RAPPORT - halmstad.se · RAPPORT Srbarhetsutredning Bergsgrd 1:6 m fl., Ranagrd 2016-02-04 Reviderad 2017-10-12 Upprttad av: Fredrik Stenfeldt, Helen Wikström Granskad av: Esbjrn

RAPPORT Sårbarhetsutredning Bergsgård 1:6 m fl., Ranagård

2016-02-04 Reviderad 2017-10-12 Upprättad av: Fredrik Stenfeldt, Helen Wikström Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Esbjörn Tagesson

Uppdragsnr: 10224498 Sårbarhetsutredning Bergsgård 1:6 m fl., Ranagård

Daterad: 2016-02-04

Reviderad: 2017-10-12

Handläggare: F Stenfeldt, H Wikström

2 (13)

RAPPORT Sårbarhetsutredning Bergsgård 1:6 m fl., Rana-gård

Kund Samhällsbyggnadskontoret, Mark- och exploatering Halmstad kommun

Konsult WSP Environmental 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

Kontaktpersoner Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Anna Winnberg / Per Åke Larsson [email protected] / [email protected] WSP Esbjörn Tagesson

[email protected] 010-722 54 23


Daterad: 2016-02-04



3 (13)

Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Kort geologisk och hydrogeologisk beskrivning 4 3 Sårbarhetskartering 6 3.1 Underlag 6 3.2 Metodik 6 3.3 Resultat 8 4 Riskklassning och generella skyddsåtgärder 8 5 Planerade schaktningsarbeten 10 6 Slutsatser 11 6.1 Sårbarhet och skyddsåtgärder 11 6.2 Angående planerade schaktarbeten 11 6.3 Fortsatt utredning 13

Bilagor 1. Sårbarhetskarta, klassade borrpunkter 2. Sårbarhetskarta, klassade och tolkade borrpunkter


Daterad: 2016-02-04



4 (13)

1 Bakgrund Halmstads kommun arbetar med detaljplanearbete för Bergsgård 1:6 m fl., Rana-gård. Planområdet omfattar ca 43 hektar.

Detaljplanen omfattar ca 400 nya bostäder samt kommunala verksamheter; skola, förskola samt äldreboende. Inriktningen för området är att det ska vara en blandad bebyggelse med en variation av boendetyper och upplåtelseformer såsom flerbo-stadshus, radhus och friliggande villatomter. Centralt i området föreslås ett dagvat-tenstråk i östvästlig riktning.

Planområdet ligger som helhet inom den sekundära (yttre) skyddszonen för Söndrums kommunala dricksvattentäkt. Planområdets västra delar ligger ca 500 m från vattentäktens närmaste uttagsbrunnar och gränsar till primär (inre) skyddszon. De östra delarna ligger knappt 2 km från vattentäkten, se figur 1 nedan.

figur 1. Översiktskarta, planområdet och skyddsområde för Söndrums vattentäkt.

En sårbarhetsklassificering av aktuellt planområde behöver utföras. Sårbarheten av-ser risk för förorening av det grundvattenmagasin som Söndrums vattentäkt nyttjar, d v s isälvsmaterial som ställvis överlagras av tätare jordarter.

2 Kort geologisk och hydrogeologisk beskrivning Söndrums vattentäkt utnyttjar grundvatten från ett magasin i form av en isälvsavlag-ring bestående av sand och grus. Isälvsavlagringen går i stort i Nyrebäckens dal-gång, i nordvästlig-sydostlig riktning och hänger mot öster samman med Galgber-gets isälvsavlagringar. Den generella lagerföljden består, från markytan, av post-glacial sand som överlagrar finsediment bestående av lera/silt/finsand vilka underlagras av isälvsavlagring. Under isälvsavlagringen följer morän och berg. I

Söndrums vattentäkt


Daterad: 2016-02-04



5 (13)

figur 2 nedan redovisas grundvattenmagasinets utbredning enligt SGU1 tillsammans med utdrag ur SGU:s jordartskarta1.

figur 2. Utdrag från jordartskarta med utbredning av grundvattenmagasin ©SGU. Grundvat-tenmagasin = streckat blått; oreange = postglacial sand; gul = lera; ljusgul = silt; röd = berg i dagen; ljusblått = morän; rosa = svämsediment.

