Embed Size (px)
Citation preview
Skånes Spelmansförbunds medlemstidning • Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne
Nr 4 • 2000
ur innehållet:
Psalmodikon – ett Herrans instrument • 4
Sven Spelman berättar • 6
Märkvärdigheter i Markaryd • 8
2
InnehållHöstliga spelmanshälsningar ...... 2Motionera mera! ............................. 3Ny folkmusikkatalog..................... 3Medlemsavgift och
försäkringspremie ...................... 3Efterlysning .................................... 3Dags att föreslå stipendiat! ........... 3Kurs i folklig sång .......................... 3”Ethno-kurs” i Skåne! ................... 3Psalmodikon
– ett Herrans instrument ........... 4Spel, stänger och stadgeändring
på höstmötet ................................ 5Sven Spelman berättar .................. 6Ivan Karlsson 1917 – 2000 ............. 7Nu så är det jul igen... ................... 7Märkvärdigheter i Markaryd ....... 8Skånes Spelmansförbunds
stadgar ......................................... 9Visa ................................................. 10Korsord ........................................... 11Recensioner ................................... 12Dansstugans sidor ....................... 14DANMARK .................................. 15Kalendarium vintern 2000-2001 16
Omslagsbild:Nisse bakar pepparkakor.Foto: Jonas Larsson.
Vinjett:Göran Bergkvist, Höganäs
Manusstopp nästa nr: 22 januari 2001
Skånes Spelmansförbunds medlemstidning – Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne
Klicka här!
Skånes Spelmansförbund www.spelmansforbund.org/skaneOrdförande: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, 226 51 LUND ............................... [email protected] 046-24 85 22v. ordförande, arkivarie: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, 226 54 LUND ........................ [email protected] 046-32 35 34Sekreterare: Pontus Thuvesson, Skudarödsvägen 30, 297 31 Degeberga ........................... [email protected] 070-529 87 05Kassör: Stig Hellemarck, Kamrergatan 9, 211 56 MALMÖ ...................................... [email protected] 040-796 45Notförsäljning: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, 226 51 LUND ........................... [email protected] 046-24 85 22Spelledare: Laif Carr Olsen, Spelmansgården, Pl 2161, 266 98 HJÄRNARP ........................ [email protected] 0431-45 42 30Redaktör: Anna Erlandsson, John Ericssons v. 71B, 217 47 MALMÖ .. [email protected] 040-91 81 69Adressändring &instrumentförsäkring: Göran Jönsson, Ädelstensvägen 41, 226 51 LUND ................. [email protected] 046-24 83 45
Medlemsavgift 2000: vuxna 140 kr eller ungdom upp till 18 år 80 kr.Postgiro (medlemsavgift, prenumeration och försäkring): ................................................................................................ 637 54 48-5Postgiro (noter, kursavgifter m.m.): ..................................................................................................................................... 2 45 09-2
Tidningen utkommer med fyra nummer per åroch ingår i medlemsavgiften till Skånes Spel-mansförbund.
Prenumeration kostar för övriga 80 kr/år inomSverige eller 140 kr/år utanför Sverige.
Avgiften insättes på pg 637 54 48-5.
Tryckeri KFS i Lund AB
Redaktionellt material sändes tillAnna Erlandsson, John Ericssons v. 71B,217 47 Malmö eller via e-post:[email protected]
Information om evenemang sändes tillHåkan Dackman, Abbekåsgatan 10 A,214 40 Malmö, 040-97 35 13e-post: [email protected]
Nr 4 2000, årgång 5
Anvarig utgivare: Åke PerssonRedaktion: Anna Erlandsson
Håkan DackmanÅke Persson
Layout: Göran Jönsson
Höstliga spelmanshälsningar
Snart kommer smällkalla nät-ter ljusa av knastrande snö.Sedan trollmor har lag de elva
små trollen är det allt bäst att hålla siginomhus. Då ränner ju tomtar och an-nat otyg runt bland hus och stall medlyktor som flämtar efter andan. Häroch där hörs julpolskor susa i trädenoch tjo och tjim och tjofaderallan lej allaljusen brinner oppsan.
Nej, vi är inte riktigt där än. Ute är detvisserligen ganska kallt men det ärmörkt som en avgrund. Från badrums-fönstret kan jag se stora delar av denskånska slätten. Jag kan se Vallkärramed sitt Axelgård, Barsebäck ochÖresundsbron. Och sitter inte Tore Edär bland gnetterna och filosoferar?För mitt inre ser jag hur de gamla skån-ska spelmännen vandrade omkringdagarna i ända och spelade för folk ochfä i tid och otid. Det får mig att tänka påalla er yngre spelentusiaster som spe-lar skånsk spelmansmusik idag. Inteen enda av er syns på slätten utanförfönstret – jag tittar extra noga. Jo, därborta syns något. Det ser ut att varaAssar B som spelar för di gamle påhemmet och tidningen har visst kom-mit dit. Där står reportern och lyssnarpå alla Assars fantastiska berättelserom kungar och filminspelningar ochfotografen fångar en bild i flykten.
Vad skådar mitt sydöstra öra?? Laif Cär visst på spelhumör nere i Gärsnäs.Och Maria P har fått igång massor avspelaktiviteter. Åke P håller kurs motDanmark på skånskt vis. Det sprudlarav liv i spelmans-Skåne om man baratittar ut genom fönstret.
Så här på hösten är vi väl annars litesmådeppiga och bor man på slätten sågår man inte gärna ut när det blåserkallt. Jag går och sätter mig i badrum-met igen nu när barnen har gått ochlagt sig och tar fram fiolen och spelarskånsk musik tagen direkt från ingen-stans. Och så tänker jag på att ett kaklatbadrum har jädrans bra akustik.
Stå raka i snålblåsten, skåningar!
Hans
3
Motionera mera!Med ändringen av stadgarna som klubba-des igenom på höstmötet härförleden, följ-de också en ändring som gäller inlämnan-det av motioner. Från och med i år vill sty-relsen ha in era motioner till kommandeårsmöte före den 31 december. Detta för attinkomna motioner ska kunna skickas ut tillmedlemmarna tillsammans med kallelsentill årsmötet, som i vanlig ordning äger rumi mars månad.
Hjärtligt välkomna med era förslag!
Styrelsen
Dags att föreslå stipendiat!
Kurs i folklig sångUnder hösten har jag, Lotta Folkesson dra-git igång en sångkurs i Lund. Vi har sjung-it mina favoritsånger och då kombineratlusten att sjunga med arbetet att lära sigolika trix som hör ihop med folklig vissång.Det har handlat om sättet att lägga stäm-mor, olika typer av utsmyckningar, t.ex.kvartstoner eller drillar.
Kursen fortsätter till våren. Vi träffas påmåndagar klockan 18.30. Det finns någraplatser kvar! Intresserad? Ring Lotta Fol-kesson 044/32 01 52. I kursen ingår en kon-sert, som denna termin ska hållas i Klos-terkyrkan i Lund (vid stationen) den 18december.
Kom och lyssna! Även andra, utomkursli-ga inslag kan man njuta av denna kväll isångens tecken.
Musik i Skåne är medarrangör.
Medlemsavgift ochförsäkringspremieUnder början av januari kommer du att fåinbetalningskortet för nästa års medlems-avgift och försäkringspremie (om du hartecknat försäkring). Medlemsavgiften för2001 är oförändrad. Försäkringspremienkommer att förhandlas med Folksam föreårets slut, och jag hoppas att vi får behållanuvarande premie. Titta gärna igenom dittförsäkringsbrev och meddela eventuella änd-ringar till mig före årsskiftet. Om du skickarändringarna med epost så var noga medatt ange ditt medlemsnummer och objekt-nummer för de saker som du vill ändra.Det går också bra att göra ändringarna iförsäkringsbrevet och skicka det till mig.
Göran
EfterlysningFörra numret av Runtenom kom i retur pågrund av okänd adress:
Anders Larsson,Estlandsgatan 5 D, Malmö
Anna Lonshult,Nikolaigatan 1 B, Malmö
Kersti Alm,Lagerbringsväg 3 D, Lund
Olof och Pontus Andkvist,Alnarpsv 50, Åkarp
Göran
NyfolkmusikkatalogRiksförbundet för folkmusik och dans(RFoD) har gett ut en ny upplaga av folk-musikkatalogen. Den förra kom för någraår sedan. Katalogen innehåller uppgifterom och adresser till diverse artister, peda-goger, stämmoarrangörer, kursanordnareoch andra som är engagerade i den svens-ka folkmusikvärlden. ”Ethno-kurs” i
Skåne!
I mellandagarna blir det låtläger utanförBromölla för ungdomar, byggt på sammakoncept som de välkända och mycket upp-skattade Ehno-lägren i Falun. Deltagarnakommer att lära varandra sina favoritlåtaroch umgås under fem dagar. Det blir dockingen utflykt till Bingsjö-stämman menandra aktiviteter planeras i stället. Det ärErika Ny, Bromölla som har tagit initativettill detta och hon gör det som ett projekt/specialarbete under sin utbildning i pro-cessteknik! Det är kul att det finns utrym-me för lite kultur inom en så specialiseradutbildning, vilket Perstorp AB ska ha all he-der av. Vi önskar Erika och alla deltagarelycka till och ett riktigt trevligt spelläger!
Läs mer på sidan 15!
Malmö Spelmanslag har till minne av enav sina medlemmar, Gudrun Jörgensen,som avlidit, skänkt 1.000 kr till Spelmans-fonden. Ett utmärkt initiativ, som vi i sty-relsen hjärtligt tackar för.Säkert finns det många andra tillfällen, dåspelmanslag eller enskilda skulle kunna geett bidrag till fonden. Eller varför inte tän-ka på den i ditt testamente?
I samband med årsmötet utses alltid en sti-pendiat, och det är dags att lämna förslagtill 2001 års kandidat nu! Föreslå dig själveller din kompis och motivera väl varförjust du eller han/hon ska bli årets stipen-diat.
I riktlinjerna för utdelandet står bl.a. :Stipendiet avser att stimulera intresset för devärden som spelmansförbundet representerar.Exempel på skäl för att erhålla stipendium kanvara:
* Spelman i utveckling som uppmuntras fort-sätta.
* Insatser inom kurs- och ungdomsverksam-het.
* Forsknings- och insamlingsarbete.
* Foto-, band- eller skriven dokumentering.
* Övrig verksamhet.
