Infrastruktur i landskapetRåd för landskapsanalys

Infrastruktur i landskapet Publikationsnummer 2011:103ISBN 978-91-7467-172-8Utgivningsdatum: mars 2012Utgivare: TrafikverketKontaktperson: Marit MonteliusProjektledning: Ulrika Runblom och Anna LindellReferensgrupp: Malin Anderson, Anna Lindell, Ulrika Runblom, Karin Schibbye, Anders Sjölund, Torbjörn Suneson. Synpunkter har också lämnats av Eva-Lisa Anderson och Johnny Hedman.Författare: Bengt SchibbyeOmslagsbild: Bengt SchibbyeProduktion: Karin Wennermark, journalisterna.com

FörordAtt planera för, bygga och förvalta infrastruktur till nytta för sam-hället och dess utveckling förutsätter kunskap om landskapet. Kunskapen bidrar till en bättre lokalisering, utformning och drift av våra anläggningar och utgör grund för en effektiv och kreativ planeringsprocess.

Trafikverket utvecklar metoder och systematik som fångar land-skapets kvaliteter och möjligheter och undviker ett fragmentiserat sektorsperspektiv. Landskapsanalysen har visat sig vara ett viktigt verktyg för att skaffa sig en helhetsbild av landskapets huvudsak-liga innehåll – dess karaktär, funktioner och värden.

Beskrivningar och analyser ska matcha de frågor som ställs i de olika skedena av planering, byggande och drift av infrastrukturen. Rapporten ”råd för landskapsanalys” är ett stöd i det arbetet.

Torbjörn Suneson, chef Strategisk utvecklingStefan Engdahl, chef verksamhetsområde Investering

Läsanvisning

Råden i den här skriften är avsedda att kunna användas både för storskaliga land-skapsanalyser inför nybyggnadsprojekt och avgrän sade analyser inför smärre för-ändringar. Metodiken är likartad i såväl tätorter och städer som på landsbygden. Ofta kallas analyser i tätortssammanhang för stads- eller ortsanalyser.

Detta är inte en presentation av en metod för landskapsanalys, utan en genom-gång av vad som bör ingå i en landskapsanalys för infrastruktursektorn samt råd till den som ska leda och/eller utföra arbetet.

Skriften vänder sig till Trafikverkets projektledare och specialister, konsultens uppdragsledare och utförare av landskapsanalysarbetet samt till övriga natur- och kulturmiljöspecialister, landskapsarkitekter, miljöutredare och samhällsplanerare.

Beroende på ditt verksamhetsområde eller på den fråga som ska besvaras är olika delar av skriften centrala.

• Om du vill veta mer om vad en landskapsanalys kan tillföra projektet: läs kapitel 1. Inledning.

• Om du vill få en överblick över hur arbetet med landskapsanalys går till: läs kapitel 2. Översikt.

• Om du vill veta hur du ska driva ett projekt med landskapsanalys: läs kapitel 3. Råd till projektledaren.

• Om du ska utföra en landskapsanalys: läs kapitel 4. Råd till konsulten.

InnehållFörord  ............................................................................................................................. 3

1 Inledning

1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 71.2 Vad är ett landskap? .......................................................................................  81.3 Varför landskapsanalys? ................................................................................  81.4 Exempel på landskapsanalyser ....................................................................  9

2 Översikt

2.1 Centrala begrepp .............................................................................................  112.2 Innehållet i en landskapsanalys ..................................................................  132.3 Formerna för arbetet är viktiga ...................................................................  15

3 Att driva ett projekt med landskapsanalys – råd till projektledaren

3.1 Planering ......................................................................................................... 163.2 Upphandling .................................................................................................... 183.3 Dialog och medverkan .................................................................................. 193.4 Genomförande av landskapsanalysen ......................................................  203.5 Exempel på genomförda landskapsanalyser ..........................................  22

4 Att genomföra en landskapsanalys – råd till konsulten

4.1 Förberedelser .................................................................................................  244.2 Momenten i en landskapsanalys ...............................................................  25

5 Metodexempel

5.1 Områdesanalyser ..........................................................................................  285.2 Tematiska analyser ......................................................................................  28

6 Litteraturförteckning .......................................................................................  30

”Vi kan lokalisera smartare, bygga smartare, ta bättre hand om resurser och möjligheter om vi har en bra landskapsanalys.

Projektledare

7

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Landskapsanalys är en systematisk kartläggning av ett avgränsat områdes (en plats, ett förstudieområdes, ett driftområdes) karaktär, värden, känslighet och potential. Det är ett samlingsnamn för ett stort antal verktyg som används för att beskriva och analysera landskapet. Genom att samla in och analysera relevanta uppgifter om landskapets innehåll, uppbyggnad och utveckling kan landskapsanalysen bidra till en lämplig lokalisering och utformning av – exempelvis – infrastruktur. Dessutom kan den ge underlag för hållbar skötsel av anläggningar.

Under de senaste decennierna har kunskapen om infrastrukturens roll i utveck-lingen av ett hållbart samhälle ökat väsentligt. Därför har också behovet av en sam-lad, tvärsektoriell förståelse av landskapets karaktär och värden ökat. Den europe-iska landskapskonventionen – som nyligen ratificerades av Sverige – fokuserar i hög grad på just detta: hur ska vi förvalta och förändra landskapet så att dess värden består och helst ökar?

En landskapsanalys ska följa infrastrukturplaneringens olika skeden och succes-sivt få ökad detaljeringsgrad. Den ska vara riktad, det vill säga arbetet ska inriktas mot den åtgärd som är aktuell och hur landskapet kan utgöra en resurs alternativt hinder för projektet – inte vara en allmän omgivningsbeskrivning. Det är åtgärdens storlek, karaktär och inverkan som ska styra inriktningen av beskrivningar och ana-lys.

”Flyghöjden”, eller skalan, avgör vad man ser. En översiktlig bild ger sammanhang, men inte så mycket detaljkunskap. Zoomar man in detaljer är det lätt att missa viktiga samband mellan delarna. Det är uppgiften – vad är det som ska göras? – som ska styra kartläggningen. Foto: Eva-Lisa Anderson

8

”Med en landskaps-analys får jag tidigt reda på fallgropar: det kan vara höga kostnader, eller känsliga områden som är konfliktfyllda. Samtidigt kan jag se hur jag kan ta tillvara värden. Och det underlättar sam-råden, processen.

Projektchef

Strategisk planering Förstudie Utredning Arbets-/ järnvägsplan

Möjlighet att påverka planerad åtgärd

Kunskap om landskapet

Möjligheten att påverka är störst i början, men inte kunskapen. Ju tidigare i processen man skaffar sig kunskap om landskapets egenskaper och värden, desto större är utsikterna att åstadkomma goda lösningar.

1.2 Vad är ett landskap?

Begreppet ”landskap” används på många olika sätt. Det används för ett bestämt geo-grafiskt avgränsat område (Dalarna, Skåne osv) och även som en metafor: våra inre landskap, politiskt landskap osv.

I denna rapport är begreppet knutet till ett konkret geografiskt område – det som berörs av de åtgärder som planeras. I den europeiska landskapskonventionen (ELC)används följande definition: Landskap är ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan na-turliga och/eller mänskliga faktorer” (vår kursivering). Det handlar således både om landskapet rent fysiskt och om hur vi uppfattar det. Förenklat uttryckt kan man säga att land blir landskap när vi människor tar det i anspråk, uppfattar och upple-ver det.

1.3 Varför landskapsanalys?

Alla åtgärder och förändringar som vidtas påverkar och präglas av det omgivande landskapet. Landskapsanalysen ger en helhetsbild av landskapets huvudsakliga in-ne håll, dess karaktär, egenskaper och värden. Här kan funktionella, visuella och meningsbärande aspekter analyseras integrerat med landskapsekologi och kultur-historia.

Landskapsanalysens viktigaste uppgift är att bidra till bättre lokalisering, utform-ning och utförande av infrastrukturåtgärder. Därför ska den utgöra ett grunddo-kument för den ordinarie planerings- och projekteringsprocessen – ungefär som grundkartan och terrängmodellen. Den är också ett av flera betydelsefulla underlag för MKB-processen och bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för landskapet.

Genom att tidigt skaffa sig kunskap om det berörda området ökar man möjlig-heten att åstadkomma goda lösningar som ger en mindre konfliktfylld (och där-med enklare) planeringsprocess. Det leder ofta till mer kostnadseffektiva lösningar. Kunskapen om landskapet är viktig för att bedöma risker för skred och ras, över-svämning och andra faktorer som i hög grad styr såväl kostnader som robustheten i anläggningarna. Landskapsanalys gör det möjligt att identifiera nyckelfrågor tidigt, vilket är viktigt för framdriften av projektet.

