun, Björnhyttan - deponering samt kompostering.

• Konvex, Karlskoga - destruktion av kadaver och köttavfall.

5.2 Anläggningar av betydelse utanför Västerås Anläggningar utanför Västerås och som är av betydelse för behandling och återvinning av avfall som uppkommer i Västerås är:

• Örebro kommun, Atleverket - behandling av bland annat förpackat organiskt avfall från verksamheter.

• Econova AB, Älvkarleby - jordtillverkning.

• SAKAB, Kumla - destruktion av farligt avfall med mera

• Vafab Miljö AB, Norsa - avfallsförbränning.

• Vattenfall AB, Uppsala - avfallsförbränning.

• Fortum, Stockholm (Högdalenverket), Avesta och Nynäshamn - avfallsförbränning.

• Söderenergi, Södertälje (Igelstaverket) - avfallsförbränning.

• Fiskeby, Norrköping - samförbränningsanläggning, återvinning av wellpapp.

• SEVAB, Strängnäs - samförbränningsanläggning.

• Ena Energi, Enköping - förbränning av returträ.

• Sandviken Energi, Sandviken - förbränning av returträ.

• Gästrike Avfallshantering AB (SITA), Gävle (Forsbacka) - deponering.

• Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Bro (Högbytorp) - deponering med mera

• Ludvika kommun, Björnhyttan - deponering samt kompostering.

• Konvex, Karlskoga - destruktion av kadaver och köttavfall.

Bilaga 2

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

2 (5) Bilaga 2 Avfallsplan 2014 - 2019

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Nedan redovisas uppgifter om anläggningar som är klassade som anmälnings- eller tillståndspliktiga för olika typer av hantering av avfall som bedöms kunna vara av mer än marginell betydelse för avfallshanteringen i kommunen genom att avfall från ett flertal verksamhetsutövare och/eller avfall i större omfattning hanteras på anläggningen. Exempel på anläggningar är skrotåtervinningsanläggningar, bilskrotar, mellanlager för farligt avfall, mellanlager för slam med mera. Förteckningen utgår från Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan.

Anläggningens namn

Fastighets-beteckning

Lokalisering, adress

SNI-kod

Avfallsslag som tas emot Metod för återvinning eller bortskaffande

Totalt mottagna mängder 2011 [ton/år]

Kapa-citet [ton/år]

Tillåten avfalls-mängd [ton/år]

Gryta avfallsanläggning (Vafab Miljö AB)

Lycksta 1:4 Västerås 4:84 Västerås 4:87

Returvägen 20 Västerås

90.320 90.100 90.160 90.30 90.300 90.440 90.50 90.70

Hushållsavfall, verksamhetsavfall, grovavfall, farligt avfall, producentansvarsmaterial

Deponering, biologisk behandling, förbehandling/sortering, mellanlagring omlastning,

28 825 ton ingen uppgift

244 360 ton

Gryta Biogasanläggning (Svensk Växtkraft AB)

Lycksta 1:4 Returvägen 20 Västerås

90.160 Matavfall från hushåll, vallgrödor, fettavskiljarslam

Biologisk behandling (rötning)

15 759 ton matavfall, 2 094 ton fettavskiljarslam, 2 657 ton vallgrödor

ingen uppgift

22 000 ton matavfall, 13 000 ton vallgrödor

Ragn-Sells AB Saltängen 4 Saltängen 5

Saltängsvägen 32 Västerås

90.70 90.100 90.60

Verksamhetsavfall, producentansvarsmaterial

Insamling, sortering, mellanlagring omlastning

10 665 ton bygg-och rivningsavfall, 0 ton grov-avfall

ingen uppgift

35 000 ton bygg- och rivnings-avfall, 100 ton grovavfall

Ragn-Sells AB Saltängen 4 Saltängen 5

Saltängsvägen 32 Västerås

90.50 Farligt avfall Mellanlagring 100 ton oljehaltigt avfall per tillfälle, 0 ton emballerat farligt avfall per tillfälle

ingen uppgift

110 ton oljehaltigt avfall per tillfälle, 50 ton emballerat farligt avfall per tillfälle

Dnr: 2013/287-KS

3 (5)Bilaga 2 Avfallsplan 2014 - 2019

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Nedan redovisas uppgifter om anläggningar som är klassade som anmälnings- eller tillståndspliktiga för olika typer av hantering av avfall som bedöms kunna vara av mer än marginell betydelse för avfallshanteringen i kommunen genom att avfall från ett flertal verksamhetsutövare och/eller avfall i större omfattning hanteras på anläggningen. Exempel på anläggningar är skrotåtervinningsanläggningar, bilskrotar, mellanlager för farligt avfall, mellanlager för slam med mera. Förteckningen utgår från Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan.

Anläggningens namn

Fastighets-beteckning

Lokalisering, adress

SNI-kod

Avfallsslag som tas emot Metod för återvinning eller bortskaffande

Totalt mottagna mängder 2011 [ton/år]

Kapa-citet [ton/år]

Tillåten avfalls-mängd [ton/år]

Gryta avfallsanläggning (Vafab Miljö AB)

Lycksta 1:4 Västerås 4:84 Västerås 4:87

Returvägen 20 Västerås

90.320 90.100 90.160 90.30 90.300 90.440 90.50 90.70

Hushållsavfall, verksamhetsavfall, grovavfall, farligt avfall, producentansvarsmaterial

Deponering, biologisk behandling, förbehandling/sortering, mellanlagring omlastning,

28 825 ton ingen uppgift

244 360 ton

Gryta Biogasanläggning (Svensk Växtkraft AB)

Lycksta 1:4 Returvägen 20 Västerås

90.160 Matavfall från hushåll, vallgrödor, fettavskiljarslam

Biologisk behandling (rötning)

15 759 ton matavfall, 2 094 ton fettavskiljarslam, 2 657 ton vallgrödor

ingen uppgift

22 000 ton matavfall, 13 000 ton vallgrödor

Ragn-Sells AB Saltängen 4 Saltängen 5

Saltängsvägen 32 Västerås

90.70 90.100 90.60

Verksamhetsavfall, producentansvarsmaterial

Insamling, sortering, mellanlagring omlastning

10 665 ton bygg-och rivningsavfall, 0 ton grov-avfall

ingen uppgift

35 000 ton bygg- och rivnings-avfall, 100 ton grovavfall

Ragn-Sells AB Saltängen 4 Saltängen 5

Saltängsvägen 32 Västerås

90.50 Farligt avfall Mellanlagring 100 ton oljehaltigt avfall per tillfälle, 0 ton emballerat farligt avfall per tillfälle

ingen uppgift

110 ton oljehaltigt avfall per tillfälle, 50 ton emballerat farligt avfall per tillfälle

Anläggningens namn

Fastighets-beteckning

Lokalisering, adress

SNI-kod

Avfallsslag som tas emot Metod för återvinning eller bortskaffande

Totalt mottagna mängder 2011 [ton/år]

Kapa-citet [ton/år]

Tillåten avfalls-mängd [ton/år]

Ragn-Sells Metall AB

Saltängen 4 Saltängen 5

Saltängsvägen 32

90.100 90.50 90.70

Metallskrot, farligt avfall, Mottagning, sortering, förbehandling, fragmentering, klippning, skärning, mellanlagring, omlastning

31 169 ton skrot och metaller, 149 ton bilbatterier, förbehandlade vitvaror 8 355 ton, förbehandlat övrigt elektriskt och elektroniskt avfall 1 870 ton

ingen uppgift

Skrot och metaller 100 000 ton, 350 ton bilbatterier, förbehandlade vitvaror 20 000 ton, förbehandlat övrigt elektriskt och elektroniskt avfall 5 000 ton

IL Recycling Service AB

Jordlinan 1 Stenbygatan 8 90.70 90.60

Returpapper, plast- och metallförpackningar

Mottagning, sortering, mellanlagring, omlastning

26 678 ton ingen uppgift

56 010 ton/år totalt

IL Recycling Service AB

Del av Västerås 2:111

Munkbovägen 9 ingen uppgift

Bygg- och rivningsavfall Mottagning, sortering, återvinning av verksamhetsavfall

5 978 ton ingen uppgift

NCC Roads AB, Sverige Öst

Lycksta 1:4 90.80 90.110

Schaktmassor, betong, tegel, asfalt

Mellanlagring, sortering, krossning

Aros Grusf Lågspänningen Väst Swerock AB, Region Mellersta

Lågspänningen 1

Lågspännings-gatan 1

90.70 90.110

Schaktmassor, asfalt, betong

Förbehandling, sortering

21 986 ton jord/sten 3709 ton asfalt 2 912 ton betong , 603 ton park- och trädgårdsavfall

ingen uppgift

30 000 ton Bygg- och rivnings-avfall, trädgårds- och parkavfall, kompost-erat rötslam

Brånstatippen Swerock AB, Region Mellersta

Tösta 1:14 Brånsta 90.300 Rena schaktmassor Deponering 90 979 ton ingen uppgift

Totalt 2 225 000 m3

Svensk Oljeåtervinning AB

Västerås 2:84 Cisterngatan 7 90.440 Spillolja Mottagning Behandling (rening)

20 092 ton ingen uppgift

35 000 ton

Stena Recycling AB

Fregatten 4 Seglargatan 4 90.50 90.110 90.90

Järn- och metallskrot, övrigt avfall

Mellanlagring, sortering, återvinning

9 655 ton järn- och metallskrot, 84 ton blybatterier

ingen uppgift

10 000 ton järn- och metallskrot, 250 ton blybatterier

Landstinget Västmanland

Läkaren 31 Centrallasarettet Västerås

90.50 85.10

Farligt avfall, biologiskt avfall, cytostatika och läkemedelsförorenat avfall, smittförande avfall

Mellanlagring Farligt avfall 267 ton

ingen uppgift

Ej angivet i tillstånd

Dnr: 2013/287-KS

4 (5) Bilaga 2 Avfallsplan 2014 - 2019

Anläggningens namn

Fastighets-beteckning

Lokalisering, adress

SNI-kod

Avfallsslag som tas emot Metod för återvinning eller bortskaffande

Totalt mottagna mängder 2011 [ton/år]

Kapa-citet [ton/år]

Tillåten avfalls-mängd [ton/år]

Coor Service Management Industriservice AB

Skultuna-Tibble 4:21

Östra Verken, Skultuna

90.50 90.40 28.60 34.80

Farligt avfall, övrigt avfall

Mellanlagring Brännbart 30 ton - trä 15 ton - smidesspån 3 ton - blandavfall 5 ton - spillolja 39 ton

ingen uppgift

Ej angivet i tillstånd

Hedbergs Bilskrot AB

Bastborren 5 Bastborregatan 3 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Kungsåra Bildemontering AB

Karleby 4:6 Karleby 16 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Ansta Bildemont AB

Ansta 5:1 Ansta 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Västra Bilåtervinning AB

Grindtorp 6 Munkbovägen 13

90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Västerås Bildemontering och Service AB

Västerås 4:84 Nyängsleden 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Bilservice Lennart Zander AB

Lycksta 5:3 Lycksta 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Stena Technoworld AB

Tunbytorp 10 Tunbytorpsgatan 4a

90.90 Elavfall Förbehandling ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Sita Sverige AB Västerås 2:85 Järnmalmsgatan 6

90.40 90.60

Farligt avfall och övrigt avfall

Mellanlagring och omlastning

ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Skanska Asfalt och Betong AB

Bälby 4:1 Erikslund 90.40 Schaktmassor Mellanlagring, sortering, återvinning

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Skultuna Concrete AB

Kvarnbacka 3:1

Kvarnbacka 90.40 90.80 90.110

Schaktmassor, betong Mellanlagring, sortering, krossning

ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

NCC Roads AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 26.150 Asfalt Återvinning i.u i.u Endast anmälningsplikt

Peab Asfalt AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 26.150 Asfalt Återvinning i.u i.u Endast anmälningsplikt

Swerock AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 90.110 Schaktmassor, asfalt, betong

Återvinning Endast anmälningsplikt, ingår dock I deras tillstånd för bergtäkten

Anläggningens namn

Fastighets-beteckning

Lokalisering, adress

SNI-kod

Avfallsslag som tas emot Metod för återvinning eller bortskaffande

Totalt mottagna mängder 2011 [ton/år]

Kapa-citet [ton/år]

Tillåten avfalls-mängd [ton/år]

Coor Service Management Industriservice AB

Skultuna-Tibble 4:21

Östra Verken, Skultuna

90.50 90.40 28.60 34.80

Farligt avfall, övrigt avfall

Mellanlagring Brännbart 30 ton - trä 15 ton - smidesspån 3 ton - blandavfall 5 ton - spillolja 39 ton

ingen uppgift

Ej angivet i tillstånd

Hedbergs Bilskrot AB

Bastborren 5 Bastborregatan 3 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Kungsåra Bildemontering AB

Karleby 4:6 Karleby 16 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Ansta Bildemont AB

Ansta 5:1 Ansta 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Västra Bilåtervinning AB

Grindtorp 6 Munkbovägen 13

90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Västerås Bildemontering och Service AB

Västerås 4:84 Nyängsleden 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Bilservice Lennart Zander AB

Lycksta 5:3 Lycksta 90.120 Bilar för skrotning Bildemontering ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Stena Technoworld AB

Tunbytorp 10 Tunbytorpsgatan 4a

90.90 Elavfall Förbehandling ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Sita Sverige AB Västerås 2:85 Järnmalmsgatan 6

90.40 90.60

Farligt avfall och övrigt avfall

Mellanlagring och omlastning

ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Skanska Asfalt och Betong AB

Bälby 4:1 Erikslund 90.40 Schaktmassor Mellanlagring, sortering, återvinning

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

Skultuna Concrete AB

Kvarnbacka 3:1

Kvarnbacka 90.40 90.80 90.110

Schaktmassor, betong Mellanlagring, sortering, krossning

ingen uppgift

ingen uppgift

Endast anmälningsplikt

NCC Roads AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 26.150 Asfalt Återvinning i.u i.u Endast anmälningsplikt

Peab Asfalt AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 26.150 Asfalt Återvinning i.u i.u Endast anmälningsplikt

Swerock AB Dingtuna-Vändle 8:1

Vändle Bergtäkt 90.110 Schaktmassor, asfalt, betong

Återvinning Endast anmälningsplikt, ingår dock I deras tillstånd för bergtäkten

Bilaga 3

Nedlagda deponier

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 3 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (6)

1 Bakgrund I Västerås kommun finns ett flertal nedlagda deponier och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier inklusive en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. Avfallsplanen är det politiska styrdokument som samlar frågor om nedlagda deponier. I många fall ligger frågan om undersökningar och genomförande av åtgärder utanför den kommunala avfallsorganisationen.

2 Innehåll i avfallsplanen – Nedlagda deponier Enligt föreskrifterna ska planen innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. För varje sådan deponi skall en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare skall planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverkets allmänna råd anger att för varje deponi bör det åtminstone finnas uppgifter om namn och plats. Även uppgifter om det avfall som har deponerats bör redovisas om de är tillgängliga. Bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljö bör genomföras som en orienterande studie enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. 3 Genomförd identifiering och riskhantering I Västerås gjordes en första kartläggning av gamla avfallsupplag under mitten av 1980-talet. Kartläggningen genomfördes av VafabMiljö i hela regionen. Kartläggningen syftade främst till att identifiera och kartlägga gamla upplag i kommunen och i möjligaste mån klarlägga vilka avfallstyper som deponerats. En uppföljning av kartläggningen genomfördes i början av 1990-talet av VafabMiljö med syfte att göra en översiktlig värdering ur miljösynpunkt av de upplag som identifierats vid kartläggningen. Under 2011 inventerades och riskklassificerades de nedlagda deponierna i enlighet med Naturvårdsverkets metodik för förorenade markområden (MIFO). Riskklassificeringen utfördes som en orienterande studie enligt fas 1 i MIFO-metodiken. Efter identifiering och kart- och arkivstudier bedömdes deponierna utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Därefter gjordes en samlad riskbedömning och objektet tilldelas en av de fyra Riskklasserna enligt Tabell 1.

Dnr: 2013/287-KS

3 (6)Bilaga 3 Avfallsplan 2014 - 2019

1 Bakgrund I Västerås kommun finns ett flertal nedlagda deponier och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier inklusive en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. Avfallsplanen är det politiska styrdokument som samlar frågor om nedlagda deponier. I många fall ligger frågan om undersökningar och genomförande av åtgärder utanför den kommunala avfallsorganisationen.

2 Innehåll i avfallsplanen – Nedlagda deponier Enligt föreskrifterna ska planen innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. För varje sådan deponi skall en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare skall planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverkets allmänna råd anger att för varje deponi bör det åtminstone finnas uppgifter om namn och plats. Även uppgifter om det avfall som har deponerats bör redovisas om de är tillgängliga. Bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljö bör genomföras som en orienterande studie enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. 3 Genomförd identifiering och riskhantering I Västerås gjordes en första kartläggning av gamla avfallsupplag under mitten av 1980-talet. Kartläggningen genomfördes av VafabMiljö i hela regionen. Kartläggningen syftade främst till att identifiera och kartlägga gamla upplag i kommunen och i möjligaste mån klarlägga vilka avfallstyper som deponerats. En uppföljning av kartläggningen genomfördes i början av 1990-talet av VafabMiljö med syfte att göra en översiktlig värdering ur miljösynpunkt av de upplag som identifierats vid kartläggningen. Under 2011 inventerades och riskklassificerades de nedlagda deponierna i enlighet med Naturvårdsverkets metodik för förorenade markområden (MIFO). Riskklassificeringen utfördes som en orienterande studie enligt fas 1 i MIFO-metodiken. Efter identifiering och kart- och arkivstudier bedömdes deponierna utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Därefter gjordes en samlad riskbedömning och objektet tilldelas en av de fyra Riskklasserna enligt Tabell 1.

Tabell 1 Riskklassning enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4918. Riskklass Bedömd risk Lämpliga åtgärder 1 Mycket stor risk för hälsa och

miljö Åtgärdsprogram behöver utformas

och genomföras. 2 Stor risk Provtagning eller annan

undersökning måste genomföras för att ställning ska kunna tas till behovet av åtgärder.

3 Måttlig risk Deponier där relativt enkla åtgärder behövs.

4 Liten risk Särskilda åtgärder bedöms ej som nödvändiga.

Resultaten av genomförd inventering och riskklassificering har redovisats i rapport för respektive nedlagd deponi. 4 Resultat av identifiering och riskklassificering De kartlagda deponierna redovisas översiktligt i Tabell 2. Av de kartlagda deponierna i kommunen har åtminstone 12 st använts för deponering av hushållsavfall.

I Västerås kommun finns ingen deponi som bedömts tillhöra riskklass 1 Mycket stor risk. I Västerås finns 11 st deponier som bedömts tillhöra riskklass 2 Stor risk. Av resterande deponier bedöms 11 st deponier tillhöra riskklass 3 Måttlig risk och 1 st deponier tillhöra riskklass 4 Liten risk. Det finns 7 st deponier som av olika anledningar inte kunnat riskbedömas.

Tabell 2 Förteckning över identifierade nedlagda deponier (Källa: Fritt efter MIFO-rapporter för respektive nedlagd deponi, VafabMiljö 2011) För anläggningar som är skrivna med fet stil är kommunen verksamhetsutövare.

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Lundatippen (Lugna gatan)

Västerås 3:69 Hushållsavfall Farligt avfall Industriavfall

1953-1968 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Det har genomförts provtagningar av ytvatten och jord

Delvis täckt.

Gillbotippen Kungsåra-Kvistberga 5:1

Hushållsavfall byggavfall schaktmassor

1960-1967 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Troligtvis täckt. Inga åtgärder bedöms nödvändiga.

Björkstatippen Skarsvad 1:5 Hushållsavfall byggavfall

1950-1964 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Troligtvis täckt. Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 3 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (6)

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Tingtatippen Östjädra 1:246 Schaktmassor, skrot

??-1967 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Täckt med schaktmassor. Synligt skrot bör avlägsnas. I övrigt inga åtgärder

Hälla stg 3393 Hässlö 5:1 Schaktmassor, bygg- och rivningasavfall

??-1980-talet

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Täckt med schaktmassor. Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Hälla stg 3205 Västerås 3:69 ingen uppgift ingen uppgift

Ej riskklassad. Underlag saknas

Bättre informationsunderlag behövs innan riskklassning kan genomföras.

Hälla stg 3223, 3225 och 3226

Västerås 3:45, 3:72 och 3:75

Hushållsavfallskrot

ingen uppgift

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Tibbletippen Badelunda-Tibble 3:15, Västerås 52:452

Farligt avfall, bygg- och rivningsavfall, schaktmassor, skrot,

1969-1992 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1 Vissa provtagningar genomförda

Delvis täckt med schaktmassor. Fortsatt provtagningar. Delar av område bör städas upp alternativt täckas med ytterligare massor.

Skälbytippen Skälby 3:3, 3:1 och 3:6

Schaktmassor, farligt avfall

??-1975 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1 Flertal undersökningar och provtagningar

Provtagning av grundvatten föreslås. Täckning bör förbättras.

Alvesta 1:8 Alvesta 1:8 Schaktmassor ingen uppgift

Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Deponins inverkan på grundvatten bör undersökas. Deponins exakta utbredning bör undersökas .

Alvesta 3:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor, bygg- och rivningsavfall

ingen uppgift

Ej riskbedömd. Information saknas om deponins läge och utbredning

Ytterligare information krävs.

Alvesta 7:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor, farligt avfall, hushållsavfall

??-1970-talet Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Kontroll av avgränsande brunnar samt grundvatten nedströms

Alvesta 4:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor ??-1960-talet möjligen senare

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Dnr: 2013/287-KS

5 (6)Bilaga 3 Avfallsplan 2014 - 2019

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Tingtatippen Östjädra 1:246 Schaktmassor, skrot

??-1967 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Täckt med schaktmassor. Synligt skrot bör avlägsnas. I övrigt inga åtgärder

Hälla stg 3393 Hässlö 5:1 Schaktmassor, bygg- och rivningasavfall

??-1980-talet

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Täckt med schaktmassor. Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Hälla stg 3205 Västerås 3:69 ingen uppgift ingen uppgift

Ej riskklassad. Underlag saknas

Bättre informationsunderlag behövs innan riskklassning kan genomföras.

Hälla stg 3223, 3225 och 3226

Västerås 3:45, 3:72 och 3:75

Hushållsavfallskrot

ingen uppgift

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Tibbletippen Badelunda-Tibble 3:15, Västerås 52:452

Farligt avfall, bygg- och rivningsavfall, schaktmassor, skrot,

1969-1992 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1 Vissa provtagningar genomförda

Delvis täckt med schaktmassor. Fortsatt provtagningar. Delar av område bör städas upp alternativt täckas med ytterligare massor.

Skälbytippen Skälby 3:3, 3:1 och 3:6

Schaktmassor, farligt avfall

??-1975 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1 Flertal undersökningar och provtagningar

Provtagning av grundvatten föreslås. Täckning bör förbättras.

Alvesta 1:8 Alvesta 1:8 Schaktmassor ingen uppgift

Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Deponins inverkan på grundvatten bör undersökas. Deponins exakta utbredning bör undersökas .

Alvesta 3:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor, bygg- och rivningsavfall

ingen uppgift

Ej riskbedömd. Information saknas om deponins läge och utbredning

Ytterligare information krävs.

Alvesta 7:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor, farligt avfall, hushållsavfall

??-1970-talet Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Kontroll av avgränsande brunnar samt grundvatten nedströms

Alvesta 4:1 Alvesta 3:270 Schaktmassor ??-1960-talet möjligen senare

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Byggtipp Brunnby

Brunnby 2:1 Schaktmassor, bygg- och rivningsavfall

??-1980 talet Ej riskbedömd. Information saknas om vad som deponerats.

Ytterligare information krävs innan riskbedömning

Fågelbacken Hubbo-Jädra 3:2 Hushållsavfallfarligt avfall

1950-1959 Riskklass 4 enligt MIFO fas 1

Deponin är bortgrävd. Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Kvistberga-tippen

Hubbo-Jädra 3:2 Hushållsavfall Annat avfall

1960-1967 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Täck med schaktmassor Kontroll av vattenkvalitet i närbelägna brunnar föreslås. Vid ändrad markanvändning bör ytterligare åtgärder vidtas

Tortunatippen Tortuna-Lundby 1:7 Hushållsavfall schaktmassor

Möjlig drift även under 1980-talet

Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

En grundvattenutredning bör genomföras

Vedbobacken Västerås 4:86 Schaktmassor, bygg- och rivningsavfall

??-1960-talet sedan som schaktmasse-tipp

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Skultuna Centrum

Skultunaby 1:145 Hushållsavfall 1930-1939 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga

Bäckebotippen Kvarnbacka 3:157 Verksamhets-avfall, hushållsavfall,

Ca 1800-1960

Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Deponin är täckt. En markundersökning av deponin bör genomföras för att kontrollera innehållet av föroreningar.

Skultuna vid Svartån

ingen uppgift HushållsavfallBygg- och rivningsavfall

1930-1970 Information saknas om deponins läge och utbredning. Ej riskbedömd

Ytterligare information om deponins läge krävs

Västra verken Skultuna-Tibble 3:2 Hushållsavfall bygg- och rivningsavfall, industriavfall farligt avfall

??-1955 Ett flertal undersökningar och provtagningar har genomförts. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Täckt med schaktmassor Åtgärder vid slänter nödvändiga. Provtagning av vatten i omgivande diken.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 3 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (6)

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Lötbotippen Bålsta 1:11 Hushållsavfall bygg- och rivningsavfall, farligt avfall schaktmassor

1955-1967 schaktmasse-tipp in på 2000-talet

Ett flertal undersökningar och provtagningar har genomförts. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Till största delen täckt med schaktmassor Fortsatt kontroll av grundvatten. Synligt avfall och sättningsskador åtgärdas.

Gnällan Skultuna-Berga 2:5 Industriavfall, farligt avfall

1964-1983 Ett flertal undersökningar och provtagningar har genomförts. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Provtagningen ytvatten och sediment i diken. Täckningen bör förbättras

Skultuna 29 Kvarnbacka 3:162 Osäker uppgift

Schaktmassor 1930-1950 Information saknas om deponins. Ej riskbedömd.

Information om deponins läge, föroreningsnivå, känslighet, skyddsvärde och spridningsförutsättningar bör tas fram

Skultuna 30 Kvarnbacka 3:162 Osäker uppgift

Industriavfall farligt avfall

1800-början på 1900 talet

Ingen riskbedömning har skett då deponi inte kunnat lokaliseras Gjuteriavfall har deponerats.

Ytterligare information om deponins läge och utbredning krävs.

Skultuna Bruks sågverk

Kvarnbacka 3:162 Industriavfall farligt avfall

1954-1981 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Sediment utanför sågområdet bör undersökas. Undersöka behov av täckning

Dingtuna idrottsplats

ingen uppgift Dingtuna IP?

Schaktmassor hushållsavfall

ingen uppgift

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare utredningar anses inte nödvändiga. Vid ändrad markanvändning bör utredning genomföras.

Asea Finnslätten ingen uppgift Industriavfall farligt avfall

1950-1965 Information om deponins läge saknas Ej riskklassad.

Ytterligare information krävs för att riskklassning ska kunna genomföras.

Stadsäga 2636 ingen uppgift Industriavfall farligt avfall (borttaget)

??-1970 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder anses inte nödvändiga.

Deponinamn Fastighets-beteckning

Avfallsslag Verksamhetsperiod

Undersöknings-status

Planerade/genomförda åtgärder

Lötbotippen Bålsta 1:11 Hushållsavfall bygg- och rivningsavfall, farligt avfall schaktmassor

1955-1967 schaktmasse-tipp in på 2000-talet

Ett flertal undersökningar och provtagningar har genomförts. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Till största delen täckt med schaktmassor Fortsatt kontroll av grundvatten. Synligt avfall och sättningsskador åtgärdas.

Gnällan Skultuna-Berga 2:5 Industriavfall, farligt avfall

1964-1983 Ett flertal undersökningar och provtagningar har genomförts. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Provtagningen ytvatten och sediment i diken. Täckningen bör förbättras

Skultuna 29 Kvarnbacka 3:162 Osäker uppgift

Schaktmassor 1930-1950 Information saknas om deponins. Ej riskbedömd.

Information om deponins läge, föroreningsnivå, känslighet, skyddsvärde och spridningsförutsättningar bör tas fram

Skultuna 30 Kvarnbacka 3:162 Osäker uppgift

Industriavfall farligt avfall

1800-början på 1900 talet

Ingen riskbedömning har skett då deponi inte kunnat lokaliseras Gjuteriavfall har deponerats.

Ytterligare information om deponins läge och utbredning krävs.

Skultuna Bruks sågverk

Kvarnbacka 3:162 Industriavfall farligt avfall

1954-1981 Riskklass 2 enligt MIFO fas 1

Sediment utanför sågområdet bör undersökas. Undersöka behov av täckning

Dingtuna idrottsplats

ingen uppgift Dingtuna IP?

Schaktmassor hushållsavfall

ingen uppgift

Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare utredningar anses inte nödvändiga. Vid ändrad markanvändning bör utredning genomföras.

Asea Finnslätten ingen uppgift Industriavfall farligt avfall

1950-1965 Information om deponins läge saknas Ej riskklassad.

Ytterligare information krävs för att riskklassning ska kunna genomföras.

Stadsäga 2636 ingen uppgift Industriavfall farligt avfall (borttaget)

??-1970 Riskklass 3 enligt MIFO fas 1

Ytterligare åtgärder anses inte nödvändiga.

Bilaga 4

Mål, strategier och lagstiftning nationellt och inom EU

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (12)

Dnr: 2013/287-KS

3 (12)Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019

1 Inledning I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under de senaste åren och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och bestämmelserna som gäller på avfallsområdet redovisas. Här redovisas även de nationella etappmål och mål i den nationella avfallsplanen som beslutats under år 2012. Även mål inom EU beskrivs översiktligt.

2 Aktuellt inom avfallsområdet Här beskrivs först kortfattat några av de förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 samt några aktiviteter som pågår inom EU, hos Regeringen, Naturvårdsverket eller genom Avfall Sverige och som kan få betydelse för den kommunala avfallshanteringen inom de närmaste åren. Den 10 juli 2011 infördes ändringar i miljöbalken och den 9 augusti trädde den helt nya avfallsförordningen (2011:927) i kraft, som ett led i implementeringen av ramdirektivet om avfall i svensk lagstiftning. Avfallskategorierna tas bort, en ny avfallsdefinition införs och det blir enklare att transportera mindre mängder farligt avfall. Men de nya avfallsreglerna innebär över lag inga stora förändringar för de kommunala avfallshanterarna. Det regleras också under vilka förutsättningar ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt istället för avfall och under vilka förutsättningar ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall, de så kallade ”end of waste”- kriterierna. Avfallshierarkin lagfästs, men det är en princip som i praktiken redan styr avfallshanteringen. Så som hierarkin implementeras i den nya avfallsförordningen innefattar den inte förebyggande av avfall. Däremot får Naturvårdsverket ansvar för att se till att det finns ett program för att förebygga uppkomsten av avfall. När det mer specifikt gäller den kommunala renhållningsskyldigheten införs krav på att uppgifterna i kommunala avfallsplaner ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Det som är värt att trycka på, som kommunerna arbetar allt mer med, är att mer fokus måste riktas på att förebygga uppkomsten av avfall. Regeringen beslutade den 30 juni 2011 att tillsätta en särskild utredare för översyn av ansvarförhållanden inom avfallsområdet i Sverige. I augusti 2012 presenterade utredaren sin rapport ”Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering”, SOU2012:56. Utredningen har som utgångspunkt en målbild där avfallshanteringen ska vara miljömässig och resurseffektiv, enkel och lättillgänglig, effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar. Några särskilt viktiga punkter i utredningens förslag är:

• Avfallshierarkin tydliggörs i Miljöbalken. Införs i miljöbalken med syfte att förebygga avfall och tydliggöra avfallshierarkin. Kommuner ska enligt utredningens förslag informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall.

• Förhandsgodkända insamlingssystem (FGI) införs för förpackningar och tidningar. Innebär i korthet att producenterna ska svara för att deras produkter ingår i ett system för återanvändning eller materialåtervinning och att endast aktörer som godkänts av en nationell myndighet får bedriva insamling av förpackningar och tidningar.

• Kommunen tar över insamlingsansvaret från producenterna. Kommunen övertar producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (12)

• Den kommunala tillsynen kompletteras med en nationell tillsyn av hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar. Utredningen föreslår även att länsstyrelserna får ansvaret för tillsyn av avfallstransportörer, yrkesmässig insamling av avfall, avfallsmäklare/-handlare och verksamheters egen transport av farligt avfall.

• Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs.

• Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut sitt matavfall. Krav införs på att kommuner ska tillhandahålla insamlingssystem för matavfall. Västerås har ett fullt utbyggt insamlingssystem för matavfall och påverkas inte av föreslagen förändring.

• Bemyndigande att föreskriva om avfallsutrymmen. Utredningen föreslår att kommunen får meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering.

• Godkända företag får samla in och ta omhand grovavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta avfall kvarstår men godkända aktörer kan samla in och omhänderta visst grovavfall.

• Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Kommunen ges även möjlighet att taxefinansiera en del av verksamheten.

Utöver avfallsutredningens huvudförslag finns även alternativförslag för några av områdena. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen inför sommaren 2013. Regeringen har beslutat om nya delmål till de nationella miljökvalitetsmålen. Dessa mål återges i kapitlet om nationella mål nedan. Naturvårdsverket har beslutat om en ny nationell avfallsplan: ”Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012-2017”. Målen i planen återges i kapitlet om nationella mål nedan. Naturvårdsverket har ansvar för att se till att det finns ett program för att förebygga uppkomsten av avfall och arbetet med detta har påbörjats och väntas vara klart under år 2013. EU-kommissionen startade 2009 det årliga EU-projektet "Europa minskar avfallet" med syftet att minska avfallet i hela Europa. Projektet stöds av programmet LIFE+. Naturvårdsverket samordnar den svenska delen av projektet tillsammans med Avfall Sverige. Avfall Sverige har sammanställt en rapport med en mängd framgångsrika exempel på avfallsförebyggande arbete i landets kommuner. Underlaget till rapporten har i första hand hämtats från publicerad litteratur, webbplatser och projektet ”Europa minskar avfallet”-veckan 2009 och 2010. Projektet kommer att pågå även under 2012. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning. Uppdraget omfattar både nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive problemen med nedskräpning längs våra kuster. I uppdraget ingår att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Naturvårdsverket genomför arbetet i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). Vägledningen avser

Dnr: 2013/287-KS

5 (12)Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019

• Den kommunala tillsynen kompletteras med en nationell tillsyn av hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar. Utredningen föreslår även att länsstyrelserna får ansvaret för tillsyn av avfallstransportörer, yrkesmässig insamling av avfall, avfallsmäklare/-handlare och verksamheters egen transport av farligt avfall.

• Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs.

• Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut sitt matavfall. Krav införs på att kommuner ska tillhandahålla insamlingssystem för matavfall. Västerås har ett fullt utbyggt insamlingssystem för matavfall och påverkas inte av föreslagen förändring.

• Bemyndigande att föreskriva om avfallsutrymmen. Utredningen föreslår att kommunen får meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering.

• Godkända företag får samla in och ta omhand grovavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta avfall kvarstår men godkända aktörer kan samla in och omhänderta visst grovavfall.

• Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Kommunen ges även möjlighet att taxefinansiera en del av verksamheten.

Utöver avfallsutredningens huvudförslag finns även alternativförslag för några av områdena. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen inför sommaren 2013. Regeringen har beslutat om nya delmål till de nationella miljökvalitetsmålen. Dessa mål återges i kapitlet om nationella mål nedan. Naturvårdsverket har beslutat om en ny nationell avfallsplan: ”Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012-2017”. Målen i planen återges i kapitlet om nationella mål nedan. Naturvårdsverket har ansvar för att se till att det finns ett program för att förebygga uppkomsten av avfall och arbetet med detta har påbörjats och väntas vara klart under år 2013. EU-kommissionen startade 2009 det årliga EU-projektet "Europa minskar avfallet" med syftet att minska avfallet i hela Europa. Projektet stöds av programmet LIFE+. Naturvårdsverket samordnar den svenska delen av projektet tillsammans med Avfall Sverige. Avfall Sverige har sammanställt en rapport med en mängd framgångsrika exempel på avfallsförebyggande arbete i landets kommuner. Underlaget till rapporten har i första hand hämtats från publicerad litteratur, webbplatser och projektet ”Europa minskar avfallet”-veckan 2009 och 2010. Projektet kommer att pågå även under 2012. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning. Uppdraget omfattar både nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive problemen med nedskräpning längs våra kuster. I uppdraget ingår att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Naturvårdsverket genomför arbetet i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). Vägledningen avser

hur kommuner och andra aktörer kan arbeta strategiskt och långsiktigt med nedskräpningsfrågan samt metoder för att mäta skräp i olika miljöer. Naturvårdsverket har haft ett uppdrag av regeringen att utveckla riktlinjer för servicenivå för insamling av farligt avfall och grovavfall från hushållen. Naturvårdsverket föreslog att syftet med uppdraget nås bättre om Avfall Sverige genomför ett utvecklingsprojekt där det tas fram rekommendationer och goda exempel. En sådan rapport har publicerats under hösten 2011, ” Servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall – goda exempel och rekommendationer”. Här konstateras att lokala förutsättningar bör analyseras innan man väljer insamlingsmetod oavsett avfallsfraktion, men att insamling via återvinningscentralerna är kostnadseffektiv och utgör basen för insamlingen. Naturvårdsverkets förslag till vägledning om inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier skickades ut på remiss innan sommaren 2011. Vägledningen syftar till att främja kommunernas och länsstyrelsernas inventeringsarbete, möjliggöra likvärdiga bedömningar samt underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera på arbetet med nedlagda deponier. Inventering och riskklassning av nedlagda deponier ger en överblick av problemets omfattning liksom ett underlag för prioritering av åtgärder. Inom ramen för Naturvårdsverkets nationella screening av miljögifter genomförs under hösten 2011 en bred karaktärisering av organiska ämnen i lakvatten från deponier. Projektet har pågått fram till våren 2012. En grupp som arbetar med frågan om när avfall upphör att vara avfall har etablerats inom det Nordiska ministerrådet. En del av projektet är att kartlägga situationen i de Nordiska länderna för återvinning av avfall som ersätter ballast med fokus på bygg- och rivningsavfall. Ytterligare en del av projektet är att ta fram ett underlag för End of waste kriterier för avfall som kan ersätta ballast. Krossad betong är huvudinriktningen på den delen av projektet. Naturvårdsverket har tillsammans med de övriga nordiska miljömyndigheterna och med finansiering av Nordisk ministerrådet låtit IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en rapport om hur mycket mat som slängs från butiker i de nordiska länderna och vilka styrmedel som kan vara aktuella för att minska mängderna. Naturvårdsverket har tillsammans med de övriga nordiska miljömyndigheterna och med finansiering av Nordiska ministerrådet låtit Cowi ta fram en sammanställning över goda exempel på hur avfall från bygg- och anläggningssektorn kan förebyggas.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (12)

3 Miljömål inom EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå är av stor betydelse eftersom det finns direkta kopplingar till den svenska miljöpolitiken. Ett exempel är EU:s sjätte miljöhandlingsprogram där det anges att förebyggande av avfall och avfallshantering är ett av fyra prioriterade områden. Programmets främsta mål är att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas, vilket tas upp i direktivet om avfall. EU:s strategi inom avfallshanteringen bygger på följande principer:

• Förebygga uppkomsten av avfall och minska farligheten hos det avfall som uppstår.

