Rapport 1 om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation ’Vi fokuserar mer på att skriva om eleven än att ge eleven undervisningsresurser’ Anonym lärare

2

Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk skola varit hett omdebatterad och en våg av reformer har

genomförts i utbildningssektorn. Samtidigt har resultaten uteblivit och utvecklingen

är snarare den motsatta - allt fler elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. I en

värld som kräver alltmer kunskap och där välutbildade invånare är den främsta

konkurrensfaktorn är det en illavarslande utveckling.

Utvecklingen i Stockholm är i bästa fall i nivå med den i riket - i en del centrala

frågor är den tydligt sämre. Efter sex år med Moderatlett styre i Stockholm och i

Sverige är det uppenbart att den förda politiken inte levererar. Det ställer större krav

på andra aktörer att formulera ett alternativ som kan ge resultat. Vi Socialdemokrater

måste visa att vi åter kan göra det vi gjorde mellan 2002 och 2006 då

kunskapsresultaten höjdes i Stockholms skolor. Samtidigt måste vi vara på det klara

med att situationen idag - med sjunkande generella resultat, ökande klyftor och sämre

baskunskaper - är allvarligare än 2002. Det gör att även vi måste utveckla vår politik

och intensifiera arbetet för att fler ska kunskapsmålen.

En första insats är att lyssna på skolans främsta experter - lärarna. De som undervisar

varje dag ser både möjligheter och begränsningar. De har en kunskap om det som i

skolpolitiken alltför ofta bara blir en pinne i statistiken - eleven - och hur hen ska

kunna uppnå kunskapsmålen.

Vi har gjort den största enkät som gjorts bland lärare i Stockholm. Vi har frågat om

skolans kvalitet, om förutsättningarna skolorna får och om på vilket sätt skolan kan

bli bättre. Mer än 1600 lärare har gett av sin vardag och sina erfarenheter. Vi kommer

redovisa svaren i denna och kommande rapporter om skolan i Stockholm. Vi vill

tacka alla lärare som bidragit - inte så mycket för att de svarat på vår enkät - som för

det de berättar i svaren. Det är en berättelse om en skola - och dess lärare - som vill

så mycket - men som ges alltför dåliga förutsättningar. Det är svar som snarare är ett

rop på hjälp.

Av de vackra ord som ofta hörs från de styrande i staden är det ont om i lärarnas

svar. Tvärtom upplever lärarna sjunkande resurser, mindre tid och sämre resultat.

Det är en kritik som är hård mot de styrande allianspartierna - men också svar som är

uppfordrande mot oss Socialdemokrater. Kommer skolan bli bättre med er - är en

återkommande fråga. En del av vårt svar på det är de förslag vi har lagt. Men

lärdomen av denna enkät är att även vi måste förstärka vårt arbete för en bättre

skola. Första steget, att lyssna på lärarna har vi nu tagit. Nästa steg blir att förstärka

investeringar i skolan och på riktigt förändra förutsättningarna för de som ska lära ut.

Det är inga orimligheter de begär. Det handlar om att få förutsättningar att göra det

de är bäst på – att undervisa.

3

I detta välkomnar vi konkurrens från andra politiska partier. Lyssnar de på enkäten

förstår de att det de gjort hittills inte är nog.

Roger Mogert Karin Wanngård

Oppositionsborgarråd, Oppositionsborgarråd

Med ansvar för skolan

4

Sammanfattning - 57 procent av lärarna anser att resultatutvecklingen i skolan är på väg åt fel

håll. 15 procent anser att den är på väg åt rätt håll.

- 51 procent av lärarna anser att likvärdigheten i skolan försämrats. 14 procent anser att likvärdigheten förbättrats.

- 74 procent av lärarna anser att den egna verksamheten fått mindre ekonomiska resurser de senaste fem åren.

- 88 procent av lärarna anser att läraryrkets status försämrats under senare år. 2 procent tycker att attraktiviteten i yrket förbättrats.

- 88 procent av lärarna anser att möjligheten att utföra det pedagogiska uppdraget blivit sämre under senare år, 50 procent av lärarna anser att stödet från det pedagogiska ledarskapet blivit sämre, 77 procent av lärarna anser att möjligheten att ge varje elev det stöd som behövs har blivit sämre under senare år.

