Rastories2/13

Trender framtid

Tomi Hussi, OP-Pohjola:

Välmående på arbetsplatsen är en strategisk framgångsfaktor”

”

”

”

Allan Ahlgren, Ensto:

Ny business kräver

nytänkande från ledaren”

Stilkonsult Tuija Kauppinen:

Stil är en fråga om inställning och värderingar”

&

Innehåll

Många instanser uppgör officiella och mindre officiella prognoser på diverse trender och utveck­lingsriktningar som

framtiden för med sig. Oftast på det globala planet och oftast väldigt intres­santa att läsa. För oss på Rastor betyder det någonting mera vardagligt.

I första hand betyder det att vi i mån av möjlighet försöker förutspå och ta reda på våra kunders behov. De behov man har idag men speciellt de man eventuellt kommer att ha i framtiden. Hur ser arbetslivet ut i framtiden? Vilka kompe­

tenser kommer vi att behöva? Hur skall man kunna lära sig dessa? Det vi är mycket intresserade av är hur vi kan hjälpa våra kunder att bli ännu mera framgångsrika i framtiden.

Framgångsrik är ett diffust begrepp men vi är speciellt intresserade av att våra kunder har en kompetent och kunnig

personal. Är den biten i skick är man bättre förberedd på framtida utmaningar, det är vi övertygade om.

Rent konkret sonderar vi framtida behov genom att röra oss mycket

hos och med våra kunder. Där försöker vi tillsammans hitta nya lösningar och utmana varandra att stiga ut ur be­kvämlighetszonen och vara kreativa. En process som sällan är lätt men oftast ger riktigt intressanta och framför allt nya synvinklar på saker och ting. Vi ser att arbetsgivare ofta vill satsa på kompetens­utveckling och sin personals kunnande men att tiden eller närmast bristen på tid är ett akut problem.

Man har eller tar helt enkelt inte tid att genomgå för långa utbildningar. En annan sak vi märker av är att man vill ha mycket exakta och skräddarsydda utbildningar för ett uttalat behov. Tiden då man kunde sitta på seminarier som kanske var intressanta men vars resultat inte syns i vardagen är historia. Mätbarhet kan därmed nämnas som dagens och framtidens melodi.

I detta nummer av Rastories gläntar vi på locket till framtida produkter och tjänster som vi fått vara med om på ett hörn. Ensto i Borgå har gjort ett kanonjobb i att lansera laddningsstolpar för elbilar, en uppfinning man idag med säkerhet kan säga att det finns och kommer att finnas behov av ute i världen. Eller vad sägs om våra produktutvecklarstuderande på Åland som tagit sig tid för att utveckla sin verksamhet mot en intressant morgondag?

Med dessa ord önskar jag er alla lycka till med era utmaningar och trevliga läsupplevelser.

11

12

14

06

Spalt – Sari KuvajaUtbildaren får inte nöja sig med att föreslå självklara alternativ.

Framtiden är elektrisk och grönElbilsladdning är en ny business som kräver nytänkande från le-daren, säger Allan Ahlgren

Klädseln är en signal i affärslivet”Betona dina attityder och din position”, uppmanar stilkonsult Tuija Kauppinen

Gästhem mitt i Ålands vackraste skärgårdTina Thörnroos av Pellas gästhem tror starkt på att wellness resan-det växer i framtiden.

Ledare – Johnny Lehtinen

FramtidsprognostiseringEtt fint ord. Men vad betyder det - på riktigt?

08Arbetsvälmående - en kostnad eller en tillgång?Välmåendet på arbetsplatsen ska definitivt ses som en investering, säger Tomi Hussi.

UtgivareRastor Ab www.rastor.fi

HuvudredaktörJohnny Lehtinen, tel. 020 7798 252johnny.lehtinen@rastor.fi

LayoutJussi Latvala

RedaktionschefMinna Korpimies

RedaktörerAnna LundqvistThomas Holmén

AdressRastor Ab, HelsingforsSturegatan 2100510 HelsingforsVäxel: 020 7798 300

TryckeriPunaMusta, Tammerfors

AdressregisterFonecta Profinder B2BRastors kundregister

Kommentarer och ideér:johnny.lehtinen@rastor.fi

Utkommer två gånger per år.

www.rastor.fi

Välmående på arbetsplatsen är en strategisk framgångsfaktor”, säger Tomi Hussi

”Det är rätt få finländare som förstår att utnyttja sin klädsel för att på jobbet signalera sin ställning och inställning” säger stilkonsult Tuija Kauppinen.

”Utbildningsplanering krävs framtidsinriktad eftertanke av både ledningen och personalen”, betonar Sari Kuvaja.