Skicka ditt förslagsenast den 31 december till
Hans HovenbergVallkärravägen 22226 51 Lund
�
4
Psalmodikon – ett Herrans instrumentav Ola Larsson
För ett par år sedan var jag på en auktion där man bl.a. sålde ett s.k. psalmodi-kon. Som fiolspelman måste jag erkänna att jag inte hyser några högre tankarom detta instrument i musikaliskt hänseende. Min passion för antikviteter ochmitt intresse för gångna tiders seder och bruk gjorde trots allt att jag , hastigtoch lustigt, blev ägare till denna besträngade ”låda”. Själv visste jag en del ompsalmodikon sedan tidigare men av förvånade blickar att döma, då jag efterauktionen klev på stadsbussen i Malmö med detta instrument i handen, ägergemene man inte denna kunskap.
Inget krus med ny notskriftTills nu har jag undanhållit en viktig de-talj. Parallellt med psalmodikonet utveck-lade Dillner för detsamma en sorts notskriftav siffertyp. Nu skulle även ickemusikalis-ka personer kunna lära sig ett instrument.I sin lanseringskanpanj fick Dillner stöd avbåde konung Oscar I och Johan Olof Wal-lin. Den sistnämnde hade starkt inflytan-de både som ledamot av Svenska Akade-mien och sedermera även som ärkebiskop.Till detta kan läggas att Wallin satt med iden kommitté som banade väg för 1819 årspsalmbok (i bruk till 1937). Det var ocksåjust denna psalmbok som Dillner förstöversatte till siffernotskrift. Den spredssnabbt över hela Sverige. Andra var intesena att följa efter med titlar som ”Sånger iStämmor för Gudstjensten och det from-ma Umgängeslivet” och ”Melodier i Siffer-skrift till Pilgrims-Sånger På wägen till dethimmelska Sion”. Nu kunde man efter till-gängliga beskrivningar enkelt bygga sitteget psalmodikon. Sedan var det bara attskaffa sig en siffernotbok och börja spela.Instrumentet som skulle främja svenskar-nas psalmsång, i hem, skola och vid andli-ga tillställningar, var här! Detta var en ut-veckling på gott och ont. Frågan är om det
inte ur kulturellt intresse mest var av ondo.Sedan psalmodikonet och 1819 års psalm-bok genom Dillners notskrift gjort entré istugorna kom psalmmelodierna plötsligtatt låta likadant över hela landet. De gam-la fina koralerna med lokala särdrag ochstort folkmusikaliskt värde lät sig inte spe-las på det nya instrumentet. Många ur all-mogen måste ha känt sig vilsna inför denya standardiserade psalmmelodierna. Nufinns det ju tack och lov en hel del lokalakoraler bevarade till våra dagar. Den intres-serade läsaren kan till exempel botaniserabland John Enningers uppteckningar iSvenska Låtar.
Kronor på verketDen 20 augusti 1913 var det spelmanstäv-ling på stadshotellet i Växjö. På ett fotogra-fi taget vid detta tillfälle kan man faktisktse en gumma hållande ett psalmodikon.Hennes namn var Maria Samuelsson ochkom från Virestad. För sitt psalmodikon-spel och, får man förmoda, sin sång erhöllhon ett delat andra pris (20 kronor).
En sträng recensentDen av Runtenoms läsare som blivit nyfi-ken på hur ett psalmodikon låter hänvisastill CD:n MUSICA SVECIAE Folk Music inSweden ”Prillahorn & Knaverharpa”. Omni vågar lyssna, det vill säga! Vår skivre-censent Peter Pedersen yttrade sig så här iRuntenom 3/97 om ett spår från detta al-bum: ”Jag tycker inte heller om det fesna
Redan namnet psalmodikon, av gre-kiskans psalmos – sång till stränga-spel och odikos – hörande till sång,
skvallrar om instrumentets användning,nämligen ihop med andlig sång. Men såvar ju också instrumentets lanserare, JohanDillner, präst till professionen. Född i Sel-ånger 1785 kom han som kyrkoherde tillÖstra Ryds församling i Södermanland1820. 1831 fortsatte han sitt kall i Funbo.Från 1839 till sin död 1862 upprätthöll hankyrkoherdetjänsten i en annan upplands-församling, närmare bestämt Östervåla.
Den vanligaste typen av psalmodikon be-står av en rektangulär låda. På instrumen-tets uppsida är spänd en sträng som underspelets gång avkortas mot ett numreratgreppbräde. Detta har sågtandsprofil ochfyller samma funktion som banden på engitarr. Instrumentets ljudhål är ofta inspi-rerade av fiolens. Precis som vid fiolspelanvänder man sig av en stråke. Psalmodi-konet placeras lämpligast på ett bord. För-utom stabilt stöd kan bordsskivan fungerasom en extra resonanskropp och förstoraden annars relativt harmlösa tonen.
Utveckling eller avveckling?I litteraturen påstås ofta Johan Dillner hauppfunnit psalmodikonet 1829. Dessa upp-gifter måste tas med en nypa salt. För detförsta lär Dillner enligt andra utsagor självha byggt sitt första psalmodikon 1819. Fördet andra talar några källor om att man påflera ställen i Sverige funnit psalmodikonoch psalmodikonliknande instrument meddateringar så tidigt som 1780. Personligentror jag inte att detta instrument är någoninnovation utan en successiv utveckling(eller snarare avveckling) av andra instru-ment som hummel, nyckelharpa ochnorska langeleik.I slutet av 1700-talet hade fiolspelmänneni stort sett överallt trängt undan de s.k.hummelgubbarna. Det var vid denna tidnästan uteslutande i borgerliga sällskap istäderna som hummeln fortfarande före-kom som bruksinstrument och till och medfick en renässans. Fiol- eller hummelspel,vare sig det förekom i allmogens nöjesliveller i borgerskapets profana salonger kringBellman och Lenngren, var enligt kyrkanett djävulens påfund.
Johan Dillner, 1785-1862
Maria Samuelsson, en glad silvermedaljös vidspelmanstävlingen i Växjö 1913.
5
ljudet som uppstår när Nils Bengtsson frånFlakeberg gnider sitt psalmodikon”.
Gammal koralbok föromusikaliskaJag har i min ägo en siffernotbok efter mu-sikanten och lantbrukaren Anders Måns-son i Sandby, född 1830. På försättsbladetläser man bl.a.: ”Koral-Bok för Folk-Sko-lor, eller Det förenklade Psalmodikon, afABR. MANKELL.” Häftet är tryckt 1844.Jag tänker här citera valda stycken ur den-na siffernotbok.
Förord.
I detta arbete föreslås en genväg för sångun-dervisningen i Folk-skolorna. Metoden är enförenkling af Prosten Dillners Sifferskrift. Ung-domen i ett lärowerk, hwars syfte med sångeninskränker sig till inöfning af de brukliga kor-almelodierna, kan nemligen undwara åtskilli-ga af de förberedande kunskapsämnen, hwilkaendst för den musikaliska konsten äro ound-gängliga. Så behöfwer man hos folkskolans lär-jungar ej inprägla theorierna om olika skaloroch företeckningar, om moll m.m. Inöfning afdurskalan gör här tillfyllest. De i denna bokförekommande koralerna äro, till ungdomenslättnad, samt och synnerligen tecknade på enenda skala. Utom alla wid Gudstjensten förbehöfliga ansedda koralmelodier, samt de wan-ligaste numrorna ur Swenska Messan, inne-hålla dessa blad ännu en sammanställning afkoralerna i fem klasser, efter deras olika karak-ter. Jemwäl den omusikaliska kan genom dessatabeller inhämta, huruwida melodien uttrycker detsamma som psalmbokens ord: glädje ellersorg, m.m. Såsom bihang medföljer äfwen enanwisning för den i musik okunniga, att på for-tepiano eller klavér uttaga melodierna.
Sjelfwa sättet att begagna detta instrument kanantagas som allmänt bekant. Det behöfwerknappt nämnas att, medan högra handen medstråke framlockar strängens ton, den wenstrabör nedtrycka strängen mot sångbottnen, straxttill wenster om den siffra eller den stjerna, hvil-ken boken föreskrifwer. Anmärkas bör endast,att, då siffran 0 finnes föreskrifwen, wenstrahanden icke widrörer strängen.
Den som önskar ega ett förenkladt psalmodi-kon, kan utklippa ritningen på sista sidan afdenna bok i fyra remsor, och fastlimma dessapå en sångbotten, samt derefter indela gripbrä-det. (Är gjort i denna bok! förf. anm.) Full-färdiga Modeller af det förenklade psalmodikonfinnas till köps hos Bokhandlaren Looström iStockholm, för 2 R:dr banco; likwäl utan strå-ke.
En riktig femtilappDet visade sig att psalmodikonet som jagköpte hade gått på auktion tidigare. I häf-tet som följde med fanns en lapp med föl-jande text: Denna notbok köpte jag på auktionefter min farmor och farfar i S. Villie 27, Ryds-gård i november 1950. Boken medföljde ett psal-modikon. Tillverkare av psalmodikonet skallvara en snickare i Smedstorp.
Boken är en handskriven siffernotbok. Påpärmens insida står att läsa: Denna notboktillhör mig Jöns Larsen på nr. 9 Lunnarp. Ja-nuari 1878.
I de familjer där man hade ett psalmodi-kon var det säkert vanligt att man samla-des kring instrumentet för att spela ochsjunga de älskade julpsalmerna. Nu, käraläsare, har ni chansen att göra detsamma.Svep ihop ett psalmodikon på uppesittar-kvällen och spela psalmen här intill. Ingenhöjdare? Ge bort det da´n därpå!
Julpsalmen ”Hosianna Davids son” ur Jöns Larsens notbok
Spel, stänger ochstadgeändringpå höstmötetav Pontus Thuvesson
Så var det dags igen för Spelmansför-bundets höstmöte. För de flesta avoss var det på en alldeles ny plats,
Ragna-Pers i Gärsnäs. I mina ögon var detjättehäftiga lokaler, en trelängad gård somär helt öppen inuti och lite andra byggna-der. Efter en liten försening drog självamötet igång och det var snabbt avklarat.Bara en punkt avhandlades och det var attfastställa stadgeändringen som årsmötetbeslutade om vilket mötet också gjorde.Sedan kom fiolerna och de andra instru-menten fram… Laif körde igenom väl val-da delar ur Skånelåtar för småspelmän. Detär inte oävna låtar i den, inte ens för Laifoch mig som knappast kan kallas för sär-skilt små.Kaffe fick vi naturligtvis också och Ann-Magret Malmkvist berättade på klingandeösterlendialekt om sånglekar som vi ävenfick praktisera. Hennes barnbarn visadeupp lite kämpalekar, bland annat rövkrok.Laif och jag blev tillfrågade om vi inte skul-le ta en returmatch, men av erfarenhetenvet vi att det finns risk för att saker (somdansbanor och nacksenor) går sönder, såvi avstod. Stora grabbar som vi trillar inte,vi välter. Lena Alebo berättade om Öster-lens museums verksamhet och om mid-sommarstänger från Österlen som vi knap-past kunde gissa att det funnits. Fantasintycks ha flödat och den ena var ståtligareän den andra. Dalarnas midsommarstäng-er är välkända, men dessa var i sammakaliber. Sedan blev det spelworkshop medÅke för dem som var hugade på ett pardanska bitar och dansdito med Peter Nils-son och Gunilla Claesson.
