regeringen_2014-02-10_penningtvatt

1

Lagrdsremiss

En effektivare kriminalisering av penningtvtt

Regeringen verlmnar denna remiss till Lagrdet. Stockholm den 9 januari 2014

Beatrice Ask

Magnus Corell (Justitiedepartementet)

Lagrdsremissens huvudsakliga innehll

En framgngsrik kamp mot organiserad och ekonomisk brottslighet krver tgrder fr att dels berva kriminella deras brottsvinster, dels frhindra att vinning av brott terinvesteras och omstts inom den legala ekonomin. I det arbetet r en effektiv kriminalisering av penningtvtt, tillsammans med goda mjligheter att frverka egendom som varit freml fr penning-tvtt, viktiga redskap.

I lagrdsremissen fresls en ny lag om straff fr penningtvttsbrott. Straffbestmmelserna har, jmfrt med dagens reglering, ftt en annan ut-formning fr att de ska bli enklare att tillmpa. Straffansvaret fresls om-fatta ven den som tvttar vinster frn egen brottslighet (sjlvtvtt), liksom den som i nringsverksamhet eller liknande medverkar till tgrder som sk-ligen kan antas vara vidtagna i penningtvttssyfte (nringspenningtvtt). Straffansvar fresls fr frsk, frberedelse och stmpling till brott som inte r ringa.

Vidare fresls utkade mjligheter att frverka egendom som har va-rit freml fr penningtvtt. Frslaget innebr dessutom att det ska vara mjligt att belgga egendom som misstnks vara freml fr penning-tvtt eller avsedd fr finansiering av terrorism med ett tillflligt frbud att disponera den (dispositionsfrbud). ven en mjlighet att ta sdan egen-dom i beslag fresls (penningbeslag).

I lagrdsremissen behandlas ocks tilltrdet till Europardets konven-tion om penningtvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott. Genom de lagndringar som fresls bedms Sverige leva upp till konventionens krav.

Lagndringarna fresls trda i kraft den 1 juli 2014.

2

Innehllsfrteckning

1 Beslut ................................................................................................ 6

2 Lagtext .............................................................................................. 7 2.1 Frslag till lag om straff fr penningtvttsbrott .................. 7 2.2 Frslag till lag om ndring i lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott .............................................. 10 2.3 Frslag till lag om ndring i brottsbalken ......................... 11 2.4 Frslag till lag om ndring i lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m. ......................................................... 12 2.5 Frslag till lag om ndring i lagen (1995:1571) om

insttningsgaranti ............................................................. 13 2.6 Frslag till lag om ndring i lagen (1999:158) om

investerarskydd................................................................. 14 2.7 Frslag till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ......................................................................... 15 2.8 Frslag till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ......................................................................... 17 2.9 Frslag till lag om ndring i aktiebolagslagen (2005:551) ....................................................................... 18 2.10 Frslag till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ........................................................................... 19 2.11 Frslag till lag om ndring i lagen (2014:000) om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism .................................... 22 2.12 Frslag till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ........................................................................... 23

3 rendet och dess beredning ............................................................ 25

4 Bakgrund ......................................................................................... 25 4.1 Vad r penningtvtt? ........................................................ 25

4.1.1 Penningtvttens omfattning ............................. 27 4.2 Finansiering av terrorism .................................................. 27 4.3 Likheter och skillnader mellan penningtvtt och

terrorismfinansiering ........................................................ 28 4.4 Sveriges taganden internationellt och inom EU.............. 28

4.4.1 Frenta nationerna ........................................... 28 4.4.2 Financial Action Task Force ........................... 30 4.4.3 Europardet ..................................................... 31 4.4.4 Europeiska unionen ......................................... 32

5 Nuvarande reglering ........................................................................ 35 5.1 Straffrttslig reglering ...................................................... 35

5.1.1 Medverkan och efterfljande delaktighet ........ 35 5.1.2 Penninghleri ................................................... 36 5.1.3 Hleri .............................................................. 38

3

5.1.4 Straff fr penningtvttstgrder enligt andra bestmmelser ........................................ 40 5.1.5 Frverkande av utbyte av brott ....................... 41 5.1.6 Straffprocessuella tvngsmedel ...................... 44 5.1.7 Tidigare straffrttsliga vervganden ............. 45

5.2 Administrativ reglering ................................................... 47 5.2.1 Penningtvttslagen .......................................... 47

6 Den nuvarande regleringen behver reformeras ............................ 48

7 En effektivare kriminalisering av penningtvtt .............................. 49 7.1 En ny lag om straff fr penningtvttsbrott infrs ............ 49 7.2 Giltiga frbrott ................................................................. 51 7.3 Frbrott med internationell anknytning ........................... 51 7.4 Egendomens koppling till frbrottet ................................ 52 7.5 Avgrnsningen av penningtvttsbrottet ........................... 54 7.6 Att dlja berikande omfattas av penningtvttsbrottet ...... 58 7.7 Sjlvtvtt omfattas av penningtvttsbrottet ..................... 59 7.8 Frmjande av omsttning utan penningtvttssyfte ........... 61 7.9 Straffskalorna och gradindelningen ................................. 63 7.10 Penningtvtt i nringsverksamhet .................................... 64 7.11 Frsk, frberedelse och stmpling kriminaliseras ven vid penningtvttsbrott av normalgraden .................. 67 7.12 Vissa frgor om rttskraft och preskription ..................... 69

8 Utkade mjligheter till frverkande ............................................. 71 8.1 Egendom som varit freml fr penningtvtt kan frverkas .......................................................................... 71 8.2 Vilka typer av brott kan utlsa frverkande?................... 72 8.3 Utbyte, kostnadsersttning och hjlpmedel vid brott kan frverkas ................................................................... 74 8.4 Hos vem fr frverkande ske? ......................................... 74 8.5 Frvar av egendom i vissa fall ......................................... 77

9 Bttre mjligheter att skra egendom ............................................. 79 9.1 Dispositionsfrbud och penningbeslag infrs ................. 79 9.2 Dispositionsfrbud .......................................................... 83

9.2.1 Beslut om dispositionsfrbud ska fattas av Rikspolisstyrelsen ...................................... 83 9.2.2 Frutsttningarna fr ett beslut om

dispositionsfrbud .......................................... 84 9.2.3 Vad ett dispositionsfrbud kan avse ............... 86 9.2.4 Giltighetstid och underrttelse om beslut om dispositionsfrbud .................................... 88 9.2.5 Ett beslut om dispositionsfrbud fr inte

verklagas ....................................................... 90 9.2.6 Verksamhetsutvares rapporterings- skyldighet modifieras ..................................... 91

9.3 Penningbeslag .................................................................. 92 9.4 Skadestnd vid felaktiga beslut ....................................... 94

10 Tilltrde till 2005 rs frverkandekonvention ................................ 95 10.1 Inledning .......................................................................... 95

4

10.2 Konventionens innehll .................................................... 96 10.3 Frverkandekonventionen br godknnas ...................... 103 10.4 Behovet av lagndringar ................................................. 103 10.5 Sverige br lmna vissa frklaringar .............................. 105

11 Ikrafttrdande ................................................................................ 109

12 Kostnader och andra konsekvenser ............................................... 110

13 Frfattningskommentar ................................................................. 112 13.1 Frslaget till lag om straff fr penningtvttsbrott ........... 112 13.2 Frslaget till lag om ndring i lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott ............................................ 125 13.3 Frslaget till lag om ndring i brottsbalken .................... 126 13.4 Frslaget till lag om ndring i lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m. ....................................................... 126 13.5 Frslaget till lag om ndring i lagen (1995:1571) om

insttningsgaranti ........................................................... 127 13.6 Frslaget till lag om ndring i lagen (1999:158) om

investerarskydd............................................................... 127 13.7 Frslaget till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ....................................................................... 128 13.8 Frslaget till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ....................................................................... 129 13.9 Frslaget till lag om ndring i aktiebolagslagen (2005:551) ...................................................................... 129 13.10 Frslaget till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ......................................................................... 130 13.11 Frslaget till lag om ndring i lagen (2014:000) om

ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism .................................. 134 13.12 Frslaget till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ......................................................................... 134

Bilaga 1 Sammanfattning av betnkandet Penningtvtt kriminalisering, frverkande och dispositionsfrbud (SOU 2012:12) .................................................................... 135

Bilaga 2 Betnkandets lagfrslag ...................................................... 140

Bilaga 3 Frteckning ver remissinstanserna (SOU 2012:12) .......... 151

Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Komplettering av penningtvttsutredningens frslag en ny mjlighet att skra egendom ............................................................... 152

Bilaga 5 Promemorians lagfrslag .................................................... 153

Bilaga 6 Frteckning ver remissinstanserna (promemorian) ........... 155

5

Bilaga 7 Council of Europe Convention on Laundering, Search, Seizure and Confiscation of the Proceeds from Crime and on the Financing of Terrorism ..................................... 156

Bilaga 8 Europardets konvention om penningtvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott ...... 195

6

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhmta Lagrdets yttrande ver frslag till 1. lag om straff fr penningtvttsbrott, 2. lag om ndring i lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott, 3. lag om ndring i brottsbalken, 4. lag om ndring i lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m., 5. lag om ndring i lagen (1995:1571) om insttningsgaranti, 6. lag om ndring i lagen (1999:158) om investerarskydd, 7. lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av

srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, 8. lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av

srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, 9. lag om ndring i aktiebolagslagen (2005:551), 10. lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och

finansiering av terrorism, 11. lag om ndring i lagen (2014:000) om ndring i lagen (2009:62) om

tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism, 12. lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och

finansiering av terrorism.

7

2 Lagtext

Regeringen har fljande frslag till lagtext.

2.1 Frslag till lag om straff fr penningtvttsbrott

Hrigenom freskrivs fljande

Lagens tillmpningsomrde

1 Denna lag innehller straffrttsliga bestmmelser om penningtvtt. I lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av

terrorism finns bestmmelser om tgrder som den som bedriver finansi-ell verksamhet och annan nringsverksamhet r skyldig att vidta fr att frhindra att verksamheten utnyttjas fr penningtvtt eller finansiering av terrorism. 2 Med brott i 3 och 4 avses

1. grning som utgr brott enligt svensk lag, eller 2. grning som utgr brott enligt utlndsk lag och som motsvarar brott

enligt svensk lag.

Ansvar

3 Fr penningtvttsbrott dms, om tgrden syftar till att dlja att egen-domen hrrr frn brott eller brottslig verksamhet eller till att frmja mj-ligheterna fr ngon att tillgodogra sig egendomen eller dess vrde, den som

1. verlter, frvrvar, omstter, frvarar eller vidtar annan sdan t-grd med pengar eller annan egendom som hrrr frn brott eller brotts-lig verksamhet, eller

2. tillhandahller, frvrvar eller upprttar en handling som kan ge en skenbar frklaring till innehavet av pengar eller annan egendom som hr-rr frn brott eller brottslig verksamhet, deltar i transaktioner som utfrs fr skens skull, upptrder som bulvan eller vidtar annan sdan tgrd.