De människor som berörs och de organisationer som har intressen på platsen bör i ELC:s anda också bjudas in att delta i landskapsanalysen. Här finns möjligheter till dialog och ömsesidigt lärande! Landskapsanalysen fungerar som en arena där man tillsammans kan fördjupa kunskaperna om landskapets sociala och ekologiska funktioner och resurser för utveckling.

Det är också ett sätt att samla olika kompetenser som alla arbetar med ”terränglå-dan” eller projektets fysiska uttryck: projektörer, natur- och kulturmiljöspecialister, landskapsarkitekter, geotekniker med flera. Landskapsanalysen kan användas för att skapa en gemensam bild av förutsättningar, möjligheter och svårigheter i pro-jektet.

9

1.4 Exempel på landskapsanalyser som haft betydelse för slutsatser och förslag i berörda projekt

I förstudien för ny höghastighetsjärnväg mellan Borås och Linköping gjordes en landskapsanalys som gav alla inblandade en gemensam bild av landskapets karaktär, kvaliteter och begränsningar. Det underlättade i hög grad arbetet med att välja och avgränsa område för fortsatta studier.

Förstudie Götalandsbanan

Ett stadsexempel: Helsingborg

I stadsmiljöer kan samma metodik användas. I Helsingborg gjordes en DIVE-analys (se metodavsnit-tet) för att kunna diskutera hur områdets kulturhistoriska innehåll och struktur skulle kunna utgöra en resurs för den framtida utvecklingen.

10

Rv 50, kulturmiljöanalys som del av vägutredningEfter ett djuplodande arbete med att gemensamt söka förstå och beskriva landskapets karaktär, historiska utveck-ling och värden kunde de olika parterna enas om vilken lokalisering som var bäst i detta konfliktfyllda projekt. Landskapsanalysen var ett väsentligt underlag för att kunna gå vidare med en ny vägutredning och hitta lämplig korridor.

E 4 Grimsmark–Broänge, landskapsanalys i förstudien

Rastplats

Mjölkstenen

Rastplats

Sandrarotet

Området karaktäriseras av Ljusvattnets sjö med kring- liggande bebyggelse och täta skogsområden väster om E 4.

Svagt böljande skogsland-skap med insprängda skiften.

Svagt kuperat odlingsland-skap omgärdat av bland-skogsbevuxna höjdpartier.

Vägen går i ett svagt böljande landskap med tät tall- och granskog med inslag av björk på ömse sidor om vägen.

Öppet odlingslandskap med små träddungar och Önnesmarksträsket.

E 4 går på en höjd, med stigning från Mångbyn norrut, passage över Hökberget och går nedåt mot Önnesmark. Vägen omgärdas av tät tall- och granskog på båda sidor.

Svagt kuperat odlingsland-skap omgärdat av bland-skogsbevuxna höjdpartier.

Denna förstudie handlar om att förbättra trafiksäkerheten på en sträcka av E 4 i Västerbotten. Åtgär-derna kan handla om mitträcke, viss breddning och mindre ombyggnader. Landskapsanalysen begränsas här till att förklara relationen mellan vägen och omgivningen, och redovisa de rumsliga och visuella förhållandena – som ju också påverkar trafiksäkerheten. Den här kartan ger exempel på en enkel karaktärisering, utan värdering, på en del av sträckan. Värderingarna

– exempelvis natur- och kulturvärden – redovisas på andra kartor i förstudien.

11

”Vägen mellan världsarven” sträcker sig genom hela Norrbottens län, från kusten (Gammelstad) till fjällen (Laponia). På detta enkla sätt presenteras de huvud- sakliga landskapstyperna. Man kan ana

”trappan” från fjällvärlden, via det flacka inre av Lappland (de stora sjöarna), genom de forsiga delarna ned till det flacka kustlandet. Det är karaktärer som kan lyftas fram i skötseln av infrastruk-turen – även om ”flyghöjden” är stor.

2 ÖVERSIKTDen arbetsgång som presenteras här är gemensam för flera olika metoder att analy-sera landskap. En kortfattad introduktion till metoder ges i avsnitt 4, där det också finns länkar och hänvisningar till litteratur och exempel.

Landskapsanalysen omfattar kartläggning, tolkning och värdering av landskapet i relation till den planerade åtgärden. Arbetet kan göras enkelt och översiktligt eller djuplodande och detaljerat – det beror på i vilket skede analysen görs, vad den ska användas till och vad den ska ge svar på. Är det frågan om ett stort nybyggnadspro-jekt, en ombyggnad av en befintlig väg eller järnväg eller drift och underhåll?

När kunskapen om såväl projektet som landskapet ökar, dyker ofta nya frågor upp. Det leder till att kartläggningen, tolkningen och värderingen behöver kompletteras. Processen är helt enkelt inte så linjär som denna översikt ger sken av.

2.1 Centrala begrepp

LandskapskaraktärLandskapet är komplext och innehåller en rad faktorer, processer och relationer som sammantaget skapar den helhet som vi uppfattar och förhåller oss till – och påverkas av. Olika landskap har olika karaktärsdrag som gör att vi känner igen dem och kan skilja dem från varandra.

Landskapskaraktär är ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar området och skiljer det från omkringliggande landskap.

Vägledning för landskapsanalys, Direktoratet for naturforvaltning, Norge 2010

Landskapstyper och karaktärsområdenEn landskapstyp är en benämning på ett område som har en viss generell uppbygg-nad och därför kan förekomma på flera olika ställen, till exempel slättlandskap. Ett karaktärsområde är en unik del av landskapet med en egen identitet, historia och geografi. Dalboslätten i Dalsland är ett karaktärsområde – det är unikt. Landskaps-typer och karaktärsområden förekommer på olika skalnivåer, vilket är en viktig poäng: om det finns storskaliga landskapsanalyser kan de användas och detaljeras utan att man tappar sammanhanget.

12

SkalaI varje projekt är det viktigt att veta arbetets omfattning: hur stort är området som ska analyseras? Ju större område som ska täckas, desto lättare är det att ”drunkna” i detaljer. Därför är det viktigt att tänka igenom och pröva vilken skala som studien ska arbeta med. Det gäller att fånga landskapet som helhet, samtidigt som de detal-jer som är väsentliga för karaktären inte tappas bort. För att få en förståelse för de sammanhang och processer som pågår behöver ofta ett större område beskrivas än det som direkt kan komma att påverkas av den tänkta åtgärden.

Att hitta rätt skala för arbetet är en kontinuerlig och aktiv process, där arbetet måste bedrivas i olika skalor under olika faser.

Bakgrundsanalys och riktad analysEn bakgrundsanalys görs utan annat syfte än att berätta om landskapet. Motivet kan exempelvis vara att väcka intresse eller sprida kunskap. Analysen kan också vara kopplad till en planeringsprocess som kommunal översiktsplanering, och göras inn-an man känner till en förändring.

En riktad analys är tydligt inriktad mot en specifik förändring av landskapet, som underlag för lokalisering och utformning. Syftet är att analysera aspekter av vikt för planeringen, och arbetet görs i samband med projektet. De riktade analyserna kan arbeta med landskapet som en resurs för projektet: att kartera var de goda förutsätt-ningarna finns. Men de kan också arbeta med landskapet som en begränsning: var ska projektet inte lokaliseras?

En indelning av landskapsanalyser efter fokus i arbetet: en särskild aspekt eller hela landskapet. Karaktärsanalysen innefattar både natur- och kulturmiljö och visuella förhållanden.

LAndsKApsAnALys

Områdes-analyser

Syftar till att beskriva hela landskapet

Tematiska analyser

Syftar till att beskriva en delaspekt i landskapet

Karaktärs-analys

Andra metoder

Naturmiljö, landskaps-ekologiska

analyser

Övriga analyser

Visuella analyser

Kulturmiljö, historiska analyser

Områdesanalys och tematiska analyserLandskapsanalyser kan ha olika fokus. I områdesanalyser ligger fo-kus på landskapet som helhet, inte någon enskild aspekt eller tema. Hela undersökningsområdet delas in i områden som har olika ka-raktär. På så sätt kan man få en överblick och förklara hur exempel-vis geologi, markanvändning och bebyggelsestruktur samvarierar inom olika områden och därmed skapar en karaktär. Olika teman behandlas parallellt och hela tiden med fokus på helheten. Områ-desanalyser kan göras i olika skalor, från global ned till en relativt detaljerad skala.