I senare skedet av middagen som bestodav lammgryta höll kurserna konsert. Bådebarnkurserna och körkursen gjorde braframträdanden efter den ganska korta ti-den tillsammans. Vi fick även höra AlagiM‘bye, traditionsrik koraspelare från väst-afrika.
Danskvällen inleddes med ett svettigt all-spel under Laifs vana ledning. Sedan fort-satte den i vanlig stil med fest och dans…Maria Persson skall ha ett stort tack för detarbete hon lagt ner på arrangemanget. Brajobbat!
6
Sven Spelman berättarTranskriberat av Åke Persson
Bland kvarlåtenskapen efter Sven Jönsson i V.Torup finns åtta små blad medanteckningar där han skrivit om sin fars och sitt eget spelmansliv. Dessa hartroligen skrivits på äldre dar, kanske på uppmaning av någon framsyntperson. När bladen pusslats ihop framgår det att de utgör fyra texter sominnehållsmässigt täcker eller kompletterar varandra. Den längsta av dessaåterges i sin helhet nedan. Texterna på bladen saknar nästan helt interpunktering såen uppdelning i meningar och insättning av kommatecken har gjorts för att öka läsbarhe-ten. Därav börjar många meningar med ordet ”Män ...”. Likaså har uppenbart felskrivnaeller utelämnade ringar och prickar över å,ä,ö rättats eller tillfogats. I övrigt har språk ochstavning bibehållits så långt möjligt för behålla känslan av äkthet och tidsrymd. I övrigttillfogade kommentarer och ord är satta inom [...]. Materialet välvilligt utlånat av Oder-ljunga Mölla.
Min far JönsBengtsson
var född i Torsjö,Riseberga försam-ling, Kristianstadslän den 3/8 år1823. Lärde sigsjälv att spela iunga år på en trä-skofiol och närhan då fick enrickti fiol blev hanen mycket anlitad spelman vid Bröllopp,höstagille och andra fästtillställningar. Dispelkamrater som han hade voro BauhusaAnders, Färingtofta samt en kvinna frånVira kallad Vire Ingrid, från Risiberga enStröbäck, V.B.[?] samtliga goda spelmän.Män det var endast vid större tillställning-ar di var 2 eller hökts 3 att spela samman,utan di fläste gånger spela di solo. Dettahar far berättat för mig. Jag var dän yngsteav mina syskon och far hadd helt lagt uppmed att spela på danser, dels genom attdragspelet trängt ut fiolmusiken och delshans arbete som bestod i att lägga sten-grund till husbygge och stengärdesgårdarså fingrarna blev ej lämpliga för fiolen. Fardog 1885 i Perstorps församling 62 år gam-mal.
Som jag varje år då jag slutat skolterminenfick jag ut hoss lantbrukarna att uträttavarjehanda sysslor och däribland somvackte pojke. Män då hade jag min fiol medmig och övade mig då tillfälle gavs, mändet var inte på alla ställen som min hus-bonde tillät dätta. Då jag var tio år kom jagtill Hyllstoftagården där jag stannade 6 åroch blev väl behandlad och hade frihet attspela när jag uträttat mina sysslor. Underdänna tid jag vistades där spela jag för ung-dommen då di om somrarna dansade påen bro av plankor och vid rägnväder stoddå en loga öppen hoss någon lantbrukaredär vi dansade och då var merändels dan-sarna klädda i varkens[?] kläder och ett parhalvslitna trätofflor. För dät mästa spela jagensammen, män vid större gillen var ävendragspel med och man spelade även tvåfioler samman.
Då jag var 17 år tog jag tjenst på Gästgiva-re gården i Fleninge och blev bekant meden spelman Nils Jönsson från Ingelstorp,
jag spelade samman, när då 1907 Spel-manstävling i lund, anmälde mig där medEmil Nordström som medspelare. Men hanblev sjuk så han inte kunde deltaga, blevjag ensamm. När jag kom till Lund träffavi spelmän och spela några styck sammans.När vi allesamman spelmän voro samladeatt avtåga till tävlingsplatsen kom Härads-hövding N.Andersson och fråkte om tvåeller 3 hade samspel till att spela [en]marsch män[medan?] vi tågade upp? Dåsvarade jag, dät har vi. Dänna marsch upp-teckna N.Andersson och fick heta utställ-ningsmarschen. Då fråga Nils Anderssonom vi tre ville tävla som man för att få nå-got mera helt, vilket vi samtyckte till ochdänna tävling utföll med första och heders-pris för utmärkt samspel och då blev avN.Andersson tillfrågade om vi ville spela
på Skansen i Stockholm, och där speladevi 1908 [och] 1909. Genom dänna tävlingblev namnet Källna Trion. 1909 slutade jagupp med att spela med i Källnatrion. Bil-dade en trio (Emil Nordström, Albin Väs-terlund, Billesholms gr[gruva], MunkaLjungby.
När mina Flickor blevo så stora så di kun-de spela, fick jag inom min familj en (triotre fioler)(två fioler(och Piano) och spela-de så i några år tills barnen flyttade frånhemmet. Då bildade vi en trio me två fio-ler och dragspel dessa voro min systersonOskar Lindhoolm dragspel, Kurt Fribergfiol, Sven Spelmans trion. Samtliga dessaspelmän av gammal spelmanssläkt.
Ströveltorps församling, vilketblev en stor jelp för mig i musi-ken med stråkföring och dyligt.Män under hela denna tid jag nuomtalat hadde BrödernaBerndtsson, Per, Bonde ochSven, däras musik slagit ann påmig då di var på slädparti i Ble-kemosa och spela, då far tog migmed dit för att höra Berndtapåga, som di i dagligt tal kallas,ty ett sådant gehörs samspelsom di hade, har jag inte hörtvackrare. Av dässa spelmän lär-de jag många melodier av, då jagvid så många tillfällen som gavsatt få höra däm, kunde gå en ochen halv mil att på avstånd höraderas spel, innan jag blev bekantmed däm.
Då jag 1887 flyttade till Gangvad, Källnasocken, till Krestoffer Ekelund för att läratoffelmakeriyrket, blev jag bekant med K.MPettersson och hans son Axel. K.M. Petter-son och Ekelund voro halvbröder och mu-sikutövare hela släkten. Krestoffer Ekelundvar en god klarinätist och även spelade hanfiol, män klarinätten blåste han mästadels.Under den tid jag var hoss Ekelund spela-de Axel Pettersson och en August Tuves-son Ekelund och jag tillsamman i flera år.Då var vi på kä[?] så många bröllop ochfäster som gick av stapeln.
När då Ekelunds barn blev så stora så dikunde blåsa mässingsinstru-ment, bildade han en sextett. Dåflyttade jag från Ekelund och dåslog vi K.M.Petterson och AxelP. och jag tillsammans och bilda-de en fioltrio i flera år och hadestort räkningsfält och upptagnatvå och tre kvällar i Vickan. 1894flyttade jag till J.P.Berndtssonoch spelade sammans medBerndtssons en tid. 1895 flytta-de jag till Qvidinge och då vid-tog min musik med Petterssonsijen i flera år, då vi blev bekantamed Emil Nordström, Klarina-tist, som vi spela mycket sam-man med. 1905 flyttade jag tillHässleholm och dä var två årsmällanrum sidan Pettersons och Sven Spelmans trio med sina döttrar
Källnatrion på Skansen 1908
Sven Spelman
7
Nu så är det jul igen...
Nåja, snart så är det jul igen får manväl säga än så länge. Det är sköntatt det bara är november, så man
hinner med att förbereda julen ordentligt...Helgerna blir ett välkommet avbrott i var-dagen, och på sätt och vis fyller detta sam-ma funktion som t.ex. när vi byter till an-dra kläder när vi kommer hem från jobb.Man markerar ett avbrott i den monotonalunken, någonting annat sker än det somhänt hela dagen eller hela året tidigare. Ju-len är vår ojämförligt största helg, men sombekant långt ifrån den enda. Fast det varfaktiskt bättre förr, för den som gillade av-brott i arbetsveckan.I slutet av 1730-talet gjorde man försök påriksdagsnivå att inskränka antalet helgda-gar (som då var mycket större än idag) medhela 21 stycken. Anledningen var rent na-tionalekonomisk; man hade räknat ut attdessa helgdagar innebar en förlust för lan-det till ett värde av mer än 11 mijoner da-ler kopparmynt. Men prästerna och bön-derna protesterade, så det blev ingentingav med den ändringen. Det dröjde emel-lertid inte längre än till 1772 års riksdagförrän man klubbade ett liknande förslagsom kom att kallas ”den stora helgdöden”.Exempelvis avskaffades fjärdedagarna somhelgdagar, exempelvis fjärdedag jul. An-nandagen har vi ju fortfarande lov att varalediga.
Eftersom man i Sverige och övriga Nordenfirar aftonen före högtidsdagen mer än själ-va högtidsdagen, var kanske 1935 års till-lägg till helgdagarna inte helt ologisk. Sä-kert är att många blev glada över några
extra fridagar under året. Då gjordes näm-ligen påskafton, midsommarafton och jul-afton till lediga dagar, efter engelskt möns-ter (s.k. bank holidays).Ytterligare en ka-lenderreform ägde rum 1953, då två helg-dagar som alltid firats på bestämt datumflyttades till närmaste lördag så att man ficken sammanhängande ledighet. Det gälldeMarie bebådelsedag den 25 mars och Jo-hannes Döparens dag den 24 juni. Samti-digt skapade man en ny helgdag på hös-ten, nämligen Alla helgons dag, som ocksåförlades till en lördag.Men för att återvända till julen, som vi juhar närmast framför oss, så inleds den välför många med första advent och med af-färernas julskyltning. Julhandeln har sittursprung i julmarknaderna, som förr höllspå Tomasdagen den 21 december. Skyltsön-dagen var ursprungligen en överenskom-melse mellan köpmännen som ville visaupp sig och sina varor på en dag då folkvar lediga från arbetet och hade tid att gåoch titta på skyltningen. Ordet ”skyltsön-dag” dök upp i Svenska Akademiens ord-lista första gången 1895.
