Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Nationalekonomiska Institutionen

Dolan Haddad

Regional tillväxt i Turkiet under nittiotalet

En studie om konvergens mellan Turkiets regioner

The regional growth in Turkey during the nineties

The study of convergence between Turkey’s regions

Nationalekonomi

C-uppsats

Termin: Vt – 2010

Handledare: Joakim Persson

Abstract

The main purpose of this study was to examine whether the relative economic disparities in

Turkey’s 26 regions increased or decreased during the period 1990 – 2000. According to the

neoclassical growth theory poor economies grow faster than rich economies if free capital

mobility exists between them. Likewise poor regions converge towards rich regions within

one country.

The study first described the differences appeared during the period and declared which

factors were important in that case. Later regression testing was conducted on cross-sectional

and panel data-based information on the regions in search of answers about the possible

convergence. The panel data- based regression also examined how factors such as population

growth, population density and elderly dependency ratio affected the growth. Later, the study

analyzed the correlation between Turkey's globalization and the development of its regions.

Finally, the study compared incomes from the beginning, middle and end of the period in

order to check whether the income distribution around the average income is reduced or not.

The cross section- based regressions revealed that the distance to the mega-city of Istanbul

and population density in the regions were very important variables for explaining the size of

economies. It also appeared that these two factors were significant throughout the nineties.

The regressions found also that absolute income convergence took place between the regions,

but not during the first phase of the period. However, the study is quite confident to say that

the relative economic disparities declined during the ten-year period because of a powerful

performance by poor regions during the second phase. The panel data-based regression

indicated in insignificant effects by population growth, population density and old-age

dependency ratio on growth rate. Furthermore, the study doesn’t consider a significant

relationship between the fast growing foreign trade and the regional economic growth.

Finally a comparison of regional incomes in various occasions under the nineties shows that

the income distribution has tended towards the mean income. This progression is called sigma

convergence and implies again that the regional disparities in Turkey must have been reduced

during the decade.

Sammanfattning

Denna studie har undersökt den regionala ekonomiska tillväxten i Turkiet under nittiotalet.

Huvudsyftet med studien var att undersöka om de relativa ekonomiska skillnaderna i landets

26 regioner ökade eller minskade under periodens gång. Enligt den neoklassiska tillväxt teorin

skulle ekonomin i fattiga länder växa snabbare än i rika regioner om fri kapitalrörlighet rådde

mellan dem. På samma sätt skulle fattiga regioner ekonomisk konvergera mot rika regioner

inom ett och samma land. Studien började först med att beskriva hur skillnaderna såg ut under

periodens olika tillfällen och med hjälp av ekonometriska modeller undersöka vilka faktorer

var viktiga för den regionala ekonomiska karaktärsbildningen. Sedan genomfördes

regressions tester på tvärsnitts och paneldata baserade information om regionerna för att söka

svar om eventuell konvergens. I paneldata undersökningen granskades även hur faktorer som

befolkningstillväxt, befolkningstäthet och ålderdomsberoende grad (elderlydependency ratio)

påverkade tillväxten. Senare gjordes en semikvalitativ analys av sambandet mellan Turkiets

globalisering och utvecklingen i dess regioner. Till sist jämfördes inkomsterna från periodens

början, mitten och slutet i syfte att kolla om inkomstspridningen runt genomsnittsinkomsten

minskat eller inte.

Undersökningen visade att avstånd till megastaden Istanbul samt befolkningstätheten i

regionerna var viktiga variabler och förklarade deras ekonomiska storlek. Det visade sig också

att dessa två faktorers betydelse bestod under hela nittiotalet.

Vad gäller studiens huvudfråga, konvergens mellan regionerna, kom studien fram till att visst

konvergens skedde fast inte under första fasen av perioden. Dock var konvergens styrkan

tillräckligt kraftfullt under andra fansen för att kunna påstå att de relativa ekonomiska

skillnaderna minskade under den tio åriga perioden. Beträffande effekten av faktorerna

befolkningstillväxt, befolkningstäthet och ålderdomsberoende graden på tillväxten pekar

resultaten inte på något signifikant samband. När det gäller den snabbväxande utrikeshandeln

mellan Turkiet och andra länder finner inte studien någon betydande inverkan heller från

denna på tillväxten.

Slutligen visade jämförandet av inkomsterna under olika tillfällen att inkomstspridningen rört

sig mot inkomstmedelvärdet, denna progress kallas för sigma konvergens och innebär

återigen att klyftorna i Turkiet måste ha reducerats under decenniet.

Innehållsförteckning

1 Introduktion ........................................................................................................................... 1

1.1 Inledning .............................................................................................................................................................................. 1

1.2 Syfte och frågeställning ........................................................................................................................................................ 2

1.3 Metod ................................................................................................................................................................................... 2

1.4 Avgränsning ......................................................................................................................................................................... 2

1.5 Uppsatsens validitet och reliabilitet ...................................................................................................................................... 3

1.6 Disposition ........................................................................................................................................................................... 3

2 Bakgrund ................................................................................................................................ 4

3 Teori ........................................................................................................................................ 6

3.1 Ekonomisk tillväxt ............................................................................................................................................................... 6

3.2 Regional ekonomisk tillväxt ................................................................................................................................................. 7

3.3 Ekonomisk koncentration ..................................................................................................................................................... 8

3.4 Fri handels påvekan på regional tillväxt ............................................................................................................................... 9

3.5 Hur mäts tillväxt? ............................................................................................................................................................... 10

3.5.1 Produktionsprocessen ...................................................................................................................................................... 10

3.5.2 Steady State teorin ........................................................................................................................................................... 12

3.6 konvergens eller divergens ................................................................................................................................................. 14

3.7 Olika konvergens modeller ................................................................................................................................................. 14

3.7.1 Sigma(σ)-konvergens ...................................................................................................................................................... 14

3.7.2 Obetingad beta( β)-konvergens ....................................................................................................................................... 15

3.7.3 Betingad beta( β)-konvergens .......................................................................................................................................... 15

4 Empiriskt stöd för konvergensteorin ................................................................................. 16

5 Empirisk undersökning ...................................................................................................... 18

5.1 Ekonomisk utveckling i regionerna .................................................................................................................................... 18

5.2 Beta (β) – konvergens......................................................................................................................................................... 21

5.3 Inkludering av extra förklarande variabler ......................................................................................................................... 23

5.3.1 Fast effekt modell utan tidseffekt .................................................................................................................................... 23

5.3.2 Fast effekt modell med tidseffekt .................................................................................................................................... 24

5.3.3 Utrikeshandel som förklarande variabel .......................................................................................................................... 25

5.4 Sigma (σ) – konvergens ...................................................................................................................................................... 26

6 Analys ................................................................................................................................... 27

7 Slutsats .................................................................................................................................. 31

1

1 Introduktion

1.1 Inledning

Att Turkiet har de senaste åren genomgått en stor förvandling i positiv riktning mot mer stabil

makroekonomi med hög BNP tillväxt kan ingen tvivla på. Samtidigt att förbättring av

medelvärdet för den reala BNP nivån i Turkiet inneburit bättre levnadsförhållanden i

allmänhet är också sant. Tillväxten i landet liksom i många andra länder beror delvis på mer

öppenhet mot omvärlden. Det har inte varit en mirakel ekonomisk utveckling i Turkiet

jämfört med tiger ekonomierna i östra Asien men visst har stora förändringar ägt rum. Det

finns ett tydligt samband mellan en ökning av landets handel med andra länder och dess BNP

tillväxt. Att de positiva effekterna från landets globalisering har varit lika betydelsefull för

alla regioner och provinser i landet eller om den har begränsats inom vissa områden är en

intressant fråga. Historiskt sett har det existerats stora tillväxtskillnader mellan Turkiets västra

och östra regioner och det råder fortfarande gigantiska regionala skillnader i Landet när det

gäller ekonomiskt vällstånd. Eftersom just ekonomisktillväxt är en viktig förutsättning för

vällstånd i regionerna så är det intressant att veta hur har dess karaktär utvecklat i landet de

senaste årtionden.

Regional tillväxt i Turkiet är mer aktuellt än på många andra ställen i världen såväl bland

allmänheten i landet som bland utländska politiska experter och ekonomer som följer

utvecklingen där. Som bekant är landet en kandidat till EU medlemskap. För att bli medlem i

EU har varje kandidatland förutom politiska kriterier som måste uppfylla även

nationalekonomiska krav på sig som skall mötas. Jämfört med tidigare kandidater från

Östeuropa har Turkiet förutom EU:s krav på makroekonomisk stabilitet även konfronterats

med behovet at genomföra strukturella regionala förändringar.

Allt sedan bildandet av republiken Turkiet har landet karaktäriserats av hög nivå av politisk

och ekonomisk centralisering. Frånvaro av regionala former av faktiska aktörer som

representant för regionernas befolkning har varit ett faktum. Detta faktum gör saken mer

intressant för att se hur den turkiska staten agerat när det gäller regionalutjämningspolitik

under de senaste åren och om det har gjorts tillräckligt mycket från beslutsfattarna för att

minska klyftorna mellan fattiga och rika regioner. Vidare är det intressant att veta ifall statens

ansträngningar, om det har existerat ansträngningar överhuvudtaget, har lyckats motsvara

åtminstone en del av alla rekommendationer från EU kommissionen angående regional

utveckling i landet.

2

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att först beskriva de regionala ekonomiska skillnaderna i Turkiet

under nittiotalet, sedan undersöka den regionala ekonomiska tillväxtens karaktär i Turkiet

under perioden 1990-2000. Uppsatsens huvud frågor är om de stora relativa skillnaderna i

BNP/capita bland Turkiets 26 regioner minskade eller inte under periodens gång. Att

undersöka huruvida konvergens modeller som är utvecklad inom den neoklassiska tillväxt

skolan stämmer på Turkiet.