”Nu är jag säker i min roll som företagare”, säger Tiina Thörnroos

”Tiden då man kunde sitta på seminarier som kanske var intressanta men vars resultat inte syns i vardagen är historia”

Rastoriespå svenska 02/2013

ENGAGEMANG FÖR DIG

2 3

Rastor utvecklar företagens affärs­verksamhet, även på svenska. De första utbildningsprogrammen inleddes år 2007 i förmanskap och ledarskap. Därefter har kursutbudet vidgats till att täcka även produkt­utveckling, företagsamhet och försäljning. Numera erbjuder Rastor utbildning i alla svenskspråkiga regioner i Finland.

”Att utbildningen och tränings­programmen sker på svenska är väsentligt för genomförandet av vår strategi. Det gör att vi kan erbjuda våra kunder verktyg för utveckling och kompetenshöjning på deras eget språk”, säger rektor Hanne Paila.

Utbildnings­ och kursprogram­men på svenska administreras av Rastors Helsingforsenhet som är ett fyrapersoners arbetsteam under

ledning av utbildningstjänstechef Katarina Björkell­Ahlgren.

”Vi arbetar kundorienterat och prioriterar i hela vår verksamhet våra kunders behov av att utvecklas.

Den utbildning vi ger är praktiskt upplagd och kursernas mål bygger på kundorganisationernas reella utvecklingsbehov. Som exempel kan jag nämna att vi redan i flera år har samarbetat med Folkhälsan. Som följd av detta samarbete hör bl.a. två program för special­yrkesexamen i ledarskap och en teamledar utbildning genomförts. Tack vare det goda samarbetet har vi även planer på fortsättning för dessa utbildningar”, säger Björkell­ Ahlgren.

Rastor ökar sitt utbud inom den svenska utbildningsmarknadenUtbudet inom Rastors svenska utbildningar ökar markant. Under de senaste sex åren har mängden deltagare mångdubblats och kursutbudet har utvidgats med flera nya utbildningsprogram.

Deltagarna i Rastors kurser ges också möjlighet att avlägga yrkesexamen eller specialyrkesexamen i sex olika examina.

Först

”Utbildningen som leder till yrkesexa­men för företagare är planerad särskilt med tanke på företagare i början av sin karriär och för företagare som förbere­der sig för generationsväxling. På finskt håll finns det stor efterfrågan på denna utbildning och vi är glada över att vi nu kan erbjuda samma möjligheter även på svenska”, säger utbildningstjänste­chef Katarina Björkell­Ahlgren.

Att studera till yrkesexamen för företagare är en effektiv metod att skaffa sig djupare kunskaper i att verka

som företagare, och kursdeltagarna får personligt stöd i att utveckla det egna företaget. För deltagarna i utbildningen har det utvecklats verktyg som de kan använda i planeringen av verksam­heten, försäljning och marknadsföring samt i planering och skötsel av ekonomiska ärenden.

Utbildningen består av närstudier, personlig sparrning samt stöd för planerna till det egna företaget. Yrkesexamen för företagare kan man avlägga utan förberedande utbildning.

Den som leder ett team behöver mång­facetterade kunskaper och färdigheter. Utöver expertis i sitt ämne ska teamle­daren ha en god samarbetsförmåga och kunna lösa konflikter.

I Rastors utbildning för teamledare ingår ett brett urval verktyg för effektivt

teamledarskap, allt från planering av gruppens arbete och fördelning av uppgifterna till ledning av teamet samt utveckling av medlemmarnas kom­petens. Utbildningen utvecklar också mångsidigt deltagarnas självkänsla och interaktionsfärdigheter.

Utbildningen sker parallellt med arbetet och består av kursdagar, inlärning i arbetet samt av studier via kursprogram i webbmiljö.

I utbildningen ingår också för teamledaren ett utvecklingsprojekt, samt en individuell utvecklingsplan för sina teamledarskapsfärdigheter.

Fakt

a • I utbildnings- och coachnings-programmen på svenska deltar för närvarande 300 studerande på riksnivå

• Årligen avläggs ett hundratal examina på svenska

• Rastor har beviljats tillstånd för anordnandet av yrkesexamina eller specialyrkesexamina på svenska för sex examina:

» Specialyrkesexamen för produktutvecklare

» Specialyrkesexamen i företagsledning

» Specialyrkesexamen i ledarskap

» Specialyrkesexamen i teknik

» Yrkesexamen för företagare » Yrkesexamen för försäljare (under behandling hos examenskommissionen)

• Därtill erbjuder Rastor kortare utbildnings- och coachnings-program

förETEAm

ledaRe E x A M E N

SPEciAl

yRKESSäljS vE

cKLI

NG

progr

amut ARbEtS

TEKNiKErku

nd

ReLATioneR

produktutvEcKLARE

LönsamHeT

tAGARE

Nya examensrättigheter i oktober –

Yrkesexamen för företagare nu även på svenska

Bli en teamledare genom att delta i Rastors öppna utbildning

nu kan yrkesexamen för företagare avläggas också på svenska. Från och med oktober 2013 har Rastor rättigheter att anordna examen. De första utbildningsprogrammen inleds på Åland och i Pargas.