5

Bakgrundsfakta

Trots en mängd reformer som vars målsättning har varit att stärka kunskap och

resultat i skolan ser vi att utvecklingen i Stockholms skolor på en rad områden varit

den motsatta. Det är fler och fler unga stockholmare som inte går ut nian med

fullständiga betyg. Oroande många av dem klarar inte heller målen i centrala ämnen

så som matematik och engelska. Samtidigt är antalet lärare i Stockholms skolor lägre

än i övriga landet i såväl grundskola som gymnasieskola.

Snabbfakta om grundskolan

- Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan har sedan 1998 ökat från 10 procent till cirka 14 procent 2012. (Se tabellbilaga)

- Antalet lärare per 100 elever har sedan 2005 minskat i Stockholms gymnasieskolor. Då gick det 7,8 lärare per 100 elever mot dagens 7,2. I riket är motsvarande siffra 7,9 lärare per 100 elever. (Se tabellbilaga)

- Antalet lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat under senare år men ligger under snittet i riket. I riket har 87 procent pedagogisk examen medan motsvarande siffra i Stockholm är 84 procent. 1

Snabbfakta om gymnasieskolan

- Andelen lärare per 100 elever i gymnasieskolan har sedan mitten av 2000-talet minskat i Stockholms skolor. 2005 gick det 7,5 lärare på 100 elever. Motsvarande siffra är i dag 7 lärare per 100 elever. (Se tabellbilaga)

- Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen efter tre år (exkl. individuellt program) är i Stockholm 73 procent. Motsvarande siffra för riket är 77 procent. Stockholm rankas som 242 av 290 kommuner. 2

- Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år är i Stockholm 66 procent, vilket är 3 procent sämre än för riket. Stockholm rankas som 230 av 290 kommuner. 3

- Kostnaden per elev i Stockholm är 85 000 kronor. Motsvarande siffra för landet är 92 000 kronor/elev. 4

1 SKL öppna jämförelser 2012 grundskolan 2 SKL öppna jämförelser 2012 gymnasieskolan 3 Ibid 4 Ibid

6

Enkät – resultat I denna enkätstudie fokuserar vi på hur lärarna i Stockholms stads skolor upplever

sin vardag och skolans utveckling i stort . I de två följande avsnitten presenteras en

sammanställning av de svar vi fått. Den första delen redovisar lärarnas syn på den

generella utvecklingen i Stockholms skolor. Det andra avsnittet går igenom lärarnas

vardag och deras egna upplevelser om hur det är att vara verksam som lärare i

Stockholms skolor.

Skolans förändring

För att få en bild av hur Stockholms lärare uppfattar den allmänna utvecklingen i

Stockholms skolor bad vi dem ta ställning till hur de uppfattar att tre olika centrala

områden utvecklats under senare år. Områdena som berörs nedan är

resultatutvecklingen, skolans likvärdighet och läraryrkets status.

Resultatutveckling

Lärarna vid Stockholms skolor anser att utvecklingen när det gäller resultaten är på

väg åt fel håll. I diagrammet nedan går det att utläsa att 17 procent anser att

utvecklingen är på väg åt helt fel håll och att 40 procent anser att den i huvudsak är

på väg åt fel håll. Detta innebär att nästan 60 procent av lärarna anser att

utvecklingen går åt fel håll. Enbart 15 procent menar att resultaten i skolan utvecklas

åt rätt håll.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Helt rätt håll I huvudsak

åt rätt håll

Oförändrat I huvudsak

åt fel håll

Helt fel håll Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 1. Hur anser du generellt att skolan i

Stockholm har utvecklats de senaste fem åren:

resultatutveckling

7

Likvärdigheten

Enligt skollagen ska svensk skola ska vara likvärdig. En likvärdig skola innebär att

elever ska har lika tillgång till utbildning, likvärdig kvalitet på utbildningen och att

skolan ska kompensera för olika förutsättningar bland elever. När vi frågar lärarna

hur de menar att likvärdigheten förändrats under senare år menar lärarna att

utvecklingen är på väg åt fel håll. En fjärdedel, 24 procent, av de svarande menar att

det är på väg åt helt fel håll och 27 procent menar att det är i huvudsak är på väg åt

fel håll. Totalt svarar drygt hälften av lärarna att Stockholms skola blivit mindre

likvärdig. Enbart 14 procent svarar att likvärdigheten är på väg åt rätt håll.