Julfriden var lagstadgad i alla de gamlalandskapslagarna, dock med vissa variatio-ner beträffande vilka dagar den skulle gäl-la. Här nere i söder var vi tydligen särskiltfridsamma – i de gamla danska landska-pen gällde julfriden redan från första ad-vent. Och skånelänningar, liksom gotlän-ningar, hade seden att ringa in julhelgen ikyrkklockorna i tre repriser, samt däremel-lan ”kimma” (man slog med stenar ellerklubbor små korta slag på kyrkklockan i
In memoriam
Ivan Karlsson 1917 – 2000
en bestämd rytm). Detta är en gammaldansk sed, som t.ex. den danske 1800-tals-prästen Grundtvig nämner i sin psalm ”Detkimer nu til Julefest”.Annars lär det ha varit lite si och så medden skånska jultidskyrksamheten förr ivärlden. Nuförtiden går många i kyrkanbara två gånger om året: till första adventoch i julottan. Men vid ett kyrkmöte i Lundår 1555 stadgades att endast en mässa –högmässan – skulle få hållas på juldagen.Man förbjöd alltså nattmässan och den ti-diga morgonmässan (julottan) med hänsyntill kyrkotukten. Det var tydligen alltförmånga som festat ordentligt på julaftonenoch som på varjehanda vis störde ordning-en och friden i kyrkan på juldagsmorgo-nen. När sedan de skånska landskapen blevsvenska, var det meningen att man skulleinrätta sig i den svenska kyrkoordningenoch hålla ottesång som man gjorde i degamla svenska landskapen. Fast skåning-arna sägs ju ha varit lite tröga av sig, så detdröjde faktiskt ända in på 1900-talet innanman på nytt infört julotta överallt. Någraförsamlingar i Lundatrakten lär ha varitmest motsträviga. Ett annat nygammaltinslag i det kyrkliga julfirandet är midnatts-mässorna, som sedan de infördes i mittenav 1940-talet blivit mycket populära. Kan-ske passar det storstadsmänniskorna bätt-re att hålla sig vakna länge på natten än attstiga upp tidigt. Hur som helst kan det kan-ske ändå vara svårt att somna med magenproppfull av julmat och med huvudet fulltav bilder på Kalle Anka och hans vänner...!
Litteratur: Nils Arvid Bringéus ”Årets festse-der”, Fingraf Tryckeri AB, Stockholm 1988.
Spelmannen Ivan Karlsson, Ystad, har ef-ter en längre tids sjukdom avlidit. Ivan varfödd i Eneborg, Sövestad församling. Hanväxte upp i en musikalisk familj där det oftasjöngs och musicerades. Han började spe-la fiol vid 6 års ålder och lärde sig grun-derna hemma. I syskonskaran var det yt-terligare två bröder som spelade fiol ochtvå som spelade dragspel. Fadern MauritzKarlsson (1888–1975) var också fiolspelmanoch ur hans repertoar har Ivan tecknat upptvå valser. Vid femton års ålder lade Ivanfiolen på hyllan tills han i femtioårsåldern”åter väcktes av dess ljuva ton”. Sedan dessspelade han dagligen på några av demånga fioler som han hade i sin ägo. Ivangick med i Skånes Spelmansförbund ochÖsterlens Spelmanslag 1968 och var undermånga år lagets sekreterare. 1970 tilldela-des han zornmärket i brons och 1978 dip-lom efter brons. Sin försörjning fick hanfrån början som skogsarbetare på Krage-holms gods men så småningom fick han
anställning som förrådsman på vägverketi Sövestad. Ivan var en mycket intresseradoch aktiv spelman och spelade även tillfolkdans. På bilden bär han sin häradsdräktfrån Herrestad. Hans spelmansgärning fickett abrupt slut redan för tretton år sedandå han drabbades av en hjärnblödning.Han kunde dock glädjas åt de gamla spel-manslåtarna in i det sista vilket gjorde ettstarkt intryck på mig när jag hade förmå-nen att träffa honom kort tid före hans död.Ivan var gift med Svea som avled kort tidefter Ivan. Tillsammans har de två söner.Ivan begravdes i Ystad den 19/10 och vidbegravningen framförde mångåriga spel-kompisen Lena Andersson och hennessambo John-Erik från Glemmingebro ”Bar-sebäcksmarschen” efter Per Munkberg och”Karlebynejdens brudmarsch” på fiol ochmunspel. Nu har Ivans fiol tystnat för gottmen minnet av honom som en genuin spel-man och varmhjärtad person kommer attleva kvar.
Peter Pedersen
Till IvanMånga låtar vi hörde dig spela
innan Du till slut la ner din fela.
Från fiolen hördes toner så trolskanär Du framförde vals, kadrilj och polska.
Stråken Du förde med känslans rytmikoch luften och hjärtat fylldes av musik.
Nu finns Du bara i minnet kvarmen vi minns Dig precis som Du var.
Lena Andersson, Glemmingebro
8
Märkvärdigheter i Markarydav Anna Erlandsson
Som vanligt andra helgen i oktober vardet dags för en resa till stämman iMarkaryd. Vi var fyra i bilen: Jonas,
Cecilia, Ola och jag. Det mesta på stämmanvar sig likt, frånsett att det i år fanns möj-lighet att köpa kaffe med tilltugg i Med-borgarhusets foajé redan innan allspelsöv-ningen. Detta passade våra magar alldelesutmärkt, eftersom det ju tagit en stund attåka från Malmö och ända upp över små-ländska gränsen. Allspelsövning och sena-re allspel skedde som vanligt under LaifCarr Olsens inspirerande ledning, och detvar gott om folk både på och framför sce-nen även den här gången. Scenframträdan-den av diverse grupper stod förstås på pro-grammet, och årets tema tycktes vara”märkvärdiga entréer”. Någon ramlade ikulisserna (utan större blessyrer, kan med-delas), ett livat gäng startade sitt programstående på knä, och en skånsk spelman(vars namn här icke skall nämnas) lycka-des med konststycket att få med sig scen-trappans kantlist under skon. ”Spik i fo-ten...!”
Nåväl, kvällen fylldes – efter middagen påStora Hotellet – med musik, musik och återmusik till långt ut på natten, precis som sigbör på en riktig spelmansstämma.
Stämman bjöd på ett fullspäckat programhela eftermiddagen, men vi körde hemifråni ovanligt god tid i år och hade därför någ-ra minuter över på förmiddagen när vi komfram till Stora Hotellet. Eftersom vi tydli-gen var de första gästerna den dagen, fannvi ytterdörren låst och beslöt att följa in-struktionerna på den lilla lappen på dör-ren. ”Press the bottom” stod det. Vi prova-de på varandra men ingenting hände. Sensåg vi pilen som visade mot dörrklockan.Den satt för högt, så vi tryckte med han-den istället. Och då dök hotellägaren uppoch släppte in oss i värmen.
Efter att ha dumpat bagaget på våra rumgick vi ut på en liten promenad i samhäl-let. Vi kom inte så långt. Första och endaanhalten blev pappershandeln i kvarteretintill, där Ola köpte en gammal bok varstitel är tämligen kaxig: ”Fråga mig om allting! Handbok för alla menniskor. Med ori-ginalbidrag af flere svenska författare.”Tryckåret var 1882, så den har några år på... ryggen kanske man ska säga när det gäl-ler böcker. Här kan man läsa om precisALLT: från matlagningsrecept (vad sägsom ”Hare i kruka”, Stekt kalfhjerna” eller”Stufvade ostron”) till råd om ”Panik påteatrar och i kyrkan” eller hur man tvättarfärgat siden. Läs och begrunda följandetips!
Allmänna försigtighetsmått till förekom-mande af de vanligaste olyckshändelserna, somlätt kunna ihågkommas och iakttagas af hvaroch en. *Undvik att vara ute i fuktig dimma.*Rid aldrig på gångbanor. *På gatorna bör man
ihågkomma att alltid gå utanför linien för käl-larluckorna och att aldrig se åt ett håll då mangår åt ett annat. *Tillse att mattorna i trappor-na är ordentligt fästade.
Os. För personer som blifvit sjuka af os i stängdtrum är bästa botemedlet att begjuta hufvudetmed kallt vatten, slå upp ådern och lägga se-napsdegar under fötterna.
Galopp är en särdeles liflig dans som utföresendast med vanliga chassé-steg. Hur många parsom helst kunna deltaga deruti och ordna sigsom till vals.
Vals. Så många par som få rum dansa ut på engång, men i ordning, så att de ej dansa om hvar-andra, och de icke dansande paren uppställa sigi en rad midt på golfvet bakom hvarandra. (---)I vals får man ej hoppa utan endast glida fram.
Allt söndrigt linne bör lagas en gång i veck-an.
Hängda. Repet eller bandet hvarmed personenhängt sig lossas, och ådern öppnas på halseneller armen. Om elektricitet finns att tillgå kanden med fördel användas (hur då, undrarman? reds.anm.), och för öfrigt behandlas pa-tienten som vid drunkning, undantagandes att8-10 blodiglar placeras vid tinningarne.
Råd till unga damer. *Den som har blå ögonbehöfver ej derföre se smäktande ut. *Och densom ha svarta får icke stirra med dem. *Densom dansar väl bör ej göra det ofta, och den somdansar illa bör aldrig göra det.
Sång. Den som önskar lära sjunga måste förstpröfva om tillräcklig röst och anlag finnes ochom ansträngningen kan på något sätt vara skad-lig för hälsan. Det viktigaste är att hafva ettgodt musikaliskt öra, som lätt uppfattar melodioch takt, och detta igenkännes hos barn derpåatt de försöka sjunga efter melodier, som de hörtspelas eller sjungas.
Nyttan af sång. Vi hafva hört ett påståendeatt sång skall vara ett nyttigt korrektiv för kle-na lungor, och vi tro att detta ej saknar allgrund. En utmärkt läkare, doktor Ruth, yttrari detta hänseende: ”Tyskarne angripas sällanaf lungsot, och detta härleder sig enligt mittförmenande från den styrka som utvecklas i de-ras lungor genom de myckna sångöfningarnahvilka utgöra en del af deras uppfostran.” Enanmärkning af sångläraren vid musikaliska aka-demien bestyrker ytterligare denna mening, tyhan sade sig hafva observerat flera fall, der lung-sigtiga personer genom flitiga sångöfningarblefvo återställda till helsan.
Ja jag säger då det! Inte mindre än 2107 så-dana goda råd ryms i nämnda bok. Och devar inte dyra – boken kostade två kronor.Fast det är väl sant som de säger, att detbästa råd man kan få är att inte lyssna pågoda råd... Därför är detta inte ett råd utanen uppmaning: åk till Markaryd andra hel-gen i oktober nästa år, så ses vi där! Stäm-man (och tydligen även den lilla pappers-handeln) är värd ett besök!