1.3 Metod

Metoden som används i uppsatsen för att analysera den regionala tillväxten med är

ekonometriska regressionstester. Som verktig används programmet STATA för att köra

regressionstesterna med. De kvantitativa resultaten från testerna presenteras i ett särskilt

kapitel med hjälp av tabeller och grafer. I första delen körs multipla regressionstester för att

redovisa tillståndet i regionerna 1990,1995 och 2000. Medan i andra delen körs multipla

regressionstester för att redovisa den årliga tillväxten av BNP/capita under den undersökta

periodens gång. Data som inkluderas i de första testerna är regionspecifika tvärsnittsdata från

1990, 1995 och 2000. Medan data som ingår i senare tester är regionspecifika tvärsnitt och

paneldata för perioden 1990 – 2000. Uppsatsens analysdel kommer att bestå av både

kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa undersökningsmetoden är just de

statistikbaserade regressionstesterna som nämndes och förses med empirisk information som

är hämtade dels från Turkiets Statistiska Centrala myndighet, dels från OECD:s regionala

databas. Den kvalitativa undersökningsmetoden är inte fullt statistikbaserade, utan grundar sig

även på rationella antaganden. Den senare metoden används på grund av svårighetsgraden på

att få tillgång till Turkietsregional data angående frihandel.

1.4 Avgränsning

I Turkiet liksom i alla andra länder är diskussionen kring ämnet regional tillväxt bred och

komplex. Därför kan det finnas personliga invändningar mot sättet regional tillväxt mäts på

och hur utvecklingen värdesätts på olika ställen i landet. Diskussionen begränsas därför inom

ramen för regionaltillväxt av BNP/capita, regionala ekonomiska skillnader i Turkiet,

konvergensmodellens tillämpning på landet och inget annat.

3

1.5 Uppsatsens validitet och reliabilitet

Uppsatsen validitet bekräftas genom att både teorin och analysen följer uppsatsens syfte, så att

säga de kommer att försöka undersöka de områden som uppsatsen syftar på att granska. Första

delen av teorin kommer att ge en välbeskriven bild av fenomenet tillväxt, regionaltillväxt och

alla steg där produktionen ändras. Teorins andra del tar upp begreppet konvergens och

kommer att beskriva med något övergripande men noggrant sätt olika konvergensmodeller

och håller sig inom ämnet. I analysdelen kommer bara de områden som är relevanta för

uppsatsämnet att analyseras och inget annat.

När det gäller uppsatsens reliabilitet (trovärdighet) så är den mycket starkt eftersom det mesta

av den undersökta informationen är kvantitativa och hämtade från välkända källor som

OECD:s regionala databas och Turkiets centrala statistiska myndighet. Statstiken från

källorna är offentliga för allmänheten och vem som helst kan ta del av dem dels via deras

hemsidor dels via deras tryckta statistiska årsböcker. Uppsatsen reliabilitet vidare förstärks

genom att analysera data med hjälp av ekonometriska modeller med väletablerade

dataprogram som Stata och Excel. I de ekonometriska modellerna testas sambandet mellan

olika variabler på signifikansnivå som överstiger 90 %. Alltså när 95 % signifikansnivå

används i ett test innebär detta att med 95 % säkerhet föreligger det något samband eller inte

mellan undersökta variabler.

1.6 Disposition

Andra kapitlet anger bakgrunden till uppsatsämnesvalet och kortfattad beskriver de

ekonomiska skillnaderna mellan regionerna under nittiotalet. Tredje kapitlet handlar om

teorierna om begreppen ekonomisk tillväxt, regional ekonomisk tillväxt och vissa för studien

utvalda faktorer som skulle kunna påverka tillväxten i regionerna. Sedan fortsätter kapitlet

med att gå igenom produktionsprocessen för att behandla samspelet mellan mängden kapital

och antalet arbetare och ge en introduktion av konvergens modellerna. Kapitel 4 tar upp lite

tidigare forskning om konvergens. I kapitel 5 börjar studien att först undersöka regionala

skillnader i början, mitten och slutet av nittiotalet, sedan tar sig an konvergens modellerna och

undersöker med hjälp av regressionstester ifall de regionala skillnaderna minskade eller

ökade. Kapitel 6 teoretiskt analyserar resultaten av de empiriska undersökningarna . I sista

kapitlet dras slutsatsen av vad studien har kommit fram till.

4

2 Bakgrund

Som bakgrund till uppsatsämnesvalet kan tre huvudorsaker nämnas. Den första är att Turkiet

jämfört med andra länder från balkan regionen som vill bli medlemmar i den europeiska

unionen brottas med regionala ekonomiska skillnader som saknar alla proportioner och kan

äventyra landets strävan mot medlemskap. Den andra orsaken är att i Turkiet har den politiska

debatten varit hett sedan flera decennier tillbacka på grund av etniska motsättningar som

delvis grundar sig just på de stora regionala ekonomiska skillnaderna. Motsättningar i detta

slag har fått näring på senare tid av en väldigt passivt minskning av andra skillnader som på

sätt och vis är regionspecifika. Som exempel för sådana skillnader kan ojämlikhet mellan

samhällsklasserna nämnas. Tredje huvud anledningen är globalisering av landet efter åttitalet.

För att ge en överblick på bakgrunden för den regionala ekonomiska tillväxten i Turkiet

innan 90 talet beskrivs här kortfattad utvecklingen i landet i helhet och i regionerna i

synnerhet, samt redogörs handelutvecklingen i korthet.

1990 hade BNP nivån i landet mer än fördubblats sedan början av femtiotalet. Tillväxten var

högre än genomsnittet av utvecklingsländernas tillväxt fram till 1970. Men sedan dess hade

den halkat efter utvecklingsländernas tillväxt något. En annan aspekt på utvecklingen i

Turkiet var att trots ekonomisk tillväxt hamnade landet efter många utvecklingsländer som

tiger ekonomierna i östra Asien när det gäller Human Development indikatorer. En av

orsakerna till att Turkiet misslyckades med att följa med de starkaste länderna i

förändringsprocessen av Human Development indikatorer var att i likhet med andra

muslimska länder misslyckades landet med att skapa jämlikhet mellan män och kvinnor och

att skapa socioekonomisk utveckling för kvinnor. En annan orsak var just de stora

skillnaderna i Human Development indikatorer mellan den kurdisk dominerade sydost och

resten av landet (Sevket Pamuk 2007, 7).

År 1990 hade Turkiet en genomsnittlig BNP/capita på 4 800,77 amerikanska dollar. De

relativa inkomstskillnaderna mellan regionerna år 1990 var mycket stora och avvek från

genomsnittet med hela 2 189,99 dollar. Den rikaste regionen var Izmir som ligger vid Egeiska

havet i medelhavet i västra Turkiet och hade en BNP/capita på hela 8 506,1 dollar. Medan den

allra fattigaste regionen var Agri som ligger i landets östra del, nära gränsen mellan Turkiet

och Armenien och nöjde sig med blygsamma 1 487,45 dollar per invånare. Det innebär att

välståndet i landets fattigaste region motsvarade bara en tredjedel av genomsnittet och till och

med mindre än en femtedel av landets rikaste region. Skillnaden mellan Izmir och Agri är inte

5

helt unik i landet heller. Någonting som faller i ögonen när man ser BNP/capita siffrorna i

landet är den solklara indelningen av de fattiga och rika regionerna mellan landets väst och

nordväst respektive öst och sydöstra delen. Omöjligt att gå minste om det faktum att de

fattigaste regionerna ligger i syd ost i närheten av gränsen mellan Turkiet och länderna Syrien,

Irak, Iran och Armenien, medan de rikaste regionerna ligger runt omkring landets största stad

Istanbul.

Sedan 80 talet har Turkiet öppnat sina gränser mot omvärlden som aldrig för. Enligt

Encyclopedia of the Nations växte landets handel med andra länder efter en kombination av

reformer som borttaggning av pris kontroller, reducering av subsidier, reducering av tullar och

export hjälp. Dessa reformer även ledde till att handel strukturen med utlandet ändrades i

riktning mot att industriproduktkvoten av den totala exporten ökade på bekostnad på

jordbrukskvoten. För tydligtgörande av denna förändring, 1980 utgjorde industriprodukterna

36,3 % och jordbrukprodukterna utgjorde 56,7 % av den totala exporten. 1999 hade

jordbruksprodukternas del sjunkit till 9 % och industriprodukternas uppgått till hela 89,4 %.

Handelsinriktade reformer ledde till att Turkiet blev medlem i den europeiska

frihandelssammanslutningen (EFTA) 1990, samt Black Sea Economic Cooperation (BSEC)

1992. Dessutom ingick landet 1996 i ett handelssamarbete med EU som täckte industri

produkter och vissa jordbruksprodukter, dock inte traditionella jordbruksprodukter. En

händelse som hade en direktpåverkan på Turkietshandel var Gulfkriget 1991 eftersom Irak var

en av de viktigaste handelsparterna till Turkiet innan kriget. På grund av kriget och de

ekonomiska sanktionerna som riktades mot Irak efter kriget sjönk Iraks andel av Turkiets

Export från 8,4 % ner till 0,56 %. Eftersom de regioner som gränsar till Irak eller ligger nära

gränsen till Irak var bland de fattigaste regionerna i Turkiet redan innan Gulf kriget, så är det

intressant att veta hur har de påverkats av situationen.

6

2 Teori

3.1 Ekonomisk tillväxt

Det bästa och vanligaste sättet vid utvecklingsstudier för att redovisa ekonomisk tillväxt med i

ett land är att mäta den långsiktiga Brutto National Produkten (BNP) och Brutto National

Produkt per Capita (BNP/Capita). Detsamma gäller för att studera regionaltillväxt i ett enskilt

land, då kallas det för Brutto Regional Produkt (BRP) och Brutto Regional Produkt per Capita

(BRP/Capita). En annan vanlig metod för välstånd mättning är att studera hushållens reala

inkomster. Dock ska man särskilja mellan ekonomisk tillväxt och välstånd.