Rastors uppskattade utbildning för teamledare har nu tagits med i Rastors öppna utbildningsutbud. nya kurser startar i Vasa och på Åland i november.

De första kurserna på svenska börjar den 28.10.2013 i Pargas och 4.11.2013 på Åland.

För närmare upplysningar och anmälan kontakta katarina.bjorkell-ahlgren@rastor.fi

Jupp!

Följande kurser inleds i november i Vasa och på Åland.

Anmäl dig redan idag! Anmälan och närmare upplysningar: pilvi.jarvinen@rastor.fi

4 5

Mitt i Ålands vackraste skärgård, på ön Lappo i Brändö kommun, hittar man Pellas gästhem ­ en fridfull plats för avkoppling. Pellas drivs av Tiina Thörnroos, som har tagit en specialyrkesex­

amen i produkt­ och tjänsteutveckling hos Rastor.”Vi vill erbjuda våra gäster ett avbrott från

vardagen i en miljö som är lugn, trivsam och hemlik, med orörd natur runt knuten”, berättar Thörnroos om sin vision bakom Pellas gästhem.

Pellas består av olika stora semesterbostäder med självhushåll, men det fungerar även som arena för kurser som har glädje av en lugn omgivning såsom yoga, friskvård, mindfullness eller akvarell. Även arbetsgrupper och konferens välkomnas i Pellas.

Att driva Pellas är en livsstil Tiina Thörnroos blev företagare år 2004 då hon tillsammans med sin familj köpte Pellas, som ursprungligen är en gammal byskola. Thörnroos jobbade tidigare som datoransvarig, men tröttnade på att bara hantera problem: ”Folk ringde när de hade problem och var irriterade, och det tog väldigt mycket energi. Idag ringer folk när de är glada och förväntansfulla och ska på semester! Det gör stor skillnad för mitt välmående.”

Att driva Pellas är en livsstil för henne, och när det blir för mycket jobb, kallas släkten för att hjälpa till.

”Den ständiga utmaningen ligger i att få gamla gäster att återvända och nya att hitta hit”, säger Thörnroos. Pellas har öppet året runt, och under högsäsongen brukar stället vara fullbokat, men från höst till vår, finns det utrymme för expansion.

”Vi kan inte sätta oss ner och säga nu är vi färdiga”, berättar Thörnroos om bakgrunden varför hon ville vidareutbilda sig. För att utveckla sin roll som företagare, bestämde hon sig för att gå på en utbild­ning i produkt­ och tjänsteutveckling hos Rastor.

Bra kombination av teori och praktik”Vi fick under utbildningen rannsaka och arbeta med det egna företaget och dess förutsättningar vilket gav bra koppling mellan teori och praktik”, säger

Thörnroos. Utbildningen gav henne konkreta verktyg för att definiera projekt och förstå processen vid framtagning av tjänster. ”Nu kan vi tydligare beskriva de tjänster vi erbjuder”, glädjas hon.

Thörnroos tycker även att det var värdefullt att kunna träffa andra aktörer i branschen och att kunna breda ut sitt nätverk: ”Som litet familjeföretag blir det lätt ensamt, och man fastnar lätt i egna tankebanor. Möten med andra ger nya infallsvinklar. Det finns inget bättre sätt att lära än att höra andras erfarenhet­er!”. Men största vinsten med utbildningen är att hon nu känner en större trygghet i sin roll som företagare.

På Lappo får man en efterlängtad paus Thörnroos tror starkt på att wellness resandet växer i framtiden. Hon tycker att det är viktigt att folk stannar upp och börjar ta hand om sig själva. Och då vill Pellas gästhem finnas på kartan över stället man åker till för att ta en paus. På Lappo, som är en åtta kvadratkilometer stor ö, är det lätt att hitta lugn och

ro. Naturen finns alltid nära ­ vart än man går. Lappo och Pellas gästhem fungerar som en motrörelse mot ett stort utbud av olika aktiviteter som människor i sin vardag vill hinna med: ”På Lappo kan man njuta avsaknaden av aktiviteter: njuta av orörd natur och vattnet, njuta av att det inte finns en massa bakgrundsljud och njuta av stjärnhimlen”, säger Thörnroos. På Lappo får man ostörd tid med varandra i genuin skärgårdsmiljö.