Straffet r fngelse i hgst tv r.

4 Fr penningtvttsbrott dms ven den som, utan att tgrden har ett sdant syfte som anges i 3 , otillbrligen frmjar mjligheterna fr ngon att omstta egendom som hrrr frn brott eller brottslig verksamhet. 5 r brott som avses i 3 eller 4 grovt, dms fr grovt penningtvtts-brott till fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r.

Vid bedmande av om brottet r grovt ska srskilt beaktas om gr-ningen avsett betydande vrden, om de brottsliga tgrderna har ingtt som ett led i en brottslighet som utvats systematiskt eller i strre omfatt-ning eller i annat fall varit av srskilt farlig art. 6 r brott som avses i 3 eller 4 ringa, dms fr penningtvttsfrseelse till bter eller fngelse i hgst sex mnader.

8

Fr penningtvttsfrseelse dms ven den som i fall som avses i 3 eller 4 inte insg men hade sklig anledning att anta att egendomen hrrrde frn brott eller brottslig verksamhet. 7 Den som, i nringsverksamhet eller ssom led i en verksamhet som bedrivs vanemssigt eller annars i strre omfattning, medverkar till en t-grd som skligen kan antas vara vidtagen i sdant syfte som anges i 3 , dms fr nringspenningtvtt till fngelse i hgst tv r.

r brottet grovt, dms till fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r.

r brottet ringa, dms till bter eller fngelse i hgst sex mnader. Till samma straff dms den som i annat fall n som anges i frsta stycket medverkar till en tgrd som skligen kan antas vara vidtagen i sdant syfte som anges i 3 . 8 Fr frsk, frberedelse eller stmpling till penningtvttsbrott, grovt penningtvttsbrott eller nringspenningtvtt som inte r ringa, dms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Frverkande

9 Om det inte r uppenbart oskligt, ska fljande egendom frklaras frverkad:

1. pengar eller annan egendom som varit freml fr brott enligt 3, 4, 5 eller 6 eller, med undantag fr nringspenningtvtt, 8 eller vrdet av sdan egendom,

2. utbyte av brott enligt denna lag, och 3. vad ngon tagit emot som ersttning fr kostnader i samband med ett

brott enligt denna lag eller vrdet av det mottagna, om mottagandet utgr brott enligt denna lag.

Att egendom som varit freml fr brott enligt 7 eller enligt 8 som avser nringspenningtvtt kan tas i frvar framgr av lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m. 10 Egendom som har anvnts som hjlpmedel vid brott enligt denna lag fr frklaras frverkad, om det behvs fr att frebygga brott enligt denna lag eller om det finns andra srskilda skl. Detsamma gller egen-dom som varit avsedd att anvndas som hjlpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats eller om frfarandet har utgjort ett straffbart frsk eller en straffbar frberedelse eller stmpling. I stllet fr sdan egendom fr dess vrde frklaras frverkat. 11 Frverkande av egendom eller dess vrde enligt 9 och 10 fr ske hos

1. grningsmannen eller ngon annan som medverkat till brottet, 2. den i vars stlle grningsmannen eller ngon annan medverkande var, 3. den som genom brottet beretts vinning eller nringsidkare som avses

i 36 kap. 4 brottsbalken, 4. den som efter brottet frvrvat egendomen a) genom bodelning eller p grund av arv eller testamente eller genom

gva, eller

9

b) p annat stt och d haft vetskap om eller sklig anledning att anta att egendomen hade samband med brottet.

Tillhrde egendomen vid brottet inte ngon av dem som anges i frsta stycket 13, fr den inte frklaras frverkad. Frverkande enligt 9 frsta stycket 1 fr dock ske hos grningsmannen eller ngon annan som medverkat till brottet, ven om egendomen vid brottet tillhrde ngon annan.

Egendom som enligt 36 kap. 1 c brottsbalken ska anses som utbyte fr frklaras frverkad, om den egendom som den frverkade egendomen trtt i stllet fr vid brottet tillhrde ngon av dem som anges i frsta stycket 13.

Penningbeslag

12 Egendom i form av pengar, fordran eller annan rttighet som sk-ligen kan antas vara freml fr brott enligt denna lag, eller ett motsva-rande vrde, fr tas i beslag (penningbeslag).

Penningbeslag fr beslutas endast om sklen fr tgrden uppvger det intrng eller men i vrigt som tgrden innebr fr den misstnkte eller fr ngot annat motstende intresse.

13 Underskningsledaren eller klagaren beslutar om penningbeslag. Penningbeslag fr avse endast sdan egendom som finns tillgnglig.

Avser penningbeslaget en fordran eller annan rttighet, ska gldenren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Rikspolisstyrelsen.

Fr penningbeslag gller i vrigt bestmmelserna om beslag i rtte-gngsbalken.

Denna lag trder i kraft den 1 juli 2014.

10

2.2 Frslag till lag om ndring i lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott

Hrigenom freskrivs att 12 i lagen (2014:000) om straff fr penning-tvttsbrott ska ha fljande lydelse.

Lydelse enligt 2.1 Freslagen lydelse

13 Underskningsledaren eller klagaren beslutar om penningbeslag.

Penningbeslag fr avse endast sdan egendom som finns tillgnglig. Avser penningbeslaget en for-

dran eller annan rttighet, ska gl-denren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Rikspolisstyrelsen.

Avser penningbeslaget en for-dran eller annan rttighet, ska gl-denren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Polismyndigheten.

Fr penningbeslag gller i vrigt bestmmelserna om beslag i rttegngs-balken.

Denna lag trder i kraft den 1 januari 2015.

11

2.3 Frslag till lag om ndring i brottsbalken

Hrigenom freskrivs ifrga om brottsbalken dels att 9 kap. 6 a och 7 a brottsbalken1 ska upphra att glla, dels att 9 kap. 11 ska ha fljande lydelse.

Nuvarande lydelse Freslagen lydelse

9 kap. 11 2

Fr frsk eller frberedelse till bedrgeri, grovt bedrgeri, utpress-ning, ocker, grovt hleri eller grovt penninghleri och fr stmpling till grovt hleri eller grovt penning-hleri dms till ansvar enligt be-stmmelserna i 23 kap. Vad som anges i 23 kap. 3 skall dock inte glla i frga om frsk till utpress-ning.

Fr frsk eller frberedelse till bedrgeri, grovt bedrgeri, utpress-ning, ocker eller grovt hleri och fr stmpling till grovt hleri dms det till ansvar enligt 23 kap. Be-stmmelserna i 23 kap. 3 ska dock inte glla i frga om frsk till ut-pressning.

Ssom fr frberedelse till be-drgeri eller grovt bedrgeri dmes den som fr att bedraga frsk-ringsgivare eller eljest med bedrg-ligt uppst skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma skall glla, om ngon med uppst som nyss sagts sker stadkomma sdan skada. Har han innan skadan intrtt frivilligt avsttt frn att full-flja grningen, skall han vara fri frn ansvar.

Ssom fr frberedelse till be-drgeri eller grovt bedrgeri dms den som fr att bedra frskrings-givare eller annars med bedrgligt uppst skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma ska glla, om ngon med samma uppst frsker stadkomma sdan skada. Har han eller hon innan ska-dan uppsttt frivilligt avsttt frn att fullflja grningen, ska han eller hon inte dmas till ansvar.


1 Senaste lydelse av 9 kap. 6 a 1999:164 9 kap. 7 a 1999:164. 2 Senaste lydelse 2001:780.

12

2.4 Frslag till lag om ndring i lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m.

Hrigenom freskrivs att 1 lagen (1974:1065) om visst stldgods m.m. ska ha fljande lydelse. Nuvarande lydelse Freslagen lydelse

1 1

Har egendom som frnhnts ngon genom brott antrffats hos annan som uppenbart saknar rtt till egendomen eller har den an-trffats utan att vara i ngons be-sittning och r varken garen eller annan som har rtt till egendomen knd, skall egendomen tas i fr-var, om det inte r uppenbart oskligt. Detsamma gller egen-dom som har frvrvats eller mot-tagits under frhllanden som an-ges i 9 kap. 6 andra stycket eller 7 andra stycket 1 brottsbalken.

Om det inte r uppenbart osk-ligt, ska fljande egendom tas i frvar:

1. egendom som har frnhnts ngon genom brott och som antrff-ats hos ngon annan som uppen-bart saknar rtt till egendomen,

2. egendom som har antrffats utan att vara i ngons besittning, om varken garen eller ngon annan som har rtt till egendomen r knd,

3. egendom som har frvrvats eller tagits emot under frhllan-den som anges i 9 kap. 6 andra stycket eller 7 andra stycket 1 brottsbalken, och

4. egendom som har varit fre-ml fr brott som avses i 7 lagen (2014:000) om straff fr penning-tvttsbrott.

Frsta stycket tillmpas ocks om varken garen eller annan som har rtt till egendomen gr ansprk p den.

Frsta stycket tillmpas ocks om varken garen eller ngon annan som har rtt till egendomen gr ansprk p den.

Om frfarandet med egendom som tagits i frvar enligt frsta eller andra stycket och om rtt fr gare som sedermera blir knd eller annan som har rtt till egendomen att f egendomen utlmnad till sig eller att erhlla ersttning finns be-stmmelser i lagen (1974:1066) om frfarande med frverkad egendom och hittegods m.m.

Bestmmelser om frfarandet med egendom som tagits i frvar enligt frsta eller andra stycket och om rtt fr gare som senare blir knd, eller fr ngon annan som har rtt till egendomen, att f egendomen utlmnad till sig eller att erhlla ersttning finns i lagen (1974:1066) om frfarande med frverkad egen-dom och hittegods m.m.


1 Senaste lydelse 1991:452.

13

2.5 Frslag till lag om ndring i lagen (1995:1571) om insttningsgaranti

Hrigenom freskrivs att 4 b lagen (1995:1571) om insttningsgaranti ska ha fljande lydelse.


4 b 1 Ett krav avseende tillgngar, som

enligt en lagakraftvunnen dom har varit freml fr brott enligt 9 kap. 6, 6 a, 7 eller 7 a brottsbalken, skall inte ge rtt till ersttning frn insttningsgarantin.

Ett krav avseende tillgngar som enligt en lagakraftvunnen dom har varit freml fr brott enligt 9 kap. 6 eller 7 brottsbalken eller 3, 4, 5 eller 6 lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott, ska inte ge rtt till ersttning frn in-sttningsgarantin.

Om tal har vckts fr brott en-ligt frsta stycket avseende viss in-sttning och ersttning begrs fr insttningen, skall garantimyndig-heten besluta att ersttning tills vi-dare inte skall betalas ut.

Om tal har vckts fr brott som avses i frsta stycket avseende viss insttning och ersttning begrs fr insttningen, ska garantimyn-digheten besluta att ersttning tills vidare inte ska betalas ut.