Enligt tidigare utredningar om Söndrums vattentäkt (se kapitel 3.1) betraktas grund-vattenmagasinet generellt som slutet, d v s det täcks av tätare jordarter enligt ovan. Vid vattentäkten har mäktigheten på finsediment ovan isälvsavlagring konstaterats variera mellan 3 och 15 m. Det kan dock inte uteslutas att det finns områden där tätande lager ovan isälvsavlagring saknas. Vidare är det varierande sammansättning på finsedimenten (lera/silt/finsand) varför det naturliga skyddet, som finsedimenten utgör, kan variera mycket.

Nybildningen till magasinet har tolkats ske främst vid Mjällby, Vapnö samt längs Nyårsåsens sluttningar. Viss nybildning har också bedömts ske i anslutning till plat-ser där berg går i dagen, tex vid Fammarp och vid Trottaberg.

Enligt SGU:s tolkning (se figur 2) förekommer grundvattenmagasinet främst i plan-områdets västra delar. Dock torde merparten av planområdet utgöra potentiellt ny-bildningsområde för grundvatten till magasinet. Dels kan nybildning ske där tätare jordarter saknas direkt ovan magasinet och dels i gränsen mot områden där berg i dagen förekommer. Här kan direktkontakt med magasinet finnas alternativt utgörs kontakten av morän- och/eller sandlager ovan berggrunden.

1 SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. www.sgu.se.


Daterad: 2016-02-04



6 (13)

Enligt jordartskartan ses att berg i dagen förekommer i områdets östra delar (bl a vid Trottaberg). Jorddjupen ökar generellt mot väster.

3 Sårbarhetskartering

3.1 Underlag Ett antal utredningar har tidigare utförts i området. Följande två geotekniska utred-ningar har använts för sårbarhetsklassificering inom aktuellt planområde:

[ref 1] Trottaberg, Översiktlig geoteknisk utredning, Vectura 2009-07-02. Totalt 32 borrpunkter.

[ref 2] Utlåtande över grundförhållandena inom planerat småhusområde Ranagård, Söndrum, Halmstads kommun, 1980-10-23. Totalt 91 undersökningspunkter.

[ref 3] Bergsgård 1:6 m fl, Ranagård, Halmstad. Översiktlig geoteknisk undersök-ning för dagvattenutredning. Sweco 2017-02-17. Totalt 21 borrpunkter.

Förutom utredningar ovan har följande underlag använts i utredningen:

[ref 4] Dagvattenutredning bostadsområde Ranagård, Vectura 2010-02-12. [ref 5] Söndrums vattentäkt och dess betydelse för planen, Sweco 2010-01-26. [ref 6] Skyddsplan för vattentäkten Söndrum - Tekniskt underlag med förslag till

skyddsområde och skyddsföreskrifter, Sweco VBB VIAK. [ref 7] VA utredning för Onsjö 32:121 med riskbedömning för vattenskydd,

Tyréns, 2013-01-10.

3.2 Metodik Borrprotokoll från underlagsmaterial har gåtts igenom och klassats m a p naturligt skydd baserat på jordlagerföljd ovan det vattenförande isälvsmaterialet.

Tillämpad metodik är samma som använts vid sårbarhetskartering inom vatten-skyddsområde för Prästjordens vattentäkt (WSP, 20142).

De översta två metrarna har inte medräknats vid klassning av naturligt skydd. Jord-lager nära markytan har oftast en makrostruktur påverkad av torksprickor, rötter och annan organisk aktivitet, vilket resultaterar i en högre vattengenomsläpplighet. Även antropogen påverkan i form av ledningsschakter, diken, markarbeten i samband med planerad exploatering inom planområdet mm, innebär att den översta delen av markprofilen inte kan antas bidra till ett naturligt skydd, oaktat jordart.

Som tillfredsställande naturligt skydd, motsvarande ”låg sårbarhet” har en ekviva-lent lermäktighet på 3 m ansatts. En ostörd lera har vanligtvis en hydraulisk konduk-tivitet i intervallet 1E-9 till 1E-12. För lera, med en vertikal hydraulisk konduktivitet på 1E-9, vertikal hydraulisk gradient på 0,2 och en flödesporositet på 0,1, erhålls en vertikal transporthastighet på 0,06 m/år vilket innebär att det tar ca 16 år för en vat-tenlöslig förorening att transporteras genom 1 m av denna lera.