”Vi försöker ta emot gästerna som om de var familjens vänner. I grunden ligger från vår sida en glädje och tacksamhet över att gästen väljer att tillbringa sin dyrbara tid hos oss”, säger Thörnroos.

Hon berättar att hon enbart får positiv feedback om sitt arbete, och tror att det beror på förmågan att tydligt kunna beskriva de tjänster Pellas kan erbjuda. Gästerna blir nöjda eftersom de vet vad det får.

Tiina Thörnroos, Pellas gästhem:

” Nu är jag säker i min roll som företagare”

” Vi kan inte sätta oss ner och säga nu är vi färdiga.”

Text: Matilda Peltonen

Fredrik Törnroos, Nya Å

land

6 7

Är arbetsvälmående en kostnad eller en tillgång?

Välmåendet på arbetsplatsen ska definitivt ses som en investering. Ju bättre de anställda mår, desto bättre resultat presterar de. Välmåendet på arbetsplatsen ska alltså ses som en av företagets strategiska framgångsfaktorer.

Har inställningen till arbetsvälmåendet ändrats med åren?

Visst har den det. Man har kommit till insikt om att personaladministrationen måste fungera på businessens villkor. Välmåendet på arbets­platsen ska absolut inte ses bara som ett annat namn på gratis sjukvård – det finns knappast något företag som har det till syfte. I stället bör det diskuteras på ett allmännare plan om hur man skapar bästa möjliga förutsättningar för affärsverksamheten och hur de anställdas potentiella produktivitet maximeras, oavsett om det gäller bevarandet av expertis eller förmågan att orka i arbetet, både ledarskap eller teamar­bete. En människa som mår bra är kreativare än andra.

Hur bör vi se på arbetsvälmåendet ur samhällets perspektiv? Och på organisationsnivå?

För samhället är välmåendet på arbetsplatsen en avgörande faktor, på tal om förlängning av arbetskarriärer och hållbarhetsgapet. Att man tar hand om arbetsvälmåendet är alltså inte bara bra för företagens ekonomi utan det är rentav god nationell ekonomi. Vår nationella konkur­renskraft uppstår tack vare kunniga, kompetenta människor. Oy Finland Ab kan inte utlokaliseras.

På organisationsplanet har jag som motto att ”one size fits nobody”. Strategin för arbetsväl­måendet måste läggas upp enligt de specifika företagens situation och behov. I centrum står alltid samma grundpelare: att utveckla yrkeskompetensen och frågorna som gäller arbetsmiljöer, arbetsgemenskaper och hälsan.

Är omsorgen om individens hälsa företagets eller den enskilda människans sak, i sista hand?

Välmåendet är såtillvida en fin sak, att det ger en win­win­win­situation. Satsningarna

Tomi Hussi har arbetat med arbetsvälmående i 15 år och har också doktorerat i ämnet. Vad gäller inom välmående på arbetsplatsen i dagens läge?

””Välmående på

arbetsplatsen är

en strategisk

framgångsfaktor

Tomi Hussi, OP-Pohjola:

Hot topicText: Minna Korpimies

Foto: Lassi Kaaria

nen viime

8 9

Fortbildningen av personal mås­te vara till nytta för personernas arbetsuppgifter för tillfället, men samtidigt ska den ge dem färdighe­ter inför kommande utmaningar, både personliga och arbetsgiva­

rens. Det krävs framtidsinriktad eftertanke av både ledningen och personalen för att bedöma vilka dessa utmaningar är. De förväntas kunna föreställa sig vad samhället, kunderna och olika samarbetspartners kommer att behöva under åren som kommer. En bra utbildare stöder or­ganisationen i dessa överväganden, och hjälper ta fram de lämpligaste lösningarna. Utbildaren måste föregå sina kunders behov och får inte nöja sig med att föreslå självklara alternativ.

Vi har alla fått höra att de framtida arbets­platserna, liksom tillväxtmöjligheterna, finns i servicebranscherna. Hållbarhetsgapet är särskilt ett hot mot omsorgsbranschen. Den som vill vara maximalt säker på god tillgång till arbete även tio år framöver gör klokt i att skola om sig till exempelvis hälsovårdare eller socialarbetare. Även efterfrågan på arbetslivscoacher, psykologer och psykiatrer är starkt stigande. Arbetslivet behöver bollplank för sina idéer och människor­na någon som lyssnar.