14

2.6 Frslag till lag om ndring i lagen (1999:158) om investerarskydd

Hrigenom freskrivs att 14 och 18 lagen (1999:158) om investerar-skydd ska ha fljande lydelse.


14 Ett krav avseende tillgngar som

enligt en lagakraftvunnen dom har varit freml fr brott enligt 9 kap. 6, 6 a, 7 eller 7 a brottsbalken, skall inte ge rtt till ersttning frn investerarskyddet.

Ett krav avseende tillgngar som enligt en lagakraftvunnen dom har varit freml fr brott enligt 9 kap. 6 eller 7 brottsbalken eller 3, 4, 5 eller 6 lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott, ska inte ge rtt till ersttning frn inve-sterarskyddet.

18 1

Om tal har vckts fr brott en-ligt 9 kap. 6, 6 a, 7 eller 7 a brottsbalken avseende viss tillgng och ersttning begrs fr tillgng-en, skall garantimyndigheten be-sluta att ersttning tills vidare inte skall betalas ut.

Om tal har vckts fr brott som avses i 14 avseende viss tillgng och ersttning begrs fr tillgng-en, ska garantimyndigheten be-sluta att ersttning tills vidare inte ska betalas ut.



15

2.7 Frslag till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall

Hrigenom freskrivs i frga om lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall

dels att 3 och 7 ska ha fljande lydelse, dels att det i lagen ska infras tv nya paragrafer, 8 och 9 , samt

nrmast fre 8 en ny rubrik av fljande lydelse.


3 Den som samlar in, tillhanda-

hller eller tar emot pengar eller andra tillgngar i syfte att dessa skall anvndas eller med vetskap om att de r avsedda att anvndas fr att beg srskilt allvarlig brottslighet dms till fngelse i hgst tv r.

Den som samlar in, tillhanda-hller eller tar emot pengar eller annan egendom i syfte att egendo-men ska anvndas eller med vet-skap om att den r avsedd att an-vndas fr att beg srskilt allvar-lig brottslighet dms till fngelse i hgst tv r.

r brott som anges i frsta stycket grovt, dms till fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r. Vid bedmande av om brottet r grovt skall srskilt beaktas om det utgjort led i en verksamhet som bedrivits i strre omfattning eller annars varit av srskilt farlig art.

r brott som anges i frsta stycket grovt, dms till fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r. Vid bedmande av om brottet r grovt ska srskilt beaktas om det utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i strre omfattning eller annars varit av srskilt farlig art.

I ringa fall dms inte till ansvar. I ringa fall ska det inte dmas till ansvar.

7

Tillgngar som varit freml fr brott enligt denna lag skall fr-klaras frverkade, om det inte r uppenbart oskligt. I stllet fr till-gngarna kan vrdet av dessa fr-klaras frverkat. ven utbyte av brott enligt denna lag skall fr-klaras frverkat, om det inte r uppenbart oskligt.

Egendom som varit freml fr brott enligt denna lag ska frklaras frverkad, om det inte r uppen-bart oskligt. I stllet fr egendom-en kan vrdet av den frklaras fr-verkat. ven utbyte av brott enligt denna lag ska frklaras frverkat, om det inte r uppenbart oskligt.

16

Penningbeslag

8 Egendom i form av pengar, for-

dran eller annan rttighet som sk-ligen kan antas vara freml fr brott enligt denna lag, eller ett motsvarande vrde, fr tas i beslag (penningbeslag).

Penningbeslag fr beslutas en-dast om sklen fr tgrden upp-vger det intrng eller men i vrigt som tgrden innebr fr den miss-tnkte eller fr ngot annat mot-stende intresse.

9

Underskningsledaren eller kla-garen beslutar om penningbeslag. Penningbeslag fr avse endast s-dan egendom som finns tillgnglig.

Avser penningbeslaget en for-dran eller annan rttighet, ska gl-denren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Rikspolisstyrelsen.

Fr penningbeslag gller i vrigt bestmmelserna om beslag i rtte-gngsbalken.


17

2.8 Frslag till lag om ndring i lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall

Hrigenom freskrivs att 9 lagen (2002:444) om straff fr finansie-ring av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ska ha fljande lydelse.


9 Underskningsledaren eller klagaren beslutar om penningbeslag. Pen-

ningbeslag fr avse endast sdan egendom som finns tillgnglig. Avser penningbeslaget en fordran

eller annan rttighet, ska glden-ren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Rikspolisstyrel-sen.

Avser penningbeslaget en fordran eller annan rttighet, ska glden-ren eller annan frpliktad meddelas frbud att fullgra sin frpliktelse till ngon annan n Polismyndig-heten.

Fr penningbeslag gller i vrigt bestmmelserna om beslag i rttegngs-balken.


18

2.9 Frslag till lag om ndring i aktiebolagslagen (2005:551)

Hrigenom freskrivs att 9 kap. 42 aktiebolagslagen (2005:551) ska ha

fljande lydelse.


9 kap. 42 1

En revisor ska vidta de tgrder som anges i 43 och 44 , om han eller hon finner att det kan misstnkas att en styrelseledamot eller den verk-stllande direktren inom ramen fr bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt ngon av fljande bestmmelser:

1. 9 kap. 1, 3, 6 a och 9 , 10 kap. 1, 3, 4 och 5 samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 brottsbalken, och

2. 2, 4, 5 och 10 skattebrotts-lagen (1971:69).

1. 9 kap. 1, 3 och 9 , 10 kap. 1, 3, 4 och 5 samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 brottsbalken,

2. 2, 4, 5 och 10 skattebrotts-lagen (1971:69), och

3. 35 och, om brottet inte r ringa, 7 lagen (2014:000) om straff fr penningtvttsbrott.

En revisor ska ven vidta de tgrder som anges i 43 och 44 , om han eller hon finner att det kan misstnkas att ngon inom ramen fr bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a5 e brottsbalken.

Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i frsta eller andra stycket br franleda honom eller henne att lmna uppgifter enligt 3 kap. 1 lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism, ska dock tgrder enligt 43 och 44 inte vidtas.



19

2.10 Frslag till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism

Hrigenom freskrivs i frga om lagen (2009:62) om tgrder mot penning-tvtt och finansiering av terrorism

dels att 3 kap. 1 ska ha fljande lydelse, dels att det i lagen ska infras tv nya paragrafer, 3 kap. 8 och 9 , samt

nrmast fre 3 kap. 8 en ny rubrik av fljande lydelse.


3 kap. 1

En verksamhetsutvare ska granska transaktioner fr att kunna upp-tcka sdana som den misstnker eller har sklig grund att misstnka utgr ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism.

Om misstanke efter nrmare ana-lys kvarstr, ska uppgifter om alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt eller finansiering av terrorism utan drjsml lmnas till Rikspolisstyrelsen.

Om misstanke efter nrmare ana-lys kvarstr, ska uppgifter om alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt eller finansiering av terrorism utan drjsml lmnas till Rikspolisstyrelsen. Om den egen-dom som den eller de misstnkta transaktionerna avser finns hos verksamhetsutvaren ska detta an-ges srskilt, liksom uppgifter om vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutvaren och i fre-kommande fall uppgifter om mot-tagaren av transaktionen.

En verksamhetsutvare ska avst frn att utfra transaktioner som den misstnker eller har sklig grund att misstnka utgr ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism. Om det inte r mjligt att lta bli att utfra en misstnkt transaktion, eller om den vidare utredningen annars skulle kunna frsvras, fr transaktioner utfras och uppgifter lmnas omedel-bart i efterhand.

P begran av Rikspolisstyrelsen ska verksamhetsutvaren eller den som yrkesmssigt driver lotteri- och spelverksamhet utan drjsml lmna alla uppgifter som behvs fr en utredning om penningtvtt eller finansiering av terrorism.

Nr uppgifter har lmnats enligt andra stycket, ska ven andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 24 lmna de uppgifter fr utredningen om penningtvtt eller finansiering av terrorism som myndigheten begr.

Bestmmelser om uppgiftsskyldighet finns ven i 14 a kasinolagen (1999:355).

20

Dispositionsfrbud 8

Om det finns skl att misstnka att egendom i form av pengar, fordran eller annan rttighet r freml fr penningtvtt eller av-sedd fr finansiering av terrorism och egendomen finns hos en verk-samhetsutvare, fr Rikspolissty-relsen besluta att egendomen eller ett motsvarande vrde tills vidare inte fr flyttas eller disponeras p annat stt (dispositionsfrbud).

Beslut om dispositionsfrbud fr meddelas endast om det skligen kan befaras att egendomen annars kommer att undanskaffas och sk-len fr tgrden uppvger det in-trng eller men i vrigt som den innebr.

Om frutsttningarna enligt fr-sta och andra styckena r uppfyll-da, fr Rikspolisstyrelsen fatta be-slut om dispositionsfrbud ven p begran av en utlndsk finansunder-rttelseenhet.

9 Ett beslut om dispositionsfrbud

ska s snart som mjligt anmlas till klagare, som skyndsamt ska prva om tgrden ska best. kla-garens beslut fr inte verklagas.

Finns det inte lngre skl fr t-grden ska den hvas. tgrden fr inte best lngre n tv arbets-dagar frn Rikspolisstyrelsens be-slut.

Verksamhetsutvaren ska omedel-bart underrttas om att en tgrd har beslutats eller hvts.

Den som har drabbats av ett be-slut om dispositionsfrbud ska underrttas om beslutet nr det kan antas att syftet med en beslutad eller frutsedd tgrd inte mot-verkas och den framtida utred-ningen inte skadas om uppgiften rjs. Beslut om underrttelse med-delas av klagare. En underrttelse

21

behver inte lmnas, om den med hnsyn till omstndigheterna uppen-bart r utan betydelse.


22

2.11 Frslag till lag om ndring i lagen (2014:000) om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism

Hrigenom freskrivs att 3 kap. 1 lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism i stllet fr dess lydelse enligt lagen (2014:000) om ndring i nmnda lag ska ha fljande lydelse.

Lydelse enligt lagrdsremissen En ny polisorganisation

Freslagen lydelse

3 kap.

1 En verksamhetsutvare ska granska transaktioner fr att kunna upp-

tcka sdana som den misstnker eller har sklig grund att misstnka utgr ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism.

Om misstanke efter nrmare analys kvarstr, ska uppgifter om alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt eller finansiering av terrorism utan drjsml lmnas till Polismyndigheten.

Om misstanke efter nrmare analys kvarstr, ska uppgifter om alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt eller finansiering av terrorism utan drjsml lmnas till Polismyndigheten. Om den egendom som den eller de miss-tnkta transaktionerna avser finns hos verksamhetsutvaren ska detta anges srskilt, liksom uppgifter om vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutvaren och i fre-kommande fall uppgifter om mot-tagaren av transaktionen.