Sant och skrönt omkaffegöken
Den sörmländske spelmannen”Sme’ns-Axel” som levde enligt prin-cipen ”lort skyddar mot mycket ont”sade vid en intervju en gång att: ”Avall lagader mat är kaffegöken den go-aste”. Kaffegökens storhetstid är välnu förbi, men i minnet finns fortfaran-de recept, sanna eller påhittade, enligtvilka man lär ha tillagat den – för man”blandade” inte kaffegök, man ”tillla-gade” den.Som bekant ska den svenska kaffegö-ken tillagas enligt det klassiska recep-tet: ”Man lägger en tioöring i botten.Sen häller man på kaffe tills man inteser den längre. Sen häller man påbrännvin tills man ser den igen”. En-ligt en påstådd skånsk variant gör manistället så här: ”Man lägger en tioör-ing i botten. Sen häller man på bränn-vin tills man inte ser den längre(häpp!). Sen häller man på kaffe (omdet får plats)”.
Finskt kaffe dricks vanligen medKoskenkorva sägs det och det lär fin-nas tre sorter:
”Kaffe brutale” – bara kaffe”Kaffe normale” – med kaffe”Kaffe speciale” – utan kaffe
Själv föredrar jag nog ”Kaffe nymale”.På Fanø i Danmark fick vi lära oss hurman tillagar en traditionell ”kaffe-punsch” av kaffe och Brøndum: ”Mansätter kaffeskeden i koppen och hällerpå kaffe tills skedbladet är täckt. Senhäller man i Brøndum medan man räk-nar: en-två-tre”. Någon tyckte dock attvi svenskar räknade i svensk polske-takt ”en-tvååå-tre”. Ja, hur skulle detsett ut om vi hade räknat enligt dedanska tvåtaktspolskorna: ”en-två.......”?
Åke
Saxat från Ystad Allehandaden 22 december 1903:
En 216-årig violin har förvärvats avden framstående musikvännen apote-kare Salomon Smith i Ystad. Instru-mentet ifråga, som inköpts från Berlinför 32.500 mark, eller nära 30.000 kr, ärtillverkat 1687 av den beryktade ita-lienske instrumentmakaren AntonioStradivari samt torde ha ett mycketstörre värde, utom det antika, som detlär vara den första Stradivari-violineni Skandinavien. Sådana auktoritetersom professor Neruda och danskekonsertmästaren Svendsen ha avpro-vat den dyrbara tingesten och funnitden ypperlig.
9
§ 1 ÄndamålSkånes Spelmansförbund är en ide-ell sammanslutning, politiskt ochreligiöst obunden. Förbundet skaverka för att traditionell skånsk folk-musik tillvaratas, levandegörs ochblir känd i vidare kretsar, samt främ-ja skånska spelmäns gemensammaintressen.
§ 2 Medlemskap ochmedlemsavgiftMedlemskap i förbundet beviljasenvar som är intresserad av skånskfolkmusik, vill ta del i förbundetsaktiviteter eller stödja dess ända-mål. Medlem ska erlägga årlig av-gift till förbundet med belopp somårsstämman beslutar.
Till hedersmedlem kan utses med-lem eller annan som inom ellerutom förbundet synnerligen för-tjänstfullt verkat för förbundets än-damål. Hedersmedlem erläggeringen avgift för medlemskap.
Förbundets styrelse har beslutande-rätt i alla medlemsfrågor. Beslutenska meddelas förbundsstämman.
Medlem som inte rättar sig efter för-bundets stadgar eller som eljest ge-nom sitt handlande eller uppträdan-de skadar förbundets anseende ochändamål kan uteslutas ur förbun-det.
§ 3 StyrelseFörbundets verksamhet ska ledasav en styrelse bestående av ordfö-rande, sekreterare, kassör, musikle-dare samt ytterligare en ordinarieledamot och två suppleanter. Supp-leanter deltar så långt som möjligt istyrelsens möten och löpande arbe-te.
Styrelsen är beslutsmässig då minsttre ledamöter eller deras supplean-ter är närvarande. Ledamöter harvar sin röst. Då endast tre styrelse-medlemmar är närvarande krävsenighet för beslut, i övriga fall gäl-ler majoritetsbeslut. Vid lika röste-tal avgör ordföranden. Vid leda-mots frånvaro röstar suppleant fördenne.
§ 4 Styrelsens uppdragDet åligger styrelsen att handläggaförbundets löpande angelägenheter,att verkställa beslut som fattats vidförbundsstämma samt att besluta ifrågor som inte kan invänta för-bundsstämmas avgörande.
Följande ledamöter har särskildaansvar enligt:
• Ordförande: Har det övergri-pande ansvaret för att styrelse-arbetet fungerar i en positivoch konstruktiv anda och atttillse att inga av spelmansför-bundets syften eller medlem-marnas intressen åsidosätts.
• Kassör: Ansvarar för attspelmansförbundets ekonomis-ka transaktioner och bokföringsköts klanderfritt.
• Sekreterare: Ansvarar för attprotokoll vid styrelsemötenförs, justeras och bevaras, samtatt en årlig verksamhetsberät-telse blir skriven.
• Musikledare: Ansvarar förrepertoar och gruppspel vidspelmansförbundets träffarsamt bör vara medlemmarnassamtalspartner i frågor som rörvår musik.
Styrelsen ska tillse och ha huvud-ansvaret för att arbete med med-lemsregister, arkiv, medlemstid-ning, notredigering och försäljningoch liknande funktioner fortlöperpå ett tillfredsställande sätt och attlämpliga personer utses att ansva-ra härför.
Det åligger styrelsen att upprättaoch underhålla ansvarsbeskrivning-ar för de funktionärer som styrelsentillsätter.
Ledamöter och funktionärer somdelegerar uppdrag vidare, behålleransvaret för genomförande ochuppföljning av dessa uppdrag.
Styrelsen ska svara för förbundetsekonomiska förvaltning samt föraprotokoll över förbundets verksam-het.
Styrelsen ska hålla erforderliga kon-takter med riksorganisationer somhar närliggande verksamhet samtmed angränsande landskapsför-bund.
Styrelsen ska minst vart femte årföra upp en verksamhetsdiskussionpå något av medlemsmötena. Sty-relsen ska också på lämpligt sätt,och i rimlig tid, förbereda medlem-marna för en sådan diskussion.
§ 5 FörbundsstämmaÅrsstämman är ordinarie förbunds-stämma med förbundets medlem-mar och ska årligen hållas senastunder mars månad.
Styrelsen kan därutöver - om sär-skilda skäl föreligger - kalla med-lemmarna till extra förbundsstäm-ma. Om minst en tredjedel av deröstberättigade medlemmarna be-gär det med angivande av ändamå-let ska styrelsen kalla till extra för-
bundsstämma. Mellan två för-bundsstämmor ska förflyta minst 40dagar.
Skriftlig kallelse till förbundsstäm-man, samt då det gäller årsstämmanäven verksamhetsberättelse och in-komna motioner ska sändas ut tillmedlemmarna senast en månadföre stämman.
Rösträtt vid förbundsstämma harendast medlemmar som senast 7dagar före stämman inbetalt med-lemsavgiften. Medlem som ej kannärvara vid förbundsstämma, ägerrätt att ge annan medlem fullmaktatt föra sin talan. Fullmakten skavara skriftlig och vidimerad. Om-röstning vid stämman sker öppet.Vid personval ska dock sluten om-röstning ske om det begärs. Vid likaröstetal avgör lotten vid personval,medan stämmans ordförande harutslagsröst i övriga frågor.
Motioner till förbundsstämman skavara styrelsen tillhanda senast 31december.
§ 6 Dagordning vidårsstämmaVid årsstämma ska följande ärendenförekomma:
• Årsstämmans öppnande
• Val av funktionärer vidårsstämman- förhandlingsordförande- årsmötessekreterare- två personer att justera
årsstämmans protokollsamt vara rösträknare
• Frågan om årsstämmansstadgeenliga utlysande
• Godkännande av dag-ordningen
• Föredragning av verksamhets-berättelse
• Föredragning av resultat ochbalansräkning samt fonderademedels räkenskaper
• Revisorernas gransknings-berättelse
• Frågan om ansvarsfrihet förstyrelsen
• Av styrelsen till årsstämmanhänskjutna frågor
• Behörigen väckta motioner
• Föredragande av budget ochfastställande av medlemsavgift
• Val av ledamöter ochfunktionärer:
- förbundsordförande för ett årjämnt år:- sekreterare för två år- musikledare för två år
udda år:- kassör för två år- en övrig ledamot för två årvarje år:- två styrelsesuppleanter för
ett år- två revisorer för ett år- två revisorsuppleanter för
ett år- tre valberedningsledamöter
för ett år varav en utses tillsammankallande
• Övrigt
• Årsstämmans avslutning
§ 7 StadgeändringFör ändring av förbundets stadgarerfordras 2/3 majoritet vid två påvarandra följande förbundsstäm-mor, varav en ska vara årsstämma.
§ 8 UpplösningBeslut om upplösning av Spelmans-förbundet kan endast fattas på års-stämma och bekräftas på nästföl-jande behörigen utlysta årsstämma.Vid båda tillfällena krävs minst 4/5majoritet för att upplösa förbundet.
Eventuella ekonomiska tillgångarska tillfalla annan lämplig spel-mansorganisation och förbundetsarkiv doneras till eller deponeras ilämpligt skånskt arkiv i enlighetmed sista årsstämmans beslut. Viddessa beslut tillämpas samma ma-joritet som för vanliga årsstämmo-beslut.
Skånes Spelmansförbunds stadgarantagna vid höstmötet den 4 november 2000.
10
- Du Laif, om den ma-gen hade varit på enkvinna så hade hon va-rit gravid.
- Det har den och det ärhon!
