XXXXXXXXXX 1

NYHETER FRÅNSVERIGES STÖRSTA PRIVATATRÄFÖRÄDLINGSLEVERANTÖRNR 1 2017

10 Ett hus för hjältar 17 Omtvistad skatt 20 Snabbt och hållbart

PUH! NU ÄR DETKLART BJÖRN.

I takt med att ljuset återvänt till våra breddgrader har arbetet i vår nya produktionslinje för KL-trä startat. I slutet av mars invigdes anläggningen och tillsammans med gäster från hela landet markerade vi inledningen på ett nytt kapitel i Martin-sons historia. För det här är verkligen en framtidssatsning på flera plan.

Sverige har som mål att vara klimatneutralt år 2050. Att byta ut stål och betong mot trä i byggandet är ett av de effektivaste sätten att snabbt minska utsläppen. Samtidigt ger trä goda möjligheter att bygga snabbt och rationellt – bland annat genom att förädlas till byggdelar i KL-trä som är perfekt lämpat för bjälklag, tak och väggar.

Vi har i mer än tio år varit Sveriges enda tillverkare av KL-trä. Men efter att kollegor i branschen aviserat egna satsningar på materialet är det på väg att ändras. Vi gillar det. Ju fler vi är som satsar på att utveckla det industriella byggandet i trä, desto bättre för hela samhällsutvecklingen.

Vårt arbete pågår naturligtvis på flera fronter och i mitten av mars lanserade vi våra modulbyggda industrihotell på Fastighetsmässan i Stockholm. De har mottagits med stort intresse av fastighetsägare och för oss står det helt klart att industriellt byggande i trä inte bara handlar om flerbostads-hus utan också om verksamhetslokaler.

Att takten i byggandet under lång tid inte motsvarat behoven har många orsaker. En av dem, tror vi, är att det tagit för lång tid och upplevts som krångligt. Det möter vi genom erbju-danden som industrihotellet. Det är färdigprojekterat, tydligt prissatt och levereras med hög prefabriceringsgrad. I vårt utvecklingsarbete tittar vi också särskilt på hur vi kan sänka trösklar, så att det blir lättare att ta beslut om att bygga.

Allt handlar förstås inte om produkter och erbjudanden. Som ett av Västerbottens största företag är vi också en del av de samhällen där vi verkar. Därför har vi valt att teckna ett långsiktigt samarbetsavtal där vi stöttar Hjältarnas hus som byggts i anslutning till universitetssjukhuset i Umeå. Det finns till för familjer med barn som behöver vara inlagda på sjukhus längre perioder och erbjuder en hemlik miljö där de kan vara tillsammans.

Det är en satsning som är särskilt viktig för alla som bor långt från Universitetssjukhuset, till exempel i norra Sveri-ges inland. Avstånd är en naturlig del av livet för oss som valt att bo utanför centralorterna. För det mesta är det inget problem. Men om utmaningarna är stora hjälps vi åt. Det här är ett sånt tillfälle. Vi är stolta över att vara delaktiga i en efterlängtad verksamhet som gör vardagslivet lite lättare i en svår stund.

Lars Martinson, koncernchef

Lars funderar

XXXXXXXXXX 3Weekendhuset Osprey Nest i Strängnäs består till 95 procent av synligt KL-trä. Bakom projektet står Jordens Arkitekter.Sid 24–27

FOTO

ER

IK L

EFV

AN

DE

R

Innehåll

Martinsons937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00

info@martinsons.sewww.martinsons.se

Ansvarig utgivareLars Martinson

RedaktörCaroline Thorén, Henson

caroline.thoren@hensonpr.se

Layout Krux

Tryck Ågrenshuset

Fotograf Patrick Degerman

om inte annat anges

Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Företaget

förädlar den norrländska skogen till högkvalitativa trävaror, nyskapande komponenter och

färdiga funktionslösningar som ger mervärden och bidrar till ökad träanvändning.

Verksamheten säkrar skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk

och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs.

I Bygdsiljum finns i dag en av Europas modernaste såglinjer.

Företaget präglas av en stark företagsanda och innovationskultur. Förutom en omfatt­

ande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ samt

Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä.

Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i

dag cirka 440 anställda, omsätter 1,6 miljarder kronor och uppmärksammas år efter år som

en av Sveriges mest expansiva träförädlingsindustrier. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

PÅ OMSLAGET I slutet av mars invigdes den nya KL-träfabriken i Bygdsiljum. Hanna Åhman och Björn Sprängare var två av talarna.

Branschen8 Förvirring runt fåglar Osäkerheten kring hur den svenska

artskyddsförordningen ska tillämpas skapar oro bland skogsägare.

17 Omtvistad skatt Regeringens vilja att införa en vägslitageskatt

får konsekvenser för framför allt landsbygden.

Utblick23 Mer trä till Kina I spåren av landets satsning på träbyggande

har Martinsons inlett samarbete med en ny kund i Kina.

Människor10 Ett hus för hjältar I Umeå byggs just nu ett hus där cancer-

drabbade barn och familjer kan vila ut under sjukhusbesöken.

13 Pionjären i Hällnäs Christel Karlsson har sett de senaste

30 årens utveckling av sågverksbranschen på nära håll.

Utveckling5 Pompa och ståt I slutet av mars invigdes Martinsons nya

produktionslinje för KL-trä i västerbottniska Bygdsiljum.

16 Framtiden är av trä Våtrumsinredning, kläder och mjölk-

förpackningar som pratar – i framtiden görs allt av trä.

20 Hållbar snabbguide Tomas Nord, forskare i industriell ekonomi,

visar fördelarna med industriellt byggande.

22 Gör det rationellt Martinsons nya systemstomme är ett exempel

på hur man jobbar för att förenkla byggandet.

Projekt14 Vackrare arenor 2016 invigdes IFU Arena i Uppsala. Nu satsar

även Knivsta på en stor arena i limträ och KL-trä.

24 Trä som livsstil I Strängnäs ligger Osprey Nest, ett weekendhus

i synligt KL-trä som symboliserar ett nytt sätt att leva.

I slutet av mars invigdes den nya produktionslinjenför KL-trä på Martinsons anläggning i Bygdsiljum.

Den markerar inledningen på ett nytt kapitel iMartinsons historia.

– Det ökande intresset för hållbart och rationelltbyggande har gjort att marknaden ropar efter

ett material som KL-trä. Vi ligger helt rätt i tiden,säger Lars Martinson, koncernchef.

UTVECKLING 5

UTVECKLING 6

Dick Burlin, vd Snöstenen KL-trä behöver komma in som en vital del i byggandetframöver och omfattar så många mjuka värden som tilltalar alla människor. Jag ser Martinsons som pionjärer!

Raja Gunnarsson, inköpare BeijerMartinsons är en trogen och uppskattad leverantör och vi följer deras utveckling med intresse. Vi ser också tydligt att intresset för träbyggande ökar.

Therese Kreisel, Trästad Skellefteå Det här är jättepositivt. Vi ser hållbart träbyggande som ett verktyg, inte bara ur klimatsynpunkt, utan också ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Trots en hel del snö och snåla vindar sken solen över anläggningen i Bygdsiljum när den nya produktionslinjen för KL-trä in-vigdes den 31 mars. Vid tolvtiden hade ett 70-tal personer samlats till lunch på Martinsons huvudkontor. Förutom en rad kunder och samarbetspartners märktes även Martinsons styrelseordförande Björn Sprängare, Västerbottens landshövding Magdalena Andersson och Skellefteås kommunalråd Lorents Burman.