En verksamhetsutvare ska avst frn att utfra transaktioner som den misstnker eller har sklig grund att misstnka utgr ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism. Om det inte r mjligt att lta bli att utfra en misstnkt transaktion, eller om den vidare utredningen annars skulle kunna frsvras, fr transaktioner utfras och uppgifter lmnas omedel-bart i efterhand.

P begran av Polismyndigheten ska verksamhetsutvaren eller den som yrkesmssigt driver lotteri- och spelverksamhet utan drjsml lmna alla uppgifter som behvs fr en utredning om penningtvtt eller finansiering av terrorism.

Nr uppgifter har lmnats enligt andra stycket, ska ven andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 24 lmna de uppgifter fr utredningen om penningtvtt eller finansiering av terrorism som myndig-heten begr.

Bestmmelser om uppgiftsskyldighet finns ven i 14 a kasinolagen (1999:355).

23

2.12 Frslag till lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism

Hrigenom freskrivs att 3 kap. 8 och 9 lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ska ha fljande lydelse.


8 Om det finns skl att misstnka

att egendom i form av pengar, fordran eller annan rttighet av ett penningvrde r freml fr penningtvtt eller avsedd fr finansiering av terrorism och egen-domen finns hos en verksamhets-utvare, fr Rikspolisstyrelsen be-sluta att egendomen eller ett mot-svarande vrde tills vidare inte fr flyttas eller disponeras p annat stt (dispositionsfrbud).

Om det finns skl att misstnka att egendom i form av pengar, fordran eller annan rttighet r freml fr penningtvtt eller av-sedd fr finansiering av terrorism och egendomen finns hos en verk-samhetsutvare, fr Polismyndig-heten besluta att egendomen eller ett motsvarande vrde tills vidare inte fr flyttas eller disponeras p annat stt (dispositionsfrbud).

Beslut om dispositionsfrbud fr meddelas endast om det skligen kan befaras att egendomen annars kommer att undanskaffas och sklen fr tgrden uppvger det intrng eller men i vrigt som den innebr.

Om frutsttningarna enligt fr-sta och andra styckena r upp-fyllda, fr Rikspolisstyrelsen fatta beslut om dispositionsfrbud ven p begran av en utlndsk finans-underrttelseenhet.

Om frutsttningarna enligt fr-sta och andra styckena r upp-fyllda, fr Polismyndigheten fatta beslut om dispositionsfrbud ven p begran av en utlndsk finans-underrttelseenhet.

9

Ett beslut om dispositionsfrbud ska s snart som mjligt anmlas till klagare, som skyndsamt ska prva om tgrden ska best. klagarens beslut fr inte verklagas.

Finns det inte lngre skl fr t-grden ska den hvas. tgrden fr inte best lngre n tv arbets-dagar frn Rikspolisstyrelsens be-slut.

Finns det inte lngre skl fr t-grden ska den hvas. tgrden fr inte best lngre n tv arbets-dagar frn Polismyndighetens be-slut.

Verksamhetsutvaren ska omedelbart underrttas om att en tgrd har beslutats eller hvts.

Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsfrbud ska under-rttas om beslutet nr det kan antas att syftet med en beslutad eller frut-sedd tgrd inte motverkas och den framtida utredningen inte skadas om uppgiften rjs. Beslut om underrttelse meddelas av klagare. En under-rttelse behver inte lmnas, om den med hnsyn till omstndigheterna uppenbart r utan betydelse.

24


25

3 rendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 19 augusti 2010 att tillkalla en srskild utreda-re med uppdrag att se ver kriminaliseringen av penningtvtt och vissa drmed sammanhngande frgor. I uppdraget ingick att vervga om kri-minaliseringen av penningtvtt behver frenklas och frtydligas samt att ta stllning till om det straffbara omrdet fr penningtvtt br utvid-gas. Utredaren skulle ocks ta stllning till om ndringar i kriminalise-ringen av penningtvtt medfrde behov av att utka mjligheterna att frverka egendom som varit freml fr penningtvtt. Fr att skerstlla att det finns effektiva regler fr att bekmpa penningtvtt fick utredaren ocks i uppdrag att ta stllning till om det finns behov av och om det r lmpligt att gra ndringar i systemet fr att tillflligt stoppa misstnkta transaktioner. I uppdraget ingick slutligen att ta stllning till om Sverige ska tilltrda Europardets konvention om penningtvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism, samt vilka lagndringar som i s fall krvs.

Utredningen, som antog namnet 2010 rs Penningtvttsutredning, ver-lmnande i mars 2012 betnkandet Penningtvtt kriminalisering, frver-kande och dispositionsfrbud (SOU 2012:12). Betnkandet har remissbe-handlats.

En sammanfattning av betnkandet finns i bilaga 1. Betnkandets lagfr-slag finns i bilaga 2 och en frteckning ver remissinstanserna i bilaga 3. En sammanstllning ver remissyttrandena finns tillgnglig i Justitiedeparte-mentet (Ju2012/2240/L5).

Fr att komplettera beredningsunderlaget utarbetades inom Justitiedeparte-mentet en promemoria (Ju2013/7019/L5) med frslag till en ny mjlighet att ta viss typ av egendom som skligen kan antas vara freml fr penning-tvtt eller avsedd fr finansiering av terrorism, i beslag (penningbeslag). Promemorian har remissbehandlats.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lag-frslag finns i bilaga 5. En frteckning ver remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanstllning ver remissyttrandena finns tillgnglig i Justitiedepartementet (Ju2013/7019/L5).

Europardets konvention om penningtvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism i den officiella engelska lydelsen finns i bilaga 7 och en icke-officiell ver-sttning till svenska finns i bilaga 8.

4 Bakgrund

4.1 Vad r penningtvtt?

Det finns inte ngon allmnt vedertagen definition av penningtvtt, men med begreppet frsts vanligtvis tgrder som syftar till att dlja eller omstta vinning av brottslig verksamhet.

26

Begreppet penningtvtt frekommer inte uttryckligen inom svensk straff-rtt men penningtvttstgrder bestraffas som penninghleri och penning-hlerifrseelse (9 kap. 6 a respektive 7 a BrB). Dessa straffbestmmelser tar sikte p tgrder fr att tvtta egendom som ngon annan har fr-vrvat eller p annat stt tillgodogjort sig genom brott. Penningtvtts-tgrder kan ocks vara mjliga att bestraffa enligt andra straffbestm-melser, t.ex. som hleri eller skyddande av brottsling.

I lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism (penningtvttslagen) definieras penningtvtt som sdana tgrder med brottsligt frvrvad egendom som kan medfra att egendomens samband med brott dljs, att den brottslige fr mjlighet att undandra sig rttsliga pfljder eller att teranskaffandet av egendomen frsvras, och sdana tgrder som innefattar frfogande ver och frvrv, innehav eller brukande av egendomen. Vidare avses sdana tgrder med annan egen-dom n sdan som r brottsligt frvrvad, om tgrderna r gnade att dlja att ngon har berikat sig genom brottslig grning. Definitionen r utformad i enlighet med Europaparlamentets och rdets direktiv 2005/60/EG om tgrder fr att frhindra att det finansiella systemet anvnds fr pen-ningtvtt och finansiering av terrorism (tredje penningtvttsdirektivet). Direktivet innehller bestmmelser om administrativa tgrder fr att mot-verka penningtvtt och finansiering av terrorism.

I Brottsfrebyggande rdets rapport Penningtvtt. Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner (Br 2011:4) anges att innebrden av begreppet penningtvtt varierar beroende p i vilket sammanhang och i vilket syfte det anvnds. Enligt rapporten brukar tre syften lyftas fram inom forskningen. Brottsutbytet ska omvandlas till en mindre misstnkt form av tillgng, pengarnas illegala ursprung och deras garskap ska dljas och en legitim frklaring eller klla fr pengarna ska skapas (Br 2011:4 s. 23).

Sjlva penningtvtten beskrivs enligt rapporten som en process som ofta delas in i tre delvis verlappande faser: placering, skiktning och in-tegrering.

Genom placeringen frs brottsutbytet in i det legala ekonomiska syste-met, ofta genom att egendomen placeras i en bank eller annan finansiell institution. Drigenom omvandlas tillgngarna frn kontanter till ett konto-tillgodohavande eller motsvarande och det frsta syftet r drmed upp-fyllt. Under skiktningen genomfrs olika transaktioner fr att frsvra mj-ligheten att spra pengarnas olagliga ursprung och deras garskap. Pengar-na kan plockas ut och flyttas mellan olika konton och olika finansiella in-stitut. De kan ocks cirkuleras mellan olika ekonomiska sektorer, fretag och finansiella institut, ibland flera lnder. Vid integreringen skapas en till synes legitim frklaring eller klla till pengarna. Detta kan ske exem-pelvis genom fiktiva affrsaktiviteter eller genom att pengarna maskeras som spelvinster eller bankln. Nr denna fas r genomfrd r penning-tvtten avslutad och pengarna integrerade i det finansiella systemet och kan anvndas fr lagliga syften (Br 2011:4 s. 2430).

27

4.1.1 Penningtvttens omfattning

Internationella valutafonden uppskattar i en rapport att vrdet av tvttade pengar internationellt sett uppgr till mellan tv och fem procent av vrldens totala bruttonationalprodukt (BNP).7 Enligt en rapport frn FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) frn okto-ber 2011 uppskattas det totala vrdet som r tillgngligt fr penningtvtt till 2,7 procent av vrldens totala BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD (2009).

Ngon uppskattning av vrdet av tvttade pengar i Sverige finns inte. Dr-emot kan nmnas att antalet rapporter om misstnkta transaktioner frn verksamhetsutvare till Rikspolisstyrelsen under 2012 uppgick till 9 436 vilket innebr en tydlig minskning jmfrt med tidigare r. Inom Rikspolis-styrelsen8 r det Finanspolisen som tar emot, bearbetar och analyserar in-formation om bl.a. penningtvtt, finansiering av terrorism och brottsvins-ter. I praktiken uppges rapporteringslget vara ungefr detsamma som ti-digare, den statistiska minskningen r ett resultat av att Finanspolisens rendehanteringssystem numera redovisar antalet renden, och inte som tidigare enskilda rapporter (Finanspolisens rsrapport 2012 s. 26).

4.2 Finansiering av terrorism

Eftersom tgrder mot penningtvtt delvis sammanfaller med tgrder mot terrorismfinansiering finns det anledning att ven redogra fr den straffrttsliga regleringen avseende det senare. Enligt lagen (2002:444) om straff fr finansiering av srskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansie-ringslagen) r det straffbart att samla in, tillhandahlla eller ta emot pengar eller andra tillgngar i syfte att dessa ska anvndas eller med vet-skap om att de r avsedda att anvndas fr att beg srskilt allvarlig brottslighet. Med srskilt allvarlig brottslighet i lagens mening avses bl.a. mord, drp, grov misshandel, mnniskorov, mordbrand, allmnfarlig de-lggelse och sabotage, om syftet med grningen r att injaga skrck i en befolkning eller en befolkningsgrupp eller att frm en regering eller en internationell organisation att vidta eller att avst frn att vidta en tgrd. ven flera andra allvarliga brott, dribland terroristbrott, grovt sabotage och kapning, r att anse som srskilt allvarlig brottslighet enligt finansie-ringslagen (2 ). Lagen genomfr den internationella konventionen om bekmpande av finansiering av terrorism som antogs av Frenta nation-ernas generalfrsamling den 9 december 1999 (prop. 2001/02:149).