Många gånger genomförs tematiska analyser, vars fokus är något specifikt tema. Det kan vara historiska analyser då man vill fördju-pa kunskaperna om hur människor nyttjat landskapet under olika tider och vilka spår vi ser av detta idag och vilka meningsbärande kulturhistoriska karaktärsdrag som kan vara viktiga för landskapets fortsatta utveckling. Ett annat vanligt tema är studier av naturmil-jön, hur landskapet fungerar ekologiskt, hur samband och rörelse-mönster ser ut och var vi har de värdefullaste biotoperna.

Ett tredje tema som ofta förekommer i landskapsanalyser är vi-suella analyser. Landskapets form, skala och struktur är viktiga as-pekter för att förstå hur dagens landskap är uppbyggt. Här förkla-ras också hur dessa former skapats. Naturgeografiska faktorer som berggrundshistorik, isavsmältning och landhöjning spelar stor roll.

Landskapets identitetLandskapsupplevelsen handlar om hur landskapet uppfattas, som en tredimensionell, rumslig helhet. Det är en interaktion mellan sinnliga intryck (syn, hörsel, lukt) och våra minnen och föreställ-ningar om, samt anknytning till, platsen. Den som bor och verkar i ett område har en annan typ av anknytning och uppfattning än den som färdas genom det. Genom att Sverige ratificerat den eu-ropeiska landskapskonventionen erkänns landskapets betydelse för landskapsanknuten identitet, dvs individens eller gruppens känsla av anknytning till landskapet.

13

2.2 Innehållet i en landskapsanalys

Landskapsanalysen är ett verktyg för att skaffa sig en helhetsbild av landskapets huvudsakliga innehåll – dess karaktär, funktioner och värden. Denna kunskap ska fungera i sitt sammanhang, vare sig det handlar om en storskalig nybyggnad, en mindre förbättringsåtgärd eller styrning av drift- och underhållsarbeten. Det inne-bär att innehållet med nödvändighet blir olika omfattande. De olika momenten be-skrivs noggrannare i avsnitt 3 och 4.

En landskapsanalys för infrastrukturprojekt bör minst innehålla:

• En kartläggning och beskrivning av områdets olika landskapstyper. Det ska ge svar på frågan: Hur är landskapet uppbyggt idag?

• En tolkning och fördjupning av beskrivningen: Varför ser det ut och fungerar som det gör? Resultatet blir en indelning i karaktärsområden och en förklaran-de text.

• En bedömning av vad detta innebär för infrastrukturprojektet. Det kan exem-pelvis vara en värdering av olika karaktärsområdens känslighet och potential för den planerade förändringen.

Beskrivning, tolkning och bedömning av karaktärsområdena utgör kärnan i arbetet, och utförs som en områdesanalys. Till denna kan man koppla tematiska analyser av olika aspekter som historisk utveckling, naturmiljö och visuella analyser.

Beskrivning och tolkningArbetet inleds med att kartlägga och beskriva de olika landskapstyperna i undersök-ningsområdet. Exempel på viktiga delfaktorer som används – och som ofta skiljer sig mellan olika landskapstyper – är topografi (om det är slätt, böljande, kuperat ...), skala och riktning, markanvändning (som skogs- eller jordbruksmark, bebyggelsens och infrastrukturens läge i landskapet) och hydrologi (förekomst av sjöar och vat-tendrag).

Tolkningen kräver oftast fördjupade studier och dialog med dem som använder området och olika specialister. Exempel på sådana studier ges på följande sidor. Ar-betet gör det möjligt att dela in området i karaktärsområden, och beskriver vad som är viktigt för landskapets karaktär och funktion och vilka särskiljande element eller delar som förekommer i de olika karaktärsområdena.

För den storskaliga infrastruktu-ren är ofta topografin en viktig faktor som påverkar såväl kostnader som konsekvenser i form av bankar, skärningar och relationer till omgivande terräng. Denna karta är en renodling av den topografiska informationen, och kan förklara sammanhang som inte syns på en vanlig karta. I norr syns Skellefteälvens mynning i Bottenhavet. Dal-gångar och riktningar framträder tydligt. Det är viktigt att kunna förenkla för att förklara!

14

Naturmiljön – ekologiska funktioner och sambandKarteringen av naturgivna faktorer ger en bild av de processer som skapat de grund-läggande landformerna, förutsättningarna för biologiskt liv och de ekologiska sam-manhangen. Karteringen görs i en skala som stämmer överens med projektets in-verkan på naturmiljön.

I förstudien för Götalandsbanan, delen Linköping–Borås, gjordes ett flertal GIS-analyser för att förstå och förklara den ekologiska infrastrukturen i området. Här en redovisning av skogliga värdetrak-ter, dvs områden med ovanligt stor biologisk mångfald. I en fördjup-ning kan man analysera funktio-nella samband (värdesystem) i landskapet

Kulturhistorisk utvecklingMänniskors sätt att nyttja marken över tid har präglat landskapet och förklarar landskapets mönster. Ibland kallas landskapet för ett historiskt arkiv, där man kan se historiska samband och strukturer – spår av tusentals år av bruk. Vissa landskap är ålderdomliga till sin karaktär och fungerar som ”tidsbrunnar”: man kan se och förstå hur människor brukade landskapet för hundratals år sedan. Men de flesta landskap har haft en kontinuerlig utveckling, ofta präglad av specifika naturförut-sättningar som en bördig dalgång med vattendrag som nyttjats för olika industriella ändamål.

Karaktäristiska drag i dessa landskap har oftast kulturhistoriska förklaringar. Väg-nätet är ofta mycket stabilt och vi färdas än idag på vägar som nyttjades för mycket länge sedan. Alla dessa spår av mänskligt bruk av landskapet, alla dessa berättelser som landskapet bär, är viktiga att beskriva och öka kunskapen om. Vår lokala his-toria är identitetsskapande, och man vinner mycket på att knyta an till denna. Sam-band som är otydliga eller osynliga kan stärkas, vilket stärker samhörighetskänslan och ökar legitimiteten för landskapsanalysen.

Stavlösa 1842. Då ännu en by i ”laga läge” i enlighet med solskiftets principer. Källa: Kultur-miljöanalys för rv 50, Vägverket 2001.

Stavlösa på 1950-talet. En storgård tillkommen genom upp- köp av flera bondhemman på 1800-talet.

15

2.3 Formerna för arbetet är viktiga

En landskapsanalys blir bäst om människor med olika kompetens och kunskap möts. Poängen med en karaktärisering är att den underlättar den gemensamma för-ståelsen för landskapet i relation till projektet/uppgiften. Arbetet fungerar inte om olika specialister var för sig skriver en rapport. Det gäller att hitta ett gemensamt språk! Landskapsanalysen kan vara en utgångspunkt, där medverkan av allmänhet, experter och politiker kan skapa en gemensam läroprocess och ett slutresultat med hög legitimitet.

Uppdelningen av arbetet i olika moment kan ge sken av att arbetet kan bedrivas linjärt, från en väldefinierad start till den slutliga rapporten och implementeringen av resultatet. Det är viktigt att förstå att det konkreta arbetet sällan bedrivs så. Ofta måste man i stället växla skala och fokus, ny kunskap gör att tidigare beskrivningar och analyser måste revideras. Denna växelverkan mellan olika moment är en vik-tig del av framdriften – även om den inte syns i ett förenklat schema som det som tecknas här.

Landskapsanalysen är på många sätt lämpad för att utgöra en bas i samråden med externa intressenter: boende, föreningar, kommuner, länsstyrelser och andra in-blandade. Det är lätt att skapa intresse kring landskapsbeskrivningar och -värde-ringar, och diskutera hur dessa kan utvecklas och förändras av projektet.

Landskapet representerar också på ett djupare plan en helhet och värden för bo-ende och verksamma i området. Genom olika medverkansprocesser och i samråden kan vi se till att det är deras landskap som beskrivs – dvs landskapet, så som det upp-fattas... som det står i den europeiska landskapskonventionen.

Diskussioner med kunniga ortsbor är en viktig del i arbetet. Landskapsanalysen engagerar – eftersom den redovisar de boendes egen hembygd. Foto: Per Åhgren.

”När projektet blir geografiskt får det en själ. ”Lagmansholm” är något annat än ”bro-byte längs Stambanan, km 397+939,5”. Då kan vi också prata med andra om det.”