’Invandrartäta områden har inte en chans för likvärdighet’.

Anonym lärare

Skolans ekonomi

För att skolan ska vara så bra som möjligt krävs det att resurserna går dit där de gör

mest nytta: i klassrummet. I diagram 3 nedan framgår att lärarna upplever att de

ekonomiska resurserna till deras verksamhet minskat under senare år. Ungefär tre

fjärdedelar, 74 procent, anser att den verksamhet de är aktiva vid i huvudsak fått

minskade ekonomiska resurser. Ungefär 3 procent menar att de fått ökade

ekonomiska resurser till sin verksamhet.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Helt rätt håll I huvudsak

åt rätt håll

Oförändrat I huvudsak

åt fel håll

Helt fel håll Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 2. Hur anser du generellt att skolan i

Stockholm har utvecklats de senaste fem åren:

likvärdighet

8

’Skolans ekonomi har försämrats drastiskt. Regeringen säger att de har satsat åtskilliga miljoner på

skolan. Vi undrar bara vart har de gått. Inte syns det hos oss på golvet i alla fall.’

Anonym lärare

’Framförallt har kostnaderna för datorerna ökat och bidragen till elever som behöver stöd minskat.’

Anonym lärare

Läraryrkets status

Läraryrket och lärarna är ständigt omdebatterade i medierna, i fikarummet och vid

middagsborden. För att få svar på hur lärarna själva såg på sitt yrke ställde vi en fråga

om hur de att statusen på läraryrket utvecklats under senare år. Resultatet blev tydligt.

I diagram 4 nedan framgår att 63 procent av lärarna menar att yrkets attraktivitet haft

helt fel utveckling under senare år, 25 procent menar att det i huvudsak gått åt fel

håll. Nästan nittio procent menar alltså att yrket förlorat i attraktivitet. Enbart 2

procent menar att det utvecklats åt rätt håll.

’Mer ansvar, mindre tid och ingen riktig karriärutveckling.’

Anonym lärare

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Ökade

ekonomiska

resurser

Oförändrade

ekonomiska

resurser

Minskade

ekonomiska

resurser

Övriga åsikter/vet

ej

Diagram 3: Förändring av de ekonomiska resurserna i

den egna verksamheten

9

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Helt rätt håll I huvudsak

åt rätt håll

Oförändrat I huvudsak

åt fel håll

Helt fel håll Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 4. Hur anser du generellt att skolan i

Stockholm har utvecklats de senaste fem åren:

läraryrkets status

10

Lärarnas upplevelerser

Det finns många som har åsikter om skolan och hur den borde vara, men få frågar

lärarna om hur de upplever sin vardag och om de har förutsättningarna att bedriva en

god pedagogisk verksamhet. I följande avsnitt redovisas enkätsvar om hur lärarna

upplever att skolan har förändrats under den senaste femårsperioden inom en rad

områden.

Tid att utföra det pedagogiska uppdraget

Under senare år har vikten av lärarnas pedagogiska kompetens lyfts fram. Bland

annat har införandet av lärarlegitimationer ökat de formella kraven på pedagogisk

kompetens. När vi frågar lärarna uttrycker de en annan bild; deras möjlighet att

utföra det pedagogiska uppdraget har försämrats de senaste fem åren. Diagram 5

nedan visar att 75 procent av de svarande menar att det blivit klart sämre och 13

procent att det blivit något sämre. Totalt menar 88 procent att deras möjlighet att

utföra det pedagogiska uppdraget försämrats. Enbart 3 procent av de svarande

uppger att det blivit bättre.

’Har arbetat i annan kommun i fem år så jag kan bara jämföra med den tiden. Min tid går mer

till annat än att planera för undervisning.’

Anonym lärare

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Blivit klart

bättre

Blivit något

bättre

Det är

oförändrat

Blivit något

sämre

Blivit klart

sämre

Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 5. Förändring de senaste fem åren: Tid att

utföra det pedagogiskauppdraget

11

’Man fortsätter att kräva att olika nya typer av uppgifter utförs och man gör det med hänvisning till

att rektorn "äger" delar av vår tid’

Anonym lärare

’Möten, möten, möten. Skriva vad som skall göras i stället för att få tid att planera.’