Spelledartrams
� = 70
Jag kör mig åt tor -get, tor -get. Jag har pott - or å säl - ja,
säl - ja! Når -ra sto - ra å når -ra små, når - ra brun - a å
når -ra blå! Jag har pott - or å säl - ja. Å förr än jag
ska - a säl - ja pot - tor så lät -ta, ska jag kö -ra mi -na häst-ar så
tröt -ta. Först åt Skå - ne och sen åt Lund, sen åt Ask - a å
sen i Grund! Jag har pott - or å säl - ja! Å så du
hur jag nar-ra bon -den med den pot-tan! Jag sål -de som en man,
han köp -te som en narr. Ha, ha! Hon var spru -cken i bot-ten,
Ha, ha! Det var ett stort styck - e å bräd-den, ha ha! Skaf-tetva å-na!
l&
3
8l l l l l
/& l l l
l& l / l l
l& l l l
l& l l l
l& l / l
l& l / l l
l& l l l l
l& l l l l /
œj œ œœ œJ
œ# œj œœ œ œ
œ
œ œœ
œJ œ œ œ œœ œ œ œ
œ œ œ œœ œ
œ œ
œ œœ œ œ œ# œj œ
‰ ‰œj œ œ œ
œ œœ# œ œ œ œ œj œ
œ œ œ œœ œ
œ œœ
œJ œ œ œ œœ œ œ œ
œ œ œ œœ œ
œ œ
œ œœ œ œ œ# œj œ
‰≈
œ œ œ
œ œ œœ œ œ œ œ# œj œ
œœ
œœ œ
œ
œœ
œœ œ
œœ
œ œ œœ œ œ œJ œ
œ
œ œ œ œœ œ œ œ œJ œ œJ
œœ œ œ œJ œ
Visa Sälja pottorLek
flera varianter Skånes musiksamling
De dansande går omkring i rum-met i en lång rad och sjunger: Jagkör mig åt torget, torget. Jag harpottor å sälja! Nårra stora å når-ra små, nårra bruna å nårra blå!Jag har pottor å sälja. Därefterstannar de sjungande framförnågon som inte är med i radenoch säger: Se godda! Vill du köpaen potta? Ja! Vad kostar di? Entjuga. (eller något annat högtpris) Det är för dyrt, en krona villjag ge! Då fortsätter raden sinvandring under sång med sam-ma melodi. Å förr än jag ska säl-ja pottor så lätta, ska jag köramina hästar så trötta. Först åtSkåne och se´n åt Lund, sen åtAska och sen i Grund, Jag harpottor å sälja!
Nu sjunger de första strofen igenoch bjuder omigen ut pottorna åtköparna, när säljaren är nöjd medbudet utlämnas en av ”pottorna”samt dess bärare. Denne slås iryggen, varvid han skriker till föratt tillkännagiva klangen i pot-tan. För var kruka som säljes fort-sätter raden och sjunger nu: Ochsåg du hur jag narra bonden medden pottan! Jag sålde som enman, han köpte som en narr, haha! Hon var sprucken i botten,ha, ha! Det var ett stort stycke åbrädden ha ha! Skaftet var åna!Sedan börjar leken omigen frånbörjan tills dess att alla deltagar-na är ”bortsålda”.
11
KorsordKonstruktör: Åke Persson
Höstmötet, det aktuella premiepen-sionsvalet, samt tidningens artiklar harinspirerat till orden denna gång. Läsförst och lös sen. Ha så trevligt i höst-mörkret!
Skicka in lösningen senast den 22 janu-ari 2001 till:
Anna ErlandssonJohn Ericssons väg 71 B217 47 Malmö
Den först öppnade rätta lösningen be-lönas med en valfri publikation eller CDfrån vårt notlager.
V56 En av kyrkofädernaV59 LivgivenV61 Saknar psalmodikonböckerV64 PensionsfondsvalV65 Får man stundom ångraV66 Underligt
LodrättL2 Uppmaning från kryssmakarenL3 Fanns det mycket av förrL4 Spelmanstävling 1910 och dit
flyttade V30+L30L5 Kan man stå förL6 Innehållslös och SawyerL7 Jämka ihopL9 Kamelväg till himmelriketL10 Fågel med dalanamnL11 Inget för ögatL12 Eric och bisakL13 Sveriges RadioL14 Där spelade Källnatrion både 1908
och 1909L16 KarossL17 Ny
L21 Med list och ojusta metoderL22 Jästa druvor på flaskaL23 Höstmötesvärd + V37L24 Säkert papperL27 Flisar matenL29 Fru MartinsonL30 Folklig musikantL33 Betalas igenL35 Gör domaren i tvistenL36 LejonmanL38 TingL46 InvändningL48 Två i Danmark, till i EnglandL49 Gör vågor hörbaraL53 Svensk mästareL54 Public RelationsL55 Plats för disciplinerad växtlighetL57 Halsbeklädnad och ormL58 Mindre friktionL59 IlskL60 EmedanL62 Torsten NilssonL63 Lady och babymatL64 Smila och elak
M A N I S P E L M A N S S T Ä M M AÅ B Ä C K M A N J D U O O Ä F Ö R EL O C K R O P U Ö A T Ä L T A R B OA Å K E Å R T A L N J U B I L E U MH A S S E N A T T S U D D R C I S SU P P E H Ä L L E B G B A R O C K TS D E G E B E R G A O A N A D A S ÄV Ä L L J U D A E N Å R S D A G P MA T L A S S A M V A R O K E G Å E TG R Y N I N G S A N S N A T U R L ÄN Ä C K R O S A D A N S R U N D A N
VågrättV1 DryckesportionV4 Bundna noterV8 DoldV12 HöstmötesplatsV15 Vems?V18 DöingV19 Var V30+L30:s yrkeV20 LåtösV23 Ensträngad "fattigmansorgel"V25 Den äldreV26 Uppfann V23V28 Söderns vita guldV30 Hade barn i brevlådanV31 Skånsk reelV32 Betyder intet eller tiofaltV34 Gudomligt styckeV37 De ger sej ej så lättV39 Ej en högV40 Kort skivaV41 Ofta tillsammans med fasaV42 Fick födelsedagsvals av BennyV43 Stilig och flottV44 Byggbit och arbeteV45 Att inte gjuta på vågorV47 Först så går dom upp, sen går dom
ner, sen går dom upp, sen så gårdom ner, sen går dom ännu längrener...
V50 Enar och fiolträV51 Kort för MargaretaV52 Mättade katoliker inför fredagsfastan
Rätt lösning till förranumrets kryssVinnare denna gång blev:Berit Lundgren, Helsingborg,
som vinner en valfri publikation(CD/ band/nothäfte) från vårt utbud.
Grattis!
Ta kontakt medHans Hovenberg, 046-24 85 22.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17
18 19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29
30 31 32 33
34 35 36 37 38 39
40 41 42 43
44 45 46 47 48 49
50 51 52 53 54 55
56 57 58 59 60
61 62 63 64
65 66
12
ZekeCecilia Österholm &Kerstin AnderssonAWCD-34
Cecilia och Kerstin är två unga skivdebu-tanter med artistnamnet ”Zeke”. Instru-mentet de vurmar för är nyckelharpa. Fem-ton vältrimmade låtar, varav hälften egen-händigt påhittade, får vi uppleva. De tra-ditionella låtarna har iklätts en kostym avmodernare och ungdomligare snitt utan attför den skull förlora så mycket på det.Tvärtom är det ganska intressant att lyss-na på duons okonventionella lösningar vadgäller harmoniseringar och rytmik i arran-gemangen. Rakt igenom mycket välvårdatoch vackert spelat. Det här är framförallten lyssnings-CD eftersom spelet är lite förslätstruket och rapsodiskt för att fungeratill dans. Enda undantaget är låten ”Tralla-Maria” av Kerstin som lyfter hela CD:nmed sitt härliga polskesväng. Helt klartmitt favoritspår. Det hade inte skadat medfler låtar av den kalibern men sammanta-get är det här en mycket intressant och ny-skapande nyckelharpsskiva.
Info Zekes: 018-10 46 47.
Ö.R.AÖrjan Englund, Robert Larssonoch Anders MattssonAWCD-31
En upplandstrio bestående av dragspel, fioloch nyckelharpa i perfekt symbios. Tradi-tionella låtar blandas med nyare komposi-tioner i lagom proportioner. Några av minafavoritspår är ”Grodan” av Robert Larsson,”Hårdingen” av August Bohlin och ”To-bopolketten” av Eric Sahlström. Det är enfröjd för örat och en vitamininjektion försjälen att lyssna på Ö.R.A. Och skulle manav någon anledning känna sig trött i höst-mörkret kan man välja spår nr 17 ”Polskamot trötthet” efter Vikstalasse så blir manpigg och glad igen. Det garanterar jag.
Info: 0295-103 75.
utflyktenKarin Ohlsson & Hanna TibellAWCD-38
Tjugoen nykomponerade låtar får vi upp-leva på utflykten med Karin, 28, och Han-na, 29. Två ytterst välmeriterade fiolspel-män som numera bor och verkar i Malmö.Utflykten går dock till Värmland och Häl-singland som är tjejernas folkmusikaliskahemvist. Att skivan blev som den blev för-vånar mig inte det minsta. För ett år sedanhade jag nämligen turen att under en bil-färd mellan Ystad och Malmö få höra folk-musik på radio Malmöhus. Det lät så bra
RecensionerPeter Pedersen, 0490-352 42
Låtar på nyckelharpa frånÖsterbybrukJustus Gille, Viktor Vikman, EricSahlström, Hans Gille, Per OskarHellgren, Per Jernberg, ÖsterbySpelmanslagAWCD-36
Intressant dokumentation av olika nyckel-harpstyper och spelstilar. Gavs ut som LPredan 1975 och föreligger nu som CD. Härfinns mycket intressanta fakta om nyckel-harpstraditionen i Österbybruk i det med-följande texthäftet som skrivits av Gunnar
Bohusbeddar ochÖvdalsliekerMarie Stensby ochVerf Lena EgardtGIGA GCD-43
Två fantastiska spelmän med driv ochkänsla i spelet möts på denna CD. Marieoch Lena träffades första gången 1978 påmusikhögskolan i Stockholm där de utgjor-de hela årskursen av den violinpedagogis-ka utbildningen för folkmusiker. Vänska-pen kom att hålla i sig. Fast låtarna frånderas hemtrakter skiljer sig åt har tjejernamycket gemensamt. Båda är födda 1959,båda jobbar som musiklärare och båda hartre döttrar. Båda blev tidigt riksspelmän,Marie på Frostavallen 1975 och Lena i Norr-bo 1978. Sololåtar varvas med spel på tvåfioler. Alla låtar sitter perfekt men skall jagvälja ut några russin ur kakan så blir detbland bohusbeddarna ”Vals efter NiklasLarsson” och ”Polska efter Anton Anders-son” och bland Övdalsliekerna ”BarbroPers polska” och ”Polska efter Gyris An-ders”. Sammanfattningsvis är det här enskiva med genuin och obefläckad folkmu-sik när den är som bäst.Info: 0251-415 09.
att jag satt spänt och undrade vem som spe-lade. Jo, det var Karin och Hanna! Samspe-let som på skivan bitvis kryddas av violad´amore låter också ypperligt. Bättre kanman knappast spela på två fioler! En låtsom gör starkt intryck på mig är Hannaskomposition ”Till Hazze” som hon tillägnatHans Melin. Men jag är också svag förKarins triolpolskor såsom ”Islossningen”m.fl. Grattis till en bra skiva!