I penningtvttslagen definieras finansiering av terrorism som insam-ling, tillhandahllande eller mottagande av tillgngar i syfte att de ska an-vndas eller med vetskap om att de r avsedda att anvndas fr att beg sdan brottslighet som avses i 2 finansieringslagen (1 kap. 5 4).

7 Reference guide to Anti-Money Laundering and Financing of Terrorism, Second Edition and supplement on Special Recommendation IX, 2006. 8 I och med den omorganisation av polisen som genomfrs per den 1 januari 2015 upphr Rikspolisstyrelsen som en egen myndighet och sls samman med de 21 polismyndigheterna i den nya Polismyndigheten (prop. 2012/13:1, utg.omr. 4, s. 47 f., bet. 2012/13:JuU1, rskr. 2012/13:139).

28

I det fljande avses med terrorismfinansiering och finansiering av terrorism, finansiering av svl terroristbrott som annan srskilt allvarlig brottslighet i enlighet med finansieringslagen.

4.3 Likheter och skillnader mellan penningtvtt och terrorismfinansiering

De medel som r freml fr penningtvtt har alltid ett brottsligt ur-sprung. Om egendomen inte r brottsligt tkommen eller det inte rr sig om ett brottsligt berikande finns det inte ngot att tvtta. Nr det gller finansiering av terrorism dremot, kan den egendom som anvnds fr att bekosta terrorism ha svl olagligt som lagligt ursprung. Det som be-straffas r i stllet syftet med en transaktion, dvs. vad egendomen ska an-vndas till. Drfr finns det vid terrorismfinansiering ofta inte ngot behov av att dlja medlens ursprung. Detta r en grundlggande skillnad mellan penningtvtt ena sidan och finansiering av terrorism den andra.

Frn straffrttslig synpunkt r det slunda frga om motsatta frfaran-den. Det som bestraffas vid terrorismfinansiering r tgrder som fregr ett terroristbrott eller annan srskilt allvarlig brottslighet. Vid terrorism-finansiering nskar man allts dlja vad egendomen r avsedd fr, nm-ligen att finansiera terrorism. Syftet med penningtvtt r dremot att dl-ja att egendom hrrr frn brott och vem som r gare till den, dvs. dess olagliga ursprung. Det som bestraffas vid penningtvtt r sledes efter-fljande tgrder, dvs. handlingar som ligger i tiden efter ett fullbordat brott.

Den gemensamma nmnaren r i stllet att bde penningtvtt och finan-siering av terrorism i stor utstrckning anvnder det finansiella systemet fr att uppn det brottsliga syftet. Det innebr att bda typerna av brotts-lighet kan bekmpas med liknande metoder inom ramen fr det finansi-ella systemet. Genom penningtvttslagen har skapats ett gemensamt admi-nistrativt regelverk som r avsett att frhindra att det finansiella systemet utnyttjas fr penningtvtt och terrorismfinansiering. Frn straffrttslig synpunkt finns det normalt inte anledning att lgga vikt vid den koppling mellan de bda omrdena som finns i de administrativa reglerna. Dr-emot kan det finnas skl att beakta en sdan koppling nr det gller en eventuell mjlighet att stoppa misstnkta transaktioner inom ramen fr det finansiella systemet.

4.4 Sveriges taganden internationellt och inom EU

4.4.1 Frenta nationerna

Narkotikabrottskonventionen

FN-konventionen mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa mnen (narkotikabrottskonventionen) antogs den 19 december 1988. Sverige har tilltrtt konventionen (prop. 1990/91:127, bet. 1990/91:JuU32, rskr. 1990/91:323).

29

Narkotikabrottskonventionen har till syfte att strka det internationella samarbetet och effektivisera insatserna mot den internationella narkotika-brottsligheten. Konventionen innehller frpliktelser att i olika hnseen-den straffbelgga inte bara illegal framstllning, frsljning och innehav av narkotika utan ocks frfaranden som innebr hjlp att dlja eller om-stta vinsterna frn den illegala handeln.

Nr det gller penningtvttstgrder freskrivs att varje part ska straff-belgga omvandling eller verfring9 av egendom med vetskap om att egendomen hrrr frn ett eller flera narkotikabrott eller frn delaktighet i sdant eller sdana brott, om det sker fr att dlja eller maskera egen-domens olagliga ursprung eller fr att bist en person som r delaktig i brottet eller brotten att undandra sig de rttsliga fljderna av sina hand-lingar (artikel 3.1 punkterna b och c). Dessutom ska parterna kriminali-sera dljande eller maskering av egendomens rtta art eller ursprung, av dess belgenhet eller frfogandet ver den eller dess frflyttning, eller av gandertten eller andra rttigheter till den med vetskap om att egendomen hrrr frn ett eller flera narkotikabrott eller frn delaktighet i sdant eller sdana brott. Med reservation fr en parts konstitutionella principer och grundbegreppen i dess rttsordning ska dessutom frvrv, innehav eller anvndning10 av egendom, om grningsmannen vid mottagandet knde till att egendomen hrrrde frn ett eller flera narkotikabrott eller frn delaktighet i sdant brott, liksom medverkan, frsk och stmpling vara straffbara.

Med anledning av Sveriges tilltrde till konventionen utvidgades hleri-bestmmelserna genom infrandet av bestmmelsen om otillbrligt frm-jande av annans mjligheter att tillgodogra sig vrdet av egendom som hrrr frn brottsligt frvrv eller annars medverkar till att dlja att egendomen frvrvats genom brott (dvarande 9 kap. 6 frsta stycket 3 och 4 samt 7 BrB). Till skillnad frn vad som fljer av narkotikabrotts-konventionen, begrnsades den svenska kriminaliseringen inte till ngon srskild typ av frbrott (se prop. 1990/91:127 s. 35 ff.).

Konventionen mot grnsverskridande organiserad brottslighet

FN:s konvention mot grnsverskridande organiserad brottslighet antogs den 15 november 2000. Sverige har tilltrtt konventionen (prop. 2002/03:146, bet. 2004/05:SfU16, rskr. 2004/05:248).

Enligt artikel 6 ska konventionsstaterna kriminalisera uppstlig penning-tvtt. De handlingar som ska vara straffbelagda r fr det frsta omvand-ling eller verfring av egendom med vetskap om att den utgr vinning av brott, om det sker fr att dlja eller maskera egendomens olagliga ur- 9 I de engelska versionerna av de instrument som beskrivs i avsnitt 4.4 anvnds genom-gende begreppen conversion or transfer of property. versttningen av dessa begrepp till svenska r dock inte enhetlig. I narkotikabrottskonventionen anvnds uttrycken omsttning eller verltelse, i konventionen mot grnsverskridande organiserad brottslighet (se under nsta rubrik) anvnds omvandling eller verltelse, i Europardets frverkandekonvention-er (avsnitt 4.4.3) omsttning eller verltelse och i EU:s penningtvttsdirektiv (avsnitt 4.4.4) slutligen omvandling eller verfring. I det fljande anvnds omvandling eller verfring. 10 Det engelska ordet use verstts med anvndning i narkotikabrotts- och frverkande-konventionerna, med anvndande i konventionen mot grnsverskridande organiserad brottslighet samt med brukande i penningtvttsdirektivet. Orden r synonyma men hr och i det fljande anvnds brukande.

30

sprung eller fr att hjlpa en person som r delaktig i frbrottet att undan-dra sig de rttsliga fljderna av sina grningar. Fr det andra gller det dljande eller maskering av egendoms rtta natur eller ursprung, dess be-lgenhet eller frfogandet ver den eller dess frflyttning eller gande-rtten eller annan rttighet till denna med vetskap om att den utgr vinning av brott.

Drutver anges att vissa ytterligare grningar, bl.a. frvrv, innehav och brukande samt medverkan, frsk och stmpling till penningtvtt, ska kriminaliseras med reservation fr vad som fljer av grundbegreppen i konventionsstatens rttsordning.

Varje konventionsstat tar sig att ska kriminalisera penningtvtt i fr-hllande till s mnga frbrott som mjligt och i vart fall nr det gller vissa typer av brott. Penningtvttsgrningarna ska vara straffbelagda oav-sett om frbrottet faller under den nationella jurisdiktionen eller inte.

En stat har mjlighet att enligt de grundlggande principerna i sin nationella lagstiftning freskriva att penningtvttstgrder vidtagna av den person som begtt frbrottet (sjlvtvtt) inte ska vara kriminaliserade.

4.4.2 Financial Action Task Force

Financial Action Task Force (FATF) r ett mellanstatligt organ som har till syfte att faststlla standarder och frmja ett effektivt genomfrande av rttsliga, administrativa och operativa tgrder fr att bekmpa penning-tvtt, finansiering av terrorism och massfrstrelsevapen, liksom andra relaterade hot mot integriteten i de internationella finansiella systemen. Sverige r medlem av FATF sedan organisationen inrttades vid G7-mtet i Paris 1989.

FATF har antagit fyrtio rekommendationer om tgrder mot penning-tvtt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av mass-frstrelsevapen. Genom ett msesidigt utvrderingssystem kontrollerar FATF att rekommendationerna fljs. Frutom att vervaka implemente-ringen av rekommendationerna kartlgger FATF metoder fr penning-tvtt och finansiering av terrorism inom olika omrden fr att kunna an-passa motmedlen.

FATF har 36 medlemmar och genom ett antal FATF-liknande regiona-la organisationer har sammantaget ver 180 jurisdiktioner frbundit sig att flja FATF:s rekommendationer och underkasta sig utvrdering av de nationella systemen. Rekommendationerna ligger ocks till grund fr de inom EU antagna penningtvttsdirektiven (se avsnitt 4.4.4), som i sin tur genomfrts i Sverige genom penningtvttslagen.

Enligt de fyrtio rekommendationerna ska medlemsstaterna bl.a. krimi-nalisera penningtvtt och finansiering av terrorism (rekommendationerna 3 och 5) och vidare ska det finnas regler om frverkande (rekommenda-tion 4). Kriminaliseringen av penningtvtt ska ske i enlighet med de ovan nmnda FN-konventionerna och s mnga brott som mjligt, och i vart fall alla allvarliga brott, ska kunna utgra frbrott till penningtvtt. I samband med den senaste revideringen infrdes skattebrott som ett av de brott som ska kunna utgra frbrott till penningtvtt. Med reservation fr grundlggande principer i den nationella rttsordningen ska medverkan, frsk och stmpling till penningtvtt vara straffbara.