Martinsons KL-trähistoria startade för knappt 15 år sedan. Redan 1996 hade dåvarande statsminister Göran Persson, sjösatt ett skogsprogram med syftet att ut-veckla Sveriges träindustri. I programmets spår skapades ett massivträkonsortium med målet att utveckla träbyggandet. Lars Martinsons deltog i konsortiets arbete och 2003 började Martinsons tillverka KL-trä, som då kallades massivträ.

– Vårt första projekt blev ett sex våningar högt hus i Sundsvall. Det var lite av ett test men det fungerade. Vi insåg redan tidigt att KL-trä förenklade byggprocesser sam-tidigt som det svarade väl upp mot kvali-

tetskraven. Men vid den tiden var mark-naden väldigt osäker på materialet och vi själva hade inte resurser att trycka på, be-rättade Lars Martinsons då han talade inför lunchgästerna.

Men allt har som bekant sin tid och på knappt 15 år har marknaden för KL-trä växt enormt. Något som bevisas av att order böckerna för den nya fabriken redan är välfyllda.

– Vi hade aldrig kunnat drömma om att KL-trämarknaden skulle växa så mycket på så kort tid. När vi började hade marknaden inte samma målbild som vi. Men i dag när hållbarhet är ett ledord för de allra flesta så har materialets alla fördelar nått fram. Tiden är helt rätt, säger Lars Martinsons.

Efter lunchen invigdes själva produktions-linjen på plats i fabriken av Magdalena Andersson och Björn Sprängare.

– En investering av den här typen är ett uttryck för en stark tro på framtiden. Men en investering kan inte tas utan ett visst mått av djärvhet och risk. Men det har löna t sig och Martinsons ligger nu i fram-

SE ALLA BILDER FRÅN INVIGNINGEN PÅ VÅR FACEBOOK

kant med en produkt som lever upp till alla de krav på hållbart och rationellt byggande vi har, sa Björn Sprängare.

Under rundvandringen i fabriken fick gäs-terna se på nära håll hur produktionen av KL-träskivorna går till. Olov Martinson, pro-duktionschef och projektledare för KL-trä-linjen, berättade om fördelarna med de nya och mycket större skivorna som nu till-verkas. Den gamla linjen framställde skivor med måtten 1,2 m x 12 m medan den nya linjen tillverkar skivor i våningshöjd på 3 m x 16 m. Något som minskar antalet lyft i byggprocessen väsentligt.

Och just KL-träets möjligheter till rationellt och klimatsmart byggande var något som Magdalena Andersson tog upp i sitt invig-ningstal.

– Ska vi nå målen om klimatneutralitet 2050 måste vi bygga i trä. Och ska vi lösa bostadsbristen måste vi bygga rationellt och effektivt. Industriellt byggande i KL-trä och limträ är viktiga lösningar på båda dessa problem. Och faktum är att vi i Väs-terbotten har tätpositionen i det här arbetet.

SE ALLA BILDER FRÅN INVIGNINGEN PÅ VÅR FACEBOOK

OJ!

BRANSCHEN 8

Risk att hamnapå kant med fåglarna

Börjar det bli dags att avverka? För att slippa otrevliga överraskningar kan det vara läge att ta reda på vilka fåglar och växter som lever i området. Den svensk a artskyddsförordningen förser nämligen bland annat fåglar skydd baserat på vissa arters förekomst, inte på artens egentliga skyddsbehov. Något som kan sätta käppar i hjulet för skogsbruk och avverkning men också för bostadsbyggande, vindkraft och ny infrastruktur. En nyligen kommen dom i Mark- och miljööverdomstolen ger dock hopp om en översyn av lagen.

Den svenska artskyddsförordningen har under de senaste åren orsakat debatt och oro bland svenska skogsägare och skogs-företag. Exemplen på skogsägare som fått avverkningsförbud med hänvisning till artskyddet är flera. I ett fall stoppades av-verkning i Hälsingland för att den i norra Sverige allmänt förekommande lavskrikan upptäckts. I ett annat satte förekomsten av svampen bombmurkla stopp för avverk-ning.

– Problemet med lagen är osäker heten kring hur den ska tillämpas. Och att de skogsägare som fått avverkningsförbud inte har fått rätt till ersättning. I skogs-vårdslagen står det klart och tydligt att

intrång i äganderätten ska ersättas. Men artskyddsförordningen som sorterar un-de r miljöbalken har inte gett skogsägaren ersättning. Det blir ett oacceptabelt intrång i äganderätten och ett ekonomiskt avbräck för den enskilde, säger Anders Ringsell, skogschef på Martinsons och tillägger:

– Vi vill alla ha skogsområden med höga naturvärden och rik biologisk mångfald. Men tillämpningen av artskyddsförord-ningen måste ses över. Annars riskerar vi att hamna i ett läge där vi, förutom intrång-et i äganderätten, även får en situation där råvarutillgången blir sämre. Det påverkar omställningen till klimatneutrala bränslen negativt och också tillgången på byggpro-dukter och andra produkter från skogen.

Ulf Eriksson är aktiv inom Centerpartiet i Vännäs och äger skog i området där Martinsons verkar. Han påpekar att en kor-rekt tillämpning av artskyddet är av största vikt och det är regeringens uppgift att ta sig an frågan.

– Jag har faktiskt tagit upp frågan med Västerbottens landshövding Magdalena Andersson. Tjänstemännen på länssty-relsen har svårt att tolka lagen och får problem i arbetet. Men det är inte deras ansvar att lagen fungerar. Det är politiker-

na som måste utforma lagen så att den är möjlig att tillämpa på ett fungerande sätt, säger Ulf Eriksson.

Men det finns hopp om framtiden. I febru-ari kom en dom rörande en skogsfastighet i Värmland där länsstyrelsen stoppade äga-ren från att avverka eftersom det förekom bombmurkla på hans mark. När målet togs upp i Mark- och miljööverdomstolen undan röjdes länsstyrelsen beslut. Den be-rörda länsstyrelsen får nu i uppgift att utre-da om skogsägaren kan få dispens eller om bombmurklan kan få skydd på andra sätt som inte kräver lika djupgående inskränk-ningar i äganderätten och som samtidigt garanterar markägaren ersättning.

– Det är en dom som tar oss ett steg i rätt riktning. I domen står det att det man inte bedömer att lagstiftarens avsikt varit att tillämpningen av artskyddsförordningen ska försvåra pågående markanvändning. Det är en klar och tydlig signal att lagstif-taren inte gjort sitt jobb och att lagen be-höver en ordentlig översyn. Vi anser också att frågan om ersättning är otroligt viktig. Det kan inte enbart vara skogsägarens an-svar att betala för de arter som staten vill skydda, säger Linda Eriksson, ansvarig för svensk skogspolitik på Skogsindustrierna.

BRANSCHEN 9

MÄNNISKOR 10

hjältarnas husDet är en blyg tjej med rosa diadem och matchande klänning som tar emot i hal-len. Ellie kramar och gömmer sig bakom mamma Erikas och pappa Micaels ben, som fyraåringar brukar göra.

Det är svårt att se någon likhet med flickan vars fotografi sitter på kylskåpet, flickan utan hår och med slangar i näsan och som tittar genomträngande i kameran. Det är en stark och fin bild av Ellie från en tid som präglat familjen på ett sätt som få kan förstå.

– Man ser livet på ett annat sätt när man vet att det kan ändras i morgon, säger Erika Edvardsson.