Info: 040-611 63 09/12 73 37.
Ahlbäck och Jan Ling. Speciellt roligt är detatt få höra gamla traditionsbärare som Jus-tus Gille och Viktor Vikman spela kontra-basharpa med dubbellek (österbyharpa).Österby Spelmanslag ger ett vitalt intryckmed sina fem låtar men höjdpunkten påCD:n är de åtta låtarna med Eric Sahlström.
Info: 08-778 29 73.
13
Noter, skivor och kassettband
Visor i Skåne, Utgivna avUtbildningsradion i serienVisor i Sverige. Urvalet avvisor är gjort av ChristerLundh och Rigmor Sylven ................................. 110:- (90:-)som ovan men med tillhö-rande kassettband del 1 och 2.......................... 230:- (200:-)
Mässa i Skånsk Folkton,Sammanställd av ElisabetWentz-Janacek 1990. Finnssom körpartitur och fiol-stämmor .......... 35:- (30:-)/del
Spelmannen Bror Dahlgrenslåtar nedtecknade och arrang-erade av Bo Dahlgren ........................................ 100:- (80:-)
Wilhelm Gunskärs låtar förnyckelharpa och fiol ............................................. 55:- (40:-)
20 låtar ur Anton Johanssonsrepertoar, samlade & nedteck-nade av Mautitz Bondesson ................................. 55:- (40:-)
Gamla Dansar i Skåne,utgivna av Sonja ochBörje WallinEngelskor. ........... 105:- (80:-)Tävlingdanser och skicklig-hetsdanser ............. 75:- (60:-)Kadrilj och francaise ....................................... 120:- (100:-)Alla tre häftena .. 240:- (200:-)
Skånsk Folkton handskrift avNils Löfgren ...... 170:- (150:-)
Skånska bitar frånTorna Hällestadmed Reine Steen, BengtEricsson och Ylva SvenoniusKassettband ......... 100:- (90:-)Nothäfte ............ 130:- (120:-)Båda .................. 220:- (200:-)
NYHETER Skivor & KassettbandVisor i Skåne, Utgivna avUtbildningsradion i serienVisor i Sverige. Urvalet avvisor är gjort av ChristerLundh och Rigmor Sylven.Enbart kassettbanddel 1 & 2: .......... 160:- (145:-)
Plommonkärnorna, låtar medfem unga skånespelmän.Kassettband ........... 80:- (65:-)
Plommon, låtar från Skåne,Sverige och Europa. Fioler,tramporgel, blockflöjter, sångmm. CD ............ 130:- (120:-)
Storm over sundetkassettband .......... 100:- (80:-)
Lunds Spelmansgillekassettband ............ 80:- (60:-)
Niklas RoswallSkånes värdsmästare påkromatisk nyckelharpaCD .................... 150:- (130:-)
SPÅRmed Malmö SpelmanslagCD .................... 130:- (120:-)
Folkmusik runt Kärnanmed Luggudeharporna,Jeanette Eriksson, HassePersson Band, Filom, GoaGubbar, Klirrpa, ClausBengtsson, Karin Wallin ochGränsfallCD .................... 120:- (100:-)
Skånelåtar för småspelmänNothäfte för barn, ungdomar och vuxnatänkt att användas av pedagoger,föräldrar och andra spelsugna. Utformatså att det går att kombinera medSuzuki-metoden.
.......................... 120:- (100:-)
NoterNu åter:Allspelslåtar, 108 svenskaallspelslåtar utgivna av SverigesSpelmäns Riksförbund ......................................... 90:- (70:-)
Svensk Folkdansmusik,Nils Löfgren, 95 låtar för2 fioler ............... 140:- (120:-)
30 låtar ur Carl-Eric Berndtssamlingar, CEB 1981-84 ..................................... 65:- (50:-)
Spelmansförbundets”Nygamla samling”, 28 låtar ............................... 65:- (50:-)
Klockarklang ur Per Nebbeleoch O. P. Löfstedts nothäfte ................................ 65:- (50:-)
Skånsk Folkmusik efterRiksspelman Johan Nilsson ................................. 65:- (50:-)
Ur Skånska Spelmansgömmor(gröna häftet) 25 låtar urCarl-Eric Berndts samlingar ................................. 65:- (50:-)
Byadans 30 låtar för gammal-dans (röda häftet) .. 65:- (50:-)
Förvaringspärm ”blå pärmen”,med påskriften Skånelåtar ochförbundets emblem i guld .................................... 35:- (30:-)
Till våra spelmanslärlingar.............................. 80:- (65:-)
80 Skånska SpelmanslåtarUtvalda och arrangerade för2 fioler av riksspelmanEnar Lönn ......... 120:- (100:-)
Nisse Tisse Timmermanrim och ramsor i Skånesammanställda och medteckningar avMai-Liss Sydborn .. 90:- (70:-)
Carl-Eric Berndt spelar påträskofiol,Del I, Del II, Del III,ett 30-tal skånelåtar på varjeband.per band ................ 50:- (40:-)alla tre delarna ..... 105:- (80:-)
Visor och låtar från ett hörnav Österlen med Albotrall,skiva: ..................... 55:- (45:-)
Inspiration Haväng medSusanne Brogårdh & Albotrallskiva: ..................... 85:- (70:-)båda titlarna ...... 120:- (100:-)
Engelskor medGöran Jönsson, RonnyLandstedt och Karin WallinKassettband ........... 55:- (50:-)
Skåne runt på 75 minuter, 34skånska låtar med 16 skåne-spelmänband ...................... 90:- (75:-)
Ringsjö Spelmäns skivor:Låtar från Skåne .... 60:- (45:-)
Christer Lundhs inspelningarav skånska låtar och visor,kassettband:Den Lille Mannen 80:- (60:-)Skånska Bitar ........ 80:- (60:-)Toner från Tassemarkernaoch Slätten ............ 80:- (60:-)
Trössale, visor från de vildagöingeskogarna, ChristerLundh & orkester Kalabalik,CD .................... 130:- (120:-)
Di Bäste Bidana, ChristerLundh 25 skånska visor frånurtid till nutid,CD .................... 140:- (130:-)
vintern 2000-2001
Utan krus!Tjugosju låtar
Diverse
Fredriksdals”Klarinettfiol”pin ................. 25:-
SkånesSpelmansförbundsmedlemsmärke ibrons 24 x 33 mm.................... (35:-)
Vykort:Träskofiol o spelmanshatt .. 5:-
Alla priser är inkl. moms.Priser inom parentes ärmedlemspris.
Portokostnad tillkommer.
Beställningar sändes tillHans HovenbergVallkärravägen 22226 51 Lundtel. 046-24 85 22e-post:[email protected]
Skånes Spelmansförbund
14
Dansstugans sidorRedaktör: Håkan Dackman, 040-97 35 13
Fredag 1 decGroupa och PhønixGroupa fyller faktiskt 20 år i år. Dennuvarande sättningen är: Mats Edén,fioler och dragspel; Terje Isungset,slagverk; Sofia Karlsson, sång; JonasSimonson, flöjter och Rickard Åström,klaviaturer.Med kärleksfullt hantverkskunnandekring den svenska traditionen gerGroupa med sin musik en bild av dåtidatraditioner, nutida infall och framtidamöjligheter; bygger den kring hallingar,valser, traditionella och nygjorda polskormed ett rytmiskt driv och blåtoner somger denna folkmusik sin mycket speciellaklangfärg!Phønix har inte så många år på nacken.De är en av de bästa unga danska folk-musikgrupperna. De spelar musik medrötter i folktraditioner men med ett pro-gressivt och nutidigt uttryck.Lokalen är Jeriko, Spångatan 38.Samarrangemang med Rikskonserter ochMix Musik Café.
Lördag 2 decKarin Wallin med vännerVännerna är Dan Gisen Malmquist ochKarin Ohlsson. Karin Wallin är vårskånska spelkvinna som vet hur manspelar en polska till dans. Denna kvällhar hon med sig två spelkompisar. KarinOhlsson från Värmland, har hört denvärmländska dansmusiken sedanbarnsben och alltid spelat fiol. Dan”Gisen” Malmquist är en av Malmösmusikprofiler inom den nyskapandefolkmusiken. Kvällen blir en skånsk kvällmed massor av svängig dansmusik urKarin Wallins repertoar. Det blir ingenkonsert denna kväll och det finns gott omplats för fritt spel till dans.
Spelkurs med Karin Wallin på eftermid-dagen samma dag kl 13-17.Anmälan (om det finns platser kvar) tillUlrika Gunnarsson 040-92 42 26.
3 febr 2001 SågskäraDen första danskvällen på det nya åretgästas vi av våra gamla vänner i Såg-skära. Det var faktiskt fem år sedan sist.Sågskära beskriver själva sin musik pådetta sätt: ”Sågskära har framstått som enbetydelsefull stilbildare inom sydsvenskfolkmusik. Den vokala musiken har fåttett stort utrymme, men gruppen har ävenlagt stor vikt vid att utveckla ett levandedansspel. Sågskära har en stor traditions-medvetenhet och material hämtas oftafrån ”muntliga källor”, men man botani-serar även friskt i gamla notsamlingar. Iden delikata balansen mellan egetmusikaliskt uttryck och en äldre praxis såhar Sågskära aldrig släppt tanken på hurdet kan ha låtit eller fungerat... såledeskännetecknas gruppens musik av djärvaspänningar mellan medeltida bordun-klanger och 1800-talets förment enklatreackordsmusik.”
Övriga danskvällar under våren är3 mars, 31 mars och 12 maj. Vi planerarockså något arrangemang på Jerikounder april.
Lokal för danskvällarna är Druidorden,Västergatan 3A strax väster om Stortor-get. Kassan öppnar 19.30 och program-met börjar 20.00. Oftast börjar det med enkort konsert, och sedan blir det dansmu-sik. Det blir också servering av öl, vin,kaffe, och smörgåsar till låga priser.
Entrén till danskvällarna är 60 kr förmedlem resp. 80 kr för gäst. Det krävsmedlemskap eller att man är gäst tillmedlem för att komma in. Medlemsavgif-ten 30 kr för 2000 betalas enklast påpostgiro 98 88 58-7, Malmö Folk.Om du har frågor eller synpunkter är duvälkommen att ringa eller maila någonav oss:
Ulrika Gunnarsson 040-92 42 26Håkan Dackman 040-97 35 13Pär Moberg 040-96 56 87Anna Carlberg-Kriig 040-29 07 53Hanna Tibell 040-12 73 37Marianne Eberhagen 046-32 02 52Sören Gullstrand 0411-852 30Jon Sirén 040-96 94 15Pontus Thuvesson 046-13 30 28
Hemsida: move.to/malmofolk/
MÄSSINGSHORNETFolkmusikpub med jam på Mässings-hornet, Kirsebergsgatan 32, fortsätter somvanligt under vintersäsongen varannantorsdag, kl. 19.30 udda veckor. Förstagången nästa år är 11 januari.Backadraget medverkar och i övrigt ärdet fritt fram för alla som vill spela.