2 Vattenresurs Prästjorden. Sårbarhetsutredning och skyddsåtgärder, WSP 2014-06-16.


Daterad: 2016-02-04



7 (13)

Om tätare jordarter saknas helt ovan isälvsmaterialet erhålls ”extrem sårbarhet”. Motsvarande transportberäkning för sand, med en antagen hydraulisk konduktivitet på 1E-4, vertikal hydraulisk gradient på 0,1 och flödesporositet på 0,25 ger en verti-kal transporthastighet på 1260 m/år vilket innebär att det tar ca 7 timmar för en vat-tenlöslig förorening att transporteras genom 1 m sand.

För gradering mellan ytterligheterna ovan har följande metodik använts: tabell 1. Klassning av jordarter med avseende på na-turligt skydd av underliggande isälvsavlagring. Jordart Poäng per meter

Sand 0

Silt 1

Lera 2

För att erhålla en klassning motsvarande tillfredsställande naturligt skydd, d v s ”låg sårbarhet”, ska minst 5 poäng erhållas. Högre värden än 6 poäng har inte vägts in, d v s värde ≥5 tillhör klass ”låg” sårbarhet. Som minst erhålls 0 poäng då lera eller silt helt saknas ovan isälvsmaterial eller annat genomsläppligt material. Den resulte-rande poängsättningen av naturligt skydd ovan isälvsavlagring, har översatts till sår-barhetsklass enligt tabell 2 nedan. tabell 2. System för sammanvägning av naturligt skydd baserat på klassning enligt tabell 1. Totalpoäng Sårbarhetklassning

0 Extrem

1-2 Hög

3-4 Måttlig

5-6 Låg

Totalt har 125 borrningar gåtts igenom. I många fall har det visat sig att äldre borr-ningar är för grunda alternativt utförda med metod som inte ger tillförlitlig informat-ion om jordart. Exempelvis är merparten av borrningar från undersökning 1980 [ref 2] utförda som viktsonderingar. Med denna metod är det svårt att avgöra skillnad mellan lera, silt och finsand vilket gör att dessa borrningar inte kan användas som tillförlitligt underlag för bedömning av naturligt skydd. En annan effekt av att borr-ningarna är grunda och/eller svårtolkade är att det är svårt att få en helt tillförlitlig bild av grundvattenmagasinets utbredning.

69 borrningar har inte gått inte att klassa p g a orsaker ovan, vilket ger att sårbar-hetsklassificering har baserats på totalt 56 borrningar.

I några punkter har borrning drivits ned till morän eller berg utan att isälvsmaterial påträffats. Detta förklaras av att isälvsavlagringen inte förekommer i områdets cen-trala och östra delar (se figur 2 för SGU:s bedömning av magasinets utbredning).

Sårbarheten är rimligtvis högre direkt ovan isälvsavlagringen än vid sidan av isälvsavlagringen då transportvägen är längre in till magasinet. För att korrigera för


Daterad: 2016-02-04



8 (13)

detta har borrpunkter utanför isälvsavlagringen nedgraderats en sårbarhetsklass, d v s extrem har omvandlats till hög, hög har omvandlats till måttlig och måttlig har omvandlats till låg. För att ta hänsyn till osäkerheter i utbredning av magasinet har en buffertzon på 100 m lagts till magasinets utbredning enligt figur 2.

3.3 Resultat I bilaga 1 redovisas karta med klassade borrpunkter. Enligt ovan är merparten av borrningarna inte tillförlitliga för klassning vilket ger att kartan har låg detaljerings-grad. Dock framkommer att punkterna i planområdets östra och centrala delar upp-visar hög sårbarhet. Sammanhängande mäktiga lerlager saknas i dessa delar och flera områden med berg i dagen förekommer. Kring områdena med berg i dagen förekommer morän och postglacial sand. Eftersom grundvattenmagasinet inte före-kommer i de östra och centrala delarna bedöms dock sårbarheten som hög istället för extrem.