Det var precis vad som hände.

Julhelgen för två år sedan kom med en brutal kontrast av klappar och en första skrämmande insikt av ordet som börjar på C. Då hade Ellie mått dåligt i två månader och åkt in och ut från lasarettet i Skellefteå.

– Hon fick inte behålla någon mat och var allmänt hängig. Hon behandlades mot förstoppning, men det var det ju inte, säger Erika.

På juldagen under ett blöjbyte upptäck-te hon hur det putade ut en böld från Ellies ena sida av kroppen.

– Jag ropade direkt på Micael, det där var inget som ska finnas på ett litet barn.

– Bölden var stenhård, säger Micael och knackar med knogen i köksbordet där vi sitter.

Föräldrarna rafsade ihop vad som be-hövdes för en kväll på akuten i Skellefteå och satte sig i bilen. Föga kunde de ana att det skulle dröja en månad innan de kunde komma hem till villan i Boliden.

Det efterföljande ultraljudet visade på en tumör och det kom uttryck från läka-rens mun som ”Wilms tumör” och ”neuro-blastom”. De nya orden ekade i Erika och Micaels huvud.

– Allting var som en dimma, vi fick inte ens åka hem och packa eller åka egen bil för att hon hade så högt blodtryck. Det blev ambulans till Umeå, säger Erika.

Där satte sjukvården igång med ”den stora apparaten” och upptäckte en aggres-siv form av neuroblastom som 20 barn i Sverige insjuknar i per år, de flesta före två års ålder. Tumören var över 15 cm hög, 11 cm bred och 8,5 cm djup i Ellies buk.

– Vi såg bara lite tarmar på röntgenbil-derna, inte konstigt att hon inte kunde äta, säger Micael.

– Nej, för det fanns ingen magsäck, konstaterar Erika.

Tumören hade spridit sig till ryggraden, axeln och i benmärgen. Skelettet hade bli-vit så skört att det uppstått en spontanfrak-tur i axeln.

Hur snurrade tankarna hos er när det blev uppenbart?– Jag trodde aldrig att det skulle gå vägen, hon var som en liten fågelunge, det var lik-som ingenting kvar av henne. Jag kunde

Där små hjältar kan känna sig hemma

aldrig förstå vad som höll på att hända, säger Erika.

– Samma här, jag minns att jag tänkte att ”det här händer ju bara andra familjer, inte oss”, säger Micael.

Provtagningarna på universitetssjukhuset blev till en overklig vardag. Dagarna flöt samman.

– I början ville jag inte ens säga C-ordet. Men det stod ju skrivet överallt. Cancer, cancer, cancer. Det tyckte jag var jobbigt. Jag vände mig bort från allt. Det kändes så fel att vi skulle vara där bland alla sjuka, säger Erika.

Hemma i villan på Skolgatan försökte storasystrarna Louise och Julia, då 11 och 14 år gamla, samtidigt att klamra sig fast vid sitt eget vardagsliv med skolgång och kompisar. Mormor och morfar hjälpte till, och barnens morbror med sambo flyttade in för att skänka värme och trygghet.

Julias sätt att fly gick via läxorna. – Du höjde till och med dina betyg

under den här perioden. Det är fantastiskt, säger Erika.

– Jag ville inte hamna efter, då hade jag blivit stressad och fått ångest över det.

Nu går hon första året av vård- och omsorgsprogrammet i Skellefteå.

Bidrog Ellies sjukdom till ditt val av utbildning?– Jo, det gjorde det. Jag tycker om att jobba med människor och hjälpa.

MÄNNISKOR 11

ellie

FOTO

JO

NA

S W

ES

TLIN

G

När en familjemedlem drabbas av cancer påverkas hela familjen. För att göra livet lite lättare under långa sjukhusvistelser byggs just nu Hjältarnas hus i Umeå. Det ligger i anslutning till Norrlands universitetssjuk-hus och ger familjerna möjlighet att bo i hemliknande miljöer under behandlingar-na. När Christer Nederstedt, projektledare på Hjältarnas hus, efterfrågade tips på vad lokalerna borde innehålla, slog det Julia en sak.

– Jag gav som förslag att det borde fin-nas ett rum där man kunde plugga. Det är bra att sitta ensam ibland, att slippa pipet från maskinerna och sånt.

Så föddes idén till ”Julias läxrum” som ett av rummen i Hjältarnas hus ska döpas till.

Var tionde dag startade en ny cellgifts-behandling, totalt blev det åtta behand-lingar för att krympa tumören och göra den operabel. Barn 3 blev deras andra hem och när systrarna kom på besök fick de ta in på patienthotellet Björken.

– Tänk om vi hade haft ett Hjältarnas hus på den tiden. Björken var bara ett stäl-le att sova på, säger Micael.

– En oskön sovplats, fyller Erika i.

Cellgiftsbehandlingen gick bra. Kroppen svarade positivt och tumören krympte. Men Ellies tuffa tid fortsatte i Huddinge

där stamcellerna skulle skördas och säk-ras inför operationen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. En månad av isolering följde där kroppens immunförsvar slogs ut. Det uppstod sår från munnen ner till stjärten av högdosbehandlingen. Varje morgon var likadan – alla duschade, bytte kläder, lek-saker spritades och kläder tvättades i 60 grader.

– Det var jättejobbigt för henne, hon var så sjuk och less på alla manicker, dropp-ställningen och slangarna, säger Erika.

Ett familjeögonblick som för alltid är kvar på näthinnorna var när storasystrarna, som åkt tåg till Huddinge, fick träffa Ellie. Hon kastade sig om halsen på Julia och tårarna rann nedför kinderna.

– Så liten och ändå grinade hon av glädje, då förstår man att det var efterläng-tat, säger Erika.

I den perioden kunde familjen ta in på Ronald McDonald Hus som likt Hjältarnas hus också är ett tillfälligt familjehem.

– Det var fantastiskt att rå om sig själ-va och glömma var vi befann oss. Vi blev kvar i Huddinge i fyra veckor och då är det skönt att få lite hemmakänsla. Där kom-mer Hjältarnas hus att spela en jätteviktig funktion i Umeå, säger Micael.

Den tolv timmar långa operationen gick som planerat förutom att läkarna tvinga-

des operera bort Ellies ena njure. Utåt sett märks det inget på Ellie i dag när det har gått över ett år sedan avslutad behandling. Under 2017 kommer hon bara att behöva åka till Umeå på kontroll var fjärde månad.

– Av alla ställen vi varit på är inget som Umeå. Personalen, lokalerna, alla katego-rier. De är fantastiska, säger Erika.

Ellie har sedan länge släppt på blyg-heten där vi sitter hemma i köket. Det är liv och rörelse kring henne och det fram-träder en flicka med karaktär som vet vad hon vill. Men också vad hon saknar. Som följeslagaren Arina – den sibiriska katten som hon bär omkring ett fotografi av. Det är bara ett dygn sedan 14-åriga Arina som-nade in i hennes knä hos veterinären.

– Hon fick en blå spruta och slutade an-das, säger Ellie.

De var oskiljaktiga under drygt fyra år. Nu hoppas Ellie i stället på kattungar. Livet börjar likna ett vardagsliv.

Vad har ni för drömmar om framtiden?– Jag sa till Erika en gång när vi var i Umeå, ”Gud vad jag längtar tills allt är över och vi får vara som en vanlig familj igen”. Men det kommer vi aldrig att vara, det kommer aldrig bli som förut. Nu vill vi bara leva, säger Micael.