Vi saknar lite av en naturlig folkmusik-publik så ta gärna med vänner och be-kanta. Mat och dryck är fortfarande tillhyfsade priser.Välkomna!
Info:Göran Holmberg 040-34 19 68, 15 27 60Mässingshornet 040-93 73 07.
TRETTONDAGSDANSI BJÄRESJÖLördag 6 janBjäresjö skola
Så har vi spelat och dansat ett helt år i detnya millenniet och det har ju gått lika brasom i det gamla. Traditionellt inviger videt nya året med en stor fest i Bjäresjögamla skola utanför Ystad på trettonda-gen. Fönsterhantverkama Sonja och HansAllbäck är oförtröttliga i sin iver attordna en så fin kväll som möjligt förspelmän och dansare från när och fjärran.I den gamla skolsalen ställs fönster-bågarna åt sidan, fönsterkarmarnasmyckas, den stora ljuskronan tänds medlevande ljus och glashyllorna bäddasmed kuddar så att barnen kan leka ochstoja och till sist kanske somna därmedan spelet och dansen fortsätter tilllångt fram på småtimmarna.
Innan dansen sätter igång på allvar blirdet som vanligt dansutlärning för allasom vill öva lite extra inför danskvällen.Att Åke Persson spelar är helt klart menvem som instruerar och vad som lärs utär inte klart i skrivande stund.
Efter ett inledande allspel tar RuskensSpelmän med små och stora spelmänunder Bengt Ericssons taktfasta stråkeplats på scenen och sedan är det sedvan-lig spellista för alla som känner sigmanade att spela till dans.Det finns många bra utrymmen förbuskspel i hela huset.
Program:18.00 Dansutlärning19.30 Allspel20.00 Ruskens Spelmän20.30 Dans efter spellista
Kaffeservering till självkostnadspris.Inträde: 30 kronor, barn gratis.
Info: Lisbet Lindgren 0411-141 82 ellerSonja Allbäck 0411-602 05.Övernattning kan ordnas men ring då tillSonja och boka rum.Vägbeskrivning från Malmö: Kör E65 motYstad. Efter skylten ”Rastplats Bjäresjö”tag till höger mot Ruutsbo.(Det står Bjäresjö till vänster men svänginte dit!) När du nu svängt till höger ärdet den andra byggnaden på höger sida,vitt staket, röda tegelbyggnader.
Alla är hjärtligt välkomna!
Sonja och Hans Allbäck
15
SPELHÅLETMånga har länge saknat en mötesplats iLund för alla oss som spelar, dansar,sjunger eller bara tycker om folkmusik.Det finns därför planer på att dra igångett folkmusikkafé där man kan träffas,spela, dansa, sjunga, lyssna, fika ochumgås på ett lättsamt sätt, knyta elleråterknyta kontakt med varandra, skapanya former eller återuppliva gamla.
Föreningen Schottisbersån, som arran-gerat folkmusikprogram i Lund i mer än20 år, svarar för detta initiativ, sominnebär en förändrad inriktning. När duläser detta har vi redan gjort ett förstaförsök, 17 november på Lilla Caféet. Viräknar med att ordna flera liknandearrangemang nästa år.
Info: Pernilla Leijonhufvud 046-13 30 28.
UNGDOMSKURSFolkmusik i vintermörkretOnsdag-söndag 3-7 janEn kurs för dig mellan 15 och 20 år, somvill krypa in i folkmusikens värld någradagar innan skolan tar fart.Vi träffas på ett vandrarhem med inspire-rande miljö på gränsen mellan Skåne ochBlekinge. Där får vi alla chansen att ageraledare och lära ut våra egna favoritlåtar!
Låter det spännande? Hör då av dig förytterligare information tillErika Ny 0733-84 07 69 eller 0456-229 97.
TOMELILLAFredag-söndag 9-11 febrLåtkurs med Björn Ståbi ochReine Steen.Björn Ståbi är en legendarisk spelmanfrån Hälsingland som härstammar frånOrsa och därför känner både dala- ochhälsingetraditionen. Reine Steen har imånga år varit lärare på Tomelillasfolkhögskola.
Har du spelat några år och har ettinstrument som du kan spela melodier påär detta kursen för dig.
UngdomskursKursen ingår i spelmansutbildningenFolkmusik 2001 i Skåne för ungdomar.Årets tema är spel till dans och dans tillspel. Kursledare är Ylva Svenonius.Kursen gästas av Karin Wallin, BjörnStåbi, Laif Carr, Bosse och Gina Nyander.
Se vidare blad som skickas med dettanummer.Info: Reine Steen 0414-603 41 ellerYlva Svenonius 046-12 05 55.
VALSHUSET, VÄXJÖLördag 9 dec JulfestFöreningen Valshusets traditionellajulfest börjar kl 19.00 på Försvarsgården.Mycket musik, dans och sång. Överrask-ningar.Där bjuds på gröt glögg, kaffe ochpepparkakor.Ladda med julvisor. Ta med instrument.Spellista.
Info: Magnus Gustafsson, SmålandsMusikarkiv 0470-184 52.Hemsida:www.srk.se/smalandsmusikarkiv/
VÄTTERBYGDENLördag 2 dec, kl 14Spelmansstämma i AdventstidJönköpings läns museum.Särskilt inbjudna gäster är familjen Carr.Allspelsledare och presentatör är SvanteSchönblom.
Info: Mats Thiger 036-702 01.
NORRSKENFredag-lördag 9-10 febrFirst Hotel Grand, FalunDen nordiska folk- och världsmusikenvibrerar av kraft och energi. Tidigare årsNorrsken har visat att det finns ett stortbehov av en mötesplats som bindersamman, inspirerar och för oss framåt.Falun Folkmusik Festival inbjuder nu förfjärde gången till några dagar av inten-siva kontakter, debatter, presentationer,upptäckter, kunskap, utblickar, insikter -och massor med bra musik!Norrsken vänder sig till alla aktiva inomfolk/världsmusik i Norden: Artister,pedagoger, konsertarrangörer, festival-arrangörer, agenturer, skivbolag,distributörer, försäljare, förläggare,journalister, instrumentmakare, forskare,musiketnologer, arkivarier, kulturbyrå-krater, organisationer - kort sagt alla sompå olika sätt tar en aktiv del i det somsker på vår musikhimmel.
Utställning/mässaSeminarier, presentationer, mötenKonserter
Norrsken kostar 1.300 kr per person(studerande 600 kr) exklusive moms.Priset inkluderar fritt tillträde till allaaktiviteter under Norrsken, dock ejmåltider eller logi.
Info: FFF 023-830 90E-post: [email protected]: www.falufolk.com
DANMARKFOLKETS HUSFolkets Hus’ spelmanslag håller Ramslagden andra fredagen i varje månad i kaféeti Folkets Hus, Stengade 50 på Nørrebro.
Fredag 8 decJulfest med RimmenKnytkalas kl 19, spel till dans kl 20-24.
Fredag 12 jan Vestenvind
Fredag 9 febrNøkkens Galoscher
Info:Christina Jørgensen +45 44 84 22 67.Hemsida: www.folketshus.dk.
HOLTEFOLKEMUSIKHUSMenighedshuset på hörnet avØverødsvej och Pile allé.
Lördag 9 dec Ole & Lone
Info: Gerd Gottlieb och Benny Ander-sen+45 45 42 43 49.
COPENHAGENFOLK CLUBFredag 1 dec Jul i DanmarkMedverkande är Alan Klitgaard, HaraldHaugaard och Morten Alfred Høirup.Lokal har inte meddelats.
Info: Martin O’Hare +45 36 45 08 02Hemsida: www.ashplant.dk
ROSKILDELördag 9 decJulbal med RejseorkesteretLokal: Amtsgymnasiet
Lördag 13 janHaugaard och HøirupLokal: Gimle.
Lördag 27 janJæ Sweevers och Lang LinkenLokal: Amtsgymnasiet.
Hemsida: www.lirumlarum.dk
BROBY GAMLE SKOLEFredag-söndag 26-28 janBalladseminariumTraditonell träff där balladgrupper frånhela Danmark och andra intresserademöts för att utbyta erfarenheter ochumgås.
Info: +45 57 84 83 62.E-post: [email protected]
AVSSkånes SpelmansförbundÄdelstensvägen 41SE-226 51 LUND B Föreningsbrev
Kalen
dariu
m vin
tern 2000-2001
decem
ber
janu
arifeb
ruari
mars
1fre
Stem
mer i 1000 år
1m
ån
1to
rs
1to
rs
2lö
rM
almö F
olk2
tis2
fre2
fre
3sö
n3
on
s3
lör
Malm
ö Folk
3lö
rM
almö F
olk
4m
ån
4to
rs4
sön
4sö
n
5tis
5fre
5m
ån
5
må
n
6o
ns
6lö
rB
järesjö6
tis6
tis
7to
rs7
sön
7o
ns
7
on
s
8fre
8m
ån
8to
rsM
ässingshornet8
tors
Mässingshornet
9lö
r9
tis9
fre9
fre
10sö
n10
on
s10
lör
10lö
r
11m
ån
11to
rsM
ässingshornet11
sön
11sö
nS
tämm
a Ängelholm
12tis
12fre
12m
ån
12m
ån
13o
ns
13lö
r13
tis13
tis
14to
rsM
ässingshornet14
sön
14o
ns
14
on
s
15fre
15m
ån
15to
rs15
tors
16lö
r16
tis16
fre16
fre
17sö
n17
on
s17
lör
17lö
rB
oU-stäm
ma M
almö
18m
ån
18to
rs18
sön
18sö
n
19tis
19fre
19m
ån
19m
ån
20o
ns
20lö
r20
tis20
tis
21to
rs21
sön
21o
ns
21o
ns
22fre
22m
ån
22to
rsM
ässingshornet22
tors
Mässingshornet
23lö
r23
tis23
fre23
fre
24sö
n24
on
s24
lör
24lö
rÅ
rsmöte S
pelmansförb.
25m
ån
25to
rsM
ässingshornet25
sön
25
sön
26tis
26fre
26m
ån
26m
ån
27o
ns
27lö
r27
tis27
tis
28to
rsM
ässingshornet28
sön
28o
ns
28o
ns
29fre
29m
ån
29to
rs
30lö
r30
tis30
fre
31sö
n31
on
s31
lör
Malm
ö Folk
