Regeringsuppdrag fosfor

Effekterna av Naturvårdsverkets förslag

Lund 20 december 2013

Anders Finnson Svenskt Vatten

Förslag till etappmål för hållbar

återföring av fosfor och andra

växtnäringsämnen

Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara

resurseffektiva och så långt som möjligt fria från

oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av

växtnäringsämnen bör balansera i skog

och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas

så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen

underlättas.

Förslag till etappmål för hållbar

återföring av fosfor och andra

växtnäringsämnen

Senast år 2018 kommer:

Minst 40 % av fosforn och 10 % av kvävet i

avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring

till åkermark utan att detta medför en exponering

för föroreningar som riskerar att vara skadlig för

människor eller miljö.

Användning avloppsslam (2010)

Avser 2010. Källa:

SNV 6580 4

Svenskt Vatten instämmer i att:

- fosfor i avlopp ska återföras

- minsta möjliga mängd oönskade ämnen

återförs med kretslopp så att

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppnås

- återföring kan ske på ett hygieniskt

betryggande sätt

- Dock är vissa delar av förslagets regler

skrivna så att en långsiktigt hållbar återföring

av fosfor avsevärt försvåras

Etappmålet motiverar kretslopp

- Svenskt Vatten tillstyrker det föreslagna

etappmålet för återföring av fosfor och kväve.

Förslaget innebär svårigheter med

användning av slam på mark

Avloppsslam – Åkermark

• Betydligt skärpta gränsvärden

• Hygienisering krävs

– Anläggningsjord

• Begränsning av inblandad mängd (max 20% slam)

• Hygienisering kan krävas beroende på användning

– Andelen till förbränning kommer att öka

Biogödsel • Problem att ge full giva 7

Konsekvenser av gränsvärden

- Svenskt Vatten bedömer att de

haltgränsvärden för metaller och gränsvärden

för maximal tillförsel till åkermark som

Naturvårdsverket föreslår för år 2015 är

rimliga.

- Svenskt Vatten anser det är mycket bra att

gränsvärden kan klaras antingen som

haltgränsvärde (mg ämne / kgTS) eller som

en fosforkvot (mg ämne / kgP). Detta ger

en bra flexibilitet och incitament att maximera

reningsverkets biogasproduktion.

Konsekvenser av gränsvärden

- De metallhaltgränsvärden som föreslagits för år

2023 beräknas gå att klara för 60-70 % av det

producerade slammet i Sverige.

- 2030 års metallgränsvärden beräknas kunna

klaras av 30-50% av det producerade slammet.

- De gränsvärden som föreslagits för maxgiva

(g/ha år) innebär att en mindre del av slammet

kan läggas ut med full fosforgiva. Om mindre

än 50-75% av full fosforgiva kan användas på

åkermarken finns det risk att slammet blir

mindre attraktivt som gödselmedel.

Konsekvenser av gränsvärden

- De gränsvärden som föreslagits för organiska

ämnen är i dagsläget svåra att överblicka då

det finns få mätdata.

- De mätdata som finns för BDE209 indikerar

att år 2023, kommer endast 15-25 % av det

producerade slammet klara både

metallgränsvärden och föreslaget gränsvärde

för BDE209 och år 2030 blir det 10-15%.

- I praktiken blir det troligen betydligt mindre

mängder pga logistik och långt till åkermark.

Konsekvenser av gränsvärden

För flera av de gränsvärden som föreslås för

2023 och 2030, finns varken underlag för att

bedöma realismen i de föreslagna

gränsvärdena eller en logisk koppling till

regeringsuppdragets underlagsrapporter om

bedömning av risker för miljön och

människors hälsa.

Riskbedömning – underlag till

Naturvårdsverkets regeringsuppdrag

Riskbedömning – underlag till

Naturvårdsverkets regeringsuppdrag

För samtliga organiska ämnen är

säkerhetsmarginalen till det toxikologiskt

baserade gränsvärdet en faktor 20 eller mer,

ofta betydligt större än 1000.

Slutsatsen är att ingen av de totalt ca 30

organiska föroreningar som utvärderats utgör

en hälsorisk eller ett betydande bidrag till

hälsorisker.

Riskbedömning – underlag till

Naturvårdsverkets regeringsuppdrag

Av metallerna är säkerhetsmarginalen för

hälsoeffekter lägre än ca 3 för kadmium (och

zink). För övriga studerade metaller är

marginalen större än 10.

Det totala intaget av kadmium anses vara för

högt hos en del av den svenska befolkningen,

och det föreligger ett behov att minska

exponeringen. Då spannmål och potatis är

väsentliga för kadmiumintaget är det

önskvärt att halterna i dessa grödor minskar.