– Det behövs ingenting, bara vi får vara hemma.

MÄNNISKOR 12

FAKTA HJÄLTARNAS HUS Hjältarnas Hus är ett tillfälligt hem för barnfamiljer där någon drabbats av långvarig sjukdom. Det ligger i anslutning till Norrlands universitets­sjukhus i Umeå och omfattar15 boenderum och tre lägenheter med eget kök. Huset innehållerockså bibliotek, lekrum, läsrum,data­ och spelrum, gym och allrum.

Martinsons har ett treårigt sam­arbetsavtal med Hjältarnas Hus och har även levererat limträstomme och limträpanel till byggnaden. IL

LUST

RAT

ION

WH

ITE

AR

KIT

EK

TER

MÄNNISKOR 13

32 år med en revolution i mitten

CHRISTEL KARLSSONÅlder: 50.

Bor: Yttersjön, Vindeln.

Yrke: Truckförare.

Familj: Sambon Klas­Göran Bäckström,

dottern Tina och sonen Tommy.

Intressen: Jakt och hundarna Åke,

Walle, Teo och Harry samt ankorna,

hönsen och trädgården.

Efter 30 år i sågverksbranschen har Christel Karlsson sett det mesta. Hon har varit med på resan från 1980-talets modernise-ringar och vidare in i 2000-talets ökande digitalisering.

– Det har hänt väldigt mycket och många saker har blivit enklare. Den kunskap jag har med mig från hur det var tidigare har jag ändå stor nytta av, säger hon.

Tanken var att jobbet på sågverket i Hällnäs bara skulle vara tillfälligt. Christel Karlsson hade nämligen planer på att bli polis. Men det faktum att hon bara var 19 år i kombination med för lite arbetslivserfarenhet satte käppar i hjulet för den drömmen. Så det till fälliga jobbet blev permanent och efter en tid blev hon truckförare, ett jobb hon har kvar än i dag.

– Under mina 32 år har jag egentligen aldrig tänkt på att göra något annat. Jag trivs både med kollegorna och arbetet. Jag har otroligt bra arbetstider. Jag kan dessutom påverka min dag, bestämma själv hur jag lägger upp vissa saker, säger Christel Karlsson.

Som kvinna i en mansdominerad bransch har hon givetvis mött fördomar även om hon på det hela taget tycker att det inte varit några större problem.

– Jag minns en besökare i långrock som såg mig spika ihop pallar och utbrast: ”En kvinna som spikar, och med fel hand, nu har jag sett allt”. Nog går det här bra, tyckte jag.

När Christel började på sågverket i Hällnäs 1985 hade det gått fyra år sedan sågen brann. Så när hon började i den nya och moderniserade anläggningen hade mycket av den tidigare hand­påläggningen redan försvunnit. Men enligt Christel finns det än i dag en uppfattning bland allmänheten att man springer med brädor på axeln i ett sågverk.

– Allt är ju mycket enklare i dag, mindre tungt. Men visst finns de inslagen ännu, framför allt i såghuset där rått virke hanteras och stockar ibland fastnar, säger hon.

Precis som för resten av samhället medförde 2000­talets digi­talisering en smärre revolution för sågverksbranschen. Tidigare skulle truckförarna själva hålla reda på virkespaketen, något som krävde både gott och snabbt minne.

– Det var hjärngymnastik ska jag säga, jag ritade upp egna magasinkartor, men det var stört omöjligt att hålla dem uppdate­rade. Nu har vi ju koll via datorn i trucken. Men det krävs ändå kännedom och kunskap om virkespaketen och placeringarna. Det blir extra tydligt när jag lär upp någon ny. Då inser jag hur mycket jag kan och har nytta av i mitt arbete.

Men det är inte bara tekniken som utvecklats. Christel berättar att arbetet på sågen är betydligt mer marknads­ och kundstyrt i dag. Redan ute i skogen avverkar man mot kundens beställning vad gäller längder och kvaliteter, medan man tidigare avverkade mer ospecificerat.

– Det hänger ju också ihop med att vi inte ska ha så stora mellan lager längre. Virket ska inte bli liggande, säger Christel.

När man pratat en stund med Christel står det klart att hon gärna pratar och gärna lägger fram sina åsikter. Det kan förklara varför hon under många år varit aktiv som fackordförande för klubben i Hällnäs. Sedan några år är hon vice ordförande.

– Jag är en rak person, ibland tror vissa att jag är arg fastän jag bara är engagerad. Men jag tror på öppen dialog och kommu­nikation, något som är viktigt när man jobbar fackligt. Jag tillhör inte dem som ser arbetsgivaren som sin fiende. Har man en bra dialog löser sig det mesta.

FOTO

JO

NAT

AN

STÅ

LHÖ

S

– Jag minns en besökare i långrock som såg mig spika ihop pallar och utbrast: ”En kvinna somspikar, och med fel hand, nu har jag sett allt”.Nog går det här bra, tyckte jag.

PROJEKT 14

Först Uppsala.Sedan Knivsta.

FOTO

JO

HA

NN

ES

RO

US

SE

AU

För knappt ett år sedan invigdes IFU Arena i Uppsala, en stor idrottsanläggning i KL-trä och limträ som rymmer

både innebandyplaner och friidrottsanläggning.Nyligen stod det klart att även Knivsta, strax söder om

Uppsala, satsar på en stor arena i trä, CIK Arena,som ska omfatta både idrotts- och kulturverksamhet.

IFU Arena i Uppsala invigdes i maj förra året och är på många sätt en föregång-are när det gäller att bygga riktigt stora idrottsanläggningar i trä. Den omfattar en friidrottshall med löparbana för 200- meters lopp samt fem innebandyhallar, varav en är avsedd för elitspel. Arenan har också läktare med 2 800 sitt- och ståplatser.

Martinson stod för leveransen av 3 800 m3 limträ. Under resans gång tillkom ock-så beställningar på totalt 2 000 m3 KL-trä då man insåg att materialet förutom att för-höja arenans träkänsla också var det opti-mala materialet för trappor, väggar och för den M-vägg som ska tåla både mekanisk åverkan och brand.

Att IFU Arena kom att byggas i trä berod-de givetvis på de många miljöfördelar som trä ger men också på att materialet är lätt att arbeta med och dessutom kräver en mindre omfattande grundläggning, något som sparar både tid och pengar.

– Många räknar bort sig här. Eftersom trä är ett lätt material krävs en mindre om-fattande grundläggning. Det gör att inves-teraren sparar både tid och energi genom att välja trä samt att det inte blir dyrare, säger Jonas Lindgren, account manager för byggnader på Martinsons.

PROJEKT 15

Leveranserna till IFU Arena kan ses lite som ett startskott för större arenor i trä. Och i vintras var det dags igen. Då såld e Martinsons limträstomme och tak till total-entreprenören HMB Construction som i vår inleder arbetet med CIK Arena, Centrum för idrott och kultur. Arenans 9 000 m2 omfattar ishall, sporthallar och även lokaler för kulturskolan. I framtiden är tanken att arenan ska utökas med ett badhus.

Per Wiker är avdelningschef för total-entreprenören HMB Construction i Upp-sala. Han berättar att Knivsta kommun redan från början ville att arenan skulle byggas enligt den internationellt certifiera-de standarden för passivhus. När förslaget att dessutom bygga i trä lades fram var de med på noterna direkt.

– När vi dessutom kunde visa att trä inte innebar högre kostnader blev de ännu mer positiva. Genom att bygga i trä blir dessutom Knivstas hållbarhetsprofil ännu tydligare, säger Per Wiker.