Projektledare

16

3 ATT DRIVA ETT PROJEKT MED LANDSKAPSANALYS – råd till projektledaren

3.1 Planering (val av omfattning)

Val av omfattning, metodik och bemanning måste göras utifrån uppgiften som ska lösas. Den organisation och kompetens som krävs i ett stort nybyggnadsprojekt skil-jer sig givetvis från det som man har möjlighet att utnyttja i ett förstärkningsprojekt eller inför en planering av drift och underhåll.

Syftet ska också påverka avgränsningen av undersökningsområdet. Välj inte ett alltför litet undersökningsområde! Tänk på att åtgärden kan påverka samband och sammanhang långt utanför, exempelvis hydrologiska, ekologiska (djurs och växters möjligheter att röra sig eller spridas), kulturhistoriska eller upplevelsemässiga sam-manhang. För att förstå och förklara vad som är unikt, karaktäristiskt och/eller vär-defullt i ett landskap kan perspektivet också behöva vidgas. Även markanvändning som jord- och skogsbruk kan påverkas så att man ska välja större undersöknings-område.

Projektets läge är också viktigt att ta hänsyn till. Redan vid de inledande samtalen kring projektet kan man skaffa sig en bild av landskapets känslighet, potential och värden. I känsliga landskap och kontroversiella projekt krävs troligen mer omfat-tande arbete än i andra landskap. Det kan framför allt avgöra hur omfattande tema-tiska studier som man bör räkna med.

Vilken kunskap och kompetens behövs?Klara ut vad som krävs för att lösa uppgiften! Viktiga frågor är relationen mellan fackkunskap (expertbedömningar) och lokalkunskap (olika brukares kunskap), för-hållandet mellan extern och intern specialistkompetens och förhållandet mellan befintlig information och ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften.

Geografer, landskapsarkitekter, geologer, ekologer och kulturhistoriker är utbil-dade för att kunna tolka landskapet – men var och en utifrån sin synvinkel. Därför är det viktigt – framför allt i mer omfattande projekt – att ställa krav på ett multi-disciplinärt team. Poängen med en karaktärisering är den gemensamma uppfatt-ningen om och förståelsen av landskapet i relation till projektet/uppgiften. Den för-ståelsen kommer när man lär sig saker av varandra, inte bara i den egna fackgrup-pen utan också tillsammans med allmänhet, tekniker, projektörer och projektledare. Det är också den förståelsen som gör det kreativa arbetet möjligt. Det fungerar inte om var och en skriver en rapport för sig.

Med begränsade resurser kan detta vara ett problem, men då måste man ta hjälp av intern kompetens eller skapa former för medverkan som inte är så omfattande: ett seminarium, ett samråd etc.

Lokalkunskapen är i många fall lika viktig som fackkunskapen. De som lever i och brukar landskapet kan genom medverkan och dialog komplettera experternas analyser. Graden av medverkan från boende och verksamma kan variera, se mer om samråd.

I många trakter finns redan omfattande beskrivningar och analyser av landskapet; dess historiska utveckling, vetenskapligt värdefulla områden osv. Det kan vara nyt-tigt att skaffa sig en översikt av denna kunskapsmassa, för att slippa göra om arbete som kanske redan är utfört. Det kan vara så att vissa aspekter är väl belysta, medan andra saknas, vilket kan begränsa behovet av nya utredningar. Det är kanske mer en sammanställning och anpassning till projektets behov som behöver göras, förutom en komplettering av kunskapsluckorna.

”Allting landar i terränglådan. Land-skapsanalysen är en brygga mellan pro-jektering, gestaltning och MKB. Jag förstår vad som kan dyka upp, tekniskt och värdemässigt. Och i relation till övriga samhället – vi ska ju vara aktiva samhälls-utvecklare.

Projektledare

17

Vilka ska delta?I de flesta fall utförs arbetet av en konsult, eller snarare ett team av konsulter med olika kompetens beroende på vilken kunskap som krävs i analysarbetet. Inom Tra-fikverket finns specialister som kan hjälpa till i såväl upphandling som framdrift av projektet – även om de inte aktivt ska utföra själva landskapsanalysen.

I den egna projektorganisationen – beställarens såväl som konsultens – behövs ett engagemang från hela projektgruppen. Alla som sysslar med åtgärdernas fysiska lokalisering och utformning bör diskutera och bidra till landskapsanalysen – det är där man ser sammanhang, möjligheter och begränsningar i undersökningsområdet. I mötet mellan geotekniker, landskapsarkitekter, projektörer och byggare uppstår förståelse och ny kunskap vilket gör landskapsanalysen mer användbar.

Representanter för kommuner, län/regioner och olika statliga myndigheter kan också medverka och bidra med kunskap och synpunkter. Det är dock viktigt att klargöra rollfördelningen. Ett exempel är länsstyrelsens dubbla roller: å ena sidan att tillhandahålla kunskapsunderlag om förhållandena i länet och å andra sidan att bedöma projektet. Länsstyrelsens roll kan alltså växla under projektets gång. På kommunal nivå finns ofta planerare, ekologer, kulturhistoriker/antikvarier m fl som har väsentlig kunskap om undersökningsområdet. De statliga myndigheterna kan bidra med ett överordnat, storskaligt perspektiv och sätta in projektet i ett natio-nellt sammanhang – vilket ibland är mycket väsentligt.

På lokal nivå är det främst de som berörs som ska medverka. Skolan kan vara en

I infrastrukturplanering krockar ofta människans olika roller. Planerna framstår i olika ljus beroende på om de betraktas i ett kort- eller långsiktigt perspektiv. Samma individ svarar olika beroende på situation. Källa: Uddenberg, Nils 1995, citerad i VV publikation 2009:51 Foto: Mikhail Dudarev, Alexander Shalamov.

DEN RESANDE MäNNISKAN

… ser till egennytta… ser kortsiktigt

MäNNISKAN I LANDSKAPET

… ser till samhällsnytta… ser långsiktigt

Det är rätt att offra enbacken vid Olsnäs mot att jag får fem minuters kortare restid till jobbet.

Förbifarten är så viktig att den ska byggas även om den lokaliseras mycket nära eller på min fastighet.

Naturens balans är den bästa för människor, djur och växter och därför bör människorna inte störa denna balans.

Människorna har inte rätt att förstöra möjlig-heterna för växter och djur att överleva.

Att vistas i skog och mark gör mig avspänd och harmonisk.

Metoder och planeringspro-

cesser som kan hantera

konflikten Instämmer

Instämmer

Instämmer

Ja

nej

Ja

nej

18

bra kontakt, framför allt som barnens perspektiv ofta glöms bort. Hembygdsfören-ingar, frilufts-, natur- och miljöorganisationer kan också delta på olika sätt. I pro-jekt som berör urbana förhållanden är bostadsrätts- och hyresgästföreningar eller stadsdelsföreningar och olika sammanslutningar av lokala näringsidkare möjliga deltagare. På landsbygden kan det vara jakt- och fiskeorganisationer, samt LRF eller andra sammanslutningar av brukare.

Hur ska arbetet organiseras?När uppgiften är definierad, kunskapsbehovet klarlagt och deltagandet från olika konsulter, specialister, myndigheter och organisationer är tydliggjort, återstår att organisera arbetet. Det kan ske på olika ”arenor”: som en del i ett större eller mindre projekt, som ett separat projekt före en planeringsomgång, kopplat till en specifik frågeställning/deluppgift osv.

Landskapsanalysens viktigaste uppgift är att bidra till en bättre lokalisering och utformning, och därför ska den utgöra ett grunddokument för den ordinarie plane-rings- och projekteringsprocessen – ungefär som grundkartan och terrängmodel-len. Landskapsanalysen ger den tredimensionella terrängmodellen och den tvådi-mensionella grundkartan sitt faktiska innehåll av egenskaper, funktioner med mera. På så sätt kan arbetet utnyttjas redan innan man gjort några korridor- linje- eller utformningsstudier och finnas med som en grund för dessa.

I de flesta projekt ställs krav på MKB och gestaltningsprogram – två delar av pro-jekteringen vilka båda kräver en landskapsanalys som bas för sina bedömningar och förslag. Men om landskapsanalysen hanteras som enbart en del av MKB- och ge-staltningsarbetet kan det begränsa analysens möjlighet att påverka och bidra i pro-jektet som helhet.

Tänk igenom inte bara hur det konkreta arbetet ska organiseras, utan också hur det ska förankras. Ofta kan de styr- och referensgrupper som finns för hela projek-tet användas även för landskapsanalysen, men ibland kan det vara bra att involvera andra på ett mer aktivt sätt i arbetet (se nedan om samråd).