I funderingarna som gäller våra personliga arbetsutsikter kan vi alla också beakta vårt ansvar gentemot intressentgrupperna. Den som har arbete förser hushållet med pengar, och bär alltså ansvar för familjens välstånd. Ett plus för hälso­ och sjukvårdsbranschen! Men en arbetsta­gare bär också på ett ansvar inför sin nuvarande arbetsgivare, som satsar på fortbildning och erbjuder möjligheter till utveckling. Kommande generationer däremot förväntar sig av oss att vi gör saker som tryggar livsbetingelserna på vår jord.

A vgörandena om den egna karriären och egen utveckling underordnas det som

förefaller vara genomförbart. Företagens och samfundens ansvar är mer omfattande än individernas ansvar.

Trendiga interaktiva kurser och workshopar för kreativt ledarskap är säkert mycket intres­santa och ger motivation. Men jordklotet, vårt gemensamma hem, mår inte bra till följd av våra produktions­ och konsumtionsvanor, och snart kan det tänkas att t.ex. rena livsmedel och rent vatten blir en bristvara eller en lyx. Fattigdom och ojämlikhet hotar vår trygghet och därmed också våra möjligheter att bedriva affärsverk­samhet. Det är svårt att göra hållbara affärer om de potentiella kunderna går hungriga.

I offentligheten ägnas mängder av tid till funderingar över hur välfärdstjänsterna i

framtiden ska finansieras och över vem som i framtiden ska sköta vården av åldringar, sjuka och barn. Alltför lite uppmärksamhet ges frågan om vilka slags experter som behövs för

att vårt jordklot ska bevaras livsdugligt för dess invånare.

Klimatförändringen, de begränsade naturresurserna, ungdomsarbetslösheten och ojämlikheten mellan människor och regioner är sådana nationella och inter nationella hållbarhetsutmaningar som berör alla, oberoende av bransch. En utbildare med ansvar utvecklar tjänster som ger företagen och samfunden beredskap att lösa problemen med hållbar utveckling, och säljer dessa tjänster till kunderna innan det är för sent.

Spalt – Sari Kuvaja,

kontaktchef, Nuorten Akatemia

Utbildning för en bättre värld

” Den som vill vara maximalt säker på god tillgång till arbete även tio år framöver gör klokt i att skola om sig till exempelvis hälsovårdare eller socialarbetare.

som ökar individens välmåga och förutsättningar för ett gott liv är till nytta både för företaget och för individen själv. Nyttan för samhället är för sin del att det i arbetslivet finns så många som möjligt som har både vilja och förmåga att göra en optimal arbetsinsats.

Hur står sig Finlands arbetshälsa i internationell jämförelse?

I Finland hör vi till föregångarna när det häller välmående på arbetsplatsen. Vikten av god friskvård har redan insetts på ett brett plan, och resultaten börjar redan skönjas. Arbets­ och näringsministeriets projekt Arbetsliv 2020 inriktas på att vi i Finland ska skapa Europas bästa arbetsliv. Tanken bakom projektet är att

Finlands konkurrenskraft ska bygga på välfungerande, resultatstarkt arbete som också genererar nya arbetsplatser.

Vad har du att säga om välmåendet på arbetsplatsen?

Jag ser det som glädjande att man i allt större utsträckning fäster vikt vid ledarskap och överordnades arbete. Ledarskapet i Finland har alltid varit kunnigt och starkt, men särskilt ur en synvinkel som gäller management – uppställning av mål och styrning. Numera börjar också betydelsen av leadership, personalledning, betonas allt mer. Det inses också mer än förr att ledaruppgifterna uttryckligen är en sak för de närmaste överordnade.

Numera diskuteras allt oftare olika sätt att mäta arbetsvälmåendet: det som är mätbart kan också ledas.

Hur påverkas utvecklingsåtgärderna av det ansträngda ekonomiska läget? Det är naturligt att alla utvecklingsåt­gärder måste genomgå kritisk sållning. Fiffiga ledare stramar dock inte åt allt, hur kärva tiderna än är. Alltid är det någon resurs som är bristvara – när det går bra är det oftast tiden som inte räcker till. Det viktigaste är att räkna ut vad man ska satsa på – det som inte passar i bilden gör man klokt i att eliminera, oavsett om tiderna är goda eller dåliga. Planmässig och målinriktad utveckling av verk­samheten under kärva tider är däremot mycket lönsamt, för då är företaget i bästa skick när orderböckerna igen sväller.