Som byggnadsentreprenör har Per Wiker märkt att intresset för att bygga mer än bara bostäder i trä har ökat. Han tror att det beror dels på att kunskapen om trä som material har ökat hos beställarna, dels

att man insett de logistiska och praktiska fördelar som trä ger.

– Det hänger ju ihop. Man kan mer om trä och har också börjat förstå fördelarna på andra plan. Trä är lätt att transportera och det kräver mindre grundläggning. Fler och fler inser också fördelarna med in-dustriellt byggande, att mycket kan göras klart redan i fabriken. Att trä uppfyller kra-ven för både brand och ljud påverkar givet-vis också, säger Per Wiker.

I vår påbörjas markarbetet för CIK Aren a och under sommaren gör Martinsons sina första leveranser. Går allt enligt planen ska CIK Arena stå klar våren 2020.

En mjölkförpackning som varnar i mobilen när bäst före-datumet gått ut, våtrumsinredning, skjortor och underkläder, allt med den gemensamma nämnaren trä.

Synen på hur trä kommer användas i den framtida bioekono­min har förändrats enormt de senaste fem till tio åren. Tekniska genombrott visar att den svenska skogen kan utvecklas till en mängd nya material. Forskningsprojekt levererar resultat som utmanar vår fantasi och skapar möjligheter till produkter och användningssätt på både kort och lång sikt.

Utvecklingen har redan börjat. Mikrofibrillär cellulosa är resul tatet av nya forskningsgenombrott som gör det möjligt att plocka ut trädets minsta byggstenar och sammanfoga dessa för att skapa biobaserade nya supermaterial. Papper gjort på mikro­fibrillär cellulosa är fem gånger så starkt som vanligt papper och kan ersätta plastbarriärer. Materialets egenskaper är så extrema att det skulle kunna användas i skottsäkra västar. Stora Enso har redan tagit steget att bygga en pilotanläggning i syd östra Fin­land för att tillverka träfiberbaserade förpackningar med mikro­fibrillär cellulosa, vilket kan bidra till att ersätta förpackningar tillverkade av fossiloljebaserad plast.

Sensorer och tryckt elektronik skapar också spännande möjlig heter. Med en speciell streckkod kan den framtida trä­fiberförpackningen också tala om för dig via ett meddelande till mobilen, eller den uppkopplade kylen, när mjölken blivit sur.

För några år sedan formulerades ett antal visionära utmaningar i Ekoportal2035. Ett exempel var WoodPrint som framtidens förnybara medium för 3D­skrivare. Kristallin cellulosa och ett

härdmaterial plottas i skrivaren – resultatet kan bli egna dörr­handtag, reservdelar eller leksaker i trä.

Ett annat exempel är HydroLock för våtutrymmen för att ge enklare tätskikt, ett halvfabrikat av golv och väggskivor som “svetsas” samman på plats.

– Med tiden kommer alla att ändra sitt sätt att tänka kring trä, säger Anna Wiberg, ny program­chef för det branschöverskri­dande strategiska innovations­programmet BioInnovation.

Eller vad sägs om björksocker som ett framtida tuggummi? Och genom att framställa textilmassa av björk från en välskött svensk skog kan vi slippa importera en hel del vatten­ och kemikaliekrä­vande bomull. Textila björkfibrer spinns i stället till naturligt håll­bara kläder.

En produktidé som blivit verklighet är en cykelhjälm av skogs­råvara. Hjälmens innehåll är nanocellulosa, höljet träfanér och remmarna av papper.

I dag håller också en nationell forskningsplattform, initierad av skogsindustriföretagen, på att etableras för att öka våra kun­skaper om trä och träbaserade material. Målet är att omsätta 200 miljoner kronor om året i forskning och forskarutbildning.

UTVECKLING 16

remmar av papper

nanocellulosa, träfanér och

BRANSCHEN 17

”En straffskatt mot landsbygden”

Förslaget om hur den omdebatterade vägslitageskatten skulle utformas kasta-des direkt i papperskorgen när det pre-senterades i februari. Men frågan lever i allra högsta grad vidare, trots de många kritiska röster som menar att en skatt skulle slå hårt mot landsbygden och skogs näringen och få negativa konsekven-ser för den svenska konkurrenskraften.

Frågan vägslitageskatten, eller kilometer-skatten som den också kallats, har varit på tapeten ända sedan 2004. Den handlar enkelt uttryckt om att staten vill beskatta Sveriges tunga lastbilstrafik för att på så sätt få över fler transporter till båt och tåg. Problemet är bara att infrastrukturen för detta inte finns än när det gäller skogs-industrin. Träet måste fraktas från skogen med lastbil.

Tanken med skatten är också att den ska vara avståndsbaserad, något som skulle slå mycket hårt mot landsbygden i allmänhet och norra Sverige i synnerhet.

– Att införa en skatt på avstånd är verkligen inte bra. Det skulle drabba hela

näringslivet och särskilt de gröna näring-arna på landsbygden. Den för heller inte med sig någon miljönytta eftersom frågan inte ens berör utsläppen, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindu-strierna.

En vägslitageskatt enligt utredningens förslag skulle beröra alla lastbilar över 12 ton och gälla på alla allmänna vägar utom de enskilda. Kostnaden för skogsindustrin skulle landa på cirka 12 kronor milen. För Johanssons Åkeri, som sköter merparten av Martinsons transporter, skulle det inne-bära en årlig kostnad på mellan 2,5 och 3 miljoner kronor.

– Det säger ju sig självt att vi inte har marginalen för det. Vi skulle föra kostna-den vidare till industrin. I slutändan skulle vi få lägga ner allihopa. En skatt skulle ta död på näringslivet i norra Sveriges inland, så är det bara, säger Roger Johansson, vd för Johanssons Åkeri i Bygdsiljum.

När utredningens förslag förpassades direkt till papperskorgen kanske många trodde att frågan som sådan gått samma

väg. Men så är det inte. Regeringen har i stället valt att utreda frågan igen, men denn a gång i Regeringskansliet. Och de-ra s mål är att den ska vara utredd och klar innan nästa val 2018.

– Det är svårt att veta hur regeringen vill ha det. Att de kastade utredningen direkt i papperskorgen visar ju att det vi varnat för stämmer, att skatten skulle slå för hårt mot landsbygden och ge stora konsekven-ser för näringslivet. Men frågan lever i allra högsta grad, säger Karolina Boholm.

Från Skogsindustriernas sida arbetar man för att frågan ska skrotas helt och hållet. Enligt Karolina Boholm ligger den svenska skogsnäringen redan nu långt framme när det gäller att effektivisera sina transporter och sina utsläpp.

– En vägslitageskatt är ett trubbigt sys-tem som straffar alla. Oavsett vilka skäl man anger till den här skatten så finns an-dra sätt som exempelvis utveckling av nya drivmedel, infrastruktur och innovationer som de elvägar som testas nu.

THE WORLD’S BESTTIMBER ARCHITECTUREAtt trä är ett fantastiskt material är det nog ingen av

oss som tvivlar på. Men när man tar en titt i boken

Wood får man en känsla för vilka enorma möjligheter

det här materialet har bara man vill. Bokens upphovs­

man William Hall tar oss runt på en extraordinär resa

genom 1 000 år av träbyggande och bjuder på 170 av

världens mest spektakulära träkonstruktioner. Färden

går från det lilla till det stora, från det anspråkslösa

till det storslagna och från det gamla till det helt nya.