3.2 Upphandling

Idag är det sällsynt att landskapsanalysen handlas upp separat, i stället utgör den oftast en integrerad del i konsultupphandlingen för det planeringsskede som är ak-tuellt; förstudie, utredning eller arbetsplan/järnvägsplan. För att göra en bra upp-handling krävs att projektledaren tagit reda på väsentliga frågeställningar och vet något om hur landskapsanalysen ska kunna användas i planeringen/projekteringen:

• Ta hjälp av interna specialister för att diskutera syfte, omfattning, kompetens-behov och organisation. En väl formulerad och tydlig förfrågan ökar chansen att få ett bra resultat. Vilka aspekter är centrala i just detta projekt? Vilken expert-medverkan krävs? Hur ska undersökningsområdet avgränsas?

• Kräv ett arbetsprogram där konsulten redovisar hur man tänker organisera ar-betet, vilka som ska delta osv. Det blir som ett svar på beställarens förfrågan. Här ska finnas utrymme att klargöra det mervärde som en engagerad och krea-tiv konsult kan tillföra projektet.

• Kräv en riktad analys. Det innebär att arbetet ska vara inriktat på just det aktu-ella projektet – inte en allmän miljöbeskrivning.

• Vilka är de centrala frågorna som analysen ska ge svar på? Dessa frågor ska ha identifierats i planeringen av arbetet, och de bör framgå av uppdragsbeskriv-ningen.

• Kräv redovisning av hur det är tänkt att landskapsanalysen ska relatera till öv-riga delar i projektet. Beroende på i vilket skede projektet drivs kan det till

”I alla projekt är det fråga om optimering. En tydlig landskaps-analys är bra när vi måste väga olika faktorer mot varandra.

Planerare

19

Modellen har tagits fram av International Association for Public Participation (IAP2), som utgår från vilket inflytande allmänheten har på processen.

InformeraDetta är den minst involverande formen. Allmänheten förses med information i form av faktablad eller webbsidor. Syftet är att skapa förståelse för problem, möjligheter och lösningar.

KonsulteraAllmänheten ombeds komma med synpunkter, exempelvis genom offentliga möten eller i fokusgrupper. Alla hålls infor merade och får feedback på hur deras synpunkter tagits om hand. Detta är det vanliga i många projekt.

InvolveraDirekt arbete med allmänheten genom exempelvis workshops för att säkerställa att synpunkter och förväntningar blir inkluderade i de förslag som diskuteras. Feedback ges på vilken påverkan synpunkterna haft.

samarbetaAllmänheten blir en partner i arbetet från utvecklandet av förslag till valet av lösning. Allmänhetens råd följs i största möjliga mån. Samarbetet kan genomföras i form av exempel-vis medborgarråd eller delat beslutsfattande.

BemyndigaAtt låta allmänheten ta det slutliga beslutet genom medverkan i exempelvis juryer eller omröstningar.

3.3 Dialog och medverkan

Det finns inga formella krav på speciella samråd för landskapsanalysen. I stället ut-gör den ofta – tillsammans med en redogörelse för den tänkta åtgärden – en given utgångspunkt vid de ordinarie samråd som krävs enligt de lagar som styr infrastruk-turplaneringen.

Landskapsanalysen är i själva verket en självklar ”arena” för att diskutera projek-tet med berörd allmänhet eftersom de i dialogen kan bidra med sin kunskap i land-skapsanalysen. Landskapet har mening och representerar värden för befolkningen och är en betydelsefull resurs för lokal och regional utveckling. Det är därför viktigt att ta del av olika brukares kunskaper och värderingar. Väl genomförda dialoger kan vara en nyckel till effektiva planeringsprocesser.

Graden av medverkan kan variera. Faktarutan nedan visar en indelning utifrån allmänhetens inflytande över projektet.

exempel vara i samrådsprocessen, projekteringen, MKB och gestaltningspro-gram.

• Klargör kraven på medverkan i projekteringsmöten och samråd. Den eller de som har utfört landskapsanalysen ska vara med, dels för att kunna redogöra för samtliga om framdriften i analysen, dels för att ta in synpunkter från övriga. Om tematiska studier genomförs är det viktigt att medverkande experter också får redogöra för sina analyser inför hela gruppen, och delta i diskussionerna.

• Var tydlig med de tidsmässiga ramarna, och räkna in dem i tidsplanen. Var be-redd på att inhämtning av kartor och annat underlag tar tid, och att kunskapen gör störst nytta tidigt i projektet.

20

3.4 Genomförande av landskapsanalysen

• Kräv att du förstår! Om inte projektledare och andra ”mottagare” av landskaps-analysen förstår hur landskapet påverkar och påverkas av projektet kan man inte göra ställningstaganden utifrån den. Då är analysen för otydlig, och får be-gränsad nytta för projektet.

• Vilka förväntningar har de inblandade på landskapsanalysen? Klargör detta i projektgruppen när arbetet börjar. Då driver behovet arbetet framåt.

• Acceptera en viss period av spretighet – det är inte alltid lätt att hitta rätt från början.

I sin enklaste form är landskapsanalysen ett kort inspel av en specialist eller expert i en pågående planering för byggande eller drift av infrastruktur. De ska förklara landskapets uppbyggnad och karaktär på den nivå som behövs för det lilla projektet: vad är karaktäristiskt för just detta landskap? Berörs olika typer av landskap? Varför ser de ut som de gör – vilken kulturhistorisk utveckling speglas i och förklarar da-gens landskap? Hur fungerar detta landskap ekologiskt?

I större projekt är landskapsanalysen en viktig del av projektet och drivs av exper-tis inom de områden som omnämnts tidigare. Det är samma frågor som ska besva-ras, men det är ett mer komplicerat och omfattande arbete som krävs för att ”hitta frågorna och svaren”.

Helhet kontra djupEn av svårigheterna i arbetet är att avgöra skala och detaljeringsnivå. Många inblan-dade i landskapsanalyser hävdar att ”vi måste studera landskapet mer i detalj för att kunna bedöma helheten”. Det finns alltid mer att studera, mer kunskap att hämta! Då gäller det att backa till den grundläggande frågeställningen: vet jag tillräckligt om landskapet för att lösa min uppgift i detta skede av projektet?

I infrastrukturprojekt är svårigheten oftast att hitta rätt grad av generalisering – att förenkla utan att tappa väsentligt innehåll.

Det är framför allt ett dilemma i de tematiska studierna. Den riktade analysen kräver en annan typ av kunskap än den som många experter är vana att ta fram. Det vanliga är att de tematiska studierna görs för att hitta och avgränsa skyddsvärda ob-jekt och områden – men det är inte därför Trafikverket gör landskapsanalyser. Vi behöver identifiera och förstå betydelsefulla samband, strukturer och funktioner – och hur de åtgärder vi planerar kan påverka eller påverkas av dessa.

Landskapsanalyser i den långsiktiga planeringenDen långsiktiga planeringen innefattar många typer av åtgärder, och är inte begrän-sad till ett specifikt projekt eller landskap. Det är på den nivån som inriktningen av transportsystemets utveckling bestäms – och då är kunskaper om landskapet också viktiga. För att kunna ta hänsyn till landskapets funktioner och värden måste man förstå hur inte bara de stora, utan också de många små åtgärderna påverkar dessa. Här pågår metodutveckling för att hitta fungerande arbetssätt.

Landskapsanalys i förstudier, utredningar och arbetsplanerI förstudier, utredningar och arbetsplaner är landskapsanalysen en självklar del av arbetet. Genom att göra analysen tidigt i processen kan förstudieområdet begränsas på ett sätt som tillgodoser både en god lokalisering och anpassning till landskapet samt de tekniska och samhällsekonomiska krav som ställs. I det skedet är det viktigt att klarlägga övergripande samband och värden.

Samarbetet mellan olika kompetenser är viktigt. Karaktäriseringen och de tema-tiska analyserna bör genomföras i nära samarbete så att man är överens om avgräns-ning och detaljeringsgrad samt lämpliga skalor för inventering och redovisning. Alla värderingar och bedömningar bör också redovisas och diskuteras tvärsektoriellt.

”För att kunna hantera en fråga måste jag ha förståelse för den. Och i jobbet med landskapsanaly-sen får jag det. Det räcker inte med att varje sektor redovisar sina värdebe-skrivningar. Vi måste förstå varandras frågor.

Ekolog

21

De tekniska villkor som är styrande för projektet, exempelvis krav på utformning, radier, lutningar och bärighet, är viktiga att tydliggöra för dem som ska göra land-skapsanalysen. Det är när anläggningens tekniska krav ställs mot landskapets resur-ser och begränsningar vi kan vaska fram bra lösningar.