Det har varit svindlande att följa med hur kvartalstänkandet blivit så allmänt i Finland. Visst är det ett utmärkt hjälpmedel när det används rätt. Men en dogmatisk inställning, där nästa kvartal styr allt som görs, hör inte ihop med målsättningen om långsiktig kapitalut­veckling.

Hur ser du utvecklingen för ledningen av arbetsvälmåendet framöver?

Produktiviteten kommer fortsättningsvis att ha en central roll i diskussionerna. Det gäller också att kunna förklara varför fenomenet inte linjärt kan omräknas till euro.

Jag anser det vara mycket sannolikt att vi om tio år inte mera direkt talar om väl­måendet på arbetsplatsen, utan att hela komplexet av hälsa, friskvård och trivsel ses som en del av god personalledning. Också det livscykelinriktade ledarskapet borde tas med som en integrerad del av diskussionen om välmåendet på arbetsplatsen.

Tomi Hussi arbetar inom OP-Pohjola som expert på välmåendet på arbetsplatsen. Han har skrivit sin avhandling om ett relaterat ämne, ” Essays on managing knowledge and work related wellbeing”.

” Välmåendet är såtillvida

en fin sak, att det ger en

win-win-win-situation.”

10 11

Ensto utvecklar laddningssystem för elbilar och i produktfamiljen Ensto Chago tillhör flera produkter som passar olika behov. ”Det finns lösningar för hemmaladdning, parkeringsområden, arbetsplatser samt för allmänna, fria laddningsplatser”,

berättar Allan Ahlgren som är direktör hos Ensto. Före­taget har redan levererat tusentals laddningsprodukter för kring tjugo länder runt om i Europa. Nu är mark­naden störst i Norge, där också antalet elbilar är störst. ”I Finland finns det för tillfället bara några hundra laddningsdon för elbilar, men potentialen är stor. Ett EU­direktiv förslag som publicerades i våras föreslår att år 2020 skall det finnas åtta miljoner laddningsplat­ser för elbilar i Europa, varav 71 000 i Finland”, säger Ahlgren.

Ensto satsar i sin produktutveckling på design och på att laddningsdonen skall passa olika stadsmiljöer. Ladd­ningsdonen är gjorda av syrafast stål och de är tillverkade i St. Michel Finland. Unikt med laddningsdonen är också att de är anpassade till kundernas krav. Man kan till exempel utrusta laddningsdonen med företagets logo.

”Egentligen är laddningsdonet en elcentral i minifor­mat, och Ensto har jobbat med det i nästan hundra år, så detta är en naturlig följd av det”, säger Ahlgren. ”Vi är i en ny business som är mycket potentiell, och vi brukar säga att varje parkeringsplats är en naturlig plats för ett laddningsdon. Möjligheterna är oändliga”, säger Ahlgren.

Utbildning hos RastorAhlgren har jobbat hos Ensto i över tjugo år och för två år sedan blev han direktör för systemen för elbilsladd­ning. Detta innebar nya arbetsuppgifter och ett utökat ansvar för att att lansera laddningsprodukterna och starta verksamheten i Europa. För att utveckla sitt led­arskap, hittade Ahlgren en utbildning i företagsledning hos Rastor som han kunde gå vid sidan av jobbet.

”Utbildningen har varit jättebra! Jag har lärt mig mycket nytt och vi har jobbat mycket med strategier, business planering och till exempel om hur man kan utveckla sin business och organisera det på ett bättre sätt.

Jag har fått mycket nya vinklar om saker och ting och timingen för min del var perfekt”, säger Ahlgren.

Ahlgren tycker att han har utvecklats som ledare under utbildningen. ”Jag har tagit många fina saker med mig till jobbet. Man får plocka de saker som passar hos oss och och anpassa det man lärt sig i den företagskultur som Ensto har”, berättar Ahlgren. Han tillägger att utbildning­en har direkt gynnat företaget: ”Jag har kunnat leda den här verksamheten på ett bättre sätt samt snabbare kunnat dra de rätta slutsatserna.”

Utvecklingsprojektet till stor nyttaUnder sin utbildning gjorde Ahlgren ett utvecklings­projekt om hur man kan bli ännu mer kundanpassad i sin verksamhet. ”Problemet med marknaden av el­bilsladdning är att den ännu inte fått sin slutliga form. Varifrån kunden kommer att köpa sitt laddningssystem för elbilen är inte klart än, och det finns många alterna­tiv till detta. Till exempel kan det vara att kunden kom­mer att köpa laddningsdonet i samband med bilinköp. Eller så kan det bli att laddningsdonet skaffas från en do it yourself ­butik såsom Bauhaus, eller kanske direkt från en elinstallatör. Vi vet inte logistikkedjan än, och vi har varit tvungna att vara med i alla kundsegmenter än så länge. Och i just de här frågorna har utvecklingspro­jektet hos Rastor varit till stor nytta”, berättar Ahlgren.