Kritiker menar att en ökning av BNP/Capita inte behöver innebära en förbättring av

livskvalitet i alla situationer. Alltså att rangordna länder eller i det här fallet regioner med de

som har högst BNP/Capita i topp kan vara missvisande och dålig jämförelse av välståndet

bland dessa regioner. Men detta faktum kvarstår att även om man rangornar länder med

hänsyn till FN:s välfärdsindikatorer, vilka innehåller även andra faktorer så som hälsovård

och utbildning, kommer länder med lägst BNP/Capita att hamna längst ner i rangordningen.

Samma argument är gällande om regionerna i ett och samma land också.

Det finns redan konstruerade teorier och modeller som beskriver olika faktorers påverkan på

varandra och som förklarar den ekonomiska tillväxten. Många förutsättningar samverkar med

varandra i utvecklingsprocessen. kända Faktorer som är viktiga för tillväxten är bland annat

teknologi, starka institutioner, välfungerande marknader, utbildning och ekonomisk öppenhet

mot omvärlden (frihandel).

De statliga institutionernas former och styrka är ständigt aktuella i tillväxt diskussionen.

Starka institutioner är viktiga i ett land i olika avseenden. Med starka institutioner menas först

och främst fungerande parlament och effektiv regering som skall ta hand om finanspolitik,

men även en institution som kan bedriva penningpolitisk som en stark centralbank. Andra

viktiga institutioner är polis väsendet och juridiska myndigheter som har möjligheten att

reducera riskerna för nepotism och utbrett korruption. Myndigheter som representerar staten i

regionerna har minst lika stark funktion som institutionerna på högre nivå. När ovanstående

förutsättningar för tillväxt förändras påverkar de den regionala utvecklingens struktur och

storlek.

7

En viktig företeelse i många utvecklings länder som är värd att nämnas är den snabba

befolkningstillväxten. Det har funnits olika tolkningar av den demografiska förändringens

betydelse för tillväxten. Den pessimistiska skolan hävdar att en snabbväxande befolkning

ökar trycket på givna resurser och håller nere kapitalintensiteten i produktionen, vilket

tenderar att bromsa tillväxten. Samtidigt den optimistiska skolan menar att snabb

befolkningstillväxt kan vara en tillgång. En större befolkning ökar möjligheterna att utnyttja

skalfördelar i produktionen. Men svårt att veta om det finns ett enkelt samband mellan

befolkningstillväxt och ekonomiskt tillväxt (Bigsten 2003). Den neoklasiska tillväxt skolan,

vilken den här uppsatsen främst utgår ifrån eftersom forskningen inom ämnet

ekonomisktillväxt har dominerats av den, har en pessimistisk inställning till snabbare

befolkningstillväxt.

3.2 Regional ekonomisk tillväxt

Regional ekonomisk tillväxt är viktigt i sig själv eftersom på regional nivå kan den ha en hel

annan karaktär än på nationell nivå. Liksom tillväxt på nationella och internationella nivåer är

den både djup och bred. Åt ena sidan är många antagningar om tillväxtmodeller i allmänhet

gällande även för regional tillväxt, åt andra sidan är vissa förutsättningar angående

kapitalackumulering och kunskap tillgänglighet ganska annorlunda. Gullstrand och

Hammarlund (2007) menar att enligt traditionell tillväxt teori är teknologin inom ett land

tillgänglig för alla regioner, därför kan inte mängden och sorten av teknologi förklara

inkomstskillnaderna i olika regioner inom ett och samma land. Dessutom både konsumtion

och sparande preferenser har samma mönster bland regionerna. Om man utgår ifrån denna

förutsättning så är det bara kapitalmängden som kan ange orsaken till inkomstskillnaderna.

Trots likadana konsumtion och sparande preferenser kan kapitalackumulering i regionerna

inom ett land särskilja sig från varandra beroende på exogena variabler som geografiska

faktorer, annorlunda institutioner och statliga investeringsprioriteringar.

Nya etableringar och fördelning av tillverkningsproduktionen regionerna emellan är minst

lika viktigt som internationell handel eftersom på grund av globaliseringen börjar gränserna

mellan inrikes och utrikes handel att suddas ut. Andra faktorer också påverkar utvecklingen

på olika ställen, exempelvis stor industrin och företagens riskmedvetande och inställning till

regionernas framtidsutsikter är viktigt att nämna. Ifall företagen har en negativ inställning i

allmänhet till en regions framtid så uteblir regionen oundvikligen på nya etableringar.

8

3.3 Ekonomisk koncentration

En av de viktigaste exogena variablerna som formar den regionala tillväxtens karaktär är

infrastruktur i form av transportnät. De regioner som erbjuder bra vägar och fungerande

järnvägsnät lockar givetvis tillverkningsindustrin. Vanligtvis är det tätbefolkade regioner som

har prioriterats av statens infrastrukturinvesteringar. Tillverkningsindustrin koncentreras just i

de tätbefolkade områdena eftersom de kan nå större marknader snabbare och deras

transportkostnader blir mindre än fasta kostnader. Låga transportkostnader beror på de

stordriftsfördelarna som finns i transportverksamheten. Trafiktätheten och användning av

effektiva trafikmedel är direkt relaterade till efterfrågevolymen (Krugman 1996, 31). Inom ett

land finns inga gränser och råder perfekt rörlighet både för arbetarna och för kapitalet.

Dessutom talar befolkningen oftast ett och samma språk och kultur skillnaderna är obefintliga.

Därför borde lokaliseringen av industrin i ett specifikt område, som kring en stor stad, inom

ett land vara mycket lättare än industri lokalisering i ett område på en kontinents nivå som kan

locka företag från andra länder.

Alfred Marshall som har skrivit inom ämnet industrilokalisering har identifierat tre

anledningar till varför det är fördelaktigt att befinna sig i närheten av andra producenter inom

samma industri. Den första anledningen är att geografisk koncentrerade industrier har

möjligheten att stödja lokala specialister som förser dessa med produkter. Den andra

anledningen är att en samling av företag som sysselsätter samma typer av anställda skapar en

lokalarbetsmarknad som gör det lättare för företagen att få tag på rutinerad arbetskraft när det

väl behövs. Förutom industrin gynnas även arbetskraften av en sådan marknad eftersom

arbetslösa får det lättare att hitta jobb. Den sista anledningen är att koncentrationen gör

informationen lättillgänglig (ibid, 41).

I verkligheten kommer såväl industrin som befolkningen inte att samlas på ett enda ställe utan

på flera ställen. Enligt Krugman och Elizondo (1996) finns det krafter som motverkar

koncentration och verkar för utspridning av industrin till andra områden, sådana krafter kan

vara kriminalitet, trafik stockningar, miljöförstöring och viktigast av alla höga hyror i stora

städer (Gill 2005, 2). En annan orsak för utspridning av tillverkningsindustrin är jordbruket

som är mycket utsprid inom många länder och många företag och industrier är beroende av

jordbruksprodukter, särskild i länder där en stor del av befolkningen är sysselsatta inom

jordbruket. Sålunda det föreligger en högre transportkostnad för sådana produkter borde en

del industrier stanna kvar i närheten av produkt utbudet. Med andra ord Koncentration i mer

9

än en region kan bero på transportkostnader för jordbruksprodukter (Fujita 1999, 131). Alltså

även om Marshals tre anledningar för samling av industrin i en enda region består, så finns det

fortfarande krafter som kan dämpa ett sådant scenario.

3.4 Fri handels påvekan på regional tillväxt

Enligt Heckscher – Ohlin teorin om fri handel kan åt ena sidan frihandel minska

inkomstskillnaderna mellan regionerna om kapital och investeringar söker sig till regioner

med lägre kostnader samtidigt som arbetskraften emigrerar till regioner där lönerna är högre.

Åt andra sidan kan utfallet bli annorlunda och skillnaderna skulle öka, ifall ägarna av

överflödande faktorer i handelsinriktade regioner går med vinst men ägarna av knappa

resurser möter fallande avkastning (Gill 2005, 2).

Leichinko och Silva (2004) menar att fattiga regioner gynnas av billig export och missgynnas

av billig import, förhållandena är precis tvärtom för rika regioner (ibid.). Enligt en ny

ekonomisk geografi modell utav Paluzie (2001) ökar de regionala skillnaderna om landets

internationella handel just för tillverkningsindustrin ökar. När det gäller en stängd ekonomi

antar Paluzie att jordbrukssektorn är orörlig, arbetskraften och de verktygen som används

inom jordbruket är inte sammankopplade med storstäderna utan med landet, i och med detta

utsprids lantbrukarna i landets olika delar. Utspridning av befolkningen leder till att även

industrin kommer att söka sig ut i landets olika delar för att ta fördelar av närheten till

konsumenterna. Förutsättningen ändras då landet öppnar sig mot omvärlden eftersom utrikes

efterfrågan på industri produkterna kommer att ersätta den nationella efterfrågan, det

resulterar i att icke jordbrukbaserade industrier som finner fördelar från en ekonomisk

koncentration närmar sig storstäderna (Daumal 2010, 15). Även Heckscher – Ohlin teorin

behandlar samspelet mellan jordbruksindustrin, tillverkningsindustrin och fri handel. Enligt

teorin är jordbruksproduktionsandelen av exporten genom tillverkningsproduktionsandelen är

avgörande för karaktärsbildningen av den regionala ekonomin. När denna kvot stiger så

minskas inkomstskillnaderna mellan regionerna, tvärtom ökar skillnaderna när kvoten

minskas (Gill 2005, 4).

En viktig aspekt på samspelet mellan frihandel och regional ekonomisk ojämlikhet som ingår

i ekonomisk geografi teorin är regionernas distans till landets gränser där handel med andra

länder äger rum. Om rika regioner är kapabla till en snabbare expandering av deras

internationella ekonomiska relationer på grund av deras närhet till gränserna kommer de att ha

10

fördelar av lägre handelskostnader med utlandet, därmed kommer den regionala balansen att

rubbas (Coulombe 2007, 15).