Anonym lärare

Pedagogiskt ledarskap

För att lärare ska kunna bedriva en god undervisning krävs det att det finns ett bra

och tydligt pedagogiskt ledarskap på skolan. Enkätstudier visar i diagram 6 att 31

procent av de svarande anser att ledarskapet blivit klart sämre och 19 procent menar

att det blivit något sämre. Totalt innebär det att hälften av lärarna anser att det

pedagogiska ledarskapet försämrats. Det är enbart 13 procent som upplever att det

blivit bättre.

’Har varit mycket litet under många år och om möjligt blivit mindre’

Anonym lärare

’Har varit mycket litet under många år och om möjligt blivit mindre’

Anonym lärare

’Oförändrat svagt!’

Anonym lärare

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Blivit klart

bättre

Blivit något

bättre

Det är

oförändrat

Blivit något

sämre

Blivit klart

sämre

Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 6: Förändring de senaste fem åren: Stöd från

det pedagogiska ledarskapet på skolan

12

Tillräckliga resurser för att nå kunskapsmålen

Elevernas kunskaper och färdigheter är avgörande för deras möjligheter att klara sig

igenom studierna och in i arbetslivet. Diagram 7 nedan visar att de svarande lärarna

anser att de tillgängliga resurserna för att ge elever det stöd som behövs har

försämrats. Hela 54 procent menar att skolan klart har försämrats på detta område

och 23 procent menar att det blivit något sämre. Totalt menar nästan fyra av fem

lärare att de har sämre möjligheter att ge varje elev det stöd de behöver. Enbart 5

procent menar att Stockholms skolor blivit bättre på detta område.

’Vi fokuserar mer på att skriva om eleven än att ge eleven undervisningsresurser.’

Anonym lärare

’Är rent ut sagt ett skämt med de krav som finns jämfört med den tid och resurser varje elev och

lärare har till sitt förfogande’

Anonym lärare

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Blivit klart

bättre

Blivit något

bättre

Det är

oförändrat

Blivit något

sämre

Blivit klart

sämre

Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 7: Resurser att ge varje elev det stöd som

behövs för att klara kunskapsmålen

13

Möjligheter till kompetensutveckling

För att skolan långsiktigt ska utvecklas måste lärarna får möjlighet att utveckla sina

ämnes- och pedagogiska kunskaper. Enkätstudien visar att möjligheterna till

kompetensutveckling försämrats under de senaste fem åren. En tredjedel, 32 procent,

tycker att möjligheterna kraftigt försämrats och 20 procent att det försämrats något.

Totalt anser 51 procent att möjligheterna försämrats. Enbart 11 procent anser att

möjligheterna förbättrats.

’Läst in ett ämne nu på min fritid (läst 75% och arbetat 100%) för att skolan behöver

kompetensen. Ingen kompensation lönemässigt eller tidsmässigt. Varit supertufft år’

Anonym lärare

’Har inte fått någon individuell kompetensutbildning de senaste 10 åren, trots påtryckningar.’

Anonymlärare

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Blivit klart

bättre

Blivit något

bättre

Det är

oförändrat

Blivit något

sämre

Blivit klart

sämre

Övriga

åsikter/vet ej

Diagram 8: Kompetensutveckling

14

Lösningar

Vår enkätundersökning bland lärarna i Stockholms stads skolor visar på en rad

områden där Stockholms skolor måste förbättras.

Resurserna är för små. Därför har vi i vår budget ett program för ökade kunskaper

som omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2013. Det är en början på en

långsiktig investering i kunskap och utbildning. Fram till och med 2015 kommer en

socialdemokratisk politik innebära beslut om ökade investeringar i utbildning

(jämfört med de borgerliga partiernas förslag) på mer än en miljard kronor.

Men mer resurser kan dock inte lösa alla problem. Vi måste också underlätta för

lärare att vara lärare. Lärarförbundet har släppt en handlingsplan5 för att minska

bördan på lärare:

Handlingsplanen

● Rensa bland lärarnas arbetsuppgifter. Prioritera lärarens kärnuppdrag. Man kan

inte fortsätta fylla på med arbetsuppgifter utan att ta bort något.

● Återkommande avstämningar flera gånger om året mellan arbetsgivare och

fackförbund.

● Anordna utbildningsinsatser för rektorer och skyddsombud kring

arbetsmiljölagen, samverkansamtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet.

● Ta fram stöd/vara stödfunktion till lärare och rektor i till exempel att få

handledning kring arbetet med arbetsmiljö.