Framtiden är elektrisk och grönPå frågan om hur elbilens framtid kommer att se ut skrattar Ahlgren: ”Jag är lite fel person på att svara på den här frågan för jag är hjärntvättad. Jag jobbar ju med det här.” Han fortsätter: ”Jag tror absolut att vi kommer att köra mycket med elbilar i framtiden. Det kommer att ske stora förändringar i samhället, till ex­empel att man inte längre kör till bensinstation för att tanka – man tankar hemma. Det blir tystare i städerna och bättre luft så klart. Och jag är extremt glad över att de flesta större biltillverkare lanserar elbilar och att antalet elbilar växer hela tiden. Jag ser jätte positivt på det här. Jag tror på det till hundra procent.”

Allan Ahlgren, Ensto:

ensto har sedan 2009 utvecklat laddningssystem för elbilar, och för att klara utmaningarna av en helt ny business, har direktör Allan Ahlgren

gått en utbildning i företagsledning hos Rastor.Text: Matilda Peltonen | Foto: Lassi Kaaria

som ledare””Jag har utvecklats

”Problemet med marknaden av elbilsladdning är att den ännu inte fått sin slutliga form.”

12 13

pen, kläder som är illa anpassade för kroppsform och ­storlek samt oförmåga att förnya sin stil.

Spegeln visar värdering-ar och personlighet

”Med sin klädsel kan man sända ut en mängd signaler, bl.a. om livsinställning, yrke, kompetens och förmögenhet. Hur en människa är klädd säger en hel del om henne själv och om företaget. Ett ovårdat yttre berättar om likgiltighet, medan det är att visa respekt för andra genom att vara klädd korrekt, gärna något över förväntningarna. Särskilt personer i ledande ställning samt inom försäljning och kundservice gör klokt i att beakta det här”, säger Tuija Kauppinen.

Till de typiska bristerna i finländarnas klädsel räknar Kauppinen upp allmän vårdslöshet och bristen på färger: kläderna är anspråkslösa och helheten är inte finslipad.

Kauppinen efterlyser ett personligare grepp i valet av hur man klär sig: ”Min förhoppning är att allt fler skulle våga göra modigare och mer personliga val i klädseln, och med mera färg. I modetidningar och sociala medier finns det massor av goda exempel på hur man kombinerar olika material, väljer färger och skomodeller.”

Vad är det då som en stilkonsult först lägger märke till?

”Jag ser på helheten. Är helheten lyckad, är lite rufsighet förlåtligt. Jag ser noga på klädernas kvalitet, på hur de passar ihop, hur de sitter och vad de avslöjar. Ett sunt självförtroende är en viktig accessoar. Också den som inte just har stilkänsla kan med självförtroende och säkerhet i beteendet styra människor­nas inställning i precis rätt riktning.”

Utvecklingen går mot mera internationell klädkulturI kulturer med starka traditioner för klädseln lär sig barnen etikett och klädnormer redan i unga år. Kauppinen påpekar att en persons förståelse för vilka

färger och modeller som är de rätta, och hur man bäst klär sig för olika situationer, är något som byggs upp av små delar.

”Klädkulturen i Finland är rätt ny, och människorna är rätt blyga och anspråkslösa. Den yngre generationen har redan bättre klädsmak: den har haft mer att välja mellan och större urval, så det har blivit möjligt att testa gränserna och utveckla smak”, säger Kauppinen.

”Ännu har vi lång väg till mella­neuropeisk klädkultur. På kontinenten syns spåren av långa traditioner, och i affärskretsar går man in för bra material genomgående.”

Ändå har Kauppinen beröm för den utveckling som skett: ”Som tur är har finländarna, särskilt de som sköter internationella uppdrag, alltmer insett betydelsen av rätt klädsel: att klädsel är

kommunikation, och att dess budskap går fram till motparten under förhand­lingarna.”

ett noga övervägt pusselMan kan systematiskt utveckla sin klädsel för businessammanhang själv, eller ta experthjälp av ett proffs.

Kauppinen rekommenderar hårdgall­ring av garderoberna: allt som visar spår av slitage eller plagg som inte använts på länge ska rappt slängas eller ges bort. Också minnesplagg – kläder av senti­mentalt värde, som man inte använder men inte vill göra sig av med – ska helst förvaras på något annat ställe.