I förstudien handlar det ofta om att avgränsa områden som inte ska beröras av åt-gärden. Denna bortvalsprocess underlättas av en tydlig och heltäckande landskaps-analys – men på en översiktlig nivå. Det är oerhört lätt att förlora sig i detaljer och därmed inte få syn på övergripande sammanhang av stor betydelse.

I utredningen skiftas fokus till att välja korridorer/områden som är lämpliga för åtgärden: där den gör mest nytta och ger bästa måluppfyllelsen. Förstudiens land-skapsanalys utgör grunden, men här kan vissa fördjupningar och fler tematiska stu-dier behöva göras för att klargöra möjligheter och hinder.

I arbetsplaner används landskapsanalysen för att skapa gemensam förståelse för landskapet och projektet. Ofta kan studierna begränsas till den valda korridoren – de övergripande sammanhangen ska ha hanterats i tidigare skeden. De kan återges summariskt för att skapa förståelse för val av korridor och korridorens relation till omgivande landskap. Fokus flyttas till detaljlokalisering och utformning. Det kan innebära en fördjupning så att landskapets enskildheter framträder.

Arbetsplanen följs av en projekterings- och byggfas. I denna görs sällan ytterliga-re landskapsanalyser, men det är viktigt för projektledningen att klargöra tidigare ställningstaganden så att nödvändiga justeringar av förslagen tar hänsyn till land-skapet och de målsättningar man arbetar med.

Landskapsanalys i mindre projektMånga projekt görs med en begränsad budget och med ett tydligt, avgränsat syfte. Det kan vara åtgärder för att öka bärigheten, trafiksäkerheten (mitträckesprojekt) eller för att minska störningar av exempelvis buller och vibrationer. I sådana pro-jekt är det stor risk att andra effekter av åtgärden än den åsyftade inte blir belysta. Det kan exempelvis vara viktiga miljöer för biologisk mångfald i diken och bakslän-ter som förstörs när man gör en mindre breddning för trefältighet eller genomför ett trädsäkringsprojekt längs en järnvägssträcka.

Här kan ett inledande samråd med specialist vara bra för att bestämma omfatt-ningen. Kanske finns det en tidigare gjord landskapsanalys att utnyttja? Arbetet bör startas så tidigt att kunskapen om landskapet kan påverka förslagen. Den utgör ock-så grund för MKB och eventuella gestaltningsprogram.

22

3.5 Exempel på genomförda landskapsanalyser

Vägutredning E 6 genom världsarvet Tanum

Landskapsanalysen för ny E6 förbi och genom världsarvet i Tanum redovisade en karaktärs-analys, där tre olika landskaps-typer beskrevs: mosaiklandska-pet, slättlandskapet (skiss t h)och berglandskapet. De olika landskapstyperna har olika historia, ekologi och nuvarande karaktär. Analysen kunde sedan föras vidare i bland annat en redovisning av ursprungliga rörelsemönster och förklara de landskapliga förutsättningarna för världsarvet. Den gemen-samma förståelsen låg slutligen till grund för ett kreativt arbete med att söka den optimala kompromissen.

23

Driftområdena Norra och Södra Dalsland

Trafikverket förvaltar stora resurser som – rätt använda – kan stärka ett landskaps identitet och vara viktiga för hur bygden uppfattas och fungerar, framför allt i ett hållbarhetsperspektiv. Landskapets karaktär kan stärkas, dess ekologiska funktionalitet utvecklas och historien tydliggöras genom rätt skötsel. Land-skapsanalysen lyfter blicken från det enskilda och sätter in det i sitt samman-hang.

I Dalslands vägmiljöer – gestaltningspro-gram (VV publ 2005:63) beskrivs vad som karaktäriserar landskapstyperna och hur drift- och underhållsåtgärder kan anpassas efter de olika förutsättningarna.

24

4 ATT GENOMFÖRA EN LANDSKAPSANALYS – råd till konsulten

4.1  Förberedelser

ArbetsprogramInnan det konkreta arbetet startar ska ett arbetsprogram upprättas. Beställarens projektbeskrivning och konsultens genomförandebeskrivning är utgångspunkt för diskussionen. Det är viktigt att samordna denna med huvuduppgiften – den pro-blemställning som aktualiserat landskapsanalysen.

• Vilket är syftet med åtgärderna – vad ska hända i området? Är det exempelvis ett stort nybyggnadsprojekt eller ett litet förstärkningsprojekt? Eller ett under-lag för skötselrutiner inom ett driftområde? Syftet påverkar avgränsningen av undersökningsområdet.

• Avgränsning av det område som ska studeras. Kom ihåg att avgränsningen ock-så ska påverkas av de sammanhang man möter i landskapet, såväl ekologiska som kulturhistoriska och upplevelsemässiga. I de övergripande studierna bör man därför inte titta för snävt!

• I vilken skala ska analysen göras? Vilken detaljeringsgrad handlar det om? Vilka inventeringar och beskrivningar av området finns redan, som kan använ-das? Det är av stor vikt att vi kan utnyttja befintlig kunskap, även om den behö-ver läsas och värderas på nytt för att fungera i projektets sammanhang. Ibland kan det finnas kunskap om ett tema, exempelvis naturlandskapet, medan kun-skapen om övriga teman är begränsad. Då kan det vara nödvändigt att ge mer utrymme åt de mer okända temana i arbetet.

• Ska den inledande karaktäriseringen följas av flera, i kommande skeden av planeringen? I senare skeden kan man få tillfälle att fördjupa analyserna och arbeta i mer detaljerad skala. Men ibland är den inledande landskapsanalysen det enda steget, vilket ställer andra krav på arbetet.

• Vilka resurser krävs för arbetet? Här är det viktigt att klargöra både kompetens, ekonomi och tid. I vilken omfattning ska GIS användas?

• När och hur ska andra intressenter involveras i arbetet? Hur förhåller sig arbe-tet till angränsande planeringsarbete hos exempelvis kommuner och regioner?

• Vilka värderingar behöver göras för att lösa uppgiften? Ofta finns redan en vär-dering av skyddsvärda natur- och kulturmiljöer, men sällan av det som är vik-tigt för områdets karaktär.

• Hur ska arbetet presenteras? Ska det publiceras eller bara finnas som ett bak-grundsmaterial? Sker det på papper, som en separat rapport eller ingår land-skapsanalysen i andra dokument?

Programmet kan behöva revideras under arbetets gång, om man upptäcker nya frå-geställningar eller om projektet får ändrade förutsättningar. De inledande studier-na kan också resultera i att man antingen behöver utöka studierna eller att de kan förenklas. Det är bra att ”backa” till programmet och revidera det, så att alla med-verkande ser och förstår skillnaderna. Det kan i sin tur ligga till grund för revide-ringar av tidsplan och budget.

25

4.2  Momenten i en landskapsanalys

Denna genomgång beskriver de moment du har att ta ställning till om och i så fall hur de ska genomföras. Det viktiga är att motivera vad som ska ingå och vad som ska tas bort, samt diskutera det med projektledare och andra inblandade parter.

Utgå alltid från uppgiften. Det är den som avgör skala på och omfattning av land- skapsanalysen.

Våga växla skala! Många gånger kan arbetet bedrivas i en generell skala över en stor yta, medan vissa områden kräver en mer detaljerad behandling. Detaljstudier-na kan också vara en test av om det mer övergripande arbetet verkar korrekt. Den översiktliga skalan ger sammanhang och överblick som är nödvändigt för att förstå och förklara landskapet, medan de mer detaljerade studierna kan behövas för att belysa ett komplicerat område eller en särskild aspekt som är viktig.

Våga vara enkel! Ibland behöver texter och kartor renodlas för att förklara det väsentliga – det som skiljer ett område från ett annat eller som är avgörande för be-dömningarna. Genom att tydliggöra valen skapas bättre beslutsunderlag. I många uppgifter finns en avgörande fråga, någon aspekt som förklarar vilka val som finns och vad de innebär.

Beskriva och kartläggaI beskrivandefasen handlar det om att lära känna hela undersökningsområdet och skapa en förståelse för hur naturgivna förutsättningar, historiskt bruk och dagens markanvändning skapat dagens landskap. Denna fas inkluderar såväl inläsning av relevant material som planering och genomförande av fältarbetet. En första indel-ning av området i olika landskapstyper görs.

Exempel på relevant material är topografiska kartor i lämpliga skalor, flygbilder, ortofoton och satellitbilder är vanliga källor. Google Earth kan vara ett bra hjälpme-del för att ”flyga runt” och se såväl detaljer som övergripande sammanhang.