• Återanvändning och återvinning av det avfall som uppstår.

• Förbättrad miljösäker energiutvinning och i sista hand deponering med noggrann övervakning av miljöpåverkan.

I EU-direktivet för avfall som beslutades år 2008 infördes bland annat följande mål för medlemsländerna:

• Till år 2020 ska 50 % av summan av papper, glas, metall och plast i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas.

• Till år 2020 ska 70 % av bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas.

• Till år 2015 ska medlemsländerna anordna separat insamling för åtminstone följande: papper, metall, plast och glas.

EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med mål för år 2020. Fram till år 2020 ska:

• Utsläppen av växthusgaser minska med 20 %, jämfört med år 1990.

• Energikonsumtionen minska med 20 %.

• 20 % av energin komma från förnyelsebara energikällor.

• Minst 10 % av fordonsbränslen komma från förnyelsebara energikällor.

Dnr: 2013/287-KS

7 (12)Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019

3 Miljömål inom EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå är av stor betydelse eftersom det finns direkta kopplingar till den svenska miljöpolitiken. Ett exempel är EU:s sjätte miljöhandlingsprogram där det anges att förebyggande av avfall och avfallshantering är ett av fyra prioriterade områden. Programmets främsta mål är att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas, vilket tas upp i direktivet om avfall. EU:s strategi inom avfallshanteringen bygger på följande principer:

• Förebygga uppkomsten av avfall och minska farligheten hos det avfall som uppstår.

• Återanvändning och återvinning av det avfall som uppstår.

• Förbättrad miljösäker energiutvinning och i sista hand deponering med noggrann övervakning av miljöpåverkan.

I EU-direktivet för avfall som beslutades år 2008 infördes bland annat följande mål för medlemsländerna:

• Till år 2020 ska 50 % av summan av papper, glas, metall och plast i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas.

• Till år 2020 ska 70 % av bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas.

• Till år 2015 ska medlemsländerna anordna separat insamling för åtminstone följande: papper, metall, plast och glas.

EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med mål för år 2020. Fram till år 2020 ska:

• Utsläppen av växthusgaser minska med 20 %, jämfört med år 1990.

• Energikonsumtionen minska med 20 %.

• 20 % av energin komma från förnyelsebara energikällor.

• Minst 10 % av fordonsbränslen komma från förnyelsebara energikällor.

4 Nationella och regionala mål I det följande redogörs kortfattat för de övergripande mål som finns på nationell och regional nivå och som berör avfallsområdet.

4.1 Nationella mål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Målen ska styra all verksamhet i Sverige mot en hållbar utveckling för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god och hälsosam livsmiljö. Målen vilar på fem grundläggande värden som syftar till att:

• främja människors hälsa.

• värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön.

• ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena.

• bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga.

• trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst miljökvalitetsmålen

• God bebyggd miljö

• Begränsad klimatpåverkan

• Giftfri miljö Regeringen har, i maj år 2012, fattat beslut om 13 nya etappmål inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen som rör avfallsområden är formulerade så här1:

• Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara.

• Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent.

Ett av de tidigare delmålen till miljökvalitetsmålen berörde återföring av näringsämnen från avlopp och bedöms fortfarande vara aktuellt i avvaktan på att ett eventuellt nytt mål som berör denna fråga beslutas. Delmålet lyder:

• År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark.

1 Källa: Avfall Sverige, www.avfallsverige.se, att 2012-05-14.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (12)

Regeringens beslut baseras på Miljömålsberedningens delbetänkade2 till regeringen med förslag till nya etappmål. Miljömålsberedningen föreslog då även att Naturvårdsverket får i uppdrag att föreslå ett etappmål anges för ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast, glas med mera från hushåll. Det finns ännu inte ett förslag till ett sådant etappmål, men EU-direktivet anger en miniminivå på 50 %. Delmålet till begränsad klimatpåverkan lyder: ”De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 – 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990.” Detta mål har ännu inte reviderats. Även delmålen till ”giftfri miljö” föreslås revideras. Dessa återges dock inte här eftersom avfallshanteringen inte påverkar uppfyllelsen av dessa delmål i någon större utsträckning. Däremot påverkas avfallshanteringen och möjligheterna till återvinning naturligtvis av mängden farliga ämnen som finns i kasserade produkter. Bland åtgärderna som föreslås i befintliga delmål nämns bland annat skärpta krav på rivningsanmälningar och rivningsplaner i plan- och bygglagen. Naturvårdsverket har i maj år 2012 beslutat om en ny nationell avfallsplan, ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017". I planen lyfts fem prioriterade områden. Nedan visas dessa samt de mål som anges inom respektive område:

1. Bygg- och rivningsavfall

• Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent.

• Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka.

2. Hushållsavfall

• Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning.

• Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka.

• Materialåtervinning av hushållsavfall ska öka och minst 90 % av hushållen ska vara nöjda med insamlingen.

• Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall.

• Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan

• Matavfallet ska minska.

2 ”Etappmål i miljömålssystemet”, SOU 2011:34

Dnr: 2013/287-KS

9 (12)Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019

Regeringens beslut baseras på Miljömålsberedningens delbetänkade2 till regeringen med förslag till nya etappmål. Miljömålsberedningen föreslog då även att Naturvårdsverket får i uppdrag att föreslå ett etappmål anges för ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast, glas med mera från hushåll. Det finns ännu inte ett förslag till ett sådant etappmål, men EU-direktivet anger en miniminivå på 50 %. Delmålet till begränsad klimatpåverkan lyder: ”De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 – 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990.” Detta mål har ännu inte reviderats. Även delmålen till ”giftfri miljö” föreslås revideras. Dessa återges dock inte här eftersom avfallshanteringen inte påverkar uppfyllelsen av dessa delmål i någon större utsträckning. Däremot påverkas avfallshanteringen och möjligheterna till återvinning naturligtvis av mängden farliga ämnen som finns i kasserade produkter. Bland åtgärderna som föreslås i befintliga delmål nämns bland annat skärpta krav på rivningsanmälningar och rivningsplaner i plan- och bygglagen. Naturvårdsverket har i maj år 2012 beslutat om en ny nationell avfallsplan, ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017". I planen lyfts fem prioriterade områden. Nedan visas dessa samt de mål som anges inom respektive område:

1. Bygg- och rivningsavfall

• Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent.

• Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka.

2. Hushållsavfall

• Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning.

• Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka.

• Materialåtervinning av hushållsavfall ska öka och minst 90 % av hushållen ska vara nöjda med insamlingen.

• Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall.

• Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan

• Matavfallet ska minska.

2 ”Etappmål i miljömålssystemet”, SOU 2011:34

• Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara.

4. Avfallsbehandling

• Alla uttjänta fordon ska lämnas till auktoriserad bilskrotare och sanering och demontering av uttjänta fordon ska förbättras.

• Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier.

• Anläggningar som förbränner avfall ska ha kontinuerlig provtagning av utsläpp av dioxiner och furaner.

• Allt avfall ska lagras och kontrolleras på ett sådant sätt att bränder i avfallslager inte uppstår.

5. Illegal export av avfall

• Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från Sverige.

4.2 Regionala mål Länsstyrelsen har bland annat till uppgift att regionalisera de nationella miljömålen. I uppdraget ingår också att på regional nivå initiera och samordna arbetet med åtgärder för att nå miljömålen. I Länsstyrelsens uppdrag ingår även att följa upp miljömålen på regional nivå. Västmanlands läns regionala miljömål antogs 2004. De mål som närmast berör avfallsområdet hör till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. De regionala miljömålen arbetas in i VafabMiljös regionala avfallsplan, som är av stor betydelse vid framtagande av avfallsplanen för Västerås stad och övriga delägarkommuner. Frågor som rör avfallsutrymmen och fysisk planering hanteras inte i den regionala avfallsplanen utan tas upp i de kommunala planerna. Den regionala avfallsplaneringen genom VafabMiljö beskrivs i avfallsplanens huvuddokument. De regionala miljömålen för Västmanland berör på olika sätt avfallshantering men endast två mål pekar direkt på avfallshantering och handlar om minskad deponering och att de totala avfallsmängderna inte ska öka och enhetlig standard för deponier. De regionala miljömålen på dessa områden är identiska med de nationella delmålen, som gällde till 2010. Några nya regionala mål på dessa områden har inte formulerats. Sedan Länsstyrelsen antog de regionala miljömålen för Västmanlands län har en översyn av det nationella miljömålssystemet genomförts. Översynen har lett till att delmålen ersatts av etappmål och att bedömningsgrunden för miljömålen ändrats. Länsstyrelsen gör årligen en bedömning av miljömålen till Miljömålsrådet. I den senast utgivna rapporten, för 2011, bedömer Länsstyrelsen att flertalet av miljömålen kommer att vara mycket svåra eller inte möjliga att nå inom den aktuellt tidsramen. Länsstyrelsen konstaterar också att ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att nå de regionala miljömålen och att dessa behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen innefattande bland annat kommunala planer och program.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 10 (12)

5 EU:s direktiv och förordningar Till grund för den nationella lagstiftningen finns bland annat EU:s avfallsdirektiv, som anger ramarna för medlemsländernas avfallshantering. Ett EG-direktiv föreskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå, men lämnar till de enskilda länderna att avgöra hur det ska uppnås och hur den egna lagstiftningen behöver anpassas. En EG-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och lika i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Det finns flera EU-direktiv som kan påverka avfallshanteringen på olika sätt, men följande EG-direktiv är de som närmast styr verksamheten:

• EG-direktivet om avfall beslutades 2008. Dessa bestämmelser ska ha införts i nationell lagstiftning senast december år 2010, se nedan.

• EG-direktiv om deponering beslutades i april 1999 och bestämmelserna har införlivats i svensk lagstiftning i form av förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, som i stort följer EU:s deponeringsdirektiv.

• EG-direktivet om förbränning av avfall beslutades år 2000 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordningen om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning.

• EG-direktivet om farligt avfall upphör att gälla från och med december 2010 och ersätts av ovan nämnda direktiv om avfall från år 2008.

• EG-direktiv om förpackningar beslutades 1994 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för förpackningar.

• EG-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter beslutades 2003 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för batterier samt producentansvar för elektriska och elektroniska produkter.

EU-direktivet om avfall, som nämns ovan, innehåller bland annat följande förändringar:

• Medlemsländerna ska arbeta för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas.

• Det kommer att utarbetas kriterier för när avfall upphör att vara avfall, vilket på sikt troligtvis kommer att omfatta även kriterier för när matavfall upphör att vara avfall.

• Medlemsländerna ska uppmuntra källsortering genom separat insamling.

• EU:s avfallshierarki har skrivits in i direktivet och får därmed större tyngd. Utöver ovanstående direktiv påverkas avfallsplaneringen av direktiv om miljökonsekvensbeskrivning för planer och program, vilket är inarbetat i den svenska miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivning.

Dnr: 2013/287-KS

11 (12)Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019

5 EU:s direktiv och förordningar Till grund för den nationella lagstiftningen finns bland annat EU:s avfallsdirektiv, som anger ramarna för medlemsländernas avfallshantering. Ett EG-direktiv föreskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå, men lämnar till de enskilda länderna att avgöra hur det ska uppnås och hur den egna lagstiftningen behöver anpassas. En EG-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och lika i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Det finns flera EU-direktiv som kan påverka avfallshanteringen på olika sätt, men följande EG-direktiv är de som närmast styr verksamheten:

• EG-direktivet om avfall beslutades 2008. Dessa bestämmelser ska ha införts i nationell lagstiftning senast december år 2010, se nedan.

• EG-direktiv om deponering beslutades i april 1999 och bestämmelserna har införlivats i svensk lagstiftning i form av förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, som i stort följer EU:s deponeringsdirektiv.

• EG-direktivet om förbränning av avfall beslutades år 2000 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordningen om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning.

• EG-direktivet om farligt avfall upphör att gälla från och med december 2010 och ersätts av ovan nämnda direktiv om avfall från år 2008.

• EG-direktiv om förpackningar beslutades 1994 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för förpackningar.

• EG-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter beslutades 2003 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för batterier samt producentansvar för elektriska och elektroniska produkter.

EU-direktivet om avfall, som nämns ovan, innehåller bland annat följande förändringar:

• Medlemsländerna ska arbeta för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas.

• Det kommer att utarbetas kriterier för när avfall upphör att vara avfall, vilket på sikt troligtvis kommer att omfatta även kriterier för när matavfall upphör att vara avfall.

• Medlemsländerna ska uppmuntra källsortering genom separat insamling.

• EU:s avfallshierarki har skrivits in i direktivet och får därmed större tyngd. Utöver ovanstående direktiv påverkas avfallsplaneringen av direktiv om miljökonsekvensbeskrivning för planer och program, vilket är inarbetat i den svenska miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivning.

De enda EG-förordningar som hittills finns beslutade och som reglerar avfallshanteringen är EG-förordningen om avfallsstatistik samt EG-förordningar som reglerar transporter av avfall, inklusive export av avfall. Det finns dock angränsande EG-förordningar som berör vissa delar av avfallshanteringen, till exempel EG-förordning om säker förvaring av kvicksilver.

6 Nationella lagar och förordningar 6.1 Allmänt Det finns ett flertal lagar och förordningar som berör avfallshantering. De lagar som styr den kommunala avfallshanteringen och hanteringen av hushållsavfall är framförallt miljöbalken med tillhörande förordningar, bland annat avfallsförordningen och förordningarna om producentansvar. Anläggningsägare berörs dessutom av bland annat förordningen om deponering av avfall och förordningen om avfallsförbränning. Avfallsplaneringen styrs av Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan. I dessa föreskrifter finns angivet bland annat att avfallsplanen ska innehålla mål för och beskrivning av hanteringen av både avfall som kommunen ansvarar för och sådant avfall som kommunen inte ansvarar för. Insamling av matavfall och biologisk behandling med syfte att återföra mullämnen och näringsämnen till åkermark påverkas även av lagstiftning för skydd av mark och minskad risk för smittspridning till djur och människor. Tillsynen enligt miljöbalken utövas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande, eller av länsstyrelsen. Naturvårdsverket är central myndighet när det gäller avfallsfrågor. Avfallshanteringen påverkas även av annan lagstiftning än ovan nämnda miljöbalk med tillhörande förordningar, till exempel:

• Plan- och bygglagen, PBL, där det bland annat ställs krav på kommunala översiktsplaner och att hänsyn tas till var nuvarande och framtida avfallsanläggningar samt nedlagda avfallsupplag finns. I PBL finns särskilda bestämmelser om rivning. När en fastighet rivs ska en rivningsplan göras för att redovisa hur rivningsmaterial ska tas om hand och farligt avfall ska särskilt beaktas.

• Arbetsmiljölagen och tillhörande förordningar och föreskrifter. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna ingår som en naturlig del i avfallsarbetet.

• Lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning och Räddningsverkets föreskrifter reglerar bland annat transporter av farligt avfall.

• Lagen om offentlig upphandling.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 4 Avfallsplan 2014 - 2019 12 (12)

6.2 Miljöbalken Den övergripande lagstiftningen är miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999. I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som gäller för alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Regler om avfall och producentansvar finns främst i miljöbalkens kapitel 15 och i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Miljöbalkens kapitel 15 handlar om avfall och producentansvar. Utgångspunkten är att avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det inte uppkommer olägenhet ur hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Kommunen ansvarar för transport och behandling av hushållsavfall. I kapitel 15 finns också bestämmelsen att det är förbjudet att skräpa ner i naturen eller på annan plats dit allmänheten har insyn. Kravet på en kommunal renhållningsordning med avfallsplan finns i miljöbalken kapitel 15. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som ska innehålla kommunens föreskrifter om avfallshantering och en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall som uppkommer inom kommunen och åtgärder för att minska mängden avfall och dess farlighet. Renhållningsordningen innehåller de bestämmelser som styr avfallshanteringen i kommunen och den ska antas av kommunfullmäktige.

6.3 Avfallsförordningen I avfallsförordningen finns bestämmelser om hantering av avfall, samt beskrivning av vad som är avfall. Avfallsförordningen reglerar även hanteringen av farligt avfall. Här finns en förteckning över olika typer av avfall. I avfallsförordningen finns också bestämmelser om tillståndsplikt för transport av avfall, och om uppgiftsskyldighet för den som ger upphov till eller yrkesmässigt transporterar annat avfall än hushållsavfall.

6.4 Förordningar om producentansvar För vissa avfallsslag har producenterna ansvar för insamling och omhändertagande. Följande förordningar om producentansvar finns 2011:

• Förordning om producentansvar för returpapper (1994:1205)

• Förordning om producentansvar för däck (1994:1236)

• Förordning om producentansvar för bilar (1997:788)

• Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208)

• Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209)

• Förordning om producentansvar för förpackningar (2006:1273)

• Förordning om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor

(2007:193)

• Förordning om batterier (2008:834)

• Förordningen om producentansvar för läkemedel (2009:1031)

6.2 Miljöbalken Den övergripande lagstiftningen är miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999. I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som gäller för alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Regler om avfall och producentansvar finns främst i miljöbalkens kapitel 15 och i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Miljöbalkens kapitel 15 handlar om avfall och producentansvar. Utgångspunkten är att avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det inte uppkommer olägenhet ur hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Kommunen ansvarar för transport och behandling av hushållsavfall. I kapitel 15 finns också bestämmelsen att det är förbjudet att skräpa ner i naturen eller på annan plats dit allmänheten har insyn. Kravet på en kommunal renhållningsordning med avfallsplan finns i miljöbalken kapitel 15. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som ska innehålla kommunens föreskrifter om avfallshantering och en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall som uppkommer inom kommunen och åtgärder för att minska mängden avfall och dess farlighet. Renhållningsordningen innehåller de bestämmelser som styr avfallshanteringen i kommunen och den ska antas av kommunfullmäktige.

6.3 Avfallsförordningen I avfallsförordningen finns bestämmelser om hantering av avfall, samt beskrivning av vad som är avfall. Avfallsförordningen reglerar även hanteringen av farligt avfall. Här finns en förteckning över olika typer av avfall. I avfallsförordningen finns också bestämmelser om tillståndsplikt för transport av avfall, och om uppgiftsskyldighet för den som ger upphov till eller yrkesmässigt transporterar annat avfall än hushållsavfall.

6.4 Förordningar om producentansvar För vissa avfallsslag har producenterna ansvar för insamling och omhändertagande. Följande förordningar om producentansvar finns 2011:

• Förordning om producentansvar för returpapper (1994:1205)

• Förordning om producentansvar för däck (1994:1236)

• Förordning om producentansvar för bilar (1997:788)

• Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208)

• Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209)

• Förordning om producentansvar för förpackningar (2006:1273)

• Förordning om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor

(2007:193)

• Förordning om batterier (2008:834)

• Förordningen om producentansvar för läkemedel (2009:1031)

Bilaga 5

Uppföljning av avfallsplan 2005-2009

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (21)

Dnr: 2013/287-KS

3 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

1 Uppföljning av mätbara effektmål

Nedan följer en redovisning av mål och åtgärder enligt avfallsplan 2005-2009 och hur väl dessa har uppnåtts eller genomförts. Målstrukturen innefattar tre nivåer; övergripande inriktningsmål, mätbara effektmål och en handlingsplan för hur uppnå målen ska uppnås. I hur stor utsträckning en åtgärd kan sägas vara genomförd visualiseras och sammanfattas med hjälp av symboler enligt följande:

åtgärd genomförd åtgärd delvis genomförd åtgärd ej genomförd De allra flesta av avfallsplanens aktiviteter har genomförts. Vissa aktiviteter har genomförts senare än planerat. Skäl till att vissa aktiviteter inte har genomförts kan vara omprioriteringar eller att förutsättningar och behov har ändrats. Exempel på aktiviteter som inte har genomförts är vissa utredningar, olika åtgärder avseende insamling av förpackningar och tidningar samt förbättrad insamling av farligt avfall på Återbruken. Sammanfattningsvis kan konstateras att merparten av åtgärderna har genomförts och att målen i huvudsak har uppnåtts. 1.1 Inriktningsmål 1 Bland Västerås kommuns invånare ska vi arbeta förebyggande med att öka miljömedvetenheten och delaktigheten för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan. Effektmål 1.1 Vi ska sprida kunskap i Västerås kommun för att påverka och öka miljömedvetenheten om avfallshanteringen.

Aktivitet Tidplan Status

”Handla miljövänligt”-kampanjer 2005-2009 Ej genomfört

Skolinformation, besöka ca 4 000 elever/år 2005-2009 Planenligt genomfört, pågår fortlöpande. Under perioden 2005 – 2011 träffade man i genomsnitt ca 4 500elever/år

Informationsinsatser: skriftligt material, medverka vid mässor, miljödagar, almanacka, målinriktad information (t.ex. invandrargrupper) kvalitetsuppföljning etc.

2006 Planenligt genomfört under planperioden

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Öppet hus på Gryta 2006 Planenligt genomfört sensommaren 2006 och 2011

Kretsloppspropositionen medför eventuellt att informationsansvaret för förpackningar faller på kommunen

2006-2009 Informationsansvaret är numera överfört på kommunerna. Information om förpackningsinsamling sker regelbundet. Arbetet samordnas regionalt via Vafab Miljö AB. Lokalt jobbar även Tekniska nämndens stab med informationen i Västerås.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Eftersom effektmålet inte är kvantifierbart är det svårt att bedöma graden av måluppfyllelse, men man törs dock påstå att det är uppfyllt. Handla miljövänligt-kampanjer har inte genomförts . Informationsarbetet om miljövänlig konsumtion pågår kontinuerligt via artiklar i Cirkulera och i Soptips samt vid skolinformationen där även övriga avfalls- och återvinningsfrågor tas upp. Både Cirkulera och Soptips når ut till samtliga hushåll i kommunen årligen. Effektmål 1.2 Ekonomiska styrmedel ska användas för att motivera invånarna att medverka i det uppbyggda källsorteringssystemet.

Aktivitet Tidplan Status

Utveckla renhållningstaxan så att fler väljer att vara med i källsorteringssystemet, t.ex. miljöstyrande taxa

2005-2009 Tekniska nämndens stab, Avfall & återvinningsenheten, ansvarar för renhållningstaxan. Taxan är styrande och premierar utsortering av matavfall

Ta fram en modell för hur innehållet i renhållningstaxan ska redovisas (fast, rörlig och miljöavgift)

2005 Genomfört. Renhållningstaxan är numera uppdelad i en grundavgift och en rörlig avgift.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Renhållningstaxan är numera miljöstyrande och stimulerar till utsortering av matavfall samt är uppdelad i en fast och en rörlig del. En modell som beskriver vad som ingår i renhållningstaxan har tagits fram.

Dnr: 2013/287-KS

5 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Öppet hus på Gryta 2006 Planenligt genomfört sensommaren 2006 och 2011

Kretsloppspropositionen medför eventuellt att informationsansvaret för förpackningar faller på kommunen

2006-2009 Informationsansvaret är numera överfört på kommunerna. Information om förpackningsinsamling sker regelbundet. Arbetet samordnas regionalt via Vafab Miljö AB. Lokalt jobbar även Tekniska nämndens stab med informationen i Västerås.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Eftersom effektmålet inte är kvantifierbart är det svårt att bedöma graden av måluppfyllelse, men man törs dock påstå att det är uppfyllt. Handla miljövänligt-kampanjer har inte genomförts . Informationsarbetet om miljövänlig konsumtion pågår kontinuerligt via artiklar i Cirkulera och i Soptips samt vid skolinformationen där även övriga avfalls- och återvinningsfrågor tas upp. Både Cirkulera och Soptips når ut till samtliga hushåll i kommunen årligen. Effektmål 1.2 Ekonomiska styrmedel ska användas för att motivera invånarna att medverka i det uppbyggda källsorteringssystemet.

Aktivitet Tidplan Status

Utveckla renhållningstaxan så att fler väljer att vara med i källsorteringssystemet, t.ex. miljöstyrande taxa

2005-2009 Tekniska nämndens stab, Avfall & återvinningsenheten, ansvarar för renhållningstaxan. Taxan är styrande och premierar utsortering av matavfall

Ta fram en modell för hur innehållet i renhållningstaxan ska redovisas (fast, rörlig och miljöavgift)

2005 Genomfört. Renhållningstaxan är numera uppdelad i en grundavgift och en rörlig avgift.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Renhållningstaxan är numera miljöstyrande och stimulerar till utsortering av matavfall samt är uppdelad i en fast och en rörlig del. En modell som beskriver vad som ingår i renhållningstaxan har tagits fram.

Effektmål 1.3 Andelen av allmänheten som svarar att de alltid eller ofta medverkar i källsorteringsaktiviteter ska 2007 vara minst 80 %. 2002 var andelen 79 %.

Aktivitet Tidplan Status

Översyn av befintligt system med avseende på: tillgänglighet, servicenivå, flexibilitet, fler alternativ i taxan (t.ex. gemensamhetslösningar, fastighetsnära insamling, delade abonnemang)

2005-2006 Diskussioner pågår ständigt i samband med det årliga taxearbetet

Målgruppsanpassad information 2005-2006 Pågår fortlöpande genom anpassad information till olika invandrargrupper och nationaliteter, målgrupper som identifieras i samband med pågående kvalitetssäkringsprojekt et cetera. Utvecklas underhand till ytterligare målgrupper

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Andelen som svarar att de medverkar i källsorteringsaktiviteter är 85 %, enligt SCB:s enkätundersökning om miljö- och avfallsfrågor 2007. Effektmål 1.4 2007 ska allmänhetens acceptans till avfalls- och miljöfrågor ha ökat vid en jämförelse med 2002. 2002 var värdet 73 %.

Aktivitet Tidplan Status

Utreda varför vissa personer väljer att inte medverka i källsorteringssystemet

2007 Ej genomfört på grund av svårigheter att ta fram en användbar metodik.

Attitydstudie 2007 Genomförd under 2007 och färdigställd våren 2008

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Andelen som har acceptans till avfalls- och miljöfrågor är 78 %, enligt SCB:s enkätundersökning om miljö- och avfallsfrågor 2007.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (21)

1.2 Inriktningsmål 2 Avfallshanteringen ska utgå från samhällets och kundernas krav på service, kvalitet, ekonomi och miljö. Effektmål 2.1 2007 ska den samlade bedömningen vara att minst 75 % av allmänheten ska vara nöjda med insamlingssystemet och som högst 10 % negativa. År 2002 var procentsatsen 74 respektive 9,8.

Aktivitet Tidplan Status

Utveckla samarbete med andra aktörer, t.ex. loppisverksamhet, klädinsamling

2005-2006 Pågår fortlöpande, bland annat genom samarbete med frivilligorganisationer som sköter klädinsamling på samtliga Återbruk. På Återbruken Ängsgärdet och Skultuna finns även insamling av möbler et cetera. och på Hälla finns en cykelinsamling.

Revidera policydokumentet ”Insamling av förpackningar och returpapper, riktlinjer för producentansvar”

2005 Revidering kan bli aktuell efter pågående översyn på riksplanet. Stadsbyggnadskontoret tittar på hur dokumentet kan revideras

Utveckla samarbete med materialbolagen 2006-2009 Pågår fortlöpande genom årligen återkommande samrådsmöten med materialbolagen. På riksnivå behandlas för närvarande (2012) ett förslag att överföra ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar till kommunerna.

Arbeta för att det ska finnas en återvinningsstation i centrala Västerås

2005-2006 Frågan har aktualiserats av dåvarande Renhållningsverket i flera sammanhang, bland annat vid planering av bostäder vid Mälarstranden. Frågan har dock ännu inte (2012) fått någon lösning.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Andelen som är nöjda med insamlingssystemet är 88 % och andelen negativa är 2 %, enligt medborgarundersökningen Omnibus 2008.

Dnr: 2013/287-KS

7 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

1.2 Inriktningsmål 2 Avfallshanteringen ska utgå från samhällets och kundernas krav på service, kvalitet, ekonomi och miljö. Effektmål 2.1 2007 ska den samlade bedömningen vara att minst 75 % av allmänheten ska vara nöjda med insamlingssystemet och som högst 10 % negativa. År 2002 var procentsatsen 74 respektive 9,8.

Aktivitet Tidplan Status

Utveckla samarbete med andra aktörer, t.ex. loppisverksamhet, klädinsamling

2005-2006 Pågår fortlöpande, bland annat genom samarbete med frivilligorganisationer som sköter klädinsamling på samtliga Återbruk. På Återbruken Ängsgärdet och Skultuna finns även insamling av möbler et cetera. och på Hälla finns en cykelinsamling.

Revidera policydokumentet ”Insamling av förpackningar och returpapper, riktlinjer för producentansvar”

2005 Revidering kan bli aktuell efter pågående översyn på riksplanet. Stadsbyggnadskontoret tittar på hur dokumentet kan revideras

Utveckla samarbete med materialbolagen 2006-2009 Pågår fortlöpande genom årligen återkommande samrådsmöten med materialbolagen. På riksnivå behandlas för närvarande (2012) ett förslag att överföra ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar till kommunerna.

Arbeta för att det ska finnas en återvinningsstation i centrala Västerås

2005-2006 Frågan har aktualiserats av dåvarande Renhållningsverket i flera sammanhang, bland annat vid planering av bostäder vid Mälarstranden. Frågan har dock ännu inte (2012) fått någon lösning.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Andelen som är nöjda med insamlingssystemet är 88 % och andelen negativa är 2 %, enligt medborgarundersökningen Omnibus 2008.

Effektmål 2.2 2007 ska 70 % av allmänheten vara av den åsikten att de har mycket eller ganska stor möjlighet att påverka sin avfallshantering. 2002 var värdet 69 %.

Aktivitet Tidplan Status

Utreda möjligheten till vägning och registrering av kärlhämtningen

2005 Försök med identifiering och registrering av kärl har utförts av dåvarande Renhållningsverkets driftavdelning. Försöket övergick inte till full skala. Efter utredning av Avfall & återvinningsenheten bedömdes att det inte fanns skäl att övergå till detta system

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Andelen som anser sig ha mycket eller ganska stora möjlighet att påverka sin avfallshantering är 77 % enligt SCB:s enkätundersökning om miljö- och avfallsfrågor 2007. Effektmål 2.3 Renhållningsavgiften ska under perioden 2005-2009 ligga på en ekonomiskt motiverbar nivå vilket innebär att avgiften ska i nivå med avgiften i andra kommuner som erbjuder ett liknande avfallshanteringssystem dvs. utbyggd källsortering (insamling av bioavfall och Återbruk).

Aktivitet Tidplan Status

Utveckla ett renhållningskostnadsindex för villahushållen

2006 Ej genomfört. Ett arbete med att se över detta pågår för närvarande på VafabMiljö.

Jämföra renhållningsavgiften med Nils Holgerssonsindexet

2005-2009 Sker årligen

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Avfallsavgiften avseende år 2010 för Västerås är 21,30 kvm/år enligt den årliga undersökningen ”Nils Holgersson”. Detta avviker ca 9 % från medelvärdet i landet, som är 19,30 kr/kvm/år.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (21)

Effektmål 2.4 För att ständigt förbättra kommunens avfallshantering från miljösynpunkt ska hanteringen senast år 2006 bedrivas av organisationer som arbetar efter ett certifierbart miljöledningssystem.

Aktivitet Tidplan Status

Vid upphandling av entreprenörer ska krav på certifierbart miljöledningssystem anges i kravspecifikationen

2006 Sker fortlöpande

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Ett krav vid upphandlingen av entreprenör för avfallsinsamlingen är: ”Relevanta kvalitetsmål och miljömål skall upprättas och kontinuerligt följas upp, så att en ständig förbättring av verksamheten säkerställs. Entreprenören skall arbeta aktivt för att uppnå målen”. Däremot ställs inga krav på till exempel ISO 14001 eller liknande system. 1.3 Inriktningsmål 3 Resurshushållningen ska öka genom en väl avvägd balans mellan materialåtervinning, biologisk behandling, energiutvinning och deponering. Effektmål 3.1 Avfallshanteringen ska utvecklas och bidra till ökad resurshushållning och att avfallet behandlas efter dess inneboende egenskaper. Detta innebär att: 2009 ska andelen hushållsavfall som behandlas genom återvinning (materialåtervinning, biologisk behandling och energiutvinning) öka med 30 % jämfört med 2002. Restprodukter från behandling ska så långt möjligt omhändertas på annat sätt än deponering.

• Hushåll som valt abonnemang Hemkompostering ska senast 2009 ha samma goda renhetsgrad i restavfallet, ca 10 % vikt-% bioavfall, som hushåll med abonnemang Källsortering

• Andelen deponirest från Återbruken ska vid utgången av 2009 vara minst 25 %

lägre än motsvarande andel år 2002

• Systemstudier ska användas inför strategiska beslut rörande avfallshanteringen

Dnr: 2013/287-KS

9 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Effektmål 2.4 För att ständigt förbättra kommunens avfallshantering från miljösynpunkt ska hanteringen senast år 2006 bedrivas av organisationer som arbetar efter ett certifierbart miljöledningssystem.

Aktivitet Tidplan Status

Vid upphandling av entreprenörer ska krav på certifierbart miljöledningssystem anges i kravspecifikationen

2006 Sker fortlöpande

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Ett krav vid upphandlingen av entreprenör för avfallsinsamlingen är: ”Relevanta kvalitetsmål och miljömål skall upprättas och kontinuerligt följas upp, så att en ständig förbättring av verksamheten säkerställs. Entreprenören skall arbeta aktivt för att uppnå målen”. Däremot ställs inga krav på till exempel ISO 14001 eller liknande system. 1.3 Inriktningsmål 3 Resurshushållningen ska öka genom en väl avvägd balans mellan materialåtervinning, biologisk behandling, energiutvinning och deponering. Effektmål 3.1 Avfallshanteringen ska utvecklas och bidra till ökad resurshushållning och att avfallet behandlas efter dess inneboende egenskaper. Detta innebär att: 2009 ska andelen hushållsavfall som behandlas genom återvinning (materialåtervinning, biologisk behandling och energiutvinning) öka med 30 % jämfört med 2002. Restprodukter från behandling ska så långt möjligt omhändertas på annat sätt än deponering.

• Hushåll som valt abonnemang Hemkompostering ska senast 2009 ha samma goda renhetsgrad i restavfallet, ca 10 % vikt-% bioavfall, som hushåll med abonnemang Källsortering

• Andelen deponirest från Återbruken ska vid utgången av 2009 vara minst 25 %

lägre än motsvarande andel år 2002

• Systemstudier ska användas inför strategiska beslut rörande avfallshanteringen

Aktivitet Tidplan Status

Utökade insatser vid Återbruken, t.ex. extra personal

2006-2009 Under planperioden har bemanningen vid Återbruken inom staden utökats med sammantaget ca 2 heltidstjänster

Informationskampanj till hemkomposterare 2006-2007 Information till hemkomposterande hushåll sker fortlöpande. Nu finns en specialutgåva av Soptips för hemkomposterare samt artiklar i Cirkulera. Det pågår även ett kvalitetsprojekt på VafabMiljö i samarbete med delägarkommunerna som syftar till att förbättra sorteringen av bioavfall där en informationskampanj till hemkomposterarna ingår.

Tillsyn av hemkomposterare 2008 Genomfört. Under 2008 har Miljö- och hälsoskyddsförvalt-ningen besökt ca 20 villahushåll med hemkompostering samt ett flerfamiljshusområde med hemkomposter. Därefter har ytterligare några flerfamiljshus besökts.

Utreda möjligheten till att anlägga en avfallsförbränningsanläggning i Västerås

2005-2006 Utfördes planenligt under 2005/2006. Frågan därefter återigen aktuell och under 2008 lämnade Mälarenergi in en tillståndsansökan enligt Miljöbalken för en anläggning för energiutvinning ur avfall i Västerås. Beslut har fattats om en ny samförbränningspanna. Anläggningen planeras tas i drift under 2014.

Utreda ny behandlingslösning för slam från enskilda avlopp

klart våren 2005

Utfördes planenligt under 2005

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 10 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Genomföra ny behandlingslösning för slam från enskilda avlopp, etapp 1

2005 Utfördes planenligt under 2005/2006. Lösningen innebär att ca 5 000 kubikmeter/år resursutnyttjas genom spridning på åkermark efter långtids-lagring i särskilt anlagda lagringsbassänger vid Tomta. Denna mängd motsvarar ungefär en tredjedel av den totalt producerade mängden slam från enskilda avlopp i kommunen.

Genomföra ny behandlingslösning för slam från enskilda avlopp, etapp 2

2007 På grund av minskade mängder av slam från enskilda avlopp blir det sannolikt inte aktuellt att utöka behandlingskapaciteten.

Utredningar rörande förutsättningar för utbyggnad av ledningsnätet till mindre samhällen, t.ex. Kärrbolandet

2007-2009 Utbyggnad av VA-nät till Kärrbolandet är slutfört under 2008. Då nya VA-ledningar kommer att dras under de närmaste åren kommer närliggande fastigheter att erbjudas anslutning.