I jordartskarta (figur 2) ses att ett stråk med silt och lera förekommer i områdets östra och centrala delar. De fåtal borrningar som finnes visar dock att silt/lerlagret endast har ett par meters mäktighet och därför inte ger något väsentligt skydd för grundvattenmagasinet. I bilaga 1 ses också att det är mycket glest med borrpunkter i områdets östra delar vilket ger att tolkningen är mycket osäker här.

I bilaga 1 ses vidare att ett fåtal punkter i de västra delarna har klassats som låg sår-barhet, d v s att tillfredsställande skydd i form av tätande lager förekommer ovan grundvattenmagasinet. Dock är merparten av borrningarna i området för grunda, alternativt genomförda med metod som inte ger tillförlitligt underlag för tolkning av jordart, för att vara möjliga att klassa.

Sammanfattningsvis visar bilaga 1 att sårbarheten är hög i områdets östra och cen-trala delar. I de västra delarna finns indikationer på att sårbarheten är lägre. Var gränsen går och detaljer i hur sårbarheten gradvis förändras går inte att avgöra base-rat på befintligt underlag.

I bilaga 2 har en ytterligare tolkning gjorts på så sätt att trolig lagerföljd har vägts in i bedömningen. Till hjälp för tolkning har närliggande borrpunkter använts och vikt-sonderingar har tolkats efter trolig, dock ej verifierbar, lagerföljd. Därmed skall den tolkade sårbarheten redovisad i bilaga 2 ses som en tolkning behäftad med osäker-heter.

4 Riskklassning och generella skyddsåtgärder Sårbarhetskartan är tänkt att kunna användas som underlag för lämpliga skyddsåt-gärder för exploateringen.

Lämpliga skyddsåtgärder bygger i sin tur på en riskklassning. Metodik för risk-klassning finns i sin helhet redovisad i sårbarhetsutredning för Prästjorden (WSP, 2014) och sammanfattas nedan.

Metodiken innebär i korthet att en riskklassning görs för olika aktiviteter vilka ställs mot vattenintresset. Relevanta aktiviteter indelas i fyra kategorier utifrån den poten-tiella hotbild som de utgör för vattenintresset (liten, måttlig, stor, extrem). Vattenin-tresset representeras av skyddszoner för vattenskyddsområde samt sårbarhetsklass-


Daterad: 2016-02-04



9 (13)

ning enligt naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden3. Sårbarheten inde-las i fyra klasser och en riskmatris ställs upp för respektive skyddszon (figur 1).

Utifrån riskklassningen kan rekommendationer ges avseende skyddsåtgärder för att tillvarata vattenintresset.

figur 3. Matris för riskklassning.

Aktuellt planområde ligger inom sekundär skyddszon vilket enligt matrisen ovan motsvarar zon 2 (röd ruta i figur 3). Planerad markanvändning utgörs av bostäder, skola, äldreboende, parkmark samt vägar och parkeringsytor, se bilaga 1 och 2 för planerad utformning av området. Parkmark ger aktivitetskategori 1 motsvarande ”liten hotbild”. Bostäder, skola och äldreboende ger aktivitetskategori 2 motsva-rande ”måttlig hotbild”. Trafik och parkering ger aktivitetskategori 3 motsvarande ”stor hotbild”. Se lila ruta i figur 3.

Den preliminära sårbarhetsklassningen ger att sårbarheten inom området främst va-rierar från låg till hög.

Detta ger att riskklasserna 1-3, d v s från ”normal aktsamhet tillräckligt” till ”långt-gående skyddsåtgärder krävs”, blir aktuella. D v s i de västra delarna där sårbarheten bedöms vara låg gäller riskklass 1 medan i de östra och centrala delarna, där sårbar-heten bedöms vara hög samt där aktiviteter enlig kategori 3 planeras, gäller riskklass 3.

I Sårbarhetsutredning Prästjorden2 ges följande generella rekommenderade skydds-åtgärder för respektive riskklass:

För riskklass 3-4 rekommenderas: Va-anläggningar

- Stumsvetsade ledningar med möjlighet till regelbunden täthetskontroll. - Eventuella fördröjningsmagasin ska utföras täta med möjlighet till regel-

bunden täthetskontroll, typ rörmagasin eller likvärdigt.

Hårdgjorda ytor - Inspekterbar specialbeläggning, typ Densiphalt eller likvärdig.

3 Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket 2011.