31

Ansvar fr penningtvtt ska kunna utkrvas ven av den person som begtt frbrottet (sjlvtvtt), om det inte strider mot grundlggande princip-er i den nationella rtten.

Sverige utvrderades inom ramen fr den tredje omgngen msesidiga utvrderingar i februari 2006. Nr det gller det straffrttsliga systemet ansg FATF att de dvarande rekommendationerna om kriminalisering av penningtvtt huvudsakligen var uppfyllda. FATF konstaterade att penning-hleribestmmelsen tcker in de objektiva och subjektiva moment som freskrivs i FN-konventionerna. Samtidigt framhlls det att sjlvtvtt inte tcks av de svenska straffbestmmelserna och att utvrderingsgruppen inte kunde bekrfta att detta berodde p ngra grundlggande principer, ssom de definieras av FATF, varfr Sverige borde kriminalisera sjlv-tvtt. Vidare ansg FATF att frsk och stmpling till penninghleri av normalgraden borde gras straffbara.

4.4.3 Europardet

1990 och 2005 rs frverkandekonventioner

Europardets konvention om penningtvtt, efterforskning, beslag och fr-verkande av vinning av brott (1990 rs frverkandekonvention) antogs den 8 november 1990. Sverige har tilltrtt konventionen och i samband med detta gjordes bedmningen att Sverige genom befintlig lagstiftning lever upp till vad konventionen krver, men att vissa frklaringar skulle lmnas vid tilltrdet (prop. 1995/96:49, bet. 1995/96:JuU10, rskr. 1995/96:59).

Syftet med konventionen r att underltta det internationella samarbetet och den inbrdes rttshjlpen vid brottsutredningar och fr att spra, ta i beslag och frverka brottsvinster. Genom konventionen tar sig parterna srskilt att kriminalisera penningtvtt samt att frverka freml som an-vnts som hjlpmedel vid brott och vinning av brott, eller egendom mot-svarande vrdet av sdan vinning. Konventionen utarbetades med narko-tikabrottskonventionen (se avsnitt 4.4.1) som frebild men med den skill-naden att 1990 rs frverkandekonvention inte r begrnsad till ngon viss typ av frbrott. Syftet r i stllet att den ska kunna omfatta alla slags brott och srskilt sdana brott som medfr stora ekonomiska vinster. De-finitionen av penningtvtt, liksom kriminaliseringstagandet, r i allt v-sentligt likalydande.

Konventionen frn 1990 har vidareutvecklats och kompletterats vilket resulterat i Europardets konvention av den 16 maj 2005 om penning-tvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (2005 rs frverkandekonvention). Sverige har undertecknat konventionen. Dess nrmare innehll och frgan om ett svenskt tilltrde behandlas i kapitel 10.

Fr de stater som inte har tilltrtt 2005 rs frverkandekonvention gller 1990 rs konvention alltjmt. Stater som har tilltrtt bda konven-tionerna tillmpar fortfarande 1990 rs frverkandekonvention i frhll-ande till stater som nnu inte tilltrtt 2005 rs frverkandekonvention.

Betrffande kraven i 2005 rs frverkandekonvention nr det gller mjligheten att skra egendom infr att framtida frverkande kan fljande redan nu ppekas. Enligt artikel 4 jmfrd med artikel 2 ska det

32

bl.a. vara mjligt att identifiera, spra, sprra eller ta i beslag egendom som kan frverkas i syfte att underltta verkstlligheten av ett senare fr-verkande.

Enligt artikel 14 ska en finansunderrttelseenhet eller annan behrig myndighet eller behrigt organ kunna vidta brdskande tgrder, nr det finns misstanke om att en transaktion har samband med penningtvtt, och skjuta upp en transaktion eller vgra tillstnd till att den genomfrs fr att analysera transaktionen och bekrfta misstanken. Enligt konventionen fr en stat freskriva att en sdan tgrd fr vidtas frst sedan en verksam-hetsutvare har lmnat en rapport om en misstnkt transaktion. Varaktig-heten av en sdan tgrd fr varje stat bestmma.

Enligt artikel 47 ska vidare varje part se till att finansunderrttelse-enheten kan vidta sdana brdskande tgrder ven p framstllning av en utlndsk finansunderrttelseenhet. En transaktion ska d kunna avbrytas tillflligt eller dess genomfrande vgras i enlighet med den nationella lagstiftningen.

Som utvecklas nrmare i avsnitt 5.1.6 finns i dag inte ngon mjlighet fr Finanspolisen, Finansinspektionen eller ngon annan myndighet (eller annat organ) att avbryta eller frdrja transaktioner som antas ut-gra penningtvtt eller terrorismfinansiering.

4.4.4 Europeiska unionen

Penningtvttsdirektivet

Inom EU har arbetet mot penningtvtt resulterat i flera direktiv med regler om administrativa tgrder som syftar till att frebygga och be-kmpa penningtvtt genom att frhindra att finansiell verksamhet och annan nringsverksamhet utnyttjas fr penningtvtt.

Det tredje och nu gllande penningtvttsdirektivet, som utvidgats till att omfatta tgrder fr att frebygga och bekmpa ven finansiering av terrorism, bygger liksom de tidigare tv direktiven i huvudsak p de rekommendationer som har antagits av FATF (prop. 2008/09:70 s. 47). Det omfattar tgrder fr kundkontroll samt gransknings- och rapporte-ringstgrder som ska vidtas av verksamhetsutvare inom dels bank- och finanssektorn, dels viss yrkesverksamhet som innebr bistnd vid eller genomfrande av strre finansiella transaktioner eller dr risken fr penningtvtt eller finansiering av terrorism r srskilt stor. Direktivet inleds med att ange att medlemsstaterna ska skerstlla att penningtvtt och finansiering av terrorism frbjuds samt vad som inom ramen fr direktivet avses med penningtvtt och finansiering av terrorism (artikel 1). Definitionen av penningtvtt r i allt vsentligt densamma som i de inter-nationella instrument som redogjorts fr ovan, men saknar den begrns-ningsmjlighet som kan flja av konstitutionella principer nr det gller vissa typer av befattning samt osjlvstndiga brottsformer. En vsentlig nyhet i det tredje penningtvttsdirektivet r reglerna om ett riskbaserat frhllningsstt. Utgngspunkten r att riskerna skiljer sig t mellan olika lnder, kunder och verksamhetsomrden samt att riskbilden kan frndras ver tid tiden.

33

Sverige har genomfrt det tredje penningtvttsdirektivet genom lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism (prop. 2008/09:70), som ersatte den tidigare penningtvttslagen (se av-snitt 5.2).

Med anledning av dels en planerad femrsversyn av det tredje penning-tvttsdirektivet, dels revideringen av FATF-rekommendationerna i febru-ari 2012 presenterade EU-kommissionen den 5 februari 2013 ett utkast till ett nytt direktiv om tgrder fr att frhindra att det finansiella syste-met anvnds fr penningtvtt och finansiering av terrorism (KOM[2013] 45 slutlig).

Gemensam tgrd om penningtvtt m.m.

EU:s ministerrd fr rttsliga och inrikes frgor antog den 3 december 1998 en gemensam tgrd om penningtvtt, identifiering, sprande, sprrande, beslag och frverkande av hjlpmedel och vinning av brott11. Regeringen beslt att anta den gemensamma tgrden vid regerings-sammantrde den 26 november 1998 (Ju1998/3958/L5).

tgrden kompletterar frverkandekonventionen och syftar till att fr-bttra medlemsstaternas samarbete nr det gller penningtvtt, beslag och frverkande. Enligt den gemensamma tgrden tar sig medlemsstaterna bl.a. att se till att deras lagstiftning om penningtvtt och frverkande r s generell som mjligt och inte begrnsad till vissa brott eller brotts-typer. Vidare freskrivs i tgrden att medlemsstaterna ska ta bort eller begrnsa sina reservationer till frverkandekonventionens bestmmelser i dessa delar.

Sverige har p stt som freskrivs i den gemensamma tgrden be-grnsat sin frklaring i frhllande till frverkandekonventionen genom att utvidga dels kretsen av frbrott till penningtvtt (regeringsbeslut den 10 juni 1999, Ju1999/2704/L5), dels mjligheten att frverka egendom (regeringsbeslut den 19 maj 2005, Ju2005/4602/L5).

Rambeslutet om penningtvtt, identifiering, sprande, sprrande, beslag och frverkande av hjlpmedel till och vinning av brott

Rdets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvtt, identifiering, sprande, sprrande, beslag och frverkande av hjlpmedel till och vinning av brott12 antogs fr att delvis erstta och skrpa den ge-mensamma tgrden frn 1998. Bakgrunden var bl.a. att det rdde osker-het om i vilken utstrckning de gemensamma tgrderna var bindande fr medlemsstaterna.

I rambeslutet anges att det inte fr gras eller vidhllas ngra reserva-tioner i frga om 1990 rs frverkandekonventions krav nr det gller frverkande, om brottet bestraffas med frihetsbervande eller frihetsbe-rvande tgrd dr hgsta straffet r mer n ett r. Medlemsstaterna fr emellertid vidhlla reservationer nr det gller frverkande av vinning av skattebrott, under frutsttning att man svl nationellt som vid inter-nationellt samarbete kan frverka sdan vinning genom nationell, EG-rttslig eller internationell lagstiftning fr indrivning av skattefordringar. 11 EGT L 333, 9.12.1998, s. 1. 12 EGT L 182, 5.7.2001, s. 1.

34

Rambeslutet innebr vidare att ngra reservationer inte fr gras eller vidhllas i frga om 1990 rs frverkandekonventions krav om att all-varliga brott ska kunna utgra frbrott till penningtvtt. Till denna kate-gori av brott ska under alla frhllanden rknas de brott som bestraffas med frihetsbervande tgrd dr hgsta straffet r mer n ett r eller, nr det gller stater som har en minimitrskel fr brott i sitt rttssystem, brott som bestraffas med frihetsbervande eller frihetsbervande tgrd dr lgsta straffet r mer n sex mnader.

Vid antagandet av rambeslutet gjordes bedmningen att Sverige br begrnsa sin frklaring till frverkandekonventionen men att den svenska lagstiftningen vl uppfyllde rambeslutets krav (prop. 2000/01:58 s. 12).

Bedrgerikonventionen med tillggsprotokoll

Konventionen om skydd fr de Europeiska gemenskapernas finansiella intressen13 (bedrgerikonventionen) antogs 1995 inom ramen fr sam-arbetet inom den tredje pelaren i EU. Syftet med konventionen r att fr-bttra skyddet fr gemenskapernas finansiella intressen mot framfr allt bedrgerier genom att medlemsstaterna tar sig dels att kriminalisera vissa grningar, dels att uppfylla vissa minimikrav gllande jurisdiktion, utlmning och internationell rttslig hjlp. Konventionen kompletterades med ett frsta tillggsprotokoll rrande korruption14 och ett protokoll an-gende frhandsavgrande av EG-domstolen15.