3.5 Hur mäts tillväxt?

Konvergens modellen grundar sig på den neoklasiska tillväxtteorin som i sin tur har

dominerats av Robert Solows tillväxt modell. Solow skrev 1956 i sin artikel A contribution of

the theory of Economics growth att alla teorier beror på antagningar som kanske inte helt

korrekta, men det viktigaste är att antagningarna är rimliga. Modellen bestämmer hur nivån av

BNP och ALP (arbetsproduktiviteten) förändras och därmed visar om det blir ekonomisk

nedgång eller uppgång . Solow gjorde från början en hel del förenklingar av den faktiska

ekonomin genom att anta att antalet sysselsatta är detsamma som storleken av arbetskraften

och de växer i samma takt, vilket innebär att arbetslösheten inte spelar någon roll i processen.

Vidare gör inte modellen någon distinktion mellan antalet arbetare och antalet timmar de

jobbar.

3.5.1 Produktionsprocessen

Den här studien använder sig inte exakt av Solow modellen utan av andra modeller som är

nära relaterade till denne. Studiens huvudkällor om produktionsprocessen är kompendiet

Macroeconomics för kursen Economic Growth/Macroeconomics av Joakim Persson samt

boken Macroeconomics av Alan J. Auerbach och Laurence J. Kotlikoff från 1998.

För att förstå hur ekonomin växer måste först den ekonomiska produktionsprocessen

beskrivas samt redogöra samspelet mellan mängden kapital och antalet arbetare genom att

förklara begrepp som arbetsproduktivitet och kapitalproduktivitet. För att förklara

produktionsprocessen används Cobb-Douglas produktions funktion som är en matematisk

relation och anger hur mycket det kan produceras med hjälp av en viss mängd kapital och

arbetare given en viss nivå av teknologi.

Produktionsprocessen är enligt följande:

1LAKY (1)

Y står för mängden Output som produceras, K är mängden kapital och L är antalet arbetare

som används i produktion. A står för nivån på teknologi och är ett mått på arbetarnas och

kapitalets styrka att producera Output. Exponenten är parametern för

produktionsfunktionen och bestämmer dess karaktär. Kapitalets andel av produktionen

11

motsvarar och arbetarnas andel av produktionen motsvarar 1 . Enligt ovanstående

funktion reflekterar produktionstillväxten tillväxt av kapital och arbetare eller förbättring av

teknologin.

Den procentuella förändringen av produktion mellan två tidsperioder blir:

L

L

K

K

A

A

Y

Y 1 (2)

Vilket innebär att produktionstillväxten mellan två perioder är lika med teknologi utveckling,

kapitalets andel av produktionen multiplicerad med förändringen av kapitalet och arbetarnas

andel av produktionen multiplicerad med förändring av antalet arbetare.

Ekvation (1) förklarade hela produktionsprocessen, nu ska vi visa även arbetsproduktiviteten

som är produktionsfunktionen per arbetare och i fortsättningen kallas den bara för

produktionsfunktionen:

L

Y

L

KA

L

LAK 1

Ekvationen skrivs som:

Aky (3)

Lilla k står här för mängden kapital per arbetare. Alltså blir arbetarna mer effektiva ju mer

kapital och teknologi de får tillgång till. Om utbudet av antalet arbetare är konstant över tid

leder en ökning av kapital per arbetare till högre marginal produkt för arbetare och mindre

marginal produkt för kapital. Mängden kapital per arbetare växer i ett land när arbetarnas

(invånarnas) sparande preferenser ökar, mer sparande i sin tur leder till nya investeringar och

investeringar orsakar ekonomisk tillväxt.

Den marginella arbetsproduktiviteten (MPL) blir då:

L

Y1 skrivs som Ak1 (4)

Den viktigaste faktorn som styr produktionsfunktionen är investeringar per arbetare och skrivs

enligt:

12

ksi (5)

s är då sparande benegenheten, ju större s desto större kapitalmängd i framtiden eftersom

investeringar ökar. För att vara noggrann för bestämning av kapitalförändringen mellan två

perioder ska man exkludera kapitalförslitning enligt följande:

kik (6)

är förslitningsandelen (depreciation rate), här är termerna per arbetare. Ekvation (6) utgår

ifrån oförändrat befolkningsstorlek under både perioderna.

På regional nivå i ett land kan förutsättningen bli lite annorlunda än ekvation (6),då kan staten

genom fördelningspolitik styra mängden kapital per arbetare i olika regioner. Mest

prioriterade regioner har fördel gentemot mindre prioriterade. En fördelningspolitik kan vara

utjämningspolitik som gynnar dåligt ställda regioner eller tvärtom kan den gynna de som

redan har det bäst. Som nämndes tidigare så antar man att teknologin och sparande

preferenser är samma för alla regioner i ett och samma land.

Kapitalproduktiviteten skrivs som

K

Y

K

LAK 1

=

1

L

KA

Större K indikerar högre kapital produktivitet. Ekvation Kan även skrivas om som:

1

AkK

Y (7)

Den marginella produkten av kapital (MPK) blir då:

β

K

Yskrivs om som 1 Ak (8)

3.5.2 Steady State teorin

Den långsiktiga positionen ekonomin konvergerar till kallas för Steady State, denna position

kan kallas för det långsiktiga jämviktsläget för k. I Steady State kommer alla ekonomiska

variabler ha samma tillväxttakt. Den ekonomiska tillväxten kommer att befinna sig alltså i ett

13

stadigt tillstånd på lång sikt, vilket kan vara samma som nolltillväxt. När ekonomin når

Steady State under en period, säg period t, kommer mängden kapital/arbetare en period senare

(under period t + 1) vara likadan som period t (J. Auerbach 1998, 65).

I Steady State kan mängden kapital/arbetare k skrivas som nedan

1

1

Ask ( 9)

Mängden produktion/arbetare y skrivs som

1AsAy (10)

I steady state ki , om ekonomin ligger under steady state är investeringarna större än

förslitningen av kapital därför kommer ekonomin att röra sig mot jämvikt läget.

Här som nämndes tidigare utgick man ifrån lika stor befolkningsmängd under perioderna. Om

nu istället antas att befolkningen faktiskt växer, vilket är mer realistiskt än nolltillväxt, ska det

läggas till ännu en variabel i ekvation (6) som följande:

knik (11)

Kapital/arbetare k i steady state blir

1

1

n

Ask (12)

Produktion/arbetare y i steady state bli

1

n

AsAy (13)

Högre tillväxttakt utav befolkningen liksom högre förslitningstakt av kapital är negativ

relaterade till ekonomisk tillväxt enligt modellen.

14

3.6 konvergens eller divergens

Konvergensmekanismer har utvecklats och studerats inom neoklassisk tillväxt teori och har

varit en del av hinna-ikap modeller. Utgångspunkten i konvergens teorin är att länder med

lägre BNP per Capita kommer ha högre tillväxt än länder med högre BNP per Capita. I

allmänhet växer fattigare ekonomier snabbare än rikare ekonomier om båda har likadana

förutsättningar och de får tillgång till teknologi (Barro 1992, 224). Detta betyder att alla

ekonomierna i så fall konvergerar mot en position. De viktigaste kriterierna för att konvergens

skall inträffa är att dels avkastningen på kapital ska ha en avtagande karaktär, dels ska

teknologi avkastningen minska ju större teknologi ackumuleringen är. Dock är det väldigt

oklart om ackumulering på kunskap kan vara ett föremål för avtagande avkastning (De la

Fuente 2000, 4). Avtagande avkastning på kapital innebär att marginalprodukten av kapital

blir mindre ju större kapitalet är, då blir det mindre lockande att spara och tillväxten i sin tur

tenderar att dämpas. Anledningen för minskning av marginalprodukten av kapital är att när

det är kapitalbrist i ett land stiger lönerna (inkomsterna) kraftigt när det läggs till en enhet av

extra kapital. Åt andra sidan när kapital är lättillgänglig sker en obetydlig löneökning när det

tillkommer extra kapital i ekonomin. Om detta stämmer så avtar inkomstökningen mer ju

längre fram i den ekonomiska övergångsprocessen en ekonomi hamnar (J. Auerbach 1998,

65).

Om det är tvärtom och konstant eller till och med tilltagande avkastning existerar så kommer

rikare länder att växa snabbare och öka sina försprång, därför kan det kallas för ekonomisk

divergens. Det finns invändningar om antagandet om avtagande avkastning på kapital inom

ett land eftersom kapitalet är föremål för samma ränta i alla regionerna. Men åt andra sidan

kan avkastningen på human kapital vara mer flexibel än annat kapital, alltså den kan ha båda

avtagande och tilltagande karaktär beroende på andra externa faktorer.

3.7 Olika konvergens modeller

3.7.1 Sigma(σ)-konvergens:

σ-konvergens handlar om ifall BNP/capita eller inkomst spridning mellan regionerna tenderar

att minska eller inte över tiden. Spridningen räknas genom att jämföra standardavvikelsen av

inkomsterna mellan olika perioder, ibland används logaritmformen av standard avvikelsen för

en jämförelse (de la Fuente 2000, 15).

15

3.7.2 Obetingad beta( β)-konvergens:

i Solowmodellen delades först tillväxtvariablerna i tre olika endogena variabler och det är

endast dessa variabler som ingår i senare utvecklade teorier om obetingad (absolut)

konvergens . De endogena variablerna som står i fokus består av arbetare, kapital och

teknologi. Obetingad β konvergens visar om fattigare regioner hinner i kap rikare regioner

eller inte (ibid, 16). Takten av obetingad β konvergens framräknas genom att köra regression

på tillväxttakten av inkomst per capita och den initiala nivån utav samma variabel utan att ta

hänsyn till någon annan faktor (de la Fuente 2001, 2). Obetingad beta konvergens kallas

ibland för absolut konvergens.

3.7.3 Betingad beta( β)-konvergens:

När det blandas in även exogena variabler som human kapital i modellen så förvandlas denna

till betingad konvergens. De exogena variablerna kan också vara viktiga för att fånga in

eventuella påverkningar vid bland annat regionala studier. Betingad β-konvergens visar om

varje regions relativa position inom inkomst fördelningen stabiliseras eller inte över tiden (de

la Fuente 2000, 16). I den neoklassiska modellen består den initiala BNP:n av en negativ

koefficient vilket körs i logaritmisk form i regressionen, koefficienten på den logaritmiska

initiala BNP:n kan tolkas som betingad takt av konvergens (Barro 1996, 4).