Zon 1 Zon 2 Zon 3

1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4Liten Måttlig Stor Extrem Liten Måttlig Stor Extrem Liten Måttlig Stor Extrem

4 Extrem 141 142 143 144 4 Extrem 241 242 243 244 4 Extrem 341 342 343 344

3

Hög 131 132 133 134

3

Hög 231 232 233 234

3

Hög 331 332 333 334

2

Måttlig 121 122 123 124

2

Måttlig 221 222 223 224

2

Måttlig 321 322 323 324

1

Låg 111 112 113 114

1

Låg 211 212 213 214

1

Låg 311 312 313 314

Klass Sifferkod1 Normal aktsamhet tillräckligt A B C2 Vissa skyddsåtgärder erfordras A Skyddszon (1 = Primär)3 Långtgående skyddsåtgärder krävs B Sårbarhet (1 = Låg)4 Mycket långtgående skyddsåtgärder krävs C Markanvändning (1 = Natur)

Aktivitetskategori/hotbild Aktivitetskategori/hotbild Aktivitetskategori/hotbild

Sårb

arhe

t

Sårb

arhe

t

Sårb

arhe

t


Daterad: 2016-02-04



10 (13)

- Dagvatten från hårdgjorda ytor ska förhindras infiltrera i mark. Dagvattnet ska uppsamlas och ledas ut från området (eventuellt efter lokal fördröjning).

För riskklass 2 rekommenderas: Hårdgjorda ytor

- Dagvatten från hårdgjorda ytor ska förhindras infiltrera i mark. Dagvattnet ska uppsamlas och ledas ut från området (eventuellt efter lokal fördröjning).

För samtliga riskklasser rekommenderas att: - Ledningsgravar förses med erforderliga strömningsavskärande konstrukt-

ioner så att kringfyllningen inte fungerar som ett dränerande och/eller vat-tenledande stråk.

För byggskede rekommenderas att: - Nattuppställning och tankning av arbetsfordon inte sker inom Zon 1 eller

inom områden med extrem eller hög sårbarhet inom Zon 2.

I sammanhanget är det också av intresse hur exploateringen påverkar nybildningen av grundvatten till grundvattenmagasinet. Det övergripande målet bör vara att mi-nimera negativ påverkan på grundvattenbildningen, dock utan att riskera förorening av grundvattenmagasinet. Ett sätt att tillmötesgå detta är att planera för lokal infilt-ration av dagvatten som kan förutsättas vara rent (från tak, altaner, gång- och cykel-vägar etc.), se vidare [ref 5].

5 Planerade schaktningsarbeten Schaktningsarbeten kan påverka sårbarheten genom att naturligt skyddande jordla-ger grävs bort eller att dess mäktighet minskas. Därför ges nedan en översikt över i dagsläget planerade åtgärder.

Utredning pågår för områdets utformning och övergripande information har erhållits av SWECO som utför projekteringen4.

Generellt planeras inga större terrasseringar, d v s urschaktningar eller uppfyllnader, utan höjdsättning för området ansluter till befintlig topografi.

För bebyggelsen planeras inga källare eller andra typer av extra djupa schakter. För dagvattenledningarna är det generella djupet ca 2 m u my, men inom delar av områ-det kan de också behöva läggas på 3-4 meters djup. Spillvattenledningarna följer gatorna och planeras på 3-4 meters djup.

Dagvattendammarna i öster är utformade för infiltration via ett biofilter och dagvat-tendammarna i väster är projekterade med tätskikt. Dammarnas djup är vanligtvis mindre än 2 m.

4 Underlag (ritningar förslag på dagvattenhantering, muntlig information om schaktning etc) erhållet av SWECO 2017-09-12.


Daterad: 2016-02-04



11 (13)

6 Slutsatser

6.1 Sårbarhet och skyddsåtgärder Den östersiktliga sårbarhetskarteringen som baseras på hittills utförda undersök-ningar visar att de västra delarna av planområdet, där grundvattenmagasinet före-kommer, har ett tillfredställande naturligt skydd (låg sårbarhet) i form av tätare jord-lager ovan isälvsavlagringen. I de centrala och östra delarna är sårbarheten högre, dock förekommer inte grundvattenmagasinet i dessa delar. Därmed kan risken för förorening av grundvattenmagasinet bedömas som relativt låg även i planområdets centrala och östra delar.