Trevlig resa!

I EN GUNGA HÄMTAR MAN KRAFT, FÅNGAR TANKARELLER LÅTER DEM FLYGA.

Gungan är inte längre det bildäck

upphängt i kedjor som vi minns från

barndomen. I dag har gungan tagit

plats på både arbetsplatser, i barer och

andra offentliga rum och fyller snarare

funktionen av snygg design i kombina­

tion med lekfullhet och kreativitet. I

den moderna tappningen har bildäcken

ersatts med naturliga material som ek

och björk, läder och hampa. Här i form

av gungan Byske från företaget Hand­

crafted by Sweden i Västerbotten.

NaturligtbyggandeTillverkade i ek, björk och gran,

med naturliga färger från växter,

bär och frukt liknar de närmast

en uppsättning ädelstenar. Men

byggklossarna Snego är inte för

syns skull. Med sin prismaliknande

form kan de skapa i stort sett vilka

fantasifulla konstruktioner som

helst. Allt som krävs är lite fantasi

och en hyfsat stadig hand.

Uppdatera dig på det senaste inom arkitektur och design.

VINNARE!MED TRÄ FRÅN OSS.På årets upplaga av Stockholm Furniture & Light Fair tog Kinnarps hem priset ”Editor’s Choice Award” för bästa monter. Under namnet ”Work-space solutions” visar Kinnarps upp den framtida arbetsplatsens alla möjligheter. Som leverantör av träet till montern sällar vi på Martinsons oss till hyllningskören och säger grattis! DEZEEN.COM

FOTO

SN

EG

O

FOTO

BO

DIL

BE

RG

QVI

ST

FOTO

ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

N

Vid årets arkitekturbiennal i Venedig har arkitektbyrå n

Kjellander Sjöberg i samarbete med Svenska Institutet

och Folkhem, med hjälp av 276 skivor i korslimmat trä

från Martinsons, omtolkat det berömda Dogepalatset

i Venedig. De har i princip vänt det upp och ner för

att visa på möjligheterna med vår tids demokratiska

maktstrukturer.

#DESIGNINPINE.NIO NYA MÖBLERLYFTER FURU ISVERIGE OCH KINA.

Gillar du stugor? Stora, små, gamla, nya, stilrena eller något hämtat direkt ur Sagan

om ringen? Oavsett vilken stugtyp du föredrar är cabinporn.com sajten för dig. Här delar

privat personer från världens alla hörn med sig av sina stugbilder och det är lätt att scrolla sig djupare och djupare in i detta stuguniversum.

276

Tredjeårsstudenterna vid skolan Carl Malmsten

Furniture Studies arbetade under hösten 2016

med att designa möbler för den kinesiska mark­

naden med svensk furu som utgångspunkt. De

kinesiska möbelföretagen Huari Furniture och

Fujian Dushi Homelife Group har bistått med

kunskap om den unga kinesiska målgruppen och

marknaden och i februari ställdes möblerna ut

vid Stockholm Furniture & Light Fair.

Se möblerna på svenskttra.se/om­oss/vad­gor­vi/

projekt/design­in­pine/

Den centralt placerade trappan i The Great Northern, Skellefteås

nya start up­scen, är byggd av KL­trä från Martinsons och har

väckt en hel del uppseende bland besökare för sitt ljusa och

varma uttryck. Trappan är ritad av arkitekten Isabelle Gyllengahm

på Collage Arkitekter i Skellefteå.

FOTO

MA

GN

US

GLA

NS

FOTO

AD

AM

MØ

RK

Frossa ifantastiska hus

Alla pratarsnabbt och hållbart.

CNN, BBC och Dagens industri är bara några av de medier som rapporterat om det. Och i både Sverige och övriga Europa ses det som avgörande för att möta den

skriande bostadsbristen. Det handlar om det industriella byggandet som låter oss bygga både snabbt, hållbart och

med hög kvalitet. Tomas Nord, forskare i industriell ekonomi vid Linköpings universitet bjuder här på en snabbguide till det industriella byggandets fördelar.

MINDREKLIMAT-PÅVERKAN

kortarebyggprocess

högrekvalitet

bättretotalekonomi

UTVECKLING 20

HÖGRE KVALITETIngen skulle komma på tanken att bygga en bil ute på parkerings-platsen, oskyddat och med en uppsjö människor som skruvar fast just sin del. Visst, det är att generalisera, men det säger ändå en del om fördelarna med industriella processer jämfört med att bygg a på plats. Byggelement som tillverkas i fabrik sätts ihop en-ligt en löpande band-princip där många moment upprepas.

– Det ger en ökad kontroll och en högre och jämnare kvalitet. Byggdelar med hög prefabriceringsgrad monteras snabbt ihop på byggplatsen och gör att byggdelarna skyddas från påfrestningar av väder och vind, säger Tomas Nord.

MINDRE KLIMATPÅVERKANTidigare sågs driftfasen av en byggnad som den mest klimat-belastande. Men i takt med att det byggs allt tätare och energi-effektivare, samtidigt som även el är förnybar, står det klart att tillverkningsfasen står för den största delen av en byggnads klimatpåverkan. Eftersom trä är det enda helt förnybara bygg-materialet och dessutom binder koldioxid under hela sin livstid har det stora fördelar gentemot de traditionella materialen.

– Byts betongstommen mot en trästomme kan klimatpåver-kan minskas med 50 procent för ett flerbostadshus, säger Tomas Nord.

BÄTTRE TOTALEKONOMIEn fördel med industriellt byggande är att de olika delarna av byggprocessen kan ske parallellt.

– Man kan alltså sköta projektering, tillverkning av element och grundläggning samtidigt. Det sparar både tid och pengar. Den snabbare byggprocessen leder till snabbare inflyttning som gör att byggnaden börjar betala sig tidigare, säger Tomas Nord.

KORTARE BYGGPROCESSEnkelt uttryckt: ju högre prefabriceringsgrad desto kortare bygg-process. Byggelement som är isolerade, har urtag för dörrar och fönster samt dragningar för el och avlopp resulterar givetvis i kor-tare byggtid när huset ska sättas samman. Tomas Nord tror också att de fördelar som en hög prefabriceringsgrad ger kommer att kunna utnyttjas ännu bättre i framtiden.

– När det industriella byggandet vinner mer mark får vi nya experter samtidigt som byggbranschen växer och erbjuder fler alternativ. Vi får en tydligare specialisering av kompetens i fabrik och i montage. Att byggdelar kan tillverkas på olika platser i landet kan också bidra till att kyla av en överhettad byggbransch i stor-stadsregionerna.

Läs mer om industriellt byggande på nästa sida.

MARIE KAUMA omFastighetsmässan 2017Frågan om hållbarhet gick som en röd tråd genom årets upplaga av fastighetsmässan som gick av stapeln i Stockholm i mitten av mars. Marie Kauma, account manager på Martinsons, delar med sig av sina intryck.

Vilket är ditt intryck av mässan?– Den var otroligt välbesökt med närmare 6 000 personer. Vi fick möjlighet att träffa potentiella kunder i beslutsfattande positioner och slutkunder som vi kanske inte vanligtvis bearbetar. Det var också tydligt att frågan om hållbarhet gick som en röd tråd genom mässan.

Vilken typ av hållbarhet menar du då?– Hållbart byggande i form av effektivare bygg-processer, träbyggande, men också alternativa material. I dag pratar man inte endast om energi-förbrukning när fastigheten står klar utan snarare om byggmaterialens tillverkningsmetoder och hur konstruktionsprocesserna kan anpassas till att bli mer hållbara och energieffektiva. Ett tydligare fokus på livscykelperspektiv helt enkelt.