16

4 Empiriskt stöd för konvergensteorin

Det finns stöd för teorin inom studier angående OECD ländernas tillväxt innan 90 talet.

Genom en studie om OECD ländernas tillväxt kom Barro (1991) fram till att det hade skett en

konvergens bland undersökta länder. Däremot studier som har undersökt andra tillväxt

områden som Afrika och Latin Amerika finner inte stöd för teorin. Dessutom har en

förändring skett när det gäller utvecklingen bland OECD länderna efter 1995 och framåt,

nämligen har arbetsproduktiviteten haft högre tillväxt i USA än i de europeiska länderna

(Skult 2005, 143). När det gäller regional konvergens så har det också gjorts en del

undersökningar i olika Europiska länder, USA och Japan.

I Spanien avtog konvergensen i inkomst/capita under perioden 1965-1985 men under samma

period tilltog konvergensen i arbetsproduktiviteten (De la Fuente 2001, 4). Alltså vilka

specifika variabler och geografiska områden man undersöker och på vilken tidsperiod

undersökningen tillämpas är avgörande för om det sker konvergens eller inte och vilken

karaktär (avtagande eller tilltagande) har en eventuell konvergens.

Robert Barro & Xaviar Sala-i-Martin undersökte de federala delstaterna i USA år 1991 och

de menar att det förekommer inte bara β konvergens bland de federala staterna utan även

fördelningen av produktion per capita ser ut att konvergera mot en stabil steady- state

fördelning (Barro & 1991, 174 ). I samma rapport visade det sig att logaritmformen av den

initiala BNP/ capita i 73 undersökta regioner bland sju centraleuropiska länder hade en

negativ korrelation på -0,70 med BNP tillväxten från 1950 till 1985 (ibid, 142).

Persson (1997) undersökte tillväxten i tjugofyra svenska län från 1911 till 1993 och hittade ett

starkt bevis på att konvergens i inkomst per capita bland dessa län. Till skillnad från andra

tidigare studier inkluderade han även regionala levnadskostnader i studien. Dock menade han

att oavsett om man anpassade inkomst per capita till levnadskostnader på regional nivå i

Sverige under den undersökta perioden eller om man exkluderade levnadskostnaderna som

tidigare gjorts på andra ställen skulle det bli konvergens i alla fal. Tio år efter Perssons studie

studerade Gullstrand & Hammarlund (2007) perioden 1993 fram till 2003 på kommun nivå i

Sverige. Resultatet av studien varierade beroende på vilket mått på inkomst de använde sig

av. Kommunerna divergerade under perioden när medelinkomster användes som mått, men de

konvergerade när löner användes som mått istället. Skillnader i resultatet förklarade

författarna med att även om lönerna blir mer lika och konvergerar så kan det uppstå inkomst

skillnader på grund av variation av arbetslöshetsgraden.

17

Angel de la Fuente (2000) presenterade en rapport om regional konvergens i Spanien för

perioden 1965-95. Rapporten innehåller båda tillväxt och sysselsättningsutveckling under

perioden. I likhet med Gullstrand & Hammarlund menar han att sysselsättningsgraden spelade

en stor roll i utvecklingen. De la Fuente upptäckte konvergens, dock konvergensen var

avtagande under perioden och detta förklarade han med att mindre utvecklade regioner i

Spanien presterade en svagare sysselsättningsutveckling under perioden än mer utvecklade

regioner. Att tillväxten och sysselsättningsnivån korrelerade med varandra ses tydligt även i

en jämförelse mellan Spanien och resten av OECD länderna då antalet sysselsatta och

BNP/Capita i Spaniens minskade rejält under 80 talet och ökade igen efteråt.

18

5 Empirisk undersökning

5.1 Ekonomisk utveckling i regionerna

Innan tillämpning av konvergens modeller på Turkiets 26 regioner som ingår i studien börjar

analysdelen med att först med hjälp av regressionstester titta närmare på de skillnader som

existerade mellan regionerna under tre olika tillfällen, 1990, 1995 och 2000.

Regressionen är enligt:

ititi

itbftdist

capita

bnp,,21

,log

(14)

Regressionen består av två förklarande variabler (distans till Istanbul och befolkningstäthet)

som ska förklara den beroende variabeln BNP/capita. Här står t för det årtal som undersöks

och i står för regioner. Distansvariabeln antas vara konstant under de tre tillfällena och består

av varje regionhuvudstads avstånd till Istanbul i antal kilometrar. Befolkningstätheten räknas

genom att dela antalet invånare i regionerna med deras yta, till skillnad från distans är

variabeln inte konstant.

Tabell 1 Relationen mellan BNP/capita och förklarande variablerna distans till Istanbul och Befolkningstäthet.

Här exkluderas Istanbul regionen i regressionsanalysen av två anledningar. Den första

anledningen är att när distansen räknas blir det omöjligt att definiera avstånd mellan regionen

Istanbul och staden Istanbul, eftersom staden hör till regionen. Den andra anledningen är att

F=43,62 R-

sq=0,80

Adj R-

sq=0,78

F =

47,92

R-sq=

0,81

Adj R-sq=

0,80

F =

88.99

R-sq=

0,89

Adj R-sq =

0,88

1990 Coef tp 1995 Coef tp 2000 Coef tp

idist – 0,00036 0,000 – 0,00035 0,000 – 0,00036 0,000

ibft 0,00177 0,002 0,00171 0,001 0,00135 0,000

cons 3,7757 0,000 3,78533 0,000 3,87518 0,000

19

regionen Istanbul var extremt tätbefolkade 1990. regionen hade med sina 1 370,25 invånare

per kvadratkilometer en befolkningstäthet som var mer än sex gånger större än tvåan i

rangordningslistan som var Izmir och

hade en befolkningstäthet på 222, 78 invånare per kvadratkilometer. Genom att exkludera

Istanbul i regressionen visar resultatet ett mer rättvist samband mellan förklarande och

förklarade variabler. Testresultaten presenteras i tabell 1.

Figur 1 Relationen mellan BNP/capita och förklarande variablerna distans till Istanbul och Befolkningstäthet 1990.

Första Beta parametern som bestämmer distansens betydelse för test resultatet är negativ för

1990 och har ett värde på – 0,00036. koefficienten är statistiskt signifikant visar dess p-värde

som ligger på 0,000. Den andra beta parametern bestämmer betydelsen för folktätheten och är

till skillnad från första parametern positiv och ett värde på 0,00177 och dess p-värde visar att

koefficienten är signifikant. Koefficientvärdena är små men att de visar ett tydlig linjärt

samband mellan variablerna syns i figur 1.

Figur 2 Relationen mellan BNP/capita och förklarande variablerna distans till Istanbul och Befolkningstäthet 1995.

-.4-.2

0.2

.4

e( lo

gbnp

capi

ta90

| X

)

-500 0 500e( distanstillistanbul | X )

coef = -.0003595, se = .0000514, t = -6.99

-.2-.1

0.1

.2.3

e( lo

gbnp

capi

ta90

| X

)

-50 0 50 100 150e( befolkningstthet90 | X )

coef = .00177018, se = .00050311, t = 3.52

-.4-.2

0.2

e( lo

gbnp

capi

ta95

| X

)

-500 0 500e( distanstillistanbul | X )

coef = -.00034701, se = .00004808, t = -7.22

-.2-.1

0.1

.2.3

e( lo

gbnp

capi

ta95

| X

)

-50 0 50 100 150e( befolkningstäthet95 | X )

coef = .00170952, se = .00042118, t = 4.06

20

Regressionskoefficienterna för år 1995 har värden på – 0,00035 och 0,00171 för

distansvariabeln respektive variabeln för befolkningstäthet. Det innebär att endast marginella

förändringar har förekommit i regressionstesterna. Inte heller p-värdena, f-värdet eller

determinationskoefficienten skiljer sig särskild mycket. Det är även svårt att se någon skillnad

mellan figur 1 och figur 2.

koefficienterna för år 2000 som redovisas i samma tabell till höger har ungefär samma

karaktär som koefficienterna från 1995 i mitten av tabellen och de från 1990 till vänster,

likheten syns tydligt även i figur 3. Resultaten skiljer sig lite när det gäller modellernas styrka,

R- kvadrat värdena är nämligen högre för den senare. Dessutom är F värdet nästan dubbelt så

stort nu, nu har det ett värde på 88,99 jämfört med 47,92 för 1995,vilket innebär att testets

resultat i helhet är mycket mer signifikant än tidigare. Annars storleken på själva

koefficienterna avviker inte särskild mycket från för, förutom att befolkningstätheten följde

trenden och minskade något i betydelse för den förklarade variabelns storlek. Resultatet kan

tolkas som att både förklarande variablerna var starkt signifikanta och de var klart avgörande

för nivån av BNP/capita i regionerna precis som 1995 och 1990.

Figur 3 Relationen mellan BNP/capita och förklarande variablerna distans till Istanbul och Befolkningstäthet 2000.

-.4-.2

0.2

e( lo

gbnp

capi

ta00

| X

)

-500 0 500 1000e( distanstillistanbul | X )

coef = -.00035587, se = .00003418, t = -10.41

-.2-.1

0.1

.2.3

e( lo

gbnp

capi

ta00

| X

)

-50 0 50 100 150 200e( befolkningsttthet00 | X )

coef = .00134882, se = .00026834, t = 5.03

21

5.2 Beta (β) – konvergens

För att undersöka olika sorter av konvergens mellan regionerna tillämpas olika ekonometriska

modeller. Den första och lättaste modellen som används i studien undersöker obetingad

konvergens och ser ut som nedan:

iit

it

itcapitaBNP

capitaBNP

capitaBNP

T

/ln

/

/ln

1,1

,

,

0

0

1 (15)

Den beroendevariabeln till vänster i ekvationen är tillväxten av BNP/capita i regionerna under

period T och ska förklaras av den oberoende variabeln till höger i ekvationen som är

periodens initiala BNP/ capita i regionerna. Om det visar sig att beta parametern är negativ

och signifikant så betyder det att det har förekommit obetingat konvergens mellan regionerna.