Förbereda:program,organisation

Beskriva och kartägga

Tolka och systematisera

Bedöma och värdera

Dra slutsatser

LANDSKAPSANALySEN STEg FÖR STEg

Momenten i en landskapsanalys är desamma oavsett skalan på projektet. Omfattningen och avgränsningen avgörs av vilka åtgärder man ska bedöma effekterna av.

Organisation För att kunna tidssätta olika moment krävs en tydlig bild av vilka som ska medverka i såväl det konkreta arbetet som i olika samråds- och projektmöten. Finns det behov av delredovisningar – och vilket underlag krävs i så fall för dessa? Är det några stu-dier som måste utföras vid en viss tid på året?

Samrådsprocessen är en viktig del av arbetet. I kap 3 beskrivs hur den bör gå till och vilka som kan medverka. Det är viktigt för konsulten att mötena ses som en vä-sentlig del av arbetet med att förstå och värdera landskapet på rätt sätt – det räcker numera inte med enbart expertvärderingar.

Kommunikation och tillgänglighet är ytterligare två aspekter som måste tänkas igenom när organisationen byggs upp. Det hänger delvis samman med hur man or-ganiserar samråden med myndigheter, föreningar, brukare och allmänhet, men det är också viktigt att organisera rutiner för kommunikation och att klargöra allas an-svar för detta.

26

Temakartor och -beskrivningar som redovisar olika aspekter i landskapet som geologiska, hydrologiska, växtgeografiska, historiska kartor är alltid värdefulla.

Tidigare inventeringar av hela eller delar av undersökningsområdet, liksom olika beskrivningar i text – såväl skönlitterära som faktatexter – behövs också. Fältarbe-tet genomförs bäst gemensamt, så att gruppens olika erfarenheter och kunskaper kan diskuteras och den gemensamma förståelsen för landskapet utvecklas.

GIS-verktyg blir allt vanligare i landskapsbeskrivningar. Genom att koppla foton och digitala registeringsuppgifter till en geografisk punkt underlättas senare analy-ser och uppföljningar – samtidigt som systemen ibland är tungrodda och svåra att förstå. I stora projekt finns möjlighet att genom 3D-visualiseringar redovisa områ-desindelning, visuella förhållanden, historisk utveckling osv, vilket kan vara till stor hjälp när man ska förklara och beskriva landskapets innehåll.

Beskrivningen resulterar i en arbetskarta med preliminär indelning i landskapsty-per. De olika delområdena är beskrivna i text och foton. Detta är ett grundläggande arbete för det fortsatta arbetet med karaktäriseringen.

Tolka och systematiseraTolkningen innebär ett urval och en sammanställning av de ”indata” som samlats in i den förra fasen, och som resulterar i en karaktärsbeskrivning samt indelning i ka-raktärsområden. Tolkningen förklarar vilken betydelse olika ingående aspekter har. I vissa landskap är det själva landformen som betyder mest för karaktären, i andra är det markanvändningen, växtligheten, den historiska berättelsen eller bebyggel-sens och infrastrukturens läge och utformning. Det är många enskilda faktorer som bygger upp landskapet – och i tolkningen ska de väsentliga, karaktärsdanande fak-torerna beskrivas.

Tolkningen innebär en värdering och sållning av de ”indata” som finns – men det är en värdering som görs för att kunna förklara skillnader mellan olika landskap – vad som formar dess karaktär. Den motiverar också de gränser som dras mellan oli-ka karaktärsområden. En erfaren konsult kan göra en sådan tolkning snabbt, fram-för allt om hon eller han arbetat i landskapet tidigare.

Den indelning och tolkning som görs bör diskuteras med dem som bor och verkar i undersökningsområdet. De kan ofta snabbt värdera om de känner igen sig i indel-ningen, namngivningen och beskrivningen av de olika karaktärsområdena. Denna test kan resultera i justeringar, sammanslagningar eller uppdelningar av områden. Vi söker ju förklara landskapet så som det uppfattas... enligt Landskapskonventio-nen.

Bedöma och värderaLandskapsanalysen är en bra grund för diskussioner om hur den karaktär som be-skrivits och tolkats ska värderas: Är den unik och därför bör skyddas? Eller är den beroende av särskild skötsel och därför behöver utvecklas? Finns det anledning att stärka utvecklingen av vissa landskapskvaliteter? Eller är det så att dessa behöver tillskapas? Det är mycket viktigt att ta hänsyn till de värderingar som gjorts i andra sammanhang, som redovisningar av naturvårdens och kulturmiljövårdens intresse-områden. Mål för utvecklingen av olika landskap kan finnas dokumenterade i exem-pelvis kommunala översiktsplaner eller regionala måldokument.

En central fråga är: Vad är det i detta landskap som man inte kan mista utan att hela dess karaktär eller betydelse förändras? Det kan vara en kedja av viktiga bio-toper som inte kan brytas utan att der får negativa konsekvenser för större områ-den. Andra exempel är historiska strukturer som är synliga idag och som präglar landskapet, eller väg- och järnvägssträckor som är ursprungliga och betydelsefulla. Det kan även vara silhuetter och rumsavgränsningar som är karaktäristiska för hela området.

Av praktiska skäl är det ofta de som deltagit i inventeringar och analyser som ock-så gör värderingen. Men det kan vara bra att fundera över värderingsperspektivet. Vem är det som tillmäter området ett värde, och från vilka utgångspunkter? Exper-ten, de som bor i eller de som reser genom landskapet?

”Landskapsanalysen är ett stöd för gestaltningen. Den förklarar varför.

Landskapsarkitekt

27

Det är viktigt att komplettera expertperspektivet med andra perspektiv. De som bor och arbetar i det aktuella området är en viktig grupp. De platser, minnen och företeelser som gör att de känner sig hemma är viktiga att känna till, liksom deras rörelsestråk och sätt att utnyttja landskapets olika delar. De som själva påverkar landskapet, exempelvis de som arbetar inom jord- och skogsbruk, är viktiga i detta steg. En annan grupp som kan hjälpa till med värderingen är de som besöker områ-det och använder det för rekreation och turism.

En annan värdering kan kopplas direkt till det aktuella projektet. Även om man inte vet exakt var och hur olika åtgärder är tänkta att genomföras, kan de olika land-skapskaraktärernas känslighet för typen av åtgärd bedömas. Till exempel är ett små-skaligt, kuperat landskap känsligare för en ny järnvägsdragning än ett slättlandskap, medan en gång- och cykelväg är möjlig att infoga i bägge landskapstyperna. Denna riktade känslighetsbedömning är viktig som underlag för de slutsatser som kan dras av detta.

Projektet kan också bidra till landskapsutvecklingen på olika sätt. Även om det inte finns en samlad värdering och mål för landskapskvalitet i området, kan man ut-nyttja det som framkommit i landskapsanalysen för att bedöma landskapets potenti-al – hur det kan utvecklas med hjälp av infrastrukturprojektet. Infrastrukturen kan exempelvis stärka sambanden mellan olika biotoper, nya dagvattendammar kan öka den biologiska mångfalden osv – om de utförs och sköts på rätt sätt. I landskapsana-lyser för skötsel och underhåll av befintlig infrastruktur kan rätt åtgärder i relation till landskapets potential göra stor nytta.

Dra slutsatserVad betyder de bedömningar och värderingar som gjorts för projektet? Slutsatserna kan handla om att ge råd för att styra lokalisering och utformning med målet att uppnå bättre lösningar för såväl projektet som för landskapets kvaliteter. Det kan också handla om att bedöma konsekvenserna av ett eller flera förslag till lösningar – som ett stöd i MKB-processen – och ligga till grund för gestaltningsprogram. Exempel på frågor att ställa är:

• Hur påverkas landskapets karaktär av projektet?

• För vem är det viktigt?

• Hur kan projektet bidra till att förstärka områdets funktion och kvalitet?

• Vilka särskilda krav på lokalisering och utformning kan ställas inom de olika karaktärsområdena?

• Hur påverkar projektet landskapets utvecklingsmöjligheter? Exempelvis som resurs för regional och lokal utveckling eller som livsmiljö för människor, väx-ter och djur.

28

5 METODEXEMPELDen arbetsgång som presenteras i den här skriften har hämtat inspiration från och ansluter mycket nära till olika grannländers arbeten med karaktärsanalys i sam-hällsplaneringen. För den som vill lära sig mer rekommenderas följande dokument.