Ett andra tillggsprotokoll om penningtvtt antogs 1997.16 Syftet med det protokollet r bl.a. att skerstlla att penningtvtt avseende vinning av bedrgeri eller korruption som skadar eller kan skada Europeiska gemen-skapernas finansiella intressen r straffbelagt i medlemsstaterna, att det ska finnas mjlighet att stlla juridiska personer till ansvar fr brott som begs inom ramen fr den juridiska personens verksamhet samt att sker-stlla att frverkande kan ske av hjlpmedel fr och vinning av nmnda brott. Enligt protokollet ska medlemsstaterna kriminalisera penningtvtt, ssom begreppet definieras i penningtvttsdirektivet (se ovan), nr det rr vinning av bedrgeri, tminstone i allvarliga fall, samt vinning av aktiv och passiv korruption.

Sverige har genomfrt bedrgerikonventionen och de tre protokollen, vilket ledde till vissa lagndringar (prop. 1998/99:32 och 2000/01:133). ndringarna innebar bl.a. kriminalisering av subventionsmissbruk, vissa ndringar nr det gller mutbrott och bestickning, liksom straffansvar fr frsk, frberedelse och stmpling till grovt hleri och grovt penning-hleri.

13 KONVENTION av den 26 juli 1995 som utarbetats p grundval av artikel K.3 i frdraget om Europeiska unionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. 14 PROTOKOLL av den 27 september 1996 som upprttats p grundval av artikel K 3 i Frdraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskap-ernas finansiella intressen. 15 Rdets akt av den 29 november 1996 om upprttande p grundval av artikel K 3 i Fr-draget om Europeiska unionen av protokollet om frhandsavgrande av Europeiska gemen-skapernas domstol angende tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemen-skapernas finansiella intressen. 16 ANDRA PROTOKOLLET av den 19 juni 1997 som utarbetats p grundval av artikel K 3 i Frdraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskap-ernas finansiella intressen.

35

Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen ett frslag till direktiv om bekmpning genom straffrttsliga bestmmelser av bedrgerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen [KOM 2012 (363) slutlig] vilket fresls erstta bedrgerikonventionen och dess tre protokoll. Fr-slaget innehller regler om bl.a. brottsdefinitioner om bedrgerier som riktar sig mot EU:s budget bde nr det gller utgifts- och inkomstsidan, brottsdefinitioner om bedrgerirelaterad brottslighet ssom penningtvtt, korruption och frskingring, minimiregler om pfljder, ansvar och sank-tioner fr juridiska personer, samt jurisdiktion och preskription. Frhand-lingarna inom rdet inleddes under hsten 2012 och en verenskommelse om en allmn inriktning trffades vid rdet fr rttsliga och inrikes frgor i juni 2013 men direktivet har nnu inte antagits.

Aviserat straffrttsligt direktiv om penningtvtt

EU-kommissionen har i olika sammanhang uttalat att den avser att pre-sentera ett straffrttsligt direktiv om penningtvtt under innevarande man-datperiod som lper ut den 31 oktober 2014.

5 Nuvarande reglering

5.1 Straffrttslig reglering

5.1.1 Medverkan och efterfljande delaktighet

Penningtvtt innebr att ngon vidtar tgrder med egendom som har samband med ett brott som r fullbordat. Om tgrderna vidtas innan det brott som gett upphov till den ekonomiska vinningen, det s.k. frbrottet, har fullbordats, kan det i stllet vara frga om straffbar medverkan till fr-brottet. I medverkansbestmmelsen i 23 kap. 4 brottsbalken finns en gene-rell reglering av de fall d frmjande av brott kan medfra straffansvar.

Fr frmjande som sker efter det att brottet r avslutat, s.k. efterfljande delaktighet, saknas dremot en generell reglering. Olika fall av sdan del-aktighet r i stllet straffbelagda enligt srskilda regler. Till dem hr straff-bestmmelserna om hleri och hlerifrseelse, penninghleri och penning-hlerifrseelse samt skyddande av brottsling. ven i specialstraffrtten finns bestmmelser om straff fr efterfljande delaktighet. Sledes r enligt 1 5 narkotikastrafflagen (1968:64) frvaring och befordran av vederlag fr narkotika straffbart som narkotikabrott frutsatt att frfarandet r gnat att frmja narkotikahandel. Detta gller ven om vederlaget avser redan full-bordat narkotikabrott (prop. 1982/83:141 s. 23 f.). Liknande straffbe-stmmelser finns fr viss befattning med egendom som varit freml fr smuggling eller tullbrott (olovlig befattning med smuggelgods, 12 lagen [2000:1225] om straff fr smuggling) liksom med olovligen tillverkad sprit eller spritdrycker (11 kap. 1 2 alkohollagen [2010:1622]).

Straffansvaret fr vad som i dagligt tal benmns penningtvtt regleras i 9 kap. 6 a och 7 a brottsbalken. Brottsrubriceringen r penninghleri och penninghlerifrseelse. Bestmmelserna verlappar i viss mn dem om hleri och hlerifrseelse i 9 kap. 6 och 7 brottsbalken. En grning kan

36

allts uppfylla rekvisiten fr svl hleri (sak- eller vinningshleri) som penninghleri. Penningtvttsfrfaranden kan i vissa fall dessutom upp-fylla rekvisiten fr skyddande av brottsling enligt 17 kap. 11 brottsbal-ken (prop. 1990/91:19 s. 55). Denna bestmmelse tar inte specifikt sikte p att hjlpa en brottsling att dlja brottsutbytet men kan i vissa fall till-lmpas p den som, utan otillbrlig vinning fr egen del, frvarar eller dljer annans brottsliga frvrv. Om frutsttningarna fr ansvar fr h-leri eller penninghleri r uppfyllda ska normalt endast dmas fr det brottet. Om hlaren, dremot gjort mer n tagit befattning med brottsut-bytet, t.ex. gmt tjuven eller hjlpt denne att undkomma, kan det finnas anledning att dma i konkurrens fr bda brotten.

5.1.2 Penninghleri

Straffansvar fr penningtvttstgrder infrdes den 1 juli 1991 genom tillgg av tv nya punkter i hleriparagrafen (prop. 1990/91:127, bet. 1990/91:JuU32, rskr. 1990/91:323). Utvidgningen gjordes fr att Sverige skulle uppfylla sina taganden enligt narkotikabrottskonventionen (se avsnitt 4.4.1). Bestmmelserna fick en generell utformning s att inte en-dast narkotikabrott utan varje frbrott som innefattar frvrv frn ngon omfattas. Den 1 juli 1999 frdes dessa bestmmelser ofrndrade ver till en ny straffbestmmelse om penninghleri (prop. 1998/99:19, bet. 1998/99:JuU8, rskr. 1998/99:134). Samtidigt utvidgades straffansvaret till att omfatta ven den som bistr med att dlja att annan har berikat sig genom brottslig grning p annat stt n genom frvrv.

Som penninghleri bestraffas att otillbrligen frmja mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom som hrrr frn brottsligt frvrv eller vrdet av sdan egendom (9 kap. 6 a frsta stycket 1 BrB). kla-garen mste kunna styrka en koppling mellan egendomen och den ur-sprungliga brottsligheten. Fr straffansvar krvs vidare att grningen i det enskilda fallet frmjat ngon annans mjligheter att tillgodogra sig egendomen eller dess vrde. Det straffbara omrdet begrnsas av att frmjandet ska ha varit otillbrligt, vilket innebr att normala vardags-transaktioner inte omfattas av bestmmelsen. Det krvs inte att grnings-mannen har tagit befattning med egendomen utan varje typ av frfarande som bidragit till att ngon kunnat tillgodogra sig vad som hrrr frn brott kan leda till ansvar under frutsttning att frmjandet r otillbrligt. Grningsmannen mste ha uppst till att egendomen hrrrde frn brott och vara medveten om att handlandet vid en objektiv bedmning fram-str som otillbrligt (prop. 1990/91:127 s. 5255).

Som penninghleri bestraffas ven medverkan till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv, om medverkan sker med uppst att dlja egendomens ursprung (9 kap. 6 a frsta stycket 2 BrB). Hgsta domstolen har uttalat att punkt 2 i princip r en kvalificerad form av punkt 1; de frfaranden som omfattas av andra punkten omfattas allts normalt ven av frsta punkten (NJA 2006 s. 103). Bestmmelsen tar sikte p frfaranden som typiskt sett gr ut p att underltta fr ngon att dlja att viss egendom hrrr frn brott. Till skillnad frn vad som gller enligt frsta punkten krvs drmed inte att grningen i det enskilda fallet har frmjat mjlig-

37

heterna fr ngon att tillgodogra sig den brottsligt frvrvade egendom-en eller dess vrde. Inte heller krvs att grningen varit otillbrlig. Dr-emot krvs, till skillnad frn vad som gller enligt punkt 1, att grnings-mannen haft ett verskjutande uppst, nmligen att dlja egendomens ur-sprung (prop. 1990/91:127 s. 5556).

Gemensamt fr de straffbelagda grningarna i paragrafens frsta stycke r att de frutstter att den egendom som handlandet avser hrrr frn brottsligt frvrv. Exempel p brottsliga frvrv r en inkomst frn fr-sljning av narkotika eller stldgods eller frn koppleri eller illegal spel-verksamhet, liksom vederlag fr brott. Ett belopp som undandragits be-skattning kan dremot inte anses frvrvat och omfattas drmed inte av bestmmelsen (se i stllet nedan om 9 kap. 6 a andra stycket BrB). Eftersom egendomen i frga ska hrrra frn ett brottsligt frvrv r det inte enbart det konkreta brottsutbytet utan ven egendom som har trtt i stllet fr utbytet som det r straffbart att ta befattning med, ven om egendomen fortfarande mste kunna hrledas till frbrottet. I fr-arbetena anges att bestmmelsen i och fr sig kan tillmpas p flera led i en kedja av olika personer, men att det i praktiken sannolikt endast br vara frfaranden i ngot eller ngra led som kan omfattas eftersom det normalt inte gr att flja kedjan lngre tillbaka eller att klarlgga uppst (prop. 1990/91:127 s. 52). Enligt frsta punkten, men inte andra, kan inte bara egendom som hrrr frn brottsligt frvrv utan ven vrdet av s-dan egendom vara freml fr penninghleri. Vad denna skillnad mellan frsta och andra punkten innebr framgr inte av frarbetena.