Planerad markanvändning utgörs av bostäder, skola, äldreboende, parkmark samt vägar och parkeringsytor, se bilaga 1 och 2. Övervägande andel utgörs av parkmark och bostäder. Dessa markanvändningstyper har generellt en relativt låg hotbild med avseende på risk för grundvattenförorening (se figur 3 i kapitel 4). De områden som kan utgöra risker med avseende på förorening av grundvattnet är främst vägdagvat-ten från huvudgator och större parkeringsytor vid verksamheter och flerbostadshus samt spill och dagvattenledningar.

Enligt ovan utgör planerad markanvändning generellt en mindre risk för grundvatt-net än exploateringen vid Prästjordens vattentäkt2 (industriverksamheter, lager, tunga transporter etc). Utifrån den relativt lägre hotbilden bedöms följande riktlinjer för skyddsåtgärder vara rimliga för aktuellt område (jmfr kapitel 4):

För riskklass 3 (hög sårbarhet / trafik och parkering) rekommenderas: Va-anläggningar

- Stumsvetsade ledningar med möjlighet till regelbunden täthetskontroll.

Hårdgjorda ytor - Dagvatten från huvudgator och större parkeringar vid verksamheter och

flerbostadshus leds bort alternativt renas innan infiltration.

För samtliga riskklasser rekommenderas att: - Ledningsgravar förses med erforderliga strömningsavskärande konstrukt-

ioner så att kringfyllningen inte fungerar som ett dränerande och/eller vat-tenledande stråk.

För byggskede rekommenderas att: - Nattuppställning och tankning av arbetsfordon inte görs inom området al-

ternativt att detta sker på täta ytor där läckage och spill kan samlas upp.

6.2 Angående planerade schaktarbeten Vad gäller hur planerad exploatering kan förända karterad sårbarhet, är det så att djupare schaktningsarbeten kan öka sårbarheten i de fall skyddande jordlager grävs bort eller att dess mäktighet minskas.


Daterad: 2016-02-04



12 (13)

Generellt kan sägas att schaktning som är grundare än två meter inte påverkar sår-barhetsklassningen enligt bilaga 1 och 2, eftersom de översta två metrarna ej räknats med i klassningen. Enligt kapitel 5 ovan är det spillvattenledningar och i vissa fall dagvattenledningar som kan medföra djupare schaktning än 2 m u my varför det är dessa schakter som kan medföra förändrad sårbarhet.

I figur 4 och figur 5 nedan ses tolkade profiler för borrpunkter i det planerade cen-trala dagvattenstråket. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkternas läge.

figur 4. Tolkad profil västra delen. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkters läge.

figur 5. Tolkad profil centrala delen. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkters läge.

I den västra delen av området förekommer relativt mäktig postglacial lera (rosa färg) ovan den tätare siltiga leran/leriga silten. Mot öster tunnar sanden och även den sil-tiga leran/leriga silten ut. Öster om borrpunkt R6 (se figur 5) förekommer inte siltig lera/lerig silt ovan friktionsjord.

Där djupare schaktning sker i endast postglacial sand (kring och väster om R2) på-verkas inte sårbarheten men där man når den siltiga leran/leriga silten och minskar dess mäktighet väsentligt, ökar sårbarheten. Med antagande om en 4 m djup schakt, når man den siltiga leran/leriga silten ungefär mittemellan borrpunkt R2 och R4. I punkterna R4 och R5 skulle en 4 m djup schakt medföra att hela den 2 m mäktiga


Daterad: 2016-02-04



13 (13)

skyddande leran/siltiga leran grävs bort. Detta medför alltså att sårbarheten ändras från måttlig till hög. Från ungefär mittemellan punkt R5 och punkt R6 och österut finns ingen lera under 2 m u my och sårbarhet är därför klassad som hög. Djupa schakter här ändrar i princip inte sårbarhetsklassningen.

Norr och söder om aktuell profil finns inte samma detaljeringsgrad i undersökning-arna av jordlagren. Men principen enligt ovan torde kunna gälla även här, d v s att djupa schakt i övergångszonen, där sårbarheten är klassad som måttlig, medför att sårbarheten ändras från måttlig till hög.