Utreda och genomföra ny behandlingslösning för latrin i engångsförpackning

2005-2006 Utredning har genomförts under hösten 2008. Behandling kommer att ske vid en våtkomposteringsanläggning i Kvicksund, ca 30 km sydväst om Västerås. Behandlingen påbörjas under våren 2009. Fortsatt behandling av latrin vid Sörby gård i Tumbo av bland annat Västerås stads insamlade latrinbehållare.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. År 2009 uppgick andelen avfall till återvinning till 93 %. Motsvarande siffra för 2002 var 58 %. Detta innebär en ökning med ca 60 %. Observera att sekundärt avfall, d v s avfall som uppkommer i samband med behandling av avfall, exempelvis aska från avfallsförbränning, inte ingår i denna beräkning. Punkt 2: Målet är inte uppnått. Vid plockanalysen, som genomfördes under april 2010, konstaterades att andelen matavfall i restavfallet hos hushåll med abonnemang Hemkompostering uppgick till 37 %.

Dnr: 2013/287-KS

11 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Genomföra ny behandlingslösning för slam från enskilda avlopp, etapp 1

2005 Utfördes planenligt under 2005/2006. Lösningen innebär att ca 5 000 kubikmeter/år resursutnyttjas genom spridning på åkermark efter långtids-lagring i särskilt anlagda lagringsbassänger vid Tomta. Denna mängd motsvarar ungefär en tredjedel av den totalt producerade mängden slam från enskilda avlopp i kommunen.

Genomföra ny behandlingslösning för slam från enskilda avlopp, etapp 2

2007 På grund av minskade mängder av slam från enskilda avlopp blir det sannolikt inte aktuellt att utöka behandlingskapaciteten.

Utredningar rörande förutsättningar för utbyggnad av ledningsnätet till mindre samhällen, t.ex. Kärrbolandet

2007-2009 Utbyggnad av VA-nät till Kärrbolandet är slutfört under 2008. Då nya VA-ledningar kommer att dras under de närmaste åren kommer närliggande fastigheter att erbjudas anslutning.

Utreda och genomföra ny behandlingslösning för latrin i engångsförpackning

2005-2006 Utredning har genomförts under hösten 2008. Behandling kommer att ske vid en våtkomposteringsanläggning i Kvicksund, ca 30 km sydväst om Västerås. Behandlingen påbörjas under våren 2009. Fortsatt behandling av latrin vid Sörby gård i Tumbo av bland annat Västerås stads insamlade latrinbehållare.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. År 2009 uppgick andelen avfall till återvinning till 93 %. Motsvarande siffra för 2002 var 58 %. Detta innebär en ökning med ca 60 %. Observera att sekundärt avfall, d v s avfall som uppkommer i samband med behandling av avfall, exempelvis aska från avfallsförbränning, inte ingår i denna beräkning. Punkt 2: Målet är inte uppnått. Vid plockanalysen, som genomfördes under april 2010, konstaterades att andelen matavfall i restavfallet hos hushåll med abonnemang Hemkompostering uppgick till 37 %.

Punkt 3: Målet är uppnått. Andelen deponirest från Återbruken var 2009 ca 5,0 %. Detta innebär en minskning med ca 75 % jämfört med 2002, då andelen var ca 20 %. Punkt 4: Några större, strategiska beslut har inte fattats hittills under planperioden. Effektmål 3.2 Insamling av bioavfall ska öka och avsättningen av biogas och kompost/rötrest ska långsiktigt tryggas genom kvalitetssäkring av insamlings- och behandlingssystemen. Detta innebär att:

• Insamlad mängd bioavfall ska 2009 uppgå till minst 80 % av den potentiellt tillgängliga mängden hos de hushåll som bor i fastigheter med insamling av bioavfall

• Andelen hushåll som bor i fastighet med insamling av bioavfall ska öka till minst 90

% senast 2009

• 2007 ska bioavfall ha en renhetsgrad om minst 99 vikt- %, relativt sorteringsanvisningarna. Det felsorterade materialet får ej innehålla glas eller farligt avfall.

• Framställd kompost/rötrest ska senast 2007 vara certifierad enligt svenskt system

och godkänd för ekologisk odling

• 2007 ska minst 75 % av producerad rötrest från källsorterat bioavfall spridas på mark som används för odling av grödor för livsmedelsproduktion

• 2007 ska minst 75 % av biogasen (avloppsreningsverk och biogasanläggning)

användas som fordonsbränsle

Aktivitet Tidplan Status

Kampanj till hemkomposterarna om att erbjuda övergång till abonnemang Källsortering

2006-2007 I specialutgåva av Soptips för hemkomposterare, under hösten 2008, erbjöds kostnadsfri övergång till abonnemang Källsortering. Ca 30 hushåll tackade ja till erbjudandet.

Upprätta en handlingsplan för att certifiera rötrest/kompost

2005 Handlingsplanen upprättades planenligt 2005. Sedan maj 2010 är biogödseln KRAV-godkänd och certifierad enligt SPCR 120.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 12 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Arbeta för att livsmedelsbutiker, storkök och restauranger väljer att källsortera sitt bioavfall

2005-2007 Pågår fortlöpande som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra det insamlade matavfallet.

Stimulera förvaltningar, kommunala bolag, invånare och företagen att köpa biogasdrivna bilar, t.ex. gratis parkering, förtur för taxi med biogas etc

2005-2009 Beslut om lokal miljöbilspremie överklagades och ogiltigförklarades. Åtgärder har vidtagits utöver pågående arbete med att uppmuntra förvaltningar och kommunala bolag att köpa eller leasa biogasbilar däribland via krav om biogasdrift i vissa upphandlingar. Idag finns inom Västerås stad och dess helägda bolag ca 190 stycken biogasbilar av totalt 390 fordon.

Upprätta handlingsprogram för kvalitetssäkring av insamlat bioavfall: plockanalys, samarbete med högskolan, kvalitetssamordnare, rådgivning

2005 Planenligt genomfört. Efter genomförda plockanalyser 2010 har dessutom ett nytt handlingsprogram tagits fram som syftar till att förbättra hushållens sortering av hushållsavfallet. Aktiviteterna håller nu på att genomföras.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är delvis uppnått. Enligt resultat från plockanalysen som genomfördes 2010 framgår att i villor med abonnemang Källsortering samlades 80 % av den tillgängliga mängden matavfall in. I flerfamiljshus med abonnemang Källsortering är motsvarande andel 63 %. Punkt 2: Målet är uppnått. Andelen hushåll som bor i fastighet med insamling av matavfall var 2010 ca 92 %. Punkt 3: Målet är inte helt uppnått. Vid plockanalysen, som genomfördes under maj 2010, konstaterades att matavfallet hade en renhetsgrad sammanvägt för villor och flerfamiljshus på 98,11 % (villor-97,80%, flerbostadshus-98,27%), vilket ligger väldigt nära det uppsatta målet på 99 %. Liten mängd glas och farligt avfall påträffades. Punkt 4: Målet är uppnått, även om man inte riktigt klarat tidplanen. Certifiering för ekologisk odling (KRAV) har tidigare inte varit möjligt. Dock blev biogödsel från Svensk Växtkraft KRAV-godkänd i maj 2010.

Dnr: 2013/287-KS

13 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Arbeta för att livsmedelsbutiker, storkök och restauranger väljer att källsortera sitt bioavfall

2005-2007 Pågår fortlöpande som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra det insamlade matavfallet.

Stimulera förvaltningar, kommunala bolag, invånare och företagen att köpa biogasdrivna bilar, t.ex. gratis parkering, förtur för taxi med biogas etc

2005-2009 Beslut om lokal miljöbilspremie överklagades och ogiltigförklarades. Åtgärder har vidtagits utöver pågående arbete med att uppmuntra förvaltningar och kommunala bolag att köpa eller leasa biogasbilar däribland via krav om biogasdrift i vissa upphandlingar. Idag finns inom Västerås stad och dess helägda bolag ca 190 stycken biogasbilar av totalt 390 fordon.

Upprätta handlingsprogram för kvalitetssäkring av insamlat bioavfall: plockanalys, samarbete med högskolan, kvalitetssamordnare, rådgivning

2005 Planenligt genomfört. Efter genomförda plockanalyser 2010 har dessutom ett nytt handlingsprogram tagits fram som syftar till att förbättra hushållens sortering av hushållsavfallet. Aktiviteterna håller nu på att genomföras.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är delvis uppnått. Enligt resultat från plockanalysen som genomfördes 2010 framgår att i villor med abonnemang Källsortering samlades 80 % av den tillgängliga mängden matavfall in. I flerfamiljshus med abonnemang Källsortering är motsvarande andel 63 %. Punkt 2: Målet är uppnått. Andelen hushåll som bor i fastighet med insamling av matavfall var 2010 ca 92 %. Punkt 3: Målet är inte helt uppnått. Vid plockanalysen, som genomfördes under maj 2010, konstaterades att matavfallet hade en renhetsgrad sammanvägt för villor och flerfamiljshus på 98,11 % (villor-97,80%, flerbostadshus-98,27%), vilket ligger väldigt nära det uppsatta målet på 99 %. Liten mängd glas och farligt avfall påträffades. Punkt 4: Målet är uppnått, även om man inte riktigt klarat tidplanen. Certifiering för ekologisk odling (KRAV) har tidigare inte varit möjligt. Dock blev biogödsel från Svensk Växtkraft KRAV-godkänd i maj 2010.

Punkt 5: Målet är uppnått 2005. Målet uppnåddes redan 2005 och sedan dess har hela mängden producerad rötrest använts för spridning på mark som används för odling av grödor för livsmedelsproduktion. Punkt 6: Målet är uppnått 2008. År 2008 användes ca 88 % av den producerade gasmängden till fordonsbränsle. Effektmål 3.3 För att hushålla med naturresurser vid sluttäckning av deponier ska ett handlingsprogram för att utnyttja restprodukter, t.ex. slam, aska, grönavfall och schaktmassor, finnas framtaget senast 2005.

Aktivitet Tidplan Status

Upprätta ett handlingsprogram för att resurshushålla vid sluttäckning av kommunens egna deponier

2005 Handlingsprogram ej upprättat. I praktiken har dock överskotts-massor styrts så långt möjligt till Gryta avfallsanläggning för att utnyttjas i den avslutade slut-täckningen av upplagets södra del (etapp 1) samt den pågående sluttäckningen av etapp 2.

Uppföljning av effektmål Målet är inte uppnått. Något handlingsprogram finns inte antaget. 1.4 Inriktningsmål 4 Avfallshanteringen ska bedrivas utifrån ett miljö- och hälsomässigt hållbart perspektiv. Effektmål 4.1 Målen i avfallsplanen syftar till att mängden farligt avfall i samhället ska minska, arbetet med att minska mängden farligt avfall beaktas i inriktningsmål 1. Effektmålet nedan avser det farliga avfall som ändå uppstår i samhället. Insamlingen av farligt och skadligt avfall ska hålla en hög nivå. Detta innebär att:

• 2009 ska mängden farligt avfall från hushåll, som lämnas till kommunens insamlingssystem hålla minst samma höga nivå som 2003, 15,7 kg/invånare.

• Mängden farligt och skadligt avfall från hushåll, som hamnar i restavfallet eller i

avloppssystemet ska vara mycket liten. Vid plockanalys av restavfallet ska mängden skadligt och farligt avfall i restavfallet vara <0,2vikt- %.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 14 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Utreda möjligheten att införa hushållsnära insamling av farligt avfall i Västerås kommun

2005 Utredningen genomfördes under våren 2008.

Om utredningen ger ett positivt resultat ska system testas i Västerås kommun

2006-2008 Försök med insamling av småelektronik genom automater (Samlaren) i butiker genomfördes 2009.

Kampanj om att sortera farligt avfall 2007 Två omfattande kampanjer om insamling av farligt avfall utfördes under 2006 och 2009 som en del i en rikstäckande kampanjsamordnad via Avfall Sverige.

Kampanj om att sortera farligt avfall 2009 Se ovanstående aktivitet.

Branschvisa kampanjer om farligt avfall 2005-2009 Utförs fortlöpande i samband med branschvis inriktade tillsynskampanjer.

Förbättra mottagningen av farligt avfall på Återbruken, t.ex. ”farligt avfall bar”, el-avfall

2006-2009 Har ej genomförts.

Information till invånarna om att inte göra sig av med farligt avfall via avloppet

2005-2009 Utförs fortlöpande genom information via kundtidning, via studiebesök et cetera.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. År 2007 uppgick insamlad mängd till ca 24,2 kg per invånare, år 2008 till 27,8 kg/inv. och år 2009 till 28,9 kg/inv. Punkt 2: Målet är inte uppnått. Den plockanalys som genomfördes under april 2010 visade att andelen farligt avfall i restavfallet uppgick till 0,3 – 0,9 % beroende på abonnemangstyp i stället för målsättningen 0,2 %.

Dnr: 2013/287-KS

15 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Utreda möjligheten att införa hushållsnära insamling av farligt avfall i Västerås kommun

2005 Utredningen genomfördes under våren 2008.

Om utredningen ger ett positivt resultat ska system testas i Västerås kommun

2006-2008 Försök med insamling av småelektronik genom automater (Samlaren) i butiker genomfördes 2009.

Kampanj om att sortera farligt avfall 2007 Två omfattande kampanjer om insamling av farligt avfall utfördes under 2006 och 2009 som en del i en rikstäckande kampanjsamordnad via Avfall Sverige.

Kampanj om att sortera farligt avfall 2009 Se ovanstående aktivitet.

Branschvisa kampanjer om farligt avfall 2005-2009 Utförs fortlöpande i samband med branschvis inriktade tillsynskampanjer.

Förbättra mottagningen av farligt avfall på Återbruken, t.ex. ”farligt avfall bar”, el-avfall

2006-2009 Har ej genomförts.

Information till invånarna om att inte göra sig av med farligt avfall via avloppet

2005-2009 Utförs fortlöpande genom information via kundtidning, via studiebesök et cetera.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. År 2007 uppgick insamlad mängd till ca 24,2 kg per invånare, år 2008 till 27,8 kg/inv. och år 2009 till 28,9 kg/inv. Punkt 2: Målet är inte uppnått. Den plockanalys som genomfördes under april 2010 visade att andelen farligt avfall i restavfallet uppgick till 0,3 – 0,9 % beroende på abonnemangstyp i stället för målsättningen 0,2 %.

Effektmål 4.2 År 2009 ska användningen av fossila bränslen vid insamling av hushållsavfallet (köksavfall + Återbruken) minska med minst 40 % vid jämförelse med förhållandena 2002.

Aktivitet Tidplan Status

Vid inköp av fordon för insamling av hushållsavfall ska minst Euroklass 4 väljas

2005 Beaktas fortlöpande. För närvarande är åtta av nio ordinarie insamlingsfordon biogasdrivna. Ett KLIMP-stöd som Västerås stad beviljades för inköp av biogasdrivna fordon överläts till VafabMiljö som köpte in två gasdrivna fordon.

Minst 50 % av de fordon som samlar in hushållsavfall ska drivas på förnyelsebara bränslen (gas, biopar, etc)

2005-2009 För närvarande är åtta av nio ordinarie insamlingsfordon biogasdrivna.

Utreda invånarnas transportvanor vid besök på Återbruken

2006 Har ej genomförts på grund av omprioriteringar och minskat behov av att utreda frågan.

Vid upphandling av insamling av hushållsavfall ska krav finnas på sparsam körning

2005-2009 Krav ställdes vid upphandlingen av renhållningsentreprenör som genomfördes under 2008.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Användningen av fossila bränslen har minskat med 90 %. 2009 drivs samtliga fordon som används för insamling av kärlavfallet med biogas. Effektmål 4.3 Avfallshanteringens påverkan på människors hälsa ska ständigt förbättras, vilket innebär att: Tekniker och system vid hantering av kommunalt avfall ska utvecklas med avseende på arbetsmiljö, boendemiljö och med utgångspunkt från att risken för störningar ska vara låg.

Aktivitet Tidplan Status

Policydokument för personalen upprättas (tunga lyft/drag, lukt, sporer)

2005-2006 Policyn planerades att ta fram under 2009, av Teknik- och Idrottsförvaltningen. Frågan inte längre aktuell eftersom Tif:s uppdrag upphört i samband med upphandling av insamlingsuppdragen.

-

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 16 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Göra en riskbedömning och handlingsplan för arbetsplatserna: hämtställena, Återbruken, avfallsstationen

2005-2006 Arbetsmiljöriskanalyser har gjorts för avfallsanläggningar och Återbruk. Årliga arbets-miljömål tas fram inom ramen för Vafab Miljö AB:s lednings-system. Riskbedömningar utförs numera regelmässigt i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Insamling av rest- och bioavfall sköts av entreprenörer som därmed har arbetsmiljöansvaret för verksamheten.

Erbjuda olika tjänster eller åtgärder för att motverka problem, t.ex. kärltvätt, luktmedel och rådgivning

2005-2009 Utförs fortlöpande, bland annat som ett led i det pågående kvalitetssäkringsarbetet.

Inköp av renhållningsfordon med elhybriddrift

2005-2009 Ett biogasdrivet renhållnings-fordon med elhybriddrift an-vänds för insamling av hushålls-avfall. Efter att ha haft åter-kommande problem med for-donet har entreprenören beslutat att avyttra fordonet i fråga.

Arbeta för att avfallshanteringen i Västerås kommun endast i mycket ringa omfattning får påverka människorna och sin omgivningsmiljö genom t.ex. buller, lukt, etc.

2005-2009 Utförs fortlöpande inom ramen för pågående prövnings- och tillsynsverksamhet.

Uppföljning effektmål Målet är i huvudsak uppnått. Renhållningsverket finns inte kvar som organisation. Respektive entreprenör har arbetsmiljöansvaret för sina anställda. Dock måste renhållningsordningens regler samt Råd & Anvisningar för avfallshanteringen följas. Effektmål 4.4 Deponier ska vara så utformade så att de minimerar risken för påverkan på miljö och människors hälsa. Vilket innebär:

• Senast 2008 ska deponier som avses utnyttjas därefter vara anpassade till deponeringsförordningens krav

• Vid deponering ska kostnaden för efterbehandling ingå i mottagningsavgiften

• Gamla avslutade avfallsupplag ska tryggas från miljösynpunkt

Dnr: 2013/287-KS

17 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Göra en riskbedömning och handlingsplan för arbetsplatserna: hämtställena, Återbruken, avfallsstationen

2005-2006 Arbetsmiljöriskanalyser har gjorts för avfallsanläggningar och Återbruk. Årliga arbets-miljömål tas fram inom ramen för Vafab Miljö AB:s lednings-system. Riskbedömningar utförs numera regelmässigt i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Insamling av rest- och bioavfall sköts av entreprenörer som därmed har arbetsmiljöansvaret för verksamheten.

Erbjuda olika tjänster eller åtgärder för att motverka problem, t.ex. kärltvätt, luktmedel och rådgivning

2005-2009 Utförs fortlöpande, bland annat som ett led i det pågående kvalitetssäkringsarbetet.

Inköp av renhållningsfordon med elhybriddrift

2005-2009 Ett biogasdrivet renhållnings-fordon med elhybriddrift an-vänds för insamling av hushålls-avfall. Efter att ha haft åter-kommande problem med for-donet har entreprenören beslutat att avyttra fordonet i fråga.

Arbeta för att avfallshanteringen i Västerås kommun endast i mycket ringa omfattning får påverka människorna och sin omgivningsmiljö genom t.ex. buller, lukt, etc.

2005-2009 Utförs fortlöpande inom ramen för pågående prövnings- och tillsynsverksamhet.

Uppföljning effektmål Målet är i huvudsak uppnått. Renhållningsverket finns inte kvar som organisation. Respektive entreprenör har arbetsmiljöansvaret för sina anställda. Dock måste renhållningsordningens regler samt Råd & Anvisningar för avfallshanteringen följas. Effektmål 4.4 Deponier ska vara så utformade så att de minimerar risken för påverkan på miljö och människors hälsa. Vilket innebär:

• Senast 2008 ska deponier som avses utnyttjas därefter vara anpassade till deponeringsförordningens krav

• Vid deponering ska kostnaden för efterbehandling ingå i mottagningsavgiften

• Gamla avslutade avfallsupplag ska tryggas från miljösynpunkt

Aktivitet Tidplan Status

Minst 10 ha av Gryta deponi ska vara avslutad

2009 Sluttäckningen av etapp 1 (10 ha) av Gryta deponi slutbesiktigades 2010. Etapp två (ytterligare 10 ha) påbörjas planenligt 2012.

Senast 2024 ska hela deponin vara avslutad

2024 Genom länsstyrelsens beslut 2007-08-02 har tidpunkten för färdigställande av sluttäckningen av hela upplaget senarelagts till utgången av 2027.

-

Ta fram ett förslag till framtida lakvattenbehandling vid Gryta avfallsupplag

2008 En konsultutredning slutfördes i december 2008.Miljödomstolen meddelade i en deldom i november 2010 de villkor som skall gälla för lakvattenbehandling under prövotiden fram till 2018. Lakvattenbehandlingsanläggningen beräknas vara färdig 2014.

I översiktsplanen (ÖP) ska de fem gamla deponierna (Lugna gatan, Skälbytippen, Västra Verken, Lötbotippen och Gnällan) inkl. skyddszoner markeras

vid nästa revidering av ÖP

Anläggningarna inom Västerås tätort (Lugna Gatan och Skälbytippen) redovisas i ”Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, ÖP54”.

Revidering av kontrollprogram för Lugna gatan

2005 Förslag till kontrollprogram och förbättring av lakvattenavledande diken har tagits fram.

Provtagning enligt kontrollprogram 2006-2009 Provtagning enligt kontrollprogrammet genomfört under 2010 – 2012.

Åtgärdsprogrammen för Västra Verken och Skälbytippen ska följas upp

2005 Provtagning och kontroll genomförs f n i enlighet med nyligen framtagna provtagningsprogram. Fastighetskontoret ansvarar för kontroll av Västra Verken medan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ansvarar för Skälbytippen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 18 (21)

Aktivitet Tidplan Status

Vid upprättande av en marksaneringsplan ska gamla deponier inkl. skyddszoner inkluderas

2005-2006 I ”Handlingsplan för förorenade markområden”, daterad 2006-04-13, listas de fem aktuella deponierna: Lötbo, Gnällan, Västra Verken, Skälby och Lugna Gatan.

Återställningsplan för södra delen av Gryta deponi, t.ex. ”Ecopark”

2009 KLIMP-stöd beviljades till anläggande en s k Ecopark inom området, men projektet har inte genomförts av kostnadsskäl.

Biogasbuss för studiebesök på Gryta avfallsstation

2005-2009 Pågår fortlöpande. Biogasbussar beställs vid behov från VL.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. En ny deponi på Gryta togs i drift i januari 2009 och är den enda aktiva deponin inom kommunen. Punkt 2: Målet är uppnått. I deponeringsavgiften ingår sedan 2009 medel för framtida sluttäckningsbehov. Punkt 3: Målet är uppnått. Målet är uppnått med avseende på de krav för måluppfyllelse som specificerades i avfallsplanen, dvs. genomförande av aktiviteterna i handlingsprogrammet. 1.5 Inriktningsmål 5 Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas genom den fysiska planeringen. Effektmål 5.1 Mark för olika typer av anläggningar för omhändertagande av avfall ska tillgodoses i den fysiska planeringen.

Aktivitet Tidplan Status

Inom den översiktliga planeringen ska områdena Gryta och Kallmora markeras som framtida områden för deponering

vid nästa revidering av ÖP

Både Gryta och Kallmora finns med i förslaget till ny ÖP, Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050.

Dnr: 2013/287-KS

19 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Aktivitet Tidplan Status

Vid upprättande av en marksaneringsplan ska gamla deponier inkl. skyddszoner inkluderas

2005-2006 I ”Handlingsplan för förorenade markområden”, daterad 2006-04-13, listas de fem aktuella deponierna: Lötbo, Gnällan, Västra Verken, Skälby och Lugna Gatan.

Återställningsplan för södra delen av Gryta deponi, t.ex. ”Ecopark”

2009 KLIMP-stöd beviljades till anläggande en s k Ecopark inom området, men projektet har inte genomförts av kostnadsskäl.

Biogasbuss för studiebesök på Gryta avfallsstation

2005-2009 Pågår fortlöpande. Biogasbussar beställs vid behov från VL.

Uppföljning effektmål Punkt 1: Målet är uppnått. En ny deponi på Gryta togs i drift i januari 2009 och är den enda aktiva deponin inom kommunen. Punkt 2: Målet är uppnått. I deponeringsavgiften ingår sedan 2009 medel för framtida sluttäckningsbehov. Punkt 3: Målet är uppnått. Målet är uppnått med avseende på de krav för måluppfyllelse som specificerades i avfallsplanen, dvs. genomförande av aktiviteterna i handlingsprogrammet. 1.5 Inriktningsmål 5 Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas genom den fysiska planeringen. Effektmål 5.1 Mark för olika typer av anläggningar för omhändertagande av avfall ska tillgodoses i den fysiska planeringen.

Aktivitet Tidplan Status

Inom den översiktliga planeringen ska områdena Gryta och Kallmora markeras som framtida områden för deponering

vid nästa revidering av ÖP

Både Gryta och Kallmora finns med i förslaget till ny ÖP, Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050.

Aktivitet Tidplan Status

Större områden för återvinningsverksamhet ska markeras i den fördjupade översiktsplanen och följs upp med skyddsbestämmelser etc. vid detaljplaneläggning

2005-2009 Bevakas fortlöpande. Någon etablering av större återvinningsverksamhet i kommunen har dock inte skett under planperioden.

Behovet av återvinningscentraler, ”Återbruk”, beaktas vid nyplanering och detaljplanering, nuvarande tillgänglighet till befintliga ”Återbruk” som idag, med anläggningar i Bäckby, Ängsgärdet, Stenby, Gryta, Hälla och Skultuna upprätthålls

2005-2009 Beaktas fortlöpande. Enligt den s k Återbruksutredningen (2007) avsåg Vafab Miljö AB att tillsammans med Västerås stad utreda förutsättningarna för ett sjunde Återbruk i Västerås. Utredningen har dock inte genomförts då det inte bedömts som kostnadseffektivt.

Ytor för miljöbodar pekas ut vid detaljplaneläggning av nya bostäder

2005-2009 Utförs fortlöpande.

Västerås kommuns policy för insamling av förpackningar och returpapper ska följas

2005-2009 Policyn ligger till grund för de återkommande samrådsmötena med materialbolagen. Någon översyn och revidering av policyn har dock inte skett (revidering kan bli aktuell efter pågående översyn på riksplanet).

Vid byggsamrådet ska avfallshanteringen beaktas i enlighet med ”Miljörosen för huset och inomhusmiljön” och ”Råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfall”

2005-2009 Enligt uppgift från Stadsbyggnadskontoret tillämpas ”Miljörosen” inte regelmässigt. Inte heller beaktas ”Råd och anvisningar” rutinmässigt.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. De flesta aktiviteter är genomförda eller pågår fortlöpande.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019 20 (21)

Effektmål 5.2 Riktlinjer för markanvändning och byggnadsutformning med hänsyn till avfallshanteringens behov ses över i enlighet med PBL- (Plan- och bygglagen) kommitténs riktlinjer.

Aktivitet Tidplan Status

Revidering av ”Råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfall”, kompletteras med råd om insamling av köksavfall

2005 Förslag till ”Råd och anvisningar” har tagits fram tillsammans med övriga kommuner i VafabMiljö-regionen. Det är nu upp till kommunerna att använda materialet i praktisk tillämpning.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Reviderade ”Råd & anvisningar” bör fastställas och tillämpas konsekvent vid fysisk planering. Effektmål 5.3 Förslag till områdesbestämmelser för Gryta avfallsstation m.m. ska finnas framtaget under 2005.

Aktivitet Tidplan Status

Upprätta områdesbestämmelser för Gryta avfallsanläggning

2005 Områdesbestämmelser för Gryta avfallsanläggning fastställdes 2012.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Områdesbestämmelserna för Gryta avfallsanläggning fastställdes 2012.

Dnr: 2013/287-KS

21 (21)Bilaga 5 Avfallsplan 2014 - 2019

Effektmål 5.2 Riktlinjer för markanvändning och byggnadsutformning med hänsyn till avfallshanteringens behov ses över i enlighet med PBL- (Plan- och bygglagen) kommitténs riktlinjer.

Aktivitet Tidplan Status

Revidering av ”Råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfall”, kompletteras med råd om insamling av köksavfall

2005 Förslag till ”Råd och anvisningar” har tagits fram tillsammans med övriga kommuner i VafabMiljö-regionen. Det är nu upp till kommunerna att använda materialet i praktisk tillämpning.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Reviderade ”Råd & anvisningar” bör fastställas och tillämpas konsekvent vid fysisk planering. Effektmål 5.3 Förslag till områdesbestämmelser för Gryta avfallsstation m.m. ska finnas framtaget under 2005.

Aktivitet Tidplan Status

Upprätta områdesbestämmelser för Gryta avfallsanläggning

2005 Områdesbestämmelser för Gryta avfallsanläggning fastställdes 2012.

Uppföljning effektmål Målet är uppnått. Områdesbestämmelserna för Gryta avfallsanläggning fastställdes 2012.

Effektmål 5.4 Planmässiga förutsättningar för ett nytt regionalt avfallsupplag för kommunalt avfall ska finnas framtaget 2006 för att det nya upplaget ska vara etablerat 2008.

Aktivitet Tidplan Status

Ansökan om tillstånd för en ny deponi enligt miljöbalken ska lämnas till Miljödomstolen

juni 2005 Tillstånd beviljades i februari 2007 genom beslut i Miljödomstolen.

Byggprocessen för deponin: projektering, upphandling

Genomfört.

Byggprocessen för deponin: byggnation etapp 1

Etapp 1 av deponin, 5 ha, är färdigställd. Invigning skedde den 8 januari 2009

Uppföljning effektmål Målet är uppfyllt. Tillstånd beviljades i februari 2007 genom beslut i Miljödomstolen. Nya deponin vid Gryta avfallsstation togs i bruk den 8 januari 2009.

Bilaga 6

Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplan för Västerås stad 2014-2019

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (24)

Dnr: 2013/287-KS

3 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

Icke-teknisk sammanfattning Västerås stad har tagit fram ett förslag till avfallsplan för år 2014-2019. Avfallsplanen är en revidering och omarbetning av den tidigare avfallsplanen från år 2005 med bland annat anpassning till gällande krav på innehåll i en kommunal avfallsplan och nya nationella mål, uppdatering av beskrivande delar och nya mål och åtgärder. Syftet med avfallsplanen för Västerås stad är bland annat att minska avfallets mängd och farlighet samt att öka materialåtervinningen inklusive biologisk behandling. Genomförandet av avfallsplanen kan medföra flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning i miljön, vilket är positivt från hållbarhetssynpunkt. De målområden som på lång sikt kan medföra störst betydande miljöpåverkan, i övervägande positiv påverkan, bedöms vara mål för att minska avfallets mängd och farlighet samt mål för resurshållning. De flesta åtgärderna i avfallsplanen utgörs av utredningar eller informationsinsatser. Utfallet av dessa åtgärder är osäkra och svåra att bedöma i dagsläget. Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt om informationsinsatserna följs av förändrat beteende hos en stor andel av invånarna, kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det finns en risk för att motivationen för sorteringen minskar, exempelvis till följd av svängningar i attityder allmänt i samhället. I kommunikationsarbetet kommer därför bland annat miljövinsterna att lyftas fram ännu mer för att bibehålla och öka motivationen hos invånarna att sortera avfall, både för ökad materialåtervinning inklusive biologisk behandling och för ökad återanvändning. Flera åtgärder utgörs av utredningar. Om, eller när, utredningarna följs av fysiska åtgärder, exempelvis fler insamlingsplatser, kan de positiva effekterna bli stora. En utredning som får stor betydelse handlar om hur aska och sorteringsrester från samförbränningsanläggningen ska omhändertas och nyttiggöras på ett miljömässigt och ur resurshushållningssynpunkt långsiktigt hållbart sätt. En annan åtgärd handlar om hur servicenivån vid insamling av förpackningar och tidningar kan bidra till ökad källsortering. Åtgärderna syftar till positiv miljöpåverkan, men kan även medföra vissa negativa effekter. Till följd av en ökning av fastighetsnära insamling kan fler insamlingsplatser komma att etableras och ge upphov till en ökning av transporter med tunga fordon vid tömning av kärl. Den negativa miljöpåverkan motverkas av att transporter med insamlingsfordon i huvudsak sker med fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel och ersätter i viss utsträckning enskilda transporter med personbilar som drivs av fossila drivmedel. För att ytterligare minimera påverkan från transporter kommer fortsatt arbete med exempelvis ruttplanering för att samordna insamlingen av avfall för återvinning till avfallsanläggningar att ske. Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanens inriktning ligga i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (24)

Innehåll 1 INLEDNING ................................................................................................................ 5

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................... 5 1.2 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING ....................................................................................................... 5 1.3 SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING .............................................................................. 5

2 AVFALLSPLAN FÖR VÄSTERÅS STAD 2014 – 2019 .................................................... 6 2.1 AVFALLSPLANENS SYFTE.............................................................................................................. 6 2.2 AVFALLSPLANENS INNEHÅLL ....................................................................................................... 6 2.3 AVFALLSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM ....................................... 7

3 BEDÖMNINGSGRUNDER ............................................................................................. 7 3.1 AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................................................... 7

3.1.1 Miljöaspekter ............................................................................................... 7 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning ...................................................... 8 3.1.3 Avgränsning i sak ........................................................................................ 9 3.1.4 Problem vid sammanställning ..................................................................... 9

3.2 ALTERNATIV TILL AVFALLSPLAN ................................................................................................. 9 3.2.1 Nollalternativet ............................................................................................ 9 3.2.2 Andra alternativ ........................................................................................... 9

3.3 UNDERLAG ................................................................................................................................... 9 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL ................................................................ 10

4 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ................................................................................ 12 4.1 MÄNNISKORS HÄLSA.................................................................................................................. 12

4.1.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 12 4.1.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 13 4.1.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 14 4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan......................................... 14

4.2 LUFT OCH KLIMATFAKTORER ..................................................................................................... 15 4.2.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 15 4.2.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 16 4.2.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 16 4.2.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan......................................... 17

4.3 MATERIELLA RESURSER ............................................................................................................. 17 4.3.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 17 4.3.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 18 4.3.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 19 4.3.4 Åtgärder för att minska negativ, eller optimera positiv påverkan ............. 20

4.4 INBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER .......................................... 20 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ............................................................................ 21

5.1 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................... 21 5.2 NATIONELLA MILJÖMÅL ............................................................................................................. 21 5.3 ÅTGÄRDER MOT NEGATIV PÅVERKAN ........................................................................................ 22

6 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ............................ 23 7 REFERENSER ........................................................................................................... 24

Dnr: 2013/287-KS

5 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

Innehåll 1 INLEDNING ................................................................................................................ 5

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................... 5 1.2 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING ....................................................................................................... 5 1.3 SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING .............................................................................. 5

2 AVFALLSPLAN FÖR VÄSTERÅS STAD 2014 – 2019 .................................................... 6 2.1 AVFALLSPLANENS SYFTE.............................................................................................................. 6 2.2 AVFALLSPLANENS INNEHÅLL ....................................................................................................... 6 2.3 AVFALLSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM ....................................... 7

3 BEDÖMNINGSGRUNDER ............................................................................................. 7 3.1 AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................................................... 7

3.1.1 Miljöaspekter ............................................................................................... 7 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning ...................................................... 8 3.1.3 Avgränsning i sak ........................................................................................ 9 3.1.4 Problem vid sammanställning ..................................................................... 9

3.2 ALTERNATIV TILL AVFALLSPLAN ................................................................................................. 9 3.2.1 Nollalternativet ............................................................................................ 9 3.2.2 Andra alternativ ........................................................................................... 9

3.3 UNDERLAG ................................................................................................................................... 9 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL ................................................................ 10

4 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ................................................................................ 12 4.1 MÄNNISKORS HÄLSA.................................................................................................................. 12

4.1.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 12 4.1.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 13 4.1.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 14 4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan......................................... 14

4.2 LUFT OCH KLIMATFAKTORER ..................................................................................................... 15 4.2.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 15 4.2.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 16 4.2.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 16 4.2.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan......................................... 17

4.3 MATERIELLA RESURSER ............................................................................................................. 17 4.3.1 Nuläge och förutsättningar ........................................................................ 17 4.3.2 Negativ miljöpåverkan .............................................................................. 18 4.3.3 Positiv miljöpåverkan ................................................................................ 19 4.3.4 Åtgärder för att minska negativ, eller optimera positiv påverkan ............. 20

4.4 INBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER .......................................... 20 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ............................................................................ 21

5.1 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................... 21 5.2 NATIONELLA MILJÖMÅL ............................................................................................................. 21 5.3 ÅTGÄRDER MOT NEGATIV PÅVERKAN ........................................................................................ 22

6 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ............................ 23 7 REFERENSER ........................................................................................................... 24

1 Inledning 1.1 Bakgrund Västerås stad har tagit fram ett förslag till avfallsplan för år 2014-2019. Avfallsplanen är en revidering och omarbetning av den tidigare avfallsplanen från år 2005 med bland annat anpassning till gällande krav på innehåll i en kommunal avfallsplan och nya nationella mål, uppdatering av beskrivande delar och nya mål och åtgärder. 1.2 Behov av miljöbedömning Enligt 6 kap 11 § miljöbalken gäller generellt att planer som upprättas av myndigheter och krävs i lag eller annan författning ska miljöbedömas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i avfallsplanen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen om betydande miljöpåverkan utgår från Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 3§ första stycket eller bilaga 3 till ovan nämnda förordning och planen är en avfallsplan ska genomförandet av planen, eller en ändring av denna, antas medföra en betydande miljöpåverkan. I det här fallet har följande bedömning om betydande miljöpåverkan gjorts: Planen anger förutsättningar för kommande tillstånd, exempelvis för anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall, mellanlagring och biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall. Verksamhet som avses är främst:

• Gryta avfallsanläggning där det bland annat sker deponering • Växtkrafts anläggning för biologisk behandling och tillverkning av biogas • Mälarenergis samförbränningsanläggning för energiutvinning ur bland annat

avfall Genomförandet av avfallsplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan och den ska därmed miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivning Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas inom ramen för miljöbedömningen ska bland annat garantera att de som beslutar om planen har kännedom om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (24)

2 Avfallsplan för Västerås stad 2014 – 2019 2.1 Avfallsplanens syfte Syftet med avfallsplanen för Västerås stad är främst att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