Om det är tvärtom och beta parametern är positiv och signifikant så betyder det att regionerna

har divergerat från varandra. Storleken av beta parametern indikerar den procentuella takten

av processen.

Ett av antagandena för klassisk linjär regressions modell är homoskedasticitet, vilket innebär

att variansen för feltermerna skall vara lika med modellens varians. Om resultatet bryter mot

antagandet så finns det heteroskedasticitetsproblem. Regressionskoefficienterna kommer inte

att vara systematiskt inkorrekta (biased) på grund av heteroskedasticitet, däremot kommer de

att vara ineffektiva. Ineffektiva estimerade koefficienter kan avvika något från den riktiga

populationens koefficienter, vilket innebär inkorrekta standardtermer. En av anledningarna till

problemet är osymmetrisk beroende variabel (Kohler 2005, 214). Eftersom studiens

undersökta period i det här fallet är kort förmodligen påverkar koefficient avvikelser

regressionen och resultatet blir känslig. För att få bot på trolig heteroskedasticitet och därmed

undvika känslightsproblemet används från och med nu robusta standardfeltermer i

regressonsmodellerna.

Tabell (2) visar sambandet mellan initial BNP/capita och årlig tillväxt i regionerna under

perioderna 1990 – 1995. Det visar sig att under både perioderna var de beroende och

oberoende variablerna negativtrelaterade. Skillnaderna är mycket tydliga i figurerna 4 och 5.

22

Tabell 2 Relationen mellan initial BNP och tillväxt.

F =0.56 R-sq =

0,0010 F = 11.87 R-sq =

0,0021 F = 5.02 R-sq =

0,1556

90-95 Coef tp 95-00 Coef tp 90-00 Coef tp

Initial

BNP

– 1.45e-06 0,463 – 0,01689 0,002 – 0,00913 0,035

cons 0,01223 0,000 0,17109 0,000 0,09607 0,010

Den senare figuren innefattar en mer lutande linje, vilken innebär att den initiala nivån av

inkomsterna hade större betydelse för tillväxten under denne period än förra. När det gäller

testernas signifikans så är det första testets koefficient mycket liten (– 1.45e-06) och är helt

osignifikant p-värden på 0,463 . Det andra testets förklarande variabel signifikant med ett p-

värde på 0,002.

Figur 4 Relationen mellan initial BNP och tillväxt 90-95. Figur 5 Relationen mellan initial BNP och tillväxt 95-00.

Testet har ett F-värde på 11,87 som kan vara tillräckligt, dock svagt bevis för att testet i helhet

är signifikant. Även om signifikansnivåerna för koefficienterna och testet i helhet är

tillräckligt bra ligger determinationskoefficient värdet på 0,0021, vilket är långt under det

värde som skulle kunna vara ett förtroende bevis för resultatet. Tabell 2 innehåller även

information för en 10 årig period mellan 1990 och 2000, med andra ord en sammanslaggning

av de två tidigare perioderna.

-.02

0

.02

.04

7.5 8 8.5 9ln(bnp/capita)90

95% CI Fitted values

bnp/capitatillväxt90-95

0

.02

.04

.06

.08

7.5 8 8.5 9 9.5ln(bnp/capita)95

95% CI Fitted values

bnp/capitatillväxt95-00

23

Regressionen i likhet med den tidigare regressionen för perioden 1995 – 2000 innehåller en

klar negativ beta koefficient på – 0,0091253 som indikerar negativ lineär relation mellan

variablerna.

Figur 6 Relationen mellan initial BNP och tillväxt 90-00.

Att det har uppkommit ett högre p-värde och mindre F-värde kan tolkas som en svagare men

fotfarande signifikant utfall. Här har värdet för determinationskoefficienten stigit rejält

jämfört med i de två tidigare testerna

5.3 Inkludering av extra förklarande variabler

5.3.1 Fast effekt modell utan tidseffekt

I den nya modellen kommer förutom initiala BNP/capita även andra variabler inkluderas för

att få fram eventuella påverkningar på inkomsttillväxten i regionerna. De nya variablerna

kallas ibland för störande variabler eftersom de kan ha störande effekter på relationen mellan

tillväxt och initial inkomst.

capitaBNP

capitaBNP

T it

it

/

/ln

1

,

,

0

1 = 1 capitaBNP it /ln ,0 + 2

it

it

sstorlekbefolkning

sstorlekbefolkning

T ,

,

0

1ln1

+

ibft3 +iåldb4 +

i (16)

Den första störande variabeln är befolkningstillväxten, den andra är befolkningstätheten, den

tredje är andelen äldre invånare per arbetskraften.

För att skrapa fram så trovärdig resultat som möjligt från paneldata måste en sådan studie

kontrollera alla regionernas individuella egenskaper under alla tillfällena som ingår i dessa

paneldata. Det är naturligtvis omöjligt att ta med alla egenskaperna eftersom det konsumerar

alldeles för många dummyvariabler, därför används fast effekt modellen (Kohler 2005, 236).

0

.01

.02

.03

.04

7.5 8 8.5 9ln(bnp/capita)90

95% CI Fitted values

bnp/capitatillväxt90-00

24

Tabell 3 till vänster innehåller information från regressionstestet. Såväl initiala inkomster som

befolkningstillväxten är negativt relaterade till den ekonomiska tillväxten visar deras beta

parametrar, men de är inte alls signifikanta. Inte heller resten av förklarande variablerna är

signifikanta.

Här ålderdomsberoendeandel som är positivt relaterad till den förklarade variabeln har

betavärdet är 0,02031 och har p-värdet 0,113. Värdet för testet i helhet är lagom stort

(F=7,50). Determinationskoefficienterna i stort sett och helhetskoefficienten i synnerhet

understiger tumregeln

Tabell 3 Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och olika förklarande variabler.

Fixed-effects (within) regression Fixed-effects (within) regression/Time-effects R-sq: within = 0,5038 R-sq: between = 0,2553 R-sq: within = 0,6075 R-sq: between = 0,1634

R-sq: overall = 0,1496 F=7,50 R-sq: overall = 0,1101 F=6,13

Coef tp Coef tp

Initial BNP/Capita

– 0,08776 0,240 Initial BNP/capita

– 0,15647 0,008

Befolkningstillväxt

– 3,87701 0,364 Befolkningstillväxt

– 0,75844 0,792

Befolkningstäthet 0,0001 0,278 Befolkningstäthet – 0,00006 0,526

Ålderdomsberoend

0,02031 0,113 Ålderdomsberoend

0,01685 0,153

Tidsdummy

0,01959 0,025

Konstant 0,63761 0,349 Konstant 1,18667 0,019

5.3.2 Fast effekt modell med tidseffekt

Fast effekt modellen med tidseffekt ser ut som nedan

capitaBNP

capitaBNP

T it

it

/

/ln

1

,

,

0

1 = 1 capitaBNP it /ln ,0 + 2

it

it

sstorlekbefolkning

sstorlekbefolkning

T ,

,

0

1ln1

+ 3

ibft +iåldb4 + 5 2tidsdummy +

i (17)

Liksom tidigare är den första störande variabeln befolkningstillväxten, den andra är

befolkningstäthet och den tredje är andelen äldre invånare per arbetskraften, dessutom tillsägs

en dummy variabel för fånga in tidseffekt för tidsperioden 1995 – 2000, därmed markera en

trolig avvikelse från den första perioden.

Det visar sig att beta koefficienterna 2, 3 och 4 är helt osignifikanta och har mycket stora p-

värden på 0,792, 0,554 respektive 0,193, står i samma tabell som fast effekt modellen utan

tidseffekt. Därmed är en hypotetisk inverkan från dessa variabler på relationen mellan tillväxt

25

och initial inkomst helt uteslutet. Dock nu är koefficienten för initial inkomst signifikant och

indikerar ganska starkt negativt samband till tillväxten, den har ett p-värde på 0,007. Slutligen

är koefficienten för tidsdummy variabeln också signifikant och anger en signifikant skillnad

från period två till period ett.

Ett vanligt förekommande problem med tester som innehåller mer än två variabler är

multikoliniaritet. Problemet uppstår när det finns perfekt eller exakt linjärt relation mellan

antingen några eller alla förklarande variabler (Gujarati 2003, 342). I programmet Stata

kontrolleras problemet genom VIF funktionen, ett VIF värde högre en 10 eller ett 1/VIF värde

under 0,1 indikerar multikoliniaritet. Som det ser ut i tabell 4 så existerar inte problemet i det

här fallet.

Tabell 4 Multikoliniaritet.

Variabel VIF 1/VIF

Olderdomsberoende 2,17 0,46

Befolkningstillväxt 2,13 0,47

Initial BNP/Capita 1,59 0,63

Befolkningstäthet 1,26 0,79

Medel VIF 1,79

5.3.3 Utrikeshandel som förklarande variabel

Figur 7 visar utvecklingen för handel mellan Turkiet och omvärlden. Figuren visar inte

handelsförhållandena för regionerna utan redovisar nationella siffror.

Figur 7 Utrikeshandel tillväxt 90-00.

25

30

35

40

45

ope

nk

1990 1992 1994 1996 1998 2000År

26

Grafens X axel är årtal och Y axeln visar nivån på öppenhetsvariabeln (opennes). Öppenheten

är inte differensen av export och import som är en del av landets BNP, utan är en variabel som

framräknas genom att dividera summan av export och import med landets totala reala BNP.

Siffrorna är i konstanta priser med år 1996 som basår.

Enligt figuren har variabeln stigit från omkring 25 % till över 45 % på 10 år. Ökningen har

inte varit konstant varje år utan en nedgång har skett totalt tre gånger, 1990 – 1991, 1993 –

1994 och 1998 – 1999. En rejäl uppgång mellan åren 1994 och 1998 förklarar en stor del av

en 20 procentenhetsuppgång för hela perioden. Industriprodukterna stod för en stor del av

export uppgången som nämndes i bakgrundskapitlet, medan jordbrukprodukternas andel av

exporten sjönk stadigt under hela nittiotalet.