Martinsons färdiga industrihotell presenterades också. Hur mottogs det?– Mycket bra. Det finns ett stort intresse för färdig-projekterade produkter där kunden får veta precis vad som ingår och vad det kostar. Vi fick kommen-tarer som ”vad enkelt” och ”där kan jag tänka mig att jobba”. Det blev den respons vi hoppats på.

UTVECKLING 21

UTVECKLING 22

Rationellt.Det industriella byggandet handlar inte bara om hög prefabri-ceringsgrad utan kan anpassas efter både entreprenörens och slutkundens behov. Martinsons har under många år arbetat för att utveckla enklare och mer rationella sätt att bygga. Ett arbete som bland annat resulterat i den nya systemstommen för fler-bostadshus.

Som ett led i arbetet med att utveckla det rationella byggandet har Martinsons tagit fram ett stomsystem för flerbostadshus upp till åtta våningar. Det riktar sig till entreprenörer och är ett avskalat alternativ som möter behoven av tids- och kostnadseffektivitet.

– Systemstommen består av skivor med fönster- och dörr-öppningar. Det gör tiden från order till leverans kort, vilket gör att byggnationerna kommer snabbt igång, säger Peter Jacobsson, utvecklingschef på Martinsons.

Det industriella byggandet är fortfarande relativt nytt och inte helt bekant för branschen. Det nya stomsystemet följer det industriella byggandets principer, men liknar ändå de stommar och byggsätt som branschen är van vid.

– Igenkänningen är hög och entreprenörerna vet hur de ska handskas med det. Den avskalade stommen isoleras och kläs med ytskikt på byggplatsen precis som entreprenörens personal är van vid. Det ger ett rationellt byggande samtidigt som företagets resurser utnyttjas på rätt sätt, förklarar Peter Jacobsson och till-lägger.

– Med ett tydligt riktpris ges entreprenören goda förutsättningar att redan i ett tidigt skede förutsäga projektets ekonomi. Att få upp stommen så snabbt som det här systemet erbjuder skapar en rejäl tidsvinst. Och eftersom stommen är så avskalad blir vår produk-tionskostnad låg. Det ger goda möjligheter för entreprenören att skapa den lösning som byggherren efterfrågar.

Träbyggandet har ökat i Sverige under senare åren och ses som en av de viktigaste faktorerna för att Sverige ska klara målen om klimatneutralitet redan år 2045. Genom stomsystemet hoppas Martinsons att tröskeln för att bygga i trä ska bli ännu lägre för ännu fler.

– Vi tar med miljöaspekten i allt vi gör och vi vet att den är väldigt viktig för branschen som sådan. Att kombinera hållbarhet och rationellt byggande är ett måste i framtiden. Här går de hand i hand, säger Peter Jacobsson.

FAKTA STOMSYSTEM

Det här ingår:Rena KL­träskivor till väggar, hisschakt,bjälklag och vindsbjälklag.

Lägenhetsavskiljande väggar, uppbyggdamed reglar av plywood.

Lister för avvibrering, förband och fästmaterial för den bärande stommen.

Ritningar, leverans och montageplan för den bärande stommen.

Anvisningar för arkitekter, konstruktörer, installationsprojektörer och montörer.

Stommen levereras med urtag för fönster och dörrar och klarar ljudklass B.

UTBLICK 23

Dörren öppnastill Mittens rike

Suget efter trä i Kina tycks omättligt. Varje år importerar det jättelika landet hela 23 miljoner m3 sågade trävaror vilket är mer än Sveriges totala årsproduktion. Och inget tyder på att trenden kommer att vika. Martinsons har under många år haft kunder i Kina och tar nu ytterligare ett steg in på den kinesiska marknaden. I april inleds leveranserna av 1 000 m3 furu i månaden till en ny kinesisk kund.

Du Jinxiang älskar trä passionerat. Han har jobbat med det i hela sitt vuxna liv och är i dag vd för ett företag som tillver­kar utomhusprodukter. Han ser med gläd­je hur träet fått en rejäl renässans i Kina.

– Kina har en lång tradition av trä­byggande. En tradition som tyvärr fallit i glömska i modern tid. Men de senaste åren har något hänt, säger Du Jinxiang.

Det Du Jinxiang syftar på är att den kinesiska staten insett hur illa landets skogar farit under de senaste 50 åren. Storskalig skogsskövling i kombination med en ökad miljömedvetenhet har fått Kina att ta krafttag för att rädda både sina skogar och miljön. Det innebär en rad statliga insatser där fokus ligger på ökat träbyggande och ett hållbart skogsbruk.

– En annan faktor är att allt fler kineser flyttar från landsbygden till städerna. Då vill många ha naturliga material i hem­met, material man vuxit upp med, säger Du Jinxiang.

I början av februari var Du Jinxiang, hans kollega Tony Fan och Edmund Tong från SCA Asia i Hong Kong på besök på Mar­tinsons anläggning i Bygdsiljum. Resulta­tet av besöket blev en överenskommelse där Martinsons ska leverera 1 000 m3 furu per månad till Du Jinxiangs företag.

– De gillade kvaliteten på den prov­leverans vi skickade tidigare. Och de vet att vi är leveranssäkra och att vi håller det vi lovar, säger Niklas Wiggh, försälj­ningsingenjör för sågade trävaror på Mar­tinsons.

Men affären är långt ifrån den första Martinsons gör med Kina. Redan 2011 skeppades 2 000 m3 gran med avsändar e Bygdsiljum till Kina. En modest siffra som 2016 hade ökat till 40 000 m3 furu och gran.

– Jag tror varken Martinsons eller den svenska träindustrin i övrigt nått taket för våra leveranser till Kina. Det kommer att fortsätta öka, säger Niklas Wiggh.

Den växande marknaden i Kina har till­sammans med delar av Sydeuropa kom­penserat för de vikande marknaderna i Mellanöstern och Nordafrika där orolig­heter och ekonomiska problem satt käp­par i hjulen för trähandeln.

– Men på längre sikt är jag säker på att Nordafrika kommer tillbaka. Befolkning­e n är ung och det finns ett stort behov av infrastruktur och bostäder där trä i dörrar, fönster och även möbler är en viktig kom­ponent, säger Niklas Wiggh.

Men de redan etablerade marknaderna i världen är givetvis inte de enda. Nik­la s Wiggh ser en positiv rörelse mot ökat användande av trä i såväl Vietnam som i Indonesien och Malaysia.

– Även här behövs mycket infrastruk­tur i framtiden så det är marknader som kommer att öppnas allt mer. Vad gäller Vietnam så flyttar Kina en hel del av sina industrier dit eftersom det är mer lön­samt. Det kommer att skapa gynnsamma förutsättningar för handel även med dem, säger Niklas Wiggh.

PROJEKT 24

Raw.På en höjd strax utanför Strängnäs tronar ett hus

i ensamt majestät. Helt byggt i KL-trä och med generösa glaspartier tycks det nästan smälta ihop med den om givande naturen och uppmana till långsamhet, eftertanke och lugn. Den känslan är också en av

grund stenarna i den Raw Ark-filosofi som Jordens Arkitekter jobbade efter när de skapade weekendhuset Osprey Nest.

– Raw Ark är ett manifest för hantverkets arkitektur. Vi vill att byggnaden ska tala till alla sinnen och bli

ett utrymme för att tänka och skapa,säger Johnny Andersson, arkitekt.