• Ange mål och åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

2.2 Avfallsplanens innehåll Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan. I avfallsplanen redovisas mål och åtgärder för avfallshanteringen, avfallsmängder, behandling av avfallet, avfallshanteringens miljöpåverkan (föreliggande miljökonsekvensbeskrivning), ekonomi, kommunala styrmedel, organisation, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall, nedlagda deponier, gällande lagstiftning, nulägesbeskrivning och uppföljning av föregående avfallsplan. Målstrukturen innefattar sex målområden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

De åtgärder som finns i planen för att nå målen återfinns i sin helhet i avfallsplanen i kapitlet Mål och åtgärder. Åtgärderna syftar till att minska avfallsmängden, öka återanvändningen, minska miljöbelastningen, öka återvinningen och samtidigt ha människan i fokus. Åtgärderna syftar till positiv miljöpåverkan, men kan även medföra vissa negativa effekter. För att kommunens invånare ska kunna sortera sitt avfall bättre kan det exempelvis behövas mer information samt utveckling av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ökad sortering av avfall kan medföra ökad mängd transporter när mängden av olika sorters avfall som ska samlas in var för sig ökar och samtidigt ska transporteras långa sträckor till olika återvinningsanläggningar. De flesta åtgärder handlar om information, utredningar och projekt för att på olika sätt förbättra dagens avfallshantering. Informationsinsatser som föreslås berör till exempel återanvändning, matsvinn, farligt avfall, elavfall, matavfallsinsamling, materialåtervinning och nedskräpning. Utredningar och projekt som föreslås berör till exempel återanvändning och återvinning av avfall från återvinningscentraler, fastighetsnära insamling av förpackningar, förpackat

Dnr: 2013/287-KS

7 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

2 Avfallsplan för Västerås stad 2014 – 2019 2.1 Avfallsplanens syfte Syftet med avfallsplanen för Västerås stad är främst att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

• Ange mål och åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

2.2 Avfallsplanens innehåll Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan. I avfallsplanen redovisas mål och åtgärder för avfallshanteringen, avfallsmängder, behandling av avfallet, avfallshanteringens miljöpåverkan (föreliggande miljökonsekvensbeskrivning), ekonomi, kommunala styrmedel, organisation, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall, nedlagda deponier, gällande lagstiftning, nulägesbeskrivning och uppföljning av föregående avfallsplan. Målstrukturen innefattar sex målområden:

1. Avfallets mängd och farlighet 2. Resurshushållning 3. Hälsa och miljö 4. Ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen 6. Nedskräpning

De åtgärder som finns i planen för att nå målen återfinns i sin helhet i avfallsplanen i kapitlet Mål och åtgärder. Åtgärderna syftar till att minska avfallsmängden, öka återanvändningen, minska miljöbelastningen, öka återvinningen och samtidigt ha människan i fokus. Åtgärderna syftar till positiv miljöpåverkan, men kan även medföra vissa negativa effekter. För att kommunens invånare ska kunna sortera sitt avfall bättre kan det exempelvis behövas mer information samt utveckling av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ökad sortering av avfall kan medföra ökad mängd transporter när mängden av olika sorters avfall som ska samlas in var för sig ökar och samtidigt ska transporteras långa sträckor till olika återvinningsanläggningar. De flesta åtgärder handlar om information, utredningar och projekt för att på olika sätt förbättra dagens avfallshantering. Informationsinsatser som föreslås berör till exempel återanvändning, matsvinn, farligt avfall, elavfall, matavfallsinsamling, materialåtervinning och nedskräpning. Utredningar och projekt som föreslås berör till exempel återanvändning och återvinning av avfall från återvinningscentraler, fastighetsnära insamling av förpackningar, förpackat

livsmedelsavfall, källsortering i kommunala verksamheter, nedlagda deponier och omhändertagande av aska och sorteringsrester från den nya samförbränningsanläggningen där energiutvinning av avfall kommer att ske. För utförligare information om avfallsplanens innehåll hänvisas till plandokumentet ”Avfallsplan för Västerås stad 2014-2019”. 2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program Avfallsplanen förhåller sig till andra planer, program och strategier genom att både påverkas av och påverka dessa planer och program. Relevanta planer, program och strategier som kan påverka avfallsplanen och som avfallsplanen kan utgöra underlag till är exempelvis:

• Klimatprogram 2012 för Västerås stad med tillhörande handlingsplan

• Miljöprogrammet för 2005-2025

• Vattenplan

• Strategiska planen 2012-2015

• Översiktsplan 2026

• Fördjupad översiktsplan

• Detaljplaner

• Regional avfallsplan 2009 – 2012 för VafabMiljö-regionen

• Sveriges nationella avfallsplan 2012-2017

3 Bedömningsgrunder 3.1 Avgränsningar

3.1.1 Miljöaspekter Redovisningen i MKB:n fokuseras på de mest väsentliga miljöaspekterna. Väsentliga miljöaspekter är viktiga frågor för hur stor miljöpåverkan avfallshanteringen ger upphov till. Tyngdpunkten i MKB:n ligger på de avfallsfrågor där Västerås stad har rådighet över hanteringen och behandlingen av avfallet. Väsentliga miljöaspekter för avfallshanteringen bedöms vara:

• Människors hälsa

• Luft och klimatfaktorer

• Materiella resurser För åtgärder i avfallsplanen som innebär att mark tas i anspråk beskrivs påverkan på människors hälsa/rekreation eftersom det i avfallsplanen särskilt anger att det är antalet

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (24)

insamlingsplatser i tätort som behöver öka. Därmed antas att det inte blir frågan om att ta i anspråk mark som kan vara värdefull för djur och natur. Detta bör naturligtvis säkerställas i planeringsprocessen eftersom värdefulla biotoper kan förekomma även inom tätort, men det omnämns inte ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan på människors hälsa till följd av eventuella utsläpp av miljöfarliga ämnen kan även påverka djur och natur. Detta berörs dock endast tillsammans med beskrivning av människors hälsa och inte under egen rubrik. Enligt 6 kap. 11 § Miljöbalken är det planens genomförande som ska miljöbedömas. Genomförandet av avfallsplanen är planens åtgärder för att nå avfallsplanens fastställda mål. Åtgärderna miljöbedöms utgående från ovan nämnda miljöaspekter. Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad och den kunskap som finns tillgänglig. I likhet med vad som är normalt för miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program av detta slag, görs ingen djupgående beräkning av konsekvenser, som exempelvis i en livscykelanalys (LCA). Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i avfallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Detta avsnitt placeras i MKB-dokumentet i detta fall. Miljöpåverkan från de anläggningar som finns inom kommunen beskrivs inte i detalj utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar. En avfallsplan är ett strategiskt dokument i jämförelse med exempelvis en detaljplan som är en fysisk plan och utfallet av planerade åtgärder i en avfallsplan kan därför vara svårt att bedöma i jämförelse med fysiska åtgärder i en detaljplan. För att helt uppfylla samtliga långsiktiga inriktningsmål som slås fast genom denna avfallsplan krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål. 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning Miljöbedömning och MKB fokuserar på påverkan i Västerås. Påverkan från avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför kommungränsen förekommer i stor utsträckning. Transporternas miljöåverkan bedöms därför generellt. Tidsmässigt avgränsas bedömningen till det tidsperspektiv som effektmål har formulerats, d.v.s. till år 2019.

Dnr: 2013/287-KS

9 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

insamlingsplatser i tätort som behöver öka. Därmed antas att det inte blir frågan om att ta i anspråk mark som kan vara värdefull för djur och natur. Detta bör naturligtvis säkerställas i planeringsprocessen eftersom värdefulla biotoper kan förekomma även inom tätort, men det omnämns inte ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan på människors hälsa till följd av eventuella utsläpp av miljöfarliga ämnen kan även påverka djur och natur. Detta berörs dock endast tillsammans med beskrivning av människors hälsa och inte under egen rubrik. Enligt 6 kap. 11 § Miljöbalken är det planens genomförande som ska miljöbedömas. Genomförandet av avfallsplanen är planens åtgärder för att nå avfallsplanens fastställda mål. Åtgärderna miljöbedöms utgående från ovan nämnda miljöaspekter. Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad och den kunskap som finns tillgänglig. I likhet med vad som är normalt för miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program av detta slag, görs ingen djupgående beräkning av konsekvenser, som exempelvis i en livscykelanalys (LCA). Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i avfallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Detta avsnitt placeras i MKB-dokumentet i detta fall. Miljöpåverkan från de anläggningar som finns inom kommunen beskrivs inte i detalj utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar. En avfallsplan är ett strategiskt dokument i jämförelse med exempelvis en detaljplan som är en fysisk plan och utfallet av planerade åtgärder i en avfallsplan kan därför vara svårt att bedöma i jämförelse med fysiska åtgärder i en detaljplan. För att helt uppfylla samtliga långsiktiga inriktningsmål som slås fast genom denna avfallsplan krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål. 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning Miljöbedömning och MKB fokuserar på påverkan i Västerås. Påverkan från avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför kommungränsen förekommer i stor utsträckning. Transporternas miljöåverkan bedöms därför generellt. Tidsmässigt avgränsas bedömningen till det tidsperspektiv som effektmål har formulerats, d.v.s. till år 2019.

3.1.3 Avgränsning i sak Människors hälsa, luft och klimatfaktorer samt materiella resurser är de miljöaspekter som bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen. Människors hälsa omfattar rekreation och friluftsliv, buller samt risker och störningar. Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till global uppvärmning och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Materiella resurser omfattar återanvändning och materialåtervinning, hantering och omhändertagande av farligt avfall, hållbar konsumtion samt naturresurser i form av naturtillgångar. 3.1.4 Problem vid sammanställning Avfallsplanen för Västerås stad är en strategisk plan som ligger till grund för mer konkreta verksamhetsplaner. Åtgärderna i avfallsplanen är således inte så detaljerade att fysiska platser för exempelvis nya insamlingsplatser utpekas. De flesta åtgärder handlar om information, utredningar och projekt för att på olika sätt förbättra dagens system för avfallshantering. Utfallet, eller resultatet, av dessa åtgärder är svårt att förutsäga. I denna MKB beskrivs den miljöpåverkan som åtgärden skulle kunna ge upphov till utifrån syftet med åtgärden. 3.2 Alternativ till avfallsplan Enligt miljöbalken ska i en MKB ”rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas”. 3.2.1 Nollalternativet Enligt Miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs beskrivas. Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagen avfallsplan inte genomförs. Om inte förslaget till ny avfallsplan genomförs skulle föregående avfallsplan kvarstå och fortsätta gälla. Föregående plan antogs år 2005 vilket är tiden före Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:06) och allmänna råd avseende innehåll och utformning av kommunala avfallsplaner. Föregående plan antogs även innan kraven på miljöbedömning av planer och program fördes in i svensk lagstiftning. Nollalternativet innebär därmed att avfallsplanen inte skulle uppfylla nu gällande lagstiftning och är således inte ett relevant alternativ att jämföra föreslagen plan mot. 3.2.2 Andra alternativ En alternativ avfallsplan med helt annan inriktning än den som kommer att föreslås, bedöms inte vara relevant. Med de resurser och den organisation som bedöms vara tillgänglig under planperioden bedöms de föreslagna åtgärderna och nivåerna på mål vara rimliga. Därför bedöms det inte vara aktuellt att beakta alternativ för enskilda åtgärder eller mål, exempelvis med avseende på målnivå eller vilka åtgärder som föreslås genomföras för att uppnå ett visst mål. 3.3 Underlag Bedömningen av planens påverkan bygger på bakgrundsfakta avseende de värden och förutsättningar som finns idag. Uppgifter om detta har hämtats från förslag till

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 10 (24)

Renhållningsordning för Västerås stad, Avfallsplan för 2014 – 2019 med tillhörande underlagsmaterial. Viktiga källor redovisas i referenslistan till denna MKB. 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för:

• Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden) • Vatten (normer för statusklassificering) • Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av

bullerkällor) • Utomhusluft (normer för halter)

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och åtgärderna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa. Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten trädde i kraft 1 september 2001. Miljökvalitetsnormerna om fiskevatten tillämpas på de fiskevatten som Naturvårdsverket föreskriver. Fiskevattnen skall klassificeras som laxfiskvatten eller annat fiskevatten. Vilka fiskevatten som berörs regleras i NSF 2002:6. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten överskrids. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft 1 augusti 2004. Miljökvalitetsnormerna baseras på den status en vattenförekomst har fått i statusklassificeringen. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet. Med ytvattenstatus menas det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller trädde i kraft 1 september 2004. Som omgivningsbuller klassas buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids. Förordningen om föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) trädde i kraft den 8 juni 2010. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfallsplanen påverkar dock främst följande mål:

• Begränsad klimatpåverkan • God bebyggd miljö

Dnr: 2013/287-KS

11 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

Renhållningsordning för Västerås stad, Avfallsplan för 2014 – 2019 med tillhörande underlagsmaterial. Viktiga källor redovisas i referenslistan till denna MKB. 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för:

• Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden) • Vatten (normer för statusklassificering) • Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av

bullerkällor) • Utomhusluft (normer för halter)

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och åtgärderna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa. Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten trädde i kraft 1 september 2001. Miljökvalitetsnormerna om fiskevatten tillämpas på de fiskevatten som Naturvårdsverket föreskriver. Fiskevattnen skall klassificeras som laxfiskvatten eller annat fiskevatten. Vilka fiskevatten som berörs regleras i NSF 2002:6. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten överskrids. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft 1 augusti 2004. Miljökvalitetsnormerna baseras på den status en vattenförekomst har fått i statusklassificeringen. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet. Med ytvattenstatus menas det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller trädde i kraft 1 september 2004. Som omgivningsbuller klassas buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids. Förordningen om föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) trädde i kraft den 8 juni 2010. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfallsplanen påverkar dock främst följande mål:

• Begränsad klimatpåverkan • God bebyggd miljö

• Giftfri miljö • Frisk luft

De föreslagna etappmålen till miljökvalitetsmålen har varit vägledande i processen att formulera mål och åtgärder i avfallsplanen. Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder. Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” samt ”frisk luft” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska avfallets mängd, minska matsvinn, öka återvinningen och därigenom minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder som påverkar dessa mål är exempelvis utökning av fastighetsnära insamling, aktiviteter på skolor och äldreboenden för att minska matsvinn, informationsinsatser för ökad utsortering av matavfall samt informationsinsatser som avses bidra till förändrade konsumtionsmönster hos invånarna. Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt i avfallsplanen genom åtgärder som syftar till att förbättra hanteringen av farligt avfall samt att insamling lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Förbättrad kontroll av nedlagda deponier främjar även miljökvalitetsmålet. Västerås stad har redan idag insamling av matavfall och bidrar därmed till att det nationella etappmålet om biologisk behandling av matavfall ska kunna uppnås. Ytterligare förbättringar i insamlingssystemet för matavfall planeras ske i Västerås. Det finns ytterligare ett nationellt etappmål för avfallshantering och det är att minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet ska återanvändas eller återvinnas. I avfallsplanen för Västerås stad anges motsvarande mål. Västerås stad har möjligheter att påverka eller följa upp mängden bygg- och rivningsavfall via bygg- och rivningslov samt via tillsyn. Genomförandet av den föreslagna avfallsplanen bedöms dock bidra i mycket liten utsträckning till att det nationella etappmålet uppnås. I den nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket tagit fram finns mål som har varit vägledande i arbetet med förslaget till Västerås stads avfallsplan. Flera av de föreslagna målen ansluter till målen i den nationella avfallsplanen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 12 (24)

4 Betydande miljöpåverkan Här bedöms hur genomförande av avfallsplanen påverkar miljön utifrån de föreslagna väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen. Varje enskilt effektmål och varje enskild åtgärd kommenteras inte utan en bedömning görs utifrån hur effektmål och åtgärder inom respektive målområde sammantaget påverkar miljön.

4.1 Människors Hälsa Miljöbedömning i denna MKB av människors hälsa omfattar rekreation och friluftsliv, buller, luft samt risker och störningar.

De målområden i avfallsplanen som kan ha betydande miljöpåverkan på människors hälsa är: Målområde 1. avfallets mängd och farlighet, Målområde 2. resurshushållning, Målområde 3. hälsa och miljö, Målområde 5. mark och utrymmen samt Målområde 6. nedskräpning. 4.1.1 Nuläge och förutsättningar Avfallsinsamling ger upphov till buller, både från fordon och från hantering av behållare för avfall, exempelvis från tömning av behållare som innehåller sorterade glasförpackningar. Bullerstörningar är en ökande hälsofara. Enligt Trafikverket är trafikbuller den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Över två miljoner människor i Sverige är utsatta för buller som överskrider de riktvärden som riksdagen satt upp. När trafiken ökar, och allt fler bosätter sig i städer, ökar problemen. Trenden att förtäta bostadsbebyggelsen i centrala lägen reser också nya frågor – till exempel om vad som egentligen kan betraktas som en god stadsmiljö och vem som har ansvaret för den. Buller och störd sömn gör människor stressade, irriterade och trötta. Det kan leda till högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. Riksdagen har lagt fast det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, i vilket det ingår att störningarna från trafikbuller ska minska. Avfallsinsamling tar i anspråk mark, både för behandlingsanläggningar och för små och stora insamlingsplatser, exempelvis i form av Återbruk, återvinningsstationer och fastighetsnära insamlingsplatser. I många fall finns andra alternativa, allmänna eller enskilda intressen för den marken. När det är naturmark som tas i anspråk kan den ha ett värde för djur och växter, men även för människors rekreation. Vistelse i parker och naturområden har stor betydelse för människors välbefinnande. Det medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Avfallshanteringen ger upphov till utsläpp till luft, vilket kan ge effekt på människors hälsa. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till luft behandlas i kapitel 4.2.

Dnr: 2013/287-KS

13 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

4 Betydande miljöpåverkan Här bedöms hur genomförande av avfallsplanen påverkar miljön utifrån de föreslagna väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen. Varje enskilt effektmål och varje enskild åtgärd kommenteras inte utan en bedömning görs utifrån hur effektmål och åtgärder inom respektive målområde sammantaget påverkar miljön.

4.1 Människors Hälsa Miljöbedömning i denna MKB av människors hälsa omfattar rekreation och friluftsliv, buller, luft samt risker och störningar.

De målområden i avfallsplanen som kan ha betydande miljöpåverkan på människors hälsa är: Målområde 1. avfallets mängd och farlighet, Målområde 2. resurshushållning, Målområde 3. hälsa och miljö, Målområde 5. mark och utrymmen samt Målområde 6. nedskräpning. 4.1.1 Nuläge och förutsättningar Avfallsinsamling ger upphov till buller, både från fordon och från hantering av behållare för avfall, exempelvis från tömning av behållare som innehåller sorterade glasförpackningar. Bullerstörningar är en ökande hälsofara. Enligt Trafikverket är trafikbuller den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Över två miljoner människor i Sverige är utsatta för buller som överskrider de riktvärden som riksdagen satt upp. När trafiken ökar, och allt fler bosätter sig i städer, ökar problemen. Trenden att förtäta bostadsbebyggelsen i centrala lägen reser också nya frågor – till exempel om vad som egentligen kan betraktas som en god stadsmiljö och vem som har ansvaret för den. Buller och störd sömn gör människor stressade, irriterade och trötta. Det kan leda till högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. Riksdagen har lagt fast det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, i vilket det ingår att störningarna från trafikbuller ska minska. Avfallsinsamling tar i anspråk mark, både för behandlingsanläggningar och för små och stora insamlingsplatser, exempelvis i form av Återbruk, återvinningsstationer och fastighetsnära insamlingsplatser. I många fall finns andra alternativa, allmänna eller enskilda intressen för den marken. När det är naturmark som tas i anspråk kan den ha ett värde för djur och växter, men även för människors rekreation. Vistelse i parker och naturområden har stor betydelse för människors välbefinnande. Det medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Avfallshanteringen ger upphov till utsläpp till luft, vilket kan ge effekt på människors hälsa. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till luft behandlas i kapitel 4.2.

Avfallshanteringen ger även upphov till utsläpp till mark och vatten, vilket kan ge effekt på människors hälsa om det sker exponering för farliga ämnen. Utsläpp till mark och vatten kan ske dels i form av lakvatten från aktiva och nedlagda deponier och dels till följd av olyckor och spill vid hantering av farligt avfall. Utsläpp till mark och vatten kan även ske till följd av utlakning av farliga ämnen från askor. Västerås kraftvärmeverk ger upphov till drygt 60 000 ton askor i form av bottenaska, bäddsand och flygaska. Hela kraftvärmeverket inklusive samförbränningsanläggningen bedöms producera ca 130 000 ton askor totalt1. Askorna från den nuvarande anläggningen används för olika ändamål och detta anmäls till tillsynsmyndigheten separat för varje tillfälle. Mälarenergi arbetar för att den bäddsand som kommer att uppstå i samförbrännings-anläggningen ska kunna användas för anläggningsändamål på samma sätt som aska från kol- och torvförbränning används idag. För flygaska pågår ett arbete med att förbereda tillståndsansökan för att använda askan vid återställning av de nedlagda bergrum som finns i anslutning till kraftvärmeverket. Bergrummet underhålls idag av Mälarenergi och vatten pumpas kontinuerligt ut tills återställning kan ske.2 4.1.2 Negativ miljöpåverkan I avfallsplanen anges åtgärder för att utreda fler insamlingsplatser, exempelvis i form av fastighetsnära insamlingsplatser eller återvinningsstationer lokalt i bostadsområdena. Negativ påverkan kan uppstå om ökad fastighetsnära insamling ger upphov till ökad risk för bullerstörning vid transporter och tömning nära bostäder. Fler insamlingsplatser kan även medföra negativ påverkan ur rekreationssynpunkt om grönområden försvinner när insamlingsplatser etableras. Omfattning och utformning av fastighetsnära insamlingsplatser ingår främst i åtgärder inom målområde 2 och 5. Idag har en stor andel av flerbostadshusen fastighetsnära hämtning av förpackningar, tidningar och grovavfall. Åtgärder i planen handlar om att utöka den fastighetsnära insamlingen. Påverkans omfattning gällande buller och rekreation är direkt anknuten till placering av den fastighetsnära insamlingen. Negativ påverkan med avseende på buller bedöms som liten eftersom transporter vid tömning normalt sett endast sker vid något tillfälle per vecka samt under en kort tid. Negativ påverkan på möjligheter till rekreation bedöms också som liten eftersom de insamlingsplatser som kan bli aktuella bedöms vara små, lokala platser för behållare som betjänar enskilda fastigheter eller det närliggande bostadsområdet och därför inte bör behöva störa exempelvis lokala strövstråk. I dagsläget är det inte klarlagt hur askorna från den planerade samförbrännings-anläggningen ska användas. Om askan exempelvis lagras i lokala bergrum som sedan vattenfylls finns det en risk för utlakning av farliga ämnen till grundvattnet och Mälaren. I

1 Källa: MKB till tillståndsansökan, daterad 2010-10-27. 2 Källa: Skrivelse till kommunstyrelsen från Mälarenergi, daterad 2011-05-02.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 14 (24)

avfallsplanen föreslås att en utredning som syftar till att klarlägga hur aska och sorteringsrester ska omhändertas genomförs. 4.1.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan kan uppstå om risken för att exponeras för farliga ämnen minskar, exempelvis till följd av säkrare hantering av farligt avfall och tätning/täckning av nedlagda deponier. Åtgärder för att få en säkrare hantering av farligt avfall ingår i målområde 1. Exempel på åtgärder är bland annat att informera hushåll och fastighetsägare om farligt avfall inklusive elavfall samt att utreda möjligheterna att utöka den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall. Informationsinsatser kan medföra att risker för att människor tar skada av farliga ämnen minimeras då kunskapen om korrekt hantering av farligt avfall ökar. Åtgärder för att öka den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall medför att lagring av farligt avfall sker inom kontrollerade låsta utrymmen i större omfattning istället för lagring av farligt avfall i varje enskilt hushåll, vilket bedöms minska risken för att människor exponeras för farliga ämnen. Förvaring av farligt avfall ställer höga krav på säkerhet för att minimera risken för olyckor i allmänna utrymmen i flerbostadshus. Åtgärder angående utredning om skyddsåtgärder vid nedlagda deponier ingår i målområde 3. Åtgärderna kan medföra en positiv påverkan om det finns nedlagda deponier som utgör en risk för hälsa och miljö och om dessa deponier åtgärdas så att risken för exponering av farliga ämnen minskar. Inom målområde 3 finns även åtgärder som kan medföra positiv påverkan på arbetsmiljö med inventering av arbetsmiljön och utvärdering av risker vid insamling av avfall innefattande förekomst av tunga och riskfyllda lyft, dragvägar samt vändmöjligheter för fordon. Målområde 6 hanterar nedskräpning i kommunen och beskriver vilka åtgärder som förväntas bidra till minskad nedskräpning i stadsmiljön. Minskad nedskräpning kan ge positiva effekter på människors hälsa genom en ökad känsla av trygghet. En skräpig offentlig miljö har ofta samband med otrygga3 miljöer och risk för våldsbrott. Den positiva påverkan på människors hälsa bedöms som liten-måttlig och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan . 4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan För att minska risken för negativ miljöpåverkan i form av buller eller att värdefulla grönområden tas i anspråk kan exempelvis åtgärder vidtas för att anpassa hämtningstider och välplanerad lokalisering av nya insamlingsplatser. Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden. Den nya anläggningen för samförbränning beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor och det är därmed viktigt ta fram förslag på ett miljö- och resurshushållningsmässigt långsiktigt hållbart omhändertagande av restavfallet, vilket är en

3 Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se

Dnr: 2013/287-KS

15 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

avfallsplanen föreslås att en utredning som syftar till att klarlägga hur aska och sorteringsrester ska omhändertas genomförs. 4.1.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan kan uppstå om risken för att exponeras för farliga ämnen minskar, exempelvis till följd av säkrare hantering av farligt avfall och tätning/täckning av nedlagda deponier. Åtgärder för att få en säkrare hantering av farligt avfall ingår i målområde 1. Exempel på åtgärder är bland annat att informera hushåll och fastighetsägare om farligt avfall inklusive elavfall samt att utreda möjligheterna att utöka den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall. Informationsinsatser kan medföra att risker för att människor tar skada av farliga ämnen minimeras då kunskapen om korrekt hantering av farligt avfall ökar. Åtgärder för att öka den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall medför att lagring av farligt avfall sker inom kontrollerade låsta utrymmen i större omfattning istället för lagring av farligt avfall i varje enskilt hushåll, vilket bedöms minska risken för att människor exponeras för farliga ämnen. Förvaring av farligt avfall ställer höga krav på säkerhet för att minimera risken för olyckor i allmänna utrymmen i flerbostadshus. Åtgärder angående utredning om skyddsåtgärder vid nedlagda deponier ingår i målområde 3. Åtgärderna kan medföra en positiv påverkan om det finns nedlagda deponier som utgör en risk för hälsa och miljö och om dessa deponier åtgärdas så att risken för exponering av farliga ämnen minskar. Inom målområde 3 finns även åtgärder som kan medföra positiv påverkan på arbetsmiljö med inventering av arbetsmiljön och utvärdering av risker vid insamling av avfall innefattande förekomst av tunga och riskfyllda lyft, dragvägar samt vändmöjligheter för fordon. Målområde 6 hanterar nedskräpning i kommunen och beskriver vilka åtgärder som förväntas bidra till minskad nedskräpning i stadsmiljön. Minskad nedskräpning kan ge positiva effekter på människors hälsa genom en ökad känsla av trygghet. En skräpig offentlig miljö har ofta samband med otrygga3 miljöer och risk för våldsbrott. Den positiva påverkan på människors hälsa bedöms som liten-måttlig och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan . 4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan För att minska risken för negativ miljöpåverkan i form av buller eller att värdefulla grönområden tas i anspråk kan exempelvis åtgärder vidtas för att anpassa hämtningstider och välplanerad lokalisering av nya insamlingsplatser. Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden. Den nya anläggningen för samförbränning beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor och det är därmed viktigt ta fram förslag på ett miljö- och resurshushållningsmässigt långsiktigt hållbart omhändertagande av restavfallet, vilket är en

3 Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se

av åtgärderna i avfallsplanen. Syftet är att säkerställa att risken för utlakning av farliga ämnen vid användning, av exempelvis flygaska från avfallsförbränning, är obetydlig. 4.2 Luft och klimatfaktorer Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. De målområden i avfallsplanen som kan ha betydande miljöpåverkan på luft och klimatfaktorer är: Målområde 1. avfallets mängd och farlighet, Målområde 2. resurshushållning, Målområde 5. mark och utrymmen. 4.2.1 Nuläge och förutsättningar Avfallshantering ger upphov till utsläpp till luft från fordon i insamlingsskedet, från långväga transporter till behandlingsanläggningar och från behandlingsskedet. När avfall samlas in för återvinning sker utsläpp till luft vid återvinningsprocesser, men dessa processer ersätter annan produktion som skulle ha gett upphov till utsläpp. Vanligtvis räknar man med att de totala utsläppen blir lägre vid produktion från återvunnet material jämfört med produktion med jungfrulig råvara. Det medför således mindre utsläpp totalt sett om materialåtervinningen ökar. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs det som utsläpp till luft, eftersom det är den aspekt som bedöms vara betydande i detta sammanhang, men vid produktion av varor från återvunnet eller jungfruligt material sker utsläpp till både luft, mark och vatten. När avfall samlas in för återanvändning antas att det innebär att den återanvända produkten ersätter en nyproducerad vara, det vill säga att den totala produktionen av varor minskar när återanvändningen ökar. Det medför att om mängden avfall som återanvänds ökar bidrar det till att utsläppen minskar totalt sett. Minskad mängd avfall till behandling eller materialåtervinning medför även minskade utsläpp i behandlingsskedet. I kommunen är bakgrundshalter av föroreningar i luften låg. De högsta föroreningsnivåerna finns i Västerås tätort och föroreningarna utgörs i huvudsak av kvävedioxid och partiklar. För utomhusluft gäller luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Utsläpp av klimatpåverkande gaser i kommunen utgörs till en mindre del direkt av avfallshanteringen. Utsläpp från vägtrafik utgör en större del av de totala utsläppen och antalet transporter. Både personbilstrafik och lastbilstrafik har ökat. Avfallshanteringen är idag starkt beroende av transporter, främst transporter med tyngre fordon för insamling av avfall och borttransport till behandlingsanläggningar men även av personbilstransporter för avlämning av avfall vid återvinningsstationer och Återbruk. Behandlingsanläggningar finns både inom kommunen och i andra kommuner. Tidnings- och förpackningsavfall transporteras till behandlingsanläggningar på spridda orter i landet men kan även transporteras utomlands. Idag används i huvudsak förnyelsebara drivmedel i de tunga fordon som sköter insamlingen av avfall i kommunen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 16 (24)

4.2.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan på luft och klimat kan uppstå om mängden transporter i insamlingsledet ökar till följd av ökad fastighetsnära insamling. Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning med energiutvinning, trots att mängden transporter bedöms öka. Den negativa miljöpåverkan motverkas av att transporterna med insamlingsfordon i huvudsak sker med förnyelsebara drivmedel, mestadels biogas, och i stor utsträckning ersätter personbilar med fossila drivmedel vid enskilda transporter av avfall till andra insamlingsplatser, exempelvis återvinningsstationer eller Återbruk.

Negativ påverkan på luft och klimatfaktorer till följd av ökad fastighetsnära insamling bedöms sammantaget som marginell.

4.2.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på luft och klimat kan uppstå om

• Mängden transporter minskar

• Fossila drivmedel ersätts av förnyelsebara drivmedel

• Mängden avfall minskar

• Mängden avfall till materialåtervinning ökar

I avfallsplanen finns flera åtgärder inom målområde 1 som syftar till att minska mängden avfall. Åtgärderna handlar främst om att minska avfallets mängd samt att minimera matsvinn. En minskning av avfallets mängd bidrar till minskning av utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften genom minskat antal transporter och minskad mängd avfall till förbränning. På lång sikt bidrar det även till att färre produkter behöver produceras per invånare och då minskar utsläpp även i produktionsledet. En minskning av matsvinnet bidrar till minskad påverkan på miljön i form av utsläpp av växthusgaser; inom jordbruk och livsmedelsindustri. Det produceras mer livsmedel än vad som egentligen behövs för människornas näringsförsörjning. När en del av de livsmedel och jordbruksråvaror som produceras slängs bort måste mer mat produceras för att mätta jordens befolkning. Produktion av mat förbrukar energi under tillverkningsprocesserna samt kräver transporter från produktion till återförsäljare till konsument och slutligen avfallshantering. Åtgärder för att öka mängden avfall till materialåtervinning ingår i målområde 2 och 5. Åtgärderna handlar huvudsakligen om information, bland annat för att öka insamlingen av sorterat matavfall. Åtgärder inom målområde 5 syftar bland annat till att reservera plats för gemensam avfallslösning i detaljplanen för varje planerat nytt bostadsområde. Genom att planera var och hur den gemensamma avfallslösningen ska placeras och utformas i varje nytt bostadsområde underlättas sorteringen för boende vilket bidrar till att varje enskilt hushåll sorterar mer. En ökad separat insamling av matavfall ger en ökad mängd biogas, genom rötning av matavfallet. Biogas används för att ersätta fossila bränslen för sopbilar, personbilar, bussar

Dnr: 2013/287-KS

17 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

4.2.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan på luft och klimat kan uppstå om mängden transporter i insamlingsledet ökar till följd av ökad fastighetsnära insamling. Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning med energiutvinning, trots att mängden transporter bedöms öka. Den negativa miljöpåverkan motverkas av att transporterna med insamlingsfordon i huvudsak sker med förnyelsebara drivmedel, mestadels biogas, och i stor utsträckning ersätter personbilar med fossila drivmedel vid enskilda transporter av avfall till andra insamlingsplatser, exempelvis återvinningsstationer eller Återbruk.

Negativ påverkan på luft och klimatfaktorer till följd av ökad fastighetsnära insamling bedöms sammantaget som marginell.

4.2.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på luft och klimat kan uppstå om

• Mängden transporter minskar

• Fossila drivmedel ersätts av förnyelsebara drivmedel

• Mängden avfall minskar

• Mängden avfall till materialåtervinning ökar

I avfallsplanen finns flera åtgärder inom målområde 1 som syftar till att minska mängden avfall. Åtgärderna handlar främst om att minska avfallets mängd samt att minimera matsvinn. En minskning av avfallets mängd bidrar till minskning av utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften genom minskat antal transporter och minskad mängd avfall till förbränning. På lång sikt bidrar det även till att färre produkter behöver produceras per invånare och då minskar utsläpp även i produktionsledet. En minskning av matsvinnet bidrar till minskad påverkan på miljön i form av utsläpp av växthusgaser; inom jordbruk och livsmedelsindustri. Det produceras mer livsmedel än vad som egentligen behövs för människornas näringsförsörjning. När en del av de livsmedel och jordbruksråvaror som produceras slängs bort måste mer mat produceras för att mätta jordens befolkning. Produktion av mat förbrukar energi under tillverkningsprocesserna samt kräver transporter från produktion till återförsäljare till konsument och slutligen avfallshantering. Åtgärder för att öka mängden avfall till materialåtervinning ingår i målområde 2 och 5. Åtgärderna handlar huvudsakligen om information, bland annat för att öka insamlingen av sorterat matavfall. Åtgärder inom målområde 5 syftar bland annat till att reservera plats för gemensam avfallslösning i detaljplanen för varje planerat nytt bostadsområde. Genom att planera var och hur den gemensamma avfallslösningen ska placeras och utformas i varje nytt bostadsområde underlättas sorteringen för boende vilket bidrar till att varje enskilt hushåll sorterar mer. En ökad separat insamling av matavfall ger en ökad mängd biogas, genom rötning av matavfallet. Biogas används för att ersätta fossila bränslen för sopbilar, personbilar, bussar

och andra fordon. Varje bensin- eller dieselfordon som ersätts av ett biogasdrivet fordon innebär att negativ klimatpåverkan, från förbrukning av fossila bränslen, minskar. Positiv påverkan på klimat och luft bedöms som liten-måttlig beroende på utfallet och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan.