”I garderoben för vardagskläder behövs utrymme”, påpekar Kauppinen. ”Målet är att garderoben innehåller en an­vändbar kollektion plagg av god kvalitet, i precis rätt storlek och lämplig färg, som lätt kan kombineras till helheter.”

När garderoben gallrats, kan den kompletteras med nytt, men med efter­tanke. ”Vid köp av kavaj­ eller byxdressar är det viktigt att tänka efter noga med tanke på vad man gör i jobbet och på situationerna när plaggen ska användas. Särskilt hur axelpartiet är skuret och sitter är viktigt, både i kostymer och i jackor för damer. Helheten kan sedan kompletteras med accessoarer, för personlig betoning.

Till vardags behöver smyckena inte vara äkta, men de ska göra sig bra i helheten, enligt situationen och bärarens ställning. Till exempel en massiv armbandsklocka väcker helt andra associationer än en tunn, av konservativt snitt”, säger Kauppinen.

”Jag rekommenderar gärna att damer byter skor under dagens gång. Lågskor kan lämpligen bytas till högklackat när det blir representation. Skor har massor att berätta, och höga klackar ger hållning och dignitet”.

Kauppinen njuter själv av att hjälpa sina kunder. ”Mina typiska kunder är härliga, vanliga människor som vill ge sin allmänna apparition ett lyft. Samarbetet börjar ofta med en garderobsinventering

där vi utreder vad som redan finns, vad som kanske kan förnyas med hjälp av en sömmerska och vad som behöver anskaffas. Vi utsträcker ofta helheten till makeup, glasögon, frisyr, rentav med ett nytt foto för businessfoldern.”

Kvalitet gällerMest av allt vill Kauppinen betona betydelsen av kvalitet. ”Nuförtiden finns det enorma mängder billigvaror. Ändå är det betydligt bättre att köpa ett kvalitetsplagg än fem av dålig kvalitet. Det här gäller också för strumpbyxor, underkläder, strumpor och skor.”

Materialet är en placering som står sig. ”En kostym är en betydande investe­ring, så kvaliteten är A och O: god kvalitet syns redan på långt håll och bra material förlorar inte formen. Också skjortans material är viktigt: när den används utan slips måste kragen hållas vackert upprätt. Det kan man själv ordna med hemma, med stärkning, eller låta ett tvätteri sköta skjorttvätten”, säger Kauppinen.

”Det är dyrt att leva i Finland, och det gör att man ofta får höra att man inte har råd att satsa på klädseln. Stil är dock i första hand en fråga om inställning och värderingar. Mitt råd är att köpa mindre, men att i stället välja kvalitet”, säger Kauppinen till slut.

Betona dina attityder och din position!

”Det är rätt få finländare som förstår att utnyttja sin klädsel för att på jobbet signalera sin ställning och

inställning” säger stilkonsult Tuija Kauppinen. Men utvecklingen går mot det bättre.

enomtänkt klädsel i affärslivet ger till bärarens yrke och

personlighet. Men det är fortfarande inte många finländare som satsar på sin klädsel för att den vägen utrycka sin position och sin karaktär”, säger Tuija Kauppinen, stilkonsult och utbildare i businessklädsel.

Hon säger att de största hindren för god klädsel i affärslivet är alltför mager klädbudget, brist på planering av inkö­

”G

”Stil är dock i första hand en fråga om inställning och värderingar.”

Text: Minna Korpimies Foto: Lassi Kaaria

14 15

HeLsingFoRs Sturegatan 21, 00510 Helsingfors

KUoPio Microkatu 1, 70210 Kuopio

ULeÅboRg Vihikari 10, 90440 Kempele

Åbo eriksgatan 17 C, 20100 Åbo

www.rastor.fi

Rastor utbildar

praktiknära kompetenser.

i vår utbildning utvecklar Du både

Dig själv och Ditt företag. Vi ruskar om

Dina invanda uppfattningar, ger Dig nya

tänkesätt och hjälper Dig att finna Dina

starka sidor. Vi är en pålitlig partner under

hela Din mångfacetterade arbetskarriär.

Med över 70 års erfarenhet och

en engagerad attityd.

FÖRMANSKAPRåd om ledning av personer,

arbete som chef och arbetsledning

LEDARSKAPBeredskap för att strategiskt

leda olika delområden, leda

förändringar och leda sig själv

VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSENnär personalen mår bra, ökar

organisationens konkurrenskraft

FÖRSÄLJNING OCH KUNDRELATIONERMera försäljning till nya och

nuvarande kunder

PRODUKTUTVECKLING OCH FÖRETAGSAMHETTillväxt genom innovationer och

nya tänkesätt

ENGAGEMANG FÖR DIG