Skåneförsöken - resultat efter

30-års studier (200-300 år för kadmium)

Liknande slutsatser i dessa utvärderingar

Sammanfattning gränsvärden

Det finns inget som idag tyder på att det på

kort sikt finns några risker med att fortsätta att

återföra näring från slam och rötrester till

åkermark.

Enligt riskbedömningsrapporten behöver

halterna av några ämnen minska inom 100 år

för att reducera risken för upplagring av dessa

ämnen.

Rapporten pekar däremot inte på att dessa

minskningar behöver ske i en sådan hast

att kretsloppen redan inom några år

behöver brytas.

Att minska metallhalterna kräver

tydliga insatser från flera myndigheter

- Svenskt Vatten anser att den enda långsiktigt

hållbara lösningen är att samhället fasar ut de

ämnen som försämrar kretsloppen - inte att

försvåra kretsloppen.

- För att kunna klara den minskningstakt av

metaller som förslaget kräver, är det

nödvändigt att förslaget också ger tydliga

uppdrag till andra myndigheter.

(ex Boverket koppar i ledningar, KemI Cd i hobbyfärger).

Uppströmsarbete

– Plan ska upprättas som beskriver förebyggande

åtgärder som vidtas i syfte att minimera

förekomsten av metaller, organiska ämnen och

andra icke önskvärda föroreningar

– Ska ge kunskap om varifrån föroreningarna

kommer, hur förändringar kan upptäckas och

förekomst minskas

– Ska införas 1 januari 2016 för de större

reningsverken (>10000 pe) och senast 1 januari

2020 för samtliga anläggningar

– Ska införas 1 januari 2017 för anläggningar för

biologisk behandling

20

Reglering av uppströmsarbetet i

förordningen ger stor och onödig byråkrati

och ett alltför ineffektivt praktiskt arbete

Reglera inte uppströmsarbetet i förordningen.

Uppströmsarbetet kan då fortsätta att fungera

som i REVAQ, platsanpassat och flexibelt -

och kan fortsätta att bedrivas i nära

samarbete med tillsynsmyndigheterna.

Formuleringarna i förslaget är så oprecisa att

såväl konsekvenserna, som ökningen av

arbetsinsatsen av reningsverk och

tillsynsmyndighet omöjligen går att överblicka.

Riskerna för spridning av smitta

behöver minska

Krav på att processparametrar följs,

i stället för kontroll av resultatet

Viktigt förhindra återkontaminering

Nya metoder kan godkännas efter

validering och/eller bedömning.

Godkännandet sker genom ändring

av föreskriften

22

Hygienisering

- Svenskt Vatten stödjer kravet om att slam som ska användas på

åkermark genomgår en hygienisering.

- Det behövs en tydlig och förutsägbar process för godkännande och

validering av godkänd hygieniseringsmetod. Detta saknas i

förslaget. Här föreslår Svenskt Vatten ett regelverk som liknar det

norska regelverket.

Godkända

metoder för

hygienisering

av slam?

Viktigt att få

besked !

23

Rätt utformad strategi för kretslopp driver på

Giftfri Miljö i samhället

Väljs förbränningslösningar istället för kretslopp

tappas många verktyg som gör att kommuner och

tusentals företag och organisationer idag frivilligt

arbetar för Giftfri Miljö.

Försvinner kretslopp av näringsämnen försvinner

även möjligheten att nå till Giftfri Miljömålet.

Detta gäller också omvänt, kretslopp av

näringsämnen blir omöjliga att uppnå om det inte

finns en strävan att nå målet för Giftfri miljö.

Kretsloppssamhälle - eller

förbränningssamhälle? Lösningen är att fasa ut de ämnen som försämrar

kretsloppen istället för att förbjuda kretsloppen.

Det finns fortfarande tid (100 år) och det behövs

också längre tid än 15 år. Det behövs handlingskraft

och tålamod för att nå till ett kretsloppssamhälle.

Förslaget som det nu ser ut leder till ökad förbränning

av resurser istället för ökad biogasproduktion och

kretslopp.

Om en infrastruktur för förbränning byggs är vägen

tillbaka till kretslopp mycket lång

Regeringsuppdrag fosfor –

Svenskt Vattens preliminära remissvar

Svenskt Vatten har tagit fram ett preliminärt

remissvar med synpunkter på Regerings-

uppdrag fosfor, se www.svensktvatten.se

Svenskt Vatten vill uppmana sina medlemmar

att:

– komma med synpunkter på Svenskt Vattens

preliminära remissvar senast den 15 januari

– att skriva ett eget remissvar som skickas till

Miljödepartementet senast den 28 februari 2014

Regeringsuppdrag fosfor

Effekterna av Naturvårdsverkets förslag

Lund 20 december 2013

Anders Finnson Svenskt Vatten