4.2.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan För att minimera ökningen av transporter kan åtgärder som exempelvis ruttplanering för att samordna insamlingen av avfall för återvinning och transport till olika anläggningar genomföras. Utbildning i ecodriving för ett ändrat körbeteende kan spara bränsle och därigenom minskar emissionerna. 4.3 Materiella resurser Materiella resurser omfattar återanvändning och materialåtervinning, hantering och omhändertagande av farligt avfall, hållbar konsumtion samt naturresurser i form av naturtillgångar. De målområden i avfallsplanen som kan ha betydande miljöpåverkan på materiella resurser är: Målområde 1. avfallets mängd och farlighet, Målområde 2. resurshushållning, Målområde 3. hälsa och miljö, Målområde 5. mark och utrymmen. 4.3.1 Nuläge och förutsättningar Totalt finns ca 66 000 hushåll i kommunen. Framförallt typ av boendeform har, bland annat genom plockanalyser, visat sig ha betydelse för viljan att medverka i källsorteringssystemet och därmed inverkan på hushållsavfallets sammansättning, där boende i småhus i större utsträckning källsorterar än boende i flerfamiljshus. Även andra sociala faktorer har betydelse för medverkan i systemet, till exempel ålder och utbildning. Mängden hushållsavfall har i Västerås ökat markant sedan början av 90-talet. 1991 gav varje västeråsare i genomsnitt upphov till ca 336 kg hushållsavfall per år jämfört med ca 583 kg/år 2011. En del av denna mängd utgörs av avfall från småföretag, eftersom det inte går att skilja på avfall från hushåll och avfall från företag när det lämnats till något av Återbruken. Mängden hushållsavfall har hittills varit stark kopplad till konjunkturen. Enligt den senaste nationella statistiken har mängderna ökat något även under de senaste åren. Mängden farligt avfall som samlas in från hushåll har ökat för varje år sedan början av 1990-talet. En viktig förklaring till detta är att farligt avfall prioriterats högt i informationsarbetet, vilket lett till att allmänhetens kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras successivt ökat. Dessutom innebär den höga tillgängligheten till Återbruken att möjligheterna att lämna ifrån sig farligt avfall är mycket god. Till ökningen av mängderna farligt avfall har också bidragit att nya avfallstyper har klassificerats som farligt avfall. Inom Västerås finns idag anläggningar för såväl sortering och omlastning som biologisk avfallsbehandling (rötning) och deponering. Den mest betydande avfallsanläggningen i

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 18 (24)

kommunen är Gryta avfallsstation, som ägs av Vafab Miljö AB. Vafab Miljö driver även återbruken för bland annat grovavfall från hushåll och mindre företag. Även Mälarenergi kommer att bli en betydande avfallsaktör i kommunen när den nya samförbränningspannan invigs 2014 där avfall kommer att vara huvudbränsle. Den nya samförbränningsanläggningen avses bli en viktig del i ett långsiktigt energisystem i Västerås, i enlighet med Västerås stads klimatstrategi. Den nya anläggningen beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor. Mälarenergis målsättning är att de uppkomna restprodukterna i så stor utsträckning som möjligt på olika sätt ska kunna nyttiggöras. Hur sorteringsrester och askor som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett miljömässigt långsiktigt hållbart sätt är inte fastställt. I kapitel 4.1.1. anges mer om askorna. De beräknade mängder av olika typer av aska som kommer att produceras i samförbränningsanläggningen är ca 130 000 ton totalt. Biogasanläggningen belägen på Gryta avfallsstation i Västerås drivs av Svensk Växtkraft AB och invigdes 2005. I anläggningen rötas matavfall från hushåll, storkök och restauranger; slam från fettavskiljare i storkök och restauranger från hela Vafab Miljö-regionen, samt ensilerad vallgröda. 4.3.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan kan uppstå om andelen avfall till återvinning och återanvändning minskar till förmån för förbränning, exempelvis om förtroendet för avfallshanteringen minskar eller om invånarnas motivation för sortering av avfall minskar. Det finns en risk för att motivationen för sorteringen minskar exempelvis till följd av svängningar i attityder allmänt i samhället, eller till följd av satsningen på samförbränningsanläggningen om invånarna uppfattar att det är godtagbart att lämna avfallet till förbränning istället för till materialåtervinning. För att stärka kommunikationen kring miljövinster med materialåtervinning och återanvändning och förebygga ett scenario med minskad motivation för sortering finns åtgärder inom målområde 2 för att anpassa kommunikationsplanen till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är främst att ännu tydligare lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling ger. Information om betydelsen av samförbränningsanläggningen avseende att bland annat klimatanpassa Västerås stads fjärrvärmenät och att öka leveranssäkerheten i nätet kan också behövas. Negativ påverkan på hushållning med materiella resurser kan bli betydande om kommunikationen inte sker konsekvent kring miljöfördelarna med materialåtervinning inklusive biologisk behandling samt återanvändning i jämförelse med förbränning med energiutvinning. I dagsläget är det inte klarlagt hur askor och sorteringsrester från samförbränningsanläggningen ska omhändertas. Ett tänkbart användningsområde skulle enligt Mälarenergi kunna vara att fylla igen nedlagda bergrum. Vilket omhändertagande av askan som är lämpligt beror bland annat på askans egenskaper inklusive risk för utlakning av farliga ämnen.

Dnr: 2013/287-KS

19 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

kommunen är Gryta avfallsstation, som ägs av Vafab Miljö AB. Vafab Miljö driver även återbruken för bland annat grovavfall från hushåll och mindre företag. Även Mälarenergi kommer att bli en betydande avfallsaktör i kommunen när den nya samförbränningspannan invigs 2014 där avfall kommer att vara huvudbränsle. Den nya samförbränningsanläggningen avses bli en viktig del i ett långsiktigt energisystem i Västerås, i enlighet med Västerås stads klimatstrategi. Den nya anläggningen beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor. Mälarenergis målsättning är att de uppkomna restprodukterna i så stor utsträckning som möjligt på olika sätt ska kunna nyttiggöras. Hur sorteringsrester och askor som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett miljömässigt långsiktigt hållbart sätt är inte fastställt. I kapitel 4.1.1. anges mer om askorna. De beräknade mängder av olika typer av aska som kommer att produceras i samförbränningsanläggningen är ca 130 000 ton totalt. Biogasanläggningen belägen på Gryta avfallsstation i Västerås drivs av Svensk Växtkraft AB och invigdes 2005. I anläggningen rötas matavfall från hushåll, storkök och restauranger; slam från fettavskiljare i storkök och restauranger från hela Vafab Miljö-regionen, samt ensilerad vallgröda. 4.3.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan kan uppstå om andelen avfall till återvinning och återanvändning minskar till förmån för förbränning, exempelvis om förtroendet för avfallshanteringen minskar eller om invånarnas motivation för sortering av avfall minskar. Det finns en risk för att motivationen för sorteringen minskar exempelvis till följd av svängningar i attityder allmänt i samhället, eller till följd av satsningen på samförbränningsanläggningen om invånarna uppfattar att det är godtagbart att lämna avfallet till förbränning istället för till materialåtervinning. För att stärka kommunikationen kring miljövinster med materialåtervinning och återanvändning och förebygga ett scenario med minskad motivation för sortering finns åtgärder inom målområde 2 för att anpassa kommunikationsplanen till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är främst att ännu tydligare lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling ger. Information om betydelsen av samförbränningsanläggningen avseende att bland annat klimatanpassa Västerås stads fjärrvärmenät och att öka leveranssäkerheten i nätet kan också behövas. Negativ påverkan på hushållning med materiella resurser kan bli betydande om kommunikationen inte sker konsekvent kring miljöfördelarna med materialåtervinning inklusive biologisk behandling samt återanvändning i jämförelse med förbränning med energiutvinning. I dagsläget är det inte klarlagt hur askor och sorteringsrester från samförbränningsanläggningen ska omhändertas. Ett tänkbart användningsområde skulle enligt Mälarenergi kunna vara att fylla igen nedlagda bergrum. Vilket omhändertagande av askan som är lämpligt beror bland annat på askans egenskaper inklusive risk för utlakning av farliga ämnen.

4.3.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på materiella resurser kan uppstå om mängden avfall minskar eller om mängden avfall till återvinning ökar.

Åtgärder för att bidra till att avfallsmängden på lång sikt minskar finns inom målområde 1. Det kan handla både om att inte konsumera ”i onödan”, att välja produkter av god kvalitet, som håller länge, och om att öka mängden avfall eller produkter som återanvänds. Åtgärder för att öka mängden avfall som återvinns samt minska avfallets farlighet finns inom målområde 2, 3 och 5.

Genom att motverka ökningen av mängden avfall genom återanvändning samt minska mängden farligt avfall, minskar mängden material som utvinns ur jordskorpan samt tillförseln av mängden giftiga ämnen till omgivande natur och miljö. Genom återanvändning och hållbar konsumtion sparas värdefulla naturtillgångar. När giftiga ämnen sprids i vår natur förstörs naturtillgångar bland annat genom att djur tar upp de gifter som sprids i naturen samt att brukbar mark blir obrukbar på grund av gifter i mark och vatten. Miljövinsterna av åtgärder inom ovanstående målområden är bland annat en rikare biologisk mångfald genom renare livsmiljöer för flora och fauna.

Ett av målen i avfallsplanen är att mängden avfall ska minska. Om ingen åtgärd vidtas kan mängden hushållsavfall antas öka med ca 2 % per år. Om avfallsplanens åtgärder medför att det inte sker någon ökning av mängden avfall innebär det att det år 2019 är totalt ca 7 000 ton hushållsavfall per år som inte behöver uppstå och omhändertas.

Åtgärder för att öka mängden avfall som materialåtervinns handlar om att: • Öka mängden sorterat avfall som samlas in • Hitta avsättning eller sätt att återvinna nya fraktioner eller avfallsmängder,

exempelvis gips och aska • Hushålla med material i olika verksamheter, exempelvis genom krav vid

upphandling eller vid sluttäckning av deponier. Om genomförande av åtgärderna i avfallsplanen medför att de uppsatta målen om ökad sortering av matavfall uppnås motsvarar det att mängden insamlat matavfall ökar med ca 2 500 ton per år jämfört med ca 8 300 ton som samlades in år 2011. För att uppnå målet behöver mängden matavfall som hemkomposteras minska och mängden matavfall som sorteras ut av hushåll i framförallt lägenheter behöver öka. Om målet för ökad sortering av producentansvarsmaterial uppnås motsvarar det att mängden insamlade förpackningar ökar med ca 4 000 ton per år. För att uppnå målet behöver antalet hushåll som har tillgång till fastighetsnära insamling öka så att det är lättare att sortera avfall. Sluttäckning av deponier utförs i syfte att minimera inläckage av vatten och syre till avfallet. Principen är att ”det som inte läcker in inte heller kan rinna ut”, det vill säga bilda lakvatten. Vid nedbrytning av avfall i deponier bildas deponigas som utgörs av metan, koldioxid, kvävgas samt spårämnen. Eftersom metan är en effektiv växthusgas bidrar läckage av gas från deponier till klimatpåverkan. Genom att upprätta ett handlingsprogram för resurshushållning vid sluttäckning av stadens egna deponier kan resurser tas tillvara på

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 20 (24)

samtidigt som miljöbelastningen minskas. Kopplat till sluttäckning av nedlagda deponier finns åtgärder inom målområde 3 för att utreda ansvarsfrågan kring varje enskild nedlagd deponi. Fosfor är en ändlig naturresurs som är ett viktigt näringsämne för all växtlighet. Fosfor i för stor dos på fel plats är skadligt för vår natur då det bidrar till att våra sjöar och vattendrag växer igen på grund av övergödning. Detta kan motverkas genom att öka återanvändning av fosfor i avloppsslam samt att utreda möjligheter till omhändertagande av förbrukade markbäddar, filtermassor, fosforfällor och liknande från enskilda avlopp. En åtgärd för att ta fram en plan för detta finns i avfallsplanen. Genom rötning av matavfall uppkommer biogas som kan användas som alternativt bränsle. Genom rötningsprocessen uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k. biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rötresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. Effektivare utsortering av matavfallet bidrar därmed till minskad användning av olja samt tillverkning av näringsrikt gödsel. Positiv påverkan av genomförandet av avfallsplanen bedöms bli liten-måttlig, beroende på utfallet av informations- och utredningsinsatserna, och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan.

4.3.4 Åtgärder för att minska negativ, eller optimera positiv påverkan För att minska risken för att invånarnas motivation för att sortera sitt avfall ska minska behöver kommunikationsplanen stärkas och anpassas till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning. Denna åtgärd har arbetats in i avfallsplanens åtgärdsprogram.

Den nya anläggningen för samförbränning beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor och det är därmed viktigt ta fram förslag på ett miljö- och resurshushållningsmässigt långsiktigt hållbart omhändertagande av restavfallet, vilket är en av åtgärderna i avfallsplanen. Ett sådant förslag kan medföra stor positiv miljöpåverkan.

4.4 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En åtgärd kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. Ett exempel på detta är att ökad källsortering bedöms bidra till positiv miljöpåverkan på flera miljöaspekter genom minskat uttag av jungfruliga råvaror och därmed minskade utsläpp. Ökad källsortering bedöms även bidra till negativ miljöpåverkan på miljöaspekten ”Klimatfaktorer” genom att mängden transporter kan komma att öka genom ökad insamling av separata avfallsslag.

Dnr: 2013/287-KS

21 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

samtidigt som miljöbelastningen minskas. Kopplat till sluttäckning av nedlagda deponier finns åtgärder inom målområde 3 för att utreda ansvarsfrågan kring varje enskild nedlagd deponi. Fosfor är en ändlig naturresurs som är ett viktigt näringsämne för all växtlighet. Fosfor i för stor dos på fel plats är skadligt för vår natur då det bidrar till att våra sjöar och vattendrag växer igen på grund av övergödning. Detta kan motverkas genom att öka återanvändning av fosfor i avloppsslam samt att utreda möjligheter till omhändertagande av förbrukade markbäddar, filtermassor, fosforfällor och liknande från enskilda avlopp. En åtgärd för att ta fram en plan för detta finns i avfallsplanen. Genom rötning av matavfall uppkommer biogas som kan användas som alternativt bränsle. Genom rötningsprocessen uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k. biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rötresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. Effektivare utsortering av matavfallet bidrar därmed till minskad användning av olja samt tillverkning av näringsrikt gödsel. Positiv påverkan av genomförandet av avfallsplanen bedöms bli liten-måttlig, beroende på utfallet av informations- och utredningsinsatserna, och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan.

4.3.4 Åtgärder för att minska negativ, eller optimera positiv påverkan För att minska risken för att invånarnas motivation för att sortera sitt avfall ska minska behöver kommunikationsplanen stärkas och anpassas till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning. Denna åtgärd har arbetats in i avfallsplanens åtgärdsprogram.

Den nya anläggningen för samförbränning beräknas ge upphov till stora mängder sorteringsrester och askor och det är därmed viktigt ta fram förslag på ett miljö- och resurshushållningsmässigt långsiktigt hållbart omhändertagande av restavfallet, vilket är en av åtgärderna i avfallsplanen. Ett sådant förslag kan medföra stor positiv miljöpåverkan.

4.4 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En åtgärd kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. Ett exempel på detta är att ökad källsortering bedöms bidra till positiv miljöpåverkan på flera miljöaspekter genom minskat uttag av jungfruliga råvaror och därmed minskade utsläpp. Ökad källsortering bedöms även bidra till negativ miljöpåverkan på miljöaspekten ”Klimatfaktorer” genom att mängden transporter kan komma att öka genom ökad insamling av separata avfallsslag.

5 Sammanfattande bedömning Omfattningen av påverkan och effekt bedöms generellt sett vara liten under planens genomförandeperiod, dels eftersom det tar tid att förändra beteenden och dels eftersom det inte är säkert att utredningar och information leder till verkliga förändringar. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara små. De positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de negativa. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljömål.

5.1 Betydande miljöpåverkan Syftet med kommunala avfallsplaner är att främja hållbar utveckling. Av denna anledning är påverkan på människors hälsa och miljön i huvudsak positiv vid genomförande av en avfallsplan. Genomförandet av avfallsplanen kan medföra flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning i miljön, vilket är positivt från hållbarhetssynpunkt. De målområden som på lång sikt kan medföra störst betydande miljöpåverkan, i övervägande positiv, bedöms vara mål för att minska avfallets mängd och farlighet samt mål för resurshållning. De flesta åtgärderna i avfallsplanen utgörs av utredningar eller informationsinsatser. Utfallet av dessa åtgärder är osäkra och svåra att bedöma i dagsläget. Flera åtgärder syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall i syfte att öka källsorteringen. Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt om informationsinsatserna följs av förändrat beteende hos en stor andel av invånarna, kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Om, eller när, utredningar följs av fysiska åtgärder, exempelvis fler insamlingsplatser, kan de positiva effekterna bli stora. En utredning som får stor betydelse handlar om hur aska från samförbränningsanläggningen ska omhändertas och nyttiggöras på ett miljömässigt och ur resurshushållningssynpunkt långsiktigt hållbart sätt. Sammanfattningsvis bedöms den negativa påverkan av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara liten. Den positiva påverkan under planperioden fram till år 2019 bedöms vara liten-måttlig och bedöms överstiga den negativa påverkan.

5.2 Nationella miljömål Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms de nationella miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 22 (24)

Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” samt ”frisk luft” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska avfallets mängd, minska matsvinn, öka återvinningen och därigenom minska användningen av fossila bränslen. Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt i avfallsplanen genom åtgärder som syftar till att förbättra hanteringen av farligt avfall. Sammanfattningsvis bedöms genomförande av avfallsplanen inte motverka, och bidra i liten omfattning till, uppfyllande av nationella etappmål till miljökvalitetsmålen och mål i den nationella avfallsplanen. Omfattningen av bidrag till uppfyllelse av mål beror till stor del på utfall av informationsinsatser och utredningar. 5.3 Åtgärder mot negativ påverkan För att motverka negativ miljöpåverkan och framför allt för att optimera positiv påverkan av avfallsplanens åtgärder föreslås att:

• Åtgärder för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion bör vara återkommande. Det kan exempelvis handla om information, matsvinnsaktiviteter, prylbytardagar och loppisar. Detta är ett viktigt steg i en långsiktig hållbar utveckling eftersom det tar tid att åstadkomma förändrade konsumtionsmönster.

• Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden.

• Vid planering av nya insamlingsplatser i befintlig bebyggelse bör stor hänsyn tas till bland annat risk för buller vid bostäder och värdet av grönytor i närmiljön i bostadsområden.

• I utredningar om utökning av fastighetsnära insamling bör ingå aspekter för att effektivisera transporter och minska negativ påverkan från insamling och transporter av avfall, exempelvis genom ruttplanering.

• För att minska risken för att invånarnas motivation för att sortera sitt avfall ska minska behöver kommunikationsplanen stärkas och anpassas till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning. Denna åtgärd har arbetats in i avfallsplanens åtgärdsprogram.

• En utredning ska göras om hur aska från samförbränningsanläggningen ska omhändertas och nyttiggöras på ett miljömässigt och ur resurshushållningssynpunkt långsiktigt hållbart sätt.

De åtgärder som anges ovan är antingen inarbetade i form av egna åtgärder i avfallsplanen eller aspekter att beakta vid genomförandet av planerade åtgärder i avfallsplanen.

Dnr: 2013/287-KS

23 (24)Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019

Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” samt ”frisk luft” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska avfallets mängd, minska matsvinn, öka återvinningen och därigenom minska användningen av fossila bränslen. Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt i avfallsplanen genom åtgärder som syftar till att förbättra hanteringen av farligt avfall. Sammanfattningsvis bedöms genomförande av avfallsplanen inte motverka, och bidra i liten omfattning till, uppfyllande av nationella etappmål till miljökvalitetsmålen och mål i den nationella avfallsplanen. Omfattningen av bidrag till uppfyllelse av mål beror till stor del på utfall av informationsinsatser och utredningar. 5.3 Åtgärder mot negativ påverkan För att motverka negativ miljöpåverkan och framför allt för att optimera positiv påverkan av avfallsplanens åtgärder föreslås att:

• Åtgärder för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion bör vara återkommande. Det kan exempelvis handla om information, matsvinnsaktiviteter, prylbytardagar och loppisar. Detta är ett viktigt steg i en långsiktig hållbar utveckling eftersom det tar tid att åstadkomma förändrade konsumtionsmönster.

• Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden.

• Vid planering av nya insamlingsplatser i befintlig bebyggelse bör stor hänsyn tas till bland annat risk för buller vid bostäder och värdet av grönytor i närmiljön i bostadsområden.

• I utredningar om utökning av fastighetsnära insamling bör ingå aspekter för att effektivisera transporter och minska negativ påverkan från insamling och transporter av avfall, exempelvis genom ruttplanering.

• För att minska risken för att invånarnas motivation för att sortera sitt avfall ska minska behöver kommunikationsplanen stärkas och anpassas till de förändrade förutsättningarna som samförbränningsanläggningen innebär. Syftet är att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning. Denna åtgärd har arbetats in i avfallsplanens åtgärdsprogram.

• En utredning ska göras om hur aska från samförbränningsanläggningen ska omhändertas och nyttiggöras på ett miljömässigt och ur resurshushållningssynpunkt långsiktigt hållbart sätt.

De åtgärder som anges ovan är antingen inarbetade i form av egna åtgärder i avfallsplanen eller aspekter att beakta vid genomförandet av planerade åtgärder i avfallsplanen.

6 Uppföljning av åtgärder för att minska miljöpåverkan

I syfte att minska risken för att negativ miljöpåverkan uppstår till följd av avfallsplanens genomförande ska de åtgärder som redovisas följas upp. De åtgärder som ska följas upp har inarbetats i avfallsplanens åtgärder och uppföljning sker på det sätt som redovisas i avfallsplanen för samtliga mål och åtgärder.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 6 Avfallsplan 2014 - 2019 24 (24)

7 Referenser Skriftliga källor och internet:

MälarEnergi AB (2010) ”Miljökonsekvensbeskrivning för ändring av befintlig verksamhet vid Västerås kraftvärmeverk”, daterad 2010-10-27

MälarEnergi AB (2011) ”Svar till kommunstyrelsen på frågan om att använda bara biobränslen i samförbränningsanläggningen och avfallsförbränningens askhantering”, daterad 2011-05-02.

Naturvårdsverket (2012) ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017”

Regeringen (2012) ”Nationella miljökvalitetsmål”, www.miljomal.nu

Rättsnätet miljö (2012) www.notisum.se

Trafikverket (2009) ”Fågelsång eller inglasad balkong – om vägtrafikbuller i tätort”, www.trafikverket.se

Västerås stad (2012) ”Renhållningsordning för Västerås stad. Avfallsplan 2013-2017. Utställningshandling”

Västerås stad (2012) ”Översiktsplan 2026”, www.vasteras.se

7 Referenser Skriftliga källor och internet:

MälarEnergi AB (2010) ”Miljökonsekvensbeskrivning för ändring av befintlig verksamhet vid Västerås kraftvärmeverk”, daterad 2010-10-27

MälarEnergi AB (2011) ”Svar till kommunstyrelsen på frågan om att använda bara biobränslen i samförbränningsanläggningen och avfallsförbränningens askhantering”, daterad 2011-05-02.

Naturvårdsverket (2012) ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017”

Regeringen (2012) ”Nationella miljökvalitetsmål”, www.miljomal.nu

Rättsnätet miljö (2012) www.notisum.se

Trafikverket (2009) ”Fågelsång eller inglasad balkong – om vägtrafikbuller i tätort”, www.trafikverket.se

Västerås stad (2012) ”Renhållningsordning för Västerås stad. Avfallsplan 2013-2017. Utställningshandling”

Västerås stad (2012) ”Översiktsplan 2026”, www.vasteras.se

Bilaga 7

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 7 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (6)

1 Administrativa uppgifter Kommun: Västerås

År: 2011

Datum när planen antogs: 2014-06-04

Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden

Övriga medverkande förvaltningar och bolag:

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

Stadsledningskontoret

Vafab Miljö AB

Mälarenergi AB

2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: ca 140 000 invånare

Datum: 2011-12-31

Antal hushåll i småhus: 23 500

i flerbostadshus: 43 500

3 Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 78 000 ton

Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 8 000 ton

Insamlad mängd farligt avfall: 1 100 ton (exkl. elavfall)

4 Avfall som omfattas av producentansvar Tidningspapper 4 950

Well- och kartongförpackningar 1 790

Plastförpackningar 800

Metallförpackningar 240

Glasförpackningar 2 340

Däck 1 130

Småbatterier 60

Dnr: 2013/287-KS

3 (6)Bilaga 7 Avfallsplan 2014 - 2019

1 Administrativa uppgifter Kommun: Västerås

År: 2011

Datum när planen antogs: 2014-06-04

Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden

Övriga medverkande förvaltningar och bolag:

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

Stadsledningskontoret

Vafab Miljö AB

Mälarenergi AB

2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: ca 140 000 invånare

Datum: 2011-12-31

Antal hushåll i småhus: 23 500

i flerbostadshus: 43 500

3 Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 78 000 ton

Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 8 000 ton

Insamlad mängd farligt avfall: 1 100 ton (exkl. elavfall)

4 Avfall som omfattas av producentansvar Tidningspapper 4 950

Well- och kartongförpackningar 1 790

Plastförpackningar 800

Metallförpackningar 240

Glasförpackningar 2 340

Däck 1 130

Småbatterier 60

Blybatterier tyngre än 3 kg 130

Bilar -

Avfall från elektriska och elektroniska produkter 2 460

Totalt: 13 900

5 Anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall

Uppgifter om tillstånds- eller anmälningspliktiga anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall redovisas i Bilaga 2 till ”Avfallsplan 2014-2019 för Västerås stad”.

6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål

Avfallsplanens mål utgår från den regionala avfallsplanen, stadens lokala strategi- och styrdokument samt identifierade behov och utvecklingsområden. Målen i avfallsplanen ansluter till nationella miljökvalitetsmål och målen enligt den nationella avfallsplanen.

Avfallsplanens inriktningsmål berör såväl avfall som staden ansvarar för genom att det omfattas av kommunalt renhållningsansvar samt avfall som staden inte ansvarar för.

Flertalet av avfallsplanens effektmål med tillhörande åtgärder berör främst avfall som staden ansvarar för men några av dem berör även avfall som staden inte ansvarar för. Dessa mål och åtgärder är främst:

• Mål 1.5, åtgärd a-c, om icke-farligt bygg- och rivningsavfall

• Mål 2, åtgärd e, om överskottsmassor

• Mål 3, åtgärd a, om tillsyn av verksamheternas hantering av farligt avfall

• Åtgärder som berör Återbruken, som även är tillgänliga för företag

Planen innehåller inriktningsmål, effektmål och åtgärder inom följande områden:

1. Avfallets mängd och farlighet

2. Resurshushållning

3. Hälsa och miljö

4. Ekonomi, service och kvalitet

5. Mark och utrymmen

6. Nedskräpning

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 7 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (6)

Avfallets mängd och farlighet

Inriktningsmål 1 Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska.

Effektmål 1.1 År 2017 har matsvinnet inom Västerås stads egna eller upphandlade verksamheter

inom förskola, skola och äldreomsorg minskat med minst 20 procent jämfört med år 2013.

1.2 Utbyggd återanvändning av grovavfall på Återbruken.

1.3 Farligt avfall ska inte förekomma i bio- och restavfall vid utgången av år 2019.

1.4 Andelen av kommunens invånare som vid utgången av år 2019 ska känna till vad farligt avfall är och hur det ska hanteras ska vara 97 procent.

1.5 Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020.

Resurshushållning

Inriktningsmål 2 De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara.

Effektmål

2.1 Mängden matavfall i restavfallet från abonnemang Källsorterat ska senast 2019 minst halveras1.

2.2 År 2019 ska matavfallet ha en renhetsgrad om minst 99 viktprocent, relativt sorteringsanvisningarna. Det felsorterade materialet får inte innehålla glas eller farligt avfall.

2.3 Mängden förpackningar och tidningar i hushållens restavfall ska senast 2019 minst halveras2.

2.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga restauranger, storkök och livsmedelsbutiker ha utsortering av matavfall för biologisk behandling genom främst rötning för framställning av biogas och biogödsel. Gäller både hushållsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall från verksamheter.

2.5 Samtliga kommunala verksamheter ska ha infört källsortering av matavfall, restavfall och producentansvarsmaterial vid utgången av år 2015.

2.6 Antalet abonnemang Osorterat ska minst halveras till utgången av år 2019 jämfört med år 2011.

1 Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010. 2 Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010.

Dnr: 2013/287-KS

5 (6)Bilaga 7 Avfallsplan 2014 - 2019

Avfallets mängd och farlighet

Inriktningsmål 1 Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska.

Effektmål 1.1 År 2017 har matsvinnet inom Västerås stads egna eller upphandlade verksamheter

inom förskola, skola och äldreomsorg minskat med minst 20 procent jämfört med år 2013.

1.2 Utbyggd återanvändning av grovavfall på Återbruken.

1.3 Farligt avfall ska inte förekomma i bio- och restavfall vid utgången av år 2019.

1.4 Andelen av kommunens invånare som vid utgången av år 2019 ska känna till vad farligt avfall är och hur det ska hanteras ska vara 97 procent.

1.5 Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020.

Resurshushållning

Inriktningsmål 2 De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara.

Effektmål

2.1 Mängden matavfall i restavfallet från abonnemang Källsorterat ska senast 2019 minst halveras1.

2.2 År 2019 ska matavfallet ha en renhetsgrad om minst 99 viktprocent, relativt sorteringsanvisningarna. Det felsorterade materialet får inte innehålla glas eller farligt avfall.

2.3 Mängden förpackningar och tidningar i hushållens restavfall ska senast 2019 minst halveras2.

2.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga restauranger, storkök och livsmedelsbutiker ha utsortering av matavfall för biologisk behandling genom främst rötning för framställning av biogas och biogödsel. Gäller både hushållsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall från verksamheter.

2.5 Samtliga kommunala verksamheter ska ha infört källsortering av matavfall, restavfall och producentansvarsmaterial vid utgången av år 2015.

2.6 Antalet abonnemang Osorterat ska minst halveras till utgången av år 2019 jämfört med år 2011.

1 Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010. 2 Utgångsnivån baseras på plockanalysresultat från 2010.

2.7 År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark. För 2010 är siffran ca 42 procent för Västerås.

Hälsa och miljö

Inriktningsmål 3 Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö.

Effektmål

3.1 Arbetsskador och olyckor med personskada vid insamling ska inte förekomma.

3.2 Vid utgången av år 2014 ska ansvaret för samtliga deponier avslutade efter 1969 och som uppmärksammats i den MIFO 2-utredning som planeras i regionen, för de deponier som ingick i den nyligen avslutade MIFO 1-utredningen, vara klarlagt och beslutat.

Ekonomi, service och kvalitet

Inriktningsmål 4 Avfallshanteringen ska svara upp mot samhällets och kundernas krav på ekonomi,

service och kvalitet.

Effektmål

4.1 År 2014 ska den samlade bedömningen vara att minst 90 procent av allmänheten ska vara nöjda med insamlingssystemet och som högst 2 procent negativa. Denna nivå ska minst bibehållas till år 2019. År 2010 var motsvarande värden 89 procent och 4 procent. Enligt Omnibus undersökning.

4.2 Västerås renhållningstaxa ska ligga på en nivå som inte överstiger genomsnittet för svenska kommuner3.

3 Avfallshanteringen ska samtidigt präglas av hög servicenivå, kvalitet och miljöprofil. Detta kan möjliggöras genom att dra fördelar av kommunens storlek, tillgänglig infrastruktur och regional samverkan Jämförelse ska göras löpande med det s.k. Nils Holgersson indexet för flerbostadshus samt Avfall web under beaktande av resultat från kundundersökningar.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 7 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (6)

Mark och utrymmen

Inriktningsmål 5 Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas.

Effektmål

5.1 I alla nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det senast 2014 finnas utrymmereserverat för gemensamma avfallslösningar. Gäller grupper om fem hushåll eller fler.

5.2 Västerås stad ska verka för att invånarna i Västerås tätort ska ha högst 400 meter till en avlämningsplats för utsorterade förpackningar och tidningar.

5.3 Vid utgången av år 2019 ska samtliga avlämningsplatser i Västerås anpassas till stadsbilden.

5.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga vägar som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling vara identifierade och åtgärder vidtagna.

Nedskräpning

Inriktningsmål 6 Nedskräpningen i Västerås ska minska.

Effektmål

6.1 Senast år 2019 har nedskräpningen i stadsmiljön minskat med minst 20 procent jämfört med år 2014.

6.2 Senast år 2019 har nedskräpningen i tätortsnära grönområden4 minskat jämfört med år 20145.

4 Avser grönområden i anslutning till bostadsområden. 5 Uppföljning görs genom mätning av antalet inkomna klagomål.

Mark och utrymmen

Inriktningsmål 5 Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas.

Effektmål

5.1 I alla nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det senast 2014 finnas utrymmereserverat för gemensamma avfallslösningar. Gäller grupper om fem hushåll eller fler.

5.2 Västerås stad ska verka för att invånarna i Västerås tätort ska ha högst 400 meter till en avlämningsplats för utsorterade förpackningar och tidningar.

5.3 Vid utgången av år 2019 ska samtliga avlämningsplatser i Västerås anpassas till stadsbilden.

5.4 Vid utgången av år 2019 ska samtliga vägar som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling vara identifierade och åtgärder vidtagna.

Nedskräpning

Inriktningsmål 6 Nedskräpningen i Västerås ska minska.

Effektmål

6.1 Senast år 2019 har nedskräpningen i stadsmiljön minskat med minst 20 procent jämfört med år 2014.

6.2 Senast år 2019 har nedskräpningen i tätortsnära grönområden4 minskat jämfört med år 20145.

4 Avser grönområden i anslutning till bostadsområden. 5 Uppföljning görs genom mätning av antalet inkomna klagomål.

Bilaga 8

Samrådsredogörelse

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (19)

1 Inledning En viktig del i avfallsplanearbetet är att samråda om mål och åtgärder med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Ett brett samråd, innefattande det lagstadgade samråd som enligt Miljöbalken ska ske med ”fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken”, genomförs genom bland annat interna diskussioner i arbetsgruppen, politisk förankring i kommunen samt seminarier med både kommunala bolag och förvaltningar och externa aktörer såsom fastighetsinnehavare och olika organisationer. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål och åtgärder och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas.

Vid genomförda seminarier under perioden 2010-2013 och övrig kommunikation och förankring har en del synpunkter och önskemål framförts. Dessa har sedan diskuterats vidare och bidragit till framtagande av mål och åtgärder.

Genomförande av samråd om avfallsplanen innefattar även lagstadgad utställning som genomfördes under perioden juli till september 2013. Utställningen inleddes med annonsering i lokalpress och på kommunens hemsida. Materialet fanns sedan tillgängligt på stadshuset, kommunens hemsida och biblioteken. Utställningen innefattade även utskick till vissa berörda parter såsom olika delar av kommunens egen verksamhet, berörda politiska nämnder och styrelser samt politiska partier, närliggande kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget, mottagare av avfall från kommunen, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större fastighetsägare.

Synpunkter från genomförda samråd och hur dessa har beaktats i arbetet med avfallsplanen redovisas i följande avsnitt. Efter framförda synpunkter finns i kursiv stil svar och kommentarer från Västerås stads projektgrupp. Inkomna yttranden finns att tillgå i sin helhet hos Västerås stad.

Dnr: 2013/287-KS

3 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

1 Inledning En viktig del i avfallsplanearbetet är att samråda om mål och åtgärder med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Ett brett samråd, innefattande det lagstadgade samråd som enligt Miljöbalken ska ske med ”fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken”, genomförs genom bland annat interna diskussioner i arbetsgruppen, politisk förankring i kommunen samt seminarier med både kommunala bolag och förvaltningar och externa aktörer såsom fastighetsinnehavare och olika organisationer. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål och åtgärder och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas.

Vid genomförda seminarier under perioden 2010-2013 och övrig kommunikation och förankring har en del synpunkter och önskemål framförts. Dessa har sedan diskuterats vidare och bidragit till framtagande av mål och åtgärder.

Genomförande av samråd om avfallsplanen innefattar även lagstadgad utställning som genomfördes under perioden juli till september 2013. Utställningen inleddes med annonsering i lokalpress och på kommunens hemsida. Materialet fanns sedan tillgängligt på stadshuset, kommunens hemsida och biblioteken. Utställningen innefattade även utskick till vissa berörda parter såsom olika delar av kommunens egen verksamhet, berörda politiska nämnder och styrelser samt politiska partier, närliggande kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget, mottagare av avfall från kommunen, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större fastighetsägare.

Synpunkter från genomförda samråd och hur dessa har beaktats i arbetet med avfallsplanen redovisas i följande avsnitt. Efter framförda synpunkter finns i kursiv stil svar och kommentarer från Västerås stads projektgrupp. Inkomna yttranden finns att tillgå i sin helhet hos Västerås stad.

2 Myndigheter (nationella, regionala, lokala) 2.1 Trafikverket Trafikverket har tagit del av förslaget till ny renhållningsordning. Vi ser positivt på att kommunen tar fram en renhållningsordning, där man bland annat skriver om att avfallshanteringens transportberoende ger upphov till buller samt utsläpp. Trafikverket har inget att invända mot förslaget. 2.2 Landstinget Västmanland Landstinget Västmanland samtycker till Renhållningsordningens utformnimng och ser positivt på att staden innefattar Hälsa och miljö som ett målområde. Landstinget ser även att åtgärderna som tas med i förslaget som till exempel utreda lämpliga förebyggande åtgärder riktade mot hushållens användning av kemikalier och hantering av farligt avfall är viktiga åtgärder. Detta ser landstiget som viktigt utifrån miljö- och hälsoperspektiv. Information om användning av kemikalier kan ringas in som ett samarbetsområde mellan Västerås stad och landstinget. Landstinget anser att det bör framgå av Renhållningsordningen att informationen om hanteringen av läkemedelsavfall behöver utvecklas. Privatpersoner ska lämna läkemedelsavfall till apotek. Läkemdel som inte bryts ner av kroppen utsöndras och kommer till avloppsreningsverket. Eftersom avloppsreningsverk inte primärt är konstruerade att rena läkemedelsrester kommer rester ut i avloppsvattnet samt i slam. Forskning visar att läkemedelsrester som kommer ut i naturen påverkar andra organismer. Läkemedel och miljö är ett område som Landstinget i Västmanland och Västerås stad kan samarbeta kring gällande till exempel kemikaliestrategi. Västerås stads projektgrupp: Kemikaliplan/handlingsplan för kemikalier är under framtagande. 2.3 Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun avstår från att yttra sig över Västerås stads Renhållningsordning 2013-2018. 2.4 Fagersta kommun Fagersta kommun avstår från yttrande. 2.5 Sala kommun Kommunstyrelsen beslutar att Sala kommun ej har något att erinra avseende Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018. 2.6 Hallstahammars kommun För att göra materialet mer överskådligt och lättare att ta till sig så skulle det vara önskvärt med någon form av sammanfattning eller ”kortversion” av Renhållningsordningen. Västerås stads projektgrupp: Kortversion skall tas fram. Det skulle också vara önskvärt att det på ett enkelt sätt gick att se vilka förändringar som gjorts i förhållande till till tidigare Renhållningsordning samt hur dessa förändringar påverkar kunden.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (19)

Västerås stads projektgrupp: Förändringar från föregående Renhållningsordning omnämns i Bilaga 5. Planen innehåller en väl avvägd lista över inriktningsmål och effektmål för kommande 5 års period. Det som inte är lika tydligt är hur målen ska mätas och kriterier för när ett mål är uppnåtts. Västerås stads projektgrupp: Angående mätbarhet i preciserade mål: Renhållningsordningen är inte helt och hållet rätt forum för att presentera mål i detalj. Renhållningsordningen är på en mer övergripande strategisk nivå. Det finns ett syfte bakom att vi valt vissa svårmätbara mål. Denna typ av mål kan vara svåra att precisera i andra styrdokument. Renhållningsordningen kommer följas upp av handlingsplaner (eller dylikt) där tydliga mål kommer preciseras, följas upp och mätas. Avfallsplanen kommer följas upp årligen. 2.7 Heby kommun (Kommunstyrelsen) Heby kommun har inget att erinra mot förslag på ny Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018. Förslaget på avfallsplanen genomsyras av en tydlighet, med väl konkretiserade mål för att nå visionen. Förslag på de lokala föreskrifterna tycks vara utformade så att de säkerställer tydlig gränsdragning av ansvar och skyldigheter mellan kommunen och fastighetsinnehavarens alternativt den som yrkesmässigt bedriver verksamhet. Aktiviteter som ska genomföras av Västerås är inget som Heby kommun idag blir påverkad av, annat än att få ta del av en stads sätt att agera inom avfallsområdet för att nå uppsatta visioner och genomföra åtgärder för framtiden och ett hållbart kretslopp. Med i projektet och även som aktör att genomföra åtgärder är VafabMiljö AB (eller blivande kommunalförbundet VafabMiljö). Heby kommun är en del av VafabMiljö. Uppkomna kostnader för VafabMiljö bekostas alltså av invånarna i VafabMiljö-regionen, dvs. även invånarna i Heby kommun. Om kostnader för VafabMiljö uppkommer för genomförande av Västerås stads Renhållningsordning och Avfallsplan och dessa kostnader finasieras av avgifter från avfallskollektiven i medlemskommunerna, blir således även invånarna i Heby kommun finansiärer. Exempelvis kommer även Heby kommuns invånare att betala för utredning och ev. anläggande av Kretsloppspark i Västerås, om VafabMiljö ska ta kostnaderna för en sådan anläggning. Västerås stads projektgrupp: Allt som görs i kommunerna kommer de andra kommunerna till godo genom Vafab Miljö AB. Att vissa kommuner går före i utvecklingen är naturligt. Exempelvis har Arboga redan påbörjat arbetet med en Kretsloppspark, erfarenheter därifrån kommer komma Västerås och övriga kommuner till gagn. Förfaringssättet ligger således i linje med tankarna bakom det regionala samarbetet inom avfallshanteringen. Satsningen på Kretsloppsparker nämns redan i den regionala avfallsplanen. I den kommande regionala avfallsplanen är Kretsloppsparker ett centralt inslag.