6.3 Fortsatt utredning Som påpekats ovan baseras utförd sårbarhetskartering på ett delvis ofullständigt un-derlag och i delar av området är tolkningarna osäkra. De undersökningar som görs för detaljprojektering bör därför användas till att förfina bilden av sårbarheten inom området och vid behov revidera slutsatserna angående sårbarhet och rekommende-rade skyddsåtgärder som givits i denna översiktliga utredning.

( (

(

(

(

(

(

(

(

( (

(

(

(

(

(

(

(

(

(

!(

(

!(

!(

(

!(

(

!(

!(

(

(

!(

(

(

(

(

(

!(

(

(

(

(

(

(

!(

(

!(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

!(

(

(

(

!(

!(

!(

(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

(

!(

!( !(

!(

(!(!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(6

5

R9

R8

R7

R6R5R4

R3

R2R1

T9

T8

T7

T6

T5

T4

T3

T2T1

L8

L7

L1

K9

K8

K7

K6

K5

K4

K1

I9

I8

I7

I6

I5

H9

H8

H6

H4

H2

G8

G6

G4

G3

G2

F8

F6

F4

E9

E7

E6

E5

E4

D8

D6

C9

C8

C6

B9

B8

A9

A8

35

23

22

18

17

16

13

12

L9

L6

L5

L4

L3

L2

K3

K2

I4

I2

H7

H5

H3

G9

G7

G5

F7

F5

F3F3

E8

D9

D5

C7R17

R16

R15R14

R13

R12

R11R10

R8E R8DR8C

R8B

T12

T11

T10

L10K10

H11

H10

G11

F10C10

I11

I10G10E10D10B10A10

0 50 100 150 200 m

±

FörklaringarNaturligt skydd, klassning

( Ej klassningsbar!( Tillfredsställande skydd!( 5!( 4!( 3!( 2!( 1

UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER

ANSVARIG

DATUM

E Tagesson

ET10224498

Halmstads kommunBergsgård 1:6 m fl, RanagårdSårbarhetsutredningNaturligt skydd, Klassning

ENVIRONMENTALHELSINGBORG

REVIDERAD

KOORDINATSYSTEM

2016-02-04

SWEREF99 13:30ET BILAGA 1

2017-10-12

Sårbarhetsklassning5-6 (tillfredsställande skydd) = Låg3-4 = Måttlig1-2 = Hög

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

(

!(

!( !(

!(

(!(!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(6

5

R9

R8

R7

R6R5R4

R3

R2R1

T9

T8

T7

T6

T5

T4

T3

T2T1

L8

L7

L1

K9

K8

K7

K6

K5

K4

K1

I9

I8

I7

I6

I5

H9

H8

H6

H4

H2

G8

G6

G4

G3

G2

F8

F6

F4

E9

E7

E6

E5

E4

D8

D6

C9

C8

C6

B9

B8

A9

A8

35

23

22

18

17

16

13

12

L9

L6

L5

L4

L3

L2

K3

K2

I4

I2

H7

H5

H3

G9

G7

G5

F7

F5

F3F3

E8

D9

D5

C7R17

R16

R15R14

R13

R12

R11R10

R8E R8DR8C

R8B

T12

T11

T10

L10K10

H11

H10

G11

F10C10

I11

I10G10E10D10B10A10

0 50 100 150 200 m

±

FörklaringarNaturligt skydd, tolkning

( Ej klassningsbar!( Tillfredsställande skydd!( 5!( 4!( 3!( 2!( 1

UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER

ANSVARIG

DATUM

E Tagesson

ET10224498

Halmstads kommunBergsgård 1:6 m fl, RanagårdSårbarhetsutredningNaturligt skydd, Tolkning

ENVIRONMENTALHELSINGBORG

REVIDERAD

KOORDINATSYSTEM

2016-02-04

SWEREF99 13:30ET BILAGA 2

2017-10-12

Sårbarhetsklassning5-6 (tillfredsställande skydd) = Låg3-4 = Måttlig1-2 = Hög

Documents

RAPPORT - halmstad.se · RAPPORT Srbarhetsutredning Bergsgrd 1:6 m fl., Ranagrd 2016-02-04 Reviderad 2017-10-12 Upprttad av: Fredrik Stenfeldt, Helen Wikström Granskad av: Esbjrn