● Ta fram en partsgemensam handlingsplan för vad som är en god arbetsmiljö.

● Stärka medarbetarsamtal och dialog mellan arbetsgivare och medarbetare.

Dessa förslag ställer vi oss bakom. Vidare är vi beredda att investera ännu mer i tid

för lärarna att vara just lärare. Vi har förslag på både nationell och lokal nivå.

Nationella förslag

Vi har en rad förslag på området nedbrutna på vad de skulle innebära för Stockholm

(vi räknar med att cirka var tionde krona kommer Stockholms skolor till del):

● Avskaffa de betygsliknande omdömena

● Mindre klasser i lågstadiet ger mer tid till varje elev – 200 miljoner

● Stärkt pedagogiskt ledarskap ger bättre stöttning från rektorer – 5 miljoner

5 http://www.lr.se/opinionpaverkan/nyhetsarkiv/nyheteryrkesverksammedlem/arbetsmiljoverketsbesluttvingarframminskningavlararnasarbetsborda.5.2e15552813c8cc3f72a5ffc.html

15

● Stötta skolor med tuffa förutsättningar, frigör mer tid för lärare att vara lärare än

socialarbetare – 10 miljoner

● Bättre karriärvägar för lärare – 5 miljoner

● Sommarskola innebär att fler lär sig mer – 13 miljoner

● Läxhjälp till alla elever gör att eleverna hänger med bättre och ökar kvaliteten – 11

miljoner

● Kompetensutveckling ger skickligare lärare – 45 miljoner

● Forskningsinstitut för lärande - 25 miljoner kostar detta totalt (nationellt institut

vars resultat självklart kommer Stockholm till del)

Cirka 300 miljoner i vår nationella budget kommer Stockholm till del på området.

Stockholmsförslag

På lokal nivå så har vi också förslag för hur vi låter lärare vara lärare med högre

kvalitet:

● Lärare ska vara lärare/pedagogiskt ledarskap – 40 miljoner

● Lön under utbildning – 20 miljoner

● Inventering - utbildningsförvaltningen i nära samråd med lärare och rektorer gör

en inventering av vilka personalförstärkningar som skulle behövas. En större del

av Stockholms lärares arbetstid ska ägnas till undervisning, planering av

undervisning och egen ämnesfördjupning.

● Extra undervisning/sommarskola/läxläsning för att nå målen - 50 miljoner kronor

● Mindre klasser i de tidigare årskurserna - 60 miljoner

● 155 personer i Jobb istället för bidrag, anställningskostnader – 35 miljoner

- Dessa kan göra administrativa sysslor som lagts på lärare

Cirka 200 miljoner i vår kommunala budget läggs på att låta lärare vara lärare.

Totalt blir det en investering att lärare ska får vara lärare med kvalitet på ca 500

miljoner kronor i Stockholm.

16

Metod Enkäten skickades ut till de 6 372 personer som kodats som lärare i Stockholms stads e-postregister. Antalet respondenter i undersökningen var 1 611. Av de svarande var 18 procent aktiva vid årskurs 1-3, 21 procent i årskurs 4-6, 31 procent i årskurs 7-9 och 26 procent i gymnasiet. 70 procent i undersökningen är kvinnor och 30 procent män. När det gäller ålder var 4 procent under 30 år, 24 procent 31-40 år, 27 procent 41-50 procent, 31 procent 51-60 år och 15 procent över 61 år. Urvalet är representativt avseende kön. Det finns en viss underrepresentation i materialet avseende lärare under 30 år (10 procent) och några få procent överrepresentation i grupperna 41-50 år och 51-60 år.

17

Tabellbilaga

(Källa: Skolverket)

(Källa: Skolverket)

83

84

85

86

87

88

89

90

91

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till

gymnasieskolan enligt behörighetskrav 1998-2010.

From 2011 behöringa till yrkesprogram

Stockholm

0

2

4

6

8

10

12

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Elever i årskurs 9 (andel (%) som ej uppnådde

mål i engelska, svenska eller matematik

Engelska

Svenska

Matematik

18

(Källa: Skolverket)

6

6,5

7

7,5

8

8,5 1

99

8

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

Lä

are

per

10

0 e

lev

Lärare i huvudmannens grundskolor, antal heltidstj.

per 100 elever

Stockholm

Riket totalt