5.4 Sigma (σ) – konvergens

Sigma konvergens beräknas nedan genom att först dela logaritmformen av inkomsternas

standardfeltermer med deras medelvärde som det ser ut i femte kolumnen. Om värdet för

denne parameter minskar övertiden handlar det om sigma konvergens, om det är tvärtom och

parameter värdet ökar övertiden handlar det om sigma divergens.

Tabell 5 Spridning av BNP/capita.

Variable Obs Mean ..DevStd Mean

DevStd ..

capitaBNP /ln 1990 26 8,367115 0,4936662 0,059

capitaBNP /ln 1995 26 8,42665 0,4837575 0,057

capitaBNP /ln 2000 26 8,567885 0,4511608 0,053

Som det ser ut i tabell 4 så har parametern minskat övertiden enligt:

Mean

DevStd ..1990

Mean

DevStd ..1995

Mean

DevStd ..2000

27

6 Analys

Resultatet från de första regressionstesterna tyder på att Istanbul måste ha varit landets tillväxt

motor i åratal, och att de flesta städerna i närheten av mångmiljonstaden också har varit

välmående beror på ett spillover effekt från denna. Resultatet från första regressionstestet kan

tolkas som att en betydande del av ekonomin i Turkiet är koncentrerade kring Istanbul eller

Istanbul är åtminstone en av de viktigaste samlingspunkterna i den turkiska ekonomin. Därför

ju längre bort från staden en region var belägen desto mindre välmående var den eftersom den

ekonomiska spillover effekten från Istanbul försvagas på grund av distansen. Relationen

mellan inkomstnivån och regionernas distans till Istanbul syns tydligt i Figur 1, som är en

linje med lutningen – 0,00036.

Enligt teorin skulle produktionen lokaliseras där företagen har lätt tillgång till nära och större

marknader. Om detta stämmer så borde tättbefolkade områden med större städer i Turkiet

vara rikare regioner än glesa regioner. Att detta stämmer kan det läsas i samma

regressionstest. Samma regressionstest visar att befolkningstätheten (kluster) hade en positiv

lutning på 0,00177, vilket innebär att ju mer invånare bodde per kvadratkilometer i en region

desto bättre ekonomisk ställning hade regionen. Detta kan dels bero på mindre

transportkostnader både för företagen och för invånarna, och dels på ett spill over effekt från

väletablerade industrier på andra små företag inom tätbefolkade regionerna. En sådan effekt

inom regionerna har ungefär samma mekanism som spill over effekten mellan regionerna som

nämndes tidigare i distans frågan.

I andra regressionen visar det sig att koefficienten för distans till Istanbul har bara ökat från –

0,00036 till – 0,000347 från år 1990 till 1995. Det innebär att avståndet till Istanbul regionen

är fortfarande en avgörande faktor för ekonomin. Koefficienten kan även tolkas som att det

kan inte ha bildats några starka ekonomiska regioner långt ifrån Istanbul som skulle kunna

påverka det linjära sambandet mellan BNP/capita nivån och distansen. Koefficienten för

befolkningstätheten har minskat från 0,0017700 till 0,0017095 på fem år. Det innebär att

antalet invånare per kvadrat kilometer i olika regioner hade något mindre betydelse för

ekonomin i regionerna än fem år tidigare trots att det linjära sambandet mellan de två

variablerna var fortfarande mycket signifikant som kan ses både i tabell 1 och figur 2. Att det

fanns ett tydligt samband mellan de undersökta variablerna i likhet med 1990 kan det tyckas

att det beror på att fem år är en ganska kort period för att drastiska omvandlingar i den

ekonomiska strukturen skulle äga rum.

28

Fem år senare, år 2000, hade inte särskild mycket ändrats heller, förutom att betydelsen för

befolkningstäthet i likhet med år 1995 hade minskat något för nivån av inkomsterna. Det kan

innebära två olika scenarion här, det första scenariot är att glesa regioner har haft något

starkare tillväxt under andra hälften av nittio talet än första hälften. Eller så är det ett annat

scenario, att de glesa regionernas tillväxt har varit mer eller mindre konstant men tätare

regioners tillväxt har avtagit under andra hälften av decenniet. Oavsett vilket av scenarion är

sant tyder det på en försvagning av det spillover effekt som har format den linjära

anknyttningen mellan stora ekonomiska centrum och andra delar av ekonomin i enskilda

regioner. I själva verket kan det vara så att småstäder eller till och med byarna som ligger

långt ifrån regionernas centrumstäder har haft en någorlunda stor tillväxttakt och därmed

dämpat spillover effektens betydelse i frågan. Tillväxttakten i byar och småstäder längre bort

fån regioncentrummen kan hänga i allra högsta grad på infrastruktur investeringar i form av

exempelvis bygganden av fungerande vägar, tillförsel av elektricitet och andra

nödvändigheter för utveckling.

Någon förändring i regionerna har skett beträffande sambandet mellan befolkningstätheten

och tillväxten som det ser ut i regressionsutfallen, denne förändring visar dessutom på

förstärkta glesa regioner i någon grad. Dock har denne förändring inte varit kraftig nog för att

tro att den regionala ekonomiska strukturbalansen rubbats.

De första regressionstesterna var till stor hjälp för att redovisa en del av den regionala

ekonomins karaktär i Turkiet i början, mitten och slutet av nittiotalet. Det visade sig att

regionerna var rikare ju närmare miljonstaden Istanbul de låg och befolkningstätheten spelade

en stor roll för den ekonomiska styrkan under alla tre tillfällena. De regionala skillnaderna var

påtagliga, men regressionsanalysen visade också att vissa förändringar hade ägt rum mellan

olika tidpunkter. Det undersökta tidsintervalet är ganska kort och förändringarna också är

relativt små, därför är det svårt att veta om dessa förändringar handlade om en eventuell

konvergens eller divergens mellan regionerna.

För att ta reda på om utvecklingen handlade om konvergens eller divergens genomfördes nya

regressionstester på genomsnittliga årliga tillväxter i regionerna under nittiotalet.

Regressionerna gjordes utan att ta hänsyn till någon störande variabel eller regionspecifika

och tidspecifika effekter. Först undersöktes första halvan av decenniet sedan andra halvan och

till sist hela perioden med en och samma gång. Utfallet för första perioden indikerade en

mycket svag men ändå negativ linjär relation mellan genomsnittlig årlig tillväxt som beroende

29

variabel och de initiala inkomstnivåerna som förklarande variabel. Sålunda den linjära

relationen är för svag (– 1.45e-06) och alla kritiska värden i testet är osignifikanta kommer

inte utfallet indikera någon grad av konvergens överhuvudtaget. Förhållandena var helt

annorlunda under den andra femåriga perioden, då regressionslinjen lutade neråt mycket

kraftigt och modellen visade på en konvergens med på 1,7 % takt. Den här gången var såväl

den koefficient specifika kritiska värdet som kritiska värdet för testet i helhet signifikanta.

Detta skulle kunna vara ett hyfsat bevis för minskade inkomstklyftor under perioden.

Emellertid låg värdet för determinationskoefficienten under acceptansnivån, vilket

uppmärksammades redan efter att testet genomfördes. När både perioderna sammanställdes

som en enda period fick koefficienten negativt värde som i likhet med andra perioden talar för

inkomst konvergenstakt på 0,9 % . Det tyder på att antingen effekten från andra perioden

måste ha varit stark nog för att utvecklingen för hela perioden lutar åt konvergens eller den

svaga tillväxten från den första perioden har inte varit svagt nog för att dämpa konvergensen.

Tioårsperiodstestet fick vidare positiva konsekvenser med hänsyn till

determinationskoefficienten, då dess värde steg kraftigt till 0,1556.

För att fånga in eventuella effekter som var regionspecifika genomfördes en ny multipel

regressionstest och fast effekt modell med hjälp av paneldata istället för tvärsnittsdata som i

tidigare tester hade används. Nu var koefficienten för initial inkomst icke signifikant. I ett

ytterligare test som tog hänsyn till både regionspecifika och tidsspecifika effekterna

förvandlades denna till en signifikant koefficient. Det senare testet väger tyngre än det första,

därför kan det tolkas som att regionerna konvergerade varje år med 0,8 % takt.

För att belysa de effekter befolkningsökningen hade på den ekonomiska tillväxten

inkluderades variabeln i det nya regressionstestet. Koefficientvärdet anger ett negativt

samband men är långt ifrån signifikant. Det fanns två tänkbara utfall som det framkom i

teorin, antingen skulle snabbväxande befolkning vara dåligt och hålla nere kapitalintensiteten

i regionerna eller skulle den vara gynnsam och öka möjligheterna att dra nytta av skallfördelar

i produktionen. Om första utfallet hade varit gällande för Turkiet, vilket neoklassisk tillväxt

teori utgår ifrån, så skulle den ekonomiska tillväxten i regioner med högre befolkningstillväxt

dämpas och distansminskningstiden till steady state skulle avta. I själva verket kan det vara så

att en snabbväxande befolkning som förekommer på grund av högre barnafödande i vissa

regioner missgynnar deras ekonomiska tillväxt. Men en annan sida av verkligheten är att det

sker en högbefolkningstillväxt även i rika Turkiska storstäder i takt med inflyttning av

utbildade och rutinerade arbetskraft från fattigare regioner. Sålunda koefficientvärdet för den

30

förklarande variabeln förblir icke signifikant i både fast effekt modellerna är det svårt att dra

en slutsats om dess påverkan på tillväxten. Men visserligen har de två variablerna inte haft

någon signifikant relation i landet eftersom de negativa och positiva effekterna har uteslutit

varandra. Befolkningstätheten i regionerna var också icke signifikant, vilket innebär att

spillover effekten inom regionerna inte har varit stark nog att göra avgörande skillnad. En

annan intressant faktor som togs med i undersökningen, vilken skulle kunna påverka

tillväxten, är andelen äldre invånare per arbetskraft. I fast effekt modellen utan tidseffekt hade

denna variabel positiv beta värde men icke signifikant. På samma sätt resulterade

undersökningen i en icke signifikant koefficient när hänsyn togs till tidseffekten. Det kan

tolkas som att även denna faktor inte hade något betydelse för utvecklingen i regionerna.