Dnr: 2013/287-KS

5 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

Västerås stads projektgrupp: Förändringar från föregående Renhållningsordning omnämns i Bilaga 5. Planen innehåller en väl avvägd lista över inriktningsmål och effektmål för kommande 5 års period. Det som inte är lika tydligt är hur målen ska mätas och kriterier för när ett mål är uppnåtts. Västerås stads projektgrupp: Angående mätbarhet i preciserade mål: Renhållningsordningen är inte helt och hållet rätt forum för att presentera mål i detalj. Renhållningsordningen är på en mer övergripande strategisk nivå. Det finns ett syfte bakom att vi valt vissa svårmätbara mål. Denna typ av mål kan vara svåra att precisera i andra styrdokument. Renhållningsordningen kommer följas upp av handlingsplaner (eller dylikt) där tydliga mål kommer preciseras, följas upp och mätas. Avfallsplanen kommer följas upp årligen. 2.7 Heby kommun (Kommunstyrelsen) Heby kommun har inget att erinra mot förslag på ny Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018. Förslaget på avfallsplanen genomsyras av en tydlighet, med väl konkretiserade mål för att nå visionen. Förslag på de lokala föreskrifterna tycks vara utformade så att de säkerställer tydlig gränsdragning av ansvar och skyldigheter mellan kommunen och fastighetsinnehavarens alternativt den som yrkesmässigt bedriver verksamhet. Aktiviteter som ska genomföras av Västerås är inget som Heby kommun idag blir påverkad av, annat än att få ta del av en stads sätt att agera inom avfallsområdet för att nå uppsatta visioner och genomföra åtgärder för framtiden och ett hållbart kretslopp. Med i projektet och även som aktör att genomföra åtgärder är VafabMiljö AB (eller blivande kommunalförbundet VafabMiljö). Heby kommun är en del av VafabMiljö. Uppkomna kostnader för VafabMiljö bekostas alltså av invånarna i VafabMiljö-regionen, dvs. även invånarna i Heby kommun. Om kostnader för VafabMiljö uppkommer för genomförande av Västerås stads Renhållningsordning och Avfallsplan och dessa kostnader finasieras av avgifter från avfallskollektiven i medlemskommunerna, blir således även invånarna i Heby kommun finansiärer. Exempelvis kommer även Heby kommuns invånare att betala för utredning och ev. anläggande av Kretsloppspark i Västerås, om VafabMiljö ska ta kostnaderna för en sådan anläggning. Västerås stads projektgrupp: Allt som görs i kommunerna kommer de andra kommunerna till godo genom Vafab Miljö AB. Att vissa kommuner går före i utvecklingen är naturligt. Exempelvis har Arboga redan påbörjat arbetet med en Kretsloppspark, erfarenheter därifrån kommer komma Västerås och övriga kommuner till gagn. Förfaringssättet ligger således i linje med tankarna bakom det regionala samarbetet inom avfallshanteringen. Satsningen på Kretsloppsparker nämns redan i den regionala avfallsplanen. I den kommande regionala avfallsplanen är Kretsloppsparker ett centralt inslag.

3 Övriga instanser (Näringsliv, intresseorganisationer, privatpersoner)

3.1 Svenska kyrkan, Västerås stift, beredningsutskottet Beredningsutskottet beslutar att inte avge något yttrande över remissen. 3.2 Westinghouse Electric Sweden Härmed meddelas att Westinghouse Electric Sweden inte har några kommentarer till förslaget på den nya renhållningsordningen. 3.3 Birgitta Bjurstig De synpunkter jag vill lämna är att det inte räcker med information utan att faktiskt åtgärda det som brister. En rekommendation är att besöka Bäckby återbruk under en vanlig helg i oktober eller när som helst. Kaos pga det stora område denna ska täcka. Det behövs ytterligare ett återbruk på Västerås förslagsvis kan det placeras på Hacksta eller vid upplagen som är invid vägen till Gränsta/Örtagården. Jag föreslår att ytterligare Återbruk byggs på väster. Västerås stads projektgrupp: För närvarande finns det inga konkreta planer på nya Återbruk i kommunen. Flera av dagens Återbruk har utrymmesbrist och behov av insatser. Frågan om antalet Återbruk utreds kontinuerligt. Anser också att Västerås tar ett alldeles för litet miljöansvar när man anger att man inte har ansvaret för delar av återvinningen och därför heller inte tänker medelst avgifter eller annat försöka påverka stadens medborgare. Om kommunen tänker miljövänligt så bör man väl ändå ha det i tankarna i ett större samanhang trots att det inte är kommunen ansvar. Jag föreslår att Västerås tar ett större ansvar för miljön totalt. Västerås stads projektgrupp: Ett syfte med Renhållningsordningen är att påverka långt utanför Västerås stad verksamhetsområden. Däremot är stadens ”rådighet” till viss del gränssättande för de mål och åtgärder som framförs i planen. Kapitel 2.3 har omarbetats/förtydligats med avseende på begreppet ”rådighet”. Staden vill dessutom ha allt bioavfall och det vill man nu åtgärda genom ändrade avgifter dvs de som hemkomposterar ska inte längre ges lägre avgifter. Lite dubbla budskap där. Det framkommer att beslutet verkar vara fattat på ett mycket litet antal enkäter. Jag föreslår att Västerås stärker medborgarnas miljötänk genom mer differentiering av avgifter även för det som man inte har som ansvarsområde. Västerås stads projektgrupp: Västerås stad har redan i dagsläget en kraftig differentiering inbyggd i renhållningstaxan. Det billigaste abonnemanget skall vara det som är bäst för miljön. Renhållningstaxan är ett ”levande” dokument som kontinuerligt diskuteras och utvärderas exempelvis med avseende på styrningseffekter.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (19)

3.4 Naturskyddsföreningen i Västerås Naturskyddsföreningen i Västerås har läst remissen och anser att syftet med avfallsplanen som anges på sidan 7 (Avfallsplan 2013-2018) är essentiella för hållbar utveckling. Till syftesbeskrivningen anges också att ”För att helt uppfylla samtliga långsiktiga inriktningsmål som slås fast genom denna avfallsplan krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål”. Föreningen anser att remissen inte är balanserade utefter det syfte som beskrivs. Rörande att minska avfallets farlighet och öka återvinningen har remissen bra åtgärder och väl tilldelade resurser. Föreningen ser positivt på att remissen beskriver ingående åtgärder för att minska avfallets farlighet. För att nå syftet med att minska avfallets mängd och styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas anser föreningen att remissen beskriver för undermåliga åtgärder och resurser. Avfallsplanen omfattar åren 2013-2018 och på sidan 7 i Avfallsplanen anges att de genomgripande förändringar som krävs inte kan ske under den tiden. Naturskyddsföreningen anser att det är under de närmaste åren som en genomgripande förändring behöver påbörjas för att uppnå de effekter som krävs, inte minst för klimatpåverkan. För att begränsa klimatmålet gällande uppvärmning till två grader måste utsläppen minska globalt senast 2020. Hållbar konsumtion är en viktig faktor för att uppnå tvågradersmålet. Föreningen anser att remissen bör täcka syftet för att minska avfallets mängd och styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas. Föreningen anser att åtgärderna i punkt c som beskrivs till under 2.3.1 (Avfallsplan 2013-2018) behöver utvecklas och tillsättas mer resurser. Hållbar konsumtion är en viktig fråga för att nå målområdet 1. Föreningen anser att informationsinsatser till kommuninvånarna behöver tillsättas mer resurser för att nå de effekter som remissen anger. Västerås stads projektgrupp: Naturskyddsförening framhäver att det övergripande syftet inte är balanserat gentemot lagda förslag (åtgärder, effektmål). Andemeningen tycks vara att det finns en skillnad mellan syftet och de föreslagna effektmålen/åtgärderna. Översyn av resurser och beskrivning av mål har skett för att förbättra balansen mellan åtgärder, resurser och mål. 4 Kommunala bolag 4.1 Bostads AB Mimer Inledningsvis är att det är glädjande att se att flera av åtgärderna i förslaget verkar för ökad möjlighet till förenklad insamling av farligt avfall, vi tror att det är viktigt att underlätta för hushållen så långt det är möjligt utan risker. Det är också bra att man utreder hur insamling och återvinning av textilier kan utvecklas, här är vi gärna med och samarbetar kring ett koncept för fastighetsnära insamling. Vidare är det glädjande att man inför containrar för återanvändning på Återbruken. Kanske upcycling blir lika vedertaget som recycling?

Dnr: 2013/287-KS

7 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

3.4 Naturskyddsföreningen i Västerås Naturskyddsföreningen i Västerås har läst remissen och anser att syftet med avfallsplanen som anges på sidan 7 (Avfallsplan 2013-2018) är essentiella för hållbar utveckling. Till syftesbeskrivningen anges också att ”För att helt uppfylla samtliga långsiktiga inriktningsmål som slås fast genom denna avfallsplan krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål”. Föreningen anser att remissen inte är balanserade utefter det syfte som beskrivs. Rörande att minska avfallets farlighet och öka återvinningen har remissen bra åtgärder och väl tilldelade resurser. Föreningen ser positivt på att remissen beskriver ingående åtgärder för att minska avfallets farlighet. För att nå syftet med att minska avfallets mängd och styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas anser föreningen att remissen beskriver för undermåliga åtgärder och resurser. Avfallsplanen omfattar åren 2013-2018 och på sidan 7 i Avfallsplanen anges att de genomgripande förändringar som krävs inte kan ske under den tiden. Naturskyddsföreningen anser att det är under de närmaste åren som en genomgripande förändring behöver påbörjas för att uppnå de effekter som krävs, inte minst för klimatpåverkan. För att begränsa klimatmålet gällande uppvärmning till två grader måste utsläppen minska globalt senast 2020. Hållbar konsumtion är en viktig faktor för att uppnå tvågradersmålet. Föreningen anser att remissen bör täcka syftet för att minska avfallets mängd och styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas. Föreningen anser att åtgärderna i punkt c som beskrivs till under 2.3.1 (Avfallsplan 2013-2018) behöver utvecklas och tillsättas mer resurser. Hållbar konsumtion är en viktig fråga för att nå målområdet 1. Föreningen anser att informationsinsatser till kommuninvånarna behöver tillsättas mer resurser för att nå de effekter som remissen anger. Västerås stads projektgrupp: Naturskyddsförening framhäver att det övergripande syftet inte är balanserat gentemot lagda förslag (åtgärder, effektmål). Andemeningen tycks vara att det finns en skillnad mellan syftet och de föreslagna effektmålen/åtgärderna. Översyn av resurser och beskrivning av mål har skett för att förbättra balansen mellan åtgärder, resurser och mål. 4 Kommunala bolag 4.1 Bostads AB Mimer Inledningsvis är att det är glädjande att se att flera av åtgärderna i förslaget verkar för ökad möjlighet till förenklad insamling av farligt avfall, vi tror att det är viktigt att underlätta för hushållen så långt det är möjligt utan risker. Det är också bra att man utreder hur insamling och återvinning av textilier kan utvecklas, här är vi gärna med och samarbetar kring ett koncept för fastighetsnära insamling. Vidare är det glädjande att man inför containrar för återanvändning på Återbruken. Kanske upcycling blir lika vedertaget som recycling?

Effektmål 1.5 Till att börja med bör man i målets formulering förtydliga att det gäller 70 viktprocent av bygg- och rivningsavfallet, då vi antar att målet är kopplat till det nationella målet. Det är skillnad på 70 viktprocent och 70 volymprocent. Vidare tror vi ändå att målet är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att nå. Åtminstone på objektsnivå, särskilt med tanke på att energiåtervinning inte ingår i målet. Västerås stads projektgrupp: Effektmål 1.5 är kopplat till det nationella målet vilket anges i fotnot. Effektmål 3.1 Här kan man ställa sig frågan om kärlhantering verkligen är långsiktigt förenligt med en bra arbetsmiljö? Borde inte staden på sikt arbeta för att utveckla ett bättre, mer maskinellt, hämtningssystem. Framförallt vid planering och etablering av nya bostadsområden men även i befintliga områden där det är möjligt. Markbehållare som töms med kranbil är ett bra exempel på resurs- och yteffektiv avfallsinsamling och är ett system som vi tror kommer att bli allt vanligare i framtiden. Västerås stads projektgrupp: Tömning av kärl från villabebyggelse sker redan i dag med ett mekaniserat system i och med sidlastande sopbilar. Det finns mål i avfallsplanen med syfte att ytterligare lyfta fram avfallshanteringen vid planering och etablering av nya bostadsområden. För befintlig bebyggelse finns redan idag möjligheter för fastighetsägare att installera markbehållare eller annan utrustning för att förbättra arbetsmiljön och rationalisera insamlingen. Reducerad taxa för markbehållare ger en tydlig styrning till fördel för dessa insamlingslösningar. Effektmål 4.1 Som vi ser det ska tömningsregistrering i första hand användas för att snabbt upptäcka missade tömningar och på så sätt ge möjlighet till snabb korrigering innan det leder till bristande kvalitet i våra miljöbodar. Missade tömningar är inte bra eftersom våra miljöbodar är noggrant dimensionerade och inte klarar mer än någon dags extra restavfall. Tyvärr händer det att missade tömningar inte upptäcks förrän en hyresgäst signalerar om att det är överfullt i miljöboden. Händelser som dessa ger oss kunder som inte är nöjda med insamlingssystemet. Västerås stads projektgrupp: Syftet med införande av tömningsregistrering är att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning. I detta ligger att identifiera missade tömningar för att snabbt kunna vidta åtgärder. Effektmål 4.2 Kostnaden ska inte överstiga genomsnittet för svenska kommuner av motsvarande storlek och med motsvarande förhållanden. Taxan ska inte missgynna flerbostadshus och andra lösningar som innebär en rationell hämtning och administration. Till detta skall läggas att det genom åren gjorts stora investeringar av ägarna till flerbostadshusen just för att rationalisera hämtningen men också för att öka källsorteringsgraden. Tyvärr har motsvarande kostnadsminskning inte kunnat iakttas för flerbostadshusen.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (19)

Västerås stads projektgrupp: Som en av åtgärderna under aktuellt effektmål ska Västerås stad årligen se över renhållningstaxans styreffekter. Detta innebär att den ska styra mot till exempel ökad källsortering och rationaliserad hämtning. Exempel på förändringar i renhållningstaxan med koppling till flerbostadshus är lägre fast avgift per lägenheter, reducerad taxa för markbehållare, ökad rabatt för tillkommande kärl samt borttagen avgift för dragavstånd för restavfallskärl. Effektmål 5.4 Kanske behöver hämtningsorganisationen och utrustningen anpassas till rådande förhållanden ibland snarare än motsatsen. Under årens lopp blir entreprenörernas bilar allt större och följden blir att de har svårt att komma fram till vissa hämtställen, de får svårt att vända eller blir till och med tvungna att backa för att kunna vända. Är det fastighetsägaren som ska bygga om sin parkering/vändplats eller kan man tänka sig att entreprenören anpassar sitt fordon till det redan befintliga hämtstället? Om ett hämtställe är placerat så att föraren måste stå ute i vägen för att manövrera tömningen eftersom bilen bara har manövreringsutrustning på ena sidan av bilen. Är det då fastighetsägarens ansvar att anlägga en vägficka eller ska entreprenören uppdatera bilens utrustning? Västerås stads projektgrupp: Inriktningen och strategin i denna avfallsplan är att fokusera på de hämtställen som inte uppfyller Arbetsmiljöverkets ökade krav på arbetsmiljön vid insamling av avfall. Detta kan innebära att åtgärder behöver genomföras vid hämtställen som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling. Det kan också innebära hämtställen flyttas. Vid nya områden placeras hämtställen vid områdets ytterkanter för att hämtningsfordonet ska kunna hämta avfallet på ett säkert sätt. I kommande upphandling klargörs förutsättningarna för att eventuellt ställa krav om andra typer av fordon. Fordonen har redan bland annat anpassats med manövrering på båda sidorna. Vidare anser vi att den rörliga delen av avgiften för flerbostadshus inte ska vara kopplad till teoretisk kärlvolym utan till verkligt hämtad mängd avfall, det vill säga vikt. I flerfamiljshus är risken att detta missbrukas mycket liten då hyresgästerna inte själva betalar för sin avfallshantering. Däremot är risken för arbetsmiljöproblem desto större. En kärlbaserad avgift innebär att så få kärl som möjligt per hämtställe eftersträvas vilket i sin tur kan leda till överfulla kärl och spill på golv som då ska hanteras av entreprenören. Genom en viktbaserad taxa skulle det skapas incitament till att minimera mängderna restavfall och verka för en ökad utsortering av matavfall och förpackningar. Västerås stads projektgrupp: Frågan om viktbaserad taxa har utretts tidigare och bedömning har gjorts att viktbaserad taxa inte ger avsedd effekt. Viktbaserad taxa inte är aktuell för Västerås stad i dagsläget. 4.2 Mälarenergi AB Affärsområde Vatten ser svårigheter att kunna klara effektmålet 2.7 samt klara av förslaget på åtgärd att ta fram en plan för ökad återvinning av fosfor ur avloppsslam under 2014 p.g.a. flera orsaker:

Dnr: 2013/287-KS

9 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

Västerås stads projektgrupp: Som en av åtgärderna under aktuellt effektmål ska Västerås stad årligen se över renhållningstaxans styreffekter. Detta innebär att den ska styra mot till exempel ökad källsortering och rationaliserad hämtning. Exempel på förändringar i renhållningstaxan med koppling till flerbostadshus är lägre fast avgift per lägenheter, reducerad taxa för markbehållare, ökad rabatt för tillkommande kärl samt borttagen avgift för dragavstånd för restavfallskärl. Effektmål 5.4 Kanske behöver hämtningsorganisationen och utrustningen anpassas till rådande förhållanden ibland snarare än motsatsen. Under årens lopp blir entreprenörernas bilar allt större och följden blir att de har svårt att komma fram till vissa hämtställen, de får svårt att vända eller blir till och med tvungna att backa för att kunna vända. Är det fastighetsägaren som ska bygga om sin parkering/vändplats eller kan man tänka sig att entreprenören anpassar sitt fordon till det redan befintliga hämtstället? Om ett hämtställe är placerat så att föraren måste stå ute i vägen för att manövrera tömningen eftersom bilen bara har manövreringsutrustning på ena sidan av bilen. Är det då fastighetsägarens ansvar att anlägga en vägficka eller ska entreprenören uppdatera bilens utrustning? Västerås stads projektgrupp: Inriktningen och strategin i denna avfallsplan är att fokusera på de hämtställen som inte uppfyller Arbetsmiljöverkets ökade krav på arbetsmiljön vid insamling av avfall. Detta kan innebära att åtgärder behöver genomföras vid hämtställen som inte uppfyller kraven på framkomlighet och vändningsmöjlighet vid avfallsinsamling. Det kan också innebära hämtställen flyttas. Vid nya områden placeras hämtställen vid områdets ytterkanter för att hämtningsfordonet ska kunna hämta avfallet på ett säkert sätt. I kommande upphandling klargörs förutsättningarna för att eventuellt ställa krav om andra typer av fordon. Fordonen har redan bland annat anpassats med manövrering på båda sidorna. Vidare anser vi att den rörliga delen av avgiften för flerbostadshus inte ska vara kopplad till teoretisk kärlvolym utan till verkligt hämtad mängd avfall, det vill säga vikt. I flerfamiljshus är risken att detta missbrukas mycket liten då hyresgästerna inte själva betalar för sin avfallshantering. Däremot är risken för arbetsmiljöproblem desto större. En kärlbaserad avgift innebär att så få kärl som möjligt per hämtställe eftersträvas vilket i sin tur kan leda till överfulla kärl och spill på golv som då ska hanteras av entreprenören. Genom en viktbaserad taxa skulle det skapas incitament till att minimera mängderna restavfall och verka för en ökad utsortering av matavfall och förpackningar. Västerås stads projektgrupp: Frågan om viktbaserad taxa har utretts tidigare och bedömning har gjorts att viktbaserad taxa inte ger avsedd effekt. Viktbaserad taxa inte är aktuell för Västerås stad i dagsläget. 4.2 Mälarenergi AB Affärsområde Vatten ser svårigheter att kunna klara effektmålet 2.7 samt klara av förslaget på åtgärd att ta fram en plan för ökad återvinning av fosfor ur avloppsslam under 2014 p.g.a. flera orsaker:

• Naturvårdsverket har i september 2013 lämnat in ett författningsförslag till regeringen om ”Hållbar återföring av fosfor” Författningsförslaget har blivit starkt kritiserat av många och den kan ha stor betydelse för möjligheten att klara effektmålet ovan. Förslaget innehåller strängare gränsvärden än idag för oönskade ämnen i slam som ska spridas på åkermark. Ett stegvis införande av kraven på gränsvärden föreslås till 2015, 2023 och 2030. Gränsvärdena är höga och rimligheten ifrågasatt då det motverka kretsloppstänket. Det nuvarande författningsförslaget kan medföra att avloppsslammet inte klarar gränsvärdena och istället måste förbrännas. Regeringen har inte kommit med något beslut gällande förslaget än.

• Det nuvarande författningsförslaget innebär både stora kostnader för förbränning och

utvinning av fosfor samt kostnader för spridning av avloppsslam på åkermark. Om kostnaderna är rimliga i förhållande till nyttan är inte utrett.

• Mälarenergi AO Vatten har påbörjat ett arbete med förebyggande åtgärder genom

uppströmsarbete som fortskrider till årsskiftet 2015. Uppströmsarbetet ska ses som en del i åtgärdsplanen för ökad återvinning av fosfor ur avloppsslammet. Genomslag av uppströmsarbetet är dock okänt då det främst innefattar större anslutna kunder och inte enskilda hushåll.

• I dagsläget så styr AO Vatten inte helt över hur det slam som Kungsängens

avloppsreningsverk genererar används/återförs utan AO Vatten meddelar kontrakterad entreprenör de analysresultat på innehållet i slammet som sedan ligger till grund för hur entreprenören kan få avsättning av slammet, vidare.

För många frågetecken finns för att i dagsläget planera för förebyggande åtgärder/ tekniska lösningar vid avloppsreningsverket eller förändringar i avloppssystem t.ex. utveckling mot urinsortering. Detta medför att det idag finns osäkerhet vad gäller effektmålsnivån samt att tidsplanen för åtgärder bör flyttas fram till 2017 för att kunna utformas i linje med miljöpolitiken. Västerås stads projektgrupp: Åtgärd 2.7a flyttas fram till 2017. Övrigt Mälarenergi kommer i framtiden att finnas med i stadens arbete kring avfallsfrågan vilket är av stor vikt med tanke på Mälarenergis nya Block 6, som kommer producera värme genom avfall. 4.3 Vafab Miljö AB Övergripande Bolaget är av den meningen att renhållningsordningen i allt väsentligt är väl genomarbetad och på ett tydligt sätt pekar ut inriktningen för stadens avfallshantering under den närmaste tiden framöver. Avfallsplanen med tillhörande bilagor är dock omfångsrik, med risk att den samtidigt uppfattas som svårtillgänglig för en bredare läsekrets. Bolaget föreslår därför att en kortversion (5-10 sidor) tas fram i vilken bl.a. föreslagna mål och handlingsprogram med tillhörande konsekvensanalys presenteras på ett lättbegripligt sätt.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 10 (19)

Västerås stads projektgrupp: En kortversion kommer att tas fram. Konsekvenserna av avfallsplanens förslag beskrivs på ett bra och lättbegripligt sätt i miljökonsekvensbeskrivningen. Denna redovisas som separat bilaga till planen. Bolaget föreslår att de förväntade faktiska konsekvenserna av planens offensiva intentioner, vilka framgår endast i denna bilaga, lyfts fram på ett tydligt sätt, lämpligtvis i såväl avfallsplanens sammanfattning som i ovan nämnda kortversion. Västerås stads projektgrupp: MKB:n lyfts fram ytterligare i avfallsplanen. Avfallsplan 2013-2018 Tidsrelaterade justeringar Bolagets föreslår att planen genomgående uppdateras med hänsyn till den tid som förflutit från det att den togs fram. Exempelvis bör tidsplaner kopplade till åtgärdsprogrammet i sin helhet ses över och generellt förskjutas med minst ett år. Likaså bör planen i berörda delar uppdateras med anledning av beslutade verksamhetsförändringar under senare tid, exempelvis rörande abonnemang ”Hemkompostering” och införande av s.k. tömningsregistrering. Västerås stads projektgrupp: Tidsplanen kopplad till åtgärdsprogrammet har justerats. Avfallsplanen har också justerats med anledning av förändringar under senare tid. Mål Bolaget ser positivt på de ambitiösa målen i planen. Ambitionsnivån återspeglas emellertid inte alltid i föreslaget åtgärdsprogram vars genomförande i vart fall inte genomgående bedöms leda till full måluppfyllelse. Ett exempel härpå är effektmål 5.2 om minsta avstånd till avlämningsplats för förpackningar och tidningar inom Västerås tätort. Enbart utredningsinsatser torde inte vara tillräckliga för att det föreslagna målet ska kunna nås. Västerås stads projektgrupp: Effektmål 5.2 får ny lydelse. Västerås stad ska verka för att invånarna i Västerås tätort ska ha högst 400 meter till en avlämningsplats för utsorterade förpackningar och tidningar. Översyn av resurser och beskrivning av mål har skett för att förbättra balansen mellan åtgärder, resurser och mål. Resursbehov Bolaget föreslår en allmän översyn av redovisningen av bedömt resursbehov för genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram. Exempelvis anges inledningsvis i kapitel 4.3 att information och utredningar/projekt tillhör de större kostnaderna. Under rubriken ”Personella resurser” sägs vidare att ”genomförandet av dessa åtgärder bedöms kräva förstärkning av de personella resurserna för information” samt att ”för Tekniska nämnden kan en permanent förstärkning erfordras om utredningar och projekt ska kunna genomföras internt…”. Inget av detta återspeglas emellertid i åtgärdsplanen där informationssatsningar och utredningar ofta är klassade med resursbehovet ”lågt (inom ram)”. Det kan heller inte uteslutas att många lågt resursklassade moment tillsammans medför kostnadsökningar utöver budgeterade ramar.

Dnr: 2013/287-KS

11 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

Västerås stads projektgrupp: En kortversion kommer att tas fram. Konsekvenserna av avfallsplanens förslag beskrivs på ett bra och lättbegripligt sätt i miljökonsekvensbeskrivningen. Denna redovisas som separat bilaga till planen. Bolaget föreslår att de förväntade faktiska konsekvenserna av planens offensiva intentioner, vilka framgår endast i denna bilaga, lyfts fram på ett tydligt sätt, lämpligtvis i såväl avfallsplanens sammanfattning som i ovan nämnda kortversion. Västerås stads projektgrupp: MKB:n lyfts fram ytterligare i avfallsplanen. Avfallsplan 2013-2018 Tidsrelaterade justeringar Bolagets föreslår att planen genomgående uppdateras med hänsyn till den tid som förflutit från det att den togs fram. Exempelvis bör tidsplaner kopplade till åtgärdsprogrammet i sin helhet ses över och generellt förskjutas med minst ett år. Likaså bör planen i berörda delar uppdateras med anledning av beslutade verksamhetsförändringar under senare tid, exempelvis rörande abonnemang ”Hemkompostering” och införande av s.k. tömningsregistrering. Västerås stads projektgrupp: Tidsplanen kopplad till åtgärdsprogrammet har justerats. Avfallsplanen har också justerats med anledning av förändringar under senare tid. Mål Bolaget ser positivt på de ambitiösa målen i planen. Ambitionsnivån återspeglas emellertid inte alltid i föreslaget åtgärdsprogram vars genomförande i vart fall inte genomgående bedöms leda till full måluppfyllelse. Ett exempel härpå är effektmål 5.2 om minsta avstånd till avlämningsplats för förpackningar och tidningar inom Västerås tätort. Enbart utredningsinsatser torde inte vara tillräckliga för att det föreslagna målet ska kunna nås. Västerås stads projektgrupp: Effektmål 5.2 får ny lydelse. Västerås stad ska verka för att invånarna i Västerås tätort ska ha högst 400 meter till en avlämningsplats för utsorterade förpackningar och tidningar. Översyn av resurser och beskrivning av mål har skett för att förbättra balansen mellan åtgärder, resurser och mål. Resursbehov Bolaget föreslår en allmän översyn av redovisningen av bedömt resursbehov för genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram. Exempelvis anges inledningsvis i kapitel 4.3 att information och utredningar/projekt tillhör de större kostnaderna. Under rubriken ”Personella resurser” sägs vidare att ”genomförandet av dessa åtgärder bedöms kräva förstärkning av de personella resurserna för information” samt att ”för Tekniska nämnden kan en permanent förstärkning erfordras om utredningar och projekt ska kunna genomföras internt…”. Inget av detta återspeglas emellertid i åtgärdsplanen där informationssatsningar och utredningar ofta är klassade med resursbehovet ”lågt (inom ram)”. Det kan heller inte uteslutas att många lågt resursklassade moment tillsammans medför kostnadsökningar utöver budgeterade ramar.

Västerås stads projektgrupp: Avsnitt 2.3 har förtydligats med avseende på det samlade resursbehovet och kopplingen till kapitel 4. Bolaget förordar att resursbehovet för åtgärd 2.4.b (Utveckling av metoder för insamling och behandling av förpackat livsmedel) klassas upp från lågt till måttligt och att resursbehovet för åtgärd 2.3.2.b (Genomförande av åtgärder för att minska deponiresten t ex genom att samla in och återanvända gipsavfall) klassas upp till högt. I det senare fallet bedöms en utbyggnad av Återbruken vara nödvändig för att bereda plats för insamlingscontainrar för gips m.m, samtidigt som personella resurser måste tillsättas/frigöras för att genom information och sortering säkerställa att av återvinningsindustrin högt ställda kvalitetskrav ska kunna uppfyllas. Även fler åtgärder än de ovan nämnda kan behöva en ekonomisk översyn som en del i en helhetsövergripande resursgenomgång. Bolaget har full förståelse för att det kan vara svårt att exakt precisera resursbehovet för genomförandet av avfallsplanens åtgärdsprogram, inte minst med hänsyn till den förhållandevis korta tid som stått till utredarnas förfogande. Detta till trots föreslås att förutsedda resursbehov uttrycks i mer preciserad form än i de tre kategorier (lågt, måttligt och högt resursbehov) som nu tillämpas. För mer resurskrävande åtgärder kan det även vara motiverat att ange åtminstone uppskattade kostnadsnivåer. Västerås stads projektgrupp: För de flesta åtgärder har en översiktlig kostnadsbedömning för genomförande av åtgärder gjorts. Flertalet av avfallsplanens mål är ambitiösa och ger ett tydligt uttryck för en vilja och ambition att utveckla stadens avfallshantering i fråga om hållbar resurshantering, miljö- och hälsoaspekter, kvalitet och ökad samhällsservice. Emellertid är flera av de föreslagna åtgärderna kostnadshöjande vilket naturligtvis måste ställas mot stadens uttalade målsättning att hålla renhållningstaxan på en låg nivå. Bolaget får här peka på de möjligheter som ges genom ett utökat regionalt samarbete på avfallsområdet. Av det förslag till bildande av ett kommunalförbund som för närvarande prövas av bolagets ägarkommuner framgår exempelvis att en långtgående samordning av regionens avfallshantering ger möjligheter att till år 2020 öka återvinningen med 50%, minska mängden avfall till förbränning med 50% och samtidigt minska kostnaderna med 50%. Informationssatsningar Bolaget noterar att många informationssatsningar planeras. Information och aktiviteter som berör allmänheten är centrala i arbetet för att åstadkomma de attityd- och beteendeförändringar som krävs för att uppnå uppsatta mål och samtidigt ställa om till ett hållbart samhälle. Information på lokal, regional och nationell nivå bör så långt möjligt samverka. I de fall VafabMiljö inte utpekas som berörd aktör i åtgärdsplanen föreslås därför att bolaget ändå underrättas inför genomförandet av planerade åtgärder för avstämning mot eventuellt motsvarande regionala satsningar eller frågeställningar rörande omhändertagande av avfall i bolagets regi. Det senare gäller inte minst information om matavfall då gällande certifiering av framställd biogödsel ställer särskilda krav på informationen till hushåll och andra avfallsproducenter. De olika begreppen samarbete, samverkan och samråd kan behöva förtydligas i inledningen av kapitel 2.3 om inriktningsmål, effektmål och åtgärder.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 12 (19)

Som framgår av avfallsplanen har en kommunikationsplan tagits fram med syfte att få ett samlat dokument med de informationsinsatser som läggs fram i avfallsplanen. Kommunikationsplanen är således starkt knuten till avfallsplanens åtgärdsprogram och biläggs därför förslagsvis avfallsplanen. Västerås stads projektgrupp: Kommunikationsplanen förs in i avfallsplanen. Fastighetsnära insamling av farligt avfall Under effektmål 1.4 avseende farligt avfall föreslår bolaget att åtgärd c) (information och uppmuntran till fastighetsnära insamling av farligt avfall inklusive elavfall) stryks eller omformuleras. Pågående försök med ”öppen” insamling av mindre elavfall i miljöbodar indikerar nämligen att stöld av avlämnat elavfall förekommer. Felaktig hantering av farligt avfall kan ge upphov till såväl miljö- som hälsoskadliga effekter. Att farligt avfall inte hamnar på avvägar bör således undvikas. Uppmuntran till fastighetsnära insamling av farligt avfall föreslås därför anstå tills dess att miljö- och hälsosäkra system kan erbjudas. Lösningar av det slag som nu provas i staden med personligt överlämnande av avfallet via ambulerande insamlingsbil kan vara en lämplig lösning som komplement till nuvarande insamling via Återbruken. Tilläggas kan att i det förslag till svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om elavfall som för närvarande remissbehandlas, föreslås också att återförsäljare av elprodukter ska tillhandahålla insamling av elavfall. Västerås stads projektgrupp: Fastighetsnära insamling av FA, effektmål 1.4: Åtgärd c) kompletteras/preciseras. Lokala föreskrifter om avfallshantering Bolaget rekommenderar att föreskrifterna slutgranskas av juridisk kompetens på renhållningsområdet. Detta för att säkerställa att beslut som fattas med stöd av föreskriften håller juridiskt vid eventuella överprövningar. Västerås stads projektgrupp: Föreskrifterna slutgranskas av jurist med kompetens inom renhållningsområdet. Bolaget föreslår vidare att berörda organisationer benämns med deras funktion i stället för namn. Uttryck såsom ”staben” bör således ersättas med dess funktion. Omorganisationer och andra ändringar kan ske som gör namn inaktuella. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras I § 9 anges att matavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Detta är en s.k. ”portalparagraf” och är således generellt giltig för sortering av avfall i staden. Av bilaga 2 tabell 2 framgår emellertid att abonnemang med ”Osorterat” finns att tillgå med möjlighet att lämna osorterat kärl- och säckavfall i behållare för restavfall. Detta motsatsförhållande bör korrigeras. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras

Dnr: 2013/287-KS

13 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

Som framgår av avfallsplanen har en kommunikationsplan tagits fram med syfte att få ett samlat dokument med de informationsinsatser som läggs fram i avfallsplanen. Kommunikationsplanen är således starkt knuten till avfallsplanens åtgärdsprogram och biläggs därför förslagsvis avfallsplanen. Västerås stads projektgrupp: Kommunikationsplanen förs in i avfallsplanen. Fastighetsnära insamling av farligt avfall Under effektmål 1.4 avseende farligt avfall föreslår bolaget att åtgärd c) (information och uppmuntran till fastighetsnära insamling av farligt avfall inklusive elavfall) stryks eller omformuleras. Pågående försök med ”öppen” insamling av mindre elavfall i miljöbodar indikerar nämligen att stöld av avlämnat elavfall förekommer. Felaktig hantering av farligt avfall kan ge upphov till såväl miljö- som hälsoskadliga effekter. Att farligt avfall inte hamnar på avvägar bör således undvikas. Uppmuntran till fastighetsnära insamling av farligt avfall föreslås därför anstå tills dess att miljö- och hälsosäkra system kan erbjudas. Lösningar av det slag som nu provas i staden med personligt överlämnande av avfallet via ambulerande insamlingsbil kan vara en lämplig lösning som komplement till nuvarande insamling via Återbruken. Tilläggas kan att i det förslag till svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om elavfall som för närvarande remissbehandlas, föreslås också att återförsäljare av elprodukter ska tillhandahålla insamling av elavfall. Västerås stads projektgrupp: Fastighetsnära insamling av FA, effektmål 1.4: Åtgärd c) kompletteras/preciseras. Lokala föreskrifter om avfallshantering Bolaget rekommenderar att föreskrifterna slutgranskas av juridisk kompetens på renhållningsområdet. Detta för att säkerställa att beslut som fattas med stöd av föreskriften håller juridiskt vid eventuella överprövningar. Västerås stads projektgrupp: Föreskrifterna slutgranskas av jurist med kompetens inom renhållningsområdet. Bolaget föreslår vidare att berörda organisationer benämns med deras funktion i stället för namn. Uttryck såsom ”staben” bör således ersättas med dess funktion. Omorganisationer och andra ändringar kan ske som gör namn inaktuella. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras I § 9 anges att matavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Detta är en s.k. ”portalparagraf” och är således generellt giltig för sortering av avfall i staden. Av bilaga 2 tabell 2 framgår emellertid att abonnemang med ”Osorterat” finns att tillgå med möjlighet att lämna osorterat kärl- och säckavfall i behållare för restavfall. Detta motsatsförhållande bör korrigeras. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras

Bolaget förordar att §§ 13-14 omformuleras och förtydligas. Ett sätt att öka tydligheten kan vara att precisera förutsättningarna för uttagande av särskild avgift respektive rätt att inte utföra ordinarie hämtning i tre separata punktsatser, exempelvis: a) överfulla eller för tungt lastade kärl, b) kärl innehållande felsorterat avfall, och c) kärl innehållande skärande eller stickande avfall som har dålig emballering. Västerås stads projektgrupp: Ändras Bolaget föreslår att § 36 (Förlängt hämtningsintervall) ändras till att båda förutsättningarna måste uppfyllas, d.v.s. att allt matavfall måste komposteras och att fastigheten bebos av högst två personer. Skälet härtill är att förlängt hämtningsintervall till en månad eller mer för hushållsavfall innehållande matavfall kan medföra sanitära olägenheter. Västerås stads projektgrupp: Ändras I § 38 (Gemensamt kärl eller avfallslösning) förekommer begreppet ”närboende”. För att undvika framtida uttolkningar föreslår bolaget att begreppet definieras närmare. Bolaget får vidare väcka frågan om begränsning i kärlstorlek bör införas så att inte osorterade abonnemang, om dessa fortfarande ska finnas kvar, premieras ekonomiskt framför andra från miljö- och resurshushållningssynpunkt lämpligare val. Bolaget får väcka frågan om rubriken ”Obebodda fastigheter” (s 15) egentligen avser ”Obeboeliga fastigheter”. Bolaget gör dock tolkningen att ett ”vanligt” uppehåll enligt § 39 avser obebodda fastigheter, d.v.s. att fastigheten inte nyttjas. I bilaga 2 (s 20) anges under rubriken ”Matavfall” att bl.a. krukväxter ska sorteras som matavfall. Bolaget föreslår att sammanställningen över avfallsslag som ska sorteras som matavfall stäms av mot gällande sorteringsanvisningar i Soptips 2013. Det innebär bl.a. att just krukväxter ska utgå. Anledningen till detta är att jord som kan följa med krukväxter är olämpligt att tillföra en biogasanläggning. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras Textavsnittet tillhörande rubriken ”Avfall av elektriska och elektroniska produkter” (s 21) bör kompletteras med att denna typ av avfall även kan inlämnas till producenter. Avslutande kommentarer Avslutningsvis vill VafabMiljö återigen betona att renhållningsordningen i allt väsentligt är välskriven, tar fokus på relevanta områden, och på alla sätt välkomnas av bolaget. Bolaget ser avslutningsvis fram mot att bistå staden i dess arbete med att förverkliga renhållningsordningens ambitioner i allmänhet och avfallsplanens åtgärdsprogram i synnerhet.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 14 (19)

5 Västerås stad, nämnder 5.1 Miljö- och konsumentnämnden Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att

• tillstyrka förslaget till renhållningsordning 2013-2018 bestående av avfallsplan och lokala föreskrifter förutsatt att synpunkterna i förvaltningens yttrande beaktas.