FOTO

ER

IK L

EFV

AN

DE

R

PROJEKT 25

PROJEKT 26

Begreppet Raw Ark för gärna tankarna till det i dag välbekanta begreppet Raw Food. Och även om det ena handlar om byggande och det andra om mat så har de mycket gemensamt. Raw Food handlar om hantverksmässig mat där ingredien­serna är naturliga och ursprunget känt. På samma sätt handlar Raw Ark­filosofin om hållbart byggande, naturliga material och hantverksmässighet.

– Vi har skalat bort allt onödigt och lå­ter husets träkonstruktion vara synlig in i minsta detalj. Huset består egentligen av tre huvudmaterial där KL­trä utgör 95 procent kompletterat med smide och betong. Man kan säga att vi planterat ett hus där vi strävar efter att nyttja naturens egna resurser på ett hållbart sätt med biologisk och social mångfald som huvud­ingredienser, säger Johnny Andersson.

Osprey Nest har fått sitt namn efter fisk­gjusen, Sörmlands landskapsfågel, och påminner om uppbyggnaden av fågelns

bo. Huset är placerat på stolpar av lim­trä och placerat i en slänt med utsikt över landskapet. Väggar, tak och golv utgörs av KL­trä som lämnats fullt synligt överallt. Något som ställde krav både på arkitekten och på leverantören Martinsons.

– Det här var något nytt för oss båda. Eftersom övergångarna mellan tak, väggar och golv är sömlösa, utan lister, krävdes millimeterprecision vid tillverkningen av KL­träskivorna. Eftersom allt trä dessut­om är synligt var det viktig att skivorna var helt släta. Vi ville att Martinsons skulle se sin leverans till oss som en färdig produkt och det synsättet tog de till sig, säger Johnny Andersson och tillägger:

– KL­trä är ett fantastiskt material. Uppbyggnaden av det ger en taktilitet, en sammetslen hantverkskänsla och kan an­vändas för komplexa geometrier och hög detaljeringsgrad. Det är hållbart, klimat­vänligt och mångfacetterat, helt enkelt essensen av det vi ville ha: ett arkitekto­niskt material.

Taket och golvet i Osprey Nest är isole­rade medan väggarna inte är det. Dels för att Osprey Nest är ett fritidshus, men också för att träelementen är naturligt isolerande och långsamt kan lagra in fukt ur luften för att sedan släppa ut den igen. Taket är av pulpettyp och täckt med levande växtlighet i form av sedum. Det följer släntens lutning och gör huset ned­tonat och anpassat till naturen.

Husfasader av helt rent KL­trä är ännu inte särskilt vanligt. Men det betyder givetvis inte att det är omöjligt. Tvärt­om. För att skydda fasaden mot väder och vind har det behandlats med Sioo, en impregnering bestående av kisel och naturmineraler, som skyddar mot fukt och angrepp från mikroorganismer som kan orsaka mögel, röta och alger.

– Med tiden kommer fasadens färg att dra mer åt grått. Husets interiör har behandlats med såpa som bibehåller den ljusa tonen inomhus. Det är så långt ifrån 1970­talets gulnande furupaneler man kan komma, säger Johnny.

PROJEKT 26

PROJEKT 27

Osprey Nest är ett svar på den urbana människans längtan efter naturlighet och lugn. Många av oss lever hektiska storstadsliv, men har samtidigt en läng­tan efter det ursprungliga, efter lugn och natur. I spåren av det vill allt fler ha ett ställe att dra sig tillbaka till, en tillflykts ort i naturen men ändå nära stan. En plats där livet levs på ett annat sätt än i stan och där det finns tid att till exempel paddla kajak, odla eller ägna sig åt fågelskådning.

– Det vi ser nu är bara början. Den här rörelsen kommer bara att bli starkare pre­cis som vår längtan efter och behov av att skapa kontraster till storstadslivets krav och stress. Huset är lite av ett experiment där vi skalat bort allt. Och för att kunna driva experimentet fullt ut byggde vi ett weekendhus. Det skapar en intressant kontrast mellan trångboddheten i stan och luftigheten på landet, säger Johnny Andersson.

Det är inte bara KL­träet som går i hantverkets tecken. Interiören är lika av­

skalad som utsidan med synliga el­ och vattenledningar. Johnny Andersson berät­tar att den första elektrikern som ombads göra jobbet sa nej. Just av skälet att led­ningarna skulle dras synligt. Det var dock inte svårt att hitta både elektriker och rörmokare som engagerade sig i arbetet.

– Rörmokaren blev väldigt intresserad och kände att hans hantverksmässig a kunnande blev synligt på ett helt nytt sätt. Detsamma gällde för den lokala smidesfirma som gjorde husets trappa och beslag. Och det är precis det vi vill; uppvärdera och synliggöra hantverket och kunskapen bakom, säger Johnny.

Osprey Nest har hittills härskat ensam i området utanför Strängnäs. Till sommaren får det dock sällskap av två likadana hus till, byggda enligt samma koncept. Men för den som just i detta ögonblick blir lite sugen på ett eget Osprey Nest är det ty­värr försent. Båda husen såldes inom en timme efter att de släppts på marknaden.

Trots detta menar Johnny Andersson att ovanan att leva i och bygga med trä fort­farande är stor bland människor.

– Det gäller speciellt synligt trä som vi gärna klär in på olika sätt. Men vi be­finner oss just nu i en andra grön våg, en fortsättning på den längtan till natur och hållbarhet som vi såg på 1970­talet. I kombination med att så många arkitek­ter intresserar sig för trä så kommer nästa generation att se helt annorlunda på det här. Trä kommer att vara så självklart för dem när de ska bygga hus.

JORDENS ARKITEKTER BILDADES 1999 OCH ÄGS AV DE TVÅ GRUNDARNA JOHNNY ANDERSSONOCH JACOB WALLÉR. FÖRETAGET HAR 15 MEDARBETARE OCH SKAPAR ARKITEKTUR OCH INREDNING MED EN GENOMTÄNKT RELATION TILL BESTÄLLARENS KRAV OCH PLATSENS KARAKTÄR. DE DRIVSAV IDÉER DÄR SOCIALT ENGAGEMANG OCH SAMHÄLLS­ OCH MILJÖFRÅGOR ÄR I FOKUS.

PROJEKT 27

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

Avsändaradress: 21 grams AB, Box 43, 121 25 Stockholm

Årets träfluga 2017Ett hyllningspris från Sverigesmest nytänkande träförädlare.

Arkitektoniska underverk? Yes. En ny uppfinning som kan revolutionera sågindustrin? Absolut! Västerbottens mest påhittiga skogsbrukare? Hen vill vi veta mer om! Med priset Årets träfluga vill vi synliggöra en person, en arbetsgrupp eller en innovation som drivit ditt träföretag – eller helaindustrin – framåt senaste året. Men vi behöver din hjälp.

Nominera din vinnare genom att maila motivering tilltraflugan@martinsons.se senast 31 augusti. Vinnaren fåren exklusiv träfluga och en artikel i höstens magasin.Dessutom skänker vi 10 000 kr till Hjältarnas Hus i dittoch vinnarens namn.

Läs mer om Årets träfluga på martinsons.se/traflugan

Vinnaren utses av en jury bestående av representanterfrån Martinsons och Krux. Vinnaren meddelas via mailoch resultatet går inte att överklaga. Eventuell vinstskattbetalas av vinnaren.