5.1 Områdesanalyser

LCALCA-metoden utvecklades i England och Skottland under 1990-talet som en reak-tion på det traditionella förfarandet med att välja ut delar av landskapet för skydds-åtgärder av olika slag. Handboken Landscape Character Asessment, Guidance for England and Scotland utkom 2002 och den ligger till grund för de metoder som sedan anpassats till olika länders traditioner och lagstiftning i främst Norden. Det är en ingående steg för steg-beskrivning av arbetsgången för att karaktärisera och värdera landskap, företrädesvis på kommunnivå eller motsvarande. En mycket god egenskap med karaktäriseringen är att den kan upprepas på olika skalnivåer. I Eng-land finns en nationell karaktärisering i regionala karaktärer. Sedan finns de regio-nala karaktäriseringarna nedbrutna så att varje delområde kan karaktäriseras. www.naturalengland.org.uk

Landscape character network är ett informellt webbaserat nätverk för praktiker och forskare som arbetar med LCA. Här kan man ladda ned olika nyhetsbrev som beskriver utvecklingen av metodiken mm. www.naturalengland.org.uk/lcn

OrtsanalysDetta är ett samlingsnamn för flera sätt att analysera tätorter och städer. Här kom-mer inspirationen från Norge, som startade flera pilotstudier och gav ut en ”Veile-der” 1993 (Stedsanalyse – Innhold og gjennomføring). Den har sedan följts upp med flera vägledare och även kopplats till DIVE (se nedan). Veilederen är en utmärkt in-troduktion till ett bredare spektrum av analysmetoder inriktade mot tätorter.

Landskapsanalyse. Framgangsmåte for vurdering av landskapskarakter og landskapsverdiDetta är den norska handledningen för landskapsanalys i samhällsplaneringen, främst inriktad mot regional och kommunal planering och vindkraftsplanering. Metodiken som presenteras har varit en stor inspirationskälla för råden i den här skriften. Den tillämpar delvis LCA-metodik men med en beskrivning av arbetsmo-menten som ligger närmare DIVE (se nedan). www.riksantikvaren.no

5.2 Tematiska analyser

DIVEDIVE är en kulturmiljöanalys för landskap, städer och platser. Ordet DIVE kom-mer från de engelska orden Describe, Interpret, Valuate och Enable (beskriva, tolka, värdera, aktivera). Det är en kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell pro-cess. Under analysen samlas, systematiseras, tillrättaläggs och förmedlas kunskaper om kulturarvet som en gemensam resurs och underlag för utvecklingen av hållba-ra lokalsamhällen. Med hjälp av fyra målinriktade arbetsskeden – som till stor del stämmer överens med dem som beskrivs i denna skrift – omvandlas passiv historisk information om områdets kulturhistoriska karaktär, betydelse och värden till prak-tiskt användbar kunskap om handlingsutrymmet och områdets utvecklingsmöjlig-heter.

29

Analysen kan användas som underlag för olika former av kulturminnes- samt kulturmiljö- och landskapsförvaltning. Det är också ett användbart verktyg för planering av markanvändning och infrastruktur såväl kommunalt som regio-nalt, samt för miljökonsekvensbeskrivningar för program, planer och projekt från över siktlig till detaljplanenivå. DIVE kan laddas ned från Riksantikvarieämbetet, www.raa.se

Living landscapesDetta är en ”recovery plan for nature”, publicerad av Wildlife Trust i Storbritannien. A living landscape is a recovery plan for nature championed by the Wildlife Trusts sin-ce 2006 to help create a resilient and healthy environment rich in wildlife and provide ecological security for people. Metodiken bygger på en kartläggning av habitat och att sedan skapa en plan där målsättningen är att restaurera, återskapa och koppla samman (”restore, recreate and reconnect”) olika biotoper till ekologiskt funktio-nella landskap. Se www.wildlifetrusts.org

HLCHistoric Landscape Characterisation utvecklades samtidigt som LCA men har fokus på att förklara landskapets historiska utveckling. Metodiken med att utgå från da-gens landskap och beskriva hela landskapet är densamma som för övriga karaktäri-seringsmetoder. Fokus ligger här på att förklara och visa tidsdjup – den tidsperiod som tydligast präglar ett område – och läsbarhet – de lämningar och strukturer från äldre tider som finns inom undersökningsområdet. Se www.english-heritage.org.uk

The Image of the CityDenna banbrytande bok av Kevin Lynch kom ut 1960 och har betytt mycket för ana-lyser av städers form och ”image”. Syftet var ursprungligen att kartlägga hur invå-nare i en stad uppfattade och orienterade sig i sin omgivning. Kunskapen togs fram i dialog med boende och verksamma i staden. Beskrivningen av rumsliga indelningar och rörelsemönster kan också göras med hjälp av berörd allmänhet. Den termino-logi som Lynch utvecklade för att kunna analysera dessa funktioner och samband har sedan anammats av många för att beskriva även landskapets visuella (upplev-bara) egenskaper.

Lynch har också skrivit The View from the Road tillsammans med Appleyard och Myer. Den ger grundläggande kunskap om resenärens – framför allt bilistens – upp-levelse av landskapet, och hur den kan analyseras.

30

6 LitteraturförteckningBerglund, Ulla m fl (2011). Om landskap och landskapsanalys för vägar och järnvä-gar – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel. SLU, inst. för stad och land nr 1, 2011. (pdf )

COE, Council of Europe (2000). European Landscape Convention, Explanatory Re-port [online]. http://conventions.coe.int/Treaty/en/Reports/Html/176.htm

COE, Council of Europe (2000). Europeisk landskapskonvention. (pdf ) http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/heritage/Landscape/VersionsConven-tion/swedish.pdf

The Countryside Agency 2006: Including landscape in road design, construction and mitigation. A good practice discussion note. (pdf )

Direktoratet for naturforvaltning (2011). Veileder – metode for landskapsanalyse i kommuneplan, april 2011. ISBN 978-82-75-74064-7 (pdf )

Direktoratet for naturforvaltning og Riksantikvaren (2010). Landskapsanalyse. Framgangsmåte for vurdering av landskapskarakter og landskapsverdi. Versjon fe-bruar 2010. (pdf )

Highways Agency and English Heritage (2007). Assessing the Effect of Road Sche-mes on Historic Landscape Character. (pdf )

Jönsson, Sofia m fl (2008). Metoder att undersöka upplevelsevärden i landskapet. Include/högskolan i Kalmar, nov 2008. (pdf )

Lynch, K (1960). The Image of the City. Massachusetts, The MIT press

Miljöministeriet (2007). Vejledning om landskabet i kommuneplanlægningen. (pdf )

Miljøverndepartementet (1993). Stedsanalyse – innhold og gjennomföring. Rapport T 986, ISBN 82-7243-958-6

RAÄ, Riksantikvarieämbetet (2008). Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige: slutredovisning av regeringsuppdrag. (pdf )

RAÄ, Riksantikvarieämbetet (2009). Kulturmiljöanalys: En vägledning för använd-ningen av DIVE-analys. (pdf )

Saltzman, K och Svensson, B (red). Moderna landskap – Identifikation och tradition i vardagen. Stockholm, Natur och Kultur.

Schibbye, B och Pålstam, Y (2001). Landskap i fokus: utvärdering av metoder för landskapsanalys. Stockholm, Riksantikvarieämbetet

Sporrong m fl (1995). Svenska landskap. Lantmäteriet

Stahlschmidt, P och Nellemann, V (2009). Metoder til landskabsanalyse: kortlæg-ning af stedets karakter og potentiale. 2 udgave. Grønt miljø.

Sveriges nationalatlas, främst banden Sveriges geografi (1996), Berg och jord (edition 4 2009) samt Kulturlandskapet och bebyggelsen (1994). Stockholm.

Vägverket (2004). Landskapsbildens historiska dimension. VV publ 2004:039.

Vägverket (2006). Landskapets karaktärsdrag. En beskrivning för infrastruktursek-torn. VV publ 2006:33.

Vägverket (2006). Vägar för bättre natur, kultur och friluftsliv. VV publ 2006:163.

Vägverket (2006). Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och fri-luftsliv i väghållning. VV publ 2006:164

Vägverket (2009). Att göra mål. Handledning för arbete med projektmål för natur, kulturmiljö och friluftsliv. VV publ 2009:51

TRA

FIK

VER

KET

PUBL

IKAT

ION

201

1:103

. MA

RS 2

012.

PRO

DU

KTI

ON

: JO

URN

ALI

STER

NA

.cO

M

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda Vägen 1Telefon : 0771-921 921. Texttelefon: 0243-750 90

www.trafikverket .se