Vad gäller utvecklingen av handel mellan Turkiet och omvärlden kunde inte studien

undersöka denna exakt för regionerna utan den kan analyseras utifrån utvecklingen för landets

nationalräkenskaper. Som det framgår i figur (7) så har handeln mellan Turkiet och andra

länder ökat kraftigt. Visserligen var det industri produkterna som stod för export uppgången,

detta kan delvis bero på att de traditionella jordbruksprodukterna exkluderades i

frihandelsavtalet mellan Turkiet och EU i mitten av nittiotalet. Det framkom i teorikapitlet att

frihandelsteorin utgick ifrån att den ekonomiska tillväxten i fattigare regioner var korrelerade

med jordbruketskvot av exporterna. Dessutom menade ny ekonomiskgeografiteorin att

regionernas förmåga att utnyttja gränserna kunde avgöra deras inkomstnivå i en öppen

ekonomi. En stor del av befolkningen i låginkomstregionerna i Turkiet var nämligen

sysselsatta inom jordbruket och deras regioner belägna i landets östra del där var handel med

andra länder i mellanöstern starkt begränsade. Trenden mot industridominans inom landets

utrikeshandel tillsammans med händelseförloppet under och efter Gulfkriget borde därför ha

totalt missgynnat de fattiga regionerna i landet och orsakat ekonomisk divergens mellan rika

och fattiga regioner. Emellertid visade regressionstesterna på något annat och resultaten

indikerade ekonomisk konvergens i landet, konvergenshastigheten var förstås mycket låg för

en tioårsperiod. Det innebär alltså utvecklingen av frihandeln bromsade inte konvergensen.

I syfte med att undersöka sigma konvergens jämfördes standardavvikelsen från inkomsternas

medelvärde för åren 1990, 1995 och 2000. Att inkomst spridningen kring dess medelvärde har

minskat för både perioderna är uppenbart, vilket indikerar sigma konvergens för regionerna

övertiden. Beräknad i real BNP/capita steg medelinkomsterna i snitt med 5,9 % och 13,55%

under första respektive andra perioden. Räknad under hela tioårsperioden motsvarade

genomsnittsökningen ungefär 20 %.

31

7 Slutsats

Vad gäller distans till Istanbul har uppsatsen kommit fram till att den var absolut en betydande

faktor för tillståndet i regionerna. Det visade sig att ju längre ifrån megastaden var en region

belägen desto fattigare regionen var 1990, med andra ord existerade en otrolig stark

ekonomisk spillover effekt från Istanbul. Denne faktors betydelse försvagades inte på sikt

heller, utan den var like betydelsefull i början som i slutet av den undersökta perioden.

Befolkningstätheten i regionerna var minst lika viktig faktor som distans. Det kan tolkas som

att i likhet med spillover effekten mellan regionerna fanns det liknande effekt inom

regionerna, vilken var en bestämmande element för den ekonomiska uppbyggnaden. Trots att

denne faktors vikt minskade något med tiden var den fortfarande en stor orsak för hur

välståndet i regionerna såg ut.

När det gäller den viktigaste frågan om regionernas konvergens eller divergens beträffande

deras BNP/capita kom uppsatsen fram till att absolut konvergens ägde rum. Det visade sig att

de relativa inkomstskillnaderna minskade under periodens gång. Det gick inte att hitta någon

anknyttning mellan nivån av initial BNP/capita och tillväxten av BNP/capita för första halvan

av perioden, men konvergens under periodens andra hälft var ett faktum. Minskningen av

skillnaderna var såpas stark under andra fasen av undersökningen att konvergens för hela

nittiotalet fick signifikant stöd. Att regionerna rörde sig mot ett gemensamt ekonomiskt

jämviktsläge syns tydligt i såväl tvärsnittsdata som i paneldata undersökningen när hänsyn

togs till både regionala och tidsmässiga effekter. Studien hade inte tillgång till några summor

angående regionala investeringar från staten. Dock tyder regionala skillnaderna på att

historiskt sett har de östra regionerna inte prioriterats i lika utsträckning som västra regioner.

Men det kan ha skett en förändring beträffande utjämningspolitiken på slutet som kan ha

resulterat i konvergensen.

Befolkningstillväxten i regionerna som enligt neoklassisk tillväxtteori betraktas som

tillväxtbromsande faktor granskades tillsammans med initiala inkomster. Uppsatsen kan inte

påstå att variabeln korrelerade med den ekonomiska tillväxten eftersom modellen inte var

signifikant. Uppsatsen kunde inte heller hitta något betydande samband mellan

befolkningstätheten och tillväxten. Som nämndes tidigare var antalet invånare per

kvadratkilometer i regionerna vid sidan av distansen till Istanbul förklarade varför

skillnaderna på olika hål i Turkiet hade uppstått. Det kan tolkas som att tätbefolkade regioner

måste ha haft högre tillväxt under tidigare faser som inte ingick i den tidsinterval som

32

undersöktes här. Detta faktum kvarstår men vad uppsatsen menar är att mindre tätbefolkade

regioner inte hade lägre tillväxt under nittiotalet på grund av det.

En annan faktor som troligen kunde störa tillväxten var antalet äldre invånare per antalet

arbetsförande invånare. Utifrån testresultaten kan inte en sådan slutsats dras med tanke på att

det lutade snarare åt ett positivt linjärt samband mellan variablerna. Eftersom i likhet med de

två tidigare variablerna var den inte signifikant kan det inte hävdas att den inverkade på den

ekonomiska tillväxten överhuvudtaget .

Enligt teorin kunde fri handel mellan Turkiet och andra länder direkt påverka utvecklingen på

regions nivå. Trots att det var svårt att granska variabeln regionalt kan uppsatsen hävda att

den snabbväxande industriorienterade exporten inte missgynnade fattiga lantbrukarregioner i

den utsträckning som var förväntad. En sådan slutsats dras utifrån det faktum att fattigare

regioner konvergerade mot rika regioner trots en stark prestation beträffande utrikeshandel

från de rikas sida. Detta är ännu ett starkt argument för att det förekom avtagande avkastning

för kapital i Turkiet. Resultatet tyder på att det måste ha varit en högre marginal produkt för

kapital för regioner med mindre kapitalförfogande som dämpat ner negativa frihandel effekter

under perioden.

Undersökningsresultatet indikerade förutom beta konvergens även sigma konvergens, vilket

innebär att den regionala inkomstspridningen runt genomsnittsinkomsterna minskade. Det kan

också tolkas som att inkomst klyftorna mellan fattiga och rika regioner minskade i Turkiet.

33

Referenslista

Böcker

Auerbach, A.J; Kotlikoff, L,J. (1998). Macroeconomics, Cambridge, Massachusetts Institute

of Technology.

Bigsten, A. (2003). utvecklingens ekonomi och politik: Arne Bigsten och Studentlitteratur

2003.

Fujita, M; Krugman, P; Venables, A.J. (1999). The Spatial Economy, Cambridge,

Massachusetts Institute of Technology.

Gujarati, D.N. (2003). Basic Econometrics, New York: The McGraw-Hill Companies.

Kohler, U; Kreuter, F. (2005). Data Analysis Using Stata, Texas: StataCorp LP.

Krugman, P. (1996). Geografi och handel, Stockholm: SNS Förlag.

Persson, J. (1998). Essays on economic growth, Stockholm: Institute for International

Economic Studies, Stockholm University

Skult, E; Persson, M. (2005). Tillämpad makroekonomi, Stockholm: Författarna och SNS

Förlag.

(2008). Turkey’s Statistical Yearbook 2007, Ankara: Turkish Statistical Institute.

Vetenskapliga artiklar

Barro, R. (1996). “Democracy and Growth”: Journal of Economic Growth, vol. 1, p. 1-27

Barro, R; X Sala-i-Martin. (1991). “Convergence across states and regions”: Brooking

papers on Economic Activity, Vol. 1991, no.1, p 107-187.

Barro, R; X Sala-i-Martin. (1992). “Convergence”: The Journal of Political Economy, vol.

100, Issue 2, p. 223-251.

Coulombe, S. (2007). “Globalization and Regional Disparity: A Canadian Case Study”:

Regional Studies, vol. 41.1, p. 1-17

De la Fuente, A. (2000). “Convergence Across Countries and Regions: Theory and

Empirics”: http://pareto.uab.es/wp/2002/55502.pdf.

De la Fuente, A (2001). “Regional convergence in Spain: 1965-95”: http: //

www.fedea.es/pub/eee/eee120.pdf.

34

Daumal, M. (2010). “The impact of trade openness on regional inequality: the cases of India

and Brazil”: Universite´ Paris 8 Vincennes-Saint-Denis; Universite´ Paris-Dauphine, LEDa,

UMR DIAL

Gill, N; Pose, A.R. (2006). “How Does Trade Affect Regional Disparities?”: World

Development, vol. 34, No 7

Gullstrand, J; Hammarlund, C. (2008). “plats för tillväxt?”Bilaga 2 till långtidsutredningen

2008: Stockholm: SOU 2007:25

Pamuk, S. (2007). “Economic Change in Twentieth Century Turkey:

Is the Glass More than Half Full?”: http://www.aup.edu/pdf/WPSeries/AUP_wp41-

Pamuk.pdf

Solow, R. (1956). “A Contribution to the Theory of Economic growth”: Quarterly journal of

economics, vol. 70, Issue1, p. 65-94.

Hemsidor

http://www.turkstat.gov.tr/Start.do

http://stats.oecd.org/oecdregionalstatistics/euro.html

http://www.nationsencyclopedia.com/economies/Asia-and-the-Pacific/Turkey-

INTERNATIONAL-TRADE.html

Andra källor

kompendiet Macroeconomics för kursen Economic Growth/Macroeconomics av Joakim

Persson.