Förvaltningens yttrande Synpunkter allmänt Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har deltagit i arbetet med att ta fram förslaget genom att ingå i arbetsgruppen och styrgruppen. Förvaltningen anser att förslaget är bra och ligger väl i linje med den nationella avfallsplanen. Någon proposition med anledning av Avfallsutredningens förslag till förändringar i avfallslagstiftningen om ansvar m m har ännu inte kommit. En proposition förväntas komma innevarande månad. Lagstiftningen kan därför komma att förändra förutsättningar för vad som skrivs i avfallsplanen och även de lokala föreskrifterna. Enligt miljöbalkens 15:e kapitel om avfall och producentansvar ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning, som ska innehålla de föreskrifter om avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Namnet på renhållningsordningen bör därför vara renhållningsordning för Västerås kommun. Avfallsplan Sidan 16: Sedan dokumentet skrevs har försök med fastighetsnära insamling av elavfall påbörjats i delar av Bostad AB Mimers miljöbodar. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 20: Västerås stad har från Miljödepartementet fått Naturvårdsverkets förslag till genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet på remiss under året. För smått elavfall föreslås att det ska vara obligatorisk för vissa butiker att ta emot sådant avfall. Sidan 23 Regeringen planerar enligt uppgift att överlämna en proposition i september 2013. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 24. I tillsynsbegreppet inryms även information från tillsynsmyndigheten, se även kommentar till stycke 3.4. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 26 och framåt. I tabeller över åtgärder kopplade till olika mål behöver proAros ersättas med aktuella nämnders namn då organisationsförändring skett. När det gäller åtgärder som ska påbörjas 2013 kan det vara aktuellt att ändra till 2014, då planen sannolikt inte antas förrän tidigast slutet av 2013.

Dnr: 2013/287-KS

15 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

5 Västerås stad, nämnder 5.1 Miljö- och konsumentnämnden Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att

• tillstyrka förslaget till renhållningsordning 2013-2018 bestående av avfallsplan och lokala föreskrifter förutsatt att synpunkterna i förvaltningens yttrande beaktas.

Förvaltningens yttrande Synpunkter allmänt Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har deltagit i arbetet med att ta fram förslaget genom att ingå i arbetsgruppen och styrgruppen. Förvaltningen anser att förslaget är bra och ligger väl i linje med den nationella avfallsplanen. Någon proposition med anledning av Avfallsutredningens förslag till förändringar i avfallslagstiftningen om ansvar m m har ännu inte kommit. En proposition förväntas komma innevarande månad. Lagstiftningen kan därför komma att förändra förutsättningar för vad som skrivs i avfallsplanen och även de lokala föreskrifterna. Enligt miljöbalkens 15:e kapitel om avfall och producentansvar ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning, som ska innehålla de föreskrifter om avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Namnet på renhållningsordningen bör därför vara renhållningsordning för Västerås kommun. Avfallsplan Sidan 16: Sedan dokumentet skrevs har försök med fastighetsnära insamling av elavfall påbörjats i delar av Bostad AB Mimers miljöbodar. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 20: Västerås stad har från Miljödepartementet fått Naturvårdsverkets förslag till genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet på remiss under året. För smått elavfall föreslås att det ska vara obligatorisk för vissa butiker att ta emot sådant avfall. Sidan 23 Regeringen planerar enligt uppgift att överlämna en proposition i september 2013. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 24. I tillsynsbegreppet inryms även information från tillsynsmyndigheten, se även kommentar till stycke 3.4. Västerås stads projektgrupp: Texten justeras Sidan 26 och framåt. I tabeller över åtgärder kopplade till olika mål behöver proAros ersättas med aktuella nämnders namn då organisationsförändring skett. När det gäller åtgärder som ska påbörjas 2013 kan det vara aktuellt att ändra till 2014, då planen sannolikt inte antas förrän tidigast slutet av 2013.

Västerås stads projektgrupp: Uppdateras Sidan 30 Miljö- och konsumentnämnden står som ansvarig tillsammans med Byggnadsnämnden för två aktiviteter kopplade till bygg- och rivningsavfall under 2013 och 2014. Förvaltningen uppskattar resursbehovet till måttligt i stället för lågt. Då detta arbete inte kommit igång bör åtgärderna även senareläggas ett år. Västerås stads projektgrupp: Översyn av tidplan har genomförts Sidan 31 Förvaltningen anser att åtgärden med uppföljning av hemkomposterare 2014 inte längre är aktuell då förutsättningarna för abonnemanget ändrats i den nya renhållningstaxan. Västerås stads projektgrupp: Instämmer Sidan 34 Åtgärden att aktivt erbjuda utsortering av matavfall från verksamheter. Förvaltningen anser att åtgärden behöver förtydligas. Vem är det som ska göra utsorteringen? Enligt uppgift från tekniska nämndens stab ska det inte finnas livsmedelsverksamheter som har abonnemang osorterat. Däremot kan det finnas livsmedelsverksamheter som inte sorterar sitt avfall i önskad utsträckning. Västerås stads projektgrupp: Förtydligas. Effektmål 2.4, åtgärd a) formuleras om. Sidan 37 Förvaltningen anser att en ansvarsutredning behöver göras för samtliga kommunala deponier som uppmärksammats i den pågående MIFO 2-utredningen. Klarläggande undersökningar behöver även genomföras vid kommunala deponier avslutade före 1969. Västerås stads projektgrupp: Deponier, effektmål 3.2, Hänvisningen till ”1969” stryks. Sidan 38 Åtgärden med uppföljning av svarstider behöver innefatta telefonkontakter både med kundtjänst och Kontaktcenter. Västerås stads projektgrupp: åtgärden avser båda funktionerna. Sidan 39 Åtgärden om utredning om införande av tömningsregister bör även omfatta slamtömning vid små avlopp. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras Sidan 43 Ansvaret för att utreda papperskorgar m m bör ske av utpekade nämnder tillsammans med fastighetsägare. Sidan 45, 3.1 sista stycket. Av texten framgår att de lokala föreskrifterna beskriver abonnenternas olika valmöjligheter för hämtning av kärl- och säckavfall genom abonnemangen Källsorterat, Hemkomposterat och Osorterat. Detta beskrivs inte längre i förslaget till föreskrifter. Västerås stads projektgrupp: Korrigeras

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 16 (19)

Sidan 52, 3.4 av Miljöbalkens 26:e kapitel om tillsyn framgår att tillsynen består av kontroll av efterlevnad av miljöbalken med flera bestämmelser men även av rådgivning och information och liknande verksamhet. Förvaltningen ser att olika typer av information från tillsynsmyndigheten är en viktig del av tillsynen även inom avfallsområdet. Lokala föreskrifter Västerås stads projektgrupp: Ett antal ändringar föreslås och har beaktats 5.2 Äldrenämnden Äldrenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning ser ingen anledning att utifrån äldrenämndens ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i renhållningsordningen. Äldrenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. 5.3 Barn- och ungdomsnämnden Genom att göra sopsortering och återvinning till en naturlig del av våra barns och ungdomars liv redan från tidig ålder och fortsättningsvis under hela skoltiden, ger vi förutsättningar för att skapa ett intresse för långsiktigt hållbar avfallshantering hos kommande generationer. Samtliga förskolor, grundskolor och fritidshem inom kommunens geografiska område bör ges möjlighet att sortera sitt avfall, till exempel miljöbodar. Åtgärder som berör nämndens verksamheter: Minskat matsvinn. Detta är en prioriterad fråga internt i kommunen men även genom olika åtgärder för att inspirera och påverka andra verksamheter och hushåll. Förebyggande åtgärder för att minska matsvinnet ansluter till den nationella avfallsplanen. Nedskräpning. Minska nedskräpningen i Västerås. Västerås stad arbetar med nedskräpningsfrågor i olika sammanhang genom bland annat olika projekt. Minskad nedskräpning har även uppmärksammats i exempelvis den nationella avfallsplanen och har kopplingar till nationella miljömål. Under Målområde 1 sid 26 och 27, behöver vissa justeringar göras på grund av ändring av organisationen från årsskiftet, vilket innebär att där det står proAros bör det oftast även stå barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). Västerås stads projektgrupp: Kompletteras Några av enheterna inom skolverksamheten har utmärkt sig genom att kraftigt minskat matsvinnet.

Dnr: 2013/287-KS

17 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

Sidan 52, 3.4 av Miljöbalkens 26:e kapitel om tillsyn framgår att tillsynen består av kontroll av efterlevnad av miljöbalken med flera bestämmelser men även av rådgivning och information och liknande verksamhet. Förvaltningen ser att olika typer av information från tillsynsmyndigheten är en viktig del av tillsynen även inom avfallsområdet. Lokala föreskrifter Västerås stads projektgrupp: Ett antal ändringar föreslås och har beaktats 5.2 Äldrenämnden Äldrenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning ser ingen anledning att utifrån äldrenämndens ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i renhållningsordningen. Äldrenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. 5.3 Barn- och ungdomsnämnden Genom att göra sopsortering och återvinning till en naturlig del av våra barns och ungdomars liv redan från tidig ålder och fortsättningsvis under hela skoltiden, ger vi förutsättningar för att skapa ett intresse för långsiktigt hållbar avfallshantering hos kommande generationer. Samtliga förskolor, grundskolor och fritidshem inom kommunens geografiska område bör ges möjlighet att sortera sitt avfall, till exempel miljöbodar. Åtgärder som berör nämndens verksamheter: Minskat matsvinn. Detta är en prioriterad fråga internt i kommunen men även genom olika åtgärder för att inspirera och påverka andra verksamheter och hushåll. Förebyggande åtgärder för att minska matsvinnet ansluter till den nationella avfallsplanen. Nedskräpning. Minska nedskräpningen i Västerås. Västerås stad arbetar med nedskräpningsfrågor i olika sammanhang genom bland annat olika projekt. Minskad nedskräpning har även uppmärksammats i exempelvis den nationella avfallsplanen och har kopplingar till nationella miljömål. Under Målområde 1 sid 26 och 27, behöver vissa justeringar göras på grund av ändring av organisationen från årsskiftet, vilket innebär att där det står proAros bör det oftast även stå barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). Västerås stads projektgrupp: Kompletteras Några av enheterna inom skolverksamheten har utmärkt sig genom att kraftigt minskat matsvinnet.

Förvaltningen har inget ytterligare att tillägga till renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018. 5.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till tekniska nämndens stab. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande Se ovan (Barn- och ungdomsnämnden). 5.5 Byggnadsnämnden Beslut Stadsbyggnadskontorets förslag till yttrande, daterat den 16 september 2013, överlämnas till Tekniska nämndens stab som nämndens eget yttrande. Stadsbyggnadskontorets yttrande Stadsbyggnadskontoret har varit delaktiga i framtagandet av Avfallsplanens mål och åtgärder och ställer sig bakom de förslag som berör BN:s ansvarsområde. Yrkande Ordförande yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. 5.6 Fastighetsnämnden Beslut Fastighetsnämnden beslutar att anta Fastighetskontorets yttrande som sitt eget och överlämna detsamma till tekniska nämndens stab. Fastighetskontorets yttrande Renhållningsordningen består av Avfallsplan 2013-2018 samt Lokala föreskrifter om avfallshantering och beskriver på vilket sätt avfalls- och återvinnings-verksamheten i Västerås ska utvecklas under perioden 2013-2018 för att bidra till att Västerås ska kunna bli Sveriges bästa miljökommun. Avfallsplanen är väl genomarbetad och planen harmonierar med den regionala avfallsplanen. Renhållningsföreskrifterna ingår som en del i kommunens renhållningsordning tillsammans med avfallsplanen. I och med denna avfallsplan tas nästa steg i riktning mot en långsiktigt hållbar avfallshantering genom åtgärder som förebygger uppkomsten av avfall och ökar återvinningsgraden ytterligare. Fastighetskontoret ser miljöperspektivet som en viktig del vid förvaltning av stadens fastigheter och ska verka för att Västerås ska vara Sverige bästa miljökommun.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019 18 (19)

5.7 Individ- och familjenämnden Beslut Individ- och familjenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning vill påtala behovet av informationsinsatser för att få avfallsplanen att förverkligas i praktiken. Särskilda insatser kan behövas till grupper med annan kulturell och språklig bakgrund. I övrigt ser förvaltningen ingen anledning att utifrån individ- och familjenämndens ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i avfallsplanen. Västerås stads projektgrupp: Dessa typer av frågor kommer att beaktas vid informationsinsatser. 5.8 Nämnden för funktionshindrade Beslut Nämnden för funktionshindrade beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning ser ingen anledning att utifrån nämndens för funktionshindrade ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i renhållningsordningen. 5.9 Teknisk Produktionsstyrelse Beslut Teknik- och idrottsförvaltningen föreslår Teknisk produktionsstyrelse att översända nedanstående förslag till yttrande till Tekniska nämnden. Teknik- och idrottsförvaltningens yttrande Teknik- och idrottsförvaltningen finner att ett gediget arbete är nedlagt och många relevanta aspekter är belysta och har inga ytterligare synpunkter på förslaget. 5.10 Kultur- idrotts- och fritidsnämnden Beslut Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och översänder detta till tekniska nämnden. Yttrande Renhållningsordningen med avfallsplan ger efter vad vi kan se en god grund för en fortsatt god utveckling av avfallshanteringen i Västerås. Vi kan dock efterlysa mer riktade informationsinsatser gentemot föreningar och andra arrangörer av evenemang. Genom ett förbättrat samarbete mellan dessa och de som ansvarar för avfallshanteringen i staden borde det vara möjligt att i samarbete dimensionera och höja kvaliteten på sortering och hantering av avfall vid exempelvis större idrottsarrangemang. Vi ser fram emot ett samarbete för att förbättra avfallshanteringen inom detta område. Västerås stads projektgrupp: Avfallsplanen omfattar åtgärder kopplade till arrangörer av evenemang, däribland åtgärd 6.1h Miljöcertifiering av publika evenemang.

Dnr: 2013/287-KS

19 (19)Bilaga 8 Avfallsplan 2014 - 2019

5.7 Individ- och familjenämnden Beslut Individ- och familjenämnden beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning vill påtala behovet av informationsinsatser för att få avfallsplanen att förverkligas i praktiken. Särskilda insatser kan behövas till grupper med annan kulturell och språklig bakgrund. I övrigt ser förvaltningen ingen anledning att utifrån individ- och familjenämndens ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i avfallsplanen. Västerås stads projektgrupp: Dessa typer av frågor kommer att beaktas vid informationsinsatser. 5.8 Nämnden för funktionshindrade Beslut Nämnden för funktionshindrade beslutar godkänna sociala nämndernas förvaltnings förslag till yttrande och översända det till tekniska nämndens stab som sitt eget. Sociala nämndernas förvaltning ser ingen anledning att utifrån nämndens för funktionshindrade ansvarsområde lämna några synpunkter på innehållet i renhållningsordningen. 5.9 Teknisk Produktionsstyrelse Beslut Teknik- och idrottsförvaltningen föreslår Teknisk produktionsstyrelse att översända nedanstående förslag till yttrande till Tekniska nämnden. Teknik- och idrottsförvaltningens yttrande Teknik- och idrottsförvaltningen finner att ett gediget arbete är nedlagt och många relevanta aspekter är belysta och har inga ytterligare synpunkter på förslaget. 5.10 Kultur- idrotts- och fritidsnämnden Beslut Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och översänder detta till tekniska nämnden. Yttrande Renhållningsordningen med avfallsplan ger efter vad vi kan se en god grund för en fortsatt god utveckling av avfallshanteringen i Västerås. Vi kan dock efterlysa mer riktade informationsinsatser gentemot föreningar och andra arrangörer av evenemang. Genom ett förbättrat samarbete mellan dessa och de som ansvarar för avfallshanteringen i staden borde det vara möjligt att i samarbete dimensionera och höja kvaliteten på sortering och hantering av avfall vid exempelvis större idrottsarrangemang. Vi ser fram emot ett samarbete för att förbättra avfallshanteringen inom detta område. Västerås stads projektgrupp: Avfallsplanen omfattar åtgärder kopplade till arrangörer av evenemang, däribland åtgärd 6.1h Miljöcertifiering av publika evenemang.

5.11 Tekniska nämnden Beslut Tekniska nämnden överlämnar tekniska kontorets yttrande som sitt yttrande över renhållningsordning för Västerås stad 2013 – 2018 till stadsledningskontoret. Yttrande Utifrån tidsplanen att kommunfullmäktige förväntas fastställa renhållningsordningen under våren 2014 bör tidsperioden för renhållningsordningen ändras från 2013 – 2018 till 2014 – 2019. Även årtalen för vissa mål och aktiviteter bör av samma anledning ses över. Västerås stads projektgrupp: Planperioden ändras till 2014-2019. Årtalen för vissa mål och aktiviteter ses över med anledning av denna ändring. Då abonnemanget Hemkomposterat inte längre finns ska det strykas på de ställen i dokumentet är det finns med. I kapitlet om renhållningstaxan bör motivet till borttagandet av abonnemang för hemkomposterat anges. Västerås stads projektgrupp: Abonnemang Hemkomposterat stryks. Motivet till borttagande av abonnemanget förtydligas i avsnittet om renhållningstaxan.

Bilaga 9

Ordlista

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019 2 (9)

Ordlista

Avfall ”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” (Miljöbalken 15 kap. 1 §) Det finns förteckningar över avfallskategorier (bilaga 1) och över avfall som hör till avfallskategorier (bilaga 2) i Avfallsförordningen

Avfall Sverige Svensk intresse- och branschorganisation inom avfallshantering och återvinning (tidigare RVF).

Avfallsfraktioner Olika typer av utsorterat avfall till exempel brännbart, returpapper, förpackningar.

Avfallsföreskrifter Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Avfalls- föreskrifterna utgör tillsammans med avfallsplanen kommunens renhållningsordning. Föreskrifterna stadgar bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Ingår tillsammans med avfallsplan i en renhållningsordning, som varje kommun måste ha.

Avfallshantering Avser sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.

Avfallshierarki Prioriteringsordning för hur avfallet ska omhändertas. Ursprungligen från EU, men även implementerat i Sverige. Avfallshierarkin kallas ofta för avfallstrappan.

Avfallsminimering Att minska mängden avfall som genereras. Högst prioriterat i avfallshierarkin.

Avfallsplan Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering samt åtgärder för att nå målen.

Dnr: 2013/287-KS

3 (9)Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019

Ordlista

Avfall ”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” (Miljöbalken 15 kap. 1 §) Det finns förteckningar över avfallskategorier (bilaga 1) och över avfall som hör till avfallskategorier (bilaga 2) i Avfallsförordningen

Avfall Sverige Svensk intresse- och branschorganisation inom avfallshantering och återvinning (tidigare RVF).

Avfallsfraktioner Olika typer av utsorterat avfall till exempel brännbart, returpapper, förpackningar.

Avfallsföreskrifter Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Avfalls- föreskrifterna utgör tillsammans med avfallsplanen kommunens renhållningsordning. Föreskrifterna stadgar bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Ingår tillsammans med avfallsplan i en renhållningsordning, som varje kommun måste ha.

Avfallshantering Avser sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.

Avfallshierarki Prioriteringsordning för hur avfallet ska omhändertas. Ursprungligen från EU, men även implementerat i Sverige. Avfallshierarkin kallas ofta för avfallstrappan.

Avfallsminimering Att minska mängden avfall som genereras. Högst prioriterat i avfallshierarkin.

Avfallsplan Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering samt åtgärder för att nå målen.

Avfallsslag Olika typer av avfall, till exempel matavfall, returpapper och förpackningar. Avfallet är indelat i olika kategorier, se bilaga 1 till Avfallsförordning (SFS 2011:927). Dessutom finns en mer detaljerad avfallskatalog, bilaga 2 till Avfallsförordning som anger alla avfallsslag med en sexsiffrig avfallskod och som används för att skilja ut vad som är farligt avfall.

Batterier Batterier omfattas av producentansvar. En del batterier innehåller farliga ämnen och klassas därför som farligt avfall. Alla batterier ska samlas in.

Biogas Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid.

Brännbart avfall Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat.

Deponi Ett kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas (se deponeringsförordningen 5 §) – även kallad soptipp

Deponering En behandlingsmetod som behövs för avfall som inte kan eller ska återvinnas eller behandlas på annat sätt. Deponering innebär att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert sätt och behandlingsmetoden styrs av ett mycket strängt regelverk.

Elavfall, avfall från elektroniska och elektriska produkter

Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive

alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Populärt kallat ”allt med sladd eller batteri eller sådant som är beroende av el för att fungera”. Glödlampor, lågenergilampor och lysrör räknas också som elavfall. Elavfall omfattas av producentansvar.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019 4 (9)

Energiutvinning Utvinningsförfarande som innebär att avfallet energiutnyttjas genom förbränning av till exempel träflis till fjärrvärme och el.

EU-direktiv Ett EU-direktiv binder en medlemsstat till att införa direktivets mål inom en viss tidsfrist utan att ge detaljer om hur resultatet ska uppnås. Ett EU-direktiv är alltså inte direkt gällande i Sverige såsom en vanlig lag stiftad av den svenska riksdagen. EU-direktivet innebär endast ett åtagande för den svenska staten att genom lagstiftning eller på annat sätt se till att direktivets mål uppnås.

Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen (SFS 2011:927) och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel som lacknafta och fotogen, bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Även elavfall från hushåll är farligt avfall.

Fastighetsnära insamling, FNI

Den insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutning till den fasighet där avfallet uppkommit. Förekommer både vid bostäder och vid verksamheter.

Fettavskiljare Anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt. Fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och kunna förorsaka stopp.

FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen, ett samarbetsorgan bildat av materialbolag för förpackningar och tidningar. FTI har i uppgift att samordna lokala etableringar för insamling av förpackningar och tidningar.

Förorening Ämne, vanligen restprodukt, som spritts så mycket i ett annat ämne eller system att användbarheten förändrats i oönskad riktning (till exempel närsalter, svaveldioxid, tungmetaller).

Dnr: 2013/287-KS

5 (9)Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019

Energiutvinning Utvinningsförfarande som innebär att avfallet energiutnyttjas genom förbränning av till exempel träflis till fjärrvärme och el.

EU-direktiv Ett EU-direktiv binder en medlemsstat till att införa direktivets mål inom en viss tidsfrist utan att ge detaljer om hur resultatet ska uppnås. Ett EU-direktiv är alltså inte direkt gällande i Sverige såsom en vanlig lag stiftad av den svenska riksdagen. EU-direktivet innebär endast ett åtagande för den svenska staten att genom lagstiftning eller på annat sätt se till att direktivets mål uppnås.

Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen (SFS 2011:927) och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel som lacknafta och fotogen, bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Även elavfall från hushåll är farligt avfall.

Fastighetsnära insamling, FNI

Den insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutning till den fasighet där avfallet uppkommit. Förekommer både vid bostäder och vid verksamheter.

Fettavskiljare Anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt. Fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och kunna förorsaka stopp.

FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen, ett samarbetsorgan bildat av materialbolag för förpackningar och tidningar. FTI har i uppgift att samordna lokala etableringar för insamling av förpackningar och tidningar.

Förorening Ämne, vanligen restprodukt, som spritts så mycket i ett annat ämne eller system att användbarheten förändrats i oönskad riktning (till exempel närsalter, svaveldioxid, tungmetaller).

Förpackning Konstruktion av plast, papper, kartong, wellpapp, glas etc. som används för att förvara, skydda eller leverera en vara.

Grovavfall Grovavfall är den del av hushållet som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Det kan till exempel vara trasiga möbler, cyklar, leksaker och barnvagnar.

Hushållsavfall ”Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet” (Miljöbalken 15 kap. 2 §). Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål.

Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg och bekämpningsmedel och annat farligt avfall, samt döda sällskapsdjur.

Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Jämförligheten knyter an dels till avfallets härkomst (att det uppstår i lokaler där människor uppehåller sig), dels till uttrycket renhållningssammanhang. Avfall från annan verksamhet räknas som hushållsavfall om det har potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har.

Hämtningsavstånd Det avstånd som uppstår mellan avfallsutrymme/hämtningsplats/avfallsbehållare och sopbilens lastningsplats.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019 6 (9)

Hämtningsplats Den plats där avfall hämtas. Hämtningsplatsen behöver inte vara belägen på den fastighet där avfallet uppkommer. Det kan finnas olika hämtningsplatser för olika sorters avfall som uppkommer på samma fastighet, bland annat beroende på olika fordon som hämtar.

Industriavfall Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess.

Inert avfall Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar i kontakt med andra avfall, exempelvis sten och grus (se Deponeringsförordningen 3 §).

Insamling Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport (se Avfallsförordningen 4§).

Kommunalt ansvar Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall.

Kommunalt ansvar innebär att avfall tas omhand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem eller annat avfall än hushållsavfall.

Kompostering Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns.

Källsortering Sortering av avfall vid källan, d.v.s. på den plats där avfallet uppkommer, t.ex. i hushållet eller på arbetsplatsen. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas t.ex. i soprum i bostadsområdet, på en återvinningsstation eller på någon annan avlämningsplats.

Kärl- och säckavfall Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall.

Dnr: 2013/287-KS

7 (9)Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019

Hämtningsplats Den plats där avfall hämtas. Hämtningsplatsen behöver inte vara belägen på den fastighet där avfallet uppkommer. Det kan finnas olika hämtningsplatser för olika sorters avfall som uppkommer på samma fastighet, bland annat beroende på olika fordon som hämtar.

Industriavfall Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess.

Inert avfall Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar i kontakt med andra avfall, exempelvis sten och grus (se Deponeringsförordningen 3 §).

Insamling Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport (se Avfallsförordningen 4§).

Kommunalt ansvar Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall.

Kommunalt ansvar innebär att avfall tas omhand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem eller annat avfall än hushållsavfall.

Kompostering Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns.

Källsortering Sortering av avfall vid källan, d.v.s. på den plats där avfallet uppkommer, t.ex. i hushållet eller på arbetsplatsen. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas t.ex. i soprum i bostadsområdet, på en återvinningsstation eller på någon annan avlämningsplats.

Kärl- och säckavfall Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall.

Matavfall Biologiskt lättnedbrytbart avfall, det vill säga den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer (jämför organiskt avfall).

Materialåtervinning När man återvinner ett material så att det kan användas i nya produkter (till skillnad från energiåtervinning).

Miljöbod

Avfallsutrymme med olika behållare för källsorterat material från hushållen.

Nedlagda deponier Gamla avslutade deponier (soptippar).

Organiskt avfall Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt lättnedbrytbart avfall och plastavfall.

Producent Med producent avses

1. Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller

2. Den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (MB 15 kap. 4 §).

Producentansvar Med producentansvar menas skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (MB 15 kap. 6 §).

Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elavfall, bilar, däck och batterier. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandhåller. Avfallen omfattas inte av kommunens ansvar, med undantag för elavfall och batterier som utgörs av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer bl.a. för elavfall och batterier.

Renhållningsordning Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla.

Dnr: 2013/287-KS

Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019 8 (9)

Resurshushållning Hushållning av resurser av olika slag, till exempel energi, mark och vatten.

Returpapper Tidningar, journaler, kataloger, skriv- och reklampapper som kan materialåtervinnas. Omfattas av producentansvar. De ska lämnas i producenternas insamlingssystem. Returpapper ingår inte i kommunens ansvarsområde om det har sorterats ut.

Rötning Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall utan närvaro av syre. Humus, näringsämnen och energi i form av rötgas eller biogas återvinns.

Slamavskiljare Anordning som används för att fånga upp slam i små avloppsanläggningar.

Sluten tank Behållare som kan användas för att samla upp avloppsvatten då det inte finns tillgång till kommunalt avlopp eller andra godkända enskilda avloppslösningar.

Tillsyn Kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig sådan.

Trädgårdsavfall Som trädgårdsavfall räknas komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Det senare är byggavfall som kommunen inte ansvarar för.

Verksamhet/utövare Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten och är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare av en fastighet eller lokal

Återanvändning Användning av kasserad produkt utan föregående förädling.

Dnr: 2013/287-KS

9 (9)Bilaga 9 Avfallsplan 2014 - 2019

Återbruket En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Kärl- och säckavfall får inte lämnas på en ÅVC.

Återvinning Med återvinning avses bl.a. materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk omvandling.

Återvinningsstation En obemannad station för returpapper och förpackningar. Avfallet sorteras i olika behållare av den som lämnar det.

Lokala föreskrifter om avfallshantering för Västerås kommunBeslutade av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04

Dnr: 2013/287-KS

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering2 (30)

Innehåll Inledande bestämmelser .......................................................................................................... 3

Tillämpliga föreskrifter ....................................................................................................................... 3 Definitioner ................................................................................................................................... 3 Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn ..................................... 4 Fastighetsinnehavares ansvar för betalning och information .................................... 4 Hushållsavfall ................................................................................................................................ 5

Sortering av avfall .................................................................................................................................. 5 Skyldighet att överlämna hushållsavfall ....................................................................................... 6 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt .............................................................. 6 Åtgärder vid felaktig sortering, emballering, överfullt eller för tungt kärl .................... 7 Anskaffande, underhåll och skötsel av kärl och annan utrustning .................................... 7

Hämtnings- och transportvägar ............................................................................................. 8 Hämtningsområde och hämtningsintervall ................................................................................ 9

Kvalitetskontroll ........................................................................................................................ 11 Annat avfall än hushållsavfall ............................................................................................... 11 Undantag ....................................................................................................................................... 12

Eget omhändertagande av hushållsavfall ................................................................................. 12 Installation av avfallskvarn ............................................................................................................. 13 Förlängt hämtningsintervall för restavfall ............................................................................... 13 Förlängt hämtningsintervall för avfall från små avloppsanläggningar ........................ 14 Gemensamt kärl eller avfallslösning ........................................................................................... 14 Uppehåll i hämtning ........................................................................................................................... 14 Obebodda fastigheter ........................................................................................................................ 15 Befrielse från skyldigheten att överlämna kärl- och säckavfall till kommunen ........ 15

Bilagor Bilaga 1: Avfallsdefinitioner Bilaga 2: Anvisningar om sortering av hushållsavfall Bilaga 3: Sorteringsanvisningar för avfall från verksamheter

Dnr: 2013/287-KS

3 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Föreskrifter om avfallshantering för Västerås kommun Renhållningsföreskrifterna ingår som en del i kommunens renhållningsordning tillsammans med avfallsplanen. Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall. Här kan fastighetsinnehavare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om hur avfallet ska sorteras, förvaras och hämtas.

Fastighet utan byggnad är undantagen från renhållningsskyldighet och omfattas inte av denna föreskrift.

Inledande bestämmelser

Tillämpliga föreskrifter 1 § För kommunens avfallshantering gäller

• miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och arbetsmiljölagen (1977:1160)

• föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar.

Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering.

I de fall fastighetsinnehavare med stöd av miljöbalken begär hämtning utöver vad som åläggs kommunen i renhållningsordningen, prövas detta av renhållningsansvarig nämnd.

Definitioner 2 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges (närmare beskrivning om avfallsdefinitioner se bilaga 1):

1. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Fett från avskiljare vid affär, restaurang, bageri, gatukök och liknande verksamhet är exempel på avfall som ingår i begreppet hushållsavfall.

2. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS

2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering4 (30)

inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Avfall från omfattande bygg-, renoverings- och rivningsarbeten klassas inte som grovavfall och omfattas inte av det kommunala renhållningsansvaret.

3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som äger fastigheten eller enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.

4. Med avfallsbehållare avses säck, kärl av plast, container, underjordsbehållare, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall utom avfall från små avfallsanläggningar.

5. Med tomtgräns avses fastighetens tomtgräns närmast uppställningsplats för hämtningsfordon. I de fall tomtgräns inte är belägen vid farbar väg räknas närmaste farbar väg som tomtgräns.

6. Med små avloppsanläggningar avses här avloppstankar, slamavskiljare, fosforfällor och minireningsverk. Oljeavskiljare innefattas inte i begreppet avloppsanläggningar.

Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn 3 § Tekniska nämnden, fortsättningsvis kallad renhållningsansvarig nämnd, har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning.

Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av olika entreprenörer, nedan kallad utföraren.

4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och konsumentnämnden.

5 § Renhållningsansvarig nämnd informerar hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen.

Fastighetsinnehavares ansvar för betalning och information 6 § Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall och för att täcka övriga kostnader för avfallshantering som utförs

Dnr: 2013/287-KS

5 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

7 § Fastighetsinnehavare är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering.

8 § Ändring av ägandeförhållande för fastigheten eller annan ändring, som berör avfallshanteringen, ska snarast anmälas till renhållningsansvarig nämnd.

Hushållsavfall

Sortering av avfall 9 § Fastighetsinnehavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall:

− Annat avfall än hushållsavfall (inklusive avfall från omfattande bygg-, renoverings- och rivningsarbeten på fastigheten)

− Matavfall1

− Avfall som omfattas av producentansvar:

• Förpackningar

• Tidningar, broschyrer och liknande (returpapper)

• Bilbatterier (blybatterier)

• Små batterier (bärbara batterier). Om kasserade produkter innehåller lösa batterier ska dessa plockas ur. Är batterierna inbyggda i produkten hanteras den som avfall från elektriska och elektroniska produkter.

• Övrigt avfall från elektriska och elektroniska produkter,

• Däck

• Bilar

• Läkemedel

− Grovavfall

− Trädgårdsavfall

− Farligt avfall

− Latrin

− Slam och avloppsvatten från små avloppsanläggningar

− Fett från fettavskiljare

− Fosforfiltermaterial från små avloppsanläggningar

1 Om tecknat abonnemang enligt gällande renhållningstaxa inte föreskriver annat.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering6 (30)

− Stickande och skärande avfall

− Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt

Hushållsavfall från storhushåll (t.ex. centralkök, restauranger, matserveringar och större gatukök) ska sorteras i minst två fraktioner, mat- och restavfall.

Närmare anvisningar om sortering anges i bilagan till dessa föreskrifter.

10 § Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till utföraren för borttransport.

Skyldighet att överlämna hushållsavfall 11 § Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till utföraren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilagan till dessa föreskrifter.

Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på plats som anvisas i bilagan. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 12 § I avfallsbehållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppkommer. Om säckar eller påsar är trasiga ska avfallet genom fastighetsinnehavarens försorg läggas över i hela säckar eller paketeras om på annat sätt.

Fastighetsinnehavaren är skyldig att se till att avfallet i kärlen inte är så hårt packade att problem uppstår vid tömning samt vintertid se till att avfallspåsarna inte är fastfrusna i behållarna inför tömning.

Matavfall från hushåll ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse, som tillhandahålls av renhållningsansvarig nämnd.

Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll.

Grovavfall från hushåll för separat borttransport av utföraren ska i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet bör förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall.

Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavaren.

Vegetabiliska och animaliska fetter från restauranger, storkök och liknande ska förvaras i separat behållare med tätslutande lock.

Dnr: 2013/287-KS

7 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Specialbehållare för sprutor och kanyler hämtas vid apotek. Vid full specialbehållare lämnas den till apotek. Övriga föremål som kan vålla skär- och stickskador (t.ex. glasföremål, spikar och nålar) ska läggas i styvt skyddshölje (t.ex. tom mjölkförpackning) innan de läggs i kärlet för restavfall. Fastighetsägaren är skyldig att förpacka avfallet så att arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer.