I paragrafens andra stycke finns en bestmmelse som innebr att ven den som otillbrligen medverkar till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom drar sig ansvar fr penning-hleri, om tgrden r gnad att dlja att annan har berikat sig genom brottslig grning. Bestmmelsen r subsidir till frsta stycket. Den tar sikte p dljandet av egendom som den som begtt frbrottet olovligen behllit. Det r allts inte frga om ett brottsligt frvrv. Enligt frarbe-tena r det frga om tgrder som vidtas fr att dlja eller ge en god-tagbar frklaring till varfr en person som har begtt t.ex. skatte- eller tullbrott disponerar strre belopp n hans eller hennes redovisade in-komst utvisar. Fr att ansvar fr penninghleri ska kunna aktualiseras mste frbrottet vara fullbordat. Nr det gller skattebrott mste dess-utom effekten av brottet ha intrtt. Frst nr skattebrottet har lett till en fr lg debitering av skatt kan den skattskyldige sgas ha berikat sig (prop. 1998/99:19 s. 71).

tgrder som vidtas av den som har begtt frbrottet i syfte att till-godogra sig vinningen (sjlvtvtt) omfattas inte av paragrafens frsta punkt. Dr anges uttryckligen att frmjandet ska avse annans mjligheter att tillgodogra sig egendomen. Detsamma gller ven paragrafens andra stycke dr det anges att dljandet ska avse att annan har berikat sig ge-nom brottslig grning. I den andra punkten i frsta stycket r i stllet det brottsliga handlandet beskrivet som en medverkan till vissa angivna handlingar med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv. Lagtexten utesluter allts inte en tolkning som innebr att den som begtt frbrottet kan stllas till ansvar ven fr sin medverkan vid penninghlerigrning-en, men bestmmelsen har tolkats s att ansvar fr penninghleri r ute-slutet fr den som begtt frbrottet.

38

Straffskalan fr penninghleri av normalgraden r fngelse i hgst tv r. Om brottet r grovt r straffet fngelse lgst sex mnader och hgst sex r. Vid bedmningen av om brottet r grovt br beaktas vilka vrden grningen avsett, om de brottsliga tgrderna har satts i system eller om de har vidtagits inom ramen fr en omfattande ekonomisk verksamhet (prop. 1990/91:127 s. 56 och prop. 1998/99:19 s. 71 f.).

Om brott enligt 6 a r att anse som ringa ska enligt frsta stycket i 7 a i stllet dmas fr penninghlerifrseelse. Straffet r bter eller fngelse i hgst sex mnader. I andra stycket anges att den kan bestraffas fr penninghlerifrseelse som inte insg men hade sklig anledning att anta att brott frelg, alternativt att annan berikat sig genom brottslig gr-ning.

Frsk, frberedelse och stmpling till grovt penninghleri r straffbara enligt 9 kap. 11 brottsbalken.

Konkurrenssituationer

Som nmnts inledningsvis verlappar flera straffbestmmelser varandra p s stt att en och samma grning kan uppfylla rekvisiten enligt tv eller flera olika straffbestmmelser, men grningen br i allmnhet betraktas som endast ett brott. I frarbetena har lmnats riktlinjer fr hur sdana konkurrenssituationer br bedmas nr olika paragrafer r tillmpliga. Om en grning uppfyller rekvisiten fr svl penninghleri som hleri har angetts att domstolen br dma till ansvar fr hleri (prop. 1998/99:19 s. 70). Vidare konkurrerar svl hleri som penninghleri ut skyddande av brottsling (prop. 1990/91:127 s. 55).

ven bestmmelserna i punkt 1 och punkt 2 i frsta stycket i 9 kap. 6 a verlappar varandra. En grning kan drfr uppfylla rekvisiten i b-da punkterna. Hgsta domstolen har ansett att det inte finns anledning att uppfatta de olika punkterna som skilda brottstyper som ska prvas i viss ordning eller som behver anges i domslutet (NJA 2006 s. 103). En gr-ning br drfr, ven om den uppfyller rekvisiten i bda punkterna, be-dmas som endast ett brott.

5.1.3 Hleri

Hleri frekommer i tre huvudformer: sakhleri, vinningshleri och for-dringshleri, dvs. att genom krav, verltelse eller p annat liknande stt hvda genom brott tillkommen fordran (9 kap. 6 BrB). Sak- och vinnings-hleri tcker delvis samma frfaranden som penninghleri och beskrivs drfr i det fljande.

Sakhleri innebr att ngon tar befattning med ngot som r frnhnt annan genom brott p ett stt som r gnat att frsvra ett terstllande. Med ngot avses ett individuellt bestmt freml, med andra ord ett fysiskt freml. Sakhleri kan avse pengar i form av sedlar eller mynt om det r frga om samma sedlar eller mynt som har frnhnts ngon genom frbrottet. Dremot omfattar sakhleri inte ett ideellt belopp eller en immateriell rttighet, eller ett freml som har ersatt det ursprungligen frnhnda.

Fr ansvar fr sakhleri krvs att ngot r frnhnt annan genom brott. Det r inte ndvndigt att faststlla genom vilket brott saken har

39

frnhnts annan. Det r tillrckligt att det r utrett att ett brott, som inne-br ett frnhndande av egendom, har fregtt hlerigrningen (prop. 1979/80:66 s. 129, se ven s. 13). Enligt frarbetena r det inte endast stld som kan utgra frbrott till sakhleri utan ven bl.a. bedrgeri, ut-pressning, ocker och frskingring (NJA II 1942 s. 406). Det finns inte ngot krav p att frbrottet ska ha begtts i Sverige (prop. 1995/96:49 s. 15).

ven den som begr frbrottet kan gra sig skyldig till sakhleri av-seende brottsobjektet. Det finns sledes inte ngot hinder mot att en miss-tnkt tjuv kan dmas fr hleri av det stulna om han eller hon inte kan verbevisas om stlden. Men om tjuven kan dmas fr stld dms normalt enbart fr denna, inte ocks fr hleri, d hleriet anses utgra en medbe-straffad efterfljande handling till frbrottet.

Sjlva hlerigrningen bestr i att grningsmannen tar befattning med ett freml p ett stt som r gnat att frsvra dess terstllande.

Ett specialfall av sakhleri r nringshleri, vilket regleras i paragraf-ens andra stycke. Nr det gller nringshleri krvs inte att kopplingen till frbrottet r styrkt utan det rcker att fremlet fr grningen skligen kan antas vara frnhnt annan genom brott. Det som straffbe-lggs vid nringshleri r sledes det klandervrda risktagandet som be-str i att ta befattning med egendom som p goda grunder kan misstnkas utgra stldgods. Det r endast befattning genom frvrv eller mottag-ande som r straffbar som nringshleri. ven nr det gller nrings-hleri krvs att befattningen sker p ett stt som r gnat att frsvra ett terstllande. Straffansvar frutstter vidare att befattningen har gt rum i utvning av en nringsverksamhet, som ett led i en verksamhet som be-drivs vanemssigt eller annars i strre omfattning. Vid bedmningen av om ngot skligen kan antas vara frnhnt annan genom brott r frhll-andena vid mottagandet eller frvrvet avgrande. I frarbetena anges att omstndigheter att beakta r bl.a. egendomens art, mngd och utseende, arten av frvrvarens eller mottagarens verksamhet, men ven annat, t.ex. den verlmnandes frhllanden (prop. 1979/80:66 s. 132).

Med vinningshleri avses att ngon bereder sig otillbrlig vinning av annans brottsliga frvrv. Kretsen av frbrott fr vinningshleri r strre n fr sakhleri. Som brottsligt frvrv rknas varje fregende brott som medfrt frvrv fr grningsmannen. Drmed kan t.ex. belopp frvrv-ade genom frsljning av smuggelgods, olovlig spritfrsljning, tagande av muta, koppleriverksamhet vara freml fr vinningshleri. Frvrvet mste inte ske just genom att brottet begs, utan det r tillrckligt att fr-vrvet har sitt upphov i ett brott. Det innebr att ven betalning (veder-lag) fr att ngon utfrt brott kan vara ett brottsligt frvrv (NJA 2005 s. 833).

Till skillnad frn vad som gller vid sakhleri r det inte enbart just den egendom som varit freml fr det brottsliga frvrvet som kan vara objekt fr vinningshleri. ven sdant som trtt i stllet fr egendomen som frnhnts annan eller p annat stt frvrvats genom brott kan vara freml fr vinningshleri.

Fr ansvar fordras att grningsmannen bereder sig sjlv vinning av ngon annans brottsliga frvrv och denna vinning ska vara otillbrlig. Det mste freligga ett orsakssamband mellan vinningen och det freg-ende brottsliga frvrvet (NJA II 1942 s. 408). Att vinningen ska vara

40

otillbrlig innebr en betydande begrnsning av det kriminaliserade om-rdet. Transaktioner som sker till normalpris och med normal vinst faller drfr utanfr det straffbara omrdet. Dremot r det straffbart att dra nytta av ngon annans brottsliga frvrv genom att t.ex. betinga sig underpris vid kp av brottsobjektet.

Straffskalan fr hleri och hlerifrseelse r densamma som fr penning-hleri och penninghlerifrseelse. Sledes r straffet fr hleri av normal-graden fngelse i hgst tv r. Om brottet r grovt r straffet fngelse lgst sex mnader och hgst sex r. Om brott enligt 6 r att anse som ringa ska enligt frsta stycket i 7 i stllet dmas fr hlerifrseelse. Straffet r bter eller fngelse i hgst sex mnader. I andra stycket anges att den kan bestraffas fr penninghlerifrseelse som utan att omfattas av ansvar enligt 6 andra stycket frvrvar eller tar emot ngot som skligen kan antas vara frnhnt annan genom brott, som inte insg men hade sklig anledning att anta att brott frelg, eller som medverkat vid det brott varigenom egendomen frnhnts annan och inte insg men hade sklig anledning att anta att brott frvades.

Frsk, frberedelse och stmpling till grovt hleri r straffbart enligt 9 kap. 11 brottsbalken.

5.1.4 Straff fr penningtvttstgrder enligt andra bestmmelser

Penningtvttstgrder kan, som framgtt ovan, under vissa frutsttning-ar bestraffas som skyddande av brottsling (17 kap. 11 BrB) eller enligt bestmmelserna i narkotikastrafflagen (1968:64). Ansvar kan ocks komma i frga enligt lagen (1985:354) om frbud mot juridiskt eller eko-nomiskt bitrde i vissa fall.

Om ngon dljer den som frvat brott, hjlper honom eller henne att undkomma, undanrjer bevis om brottet eller p annat dylikt stt motver-kar att det uppdagas eller beivras dms, med undantag fr ringa fall, fr skyddande av brottsling. Det r svl dljande av brottslingen som dl-jande av annans brottslighet som bestraffas. Som dljande av brottsling anses att dlja ngon, att hjlpa ngon att undkomma eller att p annat dylikt stt motverka att det uppdagas att ngon begtt brott eller flls till ansvar.

Straffet fr skyddande av brottsling r bter eller fngelse i hgst ett r. Fr brott som bedms som grovt r straffet fngelse, lgst sex mnader och hgst fyra r.

ven den som inte insg men hade sklig anledning att anta att den andre var brottslin

Documents

regeringen_2014-02-10_penningtvatt