Cytostatika (cancermedicin) och cytotoxiska läkemedel (med bestående toxisk effekt) ska lämnas väl förpackat i originalförpackning eller annan förpackning med tydlig märkning till miljöstationerna på återvinningscentralerna (Återbruken). Personalen ska kontaktas innan avfallet lämnas. Avfallet är klassat som farligt avfall.

I sopnedkast får inte släppas ned föremål av sådan tyngd och storlek att skada eller annan olägenhet kan uppstå.

13 § Kärl får inte fyllas mer än att det kan tillslutas helt. Det får inte heller vara så tungt att det blir uppenbara svårigheter att flytta kärlet eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses.

Åtgärder vid felaktig sortering, emballering, överfullt eller för tungt kärl 14 § Renhållningsansvarig nämnd har rätt att ta ut särskild avgift enligt renhållningstaxan och utföraren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning av t.ex:

• Överfullt kärl eller för tungt lastade kärl

• Kärl som innehåller felsorterat avfall

• Kärl som innehåller dåligt emballerat skärande eller stickande avfall

Avfallet ska efter åtgärder från fastighetsinnehavaren enligt renhållningsansvariga nämndens anvisningar hämtas vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. Vid konstaterad upprepad felsortering eller överfyllnad har renhållningsansvarig nämnd rätt att ändra abonnemangsvillkor.

Anskaffande, underhåll och skötsel av kärl och annan utrustning 15 § I kommunen används de kärl som ägs av renhållningsansvarig nämnd (såvida inte annat överenskommits mellan fastighetsinnehavaren och renhållningsansvarig nämnd) och som föreskrivs genom renhållningstaxan för Västerås kommun. Typ, antal och storlek på kärl för användning på fastigheten avgörs av renhållningsansvarig nämnd i samråd med fastighetsinnehavaren. Kärl, sopsäckar, matavfallspåsar, påshållare, informationsskyltar/dekaler samt sorteringsanvisningar tillhandahålls av renhållningsansvarig nämnd.

16 § Underjordsbehållare, små avloppsanläggningar, fettavskiljare och uppsamlingstank för slam anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavare ansvarar för att detta görs på ett sådant sätt att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering8 (30)

Ägaren till avfallsbehållare ansvarar för underhåll av behållaren för att förebygga driftavbrott och olägenhet. Kärl ska vara tillgängliga vid behov av underhåll.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar dimensionering, installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att detta görs på ett sådant sätt att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.

17 § Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärlet. Rengöring av kärl ska ske så ofta att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Om fastighetsinnehavaren inte rengör kärlet efter uppmaning utför utföraren rengöring på fastighetsinnehavarens bekostnad.

Storbehållare (lastväxlarbehållare, containrar, lyftdumperbehållare och komprimerade storbehållare) rengörs av ägaren så snart behov föreligger.

Kärlet ska vara uppställt så att hantering med den utrustning som används i kommunens avfallshanteringssystem kan ske och att hämtning underlättas. De ska placeras så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Kärl får inte placeras på gångbana eller på annat sätt så att gångtrafiken eller trafikanter med permobil, rullstol, barnvagn eller rollator förhindras. Placering av kärl avgörs av renhållningsansvarig nämnd efter samråd med fastighetsägaren och utföraren. Kärlen ska vara vända enligt renhållningsansvariga nämndens anvisningar.

Utföraren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållningsansvarig nämnd. Ändringar ska utan uppmaning meddelas renhållningsansvarig nämnd.

Små avloppsanläggningar och uppsamlingstankar för matavfall ska vara lättillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske, max 15 kg gäller vid lyft av lock. Handtag på tunga lock är bra så man kan dra locket med ett arbetsredskap.

Vid nybyggnation ska låsbart plastlock eller annan typ av godkänt lock installeras. Tunga betonglock ska fasas ut och är tillåtna under en övergångsperiod på högst 5 år. Inför tömning av anläggningen ska fastighetsinnehavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske med det fordon som används.

Hämtnings- och transportvägar 18 § För placering av kärl gäller nedan angivna bestämmelser.

a) Kärl, som utföraren ska tömma, ska senast kl. 07.00 på hämtningsdagen, vara placerad vid tomtgräns eller vid en av renhållningsansvarig nämnd anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Kärl ska placeras på så sätt att hämtning underlättas. Hämtningsplatsen kan vara gemensam för flera abonnenter.

Dnr: 2013/287-KS

9 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Renhållningsansvarig nämnd kan medge annan placering inom fastigheten efter överenskommelse med fastighetsinnehavaren och mot avgift enligt renhållningstaxa för Västerås kommun.

b) Avståndet mellan hämtställe och hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats får normalt inte överstiga 50 meter.

c) Om farbar väg enligt 20 §, inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som renhållningsansvarig nämnd kan medge efter överenskommelse med fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar, i skälig omfattning, för den anvisade platsen som om den varit placerad på den egna fastigheten.

Det är fastighetsinnehavarens ansvar att se till att hämtningsvägen mellan hämtningsfordonets uppställningsplats och hämtställe är plan och hårdgjord. Renhållningsansvarig nämnd avgör om hämtningsvägen är plan och hårdgjord. Hämtningsvägen ska hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.

19 § För hämtning av avfall från enskild avloppsanläggning gäller nedan angivna bestämmelser om placering.

a) När slam hämtas med slamsugningsbil gäller att avståndet mellan uppställningsplats för slambil och anslutning till avloppstank, slamavskiljare, fettavskiljare, minireningsverk eller fosforfiltermaterial i lösvikt får normalt inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Botten på slamavskiljare och tankar får inte ligga lägre än 5 meter under slamtömningsbilens uppställningsplats.

b) När avfall från fosforfälla ska hämtas med lyftanordning får avståndet mellan fordonets uppställningsplats och filtermaterialet inte överstiga vad som anges i bilaga 2 där avståndet beror på hur tung säck eller filterkassett som används.

20 § Transportväg för hämtningsfordon fram till hämtningsfordonets uppställningsplats ska hållas i farbart skick. Nödvändig vändmöjlighet ska finnas. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att vägen hålls farbar för de hämtningsfordon som normalt används av utföraren under hela hämtningsperioden. Renhållningsansvarig nämnd avgör om väg är farbar för hämtningsfordon och om vändmöjlighet finns.

21 § Renhållningsansvarig nämnds Råd och anvisningar för avfallsutrymmen samt transportvägar ska följas.

Hämtningsområde och hämtningsintervall 22 § Västerås utgörs av två hämtningsområden:

• Fastland

• Öar

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering10 (30)

23 § Från fastland sker ordinarie hämtning av hushållsavfall med nedanstående intervall:

• Från flerbostadshus och verksamheter sker hämtning av hushållsavfall i kärl, container eller underjordsbehållare normalt varje vecka. Abonnemang kan även tecknas för hämtning varannan vecka eller flera gånger i veckan.

• Från småhus sker hämtning av hushållsavfall i kärl normalt varannan vecka.

• Från fritidshus sker hämtning av hushållsavfall i kärl normalt varannan vecka under perioden mitten av maj – mitten av september.

• Hämtning av latrin sker normalt varannan vecka eller efter budning under perioden mitten av maj – mitten av september.

• Tömning av slamavskiljare sker minst en gång per år.

• Tömning av andra små avloppsanläggningar, fettavskiljare och uppsamlingstankar för matavfall sker vid behov, dock minst en gång per år.

Från öar sker ordinarie hämtning av hushållsavfall med nedanstående intervall:

• Från öar sker hämtning av hushållsavfall i säck normalt en gång varannan vecka under perioden mitten av maj – mitten av september.

• Tömning av slamavskiljare sker minst en gång per sommarperiod.

• Hämtning av latrin sker normalt en gång varannan vecka eller efter budning under sommarperioden.

Vilka hämtningsfrekvenser och perioder som tillämpas regleras närmare i renhållningstaxan för Västerås kommun.

24 § Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska hämtas i enlighet med miljö- och konsumentnämndens tillstånd och leverantörens anvisningar ska följas.

25 § Grovavfall och farligt avfall inklusive elavfall från hushåll samt trädgårdsavfall som uppkommer vid skötsel av tomtmark till småhus och fritidshus och som inte komposteras på den egna fastigheten lämnas till stadens återvinningscentraler (Återbruken).

26 § Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt renhållningsansvariga nämndens anvisningar:

• Farligt avfall (inklusive elavfall)

• Grovavfall

• Trädgårdsavfall

Dnr: 2013/287-KS

11 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Förutsättningar för hämtning efter beställning regleras närmare i renhållningstaxan för Västerås kommun.

Kvalitetskontroll 27 § Renhållningsansvarig nämnd har rätt att göra stickprovskontroll av hushållsavfallet och därmed jämförligt avfall i syfte att kontrollera att sorteringsanvisningarna och övriga bestämmelser följs för att säkerställa att renheten på avfallet upprätthålls.

Renhållningsansvarig nämnd har rätt att debitera en felsorteringsavgift och även ändra abonnemang om inte sorteringsanvisningarna följs.

Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet 28 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av miljö- och konsumentnämnden lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.

29 § Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran av miljö- och konsumentnämnden lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering12 (30)

Undantag 30 § Efter skriftlig ansökan kan undantag från renhållningsordningens bestämmelser medges enligt nedan och under förutsättning att det inte medför risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.

För att handlägga ansökningar kan beslutande nämnd ta ut en handläggningsavgift enligt gällande taxa. Ansökan om undantag i hämtning ska finnas beslutande nämnd tillhanda senast en månad före det datum från vilket beslutet ska gälla. Beslutande nämnd är Renhållningsansvarig nämnd om inte annat framgår av §§ 31- 42.

Beviljade undantag upphör att gälla vid ägarbyte på fastigheten eller om förutsättningarna för undantaget förändras om inte annat framgår av §§ 31- 42.

Om särskilda skäl föreligger kan undantag medges även i andra fall än som anges nedan.

Eget omhändertagande av hushållsavfall 31 § Fastighetsinnehavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall ska anmäla detta skriftligen. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna komposten.

32 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.

Torrt trädgårdsavfall som inte utnyttjas för kompostering får förbrännas under tid då eldningsförbud inte råder, se:

• lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Västerås Stad

• föreskrifter om förbud mot eldning utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor

• eller annan författning

Brandriskvarning måste beaktas.

33 § Eget omhändertagande av latrin eller avfall från små avloppsanläggningar får efter anmälan till miljö- och konsumentnämnden ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten genom exempelvis kompostering för användning av näringsämnen på fastigheten, se regler i bilaga 2. Omhändertagande av latrin eller avfall från små avloppsanläggningar genom egen anläggning och spridning på egen fastighet får ske under förutsättning att risk för olägenheter för människans hälsa eller miljön inte uppkommer.

Dnr: 2013/287-KS

13 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Anmälan om omhändertagande av latrin eller avfall från små anläggningar genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Av anmälan ska framgå antal personer i hushållet, tillgänglig spridningsareal samt markanvändning.

34 § Fastighetsägare som själv avser återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än vad som anges i 31-33 § ska anmäla det till miljö- och konsumentnämnden.

Installation av avfallskvarn 35 § För installation av avfallskvarn ansluten till det kommunala avloppsnätet krävs medgivande av Mälarenergi AB. För sådant medgivande krävs särskilda skäl, till exempel person med funktionshinder, se ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av Västerås stads allmänna vatten- och avloppsanläggning.) I fastighet med enskilt avlopp är det inte tillåtet att installera avfallskvarn. Avfallskvarn med sluten tank för matavfall från till exempel livsmedelsbutik och storkök kan tillåtas efter godkännande från renhållningsansvarig nämnd.

Förlängt hämtningsintervall för restavfall 36 § Efter skriftlig ansökan kan förlängt hämtningsintervall medges för restavfall om:

• fastighetsinnehavaren komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten

Förlängt hämtningsintervall kan tillämpas under förutsättning att avfallet ryms i den minsta av de kärl som tillhandahålls enligt avfallstaxan.

Medgivande om förlängt hämtningsintervall kan komma att återkallas om kommunen konstaterar att matavfall, trots uppgifterna om kompostering, lämnas för hämtning eller om kommunen på annat sätt kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som uppgetts.

För fastighet belägen inom detaljplanelagt område kan förlängt hämtningsintervall av restavfallet medges till hämtning en gång i månaden.

För fastighet för åretruntboende belägen utanför detaljplanelagt område kan förlängt hämtningsintervall av restavfallet medges till hämtning en gång i månaden, två eller fyra gånger per år.

För fritidshus kan förlängt hämtningsintervall medges till vartannat ordinarie hämtningstillfälle, två gånger per hämtningsperiod eller en gång per hämtningsperiod.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering14 (30)

Nämndens beslut med anledning av ansökan gäller i högst två år från beslutsdatum och kan därefter förlängas med ett år i taget.

Förlängt hämtningsintervall för avfall från små avloppsanläggningar 37 § Fastighetsinnehavare kan efter ansökan till miljö- och konsumentnämnden medges hämtning av avfall från små avloppsanläggningar vartannat år, under förutsättning att belastning, volym och typ av avlopp medger detta. Medgivande om förlängt hämtningsintervall för avfall från små avloppsanläggningar kan komma att återkallas om ägarförhållanden eller andra förutsättningar ändras eller om villkoren i medgivandet inte uppfylls. Miljö- och konsumentnämndens beslut med anledning av ansökan gäller i högst 8 år efter beslutsdatum. Efter perioden kan en ny ansökan skickas in för att få förlängt hämtningsintervall.

Gemensamt kärl eller avfallslösning 38 § Upp till fyra närboende fastighetsinnehavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensamt kärl under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas. Fem eller fler närboende fastighetsinnehavare kan medges rätt att använda en gemensamhetslösning. Med gemensamhetslösning avses att flera fastighetsägare går samman om en gemensam hämtningsplats.

Beställning av gemensamt kärl eller avfallslösning görs via blankett som finns hos renhållningsansvarig nämnd eller via Västerås Stads hemsida.

Uppehåll i hämtning 39 § Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid permanentbostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst tre månader. Uppehåll kan beviljas upp till två år och därefter kan det förlängas ett år i taget tills förhållandena ändras. En ansökningsavgift tas ut per tillfälle och sökande.

Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid fritidshus kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid som avser en hel hämtningsperiod. Uppehåll kan beviljas upp till två hämtningssäsonger och därefter förlängas ett år i taget tills förhållandena ändras.

Dnr: 2013/287-KS

15 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Uppehåll i hämtning gäller endast för hämtning av kärl- och säckavfall. Fastighetsinnehavaren kan fortfarande lämna grovavfall och farligt avfall till återvinningscentralerna (Återbruken). Det innebär att renhållningsansvarig nämnd har rätt att ta ut fast avgift enligt renhållningstaxan.

40 § Uppehåll i hämtning av slam och latrin kan medges om fastigheten är obebodd i minst ett kalenderår eller en hel hämtningsperiod gällande fritidshus. Ansökan ska lämnas till miljö- och konsumentnämnden.

Obebodda fastigheter 41 § Fastighetsinnehavare av fastighet med byggnad som inte utnyttjas under icke begränsad tid kan ansöka om befrielse från renhållning om inte något hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall uppkommer på fastigheten. Med icke begränsad tid menas att det inte finns några planer på eller att det inte är känt att byggnaden ska tas i anspråk. För sådana fastigheter ska det inte utgå någon renhållningsavgift.

Befrielse från skyldigheten att överlämna kärl- och säckavfall till kommunen 42 § Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt kärl- och säckavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.

Befrielse från hämtning gäller endast för hämtning av kärl- och säckavfall. Fastighetsinnehavaren lämnar fortfarande grovavfall och farligt avfall till återvinningscentralerna (Återbruken). Det innebär att renhållningsansvarig nämnd har rätt att ta ut fast avgift enligt renhållningstaxan.

Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft 2014-07-01 då tidigare renhållningsordning för Västerås stad 2005-05-12, reviderad 2008-02-19 upphör att gälla.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering16 (30)

Bilaga 1. Avfallsdefinitioner Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall om ämnet eller föremålet:

1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet,

2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal inom industriell praxis, och

3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning.

Ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall om det uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt 11a§ avfallsförordningen (2011:927). Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges Hushållsavfall Med hushållsavfall menas avfall som uppkommer i hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Avfall som uppkommer från hushåll utgörs av, till exempel:

• Kärl- och säckavfall: sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, farligt avfall och producentansvarsmaterial sorterats ut. Kärl- och säckavfallet läggs i kärlet eller kärlen på fastigheten, i underjordsbehållare eller annan godkänd behållare enligt avfallstaxan

På de fastigheter där hemkompostering eller källsortering av kärl- och säckavfall sker sorteras kärl- och säckavfallet i två fraktioner, mat- och restavfall.

1. Matavfall: avfall som kan behandlas biologiskt genom kompostering och/eller rötning. Matavfall sorteras enligt anvisningarna i Bilaga 2.

2. Restavfall: det kärl- och säckavfall som återstår sedan matavfallet har sorterats ut.

Dnr: 2013/287-KS

17 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

• Grovavfall: hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl, t.ex. möbler, cyklar, trädgårdsavfall, byggnadsavfall från mindre reparationer, trä- och skrotavfall, se Bilaga 2.

• Farligt avfall, t.ex. rester av olja, färger och bekämpningsmedel, kyl/frysskåp, se Tabell 1.

• Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare. • Latrin från torrklosetter. • Fosforfiltermaterial från fosforfällor.

Producentansvarsmaterial Här nedan följer de områden där producentansvar fastställts genom förordningar:

• Returpapper • Förpackningar • Däck • Bilar • Elektriska och elektroniska produkter • Batterier • Glödlampor och vissa belysningsarmaturer • Vissa radioaktiva produkter samt herrelösa strålkällor • Läkemedel

Med hushållsavfall jämförligt avfall I miljöbalken menas med hushållsavfall jämförligt avfall sådant avfall som uppkommer som en följd av att människor oavsett ändamål och verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Det är alltså framförallt fråga om avfall från olika slag av ”mänsklig livsföring”. Exempel på avfall som det här är fråga om:

• Toalettavfall • Avfall från personalmatsalar, restauranger, storkök, gatukök • Avfall från affärsrörelser, livsmedelsbutiker, skolor, byggarbetsplatser,

samlingslokaler, fritidsanläggningar, järnvägs- och flygstationer, sjukhus och andra vårdinrättningar

• Butiksemballage i mindre omfattning, kontorsavfall och städsopor från affärs- och kontorslokaler

Exempel på avfall som inte inryms i begreppet:

• Butiksemballage i större omfattning • Branschspecifikt avfall från livsmedelsindustrier, avfall från bensinstationer

utan livsmedelsförsäljning och annan industriell verksamhet

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering18 (30)

• Avfall som är från själva verksamheten och som till sitt innehåll liknar hushållens grovavfall

• Slam från avloppsanläggning som enligt bilagan till Miljöprövningsförordningen (2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är anmälnings- eller tillståndspliktig

Dnr: 2013/287-KS

19 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Farligt avfall I avfallsförordningen framgår vilket avfall som är farligt avfall. Exempel på farligt avfall redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Farligt avfall - några exempel

Avfallsslag Exempel på farligt avfall från enskilt hushåll

Exempel på farligt avfall från verksamheter

Oljehaltigt avfall Spillolja (från t.ex. bilar och gräsklippare), oljefilter

Spillolja, oljeförorenad jord, olje-filter, avfettningsbad, slam från oljeavskiljare

Lösningsmedelsavfall Förtunning, lacknafta Förtunning, lacknafta Färg- och lackavfall Alla typer av färgrester, sprayburkar Alla typer av färgrester, sprayburkar Limavfall Limrester Limrester Surt eller alkaliskt avfall Saltsyra, kaustiksoda Saltsyra, kaustiksoda, bet bad Avfall som innehåller kadmium Laddningsbara små batterier Laddningsbara små batterier

Avfall som innehåller kvicksilver Kvicksilvertermometrar, små batterier, lysrör, lågenergilampor

Kvicksilverbrytare, små batterier, lysrör, lågenergilampor

Annat tungmetallhaltigt avfall Tryckimpregnerat virke, foto-kemikalier, bilbatterier, glödlampor

Fotokemikalier, bilbatterier, metallhydroxidslam, tungmetall-förorenad jord, tryckimpregnerat virke

Avfall som innehåller cyanid - Förgyllningsbad, sura zinkbad, jonbytare luat.

Avfall som innehåller PCB - Transformatorolja, fogmassa

Bekämpningsmedelsavfall Insektsgifter, ogräsbekämpnings-medel

Insektsgifter, ogräsbekämpnings-medel, svampmedel

Laboratorieavfall - Rester av laboratoriekemikalier Smittförande avfall - Se Socialstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd Läkemedel Cytostatika Cytostatika Asbestavfall Asbestplattor (fasadmaterial) Asbestisolering, asbestplattor

(fasadmaterial) Elektriskt och elektroniskt avfall Tv, radio, lysrör, lågenergilampor,

glödlampor, små apparater, klockor, elvisp, strykjärn, dator, skrivare, spis, tvättmaskin, kyl/frysskåp, mobiltelefon

TV, lysrör, lågenergilampor, glödlampor, dator, skrivare, kyl/frysskåp, nivågivare, termostater, mobiltelefon

Fryspunktsnedsättande medel Etylenglykol Etylenglykol

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering20 (30)

Bilaga 2. Anvisningar om sortering av hushållsavfall

Av kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag ska utsorteras. Avfallet lämnas på den vid respektive avfallsslag anvisad plats. Utsorterat material för återvinning ska vara rent och fritt från föroreningar.

Matavfall Matavfall utgörs av matrester och annat lätt nedbrytbart avfall enligt renhållningsansvariga nämndens anvisningar. Följande avfallsslag utgör exempel på vad som kan hanteras som matavfall

• Matrester, tillagade och råa av kött, fisk, grönsaker, frukt, ägg, mjölk, mjöl, ris och pasta

• Kött- och fiskben, fiskrens samt räk- och kräftskal

• Frukt-, ägg- och grönsaksskal

• Bröd, kex, kakor och bullar

• Kaffesump, kaffe- och tefilter

• Vissna blommor och krukväxter (utan jord)

• Hushållspapper och servetter

• Popcornkärnor, godis och choklad

• Matfett, t ex vegetabiliska och animaliska fetter - flytande matfett lämnas i ren tätslutande plastförpackning till återvinningscentralerna (Återbruken)

Matavfall från hushåll ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse, som tillhandahålls av renhållningsansvarig nämnd. Matavfall från verksamheter ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse eller kasse av typ som godkänts av renhållningsansvarig nämnd. Påsar och kärl avsedda för insamling av matavfall får inte innehålla föroreningar eller annat avfall som kan äventyra matavfallets renhet, behandlingsprocessen eller slutproduktens användning. Grovavfall Grovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i kärl, säck eller annan behållare för hushållsavfall. Grovavfall är exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande.

Dnr: 2013/287-KS

21 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Grovavfall från hushållen (skrymmande hushållsavfall) lämnas vid de bemannade återvinningscentralerna (Återbruken) på Bäckby, Hälla, Stenby, Ängsgärdet, Gryta eller Skultuna. Hämtning kan även beställas hos renhållningsansvarig nämnd mot avgift. För att underlätta bortforslingen ska avfallet vara förpackat och sorterat enligt renhållningsansvariga nämndens anvisningar.

Hushåll och fastighetsinnehavare kan mot särskild avgift beställa container för grovavfall. Beställning görs hos renhållningsansvarig nämnd som även lämnar sorteringsanvisningar.

Förpackningar och returpapper Förpackningar av metall, kartong, plast, wellpapp och glas samt returpapper lämnas för återvinning vid ett godkänt system, till exempel återvinningsstationer, återvinningscentralerna (Återbruken) på Bäckby, Hälla, Stenby, Ängsgärdet, Gryta eller Skultuna eller på annan plats som anvisas. I vissa bostadsområden har fastighetsinnehavaren anordnat särskilda avfallsutrymmen eller särskilda uppställningsplatser där förpackningar av metall, kartong, plast, wellpapp och glas samt returpapper kan lämnas.

Fosforfällor Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska hämtas i enlighet med det tillstånd som getts av miljö- och konsumentnämnden och ska följa leverantörens anvisningar.

Filtermaterialet ska vara tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras. Eventuella instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren.

Filtermaterial i lösvikt ska vara sugningsbart, eventuellt efter vattentillförsel. För tömning av filtermaterial i lösvikt hänvisas även till bestämmelserna om avstånd mellan slamsugningsfordonets angöringsplats och slambrunn eller motsvarande, samt sughöjd, som gäller annan slamsugning enligt 19 §.

För hämtning/tömning av filtermaterial i säck ska utrymme för tömning/hämtning med kranfordon finnas. Avstånd mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfälla får vara högst 10 meter om filterkassett/storsäck om 500 kg används och högst 5 meter om filterkassett/storsäck om 1 000 kg används. Den fria höjden ska vara minst sju meter över kranfordonet och mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfällan.

Undantag för eget omhändertagande kan medges i enskilda fall enligt 33 §.

Skärande och stickande avfall Skärande och stickande avfall från t.ex. tatuerare, veterinärverksamhet och djurhållning ska hållas skilt från annat avfall och förvaras i specialbehållare

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering22 (30)

(kanylburk). Avfallet ska lämnas till företag som har de tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Avfall av elektriska och elektroniska produkter Avfall av elektriska och elektroniska produkter (elavfall) från hushåll lämnas in vid det bemannade återvinningscentralerna (Återbruken) på Bäckby, Hälla, Stenby, Ängsgärdet, Gryta eller Skultuna, eller till andra godkända insamlingssystem. Hämtning kan även beställas hos renhållningsansvarig nämnd mot avgift. Verksamheter kan också lämna sitt elavfall på återvinningscentralerna (Återbruken) om de har avtal med mottagaren.

Följande produkter utgör exempel på vad som ska hanteras om elavfall:

• Ljuskällor (lysrör, lågenergilampor, glödlampor)

• Bilbatterier (blybatterier)

• Småelektronik (exempelvis mindre hushållsapparater, elektroniska leksaker, eltandborstar, rakapparater, klockradioapparater)

• Skrymmande elavfall (exempelvis musikanläggningar, datorer, TV-apparater, kylskåp, frysar, mikrovågsugnar, spisar, tvättmaskiner)

Batterier Enligt förordningen (2008:834) om batterier är hushållen skyldiga att sortera ut batterier. Batterier hanteras som avfall från elektriska och elektroniska produkter enligt ovan.

Överblivna läkemedel Överblivna läkemedel lämnas på apotek.

Övrigt farligt avfall Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall:

• Färg-, lackavfall samt hartser

• Limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel)

• Lösningsmedel

• Cytostatika och cytotoxiska läkemedel

• Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare)

• Bekämpningsmedel

• Sprayburkar

• Annat starkt surt eller starkt alkaliskt avfall (exempelvis frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel)

Dnr: 2013/287-KS

23 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

• Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer)

• Tryckimpregnerat trä

• Asbesthaltigt avfall

Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall lämnas vid det bemannade återvinningscentralerna (Återbruken) på Bäckby, Hälla, Stenby, Ängsgärdet, Gryta eller Skultuna. Hämtning kan även beställas hos renhållningsansvarig nämnd mot avgift.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering24 (30)

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska sorteras i fraktioner enligt Tabell 2 och lämnas på något av de uppsamlingsställen som anges vid respektive avfallsslag. Tabell 2 Sorteringsanvisningar för hushållsavfall

Avfallsslag

Återvinningsstation

Återbruk

Vid fastighet

Inköpsstället

Plats anvisad av producenten

Behållare för m

atavfall

Behållare för restavfall

Kom

postbehållare för trädgårdsavfall på fastigheten

Frivillig organisation

Apotek

Batteriholk

Användbara föremål, t.ex. möbler

X

Däck från motorfordon X Farligt avfall enl. avfallsförordningen:

Batterier X X X X X Bilbatterier X X X Bilar X Lysrör, glödlampor, färg, spray-burkar, lösningsmedel, lågenergi-lampor, kvicksilvertermometrar

X X

Elektriskt och elektroniskt avfall med producentansvar

X X X

Elektriskt och elektroniskt avfall utan producentansvar

X X

Tryckimpregnerat virke X X Övrigt farligt avfall (se Tabell 1 i Bilaga 1)

X X

Glasförpackningar, färgade och ofärgade separat

X X X

Grovavfall (skrymmande hushållsavfall):

Wellpapp X X X Trädgårdsavfall X X Trädgårdsavfall, inte skrymmande

X X X X

Trä X X Förpackningar av hård- och mjukplast och frigolit

X X X

Metallskrot X X Jord och sten X X Brännbart avfall X X Avfall till deponi (inte återvinningsbart grovavfall)

X X

Kläder, hela och rena X Kläder, inte hela och rena X X

Dnr: 2013/287-KS

25 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Avfallsslag: Å

tervinningsstation

Återvinningscentral

Vid fastighet

Inköpsstället

Plats anvisad av producenten

Behållare för m

atavfall

Behållare för restavfall

Kom

postbehållare för m

atavfall på fastigheten

Kom

postbehållare för trädgårdsavfall på tom

ten

Frivillig organisation

Apotek

Kärl- och säckavfall: Vid abonnemang ”Källsorterat”

Matavfall X Restavfall X Vid abonnemang ”Osorterat”

Osorterat kärl- och säckavfall X Matfett, fast X Matfett, flytande X Jaktavfall, slaktrester* X Döda sällskapsdjur** X Läkemedel och läkemedelsrester

X

Gasolbehållare X Brandsläckare X Metallförpackningar X X X X Pappersförpackningar X X X X Plastförpackningar X X X X Skärande och stickande avfall:

Kanyler, sprutor X Övrigt, väl förpackat och märkt ”inte smittförande” el dyl.

X X X

Tidningar och annat returpapper

X X X X

*) I första hand ska slaktavfall från jakt lämnas kvar i skogen, mindre delar och mängder kan hanteras enligt ovan. Ska förpackas. **) Avser mindre djur som ryms i kärlet för restavfall. Ska förpackas likt övrigt avfall som placeras i avfallskärl.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering26 (30)

Regler för hemkompostering av matavfall,:

• Anmälan ska ske enligt 31 § • Kompostering ska ske på sådant sätt att olägenhet inte uppkommer. • Komposteringsanläggningen bör bestå av minst två behållare varav den ena för

s.k. aktiv kompostering och den andra för efterkompostering. Det kan vara två enfacksbehållare eller en tvåfacksbehållare.

• Behållarna ska vara skadedjurssäkra, vilket innebär att de ska vara försedda med lock, botten och väggar och inte ha större öppningar än 6 mm och den aktiva komposteringsdelen ska vara värmeisolerad.

• Ska animaliskt kärl- och säckavfall, d.v.s. kött- och fiskrester, komposteras ska behållaren för aktiv kompostering vara isolerad för att nedbrytning ska kunna ske även vintertid.

• Behållarna bör vara tillräckligt stora - de ska rymma minst 50 l/person i hushållet

• Behållaren för efterkompostering kan vara enklare, d.v.s. oisolerad. • Inget miljö- eller hälsoskadligt avfall, t.ex. cigarettfimpar, dammsugarpåsar,

kattsand. eller kemikalier, får läggas i kompostanläggningen. • Behållarna bör placeras utomhus, minst 4 m från tomtgräns om inte

överenskommelse finns med berörd granne. Behållaren kan även placeras i separat byggnad.

• Den som komposterar ska själv ta hand om kompostjorden på fastigheten. Regler för kompostering av latrin:

• Behållarna för kompostering av fekalier ska vara täckta, värmeisolerade, skadedjurssäkra, ventilerade och vara försedda med tät botten så att lakvatten inte rinner ut i marken.

• För att minimera lakvattenbildning ska strö tillsättas. • Kompostering av fekalier ska ske i behållare under minst 6 månader under

sommarhalvåret för hygienisering. Denna kompost bör sedan efterkomposteras under ytterligare 6 månader innan spridning. Materialet bör ligga täckt för att minska urlakning.

• Spridning av det färdigkomposterade materialet får endast ske på den egna tomten och på växande grödor eller vid sådd. Spridning får inte ske på sallat, bär och annat som ska ätas i rått tillstånd. Spridningen får inte ske med sprinklers. Vidare får spridning inte ske i omedelbar närhet av vattentäkt.

• Det färdigkomposterade materialet får inte spridas på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark.

Dnr: 2013/287-KS

27 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Sorteringsanvisningar för trädgårdsavfall som lämnas till återvinningscentralerna (Återbruken) eller Gryta avfallsanläggning:

• Växtrester som levereras får inte vara behandlade med kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel.

• Materialet får inte innehålla jord eller sten i sådan omfattning att behandlingsprocessen störs.

• Trämaterial som ingår i trädgårdsavfallet får inte vara grövre än 10 cm. Sådant trämaterial ska läggas i containern för träavfall vid återvinningscentralerna (Återbruken).

• Övrigt inte komposterbart avfall får inte förekomma i trädgårdsavfallet.

Dnr: 2013/287-KS

Lokala föreskrifter om avfallshantering28 (30)

Bilaga 3. Sorteringsanvisningar för avfall från verksamheter I bilagan redovisas hur vissa typer av avfall från verksamheter ska sorteras för att möjliggöra en ökad återvinning och minskad deponering av avfall från verksamheterna i kommunen. I Tabell 3 redovisas flera behandlingsalternativ för några av avfallsslagen. Vid val av behandlingsmetod ska den av EU och Sveriges riksdag antagna avfallshierarkin så långt som möjligt följas. Nedan redovisas avfallshierarkins prioriteringsordning:

1. Uppkomst av avfall ska förebyggas och avfallets farlighet ska minska 2. Återanvänd avfall 3. Återvinn avfall, materialåtervinning inkl. biologisk behandling 4. Förbränning med energiutvinning 5. Omhänderta avfall genom deponering

Avfallsslag som inte finns omnämnda i sorteringsanvisningarna eller i Kapitel 3 regleras inte, utan där gäller övrig avfallslagstiftning. Material till materialåtervinning ska vara rent och fritt från föroreningar. Sortering av verksamheternas avfall ska ske enligt Tabell 3. Tabell 3 Sorteringsanvisningar för avfall från verksamheter Avfallsslag M

aterialåtervinning

Förbränning

Plats anvisad av producenten

Inköpsstället

Deponi m

ed tillstånd

Häm

tning vid fastighet av utföraren

Transportör med

tillstånd att transportera farligt avfall

Avfallsm

ottagare med

tillstånd att ta emot

farligt avfall

Företag med tillstånd att

hantera avfallet

Däck från motorfordon X Ensilageplast X Farligt avfall enl. avfallsförordningen: Asbest X X Bilbatterier X X X Elektriskt och elektroniskt avfall med producentansvar X X X X Elektriskt och elektroniskt avfall utan producentansvar X X Flygaska från oljeförbränning X X Förorenad jord X X Jordbrukskemikalier X X Kyl- och frysskåp X X X X Lysrör X X X X Batterier X X X Smittförande avfall X Övrigt farligt avfall (se Tabell 1, Bilaga 1) X X Gipsrester: Till återvinning X X

Till deponering X Avfallsslag M

aterialåtervinning Förbränning

Plats anvisad av producenten

Inköpsstället

Deponi m

ed tillstånd

Häm

tning vid fastighet av utföraren

Transportör med tillstånd

att transportera farligt avfall

Avfallsm

ottagare med

tillstånd att ta emot

farligt avfall

Företag med tillstånd att

hantera avfallet

Glasförpackningar, färgade och ofärgade separat X Kartongförpackningar X Kontorspapper X

Med hushållsavfall jämförligt avfall: Matavfall X Restavfall X Branschspecifikt avfall från livsmedelsindustrier X

Vegetabiliska och animaliska fetter från livsmedelsverksamheter

X

Metallförpackningar X Returpapper X Pappersförpackningar och wellpapp X Animaliska biprodukter X Metallskrot X Mineraliska massor (tegel, sten, betong, asfalt etc.): Till återvinning X Till deponering X Restprodukter från förbränningsanläggningar: Till återvinning X X Till deponering X Schaktmassor X Stallgödsel, uttjänat foder etc. från djurhållning X X X Park- och trädgårdsavfall X X Plastförpackningar: krymp- och sträckfilm, dunkar, flaskor och övriga plastförpackningar

X

Slam från fettavskiljare X* X** Trä X Träförpackningar X Wellpapp X Gasolbehållare X Brandsläckare X Övrigt avfall: Till materialåtervinning inkl. biologisk behandling X Till förbränning X Till deponering X

*) Deponering endast när slam är förorenat **) Behandlas normalt hos Svensk Växtkraft på Gryta Avfallsstation

Dnr: 2013/287-KS

29 (30)Lokala föreskrifter om avfallshantering

Till deponering X Avfallsslag M

aterialåtervinning Förbränning

Plats anvisad av producenten

Inköpsstället

Deponi m

ed tillstånd

Häm

tning vid fastighet av utföraren

Transportör med tillstånd

att transportera farligt avfall

Avfallsm

ottagare med

tillstånd att ta emot

farligt avfall

Företag med tillstånd att

hantera avfallet

Glasförpackningar, färgade och ofärgade separat X Kartongförpackningar X Kontorspapper X

Med hushållsavfall jämförligt avfall: Matavfall X Restavfall X Branschspecifikt avfall från livsmedelsindustrier X

Vegetabiliska och animaliska fetter från livsmedelsverksamheter

X

Metallförpackningar X Returpapper X Pappersförpackningar och wellpapp X Animaliska biprodukter X Metallskrot X Mineraliska massor (tegel, sten, betong, asfalt etc.): Till återvinning X Till deponering X Restprodukter från förbränningsanläggningar: Till återvinning X X Till deponering X Schaktmassor X Stallgödsel, uttjänat foder etc. från djurhållning X X X Park- och trädgårdsavfall X X Plastförpackningar: krymp- och sträckfilm, dunkar, flaskor och övriga plastförpackningar

X

Slam från fettavskiljare X* X** Trä X Träförpackningar X Wellpapp X Gasolbehållare X Brandsläckare X Övrigt avfall: Till materialåtervinning inkl. biologisk behandling X Till förbränning X Till deponering X

*) Deponering endast när slam är förorenat **) Behandlas normalt hos Svensk Växtkraft på Gryta Avfallsstation

Västerås stadTekniska nämndens stab

721 87 VästeråsKontaktcenter: 021-39 00 00

Fax: 021-18 96 55E-post: teknisk.namnd.stab@vasteras.se

www.vasteras.se